Korttidsterapi i grupp for alkoholberoende patienter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Korttidsterapi i grupp for alkoholberoende patienter"

Transkript

1 CHRISTER SANDAHL & STEN RONNBERG & KRISTINA HERLITZ & GCRAN AHLIN Korttidsterapi i grupp for alkoholberoende patienter Jomforande studie av återfallsprevention och psykodynamisk terapi Christer Sandahl & Sten Ronnberg & Kristina Herlib & Goran Ahlin: Brief group therapy for alcohol dependent potients. A com pari son beween relapse prevention and psychodynamlc therapy Thirty-five alcohol dependent patients were followed-up one year after completion of treatment in relapse prevention groups. In terms of alcohol consumption this group had a statistically significant better outcome than a comparable group of patients given standard treatment. In a second study, 59 patients, of which a significantly larger proportion were women (63 percent), were treated in either psychodynamically- or behaviourally-oriented brief group-psychotherapy. Alcohol consumption measures showed a clear tendency in favor of the psychodynamic treatment at follow-up about 12 months after the groups ended. Both treatment types had a positive effect on the patients' alcohol consumption, but the behavioural content did not seem to be a necessary treatment ingredient for this patient group. The results indicated, however, that therapist style in terms of actively influencing the process and focussing on personal and emotionally loaded themes might be of more importance than theoreticai orientation. Christer Sandahl & Sten Ronnberg & Kristina Herlitz: & Goran Ahlin: Korttidsteropi i grupp for alkohol beroende patienter. JtimfOrande studie av 6terfallsprevention och psykodynamisk terapi Trettiofem alkoholberoende patienter foljdes upp ett dr efter det att de genomgdtt studiecirklar om hur de skulle kunna forebygga dterfall. Alkoholkonsumtionen var dd lågre i jåmforelse med en grupp patienter som enbart tatt standardbehandling. I en andra studie genomgick 59 patienter, varav en våsentligt storre andel kvinnor (63 %), kognitivt beteendeterapeutiskt eller psykodynamiskt inriktad korttidsterapi i grupp. Vid uppfoljningen drygt 12 mdnader efter avslutad behandling hade det gdtt båttre for patienter som gdtt i psykodynamiskt inriktad terapi. Bågge behandlingsformerna gavemellertid positiva effekter på patienternas dryckesmonster, men for denna patientgrupp tycks det beteendeterapeutiska innehållet inte vara nodvåndigt for att dstadkomma foråndring. Resultaten tyder dåremot på betyde Isen av terapeutens stil i riktning mot ett aktivt pdverkande och fokusering pd personliga och kånslomåssiga teman. Key words: alcohol dependence, group therapy, time-limited, relapse prevention Sedan drygt tio år har vi vid Magnus Huss-kliniken, Karolinska Sjukhuset, Stockholm, bedrivit ett projekt for att utveckla mer effektiva behandlingsmetoder for alkoholberoende patienter. Detta har skett samtidigt med en mycket snabb kunskapsutveckling internationellt inom detta område. Vi har sarskilt intresserat oss for att utveckla gruppmetodik i oppenvård och avser att har redovisa resultat från två studier inom detta område. Den forsta handlar om att prova effekterna på dryckesmonster av en tidsmassigt mycket begransad insats i form av kurser i återfallsprevention. Den andra studien, som ar en uppfoljning av den forsta, ar en jiimforande studie av psykodynamiskt inriktad korttidsterapi i grupp och kognitivt beteendetera- Studien har genomforts med stod av medel från Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR, :2c). Ett varmt tack till professorerna Hans Bergman och Ulf Rydberg fiir kontinuerligt stod i arbetet med dessa projekt. Nordisk Alkoholfidskrift Vol. 13, 1996:

2 peutiskt inriktad återfallsprevention i grupp. Den avgorande skillnaden mellan metoderna år au man i den psykodynamiskt inriktade te,apin fokuserar på samtalet och interaktionen mellan deltagarna i gruppen, medan man i den kognitiva beteendeterapeutiska behandlingen också lagger stor vikt vid identifiering av risksituationer och inlaming av alternativa beteenden och forhållningssatt. Vid den tid då vi påborjade våra forskningsanstrangningar fanns det en omfattande litteratur som rapporterade beteendeterapeutiskt orienterade forsok (Ronnberg 1982). Resultaten var blandade men huvudsakligen hoppingivande. Problem fanns framst kring oklart definierade patientpopulationer och korta uppfoljningstider. Efter en del egna forsok att kartlagga den komplexa dynamiken i missbruket, mellan alkoholens positiva och negativa konsekvenser, alternativ till drickande och utlosande situationer (Ronnberg & Sandahl 1983; Sandahl1984), så fann vi att den inledande behandlingen borde fokusera kring återfall i missbruk och hur dessa kan forebyggas. De allra flesta metoder inom alkoholvården år framgångsrika i en mening, namligen att initiera nykterhet. Det stora problemet år givetvis att vidmakthålla denna forandring och i det avseendet hade de allra flesta metoder visat sig vara mindre framgångsrika. Vad galler mer objektivt matbara effekter som t.ex. minskat drickande, så verkade det inte heller som man kunde påvisa några skillnader mellan intensiva långtidsbehandlingar och mer tidsbegransade insatser (Bien 1993; Miller & Hester 1986; Miller et al. 1995). Vi ansåg vidare att det fanns flera starka skal for att anvanda gruppterapi istallet for individualterapi. Ett sådant var rent ekonomiskt och resursmassigt. Det år knappast forsvarbart att enbart satsa på individuell behandling om man kan uppnå samma resultat for flera personer samtidigt med samma tidsåtgång, vilket påvisats av t.ex. Budtnan et.al. (1988). Argumentet får annu storre tyngd mot bakgrund av knappheten på behandlingsresurser inom alkoholvården i relation till det stora antalet potentiella och faktiska patienter. EU annat skal år av humanistisk och demokratisk karaktår - att man i fort1opande dialog kan låra och dra nytta av varandra i gruppen. Man kan anta att det finns en positiv terapieffekt i det faktum att flera deltagare har egen erfarenhet av missbruk. Sarskilda forutsattningar for empati och inlevelse i de psykologiska processer som beledsagar missbruket borde foreligga. Gruppmetoder har också, med varlerande framgång, anvants mycket just inom alkoholistvården. Hela AA-filosofin och tillampningama inom tolvstegsmodellen bygger på arbete i grupp (Berglund & Rydberg 1993). Rapporter om positiva behandlingsresultat av gruppterapi foreligger också (Yalom et al. 1978; Brown & Yalom 1977; Vanicelli 1982; Vanicelli 1988; Busch 1986; Kanas 1982; Brandsma & Pattison 1985), aven om flera av dessa kan kritiseras utifrån metodologiskt perspektiv. Vi drog emellertid slutsatsen att gruppmetodiken hade tillrackligt stod for att det skulle vara intressant att prova en modell som byggde på grupper, men också inkluderade de beteendeterapeutiska moment som i tidigare studier visat sig vara framgångsrika då det gallde att vidmakthålla nykterhet, eller åtminstone minska frekvens och varaktighet av dryckesepisoder hos alkoholberoende patienter. Studie 1 Vi kom att kalla denna gruppbehandling for kurser i återfallsprevention (från eng. "relapse prevention"). Att benamna terapin for "kurser" ingick i en stravan att avdramatisera behandlingen. Genom att se på behandlingen som om den vore en studiecirkel understrok vi den didaktiska infallsvinkel som beteendeterapin kannetecknas av. Detta menade vi hade en ångestdampande effekt på patienterna. Man skulle inte behova frukta att omedvetet material skulle komma att aktiveras i alltfor Mg utstrackning. Den viktigaste målsattningen var att starka patienternas 'sjaivreglering' (eng. 'self-efficacy') i svåra situationer av frustration eller ångest, så att återfall undveks. Begreppet 'sjalvreglering' skiljer sig, genom att vara situationsspecifikt, från sjaivfortroende som refererar till en generell upplevelse. D.v.s. kursema skulle leda till att patienterna kande sig sakrare på att de skulle kunna stå emot olika situationer dår sannolikheten annars var hog att de skulle borja dricka igen. Enligt social inlårningsteori (Bandura 1977) sker denna forstårkning av sjalv-regleringen genom en fokusering på beteenden (inklusive tankande) och utlosande situationer. Detta innefattar: 1. identifiering och analys av hogrisksituationer -90-

3 TabelI 1. Dryckesmonster fore kurs i återfallsprevention och vid 12 månader efter avslutad behandling samt vid uppfoljning av jcimforelsegrupp Dryckesmonster, 6 mån. period, % * Återfallsprevention JCimforelsegrupp (n = 35) (n = 300) Fore behandling Uppfoljning % Uppfoljning % Forandring från fore behandling till uppfoljning iii statistiskt signifikant (Wilcoxon, p <.01). Skillnaden mellan återfallspreventionsgrupp vid uppfoljningstillfiillet och jamforelsegruppen ar statistiskt signifikant (Chi-två, p<.05). 'Varde 1 = Helt nykter eller druekit en eller ett par dagar under den foregående sexmånadersperioden. Varde 2 = Druckit under veckohelger, men druekit mindre an 60 g abs. alkohol (motsvarande ungefar en flaska vin) vid varje tillfalle. Varde 3 = Druekit under veckohe1ger, mer an 60 g abs. alkohol vid varje tillfiille eller haft dryckesperioder, men mindre an totalt 50 % av tiden i fråga. Varde 4 = Druckit varje dag totalt sett mer an 50 % av tiden. for drickande, 2. bedomning och traning av formågan att handskas med dessa situationer och 3. bedomning och bearbetning av kognitiva faktorer som t.ex. forvantanseffekter, personliga forklaringsmodeller och beslutsfattande. En annan implikation av den sociala inlarningsmodellen var att: 4. patienterna aktivt skulle uppmuntras att analysera och uttrycka sina kånslorkring livslång helnykterhet. Om detta mål forefoll ooverstigligt skulle man undersoka alternativ inom ramen for kontrolierat drickande. Fokus var alltså på individuell analys av risksituationer, konsekvenser av drickande, alternativa beteenden, personliga mål och beslut. I metodiken ingick att arbeta med hemuppgifter och rollspel av framforallt alternativa forhållningssatt, t.ex. hur man sager nej, nar man blir bjuden på sprit, vin eller ol. Under startade vi 8 sådana kursgrupper (5-7 deltagare i varje grupp) med patienter som bedomts som motiverade av personal vid Magnus Huss- och Mariaklinikerna i Stockholm. Syftet var att undersoka om en sådan tidsmassigt begrånsad, men strukturerad insats kunde bidra tiil fårre återfall och kortare dryckesperioder jåmfort med "behandling som vanligt". Grupperna traffades 1,5 timme en gång i veckan under åtta veckor. Femtiotre patienter påborjade behandlingen och tio av dessa lamnade oplanerat terapin fore tredje sessionen (dessa patienter ansågs ej intressanta att folja upp). Samtliga patienter var alkoholberoende enligt DSM III (den då gallande psykiatriska klassificeringsmanualen). Trettiofem (81 %) foljdes upp 12 månader efter avslutad behandling. Då vi jåmforde dryckesmonster vid uppfoljningstilifaliet med en i alia vasentliga avseenden jamforbar grupp patienter (Sandahl & Ronnberg 1990) som enbart fått standardbehandling vid kliniken fann vi tecken på en postiv behandlingseffekt. (Se tabeli 1.) Så pass många som 57 % av de trettiofem uppfoljda hade ett positivt dryckesmonster vid uppfoljningstillfallet, jamfort med 20 % fore behandling och 40 % i jamforelsegruppen. Då vi jamforde dem som det gått bra for med dem som misslyckats, fann vi att de med postivt utfali forefoll vara något mer socialt stabila an de andra. Vi tyckte också att det fanns tillrackligt med data som stodde tanken att dessa grupper inte passade for patienter med tidig debut av drickande, hog grad av psykopatologi, utagerande och sociala anpassningsproblem, d.v.s den kategori patienter som bl.a. gått under benamningen Typ-II-alkoholister (senare Typ B) och dår det finns en familjebakgrund med missbrukande foralder och dar man kan anta att en hereditar orsaksfaktor finns med i bilden (Cloninger & Bohman & Sigvardsson 1981; Schuckit et al. 1995). -91-

4 Vi ansåg att det fanns en hel del stod for att dessa kurser hade haft en positiv effekt for en stor del av patienterna, friimst de som hade debuterat i missbruk i ett senare skede och inte haft alltfor omfattande sociala komplikationer. Vid analysen av våra resultat uppstod emellertid ett problem. Det visade sig nam.ligen vara svårt att relatera behandlingsresultatet till innehållet i behandlingen eller till den sociala inlarningsteorin. I vårt mått på sjalvreglering, d.v.s. i detta fall hur saker patienten kånner sig på att kunna klara av att avstå från alkohol i vissa specifika risksituationer (Sandahl & Lindberg & Ronnberg 1990), fann vi t.ex. inga skillnader mellan dem som det gått bra for och dem som misslyckats. Det år anmarkningsvårt med tanke på hur centralt begreppet år i den teori som det hamtats från i att forklara forandringar. Inte heller fann vi några skillnader mellan dem med positivt respektive negativt utfall vad gallde att minnas t.ex. risksituationer eller alternativa beteenden. Det var med andra ord svårt att dra några slutsatser om vad som varit verksamt i behandlingen. Denna osakerhet forstarktes då vi frågade patienterna vad de sj alva hade uppfattat som positivt. Deras spontana rapporter handlade mest om positiva erfarenheter av gruppen i sig, hur bra det varit att prata med andra, att uppleva gemenskapen, att upptacka olikheter och likheter etc. Når man lyssnade till patienterna fick man snarast intrycket att den beteendeterapeutiska, ångestdåmpartde strukturen hade skapat ett osedvanligt gott psykoterapeutiskt klimat (Sandahl & Ronnberg 1990). Studie 2 Detta ledde vidare till nasta kontrollerade studie (Sandahl & Herlitz & Ahlin & Ronnberg 1996), dår huvudfrågestallningen kom att handia om att undersoka om interaktionen mellan patienterna var tillracklig for att få en effekt på dryckesmonster, eller om det kognitivt beteendeterapeutiska och didaktiska innehållet var en forutsattning for att nå resultat med denna typ av tidsbegransad gruppterapi for patienter som i den tidigare studien kunnat tillgodogora sig återfallsprevention i grupp (d.v.s. patienter av Typ A; senare debut, lagre grad av beroende, farre sociala och somatiska konsekvenser av missbruk och lagre grad av psykopatologi). Antagandet var fortfarande att det beteendeterapeutiska innehållet och strukturen var det verksamma, men som kontrollgrupp hade vi en terapiform dår grupprocessen i sig skulle sattas i fokus: en tilliimpad korttidsform av psykodynamiskt inriktad gruppanalytisk psykoterapi (Foulkes 1975; Ahlin 1986). På så satt kunde vi alltså kontrollera grupprocessens inverkan. Den gruppanalytiska metodiken satter interaktionen mellan patienterna i centrum, men terapeuterna forvantas vara något mindre styrande an i jamforbara amerikanska interaktionsmodeller och fokuserar heller inte på uttryck och analys av kanslor i samma utstråckning - något som for alkoholberoende patienter skulle antas vara sårskilt ångestvackande. Terapeuterna forvantas acceptera all slags kommunikation och fokuserar sarskilt på den relation som uppstår mellan gruppdeltagarna och i forhållande till terapeuten sjalv. Då det fanns en oro från gruppanalytikernas sida att interaktionen mellan gruppdeltagarna inte skulle hinna utvecklas valde vi att gora bagge t y perna av kurser något langre, 15 sessioner i stållet for åtta. I ovrigt var upplaggningen den samma som tidigare, utom på en viktig punkt. For att kunna studera processen i gruppen direkt och inte behova forlita oss på retrospektiva rapporter, Hit vi videofilma alia gruppsessioner med två fasta kameror. Patienterna har vidare kartlagts med en mangd olika metoder med avseende på alkoholvanor, personlighet och psykiskt valbefinnande. I detta sammanhang redovisas enbart resultat från ett val utprovat alkoholvaneformulår (Sandahl & Lindberg & Bergman 1985), en strukturerad intervju om drickande (Sobell et al. 1992), symptomchecklista (SCL-90) och sjalvreglering (Sandahl & Lindberg & Ronnberg 1990). A v de patienter som under den aktuella perioden ( ) var inlagda på Magnus Huss-kliniken, bedomdes knappt 40 % vara liimpade for korttidsbehandling i grupp. Uteslutningskriterier var a) allvarlig hjarnskada, b ) akut psykos eller hog grad av psykopatologi, c) lång resvag till kliniken, d) allvarlig somatisk sjukdom, e) nyligen abstinensbehandlad men ingen onskan om forandring, f) intellektueli nivåsankning, g) antisocial personlighet och h) ej svensktalande. I denna grupp inkluderades de patientkategorier som vi vid det tidigare forsoket funnit hade svårt att tillgodogora sig behandlingen. A v de kvarvarande patienterna NordiskAlkoholtidskrift Vol. 13, 1996: 2-92-

5 Tabel! 2. Dryckesmonster fore respektive vid drygt 12 mdnaders uppfoljning efter psykodynamiskt (n = 23-25) och beteendeterapeutiskt (n = 21-24» orienterad gruppterapi Dryckesvanor Fore Uppfoljning 6 mdn. period* Beteendeterapi Psykodynamisk Beteendeterapi Psykodynamisk (n=24) % (n =25) % (n=21) % (n =23) % 14 4.< Forandring från fore behandling tiil uppfoljning ar statistiskt signifikant ror bagge gruppema (Wilcoxon). Beteendeterapi: p = O. 009 Psykodynamisk: P = Varde 1 = Helt nykter eller druckit en eller ett par dagar under den foregående sexmånadersperioden. Varde 2 = Druckit under veckohelger, men druckit mindre an 60 g abs. alkohol (motsvarande ungefar en flaska vin) vid varje tillfiille. Varde 3 = Druckit under veckohelger, mer an 60 g abs. alkohol vid varje tiilfiille eller haft dryckesperioder, men mindre an totalt 50 % av tiden i fråga. Varde 4 = Druckit varje dag totalt sett mer an 50 % av tiden. var 25 % intresserade av att påborja behandling i grupp, men av dem som tackat ja uteblev 13 patienter redan vid forsta sessionen. Genom denna urvalsprocess kom patienterna i denna studie att skilja sig i några vasentliga avseenden från patienterna i den forsta studien: 1. andelen kvinnor var storre (63 % jåmfort med 20 %),2. missbiuksdurationen var kortare (10 år jåmfort med 14 år) och 3. de startade sitt missbruk senare i livet (36 år jåmfort med 32 år). Till fem beteendeterapeutiskt och fem gruppanalytiskt inriktade grupper (4-7 deltagare i varje grupp) fordelades slumpmassigt sammanlagt 59 patienter med en genomsnittlig ålder av 47 år. AlIa uppfyllde kraven på alkoholberoende enligt DSM III-R (den vid det tillfållet gå1lande psykiatriska klassificeringskoden). Av dessa lamnade 10 patienter oplanerat behandlingen i ett tidigt skede (fore tredje sessionen). Något fler,19 %, blev dropout i de gruppanalytiska gruppema, jåmfort med 14 % i de beteendeterapeutiska. Vår! mått på dryckesmonster visar en klart positiv forandring direkt efter avslutad behandling och vid 6 månaders uppfoljning for bagge behandlingsmodellerna. Vid 12 månadersuppfoljningen (i genomsnitt 19 månader efter påborjad behandling) var andelen patienter med positivt utfall storre bland dem som deltagit i den gruppanalytiskt orienterade behandlingen (57 % jåmfort med 28 %) (se Tabe112). Skillnaden år i procentuella termer stor, men trots det inte helt statistiskt sakerstalld, om man inte jamfor andel patienter som varit helt nyktra under foregående sex-månadersperiod. Om man analyserar data från intervjuema som tacker de foregående tre månadema, så kan man, vad galler antal helnyktra dagar, finna att resultatet som helhet också hår år till den psykodynamiska behandlingens fordel (se Tabe1l3). Måtten på sjalvfortroende okar for bagge gruppema i ungefar lika stor utstrackning och år statistiskt sakerstalld. Det år emellertid anmårkningsvart att måttet på sjalvreglering inte heller i denna studie ger storre utslag i de beteendeterapeutiska gruppema. Forekomst av psykiatriska symptom matt med SCL 90 minskar också signifikant i ungefår samma omfattning i de bagge behandlingsmodellerna. Vi har tidigare påvisat det komplexa sambandet mellan psykisk hålsa och forbattrade alkoholvanor (Sandahl & Lindberg & Bergman 1987). Det ar uppenbart att for en del patienter innebår minskat drickande att ångest och andra symptom okar, medan det for en annan grupp forhåller sig tvartom. I det perspektivet år det inte ovantat att skillnadema for gruppen som helhet år relativt små i symptomskaloma. -93-

6 TabelI 3. Variansanalys (repeated measures) av skilinader i antal helnyktra dagar 3 månader fore behandling och 3 månader fore uppfoljning drygt 12 månader efter avslutad behandling (n = 42) Antal dagar Fore M SD Nykterhet Antal dag ar Uppfoljning M SD F Grupp F Tid F TxG Beteendeterapi Psykodynamisk *** 4.58* Totalt p (grupp) = 0.25 p (tid) = P (tid x grupp) = 0.04 Effekt storlek = 0.64 Diskussion I litteraturen lyfter man ofta fram studier som visar på psykodynamiskt grundad gruppterapis begransade resultat i fråga om påverkan på dryckesmonster. Ett sådant exempel ar en genomgång dar man forsoker analysera olika behandlingsmetoders kostnadseffektivitet inom alkoholvården (Holder et al. 1991). I just denna genomgång har man visserligen inte tackt av korttidsterapi i grupp, och en del viktiga referenser på genomforda studier av långtidskaraktar saknas också. Våra resultat år något overraskande eftersom man oftast brukar anse att olika varianter av beteendeterapi ar overlagsna. I sådana studier har man å andra sidan ofta relativt korta uppfoljningstider. Ett undantag från det år en studie med en liknande design som vår (Cooney et al. 1991). Har fann man vid en 2-årsuppfoljning en interaktionseffekt mellan grad av psykopatologi och utfall, på så vis att de med lagre grad av sociopati eller globalt skattad psykopatologi (enligt Addiction Severity Index, ASI) hade storst nytta av interaktionell gruppterapi (som har likheter med gruppanalytisk terapi utan att vara exakt samma sak), medan de med hogre grad hade storst nytta av beteendeorienterad behandling. Då man delade in patienterna enligt Typ A och Typ B fann man samma resultat, dvs. att de som kunde karakteriseras som Typ A hade mest nytta av interaktionell terapi och Typ B av beteendeterapi (Litt et al. 1992). Att vi inte heller i denna studie kunnat påvisa något samband mellan utfall av beteendeterapeutisk behandling och det for traditionen viktiga begreppet sjiilvreglering ar anmarkningsviirt. Man kan invanda att formularet vi anvant inte mater just denna aspekt, men eftersom det ar fra~taget i nara anslutning till en bred tradition inom detta område (Annis 1990), så forefaller det inte sårskilt sannolikt. Den uteblivna forandringen i sjalvreglering kan dock tankas ha att gora med att det, trots beteendeterapeuternas gemensamma teoretiska utgångspunkter, inte forekommit någon systematisk påverkan på faktorer som har med detta begrepp au gora. Terapeutens bet ydelse Resultaten leder på så satt snarare in på frågestallningar som har att gora med vad terapeuterna har gjort och hur nara de olika ledarna har foljt sina teoretiska modeller och manualer. Preliminåra iakttagelser av videoinspelningar (Brimberg 1992) har visat att beteendeterapeuterna som ingick i detta projekt hade en annorlunda terapeutisk "stil" an de som ingick i projektet med kurs erna i återfallsprevention, som tycktes uppmuntra mer av interaktion. Vi har noga analyserat 80 fem-minuters avsnitt från inlednings- och avslutningsfaserna av terapierna. Ca yttranden har kategoriserats enligt en metod baserad på systemteori. Vid preliminara analyser av de åtta terapeuternas kommuni- -94-

7 kation klassificerad på detta satt, kan man sårskilja tre "kommunikationsstilar" : 1. I den forsta kategorin, som vi valt att kalla " empati och påverkan", placerades en beteendeterapeut och en gruppanalytiskt inriktad psykoterapeut. Man kan beskriva deras personliga kommunikationssatt i termer av en kombination av fokusering på det personligt meningsfulla, privata eller intima inre forhållandet och en aktivt påverkande stil. 2. I den andra kategorin, som vi kallat "forståelse", placerades två gruppanalytiskt inriktade terapeuter. Man kan beskriva deras stil i termer av en tyngdpunkt på att återspegla gruppdeltagarnas ideer och att summera vad andra sagt. 3. I den tredje kategorin, "påverkan", placerades två beteendeterapeuter och två gruppanalytiskt inriktade terapeuter. Dessa terapeuter kånnetecknades av en aktivt påverkande stil, som innefatttade subjektiva yttranderi i form av tolkningar, bedamningar, hypoteser, forslag och allmanna vaga forstarkningar av andras yttranden genom yttranden som t.ex.: "Jaha", "Hmm", "Jag forstår". Enbart for den forsta kategorin finns ett tydligt positivt samband med utfall. Denna typ av processanalyser kopplade till utfall år central for fortsatt metodutveckling. I psykoterapiforskning har man ofta funnit att psykoterapeuter inte helt motsvarar de teoretiska premisser de åberopar når man granskar dem noggrannt på ljud- eller videoband. I denna forskningstradition tycks det också visa sig att viktigare an teoretisk inriktning år sjålva patient-terapeutrelationen, vars villkor bl.a. styrs av terapeutens grad av empati, formåga att skapa en trygg situation och formåga att hantera egna negativa kånslor utan att vanda dem mot patienten m.m. (Luborsky 1988). Våra preliminåra resultat av terapeuternas kommunikationsmonster ger ytterligare stod for tanken att empati och fokus på det personligt meningsfulla ar av avgorande betydeise. Men en ytterligare hypotes tillkommer som ett resultat hår, nåmligen att denna empatiska hållning också bor kombineras med en aktivt påverkande attityd, åtminstone i grupper for alkoholberoende patienter. Vad vi behover utveckla år med andra ord metoder for att analysera kvaliteten i relationen mellan terapeut och patienter, och terapeutens skicklighet att anvanda sig av denna. Empati år med storsta sannolikhet bara en liten del av detta. Sammanfattningsvis vill vi emeliertid understryka de positiva effekterna vissa av dessa grupper uppenbarligen hade for en stor del av patienterna. Slutsatsen kan formuleras i linje med den som Brandsma och Pattison (1985) kom fram ti11 efter att ha granskat ett trettiotal studier av gruppterapi for alkoholberoende, nåmligen att det finns tillrackligt mycket klinisk t och empirisk t stod for att låta korttidsterapi i grupp vara en ingrediens eller ett tillskott ti11 alkoholbehandling. For dem som lampar sig for gruppsykoterapin år det antagligen ett battre alternativ an enbart individualstod. Det galler också att anpassa behandlingsformen efter grad av alkoholberoende och psykopatologi. REFERENSER Ahlin, G.: Erfarenheter i miljoterapi. Natur och Kultur, Stockholm 1986 Annis, H.M.: Relapse to substance abuse: Empirical findings within a cognitive-sociallearning approach. Journal of Psychoactlve Drugs 22 (1990): Bandura, A.: Self-efficacy: Toward a unifying theory ofbehavioral change. Psychological Review, 84 (1977): Berglund, M. & Rydberg, D.: Minnesotamode1len ror behandling av alkoholmissbruk. Medicinsk Årbog, Munksgaard, Kopenhamn 1993 Bien, T.H. & Miller, W.R. & Tonnegan, J.S.: Brief interventions for alcohol problems: A review. Addiction 88 (1993): Brandsma, J.M. & Pattison, E.M.: The outcome of group psychotherapy alcoholics: An empirical review. American Journal ofdrug and Alcohol Abuse 11 (1985): Brimberg, l.: Verbal kommunikation i gruppterapi - en jiimforande studie av beteendeterapeutiska respektive gruppanalytiska terapigrupper med alkoholberoende patienter. Psykologexamensarbete, Psykologiska Institutionen, Stockholms Universitet 1992 Brown, S. & Yalom, ID.: Interactional group therapy with alcoholics. Journal of Studies on Alcohol38 (1977): Budman, S.H. et al.: Comparative outcome in time-limited individual and group psychotherapy. International Journal of Group Psychotherapy 38 (1988): Busch, H.: Gruppenpsychotherapie mit AIkoholkranken. Gruppenpsychotherapie & Gruppendynamik 22 (1986): Cloninger,c.R. & Bohman, M. & Sigvardsson, S.: Inheritance of alcohol abuse - Cross fostering analysis of adopted men. Archives of General Psychiatry 38 (1981): Cooney, N.L. et al.: Matchlng alcoholics to coping skills or interactlonal therapies: Two-year follow-up results. Journal of Consulting and Clinical Psychology 59 (1991): Foulkes, S.H.: Group Analytic Psychotherapy. Method and Principles. Gordon Breach Science Publ., London 1975 Holder, H. et al.: The cost effectiveness of treatment for alcoholism: A first approximation. Journal of Studies on Alcohol52-95-

8 (1991): Kanas, M.: Alcoholism and group psychotherapy. In F.M. Pattison & E.Kaufman (Eds.): Encyc10pedic Handbook of Alcoholism. Gardner Press, New York 1982 Litt, M.D. et al.: Types of alcoholics. II. Application of an empirically-derived typology to treatment matching. Archives of general Psychiatry 49 (1992): Luborsky, L. (Ed).: Who will benefit from psychotherapy. Predicting therapeutic outcomes. Basic Books, New York 1988 Miller, W.R. & Hester, R.K.: The effectiveness of alcoholism treatment. What research reveals. I Miller, W.R. (Ed.): Treating Addictive Behaviors. Treatment of Alcoholism, Drug Abuse, Smoking and Obesity. Pergamon Press, New York 1986 Miller, W.R. et al.: What works? A methodological analysis of the alcohol treatment outcome literature. I Hester, R.K. & Miller, W.R. (Eds.): Handbook of alcohol treatment approaches. Effective alternatives. Allyn & Bacon, Needham Heights Ma (2 uppl.), s Ronnberg, S.: Beteendeterapi for alkoholproblem - en litteraturoversikt. APPU-rapport nr 19, Pedagogiska Institutionen, Stockholms Universitet 1982 Ronnberg, S. & Sandahl, e.: Tio fall med beteendeanalys av alkoholproblem. APPU-rapport nr 21, Pedagogiska Instituionen, Stockholms Universitet 1983 Sandahl, e.: Determinants of relapse among alcoholics: A cross - cultural replication study. The International Journal of the Addictions 19 (1984): 8, Sandahl, e. & Lindberg, S. & Bergman, H.: Severity of alcohol problems at follow-up. - An outcome measure. Acta Psychiatrica Scandinavica 71 (1985): Sandahl, e. & Lindberg, S. & Bergman, H.: The relation between drinking habits and neuroticism and weak ego among male and female alcoholic patients. Acta Psychiatrlca Scandinavica 75 (1987): Sandahl, e. & Lindberg, S. & Ronnberg S.: Efficacy expectations among alcohol dependent patients - A Swedish version of the situational confidence questionnaire. Alcohol & Alcoholism 25 (1990): Sandahl, e. & Ronnberg S.: Brief group psychotherapy in relapse prevention for alcohol dependent patients. International Journal of Group Psychotherapy 40 (1990): Sandahl, e. & Herlitz, K. & Ahlin, G. & Ronnberg, S.: Cognitive behavioral or psychodynamic time-limited group therapies for moderately alcohol dependent patients: 19 months follow-up results. Stockholm 1996 Schuckit, M.A. et al.: An evaluation of Type A and B alcoholies. Addiction 90 (1995): Sobell, L.e. et al.: Alcohol problems: Diagnostic interviewing. I Hersen M. & Turner, S.M. (Eds.): Diagnostic Interviewing. Plenum Press, New York 1992 (2 uppl.) Vanicelli, M.: Group psychotherapy with alcoholics. Special techniques. Journal of Studies on Alcohol43 (1982): Vanicelli, M.: Group therapy after care for alcoholic patients. International Journal of Group Psychotherapy 38 (1988): Yalom, ID. et al.: Alcoholics in interactional group therapy. Archives of General Psychiatry 35 (1978):

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Samtalsteman om alkohol

Samtalsteman om alkohol Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Ideologiska barriärer för psykologisk vård av alkohol- och drogproblem i Island

Ideologiska barriärer för psykologisk vård av alkohol- och drogproblem i Island ÁSA GUDMUNDSDÓTTIR KOMMENTAR Ideologiska barriärer för psykologisk vård av alkohol- och drogproblem i Island Missbrukarvård i Island När institutionsvården expanderade på 1970- talet var Island, på grund

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska

Läs mer

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 30 credits, Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen har fastställts

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Det finns flera definitioner av mentalisering, Bateman och Fonagy formulerar det enligt nedan:

Det finns flera definitioner av mentalisering, Bateman och Fonagy formulerar det enligt nedan: Artikel i Sokraten 1/2009 medlemstidning Svenska Föreningen för Kognitiv Beteendeterapi MBT vs. Same, same but different Jag är sedan hösten 2008 överläkare på MBT-teamet Huddinge men är på tisdagar student

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Anna Persson, legitimerad psykolog, BCS Åsa Magnusson, överläkare, BCS, Med.dr, adjunkt, KI Specifik

Läs mer

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, universitetsadjunkt Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet - Om bestraffning fungerade skulle det

Läs mer

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende Per Carlbring Leg Psykoterapeut Leg Psykolog Professor Självhjälp på terapikartan 1 2 3 1. Ren självhjälp 2. Väggledd självhjälp

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykologi II 30 högskolepoäng VT 2015 Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI 7,5 högskolepoäng Version 150526 Inledning Delkursen skall enligt kursplanen

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, 2010. Ulric Hermansson, FHI

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, 2010. Ulric Hermansson, FHI Riskdrickande Drickandet tilltar Jobbet Kollegor Chefen Kollegor upprörd Chefen upprörd Frågan är känslig för chef och medarbetare Begynnande alkoholproblem vaga signaler på arbetet Omfattande alkoholproblem

Läs mer

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON!

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Treatment of pneumonia Blood letting Purging No treatment Mortality

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Minnesbilder från seminarium i Karlstad den 12 april, 2013. Ulric Hermansson

Minnesbilder från seminarium i Karlstad den 12 april, 2013. Ulric Hermansson Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA, univ.lektor Ledningsgruppen

Läs mer

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan. Mastersprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi.

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan. Mastersprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi. Dnr HS 2013/164 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut om inrättande:

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Psykosocial behandling

Psykosocial behandling Psykosocial behandling Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166

Läs mer

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Arbetsterapi 901 87 UMEÅ Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi Studentens namn AT 2/08 VT 2011 Kursansvarig: Britt-Inger

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västra Götaland den 4 februari Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi Moa Mannheimer, enhetschef och leg. psykolog på BUP Grinden, deltar vid ISIS höstsymposium 2012 för att berätta om hur de arbetar med traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Läs mer

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Motiverande Samtal - MI

Motiverande Samtal - MI Motiverande Samtal - MI Odontologiska fakulteten Malmö högskola 2012 Björn Axtelius*, Dan Ericson**, Sven Persson*** Prof vid Malmö högskola: *Samhällsodontologi, **Kariologi, ***Pedagogik Lärandemål tandläkarutbildningen

Läs mer

Psykosocial behandling

Psykosocial behandling Psykosocial behandling Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 krävs för

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Vad är beroende? Tolerans Abstinens Kontrollförlust Försökt minska ner Tre av

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Varför kommer de inte? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant.

Läs mer

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen? 1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

SiS missbruksoch beroendevård. vård och behandling med stöd i de nationella riktlinjerna

SiS missbruksoch beroendevård. vård och behandling med stöd i de nationella riktlinjerna SiS missbruksoch beroendevård vård och behandling med stöd i de nationella riktlinjerna Statens institutionsstyrelse Grafisk form: Svensk Information Illustrationer: Ida Bontin Tryckning: Edita Västra

Läs mer

KURSBESKRIVNING. Affektfokuserad psykodynamisk korttidsterapi, 7,5 hp

KURSBESKRIVNING. Affektfokuserad psykodynamisk korttidsterapi, 7,5 hp Psykologiska Institutionen Kurs 10: Individuell fördjupning inom psykologprogrammet HT 2013 KURSBESKRIVNING Affektfokuserad psykodynamisk korttidsterapi, 7,5 hp Kursledare: Peter Lilliengren, leg psykolog,

Läs mer

>60 medicinska?llstånd

>60 medicinska?llstånd TIA - Tidiga insatser i arbetslivet mot alkoholberoende Regeringsuppdrag 2012-2014 Stödja företagshälsovårdens arbete med?diga insatser i arbetslivet mot alkohol Sveriges Företagshälsor Karolinska Ins5tutet

Läs mer

Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet. Socialförvaltningen

Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet. Socialförvaltningen Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet Scott Miller Relationen mellan terapeut och klient förutsäger behandlingsresultat bättre än teoretisk inriktning och behandlingsmetod

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS FÖREKOMST En av de främsta sjukdomsalstrarna i världen ALKOHOL- BEROENDE HOS KVINNOR Several studies indicate that female alcoholics

Läs mer

Hur får man barn och föräldrar att ändra beteende?

Hur får man barn och föräldrar att ändra beteende? Hur får man barn och föräldrar att ändra beteende? Gunilla Morinder Specialistsjukgymnast, Med dr, teamledare Rikscentrum Barnobesitas Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Rikscentrum Barnobesitas

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,

Läs mer

BASUTBILDNING I PSYKOTERAPI MED KOGNITIV BETEENDETERAPEUTISK INRIKTNING (STEG-1 KBT) I MALMÖ SVERIGEHÄLSAN AB

BASUTBILDNING I PSYKOTERAPI MED KOGNITIV BETEENDETERAPEUTISK INRIKTNING (STEG-1 KBT) I MALMÖ SVERIGEHÄLSAN AB BASUTBILDNING I PSYKOTERAPI MED KOGNITIV BETEENDETERAPEUTISK INRIKTNING (STEG-1 KBT) I MALMÖ SVERIGEHÄLSAN AB BASUTBILDNING I PSYKOTERAPI MED KOGNITIV BETEENDETERAPEUTISK INRIKTNING (STEG-1 KBT) SVERIGEHÄLSAN

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

Webbaserade interventioner. Anna Liedbergius

Webbaserade interventioner. Anna Liedbergius Webbaserade interventioner Anna Liedbergius Tre exempel WISEteens, ett EU-projekt som syftar till att utveckla en webbintervention för 16-18-åringar med riskkonsumtion av alkohol eller konsumtion av narkotika

Läs mer

Om den evidensbaserade missbrukarvårdens retorik och praktik

Om den evidensbaserade missbrukarvårdens retorik och praktik ANDERS BERGMARK ÖVERSIKT Om den evidensbaserade missbrukarvårdens retorik och praktik I Sverige har under de senaste åren en rad prominenta offentliga aktörer kraftfullt pläderat för nödvändigheten av

Läs mer

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt

Läs mer

CENAPS Europe kurs- och utbildningscenter

CENAPS Europe kurs- och utbildningscenter CENAPS Europe kurs- och utbildningscenter CENAPS Europe är ett kurs- och utbildningscenter, som har funnits sedan 2005 och ligger på Nörrebro i Köpenhamn. Vi samarbetar med kommuner och olika institutioner

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Gemensam beskrivning av Kognitiv beteendeterapi

Gemensam beskrivning av Kognitiv beteendeterapi 1 (11) Gemensam beskrivning av Kognitiv beteendeterapi Beteendeterapeutiska föreningen (BTF) och Svenska föreningen för kognitiva och beteendeinriktade terapier (sfkbt) Stockholm 2011-11-29 2 (11) Kognitiv

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Appendix: FÖRSLAG TILL KORRIGERING OCH UPPDATERING

Appendix: FÖRSLAG TILL KORRIGERING OCH UPPDATERING 1 Appendix: FÖRSLAG TILL KORRIGERING OCH UPPDATERING Detta Appendix är uppdaterat utifrån resultat från aktuell forskning, inom området psykodynamisk terapi. Vi har utgått från den mall som finns för SRV.

Läs mer

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken,

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Riskbruk, missbruk och beroende Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Vision Att fortbildningen ger en orientering om hur missbrukspsykologi kan tillämpas i det kliniska/praktiska arbetet med

Läs mer

Organisationen har betydelse för offentligt finansierad psykoterapi

Organisationen har betydelse för offentligt finansierad psykoterapi Organisationen har betydelse för offentligt finansierad psykoterapi Andrzej Werbart andrzej.werbart@psychology.su.se Aktuell psykoterapiforskning, 22 november2014 Historien om QAPS Quality Assurance of

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017. Psykiatriska kliniken

HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017. Psykiatriska kliniken HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017 Psykologi Institutionen för beteendevetenskaper Beteendevetenskapliga fakulteten

Läs mer

Om utbildningen. Kognio - centrum för KBT, Annedalsvägen 9, 227 64 Lund, tfn: 0703-212 213, hemsida: www.kognio.se, e-post: info@kognio.

Om utbildningen. Kognio - centrum för KBT, Annedalsvägen 9, 227 64 Lund, tfn: 0703-212 213, hemsida: www.kognio.se, e-post: info@kognio. STEG-1 Grundutbildning i kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi (KBT) avseende barn och ungdom, utb.kod: S1BU151 (Basic Course in Cognitive-Behavioral Therapy for Children and Adolescents from a Family

Läs mer

GRUNDUTBILDNING I PSYKOTERAPI MED KOGNITIV BETEENDETERAPEUTISK INRIKTNING (KBT) I STOCKHOLM SVERIGEHÄLSAN AB

GRUNDUTBILDNING I PSYKOTERAPI MED KOGNITIV BETEENDETERAPEUTISK INRIKTNING (KBT) I STOCKHOLM SVERIGEHÄLSAN AB GRUNDUTBILDNING I PSYKOTERAPI MED KOGNITIV BETEENDETERAPEUTISK INRIKTNING (KBT) I STOCKHOLM SVERIGEHÄLSAN AB Kursstart 2015-11-20 Sista ansökningsdag: 2015-10-12 GRUNDUTBILDNING I PSYKOTERAPI MED KOGNITIV

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

Hur hanteras alkoholfrågan? Alkoholproblemet. Påverkas negativt av att någon i deras närhet dricker för mycket.. ca 1,1 miljoner

Hur hanteras alkoholfrågan? Alkoholproblemet. Påverkas negativt av att någon i deras närhet dricker för mycket.. ca 1,1 miljoner Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Läs mer

Behover alkoholister. behandling?

Behover alkoholister. behandling? Behover alkoholister behandling? Iden att missbruksproblem går att "bota" bara man finner ratt behandlingsmetod ar gammal. Redan vid sekelskiftet gjorde en svensk dagstidning reklam for något som kallades

Läs mer

Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor

Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor Anette Östlund, med dr, leg psykolog/psykoterapeut, privatpraktiserande samt knuten till Socialmedicin, Institutionen för medicin, Sahlgrenska

Läs mer

Samtalsbehandling fungerar

Samtalsbehandling fungerar Samtalsbehandling fungerar Det beror inte i någon större utsträckning på metoden som används utan på faktorer hos pa9enten och hos behandlaren. Det verkar inte finnas en typ av samtals- behandling som

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer