Korttidsterapi i grupp for alkoholberoende patienter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Korttidsterapi i grupp for alkoholberoende patienter"

Transkript

1 CHRISTER SANDAHL & STEN RONNBERG & KRISTINA HERLITZ & GCRAN AHLIN Korttidsterapi i grupp for alkoholberoende patienter Jomforande studie av återfallsprevention och psykodynamisk terapi Christer Sandahl & Sten Ronnberg & Kristina Herlib & Goran Ahlin: Brief group therapy for alcohol dependent potients. A com pari son beween relapse prevention and psychodynamlc therapy Thirty-five alcohol dependent patients were followed-up one year after completion of treatment in relapse prevention groups. In terms of alcohol consumption this group had a statistically significant better outcome than a comparable group of patients given standard treatment. In a second study, 59 patients, of which a significantly larger proportion were women (63 percent), were treated in either psychodynamically- or behaviourally-oriented brief group-psychotherapy. Alcohol consumption measures showed a clear tendency in favor of the psychodynamic treatment at follow-up about 12 months after the groups ended. Both treatment types had a positive effect on the patients' alcohol consumption, but the behavioural content did not seem to be a necessary treatment ingredient for this patient group. The results indicated, however, that therapist style in terms of actively influencing the process and focussing on personal and emotionally loaded themes might be of more importance than theoreticai orientation. Christer Sandahl & Sten Ronnberg & Kristina Herlitz: & Goran Ahlin: Korttidsteropi i grupp for alkohol beroende patienter. JtimfOrande studie av 6terfallsprevention och psykodynamisk terapi Trettiofem alkoholberoende patienter foljdes upp ett dr efter det att de genomgdtt studiecirklar om hur de skulle kunna forebygga dterfall. Alkoholkonsumtionen var dd lågre i jåmforelse med en grupp patienter som enbart tatt standardbehandling. I en andra studie genomgick 59 patienter, varav en våsentligt storre andel kvinnor (63 %), kognitivt beteendeterapeutiskt eller psykodynamiskt inriktad korttidsterapi i grupp. Vid uppfoljningen drygt 12 mdnader efter avslutad behandling hade det gdtt båttre for patienter som gdtt i psykodynamiskt inriktad terapi. Bågge behandlingsformerna gavemellertid positiva effekter på patienternas dryckesmonster, men for denna patientgrupp tycks det beteendeterapeutiska innehållet inte vara nodvåndigt for att dstadkomma foråndring. Resultaten tyder dåremot på betyde Isen av terapeutens stil i riktning mot ett aktivt pdverkande och fokusering pd personliga och kånslomåssiga teman. Key words: alcohol dependence, group therapy, time-limited, relapse prevention Sedan drygt tio år har vi vid Magnus Huss-kliniken, Karolinska Sjukhuset, Stockholm, bedrivit ett projekt for att utveckla mer effektiva behandlingsmetoder for alkoholberoende patienter. Detta har skett samtidigt med en mycket snabb kunskapsutveckling internationellt inom detta område. Vi har sarskilt intresserat oss for att utveckla gruppmetodik i oppenvård och avser att har redovisa resultat från två studier inom detta område. Den forsta handlar om att prova effekterna på dryckesmonster av en tidsmassigt mycket begransad insats i form av kurser i återfallsprevention. Den andra studien, som ar en uppfoljning av den forsta, ar en jiimforande studie av psykodynamiskt inriktad korttidsterapi i grupp och kognitivt beteendetera- Studien har genomforts med stod av medel från Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR, :2c). Ett varmt tack till professorerna Hans Bergman och Ulf Rydberg fiir kontinuerligt stod i arbetet med dessa projekt. Nordisk Alkoholfidskrift Vol. 13, 1996:

2 peutiskt inriktad återfallsprevention i grupp. Den avgorande skillnaden mellan metoderna år au man i den psykodynamiskt inriktade te,apin fokuserar på samtalet och interaktionen mellan deltagarna i gruppen, medan man i den kognitiva beteendeterapeutiska behandlingen också lagger stor vikt vid identifiering av risksituationer och inlaming av alternativa beteenden och forhållningssatt. Vid den tid då vi påborjade våra forskningsanstrangningar fanns det en omfattande litteratur som rapporterade beteendeterapeutiskt orienterade forsok (Ronnberg 1982). Resultaten var blandade men huvudsakligen hoppingivande. Problem fanns framst kring oklart definierade patientpopulationer och korta uppfoljningstider. Efter en del egna forsok att kartlagga den komplexa dynamiken i missbruket, mellan alkoholens positiva och negativa konsekvenser, alternativ till drickande och utlosande situationer (Ronnberg & Sandahl 1983; Sandahl1984), så fann vi att den inledande behandlingen borde fokusera kring återfall i missbruk och hur dessa kan forebyggas. De allra flesta metoder inom alkoholvården år framgångsrika i en mening, namligen att initiera nykterhet. Det stora problemet år givetvis att vidmakthålla denna forandring och i det avseendet hade de allra flesta metoder visat sig vara mindre framgångsrika. Vad galler mer objektivt matbara effekter som t.ex. minskat drickande, så verkade det inte heller som man kunde påvisa några skillnader mellan intensiva långtidsbehandlingar och mer tidsbegransade insatser (Bien 1993; Miller & Hester 1986; Miller et al. 1995). Vi ansåg vidare att det fanns flera starka skal for att anvanda gruppterapi istallet for individualterapi. Ett sådant var rent ekonomiskt och resursmassigt. Det år knappast forsvarbart att enbart satsa på individuell behandling om man kan uppnå samma resultat for flera personer samtidigt med samma tidsåtgång, vilket påvisats av t.ex. Budtnan et.al. (1988). Argumentet får annu storre tyngd mot bakgrund av knappheten på behandlingsresurser inom alkoholvården i relation till det stora antalet potentiella och faktiska patienter. EU annat skal år av humanistisk och demokratisk karaktår - att man i fort1opande dialog kan låra och dra nytta av varandra i gruppen. Man kan anta att det finns en positiv terapieffekt i det faktum att flera deltagare har egen erfarenhet av missbruk. Sarskilda forutsattningar for empati och inlevelse i de psykologiska processer som beledsagar missbruket borde foreligga. Gruppmetoder har också, med varlerande framgång, anvants mycket just inom alkoholistvården. Hela AA-filosofin och tillampningama inom tolvstegsmodellen bygger på arbete i grupp (Berglund & Rydberg 1993). Rapporter om positiva behandlingsresultat av gruppterapi foreligger också (Yalom et al. 1978; Brown & Yalom 1977; Vanicelli 1982; Vanicelli 1988; Busch 1986; Kanas 1982; Brandsma & Pattison 1985), aven om flera av dessa kan kritiseras utifrån metodologiskt perspektiv. Vi drog emellertid slutsatsen att gruppmetodiken hade tillrackligt stod for att det skulle vara intressant att prova en modell som byggde på grupper, men också inkluderade de beteendeterapeutiska moment som i tidigare studier visat sig vara framgångsrika då det gallde att vidmakthålla nykterhet, eller åtminstone minska frekvens och varaktighet av dryckesepisoder hos alkoholberoende patienter. Studie 1 Vi kom att kalla denna gruppbehandling for kurser i återfallsprevention (från eng. "relapse prevention"). Att benamna terapin for "kurser" ingick i en stravan att avdramatisera behandlingen. Genom att se på behandlingen som om den vore en studiecirkel understrok vi den didaktiska infallsvinkel som beteendeterapin kannetecknas av. Detta menade vi hade en ångestdampande effekt på patienterna. Man skulle inte behova frukta att omedvetet material skulle komma att aktiveras i alltfor Mg utstrackning. Den viktigaste målsattningen var att starka patienternas 'sjaivreglering' (eng. 'self-efficacy') i svåra situationer av frustration eller ångest, så att återfall undveks. Begreppet 'sjalvreglering' skiljer sig, genom att vara situationsspecifikt, från sjaivfortroende som refererar till en generell upplevelse. D.v.s. kursema skulle leda till att patienterna kande sig sakrare på att de skulle kunna stå emot olika situationer dår sannolikheten annars var hog att de skulle borja dricka igen. Enligt social inlårningsteori (Bandura 1977) sker denna forstårkning av sjalv-regleringen genom en fokusering på beteenden (inklusive tankande) och utlosande situationer. Detta innefattar: 1. identifiering och analys av hogrisksituationer -90-

3 TabelI 1. Dryckesmonster fore kurs i återfallsprevention och vid 12 månader efter avslutad behandling samt vid uppfoljning av jcimforelsegrupp Dryckesmonster, 6 mån. period, % * Återfallsprevention JCimforelsegrupp (n = 35) (n = 300) Fore behandling Uppfoljning % Uppfoljning % Forandring från fore behandling till uppfoljning iii statistiskt signifikant (Wilcoxon, p <.01). Skillnaden mellan återfallspreventionsgrupp vid uppfoljningstillfiillet och jamforelsegruppen ar statistiskt signifikant (Chi-två, p<.05). 'Varde 1 = Helt nykter eller druekit en eller ett par dagar under den foregående sexmånadersperioden. Varde 2 = Druckit under veckohelger, men druekit mindre an 60 g abs. alkohol (motsvarande ungefar en flaska vin) vid varje tillfalle. Varde 3 = Druekit under veckohe1ger, mer an 60 g abs. alkohol vid varje tillfiille eller haft dryckesperioder, men mindre an totalt 50 % av tiden i fråga. Varde 4 = Druckit varje dag totalt sett mer an 50 % av tiden. for drickande, 2. bedomning och traning av formågan att handskas med dessa situationer och 3. bedomning och bearbetning av kognitiva faktorer som t.ex. forvantanseffekter, personliga forklaringsmodeller och beslutsfattande. En annan implikation av den sociala inlarningsmodellen var att: 4. patienterna aktivt skulle uppmuntras att analysera och uttrycka sina kånslorkring livslång helnykterhet. Om detta mål forefoll ooverstigligt skulle man undersoka alternativ inom ramen for kontrolierat drickande. Fokus var alltså på individuell analys av risksituationer, konsekvenser av drickande, alternativa beteenden, personliga mål och beslut. I metodiken ingick att arbeta med hemuppgifter och rollspel av framforallt alternativa forhållningssatt, t.ex. hur man sager nej, nar man blir bjuden på sprit, vin eller ol. Under startade vi 8 sådana kursgrupper (5-7 deltagare i varje grupp) med patienter som bedomts som motiverade av personal vid Magnus Huss- och Mariaklinikerna i Stockholm. Syftet var att undersoka om en sådan tidsmassigt begrånsad, men strukturerad insats kunde bidra tiil fårre återfall och kortare dryckesperioder jåmfort med "behandling som vanligt". Grupperna traffades 1,5 timme en gång i veckan under åtta veckor. Femtiotre patienter påborjade behandlingen och tio av dessa lamnade oplanerat terapin fore tredje sessionen (dessa patienter ansågs ej intressanta att folja upp). Samtliga patienter var alkoholberoende enligt DSM III (den då gallande psykiatriska klassificeringsmanualen). Trettiofem (81 %) foljdes upp 12 månader efter avslutad behandling. Då vi jåmforde dryckesmonster vid uppfoljningstilifaliet med en i alia vasentliga avseenden jamforbar grupp patienter (Sandahl & Ronnberg 1990) som enbart fått standardbehandling vid kliniken fann vi tecken på en postiv behandlingseffekt. (Se tabeli 1.) Så pass många som 57 % av de trettiofem uppfoljda hade ett positivt dryckesmonster vid uppfoljningstillfallet, jamfort med 20 % fore behandling och 40 % i jamforelsegruppen. Då vi jamforde dem som det gått bra for med dem som misslyckats, fann vi att de med postivt utfali forefoll vara något mer socialt stabila an de andra. Vi tyckte också att det fanns tillrackligt med data som stodde tanken att dessa grupper inte passade for patienter med tidig debut av drickande, hog grad av psykopatologi, utagerande och sociala anpassningsproblem, d.v.s den kategori patienter som bl.a. gått under benamningen Typ-II-alkoholister (senare Typ B) och dår det finns en familjebakgrund med missbrukande foralder och dar man kan anta att en hereditar orsaksfaktor finns med i bilden (Cloninger & Bohman & Sigvardsson 1981; Schuckit et al. 1995). -91-

4 Vi ansåg att det fanns en hel del stod for att dessa kurser hade haft en positiv effekt for en stor del av patienterna, friimst de som hade debuterat i missbruk i ett senare skede och inte haft alltfor omfattande sociala komplikationer. Vid analysen av våra resultat uppstod emellertid ett problem. Det visade sig nam.ligen vara svårt att relatera behandlingsresultatet till innehållet i behandlingen eller till den sociala inlarningsteorin. I vårt mått på sjalvreglering, d.v.s. i detta fall hur saker patienten kånner sig på att kunna klara av att avstå från alkohol i vissa specifika risksituationer (Sandahl & Lindberg & Ronnberg 1990), fann vi t.ex. inga skillnader mellan dem som det gått bra for och dem som misslyckats. Det år anmarkningsvårt med tanke på hur centralt begreppet år i den teori som det hamtats från i att forklara forandringar. Inte heller fann vi några skillnader mellan dem med positivt respektive negativt utfall vad gallde att minnas t.ex. risksituationer eller alternativa beteenden. Det var med andra ord svårt att dra några slutsatser om vad som varit verksamt i behandlingen. Denna osakerhet forstarktes då vi frågade patienterna vad de sj alva hade uppfattat som positivt. Deras spontana rapporter handlade mest om positiva erfarenheter av gruppen i sig, hur bra det varit att prata med andra, att uppleva gemenskapen, att upptacka olikheter och likheter etc. Når man lyssnade till patienterna fick man snarast intrycket att den beteendeterapeutiska, ångestdåmpartde strukturen hade skapat ett osedvanligt gott psykoterapeutiskt klimat (Sandahl & Ronnberg 1990). Studie 2 Detta ledde vidare till nasta kontrollerade studie (Sandahl & Herlitz & Ahlin & Ronnberg 1996), dår huvudfrågestallningen kom att handia om att undersoka om interaktionen mellan patienterna var tillracklig for att få en effekt på dryckesmonster, eller om det kognitivt beteendeterapeutiska och didaktiska innehållet var en forutsattning for att nå resultat med denna typ av tidsbegransad gruppterapi for patienter som i den tidigare studien kunnat tillgodogora sig återfallsprevention i grupp (d.v.s. patienter av Typ A; senare debut, lagre grad av beroende, farre sociala och somatiska konsekvenser av missbruk och lagre grad av psykopatologi). Antagandet var fortfarande att det beteendeterapeutiska innehållet och strukturen var det verksamma, men som kontrollgrupp hade vi en terapiform dår grupprocessen i sig skulle sattas i fokus: en tilliimpad korttidsform av psykodynamiskt inriktad gruppanalytisk psykoterapi (Foulkes 1975; Ahlin 1986). På så satt kunde vi alltså kontrollera grupprocessens inverkan. Den gruppanalytiska metodiken satter interaktionen mellan patienterna i centrum, men terapeuterna forvantas vara något mindre styrande an i jamforbara amerikanska interaktionsmodeller och fokuserar heller inte på uttryck och analys av kanslor i samma utstråckning - något som for alkoholberoende patienter skulle antas vara sårskilt ångestvackande. Terapeuterna forvantas acceptera all slags kommunikation och fokuserar sarskilt på den relation som uppstår mellan gruppdeltagarna och i forhållande till terapeuten sjalv. Då det fanns en oro från gruppanalytikernas sida att interaktionen mellan gruppdeltagarna inte skulle hinna utvecklas valde vi att gora bagge t y perna av kurser något langre, 15 sessioner i stållet for åtta. I ovrigt var upplaggningen den samma som tidigare, utom på en viktig punkt. For att kunna studera processen i gruppen direkt och inte behova forlita oss på retrospektiva rapporter, Hit vi videofilma alia gruppsessioner med två fasta kameror. Patienterna har vidare kartlagts med en mangd olika metoder med avseende på alkoholvanor, personlighet och psykiskt valbefinnande. I detta sammanhang redovisas enbart resultat från ett val utprovat alkoholvaneformulår (Sandahl & Lindberg & Bergman 1985), en strukturerad intervju om drickande (Sobell et al. 1992), symptomchecklista (SCL-90) och sjalvreglering (Sandahl & Lindberg & Ronnberg 1990). A v de patienter som under den aktuella perioden ( ) var inlagda på Magnus Huss-kliniken, bedomdes knappt 40 % vara liimpade for korttidsbehandling i grupp. Uteslutningskriterier var a) allvarlig hjarnskada, b ) akut psykos eller hog grad av psykopatologi, c) lång resvag till kliniken, d) allvarlig somatisk sjukdom, e) nyligen abstinensbehandlad men ingen onskan om forandring, f) intellektueli nivåsankning, g) antisocial personlighet och h) ej svensktalande. I denna grupp inkluderades de patientkategorier som vi vid det tidigare forsoket funnit hade svårt att tillgodogora sig behandlingen. A v de kvarvarande patienterna NordiskAlkoholtidskrift Vol. 13, 1996: 2-92-

5 Tabel! 2. Dryckesmonster fore respektive vid drygt 12 mdnaders uppfoljning efter psykodynamiskt (n = 23-25) och beteendeterapeutiskt (n = 21-24» orienterad gruppterapi Dryckesvanor Fore Uppfoljning 6 mdn. period* Beteendeterapi Psykodynamisk Beteendeterapi Psykodynamisk (n=24) % (n =25) % (n=21) % (n =23) % 14 4.< Forandring från fore behandling tiil uppfoljning ar statistiskt signifikant ror bagge gruppema (Wilcoxon). Beteendeterapi: p = O. 009 Psykodynamisk: P = Varde 1 = Helt nykter eller druckit en eller ett par dagar under den foregående sexmånadersperioden. Varde 2 = Druckit under veckohelger, men druckit mindre an 60 g abs. alkohol (motsvarande ungefar en flaska vin) vid varje tillfiille. Varde 3 = Druckit under veckohelger, mer an 60 g abs. alkohol vid varje tiilfiille eller haft dryckesperioder, men mindre an totalt 50 % av tiden i fråga. Varde 4 = Druckit varje dag totalt sett mer an 50 % av tiden. var 25 % intresserade av att påborja behandling i grupp, men av dem som tackat ja uteblev 13 patienter redan vid forsta sessionen. Genom denna urvalsprocess kom patienterna i denna studie att skilja sig i några vasentliga avseenden från patienterna i den forsta studien: 1. andelen kvinnor var storre (63 % jåmfort med 20 %),2. missbiuksdurationen var kortare (10 år jåmfort med 14 år) och 3. de startade sitt missbruk senare i livet (36 år jåmfort med 32 år). Till fem beteendeterapeutiskt och fem gruppanalytiskt inriktade grupper (4-7 deltagare i varje grupp) fordelades slumpmassigt sammanlagt 59 patienter med en genomsnittlig ålder av 47 år. AlIa uppfyllde kraven på alkoholberoende enligt DSM III-R (den vid det tillfållet gå1lande psykiatriska klassificeringskoden). Av dessa lamnade 10 patienter oplanerat behandlingen i ett tidigt skede (fore tredje sessionen). Något fler,19 %, blev dropout i de gruppanalytiska gruppema, jåmfort med 14 % i de beteendeterapeutiska. Vår! mått på dryckesmonster visar en klart positiv forandring direkt efter avslutad behandling och vid 6 månaders uppfoljning for bagge behandlingsmodellerna. Vid 12 månadersuppfoljningen (i genomsnitt 19 månader efter påborjad behandling) var andelen patienter med positivt utfall storre bland dem som deltagit i den gruppanalytiskt orienterade behandlingen (57 % jåmfort med 28 %) (se Tabe112). Skillnaden år i procentuella termer stor, men trots det inte helt statistiskt sakerstalld, om man inte jamfor andel patienter som varit helt nyktra under foregående sex-månadersperiod. Om man analyserar data från intervjuema som tacker de foregående tre månadema, så kan man, vad galler antal helnyktra dagar, finna att resultatet som helhet också hår år till den psykodynamiska behandlingens fordel (se Tabe1l3). Måtten på sjalvfortroende okar for bagge gruppema i ungefar lika stor utstrackning och år statistiskt sakerstalld. Det år emellertid anmårkningsvart att måttet på sjalvreglering inte heller i denna studie ger storre utslag i de beteendeterapeutiska gruppema. Forekomst av psykiatriska symptom matt med SCL 90 minskar också signifikant i ungefår samma omfattning i de bagge behandlingsmodellerna. Vi har tidigare påvisat det komplexa sambandet mellan psykisk hålsa och forbattrade alkoholvanor (Sandahl & Lindberg & Bergman 1987). Det ar uppenbart att for en del patienter innebår minskat drickande att ångest och andra symptom okar, medan det for en annan grupp forhåller sig tvartom. I det perspektivet år det inte ovantat att skillnadema for gruppen som helhet år relativt små i symptomskaloma. -93-

6 TabelI 3. Variansanalys (repeated measures) av skilinader i antal helnyktra dagar 3 månader fore behandling och 3 månader fore uppfoljning drygt 12 månader efter avslutad behandling (n = 42) Antal dagar Fore M SD Nykterhet Antal dag ar Uppfoljning M SD F Grupp F Tid F TxG Beteendeterapi Psykodynamisk *** 4.58* Totalt p (grupp) = 0.25 p (tid) = P (tid x grupp) = 0.04 Effekt storlek = 0.64 Diskussion I litteraturen lyfter man ofta fram studier som visar på psykodynamiskt grundad gruppterapis begransade resultat i fråga om påverkan på dryckesmonster. Ett sådant exempel ar en genomgång dar man forsoker analysera olika behandlingsmetoders kostnadseffektivitet inom alkoholvården (Holder et al. 1991). I just denna genomgång har man visserligen inte tackt av korttidsterapi i grupp, och en del viktiga referenser på genomforda studier av långtidskaraktar saknas också. Våra resultat år något overraskande eftersom man oftast brukar anse att olika varianter av beteendeterapi ar overlagsna. I sådana studier har man å andra sidan ofta relativt korta uppfoljningstider. Ett undantag från det år en studie med en liknande design som vår (Cooney et al. 1991). Har fann man vid en 2-årsuppfoljning en interaktionseffekt mellan grad av psykopatologi och utfall, på så vis att de med lagre grad av sociopati eller globalt skattad psykopatologi (enligt Addiction Severity Index, ASI) hade storst nytta av interaktionell gruppterapi (som har likheter med gruppanalytisk terapi utan att vara exakt samma sak), medan de med hogre grad hade storst nytta av beteendeorienterad behandling. Då man delade in patienterna enligt Typ A och Typ B fann man samma resultat, dvs. att de som kunde karakteriseras som Typ A hade mest nytta av interaktionell terapi och Typ B av beteendeterapi (Litt et al. 1992). Att vi inte heller i denna studie kunnat påvisa något samband mellan utfall av beteendeterapeutisk behandling och det for traditionen viktiga begreppet sjiilvreglering ar anmarkningsviirt. Man kan invanda att formularet vi anvant inte mater just denna aspekt, men eftersom det ar fra~taget i nara anslutning till en bred tradition inom detta område (Annis 1990), så forefaller det inte sårskilt sannolikt. Den uteblivna forandringen i sjalvreglering kan dock tankas ha att gora med att det, trots beteendeterapeuternas gemensamma teoretiska utgångspunkter, inte forekommit någon systematisk påverkan på faktorer som har med detta begrepp au gora. Terapeutens bet ydelse Resultaten leder på så satt snarare in på frågestallningar som har att gora med vad terapeuterna har gjort och hur nara de olika ledarna har foljt sina teoretiska modeller och manualer. Preliminåra iakttagelser av videoinspelningar (Brimberg 1992) har visat att beteendeterapeuterna som ingick i detta projekt hade en annorlunda terapeutisk "stil" an de som ingick i projektet med kurs erna i återfallsprevention, som tycktes uppmuntra mer av interaktion. Vi har noga analyserat 80 fem-minuters avsnitt från inlednings- och avslutningsfaserna av terapierna. Ca yttranden har kategoriserats enligt en metod baserad på systemteori. Vid preliminara analyser av de åtta terapeuternas kommuni- -94-

7 kation klassificerad på detta satt, kan man sårskilja tre "kommunikationsstilar" : 1. I den forsta kategorin, som vi valt att kalla " empati och påverkan", placerades en beteendeterapeut och en gruppanalytiskt inriktad psykoterapeut. Man kan beskriva deras personliga kommunikationssatt i termer av en kombination av fokusering på det personligt meningsfulla, privata eller intima inre forhållandet och en aktivt påverkande stil. 2. I den andra kategorin, som vi kallat "forståelse", placerades två gruppanalytiskt inriktade terapeuter. Man kan beskriva deras stil i termer av en tyngdpunkt på att återspegla gruppdeltagarnas ideer och att summera vad andra sagt. 3. I den tredje kategorin, "påverkan", placerades två beteendeterapeuter och två gruppanalytiskt inriktade terapeuter. Dessa terapeuter kånnetecknades av en aktivt påverkande stil, som innefatttade subjektiva yttranderi i form av tolkningar, bedamningar, hypoteser, forslag och allmanna vaga forstarkningar av andras yttranden genom yttranden som t.ex.: "Jaha", "Hmm", "Jag forstår". Enbart for den forsta kategorin finns ett tydligt positivt samband med utfall. Denna typ av processanalyser kopplade till utfall år central for fortsatt metodutveckling. I psykoterapiforskning har man ofta funnit att psykoterapeuter inte helt motsvarar de teoretiska premisser de åberopar når man granskar dem noggrannt på ljud- eller videoband. I denna forskningstradition tycks det också visa sig att viktigare an teoretisk inriktning år sjålva patient-terapeutrelationen, vars villkor bl.a. styrs av terapeutens grad av empati, formåga att skapa en trygg situation och formåga att hantera egna negativa kånslor utan att vanda dem mot patienten m.m. (Luborsky 1988). Våra preliminåra resultat av terapeuternas kommunikationsmonster ger ytterligare stod for tanken att empati och fokus på det personligt meningsfulla ar av avgorande betydeise. Men en ytterligare hypotes tillkommer som ett resultat hår, nåmligen att denna empatiska hållning också bor kombineras med en aktivt påverkande attityd, åtminstone i grupper for alkoholberoende patienter. Vad vi behover utveckla år med andra ord metoder for att analysera kvaliteten i relationen mellan terapeut och patienter, och terapeutens skicklighet att anvanda sig av denna. Empati år med storsta sannolikhet bara en liten del av detta. Sammanfattningsvis vill vi emeliertid understryka de positiva effekterna vissa av dessa grupper uppenbarligen hade for en stor del av patienterna. Slutsatsen kan formuleras i linje med den som Brandsma och Pattison (1985) kom fram ti11 efter att ha granskat ett trettiotal studier av gruppterapi for alkoholberoende, nåmligen att det finns tillrackligt mycket klinisk t och empirisk t stod for att låta korttidsterapi i grupp vara en ingrediens eller ett tillskott ti11 alkoholbehandling. For dem som lampar sig for gruppsykoterapin år det antagligen ett battre alternativ an enbart individualstod. Det galler också att anpassa behandlingsformen efter grad av alkoholberoende och psykopatologi. REFERENSER Ahlin, G.: Erfarenheter i miljoterapi. Natur och Kultur, Stockholm 1986 Annis, H.M.: Relapse to substance abuse: Empirical findings within a cognitive-sociallearning approach. Journal of Psychoactlve Drugs 22 (1990): Bandura, A.: Self-efficacy: Toward a unifying theory ofbehavioral change. Psychological Review, 84 (1977): Berglund, M. & Rydberg, D.: Minnesotamode1len ror behandling av alkoholmissbruk. Medicinsk Årbog, Munksgaard, Kopenhamn 1993 Bien, T.H. & Miller, W.R. & Tonnegan, J.S.: Brief interventions for alcohol problems: A review. Addiction 88 (1993): Brandsma, J.M. & Pattison, E.M.: The outcome of group psychotherapy alcoholics: An empirical review. American Journal ofdrug and Alcohol Abuse 11 (1985): Brimberg, l.: Verbal kommunikation i gruppterapi - en jiimforande studie av beteendeterapeutiska respektive gruppanalytiska terapigrupper med alkoholberoende patienter. Psykologexamensarbete, Psykologiska Institutionen, Stockholms Universitet 1992 Brown, S. & Yalom, ID.: Interactional group therapy with alcoholics. Journal of Studies on Alcohol38 (1977): Budman, S.H. et al.: Comparative outcome in time-limited individual and group psychotherapy. International Journal of Group Psychotherapy 38 (1988): Busch, H.: Gruppenpsychotherapie mit AIkoholkranken. Gruppenpsychotherapie & Gruppendynamik 22 (1986): Cloninger,c.R. & Bohman, M. & Sigvardsson, S.: Inheritance of alcohol abuse - Cross fostering analysis of adopted men. Archives of General Psychiatry 38 (1981): Cooney, N.L. et al.: Matchlng alcoholics to coping skills or interactlonal therapies: Two-year follow-up results. Journal of Consulting and Clinical Psychology 59 (1991): Foulkes, S.H.: Group Analytic Psychotherapy. Method and Principles. Gordon Breach Science Publ., London 1975 Holder, H. et al.: The cost effectiveness of treatment for alcoholism: A first approximation. Journal of Studies on Alcohol52-95-

8 (1991): Kanas, M.: Alcoholism and group psychotherapy. In F.M. Pattison & E.Kaufman (Eds.): Encyc10pedic Handbook of Alcoholism. Gardner Press, New York 1982 Litt, M.D. et al.: Types of alcoholics. II. Application of an empirically-derived typology to treatment matching. Archives of general Psychiatry 49 (1992): Luborsky, L. (Ed).: Who will benefit from psychotherapy. Predicting therapeutic outcomes. Basic Books, New York 1988 Miller, W.R. & Hester, R.K.: The effectiveness of alcoholism treatment. What research reveals. I Miller, W.R. (Ed.): Treating Addictive Behaviors. Treatment of Alcoholism, Drug Abuse, Smoking and Obesity. Pergamon Press, New York 1986 Miller, W.R. et al.: What works? A methodological analysis of the alcohol treatment outcome literature. I Hester, R.K. & Miller, W.R. (Eds.): Handbook of alcohol treatment approaches. Effective alternatives. Allyn & Bacon, Needham Heights Ma (2 uppl.), s Ronnberg, S.: Beteendeterapi for alkoholproblem - en litteraturoversikt. APPU-rapport nr 19, Pedagogiska Institutionen, Stockholms Universitet 1982 Ronnberg, S. & Sandahl, e.: Tio fall med beteendeanalys av alkoholproblem. APPU-rapport nr 21, Pedagogiska Instituionen, Stockholms Universitet 1983 Sandahl, e.: Determinants of relapse among alcoholics: A cross - cultural replication study. The International Journal of the Addictions 19 (1984): 8, Sandahl, e. & Lindberg, S. & Bergman, H.: Severity of alcohol problems at follow-up. - An outcome measure. Acta Psychiatrica Scandinavica 71 (1985): Sandahl, e. & Lindberg, S. & Bergman, H.: The relation between drinking habits and neuroticism and weak ego among male and female alcoholic patients. Acta Psychiatrlca Scandinavica 75 (1987): Sandahl, e. & Lindberg, S. & Ronnberg S.: Efficacy expectations among alcohol dependent patients - A Swedish version of the situational confidence questionnaire. Alcohol & Alcoholism 25 (1990): Sandahl, e. & Ronnberg S.: Brief group psychotherapy in relapse prevention for alcohol dependent patients. International Journal of Group Psychotherapy 40 (1990): Sandahl, e. & Herlitz, K. & Ahlin, G. & Ronnberg, S.: Cognitive behavioral or psychodynamic time-limited group therapies for moderately alcohol dependent patients: 19 months follow-up results. Stockholm 1996 Schuckit, M.A. et al.: An evaluation of Type A and B alcoholies. Addiction 90 (1995): Sobell, L.e. et al.: Alcohol problems: Diagnostic interviewing. I Hersen M. & Turner, S.M. (Eds.): Diagnostic Interviewing. Plenum Press, New York 1992 (2 uppl.) Vanicelli, M.: Group psychotherapy with alcoholics. Special techniques. Journal of Studies on Alcohol43 (1982): Vanicelli, M.: Group therapy after care for alcoholic patients. International Journal of Group Psychotherapy 38 (1988): Yalom, ID. et al.: Alcoholics in interactional group therapy. Archives of General Psychiatry 35 (1978):

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Samtalsteman om alkohol

Samtalsteman om alkohol Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt

Läs mer

Inbjudan till kurs om gruppdynamik och grupprocesser

Inbjudan till kurs om gruppdynamik och grupprocesser Enheten för Samordning och Utveckling av Gruppbehandling Inbjudan till kurs om gruppdynamik och grupprocesser Inbjudan riktar sig i första hand till medarbetare inom Psykiatri Södra Stockholm men vi välkomnar

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

INFORMATION OCH KURSPLAN

INFORMATION OCH KURSPLAN INFORMATION OCH KURSPLAN Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KBT för psykodynamiker Höstterminen 2015 vårterminen 2016 INFORMATION SAPU inbjuder härmed för sjätte gången till en utbildning

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter* Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet

Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention Alkohol kan vara positivt Utgångspunkter - Överdrivet drickande är ett beteende som man lär sig - det kan vara positivt att dricka - Efter hand

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp

Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp 1 (6) Kursplan för: Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp Psychology MA, Psychological Treatment Interventions and Psychotherapy, 22,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod

Läs mer

Likheter och skillnader mellan grupp- och teamhandledning

Likheter och skillnader mellan grupp- och teamhandledning Likheter och skillnader mellan grupp- och teamhandledning - hur kan man arbeta? Maria Borg Annika Lichtenstein Ericastiftelsens HLU 2011/13 Vad ska vi prata om? Grupphandledning jämfört med teamhandledning

Läs mer

INFORMATION OCH KURSPLAN

INFORMATION OCH KURSPLAN INFORMATION OCH KURSPLAN Introduktionsutbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi HT 2016 INFORMATION Inledande utbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi omfattande sex heldagar (kl 9-12

Läs mer

Projekt MATCH Cognitive- Behavioral Coping Skills Therapy manual

Projekt MATCH Cognitive- Behavioral Coping Skills Therapy manual Väckarklockan Manualbaserad återfallsprevention vid beroende Baserad på Projekt MATCH Cognitive- Behavioral Coping Skills Therapy manual och bearbetad efter svenska förhållanden. Oralovite Oralovite innehåller

Läs mer

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är

Läs mer

www.alkoholhjälpen.se självhjälp på nätet Magnus Johansson Riskbruksprojektet, FHI

www.alkoholhjälpen.se självhjälp på nätet Magnus Johansson Riskbruksprojektet, FHI www.alkoholhjälpen.se självhjälp på nätet Magnus Johansson Riskbruksprojektet, FHI Statistik Under 2008: ca 30000 besökare Statistik Under 2009: hittills 70000 besökare, 4-500/dag, 7-10000/månad En helt

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar 1 av 5 2009 09 17 21:21 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar Andreas Kihl & Filip Ekelund I sin examensuppsats på psykologprogrammet undersökte

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Motiverande behandling Motivational Enhancement Therapy; MET

Motiverande behandling Motivational Enhancement Therapy; MET Motiverande behandling Motivational Enhancement Therapy; MET En kort psykoterapi ofta 1 2 sessioner, ibland upp till 4 sessioner MI föddes på mottagning för alkohol- och drogmissbruk Hur möter vården människor

Läs mer

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet 2PT07 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2008-12-08

Läs mer

Ideologiska barriärer för psykologisk vård av alkohol- och drogproblem i Island

Ideologiska barriärer för psykologisk vård av alkohol- och drogproblem i Island ÁSA GUDMUNDSDÓTTIR KOMMENTAR Ideologiska barriärer för psykologisk vård av alkohol- och drogproblem i Island Missbrukarvård i Island När institutionsvården expanderade på 1970- talet var Island, på grund

Läs mer

PC2276, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi, 45 högskolepoäng

PC2276, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi, 45 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2276, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi, 45 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 45 credits, Second

Läs mer

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 30 credits, Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen har fastställts

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller Johan Svensson Folkhälsomyndigheten 25/11, nätverksträff Bakgrund (trenderna i konsumtion) Hur ser det ut internationellt?

Läs mer

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, universitetsadjunkt Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet - Om bestraffning fungerade skulle det

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010 Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010 Bilder delvis från Anne H. Berman Beroendecentrum Stockholm Karolinska Institutet Centrum för psykiatriforskning

Läs mer

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 2015-10-06 1(6) Östersund 2016-04-24 Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 Titeln på konferensen

Läs mer

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM Problemets omfattning Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 2001 8,8 liter 2004 10,6 liter 2014 9,4 liter Utvecklingen av

Läs mer

Utbildning i familjeterapi, steg 1

Utbildning i familjeterapi, steg 1 Kursplan för Utbildning i familjeterapi, steg 1 60 högskolepoäng Kurskod 9C7000 Kursens benämning Utbildning i familjeterapi, steg 1 Högskolepoäng 60 Huvudområde Psykoterapi Nivå Gx - Grundnivå Betygsskala

Läs mer

Christine Andersson /Sokraten 2/99/

Christine Andersson /Sokraten 2/99/ 1 av 5 2009 09 17 20:59 Christine Andersson /Sokraten 2/99/ Två artiklar har i vår publicerats i tidningen Insikten (nr 1 och nr 2 1999) kring ämnet " Integration av psykoterapi ".Conny Thorsson har tidigare

Läs mer

Rådgivning Att lära sig Motiverande Samtal (MI)

Rådgivning Att lära sig Motiverande Samtal (MI) Rådgivning Att lära sig Motiverande Samtal (MI) Lena Lindhe Söderlund Med dr och socionom Folkhälsocentrum i Linköping Lena.lindhe.soderlund@lio.se 070-3798656 Vad är verksamt? Motiverande samtal Allians

Läs mer

2009 ett jubileumsår för våra verksamheter!

2009 ett jubileumsår för våra verksamheter! Nyhetsbrev februari 2009 2009 ett jubileumsår för våra verksamheter! Det är nu tio år sedan SelfHelpGruppen AB och SelfHelpKliniken AB blev en del av SelfHelpFöretagen. I februari 1999 startade öppenvårdsmottagningen

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

INFORMATION OCH KURSPLAN

INFORMATION OCH KURSPLAN INFORMATION OCH KURSPLAN KBT för psykodynamiker Höstterminen 2015 vårterminen 2016 INFORMATION SAPU inbjuder härmed för sjätte gången till en utbildning i kognitiv beteendeterapi (KBT) som vänder sig till

Läs mer

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige Magnus Ringborg Svenska Föreningen för Familjeterapi Årskonferens i Ystad 17-18 oktober 2013 ABFT: Modellen Utvecklad för i första hand

Läs mer

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS Anna Persson, legitimerad psykolog EWA-mottagningen & Rosenlunds mödravårdsteam, BCS Doktorand, Institutionen för klinisk

Läs mer

Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning

Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning Lars-Gunnar Lundh, Therese Sterner, Thérèse Eriksson, Sofia Åkerman, Sophie Liljedahl och Jonas Bjärehed i Sammanfattning med slutsatser

Läs mer

Vetenskap och evidens

Vetenskap och evidens Vetenskap och evidens Specialistkurs för psykologer SYFTE Kursen riktar sig till psykologer och andra yrkeskategorier som vill fördjupa sina kunskaper inom vetenskaplig metod och relevanta statistiska

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Multisystemisk terapi (MST)

Multisystemisk terapi (MST) Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Tio år med Multisystemisk terapi Vad har vi lärt oss? Cecilia Andrée Löfholm 2015-01-30

Läs mer

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se Upplägg Vad är internetbehandling? Hur ser effekterna

Läs mer

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi Vad är det? KBT-praktiken Introduktion i kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en inriktning inom kunskapsfältet psykoterapi. Med psykoterapi menas behandling

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd God samverkan kräver Samverkan FMB Behandling / Stöd Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se

Läs mer

Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende

Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende Rekommendationerna riktar sig till Socialtjänst, landsting och andra vårdgivare Thomas Lundqvist Innehåll Framtagandet av underlag

Läs mer

Ansvarsfull Alkoholhantering

Ansvarsfull Alkoholhantering Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten

Läs mer

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykologi II 30 högskolepoäng HT 2013 Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI 7,5 högskolepoäng Version 131031 Inledning Delkursen skall enligt kursplanen

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Grundläggande (Bas) utbildningi Psykoterapi 2017-2018 Kursstart 24 augusti 2017. Motsvarande 45 hp ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Bedriva evidensbaserad psykoterapi

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp Anvisningar och schema till kursen Vetenskapsteori och forskningsmetodik i psykoterapi, 10 hp Vårterminen 2011 Kursansvariga

Läs mer

Information om gruppsykoterapi

Information om gruppsykoterapi Information om gruppsykoterapi Gruppsykoterapi Gruppsykoterapi skiljer sig från individuell terapi genom att mycket av det som är terapeutiskt verksamt utspelar sig mellan gruppmedlemmarna och inte bara

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

Placebo och självläkning som

Placebo och självläkning som Placebo och självläkning som friskfaktorer 2011-03-23 Docent Mats Lekander, Stressforskningsinstitutet och Osher centrum för integrativ medicin, Karolinska Institutet Innehåll 1. Exempel på placeboeffekter

Läs mer

Sociala och sociologiska aspekter på missbruk

Sociala och sociologiska aspekter på missbruk Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus Västerås Sociala och sociologiska aspekter på missbruk Kent W. Nilsson www.ltv.se/salve Drogfokus, Norrköping 2012-10-24 Allt hänger

Läs mer

Det finns flera definitioner av mentalisering, Bateman och Fonagy formulerar det enligt nedan:

Det finns flera definitioner av mentalisering, Bateman och Fonagy formulerar det enligt nedan: Artikel i Sokraten 1/2009 medlemstidning Svenska Föreningen för Kognitiv Beteendeterapi MBT vs. Same, same but different Jag är sedan hösten 2008 överläkare på MBT-teamet Huddinge men är på tisdagar student

Läs mer

Lillian Noring Andersson

Lillian Noring Andersson 1 Lillian Noring Andersson Kursplan för Basutbildning( i Kognitiva och beteendeinriktadeterapier, KBT Motsvarande i omfattning 45 högskolepoäng (hp) Övergripande beskrivning av utbildningen Utbildningens

Läs mer

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

KURSPLAN. Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

KURSPLAN. Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Basutbildning i Psykoterapi med speciellt fokus på psykoterapeutiskt arbete med ungdomar och Unga Vuxna 2016-2017. Start 21 januari 2016 Den psykiska ohälsan hos ungdomar och unga vuxna ökar tillsammans

Läs mer

Tio frågor om alkohol identifierar beroendeproblem

Tio frågor om alkohol identifierar beroendeproblem Tio frågor om alkohol identifierar beroendeproblem Psykometrisk prövning på psykiatrisk akutmottagning En svensk version av AUDITformuläret, en enkät med tio frågor utvecklat för att identifiera såväl

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen ASI08, med

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PC1245, Personlighet, hälsa och socialpsykologi, 30,0 högskolepoäng Psychology, Intermediate Course with Emphasis on Personality, Health and Social Psychology, 30.0

Läs mer

Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige

Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige Datum för uttaget ur databasen: 2016-01-26. Grundintervjuerna är gjorda

Läs mer

Psykosociala metoder och stöd

Psykosociala metoder och stöd Psykosociala metoder och stöd Länskonferens Karlstad 2 december 2016 Ann-Sofie Johansson ann-sofie,johansson@karlstad.se 054 540 5165 Centrala begrepp i detta sammanhang Behandling - systematiska och grundade

Läs mer

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna Hjördis Högberg barnmorska, MPH, doktorand, Inst. kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet (UU) Petra Pålsson barnmorska,

Läs mer

Psykologiska institutionen Vårterminen 2008

Psykologiska institutionen Vårterminen 2008 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykologprogrammet 300 hp Vårterminen 2008 DELKURSBESKRIVNING FÖR KURS 9, terminerna 7, 8 och 9 Handledd psykoterapi PDT 13,5 hp Förkunskapskrav och

Läs mer

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende Per Carlbring Leg Psykoterapeut Leg Psykolog Professor Självhjälp på terapikartan 1 2 3 1. Ren självhjälp 2. Väggledd självhjälp

Läs mer

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion

Läs mer

Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 031-711 52 10 www.mindmatter.se. KBT Vidare. Kursbeskrivning

Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 031-711 52 10 www.mindmatter.se. KBT Vidare. Kursbeskrivning Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 11 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se KBT Vidare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Struktur Lärare Examination Omfattning

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013 Forskning och evidens Psykosociala behandlingsmetoder 2 oktober 2013 Per Sandén Estimatum konsult Vad är evidensbaserade metoder? Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholmissbruk och beroende (Agneta

Läs mer

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Spridningskonferens - Mobilisering mot droger Östersund 22 januari 2015 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut

Läs mer