Caroh Mamma i aidsepidemins. Nr Stefan bygger elevhem i Laos. Jutta Kjaerbeck om att mista ett barn. filmtips för hösten.

Transkript

1 Nr filmtips för hösten Stefan bygger elevhem i Laos Jutta Kjaerbeck om att mista ett barn på plats i kenya Caroh Mamma i aidsepidemins centrum Fullträff Pelle slog hem golfvinst åt gatubarnen I backspegeln Nytt hopp för funktionshindrade Aktuellt Roland Utbult tar barnens parti på nätet Erikshjälpens tidning Nr

2 Hallå där, Roland Utbult... foto Peder Hildor Du är ny på Erikshjälpen. Vad ska du arbeta med här? Dels ska jag hålla en del konserter där jag berättar om Erikshjälpens arbete och samlar in pengar, men framför allt ska jag arbeta med att inspirera och engagera människor som vill bidra till Erikshjälpens viktiga arbete. Hur känns det att börja jobba på Erikshjälpen? Jag är otroligt glad över att få vara en del av detta fantastiska sammanhang. Det känns stort att få vara med och bidra på mitt sätt. Vad hade du får koppling till Erikshjälpen tidigare? Jag och min familj är faddrar åt Patrick, en kille från Uganda, sedan flera Tack vare PostkodLotteriet kan vi hjälpa fler! Från och med i höst är Erikshjälpen en av förmånstagarna till Svenska PostkodLotteriet, ett välgörenhetslotteri som sedan starten delat ut inte mindre än 620 miljoner kronor till ändamål av olika slag. Lotteriets vision är att bidra till en bättre värld för människor, djur och natur. Vi är glada och stolta över att välkomna Erikshjälpen som ny förmånstagare. Tack vare Erikshjälpen når vi nu ännu fler som behöver hjälp och stöd, både i Sverige och i andra länder. Det säger Niclas Kjellström Matseke, vd för Svenska PostkodLotteriet och han svävar inte på målet varför Erikshjälpen nu finns med bland förmånstagarna; Vi är imponerade över Erikshjälpens kombination av erfarenhet och nytänkande och hur man utifrån en klar och tydlig vision bidrar till hopp och utveckling för många människor. Att förändra världen genom att ge liv åt barns drömmar är en fantastisk vision, som vi ser fram emot att förverkliga tillsammans med Erikshjälpen. Louise Nordlund Isaksson, chef för insamling och kommunikation på Erikshjälpen, välkomnar beskedet; Detta ger oss möjlighet att hjälpa ännu fler utsatta barn. Vi möter ständigt stora behov på de platser där vi redan idag är verksamma och vi vill göra mer. Vi vill skapa fler flyttbara skolor för barnen år och det är ett konkret sätt att hjälpa. Dessutom har jag i flera år hållit julkonserter till förmån för Erikshjälpen. Berätta om din faceobook*-grupp? Ja, i gruppen Ge liv år barns drömmar finns över medlemmar idag. Det är härliga och engagerade människor, som jag vill inspirera genom gruppen. Där finns säkert många som bidrar eller vill bidra till att verkligen ge liv åt barns drömmar på ett konkret sätt. n text Sofia Arnoldsdotter *Facebook är ett socialt forum på Internet där man bl a i personliga loggar kan hålla kontakt med vänner och bekanta både nära och runt om i världen. i översvämningarnas Bangladesh. Vi vill borra fler brunnar bland annat i Mali, för att skapa bättre hälsa för familjer och barn där. Vi vill också utveckla våra insatser för barn och ungdomar i Sverige som mår dåligt och som behöver vår hjälp. Tillskottet från PostkodLotteriet är naturligtvis oerhört värdefullt. Eftersom utdelningen därifrån sker i proportion till våra egna insamlingar är det viktigt att se att detta inte vore möjligt utan alla de enskilda gåvogivare som löpande stöder Erikshjälpens arbete för utsatta barn. n FAKTA: PostkodLotteriet Svenska PostkodLotteriet är ett prenumerationslotteri. En lott kostar 150 kronor och aktiveras på Internet. I dagsläget går 22,5 procent av lottens pris till välgörenhet. 40 procent av intäkterna går tillbaka till lottköparna i form av vinster. Lotteriet har i Sverige drygt en miljon prenumeranter som köper i genomsnitt 1,3 lotter vardera. Det flesta betalar sina lotter via autogiro. Lotteriet marknadsförs bl a i tv-programmet Postkodmiljonären i TV4 på fredagsoch lördagskvällar. Läs mer på årgång 55 Utgivare Erikshjälpen Box Holsbybrunn Besöksadress Bergmossevägen 5 Telefon Fax E-post info@erikshjalpen.se Hemsida Redaktion Bengt Swerlander, ansv utg Louise Nordlund Isaksson Camilla Sköld Monica Samuelsson, red Anna Rostedt Sofia Arnoldsdotter Utgåvor Erikshjälpens tidning ges ut i mars, juni, oktober och december Omslagsbilden Foto: Åsa Dahlgren Annonser För information och bokning tel Tryck VTT Grafiska Tidningen trycks på miljövänligt papper Grafisk formgivning Prinfo Bergs ISSN X plusgiro (det senare används endast då OCR-kod finns) Bankgiro Citera oss gärna men glöm inte att ange källan Erikshjälpen är en biståndsorganisation verksam i ett 25-tal länder. Insatserna bygger på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, Barnkonventionen och en kristen värdegrund. Arbetet finansieras till stor del av regelbundna gåvor från allmänheten. Erikshjälpen förändrar världen genom att ge liv åt barns drömmar. 2

3 Innehåll NR Foto: Åsa Dahlgren, Kjell Israelsson, Ishika Mohan, Rosemarie Engblom 6 Leva med hiv och aids. Träffa Anna, Antony och Drshai, tre av alla de 33 miljoner människor i världen som idag lever med hiv Jorden runt 12 Fortsatt torka förvärrar svälten Från Mölndal med kärlek 16 Elevernas lapptäcken ger hopp och värme Så gick det sedan 18 Nya möjligheter för Tanzanias funktionshindrade Porträttet 20 Jutta Kjaerbeck om när barn dör Krönika 25 Lina Mattebo om mötet med fattigdomen Bildkrysset 26 Tävla och vinn en bok! Du kan hjälpa! 28 Golfproffset Pelle Edberg med hjärtat i Uganda Sista sidan 32 Företagaren som gjorde slag i saken För Drshai slog hiv-beskedet ned som en bomb. Höst och tid för Världens barn Hemingway och Kafka i färsk samling. 17 Dags för årets insamlingsfest. 28 Nu gäller det de föräldralösa gatubarnen. 29 Skynda fynda för Världens Barn den 10 oktober. Var? 31 Om vi lyssnar... Vi möter dem hela tiden; barnen som drabbats av hiv och aids. Barn som själva smittats och barn som förlorat mamma och pappa i epidemin. Ibland slår vi människor dövörat till när nyheter blir för påträngande eller när problem känns övermäktiga. Jag vill ändå uppmana dig att, tillsammans med oss, besöka och lyssna till vad mammor, pappor och barn mitt i epidemins centrum berättar om sina liv och sina utmaningar. Vi behöver mer än någonsin finnas till hands och göra det vi kan. Vi kan bidra till att livet ljusnar, som det gjort för Caroh. Du möter henne på sidan 19. Att Erikshjälpens tidning nu byter utformning lite grand har du kanske redan noterat. Vi gör det med ambitionen att bli ännu tydligare och skapa ett än större läsvärde. Välkommen även fortsättningsvis med dina synpunkter, tankar och funderingar. Vi uppskattar och värdesätter dialogen med dig! Jag har också glädjen att berätta att Erikshjälpen från och med i höst är förmånstagare till Svenska Postkod- Lotteriet. Det har vi blivit, i hård konkurrens, tack vare dig som trogen gåvogivare. Tack vare att du och andra, år efter år, ger Erikshjälpen möjlighet att hjälpa utsatta barn och vuxna kommer detta arbete nu även att stödjas Slumdog Millionaire är ett av höstens alla filmtips. Fler ser du på sidan 24. av intäkter från lotteriet. Detta kan du läsa mer om på sidan 2. Med tillönskan om en riktigt fin höst! Bengt Swerlander Erikshjälpens generalsekreterare Erikshjälpens tidning Nr

4 Däckbyte En vanlig syn i Kenya och på många andra håll i Afrika är skomakare som, direkt på trottoaren, tillverkar skor och sandaler av uttjänta bildäck. Skorna blir billigare än vanliga skor och fungerar bra att gå i. Men affär blir det först när priset är prutat och klart! Foto: Åsa Dahlgren 4 Erikshjälpens tidning Nr

5 Träkol bidrar till ökenspridning Handeln med träkol är utbredd i Afrika. Söder om Sahara saknar ca 70 procent av hushållen el. En stor del av energianvändningen består av ved och träkol. Tillverkningen av träkol är på många håll förbjuden men pågår ändå i stor skala. Problemet är att kolproduktionen bidrar till att träd huggs ned utan att återplanteras. Detta bidrar i sin tur till att skogar skövlas och att problemen med jorderosion och ökenutbredning växer. Kolen ger alltså inte så stor miljöpåverkan i form av utsläpp men bidrar starkt till avskogningen. Beräkningar visar att så mycket som en tredjedel av jordens landyta inom nittio år kommer att ha förvandlats till öken. Ökenspridningen är ett stort problem för människorna i de drabbade områdena eftersom tillgången till vatten minskar och jorden blir obrukbar. Foto: åsa dahlgren nyheter I mammas fotspår Det största hindret för ökad skolgång är fattigdom. En annan avgörande faktor för om ett barn ska få gå i skolan är moderns utbildning. 75 procent av de barn i utvecklingsländer som inte gick i skolan, hade mödrar som själva inte hade fått någon utbildning. Källa: FN:s barnfond Unicef 620 miljoner kronor har PostkodLotteriet i Sverige hittills delat ut till 16 organisationer som arbetar inom områden som mänskliga rättigheter, djur, natur och miljö. Foto: anna rostedt Nya tankar i Vitryssland Erikshjälpens arbete med att förändra situationen för barn med funktionshinder i Vitryssland fortsätter. Utbildningsdagar för personal och ledning på statliga institutioner har varit mycket uppskattade om än omtumlande för många av deltagarna som bl a hade svårt att föreställa sig att barn med funktionshinder kan bo hemma hos sina föräldrar. Afrikas fattiga ska inte betala Wall Streets kris Afrikas fattiga ska inte betala Wall Streets kris. Att dra ned det svenska biståndet när hela världens ekonomi har försvagats är helt oacceptabelt, skriver sex biståndsorganisationer i en debattartikel. Nyligen aviserade biståndsminister Gunilla Carlsson kraftiga nedskärningar i det svenska biståndet. Exakt vilka delar av biståndet som berörs är ännu inte klart, men ministerns uttalande indikerar att folkrörelsebiståndet kommer att drabbas. Att de mest maktlösa får betala för en kris som skapats i världens ekonomiska centrum rimmar illa med den bild av Sverige som regeringen säger sig vilja bygga vidare på: ett litet land som tar ett stort internationellt ansvar, menar företrädarna för de sex organisationerna däribland Svenska Missionsrådet i vilket Erikshjälpen ingår. Stark biståndsvilja trots ekonomisk kris Åtta av tio svenskar anser att Sverige på grund av den ekonomiska krisen i världen ska engagera sig i fattiga länder lika mycket som nu eller mer. Dessutom svarar närmare en av fem svenskar, 18 procent, att deras engagemang och intresse för utvecklingen i fattiga länder har ökat under det senaste året. Det visar en ny Sifo-undersökning. Barnens hjälte Den 20 november, på 20-årsdagen av FN:s Barnkonvention, kommer barn jorden runt att avslöja vem som blivit årtiondets barnrättshjälte. I år är tretton kandidater nominerade till Jordens barns pris för barnets rättigheter och röstningen som är öppen för alla barn upp till arton år pågår fram till 25 oktober. Förra årets vinnare var en kvinna från Kambodja som själv varit sexslav som liten men som nu bestämt sig för att skydda så många barn som möjligt i hemlandet från sexslaveri. Gå in och rösta på Mödradödligheten minskar för långsamt Mödradödligheten i världen minskar alldeles för långsamt. Och det är de fattiga som drabbas värst - mer än 99 procent av alla dödsfall bland kvinnor som föder barn sker i låginkomstländer. Källa: FN:s barnfond Unicef Erikshjälpens tidning Nr

6 TEMA Hiv och aids Jag har en klump av oro i magen Antony, hivsmittad änkeman med sex barn Faith är sexton år och äldst av flickorna. Vi är rädda när pappa inte är här på nätterna. Folk har varit och knackat på. De vet att han jobbar natt. Vi låser men är rädda för att någon ska bryta sig in. 6 Erikshjälpens tidning Nr

7 Japan TEMA Hiv och aids För ett år sedan dog Antony Ndambukis fru i sviterna av aids. Dagen innan vi besöker Antony och hans sex barn har han själv fått beskedet; hiv-positiv. text Monica Samuelsson foto åsa dahlgren Jag försöker att acceptera det. Jag försöker tänka att jag måste komma igång med bromsmedicin, att jag måste fungera trots infektionen. Jag har barnen att försörja. Jag har inget annat val än att fortsätta. Tre pojkar och tre flickor har han. Yngst är Kevin på tre år. Dottern Faith är sexton. Barnen går inte i skolan. Året som gått sedan mamma dog har varit turbulent. Nu har familjen flyttat in i det lilla rummet som ligger vid en bakgata i samhället Emali i Kenya. Madrasser saknas. Golvet är hårt och, på nätterna, kallt. Jag gick i förväg till Emali för att hitta ett jobb som kunde ge mig en inkomst. Barnen har kommit efter mig. Några har gått till släktingar för att be om mat. Antony fick jobb som nattvakt på en bar som har öppet dygnet runt. Emali ligger utmed stora vägen från huvudstaden Nairobi till kuststaden Mombasa. Här går tung trafik dygnets alla timmar. Dammet yr och lastbilar tutar. Efter mörkrets inbrott framträder i staden konturerna av utbredd prostitution. Även på den bar Antony jobbar sker det hela tiden en handel med kroppar. Det finns ett rum innanför baren. Jag ser det som sker och jag mår illa av det. Ibland är flickorna bara barn. Det hade kunnat vara mina barn. Det är inte lagligt heller, men jag är rädd att förlora mitt jobb och min lön om jag anmäler barägaren. Och barägaren säger bara att det kunderna gör i rummet är deras ensak, berättar Antony som har en Här arbetar Erikshjälpen mot hiv och aids: Moldavien Brasilien Etiopien Kenya Uganda Tanzania Benin Burkina Faso Mali Mocambique Sydafrika Indien Thailand Detta gör Erikshjälpen Stödgrupper för hiv-smittade Volontärer för hemsjukvård Stöd till föräldralösa barn Förebyggande information i skolor och byar Utbilda och bygga nätverk av organisationer som arbetar mot hiv Ge möjlighet till sjukvård och bromsmediciner Utveckla försörjningsmöjlig heter för hiv-smittade Arbeta mot stigma i relation till hiv och aids Erikshjälpens tidning Nr

8 TEMA Hiv och aids Torie hoppas på bromsmedicinen Den här sjukdomen är som en trappa, säger Torie som försöker sitta upp en stund i sin säng på Adaamaa-sjukhuset i Nazreth, någon timma från Etiopiens huvudstad Addis Ababa. Ibland mår jag lite bättre för att sedan falla fritt och bli jättesvag igen. Det går upp och ned. Torie är trettio år och fick beskedet att hon är smittad för fyra år sedan. Nu ska hon påbörja behandling med bromsmediciner. Huvudvärken är plågande och Torie fryser och svettas om vartannat. Sjukhuset i Nazreeth är bara ett av många i Etiopien som får materialstöd genom Erikshjälpen. Vi tar emot 300 hiv-patienter varje dag på vår särskilda avdelning för hiv och aids. De flesta kommer för att få bromsmedicin. Men även på våra andra avdelningar är ju många smittade och har insjuknat just på grund av infektionen, berättar sjukhuschef Siraj Abdulali. n klump av oro i magen när han går till jobbet på kvällen. Hemma i det lilla rummet är timmarna långa när pappa är borta. Dörren går visserligen att låsa men den är tunn och klen och, för den som skulle vilja, inte svår att rycka sönder. Foto: Monica Samuelsson Jag är rädd för att hungern kan fresta mina döttrar att ta emot pengar från män som sedan utnyttjar dem. Det har redan hänt att män kommit och dragit i dörren när jag varit borta, berättar Antony. Trots att han var trött efter nattens arbete gick Antony idag till sitt första möte i stödgruppen TAS. Här träffas smittade för att ge varandra stöd och hjälp, prata och dela sina tankar. En del är hårt märkta av infektionen, på andra syns det ingenting alls. Det kan också vara en uppmuntran för de nykomna. Många som gått på bromsmediciner en tid har fått orken och livslusten tillbaka. Antonys sex barn ska också testas. Det är bara minstingen Kevin som redan fått sitt besked efter en längre tids sjukdom och täta sjukhusbesök. Även han bär på hiv. Om några av de andra barnen också smittats vet inte Antony men han är fast besluten om att ta med alla för provtagning. Jag måste veta. Om fler av oss är smittade måste jag också acceptera det. Vad ska jag annars göra? Det är så här det är! n FAKTA: Stödgruppen TAS I Emali hjälper Erikshjälpen hivsmittade och aidssjuka bl a genom stödgruppen TAS. Här får man ekonomisk hjälp att ta sig till läkare för att få bromsmedicin. Det finns också möjlighet att ta ett litet lån för att starta egen småskalig näringsverksamhet. Det har visat sig vara ett livsviktigt tillskott för flera i gruppen. FAKTA: Vad är hiv och aids? Hiv-viruset skadar kroppens immunförsvar. Den smittade insjuknar med tiden i följdsjukdomar som leder till döden. När smittade drabbas av dessa infektioner kallas tillståndet aids. Utan bromsmedicin får ca hälften av de smittade aids inom tio år. Hiv sprids genom oskyddade samlag och mellan missbrukare som delar sprutor. Hiv kan överföras via blodtransfusion varför allt blod bör testas. Var tredje obehandlad kvinna överför hiv till sina ofödda barn. Till och med år 2008 anmäldes fall av hiv i Sverige. Här lever idag ca personer med hiv. Viss ökning noteras. Ca 33 miljoner människor lever idag med hiv och aids. Av dessa bor 67 procent i Afrika söder om Sahara. Bl a i Östeuropa märks en tydlig ökning av hiv Källor: Smittskyddsinstitutet, UNAIDS Foto: åsa dahlgren 8 Erikshjälpens tidning Nr

9 Det preventiva arbetet blir allt viktigare i Moldavien som upplever en tydlig ökning av antalet hiv-smittade. Här är det skolelever som informeras. Anna i Moldavien Ensamstående mamma och hiv-positiv I Moldavien smittas fler och fler med hiv. Det är dessutom inte ovanligt att hiv-positiva diskrimineras inom vården och av arbetsgivare. Erikshjälpen och Step by Step vill med sitt arbete förändra dessa attityder och samtidigt förhindra att fler smittas. Foto: åsa dahlgren TEMA Hiv och aids Elsa är stark igen När Elsa fick veta att hon var hiv-positiv blev hon arg och nonchalant mot de sköterskor som ville berätta hur hon borde leva. Idag arbetar hon själv som rådgivare på det center för utsatta kvinnor som Erikshjälpen stöder i Addis Ababa i Etiopien. Att jag själv är smittad gör att kvinnorna lyssnar. Jag har deras förtroende. Idag syns det inte på mig att jag bär viruset. Sedan jag började med bromsmedicinen känner jag mig stark och är i god form. Medicinen är bra men för oss smittade är det också extra viktigt att sköta kosthållning, hälsa och hygien. n text Monica Samuelsson I ett av Chisinaus många höghus i betong och med flagnande fasader bor Anna. Hon viskar när hon öppnar dörren. Hennes syster har jobbat natt och sover i rummet intill. Med stöd av en krycka och av väggarna går Anna in i köket. Hon upptäckte att hon hade hiv när hon tog ett obligatoriskt test under sin graviditet. Hennes man som var sprutnarkoman hade smittat henne och lämnade Anna när deras son hade fötts. Nu är sonen sex år gammal. Anna tar fram två kort och pekar på en söt utklädd pojke: Det är från en pjäs hans dagis har gjort. Det är ett väldigt bra dagis. På köksbordet framför Anna står ett prydnadsträd av pärlor. Ett av alla dem som hon har gjort. Du kan välja mellan olika former och färger, säger hon. Granar, julgranar, äppelträd och persikoträd, till exempel. Vissa träd ger hon bort till vänner som souvenirer, andra säljer hon. Anna brukade jobba i en taxiväxel, ett av de få jobb hon klarar av, då viruset skadat hennes ryggrad och gör att hon inte kan gå utan stöd. Men när det av en olyckshändelse kom ut att Anna var hiv-positiv, fick hon sluta, berättar pastorn och läkaren Iurii Groshin. Arbetskamraterna var rädda för att bli smittade, på samma sätt som en förkylning smittar. Iurii jobbar för projektet Step by Step som stöds av Erikshjälpen. De arbetar med rehabilitering och reintegrering av hiv-positiva människor i samhället, samt med preventivt arbete. Step by Step består av tre delar: utbildning, medicinsk hjälp och även juridiskt, psykologiskt, socialt och andligt stöd. Hiv påverkar alla delar av livet. Av Moldaviens befolkning år 2005 hade 1,2 procent hiv. Inte så hög siffra jämfört med andra drabbade länder. Men tittar man på utvecklingen av antalet nya fall har det skett en väldigt kraftig ökning. Från 173 nya anmälda fall år 2000 till 616 fall år 2006, enligt UNaids. I mitten av 2000-talet skedde den kraftigaste uppgången av antalet smittade i det före detta Sovjetunionen. Moldavien var ett av de länder som var värst drabbat. Stigmatiseringen av hiv-positiva i Moldavien leder inte enbart till att de infekterade kan förlora jobbet och bli väldigt fattiga, utan även till isolering. Tre gånger i veckan besöker därför en av våra socialarbetare Anna, berättar Iurii. Hon hjälper henne att komma ut på promenader och pratar om andlighet och livet, som vänner gör. n Text och foto: Lina Mattebo Välmående. Idag skulle ingen tro att Elsa, eller hennes make, är hiv-smittade. Sonen Love är snart tre år. Han bär inte på viruset. Myter om hiv Innan man visste så mycket om hiv och aids trodde man att smittan kunde överföras via mygg eller om man drack ur samma mugg som en smittad. Idag vet vi att det inte är så! På vissa håll florerar myten om att oskyddat sex med en oskuld kan bota från hiv. En fruktansvärd vanföreställning som lett till hemska övergrepp med fortsatt smittspridning som följd. Idag lever myten att hiv och aids går att bota. En farlig myt eftersom alla inte tar riskerna på allvar. Många uppfattar felaktigt bromsmedicin som ett vaccin som kan förhindra smitta. De bromsmediciner som finns idag fördröjer övergången från hiv till aids, men skyddar ingen från att bli smittad av hiv! Källor: Smittskyddsinstitutet, UNAIDS Erikshjälpens tidning Nr

10 TEMA Hiv och aids Drshai har valt att gå Vägen bort från gatan Drshai har ett förflutet som många skulle skämmas för och vilja dölja. Själv skulle hon vilja ha det mesta ogjort men eftersom bandet inte går att backa, väljer hon att dela sin berättelse. Detta för att visa hur många andra flickor och kvinnor fortfarande har det idag, mitt i Etiopiens huvudstad Addis Ababa. text Monica Samuelsson foto åsa dahlgren Allt började när pappa dog. Mina föräldrar var skilda sedan länge och jag växte upp hos pappa och hans nya fru. När han dog började min styvmamma träffa andra män. Då ville jag flytta till farmor men hon hade redan flera barnbarn att ta hand om, berättar Drshai, idag 21 år, när vi möter henne utanför syskolan i Addis Ababa. Hit har hon sökt sig den senaste tiden för att lära sig sy, få rådgivning och stöd bland andra utsatta och ofta hiv-smittade kvinnor. När jag inte fick bo hos farmor sade någon att jag borde ta anställning som hushållerska. Jag började i en familj. Där fanns två söner; en på tjugosju år och en på tjugofem. När jag bara jobbat där en månad blev jag våldtagen av den äldre sonen. Två dagar senare kom också den yngre och tvingade sig på mig. Drshai talar tyst. Hon vill berätta hur hon och andra kvinnor har det. Samtidigt gör minnena ont. Sorgen över att livet inte blev som hon tänkt sig är stor. Saknaden efter pappa är det värsta. Hade han levt hade det aldrig blivit så här. Det hade han sett till. Jag tog mod till mig och berättade för pojkarnas mamma vad de hade gjort, men hon tog direkt deras parti och låste in mig i ett rum. Jag fick en tablett som skulle göra att jag i alla fall inte fick barn med någon av dem. Tre dagar höll hon mig inlåst. Väl utsläppt ville frun i huset att Drshai skulle arbeta för henne i trädgården, men Drshai valde att smita och anmäla det som hänt till polisen. Pojkarna blev häktade och fick sitta inne en tid. Någon rättegång blev det dock aldrig. Idag förstår jag att arbete i hemmen ofta fungerar som dold prostitution. Många kvinnor är, och har varit, utsatta för samma sak som jag, berättar Drshai som efter flykten den där dagen kom att gå ur askan i elden. Jag hyrde ett litet rum. Mina grannar berättade att de tjänade pengar genom att träffa män på gatan. De erbjöd mig att följa med för att se hur det gick till, var man kunde träffa kunder och vart man kunde ta vägen med dem. Jag mådde så dåligt av det som hänt att det inte kändes som någon skillnad om jag nu ändå kunde få betalt för det. Hos Drshai växte självföraktet och känslan av ensamhet för varje dag. Andra tjejer som hon mötte på gatan uppmanade hon att ta sig därifrån. Att detta inte var bra och att de var värda bättre. Men att själv lämna gatan var svårare. Hur skulle hon kunna tjäna ihop till sin överlevnad annars? Jag mådde allt sämre, både fysiskt och psykiskt. En av männen som kom till mig tyckte att jag borde söka jobb som städerska utomlands, kanske i Dubai. Han hade hört att det fanns bra pengar att tjäna där. Om jag bara ordnade med arbetstillstånd så lovade han att hjälpa mig iväg, berättar Drshai som kände en vag strimma av hopp om att livet kanske äntligen skulle ta en annan riktning. Arbetstillstånd krävde hälsodeklaration. Drshai bokade tid för läkarbesök och infann sig på avtalad tid. Några dagar senare skulle alla tester och papper vara klara för avhämtning. De sista nätternas arbete på gatan var outhärdliga men snart skulle det vara ett slut på det här. När jag kom tillbaka till läkarmottagningen bad man mig att sitta ned och lyssna noggrant. Vad som nu berättades för Drshai, att hon testats positiv för hiv, blev bara som ett sus i öronen på henne. Chocken blev så svår att Drshai blev sängliggande. Dagar gick, och veckor. Månaderna försvann lika fort. Under ett helt år var hon helt apatisk. Hon kunde ingenting göra. Det var som om all ork och all kraft bokstavligt talat runnit ur hennes armar och ben. 10 Erikshjälpens tidning Nr

11 TEMA Hiv och aids Idag förstår jag att arbete i hemmen ofta fungerar som dold prostitution. Det är många kvinnor som varit, och är, utsatta för samma sak som jag varit. När vi möter Drshai är hon fortfarande svag. Nu har det gått tre år sedan dagen då beskedet slog ned som en bomb som nästan tillintetgjorde henne. Hon har fortfarande inte accepterat att hon är smittad men vetskapen har ändå på något sätt landat. Ketsela Gebretinsay driver sedan många år tillbaka centret för utsatta kvinnor i Addis. Hon delar deras bakgrund och deras erfarenhet. Hon vet hur det känns att vara på botten. Smittad är hon inte men hon har vunnit flickornas och kvinnornas förtroende genom att alltid finnas till hands. Genom att alltid stå på deras sida. Vi uppmuntrar alla vi möter här att låta testa sig. De som är positiva uppmuntrar vi att ta bromsmedicin. Det är en tung process, det vet vi, och det krävs att det finns folk runt omkring som kan stötta och hjälpa. Det är det vi gör här, säger Ketsela. De flickor som arbetat på gatan, och som ofta blivit smittade just där, behöver extra stöd för att inte trilla tillbaka. Allt har blivit dyrare. Att tjäna pengar är svårt i en storstad som denna. Om du redan är smittad är det lätt att missmodet för dig tillbaka. På gatan kan du ju i alla fall tjäna pengar. Vi måste hela tiden visa tjejerna andra möjligheter och nya vägar. n Erikshjälpens tidning Nr

12 Tack vare god uppslutning från gåvogivare har Erikshjälpen redan kunnat hjälpa många familjer undan den värsta svälten. Torkan fortsätter dock i Kenya där myndigheterna nu benämner situationen som en nationell katastrof. Många har redan ställt upp för de drabbade men Fortsatt torka fördjupar svälten Uppslutningen kring de svältdrabbade i Kenya har varit fantastisk. Många har fått del av matutdelningen. Det är underbart att se givarnas omsorg när det gäller att stötta människor som plågas svårt av den pågående torkan och den matbrist som följer i dess spår. Det säger Roland Nissfolk, projekthandläggare på Erikshjälpen. På många håll i Kenya har man inte fått det regn man behövt på uppemot två år. Regnen fortsätter att utebli vilket gör situationen allt svårare för tusentals familjer som redan kämpar hårt för sin överlevnad. En färsk rapport från Taretuoki, en av Erikshjälpens samarbetspartners i Kenya, säger att torkan i landet nu nått proportioner som saknar motstycke. Ångest, desperation och hopplöshet är vad många familjer upplever i takt med att det blir allt svårare att komma åt såväl vatten som mat. Människor samlas vid marknader och allfarvägar i hopp om att någon samarit ska passera med matransoner. Det gör det alltför sällan. Kenyanska regeringen benämner situationen en nationell katastrof och internationella samfundet har tillfrågats om stöd för att hungern ska kunna lindras och också för att brunnar ska kunna grävas i de värst drabbade regionerna. Utbildningsministeriet bad i år skolor att fortsätta med sin verksamhet även under lovmånaden augusti för att grundskolebarnen skulle få åtminstone ett lagat mål mat per dag. Situationen förväntas normaliseras i februari 2010 när det normalt sett ska vara skördetid. Mindre regnväder förväntas i slutet av oktober. I samband med detta kommer många familjer behöva utsäde för att komma igång med egen matproduktion igen. Vi vill verkligen tacka alla som hittills på ett så solidariskt sätt ställt upp och skänkt pengar så att vi kunnat hjälpa många svältdrabbade i regionen runt staden Emali. Samtidigt måste vi återigen vädja om fortsatt stöd. Vi kan inte lämna dessa människor utan hjälp. Det handlar om både barn, sjuka och undernärda gamla som övergetts av barn och barnbarn som sökt sig till storstäder och andra regioner i sökandet efter mat, fortsätter Roland Nissfolk. I takt med att torkan förvärras stiger också matpriserna vilket innebär katastrof för redan utsatta familjer. Behoven är stora men distributionskanalerna står öppna vilket gör att hjälpen snabbt kan vara på plats. n text Monica Samuelsson foto åsa dahlgren, Taretuoki FOTNOT: Normalt infaller den långa regnperioden under våren, mars-maj. Under juli och augusti regnar det i vanliga fall väldigt lite. Den korta regnperioden är i oktober och ett antal veckor framåt. Under senare år har dock regnen blivit allt kortare och färre. 12 Erikshjälpens tidning Nr

13 Europa vänder romerna ryggen foto: Andreas Eiderhed Segregation präglar fortfarande livet för Europas femton miljoner romer, som än idag lever i fruktan för förföljelse och trakasserier. Alesd, Rumänien Idag känner vi dem som romer, ett namn de själva föredrar framför äldre benämningar som zigenare, tattare och en rad andra mer eller mindre nedsättande namn. Det finns cirka 20 miljoner romer i världen. 15 miljoner av dem bor i Europa, varav två tredjedelar i östra Europa där många lever i svår fattigdom. Men siffrorna är osäkra, eftersom många romer undviker att registrera sin etnicitet av fruktan för förföljelse. Och det har de goda skäl till. Romer har lidit av förföljelse i många delar av världen och deras väg genom historien är kantad av diskriminering, fördomar och förtryck. Under andra världskriget utsattes de för systematisk utrensning. I Sverige har romerna funnits i mer än 500 år. Mellan 1914 och 1953 var romsk invandring till Sverige förbjuden, vilket innebar att Sveriges gränser var stängda för romska flyktingar under de nazistiska förföljelserna. Idag är romer en av fem nationella minoriteter i Sverige, men trots det finns en utbredd tyst diskriminering. Gamla föreställningar och rädslan för det som är annorlunda finns hos oss alla. Och när romerna diskrimineras i olika länder söker de av naturliga skäl trygghet hos varandra, och så fortsätter uppdelningen på båda sidorna. Idag blåser högerextrema vindar över Europa och trakasserier och attentat mot romer har blivit vanligare. n Du kan hjälpa! På sidan 30 i tidningen kan du läsa mer om hur du kan vara med och förändra romernas situation i Rumänien. Välkommen till PostkodLotteriet PostkodLotteriet är Sveriges största välgörenhetslotteri. Från och med i år kommer Erikshjälpen och ytterligare 26 organisationer få dela på Lotteriets rekordstora överskott. Över 620 miljoner till välgörenhet Sedan Svenska PostkodLotteriet startade för fyra år sedan har det växt till Sveriges största välgörenhetslotteri. Varje år får de organisationer som Lotteriet stödjer hela överskottet från lottförsäljningen. Hittills har de fått dela på över 620 miljoner kronor. Ca vinster varje månad Går du också med i Lotteriet ger du ett ännu större bidrag till Erikshjälpen samtidigt som du har chans att vinna tillsammans med dina lottköpande grannar. Inte bara en gång utan i ca 25 dragningarna varje månad med i snitt vinster. Följ utdelningarna i PostkodMiljonären Veckans vinnare i Lotteriet presenteras varje fredag och lördag i PostkodMiljonären på TV4. Men du behöver inte titta på programmet för att ha chans att vinna i Lotteriet. Mellan den 19 och 31 oktober sänds PostkodMiljonären varje kväll kl 19.30, måndag till fredag. Förutom att du under de här två veckorna får följa alla tävlande i Heta stolen, får du också vara med när företrädare för de 27 organisationerna tar emot sina checkar från PostkodLotteriet. Gå med du också Erikshjälpens tidning Nr

14 Elever gjorde klipp för gatubarn i Uganda När eleverna vid Gullbrandstorpsskolan i Halland tidigt i våras påbörjade sitt arbete om det som lite slarvigt kallas u-länder anade de inte vad de nyvunna kunskaperna och insikterna skulle komma att innebära. Mattias Ekberg och Linnea Persson fixade trädgårdar under operation dagsverke. Pengarna gick till insamlingen för gatubarn i Uganda. 14 Erikshjälpens tidning Nr

15 När Mimmi Isacson, Hanna Daneshmir, Jenny Fristrand, Julia Kahlow och Annie Bexell på Gullbrandstorpsskolan i Halland i våras spände bågen och satsade på att hjälpa gatubarn i Uganda nådde de längre än de vågat hoppas på. När Mattias Ekberg i våras första gången drog igång Linnea Perssons gräsklippare och sin trimmer var det ett klipp för gatubarn i Uganda. Alla pengar som den forna niondeklassen tjänade har skickats till Erikshjälpen och vidare till Afrika. Avgångsklassen 9B på Gullbrandstorpsskolan i Halland arbetade innan sommarlovet ihop i runda slängar kronor men de behöll inte ett öre själva. Insamlingen var en av flera omtänksamma insatser som klassen gjorde efter att deras lärare Thorwald Häll lyckades väcka deras empati. Kanske var klassen en aning högstadiestrulig men efter att gänget började läsa om det som lite slarvigt kallas u-länder tändes en gnista. Några av eleverna påbörjade en insamling till förmån för gatubarn i Uganda. Rektorn blev först alldeles häpen när eleverna kom in och bad om resepengar för att kunna åka och skriva avtal med Erikshjälpen på en ledig dag. Behöver jag säga att de fick pengarna, undrar Thorwald Häll. För de fem tjejerna Jenny Fristrand, Annie Bexell, Mimmi Isacson, Julia Kahlow och Hanna Daneshmir började tankarna i liten skala, som ett vanligt skolarbete, utan några planer på att det skulle förändra deras världsbild. Men när de först insåg att de skulle kunna samla in kronor till en brunn växte självförtroendet. Tankarna på att behoven runt om i världen är så omättligt stora gjorde dem beredda att kämpa extra hårt. Det har varit jättejobbigt, medger Jenny. Men det var det värt. Jag har lärt mig jättemycket och kommer alltid att bära med mig den här insikten, säger hon. Just insikten att världen är full av behövande gick som en röd tråd mellan eleverna som nu gått vidare till olika gymnasieklasser. Två av killarna, Carl Stierna och Tim Eskilsson, valde i våras att fördjupa sig i vattenförsörjningen i Etiopien, och chockades av hur smutsigt vatten människor där dricker för att släcka törsten varje dag. Vi har lärt oss mycket. Om vi fick chansen skulle vi vilja att man reformerade hela landet och satsade på utbildning för alla. Idag flyr de välutbildade till andra länder eftersom de inte kan få några jobb som ger dem bra betalt i Etiopien, beskriver Tim. De fem tjejernas arbete kring Ugandas gatubarn och kopplingen som arbetet har till Erikshjälpen sammanställdes. Materialet finns fortfarande att läsa på Tjejernas entusiasm har lett till att hela Gullbrandstorpsskolan fått ökad medvetenhet om gatubarnens utsatta situation. Det var i sin tur förklaringen till att insamlingsresultatet blev så imponerande. När alla niondeklassare i våras gjorde operation dagsverke kom hela behållning att skänkas till insamlingen. Mycket av det som gjordes under de två dagsverkesdagarna var hushållsnära tjänster. Tre killar ägnade exempelvis fyra timmar åt att rensa ogräs i sin lärares trädgård. Vinsten var, menade man lite skämtsamt, dubbel. Läraren fick äntligen se killarna jobba hårt och samtidigt blev insatsen ett klipp för gatubarnen i Uganda. Samma klipp skedde i många trädgårdar i området där ogräs rensades och gräsmattor klipptes. Vi har lärt oss jättemycket på det här arbetet i skolan. Vi förstår nu att vi barn i Sverige har det nästan för bra, konstaterar Linnea Persson. Mattias Ekberg håller med; Det känns bra att kunna hjälpa. n text och foto Jan Stohr och Lina Salomonsson, Hallandsposten Det har varit jättejobbigt men det var det värt! Erikshjälpens tidning Nr

16 Zibuse Mazeka och Anna-Karin Nyberg Mazeka. FAKTA: Pongola Foto: Agneta Holm Från Mölndal till Pongola I det nordöstra hörnet av Sydafrika, i kåkstäderna utanför staden Pongola, samarbetar Erikshjälpen med organisationen SDFC för att förbättra befolkningens levnadsvillkor. Barn och ungdomar får hjälp till utbildning och en meningsfull fritid. Kriminalitet och missbruk förebyggs och barn med funktionshinder får också stöd och hjälp. Det svenska stödet till SDFCs arbete började år 2000 då en svensk kvinna, Anna-Karin Nyberg, gift med sydafrikanske Zibuse Mazeka, bosatte sig i området. Tillsammans utvecklade de olika hjälpinsatser som lever vidare än idag. Lapptäcken blir en bro av omsorg Engagemanget hos eleverna på Kvarnbyskolan i Mölndal ger ringar på vattnet. Det skapar inte bara en insikt på hemmaplan om hur världen ser ut. Det ger också konkret hjälp till Pongolas allra mest utsatta barn och ungdomar. Hjälparbetet i Pongola, som startades av Zibuse Mazeka och hans svenska fru Anna- Karin Nyberg Mazeka, har många sponsorer; privatpersoner, skolor, församlingar och föreningar. Till de flitigaste hör Kvarnbyskolan i Mölndal som årligen samlar in pengar. Under 2009 har de skänkt närmare kronor. Pengarna har täckt en stor del av de årliga driftskostnaderna för Isibane Sethu ( Vårt Ljus på zulu), ett center för funktionshindrade barn i townshipet Ncotshane utanför staden Pongola. Vid sina besök i Sverige informerade Anna-Karin alltid och samlade in pengar. För tio år sedan tog brorsdöttrarna Johanna, Annika och Sofia Nyberg, som då gick i Kvarnbyskolan, upp frågan i elevrådet. Ville skolan hjälpa fattiga, sjuka och bortglömda barn? Beslut togs, operation dagsverke rullade igång och syslöjdseleverna började tillverka vackra babytäcken i lappteknik. Anna-Karin fortsatte att komma till skolan årligen och berätta om arbetet. Vid hennes sista presentation på skolan i maj 2006, knappt ett halvår innan hon avled i cancer, var aulan som vanligt fylld till sista plats. Också utefter väggarna stod elever och föräldrar och lyssnade när Anna-Karin berättade om hjälpbehovet, arbetslösheten, fattigdomen och om byar som förlorat nästan alla vuxna i aids. Hon beskrev projekten hon drev tillsammans med Zibuse; fadderverksamhet för skolbarn, självbärande odlings-, väv-, får- och kycklingprojekt, dagcentrat för handikappade barn och den brottsförebyggande ungdomsverksamheten, då ännu på planeringsstadiet. Som alltid sa hon liksom i förbigående, mot slutet av föredraget; Jag har fått en cancerdiagnos och vet inte hur länge jag kan vara kvar i Sydafrika. Men andra ska fortsätta. Och många andra fortsätter. Verksamheten i Pongola drivs nu i samarbete med Erikshjälpen. En stab av frivilliga hjälper till på plats. Svenska stödtrupper håller lågan brinnande genom information på olika nivåer. Babytäcken som elever på Kvarnbyskolan i Mölndal har sytt värmer många barn i Pongola, Sydafrika. I våras genomförde Kvarnbyskolan för nionde året i rad operation dagsverke för Pongola. Anna-Karins bror, Anders Nyberg, fanns då på skolan tillsammans med döttrarna Annika och Sofia. Rektor Ulf Berglund talade om biståndsprojektet som ett led i skolans värdegrundsarbete, att så mycket kan åstadkommas när många hjälps åt. Ert arbete gör verkligen skillnad för barn i KwaZulu Natal, konstaterade Anders som sedan i tanken förflyttade sjuorna och alla föräldrar från aulan till en fattig, sydafrikansk kåkstad. Han berättade om Lungelo som inte kan använda sina ben men som får gå i skolan tack vare Isibane Sethu. Och om Nkanyiso som fått en rullstol. En bild visade en fallfärdig hydda och två små barn, vars mamma just dött i aids. Barnen är nu omhändertagna tills man hittar släktingar som kan ta hand om dem. Vi har många utmaningar att brottas med, konstaterar Zibuse, som tagit bilderna på plats i Pongola. Någon frågar sig kanske om det är någon idé att engagera sig. Anna-Karin brukade själv berätta legenden om pojken och sjöstjärnorna; En sandstrand som blivit torrlagd under ebben är full av sjöstjärnor som dör om de inte snabbt får vatten igen. En pojke går och lägger tillbaka den ena sjöstjärnan efter den andra i vattnet. En turist frågar om det har någon betydelse. Det finns ju miljontals sjöstjärnor. Alla kan ju inte räddas. Pojken tar lugnt upp ännu en sjöstjärna och svarar Det har betydelse för den här! n FOTO: Zibuse Mazeka text Margareta Bremertz 16 Erikshjälpens tidning Nr

17 KULTUR foto: åsa dahlgren Caritas spenatblandning - recept från Malawi I Malawi har man inte ätit om man inte fått sin nsima, majsgröten som ofta har olika konsistens när på dagen man äter den. Till lunch kokas den vita gröten längre för att bli lite fastare. Den passar då bra tillsammans med en enkel spenatblandning som Carita i byn Malonda gärna tipsar oss om. Här har receptet modifierats lite för att bättre passa utbudet i svenska mataffärer. Skär eller finhacka bladspenat, tomater och charlottenlök eller vitlök. Fräs grönsakerna hastigt i olja. Serveras med nsima (majsmjöl som fått koka med vatten och lite salt till en stadig gröt), couscous eller jasminris. Kyckling kan vara gott till men det går också bra att äta enbart som vegetariskt alternativ. Smaklig måltid! Visste du att i Kambodjas tätbefolkade huvudstad Phnom Penh har människor under åren tvingats bosätta sig på gamla begravningsplatser? Pau Chap och hennes kompis är bara två av många barn som växer upp bland gravarna. Gravplatsen är en del av ett stort slumområde invid Mekongfloden. foto: monica samuelsson Yoghurt på hjul I Emali, Kenya, rullar dessa festliga fordon. Albert och Katunga har tillverkat sina leksaksbilar av tomma yoghurtpaket. foto: åsa dahlgren Reskost på spett Utmed de stora vägarna i Malawi står pojkar och säljer grillade småfåglar på spett. Torkade möss säljs också till hugade spekulanter. Såväl småfåglarna som de torkade mössen äts som snacks av förbipasserande som stannar och köper för några få kwasha. foto: åsa dahlgren Människans frihet består inte i att hon kan göra vad hon vill. Däremot i att hon inte är tvungen att göra det hon inte vill. Jean-Jaques Rousseau Lästipset Kända namn i årets Noveller för Världens Barn Ett 30-tal klassiker ur världslitteraturen bjuds när årets upplaga av Noveller för Världens Barn lämnar tryckpressarna. Här återfinns bl a Ernest Hemingway, Norman Mailer och Richard Yates jämte europeiska klassiker av Kafka och Solsjenitsyn. Även svenska författare som Selma Lagerlöf, Göran Tunström, Victoria Benedictsson och Tage Danielsson finns representerade i denna inbundna samling som fått traditionellt romanformat på 320 sidor samt skyddsomslag. Läs mer på Beställ genom att använda den talong som följer tidningen. Perfekt som gå bort - present eller julklapp. Pris 145 kr. Överskottet går till kampanjen Världens Barn. Klokare med ordspråk I den av Axel Schyffert lekfullt illustrerade boken Ordspråk från när och fjärran har Lennart Hellsing samlat och översatt tänkvärda ord från världens alla hörn. Här avhandlas på ett lättsamt sätt tankar om tur och otur, tålamod, vänskap och förnöjsamhet. Pris: 155 kr + porto 30 kr (100 kr går oavkortat till kampanjen Världens Barn) Beställ på info@erikshjalpen.se eller ring Erikshjälpens tidning Nr

18 så gick det sedan Funktionshindrade alltmer synliga i samhället Jag heter Irene Mukoi och jag är elva år. Jag bor i Dar es Salaam i Tanzania. Jag går i sexan. Det var min mamma som såg till att jag fick börja skolan. På min skola finns det många som är blinda eller som har albinism som jag. Men vi sitter i samma klassrum och vi leker och sportar tillsammans. Jag gillar att gå här. Det enda som inte är bra på skolan är att det inte finns tillräckligt med hjälpmedel för de som är blinda. Mina föräldrar är stolta över att jag kan gå i skolan som andra barn. Och jag vet att det är min rättighet! Mer än 1200 barn med funktionshinder i Tanzania får i dag hjälp genom Erikshjälpen. Barnen får möjlighet att gå i skolan och känna att de är lika mycket värda som alla andra barn. Arbetet sker runt Dar es Salaam och i Iringa-distriktet i västra Tanzania. Skolan i byn Makalala har ett femtiotal funktionshindrade barn som deltar i den ordinarie undervisningen. Detta är mycket ovanligt i Afrika! Projektet tillgodoser barnens behov så att de har möjlighet att delta i skolan på så lika villkor som möjligt jämfört med andra barn. Erikshjälpens samarbetspartner TRACED följer upp verksamheten och bidrar med träning av personal och sakkunskap i handikappfrågor. Att vara albino i Tanzania är svårt. Dels på grund av de funktionshinder det ofta medför i form av hudproblem och synskador. Utsattheten i samhället är också stor. Albinos jagas som djur! Bland annat på grund av vidskeplighet. En kroppsdel från en albino påstås ge rikedom, berättar Mr Mbonia som leder arbetet på TRACED. Sjukgymnast Barbro Henriksson från Norrköping har nyligen varit på TRACED som bland annat rådgivare inom de projekt som berör hjälp, träning och hjälpmedel för barn med funktionshinder. I Tanzania finns fortfarande en nedsättande syn på funktionshindrade. Gamla fördomar lever kvar och man gömmer ofta undan barn med funktionsnedsättning. De får inte träning och stöd för att kunna utvecklas optimalt, varken fysiskt, mentalt, socialt eller kommunikativt. Så kan exempelvis en person som, med rätt hjälp, hade kunnat gå ändå hamna i rullstol. Barbro har varit i Tanzania på uppdrag av Skandinaviska Läkarbanken, som stöds av Erikshjälpen. Under sina veckor där höll hon seminarier och informerade om attityder till funktionshindrade, orsaker och vikten av förebyggande insatser, för att förhindra sekundära handikapp. Om vi upptäcker funktionshinder tidigare kan vi sätta in insatser och hitta träningsmetoder som hjälper till att göra livet lättare för den drabbade. Det finns, menar Barbro, många enkla sätt att stimulera barn med funktionshinder att klara sig bättre på egen hand och lära sig gå eller ta sig fram på andra sätt. Många mammor tar fascinerat till sig all information och lär sig hur de ska träna med sina barn. Det bästa är att det är så enkelt! Många hjälpmedel har man redan omkring sig, det gäller bara att förstå hur de kan användas. Kuddar som stöd för att sitta, eller att sitta i ett hörn för att hjälpa bålbalansen. Jag blir så glad när jag ser att föräldrarna och medarbetarna verkligen tar till sig ny kunskap och vill arbeta vidare med det här. TRACED arbetar med att integrera barn med funktionshinder i skolan. Att barnen kommer ut och syns i samhället i stället för att gömmas undan är viktigt, menar Barbro som redan ser att en förändring är på gång. Ett fantastiskt exempel är Merika. Hon är 14 år och går i högstadiet. Hon föddes med bara ett ben och tar sig fram genom att hoppa med hjälp av två kryckkäppar. Det är tre kilometer till skolan, ett avstånd som hon envist hoppar varje dag. Hon har nämligen bestämt sig för att bli sjuksköterska och att sakna ett ben är inget hinder för henne. Hennes egen lösning på problemet är att flytta närmare skolan eller få stöd till en trehjulig cykel att ta sig fram med. Många barn hittar jättebra egna lösningar för att klara av sitt dagliga liv och bli självständiga om de bara får uppmuntran. Nu hoppas Barbro på att denna positiva utveckling fortsätter. I framtiden skulle det kunna finnas resurscenter på sjukhuset som arbetar med dessa frågor, samtidigt som människor i byarna inspireras att arbeta gemensamt för en bättre situation för människor med funktionshinder. n text sofia arnoldsdotter På TRACED i Tanzania integreras barn med funktionshinder i skolan. Barbro Henriksson som är sjukgymnast är med och utvecklar arbetet. Merika, 14 år, studerarmålmedvetet för att en dag bli sjuksköterska Foto: Mr Mbonia Foto: Barbro Henriksson 18 Erikshjälpens tidning Nr

19 efter Före och efter. Bromsmedicinen har gett Caroh livet tillbaka. Nu hoppas hon få leva och kunna följa sin femåriga dotter Elizas uppväxt. Även Eliza är smittad och får behandling. Glad att kunna läsa I västafrikanska Mali är endast en fjärdedel av den vuxna befolkningen läsoch skrivkunnig. Under året är sex alfabetiseringscenter igång i byar runt staden Niono genom Erikshjälpens projekt. Ca 200 kvinnor är nu läs- och skrivkunniga och flera självhjälpsgrupper har bildats som en följd. Förutom att lära deltagarna läsa och skriva ger klasserna viktiga tillfällen till undervisning om hygien, hiv och aids, näringslära och hälsa för barnen. Praktisk matematik har också ingått och är till stor nytta för de kvinnor som startar egna små affärsrörelser. Före Bromsmedicinerna gav Caroh Ny aptit på livet Sist vi träffade Caroh var hon mycket svag. Ansiktet var täckt av kliande utslag och de bromsmediciner hon då just börjat ta hade ännu inte gett någon effekt. Hon bor i Emali i Kenya, ett område som är hårt drabbat av aids. När vi nu närmar oss gruppen av kvinnor utanför huset där stödgruppen TAS håller sina träffar, kan Caroh nästan inte bärga sig. Det syns i blicken att hon gärna visar oss hur stark och välmående hon blivit. Och visst blir vi förvånade! Den Caroh vi möter idag sprudlar av liv och energi. När vi tillsammans tittar på den gamla bilden är det verkligen svårt att tro att det är samma person men Caroh nickar ivrigt och visst är det hon! Bromsmedicinen har gjort stor nytta liksom de nyvunna kunskaperna om att äta rätt och sköta sin hälsa och hygien. Carohs stora sorg idag är att minstingen Eliza visat sig vara smittad medan äldsta dottern Mutinda klarat sig ifrån viruset. Barnen vet ännu inget om infektionen trots att Eliza får bromsmediciner. Tids nog måste jag berätta. Eliza längtar bara efter att få börja i skolan. Det är hennes stora dröm. Mitt mål är att hålla både henne och mig friska och krya. Mitt hopp och min längtan handlar om att leva tills barnen är så stora att de kan ta hand om sig själva. Idag tror jag att det ska gå! n text Monica Samuelsson foto Åsa Dahlgren Matata Daoné I byn Mouroudian träffas ett 60-tal kvinnor i två grupper för att ta igen något av den skolgång de inte fick som barn. De nyvunna kunskaperna bidrar också till större självförtroende. För ett år sedan var jag i mörkret, bland skuggorna, men nu kan jag läsa och räkna, säger Asetou Coulibaly och skriver själv sitt namn på en lapp för att det ska bli rätt stavat. Matata Daoné berättar att det var mycket hon inte tidigare kände till men som hon nu kan förstå tack vare läsningen. Hon har en lökodling och har nu anställt ytterligare en kvinna för att få fart på försäljningen. Genom kursen har jag lärt mig räkna och veta hur jag ska göra för att sälja med rätt marginal för att gå med vinst. n text och foto Anna Rostedt Erikshjälpens tidning Nr