BL ADE T 04#2009. Vårdar med omtanke SIDorna Vårdar med omtanke SIDorna 10 11

Transkript

1 En personaltidning för oss i Landstinget Kronoberg BL ADE T 04#2009 Vårdar med omtanke SIDorna Vårdar med omtanke SIDorna Entreprenörsskap Resetänst Kvalitetsvecka Vaccinationer Milöpris Tvättbytesförrådet Tårtvinnare Psykiatriutbildning Samordnad rehabilitering Strokevård Läkarsekreterarbyrån Centrumbildning Korsord Boktips BLADET NR 4 #

2 Hut och dalt Läste för ett tag sen på lokaltidningens webbsida om ett förslag att SFI (svenska för invandrare) ska dela ut bonusar till de som lär sig svenska på ett år. Artikeln hade massor av kommentarer, och ag blev lite nyfiken. Kanske tänkte någon som ag, att det är ett orättvist påhitt eftersom alla har olika förmåga att lära sig? Man kanske kommer hit som analfabet, är dyslektiker eller har lättare för matematik än språk, till exempel. Men kommentarerna visade sig vara en orgie i otäck främlingsfientlighet. Folk är upprörda till härtinfarktgräns över allt dalt. Dalt? Var var det ag hörde det ordet senast? Jo, den lilla damen som börade prata med mig vid busshållplatsen. Hon var nog så kaxig när hon pratade om bonussystem för direktörer. Hon var arg när hon pratade om utförsälningen av vården och skolorna, som hon varit med om att bygga upp med hälp av skattemedel. Men sedan kom hon in på ungdomskriminaliteten och menade att hon inte vågade gå ut ensam på kvällarna längre, och att detta berodde på att ingen uppfostrat ungarna som sprang ute och var kriminella. Dalt! sa hon och skakade handväskan så att småpengarna rasslade. Ordet dalt den närmaste synonymen är väl överbeskydd används föraktfullt och nedsättande, inte sällan som förevändning att lufta halvruttna fördomar och sunkiga värderingar. Men det används också nerifrån och upp. Busshållplatstanten får vara ett exempel att försäkringsbolagsdirektörerna plockade ut ättebonusar och att politikerna sålde ut vården var upprörande och skamligt, men att de fick hållas berodde inte på dalt utan på a, vadå? Men när det handlar om ungdomar, invandrare och hundar och psykpatienter då daltas det. De ska veta hut, liksom. Tyckte tanten. Men när det handlar om ungdomar, invandrare och hundar och psykpatienter då daltas det. De ska veta hut, liksom. Tyckte tanten. Jag kom att tänka på min mammas kusin som hamnade på sukhus i hög ålder, efter att ha bott ensam i ett litet prylbelamrat hus i hela sitt liv, eller i alla fall sedan hennes mor dog. Hon hade med tiden utvecklat en del lite udda vanor. Så vägrade hon till exempel att sova utan sin lilla nattmössa, och sukhuspersonalen hade synpunkter på detta. Moster J hade passerat de 90, och fann sig inte i vad som helst: Jag har väl inte kommit hit för att bli omskolad heller! Jag kan se den späda vita gestalten och höra hennes likaledes späda och gälla röst. Förändringar i all ära, men någon gång måste man väl sälv få bestämma över sitt liv. Då kan det vara förändring nog att hävda sin vila. Jag hoppas att ingen bad henne veta hut. I detta nummer av Bladet får du möta Christina Falk som ger trygghet åt patienterna som ska opereras på dagkirurgin i Lungby. För henne är ett gott bemötande av patienter en sälvklarhet. Du kan läsa om kvalitetsveckan och innovationer, utvecklad rehabilitering och strokevård, bland annat. Väl mött och en hutlöst god ul! may olsson 2 BLADET NR 4 # 2009

3 Billigare resande 5 Vecka med kvalitet 6 Prioriterar alla Välkomna innovationer 5. Ny resetänst 6 7. Lyckad kvalitetsvecka 8. Planering och improvisation under vaccinationen BL ADE T Bladet är en personaltidning för anställda i Landstinget Kronoberg och kommer ut med fem nummer om året. Bladet är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning. Redigering och nyhetsvärdering sker efter ournalistiska principer, och föler de etiska regler som finns för press, radio och TV. Ansvarig utgivare Ingrid Persson [ingrid.persson@ltkronoberg.se] Adress: Bladet, Landstinget Kronoberg, Växö E-post: bladet@ltkronoberg.se Fax: Redaktörer May Olsson, [may.a.olsson@ltkronoberg.se] Katarina Lundquist, [katarina.lundquist@ltkronoberg.se] Redaktionskommitté Ingrid Persson (ansvarig utgivare) Anita Åkesson (ledningsrepr) Mirtha Chabay (SKTF) Karin Helgesson (KLL) Dan Lundkvist (Kommunal) Gunilla Johansson (Vårdförbundet) May Olsson (redaktör) Katarina Lundquist (grafisk form) Tryck: Prinfo, Malmö ISSN: Upplaga: ex Distribution: Posten Nästa nummer kommer i mars. Manusstopp fredagen den 5 mars. Detta nummer är presslagt den 1 december. Innehållet i tidningen får gärna citeras om källan anges. Bladet finns också som taltidning. Vill du ha ett ex? E-posta till bladet@ltkronoberg.se eller ring De fick milöpris Alla ska känna sig prioriterade Runt om Tårtkandidater Speciell utbildning för rättspsyk Samordnad rehabilitering Bättre strokevård Läkarsekreterare startade byrå Centrumbildning Kryss Boktips BLADET NR 4 #

4 Är du en uppfinnare? Asckan Pouya och Saeid Esmaeilzadeh, superhärnor som berättade om sina idéer på ett inspirationsseminarium. Entreprenörskap i vården drivs av landstingets Marie Jadner tillsammans med ALMI. Kontakta Marie om du vill diskutera en idé, tel , e-post: marie.adner@ltkronoberg.se. Sekretess gäller. Täna pengar Landstingsstyrelsen har beslutat att landstinget avsäger sig alla anspråk på innovationer som leder till en kommersiell produkt. Du får alltså täna pengar på din uppfinning, men arbetet som det kräver gör du på din fritid. Du kanske inte vet om det. Men är du en av dem som retat dig på saker som inte funkar som de ska på obbet, fått en idé och gort en förbättring? Då är du en innovatör och kan få stöd, både ekonomiskt och praktiskt, för att driva din idé. Det kan vara en pryl eller en metod. Det kan till och med räcka med ett embryo till en idé. Proektet Entreprenörskap i vården tar slut i december, men kommer att leva kvar som en del av kvalitets- och förbättringsarbetet i landstinget. På ett inspirationsseminarium i oktober stod innovationerna i centrum. Två superhärnor var inbudna: Asckan Pouya och Saeid Esmaeilzadeh, framgångsrika företagare som hittat på och säler allt kanske inte riktigt allt, men en hel del från delar av vindkraftverk till knäimplantat. Hur lyckas man med sina idéer? Ta, det finns inga garantier, säger de, men det bästa sättet att lära är att göra. Utsätt idéerna för verkligheten. Det är egentligen inte idén i sig som är viktigast, utan hur man utvecklar den. Trevägskran Men det är en viss skillnad på att obba dygnet runt som egenföretagare, och att ha ett heltidsobb kombinerat med distansstudier som Fotula Koutakis. Det hindrade henne dock inte från att utveckla sin idé, ett skydd för en trevägskran för infusioner. Den ser oansenlig ut, men hindrar effektivt kranen från att komma i fel läge. För en person som får cytostatika via en sådan skyddad kran säkras behandlingen. Fotula Koutakis fick hälp av ALMI att få fram en prototyp och annat som ska till, men det var inte helt problemfritt att lansera produkten: Jag är u bara en suksköterska. Företagen undrade vem som stod bakom mig. En läkare, kanske? Men det gick vägen, och mitt råd till andra med idéer är: Våga! Man kan mer än man tror. Belöningssystem Landstingsdirektör Böre Lindqvist är på plats på seminariet, och ber superhärnorna om ett råd. Hur ska man som arbetsgivare få igång uppfinnarlustan i organisationen? Det krävs ett belöningssystem, blir svaret. Det behöver inte nödvändigtvis vara pengar, men den som gort en förändring ska lyftas fram. Anette Sundin från Lungby finns också bland publiken: Jag tror på det här! säger hon. Jag minns när min son tog tåget till Stockholm med bara en väska och en bilett. Han har drivit företag sedan dess och klarat sig fint. Vi måste våga mer. En vanlig missuppfattning är att man måste ha pengar initialt för att starta företag. Men det är inte nödvändigt. Det håller Gisela Mattison från ALMI med om. Man får ekonomiskt stöd för att pröva sin idé. Vi utbildar tillsammans med landstinget och vi har innovationsrådgivare. Vinsten för idépersonerna är också att de kan påverka sin arbetsmilö till det bättre, och bidra till en bättre vård för patienterna. Hon visar exempel: Den hopfällbara droppställningen. Insulinbehållaren som gör att diabetiker som haft halvsidig stroke kan inicera sig sälva i hemmet. Metoden för att upptäcka syrebrist hos nyfödda. Engångssårhakar. Alla är idéer och uppfinningar av vårdpersonal. Välkommet nytänkande Böre Lindqvist tycker att en personalstyrka på 5400 personer ger bra förutsättningar för goda idéer. Tänk om alla får ungefär två idéer, då har vi tiotusen! Jag välkomnar nytänkandet, och tror att det skapar delaktighet, dialog och engagemang. 4 BLADET NR 4 # 2009

5 Ny resetänst kostar mindre Landstinget har en ny resebyrå. Nu ska vi boka billigare, och få ut tydligare statistik på hur våra tänsteresor ser ut. text & foto: may olsson Sedan 1 oktober beställer du din resa via Big Travel, som fixar resor med flyg och tåg till lägsta dagspris. Resebyrån väler ut det billigaste resealternativet. Det finns ett tak, ett högkostnadsskydd, som gör att bilettpriserna aldrig blir astronomiska även om man bokar biletten sent. Men det är alltid bäst att boka i god tid, säger Peter Sundblad, och det är vi riktigt bra på i landstinget, enligt honom. Bra på tåg Resetänsten med taxi och hyrbil kommer att förändras och bli billigare. När det gäller tåg, har u flera aktörer dykt upp på marknaden vilket påverkar upphandlingen, men SJ står för merparten av landstingets tågresande. Många av våra tänsteresor görs med tåg. Om man utgår från Kronoberg är det minst lika behändigt att väla tåg som flyg, dessutom billigare. I flygpriset måste man räkna in kostnad och tid för flygbuss. När det gäller taxiavtal vill Peter Sundblad få till ett avtal som täcker hela Sverige, vilket innebär att man via resetänsten alltid kan få en taxi oavsett var man är och utan att behöva plocka fram den egna plånboken. Då slipper man dessutom den besvärliga och tidsödande kvittohanteringen. Milö I och med att statistiken blir tydligare kan vi framöver se exakt hur mycket koldioxid vi släpper ut i atmosfären när vi reser. Vi kan också se hur många resor vi gör, de vanli- I oktober flög landstingsanställda för kronor. Men tåget är också ett fördelaktigt alternativ i Kronoberg. Peter Sundblad är nöd med vår nya resetänstupphandling. gaste färdsätten och de vanligaste destinationerna. Destinationerna är inte så förvånande Stockholm, Malmö och Göteborg med Umeå som god fyra. Peter Sundblad på upphandlingsavdelningen är nöd med avtalet, den första stora upphandling han genomfört sedan han börade i landstinget för ett halvår sedan. Arvodena som resebyrån tar ut är bara hälften så höga som i det förra avtalet. Nu tar han itu med avtal för buss, taxi, hyrbil, hotell och konferens, vilket inte betyder att han kan luta sig tillbaks när det gäller de färdiga avtalen. Så länge avtalen gäller, ska de också fölas upp. Om någon är missnöd med sin resa, hoppas ag verkligen att man kontaktar mig! Du kan ringa, e-posta eller fylla i ett formulär för att beställa din resa. Gå in på interna hemsidan under Din roll / Medarbetare / Beställa och boka / Resor. 80 procent av landstingets anställda som reser väler att boka via telefon. Men om du gör en sälvbokning, se webbsidan ovan, blir rabatten på arvodet reäl. BLADET NR 4 #

6 En vecka att inspireras av Landstinget Kronoberg har haft sin första kvalitetsvecka. Målet med veckan var att synliggöra och ge kunskap om det kvalitets- och patientsäkerhetsarbete som pågår i landstingets olika verksamheter, berättar Inger Henningsson som var proektledare för arrangemanget. Veckan skulle också vara en inspirationskälla och bidra till att skapa den kultur som behövs för att kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet ska vara en naturlig del av vardagsarbetet. En arbetsgrupp tog fram ett program som bland annat innehöll lunchföreläsningar, posterutställningar och kvalitets- och patientsäkerhetsronder. Ett temapaket skickades ut till alla chefer som ett stöd för att diskutera kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor på arbetsplatserna. Vi har fått mycket god feedback från de som deltog i kvalitets- och patientsäkerhetsdialogerna. Posterutställningen var uppskattad, men kunde gott ha besökts av fler. Antalet besökare på föreläsningarna varierade mycket allt från några få deltagare upp till ett femtiotal, berättar Inger Henningsson. Till nästa år tror Inger att man kan utveckla arbetet med patientsäkerhetsdialogerna ytterligare. I februari får vi också resultatet från säkerhetskulturenkäten och detta kan säkert fungera som vägvisare när man väler ut vad vi ska lyfta fram under nästa års kvalitetsvecka. Utvärderingen från chefsdagen då cheferna tillfrågades om kvalitetsveckan visar att många tycker att det är viktigt att de här frågorna sätts i fokus. Många uppskattade bredden i programmet, men en hel del menade att tidsbristen gorde det var svårt att prioritera. Veckan avslutades med en chefsdag på konserthuset i Växö där det nyinstiftade kvalitetspriset och patientsäkerhetspriset delades ut. Under en kvalitetsdialog i köket på centrallasarettet fick bland andra ekonomidirektör Gunilla Johansson och landstingsråd Paul Johansson lära sig mer om det kvalitetsarbete som pågår. Medarbetarna inom kost och restauranger har arbetat med ständiga förbättringar när det gäller såväl effektivare resursanvändning som att förbättra maten för patienter och andra besökare. Bland annat har de uppnått målet att servera 25 procent kravodlad mat och är först bland landstingen i Sverige att bli kravcertifierade. Vad är kvalitet för dig? Frank Lundin, tekniker landstingsfastigheter Ett bra kundbemötande, snabb service och ett proffsigt utförande. Kerstin Svensson, kost och restaurang Bra service, god omvårdnad och bra råvaror. Ingegerd Vevi, Röda Korsetvärdinna Att man kan hälpa människor som kanske aldrig varit på sukhuset innan. Marita Gummeson, administrativ assistent landstingsfastigheter Att man snabbt och vänligt kan hälpa kunden som ofta har akuta ärenden. Else-Marie Banner, ordförande SKTF Vid kvalitetsluncherna böds deltagarna på en god baguette och en föreläsning. Här berättar Tomas Öhling och Peter Nilsson från upphandlingsavdelningen om e-handelsproektet. foto: tord rosenvang Att det vi i landstinget levererar har absolut högsta klass. enkät: Martin Lungberg 6 BLADET NR 4 # 2009

7 Många proekt för bättre vård För första gången i landstingets historia har flitiga medarbetare belönats med ett kvalitetspris och ett patientsäkerhetspris. I vare klass fanns fyra nominerade. För att ta till vara på alla goda idéer som finns har vi instiftat dessa två priser som kommer att delas ut årligen som en uppmuntran till våra medarbetare, säger landstingsdirektör Böre Lindqvist. Över 70 bidrag tävlade om kvalitets- och patientssäkerhetspriset. Totalt nominerades fyra proekt i respektive kategori. Nominerade till kvalitetspriset Mobila teamet för äldre över 65 år, akutgeriatriska kliniken, länssukvården Fasttrack, avdelning 5, Lasarettet Lungby E-handel, en hälsokur för landstinget upphandlingsavdelningen Dalboproektet bra tandhälsa till alla barn, folktandvården Dalbo Nominerade till patientsäkerhetspriset Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete mellan barn- och ungdomskliniken, kvinnokliniken och anestesikliniken i neonatal HLR, så kallad CEPS, neonatalavdelningen CLV. Säker utskrivning, medicinkliniken CLV Patientsäkert arbetssätt i ambulanserna i Kronoberg, akutkliniken/ambulansen LSV Att uppnå synergi mellan patientsäkerhetsarbete och förbättringsarbete, anestesikliniken, länssukvården Johanna Melin Det blev till slut kirurgavdelning 5 på Lasarettet Lungby som vann kvalitetspriset och medicinkliniken i Växö som vann patientsäkerhetspriset. Två glada och stolta vinnare fick under chefsdagen den 13 november ta emot var sin stor check på kronor. Konkurrensen har varit stenhård då över 70 bidrag kom in. Kreativiteten är enormt stor. Vi hoppas kunna synliggöra och uppmärksamma många av dessa proekt framöver, säger Böre Lindqvist. Små saker leder till enorma förbättringar Med stort patientfokus och ett gränsöverskridande arbetssätt har detta proekt genomfört ett evidensbaserat arbete till stor nytta för patienterna. Det är ett arbetssätt som kan överföras till andra patientgrupper. Säker utskrivning på medicinkliniken i Växö fick ta emot Patientsäkerhetspriset Elisabet Wibrån och Margaretha Carlsson tar emot checken. Böre Lindqvist delar ut kvalitetspriset 2009 till Fasttrack på kirurgavdelning 5 i Lungby. Iris Bengtsson och Karin Fritzell får ta emot checken på kronor. Så löd motiveringen till kvalitetspriset som Iris Bengtsson och Karin Fritzell på kirurgavdelning 5 i Lungby fick ta emot. Satsning på säker utskrivning leder till trygghet Efter många applåder till vinnarna och de övriga nominerade var det dags att dela ut patientsäkerhetspriset där medicinkliniken belönades. För ett gränsöverskridande arbete som omfattar vårdgrannar och anhöriga. Arbetet har bidragit till att öka tryggheten och kunskapen för patienter och anhöriga, öka tydligheten i beslut och bedömningar, undvika onödiga återinläggningar, säkrare läkemedelsbehandling. Kort sagt ett arbetssätt som borde bli standard inom vård av äldre och multisuka lyder motiveringen. Förutom pengarna, äran och vackra blommor fick de två vinnarna också var sin vacker glaspäs som ska vandra vidare till nästa års vinnare. Vandringspriserna är glasvaser av Erika Lagerbielke på Orrefors. BLADET NR 4 #

8 Stor apparat kring vaccinationerna Intresset för höstens allmänna vaccinering har stundtals varit stort och arbetet bakom kanske ännu större. Inom Landstinget Kronoberg så har nog de allra flesta verksamheterna varit engagerade på ett eller annat vis. Allt från planering, packning och distribution till alla vaccinationsvärdar och vaccinatörer som har fått möta dem som har besökt länets vaccinationsmottagningar. Landstinget Kronoberg har haft en bra grundplanering, men detalplaneringen för det praktiska genomförandet har ofta stoppats upp av osäkra vaccinleveranser. Fram till ul håller vaccinationsmottagningarna öppet. Barn under 13 år och riskgrupper är välkomna till sin vårdcentral efter helgerna för sin andra dos. Tack till alla goda insatser i samband med vaccinationen! När denna tidning ges ut börar den allmänna vaccinationen lida mot sitt slut. När detta skrivs kan ag konstatera att våra medarbetare framförallt inom primärvården, smittskydd och säkerhet & beredskap genomfört ett fantastiskt obb. Det har inte varit en enkel uppgift. Ändrade riktliner och ibland inte helt samstämmiga uppgifter från centrala myndigheter samt försenade leveranser har ställt krav på såväl förändrad planering och improvisation. Vi har kunnat se att vaccinationerna har rört upp en del känslor av missnöe hos medborgarna, men ag kan också konstatera att vi fölt de nationella riktlinerna och kunnat genomföra vaccinationen på På förmiddagen den 13 november kom det första vaccinet till Växö och till sukhusapoteket, där Eva Stenström-Eklund fick visa upp de första doserna för länets medier. ett så smidigt sätt det har gått under de förutsättningar som varit. Och för det vill ag tacka alla medarbetare som bidragit på ett fantastiskt sätt! Böre Lindqvist landstingsdirektör 8 BLADET NR 4 # 2009

9 Glada milöprisvinnare Annika Andersson, Doris Johansson, Inger Petersson och Stefan Feher. Landstingets första milöpris gick till kost och restauranger. Fyra glada representanter prisades av landstingsfullmäktige i november. Alla var u vinnare! May Olsson Vi har en helhetssyn på milö, säger Doris Johansson, chef för kost och restauranger. Men framförallt har vi personal som har ett brinnande engagemang för frågorna. Kost och restauranger fick ett uppdrag från politikerna att 25 procent av alla livsmedel skulle vara ekologiska. Det målet har de nått, och de har också blivit KRAV-certifierade och KRAV-registrerade: Vi ville att det verkligen skulle synas att vi värnar om milön och maten vi serverar, säger Doris Johansson. Upphandlingsavdelningen har varit till god hälp när vi kompletterat det befintliga avtalet med ekologiska livsmedel. Och det är inget som säger att vi inte kan utöka de 25 procenten. Tvåhundrafemtiotusen liter I samband med ombyggnaden i diskrummet installerades maskiner med lägre energiförbrukning och den övriga tekniska utrust- ningen i köket är av mycket hög kvalitet. Medarbetarna har utvecklat matsedlarna och utbudet i caféverksamheten, vilket medför ett bra utbud av ekologiska maträtter, mackor och kaffe. Matavfallet blir biogas, vissa möten mellan Lungby och Växö har blivit videokonferenser för att spara tid och milö. För ett par år sedan ändrade vi våra rutiner i diskrummet, från att tömma diskmaskinerna på vatten tre gånger om dagen till en gång per dag. Det kontrollerades att diskgodset blev rent. Resultatet blev att vi sparade ungefär liter vatten per år. Jobbat länge Vad är det som gör att ust kost och restaurang är så bra på milö? Vi har obbat med detta länge, det är ett naturligt inslag i arbetet och alla är intresserade, säger Inger Petersson. Och så är Doris en stor inspiratör för oss, förstås! Får man en idé som kan spara energi så sätter man igång och prövar den, säger Stefan Feher. Priset på kronor delades ut på landstingsfullmäktiges möte 23 november. Hur ska ni använda det, Doris Johansson? Först och främst är det äran som gäller. Och pengarna ska vi använda till något som kommer oss till stor gläde, det är ett som är säkert. Övriga nominerade Patologen, CLV, för uppsamling av formaldehyd Kost och restauranger för ekologiska livsmedel Vårdcentralen Birka, för ständiga förbättringar Folktandvården, milödiplomering med mera Birgitta Sundfeldt, milöombud, avd 3, LL för engagerat milöarbete på arbetsplatsen Milöombud LL för målinriktat milöarbete Samtliga milöombud i landstinget som uppmuntran till fortsatt milöarbete Kriterier för milöpriset: Avdelningen eller enheten ska ha utfört ett milöförbättrande arbete eller en åtgärd som: påtagligt minskar verksamhetens milöpåverkan. är nytänkande och kreativt. bidrar till att målen i landstingets klimat- och milöpolicy kan uppnås. uppmuntar och inspirerar andra till att agera med större milöhänsyn. BLADET NR 4 #

10 Christina Falk möter operationspatienter: Alla är lika viktiga Det finns otroligt många duktiga kvinnor i vården men det är få som vill erkänna sig som duktiga. Kvinnor vill gärna framträda i grupp och sällan stå i centrum. Christina Falk obbar på dagkirurgin i Lungby. Hon är en vardagshälte som är värd all uppskattning hon kan få. Nu ska allt lus falla på henne. text: ohanna melin foto: linda himsel Christina möter sina patienter med ett stort leende och dagen till ära lätt rödmålade läppar. I dag när Bladet är på besök vill hon vara lite extra fin. Hon är en mästare på att sätta andra människor i centrum och få dem att känna sig omhändertagna. Det kanske är en sälvklar egenskap när man obbar i vården men ibland kan det enkla vara det svåra. Hennes kollegor säger att hon är duktig, hälpsam och alltid på gott humör. Hur känns det att få så mycket beröm på en gång? Christina funderar ett tag och kommer fram till att det värmer i härtat och att hon bara kan tacka. Det är svårt att förstå, ag är u bara mig sälv. Tid är viktigt Nu är det nog snart din tur, säger Christina och sträcker över en tidning till Niklas som väntar på operation. Han ska ta bort åderbråck på benet i dag. Niklas berättar att han fått ett varmt välkomnande av Christina på morgonen. Jag kände mig väntad, hon var väl förberedd, berättar Niklas. Christina möter nya människor vare dag. Hon är deras första kontakt inför den operation som ska göras. Det är viktigt att man tar sig tid och pratar. Många är lite nervösa och oroliga men ag har mina knep för att patienterna ska bli lite lugnare, säger Christina och skrattar. Att hon valt rätt yrke råder det ingen tvekan om. Trots att hon arbetat som suksköterska i 40 år, har hon aldrig tröttnat på sitt obb. Det är fortfarande lika roligt att gå till arbetet och träffa patienter och arbetskamrater. Alla är lika viktiga Christina tar ner ett fotografi från sin bokhylla och visar sina sex barnbarn som sitter uppradade i trädgården. Att ta hand om andra är något som hon gillar, barnbarnen och hennes 88-åriga mamma tar mycket av hennes fritid, liksom maken och gympa, promenader och på sommaren lite golf. Ibland kan det bli lite för mycket, det måste ag erkänna. Det är lätt att ag tar på mig mycket ansvar, men det är sådan ag är, säger Christina. Hon reser på sig och går ut till dagrummet för att kolla till Niklas som sitter och väntar. He Niklas! säger Christina och ger honom en klapp på axeln. Han har väntat en bra stund så Christina gör sig extra besvär och går in till operationsavdelningen för att kolla av läget. Tio minuter till, sen är det du, säger hon. Niklas berättar att han börar bli lite nervös men Christina lugnar. De börar prata om något annat en stund för att skingra tankarna. I dag är det en ganska lugn dag på obbet. Men hur stressigt det än är glömmer Christina aldrig bort en patient. Alla är lika viktiga och hon är mån om att de ska känna sig prioriterade. Små enkla saker betyder ättemycket för patienterna säger Christina. Ett bra bemötande i vården är a och o, sådana möten går inte att värdera i pengar. Det handlar om en känsla som bara finns där. 10 BLADET NR 4 # 2009

11 Christina Falk tar hand om patienten Niklas före operation. BLADET NR 4 #

12 Runt om Värdefull kunskap om de svårast suka Flera hundra suksköterskor, paramedicinare och läkare deltog när Gunnar Eckerdal, en av Sveriges skickligaste föreläsare på det palliativa området, tog oss med hem till de svårast suka. Hans Thulesius Läkemedelskommittén har ordnat två välbesökta dagar späckade med undervisning om palliativ vård. Gunnar Eckerdal lärde ut hur man bäst lindrar smärtor och andra plågor på smart sätt, inte minst genom att betona teamarbetets värde. Rådgivningsteamet för svårt suka presenterades av Nisse Vad heter du? Inom en snar framtid kommer ditt tilltalsnamn att hämtas från skatteverkets folkbokföringsregister. Det namn som är registrerat som tilltalsnamn där kommer Anna Sandgren och Gunnar Eckerdal närmast kameran. Bakom dem Nisse Svensson, Helen Runesson och Anneli Rooth från Rådgivningsteamet. Svensson, en kirurg som gör hembesök. Anna Sandgren, suksköterska och doktorand i palliativ vård, lärde oss hur viktigt det är att vårda med framförhållning. att användas i olika system och register i landstinget, till exempel på våra nya id-kort, i verksamhetskatalogen och ditt visningsnamn i e-posten. Om du till exempel vill fortsätta att ha Olle som tilltalsnamn istället för Olof, som det står i folkbokföringen, måste du registrera detta förnamn där. Gunnar Eckerdal har med intresse fölt den palliativa vården i vårt län under åren och har även uppmuntrat rådgivningsteamets verksamhet. Om det tilltalsnamn du använder i landstinget finns med bland dina förnamn i folkbokföringen behöver du inte göra något. På skatteverket.se kan du göra en namnändring och ange vilket namn som ska användas och hur det ska stavas. På nya poster Primärvård Vårdcentralen Alvesta: Therese Lindberg, vik distriktssukgymnast, Ritva Johansson, psykosocial resurs Vårdcentralen Moheda: Hanna Brentel, distriktssköterska, AT-läkare som börar våren 2010: Andreas Gårlin, Andreas Svee, Charlotte Johansson, Ymir Saemundsson, Joar Börk, Camilla Petrén ST-läkare Vårdcentralen Centrum: Johan Gudmundsson Vårdcentralen Birka: Helen Leitzén Invånarna får ökat inflytande Fullmäktige har beslutat att införa en medborgarpanel i Landstinget Kronoberg. Metoden, som redan finns i Värmland och Jönköping, används till att rådfråga länets invånare inom ett särskilt område, framförallt när stora och strategiska beslut ska tas. Detta görs genom medborgarenkäter där personer via webben anmäler sitt intresse att svara på frågor. Svaren sammanställs sedan i en rapport. Därmed får berörda tänstemän och politiker ökad kunskap om medborgarnas åsikter, vilket leder till att den demokratiska processen i landstinget stärks. Linnéuniversitetet med fokus på kvalitet och kompetens Den 1 anuari 2010 går Växö sitet som betonar nyfikenhet, universitet och Högskolan i nytänkande, nytta och närhet till Kalmar samman och bildar Linnéuniversitetet. Linnéuniversitet kommer att såväl studenter som omvärlden. Linnéuniversitetet ska vara ett bli en viktig framtida samverkanspart för att vara ett modernt internationellt univer- kvalitetsstyrt landsting och kommer att stöda vår utveckling inom områdena kunskapsstyrning, forskning och utveckling. För att stärka och utveckla detta arbete pågår diskussioner om ett nytt avtal mellan Landstinget Kronoberg och Linnéuniversitetet, säger landstingsdirektör Böre Lindqvist. 12 BLADET NR 4 # 2009

13 Kaos bland tvätten Vi har hört rykten om lite kalabalik när det gäller personalkläder på Centrallasarettet. Och samtidigt har tvättbytesförrådet fått fem nomineringar till Bladettårtan. Vad är det som pågår egentligen? Hallå där! Minette Lungdahl på tvättbytesförrådet: Hur är läget på klädfronten? Jo det är fint, men det har strulat en himla massa med vår nya klädkollektion! Vi har faktiskt haft det rätt tufft problemet är att de nya kläderna är större i storlekarna än de vi hade förut. Den bussarong som tidigare var medium är nu liten, till exempel. Leverantören säger att de krymper efterhand. Och det innebär? Ja, att kläderna inte passar. Det finns ganska många små personer i landstinget och där har inte kläderna räckt till. Man ska byta vare dag, enligt hygienreglerna, och ibland har det helt enkelt inte funnits kläder i rätt storlek. De har räknat på våra gamla beställningar där vi u beställde en viss procent storlek liten, och gått efter det. Är problemet löst nu? Nedå, det är fortfarande en söra, haha, och mitt i alltihop har vi flyttat. Har folk blivit arga på er? Ja, ousch.många de tror att vi inte beställer tillräckligt mycket kläder men det gör vi, vi försöker förklara men det är u inte roligt. Vad säger ni när det inte finns kläder då? Vi får be folk kavla upp byxbenen vi kan inte göra mycket mer. Fast vi försöker behålla vårt goda humör. Det är u ett serviceyrke. Vi måste trivas med att träffa människor och det gör vi för det mesta, det är ett himla bra obb. Ni har fått fem nomineringar till Bladet-tårtan den här gången, vad säger du om det? Oh, vad roligt, nu igen? Men vi får inte den här gången, säger du? Typiskt. Det är i alla fall roligt att många uppskattar oss! Saxat bland tårtnomineringarna Tvättpersonalen är väl värda en tårta. De gör sitt bästa för att vi ska få kläder som passar oss trots att det gapar tomt på hyllorna ibland! Inga sura miner trots att vi kommer och ber om det omöliga ibland. De har haft det besvärligt när det inte funnits några kläder att lämna ut, men de är alltid lika vänliga ändå. Vi uppskattar det. Jag tycker absolut att personalen i tvättförrådet på CLV är värda en stor tårta. I samband med byte av tvättleverantör har de fått stå emot mycken irritation och vrede. Trots detta visar de änglars tålamod och försöker göra det bästa av situationen. Avslutar yrkeslivet med tårta Så här snopen har ag aldrig blivit i hela mitt liv, säger Eva Tvede när hon överraskas på sin arbetsplats på dagrehab i Lungby. text: ohanna melin foto: andré ary Kollegan Sylvia Olofsson Hiller som nominerat henne säger att hon aldrig haft en bättre kollega. Hon har en blick för patienterna som är fantastisk. Hon rycker tag i dem, vänder och vrider lite, hämtar någon kudde och vips har hon löst problemet. Hon har en enorm känsla för ergonomi, berättar Sylvia. Engagemanget fortsätter Eva är inte bara engagerad på sin arbetsplats. Hon har varit med och startat strokeföreningen Sunnebo och efter ul kommer hon att starta lättgympa och bassängträning. Eva går snart i pension men hon kommer på sätt och vis att fortsätta med det hon gort tidigare, fast nu på helt frivillig basis. Det känns inte obbigt att sluta, ag har fullt upp, berättar hon. Att få avsluta med Bladettårta tycker Eva känns underbart. Nominera du också! Skicka in ditt förslag till bladet@ltkronoberg eller internpost till May Olsson, informationsavdelningen. På webben kan du läsa vilka mer som blivit nominerade. Eva Tvede på dagrehab i Lungby. BLADET NR 4 #

14 Rätt personer blir rätt personal Att bli utvald är en fantastisk morot. Nu vill ag göra ett ännu bättre obb. Det säger Robert Mourad, medarbetare på Rättspsykiatriska regionkliniken och studerande på Kunskapsutveckling Syd. text & foto: malin persson Robert Mourad och Sven Petersson arbetar heltid inom rättspsykiatrin. De är två av flera medarbetare som visat framfötterna, gort ett bra obb och som kliniken gärna vill ska stanna inom verksamheten. Problemet är att de inte har någon formell utbildning som skötare. Det är inte alltid lätt att få tag på kvalificerad personal och eftersom vi tycker att vi har rätt personer vill vi gärna behålla dem hos oss. Med stöd av klinikens ledningsgrupp börade ag tillsammans med skötaren Ratko Miksic fundera på en lösning, berättar klinikens personalchef Susann Ingvarsson. Anpassad utbildning för skötare Lösningen blev en specialutformad utbildning som genomförs av Kunskapsutveckling Syd (KUS). Som en röd tråd genom vare kurs lyfts frågor om etik, värdegrund samt mötet med patienten. Vi anpassade en utbildning från yrkeshögskolan till de behov som rättspsykiatrin har. Bland annat tog vi bort den praktiska delen, eftersom studenterna parallellt med utbildningen arbetar på kliniken, berättar utbildningsledare Fredrik Ullbing som tillsammans med Roger Kvarnhammar samordnar utbildningen. Robert Mourad och Sven Petersson. Teorin praktiseras direkt För Fredrik och Roger var detta ett nytt och unikt uppdrag, då de vanligtvis arbetar med heltidsstudenter. Men även om det krävs en hel del obb att få ihop ett schema som fungerar med föreläsare och inte minst studenternas arbete på kliniken, så menar Fredrik att det ändå är övervägande positivt. Vi har sett stora vinster i att studenterna är yrkesverksamma. Det blir väldigt många bra diskussioner eftersom de kan koppla teorin med sitt praktiska arbete. Han får medhåll från Robert och Sven: Det fungerar väldigt bra. Det vi lär oss kan vi praktisera redan dagen efter föreläsningen. Utbildning med hög prioritet I dag är två grupper igång med tolv respektive tio studenter. Den första gruppen är klar i februari 2010, medan den andra gruppen precis har läst introduktionskursen. Utbildningen är 46 veckor lång med föreläsningar två dagar varannan vecka. Dessutom tillkommer tid för egenstudier och handledning. Är det möligt att kombinera detta med en heltidstänst på kliniken? 14 BLADET NR 4 # 2009

15 Eftersom kliniken prioriterar vår utbildning högt, så är det inga problem att få ledigt till föreläsningarna. Men det är klart att det är tufft ibland med långa dagar, menar Sven. Personalmässigt går det att täcka upp när studenterna har föreläsningar. Men vi kan inte ha fler än två grupper igång samtidigt, menar Ratko. En skänk från ovan Kliniken står för utbildningens kostnader. Något som kanske inte är helt sälvklart i tider kantade av besparingar. Förhoppningen är att vi motiverar dem till att stanna inom verksamheten. Genom att utbilda duktig personal får vi en bättre verksamhet för såväl våra patienter som medarbetare. Den satsning vi gör nu kommer att ge en ekonomisk vinst på längre sikt, menar Susann. Och ust möligheten att få stanna på kliniken såg både Robert och Sven som avgörande när de gorde en intresseanmälan om att utbilda sig till skötare. Att bli utvald av sin avdelningschef inspirerar till att göra ett bra obb, man vill u ge något tillbaka. Det var som en skänk från ovan, säger Robert. När första gruppen är klar med utbildningen ska såväl kliniken som KUS utvärdera satsningen. Men redan nu kan Ratko se en förändring på arbetsplatsen. Med facit i hand var den första gruppen ett bra urval. Deras energi och arbetsgläde har verkligen ökat. Mer ämlik vård med samordnad rehabilitering En länsgemensam organisation för rehabilitering ska göra vården mer ämlik. Ellen Lovén I en kartläggning av rehabiliteringen i Landstinget Kronoberg kom det fram att tillgången på vård inte alltid är ämlik. Det finns en okunskap om varandras verksamheter och hur man inför ny kunskap och metoder som ger bäst resultat. Utifrån detta pågår nu ett proekt som syftar till att se hur vi ur ett länsperspektiv bäst kan tillgodose patientens behov av rehabilitering. I detta uppdrag ligger även att forma en länsgemensam organisation för rehabiliteringsverksamheterna. Proektledningsgruppen består av verksamhetschefer för rehabiliterings- och habiliteringsverksamheterna och proektledare är Lena Nazzal. Hur har arbetet gått tillväga? En del av arbetet är att ta fram evidensbaserade rehabiliteringsriktliner. Processgrupper med medarbetare från olika yrkeskategorier har tagit fram förslag på riktliner för fem olika patientgrupper. De fem grupperna är KOL, reuma, neurologiska sukdomar, depression/ångest och smärta. Förslagen ska sedan fastställas av medicinska kommittén. Därefter ska vi planera för och genomföra de förändringar som behövs under Hur långt har ni kommit? Processgrupperna är klara med förslagen och de ska nu godkännas av den medicinska kommittén. Vad betyder det här arbetet för patienterna? Framförallt får vi riktliner som ba- Lena Nazzal är proektledare för samordnad rehabilitering. seras på evidens, men syftet är också att erbuda likvärdig vård i hela länet. Därmed inte sagt att allt kommer att finnas överallt. Det har gorts 30 patientintervuer där patienterna har fått svara på vad som är viktigt för dem i rehabprocessen. Vi har även träffat representanter för patientföreningar och haft samma typ av diskussion. Vad betyder det här för medarbetarna? Det kommer delvis att bli ett förändrat arbetssätt eftersom vi kommer att införa nya riktliner. Vi kommer även att starta upp fler processgrupper under våren och gå igenom fler patientgrupper vilket innebär att fler medarbetare involveras i arbetet. Visionen för den nya rehabverksamheten är rätt hela vägen, vad innebär det? Det ska bli ett tydligare flöde för patienten. Vi ska göra rätt saker på rätt ställen i vårdkedan det är det vi strävar efter. BLADET NR 4 #

16 16 Tove Sönnerstedt fick en stroke i lillhärnan Jag har haft en enorm tur Kort om stroke Stroke (eller slaganfall) är ett samlingsnamn för blodpropp eller blödning i härnan. Det blir syrebrist i den del av härnan där blodproppen eller blödningen finns, och det kan skada härnan allvarligt. TIA, transitorisk ischemisk attack, är ett tillstånd som ger symtom som vid stroke, men som går över efter en liten stund. TIA föls ofta av en stroke, och ska därför behandlas akut på sukhus. Symtom på stroke kommer plötsligt! Vanliga symtom är: Domningar eller svaghet i ansikte, armar och ben oftast i ena kroppshalvan Svårigheter att tala eller förstå vad andra säger Synstörningar på ena eller båda ögonen Svårigheter att gå, yrsel eller balansproblem Kraftig huvudvärk som man inte känner igen Strokedagar i Kronoberg Den 24 och 25 november hölls två strokedagar i Kronoberg. Sammanlagt deltog nästan 400 personer vid träffarna i Växö och Lungby. På programmet stod föreläsningar om till exempel strokekartläggningen i Kronoberg, de senaste rönen inom strokevården och nationella PM och riktliner. Föreläsare var bland andra Gunnar Andsberg, läkare på neurologiska kliniken på Universitetssukhuset i Lund och Magnus Söderström, som deltog i rollen som strokepatient. Magnus Söderström är professor i pedagogik och tidigare rektor för Växö universitet. BLADET NR 4 # 2009 När man får en stroke är det viktigt att söka vård snabbt. Det gorde inte Tove Sönnerstedt, som fick en stroke i våras. Jag tänkte att det går över tills imorgon, berättar Tove. Så blev det inte, men trots det är Tove frisk i dag. stina ordevik När Tove Sönnerstedt satt och tittade på teve tillsammans med sin fru Birgitta en kväll i april i år fick han plötsligt en häftig nysattack som inte gick att heda. När han skulle gå och lägga sig ville benen inte riktigt bära och balansen var dålig, men trots det gick han och la sig som vanligt. Morgonen efter var det ännu värre; ingen styrsel i benen och ingen balans. Då blev det ambulansfärd till sukhuset i Växö. Tove hade fått en propp i lillhärnan, en stroke. Nu földe tio dagar på medicinklinikens avdelning 4 i Växö. Jag fick snart veta att en propp i lillhärnan har en god prognos, berättar Tove. Jag blev väldigt väl bemött av vårdpersonalen och fick bra information, men ibland kunde ag känna att läkarna kunde ha tagit sig mer tid att lyssna och förklara. Bland annat fick ag en envis hicka som inte gick över på flera dygn, och fick senare veta att det kunde ha åtgärdats. På avdelning 4 gorde Tove de första stapplande försöken att gå igen, tillsammans med sukgymnaster. Det var en speciell känsla att använda benen fötterna for åt alla håll! Behandlingen fortsatte under sex veckor på rehabiliteringskliniken i Växö. Schemat var tufft, med hård träning vare dag. Tove blev långsamt bättre. Efter tre veckor kunde ag gå igen, och när ag kom hem efter sex veckor klarade ag till och med att gå i trappor, berättar Tove. Hans erfarenheter av rehabiliteringskliniken är mycket goda. Vårdpersonalen är kunnig och bryr sig verkligen om en. Jag kände också att det fanns en stark gemenskap bland patienterna där u många råkat betydligt värre ut än ag. I mitten av ma var Tove tillbaka hemma, men träningen var förstås inte över för det. Jag fick erbudande om att träna hemma med en sukgymnast från kommunen, men ag har valt att träna sälv eftersom ag är van vid det. I dag klarar ag att springa några kilometer i ellusspåret, men ag orkar inte hela femkilometersrundan ännu. Bråttom Tove tycker att han har haft en enorm tur. En stroke som drabbar lillhärnan har nästan alltid god prognos, och i dag är Tove i stort sett helt återställd. Min son säger att ag går lite annorlunda nu, men det är nog det enda men ag fått. Han vet att om han drabbas av en stroke igen är det snabb hälp som gäller. Jag kommer aldrig mer att tänka att det går över tills i morgon. Det är så lätt att tro att det inte händer mig. Men ag har sett att en stroke kan drabba vem som helst.

17 Läkarsekreterarna har visat att de är nödvändiga och efterfrågade.från vänster: Kersti Hartwig, verksamhetschef, Birgitta Berkudd, Eva Birgersson, Gunilla Ek, Liselott Glans-Florå och Lena-Marie Johansson, sektionsledare. Saknas på bilden gör: Eva-Lotta Gustafsson, Ma Thordin, Ylva Almén, Helena Lang och Gunilla Olofsson. Nu vill alla ha läkarsekreterare När läkarsekreterarna såg kolleger bli övertaliga tog de saken i egna händer och startade en byrå inom landstinget. Det innebar att läkarsekreterarna kunde behålla sina anställningar, men också att medicinska läkarsekreterarbyrån dragit in en reäl vinst till landstinget. En milon på ett år har de tänat på att säla sina tänster till bland annat privata vårdcentraler. Det är Kersti Hartwig, chef för sekreterarenheten, glad över men gladast är hon ändå för att ha visat att läkarsekreterarna är nödvändiga och efterfrågade. Medicinska sekreterarbyrån erbuder service till kunder inom och utanför landstinget. Vårdcentralen specialistläkargruppen är en stor kund, liksom Hälsans hus i Åseda och käkkirurgiska kliniken. Under sommaren har de hälpt till på BUP, rättspsykiatrin med flera ställen. Alla som har avtal med landstinget ska använda Cosmic. Men alla har inte tänkt på att de behöver sekreterare som kan systemet. Erbudandet om våra tänster har tagits emot med öppna armar på flera håll. Vi rycker också in i och utanför landstinget vid arbetsanhopningar och semestrar och har en del avtal på längre tid. Just nu sitter medicinska sekreterarbyrån på plan 4 i g-huset, där det trots högt i tak är snålt med plats. Su personer obbar här, men som tur är inte alla samtidigt. I och med införandet av Cosmic är läkarsekreterarna nu mer platsoberoende, man kommer åt systemet i datorn oavsett var man befinner sig. De har också större mölighet att påverka sina arbetstider eftersom de inte är fast knutna till en mottagning. De su läkarsekreterare som ingår i byrån har erfarenheter från olika håll och kan därför rycka in där det behövs, i stort sett. Och behov finns det. Vi ser oss som en byrå med många lådor, säger Lena-Marie Johansson, sektionsledare. Är det något område vi inte kan, så lär vi gärna upp oss genom att gå bredvid på arbetsstället. Sekreterarna behövs Behovet av läkarsekreterare är stort, säger Kersti Hartwig. Stafettläkare behöver skrivhälp och antalet diktat ökar. Det går fortare att obba i Cosmic än med pappersournaler, men det är mer som ska dokumenteras och kontrolleras. Dessa arbetsuppgifter är tidsödande och fordrar god kännedom om systemet. Det skrivs om hur många läkare och suksköterskor det finns på nystartade vårdcentraler men läkarsekreterarna nämns inte. Märkligt, men mycket vanligt. Läkarsekreterarna räknas på något vis inte in i vårdarbetet, trots att de är lika viktiga som övrig vårdpersonal. Men pengarna då? Hade det inte varit ännu bättre att starta eget och behålla vinsten? Ne, ag är stolt över att vara anställd i landstinget och fortsätter gärna med det. Det känns tryggt och ag är nöd med min lön. Däremot skulle ag gärna lägga pengarna på fortbildning av läkarsekreterarna. Jag vill obba för att utveckla dem och göra dem mer synliga, säger Kersti Hartwig. Att anlita medicinska sekreterarbyrån kostar 290 kronor i timmen och man skriver ett avtal på omfattningen av uppdraget. Sekreterarenheten har 50 anställda läkarsekreterare och servar ortopeden, kirurgen och kvinnoklinken i Växö. Medicinska sekreterarbyrån är en del av sekreterarenheten. Medicinska sekreterarbyrån erbuder medicinsk dokumentationsservice till kunder både inom landstinget och privata vårdgivare. För närvarande ligger medicinska sekreterarbyrån på plan 4 i G-huset, Centrallasarettet. Medicinska sekreterarbyrån arbetar på kontrakt längre eller kortare tid och åtar sig även veckovisa uppdrag om kunden har behov av att klara en tillfällig arbetsanhopning. BLADET NR 4 #

18 Nytt från ledningen Centrumbildning ett steg för att öka kvalitetsstyrningen 18 Flera nationella rapporter pekar på möligheter att skapa mer värde för patienter och medborgare genom ett systematiskt förbättringsarbete av kvalitet och patientsäkerhet. Rapporterna stöder den strategiska utvecklingsplanen. BLADET NR 4 # 2009 ingrid persson Flera nationella rapporter stöder Landstinget Kronobergs pågående utveckling med den strategiska utvecklingsplanen och centrumbildningen. Ett exempel är Utvecklingen i hälso- och sukvården struktur och arbetssätt för ett bättre resultat från Sveriges Kommuner och Landsting. Rapporten lyfter fram strategier som varit framgångsrika för att förbättra den medicinska utvecklingen och samtidigt hantera en situation med både stram ekonomi och snabb medicinsk utveckling. Det har öppnat för nya tankar om förändrade strukturer, färre vårdplatser och mer öppen vård. Tack vare att sukvården drog nytta av den tekniska utvecklingen kunde medborgarna ändå få en service på samma nivå som tidigare om än levererat på ett annat sätt. Dessutom kunde vården erbuda mer vård till en åldrande befolkning, säger landstingsdirektör Böre Lindqvist. Standardisering I rapporten lyfts strukturförändringar fram som ett sätt för vården att förbättra sina resultat. Bättre kvalitet och patientsäkerhet går hand i hand med ökad effektivitet när vården drar nytta av medicinsk och medicinsktekniskt utveckling. Många landsting har nått framgång genom att koncentrera vården till färre ställen, bedriva den planerade vården åtskild från den akuta och förstärka den öppna vården. I dag är fokus att på att utveckla vårdens system och processer. Att korta tiden mellan olika insatser så att patienter efter en undersökning får snabbt besked och när fortsatt behandling är aktuell kort väntetid mellan beslut och åtgärd. I detta arbete är bättre logistik och ökad standardisering nyckelord. Vi har nytta av vårt sammanhållna ournalsystem och utvecklingen av väntetider visar att vi är på rätt väg. Men en god kvalitet i processerna kräver förstås också att det finns en verksamhet som är tillräckligt omfattande och här visar resultaten att det återstår en del att göra, säger Böre Lindqvist. Rapporten pekar också på att de ekonomiska förutsättningarna i kombination med en åldrande befolkning kommer ställa fler krav på förändringar som t ex ytterligare koncentration av verksamhet och utökad samverkan mellan primärvården och kommunerna. Öppna ämförelser 2009 Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har för färde året i rad publicerat rapporten över Öppna ämförelser 2009 hälso- och sukvårdens kvalitet och effektivitet. Här ämförs landstingens resultat på olika områden; hälsoläget, medicinska resultat, tillgänglighet, patienterfarenheter och kostnader. En klinik kan föla hur de egna resultaten utvecklas över tid och ämföra med andra kliniker. Genom de öppna ämförelserna har sukvården på ett mer öppet sätt börat diskutera skillnader. Det stimulerar till förbättringar vilket är positivt. Ett bra exempel är det förändringsarbete som genomförs i vårt län om strokesukvården, säger Böre Lindqvist. Rapporten visar också tydligt att det inte finns något samband mellan kvalitet och höga kostnader, tvärtom. De landsting som placerar sig före oss har i allmänhet lägre kostnader. Kvalitetsstyrning En trede rapport beskriver kunskapsstyrningen inom hälso- och sukvården. Med det menas hur vården på ett alltmer systematiskt sätt tar till sig och använder den senaste vetenskapliga kunskapen och föler vilka resultat som är bäst för patienterna. Kunskapsstyrning omfattar forskning och utbildning, kunskapsunderlag, nationella riktliner och vårdprogram liksom systematisk uppfölning av vårdens resultat och systematiskt förbättringsarbete. - Det är viktigt att delta i och använda resultaten i de nationella kvalitetsregistren. Det kommer öka fokus på att föra in nyheter och ligger i line med prioriteringsarbetet där metoder som inte har tillräckligt bra resultat ska tas bort. Våra patienter kommer i större utsträckning använda sig av dessa resultat när de söker och väler var de vill få sin vård, säger Böre Lindqvist. God vård Till sist har Socialstyrelsen givit ut en sammanfattning av hälso- och sukvårdsrapporten 2009 Bra kan bli bättre Här beskrivs den utveckling som genomförs i syfte att stimulera till en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Grunden i arbetet är de sex övergripande målen för god vård det vill säga att vården ska vara patientfokuserad och ges i rimlig tid samt vara säker, kunskapsbaserad och ändamålsenlig, ämlik och effektiv. I rapporten framhålls betydelsen av en ökad hälsoorientering i vården för att förbättra hälso- och sukvårdens effektivitet, och minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper av medborgare. Det finns positiva trender när det gäller behandlingsresultat för flera stora folkhälsosukdomar, till exempel härt- och kärlsukdomar och diabetes. Men det finns också områden med förbättringsmöligheter, till patienters delaktighet i vården, tillgänglighet och ämlik vård. Framtidens patienter kommer i allt högre grad kräva mer delaktighet vilket vi måste ta tillvara i hur vi utformar vården, säger Böre Lindqvist.

19 Vinnare och lösning till Bildkryss 3/09 Grattis till tre vinnare! Iréne Albinson, Allmogegatan 7, Karlstad Ann-Mari Fälton, Åbovägen 13, Växö Åke Forssman, Ålshult, Ryd De rätta meningarna lyder: Med solen i ögonen, Generationsskifte. Skicka in ditt bildkryss senast den 5 mars till Bladet, Landstinget Kronoberg, Växö. Märk kuvertet Bildkryss 4/09. Namn... Adress... Postadress... Arbetsplats, avd... De tre först rätt öppnade lösningarna belönas med presentkort på böcker. BLADET NR 4 #

20 Posttidning B I ångaren Carl von Linnés kölvatten Marinmålningar av TH Norling. Möckelsnäs Herrgård, Diö, mån sön, t o m 20/12. Designverkstan Tillverka dina egna smycken, pyssla och sy. Allt material, lärare och inspiration finns på plats! Föranmälan till Gunilla Friman Studiefrämandet, Kungsg, Växö, söndagar kl 16 18, t o m 20/12. Konst i vardagen Konst och design i vardagsmilö av Jonny Andrén. Motel Glasblåsaren, Hovmantorp, mån fre kl 9 20, lör sön kl 12 20, t o m 31/12. Malaria och skoskav Håkan Ivansson (distriktsläkare på vårdcentralen Teleborg) berättar i bilder om sin tid som eepdoktor i Kenya. Informationsbanken, Centrallasarettet, Växö, kl 9 16 t o m onsdagen den 13/1. Julfest och bad i Sunnerbohallens äventyrsbad Äventyrsbad, bassäng, bubbel och bastu. Badvakt finns. Korv med bröd, dricka & godis till alla barn. Gäller alla anställda på Lasarettet Lungby med famil och barnbarn. 200 platser=först till kvarn. 23 anuari kl Badet sker på eget ansvar. Gratis biletter hämtas hos Maiken Gustafsson plan 7, 4/1 15/1. Juloratorium Växö domkyrkas Oratoriekör under ledning av Thomas Niklasson, Växö domkyrka 20 dec kl 17 18:15 Julspel Körerna Prima Visa och Prima Vox medverkar i årets ulspel, Växö domkyrka 24 dec kl Kulturnatt i Växö centrum 30 an Landstingsfullmäktige Växö måndag 8 februari kl 9 18 På gång Chefsmöte Växö fredag 12 februari kl 8:30 15 Anteckningar från en liten Fiat Zbigniew Kuklars Ett löfte till kamraten, Kristoffer, som plötsligt dött av ett huggormsbett får Piotr, John och Leo att stuva in sig i en liten Fiat tillsammans med en chaufför och fara till Tatrabergen i Polen för att sprida vännens aska från ett berg. Författaren har liksom i sin förra bok, Hälp ag heter Zbigniew, en underbar distans till sig sälv både som svensk och som polack. Han skämtar friskt med både sitt polska ursprung och sin svenska identitet och han får ihop många dråpliga situationer när de åker genom ett trist östeuropeiskt Polen med brödköer, dåliga vägar och krånglig byråkrati. Författaren skriver sina böcker på oklanderlig svenska och det är ett nöe att föla med på resan. Sista kulan sparar ag åt grannen Fausta Marianovic Det var längesedan en bok sög sig fast så som denna bok om det vansinniga i kriget i forna Jugoslavien. Den handlar om en mors kärlek till sina två söner, den ene med en serbisk far och den andre med en muslimsk. Sälv är kvinnan född i Bosnien och har både serbiskt och kroatiskt påbrå. Hon kämpar med klor att få sönerna bort från detta vansinniga krig, men en av sönerna tar del i kriget och hon lämnar sitt hem för att hämta hem denne son. Till slut befinner hon sig sälv vid fronten monterande vapen bland drogade serbiska soldater trots sin tidigare pacifism. Men innan hon kommer dit har hon fått genomleva både etnisk rensning och se samhället falla sönder. Religionen är avskaffad, valutan pendlar och det blir en balansgång att ta dig ur detta helvete. Hälp får man bara genom mutor och falska papper. Boken är en glödande fredsapell och endast försoning och förlåtelse kan tysta dessa fruktansvärda händelser, säger författaren. Fausta Marianovic kom 1992 till Sverige och bor i Umeå. Hon är utbildad inom sukvård, uridik och arbetar som kulturournalist. Karamellskorna Joan Harris Detta är en fortsättning på boken Choklad och precis som i denna handlar den om Vianne. Boken Choklad har filmats med den behagliga Juliette Binoche i huvudrollen. Vianne har lämnat Sydfrankrike och finns nu tillsammans med döttrarna Anouk och Rosette i Montmartre i Paris. Där öppnar hon en liten chokolateria. Det går inte så bra men hon blir lovad äktenskap med den rike borgmästaren Thierry. Vianne tvekar när en kär vän från förr dyker upp. Dessutom kommer den mystiska Zozie in i hennes liv med både magi, besvärelser och en del manipulerande. Boktipset Bokens tre ag turas om att berätta, ibland är det lite obbigt att hänga med men boken är välskriven och man vill u veta hur det går. Joan Harris har tidigare skrivit flera böcker många med maträtter som en röd tråd, som En doft av apelsin, och En smak av vin. Hon är född 1964 i Storbritannien och har arbetat som lärare i franska och i fransk litteratur. Hennes mor var fransyska. Tillsammans med maken Kevin har hon en dotter Anouchka. Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann Jonas Jonasson Jag lovar er en angenäm läsupplevelse! Mannen som är huvudfigur vill inte var med om uppståndelsen kring 100-årsdagen, han rymmer helt enkelt fältet. Han råkar sen ut för den ena dråpliga händelsen efter den andra och att händelserna delvis utspelar sig i kända trakter runt Rottne och Braås gör inte gläden mindre. Vad sägs om en receptionist på vårdcentralen i Rottne eller ett motorcykelgäng från Braås, som får en inbudan till Musica Vite i Växö. I gänget finns en flickvän som inte är så duktig på att stava. Boken är en bra blandning av Paasilinna och Brunk. Man skrattar högt! Jonas Jonasson har tidigare bott i Växö och arbetat på Smålandsposten, men han sålde helt sonika allt en dag och flyttade till Schweiz där han nu skriver på en andra roman. Den väntar vi på! GUNILLA GRANAT 20 BLADET NR 4 # 2009