Handbollsbygd sidorna 8 9

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbollsbygd sidorna 8 9"

Transkript

1 Tidning till alla hushåll och företag med nyheter om Nynäshamns kommun Handbollsbygd sidorna I detta nummer: Ambassadörer; sid 3 Skräp blir näring; sid 4 5 Droger, finns det i Nynäshamn; sid 6 7 Kanot året runt; sid Trehörningen förr; sid 12 Notiser; sid 14 Olja till lunch; sid 15 Uppsagda från Ericsson; sid 16

2 2 Nynäshamns Ankaret Hitta rätt i kommunen Kommunhuset Gatuadress: Stadshusplatsen 1. Postadress: Nynäshamn. Leverans adress: Floravägen 6. Telefon: Telefax: E-post: kommunstyrelsen@nynashamn.se. Webbplats: Barn- och utbildnings förvaltningen Förvaltningschef Förskole- och grundskolesamordnare Kultur- och fritids - samordnare Gymnasiechef Rektor Nynäshamns Kompetens Centrum Kostchef Skolskjutsplanerare Telefax VA-förvaltningen Förvaltningschef Ekonomi, taxor Fakturor Telefax Sociala omsorgsförvaltningen Förvaltningschef Reception Avd. chef handikapp - omsorg Avd. chef individ- och familjeomsorg Avd. chef äldreomsorg Arbetscentrum Skuldrådgivning Telefax Redaktion Ansvarig utgivare Bengt Svenander Chefredaktör Lars Bohman Redaktör Niclas Sjögren Produktion Arkipelag info@arkipelag.org Layout Erik Bergendahl Text Jenny Wredenborg (JW) och Niclas Sjögren (NS) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Förvaltningschef Avd.chef miljö- och hälsoskydd Bygglovingenjör Tomt- och småhuskö Telefax Felanmälan gator samt vatten och avlopp jourtfn, tfnsvarare Bibliotek Huvudbiblioteket Nynäshamn Telefon Telefax Filialibliotek Ösmo centrum Sorunda Stora Vika Gymnasiet Boken kommer Nynäshamns ANKARET ges ut av Nynäshamns kommun och delas ut till alla hushåll och företag i kommunen. Adress & tipstelefon till redaktionen Ankaret Nynäshamns kommun Nynäshamn Tel ankaret@nynashamn.se Annonser Ida Hane Sahlin Tel/fax Omslagsbild Matilda Rosenqvist, Sorunda, siktar mot krysset. Foto: Patrik Österberg Tryckning Tryckeriet Lagersberg, Eskilstuna 2002 Välkommen till ett nytt nummer av Ankaret, Nynäshamns kommuns tidning som distribueras till alla hushåll och företag i kommunen. Vi har fått många råd och tips från läsare om hur vi ska göra tidningen ännu intressantare, mer läsvärd och uppskattad. Du kan påverka vad vi skriver om. Skriv därför gärna till oss. Adressen finns här intill. Inledaren Foto: Erik Bergendahl I detta nummer finns artiklar som tar upp mycket varierande ämnen. Bland annat: Hur rekryterar kommunen nya medarbetare? Förutom det traditionella sättet via platsannonser prövar kommunen andra metoder. Bland annat med hjälp av så kallade ambassadörer. Anställda som, med stöd av en genomgången snabbutbildning, marknadsför Nynäshamns kommun som arbetsgivare. Ingen av Sveriges kommuner är förskonad från droger. Framför allt ungdomar utsätts för mer eller mindre hårt tryck från langare som vill värva nya missbrukare. Ankaret har pratat med ungdomar, fältassistenter och representanter från sociala omsorgsförvaltningen för att höra hur läget är i Nynäshamn. Ericsson sade i oktober i år upp 230 personer på Nynäshamnsfabriken. Vi har träffat några av dem som nu går det så kallade stödprogrammet. Lilla Sorunda gör stora saker när det gäller handboll och ungdomsverksamheten är mycket populär. Vi besökte Sunnerbyhallen en gråmulen förvinterkväll och fann att där rådde en sprudlande aktivitet. Ett av kommunens mest kritiserade företag, Bedminster i Stora Vika, rör upp känslorna på såväl närboende som Länsstyrelsen. Vi åkte till den gamla cementfabriken och pratade kompost och organisk gödning med grundaren Sture Bäckman. Maria Landin har grävt i arkiven och hittat en bild från Trehörningen som visar hur där såg ut i början av förra seklet. Då, som nu, var stora saker planerade och under uppförande. Lite här och där i kommunen finns de karaktäristiska stora ejdrarna av betong. Från början skulle det ha varit en fisk men konstnären Sam Westerholm fick en annan idé. Vi berättar mer om ejdrarna som häckar i kommunen året om. Lunch- och middagsgäster njuter av såväl mat som konstverk vid besök på restaurang Kroken i fiskehamnen i Nynäshamn. Ankaret besökte vernissagen i november och pratade med Agneta Tillberg som arrangerar utställningarna. Detta är något av det du kan läsa i nummer 4 av Ankaret för år God läsning. Lars Bohman. Informationschef Nynäshamns kommun Nynäshamns kommun har ett antal ambassadörer som har till uppgift att marknadsföra kommunen som arbetsgivare, men även som en kommun att leva och bo i. Ambassadörerna deltar vid olika evenemang på högskolor, gymnasier, mässor, rekryteringsbazarer och liknande, för att locka fler människor till den kommunala organisationen. Foto: Patrik Österberg/mediabild.nu Ambassadörer lockar fler till Nynäshamn Idén med att utbilda ambassadörer kom upp för ett par år sedan, i samband med kommunens projekt kring tandemrekrytering, där kommunen bland annat kan medverka till arbete till medflyttare. Ungefär samtidigt som tandemrekryteringen drog igång gjorde vi på kommunen några rekryteringsresor till ett antal högskolor runt om i landet, berättar Leif Jansson, som håller i vissa delar av verksamheten kring ambassadörerna. Responsen var god vid dessa resor. Det var flera av dem vi kom i kontakt med som blev intresserade av att flytta till Nynäshamn och börja arbeta inom kommunen, och resultatet blev flera nyanställningar. Det är Leif Jansson som hjälper till att hålla reda på vilka aktiviteter det kan vara aktuellt för ambassadörerna att medverka vid. Han berättar att ambassadörerna i stor utsträckning har handplockats av de utbildningsansvariga på respektive förvaltning. Men självklart är det viktigt att ambassadörerna har ett eget intresse för de nya arbetsuppgifterna, betonar Leif. Kommunen har ett stort rekryteringsbehov framöver, och ambassadörerna spelar en viktig roll i denna process. I dagsläget söker kommunen bland annat arbetsterapeuter, förskolelärare, sjuksköterskor och socialsekreterare. När idén med ambassadörer föddes var det framför allt sociala omsorgsförvaltningen som hade behov av att rekrytera kompetent personal, och en utbildning för blivande ambassadörer utformades. Omkring 15 personer från sociala omsorgsförvaltningen tillfrågades och utbildades under våren Åsa Adler var en av dem. Jag nappade direkt när min enhetschef frågade om jag kunde tänka mig att bli ambassadör. Jag tycker om att vara involverad när det händer saker, säger Åsa. Jag brinner för mitt yrke som personlig assistent och tycker att det behöver få en högre status på arbetsmarknaden. Dessutom tycker jag om att stå inför folk, så ambassadörskapet passar mig perfekt. Under utbildningen fick ambassadörerna bland annat lära sig hur kommunen och dess olika förvaltningar fungerar och hur kommunens framtidsvision ser ut. De fick även utbildning i presentationsteknik. Donald Dolle Högberg lärde oss hur man ska lägga upp ett föredrag, vilka signaler man sänder ut via kroppsspråket, och mycket annat, berättar Åsa Adler. Även Turist Nynäs engagerades i utbildningen. Ambassadörerna fick tips om hur kommunen kan marknadsföras, vad som är attraktivt och kan locka hit folk. Vi åkte även en rundtur i kommunen och fick information om dess historik, fornlämningar och andra sevärdheter, minns Åsa. Hon berättar att ambassadörerna först och främst representerar sina respektive yrken, men deras arbete handlar även om att representera Nynäshamn som kommun och arbetsgivare. Arbetet med ambassadörer på sociala omsorgsförvaltningen föll väl ut. Projektet blev ett permanent arbetssätt för nyrekrytering till kommunen. Nyligen blev även den andra kullen, nu på barn- och utbildningsförvaltningen, klara med sin utbildning. Dessa kommer ibland jobba på ett lite annat sätt än sociala omsorgsförvaltningen, eftersom Fortsättning på sidan 13 Nynäshamns Ankaret 3

3 Världsunika miljöförbättrare eller cyniska miljösvin? Bedminsters komposteringsanläggning i Stora Vika rör upp känslorna hos nästan alla berörda. Sopor, har det visat sig, är något som många helst vill sopa under mattan. Ankaret besökte kommunens mest utskällda företag och studerade komposten. Foto: Erik Bergendahl Kompostering bortom gott och ont "Sopor är något negativt för dom allra flesta. Det är något man vill bli av med. Tidigare har man grävt ner eller eldat upp soporna men det håller inte i ett långt perspektiv." Säger Peter Bäckman. I och med att vi inte kan lita på att varje medborgare har samma ansvarskänsla för vad de stoppar i soppåsen så måste vi ha ett system som klarar av felsorteringar. Det konceptet, som egentligen bara är positivt, har tolkats som att vi är emot sortering, säger Sture med en uppgiven suck. Det var århundradets tabbe att berätta att vi hade ett system som klarade av även inte helt rent biologiskt avfall. Bedminster har gjort fler misstag. Då företaget tog på sig att ta emot hushållsopor från Gotlands kommun hade man ingen aning om att det skulle komma med såväl krigsmateriel som delar från traktorer. Leveranserna stämde dåligt med vad man kommit överens om. De levererade inte källsorterat hushållsavfall utan även felsorteringar såsom motordelar. Vi har ju ingen möjlighet att ta hand om sånt, menar Sture Bäckman. Leveranserna från Gotland är nu avbrutna. BEDMINSTER När vi besöker Bedminsters komposteringsanläggning i Stora Vika luktar det faktiskt inget utanför själva anläggningen. Med detta inte sagt att anläggningen är luktfri. Bedminster (tidigare Rondeco) har varit i blåsväder många gånger sedan verksamheten startade i kommunen Närboende har klagat. Miljöinspektörer har klagat. I mitten på augusti sände Sveriges Television ett inslag i Uppdrag Granskning som grävde i Bedminsters sophantering. Även om flera uppmärksammat det positiva med verksamheten så har Bedminster fått mycket skäll. Man kunde tro att Sture Bäckman, grundare och styrelseledamot, skulle vara frestad att bara lägga ner och slippa all kritik. Det vill han inte. Jag brinner fortfarande lika mycket för det här. Och jag tror att tiden börjat hinna ifatt oss. Alla vill att vi ska kompostera mer. Regeringen, miljödepartementet, naturvårdsverket, kommunernas Agenda 21-grupper, länsstyrelsen. Hela vägen är man överens. Det är bara det att man inte vill göra det på sin egen bakgård. Men någonstans måste vi vara. Sopberget växer och nästan samtliga bedömare är överens om att deponi bara är att skjuta problemen på framtiden samtidigt som man ställer till det med förorening av grundvattnet och metanutsläpp. Sopförbränning är bara ett sätt att bli av med soporna rent visuellt. Kemisk gödning skapar exempelvis näringsläckage som gör att våra sjöar och hav dör. Bedminsters organiska gödning är ett sätt att skona naturen. Peter Bäckman, marknadskommunikatör på Bedminster förklarar varför det är så kontroversiellt med just sopor: Sopor är något negativt för dom allra flesta. Det är något man vill bli av med. Tidigare har man grävt ner eller eldat upp soporna men det håller inte i ett långt perspektiv. Vi har satt en etikett på sopor, det är inte bara skit i den bemärkelsen utan en resurs i alla led. När det gäller kompostering ser man världen över idag i huvudsak tre huvudtyper av hantering när man pratar i ett industriellt perspektiv. Den kanske enklaste varianten är så kallad strängkompostering. Då läggs avfallet utomhus och sedan blandas det i 8-10 månader. Själva processen kostar inga stora pengar men förruttnelselukten är riktigt stark och det krävs gigantiska markytor. Metangas går upp i atmosfären och dessutom drar denna metod till sig bland annat flugor, råttor och fåglar. En annan typ är tunnelkompostering som förutsätter absolut rent biologiskt avfall. Avfallet läggs i tunnlar som genomblåses med luft. Det tredje alternativet är det som Bedminster använder sig av och har patent på. Det vill säga trumkompostering. Komposteringen sker i ett slutet system där avfallet roteras i trummor. Här sker också en hygienisering av avfallet innan gödningspellets tillverkas av det. I och med att mikroorganismerna jobbar på i 70 dör patogena bakterier såsom exempelvis Salmonella och Koli. I England tillåts enbart djuravfallskompostering i slutna trummor, med tanke på deras problem med bland annat mul- och klövsjuka. Bedminster säljer licenser på sin metod över hela världen. En stor del av kritiken mot Bedminsters anläggning i Stora Vika har kommit från de närboende. Luktutsläpp har anmälts. Företagsledningen hävdar att luktproblemen har inträffat under korta, begränsade perioder medan många boende har en helt annan uppfattning. Länsstyrelsen har anmält företaget och Sture Bäckman för miljöbrott. Länsstyrelsen drog dock tillbaka sitt vitesföreläggandet mot företaget vid domstolsförhandlingarna i november. Åtalet mot Sture Bäckman personligen har ännu inte kommit upp i rätten. Dessutom har Bedminster påståtts vara emot källsortering. Något som representanter för företaget tycker är i det närmaste hårresande. Bedminsters process går ut på att kompostera hushållssopor. In kommer källsorterat hushållsavfall, parkavfall och annat organiskt avfall, som till exempel det från McDonalds som anläggningen tar emot. Plastsäckarna skärs upp och plasten sorteras bort. Avfallet åker in i en sluten komposteringstrumma. Därefter siktas materialet och efterkomposteras. När komposten torkat och mognat pelleteras den. Det vill säga komposten omvandlas till näringspellets som kan användas som ekologisk gödning inom jord- och skogsbruk. Ovanstående är en förenklad beskrivning. I dagsläget får testanläggningen i Stora Vika ta emot 70 ton avfall per dag. Målet är att inom några år bygga en större anläggning i anslutning till hamnen nedanför dagens anläggning och därmed kunna ta emot 300 ton per dag. Något, som lite paradoxalt, skulle kunna innebära minskade luktproblem för de närboende. I alla fall om man ska tro informationschef Annika Petersson på Bedminster. Vi har tittat på anläggningar i USA som har folk som bor mycket närmare anläggningen än här i Stora Vika. Och där har man inga problem med luktutsläpp i och med att anläggningen är ett slutet system med negativt lufttryck. Vilket innebär att bara biofilter-renad luft som är luktfri släpps ut. Vad man än tycker om sopor kan man dra slutsatsen att det är något vi förmodligen måste dras med. Problemet är att så gott som ingen vill ha sådan verksamhet som granne. Sture Bäckman har tänkt en del på det här. Vika-borna är ju inte unika i det avseendet. Så är det generellt över hela världen. Sopbilar luktar men vi kan inte göra oss av med dem bara för det. När vi fick vårt tillstånd till verksamhet här så tittade man till samhällets intressen i stort, trots att det finns närboende. Sen är det ju också en fråga om man ska låta samhällsintresse gå före särintresse. Någonstans måste vi vara. Men självklart vill vi göra det så bra som möjligt för de närboende. NS Fotnot: en näve humus (kompost) innehåller fler mikroorganismer än vad det finns människor på jorden. Avfallet åker in i en sluten komposteringstrumma. Därefter siktas materialet och efterkomposteras. När komposten torkat och mognat pelleteras den. 4 Nynäshamns Ankaret Nynäshamns Ankaret 5

4 Avsikten med denna artikel är att avskräcka från att börja med drogmissbruk. Vi publicerar texten därför att vi vill få kommunens invånare medvetna om att Nynäshamn långtifrån är förskonat från droger och droghandel. Foto: Per Wissing/Pressens Bild. Droger i Nynäshamn finns det? Att droger och drogmissbruk är vanligt bland Sveriges ungdomar är knappast någon överraskning för de flesta av oss. Men åtminstone vi på Ankarets redaktion blev lite förvånade när vi frågade några ungdomar och fältassistenter om vilka droger som förekommer i Nynäshamn och svaret blev ett tvärsäkert: Det finns allt! Även om det är färre idag som testar droger än under mitten av 70-talet så finns det droger mycket lättillgängligt. Kanske är drogerna ännu mer lättilllgängliga idag. Och utbudet är större. Från 1990 till idag har droganvändandet ökat bland ungdomar i Stockholmsområdet. Även om nivåerna är lägre idag än i mitten på 70-talet är tendensen oroande. Med ökande konkurrens bland annat från östeuropeiska langare har priserna på hasch, smuggelsprit, ecstasy och många andra droger sjunkit. På Internet finns fler än en hemsida som försöker framställa att droger är något eftersträvansvärt. Den som vill får lätt tag på exempelvis rökelse med cannabis-doft ( låt denna underbara doft sprida sig som en löpeld över tråkiga förmyndarsverige står det i texten intill!). Det finns sidor som bjuder ut nyckelringar, Wunderbaumgranar(!) och annat med knarklogotyper och haschdofter till försäljning. Alla sidor försöker leverera budskapet att knark är coolt. Vuxenvärlden och auktoriteter framställs som tråkiga och bakåtsträvande. Det finns stora pengar att tjäna för langarna om dom kan värva nya knarkare. Langarna gör det för att tjäna pengar. Nynäshamn är långtifrån förskonat. Såväl fältassistenter som ungdomar är överens om att de flesta slags droger går att få tag på i kommunen. Lena Rydås, fältassistent, jobbar mot starka krafter när hon försöker få ungdomar att välja bort droger. Även om det är färre idag som testar droger än under mitten av 70-talet så finns det droger mycket lätt tillgängligt. Kanske är drogerna ännu mer lättilllgängliga idag. Och utbudet är större. Rickard, 17, bor i Nynäshamn, har varit placerad på ett par behandlingshem och rört sig i kretsar där det förekommit droger. När jag frågar vilka droger som finns i kommunen svarar han blixtsnabbt: Vad vill du ha? Allt finns. Sven, 22, också med ett förflutet på samhällets hårda sida menar att det inte skulle behövas några störra uppoffringar för att få tag i allt. Jag behöver bara ringa ett samtal, behöver inte ens timme för att fixa. Hela kommunen är proppfull med folk som tar knark. Lite beroende på vem som tillfrågas varierar bilden av hur situationen ser ut när det gäller ungdomars relation till droger i kommunen. Självklart är vissa gäng eller grupper värre utsatta än andra. Det har dock visat sig att man inte är förskonad bara för att man kommer från rätt samhällsskikt. Det betyder mycket vilket umgänge man har och att föräldrarna bryr sig om och engagerar sig i barnen. Missbrukarna rekryteras från de flesta delar av samhället. Den färskaste utredningen när det gäller Nynäshamns kommun gjordes av barnoch utbildningsförvaltningen i november 2000 och visar upp en bitvis hisnande statistik*. 259 elever i årskurs 8 tillfrågades om sina alkoholvanor. Exempelvis svarade 11 procent av barnen i Viaskolan att de druckit hembränt den senaste veckan. Att man kan tolka siffrorna på flera sätt råder det inga tvivel om men kanske illustrerar de den svenska alkoholkulturen. Lena Rydås menar att alkohol fortfarande är den drog som är absolut vanligast. Folköl och hemkört är det största problemet i Nynäshamn. Men tittar man på andra ställen så kan det vara andra droger som dominerar. En kollega i en stockholmsförort, till exempel, berättade att dom aldrig hade några problem med fylla. Däremot var det många som använde andra droger. Det finns uppfattningar att droginformation i många fall kan ha en uppmuntrande effekt på ungdomar att själva pröva på droger. Såväl svenska som amerikanska undersökningar visar detta. I och med det skulle man kunna argumentera för att skolorna borde sluta med information av detta slag. Å andra sidan pekar ny forskning på att ungdomar kan motiveras att avstå om de känner att de får bra information i kombination med stöd för att kunna tackla situationer där droger förekommer. Lena Rydås tror på information kombinerat med värderingsövningar och attitydfrågor. Det gäller att kunna ge ungdomarna så mycket innan de väljer att pröva på eller inte. Så att de när situationen dyker upp, för det gör den, kan ta ställning för sitt eget bästa. Ingen ska kunna komma och säga att jag visste inte att hasch var farligt. Vi kan vara med och göra en liten del men föräldrarna är det viktigaste barnen har och vi kan aldrig ersätta föräldrarna. Vad kan vi göra? Rickard och Sven tror på aktiviteter. Behåll Rumbagården annars blir situationen bara värre. Satsa på något typ Fryshuset, med massor av grejor att göra för ungdomarna. Och låt de som själva haft problem och strulat jobba med ungdomar, för dom vet hur det är. När jag frågar Rickard om det känns som om samhället är med eller mot ungdomarna skräder han inte orden. Dom är emot oss såklart. Dom vet inget om vår verklighet. Dom på sociala kan man lätt lura. Jag behöver bara ringa ett samtal, behöver inte ens timme för att fixa. Hela kommunen är proppfull med folk som tar knark Dom vill ju bara skicka iväg en ett år på behandlingshem. Sen kommer man hem och är ännu knäppare. Istället satsar dom pengarna på dom äldre. Men framtiden ligger ju i ungdomarnas händer. Det är vi som kan rädda samhället. Vi skulle kunna gör mer än vad polisen och kommunen kan göra tillsammans. Vi har jobbat i till exempel Vanstaskolan och pratat med eleverna där i våras. Det funkade jättebra, men vi kan ju inte jobba ideellt hur länge som helst. Så illa som en del ungdomar väljer att beskriva situationen behöver det kanske inte vara men bara det faktum att några uppfattar situationen så här visar att det finns stora problem. Ungdomarna har i många fall lågt förtroende för samhällets förmåga att hantera problemen. Att påstå att det enbart är samhällets fel att det finns problem är lika fel som att påstå att det bara är ungdomarnas fel att det förekommer droger. I och med lägre alkoholskatter och allmänt ökad tillgänglighet är trenden för alkoholkonsumtion uppåtgående för ungdomar. Regeringen ser allvarligt på problemet och har avsatt 150 miljoner för drogförebyggande verksamhet. En alkoholpolitisk handlingsplan för förebyggande åtgärder ska tas fram. Kommunerna får ansöka om bidrag och får själva stå för hälften av pengarna. Nynäshamns kommun har ansökt om kronor över två år, d v s en halvtidstjänst, för att ta fram en generell strategi. Elisabet Alexius är kommunens samordnare för drogförebyggande åtgärder och håller i projektet. Vi ska kartlägga resurserna. Identifiera risker och riskgrupper. Samordna insatser och göra nya. Projektet ska ta fram ett alkoholpolitiskt program. I första hand är det viktigt att alla som jobbar med barn och ungdomar i Nynäshamn arbetar utifrån en gemensam strategi men egentligen måste målet vara en förändrad attityd i hela samhället. Säkert kommer ungdomar att fortsätta att testa droger. Några av dem kommer att fastna i missbruk och därmed leva usla liv och kosta samhället stora pengar. Ingen går säker och ingen har någon universallösning på problemen. Rak information fungerade inte på 70-talet. Skrämselpropaganda fungerade inte på 80-talet. Tystnad inte på 90-talet. På tur står undervisning i livskunskap enligt regeringens grupp Mobilisering mot narkotika. Modern forskning pekar på att ett gott självförtroende i kombination med en trygg omvärld kan göra att ungdomar avstår från att testa droger. Hur vi kommer dit är det dock ingen som vet idag. Nästa år ska Folkhälsoinstitutet och Skolverket presentera ett nytt förslag om vilka metoder som är användbara i drogundervisning. Men det är föräldrarna som har det största ansvaret. Vad gör du? Vet du vad dina barn gör? Fotnot: Rickard och Sven heter egentligen något annat. Barn- och utbildningsförvaltningens undersökning visade bland annat att många av de 259 tillfrågade eleverna i årskurs 8 ofta drack alkohol. Exempelvis svarade 11 procent av barnen i Viaskolan att de druckit hembränt den senaste veckan. 17 procent hade druckit sprit, 13 % hade druckit vin, 13 % starkcider, 6 % alkoläsk, 15 % starköl och 13 % procent hade druckit folköl de senaste sju dagarna. 56 procent skrev att de inte druckit något under den perioden. Svenska tullen beslagtog inte mindre än 281 kilo cannabis från januari till och med juni 2002, en siffra som enligt de flesta bedömare bara är toppen på ett isberg hade ungefär en fjärdedel av Stockholmsområdets niondeklassare testat narkotika minst en gång. Mer än 70 procent i samma grupp hade druckit sig berusade på alkohol minst en gång. Siffrorna sjönk sedan åren fram till och med slutet på 80-talet, för att därefter öka något varje år fram till idag. 6 Nynäshamns Ankaret Nynäshamns Ankaret 7

5 Sorunda handboll, en sektion för sig Ankarets utsända åkte till Sorunda och Sunnerbyhallen. Där råder febril aktivitet hela kvällarna. 250 medlemmar i handbollssektionen och 10 lag i seriespel skvallrar om att handboll är stort, mycket stort, i lilla Sorunda. Foto:Patrik Öterberg/Mediabild.nu Bland de stadiga furorna i Sorundaskogarna ligger Sunnerbyhallen. Det känns som en liten oas mitt i ingenstans. En oas som denna mörka vinterkväll då Ankaret är på besök, bjuder på sprudlande aktivitet. Hallen är full av dribblande, studsande, kastande och springande barn och ungdomar. Spelare som om några år kan förväntas hålla Sorundas fana högt i handbollssverige. När det gäller idrottsframgångar lyser Sorunda klarast när det gäller handboll. Sedan starten i slutet av 60-talet har Sorundas damer alltid varit starkast i kommunen. På 80-talet kvalade damlaget till och med till division 1, vilket var dåvarande elitserien. Idag kämpar man i division 2. Viveca Strid spelade under storhetstiden i A-laget, idag spelar hon med B-laget, Sorundum. (Vad som med lite god vilja skulle kunna kallas Sorunda damers farmarklubb.) Å andra sidan känns det lite märkligt att tala i såna termer när handbollssektionen inte satsar på eliten, utan snarare bredden. Viveca som är sorundabo från födseln och av ohejdad vana förklarar: Alla får vara med, det är viktigare än elitsatsning. Här hjälper och satsar vi på varandra. Vi tar inte in en massa duktiga människor från korsan och tvärsan som inte har någon klubbanda. Klubbandan har betytt jättemycket tror jag. Jämfört med storklubbarnas resurser och upptagningsområden framstår det som ett smärre mirakel att lilla Sorunda lyckas spela på en så hög nivå. Jämfört med till exempel Skuru (Nacka) så är det ingen speciellt vild gissning att räkna med att de når mångdubbelt fler ungdomar som börjar spela handboll. Ändå är Sorunda med och slåss i samma division. Kanske ligger förklaringen till framgångarna i att konkurrensen, när det gäller idrottsligt utbud på landsbygden, knappast är mördande. Bland Sorunda IF:s sektioner finns bara handboll och fotboll att välja mellan. Och vart man än vänder sig i Sorunda står stadiga handbollspelare på rad. När Ankaret frågar tjejerna i -92/-93-laget förklarar så gott som alla att dom började spela för att någon i familjen spelar eller har spelat. Frida Eriksson började för att hennes mamma hade spelat när hon var liten. Lina Jibbefors började spela för att de övriga i familjen spelar eller har spelat. Och Jasmine Andersson hade väl knappast något val. Bröderna är båda två tränare och samtidigt spelare. Hennes två systrar spelar respektive dömer handboll. Mamma Anneli är lagledare och pappa Weit är vice ordförande, hallansvarig, materialförvaltare och en hel del annat. Det är ingen djärvt påstående att chansen, eller risken om man så vill, är stor att du förr eller senare studsar en handboll på Sunnerbyhallens golv om du är ung och bor i Sorunda. Handbollssektionen har inte mindre än 250 medlemmar och hela tio lag i seriespel. Barn lär sig snabbt grunderna när det gäller att spela handboll. Sporten är långt ifrån krånglig på nybörjarstadiet. De flesta barn har kastat saker omkring sig åtminstone sen dom började gå ungefär. Springa kan dom flesta och passa varandra lär dom sig snart. När Ankaret är på besök tränar bland andra flickor -92/-93. Instruktionerna är ganska enkla. Stämningen pendlar mellan övningar som kräver disciplin och de övningar som är mer lek. Passningarna ska hamna i brösthöjd och man tar emot bollen med båda händerna. Inte kliva innanför straffområdet och max tre steg med bollen som heller inte får hållas i längre än fem sekunder. Handboll är visserligen en mycket tuff sport på elitnivå men barnen lär sig att spela schysst. Det är fartfyllt utan att kännas livsfarligt. Handboll för fullvuxna, däremot är en sport som gör ont. Granskas till exempel Viveca Strids händer ser man en ganska intressant Chansen, eller risken om man så vill, är stor att du förr eller senare studsar en handboll på Sunnerbyhallens golv om du är ung och bor i Sorunda. provkarta över hur fingrar kan ändra form efter frakturer och stukningar. Men bland de yngre spelarna är skador ovanliga. Någon har fått en boll i magen och någon har ramlat och tappat luften bland de 10/ 11-åringar Ankaret träffar. Inte förrän i 14, 15-årsåldern blir spelet riktigt tufft. Entusiasmen är stor bland barnen i Sunnerbyhallen. Alla verkar vara överens om att handboll är bland det roligaste man kan hålla på med. Många föräldrar är engagerade och hallen är snygg och välstädad, något som de aktiva i Sorunda handboll är mycket stolta över att påpeka. Denna standard hålls trots (eller är det tack vare?) att de sköter städningen själva inom klubben. Det råder ingen tvekan om att lilla Sorunda gör stora saker på ungdomssidan. Viveca är övertygad om att det är något speciellt med Sorunda handboll. Den vi-känsla vi har här i Sorunda är nog lite speciell och kan kanske vara en förklaring till att det gått så bra för oss. NS SORUNDA IF Sorunda Idrottsförening bildades Handbollsektionen startade inte förrän Idag har föreningen 250 medlemmar och 10 lag i seriespel var lite av en höjdpunkt för Sorunda handbollsdamer då man kvalade till division 1 (dåvarande Elitserie). 8 Nynäshamns Ankaret Nynäshamns Ankaret 9

6 I PROFIL Under vinjetten i profil intervjuar vi kända och okända med anknytning till Nynäshamn. Denna gång är det Ylva Nyman som porträtteras. namn: Ylva Margareta Nyman. ålder: 26. yrke: Naprapat. dryck: Bailey s. att äta: Wienerbröd med mormors hosta. bok: ska läsa Grabben i graven bredvid. film: Dansar med vargar. motto: Man ska tänka på sig själv, för ingen annan gör det. Vinter betyder tid att träna för elitkanotister. För Ylva, som är tredje bästa tjej i Sverige, innebär det timmar per vecka, eller minst två pass per dag. Sedan ett och ett halvt år tillbaka har jag en personlig tränare, berättar Ylva. Det har betytt allt för mig. När jag började träna för Mini fick jag ett lyft direkt. När Ylva träffade tränaren Liselotte, Mini, Ohlson stod hon vid ett vägval. Ylva hade då satsat på kanotmaraton under flera år, och det hade gått bra i både EM och världscuptävlingar. Men jag var ofta sjuk. Förkyldningar, halsont och halsfluss avlöste varandra. Jag missade bland annat två VM-starter på grund av sjukdom. Jag tror helt enkelt att maraton tog för hårt på kroppen. Så 2001 bestämde sig Ylva för att lägga av med maraton och i stället satsa fullt ut på racing, som dessutom är en OS-gren. Till vardags har Ylva Nyman ett eget företag, Corpex Naprapati. Sedan snart ett år tillbaka har hon en mottagning i Nynäshamn. Innan dess utbildade hon sig i Stockholm under fyra års tid. Om några månader är hon klar med sin praktiktid, och kan då titulera sig legitimerad naprapat. Det är roligt att kunna hjälpa människor, säger Ylva. Att vara naprapat är ett tacksamt jobb eftersom kunderna oftast blir bättre av att besöka mig, vilket de är tacksamma för. Kanot året runt Gruset skvätter när Ylva Nyman hoppar av sin cykel utanför NSS klubbhus i början av Strandvägen. Det ryker ur hennes mun när hon entusiastiskt utbrister: Vilket perfekt väder det är idag! Det är mitten av november. Himlen är regntung och skiftar i dova nyanser av blått och grått. Termometern visar en grad över noll. Det är perfekt väder för ett träningspass i kanot. Foto Erik Bergendahl Ylva har dessutom möjlighet att anpassa arbetstider efter träning och tävlingar. Vinterhalvåret passar hon på att träna på lunchen, medan det är ljust ute. Jag har tur som har så förstående kunder, konstaterar Ylva. Målsättningen, att ta en plats i OS-laget till Aten 2004 och dessutom komma till final, kräver disciplin. Därför är det kommande året mycket viktigt för Ylva. Redan i januari är det dags för de första fysiska testerna för landslaget, vilka ska vara del i uttagningen till ett preliminärt OS-lag. Att sedan prestera bra på tävlingarna under säsongen är självklart mycket viktigt. Konkurrensen är hård om landslagsplatserna. Ylva började paddla i samband med att hon flyttade från Ösmo till Nynäshamn. Tidigare var det bland annat simning som gällde. Som elvaåring ville jag ogärna ta bussen till simhallen i Ösmo. Jag fick nya kompisar i Nynäs och genom dem fick jag paddlingen på köpet. På den vägen är det, ler Ylva. I dag är Ylva ledare för simträningen för ungdomarna i NSS kanotsektion. Simning är bra träning för kanotister, då crawlrörelserna påminner om paddling. Ylvas tävlingsdebut i kanot skedde vid en distriktstävling på hemmavatten Ett par år senare ställde hon upp i sin första nationella tävling, och kom trea. Ylva Nyman Ungdomslandslagstränaren såg ut som ett frågetecken efter loppet, han hade aldrig hört talas om mig. Han kom fram till mig efter loppet och frågade om jag var intresserad av att paddla i ungdomslandslaget! Jag tyckte det var jättekul och fastnade för paddling ordentligt den dagen, berättar Ylva entusiastiskt. Sedan gick allt snabbt. Vid Nordiska Mästerskapen samma år tog Ylva silver i klassen K2, där man sitter två personer i samma kanot, och guld i K4. Två år senare blev hon junior och kammade hem ett Nordsikt Mästerskapsguld och två brons. Under Ylvas ungdoms- och juniortid var det många som tävlade i NSS kanotsektion, och det fanns en tränare som hjälpte dem. Det var en rolig period, vi var många som åkte iväg tillsammans på läger och till tävlingar, minns Ylva. De flesta av mina vänner har jag från den tiden I samband med övergången till senior 1995 var Ylva i stort sett den enda i klubben som fortsatte satsa, och gjorde det helt på egen hand utan tränare. Övergången från junior till senior är tuff för de flesta, berättar Ylva. Jag gjorde så gott jag kunde på egen hand, utan tränare och utan stöd från Svenska Kanotförbundet. Jag hade ingen aning om grundläggande saker som att man brukar öka träningsdosen rejält och inte ha så högt Man måste väl vara lite knasig som håller på som man gör. fokus på resultat den första tiden efter det att man blir senior paddlade Ylva en uttagningstävling till EM i kanotmaraton. Det gick bra, och hon blev tillfrågad om hon ville ställa upp i K2 i EM tillsammans med en annan tjej. Långlopp har alltid varit min starka sida, förklarar Ylva. Jag höll på lite med maraton under juniortiden, men det blev aldrig någon riktig satsning då. Men det blev det 1999, även om EMloppet det året är något Ylva lagt bakom sig. Det är tur man kan skratta åt det, säger hon. Äntligen hade ett av mina mål gått i uppfyllelse, jag skulle representera Sverige i ett internationellt mästerskap som senior. Men i princip allt gick fel, och vi slutade åtta. Men Ylva reste sig och kom igen, det blev ytterligare två säsonger med maraton innan hon gick över till racing Framgångarna kom direkt. I somras kom Ylva sjua i K4 500 meter vid en världscuptävling i Tyskland, och fick paddla både EM och VM under säsongen. Hon har även varit med på landslagsläger både i Sverige och utomlands, vilket inspirerar. Man måste väl vara lite knasig som håller på som man gör, medger Ylva. Vintern är väl mindre kul, men så länge det går framåt och jag ser resultat är det roligt. När det blir dags för tävling är man glad att man genomförde sina träningspass i ur och skur. Ylva paddlar tills isen lägger sig. Men om det är is vid bryggan men öppet vatten längre ut brukar hon försöka hacka sönder isen med en åra allt för att komma ut och träna. Klubben har en paddlingsmaskin sedan ett år tillbaka, så jag kan ju träna paddling inomhus också, men det är inte samma sak. När isen legat ett tag brukar man bli riktigt sugen på att komma ut på vattnet. Då går jag ner och hackar i isen vid bryggan så mycket jag orkar, men ofta får jag gå därifrån med oförrättat ärende, ler Ylva med glimten i ögat. Ylva och hennes tränare har gjort en grovplanering över träningen, som lagts upp i cykler om fyra veckor; en vecka med tonvikt på styrka, en med kondition, en med paddling och en allmän träningsvecka. För en så pass hög träningsnivå som jag har krävs det att man varierar sig för att kroppen ska orka, förklarar Ylva, medan hon lyfter ut kanoten ur ladan och lägger den på några bockar som står uppställda på stranden. Hon placerar den teflonklädda sittdynan på sitsen och monterar fast en klocka framför sittbrunnen. Sedan kliver hon i kapellet, som senare ska spännas fast runt sittbrunnen. Med ett vant handgrepp svingar hon upp kanoten på axeln och traskar ner till bryggan. Där låter hon kanoten glida ner i vattnet. Den ser otäckt rank ut, men Ylva försäkrar att hon inte tänker bada idag. Så länge jag har paddeln att hålla balansen med brukar det gå bra, men visst, till och med eliten kan slå runt på tävling ibland. Ylva slinker ner i kanoten, placerar fötterna på var sida om en styrpinne vid fotstödet, och spänner sedan fast fötterna för att få bättre kraft i paddlingen. På paddeln av kol- och glasfiber sitter ett par paddelhandskar monterade, årstiden kräver det. Kapellet spänns fast runt sittbrunnen på kanoten. Det är vindstilla och Fagerviken ligger nästan som en spegel. Den kompakta tystnaden är nästan mystisk. Bara Ylvas slurpande paddelisättningar kan anas, när hon med lugna men bestämda tag försvinner ut på ännu ett träningspass. JW 3 i vattnet skrämmer inte Ylva. Så länge jag har paddeln att hålla balansen med brukar det gå bra, men visst, till och med eliten kan slå runt på tävling ibland 10 Nynäshamns Ankaret Nynäshamns Ankaret 11

7 Fortsättning från sidan 3 Vi har kontor på 190 platser över hela Sverige som vi samarbetar med. Vi är Din lokala fastighetsmäklare som kan den lokala marknaden. I början av 1900-talet hände mycket på Trehörningen. Stora delar av ön exploaterades och be byggdes. Idag, nästan 100 år senare, står Trehörningen åter inför stora förändringar. Även denna gång siktar exploatörerna på badgäster. målgrupperna delvis skiljer sig åt. Bland annat kommer lärarhögskolor runt om i landet besökas. Förhoppningen är att där ska ges goda chanser att rekrytera nya medarbetare till arbetsplatserna inom förvaltningen. Välkommen in till Sveriges största mäklarkedja! Besök oss i centrum Butik och utställning På plats i Nynäshamns Centrum Centralg. 12, Nynäshamn Tel Fax Butiker varav 28 i Storstockholm E-post: Hemsida: Wap-tjänst: Exploatering på Trehörningen då och nu Fotografiet är taget mellan 1902 och 1908 och visar Trehörningen med några av villorna från badortstiden. Bilden är tagen från utsiktstornet. Vi ser den äldsta bebyggelsen, torpet Trehörningen, som tidigare lydde under Nynäs gods. Torpet upptogs på talet av torparen Johan Mauritz Löfgren som brukade jorden om 12 tunnland. Johan Mauritz flyttade senare till Lövhagen inköptes torpet av professor David Davidsson. Längst till höger skymtar Villa Faircliff. Här öppnade doktor Martin Thelberg läkarpraktik I villan inreddes ett medicinrum och ett operationsrum. Dr Thelberg avled Bakom torpet syns Villa Sjövik. Huset byggdes 1906 av markisen Carmignani, italiensk marmorexportör. Markisen hade tidigare låtit bygga Fagertorp, Oscarsgatan 15, Till vänster syns Oscarsgatan 14, byggt ca 1908 av Alfred Lindström. Arkitekt var Carl Güettler som ritat många hus i Nynäshamn. Huset var länge läkarbostad för Riksförsäkringsverkets sjukhus. Bakom syns Sjövik 11, också det byggt ca Huset är här under byggnad. I bildens vänstra halva kan man, på andra sidan Fagerviken, se Luddes stuga. Torpet tillhör idag Sotholms Härads Hembygdsförening. Sonja Ledin är förskolelärare och nyutbildad ambassadör på barn- och utbildningsförvaltningen. Utbildningen var mycket lärorik, berättar Sonja. Speciellt var de två dagarna med presentationsteknik bra, jag utvecklades en hel del som person. Men även under rundturen i kommunen fick jag lära mig mycket nytt, trots att jag är uppvuxen i kommunen. En helg i mitten av november deltog ambassadörerna vid en Rekryteringsbazar på Kulturhuset i Stockholm. Sonja Ledin gjorde då sin första insats som ambassadör. Det var roligt att arbeta med ambassadörer från andra områden inom kommunen, säger Sonja. Det var bra att träffa andra som också brinner för sitt yrke. Dessutom gav det mig en bättre helhetssyn över kommunens olika arbetsområden. Sonja tycker det är en bra idé att de som arbetar ute på kommunens arbetsplatser engageras i rekryteringsprocessen. Det är ju vi som kan svara på konkreta frågor som hur stora barngrupperna är, hur vi upplever arbetsklimatet, och så vidare. Ambassadörerna brukar ha med sig en bärbar dator när det står på mässor och andra evenemang. Med hjälp av den kan de via Internet visa besökarna hur det ser ut i Nynäshamn, vilka lediga tjänster det finns för tillfället, och så vidare. När vi står i vår monter vid olika evenemang gäller det att få kontakt med människorna som kommer förbi, berättar Åsa Adler. Vi berättar för dem om Nynäshamn, vad vi arbetar med, vilka typer av tjänster som finns lediga inom kommunen och så vidare. Verkar personen intresserad av vad vi har att erbjuda ber vi dem fylla i en intresseanmälan. Därefter tar den rekryteringsansvarige för respektive förvaltning över arbetet. Denne kontaktar personen som fyllt i intresseanmälan, och förhoppningsvis slutar det med en nyanställd medarbetare inom kommunen. JW Saknad kan inte beskrivas i ord. Postgiro: MARIA LANDIN, KULTURSEKRETERARE maria.landin@nynashamn.se Foto: Patrik Österberg/Mediabild.nu Nynäshamns Ankaret 13

8 NOTISER Riktlinjer för 3G KONST VI MÖTER Sex år och 75 utställningar. Restaurang Kroken i Nynäshamns fiskehamn har blivit en institution när det gäller konst i kommunen. Agneta Tillberg som ligger bakom arrangemanget menar att det är ett annorlunda sätt visa konst. Man når en annan publik Nynäshamns kommun har tagit fram råd och riktlinjer för hur utbyggnaden av tredje generationens mobilsystem bör ske i kommunen. Policydokumentet ger råd och riktlinjer för uppsättning av radiobasstationer, antenner och annan utrustning som behövs för att de nya systemen ska fungera. Ove Norell, avdelningschef för bygglovsavdelningen på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen berättar: Vi har tagit fram dessa råd och riktlinjer för att förhindra att landskapsbilden och den yttre miljön ska påverkas negativt av den kommande utbyggnaden. Råden är i linje med Statens Strålningsinstituts uppfattning angående strålningsförhållanden kring fasta mobiltelefoninstallationer. På Nynäshamns kommuns hemsida på Internet kan du läsa hela policyn: Fotnot: Den nya telefonistandarden UMTS (Universal Mobile Telecommunications System) kallas även för tredje generationens mobilsystem, 3G. UMTS, som nu håller på att byggas ut i hela Sverige ska ge möjlighet till trådlös uppkoppling till Internet med högre överföringshastighet än de tidigare GSM- och NMT-systemen. UMTS använder högre frekvenser än dagens GSM-nät, därför blir räckvidden kortare. Det medför i sin tur att antennerna måste sitta tätare. TuristNynäs bäst i Stockholm FörTur, Föreningen för Turism i Sverige har för andra året i rad gett studenter vid högskolan i Kalmar uppdraget att anonymt undersöka servicen hos samtliga helårsöppna turistbyråer. Uttagningen av de bästa turistbyråerna har skett genom frågor till alla byråer och därefter även besök hos de bästa. En poängbedömning har gjorts utifrån snabbhet, kvaliteten på svaren och tillmötesgåendet. Vi är väldigt stolta över att vara bästa blågula turistbyrå i Stockholms län, men målet är naturligtvis att bli bäst i landet säger vd/turistchef Anna Iderot. För hela landet hamnade TuristNynäs på tolfte plats bland de högst rankade byr å erna, det vill säga de i den så kallade blågula kategorin. Kortfattat ska dessa byråer kunna boka logi, ge muntlig övergripande info om regionen och Sverige. Kunden ska också själv kunna söka lokal, regional och nationell information på turistbyrån. Den andra kategorin av turistbyråer, den gråvita har inte samma servicenivå som de blågula men ska kunna ge information om den egna orten inom en dagsutflykt med bil men behöver inte kunna boka något. Totalt finns det 334 turistbyråer i Sverige varav 257 är öppna året om. 86 är blå/gula. Men TuristNynäs har högre mål än att vara bland dussinet i toppen. Vi ska bli Sveriges mest gästvänliga kommun att besöka, säger Anna Iderot. Tomter till salu Kommunen har påbörjat försäljningen av totalt 30 småhustomter i kvarteren Håven och Metkroken i Ösmo, ungefär en mil norr om Nynäshamns stad. Tomtområdet, som är beläget i norra delen av samhället, gränsar direkt till skog och naturmark vid sjön Muskan. Den omgivande naturen bjuder på goda strövmöjligheter och ett rikt friluftsliv. Bara en kilometer (gångvägen) eller två kilometer (bilvägen) från tomtområdet ligger Körunda 18-håls golfbana. Där finns också restaurang, konferensanläggning och ett så kallat järnåldershus som sommartid är ett mycket populärt turistmål. Busstrafik finns i anslutning till området, avståndet till närmaste hållplats (linje 858) är cirka 400 meter. Ösmo centrum ligger inom gångavstånd. Där finns livsmedelshall, butiker, postservice, pizzeria, bank och badhus. Till pendeltågstationen är det cirka två kilometer. Småhustomterna som är 750 till 1300 kvadratmeter stora säljs till enhetspriset kronor inklusive kostnad för mark, gata, vatten, avlopp samt avstyckning. Försäljningen sker via kommunens tomt- och småhuskö. Om man inte redan står i kö går det bra att nyanmäla sig. Ring Britt Hortlund, Avgiften för att stå i kommunens tomtkö är 200 kr per år. Fåglar i betong Ingen har väl kunnat missa de stora betongejdrarna som ruvar här och var i kommunen. Ejdrarna ersätter de traditionella betongsuggorna, och är man trött i ben eller fötter in bjuder de till en stunds vila. Det var Maria Landin, kommunens kultursekreterare, och Börje Söderlund, avdelningschef på parkoch trafikavdelningen, som kom med idén för ungefär tre år sedan. Vi ville göra något roligt för stadsbilden, minns Maria Landin. Någon hade varit på Gotland och sett betongfåren de har i stället för de traditionella betongsuggorna, och vi tyckte att något liknande skulle passa även i Nynäshamn. Så Maria och Börje började fundera över ett lämpligt motiv. Gärna något med skärgårdsanknytning, men det gällde ju också att formen fyllde den tänkta funktionen. De kom fram till att en fisk nog skulle passa bra, närmare bestämt en torsk. Konstnären Sam Westerholm kontaktades och ombads göra en modell. Men när Sam presenterade sitt förslag för oss hade han inte gjort en torsk, utan en ejder, berättar Maria. Vi tyckte om den, så ejdrar fick det bli. En ejder av gips i den tänkta storleken tillverkades, och utifrån den togs en gjutform i silikon fram. Gjutformen finns nu på ett gjuteri på Gotland, där kommunens, hittills 40 betongejdrar, är tillverkade. Tanken är att ejdrarna inte bara ska vara en trafikavskiljare utan även ett nyttoföremål, säger Maria Landin. Ejdrarna ska inbjuda till att sätta sig på, eller för barn att leka vid. Och de här ejdrarna flyttar inte, inte ens på vintern. Det är kul att man når en helt annan publik än på vanliga konstutställningar. I december hänger Lena Norsander Vitikainens målningar på Krokens väggar. Ett axplock av dem som ställt ut på Kroken genom åren: Hans Polmar, Jesper Fornander, Göran Johansson, Åke von Matern, Tony Larsson, Olivera Popovic, Ida Hane-Sahlin, Ola Billman, Gunilla Odelfeldt, Maragareta Abenius-Eriksson, Henry Unger, John Dullaway, Åsa Eriksson, Steven Murphy, Lisa Trägårdh med flera. Olja till lunch? Foto: Patrik Österberg/Mediabild.nu Takbjälkar i ohyvlad ek. Skrymslen och vrår. Skuggor faller över målningarna och mitt i utställningen sitter folk och mumsar på aborre med pilgrimsmusslor eller lammytterfilé. Det är ingen tvekan om att konstutställningarna på restaurang Kroken i Nynäshamns fiskehamn är ett annorlunda sätt att visa tavlor. Ljussättningen är långt från galleriernas strikta komposition. Den marinromantiska inredningen tävlar med konsten om uppmärksamheten och dessutom är det emellanåt febril aktivitet eftersom vi befinner oss på en restaurang. För tillfället hänger Camilla Hoffmans utställning Skärgårdstänk på väggarna. En skarv i akvarell hänger bredvid en strandskata. Strax intill hänger bokstäver, ett slags skärgårdens alfabet. Typsnitt Didot, där till exempel bokstaven d associeras med drivved, distansminut och dyning. Det är ingen tvekan om att man når en annan publik, säger Camilla Hoffman och syftar på den konstintresserade åskådaren som går på galleri. Här kommer konsten på besök i verkligheten så att säga. Agneta Tillberg har arrangerat konstutställningar på Kroken sedan mars Idag, sex år och 74 utställningar senare blickar hon tillbaka på allt från akvareller och textil till gouacher och skulpturer. Kända och okända konstnärer som kommit och gått. Agnetas konstintresse föddes redan i barndomen. Det var väl det att min far målade samtidigt som han var krögare. Jag är mer eller mindre uppväxt på krogen var jag arbetslös en period men sysslolös blev jag aldrig. Agneta hade en idé om att ställa ut konst på restaurang och kontaktade sin barndomskompis Kenth Boart som öppnat restaurang Kroken några år tidigare. Kenth nappade på idén utan att själv vara någon flitig galleribesökare. Agneta Tillberg sticker inte under stol med att restaurangmiljön knappast är den ideala salongen att ställa ut konst i. Men istället för den perfekta ljussättningen så uppnår konstutställningar i restaurangmiljö andra effekter. Här når konsten den som inte hade tänkt sig att bli nådd. Agneta pekar på flera tillfällen då oväntade möten mellan konsten och betraktaren skett. Det var en snickare som jobbade ute på Torö som kom förbi. Han skulle bara äta en bit efter jobbet och blev kär i en målning föreställande en person som paddlade kajak på Grönland. Han köpte den direkt. Och han hade i alla fall ingen tanke att gå på konstutställning. Det är kul att man når en helt annan publik än på vanliga konstutställningar. Jag vill gärna lära folk något, jag har en pedagogisk ambition i botten. Här får folk konsten rakt i ansiktet, så att säga. Folk som kanske aldrig varit på ett galleri. Genom åren har många kända konstnärers verk hängt på Krokens väggar. De flesta som Agneta kontaktat har varit positiva till att ställa ut i denna annorlunda miljö. Men inte alla. En del nobbar konsekvent. Agneta har en teori. De känner nog att de inte vill besudlas av att hänga i krogmiljö, det känns inte fint nog. Men flertalet av de tillfrågade har gladeligen låtit hänga sin konst på Krokens väggar. En av dem är Göran Johansson, som gärna målar på gammal segelduk och som ställt ut flera gånger sedan han hade sin premiärutställning på Kroken Det var då han kände att det han gjorde höll, berättar Agneta. Han var plåtslagare men sadlade om till konstnär och jobbar numera med att måla. NS 14 Nynäshamns Ankaret Nynäshamns Ankaret 15

9 Nynäshamns ANKARET GRUPPFÖRSÄNDELSE Alternativ för uppsagda Vad gör de personer som blev uppsagda från Ericsson i Nynäshamn i oktober i år? Svaret är att de i huvudsak valt mellan fyra olika alternativ. Stödprogram, studiepeng, avgångspension eller uppsägning rakt upp och ner. Ericsson AB (tidigare Ericsson Radiosystem) sade i höstas upp 230 anställda på Nynäshamnsfabriken. När uppsägningarna kom gavs flera alternativ till dem som skulle sägas upp. Tre erbjudanden gavs att välja på. Att gå med i stödprogrammet, det vill säga att under högst ett år bli korttidsanställd hos Antenn (ett dotterbolag till bemanningsföretaget Proffice) och under det året få hjälp att söka nytt jobb och/eller utbildning. Det andra alternativet innebar att acceptera uppsägningen och få ut lön i mellan en månad och ett år, beroende på när de blivit anställda och anställningstid i företaget. Det tredje alternativet var att få en så kallad studiepeng, det vill säga att få lön under en begränsad studietid. De som var 58 år och äldre kunde dessutom välja avgångspension (tidigare hette detta avtalspension) och därmed få ut från 65 procent och uppåt av lönen fram till 65 års ålder då folkpensionen infaller. Hela 169 personer valde att gå med i stödprogrammet och bland dem som kunde valde 67 avgångspension. Bara 4 personer valde studiepeng. Uppsägningarna berör 124 tjänstemän och 106 kollektivanslutna. De flesta Ankaret talat med är föga förvånande långt ifrån hushåll företag får Nynäshamns ANKARET gratis! Bland dem finns dina kunder! Tidningen kommer ut 4 gånger per år Ring idag och boka! glada över att bli uppsagda. Men det är inte enbart negativa tongångar som hörs. Många ser en möjlighet till nya utmaningar och planerar att göra något de önskat men inte kommit sig för tidigare. José Mestre, personalchef, menar att många som valt stödprogrammet uppfattar att Ericsson tagit sitt ansvar och till och med gjort mer än vad som kunnat krävas. Från början, när vi förhandlade om uppsägningarna, var det många som var kritiska och kände sig osäkra på vad som skulle hända. Idag är de flesta mer positiva och tycker att stödprogrammet snarare är en ganska generös åtgärd från Ericssons sida. Uppsägningarna i Nynäshamn är en följd av att Ericsson slår ihop fabrikerna i Kista och Nynäshamn. Parallellt med stödprogrammet i Nynäshamn drivs ett liknande program i Kista. José Mestre tror att de uppsagda i Nynäshamn har bättre förutsättningar att få nytt jobb. Det verkar som att det är ännu tuffare att få nytt jobb i Kistaområdet. Södertörnskommunerna är nog inte lika hårt drabbade av nedgången i IT- och Telecom-branscherna som Kista är. NS OFÖRANKRAT Vad ska du göra nu? Ankaret frågade några av dem som blivit uppsagda från Ericsson om framtiden. Samtliga tillfrågade hade valt det så kallade stödprogrammet. Marie Igglund, 37 fd produktionstekniker Jag ska ta reda på vad jag vill bli när jag blir stor. Jag har jobbat med teknik i hela mitt liv och ska ta reda på om jag kan jobba med något mjukare. Det här känns som en chans att ordentligt ta reda på vad jag ska göra. Thomas Greberg, 29 fd handledare utbildningsenheten Jag tänker plugga komvux ihop med att jag går stödprogrammet. Plugga heltid 15 lektioner i veckan plus att läsa hemma och försöka vara här så mycket som möjligt. Jag ser inget svårt i att hitta nytt jobb. Lena Grabler, 54 fd reseadministratör Om jag det visste. Jag hade ju inte räknat med det här. Och när man inte vill pendla så finns det inte så mycket att välja mellan. Inte plugga i alla fall, jag är för gammal. Du vet, om man jobbat 38 år på samma ställe så är det jättesvårt att svara på frågan. Men jag har ingen panik. Centralgatan 17 Nynäshamn. Tel o fax: reklambyran-np@nhp.se Grafisk formgivning av Webbsidor Illustrationer Copy Textning Kalligrafi Årsberättelser Annonser Information-. och presentationsmaterial Nynäshamns kommun på nätet. Läs om förvaltningarna, turism, näringsliv, nyheter och mycket annat. Du kan också e-posta oss från vår hemsida. Thomas Sedhav, 36 fd dokumentatör Ta reda på vad jag vill. Vet inte riktigt vad jag vill ännu. Pluggar kvällstid på distans, företagsekonomi. Men det gäller att skaffa sig en inkomst. Ett jobb måste jag ha. Har inte råd att ta lån för att plugga.

Hur ser din nuvarande vardag ut, nu när du lagt ner din crosskarriär?

Hur ser din nuvarande vardag ut, nu när du lagt ner din crosskarriär? Premiären i Motocross SM går i Vissefjärda! SM i motocross kommer i år gå på 6 olika banor i olika delar av Sverige. Premiären i år kommer att gå på crossbanan Rövaredalen som ligger i Vissefjärda, en

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget?

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget? A: Vad heter du? S: Jag heter Stefan. A: Hur gammal är du? S: 39. A: Och var jobbar du någonstans? S: Fällmans Kött. A: Vad är ditt yrke? S: Jag är logistik- och lagerchef. A: Hur hamnade du i den här

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Publicerat med tillstånd Spinkis och Katta Text Lasse Anrell Bild Mati Lepp Bonnier Carlsen 2009

Publicerat med tillstånd Spinkis och Katta Text Lasse Anrell Bild Mati Lepp Bonnier Carlsen 2009 Första dagen på sommarlovet ska Olle åka på fotbollsläger. Det är två lag från Söderkamraterna som ska träna ihop: Olles lag och ett tjejlag. Varför ska vi träna med tjejer? undrar några killar i Olles

Läs mer

Så många som möjligt, så länge som möjligt, så bra som möjligt

Så många som möjligt, så länge som möjligt, så bra som möjligt Så många som möjligt, så länge som möjligt, så bra som möjligt Karin Redelius, GIH Dennis Hörtin & Mark O Sullivan, AIK Natalie Barker-Ruchti, Göteborgs universitet Selektion och tidiga satsningar från

Läs mer

Innehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på www.egetforlag.se

Innehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på www.egetforlag.se FRIDA SÖDERMARK Innehåll Jag lever min dröm 5 1. Orka 9 2. Hitta din grej 11 3. Hitta tiden 17 4. Utgå från dig själv 27 5. Att sätta upp mål 30 6. Motivation 36 7. Motgångar 43 8. Jämvikt och fokus 50

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

UGGLEPOSTEN 2011:1 ANSVARIG UTGIVARE: DANIEL GAUSEL

UGGLEPOSTEN 2011:1 ANSVARIG UTGIVARE: DANIEL GAUSEL UGGLEPOSTEN 2011:1 ANSVARIG UTGIVARE: DANIEL GAUSEL Uggleposten Exklusivt 2* intervju i detta nummer År: 2011 Nummer: 1 I det här numret: I detta nummer hedrar vi vår kära Barbro Ljungholm som snart går

Läs mer

Skruttans badträning

Skruttans badträning Skruttans badträning Skruttans badträning Skruttan, flickan med en mage som luras. En saga om och för barn med Prader-Willi syndrom. Skruttan måste varje vecka gå till sjukhuset för att träna i den stora

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42 Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Det var kväll, och bara de allra sista av solens alla strålar dröjde sej kvar i de översta ruskorna av grantopparna.

Det var kväll, och bara de allra sista av solens alla strålar dröjde sej kvar i de översta ruskorna av grantopparna. Det var kväll, och bara de allra sista av solens alla strålar dröjde sej kvar i de översta ruskorna av grantopparna. I slaskhinken intill dörren mellan köket och verandan hade man glömt att lägga locket

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Det finns självklart en proffsdröm

Det finns självklart en proffsdröm Nummer 4, November Från Halmstads Energi och Miljö AB Det finns självklart en proffsdröm - Robert Bladh, HK Drott Värmeljus blir till proteser i Thailand Vintertider på våra ÅVC:er Nr. 4 Nov. 2014 Med

Läs mer

Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. (SV åk 7 9)

Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. (SV åk 7 9) SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Amina har varit i Sverige i tre år och hennes mamma har också kommit till Sverige. Allt är bra. Amina är med i en friidrottsklubb. Hon är en duktig löpare. En

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2013 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2013 Section 1, Part A Text 1 Meddelande för resenärer på perrong tre. Tåget mot Söderköping

Läs mer

Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier. (SV åk 7 9)

Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier. (SV åk 7 9) LINA STOLTZ SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? Sam, Sams mamma och hans lillasystrar Nour och Asma har flytt från kriget i Syrien till Sverige. Nu sitter de på bussen på väg norrut. Det är mörkt

Läs mer

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG 38 Reportage. Vägval framtid Kämpiga uppväxter präglade av droger, kriminalitet och svåra familjeförhållanden. På Vägval framtid får ungdomar som hamnat snett i livet en fristad och hjälp att ta sig tillbaka

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA BARNHEMMET En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA Barnen IDA Folket Spöken 9 roller. Om gruppen bara är 8 så kommer Idas namn ibland att skrivas

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

Processledarmanual. Landsbygd 2.0 Processledarmanual Landsbygd 2.0 Historien bakom Landsbygd 2.0 Landsbygdens invånare blir äldre, färre och dummare... Knappast! Men vi måste bli bättre på att ta vara på alla lantisars tankar och ideér.

Läs mer

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16 Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare

Läs mer

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Friskbladet Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Hej! Vi är många i länet som har bestämt oss för att ha koll på hur tänderna mår utan att det ger obehagliga överraskningar

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Erik står i mål Lärarmaterial

Erik står i mål Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit

Läs mer

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012 JULI 2012 Storsjöyran den 28 juli 2012 Nu har det gått några dagar sen sist och jag har haft en vecka med lugnare träning, vilket har varit ganska skönt då det är Yran-vecka i stan och fullt med folk.

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Sporthallen i Malmberget

Sporthallen i Malmberget Sporthallen i Malmberget Maria Holmström 1 Innehållsförteckningen Inledning. Syfte. Bakgrund. Mål. Min vision. Bilder på Sporthallen. Sid:3 Sid:3 Sid:4 Sid:5-6 Sid:7 Sid:8-9 2 Indelning Den här rapporten

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA. Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27

PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA. Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27 Det är vi som medverkar i projektet PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27 PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA GENOMFÖRANDE

Läs mer

Då och nu: en jämförelse mellan hur jag upplevde undervisningen i en svensk skola i Sverige kontra en svensk skola på Costa del Sol

Då och nu: en jämförelse mellan hur jag upplevde undervisningen i en svensk skola i Sverige kontra en svensk skola på Costa del Sol Då och nu: en jämförelse mellan hur jag upplevde undervisningen i en svensk skola i Sverige kontra en svensk skola på Costa del Sol När jag skulle börja skriva denna texten, visste jag inte exakt vad jag

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter 1 Börja samtalet med tjejerna idag! Starta samtalet en kort introduktion Denna bok är skrivit med ett syfte. Syftet är att ge dig de redskapen som krävs, för att träffa människor. Varken mer eller mindre.

Läs mer

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. Hälsa och alkohol Alkohol i Sverige Förr i tiden drack

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Hej arbetsterapeuter!

Hej arbetsterapeuter! Hej arbetsterapeuter! Årets första månader har flugit förbi och våren är här. Styrelsen har genomfört årsmötet som hölls den 7 mars där Anette Hjälmefjord bjöds in för att prata om sina erfarenheter kring

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Svenska från början 3

Svenska från början 3 Svenska från början 3 1 Fyll i rätt ord Höger patienten studenten hämta vann hjälp CV Viktigt 1. Här kan du få att sluta röka. 2. Bilar ska köra på sida i Sverige. 3. Det är att ha ett körkort. 4. Läkaren

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Sommarpraktik - Ungdom

Sommarpraktik - Ungdom Sommarpraktik - Ungdom 1. Födelseår 2. Kön 3. Inom vilket praktikområde har du praktiserat? 4. Hur är du med den information du fått hemskickad av Ung i Lund? Svara på en skala mellan 1-5 där 1 betyder

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Sommarprogram för Årsta F03

Sommarprogram för Årsta F03 Sommarprogram för Årsta F03 Här kommer lite inspiration för vad man kan träna på under sommaren. Ingenting är obligatoriskt men vill ni träna finns dessa program som inspiration. Sommaren är en perfekt

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Föreningsträdet. Handledning Aktiva 7 år

Föreningsträdet. Handledning Aktiva 7 år Föreningsträdet Handledning Aktiva 7 år Alma och Burre plockar svamp Tennisturnering i skogen Effe och Burre spelar pingis Alma och skogsbusarna spelar innebandy I vår busgrupp Att arbeta med Föreningsträdet

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Drogförebyggare Håkan Fransson 1 Undersökning genomförd i Essunga

Läs mer

DEN MAGISKA STENEN OM HUR JORDEN SKAPADES

DEN MAGISKA STENEN OM HUR JORDEN SKAPADES DEN MAGISKA STENEN OM HUR JORDEN SKAPADES Den magiska stenen En gång för länge, länge, länge sedan var det 5 gudar Ty, Wesp, Plopp Sod och Vespan. Vespan och wesp var tvillingar lika så var Ty och Plopp.

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Måltiden ett gemensamt uppdrag

Måltiden ett gemensamt uppdrag Måltiden ett gemensamt uppdrag Föreläsning av Anders Söderberg Minnesanteckningar chefsforum EU-projekt MEDEL 8 mars 2012, Villa Belparc Anders inledde med att beskriva sin karriär från matvägrare i grundskolan

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Oh-bild 1 Myter Genom att köpa ut alkohol vet jag vad mitt barn dricker och jag behöver inte vara rädd för

Läs mer

MAJ 2013. Mallorca. den 22 maj 2013. Mallis nästa. den 17 maj 2013

MAJ 2013. Mallorca. den 22 maj 2013. Mallis nästa. den 17 maj 2013 MAJ 2013 Mallorca den 22 maj 2013 Så har vi anlänt till Mallorca och den lilla byn Soller här på ön, sist jag var här var för 2 år sedan med laget. Denna gång är det bara jag A-K och Bettan men vi har

Läs mer

Steget från Div 1 till elitspelare är det möjligt? Håkan Åhlund

Steget från Div 1 till elitspelare är det möjligt? Håkan Åhlund Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs Steget från Div 1 till elitspelare är det möjligt? Håkan Åhlund Handledare: Johan Andersson Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs Sammanfattning Steget från div 1 till elitspelare

Läs mer

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Storyline Hjulius Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Eleverna får träffa Hjulius som är en hasselmus. Han bor i området och har helt plötsligt

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 6 Fredag 24 februari 2012 NORRBOTTEN Operationer flyttas från Kalix Snart är det stopp för alla planerade operationer vid sjukhuset i Kalix. Operationerna kommer att flyttas till sjukhusen

Läs mer

1. Tränaren Camilla ser allvarlig ut när hon berättar om en sak. Vad berättar hon om?

1. Tränaren Camilla ser allvarlig ut när hon berättar om en sak. Vad berättar hon om? SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE 1. Tre sekunder 1. Tränaren Camilla ser allvarlig ut när hon berättar om en sak. Vad berättar hon om? 2. Vilken tävling gäller uttagningen? 3. Vad hände i Somalia?

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Utvärdering deltagare

Utvärdering deltagare Utvärdering deltagare 37 svar, 325 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 99 1 Ja Nej Varför, varför inte? - Det har varit lärorikt och kul att använda utrustningen och att skådespela. -

Läs mer

MARTIN ERIKSSON. Boken om Martin

MARTIN ERIKSSON. Boken om Martin MARTIN ERIKSSON Boken om Martin 21. 2. Träningen Boken om Martin Kapitel Sid På senaste åren har det blivit mycket golfträning. Men även en hel del styrketräning på vintrarna och jag springer en del. Det

Läs mer

Thomas i Elvsted Kap 3.

Thomas i Elvsted Kap 3. Kap 3 Nu börjar träningen Imre, inte Ymre När kommer din pappa, frågar jag Lappen, vi kanske ska dela upp innan. Han är redan hemma, han jobbar på Metallen med datorer, säger Lappen, så vi ska nog strax

Läs mer

Bilaga 1 Barnens avfallsplan

Bilaga 1 Barnens avfallsplan 34 Bilaga 1 Barnens avfallsplan Bakgrund Inför arbetet med avfallsplanen 2016-2019 bjöds ett antal referensgrupper in för att diskutera hur de berörs av avfallsfrågor. I en grupp träffade vi bland annat

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Hur du tacklar intervjusituationen!

Hur du tacklar intervjusituationen! Hur du tacklar intervjusituationen! Denna artikel är skriven av Linda U Johansson, KarriärCoachen Informationen får ej spridas eller kopieras utan författarens medgivande www.karriarcoachen.nu Inledning

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Lars Rylander. GALLERIROND våren 2005

Lars Rylander. GALLERIROND våren 2005 GALLERIROND våren 2005 Galleri Olsson & Uddenberg 19/3 10/4 2005 Lars Rylander Där vägen tar slut nedanför det åttkantiga huset ligger ateljén med hänförande utsikt över Ljungskileviken mot Orust. Mängder

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer