Skogen i ryggen Entreprenörer / Ann-Christin och Johan Bergstedt driver skogsbruk och företag med samma glöd PLUS: Tema / Papperskartan ritas om

Transkript

1 AFFÄRER OCH SKOG FRÅN HOLMEN-KONCERNEN NUMMER TJEJER & TEKNIK SAMLAR FRAMTIDENS INGENJÖRER Skogen i ryggen Entreprenörer / Ann-Christin och Johan Bergstedt driver skogsbruk och företag med samma glöd Tema / Papperskartan ritas om Magnus Hall / Vi behöver kärnkraften Trend / Framtidens förpackningar på frammarsch PLUS: Framtidens gödsling Utländskt intresse för hållbarhet Planera för tillväxt HOLMEN MAGASIN 2 / Allt talar för trä Olika syn på Polytaxen Bättre avkastning på plantagen

2 Ledare Innehåll HÅKAN LINDH Det känns att man jobbar i en framtidsbransch I augusti återvänder de flesta av oss från semester till jobb. Sommaren ger återhämtning och vila, men många njuter ändå allra mest av att vara aktiva, till exempel genom att snickra och bygga. Ett av mina sommarprojekt var att snickra en ljugarbänk. Kanske har du också byggt en lekstuga eller altan? I så fall är du inte ensam. En undersökning visar att sommarens vanligaste projekt var just ett altanbygge. TÄNK SÅ MYCKET man kan bygga av trä: staket, kaninbur, hopphinder, förråd, fågelholk, landhockeymål, styltor, skateboardramp, dockhus, lådbil, bastu, brygga, friggebod... Det finns dessutom en hög medvetenhet om att trä är det mest miljövänliga materialet i jämförelse med stål, betong, glas och plast, liksom att det går åt mindre energi för att tillverka produkter av trä jämfört med andra material. Det är inte utan att det känns att man jobbar i en framtidsbransch! DEN KÄNSLAN FÖRSTÄRKTES då vi i slutet av maj invigde vårt nya stora sågverk i Braviken. Det skedde under medverkan av finansminister Anders Borg och med cirka 200 gäster från Skandinavien, Europa, Mellanöstern och Nordafrika. Finansministern uttryckte stor glädje över investeringen och menade att den är ett uttryck för långsiktighet och förmåga att se över konjunkturcykler. Med två moderna och effektiva sågverk är Holmen numera en komplett leverantör inom trävarubranschen. Här finns trä till både flervåningshus och ljugarbänkar! Håkan Lindh, chef affärsområde Holmen Timber / Pressträff gav stort genomslag 4 / Bättre avkastning med förädlade plantor 5 / Hallå där, Magnus Hall 6 / Holmen-koncernens kolspår 7 / Nya möjligheter med VIEW 8 / Framtidens gödsling 11 / Planera för tillväxt 12 / Vi gör allt tillsammans 14 / Tryckt framtid 18 / Framtidens ingenjörer på besök i Iggesund 20 / Olika syn på Polytaxen 22 / Förpackningar vinner terräng 23 / Jag är hoppfull på längre sikt 24 / Morgondopp i skogstjärn HOLMEN MAGASIN är Holmen-koncernens tidning för aktieägare, kunder, leverantörer och andra intressenter. Utkommer fyra gånger per år. Hemsida: E-post: info@holmen.com. Adress: Box 5407, Stockholm. Telefon: Ansvarig utgivare: Ingela Carlsson Redaktör: Klara Ledin Höglund Formgivare: Kristian Gustafsson Produktion: Tidningskompaniet AB, Omslagsfoto: Alexander von Sydow. Tryck: Intellecta. Holmen är en skogsindustrikoncern som tillverkar tryckpapper, kartong och trävaror och bedriver verksamhet inom skogsbruk och energi. Det stora egna skogsinnehavet och den höga andelen egenproducerad energi är strategiskt viktiga resurser för Holmens framtida utveckling. Holmen Paper Holmen Paper är en av Europas ledande tillverkare av tryckpapper med bruk i Hallstavik och Braviken i Sverige samt Madrid i Spanien. Iggesund Paperboard Iggesund Paperboard tillverkar kartongprodukter i Iggesund i Sverige och Workington i England. Produktfamiljerna är Invercote och Incada. Holmen Timber Vid sågverket i Iggesund produceras snickerivirke i furu och vid Bravikens Sågverk konstruktions virke i gran. Holmen Skog Holmen Skog köper virke och utför skogsvårdsuppdrag samt sköter Holmen-koncernens egna skogar bestående av hektar produktiv skogsmark. Holmen Energi Holmen Energi ansvarar för koncernens energitillgångar och dess energiförsörjning. Inom affärsområdet bedrivs utvecklingsprojekt kopplade till energiområdet. Här finns praktiska verktyg för bland andra aktieägare och skogsägare. 2 HOLMEN MAGASIN 2 / 2011

3 NYHETER Hållbarhet / Pressträff gav stort genomslag I slutet av maj anordnade I ggesund Paperboard för andra året i rad en pressträff för utländska journalister. Temat var hållbarhet, vilket resulterade i stor uppmärksamhet i internationell fackpress. Idén till en internationell pressträff med hållbarhetstema kläcktes förra året på Iggesund Paperboard, som tillverkar kartongprodukterna Invercote och Incada. Den första pressträffen ägde rum i september 2010 och följdes upp av en ny träff i slutet av maj i år. Vi märkte direkt att vi hade träffat rätt. Intresset för Holmens verksamhet, med betoning på skogsbruket, är väldigt stort i internationell fackpress, säger Staffan Sjöberg, informationschef på Iggesund Paperboard. Johan Granås, produktchef vid Iggesund Paperboard, i kretsen av journalister på ett väldokumenterat hygge. TRADITIONELLT BRUKAR journalister bjudas in vid lanseringar av nya produkter eller för att uppmärksamma investeringar. Nu har istället tanken med pressträffen varit att ge journalisterna en uppfattning om produkternas ursprung, från träd till kartong, med fokus på Holmens breda hållbarhetsarbete. Vi har visat upp saker som kanske är självklara för många svenskar, men som inte ens finns i föreställningsvärlden för dem som skriver i internationell fackpress, säger Staffan Sjöberg. Både i år och förra året har ett tjugotal journalister deltagit, framför allt från Europa men även några från Asien och USA. De företräder facktidningar om bland annat pappers- och förpackningsindustrin och grafiska magasin om tryck och design. UNDER TRE DAGAR har de besökt kartongbruket i Iggesund, där de bland mycket annat har fått se hur Holmen hanterar vattenreningen vid fabrikens utsläpp, men även tillbringat en hel del tid ute i skogen. Något som uppfattades som oerhört fascinerande var när vi på plats i skogen redogjorde för beslutsgången inför en slutavverkning. Mot bakgrund av den internationella diskussionen om rovdrift på jordens skogar är vår styrka att kunna visa en grundlig dokumentation av vad vi gör och hur vi gör det ända ned till GPSspårning över hur skördaren har färdats över en slutavverkning, säger Staffan Sjöberg. Att det mest grundläggande kan vara det överlägset mest intressanta, visar sig även när Staffan Sjöberg utvärderar utfallet av pressträffarna. Förra året genererade de tre dagarna i sammanlagt 45 helsidor i internationell fackpress, framför allt om Holmens hållbarhetsarbete inom skogsbruket. Som gammal journalist inser man att de här dagarna inte uppfattats som ett jippo vi försöker pressa på dem, utan faktiskt är något de känner stort intresse för och gärna vill uppmärksamma i sina tidningar. Kenneth Ohlsson. Ny brukschef i Hallstavik Kenneth Ohlsson tar i höst över ansvaret som brukschef för Hallsta Pappersbruk. För närvarande är han produktionschef för Stora Ensos pappersbruk i halländska Hylte. Kenneth Ohlsson har lång erfarenhet av vår bransch, både från svenska och utländska bruk. Han kommer att bidra med viktiga erfarenheter, vilket blir värdefullt för oss i den framtida utvecklingen av Hallsta Pappersbruk och Holmen Paper, säger Arne Wallin, affärsområdeschef för Holmen Paper Chefsuppdraget tar han över från Hannele Arvonen, som går vidare till andra uppdrag inom Holmen-koncernen. Produktionschefen Mikael Wahlgren kommer att fungera som tillförordnad brukschef fram till Kenneth Ohlsson tillträder. Hallsta Pappersbruk har cirka 600 anställda och tillverkar papper för främst magasin, böcker, tidningsbilagor och reklamtryck. HOLMEN MAGASIN 2 /

4 Nyheter / I KORTHET Återväxtgaranti en extra trygghet En misslyckad skogsplantering är ofta svår att förutse och ännu svårare att förhindra. Därför erbjuder Holmen de skogsägare som tecknar både avverknings- och återväxtuppdrag en återväxtgaranti. Om fler plantor än normalt dör efter en plantering bekostar Holmen en kompletterande plantering, som säkrar att antalet friska plantor lever upp till skogsvårdslagens regler. Läkemedelsförpackningar i fokus I samarbete med Iggesund Paperboard och Stora Enso anordnar Exportrådet ett tvådagarsseminarium, Innovative Packaging, där även andra svenska förpackningsföretag har möjlighet att delta och presentera sin verksamhet och sina produkter. Seminariet går av stapeln i Belgien och Holland i slutet av september, och riktar sig till internationella läkemedelsoch medicinutrustningsföretag kronor får Holmens Museum under 2011 i bidrag av Riksantikvarieämbetet. Museet är Holmens sista verksamhet i det gamla industrilandskapet i Norrköping, och drivs ideellt av Holmen Papers veteraner. Bidraget kommer lägligt då museet just nu genomgår en omfattande ombyggnad, som förväntas vara avslutad efter sommaren. Holmenmedarbetare fick silvermedalj Ola Elonsson, virkesköpare på Holmen Skog, har tilldelats Skogsstyrelsens förtjänstmedalj för insatser för främjandet av svensk skogsvård. Vartannat år delas en guldmedalj och 21 silvermedaljer en för varje län ut. Denna gång gick Stockholms läns silvermedalj till Ola Elonsson, för särskilt visat intresse för skogsvård, och verkan för vården av den svenska skogen. En skog som växer snabbare och kan skördas tidigare är målet med försöket. Bättre avkastning med förädlade plantor Rakare träd med mindre kvist som växer snabbare. Det är målet bakom Sveriges första storskaliga försök att blomningsstimulera granplantor med hormonet gibberlin i granfröplantagen Domsjöänget. Holmens granfröplantage Domsjöänget som planterades i början av 1970-talet har tidigare gett en mycket god avkastning. Sedan år 2004 har skörden av kottar dock försämrats något. Därför inleddes ett försök med att blomningsstimulera granplantor med hormonet gibberlin. Projektet föll väl ut och mängden kottar ökade med upp till 20 procent. Nu fortsätter försöket med gibberlinbehandling av plantorna under ytterligare ett år. Vi vill se om ökningen bara var en tillfällighet, eller om detta innebär att vi kan behandla plantorna i cykler framöver för att öka avkastningen, säger Sara Abrahamsson, skogforskare och ansvarig för projektet. IDAG FINNS DET ett underskott av förädlat granfrö i Sverige. En ökning av granblomningen innebär därför att beståndsfrö, som samlats in i naturen, kan 3 HETA FRÅGOR / ALMEDALSVECKAN 2011 Ny modell ska rädda jobb 1 Företagen inom sågverks- och träindustrin ropar efter nya lösningar kring turordning och företrädesrätt när kostnadstrycket ökar och konjunkturen svänger allt kraftigare. Skogsindustrierna bjöd in till en diskussion om modeller som snabbt skulle kunna reducera personalkostnaderna men samtidigt behålla kompetensen kvar i företagen. Biologisk mångfald 2 Skogsindustriernas seminarium om biologisk mångfald var välbesökt. Miljöpartisten Kew Nordqvist menade att större avsatta arealer skyddad skog behövs. Han undrade över larmrapporter kring naturvård i skogen. Svaret från Johan Bodegård från ArtDatabanken var att det tar tid för naturen att återhämta sig. Förändringarna i naturen går långsamt. bytas ut mot förädlat frö från plantagerna. Lyckas vi innebär det en skog som växer snabbare och kan skördas tidigare. Dessutom ger det rakare träd med mindre kvist, säger Sara Abrahamsson. Just nu pågår ett generationsskifte där gamla frökällor byts ut och nya plantager anläggs. Därför har ett digitalt forum med en tydlig överblick över Holmens fröplantager skapats. Vi har samlat information ända från 1940-talet fram till idag. Fortsättningsvis ska allt som görs på plantagerna dokumenteras, säger Sara Abrahamsson. Framtidens elförsörjning 3 Är elförsörjningen för viktig för att skötas av marknaden? I en debatt mellan företrädare från bland annat IF Metall, Näringsdepartementet och Skogsindustrierna, slogs det fast att en säker tillgång på el till konkurrenskraftiga priser är en förutsättning för framtidens företag, jobb och välfärd. FOTO COLOURBOX 4 HOLMEN MAGASIN 2 / 2011

5 Hallå där / Magnus Hall Kärnkraften är oberoende av årstid och väder Magnus Hall konstaterar att det tyska beslutet att stänga alla kärnkraftverk innan 2022, riskerar att få stora konsekvenser för elpriserna i Sverige. Jordbävningen utanför Japans kust i mars i år ledde till omfattande skador på kärnkraftverken i Fukushima. I juni enades den tyska koalitionsregeringen om att alla tyska kärnkraftverk ska vara stängda till Hur påverkar det den svenska energipolitiken? Katastrofen i Japan har självklart lett till att säkerhetsfrågorna aktualiserats. Det kan leda till förbättrad säkerhet även i Sverige och andra länder. Beslutet i Tyskland kan få stora konsekvenser för oss i Sverige. En snabb avveckling kommer leda till att koldioxidutsläppen från Tyskland ökar. De kommer att behöva ersätta en stor del av kärnkraften med kol eller gas. Satsningar på vind- eller vattenkraft är bra, men i en energimix behövs kärnkraften, som är oberoende av årstid och väder. Alternativet blir annars fossila bränslen. Kan beslutet i Tyskland leda till högre energipriser även på kort sikt? Den största påverkan det får på kort sikt är på handeln med utsläppsrätter, där konkurrensen kommer att öka. Eftersom det bara finns en bestämd volym leder det till högre priser på utsläppsrätter som i sin tur påverkar elpriset. Kommer detta också att påverka den svenska inställningen? Jag tror att händelserna i Japan har påverkat opinionen negativt. Men jag tycker att svenska politiker har reagerat balanserat och regeringen har behållit sin tidigare ståndpunkt. År 2010 tog riksdagen bort förbudet mot att bygga ny kärnkraft. Har tröskeln för att göra det nu höjts? De här investeringsbesluten görs med så långa tidshorisonter att jag bedömer att förutsättningarna inte har förändrats. Med tanke på att processerna för beslut och byggande är så långa är det hög tid att fatta besluten om att förnya kärn- kraften, annars får vi problem med energiförsörjningen på 2020-talet. Hur ser du på framtiden för kärnkraften? Jag ser positivt på möjligheterna för ny kärnkraft. Men en viktig utgångspunkt är att de olika energislagen ges samma förutsättningar. Det fungerar inte om kärnkraften som enda energikälla ska bära kostnaderna för alla potentiella risker. Konkurrensvillkoren mellan olika energikällor måste vara jämförbara. MAGNUS HALL Ålder: 51 år. Familj: Fru och tre barn. Karriär inom Holmen: Började på marknadssidan i Holmen Paper Blev marknadsdirektör och sedan chef för Holmen Paper. Tog över VD-rollen för hela Holmen-koncernen FOTO ROLF ANDERSSON Avsågad planka invigde Bravikens Sågverk I slutet av maj invigdes äntligen Bravikens Sågverk. Finansminister Anders Borg fanns på plats och invigde Holmens miljardinvestering med att såga av en planka. Bravikens Sågverk har varit i gång sedan tidigt i våras, men den 27 maj ägde den officiella invigningen rum. I stället för att klippa det traditionella invigningsbandet, fick finansminister Anders Borg såga av en planka. I sitt invigningstal berättade ministern att han har följt sågverksbygget under flera år och menade att Holmens investering leder till att Norrköping nu tar sig igenom den ekonomiska krisen och går framåt. Det betyder mycket både för länet och för hela landet, att Norrköping har Nordens största sågverk. Holmens styrelseordförande Fredrik Lundberg, finansminister Anders Borg och Holmens VD och koncernchef Magnus Hall. HOLMEN MAGASIN 2 /

6 Nyheter / I KORTHET Friggesund norra Europas modernaste På Holmens plantskola i Friggesund pågår just nu en stor ombyggnad. Anläggningen kommer att bli norra Europas modernaste och varje år producera 16 miljoner stora och tåliga plantor av högsta kvalitet. Plantorna ska sättas i Holmens egen skog, bland annat i området kring det nybyggda sågverket i Braviken. Plantorna erbjuds även till privata skogsägare. Statistik / Holmens kolspår Ett kolspår (Carbon Footprint) ger besked om vilken mängd växthusgaser en produkt genererar under hela sin livscykel. Kolspåret kan därmed sägas vara ett mått på produktens klimatpåverkan. Holmens verksamhet har positiva klimateffekter, eftersom upptagen av koldioxid och effekterna av substitution är större än utsläppen av fossil koldioxid ton koldioxid ton Total klimateffekt ton 9 Ny utbildning om skog och klövvilt på webben Holmen Skog har tillsammans med SCA Skog, Stora Enso Skog och Sveaskog tagit fram en webbaserad utbildning om skog och klövvilt. Utbildningen handlar om hur ett högt betestryck i förhållande till fodermängd kan skada skogens tillväxt och biologiska mångfald. Tanken är att jägare och skogsbolagens egen personal ska kunna gå igenom utbildningen på några timmar på sin egen dator. Utbildningen finns tillgänglig på Altanbygge i topp bland fritidsbyggare En enkät som Skogsindustrierna har gjort på hemsidan visar att drygt 46 procent av de som tänkte bygga på sin semester, planerade att bygga en altan. På andra plats bland favoritbyggprojekt kom att sätta upp ett staket eller plank, som en fjärdedel av fritidsbyggarna ville göra. Nästan lika många planerade att bygga friggebodar, förråd eller lusthus. Även inomhus bygger svenskarna under sommarsemestern. Över var tionde planerade enligt enkäten att renovera inomhus eller lägga golv ton. Årlig ökning av virkesförrådet, så kallad kolsänka, samt effekten av gödsling som ökar tillväxten ton. Avgång från skogsmarken, tillverkning av gödsel, utsläpp från avverkning på Holmens marker ton. Tillverkning vid Holmens anläggningar samt utsläpp vid avverkning av inköpt vedråvara ton. Tillverkning av insatsvaror, köpt el och värme, insamling returpapper, värme vid plantskolor, biobränsletransporter samt transporter av virke och insatsvaror till, och produkter från, Holmens anläggningar ton. Biobränsle med ursprung i Holmens skogar som säljs externt för energiproduktion. Värme levererad från Holmen. Avfall/restprodukter som externt eldats för energiproduktion. GILLAR JUST NU Medicinsk teknik testas på skogsindustrin Chalmers och IT-konsultföretaget Imano samarbetar för att skapa en ny metod som kan få stor betydelse för skogsindustrin. Det handlar om ny teknik för att enklare och mer exakt kunna spåra röta och andra skador på träd. Rotröta orsakar stora kostnader varje år. Bygg i trä med Fixa & Trixa Skogsindustrierna ger ut en inspirationsbroschyr med byggtips för barn i åldern 5 12 år. Broschyren är 28 sidor och tanken är att barn redan på ett tidigt stadium får finna glädjen i att bland annat kunna skapa egna leksaker med hjälp av trä ton ton. Holmens trävaror är ofta substitut till andra, klimatpåverkande material. Effekten är beräknad som den mängd fossil koldioxid som undviks då trävaror används. Holmens trävaror lagrar koldioxid så länge de används och fungerar därmed som temporära kolsänkor ton. Totalt utsläpp av fossil koldioxid som orsakas av Holmens verksamhet ton. Totala positiva klimateffekter av Holmens verksamhet. Total positiv klimateffekt: ton, det 9 vill säga positiva klimateffekter minus totala utsläpp av fossil koldioxid. Holmens kolspår bygger på en genomsnittlig ökning av koncernens virkesförråd år Beräkningarna följer de riktlinjer som tagits fram av den europeiska branschorganisationen CEPI. Källa: Holmens årsredovisning och Kemins år 2011 År 2011 är utsett till Kemins år. Året ingår i FN:s årtionde för hållbar utveckling. Syftet är att öka allmänhetens förståelse för kemi och kemisk kunskaps betydelse för att lösa samhällets problem, som till exempel växthuseffekten och råvaruförsörjning när oljan ska fasas ut. 6 HOLMEN MAGASIN 2 / 2011

7 Produktnytt / Nya möjligheter med VIEW Holmen VIEW, det nya pappret med silkkänsla avsett för magasin och kataloger, har sedan lanseringen i höstas väckt stort intresse hos kunderna. Holmen VIEW tillverkas på Holmen Papers bruk i Hallstavik, där en investering på 72 miljoner har behövts för att klara kraven på yta och glans som det nya pappret kräver. Ett utvecklingsteam har arbetat med att steg för steg ta fram och utvärdera den nya produkten. Målsättningen har varit att komma en bit på väg mot framtidens HD-papper med högklassig bildåtergivning och en kvalitet som understryker det budskap avsändaren vill kommunicera. Den färdiga produkten Holmen VIEW har tagit ett steg i den riktningen. Det nyutvecklade papperet är en hybrid som kombinerar de bästa egenskaperna hos två olika papperskvaliteter som i jämförelse med traditionella standardpapper ger en bra bildåtergivning och en silkkänsla. Holmen VIEW har fått ett positivt mottagande på marknaden. Bland dem som tagit till sig den nya produkten finns såväl magasin- som katalogproducenter. Det kunderna har kunnat se är att Holmen VIEW ger dem möjlighet att gå ner i ytvikt jämfört med traditionella pappersval, samtidigt som magasinets image och papperskänsla bevaras. Iggesund Paperboard utmanar i design FOTO AXEL ÖBERG FOTO OPEN COMMUNICATIONS Iggesund Paperboards designprojekt Black box fortsätter. Den fjärde designern som antar utmaningen att tänja på gränserna för hur man kan använda sig av kartongtypen Invercote är fransmannen Marc Benhamou, verksam i New York. Hans bidrag är en svart låda med tarotkort inuti. Korten baseras på de 22 tarotkort som ingår i den Stora Arkanan. Tanken bakom bidraget är att visa hur konsten skapar skönhet i våra liv. En av Europas stora sportskotillverkare har i allra högsta grad låtit sig inspireras av Iggesund Paperboards Black Box-projekt. Sportskotillverkaren har flaggat för att de under året kommer ut med en serie skor som alla ska packas i skolådor gjorda av svart Invercote. För att hitta rätt effekt bad man att få titta på Iggesund Paperboards Black Box för att få tips om hur man skulle kunna åstadkomma vissa effekter. Iggesund Paperboard har i vår även skapat en stor fotokalender helt i Invercote, med hjälp av byrån Open Communications. Upplagan på endast 100 exemplar är handgjord och ger prov på nyskapande tryck-, folierings-, stansnings- och bigningstekniker. Kalendern levererades till ett urval kunder inom grafisk design och förpackningsindustri. Två kalendrar auktioneras ut på ebay i välgörande ändamål. HOLMEN MAGASIN 2 /

8 SKOGSBRUK / Framtidens GODSLING De flesta forskare är överens om att skogsgödsling stimulerar trädens tillväxt. Skogsstyrelsen utreder nu en liberalare lagstiftning för gödsling, men svårigheten att få träden att ta upp kväve kvarstår. TEXT / AGNES HELLSTRÖM FOTO / HANS ÖSTBOM, HOLMEN som åtgärd påverkar markens bördighet och det finns en oro hos vissa för att Gödsling skogsekosystemet och växtsamhällena ska påverkas. Men själva idén med att gödsla är ju att man ska påverka växtsamhället. Det går ju inte att gödsla en skog utan att gödsla blåbärsriset. Det säger Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Enligt honom finns ett ökat intresse för att tillåta ökad gödsling av de svenska skogarna. SLU har fått i uppdrag av Skogsstyrelsen att göra en faktasammanställning där dagens kunskap ska summeras. Den beräknas vara klar någon gång efter årsskiftet, och därefter kommer Skogsstyrelsen att se över rekommendationerna för gödsling. Kvävegödsling ökar skogens tillväxt snabbt, effektivt och skapar klimatnytta. Mängden förnybar råvara ökar och kan ersätta icke förnybara energikällor. I min mening borde gödslingsföreskrifterna liberaliseras, säger Tomas Lundmark. Men att träden inte tar upp tillräckligt med kväve är ett svårlöst problem. Torgny Näslund, forskare på SLU, har sedan 2002 varit del av en studie där Holmens plantor gödslats med arginin, en kväverik basisk aminosyra. AV 150 KILO KVÄVE på en hektar är det endast kilo som når träden, vilket är ett Kvävegödsling ökar skogens tillväxt snabbt, effektivt och skapar klimatnytta Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel på Sveriges lantbruksuniversitet. problem som ingen ännu förstått sig på. Det är bland annat det som vi forskar kring nu, hur vi kan få träden att ta upp mer kväve. Arginin är ett av de möjliga alternativen, säger Torgny Näslund. Försök att gödsla med arginin har nu även gjorts i Holmens skogar. Helst ska man vänta fem till tio år innan man utvärderar hur det har gått, och där är vi inte ännu. Vi vill se om det fungerar bättre än vad dagens skogsgödsling gör och om det är ekonomiskt försvarbart. Det är en dyrare och mer avancerad sorts kväve, säger Torgny Näslund. 8 HOLMEN MAGASIN 2 / 2011

9 Sju baskrav för att en skog ska anses värd att gödsla Gödsling bör 1 göras på fastmark. Den domi - 2 nerande jordmånen ska vara av typen podsol, en jordmån som främst återfinns i barrskogar. Barrträd ska 3 dominera, som mest ska 20 procent av grundytan vara lövträd. Träden ska ha 4 en ålder på år, vilket är detsamma som medelålders till äldre skog. 5 Skogsmarkens bördighet, boniteten, ska vara medelgod. Detta mäts genom ståndortsindex, som ska ligga mellan 16 och Slutavverkning eller gallring ska inte planeras inom de närmaste tio åren. 7 Beståndet ska vara friskt och väl slutet. Källa: Skogforsk och Holmen HOLMEN MAGASIN 2 /

10 Skogsbruk / Skogsgödsling Annika Nordin är programchef för Future Forest i Umeå. Hon har tittat på hur den kringliggande markvegetationen i allmänhet påverkas av skogsgödsling, och risväxter som lingon och blåbär i synnerhet. Hon menar att gödsling av skog visserligen skapar en tätare vegetation och därmed tränger undan exempelvis blåbärsris, men att gallring i ännu högre utsträckning påverkar markvegetationen. GALLRING ÄR EN BRA ÅTGÄRD om du vill ha mer bär. Då blir det både mer ris och mer bär på dem. Gallring och gödsling i kombination kan göra att blåbären mår ganska bra. Både lingon och blåbär gynnas liksom all växtlighet av kväve. Så länge man fortsätter att driva ett skogsbruk som inbegriper gallring, kan man mycket väl gödsla mer än man gör idag, säger Annika Nordin. Kommersiell gödsling av svenska skogar har pågått sedan 1960-talet då man bland annat provade fosfor, kväve och aska för att öka tillväxten. Kvävetillförsel gav en snabb effekt på skogen, och under 1980-talet gödslades skogarna i allt större utsträckning. Ammoniumnitrat, som användes på 1980-talet, var något försurande. Idag används framför allt kalkammonsalpeter (CAN) som innehåller dolomitkalk. Detta gödselmedel ger en syraneutraliserande verkan och är inte försurande. Den vita finkorniga skogsgödseln har länge misstänkts påverka naturen negativt. Idag är de flesta skogsforskare överens om att gödningen inte är skadlig vare sig för växtlighet eller djur i skogen, så länge Skogsstyrelsens allmänna råd följs. Behöver du hjälp med din skog? Läs mer på Experten / Daniel Hägglund Gödsling en god investering Skogsgödsling är ett effektivt sätt att öka skogens avkastning, tillväxten ökar med kubikmeter på tio år. Men trots detta är det ännu få av Holmens privata leverantörer som gödslar. EFTER ETT BESLUT att gödsla en skog görs noggranna förberedelser. Beståndet kontrolleras och inventeras av Holmens personal och de bäst lämpade områdena väljs ut. Det finns ingen produktionshöjande åtgärd i skogsbruket där du får se effekterna så fort som när du gödslar din skog. Men det gäller att välja rätt objekt för att få valuta för pengarna. säger Daniel Hägglund, gödslingsansvarig på Holmen Skog. Vid spridningen av gödslet använder Holmen främst helikopter eftersom det ger en jämn spridning över beståndet. Ändå är det idag relativt få privata skogs- ägare som gödslar sin skog, kanske på grund av den relativt stora investeringskostnaden. Ju senare man gödslar i omloppstiden, desto snabbare får man tillbaka pengarna. Det är framförallt vid slutavverkningen som man får tillbaka pengarna från själva gödslingen, säger Daniel Hägglund. PÅ HOLMEN följer all skogsgödsling Skogsstyrelsens allmänna råd, som syftar till att minimera risken för skador på naturen som försurning av vatten och mark, skador på känsliga fornlämningar, förhöjda kvävehalter i yt- och grundvatten eller i markens kväveförråd. Dessutom är Skogsforsks sju baskrav vägledande i valet av skogsmark värd att gödsla. Om man följer Holmens riktlinjer är skogsgödsling en god investering och risken är dessutom väldigt liten för att miljön ska ta skada, säger Daniel Hägglund. FOTO PER ÅGREN 10 HOLMEN MAGASIN 2 / 2011

11 Skogsbruk / Driva eget Text / Erik Normark, forskning- och utvecklingschef Foto/ Colourbox (montage) Hur ökar man tillväxten i skogen på bästa sätt? God planering och hänsyn till naturen är nyckelfaktorer för ett hållbart skogsbruk. Planera för tillväxt 1 /Planering NOGGRANN PLANERING är A och O för ett effektivt skogsbruk. En skogsbruksplan ger struktur och överblick över skogsinnehavet. 2 /Återväxt FÖR ATT UTNYTTJA markens produktionsförmåga så bra som möjligt ska man låta förhållandena på ståndorten avgöra valet av trädslag och återväxtmetod. Ett antal olika åtgärder måste samverka till en biologisk helhet. God traktplanering och bra frö- eller plantmaterial är en förutsättning för ett lyckat resultat. All skogsmark bör skyddsdikas vid behov. Det reglerar vattennivån under plant- och ungskogsstadiet. När den nya skogen etablerats kommer den naturliga dräneringen av marken åter i gång och dikena fyller då inte längre någon funktion. Dikena ska vara grunda då de annars riskerar att hindra framtida tillgång till rörligt markvatten som är viktig för skogsproduktionen. Man ska också rensa gamla diken så att vattnet flyter fritt. För en effektiv skogstillväxt, bör man noga planera för alla åtgärder och ta stor hänsyn till naturen. EFTER GENOMFÖRD avverkning bör man markbereda och plantera så snart som möjligt för att minimera kalmarkstiden. På en normalbördig mark bör man sätta cirka plantor per hektar. Ett aktivt snytbaggeskydd är mycket viktigt i södra och mellersta Sverige men kan behövas även upp efter Norrlandskusten. Vid planteringen används helst plantor som kommer från genetiskt förädlat frö. Plantorna ska vara av hög kvalitet med hög vitalitet och god balans mellan gröndel och rot. Contortatall kan vara ett bra alternativ på vissa marker, gärna via direktsådd i fält. 3 /Röja och gallra SÅ GOTT SOM alla ungskogar behöver röjas cirka 10 år efter anläggning när huvudstammarna nått 2 3 meters höjd. Återväxten är då etablerad och en mängd unga träd av tall, gran och framför allt björk har ofta tillkommit genom insådd från omgivande skog. Skogen ska röjas till cirka stammar per hektar vid 2 3 meters höjd. Vid röjningen planerar man för väl utförd gallring. Vid gallring gynnas de kvalitativt bästa träden vilket höjer det framtida virkesvärdet. Första gallringen bör ske i god tid, redan vid cirka 12 meters övre höjd. Sedan gallrar man igen vid cirka 18 meters övre höjd. När skogen har blivit högre än 20 meter ska man inte gallra mer, då det finns stor risk för stormskador. Att gallringen utförs vid rätt tidpunkt är av särskild vikt vid den första gallringen. Vid sent insatt gallring finns en risk att skogen hunnit skikta sig mer och handlingsfriheten att välja de bästa träden minskar. Både röjning och gallring handlar om att minska antalet stammar i skogen så att de bästa träden väljs ut och får växa vidare. 4 /Avverkning KVÄVEGÖDSLA CIRKA tio år före avverkning i goda bestånd som inte innehåller för mycket lövträd. Avverka då skogen nått cirka 24 meters höjd på normalbördig mark. Detta sker vid cirka 90 års ålder i en odlad skog, om man följer konceptet med gödsling tio år tidigare. 5 /Naturhänsyn DET ÄR MYCKET viktigt att hålla en hög ambition i naturvården. För att underlätta detta är det bra att planera för naturvårdseffektiv hänsyn, allt som utförs måste ge största möjliga nytta för mångfalden av arter till kostnad av så lite skogsråvara som möjligt. God planering är alltså en nyckelfaktor för att lyckas även med detta. Som markägare kan du också verka för att älgstammen är balanserad på din mark så att betesskadorna hålls på en acceptabel nivå. Läs mer i den nya utgåvan av Riktlinjer för uthålligt skogsbruk från Holmen Skog som trycks under hösten. HOLMEN MAGASIN 2 /

12 Skogsbruk /Porträttet TEXT / STEFAN SJÖDIN FOTO / ALEXANDER VON SYDOW Skogen, jordbruket och företaget. Johan och Ann-Christin Bergstedt har samlat allt på sin vackra gård Skoftesta utanför Örebro. Den perfekta arbetsveckan är jag halvt småförbannad med medflyt, säger Johan Bergstedt och kramar om hustrun. Vi gör allt tillsammans Många skogsägare drömmer förgäves om en lönsam sidoverksamhet. Och många entreprenörer suktar efter en bit skog, utan att riktigt veta hur de ska gå vidare. Ur det hänseendet var Johan och Ann-Christin Bergstedt the perfect match. Från Johans föräldrar kom Skoftesta gård utanför Örebro, med 230 hektar skog och ett rejält stycke åkermark. Från Ann-Christins pappa kom företagandet, förmågan att göra affärer, vilket bland annat förde med sig företaget Nemax miljöhantering. När vi tog över de båda verksamheterna hade vi vår plattform. Här kan vi både bo, jobba och njuta av livet, säger Ann- Christin Bergstedt, som är VD för Nemax och flerfaldigt prisbelönt för det sätt på vilket hon utvecklat företaget. JOHAN OCH ANN-CHRISTIN BERGSTEDT träffades 1988, när hon tävlade på elitnivå i hästhoppning och han var stallchef i Örebro. Deras första gemensamma projekt var logiskt: hästavel. Då, i slutet av 1980-talet när ekonomin låg på topp, gick det att göra bra med pengar på hästar av god stam. Men med krisen på 1990-talet ändrades förutsättningarna, och Johan och Ann- Christin har efter det inte haft fler djur. Vi är livsnjutare. Vi vill vara fria att åka på skidsemester och resa utomlands då och då. Därför har vi valt bort djuren. Även om Johan växt upp på lantgård har han alltid känt sig som entreprenör. Och det var faktiskt han, tillsammans med svärfar, som kläckte idén till Nemax miljöhantering. Min svärfar hade ett företag som sålde reservdelar till bilar, bland annat batterier. Vi såg hur hans kunder, framför allt verkstäder, fick striktare krav på sig om hur i första hand batterier skulle kasseras. Vi pratar aldrig om privata ärenden på arbetstid, säger Johan Bergstedt. Ibland känner jag att vi skulle ha två olika efternamn när vi arbetar, för att ytterligare markera att vi är två olika individer. FAKTA/NEMAX Nemax har sju anställda. Företaget omsatte förra året 11 miljoner kronor, men vill öka sin omsättning med 20 procent per år. Nemax miljöhantering samlar upp miljöfarliga ämnen från företag på cirka 25 mils radie kring Örebro. Störst antal kunder finns bland bilverkstäderna, men lantbrukare har kommit starkt och i dag är cirka 400 kunder lantbrukare. Nemax har en särskild behållare för deras typ av avfall. Svärfar startade företaget, men det var från första början Johan som drev det. Nemax tog först hand om hanteringen av batterier till sina kunder, men affärsidén breddades och idag hanterar Nemax allt från spillolja till tryckvätskor. NÄR ANN-CHRISTIN köpte företaget av sin far tog hon VD-rollen och Johan blev säljchef. Han är också ansvarig för parets skog och spannmålsodling. Nemax ger oss lön varje månad, men skogen och marken finns i bakgrunden som en stor trygghet, säger Johan. Nyligen har de fördubblat storleken på ägorna genom att förvärva ytterligare en gård med 280 hektar åkermark och 135 hektar skog. Det finns de som säger att de aldrig skulle kunna jobba med sin fru, säger Johan menande, men för oss går det bra. Vi gör allt tillsammans. Vi har en slinga i skogen som vi tar när vi behöver snacka av oss. Det är väl varannan dag ungefär. Stort skratt. 12 HOLMEN MAGASIN 2 / 2011

13 Jag tror många av Nemax kunder skulle tycka om att jaga älg i skogen med Johan. HOLMEN MAGASIN 2 /

14 TEMA / Tryckt framtid TEXT / STEFAN SJÖDIN FOTO / KRISTOFER SJÖGREN & HOLMEN / ROLF ANDERSSON 14 HOLMEN MAGASIN 21 / 2011

15 Tryckt framtid Under en lång tid har papprets framtid framstått i en dyster dager. Men hur ser verkligheten ut, bakom rubrikerna om tidningsdöd? Är vi verkligen på väg mot det papperslösa samhället? R edan på 1920-talet, när radion gjorde sitt intåg i folkhemmen, spekulerades det över att pappret skulle försvinna. Vilket behov hade människor av att läsa en tidning, eller ens en bok, när de kunde kura tillsammans i köket om kvällarna, och lyssna på riktiga röster? TV:s genombrott orsakade inte bara ytterligare debatt om papprets snara död, utan också det självklara antagandet att radions epok redan var över. Men så blev det inte. Radion hängde kvar och har idag fått en nästan osannolik renässans med podsändningar och lyssning via webben. För idag har vi Internet och datorer, och alla pratar om det papperslösa samhället. Men hur är det i verkligheten? Den utomjording som landade på jorden idag, och gick in på valfri arbetsplats, skulle troligen inte spontant reflektera över det papperslösa kontoret. Och många är vi som gått in på en pressbyrå och häpnat över utbudet av tidningar och magasin, ständigt växande. Hur rimmar det med allt prat om tidningsdöden? Först följer vi pengarna. Anders Ericson är VD för Sveriges annonsörer. Han representerar alltså de företag som köper kommunikation, annonsörerna själva. Visst dör det tidskrifter, men tillväxten är större! Det föds ungefär 200 nya tidskrifter varje år i Sverige och antalet nya titlar ökar även under lågkonjunkturer. Våra medlemmar är beredda att betala för placeringar i de nischade tidskrifterna, för där når de rätt målgrupp. ANDERS ERICSON menar att det är lätt att tolka siffrorna fel och därmed felaktigt svartmåla framtiden för papper. Ta till exempel följande faktum: Under tidigt 1990-tal hade dagspress en annons andel av totalen på ungefär 75 procent, medan andelen idag utgörs av endast 20 procent. Det låter som en farkost på väg att störta. Och visst har dagspress tappat kraftigt gentemot andra medieslag, men och här är det viktiga omsättningen har inte minskat. Anders Ericson lyfter också fram DR och ODR, adresserad och oadresserad direktreklam, som framgångsrika papperskanaler med kraftig tillväxt de senaste tio åren. Direktreklamen omsätter nu fyra miljarder kronor totalt i Sverige, en ökning med en miljard kronor sedan år Förra hösten, när ipad lanserades i Sverige, var det åter dags för kommentatorerna att slå den sista spiken i tidningarnas och magasinens kista. Men Anders Ericson köper inte det resonemanget. HOLMEN MAGASIN 2 /

16 Tema / Tryckt framtid Holmen Paper flyttar successivt sin tonvikt från standard tidningspapper till en position som leverantör av specialpapper. Tittar man historiskt, från efterkrigstiden till idag, har konkurrens av nya medieslag inte inneburit större kannibalisering. Vår spontana reflexion blir alltid att det gamla ska försvinna och det nya ska ta över, medan det i verkligheten fungerar så att de nya medieslagen lägger sig ovanpå de gamla, säger han och konstaterar samtidigt att den tryckta mediebranschen varit en framgångsrik kostnadsskärare. ATT DAGSPRESSEN överlever trots att den inte varit med om ökningen i annonsintäkter beror på att digitaliseringen fört med sig stora strukturella förändringar det är mycket billigare att göra tidning idag än för år sedan. Något som många stora företag och organisationer upptäckt, och dragit nytta av. En annan marknad som växer är nämligen den för uppdragspublicering, traditionellt kallad kundtidningar. Under 2010 gick vi dessutom om adresserad/oadressad reklam och ökade omsättningen totalt, säger Dragana Maksimovic, VD för Sveriges Uppdragspublicister. Hon fortsätter: DEN YNGRE GENERATIONEN DÅ? 90-talisterna som lever sina liv på webben? Med dem dör väl papperstidningar ut? De saknar enligt många undersökningar emotionell koppling till papper. Visst kan vi se ett minskat läsande på papper i den yngre generationen, säger Kerstin Neld, VD för Sveriges Tidskrifter, som dock vill lyfta fram en annan trend. Samtidigt ser vi hur populära bloggare bland 90-talisterna upptäcker papprets känsla av beständighet, och att de därför väljer att starta magasin kring sina bloggar. Det är en tydlig trend. Magasinen byggs alltså inte bara kring intressesegment längre, utan kring enskilda personer som Per Morberg, Blossom Tainton och paradexemplet i Sverige Amelia. När Kerstin Neld får frågan om huru- 4 miljarder kronor omsatte direktreklam under En ökning med 1 miljard sedan år Papperstidningen är fortfarande det viktigaste instrumentet inom uppdragspublicering. Majoriteten är absolut på papper och kommer så att vara under en lång framtid som vi ser det. Det digitala är en liten men en snabbt växande del. Digitaliseringen har fört med sig stora strukturella förändringar det är mycket billigare att göra tidning idag än för år sedan Anders Ericson är VD för Sveriges annonsörer 16 HOLMEN MAGASIN 2 / 2011

17 Direktreklam är ett kostnadseffektivt sätt att nå ut med information. Idag finns det sofistikerade möjligheter att rikta DR mot specifika målgrupper. FOTO ULLA-CARIN EKBLOM vida pappret har någon framtid kontrar hon med en av de sista uppgifter hon såg innan hon gick på semester. I slutet av juni i år lanserades årets 169:e tidskriftstitel. Det är lika många som lanserades under hela 2010! Om den trenden håller i sig året ut bräcker vi rekordåret 2005, när 190 nya titlar lanserades. DEN SVENSKA TRENDEN bland tidskrifter är att antalet nya titlar växer och att totalupplagan ligger förhållandevis opåverkad. Den högre konkurrensen gör ju att varje titels upplaga minskar något, vilket ställer högre krav på varje redaktion och mediehus att hitta nya sätt att tjäna pengar. Visst, jag tror att läsandet på papper på sikt minskar, men någon tidningsdöd är det verkligen inte fråga om i Sverige nu. Papper är på många sätt ett oslagbart sätt att göra tidskrifter på. De kommer självklart att finnas kvar. Den risk jag kan se är möjligen att tidskrifter i papper utvecklas till något exklusivt och att det i framtiden blir en klassfråga vilka som kan unna sig tidskrifter. Upplagorna minskar för många magasin, men antalet titlar fortsätter stadigt att öka. MAGASINTREND Per Morberg är en av flera kändisar som nu lanserat ett eget magasin. Experten / Tommy Wiksand Vi ska ta fram produkter till en lägre kostnad HOLMEN PAPER flyttar successivt sin tonvikt från standard tidningspapper till en position som leverantör av specialpapper. Siktet är inställt på en betydligt högre andel papper för direktreklam, magasin, kataloger och böcker. Här finns bättre förutsättningar för lönsamhet och dessutom får Holmen Paper större nytta av sin råvara. Vi vill ta tillvara nyfiberns egenskaper och till skillnad från våra konkurrenter använder vi den som bas. Holmen ska framför allt göra produkter som kräver högre kvalitet. Nyfibern ger oss möjlighet att skapa högre ljushet, renare ark och bättre bulk än vad som är möjligt med returfiber, säger Tommy Wiksand, försäljningsdirektör på Holmen Paper. Han talar om att kunna erbjuda samma tjocklek på pappret, men i en mer kostnadseffektiv produktion. Det kommer nog inte spenderas mer pengar på print, utan vi ska ta fram produkter till en lägre kostnad. Den nya mediemixen börjar hitta sin struktur och pappret finner sin roll TOMMY WIKSAND är dock, som många av personerna i artikeln intill, optimistisk inför framtiden. Den nya mediemixen börjar hitta sin struktur och pappret finner sin roll. Framför allt när konjunkturen viker lägger våra kunder mer pengar på papper. Direktreklam är fortfarande det som ger bäst effekt på intäktssidan gick hälften av Holmen Papers försäljning till tidningar, resterande halva fördelades på magasin, tidskrifter, böcker och direktreklam. Nu fokuserar vi på att komma in ordentligt på katalogmarknaden. Vi har redan kunder bland resekataloger, business-to-business och olika typer av do it yourself - kataloger. Här finns mycket mer för oss att hämta. Kataloger är det område där symbiosen mellan Internet och trycksaker är som allra tydligast. Människor tar hem kataloger för exempelvis resor, möbler eller hobbyprylar och beställer via nätet. HOLMEN MAGASIN 2 /

18 I FOKUS / Tjejer & teknik Framtidens ingenjörer på besök i Iggesund Hälsinge-tjejerna valde bort stranden och ägnade sista sommarlovsveckan åt teknik. På Iggesunds Bruk fick de bland annat testa att göra egen kartong. TEXT / OLOF AXELSSON FOTO / PETER HAMBERG KONCENTRATION Nadja Söderberg skakar av vattnet så att pappersfibrerna blir kvar i ramen. MJUKT Tjejerna fick testa att göra egen kartong av olika slags fibrer, bland annat bomull. H ur får vi fler tjejer att välja tekniska utbildningar och att jobba i industrin? I Hudiksvall samarbetar skolan och företagen sedan flera år tillbaka i projektet Tjejer och teknik. Under en vecka, precis före skolstarten, erbjuds alla flickor som ska börja årskurs nio en rad olika aktiviteter. Vid studiebesöket på Iggesunds Bruk, några mil söder om Hudiksvall, fick 15 flickor följa vägen från ved till kartong tillsammans med Pär Eriksson och Mikael Blomqvist från bruket. Iförda lysande skyddsvästar och hjälmar hann de se allt från den nya sodapannan, som just nu är under uppförande, till färdiga förpackningar för favoritparfymen. Det roligaste var nog jättelagret med rullar, sa Isabelle Eriksson, som funderar på att läsa teknikprogrammet på gymnasiet. FÖR IGGESUND PAPERBOARD är det självklart att vara med i satsningen, enligt Pär Eriksson. Det här är ett bra sätt att visa att fabriksjobb är spännande och inte smutsiga. Under dagen fick flickorna även prova på att göra egen kartong under ledning av konstnären Inger Drougge-Carlberg, som har en egen ateljé inne i fabriken. Kul men svårt, konstaterade Elin Sundman, som tycker det är roligt att komma ut och se hur olika arbetsplatser fungerar. NATURMATERIAL Genom att lägga i rosenblad och kryddor i vattnet skapas färg och struktur. JÄTTELAGER Moa Ljunggren, Ellen Forsgren, Elin Elfström i höglagret där rullarna staplas 12 meter. 18 HOLMEN MAGASIN 2 / 2011

19 Operatör / Melina Svensk Det är inte bara karlar som klarar av jobbet TEKNIKINTRESSERADE Elin Elfström, Anna Granath och de övriga tjejerna tittar på kartongmaskinen. 23-ÅRIGA MELINA SVENSK var med på Tjejer och teknik -veckan för åtta år sedan. I dag är hon fast anställd som operatör på Iggesund Paperboard. Jag trivs jättebra, både med att jobba skift och med kollegerna, säger hon. På gymnasiet följde Melina sin syster i spåren och läste teknikprogrammet. Efter studenten fick hon sommarjobb på Iggesunds Bruk, och på den vägen är det. I dag arbetar hon som på mixare på kemikalieåtervinningen. HELDAG De femton tjejerna från Hudiksvallsområdet tillbringade en av sommarlovets sista dagar på Iggesunds Bruk. Läs mer om Iggesund Paperboard på NÄR HON GICK en trainee-utbildning för ett par år sedan visade det sig att av de sju tjejer som antogs till de sammanlagt 13 platserna (av 500 sökande), hade tre stycken gått Tjejer och teknik. Det är perfekt att komma ut och kolla på olika arbetsplatser inför valet till gymnasiet. Att få se med egna ögon ger så mycket mer än att läsa på ett papper. Att de flesta som jobbar i industrin är karlar betyder inte att det bara är karlar som klarar av det. Som tjej är hon van att sticka ut på arbetsplatsen, även om två av kollegorna i skiftlaget också är kvinnor. Det är inget jag går och tänker på hela tiden. Fast ibland blir jag lite provocerad. När det blev plugg i torrinmatningen och en stor lucka skulle monteras bort fick jag höra: För att lyfta bort den där luckan krävs en karl eller två starka kvinnor, så du får nog be om hjälp. Det tog lite tid för mig att få bort och sedan sätta tillbaka luckan men jag gav mig inte! HOLMEN MAGASIN 2 /

20 NATURVÅRD /Polytaxen Olika syn på Utvecklingen av miljöhänsynen vid avverkningar går åt fel håll visar Skogsstyrelsens Polytaxinventeringar. Samtidigt ger skogsbolagens uppföljningar en mer positiv bild. TEXT / ANDERS THORÉN FOTO / BO-GÖRAN BACKSTRÖM Skogsstyrelsen gör regelbundet inventeringar för att bedöma miljöhänsyn och återväxt. Syftet med dessa så kallade Polytaxinventeringar är att få svar på hur väl produktions- och miljömålen uppfylls i det svenska skogsbruket. Polytaxresultaten visar att miljöhänsynen förbättrats stadigt under hela talet. Under 2000-talet har denna positiva trend emellertid avstannat och ersatts av en svagt negativ utveckling. I sin senaste rapport bedömer Skogsstyrelsen att 37 procent av de kontrollerade avverkningarna hade otillräcklig miljöhänsyn. Andelen som bedöms ha otillräcklig miljöhänsyn är definitivt för hög, men det som oroar oss allra mest är att den ökat, säger Andreas Eriksson som är samordningsansvarig för Skogsstyrelsens Polytaxinventeringar i landet. I sin senaste rapport bedömer Skogsstyrelsen att 37 procent av de kontrollerade avverkningarna hade otillräcklig miljöhänsyn. De allra flesta avverkningar i Sverige uppfyller krav som är högre än Skogsvårdslagens, främst som en följd av de frivilliga certifieringssystemen DE STÖRSTA BRISTERNA konstateras i skogsbrukets hantering av så kallade hänsynskrävande biotoper. Enligt Skogsstyrelsens bedömning beror bristerna inte på att skogsbrukarna medvetet underlåter att vidta rätt åtgärder. De allra flesta skogsbrukare vill verkligen göra rätt för sig, med i allt för stor utsträckning gör vi skilda bedömningar av hur miljömålen i praktiken ska uppnås, säger Andreas Eriksson. Miljöfrågorna är alltså högt prioriterade och inom skogsbruket finns det också en medvetenhet om att många saker kan förbättras. Skogsnäringens bild av hur naturvården i skogen utvecklas stämmer dock inte helt med Skogsstyrelsens. Polytaxen är en ifrågasatt inventeringsmetod som bygger på bedömningar och på hur komplicerade regler och rekommendationer tolkas. Ett omtalat exempel är att ett enda fel på en slutavverkning leder till att hela arealen underkänns, oavsett hur bra övriga hänsyn är. Detta ger ett mycket stort utslag i statistiken. De uppföljningar som skogsbolagen regelbundet genomför ger en annan och mer positiv bild, även om det finns problemområden som behöver förbättras, säger Linda Eriksson, skogspolitisk rådgivare på branschorganisationen Skogsindustrierna. I MEDIERNA HAR Skogsstyrelsens resultat många gånger tolkats som om 37 procent av de avverkningar som görs bryter mot Skogsvårdslagen. Det är helt fel, framhåller Linda Eriksson. Att en avverkning inte helt uppfyller de uttolkningar som används i Polytaxen betyder inte att skogsbrukaren begår lagbrott. Skogstyrelsen borde vara tydligare med den informationen. I själva verket uppfyller de allra flesta avverkningar i Sverige krav som är högre än Skogsvårdslagens, främst som en följd av de frivilliga certifieringssystemen. Det råder olika uppfattningar om hur Polytaxresultaten ska tolkas, men Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och hela skogssektorn har ändå en samsyn i många frågor. Även om det finns skilda uppfattningar om resultaten framhåller Linda Eriksson att det finns en samsyn i många väsentliga frågor. I våras tog Skogsstyrelsen, tillsammans Naturvårdsverket, initiativ till en bred dialog med hela skogssektorn vilket välkomnats av alla parter. Den dialogen är mycket konstruktiv. De problem som konstaterats tas på stort allvar, vilket gör att vi ser positivt på möjligheterna att vända utvecklingen rätt igen, säger Andreas Eriksson. 20 HOLMEN MAGASIN 2 / 2011