Elevövningar. EKOSYSTEMTJÄNSTER VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elevövningar. EKOSYSTEMTJÄNSTER VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco."

Transkript

1 Elevövningar a

2 Ekosystemtjänster vad naturen gör för dig Okej, ekosystemtjänster kanske är ett svårt ord. Men om vi säger»naturens gratistjänster«blir det kanske lite lättare. Det hela är egentligen ganska enkelt, det handlar om sådant som händer och görs i naturen som vi människor drar nytta av. Oftast helt gratis, dessutom! Vi skulle inte klara oss utan naturens gratistjänster Naturen ger oss till exempel rent vatten, ren luft, mängder av olika träd och växter, hav med fiskar, ett myller av olika djur, och maskar som ser till att det finns fin odlingsjord. Allt detta är exempel på ekosystemtjänster. Hur skulle vi klara oss utan dem? Det skulle bli ganska jobbigt, för vi skulle inte klara av att göra det själva. Hur gör man till exempel en fisk? Alla kursiverade ord finns i ordlistan Naturen gör det tillsammans = ekosystem Alla naturens delar (växter, djur, småkryp, vatten, näring, maskar med mera) samarbetar tillsammans i så kallade ekosystem. Det är ett system där det mesta behövs för att det ska funka och tillsammans bildar de en helhet ett ekosystem. Det kan vara ett pyttelitet område i en stubbe eller omfatta hela jorden. Det flesta ekosystem hänger ihop med varandra i ett komplicerat system. Ingen del är helt onödig, inte ens myggor och råttor, alla måste finnas med lagom mycket för att helheten ska fungera. Och människan hör faktiskt också dit. I dag utnyttjas ekosystemen för hårt Tyvärr är det ibland svårt för oss att uppskatta betydelsen av ett fungerande ekosystem. Människor har i alla tider utnyttjat det som finns i naturen helt gratis. Länge har»naturens skafferi«räckt åt familjen och vännerna i byn, men de senaste hundra åren har människorna snott åt sig rätt mycket av havets fiskar, skogens träd, det rena vattnet och odlingsmarken. Lite väl mycket faktiskt ekosystemen börjar förlora sin förmåga att ge oss sina tjänster. Dessutom har vi bränt en hel del bensin och andra fossila bränslen så att föroreningar och andra onyttiga gaser flyger runt och försämrar luften och påverkar klimatet. Ekosystemen kräver respekt En stor undersökning* visade att mer än hälften av alla världens tjänster som ekosystemen ger oss är hotade. Människan har röjt runt, förändrat och tagit en hel del utan att förstå hur helheten i ekosystemen fungerar. Men lyckligtvis är det inte försent att göra något. Det hela är inte så svårt vi måste visa ekosystemen lite mer respekt helt enkelt. Om vi lär oss mer om hur ekosystemen fungerar och sköter dem smartare kan vi fortsätta att ta del av alla de tjänster som vi alla är så beroende av. * Läs mer om Millennium Ecosystem Assessment i ordlistan. 1

3 ARBETSBLAD I den här övningen ska du arbeta med de olika tjänster som ekosystemen bidrar med. Det är rätt många som du märker, det är allt ifrån bra klimat, åkermark och mediciner till vackra omgivningar. Men ju mer du tittar och läser desto mer inser du hur mycket vi verkligen behöver, och att det finns ekosystemtjänster både utanför klassrumsfönstret och på andra sidan jorden. Använd illustrationen, texten och faktabladet när du svarar på frågorna. 1. Skriv ner några ekosystemtjänster som ger dig mat på bordet. 2. Vi får rent vatten från naturen men vad måste fungera för att det ska finnas rent vatten? 3. Vilka ekosystemtjänster bidrar till att vi får ren luft? 4. Tänk dig att man högg ner alla skog i världen. Ge exempel på några ekosystemtjänster skulle försvinna då? 5. På vilket sätt kan naturen skydda oss från naturkatastrofer? 6. Karin har kört fast i sin matteläxa, hon är trött och sur. Då tar hon en promenad med sin hund Fifi i skogen. Det är mulet men hon hör några fåglar kvittra och ser en igelkott vanka fram bland snåren. När hon kommer hem känner hon sig piggare och rätt glad, då sätter hon sig med matten och blir klar på 10 minuter. a) På vilket sätt kan man säga att skogen fungerade som en ekosystemtjänst för Karin? b) Har du någonsin upplevt att du mått bra av att vara i skogen, ute på havet eller bland åkrar och ängar? Berätta om ett tillfälle. 7. Använd illustrationen och faktabladet och gör en lista på de fem ekosystemtjänster som du tycker är allra viktigast. Skriv en kort motivering till varje. 8. Vad tycker du man ska göra för att visa ekosystemen lite mer respekt? 2

4 REGLERANDE TJÄNSTER Tjänster som gör att naturen fungerar på ett bra sätt. En fungerande natur fixar själv tillfälliga problem som dyker upp. 1. Kontroll av erosion Erosion är när vind, vatten eller is bryter ner och transporterar bort jord, sand och lera. Erosion är helt naturligt. Men det kan bli för mycket erosion på vissa platser och då spolas odlingsjorden bort så att inget kan växa. Växter hindrar erosionen, det kan till exempel vara skog, äng, åker eller annan växtlighet. Det är växternas rötter som binder vatten och håller kvar jorden. Om vi hugger ner all skog, tar bort växterna eller förändrar den naturliga växtligheten på ett dramatiskt sätt kan erosionen göra bra odlingsmark till torra, obrukbara områden som inte är till någon nytta. Ekosystemtjänst: Rötter till träd och buskar ser till att hålla kvar odlingsjorden. Alla kursiverade ord finns i ordlistan 2. Vatten- och avloppsrening Ekosystemen hjälper oss att rena vattnet både innan och efter att vi använt det. Smutsigt vatten filtreras genom sjöar, våtmarker eller sand. Dessutom hjälper bakterier och mikroorganismer till för att ta bort gifter och andra föroreningar ur vattnet. Att behålla ekosystemen kring sjöar och vattendrag är ett sätt att se till att vi kan få rent vatten. Ekosystemtjänst: Våtmarker, sjöar och biologisk mångfald hjälper till att filtrera och rensa bort smuts och gift från vattnet. 3. Sjukdomsspridning Nästan alla djur och växter har någon naturlig fiende i form av ett djur som lever på att äta just den växten eller djuret. Det betyder till exempel att fiskar och fåglar kan stoppa spridningen av malaria genom att äta myggorna som sprider den sjukdomen. Ekosystemtjänst: Insekter och andra djur kan förhindra att vissa sjukdomar sprider sig. 4. Skydd mot skadedjur Vissa djur kallar vi skadedjur för de förstör för oss, till exempel kålmasken som äter upp kål som vi odlar. Men i stället för gifter och besprutning finns det fåglar som äter upp kålmaskarna. Men för att det ska fungera måste vi se till att fåglarna trivs. Ekosystemtjänst: Fåglar och andra djur kan äta upp skadedjur som förstör det vi odlar. 3

5 5. Skydd mot naturkatastrofer Naturkatastrofer blir allt vanligare och allt fler människor drabbas. Våtmarker och skogar vid kusten fungerar som stora tvättsvampar som suger upp vatten och förhindrar översvämningar. Mangroveskogar och korallrev längs kusten fungerar som dämpande skydd mot orkaner och stormar. Ekosystemtjänst: Våtmarker och skogar vid kusten ger skydd mot kraftiga naturkatastrofer och översvämningar. 6. Upptag av koldioxid Ekosystemen står i ständigt utbyte med luften. Växthusgasen koldioxid tas upp och lagras av växter som i sin tur producerar syre som vi behöver för att andas. Om vi avverkar skog utan att plantera ny minskar skogens förmåga att ta upp och omsätta koldioxid. Växthuseffekten ökar. Även vattnet i haven binder stora mängder koldioxid. Ekosystemtjänst: Träd, växter och hav tar hand om och lagrar växthusgasen koldioxid. 7. Pollinering Över 90 procent av alla växter måste få hjälp att föröka sig. För att förökning ska kunna ske (att exempelvis ett äpple ska börja växa) måste blommornas pollenkorn ta sig från en växt till en annan (kallas pollinering). Många växter är därför helt beroende av bin, humlor och andra insekter. Dålig pollinering är lika med dålig skörd av äpplen. Ekosystemtjänst: Insekter hjälper till att sprida pollen så att växter kan fortplanta sig och sätta frön och bilda frukt. FÖRSÖRJANDE TJÄNSTER Tjänster som vi människor direkt kan använda för vår överlevnad. 8. Mat Vi får all vår föda från växter och djur. På åkern kan vi odla växter och djur som vi kan använda till en mängd olika saker, förutom att det är en viktig källa till näring. Ekosystemtjänst: Vi får all vår föda från växter och djur, t.ex. frukt, grönsaker, kött, fisk. 9. Bränsle Trä, gödsel eller energiskog kan användas till att elda med så att vi får värme och energi. Men det är viktigt att använda det med måtta så att vi inte stör en naturlig återväxt. Ekosystemtjänst: Trä, gödsel eller energiskog kan användas att elda med. EKOSYSTEMTJÄNSTER VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. 4

6 10. Mediciner Människan har i alla tider använt växter och örter från naturen för att lindra sjukdomar. Över 40 procent av dagens läkemedel kommer ursprungligen från vilda växter. De flesta av läkemedlen inom cancervården kommer från naturen. I framtiden kommer nya sjukdomar och då behövs en mångfald av arter för att vi ska kunna finna nya mediciner. Ekosystemtjänst: Vissa växter kan användas för att bota eller lindra sjukdomar. 11. Färskvatten Vatten i marken, vatten i sjöar och vatten i is är sötvatten som vi behöver för vår överlevnad. I stora delar av världen är rent vatten en bristvara och det är ett stort problem att få tag på det livsnödvändiga vattnet. Mer än en miljard människor saknar i dag tillgång till rent dricksvatten. Ekosystemtjänst: Grundvatten, vatten i sjöar och is ger oss sötvatten som vi behöver.. KULTURELLA TJÄNSTER Tjänster som gör oss människor glada och lyckliga och ger livet en mening. 12. Inspiration Naturen har i alla tider varit en plats där människor sökt vila och inspiration naturen betyder för många en lugn och behaglig miljö långt ifrån stress, buller och föroreningar. På senare tid har också forskningen visat hur bra människor mår av att vara ute i naturen. Ekosystemtjänst: Vacker natur som gör människor lyckliga och inspirerade. 13. Känsla av tillhörighet/hindra konflikter Människor som lever ett bra liv genom att använda naturens tjänster är måna om att bevara sin omgivning. Markförstöring, brist på vatten och naturkatastrofer skapar ofta konflikter bland folkgrupper eftersom människor hamnar i nöd och söker sig till andra områden. Ekosystemtjänst: Ett fungerande ekosystem kan hindra konflikter orsakade av naturförstöring eller naturkatastrofer. 14. Fritid och ekoturism Turism omsätter varje år många miljarder kronor. Vackra landskap, ett väl fungerande ekosystem med exotiska djur och växter är en viktig förutsättning för ekoturismen. Ekosystemtjänst: Många vill besöka spännande platser och uppleva naturen. EKOSYSTEMTJÄNSTER VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. 5

7 STÖDJANDE TJÄNSTER Tjänster som hjälper andra processer i naturen att fungera och därmed är en förutsättning för alla andra ekosystemtjänster. 15. Jordbildning Små mikroorganismer, kryp och maskar är ekosystemens nedbrytare, de bryter ner döda djur och växter och förvandlar dem till näringsrik jord. Näringsrik jord behövs för nästan all växtlighet på jorden. Ekosystemtjänst: Ekosystemen ger näringsrik jord som de flesta marklevande växter behöver. 16. Fotosyntes Alla gröna växter tar upp energi från solen. Med hjälp av solens energi, koldioxid och vatten bygger de upp sig själva och producerar syre. Fotosyntesen är grunden för de flesta ekosystem. Ekosystemtjänst: Alla gröna växter tar upp energi från solen och producerar syre. 17. Näring i naturen Viktiga näringsämnen som till exempel kväve och fosfor cirkulerar genom ekosystemen via växter, djur och mikroorganismer. Ekosystemtjänst: Växter, djur och mikroorganismer ser till att viktiga näringsämnen cirkulerar i naturen. 18. Transport av vatten I vattnets kretslopp cirkulerar vatten runt i floder, sjöar, hav, växter och djur. Vatten är en livsnödvändighet för allt liv och ekosystemen gör det möjligt för vattnet att cirkulera så att det kan användas. Ekosystemtjänst: Vattnet cirkulerar genom naturen EKOSYSTEMTJÄNSTER VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. 6

8 Ekosystemtjänster naturens gratistjänster 16. Fotosyntes alla gröna växter producerar syre 7. Pollinering insekter hjälper till att sprida pollen 9. Bränsle t.ex. träd, energiskog 4. Skydd mot skadedjur fåglar och andra djur kan äta upp skadedjur 18. Transport av vatten vattnet cirkulerar genom naturen. 10. Mediciner från växter 17. Näring och energi viktiga näringsämnen cirkulerar i naturen 11. Färskvatten grundvatten, vatten i sjöar och is ger sötvatten 8. Mat t.ex. frukt, grönsaker, kött, fisk 13. Känsla av tillhörighet/hindra konflikter ett fungerande ekosystem kan hindra konflikter 2. Vattenrening våtmarker och sjöar renar vattnet. 15. Jordbildning ekosystem ger näringsrik jord 6. Upptag av koldioxid växter lagrar koldioxid 12. Inspiration vacker natur ger inspirerade människor. 5. Skydd mot naturkatastrofer våtmarker och skogar skyddar mot översvämningar 3. Förhindra sjukdomsspridning 14. Fritid och ekoturism 1. Kontroll av erosion rötter till träd och buskar håller kvar jorden 7

9 Ekosystemet ger rent vatten till 8 miljoner New Yorkbor New York är en av världens största städer. Där bor över 8 miljoner människor. För att så många människor ska kunna bo, leva och arbeta behövs givetvis massor av saker, men viktigast av allt är kanske rent vatten. Invånarna i staden använder i genomsnitt 4,5 miljarder liter vatten varje dag. Men varifrån kommer det vattnet kan man undra? Dricksvattnet kommer från Catskillbergen Nordväst om staden ligger Catskillbergen, ett stort bergsområde med skogar, betesmarker, ängar, åkrar, bäckar och våtmarker som ger rent vatten till sex bergssjöar. Det är härifrån som 90 procent av New Yorks dricksvatten kommer. Mikroorganismerna i skogen bryter ner föroreningar, växtligheten i de porlande bergsbäckarna tar upp näringsämnen och i våtmarkerna bromsas vattnet upp och föroreningar sjunker och binds av växterna på sjöbottnen. Tillsammans samarbetar växter, djur och mikroorganismer i ett fungerande ekosystem som ger ett klart, rent vatten. Problemet dricksvattnet får sämre kvalitet I slutet av 1980-talet hände något. Kvaliteten på vattnet blev sakta allt sämre. Vad var det som höll på att hända? Orsaken fanns i området kring Catskillbergen. Sedan flera år tillbaka hade nya jordbruksområden odlats upp och skogen avverkades i allt större utsträckning. Området hade dessutom lockat till sig nya invånare som byggde sommarstugor kring de vackra sjöarna. Bönder, skogsägare och markägare tänkte bara på sina egna intressen. Det ledde till att ekosystemet kring Catskillbergen stördes. Skogens, bäckarnas, våtmarkernas och sjöarnas förmåga att rena vattnet naturligt höll på att försämras. De två alternativen tekniken eller naturen New Yorks miljöansvariga fick en varning av amerikanska naturvårdsverket: Kvaliteten på stadens dricksvatten måste bli bättre! Situationen var allvarlig, något måste göras. Man kom fram till att det fanns två alternativ: Alla kursiverade ord finns i ordlistan Alt 1. Undersöka varför naturen inte längre renade vattnet tillräckligt, och åtgärda det så att ekosystemet skulle kunna fortsätta att rena vattnet. Naturen var lösningen. Alt 2. Bygga ett stort reningsverk som skulle kosta fem miljarder dollar och med en driftskostnad på 300 miljoner dollar per år. Tekniken var lösningen. Ett stort reningsverk skulle ge många arbeten och dessutom skulle skogsägare och bönder ÖVN1:1

10 kunna fortsätta att utnyttja marken som tidigare. Vattenkvaliteten skulle säkras av reningsverket, men till ett högt pris både i dollar och genom stora ingrepp i naturen. Att återställa ekosystemet skulle innebära protester från bönder, mark- och skogsägare. De skulle förlora inkomster och gårdar och företag skulle gå i konkurs. Lösningen en bra miljö ger bra vatten Miljöansvarig i New York var Albert Appleton och hans idé var:»en bra miljö ger bra vatten.«hans förslag innebar att man skulle satsa en och en halv miljard dollar på att återställa ekosystemet kring Catskillbergen. Bönder, skogs- och markägare protesterade. Men i stället för att köra över dem inleddes ett samarbete där miljöorganisationer, mark- och skogsägare och bönder lyssnade och lärde av varandra. Bönderna fick nu i stället betalt för att driva mer miljövänliga jordbruk. På samma sätt fick bönderna, mark- och skogsägare betalt för att återställa och därmed upprätta ekosystemet kring det känsliga området. Resultatet alla blev vinnare Projektet lyckades och New York har i dag ett av USA:s bästa dricksvatten tack vare ett fungerande ekosystem i Catskillbergen. Allt till en betydligt lägre kostnad än ett stort reningsverk, dessutom genom att behålla och vårda ekosystemet. Händelserna visar att det går att hitta lösningar där alla blir vinnare; ekosystemet, bönderna, skogs- och markägarna och de 8 miljoner invånarna i New York. VATTENRENING EKOSYSTEMTJÄNST TRANSPORT AV VATTEN JORDBILDNING UPPTAG AV KOLDIOXID TURISM/ INSPIRATION RENT VATTEN BIOLOGISK MÅNGFALD Alternativ 1. Ett väl fungerande ekosystem ger många tjänster tillbaka. VATTENRENING RENINGSVERK TRANSPORT AV VATTEN UPPTAG AV KOLDIOXID JORDBILDNING RENT VATTEN TURISM/ INSPIRATION BIOLOGISK MÅNGFALD Alternativ 2. Ett rubbat ekosystem ger inte lika mycket tillbaka. ÖVN1:2

11 NÅGRA FRÅGOR ATT BESVARA Använd illustrationen och texten när du svarar på frågorna. 1. a) Hur mycket vatten gör invånarna i New York av med på en dag? b) Varifrån kommer dricksvattnet? 2. Varför hämtar man inte dricksvatten från t.ex. Hudsonfloden som rinner genom New York? 3. Beskriv problemet som drabbade dricksvattnet till New York på 1980-talet. 4. a) Hur löstes problemet? b) Vad var det som gjorde att de valde lösningen med naturlig rening? 5. Utgå från symbolen och illustrationen av de två alternativen att rena vatten. a) Vilka ekosystemtjänster använde man genom att välja den naturliga reningen? b) Vilka hade tjänat på att bygga ett stort reningsverk? 6. Vad krävs för att Catskillbergen ska kunna fortsätta att ge dricksvatten även i framtiden? 7. Hur kan man använda exemplet med Catskillbergen för att visa att det går att använda ekosystemtjänster på ett positivt sätt? 8. Gå in på och se efter hur det ser ut vid Catskillbergen i dag Presentera & publicera Mer än 4,5 miljarder liter rent vatten om dagen, utan reningsverk. Det är ganska otroligt. Vi vill att resultatet av arbetet med den här övningen ska spridas vidare till andra. På underlaget Presentera och publicera finns förslag och tips på vad du kan hitta på.! EKOSYSTEMTJÄNSTER VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN1:3

12 Bin och humlor kräver respekt! Visste du att det finns ett samband mellan bin, äpplen och ekonomi? Jo, honungsbina gör ett jättejobb åt alla äppelodlare i Sverige. Utan binas tjänster skulle det inte bli mycket till äppelskörd. Och ingen honung heller för den delen. För att få ihop ett kilo honung krävs det flygturer in och ut ur bikupan. Binas gratisarbete är värt stora pengar. Så här hänger det ihop: Hjältarna på äppelodlingen Precis som många andra växter behöver äppelträdet hjälp för producera nya äpplen. För att ett äpple ska börja växa måste äppelblommornas pollenkorn flytta sig från en blomma till en annan, det kallas pollinering. Den som gör det kallas pollinatör. Pollineringen sker på våren under blomningen, och det är nu som honungsbina sätter igång med sitt hårda gratisarbete. Honungsbina bara älskar den söta nektar som finns i äppelblomman, i blomman finns också ståndare med pollen som fastnar på kroppen när biet suger i sig blommans nektar. Pollenkornen följer sedan med biet till nästa blomma där det fastnar på en pistill pollineringen, befruktningen, är därmed genomförd! Ett enda bi kan ha mer än pollenkorn på kroppen och hinner besöka mer än 10 blommor på en minut. På så sätt hjälper bina till att sprida pollen så att blommorna kan bli till äpplen. Det är därför alla som odlar äpplen gillar bin. Utan bin, ingen pollinering, inga äpplen, inget äppelmos eller äppelcider och inga pengar till äppelodlarna. Alla kursiverade ord finns i ordlistan Nästan alla växter behöver pollinatörer Det är inte bara äppelträd som pollineras. Över 90 procent av alla blommande växter och mer än två tredjedelar av världens viktigaste matgrödor är beroende av pollinatörer, resten pollinerar sig själva eller med hjälp av vinden. Tänk bara på en snabbmatslunch, till exempel en cheeseburgare med jordgubbsshake. Kon som bidrog till köttet i hamburgaren, producerade mjölken till milkshaken och osten till cheeseburgaren. Kon åt förmodligen foder som innehöll raps. Rapsen pollineras av flera olika insektsarter. Vetet i hamburgerbrödet pollinerade sig självt eller av vinden, men senapen, tomaterna i ketchupen, gurkan, löken, salladen, pollinerades alla av insekter. Det blir dyrt när pollinatörerna försvinner Allt väl så långt men det finns tyvärr vissa problem. För att bin ska kunna utföra sitt arbete krävs ett fungerade ekosystem. Bin, humlor, flugor och andra insekter trivs i en miljö med biologisk mångfald, det kan vara i en skog, ÖVN2:1

13 äng eller hage där det finns olika typer av blommor, växter och småkryp. Om man avverkar skogen, odlar upp hagar och ängar så att bara några få växter finns kvar har man skapat en monokultur. Variationen av växter och djur försvinner och då trivs inte heller de värdefulla pollinatörerna. Omkring 40 procent av de vilda bin och humlor som är rödlistade i Sverige har svårt att överleva i stora monokulturer. Förutom gifterna har de svårt att hitta boplatser, en partner eller tillgång till föda. Efter blomning på dessa fält hamnar bina ofta i en svältsituation. Människans intrång i binas genetik genom avel, odlingsmetoder, monokulturer, bekämpningsmedel, och de virus och sjukdomar som naturligt förekommer riskerar att slå tillbaka. Södra Kina är ett exempel: I vissa områden där har nästan alla bin försvunnit. Pollinatörerna har flyttat eller utrotats. Surret har tystnat. Det har tvingat människor att själva klättra runt i träden för att pollinera med hjälp av långa penslar. Annars blir det ingen frukt. Det är både dyrt och osmart, det krävs ungefär 10 personer för att klara samma jobb som en enda koloni med bin. En amerikansk studie visade att ett enda bi kan bidra med blåbär för ett värde av 600 kronor per år genom att besöka över blåbärsblommor. Man har räknat ut att värdet av alla världens pollinatörer uppgår till 400 miljarder amerikanska dollar (eller kronor ungefär). Tänk vad mycket man förlorar om man inte ger de hårt arbetande pollinatörerna den respekt de kräver! POLLINERING EKOSYSTEMTJÄNST ÄPPLEN SKYDD MOT EROSION POLLINERING JORDBILDNING BIOLOGISK MÅNGFALD NATURLIGT SKYDD MOT SKADEINSEKTER Alternativ 1. Ett fungerande ekosystem ger flera ekosystemtjänster. HANDPOLLINERING HANDPOLLINERADE ÄPPLEN SKYDD MOT EROSION POLLINERING JORDBILDNING BIOLOGISK MÅNGFALD NATURLIGT SKYDD MOT SKADEINSEKTER Alternativ 2. Ett ekosystem som är rubbat ger mindre tillbaka. ÖVN2:2

14 NÅGRA FRÅGOR ATT BESVARA 1. Förklara vad pollinering är och varför det är så viktigt för att växterna ska kunna fortplanta sig. 2. Vad behövs för att pollinatörerna ska kunna utföra sitt värdefulla uppdrag? 3. Ge exempel på något du ätit nyligen som har varit beroende av en pollinatör. 4. På vissa ställen har pollinatörerna försvunnit helt. Vad får det för följder för dem som odlar frukt? 5. a) Titta på illustrationen och förklara skillnaderna mellan de två miljöerna och det är som symbolen visar. b) Vilken av de två miljöerna är mest sårbar för till exempel skadeinsekter eller missväxt? Presentera & publicera Hur många tror du känner till vilket jobb bin och humlor lägger ner för att vi ska få äpplen? Gör något mer av ditt arbete, på underlaget Presentera och publicera finns förslag och tips på vad du kan hitta på. ÖVN2:3

15 Ekologiskt jordbruk ger mer tillbaka I flera tusen år har människor levt på att odla jorden och sköta boskap. Därmed har vi fått säd till bröd, frukt, grönsaker, mjölk, ost, kött och hudar. För att allt ska fungera bra krävs ett myller av olika sorters maskar, bakterier och svampar (mikroorganismer) som tillsammans skapar en näringsrik jord att odla i. Allt ingår i ett välfungerande ekosystem. En blandning av många växter och djur bildar en stor biologisk mångfald som också gör att jordbruket kan stå emot till exempel oväder, torka, skadedjur och annat elände. Alla kursiverade ord finns i ordlistan Ekosystemet får betala ett lönsammare jordbruk Men de senaste femtio år har det hänt något. För att tjäna mer pengar har jordbruket och boskapsskötseln effektiviserats. Stora odlingar av ett fåtal grödor ger mycket pengar och många boskapsdjur på liten yta ger mycket mjölk och kött. Men man tänkte inte så mycket på ekosystemen eller djuren. Moderna maskiner, monokultur (specialisering på en viss gröda eller att föda upp en sorts boskap) har gjort att färre bönder i dag kan producera allt mer mat. Men, om man inte ser helheten och sköter om hela ekosystemet kommer vissa arter av växter och djur inte att trivas. Hela ekosystemet blir då mer känsligt och sårbart för till exempel sjukdomar och skadeinsekter. För att klara de nya hoten tvingas bonden att använda mer konstgödning och kemiska bekämpningsmedel. Dålig stil tycker invånarna i ekosystemet vilket gör att ÖVN3:1

16 de försvinner eller dör ut = ännu färre ekosystemtjänster tillbaka. En ond cirkel har bildats. Bonden har ökat sin produktion och vinst, men till priset av färre ekosystemtjänster och mer utsläpp av gift och konstgödsel. Ekologiskt ger lite av varje + mer ekosystemtjänster I det ekologiska jordbruket strävar bonden efter att vårda och underhålla den biologiska mångfalden och de ekosystemtjänster den bidrar med. På så sätt ger jordbruket inte bara mat utan även många andra ekosystemtjänster som till exempel pollinering, bättre jordar, naturlig skadedjursbekämpning, gladare kor och grisar samt ett varierat vackert jordbrukslandskap. För den ekologiska bonden är biologisk mångfald (en rik natur med många olika sorters växter och djur) viktigt, för att på bästa sätt utnyttja de olika ekosystemtjänsterna. För att allt ska fungera måste bonden tänka på helheten, att alla bakterier, maskar, svampar och djur arbetar tillsammans för att skapa bördiga, giftfria jordar och rent vatten. Bättre för ekosystemet men inte alltid lika effektivt om man bara ser till hur stora skördarna blir. EKOLOGISKT JORDBRUK VETE JORDBILDNING HAVRE POLLINERING FRUKT BIOLOGISK MÅNGFALD Alternativ 1. Det ekologiska jordbruket bidrar med många olika tjänster. KONVENTIONELLT JORDBRUK VETE JORDBILDNING HAVRE POLLINERING FRUKT BIOLOGISK MÅNGFALD Alternativ 2. Ett konventionellt jordbruk ger stora skördar, men inte lika många ekosystemtjänster tillbaka. ÖVN3:2

17 Två bönder två odlingssätt Här får du träffa två bönder som resonerar lite olika kring hur jordbruket ska bedrivas. Bonde Effektiv Jag odlar bara en gröda för det är mycket mer effektivt och det gör att jag får större skörd och tjänar mer pengar. Jag driver ett konventionellt jordbruk. Problem: Mindre antal växter och djur skapar större risk för sjukdomar och skadedjur vilket i sin tur ökar behovet av bekämpningsmedel. Sanningen är den att jag tycker det är bra med stordrift av antingen djurproduktion eller viss typ av växtodling. Bekämpningsmedel och konstgödning är inte så farligt som alla säger. Jag använder bara sånt som är godkänt av myndigheterna. Problem: Tillsatser av kemikalier och konstgödning behövs för att öka vinsterna och hålla nere priserna för konsumenterna. Bonde Ekologi Jag tycker det är bäst att ha både flera olika sorters djur och flera olika typer av odlingar och olika sorter av samma gröda. Det ger inte lika stora skördar men jag får mer av annat. Jag driver ett ekologiskt jordbruk. Ekosystemtjänst: Biologisk mångfald, många djur, växter och organismer trivs vilket bidrar till ett fungerade ekosystem. Jag trivs bäst på en levande lantgård med en variation av djur och växter. Ekosystemtjänst: Ekosystem som klarar av sjukdomar och skadeinsekter. Naturlig kogödsel ger näring och insekter och mikroorganismer trivs och skapar goda förutsättningar för bördiga jordar. Ängar och hagmarker bidrar till en stor variation av växter, insekter och andra djur. Det ger också en varierad natur som lockar till friluftsliv och ekoturism. Jag använder en del konstgödning och kemiska bekämpningsmedel. Det behövs för att öka produktionen. Problem: Näring läcker ut och bidrar till övergödning, dessutom släpps gifter ut i ekosystemet. 50 procent av Östersjöns dåliga vatten beror på utsläpp från jordbruk. Jag tillför naturlig gödsel från djuren på gården och använder inga bekämpningsmedel. Lite jobbigt, men bra för djur och natur. Ekosystemtjänst: Gynnar pollinering, skapar bra mikroklimat, höjer mullhalten i jord. Dessutom mindre problem med övergödning av sjöar och hav. EKOSYSTEMTJÄNSTER VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN3:3

18 NÅGRA FRÅGOR ATT BESVARA 1. Vad krävs för att ett jordbruk ska fungera bra på längre sikt? 2. Hur förändrades jordbruket för femtio år sedan för att göra det lönsammare? 3. Vad har bonden Effektiv för metoder för att få ut så mycket som möjligt från sitt jordbruk? 4 När bönder börjar med ekologisk odling kan det ses som ett svar på ett problem. a) Vad är problemet? b) Vad har orsakat problemet? c) På vilket sätt är ekologisk odling en lösning på problemet? 5. Använd illustrationen, symbolerna och texten om de två bönderna och jämför fördelar och nackdelar för bönderna och vi som handlar. Använd den här modellen: Fördelar Nackdelar Bonde Ekolog Bonde Effektiv Att handla ekologiskt Att handla intensivt odlat 6. Ge exempel på en»ond cirkel«inom jordbruket genom att använda följande stödord: biologisk mångfald monokultur bekämpningsmedelsårbarhet risk för skadeinsekter konstgödning 7. Ge exempel på hur en»god cirkel«skulle kunna se ut? Presentera & publicera Det är många som inte kan så mycket om ekologiskt jordbruk. Använd dina kunskaper för att påverka andra. På underlaget Presentera och publicera finns förslag och tips på vad du kan hitta på. ÖVN3:4

19 Åsikter om ekologiska jordbruk svara på insändaren Det finns många åsikter om vad ett ekologiskt jordbruk är. Frågan är vad som är sant eller inte. Här följer en insändare från en person som har en del åsikter i ämnet. Läs den och fundera på vad som egentligen stämmer. Ta hjälp av frågor och faktabladet Ekologiska jordbruk och skriv ett eget svar till insändaren. Alla kursiverade ord finns i ordlistan Nu är jag trött på det här ekologiska snacket det är många som säger att ekologisk odling ska vara bra för både hälsan och miljön. Det stämmer inte! Det här ekologiska tjatet är tröttsamt och fördelarna är överdrivna. Gör som jag, avslöja miljöbluffen! biologisk mångfald, visst! Det tjatas till exempel om att ekologiskt lantbruk är bra för den biologiska mångfalden. Stämmer inte! Det är ju bara en massa ogräs, förvirrade bönder och kossor som trampar runt och förstör värdefull mark. Nej, bygg golfbanor eller anlägg stora effektiva lantbruk så används marken till något vi kan tjäna pengar på. In med korna i båsen. De vill inte vara ute i regn och kyla. Kor som står inne ger dessutom mer mjölk nyttigare mat, nej knappast Varför skulle ekologisk mat vara nyttigare? Ett äpple är ett äpple och en potatis en potatis, den blir väl inte mindre nyttig för att man odlar den med konstgödsel och bekämpningsmedel. Vem vill ha skalbaggar och annat småkryp i frukten? Nej, lägg ner, säger jag. Ekologisk mat är ju också mycket dyrare. Vill du ha mindre pengar i plånboken? Köp ekologisk mat! småbruk är ineffektiva miljöbovar! Alla ekologiska jordbruk är små och ineffektiva. Nej, stora jordbruk är bättre på att få fram mat på ett effektivt sätt. Tänk bara på hur det var för 100 år sedan. Då var alla jordbruk små och varken konstgödsel eller bekämpningsmedel fanns. Nästan alla svenskar var bönder och då var vi ett fattigt folk som levde med svält och elände. Sen har jag hört att det ekologiska jordbruket släpper ut minst lika mycket näringsämnen som ett vanligt jordbruk. Kodynga innehåller ju också en massa ämnen som gör att det växer, och det rinner ju ut i bäckar och åar även från ekologiska jordbruk. Nej, då är det bättre att använda konstgödsel som man kan sprida med traktorn. ekologiska jordbruk leder till vår undergång! Världen svälter ju, och det går inte att föda jordens befolkning om alla bönder skulle odla ekologiskt. Ju fler ekologiska jordbruk desto fler som svälter. Nej, ett ekonomiskt, enkelt och storskaligt jordbruk är det som gäller om det ska bli mat till alla. Det är ju speciellt viktigt att fattiga länder lär sig att odla mer effektivt med moderna hjälpmedel och bra bekämpningsmedel, då blir det lite ordning på det hela. Se på Sverige. Här svälter ingen trots att bara 3 av 100 jobbar som bonde. den sanna miljöhjälten ÖVN4:1

20 SKRIV ETT SVAR PÅ INSÄNDAREN, MEN SVARA FÖRST PÅ NÅGRA FRÅGOR 1. Finns det något i insändaren som du håller med om? 2. Varför tror du att»den sanna Miljöhjälten«är så arg på det»ekologiska snacket«? 3. Läs faktabladet Ekologiska jordbruk och stryk under några fakta som»den sanna Miljöhjälten«har missuppfattat. 4. Skriv själv ett svar på insändaren. Använd dig av dina egna åsikter och informationen från faktabladet. För att underlätta argumentationen kan du utgå från följande uppställning: a) Först en åsikt/ställningstagande (Det här tycker jag.jag håller inte med dig om ) b) sedan en motivering till åsikten/ställningstagandet (därför att på grund av min.) c) kopplad det till fakta (forskningen visar att det är inte rätt att ) Försök att få med olika perspektiv som t.ex. tjäna pengar (ekonomiskt), biologisk mångfald (ekologiskt), göra rätt (etiskt) samt vackert (estetiskt) i ditt svar. Presentera & publicera Nu när du skrivit en insändare är det väl lika bra att du skickar in den till någon tidning. Eller ännu bättre, gör en film där ni berättar för insändaren hur ni tänker kring ekologiskt jordbruk. ÖVN4:2

21 Faktablad Ekologiska jordbruk Biologisk mångfald Undersökningar har visat att ekologiska lantbruk är bra för den biologiska mångfalden. Det finns fler arter av både växter och djur på ekologiska gårdar, och även fler sällsynta arter. Vad det beror på kan man diskutera, det finns många orsaker som kan spela in. En orsak är att bekämpningsmedel inte är tillåtna i ekologisk odling. En annan att man odlar mycket vall (klöver och olika sorters gräs) och har bevuxna ytor året om. Vissa menar att det inte spelar någon roll om gården är ekologisk eller inte. Det är ett varierat landskap, med många skyddade platser för djur som till exempel diken, åkerholmar och gärdesgårdar, som är bra för den biologiska mångfalden. Är ekologiskt nyttigare? Vissa undersökningar har visat att ekologiskt odlade grönsaker innehåller mer vitamin än konventionellt odlade grönsaker, men det här behöver utredas mer. Men ekologisk odling använder inte bekämpningsmedel och därför är risken mycket liten att maten innehåller rester av bekämpningsmedel. En intressant upptäckt är att djur som får välja mellan både ekologiskt och konventionellt odlat foder nästan alltid väljer det ekologiska. Små och stora gårdar Nöff nöff. Ekologiska odlingar är inte små. Den genomsnittliga storleken för ekologiska gårdar är faktiskt större än för de konventionella, tvärtemot vad man ofta tror. Däremot kan man se att det är lättare för bönder i mindre jordbruk att gå över från konventionell till ekologisk odling. Det kan vara ett sätt för småbönderna att överleva i en hårdare konkurrens. Näringsämnen som läcker ut i naturen Om man ser till en enskild gård och räknar hur mycket näringsämnen som läcker ut så är ekologiskt jordbruk bättre än konventionellt. Om man däremot räknar per kilo färdig produkt så läcker det ekologiska jordbruket ut mer näringsämnen, man inte får ut lika stora skördar i ekologisk odling. Men det är viktigt att se det ur ett större perspektiv. I det ekologiska jordbruket har man ofta både växt- och djurproduktion, och gödseln från djuren används direkt ut på åkrarna. I konventionellt jordbruk bedrivs ofta antingen växtodling ÖVN4:3

22 eller djurproduktion. Gödseln från djuren utnyttjas då inte lika effektivt, och inom växtodlingen måste man sprida ut näringsämnen utifrån i form av konstgödsel. Totalt sett innebär ett konventionellt jordbruk en större risk att näringsämnen rinner ut i naturen, helt enkelt för att man tillför mer näring. Att föda jordens befolkning Det är inte omöjligt att föda jordens befolkning om alla övergår till ekologisk odling. Om man tittar på jordbruk i fattiga länder så ger en övergång från konventionell till ekologisk odling inte mindre skördar, utan på Besprutning i Australien. många håll i stället större skördar. I i-länder däremot, minskar skörden med ungefär procent. Men det beror på att vårt konventionella jordbruk är så extremt intensivt, med stor tillförsel av konstgödsel och bekämpningsmedel. Ser man det i ett längre perspektiv är det inget uthålligt jordbruk och därför tycker många att vi på sikt måste övergå till ekologisk produktion. Men vad»ekologisk«innebär beror på lokala förutsättningar och den kan därför se olika ut på olika platser i världen. Läs mer på: ÖVN4:4

23 Hjälp Fågelstads miljöpolitiker Nu ska ni tänka er in i rollen som experter på ekosystemtjänster och er uppgift är att hjälpa en kommunpolitiker i den påhittade staden Fågelstad med ett problem. Fågelstad, en vacker stad vid vattnet Fågelstad är en stad med invånare och stadens politiker har en målsättning att fler ska flytta dit. Nya busslinjer planeras som ska göra det snabbt och enkelt att pendla till den stora staden några mil bort. I dag tar man sig till den stora staden via en smal landsväg. Många turister kommer till Fågelstad varje sommar för att bada och sola längs de fina stränderna. Turismen ger kommunen inkomster, men nu vill man göra något så att turismen ökar ytterligare. I utkanten av staden ligger det orörda området Skönvik. Skönvik består av en liten sjö, ett område med våtmark och en rullstensås som går genom området. Rullstensåsen längs sjön renar vattnet, och från sjön hämtas dricksvatten till stadens invånare. Alla kursiverade ord finns i ordlistan Problemet ett stort shoppingcentrum och en semesterby Kommunen har fått in en plan från stadens företagarförening som innebär att hela Skönviksområdet ska användas till ett nytt shoppingcentrum och en större semesterby längs vattnet. Våtmarken, sjön och rullstensåsen måste bort. De nya byggnaderna skulle ge fler arbetstillfällen, locka hit nya invånare samt öka inkomsterna från turismen. Planen innehåller också krav på nya vägar. Ett nytt reningsverk måste också byggas. Uppdrag till miljöexperterna (det vill säga ni) Ni ska nu läsa igenom de två alternativen nedan. Det ena från föreningen Bevara Skönvik och det andra från företagarföreningen. Sedan ska ni använda mallen på nästa sida för att formulera ett förslag. Förslaget ska utgå från att bevara och underhålla de ekosystemtjänster som Skönvik ger Fågelstad. Ert förslag kommer att ha stor betydelse för hur politikerna kommer att rösta i frågan. I bästa fall hittar ni ett förslag där båda grupperna blir nöjda. Glöm inte att utgå från ekosystemtjänster och argumentera med tydliga ställningstaganden. Följande två alternativ ska nu utredas Det finns två olika uppfattningar i ärendet om Skönviks framtid: en är emot och en är för det stora byggprojektet. ÖVN5:1

24 Alternativ 1 Inskickat av föreningen Bevara Skönvik Unikt djurliv Vi anser att byggplanerna inte ska genomföras. I området finns ett unikt djurliv. Det vore en katastrof om Skönvik förstördes. Varje år häckar över 100 olika fågelarter i den stora våtmarken. I sjön finns en stor variation av olika fiskarter och en fridlyst grodart. Stor biologisk mångfald Skönvik har i dag en stor biologisk mångfald, i området växer ett flertal fridlysta växter. Blandningen av våtmark och sjöar är en ovanlig och värdefull naturtyp. Om området bebyggs med ett nytt centrum, semesterby och landsväg kommer den unika miljön att förstöras för all framtid. Miljön går inte att ersätta eller återuppbyggas. Rent vatten Rullstensåsens ekosystem filtrerar och renar vattnet vilket ger dricksvatten till en stor del av invånarna. Det klara och rena vattnet har till och med vunnit pris i tävlingen»rent vatten«som hålls varje år. Ett nytt reningsverk skulle bli mycket dyrt. Turism och friluftsliv Skönvik är i dag ett välkänt område för friluftsliv och naturturism. Möjligheten för ökad ekoturism finns då Skönvik har ett unikt djur- och växtliv. Alternativ 2 Inskickat av stadens företagarförening Nya arbetstillfällen De nya byggplanerna måste genomföras. Det nya affärscentrumet och semesterbyn ger Fågelstad många nya arbetstillfällen på byggföretag, i butiker, restauranger, turistbyråer m.m. Sten och grus till bygget kan hämtas från rullstensåsen. Fler sommarturister Givetvis lockar den nya semesterbyn hit fler turister till vår vackra stad. Till den nya semesterbyn kommer en exklusiv skara turister med mycket pengar. Ett krav är att en ny och bredare väg byggs. Nya invånare lockas hit Hela projektet kommer bli ett lyft för Fågelstad. Det nya området höjer stadens status och med all säkerhet lockas nya invånare hit som bidrar med ökade skatteinkomster för kommunen. Ett nytt reningsverk skapar möjligheter Ett nytt reningsverk är verkligen på tiden. Att ta vatten från sjön håller inte längre. Ny teknik och moderna metoder är mycket bättre än naturen i det här avseendet. ÖVN5:2

25 Därför ska Skönvik bevaras: Ekosystemtjänst Argument/ ställningstagande Värde för staden Framtida möjligheter Djurliv Biologisk mångfald Rullstensåsen Sjön Turism/ friluftsliv Så här tycker vi att Fågelstads politiker ska lösa problemet: Ord att ta med i ert förslag: befolkning, ekosystem, ekonomi, framtiden. ÖVN5:3

26 Jätteräkor till vilket pris som helst Tänk efter nästa gång du väljer räkan på sushibiten eller i thaisoppan. Du kanske har hört talas om tigerräkor, kungsräkor eller scampi. Jätteräkorna kommer ofta från stora räkodlingar i södra Asien. Tyvärr skapar odlingarna stora problem för lokalbefolkningen och ekosystemen. Mangroveskogen skövlas Det största problemet med räkodlingarna är att tropiska sumpskogar, så kallade mangroveskogar, skövlas för att ge plats åt stora bassänger där man odlar jätteräkorna. Mangroveskogar växer längs med kusterna i tropiska områden. Mer än 50 procent av mangroveskogarna i världen har försvunnit och räkodlingar är en av de främsta orsakerna. Nästan alla odlade jätteräkor säljs till konsumenter och restauranger i Europa och USA. Alla kursiverade ord finns i ordlistan Bekämpningsmedel förstör räkodlingarna När man odlar många räkor på liten yta (intensiv odling) försämras kvalitén på vattnet i de stora bassängerna, vilket leder till att sjukdomar sprids. Eftersom räkorna är mycket känsliga behandlas de med kemikalier och mediciner. Men efter 5 10 år är vattnet i odlingsbassängerna så förorenat att det inte längre går att odla några jätteräkor. Det förorenade vattnet sprids både ut i havet och ner i jorden. Då lämnar man allt och letar upp ett nytt mangroveområde att hugga ner för att bygga nya räkodlingar. Resultatet blir ett ekosystem i obalans När vattnet i odlingsbassängerna har blivit förstört lämnas obrukbara jordområden kvar. Dit kommer inga turister. Ofta är det stora internationella företag som tjänar pengar på räkodlingarna, men ibland har enskilda bönder lockats av snabba vinster som räkodlare. Det är väldigt dyrt att starta en räkodling och många av dem går i konkurs redan innan de har betalat tillbaka sina lånade pengar. På längre sikt är alla förlorare eftersom det som blir kvar efter räkodlingen är torrlagda och obrukbara jordar; ett ekosystem i total obalans. Det hela förvärras än mer då den skövlade mangroveskogen nu inte längre kan fungera som skydd mot de tropiska stormarnas stora havsvågor med översvämningar som följd. Även människor drabbas hårt Miljontals fattiga människor längs de tropiska kusterna har sedan lång tid varit beroende av mangroveskogen för sin försörjning. Här har de hämtat sin ved, sin honung, sin fisk, eller samlat läkande medicinalväxter. Mangroveskogen är viktig för det kustnära fisket eftersom trädens rotsystem fungerar som ett slags barnkammare för fiskar, räkor och krabbor. Räkodlingarna förstör befolkningens marker och alla de möjligheter de hade att försörja sig på den. För ÖVN6:1

27 lokalbefolkningen återstår oftast inget annat än att flytta. Det har också förekommit våldsamheter och konflikter där ägarna av räkodlingarna och fabrikerna står mot lokalbefolkningen. Mangroveskogen binder ihop hav och land. En övergiven räkodling och skövlad mangroveskog. Konsumentens makt Det finns ett antal märkningar som sägs göra det möjligt för medvetna konsumenter att välja räkor som odlats på ett ansvarsfullt sätt. Tyvärr har studier av de så kallade miljömärkta räkodlingarna visat att de inte lever upp till certifieringsorganisationernas krav. De löften som bryts gäller bland annat återplantering av skövlad mangroveskog, att odlingarna bedriver verksamheten utan tillstånd och att den fattiga lokalbefolkningens rättigheter kränks. Läs mer på: se/sites/default/ files/dokumentmedia/2011_hav_ fiske_i_grumliga_vatten.pdf NÅGRA FRÅGOR 1. Stryk under saker som du tycker är konstiga och ord som är svåra. Slå upp ord i ordlistan. 2. Sammanfatta kort hur det går till att odla jätteräkor. 3 Vilka för- och nackdelar finns det med de stora räkodlingarna? Ställ upp svaret i två spalter: fördelar och nackdelar. 4. Varför tror du att man fortsätter att odla jätteräkor när man vet att skadorna blir så stora? Går det att odla räkor på ett mer hållbart sätt? 5 Vem tycker du har störst ansvar att göra något åt problemen? Här kommer några förslag, placera dem i ordning efter hur stort ansvar du tycker de har. Skriv en kort motivering till hur du har resonerat. de som arbetar på räkodlingarna de som äger räkodlingarna lokalbefolkning som drabbas landets regering företagen som säljer räkorna till USA och Europa den som säljer jätteräkor i sin affär eller restaurang den som köper jätteräkor i affären eller på restaurangen 6. Skriv och berätta vad du tycker man ska göra för att förbättra situationen och lösa problemen? ÖVN6:2

28 Ekologiskt i Brasilien Delstaten Rio Grande do Sul i södra Brasilien har fler än 11 miljoner invånare och är ungefär hälften så stor som hela Sverige. I dag är området känt för sin framgångsrika satsning på ekologiskt lantbruk. Det är en satsning som har påverkat stora delar av Brasilien, människor kommer hit för att se och lära hur man kan ställa om och få ett ekologiskt lantbruk att bli lönsamt. Från ensidigt odlande och fattigdom till ekologiskt och välstånd För 25 år sedan såg det helt annorlunda ut. Då odlade bönderna några få grödor på stora plantager. Nästan allt av det man skördade såldes till andra länder. Konstgödning och bekämpningsmedel var vanliga eftersom man trodde att det skulle göra jordbruket mycket bättre och effektivare. Det blev snarare tvärt om, miljön blev skadad och även bönderna blev lidande eftersom de var beroende av att sälja sina grödor billigt på världsmarknaden. Alla kursiverade ord finns i ordlistan Det var då som småbrukaren Nelson Belle tröttnade på det onaturliga sättet att driva jordbruk. Han ville arbeta på ett annat sätt, mer ekologiskt och hållbart startade man i Rio Grande ett experiment för att se om inte ekologisk odling skulle kunna vara ett bättre alternativ till gifter, bekämpningsmedel och ensidig odling. Projektet ledde till att organisationen Centro Ecologico bildades. Målet var att använda alternativa metoder och ny teknik i det ekologiska jordbruket så att småjordbrukare skulle kunna driva lönsamma ekologiska jordbruk. Samarbete och ett nytt sätt att odla skapade självförtroende Bönderna i Centro Ecologico inledde ett samarbete och bestämde sig för att ta tag i situationen och själva göra en förändring. Samarbete ger trygghet Bönderna började samarbeta och gav stöd till andra ekologiska familjejordbruk i området. Genom att ge råd och tips om hur de kunde hjälpa varandra med praktiska erfarenheter blev det lättare för dem att börja odla ekologiskt. Försäljning av lokalt producerade och förädlade livsmedel på ekologiska gatumarknaden i Porto Alegre. Foto: Solomon Mariam Utbildning ger nya kunskaper De startade kurser i nya ekologiska odlingsmetoder och hur bönderna kunde få jordbruket att bli lönsamt. Sälja till varandra De började sälja sina ekologiska varor på marknader och i affärer i närheten. På så sätt kunde bönderna sälja sina ekologiska jordbruksprodukter (frukt, säd, kaffe m.m.) till varandra i stället för till stora företag på världsmarknaden. a) Banangodis, exempel på gårdsförädling b) Anelise vill ta över sina föräldrars förädlingsindustri, som bland annat tillverkar ekologisk tomatsås och fikonmarmelad (se porträtt nedan). c) Försäljning av lokalt producerade och förädlade livsmedel på ekologiska NATUREN gatumarknaden GÖR FÖR i Porto DIG är Alegre. ett material Foto: Solomon från Naturskyddsföreningen, H. Mariam. Dagens Nyheter och Albaeco. EKOSYSTEMTJÄNSTER VAD ÖVN7:1

29 Ny odlingsmetod De började odla i så kallat trädjordbruk i stället för stora plantagejordbruk med bara en gröda. Trädjordbruk betyder att man blandar olika typer av träd, frukt, grödor, blommor och buskar tillsammans på fälten. Internationellt samarbete De började arbeta tillsammans med internationella organisationer för att lära sig mer om hur man kan utveckla jordbruket. Bananer, kaffe och andra växter växer sida vid sida i trädjordbruket. 18 I dag bestämmer bönderna själva = egenmakt och välfärd För att det hela skulle fungera och gynna befolkningen i området var det viktigt att bönderna fick vara med och bestämma och påverka hur de skulle driva sina jordbruk. En annan viktig sak var att man, i stället för att sälja sina grödor på världsmarknaden, satsade på att sälja till de som bodde i byn och i närheten. Då skulle ju alla få del av de jordbruksprodukter man odlade. Nu säljer småbrukarna själva sina varor direkt till de som bor i området. Bönderna får faktiskt mer betalt än om de skulle sälja det vidare till stora internationella företag där mellanhänder tar en stor del av vinsterna. I dag är marknaderna fyllda av lokalt producerade varor och dessutom en uppskattad mötesplats för småbönder och stadsbor i området. Bönderna i Rio Grande som samarbetar med Centro Ecologico är inte längre så intresserade av att sälja sina varor på den internationella marknaden. De vill behålla friheten att själva bestämma över sina odlingar och dessutom är det bättre för folket i området som nu får ta del av framgången. Det leder till ökad välfärd för hela området. Med trädjordbruk samarbetar bonden med naturen Den metod som numera är vanlig i Rio Grande är så kallat trädjordbruk. Det innebär att man odlar många olika grödor, buskar och träd tillsammans. Det kan till exempel vara bananer, papaya, annans, majs och palmdruvor. Förutom det kan man även odla blommor och prydnadsväxter. Och man kan alltid avverka lite av själva skogen för att få timmer om det skulle behövas. Den här typen av odling är mycket mer likt det naturliga systemet än att bara odla en enskild gröda på ett område. Det som också är bra med trädjordbruk är att Ekologiskt jordbruk ökar Näst efter Argentina är Brasilien det land i Sydamerika med det största ekologiska jordbruket, 1,8 miljoner hektar. Den ekologiska produktionen växer stadigt med mellan procent per år. Den största produktionen består av färska grönsaker och frukt, men även te, kaffe, oljor och mjölkprodukter ökar. Jordbruket bedrivs ofta på små familjeägda marker och regeringen stödjer aktivt övergången till ekologiskt jordbruk genom olika program och ekonomiskt stöd. ÖVN7:2

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Fakta om pollinatörer

Fakta om pollinatörer Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan! Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Köper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud?

Köper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud? Benjamin Vestberg 9a 2010-05-18 Handledare: Gert Alf, Senait Bohlin, Fredrik Alvén ICA har ett eget märke som heter i love eco. De producerar bland annat ekologisk odlingsjord. Köper människor mer ekologiskt

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli 1 2 Hej! Jag heter och kommer från Naturskyddsföreningen och ska berätta hur viktigt det är att välja ekologisk mat. Och visa på att 100% ekologiskt är möjligt. Berätta något om dig själv så att du skapar

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER PÅ riktigt Den som odlar ekopotatis behöver välja potatissort extra noga varför? tuffa potatisar När äpplen eller

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en

Läs mer

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack!

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion Denna uppgift är anpassad för

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Lärartips till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Juni 2012 Hej lärare! Naturskyddföreningens filmpaketet för skolan innehåller fyra korta

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Trädgård på naturens villkor

Trädgård på naturens villkor Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Hur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm?

Hur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm? Hur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm? INFORMATION OM MILJÖDIPLOM - KLIMATANPASSAD VILLATOMT KOMMUNEN Pollinering Livsmiljö Luftkvalitet Vattenrening och dagvattenhantering Bullerreglering

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

Sjölejonen höjer knappt på ögonbrynen. Galapagos ett hotat världsarv

Sjölejonen höjer knappt på ögonbrynen. Galapagos ett hotat världsarv Efter 50 år som nationalpark blinkar varningslamporna för Galapagosöarna. Den känsliga floran och faunan hotas av kraftig befolkningstillväxt och ökande turism. För två år sedan satte FN-organet Unesco

Läs mer

Brist på rent vatten

Brist på rent vatten Namn: Porntipa Loré Ämne: Geografi 1 Bedömningsuppgift: Hållbar utveckling Brist på rent vatten 1. Inledning Jag har valt att i denna uppsats fördjupa mig i ämnet: Brist på rent vatten. I Sverige har vi

Läs mer

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden

Läs mer

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.

Läs mer

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv. 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv. 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt Permakultur för ett hållbart lokalt näringsliv 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt Livets kretslopp Naturen som modell Skogsträdgården - odling med de naturliga ekosystemen som modell

Läs mer

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd Kompis med kroppen 1. Häng med på upptäcksfärd Hej! Häng med och lär dig mer om hur du är schysst mot kroppen och blir mer klimatsmart! Du kan säkert redan en hel del om frukt och grönsaker och vet att

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

4.2 Vad är träd bra för?

4.2 Vad är träd bra för? AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

Gröna skolgårdar, rapport 2013

Gröna skolgårdar, rapport 2013 Gröna skolgårdar, rapport 2013 Sinnenas trädgård, Förskolan Blomman Förskolan Blomman ligger i Nilstorp i Lund och består av två avdelningar. Det är en ganska liten men personlig förskola som har ett nära

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Odling Från havet Odlingsområden Jordbruksområden Miljöeffekter

Odling Från havet Odlingsområden Jordbruksområden Miljöeffekter Tigerräkor Från havet till tallriken I Sydamerika och Asien arbetar en stor del av befolkningen med tigerräkodling. Under de senaste årtiondena har de fått stor konkurrens av västerländska företag efter

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa Biologisk mångfald Svåra ord Rekreation: Miljöbyte Etiska: Moraliska Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna Förnimma: Märka, känna, begripa Varför är biologisk mångfald så viktigt? Biologisk mångfald

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer