Elevövningar. EKOSYSTEMTJÄNSTER VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elevövningar. EKOSYSTEMTJÄNSTER VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco."

Transkript

1 Elevövningar a

2 Ekosystemtjänster vad naturen gör för dig Okej, ekosystemtjänster kanske är ett svårt ord. Men om vi säger»naturens gratistjänster«blir det kanske lite lättare. Det hela är egentligen ganska enkelt, det handlar om sådant som händer och görs i naturen som vi människor drar nytta av. Oftast helt gratis, dessutom! Vi skulle inte klara oss utan naturens gratistjänster Naturen ger oss till exempel rent vatten, ren luft, mängder av olika träd och växter, hav med fiskar, ett myller av olika djur, och maskar som ser till att det finns fin odlingsjord. Allt detta är exempel på ekosystemtjänster. Hur skulle vi klara oss utan dem? Det skulle bli ganska jobbigt, för vi skulle inte klara av att göra det själva. Hur gör man till exempel en fisk? Alla kursiverade ord finns i ordlistan Naturen gör det tillsammans = ekosystem Alla naturens delar (växter, djur, småkryp, vatten, näring, maskar med mera) samarbetar tillsammans i så kallade ekosystem. Det är ett system där det mesta behövs för att det ska funka och tillsammans bildar de en helhet ett ekosystem. Det kan vara ett pyttelitet område i en stubbe eller omfatta hela jorden. Det flesta ekosystem hänger ihop med varandra i ett komplicerat system. Ingen del är helt onödig, inte ens myggor och råttor, alla måste finnas med lagom mycket för att helheten ska fungera. Och människan hör faktiskt också dit. I dag utnyttjas ekosystemen för hårt Tyvärr är det ibland svårt för oss att uppskatta betydelsen av ett fungerande ekosystem. Människor har i alla tider utnyttjat det som finns i naturen helt gratis. Länge har»naturens skafferi«räckt åt familjen och vännerna i byn, men de senaste hundra åren har människorna snott åt sig rätt mycket av havets fiskar, skogens träd, det rena vattnet och odlingsmarken. Lite väl mycket faktiskt ekosystemen börjar förlora sin förmåga att ge oss sina tjänster. Dessutom har vi bränt en hel del bensin och andra fossila bränslen så att föroreningar och andra onyttiga gaser flyger runt och försämrar luften och påverkar klimatet. Ekosystemen kräver respekt En stor undersökning* visade att mer än hälften av alla världens tjänster som ekosystemen ger oss är hotade. Människan har röjt runt, förändrat och tagit en hel del utan att förstå hur helheten i ekosystemen fungerar. Men lyckligtvis är det inte försent att göra något. Det hela är inte så svårt vi måste visa ekosystemen lite mer respekt helt enkelt. Om vi lär oss mer om hur ekosystemen fungerar och sköter dem smartare kan vi fortsätta att ta del av alla de tjänster som vi alla är så beroende av. * Läs mer om Millennium Ecosystem Assessment i ordlistan. 1

3 ARBETSBLAD I den här övningen ska du arbeta med de olika tjänster som ekosystemen bidrar med. Det är rätt många som du märker, det är allt ifrån bra klimat, åkermark och mediciner till vackra omgivningar. Men ju mer du tittar och läser desto mer inser du hur mycket vi verkligen behöver, och att det finns ekosystemtjänster både utanför klassrumsfönstret och på andra sidan jorden. Använd illustrationen, texten och faktabladet när du svarar på frågorna. 1. Skriv ner några ekosystemtjänster som ger dig mat på bordet. 2. Vi får rent vatten från naturen men vad måste fungera för att det ska finnas rent vatten? 3. Vilka ekosystemtjänster bidrar till att vi får ren luft? 4. Tänk dig att man högg ner alla skog i världen. Ge exempel på några ekosystemtjänster skulle försvinna då? 5. På vilket sätt kan naturen skydda oss från naturkatastrofer? 6. Karin har kört fast i sin matteläxa, hon är trött och sur. Då tar hon en promenad med sin hund Fifi i skogen. Det är mulet men hon hör några fåglar kvittra och ser en igelkott vanka fram bland snåren. När hon kommer hem känner hon sig piggare och rätt glad, då sätter hon sig med matten och blir klar på 10 minuter. a) På vilket sätt kan man säga att skogen fungerade som en ekosystemtjänst för Karin? b) Har du någonsin upplevt att du mått bra av att vara i skogen, ute på havet eller bland åkrar och ängar? Berätta om ett tillfälle. 7. Använd illustrationen och faktabladet och gör en lista på de fem ekosystemtjänster som du tycker är allra viktigast. Skriv en kort motivering till varje. 8. Vad tycker du man ska göra för att visa ekosystemen lite mer respekt? 2

4 REGLERANDE TJÄNSTER Tjänster som gör att naturen fungerar på ett bra sätt. En fungerande natur fixar själv tillfälliga problem som dyker upp. 1. Kontroll av erosion Erosion är när vind, vatten eller is bryter ner och transporterar bort jord, sand och lera. Erosion är helt naturligt. Men det kan bli för mycket erosion på vissa platser och då spolas odlingsjorden bort så att inget kan växa. Växter hindrar erosionen, det kan till exempel vara skog, äng, åker eller annan växtlighet. Det är växternas rötter som binder vatten och håller kvar jorden. Om vi hugger ner all skog, tar bort växterna eller förändrar den naturliga växtligheten på ett dramatiskt sätt kan erosionen göra bra odlingsmark till torra, obrukbara områden som inte är till någon nytta. Ekosystemtjänst: Rötter till träd och buskar ser till att hålla kvar odlingsjorden. Alla kursiverade ord finns i ordlistan 2. Vatten- och avloppsrening Ekosystemen hjälper oss att rena vattnet både innan och efter att vi använt det. Smutsigt vatten filtreras genom sjöar, våtmarker eller sand. Dessutom hjälper bakterier och mikroorganismer till för att ta bort gifter och andra föroreningar ur vattnet. Att behålla ekosystemen kring sjöar och vattendrag är ett sätt att se till att vi kan få rent vatten. Ekosystemtjänst: Våtmarker, sjöar och biologisk mångfald hjälper till att filtrera och rensa bort smuts och gift från vattnet. 3. Sjukdomsspridning Nästan alla djur och växter har någon naturlig fiende i form av ett djur som lever på att äta just den växten eller djuret. Det betyder till exempel att fiskar och fåglar kan stoppa spridningen av malaria genom att äta myggorna som sprider den sjukdomen. Ekosystemtjänst: Insekter och andra djur kan förhindra att vissa sjukdomar sprider sig. 4. Skydd mot skadedjur Vissa djur kallar vi skadedjur för de förstör för oss, till exempel kålmasken som äter upp kål som vi odlar. Men i stället för gifter och besprutning finns det fåglar som äter upp kålmaskarna. Men för att det ska fungera måste vi se till att fåglarna trivs. Ekosystemtjänst: Fåglar och andra djur kan äta upp skadedjur som förstör det vi odlar. 3

5 5. Skydd mot naturkatastrofer Naturkatastrofer blir allt vanligare och allt fler människor drabbas. Våtmarker och skogar vid kusten fungerar som stora tvättsvampar som suger upp vatten och förhindrar översvämningar. Mangroveskogar och korallrev längs kusten fungerar som dämpande skydd mot orkaner och stormar. Ekosystemtjänst: Våtmarker och skogar vid kusten ger skydd mot kraftiga naturkatastrofer och översvämningar. 6. Upptag av koldioxid Ekosystemen står i ständigt utbyte med luften. Växthusgasen koldioxid tas upp och lagras av växter som i sin tur producerar syre som vi behöver för att andas. Om vi avverkar skog utan att plantera ny minskar skogens förmåga att ta upp och omsätta koldioxid. Växthuseffekten ökar. Även vattnet i haven binder stora mängder koldioxid. Ekosystemtjänst: Träd, växter och hav tar hand om och lagrar växthusgasen koldioxid. 7. Pollinering Över 90 procent av alla växter måste få hjälp att föröka sig. För att förökning ska kunna ske (att exempelvis ett äpple ska börja växa) måste blommornas pollenkorn ta sig från en växt till en annan (kallas pollinering). Många växter är därför helt beroende av bin, humlor och andra insekter. Dålig pollinering är lika med dålig skörd av äpplen. Ekosystemtjänst: Insekter hjälper till att sprida pollen så att växter kan fortplanta sig och sätta frön och bilda frukt. FÖRSÖRJANDE TJÄNSTER Tjänster som vi människor direkt kan använda för vår överlevnad. 8. Mat Vi får all vår föda från växter och djur. På åkern kan vi odla växter och djur som vi kan använda till en mängd olika saker, förutom att det är en viktig källa till näring. Ekosystemtjänst: Vi får all vår föda från växter och djur, t.ex. frukt, grönsaker, kött, fisk. 9. Bränsle Trä, gödsel eller energiskog kan användas till att elda med så att vi får värme och energi. Men det är viktigt att använda det med måtta så att vi inte stör en naturlig återväxt. Ekosystemtjänst: Trä, gödsel eller energiskog kan användas att elda med. EKOSYSTEMTJÄNSTER VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. 4

6 10. Mediciner Människan har i alla tider använt växter och örter från naturen för att lindra sjukdomar. Över 40 procent av dagens läkemedel kommer ursprungligen från vilda växter. De flesta av läkemedlen inom cancervården kommer från naturen. I framtiden kommer nya sjukdomar och då behövs en mångfald av arter för att vi ska kunna finna nya mediciner. Ekosystemtjänst: Vissa växter kan användas för att bota eller lindra sjukdomar. 11. Färskvatten Vatten i marken, vatten i sjöar och vatten i is är sötvatten som vi behöver för vår överlevnad. I stora delar av världen är rent vatten en bristvara och det är ett stort problem att få tag på det livsnödvändiga vattnet. Mer än en miljard människor saknar i dag tillgång till rent dricksvatten. Ekosystemtjänst: Grundvatten, vatten i sjöar och is ger oss sötvatten som vi behöver.. KULTURELLA TJÄNSTER Tjänster som gör oss människor glada och lyckliga och ger livet en mening. 12. Inspiration Naturen har i alla tider varit en plats där människor sökt vila och inspiration naturen betyder för många en lugn och behaglig miljö långt ifrån stress, buller och föroreningar. På senare tid har också forskningen visat hur bra människor mår av att vara ute i naturen. Ekosystemtjänst: Vacker natur som gör människor lyckliga och inspirerade. 13. Känsla av tillhörighet/hindra konflikter Människor som lever ett bra liv genom att använda naturens tjänster är måna om att bevara sin omgivning. Markförstöring, brist på vatten och naturkatastrofer skapar ofta konflikter bland folkgrupper eftersom människor hamnar i nöd och söker sig till andra områden. Ekosystemtjänst: Ett fungerande ekosystem kan hindra konflikter orsakade av naturförstöring eller naturkatastrofer. 14. Fritid och ekoturism Turism omsätter varje år många miljarder kronor. Vackra landskap, ett väl fungerande ekosystem med exotiska djur och växter är en viktig förutsättning för ekoturismen. Ekosystemtjänst: Många vill besöka spännande platser och uppleva naturen. EKOSYSTEMTJÄNSTER VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. 5

7 STÖDJANDE TJÄNSTER Tjänster som hjälper andra processer i naturen att fungera och därmed är en förutsättning för alla andra ekosystemtjänster. 15. Jordbildning Små mikroorganismer, kryp och maskar är ekosystemens nedbrytare, de bryter ner döda djur och växter och förvandlar dem till näringsrik jord. Näringsrik jord behövs för nästan all växtlighet på jorden. Ekosystemtjänst: Ekosystemen ger näringsrik jord som de flesta marklevande växter behöver. 16. Fotosyntes Alla gröna växter tar upp energi från solen. Med hjälp av solens energi, koldioxid och vatten bygger de upp sig själva och producerar syre. Fotosyntesen är grunden för de flesta ekosystem. Ekosystemtjänst: Alla gröna växter tar upp energi från solen och producerar syre. 17. Näring i naturen Viktiga näringsämnen som till exempel kväve och fosfor cirkulerar genom ekosystemen via växter, djur och mikroorganismer. Ekosystemtjänst: Växter, djur och mikroorganismer ser till att viktiga näringsämnen cirkulerar i naturen. 18. Transport av vatten I vattnets kretslopp cirkulerar vatten runt i floder, sjöar, hav, växter och djur. Vatten är en livsnödvändighet för allt liv och ekosystemen gör det möjligt för vattnet att cirkulera så att det kan användas. Ekosystemtjänst: Vattnet cirkulerar genom naturen EKOSYSTEMTJÄNSTER VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. 6

8 Ekosystemtjänster naturens gratistjänster 16. Fotosyntes alla gröna växter producerar syre 7. Pollinering insekter hjälper till att sprida pollen 9. Bränsle t.ex. träd, energiskog 4. Skydd mot skadedjur fåglar och andra djur kan äta upp skadedjur 18. Transport av vatten vattnet cirkulerar genom naturen. 10. Mediciner från växter 17. Näring och energi viktiga näringsämnen cirkulerar i naturen 11. Färskvatten grundvatten, vatten i sjöar och is ger sötvatten 8. Mat t.ex. frukt, grönsaker, kött, fisk 13. Känsla av tillhörighet/hindra konflikter ett fungerande ekosystem kan hindra konflikter 2. Vattenrening våtmarker och sjöar renar vattnet. 15. Jordbildning ekosystem ger näringsrik jord 6. Upptag av koldioxid växter lagrar koldioxid 12. Inspiration vacker natur ger inspirerade människor. 5. Skydd mot naturkatastrofer våtmarker och skogar skyddar mot översvämningar 3. Förhindra sjukdomsspridning 14. Fritid och ekoturism 1. Kontroll av erosion rötter till träd och buskar håller kvar jorden 7

9 Ekosystemet ger rent vatten till 8 miljoner New Yorkbor New York är en av världens största städer. Där bor över 8 miljoner människor. För att så många människor ska kunna bo, leva och arbeta behövs givetvis massor av saker, men viktigast av allt är kanske rent vatten. Invånarna i staden använder i genomsnitt 4,5 miljarder liter vatten varje dag. Men varifrån kommer det vattnet kan man undra? Dricksvattnet kommer från Catskillbergen Nordväst om staden ligger Catskillbergen, ett stort bergsområde med skogar, betesmarker, ängar, åkrar, bäckar och våtmarker som ger rent vatten till sex bergssjöar. Det är härifrån som 90 procent av New Yorks dricksvatten kommer. Mikroorganismerna i skogen bryter ner föroreningar, växtligheten i de porlande bergsbäckarna tar upp näringsämnen och i våtmarkerna bromsas vattnet upp och föroreningar sjunker och binds av växterna på sjöbottnen. Tillsammans samarbetar växter, djur och mikroorganismer i ett fungerande ekosystem som ger ett klart, rent vatten. Problemet dricksvattnet får sämre kvalitet I slutet av 1980-talet hände något. Kvaliteten på vattnet blev sakta allt sämre. Vad var det som höll på att hända? Orsaken fanns i området kring Catskillbergen. Sedan flera år tillbaka hade nya jordbruksområden odlats upp och skogen avverkades i allt större utsträckning. Området hade dessutom lockat till sig nya invånare som byggde sommarstugor kring de vackra sjöarna. Bönder, skogsägare och markägare tänkte bara på sina egna intressen. Det ledde till att ekosystemet kring Catskillbergen stördes. Skogens, bäckarnas, våtmarkernas och sjöarnas förmåga att rena vattnet naturligt höll på att försämras. De två alternativen tekniken eller naturen New Yorks miljöansvariga fick en varning av amerikanska naturvårdsverket: Kvaliteten på stadens dricksvatten måste bli bättre! Situationen var allvarlig, något måste göras. Man kom fram till att det fanns två alternativ: Alla kursiverade ord finns i ordlistan Alt 1. Undersöka varför naturen inte längre renade vattnet tillräckligt, och åtgärda det så att ekosystemet skulle kunna fortsätta att rena vattnet. Naturen var lösningen. Alt 2. Bygga ett stort reningsverk som skulle kosta fem miljarder dollar och med en driftskostnad på 300 miljoner dollar per år. Tekniken var lösningen. Ett stort reningsverk skulle ge många arbeten och dessutom skulle skogsägare och bönder ÖVN1:1

10 kunna fortsätta att utnyttja marken som tidigare. Vattenkvaliteten skulle säkras av reningsverket, men till ett högt pris både i dollar och genom stora ingrepp i naturen. Att återställa ekosystemet skulle innebära protester från bönder, mark- och skogsägare. De skulle förlora inkomster och gårdar och företag skulle gå i konkurs. Lösningen en bra miljö ger bra vatten Miljöansvarig i New York var Albert Appleton och hans idé var:»en bra miljö ger bra vatten.«hans förslag innebar att man skulle satsa en och en halv miljard dollar på att återställa ekosystemet kring Catskillbergen. Bönder, skogs- och markägare protesterade. Men i stället för att köra över dem inleddes ett samarbete där miljöorganisationer, mark- och skogsägare och bönder lyssnade och lärde av varandra. Bönderna fick nu i stället betalt för att driva mer miljövänliga jordbruk. På samma sätt fick bönderna, mark- och skogsägare betalt för att återställa och därmed upprätta ekosystemet kring det känsliga området. Resultatet alla blev vinnare Projektet lyckades och New York har i dag ett av USA:s bästa dricksvatten tack vare ett fungerande ekosystem i Catskillbergen. Allt till en betydligt lägre kostnad än ett stort reningsverk, dessutom genom att behålla och vårda ekosystemet. Händelserna visar att det går att hitta lösningar där alla blir vinnare; ekosystemet, bönderna, skogs- och markägarna och de 8 miljoner invånarna i New York. VATTENRENING EKOSYSTEMTJÄNST TRANSPORT AV VATTEN JORDBILDNING UPPTAG AV KOLDIOXID TURISM/ INSPIRATION RENT VATTEN BIOLOGISK MÅNGFALD Alternativ 1. Ett väl fungerande ekosystem ger många tjänster tillbaka. VATTENRENING RENINGSVERK TRANSPORT AV VATTEN UPPTAG AV KOLDIOXID JORDBILDNING RENT VATTEN TURISM/ INSPIRATION BIOLOGISK MÅNGFALD Alternativ 2. Ett rubbat ekosystem ger inte lika mycket tillbaka. ÖVN1:2

11 NÅGRA FRÅGOR ATT BESVARA Använd illustrationen och texten när du svarar på frågorna. 1. a) Hur mycket vatten gör invånarna i New York av med på en dag? b) Varifrån kommer dricksvattnet? 2. Varför hämtar man inte dricksvatten från t.ex. Hudsonfloden som rinner genom New York? 3. Beskriv problemet som drabbade dricksvattnet till New York på 1980-talet. 4. a) Hur löstes problemet? b) Vad var det som gjorde att de valde lösningen med naturlig rening? 5. Utgå från symbolen och illustrationen av de två alternativen att rena vatten. a) Vilka ekosystemtjänster använde man genom att välja den naturliga reningen? b) Vilka hade tjänat på att bygga ett stort reningsverk? 6. Vad krävs för att Catskillbergen ska kunna fortsätta att ge dricksvatten även i framtiden? 7. Hur kan man använda exemplet med Catskillbergen för att visa att det går att använda ekosystemtjänster på ett positivt sätt? 8. Gå in på och se efter hur det ser ut vid Catskillbergen i dag Presentera & publicera Mer än 4,5 miljarder liter rent vatten om dagen, utan reningsverk. Det är ganska otroligt. Vi vill att resultatet av arbetet med den här övningen ska spridas vidare till andra. På underlaget Presentera och publicera finns förslag och tips på vad du kan hitta på.! EKOSYSTEMTJÄNSTER VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN1:3

12 Bin och humlor kräver respekt! Visste du att det finns ett samband mellan bin, äpplen och ekonomi? Jo, honungsbina gör ett jättejobb åt alla äppelodlare i Sverige. Utan binas tjänster skulle det inte bli mycket till äppelskörd. Och ingen honung heller för den delen. För att få ihop ett kilo honung krävs det flygturer in och ut ur bikupan. Binas gratisarbete är värt stora pengar. Så här hänger det ihop: Hjältarna på äppelodlingen Precis som många andra växter behöver äppelträdet hjälp för producera nya äpplen. För att ett äpple ska börja växa måste äppelblommornas pollenkorn flytta sig från en blomma till en annan, det kallas pollinering. Den som gör det kallas pollinatör. Pollineringen sker på våren under blomningen, och det är nu som honungsbina sätter igång med sitt hårda gratisarbete. Honungsbina bara älskar den söta nektar som finns i äppelblomman, i blomman finns också ståndare med pollen som fastnar på kroppen när biet suger i sig blommans nektar. Pollenkornen följer sedan med biet till nästa blomma där det fastnar på en pistill pollineringen, befruktningen, är därmed genomförd! Ett enda bi kan ha mer än pollenkorn på kroppen och hinner besöka mer än 10 blommor på en minut. På så sätt hjälper bina till att sprida pollen så att blommorna kan bli till äpplen. Det är därför alla som odlar äpplen gillar bin. Utan bin, ingen pollinering, inga äpplen, inget äppelmos eller äppelcider och inga pengar till äppelodlarna. Alla kursiverade ord finns i ordlistan Nästan alla växter behöver pollinatörer Det är inte bara äppelträd som pollineras. Över 90 procent av alla blommande växter och mer än två tredjedelar av världens viktigaste matgrödor är beroende av pollinatörer, resten pollinerar sig själva eller med hjälp av vinden. Tänk bara på en snabbmatslunch, till exempel en cheeseburgare med jordgubbsshake. Kon som bidrog till köttet i hamburgaren, producerade mjölken till milkshaken och osten till cheeseburgaren. Kon åt förmodligen foder som innehöll raps. Rapsen pollineras av flera olika insektsarter. Vetet i hamburgerbrödet pollinerade sig självt eller av vinden, men senapen, tomaterna i ketchupen, gurkan, löken, salladen, pollinerades alla av insekter. Det blir dyrt när pollinatörerna försvinner Allt väl så långt men det finns tyvärr vissa problem. För att bin ska kunna utföra sitt arbete krävs ett fungerade ekosystem. Bin, humlor, flugor och andra insekter trivs i en miljö med biologisk mångfald, det kan vara i en skog, ÖVN2:1

13 äng eller hage där det finns olika typer av blommor, växter och småkryp. Om man avverkar skogen, odlar upp hagar och ängar så att bara några få växter finns kvar har man skapat en monokultur. Variationen av växter och djur försvinner och då trivs inte heller de värdefulla pollinatörerna. Omkring 40 procent av de vilda bin och humlor som är rödlistade i Sverige har svårt att överleva i stora monokulturer. Förutom gifterna har de svårt att hitta boplatser, en partner eller tillgång till föda. Efter blomning på dessa fält hamnar bina ofta i en svältsituation. Människans intrång i binas genetik genom avel, odlingsmetoder, monokulturer, bekämpningsmedel, och de virus och sjukdomar som naturligt förekommer riskerar att slå tillbaka. Södra Kina är ett exempel: I vissa områden där har nästan alla bin försvunnit. Pollinatörerna har flyttat eller utrotats. Surret har tystnat. Det har tvingat människor att själva klättra runt i träden för att pollinera med hjälp av långa penslar. Annars blir det ingen frukt. Det är både dyrt och osmart, det krävs ungefär 10 personer för att klara samma jobb som en enda koloni med bin. En amerikansk studie visade att ett enda bi kan bidra med blåbär för ett värde av 600 kronor per år genom att besöka över blåbärsblommor. Man har räknat ut att värdet av alla världens pollinatörer uppgår till 400 miljarder amerikanska dollar (eller kronor ungefär). Tänk vad mycket man förlorar om man inte ger de hårt arbetande pollinatörerna den respekt de kräver! POLLINERING EKOSYSTEMTJÄNST ÄPPLEN SKYDD MOT EROSION POLLINERING JORDBILDNING BIOLOGISK MÅNGFALD NATURLIGT SKYDD MOT SKADEINSEKTER Alternativ 1. Ett fungerande ekosystem ger flera ekosystemtjänster. HANDPOLLINERING HANDPOLLINERADE ÄPPLEN SKYDD MOT EROSION POLLINERING JORDBILDNING BIOLOGISK MÅNGFALD NATURLIGT SKYDD MOT SKADEINSEKTER Alternativ 2. Ett ekosystem som är rubbat ger mindre tillbaka. ÖVN2:2

14 NÅGRA FRÅGOR ATT BESVARA 1. Förklara vad pollinering är och varför det är så viktigt för att växterna ska kunna fortplanta sig. 2. Vad behövs för att pollinatörerna ska kunna utföra sitt värdefulla uppdrag? 3. Ge exempel på något du ätit nyligen som har varit beroende av en pollinatör. 4. På vissa ställen har pollinatörerna försvunnit helt. Vad får det för följder för dem som odlar frukt? 5. a) Titta på illustrationen och förklara skillnaderna mellan de två miljöerna och det är som symbolen visar. b) Vilken av de två miljöerna är mest sårbar för till exempel skadeinsekter eller missväxt? Presentera & publicera Hur många tror du känner till vilket jobb bin och humlor lägger ner för att vi ska få äpplen? Gör något mer av ditt arbete, på underlaget Presentera och publicera finns förslag och tips på vad du kan hitta på. ÖVN2:3

15 Ekologiskt jordbruk ger mer tillbaka I flera tusen år har människor levt på att odla jorden och sköta boskap. Därmed har vi fått säd till bröd, frukt, grönsaker, mjölk, ost, kött och hudar. För att allt ska fungera bra krävs ett myller av olika sorters maskar, bakterier och svampar (mikroorganismer) som tillsammans skapar en näringsrik jord att odla i. Allt ingår i ett välfungerande ekosystem. En blandning av många växter och djur bildar en stor biologisk mångfald som också gör att jordbruket kan stå emot till exempel oväder, torka, skadedjur och annat elände. Alla kursiverade ord finns i ordlistan Ekosystemet får betala ett lönsammare jordbruk Men de senaste femtio år har det hänt något. För att tjäna mer pengar har jordbruket och boskapsskötseln effektiviserats. Stora odlingar av ett fåtal grödor ger mycket pengar och många boskapsdjur på liten yta ger mycket mjölk och kött. Men man tänkte inte så mycket på ekosystemen eller djuren. Moderna maskiner, monokultur (specialisering på en viss gröda eller att föda upp en sorts boskap) har gjort att färre bönder i dag kan producera allt mer mat. Men, om man inte ser helheten och sköter om hela ekosystemet kommer vissa arter av växter och djur inte att trivas. Hela ekosystemet blir då mer känsligt och sårbart för till exempel sjukdomar och skadeinsekter. För att klara de nya hoten tvingas bonden att använda mer konstgödning och kemiska bekämpningsmedel. Dålig stil tycker invånarna i ekosystemet vilket gör att ÖVN3:1

16 de försvinner eller dör ut = ännu färre ekosystemtjänster tillbaka. En ond cirkel har bildats. Bonden har ökat sin produktion och vinst, men till priset av färre ekosystemtjänster och mer utsläpp av gift och konstgödsel. Ekologiskt ger lite av varje + mer ekosystemtjänster I det ekologiska jordbruket strävar bonden efter att vårda och underhålla den biologiska mångfalden och de ekosystemtjänster den bidrar med. På så sätt ger jordbruket inte bara mat utan även många andra ekosystemtjänster som till exempel pollinering, bättre jordar, naturlig skadedjursbekämpning, gladare kor och grisar samt ett varierat vackert jordbrukslandskap. För den ekologiska bonden är biologisk mångfald (en rik natur med många olika sorters växter och djur) viktigt, för att på bästa sätt utnyttja de olika ekosystemtjänsterna. För att allt ska fungera måste bonden tänka på helheten, att alla bakterier, maskar, svampar och djur arbetar tillsammans för att skapa bördiga, giftfria jordar och rent vatten. Bättre för ekosystemet men inte alltid lika effektivt om man bara ser till hur stora skördarna blir. EKOLOGISKT JORDBRUK VETE JORDBILDNING HAVRE POLLINERING FRUKT BIOLOGISK MÅNGFALD Alternativ 1. Det ekologiska jordbruket bidrar med många olika tjänster. KONVENTIONELLT JORDBRUK VETE JORDBILDNING HAVRE POLLINERING FRUKT BIOLOGISK MÅNGFALD Alternativ 2. Ett konventionellt jordbruk ger stora skördar, men inte lika många ekosystemtjänster tillbaka. ÖVN3:2

17 Två bönder två odlingssätt Här får du träffa två bönder som resonerar lite olika kring hur jordbruket ska bedrivas. Bonde Effektiv Jag odlar bara en gröda för det är mycket mer effektivt och det gör att jag får större skörd och tjänar mer pengar. Jag driver ett konventionellt jordbruk. Problem: Mindre antal växter och djur skapar större risk för sjukdomar och skadedjur vilket i sin tur ökar behovet av bekämpningsmedel. Sanningen är den att jag tycker det är bra med stordrift av antingen djurproduktion eller viss typ av växtodling. Bekämpningsmedel och konstgödning är inte så farligt som alla säger. Jag använder bara sånt som är godkänt av myndigheterna. Problem: Tillsatser av kemikalier och konstgödning behövs för att öka vinsterna och hålla nere priserna för konsumenterna. Bonde Ekologi Jag tycker det är bäst att ha både flera olika sorters djur och flera olika typer av odlingar och olika sorter av samma gröda. Det ger inte lika stora skördar men jag får mer av annat. Jag driver ett ekologiskt jordbruk. Ekosystemtjänst: Biologisk mångfald, många djur, växter och organismer trivs vilket bidrar till ett fungerade ekosystem. Jag trivs bäst på en levande lantgård med en variation av djur och växter. Ekosystemtjänst: Ekosystem som klarar av sjukdomar och skadeinsekter. Naturlig kogödsel ger näring och insekter och mikroorganismer trivs och skapar goda förutsättningar för bördiga jordar. Ängar och hagmarker bidrar till en stor variation av växter, insekter och andra djur. Det ger också en varierad natur som lockar till friluftsliv och ekoturism. Jag använder en del konstgödning och kemiska bekämpningsmedel. Det behövs för att öka produktionen. Problem: Näring läcker ut och bidrar till övergödning, dessutom släpps gifter ut i ekosystemet. 50 procent av Östersjöns dåliga vatten beror på utsläpp från jordbruk. Jag tillför naturlig gödsel från djuren på gården och använder inga bekämpningsmedel. Lite jobbigt, men bra för djur och natur. Ekosystemtjänst: Gynnar pollinering, skapar bra mikroklimat, höjer mullhalten i jord. Dessutom mindre problem med övergödning av sjöar och hav. EKOSYSTEMTJÄNSTER VAD NATUREN GÖR FÖR DIG är ett material från Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter och Albaeco. ÖVN3:3

18 NÅGRA FRÅGOR ATT BESVARA 1. Vad krävs för att ett jordbruk ska fungera bra på längre sikt? 2. Hur förändrades jordbruket för femtio år sedan för att göra det lönsammare? 3. Vad har bonden Effektiv för metoder för att få ut så mycket som möjligt från sitt jordbruk? 4 När bönder börjar med ekologisk odling kan det ses som ett svar på ett problem. a) Vad är problemet? b) Vad har orsakat problemet? c) På vilket sätt är ekologisk odling en lösning på problemet? 5. Använd illustrationen, symbolerna och texten om de två bönderna och jämför fördelar och nackdelar för bönderna och vi som handlar. Använd den här modellen: Fördelar Nackdelar Bonde Ekolog Bonde Effektiv Att handla ekologiskt Att handla intensivt odlat 6. Ge exempel på en»ond cirkel«inom jordbruket genom att använda följande stödord: biologisk mångfald monokultur bekämpningsmedelsårbarhet risk för skadeinsekter konstgödning 7. Ge exempel på hur en»god cirkel«skulle kunna se ut? Presentera & publicera Det är många som inte kan så mycket om ekologiskt jordbruk. Använd dina kunskaper för att påverka andra. På underlaget Presentera och publicera finns förslag och tips på vad du kan hitta på. ÖVN3:4

19 Åsikter om ekologiska jordbruk svara på insändaren Det finns många åsikter om vad ett ekologiskt jordbruk är. Frågan är vad som är sant eller inte. Här följer en insändare från en person som har en del åsikter i ämnet. Läs den och fundera på vad som egentligen stämmer. Ta hjälp av frågor och faktabladet Ekologiska jordbruk och skriv ett eget svar till insändaren. Alla kursiverade ord finns i ordlistan Nu är jag trött på det här ekologiska snacket det är många som säger att ekologisk odling ska vara bra för både hälsan och miljön. Det stämmer inte! Det här ekologiska tjatet är tröttsamt och fördelarna är överdrivna. Gör som jag, avslöja miljöbluffen! biologisk mångfald, visst! Det tjatas till exempel om att ekologiskt lantbruk är bra för den biologiska mångfalden. Stämmer inte! Det är ju bara en massa ogräs, förvirrade bönder och kossor som trampar runt och förstör värdefull mark. Nej, bygg golfbanor eller anlägg stora effektiva lantbruk så används marken till något vi kan tjäna pengar på. In med korna i båsen. De vill inte vara ute i regn och kyla. Kor som står inne ger dessutom mer mjölk nyttigare mat, nej knappast Varför skulle ekologisk mat vara nyttigare? Ett äpple är ett äpple och en potatis en potatis, den blir väl inte mindre nyttig för att man odlar den med konstgödsel och bekämpningsmedel. Vem vill ha skalbaggar och annat småkryp i frukten? Nej, lägg ner, säger jag. Ekologisk mat är ju också mycket dyrare. Vill du ha mindre pengar i plånboken? Köp ekologisk mat! småbruk är ineffektiva miljöbovar! Alla ekologiska jordbruk är små och ineffektiva. Nej, stora jordbruk är bättre på att få fram mat på ett effektivt sätt. Tänk bara på hur det var för 100 år sedan. Då var alla jordbruk små och varken konstgödsel eller bekämpningsmedel fanns. Nästan alla svenskar var bönder och då var vi ett fattigt folk som levde med svält och elände. Sen har jag hört att det ekologiska jordbruket släpper ut minst lika mycket näringsämnen som ett vanligt jordbruk. Kodynga innehåller ju också en massa ämnen som gör att det växer, och det rinner ju ut i bäckar och åar även från ekologiska jordbruk. Nej, då är det bättre att använda konstgödsel som man kan sprida med traktorn. ekologiska jordbruk leder till vår undergång! Världen svälter ju, och det går inte att föda jordens befolkning om alla bönder skulle odla ekologiskt. Ju fler ekologiska jordbruk desto fler som svälter. Nej, ett ekonomiskt, enkelt och storskaligt jordbruk är det som gäller om det ska bli mat till alla. Det är ju speciellt viktigt att fattiga länder lär sig att odla mer effektivt med moderna hjälpmedel och bra bekämpningsmedel, då blir det lite ordning på det hela. Se på Sverige. Här svälter ingen trots att bara 3 av 100 jobbar som bonde. den sanna miljöhjälten ÖVN4:1

20 SKRIV ETT SVAR PÅ INSÄNDAREN, MEN SVARA FÖRST PÅ NÅGRA FRÅGOR 1. Finns det något i insändaren som du håller med om? 2. Varför tror du att»den sanna Miljöhjälten«är så arg på det»ekologiska snacket«? 3. Läs faktabladet Ekologiska jordbruk och stryk under några fakta som»den sanna Miljöhjälten«har missuppfattat. 4. Skriv själv ett svar på insändaren. Använd dig av dina egna åsikter och informationen från faktabladet. För att underlätta argumentationen kan du utgå från följande uppställning: a) Först en åsikt/ställningstagande (Det här tycker jag.jag håller inte med dig om ) b) sedan en motivering till åsikten/ställningstagandet (därför att på grund av min.) c) kopplad det till fakta (forskningen visar att det är inte rätt att ) Försök att få med olika perspektiv som t.ex. tjäna pengar (ekonomiskt), biologisk mångfald (ekologiskt), göra rätt (etiskt) samt vackert (estetiskt) i ditt svar. Presentera & publicera Nu när du skrivit en insändare är det väl lika bra att du skickar in den till någon tidning. Eller ännu bättre, gör en film där ni berättar för insändaren hur ni tänker kring ekologiskt jordbruk. ÖVN4:2

21 Faktablad Ekologiska jordbruk Biologisk mångfald Undersökningar har visat att ekologiska lantbruk är bra för den biologiska mångfalden. Det finns fler arter av både växter och djur på ekologiska gårdar, och även fler sällsynta arter. Vad det beror på kan man diskutera, det finns många orsaker som kan spela in. En orsak är att bekämpningsmedel inte är tillåtna i ekologisk odling. En annan att man odlar mycket vall (klöver och olika sorters gräs) och har bevuxna ytor året om. Vissa menar att det inte spelar någon roll om gården är ekologisk eller inte. Det är ett varierat landskap, med många skyddade platser för djur som till exempel diken, åkerholmar och gärdesgårdar, som är bra för den biologiska mångfalden. Är ekologiskt nyttigare? Vissa undersökningar har visat att ekologiskt odlade grönsaker innehåller mer vitamin än konventionellt odlade grönsaker, men det här behöver utredas mer. Men ekologisk odling använder inte bekämpningsmedel och därför är risken mycket liten att maten innehåller rester av bekämpningsmedel. En intressant upptäckt är att djur som får välja mellan både ekologiskt och konventionellt odlat foder nästan alltid väljer det ekologiska. Små och stora gårdar Nöff nöff. Ekologiska odlingar är inte små. Den genomsnittliga storleken för ekologiska gårdar är faktiskt större än för de konventionella, tvärtemot vad man ofta tror. Däremot kan man se att det är lättare för bönder i mindre jordbruk att gå över från konventionell till ekologisk odling. Det kan vara ett sätt för småbönderna att överleva i en hårdare konkurrens. Näringsämnen som läcker ut i naturen Om man ser till en enskild gård och räknar hur mycket näringsämnen som läcker ut så är ekologiskt jordbruk bättre än konventionellt. Om man däremot räknar per kilo färdig produkt så läcker det ekologiska jordbruket ut mer näringsämnen, man inte får ut lika stora skördar i ekologisk odling. Men det är viktigt att se det ur ett större perspektiv. I det ekologiska jordbruket har man ofta både växt- och djurproduktion, och gödseln från djuren används direkt ut på åkrarna. I konventionellt jordbruk bedrivs ofta antingen växtodling ÖVN4:3

22 eller djurproduktion. Gödseln från djuren utnyttjas då inte lika effektivt, och inom växtodlingen måste man sprida ut näringsämnen utifrån i form av konstgödsel. Totalt sett innebär ett konventionellt jordbruk en större risk att näringsämnen rinner ut i naturen, helt enkelt för att man tillför mer näring. Att föda jordens befolkning Det är inte omöjligt att föda jordens befolkning om alla övergår till ekologisk odling. Om man tittar på jordbruk i fattiga länder så ger en övergång från konventionell till ekologisk odling inte mindre skördar, utan på Besprutning i Australien. många håll i stället större skördar. I i-länder däremot, minskar skörden med ungefär procent. Men det beror på att vårt konventionella jordbruk är så extremt intensivt, med stor tillförsel av konstgödsel och bekämpningsmedel. Ser man det i ett längre perspektiv är det inget uthålligt jordbruk och därför tycker många att vi på sikt måste övergå till ekologisk produktion. Men vad»ekologisk«innebär beror på lokala förutsättningar och den kan därför se olika ut på olika platser i världen. Läs mer på: ÖVN4:4

23 Hjälp Fågelstads miljöpolitiker Nu ska ni tänka er in i rollen som experter på ekosystemtjänster och er uppgift är att hjälpa en kommunpolitiker i den påhittade staden Fågelstad med ett problem. Fågelstad, en vacker stad vid vattnet Fågelstad är en stad med invånare och stadens politiker har en målsättning att fler ska flytta dit. Nya busslinjer planeras som ska göra det snabbt och enkelt att pendla till den stora staden några mil bort. I dag tar man sig till den stora staden via en smal landsväg. Många turister kommer till Fågelstad varje sommar för att bada och sola längs de fina stränderna. Turismen ger kommunen inkomster, men nu vill man göra något så att turismen ökar ytterligare. I utkanten av staden ligger det orörda området Skönvik. Skönvik består av en liten sjö, ett område med våtmark och en rullstensås som går genom området. Rullstensåsen längs sjön renar vattnet, och från sjön hämtas dricksvatten till stadens invånare. Alla kursiverade ord finns i ordlistan Problemet ett stort shoppingcentrum och en semesterby Kommunen har fått in en plan från stadens företagarförening som innebär att hela Skönviksområdet ska användas till ett nytt shoppingcentrum och en större semesterby längs vattnet. Våtmarken, sjön och rullstensåsen måste bort. De nya byggnaderna skulle ge fler arbetstillfällen, locka hit nya invånare samt öka inkomsterna från turismen. Planen innehåller också krav på nya vägar. Ett nytt reningsverk måste också byggas. Uppdrag till miljöexperterna (det vill säga ni) Ni ska nu läsa igenom de två alternativen nedan. Det ena från föreningen Bevara Skönvik och det andra från företagarföreningen. Sedan ska ni använda mallen på nästa sida för att formulera ett förslag. Förslaget ska utgå från att bevara och underhålla de ekosystemtjänster som Skönvik ger Fågelstad. Ert förslag kommer att ha stor betydelse för hur politikerna kommer att rösta i frågan. I bästa fall hittar ni ett förslag där båda grupperna blir nöjda. Glöm inte att utgå från ekosystemtjänster och argumentera med tydliga ställningstaganden. Följande två alternativ ska nu utredas Det finns två olika uppfattningar i ärendet om Skönviks framtid: en är emot och en är för det stora byggprojektet. ÖVN5:1

24 Alternativ 1 Inskickat av föreningen Bevara Skönvik Unikt djurliv Vi anser att byggplanerna inte ska genomföras. I området finns ett unikt djurliv. Det vore en katastrof om Skönvik förstördes. Varje år häckar över 100 olika fågelarter i den stora våtmarken. I sjön finns en stor variation av olika fiskarter och en fridlyst grodart. Stor biologisk mångfald Skönvik har i dag en stor biologisk mångfald, i området växer ett flertal fridlysta växter. Blandningen av våtmark och sjöar är en ovanlig och värdefull naturtyp. Om området bebyggs med ett nytt centrum, semesterby och landsväg kommer den unika miljön att förstöras för all framtid. Miljön går inte att ersätta eller återuppbyggas. Rent vatten Rullstensåsens ekosystem filtrerar och renar vattnet vilket ger dricksvatten till en stor del av invånarna. Det klara och rena vattnet har till och med vunnit pris i tävlingen»rent vatten«som hålls varje år. Ett nytt reningsverk skulle bli mycket dyrt. Turism och friluftsliv Skönvik är i dag ett välkänt område för friluftsliv och naturturism. Möjligheten för ökad ekoturism finns då Skönvik har ett unikt djur- och växtliv. Alternativ 2 Inskickat av stadens företagarförening Nya arbetstillfällen De nya byggplanerna måste genomföras. Det nya affärscentrumet och semesterbyn ger Fågelstad många nya arbetstillfällen på byggföretag, i butiker, restauranger, turistbyråer m.m. Sten och grus till bygget kan hämtas från rullstensåsen. Fler sommarturister Givetvis lockar den nya semesterbyn hit fler turister till vår vackra stad. Till den nya semesterbyn kommer en exklusiv skara turister med mycket pengar. Ett krav är att en ny och bredare väg byggs. Nya invånare lockas hit Hela projektet kommer bli ett lyft för Fågelstad. Det nya området höjer stadens status och med all säkerhet lockas nya invånare hit som bidrar med ökade skatteinkomster för kommunen. Ett nytt reningsverk skapar möjligheter Ett nytt reningsverk är verkligen på tiden. Att ta vatten från sjön håller inte längre. Ny teknik och moderna metoder är mycket bättre än naturen i det här avseendet. ÖVN5:2

25 Därför ska Skönvik bevaras: Ekosystemtjänst Argument/ ställningstagande Värde för staden Framtida möjligheter Djurliv Biologisk mångfald Rullstensåsen Sjön Turism/ friluftsliv Så här tycker vi att Fågelstads politiker ska lösa problemet: Ord att ta med i ert förslag: befolkning, ekosystem, ekonomi, framtiden. ÖVN5:3

26 Jätteräkor till vilket pris som helst Tänk efter nästa gång du väljer räkan på sushibiten eller i thaisoppan. Du kanske har hört talas om tigerräkor, kungsräkor eller scampi. Jätteräkorna kommer ofta från stora räkodlingar i södra Asien. Tyvärr skapar odlingarna stora problem för lokalbefolkningen och ekosystemen. Mangroveskogen skövlas Det största problemet med räkodlingarna är att tropiska sumpskogar, så kallade mangroveskogar, skövlas för att ge plats åt stora bassänger där man odlar jätteräkorna. Mangroveskogar växer längs med kusterna i tropiska områden. Mer än 50 procent av mangroveskogarna i världen har försvunnit och räkodlingar är en av de främsta orsakerna. Nästan alla odlade jätteräkor säljs till konsumenter och restauranger i Europa och USA. Alla kursiverade ord finns i ordlistan Bekämpningsmedel förstör räkodlingarna När man odlar många räkor på liten yta (intensiv odling) försämras kvalitén på vattnet i de stora bassängerna, vilket leder till att sjukdomar sprids. Eftersom räkorna är mycket känsliga behandlas de med kemikalier och mediciner. Men efter 5 10 år är vattnet i odlingsbassängerna så förorenat att det inte längre går att odla några jätteräkor. Det förorenade vattnet sprids både ut i havet och ner i jorden. Då lämnar man allt och letar upp ett nytt mangroveområde att hugga ner för att bygga nya räkodlingar. Resultatet blir ett ekosystem i obalans När vattnet i odlingsbassängerna har blivit förstört lämnas obrukbara jordområden kvar. Dit kommer inga turister. Ofta är det stora internationella företag som tjänar pengar på räkodlingarna, men ibland har enskilda bönder lockats av snabba vinster som räkodlare. Det är väldigt dyrt att starta en räkodling och många av dem går i konkurs redan innan de har betalat tillbaka sina lånade pengar. På längre sikt är alla förlorare eftersom det som blir kvar efter räkodlingen är torrlagda och obrukbara jordar; ett ekosystem i total obalans. Det hela förvärras än mer då den skövlade mangroveskogen nu inte längre kan fungera som skydd mot de tropiska stormarnas stora havsvågor med översvämningar som följd. Även människor drabbas hårt Miljontals fattiga människor längs de tropiska kusterna har sedan lång tid varit beroende av mangroveskogen för sin försörjning. Här har de hämtat sin ved, sin honung, sin fisk, eller samlat läkande medicinalväxter. Mangroveskogen är viktig för det kustnära fisket eftersom trädens rotsystem fungerar som ett slags barnkammare för fiskar, räkor och krabbor. Räkodlingarna förstör befolkningens marker och alla de möjligheter de hade att försörja sig på den. För ÖVN6:1

27 lokalbefolkningen återstår oftast inget annat än att flytta. Det har också förekommit våldsamheter och konflikter där ägarna av räkodlingarna och fabrikerna står mot lokalbefolkningen. Mangroveskogen binder ihop hav och land. En övergiven räkodling och skövlad mangroveskog. Konsumentens makt Det finns ett antal märkningar som sägs göra det möjligt för medvetna konsumenter att välja räkor som odlats på ett ansvarsfullt sätt. Tyvärr har studier av de så kallade miljömärkta räkodlingarna visat att de inte lever upp till certifieringsorganisationernas krav. De löften som bryts gäller bland annat återplantering av skövlad mangroveskog, att odlingarna bedriver verksamheten utan tillstånd och att den fattiga lokalbefolkningens rättigheter kränks. Läs mer på: se/sites/default/ files/dokumentmedia/2011_hav_ fiske_i_grumliga_vatten.pdf NÅGRA FRÅGOR 1. Stryk under saker som du tycker är konstiga och ord som är svåra. Slå upp ord i ordlistan. 2. Sammanfatta kort hur det går till att odla jätteräkor. 3 Vilka för- och nackdelar finns det med de stora räkodlingarna? Ställ upp svaret i två spalter: fördelar och nackdelar. 4. Varför tror du att man fortsätter att odla jätteräkor när man vet att skadorna blir så stora? Går det att odla räkor på ett mer hållbart sätt? 5 Vem tycker du har störst ansvar att göra något åt problemen? Här kommer några förslag, placera dem i ordning efter hur stort ansvar du tycker de har. Skriv en kort motivering till hur du har resonerat. de som arbetar på räkodlingarna de som äger räkodlingarna lokalbefolkning som drabbas landets regering företagen som säljer räkorna till USA och Europa den som säljer jätteräkor i sin affär eller restaurang den som köper jätteräkor i affären eller på restaurangen 6. Skriv och berätta vad du tycker man ska göra för att förbättra situationen och lösa problemen? ÖVN6:2

28 Ekologiskt i Brasilien Delstaten Rio Grande do Sul i södra Brasilien har fler än 11 miljoner invånare och är ungefär hälften så stor som hela Sverige. I dag är området känt för sin framgångsrika satsning på ekologiskt lantbruk. Det är en satsning som har påverkat stora delar av Brasilien, människor kommer hit för att se och lära hur man kan ställa om och få ett ekologiskt lantbruk att bli lönsamt. Från ensidigt odlande och fattigdom till ekologiskt och välstånd För 25 år sedan såg det helt annorlunda ut. Då odlade bönderna några få grödor på stora plantager. Nästan allt av det man skördade såldes till andra länder. Konstgödning och bekämpningsmedel var vanliga eftersom man trodde att det skulle göra jordbruket mycket bättre och effektivare. Det blev snarare tvärt om, miljön blev skadad och även bönderna blev lidande eftersom de var beroende av att sälja sina grödor billigt på världsmarknaden. Alla kursiverade ord finns i ordlistan Det var då som småbrukaren Nelson Belle tröttnade på det onaturliga sättet att driva jordbruk. Han ville arbeta på ett annat sätt, mer ekologiskt och hållbart startade man i Rio Grande ett experiment för att se om inte ekologisk odling skulle kunna vara ett bättre alternativ till gifter, bekämpningsmedel och ensidig odling. Projektet ledde till att organisationen Centro Ecologico bildades. Målet var att använda alternativa metoder och ny teknik i det ekologiska jordbruket så att småjordbrukare skulle kunna driva lönsamma ekologiska jordbruk. Samarbete och ett nytt sätt att odla skapade självförtroende Bönderna i Centro Ecologico inledde ett samarbete och bestämde sig för att ta tag i situationen och själva göra en förändring. Samarbete ger trygghet Bönderna började samarbeta och gav stöd till andra ekologiska familjejordbruk i området. Genom att ge råd och tips om hur de kunde hjälpa varandra med praktiska erfarenheter blev det lättare för dem att börja odla ekologiskt. Försäljning av lokalt producerade och förädlade livsmedel på ekologiska gatumarknaden i Porto Alegre. Foto: Solomon Mariam Utbildning ger nya kunskaper De startade kurser i nya ekologiska odlingsmetoder och hur bönderna kunde få jordbruket att bli lönsamt. Sälja till varandra De började sälja sina ekologiska varor på marknader och i affärer i närheten. På så sätt kunde bönderna sälja sina ekologiska jordbruksprodukter (frukt, säd, kaffe m.m.) till varandra i stället för till stora företag på världsmarknaden. a) Banangodis, exempel på gårdsförädling b) Anelise vill ta över sina föräldrars förädlingsindustri, som bland annat tillverkar ekologisk tomatsås och fikonmarmelad (se porträtt nedan). c) Försäljning av lokalt producerade och förädlade livsmedel på ekologiska NATUREN gatumarknaden GÖR FÖR i Porto DIG är Alegre. ett material Foto: Solomon från Naturskyddsföreningen, H. Mariam. Dagens Nyheter och Albaeco. EKOSYSTEMTJÄNSTER VAD ÖVN7:1

29 Ny odlingsmetod De började odla i så kallat trädjordbruk i stället för stora plantagejordbruk med bara en gröda. Trädjordbruk betyder att man blandar olika typer av träd, frukt, grödor, blommor och buskar tillsammans på fälten. Internationellt samarbete De började arbeta tillsammans med internationella organisationer för att lära sig mer om hur man kan utveckla jordbruket. Bananer, kaffe och andra växter växer sida vid sida i trädjordbruket. 18 I dag bestämmer bönderna själva = egenmakt och välfärd För att det hela skulle fungera och gynna befolkningen i området var det viktigt att bönderna fick vara med och bestämma och påverka hur de skulle driva sina jordbruk. En annan viktig sak var att man, i stället för att sälja sina grödor på världsmarknaden, satsade på att sälja till de som bodde i byn och i närheten. Då skulle ju alla få del av de jordbruksprodukter man odlade. Nu säljer småbrukarna själva sina varor direkt till de som bor i området. Bönderna får faktiskt mer betalt än om de skulle sälja det vidare till stora internationella företag där mellanhänder tar en stor del av vinsterna. I dag är marknaderna fyllda av lokalt producerade varor och dessutom en uppskattad mötesplats för småbönder och stadsbor i området. Bönderna i Rio Grande som samarbetar med Centro Ecologico är inte längre så intresserade av att sälja sina varor på den internationella marknaden. De vill behålla friheten att själva bestämma över sina odlingar och dessutom är det bättre för folket i området som nu får ta del av framgången. Det leder till ökad välfärd för hela området. Med trädjordbruk samarbetar bonden med naturen Den metod som numera är vanlig i Rio Grande är så kallat trädjordbruk. Det innebär att man odlar många olika grödor, buskar och träd tillsammans. Det kan till exempel vara bananer, papaya, annans, majs och palmdruvor. Förutom det kan man även odla blommor och prydnadsväxter. Och man kan alltid avverka lite av själva skogen för att få timmer om det skulle behövas. Den här typen av odling är mycket mer likt det naturliga systemet än att bara odla en enskild gröda på ett område. Det som också är bra med trädjordbruk är att Ekologiskt jordbruk ökar Näst efter Argentina är Brasilien det land i Sydamerika med det största ekologiska jordbruket, 1,8 miljoner hektar. Den ekologiska produktionen växer stadigt med mellan procent per år. Den största produktionen består av färska grönsaker och frukt, men även te, kaffe, oljor och mjölkprodukter ökar. Jordbruket bedrivs ofta på små familjeägda marker och regeringen stödjer aktivt övergången till ekologiskt jordbruk genom olika program och ekonomiskt stöd. ÖVN7:2

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Odling Från havet Odlingsområden Jordbruksområden Miljöeffekter

Odling Från havet Odlingsområden Jordbruksområden Miljöeffekter Tigerräkor Från havet till tallriken I Sydamerika och Asien arbetar en stor del av befolkningen med tigerräkodling. Under de senaste årtiondena har de fått stor konkurrens av västerländska företag efter

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

4.2 Vad är träd bra för?

4.2 Vad är träd bra för? AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen På följande sidor finns tips, idéer och förslag på aktiviteter som man kan göra under Miljövänliga Veckan 2013 med tema ekologisk mat. Om du inte har möjlighet att

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

FACIT En hållbar tipspromenad

FACIT En hållbar tipspromenad FACIT En hållbar tipspromenad Fråga 1 1. Vem bestämmer priset på en Fairtrade-märkt vara i en butik i Sverige? Rätt svar: 2 Butiken Priset på en Fairtrade-märkt vara bestäms alltid av den som säljer den.

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer.

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Garant = Sant! Ekologiskt På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Idag har vi cirka 90 ekologiska, smaktestade och noga utvalda produkter

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Lärarhandledning Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Bra att veta Målsättningen är att eleverna ska: - förstå hur marken som

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER. Riv ut och spara mittuppslaget

Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER. Riv ut och spara mittuppslaget Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER Riv ut och spara mittuppslaget Till Sveriges matlagare När tiden och lusten finns är det få saker som är så njutbara som att laga en god måltid. En god

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik Giftfri trädgård Information 2010 Kävlinge kommun, Miljö & Teknik Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge Telefon 046-73 90 00, Fax 046-73 91 35 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Februari 2010 Miljö & Teknik

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda. Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra

Läs mer

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer