Mustafa Muhamed. Skoljoggen 2009 Nyhet Hälsoresan Inspirationsforum SM-inbjudningar. steget före. Svensk Skolidrott #

Transkript

1 Svensk Skolidrott # Mustafa Muhamed steget före Skoljoggen 2009 Nyhet Hälsoresan Inspirationsforum SM-inbjudningar 1

2 Innehåll # Nya sporter! LÄS MER PÅ SID 6 7 Innehåll # Förord 3 Bilda skolidrottsförening 4 Skol-IF Smedstorp 5 Nya roliga sporter 6 7 Årets vuxenstöd 8 Porträttet Mustafa Muhamed 9 11 Min skol-if Celsiusskolan i Uppsala Utbildning 14 Fair Play Trophy 15 Idrottslyftet 16 Skoljoggen Förmånstagare 2009 Barncancerfonden Hälsoresan Sök LOK-stöd Skol-DM Rapport från Almedalen Skol-SM 2009/ Skol-VM Tjäna pengar till skol-if 42 Idrottsskölden 43 Ungdomsinflytande på RIM 44 Profilen Jennifer van der Gronden 45 Inspirationsforum 46 Kontakt 47 Bilaga: Idrott i skolan ansvarig utgivare Svenska Skolidrottsförbundet Agneta Sjöqvist, generalsekreterare Idrottens Hus Stockholm Tel: , agneta.sjoqvist@skolidrott.se redaktör Johan Sandler Tel: , johan.sandler@skolidrott.se produktion Lagrell Information AB tryck Växjö Offset AB, 2009 issn foton Åsa Blom och Bildbyrån, Hässleholm. Övriga foton Svenska Skolidrottsförbundets arkiv samt av artikelförfattare och intervjuade personer insänt material. 2

3 Förord Skolidrotten är de ungas röst! Svenska Skolidrottsförbundet företräder de ungas röst inom Riksidrottsförbundet. Vi är det enda förbund som har riktigt unga människor i våra styrelser från skolföreningsnivå till förbundsnivå. Svenska Skolidrottsförbundet är det enda förbund som på riktigt har kontakt med barn och unga i grundskolan och ungdomar i gymnasieskolan. Där ges de tillfälle till direkt inflytande och delaktighet i en verksamhet som är så populär för hela skolan. Svenska Skolidrottsförbundet är det enda förbund som på riktigt ger elever möjlighet att genom föreningskunskap driva en förening inom skolan, tillhörande idrottsrörelsen, och därmed på sitt sätt bli företrädare för den frivilliga idrottens ideella ledarskap i framtiden. Skolidrottsföreningen är lika viktig som elevrådet på skolan, då eleverna får chansen att engagera sig i verksamheter som har betydelse för dem. Svenska Skolidrottsförbundet utbildar elever i att bli aktivitets- och organisationsledare för att berika skolans möjligheter att leva upp till målet att eleverna ska få röra sig mer under sin skoltid i organiserade former. Det här numret av Svensk skolidrott ger många exempel på hur elevinflytande kan ha positiva effekter på såväl ungdomars utveckling som skolans möjlighet att profilera sig på idrottens goda mervärde. Lycka till med Skolidrottsföreningen! LEIF LARSSON, REKTOR OCH FÖRBUNDSORDFÖRANDE 3

4 Bilda skolidrottsförening Bilda skolidrottsförening Lätt att komma i gång med en skol-if En skolidrottsförening är precis som vilken annan idrottsförening som helst. Föreningen har stadgar, en styrelse och medlemmar. En skol-if vänder sig främst till skolans egna elever och det är ungdomarna själva som får ta ansvar och bestämma vad man vill göra i föreningen. En skolidrottsförening behöver ha ett bra samarbete med skolan där föreningen håller till. Det är också nödvändigt att det finns en vuxen som stöttar och hjälper till att genomföra idéerna ett vuxenstöd. MÅNGA FÖRDELAR Att ha en skol-if på skolan leder till att fler elever lär sig ta ansvar, sammanhållningen på skolan stärks och de pengar föreningen kan dra in kan till exempel användas till nya idrottsredskap eller kanske en resa med föreningen. Dessutom kan man delta i tävlingar som anordnas av Skolidrottsförbundet och dess distrikt. Det är förstås också väldigt kul att delta i skol-sm eller skol-dm med sin skola. Som medlem i en skol-if finns möjlighet att delta i utbildningar i ledarskap och föreningskunskap. Många elever lär sig på det här sättet hur en förening fungerar och blir säkra i styrelsearbetet. Vilken förälder önskar inte i dagens läge att skolan aktivt jobbar med hälsa och elevinflytande? ENKELT ATT BILDA EN FÖRENING Att bilda en skolidrottsförening är roligt och ganska enkelt. Det som krävs är att ett antal personer som vill vara med i föreningen, träffas och beslutar om de mest nödvändiga sakerna. Därefter är det upp till föreningens styrelse att tillsammans med medlemmarna komma fram till vilken verksamhet man ska ha. För att antas som skolidrottsförening måste ni fylla i en inträdesansökan som skickas till Skolidrottsförbundet. Ni får all hjälp ni behöver från Skolidrottsförbundet för att kunna starta er förening. Ta kontakt med Skolidrottsförbundet eller gå in på om ni vill veta mer om hur man startar en skolidrottsförening på er skola. En smart förening: Söker LOK-stöd Utbildar medlemmarna Ordnar aktiviteter Söker pengar från Idrottslyftet Har en ansvarsfull styrelse Tar ut medlemsavgift 4

5 Smedstorps skolas IF Från 0 till 100 i rekordfart i Smedstorp Smedstorps skolas IF har gått från att vara en helt ny förening till att sjuda av liv. På kort tid har man satt igång aktiviteter, sökt LOK-stöd och Idrottslyftspengar till föreningen och massor av idéer väntar på att förverkligas. Jag följde med en annan lärare på en annan skola till Skolidrottsförbundets inspirationsforum i Östersund. När jag kom tillbaka var jag sugen på att dra igång, berättar Helen Wågström som är lärare på Smedstorps skola i Tomelilla. Helen Wågström. Det första hon gjorde var att skicka ut en lapp till alla föräldrar där hon berättade vad som var på gång och bad om deras hjälp. Ensam ville hon inte vara utan hoppades kunna bilda en grupp med vuxna som tog ansvar för föreningen. Och så blev det. Sex föräldrar kom på första mötet och tillsammans jobbade de igenom punkt för punkt vad som krävs för att starta en förening (finns att läsa på Alla tyckte som jag att det vore bra om vi fick barnen att börja röra mer på sig. Det finns inte så mycket att göra här på landsbygden annars och efter skoltid passar det ju perfekt att prova på lite olika saker. KOM I GÅNG SNABBT Helen var tidigt tydlig med att inte ta allt ansvar. Hon jobbar med skol-if på sin fritid och har egna barn i andra föreningar som kräver hennes engagemang. Men flera föräldrar nappade alltså och snabbt kom man i gång med pingis på tisdagar och aktiviteter i idrottshallen varje lördag. Bland F-6-skolans 92 barn är det ett 20-tal som är aktiva i föreningen, men många fler har betalat de 50 kronorna i medlemsavgift så skol-if fick ett bra startkapital. HELENS RÅD TILL DIG SOM VILL DRA I GÅNG SKOL-IF: Dela ansvaret med flera andra vuxna. Be föräldrar att ställa upp. Det är ju deras barn. Var inte rädd att fråga. Ring Skolidrottsförbundet och fråga, fråga! Skriv ut och använd dokumenten på Kör snabbt någon enkel aktivitet så att det känns att föreningen är i gång. Vi behövde köpa in pingisrack, lite bollar och andra grejer. För en liten fattig skola som vår betyder det mycket med en förening. Till hösten väntar en stor utveckling av föreningens verksamhet. Med hjälp av pengar från Idrottslyftet vill Helen bjuda in föreningar i närområdet som kan visa upp sina idrotter. Många tjejer i skolan har efterlyst basketträning och även handboll är populärt. Dessutom planeras en frisbee- och fotbollsgolfbana och kurser i streetdance. Vi försöker prioritera aktiviteter för tjejer, för hos oss är det framför allt de som inte rör på sig och som behöver uppmuntras. LOK-STÖDET GÖR ATT MAN KAN SATSA MER Många av eleverna på skolan åker buss hem så i väntan på bussen passar det perfekt med en skol-if-aktivitet. Och ju fler som deltar, desto mer pengar får föreningen i form av LOK-stöd och då kan de satsa ännu mer på roliga saker i skol-if:s regi. Alla på skolan tycker att det här är jättebra, men det är ingen som har tid att engagera sig. Därför har det ju blivit jättebra med föräldrar som stöttar och som gör den här satsningen möjlig, säger Helen Wågström. Johan Sandler 5

6 Nya roliga sporter Nya sporter att prova i din förening Lusten att leka och tävla tar aldrig slut. Och lusten att hitta på nya sporter att tävla i upphör heller aldrig. Alla de idrotter vi nu tycker är självklara har en gång varit helt nya och oprövade. Speedminton En skolidrottsförening är perfekt för att ta till sig nya sporter. Tack vare dem kan barn och ungdomar som tidigare inte gillat idrott plötsligt fastna. Och andra som i övrigt bara spelar fotboll kan få chansen till lite ny spännande variation. Här presenterar vi fyra sporter som är på frammarsch och som sprider sig över Sverige och passar perfekt för en skol-if. En del föreningar är redan i gång och några har fått pengar från Idrottslyftet för att komma i gång med de nya sporterna som öppnar dörrarna för fler. Speedminton Det här är racketsporten utan begränsningar. Det går bra att köra utan plan och utan regler.ta fram de squashliknande racketarna och de badmintonlika bollarna och bara kör. Bollarna är inte så vindkänsliga så det är fritt fram att spela på tennisbanor, gator, stränder och skolgårdar förstås. Speedminton växer snabbt och många skolor har fått besök av entusiaster inom sporten som vill visa upp det senaste inom racketsporten som kombinerar tennis, badminton och squash. Vill man ha regler så ritar man upp var sin ruta med några meters mellanrum. Sedan handlar det om att pricka motståndarens ruta med så luriga slag som möjligt. En match slutar när en spelare når 16 poäng. Om det står 15 lika fortsätter man tills en spelare fått två poängs övertag

7 Samboll Samboll Fotbollstennis har väl alla spelat någon gång. Samboll är det nya namnet där reglerna är fastställda för att kunna spridas och göra sporten mer enhetlig. Samboll spelas med två spelare i varje lag på en yta stor som en badmintonplan. Men man kan vara fler spelare också och då finns det gott om plats i en vanlig idrottshall för ett stort gäng att spela samtidigt. Och så kan man ju vara utomhus också om vädret är bra. Antalet tillslag och studsar i marken kan variera efter skicklighet men är vid tävling ett tillslag, en studs och tre tillslag inom laget. Näthöjden kan variera mellan cm. Vid tävling rekommenderas 100 cm näthöjd. På Celsiusskolan i Uppsala är samboll en stor sport. Idrottsföreningen arrangerar varje år skolmästerskap i samboll och intresset är jättestort. Vi har varit tvungna att stoppa antalet anmälningar för vi klarar inte fler än 32 lag, säger föreningens vuxenstöd Göran Andersson. Årets finalspel avgjordes i början av juni. Dit tog sig fyra lag som i bäst av fem set gjorde upp om titeln Celsiusmästare i samboll. Det blev en riktig fest med nästan hela skolan på plats för att följa de bollskickliga lirarnas konster. Freebandy Freebandy är ett spel och en sport som handlar om att uttrycka sin personlighet, mäta sin skicklighet med andra och helt enkelt bara ha roligt, med klubba och boll. Den här svenska uppfinningen har vuxit snabbt på kort tid. Tack vare en skolturné förra året och fortsatt besök på mellanoch högstadieskolor verkar det som att alla nu vill spela freebandy. Freebandy spelas med en innebandyklubba med ett stort hål längst ut på bladet med plats för bollen. Egentligen finns det inga regler utan spelet handlar om att vara så fri och öppen som möjligt och bara ha skoj. Men det tävlas också och då bedöms sportslighet och snyggt spel lika mycket som resultatet. Freebandy Den här idrotten passar perfekt i skolsammanhang. Den har ingen detaljerad regelbok utan bara en gyllene regel: Behandla andra så som du själv vill bli behandlad, berättar initiativtagaren Claes Forsberg. Street surfing Streetsurfing Tänk skatebord men lägg till surfkänsla så förstår du vad det här handlar om. Brädan kan användas till precis allt som fantasin tillåter. I Vislanda skol-if i Småland spelar ungdomarna innebandy på brädorna inne i idrottshallen, men man kan också på egen hand trixa och stila på skolgården. Brädan är tvådelad och de båda delarna är rörliga vilket gör att surfkänslan kommer när man lärt sig behärska brädan. Till skillnad från en skateboard har streetboarden bara två hjul så det ställs lite annorlunda krav på balansen. Streetsurfingen har fått både tjejer och killar att verkligen komma i gång. Många var inte så aktiva förut men nu är det full fart, berättar vuxenstödet Jan Stemberger i Vislanda skol-if. Johan Sandler 7

8 Årets vuxenstöd Årets vuxenstöd får en riktig nytändning UR MOTIVERINGEN Vahid och Leif är två engagerade vuxenstöd som arbetar för ungdomar i ett område med tufft klimat. Kunskap om idrott, ledarskap och föreningsverksamhet är bara en del av allt det ungdomarna får med sig från sin tid i skol-if. Vahid Pejmanovic och Leif Palmqvist. Styrelsen i skol-if i Bergsjöskolan skriver i sin nominering att de båda vuxenstöden är väldigt hjälpsamma och ställer upp på sin fritid. De är bra förebilder för alla elever på skolan och stöttar och hjälper oss med allt mellan himmel och jord. Leif Palmqvist och Vahid Pejmanovic är vuxenstöd i Bergsjöskolans idrottsförening och får i år dela på Skolidrottsförbundets utmärkelse Årets vuxenstöd. Det här känns görskoj, vi får en riktig nytändning, säger göteborgaren Leif Palmqvist när han just tagit emot beskedet om att han och hans kollega prisats för sina insatser som idrottsledare. Årets vuxenstöd tilldelas den vuxna som finns som stöd i skolidrottsföreningen och som gör en så bra insats att han eller hon nomineras av föreningen och därefter väljs ut av Skolidrottsförbundet som vinnare. STARTADE MED UTBILDNING Skol-IF startade för ungefär åtta år sedan. Till en början hade man problem med att rekrytera nya styrelsemedlemmar när gamla slutade. Då började man utbilda barn i femte klass i föreningskunskap och nu fylls styrelsen hela tiden på med kompetenta och engagerade ungdomar. Vi lärde barnen vad en ordförande är och annat kring hur en förening fungerar. Sedan dess har vi alltid folk till en bra styrelse, säger Leif. I år har styrelsen fungerat särskilt bra. Det är en grupp ungdomar som Leif känner sedan de gick i ettan och som verkligen är engagerade. Fyra timmar i veckan ordnar de aktiviteter i sporthallen för låg- och mellanstadiet. Det blir fotboll och handboll och ibland bara olika lekar. Utan vår förening hade vi inte haft timmarna i sporthallen. Här i stadsdelen är det svårt att få föräldrarna att engagera sig. Stadsdelen Bergsjön i nordöstra Göteborg har fått ett rykte om sig att vara stökig och bråkig med många ungdomar som hamnar snett. Men Leif, som har bott i området i 38 år och arbetat som idrottsledare i 30 år, menar att det är en orättvis bild som målats upp och att det finns ett fantastiskt föreningsliv här och att uppbackningen från kommunen är bra. VERKSAMHET FÖR TJEJERNA VIKTIG Vår skol-if har visat sig vara väldigt viktig speciellt för många tjejer. Killarna har ofta fritiden ordnad för sig i andra föreningar, men tjejerna har inget annat och då är skol-if deras fritidssyssla och ger dem något att göra på eftermiddagarna efter skolan. Målsättningen med föreningen nu efter nytändningen är att göra föreningens utbud bredare. Förutom basket, handboll och fotboll som är populärt i området ska skol- IF erbjuda badminton och pingis och möjligheten att prova på lite andra saker också. Nu arbetar vi vidare och det känns så kul att ungdomarna uppskattar det vi gör. När vi träffar dem ute hejar de alltid och är glada. Det är det bästa betyget man kan få tycker jag, avslutar Leif Palmqvist. Johan Sandler 8

9 MUSTAFA Porträttet Skol-SM är idrott när den är som allra bäst För många år sedan lekte Mustafa Muhamed idrott iklädd nätbrynja och lustigt pannband i skol-sm i friidrott. Han minns tävlingen som en av de roligaste han gjort. Nu tävlar en av världens bästa hinderlöpare på en helt annan nivå. Årets stora mål är VM i Berlin. Mustafa Muhamed kom till Sverige från Somalia när han var elva år. I Lysekil började han spela fotboll som han gjort sedan länge hemma i Mogadishu. Idrotten har alltid varit jätteviktig för honom och efter år av träning har han nu löpningen som sitt yrke. Mustafa är svensk rekordhållare på meter hinder men är i absolut Sverigelit också på övriga längre sträckor. Varför började du älska idrott? Jag har alltid tyckt om att röra på mig. Först handlade det mest om fotboll och sedan när jag var 16 år började löpningen ta över. Hur ska man få unga att älska idrott? Jag tycker att det betyder mycket att man håller till i fina miljöer. Löpning blir till exempel mycket skönare om man gör det till en naturupplevelse. Sedan tror jag det är bra om man får in en rutin och att man tar det lugnt i början och blir sugen på idrott i stället för att tröttna. Hur kom det sig att det blev löpning för dig till slut? Brorsan hade börjat och så höll vi på en del i skolan med lopp och så. Jag tävlade i Mjölkkannan och i skolans eget lopp, Gullmarsloppet, och fastnade för det. Beskriv vad du känner i kroppen när du springer? Först och främst är löpning inte krångligt utan man kan bara sticka ut var som helst, det gillar jag. Efter ett pass när man blivit lite småtrött känns det bara skönt. När man är fullständigt slut och kanske spytt är det självklart ingen njutning, men man känner sig så nöjd efteråt. Skönast är egentligen att bara jogga i skogen. MYCKET IDROTT UNDER SKOLÅREN Någon skolidrottsförening kan Mustafa inte komma ihåg att han var aktiv i, men han minns att det var mycket idrott under skolåren. Han gillade bollsporter, men det är skol- SM i friidrott som han minns allra bäst från den tiden. Ja, det minns jag som den absolut roligaste tävlingen. Det var så kul att alla klädde ut sig. Skol-SM är precis så som idrott ska vara, lite mer lättsamt och lekfullt. Normalt springer jag alltid i linne och shorts, men på skol-sm hade jag en nätbrynja och ett konstigt pannband. Jag sprang alla längre distanser som fanns och det gick bra. Det kan vara lättare att prestera när det inte är så allvarligt. 9

10 Porträttet Hur ska man göra i en skolidrottsförening om man vill dra i gång med löpträning? Hur gör man det kul? Det handlar om att vara en grupp personer som kan springa tillsammans. Det kan bli skoj om man tränar fartlek som innebär att man byter tempo då och då. Intervall är också bra för då kan alla köra efter sina förutsättningar. Musse i VM Söndag 16/8 Försök m hinder kl Tisdag 18/8 Final m hinder kl Hur får man då unga att ta ansvar tidigt? Det är en process. Från början är det ju svårt att ta ansvar. Då behöver man hjälp från äldre ledare som sedan kan lägga över mer och mer ansvar allteftersom. I slutändan handlar det om att ledaren blir ett bollplank. Det är viktigt att lära sig att man måste våga tro på sig själv. MUSTAFAS TIPS FÖR ATT LOCKA UNGDOMAR Svenska Skolidrottsförbundet jobbar mycket med ungdomsinflytande och med att utbilda ungdomar i föreningskunskap för att ge dem den grund de behöver för att kunna vara med och bestämma om sitt idrottande. Mustafa Muhamed var aldrig själv som ung så kunnig eller engagerad i sin förening Hälle IF men tycker att frågan är viktig. Varför ska unga ta plats? Jag tror att om unga känner att de får vara med och bestämma och komma till tals så tycker de att det är roligare. Man kan tröttna om andra bestämmer hela tiden. Är du en föreningsmänniska? När jag var ung var det viktigt med gemenskapen och det sociala i en förening. Vi åkte på tävlingar tillsammans och det var väldigt skoj. Nu träffar jag så många andra och tränar med andra än de i min förening. Nu är det viktigare att få bra sparring på de tuffa passen. En grupp kan vara väldigt stark, men jag trivs bra ensam också. Särskilt på de lugna passen är det skönt att vara själv. FULL FART MOT VM Med målmedvetenhet och träning, träning, träning har Mustafa nått världseliten. Han har vid flera tillfällen åkt till Kenya för att träna med de absolut bästa för att på det 10

11 Kort om Mustafa Muhamed Ålder: 30 år Längd: 171 cm Vikt: 53 kg Personliga rekord: m hinder: 8.05,75 (svenskt rekord) m: 28.49,14 Halvmara: 1.03,35 sättet ta ännu ett steg i sin utveckling. Det är utvecklingen som hela tiden driver honom framåt, viljan att förbättras. VM i Berlin är säsongens stora mål. Hur tänker du? Det blir en stor utmaning och är väldigt spännande. Det är en häftig grej att världens bästa löpare samlas för att göra upp. Jag måste ha en bra dag och mycket måste stämma när jag står där, men mitt mål är att prestera som allra bäst just den dagen. Den 20 juni i år började Mustafa Muhamed köra riktigt hårt för att nå toppform i VM. På hög höjd i Schweiz har han laddat i två månader och reser dagen före tävlingen till Berlin. Då hoppas han ha den rätta känslan i kroppen. Joggingen ska kännas lätt och snabbare löpning ska vara som att sväva. Mästerskap är det allra största målet och är förstås viktigt. Men jag ska springa bra på många andra tävlingar också. VM är grädden på moset men får förstås inte betyda allt. Johan Sandler 11

12 Celsiusskolans IF i Uppsala Som ordförande är Anna med överallt Anna Larsson går i tvåan på Celsiusskolan i Uppsala. Hon är ordförande för en mycket aktiv och viktig idrottsförening på skolan och inblandad i det mesta. Men egentligen var det inte tänkt att det skulle bli så här. Anna Larsson. Allt startade när hon just hade börjat ettan och hade siktet inställt på att bli med i elevrådet. Men när det var val dit var hon sjuk och missade chansen. Tillbaka i skolan återstod valet till skol-if och Anna såg till att komma med där i stället. Egentligen visste jag inte så mycket vad det handlade om, men jag har alltid velat engagera mig, säger hon. LÄRDE SIG SNABBT HUR ALLT FUNKADE Nu går Anna i tvåan och blev efter ett år som sekreterare i styrelsen vald till föreningens ordförande. Under det första året skrev hon anteckningar vid möten och satte upp lappar om olika saker som hände i föreningen. Hon fick bra koll på hur allt fungerade, och när den avgående ordföranden föreslog Anna som efterträdare blev det ett enhälligt ja. 12

13 Jag kände att det var en kul grej eftersom Celsiusskolan är en idrottsskola och idrott är något som engagerar många och då blir det mer lättjobbat, berättar Anna. Som ordförande är hon spindeln i nätet. Hon är kontaktpersonen som alla vänder sig till och det är hon som i slutändan måste se till att saker blir gjorda. Uppdraget innebär mycket jobb och mycket ansvar men är kul och väldigt lärorikt, säger Anna. ERFARENHET GER ÖKAT SJÄLVFÖRTROENDE Det som jag märkt mest är att jag vågar prata inför folk utan att tappa bort mig och stamma eller så. Jag har också lättare att ta kontakt med folk, och så tror jag mer på mig själv och står fast vid mina beslut om jag känner att jag har rätt. MÅNGA AKTIVITETER PÅ GÅNG Celsiusskolans IF:s största åtagande är Skolkampen. Där tävlar fyra av Uppsalas gymnasieskolor mot varandra i olika grenar. Det blir en hel dag med idrott på arenan Fyrishov. Celsiusskolans elever måste antingen delta eller vara publik under dagen. Invigningen är pampig med dansare och andra uppträdanden och avslutningen högtidlig med någon känd Uppsalaprofil som prisutdelare. Förutom jobbet med Skolkampen arrangerar föreningen interna turneringar i olika idrotter och har gjort en lyckad satsning på en föreläsningsserie. Vi har haft Paolo Roberto och Heidi Andersson här, till exempel, och nästa läsår siktar vi på att få hit Erika Johansson, berättar Anna. VILL DELA MED SIG TILL ANDRA SKOLOR En tredjedel av skolans 900 elever är med i skolidrottsföreningen. Tack vare aktiviteterna som ordnas söker föreningen LOK-stöd och den nya hemsidan är klar så nu är man redo att söka pengarna digitalt. Det mesta rullar alltså på bra i skol-if. Nästa termin kommer Anna och övriga i styrelsen att åka runt i andra skolor och berätta om hur man kommer i gång och hur man driver en skolidrottsförening. Mer sammanhållning på skolan är en av våra grundtankar och det känns bra att kunna sprida våra idéer och få andra att också lyckas, säger ordförande Anna Larsson. Johan Sandler Läs om fler skolidrottsföreningar i serien Min skol-if på vår nya hemsida

14 Utbildning Utbildning lockade många lägerdeltagare HÄMTA STYRKA AV VARANDRA Svenska Skolidrottsförbundet jobbar just nu med att stimulera organisationen genom att få distriktsförbund att samarbeta med varandra. Tanken är att man tillsammans ska bli starkare och att svaga distrikt kan få hjälp att lyfta genom att jobba ihop med ett distrikt som fungerar bra. Gemensamma regionläger är en del i den här satsningen och lägret som Gotland och Stockholm arrangerade tillsammans var först ut i landet. Det var jättelyckat och blev som vi hade tänkt. Samarbetet har kommit i gång och vi nådde många ungdomar från olika skolidrottsföreningar som inte tidigare var aktiva på annat sätt i idrottsrörelsen, säger Göran Aspgren. Fler än förväntat ville delta i Skolidrottsförbundets utbildningar Ung Ledare och Idrottsledaren när Gotland och Stockholm tillsammans arrangerade ett försommarläger i Haninge. Det var överraskande att så många ville gå kurserna. Det blev mer än fullt där och lite glesare på övrig lägerverksamhet, berättar Göran Aspgren på Stockholms skolidrottsförbund. BÅDE TEORI OCH PRAKTIK Totalt deltog 60 ungdomar på lägret varav 20 var från Gotland. Tanken är nu att stafettpinnen ska vidare till Gotland och att ett läger arrangeras där med en liknande inriktning kanske redan nästa vår. Deltagarna fick under utbildningen bland annat goda råd om hur man sköter sin kost för att kroppen ska må bra och hur man organiserar och fungerar som ledare i en förening. Förutom föreläsningar ordnades det praktiska övningar och ungdomarna fick också prova på bland annat orientering och fäktning. Johan Sandler Det har verkligen varit givande Gabriel Demir från St Botvids gymnasium i Hallunda utanför Stockholm var en av deltagarna på Regionlägret i Haninge. Hans förening Botvidsgymnasiets IF är riktigt på gång efter att fyra av styrelsens ledamöter utbildats i Ung Ledare. Vi håller på att styra upp föreningen. Bland annat gör vi just nu en hemsida, berättar Gabriel. Han kom med på lägret efter att en lärare informerat om möjligheten och sporrat styrelsen att ge sig iväg. Föreningen har än så länge bara 17 medlemmar, men nu har man ambitionen att växa rejält. Jag var lite osäker på vad det här lägret innebar, men det har verkligen varit givande med många tips och råd om hur man ska göra för att få fart på föreningen. 14

15 Fair Play Trophy Zlatan viktigast för landets schystaste lirare När Ångelstaskolans sjätteklass fick komma och se en träning med fotbollslandslaget var det bara en person som gällde Zlatan! Trots snålblåst och regn gick kamerorna varma. Uppsalagänget blev svenska mästare i Fair Play genom att svara rätt på frågor och ge de bästa förslagen på vad som är Fair Play och hur man lyckas med det. Priset var en resa till Stockholm där de fick komma och se Zlatan, Henke Larsson och de andra ladda inför den så viktiga matchen mot Danmark i VM-kvalet. Zlatan är bäst! Det var kul att komma hit, fast kallt, tyckte klassens lagkapten Robin Karlsson. Robin fick ta emot ett diplom som bevis på klassens utmärkelse och sedan rusade alla ut på läktaren och såg med stora ögon på när landslaget genomförde den näst sista träningen inför matchen. Zlatan kom sist ut på planen och då gick det ett sus bland de yngre fotbollslirarna och kamerorna fick jobba för högtryck. VÄRDEGRUNDSARBETE Ångelstaskolan jobbar under hela året med värdegrundsarbete. Två dagar varje läsår viks särskilt åt detta. Då diskuteras ämnet sportslighet och medmänsklighet, skolans elever blandas över årskurserna och jobbar med lagarbete och skriver positiva hejaramsor. Våra Fair Play-dagar betyder mycket. Vi spelar fotboll då också och har speciella domare som särskilt premierar ett gott uppförande och sportslighet, berättar läraren Matts Tillman. LÄR FÖR FRAMTIDEN Robin Karlsson och hans klasskamrater var bäst i sitt distrikt på att spela fotboll och dessutom bäst i Sverige på schyst spel. Det lönar sig i längden menar Robin. Om man tacklar ner någon, så säger man förlåt. Vi lär oss för framtiden, säger han. Med följande motivering prisades klass 6A på Ångelstaskolan i Uppsala: Klassen har med stort engagemang påvisat vikten av att man på skolor arbetar med frågor om hur man ska vara mot varandra i alla sammanhang såväl i skolan som inom idrotten. Vill du vara med i turneringen nu till hösten och ha chansen att få vara med om något lika spännande som Ångelstaskolans elever? Håll då utkik på under vecka 39 för mer information. 15

16 Idrottslyftet Idrottslyftet kan lyfta föreningen Furulunds skol-if i Partille använde Idrottslyftspengar till att köpa in skidutrustning till föreningen och åkte sedan Kortvasan tillsammans. Idrottslyftet är en satsning från regeringen för att få fler barn och ungdomar aktiva med hjälp av den svenska idrottsrörelsen och därmed även av skol-if. Det är öronmärkta pengar som bara kan betalas ut till idrottsföreningar och till det girokonto som finns registrerat på idrottsföreningen i RF:s föreningsregister. Eftersom skolidrottsföreningen är en förening på samma villkor som andra idrottsföreningar, kan skol-if söka och få pengar från Idrottslyftet, vilket däremot inte skolan kan. En förening som inte har pluseller bankgiro får sin ansökan avslagen och får göra om den när detta är ordnat. Skol-IF kan söka pengar hos Svenska Skolidrottsförbundet, men också hos det distriktsförbund (DF) man tillhör. Finns man i Borlänge är det exempelvis Dalarnas Idrottsförbund som gäller. En skolidrottsförening kan söka medel dels från respektive distriktsförbund, dels från Svenska Skolidrottsförbundet. En bra start innan ni skickar in ansökan kan vara att ta kontakt med ert distriktsförbund och SSIF för att se om dessa tillsammans kan stötta ert projekt. Maxbeloppet en förening kan söka är :- NÄR ÄR DET IDÉ ATT SÖKA HOS SSIF? Skolidrottsförbundets avsikt med Idrottslyftet är, förutom att få fler aktiva, att också lyfta själva skolidrottsföreningen på skolan och i omvärldens ögon. Det finns därför ett antal kriterier som förbundets Idrottslyftsgrupp tittar på då man granskar ansökningarna. HUR ANSÖKER MAN DÅ? På Svenska Skolidrottsförbundets hemsida finns en digital ansökan som är enkel att fylla i. Skulle något vara oklart kontaktas ni av Idrottslyftsgruppen för en dialog kring ansökan. Även en tänkt fortsättning efter projekttidens slut är bra att få med. OBS! Läs mer om kriterierna för Idrottslyftet på vår hemsida. För att Idrottslyftsgruppen ska se att den sökande föreningen är i gång, ska dessutom senaste verksamhetsberättelse skickas in om detta efterfrågas. Thomas Sundenhammar 16

17 Skoljoggen 2009 Inbjudan till Sveriges största motionslopp! >> ARRANGERAS FÖR 27:E ÅRET << Anmäl senast 9/9

18 Skoljoggen 2009 INBJUDAN TILL Den 9 september kl arrangerar Svenska Skolidrottsförbundet för 27:e året i följd Skoljoggen Sveriges största motionslopp alla kategorier. Arrangemanget vänder sig till alla elever från förskolan till och med gymnasiet. VARFÖR SKOLJOGGEN? Genom att erbjuda Skoljoggen bidrar Skolidrottsförbundet till att drygt en halv miljon barn och ungdomar är fysiskt aktiva under minst en dag under hösten. Tillsammans med vår förmånstagare Barncancerfonden värnar vi om att fler barn och ungdomar ska må fysiskt och psykiskt bra. MÅLGRUPP Barn och ungdomar från 6 till 19 år, det vill säga grundskolan till och med gymnasiet. NÄR KAN SKOLJOGGEN GENOMFÖRAS? Den 9 september genomförs Skoljoggen på skolor runt om i landet, men ni har även möjlighet att genomföra Skoljoggen den dag som passar er bäst. Det är med andra ord inget som hindrar att ni arrangerar Skoljoggen på annan tidpunkt under läsåret. Det viktigaste är att våra Våra värdeord för Skoljoggen är: Vi vill att Skoljoggen görs till en rolig aktivitet där alla som deltar känner glädje och vilja att vara i rörelse, vilket i längden bidrar till bättre hälsa och fysiskt aktiva barn. barn och ungdomar är aktiva och rör på sig, helst dagligen. Låt därför gärna Skoljoggen bli start eller mål på Hälsoresan, som du kan läsa mer om på sidan SPRINGSLANTEN Elever och skolpersonal samlar i samband med Skoljoggen in en frivillig Springslant. En del av slanten går till Barncancerfonden för att göra sjuka barn friska genom att stödja forskning kring barncancer och för att stötta drabbade barn och deras familjer. En del går till Svenska Skolidrottsförbundet för att stötta och genomföra projekt och aktiviteter som förebygger ohälsa hos friska barn. Skoljoggen är till för alla, från förskolan till gymnasiet. Skoljoggen är enkel att arrangera. Det ska vara roligt att delta i Skoljoggen. 18

19 Information Till dig som är kontaktperson för Skoljoggen KLART ATT NI SKA VARA MED I SKOLJOGGEN! Svenska Skolidrottsförbundet arrangerar Skoljoggen och äger varumärket. Det innebär att ni inte kan arrangera Skoljoggen för att samla in pengar till andra organisationer eller annan verksamhet än våra förmånstagare. MER ÄN BARA LÖPNING Skolorna arrangerar oftast sin egen Skoljoggen med valfri sträcka. Vi rekommenderar dock att sträckan är mellan 1 och 2,5 km.tänk på att det är roligare att springa en kort sträcka många gånger än att springa en lång sträcka en gång. Man kan gå, jogga, springa alla sätt är bra! Arrangera en temadag/aktivitetsdag eller varför inte en hel vecka. Bjud gärna in era lokala föreningar och låt eleverna pröva på olika aktiviteter. Skoljoggen ska bidra till att fler barn och ungdomar blir fysiskt aktiva och får kunskap om hur de ska leva för att må bra. Glöm inte att göra Skoljoggenaktiviteterna tillgängliga även för barn och ungdomar med funktionshinder. Tänk också på att det är viktigare att alla rör på sig än att springa på bäst tid eller tävla för att komma först i mål. Vi vill att alla ska röra på sig efter sina egna förutsättningar. FÖRMÅNSTAGARE 2009 Tips! Bestäm datum för Skoljoggen tillsammans med dina kollegor gärna den 9 september kl Anmäl er skola på Diskutera på ett möte med kollegor och elever vad ni skulle vilja göra under Skoljoggen. Ta kontakt med skol-if på er skola. Ta även kontakt med lokala föreningar för kringaktiviteter. Bestäm hur ni samlar in Springslanten. Kanske kan eleverna gå till en lokal handlare för att be om priser för utlottning. Kort om Skoljoggen År 2008 hade Skoljoggen cirka deltagare, det vill säga 40 procent av Sveriges alla skolelever. I samband med Skoljoggen samlas det in en frivillig Springslant till Barncancerfonden. År 2008 erhöll Barncancerfonden 1,5 miljoner. Skoljoggen är Sveriges i särklass största motionslopp och startade för 27 år sedan. Skoljoggen 2009 ska bli en löparfest för hela Sverige, alla på samma gång. Startskottet går den 9 september kl KONTAKTUPPGIFTER Anders Svärdh, tel E-post: anders.svardh@skolidrott.se Plusgiro Bankgiro Frågor? Kontakta er lokala Skoljoggenansvariga, se vår hemsida! Anders Svärdh, idrottskonsulent, Svenska Skolidrottsförbundet ANMÄL ER SKOLA PÅ HEMSIDAN

20 Barncancerfonden FÖRMÅNSTAGARE 2009 Träning för både kropp och knopp Snart sätter Skoljoggen spring i benen på hundratusentals barn och ungdomar över hela landet. Samtidigt samlas det under parollen Barn hjälper barn in stora pengar till Barncancerfondens livsviktiga arbete. Men det finns mycket mer att göra för den som vill Barncancer berör och engagerar, det vet vi av erfarenhet. Det finns många, många frågor just från barn och ungdomar kring dessa sjukdomar. Och det finns mycket mer som man kan lära sig. TEMADAG ELLER TEMAVECKA Varför inte planera och arrangera en temadag, eller en hel temavecka kring barncancer i din skola i samband med Skoljoggen, som tar upp barncancerns följder i olika sammanhang. Det kan säkert leda till intressanta och engagerande studier inom flera av skolans färdighetsämnen. Det finns naturligtvis många olika sätt att genomföra en temadag om barncancer på. Ett tips till dig som är lärare för att komma i gång och få inspiration är att gå in på Barncancerfondens egen hemsida och titta. Här finns mycket intressant och inspirerande att läsa om du funderar på att göra något. Johan Björkman Välkommen in på och lycka till med Skoljoggen i september. 20

21 TRE AV FYRA BARN ÖVERLEVER CANCER Nästan varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer. Forskning har gjort att många fler klarar sig än för bara några decennier sedan. Tre av fyra barn överlever. Men i var fjärde familj inträffar fortfarande det ofattbara. Barncancerfonden finansierar cirka 90% av all forskning i Sverige som har med barncancer att göra. Med din hjälp kan forskningen skapa effektivare behandlingsformer, rädda ännu fler liv och ge drabbade barn och familjer en bättre tillvaro. Var med och kämpa för livet. Stöd Barncancerfonden

22 för deltagande i Skoljoggen 2009

23 Förord Svenska Skolidrottsförbundet äger varumärket Skoljoggen Plusgiro Bankgiro Skola Skoljoggen Bl S (mar 05) Växjö Offset Kommun Antal deltagare Skola Skoljoggen Bl S (mar 05) Växjö Offset Kommun Antal deltagare

24 Använd inbetalningskorten för att betala Springslanten avgiftsfritt på alla kontor hos Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. INBETALNING/GIRERING AVI Nr Skola Kommun BG 130 spec jun 08 Antal deltagare Betalningsavsändare Belopp kronor öre Betalningsmottagare Skoljoggen Till bankgironr (ifylls alltid) Inbetalningsavgift (Ifylls av banken) # # #45# Skola INBETALNING/GIRERING AVI Nr Kommun BG 130 spec jun 08 Antal deltagare Betalningsavsändare Belopp kronor öre Betalningsmottagare Skoljoggen Till bankgironr (ifylls alltid) Inbetalningsavgift (Ifylls av banken) # # #45#

25 Ta en titt på tåget innan ni bokar nästa skol- eller idrottsresa! Tar ni tåget får ni en prisvärd, snabb och trafiksäker resa som är skonsam mot miljön. Ombord finns bistro med matservering, trådlöst nätverk, mobiltäckning och toaletter *. Om ni inte ska jobba ombord så kan ni ju använda tiden till att umgås, ha roligt och ladda inför kommande aktiviteter. Oavsett syftet med resan så får ni en bra start när ni väljer tåget. Bokningar och förfrågningar Om ni är tio betalande eller fler så kan ni få ett bra prisförslag. Kontakta SJ Gruppbokning på tonval 2, eller gör en förfrågan via Köp Resa Rabatter Grupprabatt. Vår gruppbokning kan även ta beställningar av mat och dryck till grupper. Hyr ett helt tåg Ibland kan det vara lönsamt att hyra ett helt eget tåg. Det är egentligen bara fantasin och rälsen som sätter gränserna. Mer information om tåghyra hittar du på SJ Events hemsida; * Service och utrustning ombord varierar med tågtyp. Ta reda på vilken service som finns på just ditt tåg. SJs ELTÅG LEVER UPP TILL VÄRLDENS TUFFASTE MILJÖMÄRKNING.

26 Hälsosresan NYHET Hösten 2009 Hälsoresan ENKELT ROLIGT ANSVARSTAGANDE DELTAGARE Varför en hälsoresa? Svenska Skolidrottsförbundets nya hälsoaktivitet Tycker du att barn och ungdomar har blivit allt mer stillasittande, och vill bryta det mönstret? Då hoppas vi att din skola eller klass vill vara med oss på Hälsoresan. Varför en hälsoresa? Syftet med Hälsoresan är att öka barns fysiska aktivitet, men framför allt att få inaktiva barn fysiskt aktiva. Vi vill också genom Hälsoresan öka medvetandegraden mellan hälsa, fysisk aktivitet och kostens betydelse. Våra värdeord för Hälsoresan är: Enkelt det ska vara enkelt att delta, röra sig och laga nyttig mat. Roligt för att vi ska nå vårt syfte måste barnen tycka att det är roligt. Ansvarstagande deltagare var och en tar ansvar för sina aktiviteter och sitt lärande för att få förståelse för vad som är hälsosamt. 28

27 Alla kan vara med! Aktivt delta på idrott och hälsalektion Aktivt delta på skol-if:s aktiviteter Gå eller cykla till och från skolan Äta både en näringsriktig frukost och lunch Fysisk aktivitet i en idrottsförening Vara fysiskt aktiv på raster Annan fysisk aktivitet på fritiden Hur kan min skola/klass göra detta? Hälsoresan går ut på att varje elev ensam eller i grupp ska vara fysiskt aktiv, däremot finns ingen tidsperiod angiven för aktiviteterna. Målet är att samla 6 kryss per dag måndag fredag. Med kryssen som insats förflyttar man sig med hjälp av en karta mellan olika platser som man själv bestämmer. Vem går exempelvis snabbast mellan Göteborg och Arboga? Ett roligt sätt att samtidigt lära sig Sveriges eller Nordens geografi Målgrupp Barn mellan 6 och 13 år, det vill säga årskurs F-6. När genomförs Hälsoresan? 2009 Hälsoresan 1 29 september 26 oktober, vecka 40, 41, 42 och Hälsoresan 2 15 februari 14 mars, vecka 7, 8, 9 och 10 Hälsoresan 3 26 april 23 maj, vecka 17, 18, 19 och 20 Låt Skoljoggen kl bli starten på Hälsoresan! Mer information kommer till din skola vecka 34. Läs om Hälsoresan på

28 Sök LOK-stöd Skolidrottsförbundets generalsekreterare är överens med LOKstödsgruppens Tor-Erik Henriksson om att stötta förbundets föreningar med ansökningarna om LOK-stöd. Sök LOKstöd Ett handslag för LOK-stöd till skolidrottsföreningar Skolidrottsföreningar har precis samma möjligheter att söka lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd) som andra idrottsföreningar med barn- och ungdomsverksamhet. LOK-stödet är avsett att stödja verksamheten för de mellan 7 och 20 år i föreningarna. Fördelarna för skolidrottsföreningar att söka LOK-stöd är självklart att de får en egen ekonomi och därmed inte behöver blandas ihop med skolans obligatoriska verksamhet och ekonomi. För att kunna ta del av LOK-stödet krävs att Skolidrottsföreningen har ett eget plus- eller bankgirokonto. Läs mer på LOK-stödet är till för idrottsrörelsen och dit hör skolidrottsföreningar, men inte skolan, säger Tor-Erik Henriksson, verksamhetsledare på Riksidrottsförbundets LOKstödsgrupp. Skolidrottsförbundet och LOK-stödsgruppen vill hjälpa alla skolidrottsföreningar att få en struktur i sin förening, vilket på sikt gör det lättare med allt arbete som krävs i en förening. Ett första steg blir att gå igenom alla de föreningar som söker LOK-stöd. Tanken är inte att hitta syndabockar, utan målet är att hjälpa dem där administrationen inte riktigt fungerar. Tor-Erik har devisen Det vi lär oss i administration kommer att ge fler timmar till idrott. LOK-stödsgruppen och Skolidrottsförbundet har kommit överens om att hälften av de skolidrottsföreningar som söker LOK-stöd ska tas ut för kontroll verksamhetsperioden hösten 2009 och resterande för perioden våren Orsaken till detta är att LOK-stödsgruppen i tidigare kontroller av skolidrottsföreningar har funnit brister i det som handlar om vad en förening är och vilka skyldigheter den har. Det handlar till exempel om att upprätta verksamhetsberättelse, föra medlemsregister, ha antagna stadgar och föra årsmötesprotokoll. LOK-stödsgruppen har vid flera tillfällen haft kontakt med Skolidrottsförbundet i frågan. Det som görs nu är otroligt viktigt för oss i Skolidrottsförbundet. Alla våra föreningar som söker LOKstöd får en genomlysning och förbundet kan planera in utbildnings- och utvecklingsinsatser där det verkligen behövs, säger Agneta Sjöqvist, generalsekreterare på Skolidrottsförbundet. Johan Sandler 30

29 LOK-stödsansökan nu bara på webben Viktor Rydbergs GIF i Danderyd skaffade sig en IdrottOnline-sida i november och har arbetat hårt med att göra den både snygg och informativ. För att kunna söka statligt LOK-stöd måste skolidrottsföreningen ha en egen administrationssida på webben. Ansökningarna hanteras numera bara digitalt i systemet IdrottOnline. Även i det nya systemet måste föreningen samla sina uppgifter på närvarokort, men därefter matas siffrorna in i ett webbformulär i IdrottOnline. Där får man också snabbt en prognos på vad det sökta LOK-stödet blir om ansökan godkänns. FÖRENINGEN VÄLJER SJÄLV Det är helt och hållet upp till föreningen själv om Idrott- Online-sidan även ska användas som en publik webbplats. Vill man inte jobba med en sådan, eller redan har en, kan man låta IdrottOnline-sidan bara vara ett verktyg för att söka LOK-stöd. Att införa digital redovisning för att söka bidrag är tänkt att underlätta och göra det säkrare. Flera kommuner har sedan länge infört detta för kommunalt LOK-stöd och fler är på väg att göra det. På finns all tänkbar information som behövs för att komma igång. Där finns också kontaktuppgifter till utbildare i distrikten om någon eller några i din förening vill lära sig mer på djupet. På webben kan du också se utbildningsfilmer och läsa manualer för att du enkelt på egen hand ska kunna sätta fart. IdrottOnline är verktyget där föreningen kostnadsfritt får en egen hemsida för nyheter, medlemsregister, anslagstavla, aktivitetskalender, årsrapport och LOK-stödsredovisning. Det är lätt att komma igång inga förkunskaper behövs. Så här gör du för att få en sida: Skicka ett mejl till klubb@idrottonline.se med följande information: I ämnesraden skriver du: Aktivera Föreningsnamnet Exempel på meddelande: Ditt för- och efternamn, önskar aktivera IdrottOnline Klubb för föreningsnamn, idrott Mina personuppgifter: För- och efternamn Hemadress Postadress Tel (alla) E-postadress Personnummer (10 siffror) All information hittar du på

30 Skol-DM Skol-DM är ingen vanlig tävling Ett skol-dm är rivalitet, gemenskap, starka känslor och idrottsglädje. Ett skol-dm ger för många möjligheten att prova något nytt, att tävla i en ny sport. Under ett år arrangeras det hundratals DM-tävlingar runt om i Sverige. Svensk Skolidrott har besökt två av dem för att komma de populära idrottstävlingarna riktigt nära. Samarbete och rutin är nyckeln i Örebro Kalle Buskqvist. Kalle Buskqvist är navet i futsal-dm i Mellringeskolans idrottshall i Örebro. Han är vuxenstöd i skolans idrottsförening och har stor vana att arrangera och vet vad som gäller. Man måste vara beredd på att allt kan hända. Ibland blir det lite stökigt och då är det skönt att vara flera vuxna på plats, säger Kalle. 18 av 22 högstadieskolor i Örebro läns skolidrottsförbund deltar med sina idrottsföreningar i skol-dm i futsal. Det stora intresset har gjort det till en utmaning att få till ett lyckat arrangemang. Det är jättekul att så många vill vara med, även de sämre lagen. Jag vet att de längtar efter den här turneringen lång tid i förväg och att alla tycker att det är ett skönt avbrott i skolvardagen, berättar Kalle Buskqvist. Han framhåller vikten av ett gott samarbete med distriktsförbundet för att få till bra tävlingar. Att en enskild skolidrottsförening står som ensam arrangör är inte bra, menar han. Då blir det lätt diskussioner om att den föreningens deltagare gynnas och att domarna är fixade. Zinjar Hamasad. Kalles DM-tips Att ordna bra hall/-ar kräver tid och engagemang. Låt distriktet spela en viktig roll. Var beredd på att lag/deltagare drar sig ur. Låt någon annan coacha ditt lag. LÄR SIG FUNGERA IHOP MED ANDRA Zinjar Hamasad går på Mikaelskolan och står nervöst och väntar på att springa in på plan för lagets sista och avgörande match i turneringen. Det är roligt att lag från alla skolor samlas så här. Det blir så bra samarbete inom skollaget och man lär sig fungera ihop med andra än klubbkompisarna, säger han. Laget har tränat tre, fyra gånger inför turneringen men skulle ha behövt mer enligt Zinjar. Och det visar sig också i matchen som blir en tung förlust för Mikaelskolan IF. Laget är utslaget men kommer tillbaka lovar Zinjar. Mikaelskolan är alltid bäst! säger han och skrattar. Johan Sandler 32

31 Monikas DM-tips Victor, Jennifer och Patrik från Svärdsjöskolans IF:s styrelse var tidigt igång med arbetet. Driftiga elever är ett måste och en positiv skolledning och personal nödvändigt. Bra samarbete med en lokal förening är också ett måste. Jobba ihop med flera skol-if, vi har haft ett enormt stöd i varandra. Våga satsa! Njuter man av utmaningar så är det bara att köra på. Arbetsvilliga funktionärer fixade premiärsuccé När anmälningarna strömmade in i rasande fart började arrangörerna av skol-dm i hästhoppning i Dalarna att bli lite nervösa. Men med bra organisation och många hårt jobbande funktionärer blev premiärtävlingen en succé. Redan klockan kvart i sju på morgonen fanns Svärdsjöskolans IF:s styrelse på plats för att ställa i ordning hindren till framhoppningen. Är man med i styrelsen, då gäller det att vara med när saker händer. Först detta, sedan ska vi vara parkeringsvakter och sist men inte minst ska vi köra bort all hästskit till dyngstacken, berättar Victor, Jennifer och Patrik glatt. Marion Polojärvi från Lorensbergaskolan i Ludvika på dagens sötaste häst Sickan blev som första startande historisk. Jag är van att tävla så jag var inte så nervös. Jag blev trea också så det var helt okej, säger historiska Marion. Det kan väl inte vara så stor skillnad, tänkte vi. Men det blev plötsligt en massa nya regler och måsten att följa. Propositioner och ryttarmeddelande, en eller två faser, överdomare och banchef, säkerhetsväst och vaccinationsintyg, grönt kort och licenser. Det gällde att ha koll på allt, berättar Monika. Johanna Ekmark från Morkarlbyhöjdens skolas IF i Mora på Fighting Spirit. HÄSTVANA INTE VIKTIGAST Ingen av de tre har hästvana men det viktigaste som funktionär är ju att man har viljan menar en av initiativtagarna, vuxenstödet på Svärdsjöskolan, Monika Tilander. Hon och två andra vuxenstöd bestämde sig för att prova på ett skol-dm efter att ha arrangerat KM i flera år. FÖRDJUPNINGSTID TILL PLANERING Till sin hjälp fick hon ett gäng duktiga elever som brinner för hästsport. Sedan sportlovet bytte de ut sin fördjupningstid för att kunna planera och genomföra tävlingen. Samarbetet med den lokala ridklubben var nödvändigt och utan de glada funktionärerna från skolidrottsföreningen som tog hand om allt från parkering och kafeteria till tidtagning och banbygge hade det aldrig gått. Det var också guld värt att få med föräldrar som är vana med hästar och liknande tävlingar, säger Monika Tilander. Johan Sandler 33