Gör motstånd mot resistens

Transkript

1 f o r s k n i n g i n n o v a t i o n t i l l v ä x t #1 februari 2008 nytt Svenskt ledarskap en internationell konkurrensfaktor Sverige och Kina forskar trådlöst E-posten som hittar i fjällen Gör motstånd mot resistens

2 ledare innehåll # Lena Gustafsson, vice generaldirektör, och Per Eriksson, generaldirektör för VINNOVA. Foto: Victor Brott VINNOVA skapar internationellt mervärde internationalisering blir allt viktigare för VINNOVAs hela verksamhet. Basfunktionen är att se till att kunskap om internationaliseringsprocesser och om vad som händer i resten av världen ligger på en hög nivå så att alla program förhåller sig till omvärlden och leder till ökad konkurrenskraft. Vidare gäller det att fundera igenom vad internationaliseringsprocessen egentligen innebär, vilka komponenter den innehåller och vilka delar VINNOVA ska ta ansvar för. Syftet med VINNOVAs internationella arbete är att bidra till hållbar tillväxt och konkurrenskraft genom att koppla Sveriges innovationssystem till viktiga forskningsoch innovationsmiljöer runtom i världen för att bland annat stärka: den svenska forskningen och innovationsförmågan genom internationellt samarbete näringslivets möjligheter att verka och konkurrera på den internationella marknaden bilden av Sverige som ett internationellt ledande land för forskning och innovation. vi vet att ett effektivt internationellt arbete kräver kunskap och samspel mellan aktörerna i det internationella innovationssystemet. För att uppnå detta fordras kompetens, kommunikation, koordination och kooperation. Vi har satt som mål för vårt internationella arbete att det ska skapa mervärde (utöver det som företag, forskare och andra myndigheter redan gör), bidra till kraftsamling av svenska initiativ i andra länder (undvika fragmentering) och vara proaktivt och framåtblickande. VINNOVA har sedan drygt ett år tillbaka ansvaret för Sveriges arbete med ramprogrammen inom EU där vi ska se till att de svenska intressena är starka, att många svenska universitet, forskningsinstitut och företag är aktiva och att Sverige på det sättet stärker sin forskning och utveckling. Utöver olika forskningssamarbeten inom EU finns redan etablerade bilaterala samarbeten med till exempel Indien, Israel, Japan, Kina, USA och Kanada. Här ser vi ett starkt intresse både från aktörerna själva och från regeringen att Sverige är aktivt i att koppla upp svenska intressen inom FoU och innovation med andra länder, inte minst i Asien och Afrika. Frågeställningarna blir då många. På vilka grunder görs valet av vilka länder vi sluter bilaterala avtal med? Vilka är de mest strategiska allianserna som bör byggas upp? Det vi ser som VINNOVAs roll är att bidra till att Sverige bygger upp ömsesidigt gynnsamma, långsiktiga bilaterala och multilaterala FoU-samarbeten. En annan viktig uppgift är att stödja små- och medelstora företag i deras internationella uppkoppling med avseende på FoU-samarbeten. Detta görs både inom ordinarie programverksamhet på VINNOVA och genom att verka för svenskt deltagande i exempelvis EU-program som riktar sig speciellt till små och medelstora företag som det nya Eurostars-programmet. Ska Sverige nå hållbar tillväxt krävs att internationaliseringen av svenska FoU-intressen fortgår i snabb takt samtidigt som det finns en strategi på plats så att kraftfulla strategiska allianser byggs upp och att en aktör som VINNOVA aktivt åstadkommer mervärden för svenska intressen. n Sid 15 NYHETER 3 TEMA 6 Det svenska ledarskapet INNOVATION 11 E-post på fjället FOKUS 12 VINNOVA startar trådlöst samarbete med Kina FOKUS 13 Så skapas en konkurrenskraftig monteringsindustri KRÖNIKA 14 PORTRÄTTET 15 Kvinnan som är de resistenta bakteriernas skräck REDAKTION ansvarig utgivare: per eriksson redaktör: Krystyna Nilsson skribenter: Tomas Eriksson, Catharina Bergsten, Krystyna Nilsson adress: telefon: utkommer: sex nummer per år prenumeration: grafisk form: ETC layout & repro: ETC tryck: Elanders Berlings AB, 2008 issn: omslag: anna lönnroth, FOTO:Erik Luntang Sid 6 Sid 12

3 nyheter Fler forskarskolor ska ge bättre samverkan Sverige behöver fler forskarskolor som erbjuder doktorander bra samverkan med näringslivet och offentlig verksamhet. Forskarskolorna ska underlätta en välstrukturerad, tydlig och effektiv forskarutbildning. VINNOVA satsar nu därför sammanlagt 100 miljoner kronor på tio forskarskolor i Sverige. I dag finns det närmare doktorander i Sverige. Bara ungefär av dessa är aktiva i någon av de cirka 50 existerande forskarskolorna. Genom finansiering från VINNOVAprogrammet VINNPRO ska forskarskolorna förstärkas och utökas, främst i starka forsknings- och innovationsmiljöer. Målet är att forskarskolorna ska ha en starkare samverkan med näringslivet och offentlig verksamhet. Följande forskarskolor får upp till fyra miljoner kronor vardera per år i fyra år: Agora för Livsvetenskapernas Teknologier, Linköpings universitet Industriorienterad forskarskola i materialvetenskap, KTH Fördjupad internationell samverkan mellan svensk verkstadsindustri och akademi VERA, Högskolan Väst High Five - En heltäckande och förbättrad infrastruktur för ökat industriellt genomslag av forskning, Mälardalens högskola Stockholm Brain Institute Forskarskola, Karolinska Institutet Gränsöverskridande forskarskola i biomaterial, Chalmers Forum Securitatis, Totalförsvarets forskningsinstitut SWELL Svensk Elitforskarskola i Verifiering och Validering av Programvara, Blekinge tekniska högskola Forskarskola i tribologi, Luleå tekniska universitet Forskarskola i förbränningsmotorteknik, Chalmers Genom programmet finansieras till exempel utveckling och genomförande av kurser, ökad personrörlighet mellan akademi och näringsliv samt helt nya forskarskolor. Forskarskolan kan vara organiserad på ett institut eller ett företag alternativt högskolan eller universitetet och samverka med en etablerad eller ny centrumbildning i en stark forsknings- och innovationsmiljö. D För mer information thomas.torounidis@vinnova.se Ny chef för VINNOVAs internationella avdelning Sylvia Schwaag Serger är sedan 1 januari ny chef för den internationella avdelningen på VINNOVA. Sylvia Schwaag Serger har tidigare jobbat med innovationspolitik på Näringsdepartementet och som analytiker på Livsmedelsekonomiska institutet, SLI. Hon har dessutom varit chef på en tankesmedja i Malmö. Under jobbade hon som teknik- och vetenskapsråd för Institutet för Tillväxtpolitiska Studier, ITPS, i Peking. Hon har också haft ett antal uppdrag som Kina-expert åt OECD och EU-kommissionen. Sylvia Schwaag Serger är född och uppvuxen i Tyskland och har läst och jobbat i USA, Italien och Storbritannien innan hon kom till Sverige Hon har även disputerat i ekonomisk historia på London School of Economics, LSE.

4 nyheter En strategi mot 1-procentmålet VINNOVAs forsknings- och innovationsstrategi inför nästa års forsknings- och innovationsproposition har nu lämnats till regeringen. VINNOVA föreslår att statens investeringar i civil forskning bör uppgå till minst en procent av BNP, ökningen i civil forskning bör ske stegvis med 15 procent per år och att ökningarna bör gälla både behovs- och inomvetenskapligt motiverad forskning. Detta överensstämmer med vad regeringens Globaliseringsråd framfört i sin första rapport. VINNOVA anser också att den tekniska forskningen är avgörande för hållbar tillväxt, men att den är jämförelsevis liten i Sverige och därför behöver öka kraftigt. FoU-program riktade till små och medelstora företag, som till exempel VINNOVAs Forska&Väx-program, behöver kraftigt förstärkas för ökad konkurrenskraft och flera jobb. I förslaget menas bland annat att Forskning är nödvändig, men inte tillräcklig, för hållbar tillväxt. Nyttiggörande av forskning i näringsliv och samhälle är avgörande för hållbar tillväxt. Av största vikt är därför att statens FoU-investeringar måste stimulera FoU-investeringar, nyttiggörande och innovation i företag och offentlig verksamhet. Särskilda satsningar behövs på utveckling av internationellt starka forsknings- och innovationsmiljöer vid lärosäten och institut i samarbete med näringsliv och samhälle. Detta är nödvändigt för svensk konkurrenskraft inom näringsliv, akademi och samhälle. VINNOVA föreslår att Sveriges internationella FoU-samarbete förstärks kraftfullt dels inom EU, dels med övriga världen och främst då med Asien och den amerikanska kontinenten. Förslaget slår också fast att VINNOVA särskilt behöver öka forskningsinvesteringarna för varu- och tjänsteinnovationer samt ett ökat systemperspektiv inom områden med stor svensk tillväxtpotential: miljö- och energiteknik, hälsoområdet, säkerhetsområdet och tjänsteområdet. Foto: scanpix Halv miljard ska öka bandbredd och säkerhet Internettrafiken ökar mycket snabbt. Två internationella projekt satsar nu över en halv miljard kronor på att utveckla nya innovativa lösningar som ger både utökad bandbredd och större säkerhet på internet. Projekten 100GET och SIAM siktar på att utveckla ett 100 Gigabit Ethernet. Det treåriga projektet 100GET är ett samarbete mellan Sverige, Frankrike och Tyskland. Ett 30-tal intressenter deltar, bland andra företagen Ericsson, Nokia Siemens Networks, Alcatel-Lucent Germany, Deutsche Telekom och ADVA Optical Networking. Projektet medfinansieras av VINNOVA, det tyska utbildnings- och forskningsdepartementet samt det franska departementet för ekonomi, finanser och industri. Sammanlagt satsas drygt 560 miljoner kronor på 100GET och det parallella projektet SIAM. Båda projekten ingår i EUREKA ett europeiskt samarbetsnätverk som främjar samarbete mellan företag och forskare i Europa när det gäller marknadsnära forskning och teknisk utveckling. D För mer information jonas.wallberg@vinnova.se

5 nyheter Ny metod ger insyn i trafikolyckan Sveriges ledande aktörer inom fordonsoch trafiksäkerhet satsar tillsammans med USA på att vidareutveckla en metod som ger ökad insyn i vad som föregår olyckor och hur nya system kan hjälpa föraren. Kompetenscentrumet SAFER vid Chalmers är den samlande kraften som startat ett samarbete med University of Michigan Transportation Research Institute. Den nya metoden innebär en kontinuerlig insamling av data från a) bilens system och sensorer, b) extra sensorer och kommunikation och c) kameror som filmar föraren och omgivningen. Syftet är att mer noggrant kunna utvärdera vad som leder till olyckor och hur nya, aktiva system, som exempelvis kollisionsvarningssystem, kan hjälpa föraren i kritiska situationer. Huvudfinansiär för projektet är VINNOVA. D För mer information carl.naumburg@vinnova.se Foto: björn ullhagen/public image Kvinnliga forskare får bättre karriärmöjligheter Det råder en stor brist på meriteringsmöjligheter för disputerade forskare, och särskilt unga kvinnliga forskare missgynnas av osäkra karriärvägar. Sex kvinnor får därför nu upp till halva lönen betald för att jobba i en ledande forskningsmiljö i Sverige eller utomlands genom VINNOVAs VINNMER-program. Närmare 100 kvinnliga disputerade forskare ska under få möjlighet till vidare forskarmeritering. De nio första kvinnliga forskarna fick i höstas sin forskarlön finansierad av VINNOVA. Nu får dessa kvinnor finansiering: Johanna Högberg, Umeå universitet, ska till Dresden Technical University, Tyskland Shohreh Maleki, Karolinska Institutet, ska till RIKEN, Japan Marilyn Rayner, Lunds tekniska högskola, ska till SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB Margareta Linnarsson, KTH, ska till Uppsala universitet Kristina L Nilsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, ska till Chalmers Ida-Maria Sintorn, från Vironova AB skall meritera sig vid Centrum för Bildanalys, Uppsala D För mer information erik.litborn@vinnova.se Innovations-Sverige visar sig för USA Från januari fram till mitten av mars i år har House of Sweden vid den svenska ambassaden i Washington Innovation & Technology som tema. Vid ett antal seminarier workshops och utställningar visas Sverige upp som landet där avancerad teknolog, forskning och utbildning skapat ett innovativt samhälle. VINNOVA medverkar bland annat i seminarierna Sweden: The Best Health Care System in the World? och HSPA versus WiMAX som handlar om framtida mobila system. Mer information:

6 TEMA: ledarskap Fördel Sverige i globalt ledarskap Med tanke på Sveriges storlek så har vi extremt starka företag och varumärken. Hur har det gått till? Svenskt ledarskap och svensk organisering av arbete, är ett av svaren enligt undersökningar som gjorts bland svenska företagsledare. Men vad är svenskt ledarskap? Och hur behåller man det i en global ekonomi? Text: Tomas Eriksson illustration: Caroline Andersson Vi svenskar är duktiga på att inte prata om vår storhet, säger den förre SAS-chefen och ledarskapsgurun Jan Carlzon, i dag ordförande för Företagarna. Men när det gäller ledarfrågan hävdar han att vi har all anledning att slå oss för bröstet. Det visar sig inte minst i att ett stort antal amerikanska managementböcker pratar varmt om den skandinaviska, och med det menar man den svenska, ledarskapsmodellen. Jag själv skrev en bok om detta Den trycktes nyligen i en ny upplaga i Kina och säljer fortfarande bra i USA och i den latinska världen. Så vi har något som stora delar av världen fortfarande är nyfikna på. Men låt oss för formens skull låta några röster försöka reda ut vad ett svenskt ledarskap är. När jag beskriver svenskt ledarskap så brukar jag säga att vi kommit ifrån det gamla chefskapet där chefen kan allt till ett ledarskap där chefen skapar förutsättningar för att arbetet ska bli gjort. Det kräver i sin tur mod hos en ledare att våga släppa ifrån sig makten Leif Johansson, koncernchef Volvo till människorna ute i organisationen, säger Jan Carlzon Mats Tyrstrup, ekonomidoktor vid Centre for Advanced Studies in Leadership vid Handelshögskolan i Stockholm, vill likna den svenska ledarmodellen vid en ordföranderoll. Man ber folk titta på en fråga där en fransk eller amerikansk chef skulle ha sagt att lös det här problemet på det här sättet till på fredag. Leif Johansson, vd för Volvo menar att svenskt ledarskap har en betoning på värderingar, arbetssätt och individpåverkan av sin vardag. När det fungerar får vi öppna beslutsprocesser och människorna känner ett förtroende och att de kan påverka sin arbetssituation, säger han. Ledarskap för framtiden Niklas Prager, vd för Pfizer, framhåller att det handlar om att på allvar försöka engagera medarbetarna. Det handlar inte bara om en grandios HR-plan eller läpparnas bekännelse på företagsdagen. Det är ett arbetssätt som bygger på en tydlig bild av vad man ska uppnå och en grundsyn att alla måste bidra för att nå dit. I Sverige har vi också strukturer för detta, bland annat genom samarbetet med fackföreningarna, säger han. Ingen överraskning så långt. Svenskar förankrar, MBL:ar, är Niklas Prager, vd Pfizer demokratiska och låter de flesta komma till tals. Men kan detta verkligen vara ett sätt arbeta i en globaliserad ekonomi, där stora koncerner befinner sig i alla världens hörn och där japaner, amerikaner, indier och uruguayare ska ledas i allt mer slimmade organisationer som ständigt strävar efter effektivisering? Ja. I högsta grad. Faktum är att det kanske är i framtiden som den informella, kommunikativa och prestigelösa svenska företagskulturen får som allra bäst utdelning.

7

8 TEMA: ledarskap sverige räknas som ett av världens mest innovativa länder. Det kan vi tacka den svenska företagskulturen för. För i takt med att allt mer information ska passera en hierarkisk lednings skrivbord, så blir ledningen företagens trånga sektor. I en sådan organisation förutsätts chefen vara ett snille, som ska och kan ta beslut i alla frågor. Det kan i slutändan bli förödande i en värld som kräver allt snabbare beslut om allt mer avancerade arbetsmetoder. Ju mer vi rör oss mot arbetsintensiva produktionsformer som kvalificerat konstruktionsarbete och kvalificerade tjänster, desto viktigare är det att ge ett större ansvar till kunniga medarbetare. På så sätt leder det svenska ledarskapet till ett bättre resursutnyttjande än ett ledarskap där stort och smått ska passera ledningen, påpekar Mats Tyrstrup vid Handels. Leif Johansson ser den trenden inom Volvo. Ju mer internationella vi är, desto viktigare blir det att organisationen har en egen livskraft. Volvo har, enligt Leif Johansson, lagt ner stor energi på att hitta organisationsformer som ska Jan Carlzon, ordförande Företagarna skapa en kultur som leder fram självständiga medarbetare, som samtidigt vet vad företaget förväntar sig av dem. Vi har sedan lång tid en organisationsstruktur präglad av decentralisering, en traditionell svensk organisation uppdelad i affärsområden. Men på senare år har vi lagt stor kraft på vår kultur, där vi tagit fram skriften The Volvo Way som gör klart vilket ansvar, vilka befogenheter och vilka plikter man har som ledare och som anställd. Det gör att vi i dag organisatoriskt fungerar lika över hela världen, till skillnad mot för år sedan då hade vi landschefer och annat. Det innebär att det är ganska lika att jobba på Volvo i Sverige, Frankrike eller USA, och när vi gör attitydundersökningar visar det sig att man tycker att det är bra att vi är tydliga med vad det innebär att vara en volvoit. Inom amerikanska Pfizer är det förstås inte lika lätt att föra ut en svensk ledarstil utanför Sverige. Jag har lite dubbla ansikten. Uppåt, mot Mats Tyrstrup, ekonomie doktor vid Handelshögskolan mina amerikanska chefer är jag tuffare och mer kategorisk än hemma. Men skulle jag åka till USA och jobba, då skulle jag i grunden jobba som i Sverige, för det är ju det jag kan och tror på, säger Niklas Prager. Fler kommer till tals Att folk trivs på jobbet är viktigt. Men företagens yttersta mål är att tjäna pengar, och även i detta avseende anses den svenska modellen bli ännu starkare i framtiden eftersom den gynnar innovativa och kreativa medarbetare. Sverige räknas som ett av världens mest innovativa länder. Det kan vi tacka den svenska företagskulturen för. För i den kulturen får fler komma till tals och då genereras fler idéer på lösningar. I svenska företag får man också testa sina idéer i större utsträckning, säger Mats Tyrstrup vid Handels. Jag tror att vår informalitet och vår tro på individen leder till en kreativitet som är Svenskt på osvenskt vis I Vietnam började den 27-årige logistikern Bui Lan Thanh på Ericssons Hanoi-kontor i somras. Första dagen blev hon av sin chef tillfrågad om sin åsikt i ett viktigt ärende. Det Bui Lan Thanh Eddie Åhman var närmast en chock. Sedan ändrade sig chefen och gjorde som jag föreslagit. De vietnamesiska företag jag jobbat i har aldrig någon frågat efter min åsikt, bara gett mig order, säger hon. Eddie Åhman är Ericssons landsansvarige i Vietnam, dit han kom efter åtta år som ansvarig för företagets Rysslandskontor. Han berättar att det svenska konsensustänkandet fungerar i Vietnam, men att de lokala medarbetarna är vana att chefen tar alla beslut. Det gör att även chefer i svenska företag måste peka med hela handen och hela tiden agera fast försöka göra det på ett mjukt sätt. I Sverige upplever jag att alla är invanda vid att jobba i team, så att alla vet vad som förväntas att de ska göra. Här är det mer day by day management, man måste ta beslut varje dag, annars blir inget gjort. Eddie Åhman berättar att han arbetar mycket med att ge mycket information till sina anställda på ett sätt som gör att han får tillbaka det förtroende som han gett dem. Det tror han innebär att människor jobbar hårdare och är mer lojala med företaget. Men han önskar att de lokalanställda tog fler egna initiativ. Här, och det var samma sak i Ryssland, finns en tendens att man trycker alla frågor, stora som små, så högt upp i organisationen det går och då hamnar lätt cykelställsfrågorna på mitt bord, säger han.

9 klarar sina uppgifter, men aldrig för att demonstrera makt. Mats Tyrstrup tycker sig dock se vissa tendenser till att det vi kallar svenskt ledarskap håller på att tunnas ut. Det sker dels genom att utländska företag köper svenska företag. Men också genom en tydligare ägarstyrning där ägarna kräver snabba resultat, vilket leder till ett mer handfast ledarskap. I längden kan det innebära att förmågan till långsiktig utveckling försämras, och då kan man nog säga att ägarna skjutit sig i foten. Det finns från vissa håll också farhågor för att en yngre generation chefer, ofta utbildade utomlands, skulle avvika från den traditionellt svenska ledarstilen. Här protesterar de intervjuade, inte minst den 37-årige Niklas Prager. bra. Men man måste i ärlighetens namn säga att det finns andra system som också fungerar bra. I den angloamerikanska kulturen tror man mera på enskilda individer som fantastiska innovatörer, en slags vita riddare. Jag tror på vårt system, men jag skulle också vilja se lite fler vita riddare i svenska företag, framhåller Leif Johansson vid Volvo. Kunniga och informerade medarbetare som får ansvar blir mer motiverade, och det är viktigt i framtiden tror Niklas Prager. I industrin finns en tradition att ständigt rationalisera. Men till slut når man en punkt där man inte längre kan tvinga folk att jobba snabbare eller effektivare genom ett hierarkiskt ledarskap. Då vinner de som får medarbetarna att själva vilja förnya och förbättra arbetet. Så i en globaliserad värld blir medarbetarnas vilja en konkurrensfaktor. Svensk forskning skulle kunna dra sitt strå till stacken för att säkerställa en svensk modell för framtiden, enligt Leif Johansson. Det kan jag se i det arbete vi gör inom 3F (Framgångsrika Friska Företag) som finansieras av bland annat VINNOVA. Där arbetar vi för att omvandla det som forskarna tar fram till praktik i företagen, forskarna be- rättar vad företagen borde göra och företagen gör det. Resultaten har varit förbluffande bra. Den typen av samarbete borde man också ha inom arbetsorganisation. Exportvara I förlängningen kan ett svenskt arbetssätt också bli en viktig exportvara. Jag tror faktiskt att man skulle kunna sälja svenskt chefskap, om vi bara lyckas beskriva hur svenska företag med sitt medarbetarinflytande fungerar. Det är en uppgift för forskningen, menar Niklas Prager. Jag vill hävda att det redan är en exportvara. Vi kan i dag se att amerikanska företag söker svenska ledare, säger Jan Carlzon. Men det svenska ledarskapet ställer speciella krav på sina chefer, påpekar Niklas Prager. Man måste genuint tro på det här arbetssättet, för det är krångligare än att ge order och det innebär ofta extraarbete. Det kräver att man har respekt för varandra och att man som chef kan ta rak feedback. Detta är ett arbetssätt där man inte visar handlingskraft genom att ge folk sparken, man kan behöva flytta på någon som inte Framgångsrik tillsammans Vårt sätt att arbeta ligger djupare än så, det handlar om det samhälle vi växt upp i. Det svenska samhället präglas, på både gott och ont, av kollektivism. Det får alla med sig, i skolan och idrotten är det självklart att man är framgångsrik tillsammans. Men många av oss yngre chefer kommer att jobba internationellt och det innebär att vi får med oss nya idéer som tillsammans med den svenska förmågan att skapa engagemang bland medarbetarna kan bli riktigt bra. Jan Carlzon håller med. Jag skulle bli väldigt förvånad om de unga cheferna avviker från detta. Just unga människor är de som mest kräver delaktighet, den svenska kulturbasen bygger på det som en gång var politik men som i dag är helt opolitiskt, det handlar om solidaritet, en tro på individen och en vilja att ta hand om den som inte klarar sig, framhåller han. Finns då inga nackdelar? Jodå. Och de stavas ofta o-t-y-d-l-i-g-h-e-t. Just att man ber folk titta på en fråga istället för att ge en order gör att det svenska ledarskapet kan upplevas som diffust, där man ibland inte förstår vad chefen menade, säger Mats Tyrstrup. Ibland innebär det oklara beslutsvägar, flummighet och det kan uppfattas som om man som individ inte är bunden av fattade beslut, säger Leif Johansson. n

10 TEMA: ledarskap foto: scanpix VINNOVA vill värna svensk tradition 10 VINNOVA stöttar flera projekt för att stödja ett svenskt ledarskap där man lyssnar på sina medarbetare. VINNOVA har startat flera projekt för att utveckla det svenska ledarskapet. Målet är att svenska företag och svensk offentlig sektor ska fortsätta vara globalt konkurrenskraftiga. Någon måste värna den svenska traditionen när det gäller att leda och organisera arbete. Svenska organisationer är i internationell jämförelse mindre hierarkiska och byråkratiska och mer förändringsbenägna, säger Mats Engwall vid VINNOVA. Mats Engwall framhåller att det är lite känsligt att prata om ett svenskt arbetssätt. Man måste väga sina ord för att inte låta storsvensk. Det som vi kallar ett svenskt arbetssätt är det som internationella forskare ofta ser som ett idealt tillstånd, där man har respekt för och lyssnar på sina medarbetare och vill att de ska utvecklas eftersom det utvecklar verksamheten. Unikt för Sverige är att fackförbunden varit positiva till effektivisering. Och det var SAF som var motorn i införandet av självstyrande gruppen under och 70-talen. Men på 1990-talet försvann denna gemensamma idéutveckling. Då hade vi en ekonomisk kris som bland annat slog hårt mot bilindustrin, där också lean production slog igenom. Då lades också Vi vill värna den svenska sättet att leda arbete, säger Mats Engwall vid VINNOVA. Volvos anläggningar i Kalmar och Uddevalla ner, fabriker som varit symboler för nytänkande. SAF backade dessutom ur alla samarbeten av den typen, säger Mats Engwall. För en ny generation ledare är det man kallar svenskt ledarskap inte heller någon självklarhet, enligt Mats Engwall. Det är ett arbetssätt som kortsiktigt kan vara besvärligt; mötena tar längre tid, folk säger emot och cheferna framstår inte som så macho. Men samtidigt får man lojala medarbetare och när man säger emot vill man oftast organisationens bästa. Finns det då inga nackdelar med det svenska sättet att arbeta? I sina sämsta stunder kan det ses som pratigt, söligt och otydligt. Det kan också dölja hierarkier, att cheferna backar bort från verksamheten när det blir problem och låter medarbetarna själva fatta de svåra besluten. Därför vill VINNOVA nu utveckla det goda sättet att leda organisationer och vidareutveckla det svenska kunnandet i verksamhetsledning och arbetsorganisation, berättar Mats Engwall. Det finns en bild av att goda arbetsförhållanden står i motsats till effektivitet. Men i själva verket är det ju tvärtom. Om vi inte värnar och utvecklar detta då är vi på väg att tappa bort en konkurrensfördel. Detta strukturkapital måste hållas levande för det handlar ofta om tyst kunskap och förhållningssätt, saker som inte går att skriva ned i en handbok eller checklista. Han saknar också en idédiskussion och förebilder kring hur man leder exempelvis tjänsteföretag, vårdcentraler och konsultföretag effektivt. De idéer vi har är i stort fortfarande baserade på hur man arbetar vid löpande band, även om det numera är Toyota och inte Ford som är förebilden. VINNOVA-satsningar Här är några exempel på satsningar som finansieras av VINNOVA kring verksamhetsledning och arbetsplatsutveckling VINNVÅRD studerar verksamhetsutveckling och innovativ arbetsorganisation i vård och omsorg. 3F: Framgångsrika Friska Företag syftar till att öka insikten om HR-frågornas strategiska betydelse. Arbetsplatsen som innovationssystem fokuserar på organisatoriska processer och villkor som formar en innovativ arbetsplats. Innovativa företaget: ledning av produktinnovation med fokus på företagens ledning och organisering av innovationsprocesser, produktutveckling och kreativt arbete. D För mer information mats.engwall@vinnova.se

11 FOKUS: innovation FOKUS: DNT Delay Tolerant Networking 1 En mast med kraftig räckvidd sätts upp så långt ut i terrängen det går. E-post på fjället med fördröjning 2 Anders befinner sig inom mastens räckvidd och kan surfa och mejla med en trådlös dator (PDA, mobil etc). 3 Dolt för Anders laddar DTNmjukvaran även ner mejl till Bertil och Cecilia. Snart är det möjligt att skicka e-post även i områden där det inte finns någon infrastruktur. Lösningen heter delay tolerant networking, DTN, och testas nu av samerna i den svenska fjällvärlden. Text: catharina bergsten illustration: bo reinerdahl För de allra flesta har de senaste årens teknikutveckling inneburit snabbare och säkrare möjligheter att kommunicera. Men för samerna och andra som bor och rör sig i fjällvärlden har det blivit tvärtom. När det analoga NMT-nätet släcktes ned har de fått ännu sämre kommunikationsmöjligheter än tidigare samtidigt som omvärlden har vant sig vid att alla kontakter sker digitalt. Samerna lever med samma krav och förväntningar på sig som resten av Sverige, men de har inte samma förutsättningar på det här området. DTN-tekniken är ett steg på vägen mot bättre kommunikation och därmed bättre möjligheter till lönsamma affärer, säger Maria Udén, Luleå tekniska universitet. Hon är projektledare för SNC, Sámi Network Connectivity. Projektet är ett samarbete mellan Luleå Tekniska Universitet, KTH, Uppsala Universitet, Sirges sameby och rennäringen. Man arbetar med utveckling av DTN-tekniken i fjällvärlden, där det saknas både vägar, mobiltäckning och internet. Genom DTN-tekniken kan människor som vistas i fjällvärlden använda e-post, även om kommunikationen sker med en viss fördröjning. Samer verksamma inom rennäringen är de främsta tänkta användarna, och också den grupp som har drivit på utvecklingen. Turister är en annan viktig målgrupp. SNC fick stöd från VINNOVAs program Framtida kommunikationssystem år 2004, och 2007 fick projektet fortsatt finansiering. Nu ska vi förhandla med EU-kommissionen om ett projekt inom 7:e ramprogrammet, som löper på tre år. Under den tiden kommer tekniken att färdigutvecklas, men vi kommer också att ta fram en affärsmodell som ska bidra till att den kan användas på bred front, säger Maria Udén. n 4 När Anders passerar en solcellsdriven WLAN-station (Wireless Local Area Network) i terrängen, kopieras Bertils och Cecilias mejl till stationen. 5 När Bertil passerar Anders, kopierar DTN de dolda mejlen till Bertils enhet. På samma sätt sprids mejlen till andra WLANstationer. Slutlevererade mejl raderas allteftersom. 6 WLAN-stationerna uppdateras även när reguljärflyg med DTNutrustning passerar. På så sätt kan både in- och utgående mejl hanteras flera gånger om dagen. D För mer information 11

12 innovation fokus: sverige-kina Svensk-kinesisk satsning på ny trådlös teknik Sverige är världsledande på trådlös kommunikation. Kina har ett mycket stort antal forskare och stora resurser. Tillsammans ska Kina och Sverige försöka skapa morgondagens trådlösa kommunikation. VINNOVA finansierar satsningen tillsammans med SSF och den kinesiska staten. Text: Tomas Eriksson foto: scanpix 2004 gjorde den svenska regeringen en överenskommelse med den kinesiska regeringen om ett forskningssamarbete inom tre prioriterade områden: materialkunskap informations- och telekommunikationsteknik bioteknik. Arbetet med materialkunskap tog omedelbart fart och i dag finns ett center med kontor hos Chalmers i Göteborg och i Beijing. Nu finns också en gemensam Att Kina vill samarbeta med Sverige är ett gott betyg, säger Carl Wickman vid VINNOVA. utlysning kring finansiering av samarbetsprojekt inom informations- och telekommunikationsteknik. Efter långa förhandlingar har beslut tagits om att denna första utlysning ska fokusera på trådlös kommunikation. Projektet får namnet IMT advanced and beyond och forskningen ska syfta till att utveckla ny teknik på års sikt. Att vi valt så lång framförhållning beror på att vi då kan undvika krångel kring immateriella rättigheter, och då blir det lättare att få med företagen, berättar handläggaren Carl Wickman. VINNOVA och SSF satsar tillsammans 27 miljoner kronor i projektet under tre år. Den kinesiska motparten MOST (Ministry of Science and Technology) satsar ungefär lika mycket. Det tekniska innehållet i utlysningen har utformats av professor Ulf Körner vid Lunds tekniska högskola och Olle Viktorsson vid Ericsson tillsammans med representanter för kinesisk industri och akademi. Carl Wickman säger att det här är första gången kinesiska myndigheter samarbetar med utländska skolor och myndigheter i ett projekt med lika finansiering, gemensamma utlysningar och där man tillsammans bestämmer vilka projekt som ska få finansiering. Det har inneburit en del kulturkrockar. När det är viktigt för oss att en utlysning är öppen och gäller lika för alla, är man i Kina Sverige och Kina samarbetar nu för att ta fram den trådlösa teknik som ska ersätta dagens 3G-teknik. vana vid att välja ut universitet och forskare, säger Carl Wickman. Att Kina valt att samarbeta med svenska forskare får ses som ett gott betyg för svensk forskning inom trådlös teknik. Kina är i dag inriktat på att hämta hem kompetens från dem som är bäst i världen. I gengäld har de många forskare att ställa till förfogande, det är därför som företag som Ericsson har forskningsverksamhet i Kina, säger Carl Wickman. Forskarutbyte är en viktig del i samarbetet. Det ska vara på relativt lång sikt, minst ett halvår, för att forskarna ska kunna acklimatisera sig kulturellt och verkligen kunna KTH-studenter kan få kinesisk examen 12 Världens universitet slåss om att hitta samarbetspartners i den kinesiska forskarvärlden. KTH var tidigt ute när man för fyra år sedan öppnade ett Joint research center för fotonik vid Zhejiang-universitetet. Hösten 2003 skrev KTHs dåvarande rektor Anders Flodström ett avtal om forskningssamarbete med Zhejiang-universitetet i staden Hangzhou. I dag har verksamheten vid centret bland annat resulterat i ett hundratal publicerade artiklar, säger biträdande föreståndaren Erik Forsberg. Vi har även tio studenter på vårt masterprogram i fotonik där man läser halva tiden i Sverige och halva tiden i Kina. Hittills har vi bara haft kinesiska studenter, men vi ska försöka få in svenska studenter i programmet. 30 personer från KTH och Zhejianguniversitetet är inblandade i forskning och undervisning vid centret. Erik Forsberg ser arbetet som en bra framtidsinvestering för svenskt forskning och KTH. Erik Forsberg är biträdande föreståndare vid centret för fotonik vid Zhejian-universitetet. I dag ligger svensk forskning före kinesisk inom detta område. Därför är det viktigt att vi positionerar oss nu i Kina, eftersom kinesisk forskning sannolikt kom-

13 FOKUS: montering Forskning för flexibel montering När ska montering automatiseras och när sköts den bäst av människor? Hur skapar man flexibilitet mellan teknik och människa? Det är några av de frågor som man vill besvara i ett VINNOVA-finansierat projekt i samarbete mellan KTH, Chalmers och Högskolan i Jönköping kallat ProAct, Proaktiva monteringssystem. Text: Tomas Eriksson foto: jan-olof Yxell bidra till projekten på andra sidan. Utlysningen stängs sista mars och projektstart ska ske till sommaren Om allt går bra blir det sedan en fortsättning. I överenskommelsen är det sagt att arbetet ska vara på 3+3 år, så efter en utvärdering har vi ambitionen att gå vidare i tre år till. Men då vill vi från svensk sida bredda arbetet och också gå in med optisk och trådbunden kommunikation, framhåller Carl Wickman. D För mer information carl.wickman@vinnova.se mer att spela en betydande internationell roll i framtiden. Samarbetet ger också bra PR för KTH och kan underlätta rekrytering av kinesiska studenter till KTHs internationella masterprogram. VINNOVA stödjer projektet genom att tillsammans med SSF betala lönekostnader för Erik Forsberg. Köpa bra automatiserad utrustning kan vilket företag som helst göra, oavsett om det ligger i Sverige, Argentina eller Indien. Så om svenska företag ska vara konkurrenskraftiga inom montering måste de satsa på att utveckla kunskapen hos dem som skall sköta monteringstekniken. De tre högskolorna i ProAct har tidgare arbetet var för sig för att nå dit KTH har länge studerat montering ur ett tekniskt perspektiv, Chalmers har forskat mycket kring människa-maskinfrågor och Högskolan i Jönköping har lång erfarenhet av produktionsstrategi och informationshantering. Samarbetet mellan de tre högskolorna i projektet är mycket intressant. Här jobbar en grupp på tre doktorander tillsammans med fyra seniorforskare, berättar Johan Stahre, docent på Chalmers och projektledare för ProAct. Doktoranderna Kerstin Dencker vid KTH, Åsa Fasth vid Chalmers och Jessica Bruch vid Högskolan i Jönköping studerar nu monteringsarbetet vid sex svenska företag. Där ska de framförallt försöka hitta nya sätt att skapa proaktivitet som ska ge bättre förutsättningar att hantera förändringar i produktionen, som haverier eller när man ska byta produkt. Ett viktigt mål är att vinna tid, i dag är säkra leveranser i rätt tid lika avgörande som priset på produkten, säger Kerstin Dencker. Johan Stahre vill skapa en ny typ av verktygslåda. Förr behövde montörerna traditionella mekaniska verktyg, nu behöver de en informationsteknisk verktygslåda. Det är minst lika viktigt att veta var man hittar rätt information som att hitta rätt skruvdragare. Projektet ska vara genomfört till årsskiftet. Målet är ge svenska företag nya möjligheter att konkurrera på en allt tuffare världsmarknad Vi vill lyfta fram kombinationen smart teknik och kunniga människor. För det finns ingen motsats mellan människor och maskiner, de ska bara samarbeta på rätt sätt, säger Kerstin Dencker. Jessica Bruch Johan Stahre Kerstin Dencker Åsa Fasth D För mer information erikf@zju.edu.cn D För mer information johan.stahre@chalmers.se 13

14 K R Ö N I K A p e r o d e n r i c k Forskare och praktiker måste samverka Jag är övertygad om att framtidens forskning och utveckling måste bedrivas interaktivt i direkt samverkan mellan olika vetenskapliga discipliner inom universitet/högskola/institut och organisationer utanför högskolan för att öka Sveriges konkurrenskraft. Men vi behöver mer kunskap om hur vi samverkar. Enligt min mening handlar det mycket om att skapa respekt, förståelse och delaktighet. Det gör vi genom att skapa miljöer som stödjer att förtroende och tillit utvecklas mellan människor. Detta är en mycket viktig fråga för ledare inom innovativa verksamheter att hantera. Arenor för samproduktion av kunskap behöver skapas, som leder till ökad innovationsförmåga och en ledare måste stödja kreativitet och innovationsförmåga. Kreativitet definieras ibland som att bryta ramarna. För att åstadkomma detta behövs en samverkan mellan olika discipliner. I Danmark anställer en del företag filosofer som arbetar tillsammans med tekniker och andra kompetenser för Sveriges totala innovationsförmåga kan öka. Ledarskap i en organisation är en integrerad process och inte bara en fråga om ledarens stil, beteende och personlighet. I den svenska ledarskapsmodellen är medarbetarna i hög grad delaktiga i ledarskapsprocessen. En viktig förmåga hos en forskningsledare är att skapa tillit och förståelse gentemot sina medarbetare genom att ord stämmer överens med handling. Normen i den akademiska världen är att utveckla kontroll och auktoritet. Men djupt engagemang i forskningsarbetet förutsätter att forskaren tillåts att uttrycka känslor och att dessa ses som en tillgång i innovationsprocessen. Vi är flera forskare som efterlyser att akademins ledning skapar en högre medvetenhet om betydelsen av social interaktion och känslor som drivkraft i arbetet. Denna utveckling stöds av den svenska ledarskapsmodellen som dessutom kan utvecklas om det ledarskap som praktiseras inom akademien kan överföras till framtidens ledare via universitetens och högskolornas grund- och forskarutbildning. Foto: kennet ruona 14 vi måste bli mer klara över hur forskare och praktiker samverkar. att strategiskt utveckla verksamhetens affärsidé. Forskarens lärande vid samverkan med aktörer utanför akademien bör bli föremål för studier. Vi måste bli mer klara över hur forskare och praktiker samverkar. En samverkan kan ske utifrån att forskaren huvudsakligen har en inriktning mot att reflektera över verkligheten och abstrahera genom att bygga modeller, medan praktikern är mer inriktad på att aktivt experimentera och beskriva erfarenheter. Om vi kan skapa respekt och förståelse för varandras förhållningssätt finns det goda förutsättningar att Lean har blivit ett honnörsord för effektivisering och utveckling. Genom att standardisera rutinarbetet och ta bort icke värdeskapande aktiviteter vill man skapa mer tid för kreativt utvecklingsarbete. Detta fungerar bra under förutsättning att den skapade tiden verkligen används till att låta medarbetare utveckla sin verksamhet. En ledare måste ha förmåga att balansera struktur med tillåtelse att bryta mot regelverk för att få utvecklingen att gå framåt. Om skapad tid skärs bort under förevändning av att öka den kortsiktiga effektiviteten, finns risken att en alltför mager och därmed icke innovativ organisation skapas. Universitet/högskola, institut och företag/organisationer har olika roller i vårt nationella innovationssystem. Det totala systemet skulle vinna mycket på om aktörerna kunde samverka i högre grad genom att visa respekt och förståelse för varandras roller. Detta är nödvändigt för att utveckla Sveriges totala innovationsförmåga. Forskning och utveckling bör inte bara utvecklas genom att man satsar på spetsforskningscentrum. Den dagliga innovativa verksamheten i våra forskningsmiljöer måste också stödjas. Alla erfarenheter i ett innovationssystem måste tas tillvara och utrymme för reflektion och eftertanke måste skapas. Per Odenrick är professor i organisationsdesign vid institutionen för designvetenskaper på Lunds tekniska högskola.

15 porträtt Leder jakten på resistenta bakterier Namn: Anna Lönnroth Position: Vice enhetschef på avdelningen för infektionssjukdomar på DG Forskning vid EU-kommissionen. Ålder: 50 Fritidsintressen: Matlagning, joggar, läser. Hon anlitades som expert av EU redan innan Sverige var medlem. I dag leder hon EU:s jakt på antibiotikaresistenta bakterier. Hon berömmer svensk forskning. Men hon är förvånad över att svenska institutioner slarvar bort möjligheten till mer EU-stöd genom att ta för lättsinnigt på de regler som gäller för EU-ansökningar. Riktigt bekymrad är Anna Lönnroth över att läkemedelsforskningen inte tar fram ny och vassare antibiotika. Text: Tomas Eriksson foto: erik luntang Jo, det är sant. Svenska forskningsprojekt blir utan pengar på grund av slarv när ansökningarna ska lämnas in, berättar Anna Lönnroth, vice enhetschef för forskning inom infektionssjukdomar vid EU-kommissionen, och nummer två i den EU-hierarki som styr anslagen till infektionsforskningen. Det är ett vanligt fel att just svenskar tar för lätt på regelverket kring ansökningarna. Jag tror att det beror på att Sverige är ett litet land där forskarna känner varandra och är vana vid att få forskningspengar. När de sedan blir nekade pengar blir de oerhört förolämpade, men det beror på att de underskattat konkurrensen i Europa. Om svenska forskare varit lika noggranna med ansökningarna som andra länder så hade Sverige haft fler EU-finansierade forskningsprojekt eftersom svensk forskning ofta har genuint bra idéer, säger hon. Anna Lönnroth föddes i Falun och växte upp i Stockholm. Hon doktorerade i molekylär genetik vid Karolinska institutet men hann inte forska mer i Sverige eftersom hon 1994 kallades till Bryssel som nationell expert, där hon senare utsågs till projektansvarig för HIV-forskningen. Därmed blev infektionssjukdomar hennes framtid, inte genetik som det var tänkt. Till att börja med handlade det om HIV, tuberkulos och hepatit C. Men i slutet av 1990-talet, efter 15

16 Anna Lönnroth är vice enhetschef på avdelningen som hanterar forskningsanslag till infektionssjukdomar. Ett av hennes viktigaste uppdrag just nu är att stötta forskning som ska ta fram nya former av antibiotika för att vinna kampen mot de antibiotikaresistenta bakterierna. 16 Sveriges anslutning till EU, uppstod en stark polariserad debatt kring antibiotikaanvändningen i djurhållningen. Eftersom boskap växer fortare om de får låga doser antibiotika, tillsattes i många EU-länder regelbundet antibiotika i djurfoder vilket skapade bakterier som blev antibiotikaresistenta, bakterier som kunde ta sig vidare till människor. Men det förskrevs också alldeles för mycket antibiotika inom humanmedicin vilket skapade nya resistenta och multiresistenta bakterier. Det gav upphov till stora problem, inte minst inom sjukvården där människor kom in på sjukhus med en sjukdom och kom ut med en annan, framhåller Anna Lönnroth. Prisad i USA Under åren satsade EU 20 miljoner euro årligen för forskning i kampen mot de antibiotikaresistenta bakterierna. Från 2004 har anslagen fördubblats till runt 40 miljoner euro. Och Anna Lönn- roth har under åren utvecklats till EU:s ansikte i kampen mot de antibiotikaresistenta bakterierna belönades hon av den amerikanska organisationen Allicence for the Prudent Use of Antibiotics och det blev hon som fick i uppdrag att leda EU:s forskningssatsningar mot pandemi när fågelinfluensan hotade Europa. Förra året avancerade hon till Deputy Head of Unit, vice chef för enheten för infektionssjukdomar. Det gör att jag fått fler administrativa uppgifter, men substansen i det jag jobbar med är i hög grad fortfarande antibiotikaresistens och hotande epidemier. Anna Lönnroth berättar att forskningen inom Europa lett till att man i dag börjar få koll på hur resistensgenerna uppstår och hur de flyttar mellan bakterier och fastnar i slemhinnor och på kirurgiska instrument. Man söker också nya lösningar på svåra problem genom att sammanföra vitt skilda specialiteter kring en och samma frågeställning. På så vis har man lyckats skapa förutsättningar för ett nytänkande om hur man kan öka användningen av modern diagnostik inom vården och hur man bäst behandlar luftvägsinfektioner på ett sätt som minimerar onödig antibiotikaanvändning. Inga nya preparat Arbetet med antibiotikaresistens sker i tre parallella huvudspår: 1. Att försöka att undvika att resistens uppstår. 2. Att försöka minska spridningen av bakterierna. 3. Att försöka få fram nya preparat För att undvika bakterier som är resistenta mot alla former av antibiotika är det viktigt att vi är mycket sparsamma med de allra bästa preparaten och bara använder dem när inget annat hjälper så att så få bakterier som möjligt kommer i kontakt med dessa preparat, förklarar Anna Lönnroth. Spridningen minskar man i första

17 porträtt hand genom bättre hygien inom djurhållning, livsmedelshantering och sjukvård. Det är en jättejobbig och seg process som tar lång tid och kostar pengar. Svårt, men inte ohanterligt. Desto större problem är bristen på nya läkemedel. Samtidigt som vi fått allt mer resistens har vi inget tillflöde av nya preparat. De stora läkemedelbolagen satsar inte på att forska fram nya antibiotika, de anser att vinsterna är för små i förhållande till kostnaderna, inte minst för att de enkla landvinningar som går att göra inom antibiotika är gjorda, och nu är det svårt och dyrt att ta fram nya preparat. EU tillskjuter därför medel för att åter få fart på europeisk forskning som ska ta fram nya typer av antibiotika. Hur många människor som dör av de antibiotikaresistenta bakterierna finns det i dag bara vaga uppskattningar om. Men det finns uppgifter som pekar på att det bara i USA dör runt varje år som en direkt följd av antibiotikaresistens, dessutom uppstår årliga kostnader i storleksordningen fem miljarder dollar. Vi vet i alla fall att det finns ett stort mörkertal orsakat enbart av att folk kommer in med en allvarlig sjukdom på sjukhus där de drar på sig multiresistenta bakterier och dör, men får ursprungssjukdomen angiven som dödsorsak. Stora problem i tredje världen Mörkertalet blir betydligt större av att antibiotika på många ställen säljs fritt och utan läkarkontroll. Det sker i viss mån i södra Europa, där antibiotika ofta säljs illegalt över disk, men framförallt i tredje världen. Det saknas uppgifter om hur stort problemet egentligen är, men anekdotiska uppgifter från till exempel Indien, där man kan köpa antibiotika på marknaden, låter ana att problemen med antibiotikaresistens är enorma. Ett sätt att minska risken för resistens är att man äter hela sin kur, men i fattiga länder äter man bara tills man är frisk, sedan sparar man resten eller ger preparaten till någon annan. Hon berättar att EU-kommissionen ser på tre faktorer som väger lika tungt när man bedömer en ansökan om forskningsstöd: Den vetenskapliga idén. Hur forskningen ska genomföras. Hur resultatet av forskningen ska tas om hand. Det gör att vi ibland ser briljanta vetenskapliga idéer, men som vi inte kan stödja eftersom man har en orealistisk uppfattning om hur forskningen ska genomföras. Hon berättar också att EU-kommissionen lägger stor möda vid att mindre företag ska kunna vara med i forskningsprojekten. Det är vårt sätt att gynna hela innovationssystemen och få de små företagen att arbeta med forskning i samarbete med akademiska partners. Som en av de ansvariga för den samlade europeiska infektionsforskningen har Anna Lönnroth ganska bra koll på svensk forskning inom området. Just nu anser hon att pneumokock-forskningen vid Smittskyddsinstitutet är det kanske mest spännande svenska projektet. Smittskyddsinstitutet har en mycket framstående forskning kring pneumokocker och har börjat få kläm på hur pneumokocker överlever, hur de anpassar sig till skiftande miljöer och hur de anpassar sig till människans immunförsvar. När man väl förstått det, då kan man också ta fram om svenska forskare varit lika noggranna med ansökningarna som andra länder så hade Sverige haft fler EU-finansierade forskningsprojekt bättre preparat och vacciner. Eftersom tre miljoner barn dör varje år i lunginflammation så kommer framsteg inom detta område ha en enorm betydelse för den globala folkhälsan. Kulturell smältdegel Efter snart 14 år i Bryssel har Anna Lönnroth allt mer börjat tänka på engelska eller franska, de språk som används på hennes avdelning på kommissionen. Hon tror att hon kommer att arbeta inom EU fram till hon pensioneras. Jag kom hit för att jag tyckte att den kulturella smältdegeln i EU-miljön var väldigt spännande. Här är en mycket dynamisk miljö och det finns fantastiska chanser att skapa intressanta projekt inom EU-ramarna, bara man lärt sig förstå vilka ramarna är. Det som gör mitt jobb extra spännande och kul är de unika samarbetsprojekt som uppstår mellan ett antal länder och företag och som aldrig kunnat uppstå utan EU. Där kan vi samla kompetens och resurser kring smarta frågeställningar, göra jämförande studier mellan olika länder och länderna kan lära sig av varandra. Kameleontförmåga Arbetet inom EU skiljer sig en del från att arbeta i Sverige. Man måste ha en enorm kameleontförmåga och kunna byta roll snabbt. Ena dagen kan man få fixa toalettpapper och fika när 20 eminenta rådgivare kommer på besök, nästa dag kan man få rycka ut för att ersätta kommissionären där han skulle inledningstalat på en konferens för deltagare. Som svensk måste man också lära sig att vara lite artigare och kanske inte lika rakt på sak som hemma, och man måste linda in sin kritik på ett helt annat sätt. Och man måste försöka undvika att ge sitt hemland favörer. Det ses inte med blida ögon om man enbart åker till sitt hemland och bara håller anföranden på sitt hemspråk. Jag och mina kollegor försöker hinna med att hjälpa så många som möjligt från alla medlemsländer. Men jag brukar vara väldigt uppriktig mot de svenskar som frågar vad de gjort för fel när de inte fått sina anslagsansökningar godkända. Men hon håller dock ständig kontakt med hemlandet. Jag läser svenska tidningar och lyssnar på svensk radio. Och sommarsemestrarna tillbringar jag på Öland. Hjärtat klappar för Sverige. n 17