Vision"Fördubbla värdet i primärproduktionen i Dalarna 2020"

Transkript

1 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Dalarna Vision"Fördubbla värdet i primärproduktionen i Dalarna 2020" LRF Dalarna 2013

2

3 Förord LRF:s regionförbund i Dalarna har en vision om att värdet i primärproduktionen skall förbubblas till år Hur skall detta göras möjligt? LRF antog 2011 en Livsmedelsstrategi som går ut på; mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder. Denna strategi utgör grunden för LRF:s breda arbete med att stärka svensk livsmedelproduktion i alla led. Det handlar om att medvetandegöra konsumenterna och hela den offentliga upphandlingen om värdet av att köpa och använda livsmedel av svenskt ursprung. Det handlar också om att lyfta fram och tydliggöra mervärden av svenska livsmedel, lokalt producerade och hantverksmässigt producerade livsmedel. Produktionen i Dalarna har minskat på flera områden. LRF-styrelsens produktionsutskott uppdrogs att göra en analys av de olika produktionsgrenarna och komma med förslag på vilka åtgärder LRF kan göra för att vända trenden. Mycket snabbt kom man fram till att ett bra sätt att göra det är via intervjuer med aktörer i livsmedelskedjan utifrån lantbruksföretagaren men också såväl uppströms som nedström dessa. Och sedan samla en grupp människor till en tankesmedja där visioner Fördubbla värdet i primärproduktionen konkretiseras till mål och handling. Intressant att notera är att i åtgärdsprogrammet för Dalarnas miljömål för kan man under jordbruk och odlingslandskap läsa bl.a. att: Ett livskraftigt jordbruk behövs för att vi ska behålla ett öppet odlingslandskap och en levande landsbygd. Grunden för detta är att det finns aktiva lantbrukare, men även andra företagare, ideella krafter, markägare och landsbygdens befolkning spelar viktiga roller. Länsstyrelsen arbetar för att få fram underlag och synpunkter för kommande Landsbygdsprogram LRF:s idé om intervjuer och tankesmedja fick stöd av Länsstyrelsen och blev en av förstudier i länet som underlag i arbetet för det kommande landsbygdsprogrammet. Denna rapport vill lyfta fram synpunkter som tagits fram av de gröna näringarna till Dalarnas handlingsplan för det kommande Landsbygdsprogrammet.

4 Fördubbla värdet av primärproduktionen i Dalarna. Varför gör vi i LRF Dalarna detta projekt? Hur tänker vi? Vi har valt att fokusera på värdet, inte mängden livsmedel som produceras. Det kan tyckas vara självklart, men vi har velat ha ett mer företagsmässigt synsätt på jordbruket än vad det kanske har varit förut. Vi vill att omgivningen ska betrakta oss som företagare och då måste vi själva betrakta oss som företagare. Ett företag måste tjäna pengar. Kanske inte varje dag, men över tid. De pengar som företaget tjänar måste också stå i en rimlig proportion till den arbetsinsats som företagaren lägger ner, det kapital som företagaren binder och den risk som företagaren tar. Vad är då värdet på de produkter som produceras och vem sätter värdet? Vi anser att värdet sätts av kunden som ska köpa varan. Oavsett om bonden säljer direkt till konsument eller levererar till ett förädlingsled så sätts värdet på produkten av vilken nytta som kunden upplever av produkten. Om vi dessutom vill att våra produkter ska ha ett mervärde, så måste också kunden uppleva att våra produkter skapar en mernytta. Produktionskostnaden har inget med mervärdet att göra. Höga produktionskostnader är inte ett mervärde. En del av den mernytta som Dalarnas bönder skapar är svår att ta betalt för. Vi måste bli bättre på att förklara den nytta som vårt öppna landskap i länet gör för befolkning, turism och övriga näringslivet och koppla ihop detta med de produkter som köps i livsmedelsbutiker, serveras i offentliga kök och i restauranger. Samtidigt måste vi bli bättre på att välja vilka marknader vi ska agera på. I Dalarna producerar vi premiumprodukter, dessa ska säljas till premium priser. Vi ska kanske inte ge oss in på lågprismarknader där vi tvingas bjuda under våra konkurrenter. Vi ser en enorm potential för jordbruket i Dalarna. Mycket av marken brukas idag extensivt och med relativt små åtgärder borde produktiviteten kunna höjas högst avsevärt. Men för att lyckas med detta måste en del saker förändras och förbättras. Ägostruktur och arrondering är en viktig sak. Först när bonden själv äger sin mark eller har riktiga och långsiktiga arrendekontrakt vågar han eller hon satsa på nödvändiga åtgärder som avvattningssystem och kalkning etc. Bönderna måste bli bättre på att efterfråga rådgivning som syftar till högre skördar och högre produktivitet. Rådgivningsföretagen måste också bli bättre på att erbjuda sådan rådgivning. Företagande handlar hela tiden om rationalisering. Det behöver nödvändigtvis inte innebära storleksrationalisering. Vi ser rationalisering som ett sätt att öka skillnaden mellan intäkter och kostnader och därmed öka vinsten. Energieffektivisering t.ex. är ett led i att effektivisera och rationalisera produktionen hos företagen i syfte att få en högre lönsamhet. Detta kan göras på många olika sätt, men det måste hela tiden göras. Vi tror att Dalarna är ett starkt varumärke som förknippas med en vacker natur, en rik kultur och hög kvalitet. Denna positiva bild av vårt län borde också

5 kunna bära våra produkter, inte bara inom länet utan även långt utanför dess gränser. Martin Moraeus Ordförande LRF Dalarna

6 Management företagande Att driva lantbruksföretag idag och i framtiden är något annat än vad det en gång var. Bonden går från att ha varit en egenföretagare till att bli arbetsgivare och arbetsledare. En nyckelfaktor för alla företag är dess anställda och likaså är det inom lantbruket. Det är nödvändigt att kunna locka intresserade och kunniga människor att jobba inom lantbruket. För att lyckas med detta krävs det att lantbruket kan erbjuda arbetsplatser som är lockande, både vad gäller lönenivåer, arbetsuppgifter och utvecklingsmöjligheter. Det ställer nya krav på dagens och framtidens bönder. För att kunna locka människor att jobba inom lantbruket så måste framtidens arbetsgivare kunna erbjuda arbetstider och anställningsförhållanden som är jämförbara med övriga näringslivet. Det är en utmaning i en verksamhet som präglas av stor arbetsbelastning då de yttre förutsättningarna, det vill säga väder och vind, är de rätta. Om man jämför med andra branscher så det är självklart att det erbjuds och finns starta eget - utbildningar, arbetsgivarutbildningar etc. som är väl anpassade för den företagsverksamhet som man tänker gå in i. Sådana utbildningar är viktiga även för lantbrukarna. Det kommer att krävas att framtidens lantbrukare är välutbildade inom företagsekonomi. Vi ser med oro på den utveckling som innebär att dessa kurser, som en gång var flaggskeppet på lantbruksskolorna, numera för en undanskymd tillvaro. Lönsamheten inom lantbruket måste stärkas avsevärt för att kunna erbjuda löner som konkurrerar med övriga näringslivet. Här riskerar vi att hamna i en ond spiral där låg lönsamhet leder till låga löner. Det i sin tur leder till att de mest drivna och duktiga människorna söker sig till andra yrken. Dock kan mycket göras. Rekrytering och generations eller ägarskifte Arbetsplatsen bondgården kan ha svårt att skifta ägare. Gården är väldigt ofta kopplad till det privata livet. Lite skämtsamt kan sägas att vissa lägen får nästa generation överta även föräldrarnas liv och livsstil. Finansieringen i samband med ägarskifte är ett stort problem idag. Lantbrukskompetens måste finnas i banker och kreditgivare i länet. De nya regler som styr bankverksamhet innebär att vi befarar att bankerna kommer att dra sig för att finansiera stora och riskfyllda investeringar som kräver en stor kapitaltäckning. Detta kommer att innebära ett hinder för expansion inom kapitalintensiva branscher. Den sociala situationen för lantbruksföretagare måste förbättras så att den blir mer lik andra egna företagares och anställdas situation. En förutsättning för att locka en ny generation lantbrukare är att de kan leva ett jämställt familjeliv. Man kan inte bygga framtidens lantbruk med dåtidens förutsättningar.

7 Det behövs - ALMI eller likande företagspartner finns för lantbruket och kan erbjuda företagslån som utgår från lantbruksföretagen - mentorprogram och andra typer att utbildnings- och rådgivningsåtgärder för generations/ägarskifte och för rekrytering att företagare som vill driva AB Bondgården. Utbildning och kompetensförsörjning Lantbruksföretagarna behöver kompetenshöjning på flera områden för att kunna agera företagsmässigt. Vi tror att lantbrukarna kan lära sig mycket av varandra. Vi har lång tradition av att genomföra gårdsbesök och gårdsvandringar när det gäller byggnationer, djur och växtodling. Att bygga vidare på den traditionen när det gäller att utbyta erfarenheter kring effektivisering och ekonomiska kalkyler tror vi kan vara en bra metod. Utbildning och kompetenshöjning behövs även hos de anställda. Redan idag upplever en del företag i länet att det är svårigheter i att anställa personal. Antingen finns inte personer som söker jobb eller att rätt kompetens saknas hos de som söker arbeten. Det är även viktigt för lantbrukarna att synas i företagssammanhang och lyfta fram goda exempel och synliggöra möjligheterna som finns. Det behövs arenor för socialt utbyte och höjning av kompetensen som ger inspiration för att tänka positivt och få del av både positiva och negativa erfarenheter. Det behövs - utbildning i företagande - utbildning i ekonomi, prissättning och förhandling - arenor för socialt utbyte och kompetenshöjning, t.ex. ERFA-grupper med gårdsvandring ekonomi - medverkande och deltagande i företagarnätverk inom kommuner och regionen - kompetenshöjning i arbetsgivarfrågor (HR) Finansiering Ekonomistyrning Det behövs nya nyckeltal inom lantbruket som mer fokuserar på vinstbegreppet. Att göra vinst är viktigt och fundamentalt inom allt företagande och så också inom lantbruket. Historiskt sett har täckninsgbidragskalkylerna

8 dominerat inom lantbruksekonomi. Dessa är bra när olika investeringar ska bedömas men ger en dålig bild av hela företagets ekonomiska situation. Vinst behövs för att kunna bygga buffertar. Det kommer att behövas för att möta en framtid där priserna varierar mer, vilket innebär en ökad ekonomisk risk. Lantbruket kommer mer och mer att likna vilket företag som helst. De ekonomiska fundamenten, kalkyler och nyckeltal som används i andra branscher, borde kunna importeras till lantbruket. Företagen bör fundera på vilka mervärden har man i sitt företag. Eller vad kan företaget skapa för mervärden för sin kund. Höga produktionskostnader är knappast mervärden. Det är även viktigt att inse att energiförbrukningen är en viktig del i att uppnå lönsamhet för lantbruksföretagen. Kunskap om hur man får ut en högre produktion för varje nyttjad kilowattimme är en del i detta. Nyckeltal som kilowattimme per producerad enhet är något man bör vara medveten om. Företagen behöver - ifrågasätta mera vad man kan göra för att tjäna mer pengar - införa LEAN tänkandet i företagen, d.v.s. mera effektiv sätt att använda olika resurser i sin produktion - rationalisera inklusive att effektivisera energianvändningen Ekonomi- och produktionsrådgivning I länet behövs spetskompetens i alla former. Det kan fås genom rådgivning och utbyte med andra för att vidga perspektiv och även att utnyttja det som finns i länet. Lantbrukarna bör bli bättre på att beställa den rådgivning som man behöver utifrån det egna företaget. Rådgivning ska vara kunna vara till alla, inte bara till ekologiskt lantbruk. Rådgivning på grundnivå och breda kurser behövs också. Det behövs - rådgivningserbjudande med kundfokus, vad uppnås med rådgivningen - förenkling i utnyttjandet av resurser för rådgivning, t.ex. Greppa Näringen - förenkling i resurser i landsbygdsprogrammet - hantera avståndet till och mellan områden som har få producenter - mera positiv syn på samarbete - en stimulering till ökad samverkan med mark, maskiner, rådgivning

9 - producentringar kopplat till rådgivningen och som höjer lägsta nivån och säkrar leveranser, t.ex. på köttsidan - att synliggöra möjligheterna som finns - att lyfta goda exempel - information och studieresor om ny teknik, sorter etc. så att företagen nå det först i landet - stöd med att göra energikartläggningar och uppföljning av dessa - samarbete med lokala högskolor för idékläckning och innovationer Mycket intressant i detta sammanhang är att rådgivarna som verkar i länet framförde likande synpunkter om rådgivningsbehovet i samband med ett rådgivarforum den 2 oktober Marknadsdriven rationell produktion Marknad och marknadsföring Länet måste ha en marknadsmässig produktion och marknadsmässiga produkter. Hur kan vi skapa och marknadsföra en identitet på produkter från Dalarna så att konsumenten känner igen dem och synliggöra vårt starka varumärke? Varje bransch behöver hitta sitt sätt att nyttja identiteten. Producenterna måste mera aktivt delta i marknadsföringen av lantbruket. Det är även viktigt att utveckla omvärldsbevakning och analyser som bygger även på information från producenterna. Industrin och producenterna behöver helt enkelt diskutera mera med varandra. Infrastruktur Produktionen måste vara både effektiv och rationell. Medel måste skjutas till omarrondering så att den kan genomföras i rimlig tid och för att företagen så att kunna bruka markerna rationellt. Splittrad ägostruktur i länet är en stort ett hinder för att få ökad produktion för de flesta grödor. Mark Det finns ett stort behov av produktionsökande åtgärder för ökad produktion så som rensning av diken, dikning och dränering, kalkning etc. Åtgärderna är viktiga grunder för hållbar produktion. Dåligt dränerad mark läcker mera närsalter än väldränerad mark. Blöta fält på våren försenar vårbruket. En tumregel är att varje dags försening minskar skörden med 1 %. Högre skördar i länet är viktigt både i konventionell och i ekologisk odling. Jordbruksverket rapport (2012:35) Ett klimatvänligt jordbruk 2050 kan man redan på omslaget läsa att högre avkastning och effektivare användning av insatsvaror minskat utsläppen per producerad enhet.

10 Det går även föra ett resonemang om vilken nytta ökade skördar kan tänkas har på att binda CO 2 Om spannmålsskörden kan ökas med 500 kg/ha och markerna som ligger i träda odlas med spannmål kunde vi skörda ton mera i länet ( ha ggr 0,5 ton/ha ha ggr 3,5 ton/ha). Denna spannmål innehåller mycket kol som växten har tagit från luftens CO 2. Skördeökningen på ton spannmål skulle i netto (efter avdrag för insatsmedlen) binda cirka ton CO 2. Byggnader och utrustning Inom tio år kommer det fattas rationella byggnader i företagen. Både nya byggnader och ombyggnationer behövs. Investeringar behöver göras även för olika typer av utrustning. Viktigt att se till att man investerar i god kvalitet som ger låga driftskostnader och därmed långsiktig lönsamhet. Att bygga energieffektiva byggnader och investera i energieffektiva maskiner är en del, men även att man tänker på hur hela produktionssystemet kan planeras för effektiv produktion redan från början är av stor vikt. Politik och synen på lantbruket Det behövs en förståelse från politikers sida om jordbrukets behov och förutsättningar. Aktivt brukade bör främjas. Det finns regler som hämmar utveckling och rationalisering. Det finns intressekonflikter och målkonflikter t.ex. inom biotopskydd och dikningslagstiftning och skötsel av diken. Det är svårt att få politisk förståelse att fokus för markanvändningen i länet bör ligga i produktionen. Det borde vara mera objektiv bedömning av miljönyttan i lantbruket. Andel åkermark av länets totala landyta är mindre är 3 %. All produktion i vårt område, konventionell lika väl som ekologiskt gör samma miljönytta generellt sett. Lantbrukets klimatnytta borde ställas i relation till andra klimatinsatser. Det skulle vara intressant att ha en diskussion om varför den koldioxid som, via jordbruk, binds genom fotosyntes i livsmedel inte räknas som positivt ur klimatsynpunkt. Det får till följd att ett hektar vete som vidareförädlas till vetemjöl och sedan bröd (mat till människor) enbart ger upphov till utsläpp i klimatberäkningar. Om vete däremot används till etanoltillverkning (mat till bilar) istället för till bröd kan det således tillgodoräknas samhället via substitution av fossila bränslen. Källa: Doktorsavhandling av Kersti Linderholm. Phosphorus - Flows to Swedish Food Chain, Fertilizer Value, Effect on Mycorrhiza and Environmental Impact of Reuse. SLU Alnarp The term production of bioenergy is normally only used for products that give energy which can be used as fuel or heat and very seldom the bioenergy in food or feed. Wheat produced in agriculture can be used for ethanol production (energy for cars) or bread (energy for people). In LCA calculations the production of food, e.g. wheat, is a burden, but when the same wheat is used to produce energy for cars the result is positive and counted as a community benefit.

11 - As long as the bioenergy consumed by humans is not counted in the same way as bioenergy for cars, heating etc., there will be difficulties in valuing agricultural production in a climate change perspective. Frågan är: Gör jordbruket mer nytta som etanolproducent än som brödproducent? Det behövs - information och kompetensutveckling av politiker på olika nivåer, t.ex. genom få in lokala synpunkter på kommunala planer - att lantbruket tar en större plats i de kommunala nätverken och kunna påverka via dessa nätverk - bättre kommunikation internt på myndigheter Slutord Det finns några framgångsfaktorer för att nå visionen fördubblat värde av primärproduktionen. Åtgärder och aktiviteter för lantbruket bör ha fokus på aktivt företagande och lönsamhet. Lantbruksföretagen har behov av kompetensförsörjning och kompetensutveckling, särskilt i frågor om ekonomi och företagande. Varumärket Dalarna är starkt och kan nyttjas och utvecklas genom att ännu tydligare visa kopplingen mellan attraktivt landskap och produktion. Lantbruksföretagande är långsiktigt och kapitalintensivt. Stöd behövs till investeringar, förbättrad ägostruktur och smidig generationsväxling. Sist men inte minst behöver man synliggöra det aktiva lantbrukets miljönytta, klimatnytta och betydelse för livsmedelsförsörjningen.

12 BILAGA Genomförande av Tankesmedja Fördubbla värdet i primärproduktionen Innan tankesmedjan gjorde produktionsutskottet intervjuer med lantbruksföretagare, rådgivare och representanter för förädlingsled. Frågeställningarna i intervjuerna var: - Vad behövs och hur ska vi göra för att visionen ska bli verklighet? - Vilka hinder finns för expansion? - Varför är de duktiga duktiga? - Vilka konkreta mål och handlingar behövs? Sammanfattning av intervjuer gjordes i form av en SWOT uppställning som skickades ut deltagarna innan tankesmedjan som underlag för processen. Styrkor - Dalarna har bra förutsättningar - för mjölkproduktion - för nötköttsproduktion - för lamm och får - för vissa specialgrödor som potatis och trädgårdsprodukter - Mervärde finns även i primärproduktion - Småskalig tillverkning och hantverksmässig livsmedelsproduktion växer mycket snabbt - Markpriserna - Kvalitet på råvarorna - Fina djur, fina besättningar och fina odlingar som tål att visas upp. Svagheter - Oklara direktiv från samhället - Myndighetskontroller/djurskyddskontroller/regler påverkar eller gör verksamheten osäker - Svårt att få loss kapital från banken till större investeringar - Arrondering påverkar, det finns en brytpunkt för stordriftsfördelar i jämförelse för många andra regioner i landet - Dikning, kalkning och andra produktionsökande åtgärder är eftersatta - Svårt att få tag i arbetskraft, hänger på kvalitet på utbildning och attraktionskraft och lönsamheten i näringen.

13 - Många skyller på omständigheter, stödsystem etc. för dåligt lönsamhet etc. och viss mån är läget självförvållat företagen sparat inte i goda tider för att ha i dåliga tider. - Rovdjur - För få har förmåga att se vad man kan göra själv och man är även hemmablind. - Priset på jordbruksprodukter sätt i fel ände, köparen sätter priset på spannmål, kött - Rådgivningen i länet haltar - Livsmedelskontrollanterna saknar kunskap om småskalig förädling - Svårt att få tag i bra råvaror till viss förädling, man hinner inte göra allt själv (t.ex. bär till sylt, glögg, safter etc.) - Återtagsslakt av mindre djur - Konsumenten förstår inte kopplingen mellan produktion och dess betydelse för landskapet och boendemiljön. - Billigt griskött i handeln gör det svårt att argumentera för mervärden Möjligheter Hot - Det finns rationaliseringspotential för jordbruket. - Vi har inte utnyttjat potentialen i mjölkproduktion även om vi är på god väg - Prova riktigt kunderna betalningsvilja för lokala livsmedel. - Nya och flera aktorer på flera branscher ger valmöjlighet och även prisuppgång på flera branschen för att få tag i råvara. - Ökad efterfråga på premium varor t.ex. kött - Ökad kommunikation mellan förädlingsled och producenter - Närproducerat efterfrågas mer och mer - Dalarna är nära de stora marknadsområdena, produktionen har möjligheter att växa. - Mindre lantbruk kan vara lönsamma t.ex. genom småkooperationer och maskinsamverkan utan att behöva anställa - Varumärket Dalarna - Ökande antalkonsumenter som är beredda att betala för kvalitet och ursprung - Regelkrångel - Stöd ges mer och mer till passivt brukande - Importen - Ekonomer/marknadsförare m.fl. i större städer tar över mervärdesförädlingen. - Man orkar inte vara långsiktig och satsa på det man tror på. - Stödsystemet snedvrider konkurrensen mellan produktionsgrenar - Konsumenten är okunnig - Vi orkar inte längre

14 Övrigt - Vad är konkurrenskraft? Ofta har vi en förenklad bild av konkurrenskraft där vi jämför kostnaden för att producera samma vara i olika länder. En branschs konkurrenskraft ska inte främst jämföras med andra länders konkurrenskraft utan den ska jämföras med andra möjliga produktioner och sysselsättningar som är möjliga i det aktuella landet eller regionen. För att uttrycka det enkelt: Jordbrukets konkurrenskraft bestäms av vilka mer attraktiva alternativa sysselsättningar som är möjliga för de som är, och de som funderar på att bli bönder. (Martin M) - Det behövs förändrad syn på jordbruket både av bönder och från omgivningen. Vi måste bli bättre på att kräva en uthållig vinstnivå. (Martin M) - Det kanske behövs något som kallas ALMI-Lantbruk som bättre förstår förutsättningarna för lantbruk. (Jan Forssell) Process tankesmedja Arbetet under dagen gjordes genomgående i grupper. Deltagarna bytte grupptillhörighet inför varje deluppgift vilket uppfattades positivt, vitaliserande för gruppens arbete och att man kunde få in nys insikter och synpunkter från en gruppdiskussion till en annan. Grupparbete 1 Utifrån intervju-swot togs i gruppen fram en prioritering på max 4 styrkor, möjligheter, svagheter och hot för livsmedelsproduktionen Styrkor 1. Dalarna - Starkt Turistlän Starkt varumärke positiv syn 2. Måttliga priser på mark och arrenden, särskilt för vallproduktion 3. Bra förutsättningar för vallfoderproduktion, klimat mm. även i stödperspektivet 4. Efterfrågan på produkter 5. Småskalighet har stor potential 6. Bra sammanhållning mellan bönder, positiv syn på samarbete Möjligheter 1. Ökad kommunikation i hela kedjan - Samarbete i hela värdekedjan 2. Rationalisering sett på företagsnivå skillnad mellan inköp och försäljningsvärde 3. Hot och svagheter är våra möjligheter

15 4. Använda marken bättre, effektivisera brukandet, höja producerad volym 5. Konsumentpåverkan rättvisare fördelning i värdekedjan 6. Öka företagarkompetensen bättre ekonomiskt tänk företagsekonomi 7. Företagsmässighet kalkyl och efterkalkyl 8. Närproducerad Dalarna 9. Klimatförändring, bättre odlingsklimat Svagheter 1. Arrondering, transportavstånd Splittrat ägande Inlåsningseffekter, låga markpriser 2. Hinder för rationellt brukande 3. Okunnighet om lantbruket från myndigheter, media och konsumenter 4. Brist på företagsmässighet 5. Saknas stark struktur för försäljning och distribution av varor 6. Brist på slaktmöjligheter 7. Större politisk risk låga arrenden kan inte sänkas 8. Arbetskraft - Svårt att hitta duktiga 9. Vi är efter i utvecklingen brist på spetsrådgivning Hot 1. Brist på uthållighet, brist på långsiktiga förutsättningar 2. Regelverk och sanktioner, rädsla att göra fel hämmar utvecklingen 3. Den passiva möjligheten är ett hot ( putsning ) 4. Att man inte ser möjligheterna 5. Dålig lönsamhet negativt ekorrhjul 6. Import av livsmedel olika förutsättningar och villkor 7. Ointresse för landsbygden bland svenska politiker 8. Stödsystemen passiviserar och snedvrider marknadskrafter 9. Inställningen att det är någon annan som skall fixa, brist på förändringsbenägenhet Grupparbete 2 I nya grupperna fick deltagarna placera ut de prioriterade styrkorna, möjligheterna, svagheten och hoten i en PEST-modell. Politik (innefattar bl.a. politiska beslut, lagstiftning, regelverk, institutioner m.m.) Ekonomi och marknad (innefattar bl.a. marknad, ekonomisk utveckling m.m.) Sociala förändringar (innefattar bl.a. demografi, livsstil, värderingar, hälsa, konsumentbeteendet m.m.) Teknologi och vetenskap (innefattar bl.a. teknik, vetenskap, miljö, kommunikation, IT, m.m.) Frågeställningen var: Vad kan påverka mest på de olika synpunkterna?

16 Grupperna hade intressanta diskussioner om vad påverkar mest och på vilket. Redovisning finns i bilagan. Grupparbete 3 Ytterligare nya grupper och nu hade man den verkliga utmaningen för dagen som även var målet för tankesmedjan. Grupperna skulle utgå från resultatet i grupparbetet 2 och formulera minst två åtgärder för varje PEST- område som har betydelse för att nå visionen Förbubbla värdet i primärproduktionen/livsmedelsproduktionen. (Se bilaga) Produktionsutskottet Produktionsutskottet har arbetat vidare med åtgärdslistan som underlag för att med frågeställningar vem och vad. Slutsatsen från det arbetet presenteras i huvuddokumentet.

17 Bilaga. Grupparbete 2 Sammanställning PEST Styrkor, Möjligheter, Svagheter och Hot (Grupp MARTIN) Politik Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 2. Måttliga priser på mark och 2. Rationalisering sett på 1. Arrondering, transportavstånd 1. Brist på uthållighet, brist på arrende, särskilt för vallproduktion företagsnivå skillnad mellan inköp Splittrat ägande Inlåsningseffekter, långsiktiga förutsättningar och försäljningsvärde 4. Använda marken bättre, effektivisera brukandet, höja producerat volym låga markpriser 2. Hinder för rationellt brukande 2. Regelverk och sanktioner, rädsla att göra fel hämmar utvecklingen 3. Okunnighet om lantbruket från myndigheter, media och konsumenter 3. Den passiva möjligheten är ett hot ( putsning ) 7. Större politisk risk låga arrenden kan inte sänkas 9. Vi är efter i utvecklingen brist på spetsrådgivning 6.Import av livsmedel olika förutsättningar och villkor (gruppen tillägg: Även foder) 7. Ointresse för landsbygden bland svenska politiker 8. Stödsystemen passiviserar och snedvrider marknadskrafter Ekonomi

18 Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 1. Dalarna - Starkt Turistlän 1. Ökad kommunikation i hela 1. Arrondering, transportavstånd 1.Brist på uthållighet, brist på Starkt varumärke positiv syn kedjan - Samarbete i hela Splittrat ägande Inlåsningseffekter, långsiktiga förutsättningar 2. Måttliga priser på mark och arrenden, särskilt för vallproduktion 3. Bra förutsättningar för vallfoderproduktion, klimat mm, även i stödperspektivitet värdekedjan 2. Rationalisering sett på företagsnivå skillnad mellan inköp och försäljningsvärde 5. Konsumentpåverkan rättvisare fördelning i värdekedjan 6. Öka företagarkompetensen bättre ekonomiskt tänk företagsekonomi 7. Företagsmässighet kalkyl och efterkalkyl 8.Närproducerad Dalarna låga markpriser 2. Hinder för rationellt brukande 4.Att man inte ser möjligheterna 4.Brist på företagsmässighet 5.Saknas stark struktur för försäljning och distribution av varor 6.Brist på slaktmöjligheter (Gruppens tillägg: Lamm) 5.Dålig lönsamhet negativt ekorrhjul 8. Stödsystemen passiviserar och snedvrider marknadskrafter Sociala Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 1. Dalarna Starkt Turistlän 3. Hot och svagheter är våra 1. Arrondering, transportavstånd 2. Regelverk och sanktioner, rädsla Starkt varumärke positiv syn möjligheter Splittrat ägande Inlåsningseffekter, att göra fel hämmar utvecklingen 4. Efterfrågan på produkter 4. Använda marken bättre, effektivisera brukandet, höja producerad volym. låga markpriser 4. Brist på företagsmässighet 4. Att man inte ser möjligheterna 5. Småskalighet har stor potential 8. Arbetskraft - Svårt att hitta duktiga 7. Ointresse för landsbygden bland svenska politiker

19 6. Bra sammanhållning mellan bönder, positiv syn på samarbete 9. Inställningen att det är någon annan som skall fixa, brist på förändringsbenägenhet Teknik o Vetenskap Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 4. Använda marken bättre, effektivisera brukandet, höja producerad volym 3. Okunnighet om lantbruket från myndigheter, media och konsumenter 5. Konsumentpåverkan rättvisare fördelning i värdekedjan 6. Öka företagarkompetensen bättre ekonomiskt tänk företagsekonomi 9. Klimatförändring, bättre odlingsklimat 9. Inställningen att det är någon annan som skall fixa, brist på förändringsbenägenhet Sammanställning PEST Styrkor, Möjligheter, Svagheter och Hot (Grupp JAN) Politik Styrkor Möjligheter Svagheter Hot

20 5 Småskalighet har stor potential 1. Arrondering, transportavstånd Splittrat ägande Inlåsningseffekter, låga markpriser 1. Brist på uthållighet, brist på långsiktiga förutsättningar 2. Hinder för rationellt brukande 2. Regelverk och sanktioner, rädsla att göra fel hämmar utvecklingen 3. Okunnighet om lantbruket från 3. Den passiva möjligheten är ett myndigheter, media och konsumenter hot ( putsning ) 7. Större politisk risk låga arrenden kan inte sänkas 6. Import av livsmedel olika förutsättningar och villkor 7. Ointresse för landsbygden bland svenska politiker 8. Stödsystemen passiviserar och snedvrider marknadskrafter Ekonomi Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 1. Dalarna - Starkt Turistlän 1.Ökad kommunikation i hela 3. Okunnighet om lantbruket från 5. Dålig lönsamhet negativt Starkt varumärke positiv syn kedjan - Samarbete i hela myndigheter, media och konsumenter ekorrhjul 2.Måttliga priser på mark och arrenden, särskilt för vallproduktion 3.Bra förutsättningar för vallfoderproduktion, klimat mm. värdekedjan 2. Rationalisering sett på företagsnivå skillnad mellan inköp och försäljningsvärde 5. Konsumentpåverkan rättvisare fördelning i värdekedjan även i stödperspektivet. 4. Efterfrågan på produkter 6. Öka företagarkompetensen bättre ekonomiskt tänk 8. Arbetskraft - Svårt att hitta duktiga

21 företagsekonomi 7. Företagsmässighet kalkyl och efterkalkyl 8. Närproducerad Dalarna Sociala Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 5. Småskalighet har stor potential 3. Hot och svagheter är våra 4. Brist på företagsmässighet 4. Att man inte ser möjligheterna möjligheter 6. Bra sammanhållning mellan bönder, positiv syn på samarbete 5. Saknas stark struktur för försäljning och distribution av varor 9. Inställningen att det är någon annan som skall fixa, brist på förändringsbenägenhet 6. Brist på slaktmöjligheter Teknik o Vetenskap Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 2. Rationalisering sett på företagsnivå skillnad mellan inköp 9. Vi är efter i utvecklingen brist på spetsrådgivning och försäljningsvärde 4. Använda marken bättre, effektivisera brukandet, höja producerad volym

22 6. Öka företagarkompetensen bättre ekonomiskt tänk företagsekonomi 9. Klimatförändring, bättre odlingsklimat

23 Sammanställning PEST Styrkor, Möjligheter, Svagheter och Hot ( Grupp INGER) Politik Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 1. Arrondering, transportavstånd Splittrat ägande Inlåsningseffekter, 1. Brist på uthållighet, brist på långsiktiga förutsättningar låga markpriser 2. Hinder för rationellt brukande 2. Regelverk och sanktioner, rädsla 3. Okunnighet om lantbruket från myndigheter, media och konsumenter att göra fel hämmar utvecklingen 3. Den passiva möjligheten är ett hot ( putsning ) 7. Större politisk risk låga arrenden kan inte sänkas 6. Import av livsmedel olika förutsättningar och villkor 7. Ointresse för landsbygden bland svenska politiker 8. Stödsystemen passiviserar och snedvrider marknadskrafter Ekonomi

24 Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 1. Dalarna - Starkt Turistlän 1. Ökad kommunikation i hela 4. Brist på företagsmässighet 4. Att man inte ser möjligheterna Starkt varumärke positiv syn kedjan - Samarbete i hela 2. Måttliga priser på mark och arrenden, särskilt för vallproduktion värdekedjan 2. Rationalisering sett på företagsnivå skillnad mellan inköp och försäljningsvärde 4. Efterfrågan på produkter 3. Hot och svagheter är våra möjligheter 5. Småskalighet har stor potential 5. Konsumentpåverkan rättvisare fördelning i värdekedjan 7. Företagsmässighet kalkyl och efterkalkyl 8. Närproducerad Dalarna 5. Saknas stark struktur för försäljning och distribution av varor 5. Dålig lönsamhet negativt ekorrhjul 6. Brist på slaktmöjligheter 6. Import av livsmedel olika förutsättningar och villkor 8. Arbetskraft - Svårt att hitta duktiga Sociala Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 6. Bra sammanhållning mellan 1. Ökad kommunikation i hela 3. Okunnighet om lantbruket från 1. Brist på uthållighet, brist på bönder, positiv syn på samarbete kedjan - Samarbete i hela myndigheter, media och konsumenter långsiktiga förutsättningar värdekedjan 3. Hot och svagheter är våra möjligheter 4. Brist på företagsmässighet 4. Att man inte ser möjligheterna 6. Brist på slaktmöjligheter 5. Dålig lönsamhet negativt ekorrhjul 8. Arbetskraft - Svårt att hitta duktiga 9. Inställningen att det är någon annan som skall fixa, brist på

25 förändringsbenägenhet Teknik o Vetenskap Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 3. Bra förutsättningar för vallfoderproduktion, klimat mm. 2. Rationalisering sett på företagsnivå skillnad mellan inköp 9. Vi är efter i utvecklingen brist på spetsrådgivning även i stödperspektivet och försäljningsvärde 4. Använda marken bättre, effektivisera brukandet, höja producerad volym 6. Öka företagarkompetensen bättre ekonomiskt tänk företagsekonomi 9. Klimatförändring, bättre odlingsklimat

26 1(2) Bilaga. Grupparbete 3 Vad skall göras för att nå visionen? Åtgärder Politik Aktivt brukande måste främjas i stödsystemet fel att ge stöd till enbart putsning. Ta bort möjligheten till passivt brukande. Förståelse från politikers sida om jordbrukets behov och förutsättningar. T.ex. regler som hämmar utveckling och rationalisering. Hantera olika intressen biotopskydd contra dikningslagstiftning, skötsel av diken ett exempel. Kommunikation internt på myndigheter. Politisk förståelse för produktionsfokus. Kompetensutveckla politiker på olika nivåer, t.ex. lokala synpunkter på kommunala planer. All produktion i vårt område, konventionell lika väl som ekologiskt gör samma miljönytta generellt sett. Alliera oss med andra som har samma syften, t.ex. turismnäringen, naturskyddsföreningen m.fl. Omarronderingen, medel måste skjutas till för att det skall kunna genomföras inom rimlig tid. Hänger ihop med markfrågor så att det går att driva rationell produktion. Sociala situationen för lantbruksföretagare måste förbättras, jämställt och fungerande familjesituation. Få samhället och politikerna att förstå klimatnyttan med jordbruket ställt i relation till andra klimatinsatser, t.ex. kolinlagring eller inhemsk produktion av proteinfoder. Ekonomi Skapa och marknadsföra en identitet på produkter från Dalarna så att konsumenten känner igen dem, synliggöra vårt starka varumärke. Synliggöra möjligheterna som finns, få ut budskapet till producenter så att de ser möjligheterna och hänger med i utvecklingen. Lyfta goda exempel. Synas i företagarsammanhang. Utbilda i företagande, höja kompetens i att agera företagsmässigt Marknadsföring av svenskt lantbruk, producenterna måste ta större aktiv del i detta, vi kan inte förlita oss på att andra gör det. Måste ta position i super premium segmentet för att få bra betalt, höja lägstanivån, industrin och producenterna måste prata mer med varandra. Se figur. Fokusera på leverans i de högre segmenten kan göras om vi inte är självförsörjande. Producentringar kopplat till rådgivning, höjer lägstanivån och säkrar leveranser t.ex. på köttsidan. Höja bondens status i marknadsföringssyfte, stimulera nördarna. Förmedla att det är kul att vara bonde. Bönderna skall inte bjuda under varandra, våga ta betalt. Minikostnad för olika produkter utan att vara priskartell. Betalning och priser skall sättas utifrån kundens värde av tjänst eller produkt. Mer erfarenhetsutbyte kring ekonomi, prissättning och förhandlingar. Gårdsvandring ekonomi. Sociala Arenor för socialt utbyte och kompetenshöjande åtgärder. Inspiration och goda exempel för att tänka i positiva banor, bench-marking, sprida goda exempel. Dela med sig av både

27 2(2) positiva och negativa erfarenheter. Ta större plats i de kommunala företagsnätverken, kunna påverka via dessa nätverk. Hanteras olika hos kommunernas näringslivskontor. Stimulera till ökad samverkan, mark, maskiner, rådgivning samt gemenskap, positiv syn på samarbete. Hitta något som kan ersätta tidningarnas kommentarsfält där man anonymt kan diskutera saker och ting. Teknik och vetenskap Spetskompetens i alla former, rådgivning och utbyte vidga perspektiv, utnyttja det som finns. Bli bättre på att beställa den rådgivning man behöver utifrån egna företaget. Rådgivning skulle kunna vara till alla, inte bara till ekologiska. Rådgivning på grundnivå, finns behov. Även breda kurser kan behövas. Förenkla utnyttjande av resurser för rådgivning, t.ex. Greppa Näringen och resurser i landsbygdsprogrammet. Hantera avståndet mellan få producenter. Bättre på att leta upp forskare som har budskap som gynnar oss, samarbeta i opinionsarbetet. Se till att vi kan vara först med ny teknik, sorter etc. Synpunkter på dagen Positivt- vad var bra? - Lagom stor grupp så att alla vågar tala - Bra tempo, positivt att byta grupp ofta - Alltid intressant att träffa andra och lyssna på olika synpunkter - Bra spridning på deltagare vad gäller olika områden. - Mycket bra organiserat - Bra urval av människor med olika åsikter och produktionsområden. Jätte kul. Negativt - kan göras bättre - Presentationen. Vi var då, det hade funnits tid för kort presentation. Men visst vi var flera som kanske hade flera roller. - Få flera att kunna delta - Något mer uppstyrt när det kommer liknande åsikter Övrigt - Ser gärna en fortsättning hur går vi från ord till handling.