Vision"Fördubbla värdet i primärproduktionen i Dalarna 2020"

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vision"Fördubbla värdet i primärproduktionen i Dalarna 2020""

Transkript

1 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Dalarna Vision"Fördubbla värdet i primärproduktionen i Dalarna 2020" LRF Dalarna 2013

2

3 Förord LRF:s regionförbund i Dalarna har en vision om att värdet i primärproduktionen skall förbubblas till år Hur skall detta göras möjligt? LRF antog 2011 en Livsmedelsstrategi som går ut på; mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder. Denna strategi utgör grunden för LRF:s breda arbete med att stärka svensk livsmedelproduktion i alla led. Det handlar om att medvetandegöra konsumenterna och hela den offentliga upphandlingen om värdet av att köpa och använda livsmedel av svenskt ursprung. Det handlar också om att lyfta fram och tydliggöra mervärden av svenska livsmedel, lokalt producerade och hantverksmässigt producerade livsmedel. Produktionen i Dalarna har minskat på flera områden. LRF-styrelsens produktionsutskott uppdrogs att göra en analys av de olika produktionsgrenarna och komma med förslag på vilka åtgärder LRF kan göra för att vända trenden. Mycket snabbt kom man fram till att ett bra sätt att göra det är via intervjuer med aktörer i livsmedelskedjan utifrån lantbruksföretagaren men också såväl uppströms som nedström dessa. Och sedan samla en grupp människor till en tankesmedja där visioner Fördubbla värdet i primärproduktionen konkretiseras till mål och handling. Intressant att notera är att i åtgärdsprogrammet för Dalarnas miljömål för kan man under jordbruk och odlingslandskap läsa bl.a. att: Ett livskraftigt jordbruk behövs för att vi ska behålla ett öppet odlingslandskap och en levande landsbygd. Grunden för detta är att det finns aktiva lantbrukare, men även andra företagare, ideella krafter, markägare och landsbygdens befolkning spelar viktiga roller. Länsstyrelsen arbetar för att få fram underlag och synpunkter för kommande Landsbygdsprogram LRF:s idé om intervjuer och tankesmedja fick stöd av Länsstyrelsen och blev en av förstudier i länet som underlag i arbetet för det kommande landsbygdsprogrammet. Denna rapport vill lyfta fram synpunkter som tagits fram av de gröna näringarna till Dalarnas handlingsplan för det kommande Landsbygdsprogrammet.

4 Fördubbla värdet av primärproduktionen i Dalarna. Varför gör vi i LRF Dalarna detta projekt? Hur tänker vi? Vi har valt att fokusera på värdet, inte mängden livsmedel som produceras. Det kan tyckas vara självklart, men vi har velat ha ett mer företagsmässigt synsätt på jordbruket än vad det kanske har varit förut. Vi vill att omgivningen ska betrakta oss som företagare och då måste vi själva betrakta oss som företagare. Ett företag måste tjäna pengar. Kanske inte varje dag, men över tid. De pengar som företaget tjänar måste också stå i en rimlig proportion till den arbetsinsats som företagaren lägger ner, det kapital som företagaren binder och den risk som företagaren tar. Vad är då värdet på de produkter som produceras och vem sätter värdet? Vi anser att värdet sätts av kunden som ska köpa varan. Oavsett om bonden säljer direkt till konsument eller levererar till ett förädlingsled så sätts värdet på produkten av vilken nytta som kunden upplever av produkten. Om vi dessutom vill att våra produkter ska ha ett mervärde, så måste också kunden uppleva att våra produkter skapar en mernytta. Produktionskostnaden har inget med mervärdet att göra. Höga produktionskostnader är inte ett mervärde. En del av den mernytta som Dalarnas bönder skapar är svår att ta betalt för. Vi måste bli bättre på att förklara den nytta som vårt öppna landskap i länet gör för befolkning, turism och övriga näringslivet och koppla ihop detta med de produkter som köps i livsmedelsbutiker, serveras i offentliga kök och i restauranger. Samtidigt måste vi bli bättre på att välja vilka marknader vi ska agera på. I Dalarna producerar vi premiumprodukter, dessa ska säljas till premium priser. Vi ska kanske inte ge oss in på lågprismarknader där vi tvingas bjuda under våra konkurrenter. Vi ser en enorm potential för jordbruket i Dalarna. Mycket av marken brukas idag extensivt och med relativt små åtgärder borde produktiviteten kunna höjas högst avsevärt. Men för att lyckas med detta måste en del saker förändras och förbättras. Ägostruktur och arrondering är en viktig sak. Först när bonden själv äger sin mark eller har riktiga och långsiktiga arrendekontrakt vågar han eller hon satsa på nödvändiga åtgärder som avvattningssystem och kalkning etc. Bönderna måste bli bättre på att efterfråga rådgivning som syftar till högre skördar och högre produktivitet. Rådgivningsföretagen måste också bli bättre på att erbjuda sådan rådgivning. Företagande handlar hela tiden om rationalisering. Det behöver nödvändigtvis inte innebära storleksrationalisering. Vi ser rationalisering som ett sätt att öka skillnaden mellan intäkter och kostnader och därmed öka vinsten. Energieffektivisering t.ex. är ett led i att effektivisera och rationalisera produktionen hos företagen i syfte att få en högre lönsamhet. Detta kan göras på många olika sätt, men det måste hela tiden göras. Vi tror att Dalarna är ett starkt varumärke som förknippas med en vacker natur, en rik kultur och hög kvalitet. Denna positiva bild av vårt län borde också

5 kunna bära våra produkter, inte bara inom länet utan även långt utanför dess gränser. Martin Moraeus Ordförande LRF Dalarna

6 Management företagande Att driva lantbruksföretag idag och i framtiden är något annat än vad det en gång var. Bonden går från att ha varit en egenföretagare till att bli arbetsgivare och arbetsledare. En nyckelfaktor för alla företag är dess anställda och likaså är det inom lantbruket. Det är nödvändigt att kunna locka intresserade och kunniga människor att jobba inom lantbruket. För att lyckas med detta krävs det att lantbruket kan erbjuda arbetsplatser som är lockande, både vad gäller lönenivåer, arbetsuppgifter och utvecklingsmöjligheter. Det ställer nya krav på dagens och framtidens bönder. För att kunna locka människor att jobba inom lantbruket så måste framtidens arbetsgivare kunna erbjuda arbetstider och anställningsförhållanden som är jämförbara med övriga näringslivet. Det är en utmaning i en verksamhet som präglas av stor arbetsbelastning då de yttre förutsättningarna, det vill säga väder och vind, är de rätta. Om man jämför med andra branscher så det är självklart att det erbjuds och finns starta eget - utbildningar, arbetsgivarutbildningar etc. som är väl anpassade för den företagsverksamhet som man tänker gå in i. Sådana utbildningar är viktiga även för lantbrukarna. Det kommer att krävas att framtidens lantbrukare är välutbildade inom företagsekonomi. Vi ser med oro på den utveckling som innebär att dessa kurser, som en gång var flaggskeppet på lantbruksskolorna, numera för en undanskymd tillvaro. Lönsamheten inom lantbruket måste stärkas avsevärt för att kunna erbjuda löner som konkurrerar med övriga näringslivet. Här riskerar vi att hamna i en ond spiral där låg lönsamhet leder till låga löner. Det i sin tur leder till att de mest drivna och duktiga människorna söker sig till andra yrken. Dock kan mycket göras. Rekrytering och generations eller ägarskifte Arbetsplatsen bondgården kan ha svårt att skifta ägare. Gården är väldigt ofta kopplad till det privata livet. Lite skämtsamt kan sägas att vissa lägen får nästa generation överta även föräldrarnas liv och livsstil. Finansieringen i samband med ägarskifte är ett stort problem idag. Lantbrukskompetens måste finnas i banker och kreditgivare i länet. De nya regler som styr bankverksamhet innebär att vi befarar att bankerna kommer att dra sig för att finansiera stora och riskfyllda investeringar som kräver en stor kapitaltäckning. Detta kommer att innebära ett hinder för expansion inom kapitalintensiva branscher. Den sociala situationen för lantbruksföretagare måste förbättras så att den blir mer lik andra egna företagares och anställdas situation. En förutsättning för att locka en ny generation lantbrukare är att de kan leva ett jämställt familjeliv. Man kan inte bygga framtidens lantbruk med dåtidens förutsättningar.

7 Det behövs - ALMI eller likande företagspartner finns för lantbruket och kan erbjuda företagslån som utgår från lantbruksföretagen - mentorprogram och andra typer att utbildnings- och rådgivningsåtgärder för generations/ägarskifte och för rekrytering att företagare som vill driva AB Bondgården. Utbildning och kompetensförsörjning Lantbruksföretagarna behöver kompetenshöjning på flera områden för att kunna agera företagsmässigt. Vi tror att lantbrukarna kan lära sig mycket av varandra. Vi har lång tradition av att genomföra gårdsbesök och gårdsvandringar när det gäller byggnationer, djur och växtodling. Att bygga vidare på den traditionen när det gäller att utbyta erfarenheter kring effektivisering och ekonomiska kalkyler tror vi kan vara en bra metod. Utbildning och kompetenshöjning behövs även hos de anställda. Redan idag upplever en del företag i länet att det är svårigheter i att anställa personal. Antingen finns inte personer som söker jobb eller att rätt kompetens saknas hos de som söker arbeten. Det är även viktigt för lantbrukarna att synas i företagssammanhang och lyfta fram goda exempel och synliggöra möjligheterna som finns. Det behövs arenor för socialt utbyte och höjning av kompetensen som ger inspiration för att tänka positivt och få del av både positiva och negativa erfarenheter. Det behövs - utbildning i företagande - utbildning i ekonomi, prissättning och förhandling - arenor för socialt utbyte och kompetenshöjning, t.ex. ERFA-grupper med gårdsvandring ekonomi - medverkande och deltagande i företagarnätverk inom kommuner och regionen - kompetenshöjning i arbetsgivarfrågor (HR) Finansiering Ekonomistyrning Det behövs nya nyckeltal inom lantbruket som mer fokuserar på vinstbegreppet. Att göra vinst är viktigt och fundamentalt inom allt företagande och så också inom lantbruket. Historiskt sett har täckninsgbidragskalkylerna

8 dominerat inom lantbruksekonomi. Dessa är bra när olika investeringar ska bedömas men ger en dålig bild av hela företagets ekonomiska situation. Vinst behövs för att kunna bygga buffertar. Det kommer att behövas för att möta en framtid där priserna varierar mer, vilket innebär en ökad ekonomisk risk. Lantbruket kommer mer och mer att likna vilket företag som helst. De ekonomiska fundamenten, kalkyler och nyckeltal som används i andra branscher, borde kunna importeras till lantbruket. Företagen bör fundera på vilka mervärden har man i sitt företag. Eller vad kan företaget skapa för mervärden för sin kund. Höga produktionskostnader är knappast mervärden. Det är även viktigt att inse att energiförbrukningen är en viktig del i att uppnå lönsamhet för lantbruksföretagen. Kunskap om hur man får ut en högre produktion för varje nyttjad kilowattimme är en del i detta. Nyckeltal som kilowattimme per producerad enhet är något man bör vara medveten om. Företagen behöver - ifrågasätta mera vad man kan göra för att tjäna mer pengar - införa LEAN tänkandet i företagen, d.v.s. mera effektiv sätt att använda olika resurser i sin produktion - rationalisera inklusive att effektivisera energianvändningen Ekonomi- och produktionsrådgivning I länet behövs spetskompetens i alla former. Det kan fås genom rådgivning och utbyte med andra för att vidga perspektiv och även att utnyttja det som finns i länet. Lantbrukarna bör bli bättre på att beställa den rådgivning som man behöver utifrån det egna företaget. Rådgivning ska vara kunna vara till alla, inte bara till ekologiskt lantbruk. Rådgivning på grundnivå och breda kurser behövs också. Det behövs - rådgivningserbjudande med kundfokus, vad uppnås med rådgivningen - förenkling i utnyttjandet av resurser för rådgivning, t.ex. Greppa Näringen - förenkling i resurser i landsbygdsprogrammet - hantera avståndet till och mellan områden som har få producenter - mera positiv syn på samarbete - en stimulering till ökad samverkan med mark, maskiner, rådgivning

9 - producentringar kopplat till rådgivningen och som höjer lägsta nivån och säkrar leveranser, t.ex. på köttsidan - att synliggöra möjligheterna som finns - att lyfta goda exempel - information och studieresor om ny teknik, sorter etc. så att företagen nå det först i landet - stöd med att göra energikartläggningar och uppföljning av dessa - samarbete med lokala högskolor för idékläckning och innovationer Mycket intressant i detta sammanhang är att rådgivarna som verkar i länet framförde likande synpunkter om rådgivningsbehovet i samband med ett rådgivarforum den 2 oktober Marknadsdriven rationell produktion Marknad och marknadsföring Länet måste ha en marknadsmässig produktion och marknadsmässiga produkter. Hur kan vi skapa och marknadsföra en identitet på produkter från Dalarna så att konsumenten känner igen dem och synliggöra vårt starka varumärke? Varje bransch behöver hitta sitt sätt att nyttja identiteten. Producenterna måste mera aktivt delta i marknadsföringen av lantbruket. Det är även viktigt att utveckla omvärldsbevakning och analyser som bygger även på information från producenterna. Industrin och producenterna behöver helt enkelt diskutera mera med varandra. Infrastruktur Produktionen måste vara både effektiv och rationell. Medel måste skjutas till omarrondering så att den kan genomföras i rimlig tid och för att företagen så att kunna bruka markerna rationellt. Splittrad ägostruktur i länet är en stort ett hinder för att få ökad produktion för de flesta grödor. Mark Det finns ett stort behov av produktionsökande åtgärder för ökad produktion så som rensning av diken, dikning och dränering, kalkning etc. Åtgärderna är viktiga grunder för hållbar produktion. Dåligt dränerad mark läcker mera närsalter än väldränerad mark. Blöta fält på våren försenar vårbruket. En tumregel är att varje dags försening minskar skörden med 1 %. Högre skördar i länet är viktigt både i konventionell och i ekologisk odling. Jordbruksverket rapport (2012:35) Ett klimatvänligt jordbruk 2050 kan man redan på omslaget läsa att högre avkastning och effektivare användning av insatsvaror minskat utsläppen per producerad enhet.

10 Det går även föra ett resonemang om vilken nytta ökade skördar kan tänkas har på att binda CO 2 Om spannmålsskörden kan ökas med 500 kg/ha och markerna som ligger i träda odlas med spannmål kunde vi skörda ton mera i länet ( ha ggr 0,5 ton/ha ha ggr 3,5 ton/ha). Denna spannmål innehåller mycket kol som växten har tagit från luftens CO 2. Skördeökningen på ton spannmål skulle i netto (efter avdrag för insatsmedlen) binda cirka ton CO 2. Byggnader och utrustning Inom tio år kommer det fattas rationella byggnader i företagen. Både nya byggnader och ombyggnationer behövs. Investeringar behöver göras även för olika typer av utrustning. Viktigt att se till att man investerar i god kvalitet som ger låga driftskostnader och därmed långsiktig lönsamhet. Att bygga energieffektiva byggnader och investera i energieffektiva maskiner är en del, men även att man tänker på hur hela produktionssystemet kan planeras för effektiv produktion redan från början är av stor vikt. Politik och synen på lantbruket Det behövs en förståelse från politikers sida om jordbrukets behov och förutsättningar. Aktivt brukade bör främjas. Det finns regler som hämmar utveckling och rationalisering. Det finns intressekonflikter och målkonflikter t.ex. inom biotopskydd och dikningslagstiftning och skötsel av diken. Det är svårt att få politisk förståelse att fokus för markanvändningen i länet bör ligga i produktionen. Det borde vara mera objektiv bedömning av miljönyttan i lantbruket. Andel åkermark av länets totala landyta är mindre är 3 %. All produktion i vårt område, konventionell lika väl som ekologiskt gör samma miljönytta generellt sett. Lantbrukets klimatnytta borde ställas i relation till andra klimatinsatser. Det skulle vara intressant att ha en diskussion om varför den koldioxid som, via jordbruk, binds genom fotosyntes i livsmedel inte räknas som positivt ur klimatsynpunkt. Det får till följd att ett hektar vete som vidareförädlas till vetemjöl och sedan bröd (mat till människor) enbart ger upphov till utsläpp i klimatberäkningar. Om vete däremot används till etanoltillverkning (mat till bilar) istället för till bröd kan det således tillgodoräknas samhället via substitution av fossila bränslen. Källa: Doktorsavhandling av Kersti Linderholm. Phosphorus - Flows to Swedish Food Chain, Fertilizer Value, Effect on Mycorrhiza and Environmental Impact of Reuse. SLU Alnarp The term production of bioenergy is normally only used for products that give energy which can be used as fuel or heat and very seldom the bioenergy in food or feed. Wheat produced in agriculture can be used for ethanol production (energy for cars) or bread (energy for people). In LCA calculations the production of food, e.g. wheat, is a burden, but when the same wheat is used to produce energy for cars the result is positive and counted as a community benefit.

11 - As long as the bioenergy consumed by humans is not counted in the same way as bioenergy for cars, heating etc., there will be difficulties in valuing agricultural production in a climate change perspective. Frågan är: Gör jordbruket mer nytta som etanolproducent än som brödproducent? Det behövs - information och kompetensutveckling av politiker på olika nivåer, t.ex. genom få in lokala synpunkter på kommunala planer - att lantbruket tar en större plats i de kommunala nätverken och kunna påverka via dessa nätverk - bättre kommunikation internt på myndigheter Slutord Det finns några framgångsfaktorer för att nå visionen fördubblat värde av primärproduktionen. Åtgärder och aktiviteter för lantbruket bör ha fokus på aktivt företagande och lönsamhet. Lantbruksföretagen har behov av kompetensförsörjning och kompetensutveckling, särskilt i frågor om ekonomi och företagande. Varumärket Dalarna är starkt och kan nyttjas och utvecklas genom att ännu tydligare visa kopplingen mellan attraktivt landskap och produktion. Lantbruksföretagande är långsiktigt och kapitalintensivt. Stöd behövs till investeringar, förbättrad ägostruktur och smidig generationsväxling. Sist men inte minst behöver man synliggöra det aktiva lantbrukets miljönytta, klimatnytta och betydelse för livsmedelsförsörjningen.

12 BILAGA Genomförande av Tankesmedja Fördubbla värdet i primärproduktionen Innan tankesmedjan gjorde produktionsutskottet intervjuer med lantbruksföretagare, rådgivare och representanter för förädlingsled. Frågeställningarna i intervjuerna var: - Vad behövs och hur ska vi göra för att visionen ska bli verklighet? - Vilka hinder finns för expansion? - Varför är de duktiga duktiga? - Vilka konkreta mål och handlingar behövs? Sammanfattning av intervjuer gjordes i form av en SWOT uppställning som skickades ut deltagarna innan tankesmedjan som underlag för processen. Styrkor - Dalarna har bra förutsättningar - för mjölkproduktion - för nötköttsproduktion - för lamm och får - för vissa specialgrödor som potatis och trädgårdsprodukter - Mervärde finns även i primärproduktion - Småskalig tillverkning och hantverksmässig livsmedelsproduktion växer mycket snabbt - Markpriserna - Kvalitet på råvarorna - Fina djur, fina besättningar och fina odlingar som tål att visas upp. Svagheter - Oklara direktiv från samhället - Myndighetskontroller/djurskyddskontroller/regler påverkar eller gör verksamheten osäker - Svårt att få loss kapital från banken till större investeringar - Arrondering påverkar, det finns en brytpunkt för stordriftsfördelar i jämförelse för många andra regioner i landet - Dikning, kalkning och andra produktionsökande åtgärder är eftersatta - Svårt att få tag i arbetskraft, hänger på kvalitet på utbildning och attraktionskraft och lönsamheten i näringen.

13 - Många skyller på omständigheter, stödsystem etc. för dåligt lönsamhet etc. och viss mån är läget självförvållat företagen sparat inte i goda tider för att ha i dåliga tider. - Rovdjur - För få har förmåga att se vad man kan göra själv och man är även hemmablind. - Priset på jordbruksprodukter sätt i fel ände, köparen sätter priset på spannmål, kött - Rådgivningen i länet haltar - Livsmedelskontrollanterna saknar kunskap om småskalig förädling - Svårt att få tag i bra råvaror till viss förädling, man hinner inte göra allt själv (t.ex. bär till sylt, glögg, safter etc.) - Återtagsslakt av mindre djur - Konsumenten förstår inte kopplingen mellan produktion och dess betydelse för landskapet och boendemiljön. - Billigt griskött i handeln gör det svårt att argumentera för mervärden Möjligheter Hot - Det finns rationaliseringspotential för jordbruket. - Vi har inte utnyttjat potentialen i mjölkproduktion även om vi är på god väg - Prova riktigt kunderna betalningsvilja för lokala livsmedel. - Nya och flera aktorer på flera branscher ger valmöjlighet och även prisuppgång på flera branschen för att få tag i råvara. - Ökad efterfråga på premium varor t.ex. kött - Ökad kommunikation mellan förädlingsled och producenter - Närproducerat efterfrågas mer och mer - Dalarna är nära de stora marknadsområdena, produktionen har möjligheter att växa. - Mindre lantbruk kan vara lönsamma t.ex. genom småkooperationer och maskinsamverkan utan att behöva anställa - Varumärket Dalarna - Ökande antalkonsumenter som är beredda att betala för kvalitet och ursprung - Regelkrångel - Stöd ges mer och mer till passivt brukande - Importen - Ekonomer/marknadsförare m.fl. i större städer tar över mervärdesförädlingen. - Man orkar inte vara långsiktig och satsa på det man tror på. - Stödsystemet snedvrider konkurrensen mellan produktionsgrenar - Konsumenten är okunnig - Vi orkar inte längre

14 Övrigt - Vad är konkurrenskraft? Ofta har vi en förenklad bild av konkurrenskraft där vi jämför kostnaden för att producera samma vara i olika länder. En branschs konkurrenskraft ska inte främst jämföras med andra länders konkurrenskraft utan den ska jämföras med andra möjliga produktioner och sysselsättningar som är möjliga i det aktuella landet eller regionen. För att uttrycka det enkelt: Jordbrukets konkurrenskraft bestäms av vilka mer attraktiva alternativa sysselsättningar som är möjliga för de som är, och de som funderar på att bli bönder. (Martin M) - Det behövs förändrad syn på jordbruket både av bönder och från omgivningen. Vi måste bli bättre på att kräva en uthållig vinstnivå. (Martin M) - Det kanske behövs något som kallas ALMI-Lantbruk som bättre förstår förutsättningarna för lantbruk. (Jan Forssell) Process tankesmedja Arbetet under dagen gjordes genomgående i grupper. Deltagarna bytte grupptillhörighet inför varje deluppgift vilket uppfattades positivt, vitaliserande för gruppens arbete och att man kunde få in nys insikter och synpunkter från en gruppdiskussion till en annan. Grupparbete 1 Utifrån intervju-swot togs i gruppen fram en prioritering på max 4 styrkor, möjligheter, svagheter och hot för livsmedelsproduktionen Styrkor 1. Dalarna - Starkt Turistlän Starkt varumärke positiv syn 2. Måttliga priser på mark och arrenden, särskilt för vallproduktion 3. Bra förutsättningar för vallfoderproduktion, klimat mm. även i stödperspektivet 4. Efterfrågan på produkter 5. Småskalighet har stor potential 6. Bra sammanhållning mellan bönder, positiv syn på samarbete Möjligheter 1. Ökad kommunikation i hela kedjan - Samarbete i hela värdekedjan 2. Rationalisering sett på företagsnivå skillnad mellan inköp och försäljningsvärde 3. Hot och svagheter är våra möjligheter

15 4. Använda marken bättre, effektivisera brukandet, höja producerad volym 5. Konsumentpåverkan rättvisare fördelning i värdekedjan 6. Öka företagarkompetensen bättre ekonomiskt tänk företagsekonomi 7. Företagsmässighet kalkyl och efterkalkyl 8. Närproducerad Dalarna 9. Klimatförändring, bättre odlingsklimat Svagheter 1. Arrondering, transportavstånd Splittrat ägande Inlåsningseffekter, låga markpriser 2. Hinder för rationellt brukande 3. Okunnighet om lantbruket från myndigheter, media och konsumenter 4. Brist på företagsmässighet 5. Saknas stark struktur för försäljning och distribution av varor 6. Brist på slaktmöjligheter 7. Större politisk risk låga arrenden kan inte sänkas 8. Arbetskraft - Svårt att hitta duktiga 9. Vi är efter i utvecklingen brist på spetsrådgivning Hot 1. Brist på uthållighet, brist på långsiktiga förutsättningar 2. Regelverk och sanktioner, rädsla att göra fel hämmar utvecklingen 3. Den passiva möjligheten är ett hot ( putsning ) 4. Att man inte ser möjligheterna 5. Dålig lönsamhet negativt ekorrhjul 6. Import av livsmedel olika förutsättningar och villkor 7. Ointresse för landsbygden bland svenska politiker 8. Stödsystemen passiviserar och snedvrider marknadskrafter 9. Inställningen att det är någon annan som skall fixa, brist på förändringsbenägenhet Grupparbete 2 I nya grupperna fick deltagarna placera ut de prioriterade styrkorna, möjligheterna, svagheten och hoten i en PEST-modell. Politik (innefattar bl.a. politiska beslut, lagstiftning, regelverk, institutioner m.m.) Ekonomi och marknad (innefattar bl.a. marknad, ekonomisk utveckling m.m.) Sociala förändringar (innefattar bl.a. demografi, livsstil, värderingar, hälsa, konsumentbeteendet m.m.) Teknologi och vetenskap (innefattar bl.a. teknik, vetenskap, miljö, kommunikation, IT, m.m.) Frågeställningen var: Vad kan påverka mest på de olika synpunkterna?

16 Grupperna hade intressanta diskussioner om vad påverkar mest och på vilket. Redovisning finns i bilagan. Grupparbete 3 Ytterligare nya grupper och nu hade man den verkliga utmaningen för dagen som även var målet för tankesmedjan. Grupperna skulle utgå från resultatet i grupparbetet 2 och formulera minst två åtgärder för varje PEST- område som har betydelse för att nå visionen Förbubbla värdet i primärproduktionen/livsmedelsproduktionen. (Se bilaga) Produktionsutskottet Produktionsutskottet har arbetat vidare med åtgärdslistan som underlag för att med frågeställningar vem och vad. Slutsatsen från det arbetet presenteras i huvuddokumentet.

17 Bilaga. Grupparbete 2 Sammanställning PEST Styrkor, Möjligheter, Svagheter och Hot (Grupp MARTIN) Politik Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 2. Måttliga priser på mark och 2. Rationalisering sett på 1. Arrondering, transportavstånd 1. Brist på uthållighet, brist på arrende, särskilt för vallproduktion företagsnivå skillnad mellan inköp Splittrat ägande Inlåsningseffekter, långsiktiga förutsättningar och försäljningsvärde 4. Använda marken bättre, effektivisera brukandet, höja producerat volym låga markpriser 2. Hinder för rationellt brukande 2. Regelverk och sanktioner, rädsla att göra fel hämmar utvecklingen 3. Okunnighet om lantbruket från myndigheter, media och konsumenter 3. Den passiva möjligheten är ett hot ( putsning ) 7. Större politisk risk låga arrenden kan inte sänkas 9. Vi är efter i utvecklingen brist på spetsrådgivning 6.Import av livsmedel olika förutsättningar och villkor (gruppen tillägg: Även foder) 7. Ointresse för landsbygden bland svenska politiker 8. Stödsystemen passiviserar och snedvrider marknadskrafter Ekonomi

18 Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 1. Dalarna - Starkt Turistlän 1. Ökad kommunikation i hela 1. Arrondering, transportavstånd 1.Brist på uthållighet, brist på Starkt varumärke positiv syn kedjan - Samarbete i hela Splittrat ägande Inlåsningseffekter, långsiktiga förutsättningar 2. Måttliga priser på mark och arrenden, särskilt för vallproduktion 3. Bra förutsättningar för vallfoderproduktion, klimat mm, även i stödperspektivitet värdekedjan 2. Rationalisering sett på företagsnivå skillnad mellan inköp och försäljningsvärde 5. Konsumentpåverkan rättvisare fördelning i värdekedjan 6. Öka företagarkompetensen bättre ekonomiskt tänk företagsekonomi 7. Företagsmässighet kalkyl och efterkalkyl 8.Närproducerad Dalarna låga markpriser 2. Hinder för rationellt brukande 4.Att man inte ser möjligheterna 4.Brist på företagsmässighet 5.Saknas stark struktur för försäljning och distribution av varor 6.Brist på slaktmöjligheter (Gruppens tillägg: Lamm) 5.Dålig lönsamhet negativt ekorrhjul 8. Stödsystemen passiviserar och snedvrider marknadskrafter Sociala Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 1. Dalarna Starkt Turistlän 3. Hot och svagheter är våra 1. Arrondering, transportavstånd 2. Regelverk och sanktioner, rädsla Starkt varumärke positiv syn möjligheter Splittrat ägande Inlåsningseffekter, att göra fel hämmar utvecklingen 4. Efterfrågan på produkter 4. Använda marken bättre, effektivisera brukandet, höja producerad volym. låga markpriser 4. Brist på företagsmässighet 4. Att man inte ser möjligheterna 5. Småskalighet har stor potential 8. Arbetskraft - Svårt att hitta duktiga 7. Ointresse för landsbygden bland svenska politiker

19 6. Bra sammanhållning mellan bönder, positiv syn på samarbete 9. Inställningen att det är någon annan som skall fixa, brist på förändringsbenägenhet Teknik o Vetenskap Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 4. Använda marken bättre, effektivisera brukandet, höja producerad volym 3. Okunnighet om lantbruket från myndigheter, media och konsumenter 5. Konsumentpåverkan rättvisare fördelning i värdekedjan 6. Öka företagarkompetensen bättre ekonomiskt tänk företagsekonomi 9. Klimatförändring, bättre odlingsklimat 9. Inställningen att det är någon annan som skall fixa, brist på förändringsbenägenhet Sammanställning PEST Styrkor, Möjligheter, Svagheter och Hot (Grupp JAN) Politik Styrkor Möjligheter Svagheter Hot

20 5 Småskalighet har stor potential 1. Arrondering, transportavstånd Splittrat ägande Inlåsningseffekter, låga markpriser 1. Brist på uthållighet, brist på långsiktiga förutsättningar 2. Hinder för rationellt brukande 2. Regelverk och sanktioner, rädsla att göra fel hämmar utvecklingen 3. Okunnighet om lantbruket från 3. Den passiva möjligheten är ett myndigheter, media och konsumenter hot ( putsning ) 7. Större politisk risk låga arrenden kan inte sänkas 6. Import av livsmedel olika förutsättningar och villkor 7. Ointresse för landsbygden bland svenska politiker 8. Stödsystemen passiviserar och snedvrider marknadskrafter Ekonomi Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 1. Dalarna - Starkt Turistlän 1.Ökad kommunikation i hela 3. Okunnighet om lantbruket från 5. Dålig lönsamhet negativt Starkt varumärke positiv syn kedjan - Samarbete i hela myndigheter, media och konsumenter ekorrhjul 2.Måttliga priser på mark och arrenden, särskilt för vallproduktion 3.Bra förutsättningar för vallfoderproduktion, klimat mm. värdekedjan 2. Rationalisering sett på företagsnivå skillnad mellan inköp och försäljningsvärde 5. Konsumentpåverkan rättvisare fördelning i värdekedjan även i stödperspektivet. 4. Efterfrågan på produkter 6. Öka företagarkompetensen bättre ekonomiskt tänk 8. Arbetskraft - Svårt att hitta duktiga

21 företagsekonomi 7. Företagsmässighet kalkyl och efterkalkyl 8. Närproducerad Dalarna Sociala Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 5. Småskalighet har stor potential 3. Hot och svagheter är våra 4. Brist på företagsmässighet 4. Att man inte ser möjligheterna möjligheter 6. Bra sammanhållning mellan bönder, positiv syn på samarbete 5. Saknas stark struktur för försäljning och distribution av varor 9. Inställningen att det är någon annan som skall fixa, brist på förändringsbenägenhet 6. Brist på slaktmöjligheter Teknik o Vetenskap Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 2. Rationalisering sett på företagsnivå skillnad mellan inköp 9. Vi är efter i utvecklingen brist på spetsrådgivning och försäljningsvärde 4. Använda marken bättre, effektivisera brukandet, höja producerad volym

22 6. Öka företagarkompetensen bättre ekonomiskt tänk företagsekonomi 9. Klimatförändring, bättre odlingsklimat

23 Sammanställning PEST Styrkor, Möjligheter, Svagheter och Hot ( Grupp INGER) Politik Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 1. Arrondering, transportavstånd Splittrat ägande Inlåsningseffekter, 1. Brist på uthållighet, brist på långsiktiga förutsättningar låga markpriser 2. Hinder för rationellt brukande 2. Regelverk och sanktioner, rädsla 3. Okunnighet om lantbruket från myndigheter, media och konsumenter att göra fel hämmar utvecklingen 3. Den passiva möjligheten är ett hot ( putsning ) 7. Större politisk risk låga arrenden kan inte sänkas 6. Import av livsmedel olika förutsättningar och villkor 7. Ointresse för landsbygden bland svenska politiker 8. Stödsystemen passiviserar och snedvrider marknadskrafter Ekonomi

24 Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 1. Dalarna - Starkt Turistlän 1. Ökad kommunikation i hela 4. Brist på företagsmässighet 4. Att man inte ser möjligheterna Starkt varumärke positiv syn kedjan - Samarbete i hela 2. Måttliga priser på mark och arrenden, särskilt för vallproduktion värdekedjan 2. Rationalisering sett på företagsnivå skillnad mellan inköp och försäljningsvärde 4. Efterfrågan på produkter 3. Hot och svagheter är våra möjligheter 5. Småskalighet har stor potential 5. Konsumentpåverkan rättvisare fördelning i värdekedjan 7. Företagsmässighet kalkyl och efterkalkyl 8. Närproducerad Dalarna 5. Saknas stark struktur för försäljning och distribution av varor 5. Dålig lönsamhet negativt ekorrhjul 6. Brist på slaktmöjligheter 6. Import av livsmedel olika förutsättningar och villkor 8. Arbetskraft - Svårt att hitta duktiga Sociala Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 6. Bra sammanhållning mellan 1. Ökad kommunikation i hela 3. Okunnighet om lantbruket från 1. Brist på uthållighet, brist på bönder, positiv syn på samarbete kedjan - Samarbete i hela myndigheter, media och konsumenter långsiktiga förutsättningar värdekedjan 3. Hot och svagheter är våra möjligheter 4. Brist på företagsmässighet 4. Att man inte ser möjligheterna 6. Brist på slaktmöjligheter 5. Dålig lönsamhet negativt ekorrhjul 8. Arbetskraft - Svårt att hitta duktiga 9. Inställningen att det är någon annan som skall fixa, brist på

25 förändringsbenägenhet Teknik o Vetenskap Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 3. Bra förutsättningar för vallfoderproduktion, klimat mm. 2. Rationalisering sett på företagsnivå skillnad mellan inköp 9. Vi är efter i utvecklingen brist på spetsrådgivning även i stödperspektivet och försäljningsvärde 4. Använda marken bättre, effektivisera brukandet, höja producerad volym 6. Öka företagarkompetensen bättre ekonomiskt tänk företagsekonomi 9. Klimatförändring, bättre odlingsklimat

26 1(2) Bilaga. Grupparbete 3 Vad skall göras för att nå visionen? Åtgärder Politik Aktivt brukande måste främjas i stödsystemet fel att ge stöd till enbart putsning. Ta bort möjligheten till passivt brukande. Förståelse från politikers sida om jordbrukets behov och förutsättningar. T.ex. regler som hämmar utveckling och rationalisering. Hantera olika intressen biotopskydd contra dikningslagstiftning, skötsel av diken ett exempel. Kommunikation internt på myndigheter. Politisk förståelse för produktionsfokus. Kompetensutveckla politiker på olika nivåer, t.ex. lokala synpunkter på kommunala planer. All produktion i vårt område, konventionell lika väl som ekologiskt gör samma miljönytta generellt sett. Alliera oss med andra som har samma syften, t.ex. turismnäringen, naturskyddsföreningen m.fl. Omarronderingen, medel måste skjutas till för att det skall kunna genomföras inom rimlig tid. Hänger ihop med markfrågor så att det går att driva rationell produktion. Sociala situationen för lantbruksföretagare måste förbättras, jämställt och fungerande familjesituation. Få samhället och politikerna att förstå klimatnyttan med jordbruket ställt i relation till andra klimatinsatser, t.ex. kolinlagring eller inhemsk produktion av proteinfoder. Ekonomi Skapa och marknadsföra en identitet på produkter från Dalarna så att konsumenten känner igen dem, synliggöra vårt starka varumärke. Synliggöra möjligheterna som finns, få ut budskapet till producenter så att de ser möjligheterna och hänger med i utvecklingen. Lyfta goda exempel. Synas i företagarsammanhang. Utbilda i företagande, höja kompetens i att agera företagsmässigt Marknadsföring av svenskt lantbruk, producenterna måste ta större aktiv del i detta, vi kan inte förlita oss på att andra gör det. Måste ta position i super premium segmentet för att få bra betalt, höja lägstanivån, industrin och producenterna måste prata mer med varandra. Se figur. Fokusera på leverans i de högre segmenten kan göras om vi inte är självförsörjande. Producentringar kopplat till rådgivning, höjer lägstanivån och säkrar leveranser t.ex. på köttsidan. Höja bondens status i marknadsföringssyfte, stimulera nördarna. Förmedla att det är kul att vara bonde. Bönderna skall inte bjuda under varandra, våga ta betalt. Minikostnad för olika produkter utan att vara priskartell. Betalning och priser skall sättas utifrån kundens värde av tjänst eller produkt. Mer erfarenhetsutbyte kring ekonomi, prissättning och förhandlingar. Gårdsvandring ekonomi. Sociala Arenor för socialt utbyte och kompetenshöjande åtgärder. Inspiration och goda exempel för att tänka i positiva banor, bench-marking, sprida goda exempel. Dela med sig av både

27 2(2) positiva och negativa erfarenheter. Ta större plats i de kommunala företagsnätverken, kunna påverka via dessa nätverk. Hanteras olika hos kommunernas näringslivskontor. Stimulera till ökad samverkan, mark, maskiner, rådgivning samt gemenskap, positiv syn på samarbete. Hitta något som kan ersätta tidningarnas kommentarsfält där man anonymt kan diskutera saker och ting. Teknik och vetenskap Spetskompetens i alla former, rådgivning och utbyte vidga perspektiv, utnyttja det som finns. Bli bättre på att beställa den rådgivning man behöver utifrån egna företaget. Rådgivning skulle kunna vara till alla, inte bara till ekologiska. Rådgivning på grundnivå, finns behov. Även breda kurser kan behövas. Förenkla utnyttjande av resurser för rådgivning, t.ex. Greppa Näringen och resurser i landsbygdsprogrammet. Hantera avståndet mellan få producenter. Bättre på att leta upp forskare som har budskap som gynnar oss, samarbeta i opinionsarbetet. Se till att vi kan vara först med ny teknik, sorter etc. Synpunkter på dagen Positivt- vad var bra? - Lagom stor grupp så att alla vågar tala - Bra tempo, positivt att byta grupp ofta - Alltid intressant att träffa andra och lyssna på olika synpunkter - Bra spridning på deltagare vad gäller olika områden. - Mycket bra organiserat - Bra urval av människor med olika åsikter och produktionsområden. Jätte kul. Negativt - kan göras bättre - Presentationen. Vi var då, det hade funnits tid för kort presentation. Men visst vi var flera som kanske hade flera roller. - Få flera att kunna delta - Något mer uppstyrt när det kommer liknande åsikter Övrigt - Ser gärna en fortsättning hur går vi från ord till handling.

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050 Växthusgasutsläpp och livsmedel 1 Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 5 Karin Hjerpe, Jordbruksverket Fredrik Hedenus, Chalmers ton CO -eq per person och år 8 6 Offentlig konsumtion Shoppa

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Vägen mot visionen LRF byggs av medlemmarna som alla samlas kring en gemensam vision. Som stöd för att nå visionen finns Vägen mot visionen som är riksförbundsstämmans dokument

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014 Innovationsrådgivning för jordbrukare Seinäjoki 4.10.2014 Innovation Innovation = Uppfinning + business En innovation är en ny eller väsentligt förbättrad produkt (vara eller tjänst) som lanseras av ett

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Förutsättningar/nuläge Svenskt griskött Konsumtionen av griskött ökar i Sverige och världsmarknaden växer Stark preferens

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1

Sammanfattning Rapport 2012:1 Sammanfattning Rapport 2012:1 Mål som styrmedel målet för den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel Riksdagen satte på regeringens initiativ målet att 25 % av den offentliga livsmedelskonsumtionen

Läs mer

Recept för framgångsrik samverkan - vad säger forskningen? Magnus Ljung/Eva Hagström SLU i Skara/Ekologiska lantbrukarna 2013-04-18

Recept för framgångsrik samverkan - vad säger forskningen? Magnus Ljung/Eva Hagström SLU i Skara/Ekologiska lantbrukarna 2013-04-18 Recept för framgångsrik samverkan - vad säger forskningen? Magnus Ljung/Eva Hagström SLU i Skara/Ekologiska lantbrukarna 2013-04-18 Inget nytt under solen och allt mer stöd för att samverkan är rätt väg

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Sveriges mest klimatsmarta växthus

Sveriges mest klimatsmarta växthus Sveriges mest klimatsmarta växthus - en del av Food Valley of Bjuv 2015-04-15 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Agenda Sveriges mest klimatsmarta växthus Varför? Bakgrund, drivkrafter etc Vad? Storlek,

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef Lantmännen Anders Jideklev Koncernlogistikchef Lantmännen Internrevision Styrelse Juridik Vd & koncernchef Strategi & affärsutveckling, FoU Ekonomi & Finans Varuflöde Human Resources Division Lantbruk

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Projektplan Mälteriet

Projektplan Mälteriet Projektplan Mälteriet Projektnamn Skånska mälteriet lokal malt för lokal förädling Projektidé Undersöka förutsättningarna för ett lokalt småskaligt mälteri i Skåne nordost för att kunna producera unik

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Ogrässkäraren CombCut hjälper dig och din ekologiska växtodling.

Läs mer

Förslag till ledamöter i Förvaltningsutskott för Jämtland läns Hushållningssällskap

Förslag till ledamöter i Förvaltningsutskott för Jämtland läns Hushållningssällskap Förslag till ledamöter i Förvaltningsutskott för Jämtland läns Hushållningssällskap Inledning Det är varje valberednings utmaning är att få en bra kombination av kompetens, erfarenhet och drivkraft som

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

Den strategiska, taktiska och operativa utmaningen för ledarskapet

Den strategiska, taktiska och operativa utmaningen för ledarskapet Den strategiska, taktiska och operativa utmaningen för ledarskapet (Keep it simple!) Ove Karlsson Hushållningssällskapet Halland Jordbruks- och trädgårdskonferensen Alnarp 2013 Vilken är den vanligaste

Läs mer

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101)

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101) YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-03-30 Ert datum Beteckning 300-20899-06 Er beteckning Jordbruksdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Jan Enler 036-395078 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Claes Johansson, Chef Hållbar Utveckling Tillsammans tar vi ansvar från jord till bord Maskiner Inköp Växtodling Insatsvaror Lantbrukare Spannmål Vidareförädling

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Lönsamhet större mjölkgårdar D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Johan Ocklind presentation Ekonom Agronom Affärsrådgivare LRF Konsult Arbetsområde Västra Götaland, Värmland, Örebro, Sörmland

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:4

Policy Brief Nummer 2014:4 Policy Brief Nummer 2014:4 Innovationer på landet behövs särskilt stöd? Kunskapsöverföring och innovationer är ett fokusområde i det nya landsbygdsprogrammet. Men frågan är om det behövs speciella stöd

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Avser riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening. Medlem Medlem

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Träff kring andelsjordbruk

Träff kring andelsjordbruk Träff kring andelsjordbruk Ekocentrum 5 mars 2014 Arrangörer: Grön Produktion på Mistra Urban Futures, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Studiefrämjandet Onsdagskvällen den 5 mars höll Grön Produktion på

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Årets miljövänliga ogräsjägare Journalnummer: 2007-2265 Namn

Läs mer

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp 2015-06-23 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker

Läs mer

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank Agenda Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank J Jord alla naturresurser A Arbete skapande, kunnande och arbetsförmåga K Kapital produkten av jord

Läs mer

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef Lantmännen Energi Alarik Sandrup, näringspolitisk chef 1 Lantmännen i dag Vd och koncernchef: Per Olof Nyman Ordförande: Bengt-Olov Gunnarsson Omsättning 2011 (SEK): 38 miljarder Resultat efter finansnetto

Läs mer

SpmO. Föreningen Sveriges Spannmålsodlare

SpmO. Föreningen Sveriges Spannmålsodlare Glanshammar 14 juni 2015. SpmO Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Ert Dnr: N2015/2191/J Remiss gällande slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ

Läs mer

Alla har en dröm Många har en vision Vissa har mål Den som lyckas har en plan. Jag Hästföretagare

Alla har en dröm Många har en vision Vissa har mål Den som lyckas har en plan. Jag Hästföretagare Alla har en dröm Många har en vision Vissa har mål Den som lyckas har en plan Jag Hästföretagare Har du en plan? Vill du få struktur på din vardag, ditt arbete och ditt företagande, har du svårt att skilja

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften

Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften Naturskyddsföreningen har ombetts av Coop att kommentera de ekolöften som riksdagspartierna har gett Coop som svar på följande fråga; Omställningen

Läs mer

Vad ska vi äta? Elin Röös

Vad ska vi äta? Elin Röös Vad ska vi äta? Elin Röös Forskare på Sverige lantbruksuniversitet Även knuten till EPOK, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion University of Oxford Food Climate Research Network www.fcrn.org.uk

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

VAD KRÄVS FÖR ATT FÅ BÄTTRE EKONOMI I DITT FÖRETAG? ( GRÖNA NÄRINGEN?)

VAD KRÄVS FÖR ATT FÅ BÄTTRE EKONOMI I DITT FÖRETAG? ( GRÖNA NÄRINGEN?) VAD KRÄVS FÖR ATT FÅ BÄTTRE EKONOMI I DITT FÖRETAG? ( GRÖNA NÄRINGEN?) LRF Ordförandeträffar Nuntorp 19 Maj Strömma 20 Maj Jan Lagerroth Affärsrådgivare LRF Konsult Kompetenser och tjänster 7 regioner,

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Ny struktur för jordbrukspolitiken efter 2013 Europe 2020 Smart, sustainable and inclusive growth CAP general Objectives Possible CAP Impact Indicators

Läs mer

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 1 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 Kalmar län håller på att ta fram en regional livsmedelsstrategi. Den tas fram

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med referensgruppen för framtida miljöersättningar

Minnesanteckningar från möte med referensgruppen för framtida miljöersättningar Minnesanteckningar från möte med referensgruppen för framtida miljöersättningar 13 december 2010 kl.10-15 FÖRMIDDAGEN Intervju med Anna och Thomas med inspel från övriga deltagare (Johan Eklund leder passet)

Läs mer

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan.

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan. Motion 1 Till Familjejordbrukarnas Riksförbund. ~' Tillämpningen av djurskyddet i Sverige har urartat så långt att många djurskyddshandl~ggare och länsveterinärer utövar ren terror mot landets djurägare.

Läs mer

Uthållig livsmedelsförsörjning i skarpt läge. Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se

Uthållig livsmedelsförsörjning i skarpt läge. Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Uthållig livsmedelsförsörjning i skarpt läge Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se LRF - intresseorganisation för de gröna näringarna LRFs vision De gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen består av Fodergrödor m.a.o soja Här tröskas soja Soja-importen till EU Är värd 200 Miljarder kr per år vilket är en kostnad för jordbruket

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012

Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012 Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012 Närproducerat Ystad-Österlen Det här är kort en sammanfattning

Läs mer

Seminarierapport från Ekologiskt Forum Ekologisk mat inom offentlig sektor. Grythyttan fredagen den 29 oktober 2010

Seminarierapport från Ekologiskt Forum Ekologisk mat inom offentlig sektor. Grythyttan fredagen den 29 oktober 2010 Seminarierapport från Ekologiskt Forum Ekologisk mat inom offentlig sektor Grythyttan fredagen den 29 oktober 2010 Seminariets syfte var att ge kunskaper som kan underlätta för aktörer i kommuner och landsting

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Strategic Health Consultants. Seminarium 23 september 2009. Välkomna! www.strategic-healthcontrol.se

Strategic Health Consultants. Seminarium 23 september 2009. Välkomna! www.strategic-healthcontrol.se Strategic Health Consultants Seminarium 23 september 2009 Välkomna! Strategic Health Consultants AB Unika lösningar med inriktning på Hälsa Affärsidé Ge stöd i förändringsprocesser som inleds när en organisation

Läs mer

Den coola livsmedelskedjan & BeLivs Beställargrupp Livsmedelslokaler Ulla Lindberg

Den coola livsmedelskedjan & BeLivs Beställargrupp Livsmedelslokaler Ulla Lindberg Den coola livsmedelskedjan & BeLivs Beställargrupp Livsmedelslokaler Ulla Lindberg SIK Medlemsdag 2012-03-07 Att spara energi och samtidigt öka livsmedelssäkerheten - Butiken Målgrupp: - Butiksägare -

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer