Vision"Fördubbla värdet i primärproduktionen i Dalarna 2020"
|
|
- Ann-Charlotte Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Dalarna Vision"Fördubbla värdet i primärproduktionen i Dalarna 2020" LRF Dalarna 2013
2
3 Förord LRF:s regionförbund i Dalarna har en vision om att värdet i primärproduktionen skall förbubblas till år Hur skall detta göras möjligt? LRF antog 2011 en Livsmedelsstrategi som går ut på; mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder. Denna strategi utgör grunden för LRF:s breda arbete med att stärka svensk livsmedelproduktion i alla led. Det handlar om att medvetandegöra konsumenterna och hela den offentliga upphandlingen om värdet av att köpa och använda livsmedel av svenskt ursprung. Det handlar också om att lyfta fram och tydliggöra mervärden av svenska livsmedel, lokalt producerade och hantverksmässigt producerade livsmedel. Produktionen i Dalarna har minskat på flera områden. LRF-styrelsens produktionsutskott uppdrogs att göra en analys av de olika produktionsgrenarna och komma med förslag på vilka åtgärder LRF kan göra för att vända trenden. Mycket snabbt kom man fram till att ett bra sätt att göra det är via intervjuer med aktörer i livsmedelskedjan utifrån lantbruksföretagaren men också såväl uppströms som nedström dessa. Och sedan samla en grupp människor till en tankesmedja där visioner Fördubbla värdet i primärproduktionen konkretiseras till mål och handling. Intressant att notera är att i åtgärdsprogrammet för Dalarnas miljömål för kan man under jordbruk och odlingslandskap läsa bl.a. att: Ett livskraftigt jordbruk behövs för att vi ska behålla ett öppet odlingslandskap och en levande landsbygd. Grunden för detta är att det finns aktiva lantbrukare, men även andra företagare, ideella krafter, markägare och landsbygdens befolkning spelar viktiga roller. Länsstyrelsen arbetar för att få fram underlag och synpunkter för kommande Landsbygdsprogram LRF:s idé om intervjuer och tankesmedja fick stöd av Länsstyrelsen och blev en av förstudier i länet som underlag i arbetet för det kommande landsbygdsprogrammet. Denna rapport vill lyfta fram synpunkter som tagits fram av de gröna näringarna till Dalarnas handlingsplan för det kommande Landsbygdsprogrammet.
4 Fördubbla värdet av primärproduktionen i Dalarna. Varför gör vi i LRF Dalarna detta projekt? Hur tänker vi? Vi har valt att fokusera på värdet, inte mängden livsmedel som produceras. Det kan tyckas vara självklart, men vi har velat ha ett mer företagsmässigt synsätt på jordbruket än vad det kanske har varit förut. Vi vill att omgivningen ska betrakta oss som företagare och då måste vi själva betrakta oss som företagare. Ett företag måste tjäna pengar. Kanske inte varje dag, men över tid. De pengar som företaget tjänar måste också stå i en rimlig proportion till den arbetsinsats som företagaren lägger ner, det kapital som företagaren binder och den risk som företagaren tar. Vad är då värdet på de produkter som produceras och vem sätter värdet? Vi anser att värdet sätts av kunden som ska köpa varan. Oavsett om bonden säljer direkt till konsument eller levererar till ett förädlingsled så sätts värdet på produkten av vilken nytta som kunden upplever av produkten. Om vi dessutom vill att våra produkter ska ha ett mervärde, så måste också kunden uppleva att våra produkter skapar en mernytta. Produktionskostnaden har inget med mervärdet att göra. Höga produktionskostnader är inte ett mervärde. En del av den mernytta som Dalarnas bönder skapar är svår att ta betalt för. Vi måste bli bättre på att förklara den nytta som vårt öppna landskap i länet gör för befolkning, turism och övriga näringslivet och koppla ihop detta med de produkter som köps i livsmedelsbutiker, serveras i offentliga kök och i restauranger. Samtidigt måste vi bli bättre på att välja vilka marknader vi ska agera på. I Dalarna producerar vi premiumprodukter, dessa ska säljas till premium priser. Vi ska kanske inte ge oss in på lågprismarknader där vi tvingas bjuda under våra konkurrenter. Vi ser en enorm potential för jordbruket i Dalarna. Mycket av marken brukas idag extensivt och med relativt små åtgärder borde produktiviteten kunna höjas högst avsevärt. Men för att lyckas med detta måste en del saker förändras och förbättras. Ägostruktur och arrondering är en viktig sak. Först när bonden själv äger sin mark eller har riktiga och långsiktiga arrendekontrakt vågar han eller hon satsa på nödvändiga åtgärder som avvattningssystem och kalkning etc. Bönderna måste bli bättre på att efterfråga rådgivning som syftar till högre skördar och högre produktivitet. Rådgivningsföretagen måste också bli bättre på att erbjuda sådan rådgivning. Företagande handlar hela tiden om rationalisering. Det behöver nödvändigtvis inte innebära storleksrationalisering. Vi ser rationalisering som ett sätt att öka skillnaden mellan intäkter och kostnader och därmed öka vinsten. Energieffektivisering t.ex. är ett led i att effektivisera och rationalisera produktionen hos företagen i syfte att få en högre lönsamhet. Detta kan göras på många olika sätt, men det måste hela tiden göras. Vi tror att Dalarna är ett starkt varumärke som förknippas med en vacker natur, en rik kultur och hög kvalitet. Denna positiva bild av vårt län borde också
5 kunna bära våra produkter, inte bara inom länet utan även långt utanför dess gränser. Martin Moraeus Ordförande LRF Dalarna
6 Management företagande Att driva lantbruksföretag idag och i framtiden är något annat än vad det en gång var. Bonden går från att ha varit en egenföretagare till att bli arbetsgivare och arbetsledare. En nyckelfaktor för alla företag är dess anställda och likaså är det inom lantbruket. Det är nödvändigt att kunna locka intresserade och kunniga människor att jobba inom lantbruket. För att lyckas med detta krävs det att lantbruket kan erbjuda arbetsplatser som är lockande, både vad gäller lönenivåer, arbetsuppgifter och utvecklingsmöjligheter. Det ställer nya krav på dagens och framtidens bönder. För att kunna locka människor att jobba inom lantbruket så måste framtidens arbetsgivare kunna erbjuda arbetstider och anställningsförhållanden som är jämförbara med övriga näringslivet. Det är en utmaning i en verksamhet som präglas av stor arbetsbelastning då de yttre förutsättningarna, det vill säga väder och vind, är de rätta. Om man jämför med andra branscher så det är självklart att det erbjuds och finns starta eget - utbildningar, arbetsgivarutbildningar etc. som är väl anpassade för den företagsverksamhet som man tänker gå in i. Sådana utbildningar är viktiga även för lantbrukarna. Det kommer att krävas att framtidens lantbrukare är välutbildade inom företagsekonomi. Vi ser med oro på den utveckling som innebär att dessa kurser, som en gång var flaggskeppet på lantbruksskolorna, numera för en undanskymd tillvaro. Lönsamheten inom lantbruket måste stärkas avsevärt för att kunna erbjuda löner som konkurrerar med övriga näringslivet. Här riskerar vi att hamna i en ond spiral där låg lönsamhet leder till låga löner. Det i sin tur leder till att de mest drivna och duktiga människorna söker sig till andra yrken. Dock kan mycket göras. Rekrytering och generations eller ägarskifte Arbetsplatsen bondgården kan ha svårt att skifta ägare. Gården är väldigt ofta kopplad till det privata livet. Lite skämtsamt kan sägas att vissa lägen får nästa generation överta även föräldrarnas liv och livsstil. Finansieringen i samband med ägarskifte är ett stort problem idag. Lantbrukskompetens måste finnas i banker och kreditgivare i länet. De nya regler som styr bankverksamhet innebär att vi befarar att bankerna kommer att dra sig för att finansiera stora och riskfyllda investeringar som kräver en stor kapitaltäckning. Detta kommer att innebära ett hinder för expansion inom kapitalintensiva branscher. Den sociala situationen för lantbruksföretagare måste förbättras så att den blir mer lik andra egna företagares och anställdas situation. En förutsättning för att locka en ny generation lantbrukare är att de kan leva ett jämställt familjeliv. Man kan inte bygga framtidens lantbruk med dåtidens förutsättningar.
7 Det behövs - ALMI eller likande företagspartner finns för lantbruket och kan erbjuda företagslån som utgår från lantbruksföretagen - mentorprogram och andra typer att utbildnings- och rådgivningsåtgärder för generations/ägarskifte och för rekrytering att företagare som vill driva AB Bondgården. Utbildning och kompetensförsörjning Lantbruksföretagarna behöver kompetenshöjning på flera områden för att kunna agera företagsmässigt. Vi tror att lantbrukarna kan lära sig mycket av varandra. Vi har lång tradition av att genomföra gårdsbesök och gårdsvandringar när det gäller byggnationer, djur och växtodling. Att bygga vidare på den traditionen när det gäller att utbyta erfarenheter kring effektivisering och ekonomiska kalkyler tror vi kan vara en bra metod. Utbildning och kompetenshöjning behövs även hos de anställda. Redan idag upplever en del företag i länet att det är svårigheter i att anställa personal. Antingen finns inte personer som söker jobb eller att rätt kompetens saknas hos de som söker arbeten. Det är även viktigt för lantbrukarna att synas i företagssammanhang och lyfta fram goda exempel och synliggöra möjligheterna som finns. Det behövs arenor för socialt utbyte och höjning av kompetensen som ger inspiration för att tänka positivt och få del av både positiva och negativa erfarenheter. Det behövs - utbildning i företagande - utbildning i ekonomi, prissättning och förhandling - arenor för socialt utbyte och kompetenshöjning, t.ex. ERFA-grupper med gårdsvandring ekonomi - medverkande och deltagande i företagarnätverk inom kommuner och regionen - kompetenshöjning i arbetsgivarfrågor (HR) Finansiering Ekonomistyrning Det behövs nya nyckeltal inom lantbruket som mer fokuserar på vinstbegreppet. Att göra vinst är viktigt och fundamentalt inom allt företagande och så också inom lantbruket. Historiskt sett har täckninsgbidragskalkylerna
8 dominerat inom lantbruksekonomi. Dessa är bra när olika investeringar ska bedömas men ger en dålig bild av hela företagets ekonomiska situation. Vinst behövs för att kunna bygga buffertar. Det kommer att behövas för att möta en framtid där priserna varierar mer, vilket innebär en ökad ekonomisk risk. Lantbruket kommer mer och mer att likna vilket företag som helst. De ekonomiska fundamenten, kalkyler och nyckeltal som används i andra branscher, borde kunna importeras till lantbruket. Företagen bör fundera på vilka mervärden har man i sitt företag. Eller vad kan företaget skapa för mervärden för sin kund. Höga produktionskostnader är knappast mervärden. Det är även viktigt att inse att energiförbrukningen är en viktig del i att uppnå lönsamhet för lantbruksföretagen. Kunskap om hur man får ut en högre produktion för varje nyttjad kilowattimme är en del i detta. Nyckeltal som kilowattimme per producerad enhet är något man bör vara medveten om. Företagen behöver - ifrågasätta mera vad man kan göra för att tjäna mer pengar - införa LEAN tänkandet i företagen, d.v.s. mera effektiv sätt att använda olika resurser i sin produktion - rationalisera inklusive att effektivisera energianvändningen Ekonomi- och produktionsrådgivning I länet behövs spetskompetens i alla former. Det kan fås genom rådgivning och utbyte med andra för att vidga perspektiv och även att utnyttja det som finns i länet. Lantbrukarna bör bli bättre på att beställa den rådgivning som man behöver utifrån det egna företaget. Rådgivning ska vara kunna vara till alla, inte bara till ekologiskt lantbruk. Rådgivning på grundnivå och breda kurser behövs också. Det behövs - rådgivningserbjudande med kundfokus, vad uppnås med rådgivningen - förenkling i utnyttjandet av resurser för rådgivning, t.ex. Greppa Näringen - förenkling i resurser i landsbygdsprogrammet - hantera avståndet till och mellan områden som har få producenter - mera positiv syn på samarbete - en stimulering till ökad samverkan med mark, maskiner, rådgivning
9 - producentringar kopplat till rådgivningen och som höjer lägsta nivån och säkrar leveranser, t.ex. på köttsidan - att synliggöra möjligheterna som finns - att lyfta goda exempel - information och studieresor om ny teknik, sorter etc. så att företagen nå det först i landet - stöd med att göra energikartläggningar och uppföljning av dessa - samarbete med lokala högskolor för idékläckning och innovationer Mycket intressant i detta sammanhang är att rådgivarna som verkar i länet framförde likande synpunkter om rådgivningsbehovet i samband med ett rådgivarforum den 2 oktober Marknadsdriven rationell produktion Marknad och marknadsföring Länet måste ha en marknadsmässig produktion och marknadsmässiga produkter. Hur kan vi skapa och marknadsföra en identitet på produkter från Dalarna så att konsumenten känner igen dem och synliggöra vårt starka varumärke? Varje bransch behöver hitta sitt sätt att nyttja identiteten. Producenterna måste mera aktivt delta i marknadsföringen av lantbruket. Det är även viktigt att utveckla omvärldsbevakning och analyser som bygger även på information från producenterna. Industrin och producenterna behöver helt enkelt diskutera mera med varandra. Infrastruktur Produktionen måste vara både effektiv och rationell. Medel måste skjutas till omarrondering så att den kan genomföras i rimlig tid och för att företagen så att kunna bruka markerna rationellt. Splittrad ägostruktur i länet är en stort ett hinder för att få ökad produktion för de flesta grödor. Mark Det finns ett stort behov av produktionsökande åtgärder för ökad produktion så som rensning av diken, dikning och dränering, kalkning etc. Åtgärderna är viktiga grunder för hållbar produktion. Dåligt dränerad mark läcker mera närsalter än väldränerad mark. Blöta fält på våren försenar vårbruket. En tumregel är att varje dags försening minskar skörden med 1 %. Högre skördar i länet är viktigt både i konventionell och i ekologisk odling. Jordbruksverket rapport (2012:35) Ett klimatvänligt jordbruk 2050 kan man redan på omslaget läsa att högre avkastning och effektivare användning av insatsvaror minskat utsläppen per producerad enhet.
10 Det går även föra ett resonemang om vilken nytta ökade skördar kan tänkas har på att binda CO 2 Om spannmålsskörden kan ökas med 500 kg/ha och markerna som ligger i träda odlas med spannmål kunde vi skörda ton mera i länet ( ha ggr 0,5 ton/ha ha ggr 3,5 ton/ha). Denna spannmål innehåller mycket kol som växten har tagit från luftens CO 2. Skördeökningen på ton spannmål skulle i netto (efter avdrag för insatsmedlen) binda cirka ton CO 2. Byggnader och utrustning Inom tio år kommer det fattas rationella byggnader i företagen. Både nya byggnader och ombyggnationer behövs. Investeringar behöver göras även för olika typer av utrustning. Viktigt att se till att man investerar i god kvalitet som ger låga driftskostnader och därmed långsiktig lönsamhet. Att bygga energieffektiva byggnader och investera i energieffektiva maskiner är en del, men även att man tänker på hur hela produktionssystemet kan planeras för effektiv produktion redan från början är av stor vikt. Politik och synen på lantbruket Det behövs en förståelse från politikers sida om jordbrukets behov och förutsättningar. Aktivt brukade bör främjas. Det finns regler som hämmar utveckling och rationalisering. Det finns intressekonflikter och målkonflikter t.ex. inom biotopskydd och dikningslagstiftning och skötsel av diken. Det är svårt att få politisk förståelse att fokus för markanvändningen i länet bör ligga i produktionen. Det borde vara mera objektiv bedömning av miljönyttan i lantbruket. Andel åkermark av länets totala landyta är mindre är 3 %. All produktion i vårt område, konventionell lika väl som ekologiskt gör samma miljönytta generellt sett. Lantbrukets klimatnytta borde ställas i relation till andra klimatinsatser. Det skulle vara intressant att ha en diskussion om varför den koldioxid som, via jordbruk, binds genom fotosyntes i livsmedel inte räknas som positivt ur klimatsynpunkt. Det får till följd att ett hektar vete som vidareförädlas till vetemjöl och sedan bröd (mat till människor) enbart ger upphov till utsläpp i klimatberäkningar. Om vete däremot används till etanoltillverkning (mat till bilar) istället för till bröd kan det således tillgodoräknas samhället via substitution av fossila bränslen. Källa: Doktorsavhandling av Kersti Linderholm. Phosphorus - Flows to Swedish Food Chain, Fertilizer Value, Effect on Mycorrhiza and Environmental Impact of Reuse. SLU Alnarp The term production of bioenergy is normally only used for products that give energy which can be used as fuel or heat and very seldom the bioenergy in food or feed. Wheat produced in agriculture can be used for ethanol production (energy for cars) or bread (energy for people). In LCA calculations the production of food, e.g. wheat, is a burden, but when the same wheat is used to produce energy for cars the result is positive and counted as a community benefit.
11 - As long as the bioenergy consumed by humans is not counted in the same way as bioenergy for cars, heating etc., there will be difficulties in valuing agricultural production in a climate change perspective. Frågan är: Gör jordbruket mer nytta som etanolproducent än som brödproducent? Det behövs - information och kompetensutveckling av politiker på olika nivåer, t.ex. genom få in lokala synpunkter på kommunala planer - att lantbruket tar en större plats i de kommunala nätverken och kunna påverka via dessa nätverk - bättre kommunikation internt på myndigheter Slutord Det finns några framgångsfaktorer för att nå visionen fördubblat värde av primärproduktionen. Åtgärder och aktiviteter för lantbruket bör ha fokus på aktivt företagande och lönsamhet. Lantbruksföretagen har behov av kompetensförsörjning och kompetensutveckling, särskilt i frågor om ekonomi och företagande. Varumärket Dalarna är starkt och kan nyttjas och utvecklas genom att ännu tydligare visa kopplingen mellan attraktivt landskap och produktion. Lantbruksföretagande är långsiktigt och kapitalintensivt. Stöd behövs till investeringar, förbättrad ägostruktur och smidig generationsväxling. Sist men inte minst behöver man synliggöra det aktiva lantbrukets miljönytta, klimatnytta och betydelse för livsmedelsförsörjningen.
12 BILAGA Genomförande av Tankesmedja Fördubbla värdet i primärproduktionen Innan tankesmedjan gjorde produktionsutskottet intervjuer med lantbruksföretagare, rådgivare och representanter för förädlingsled. Frågeställningarna i intervjuerna var: - Vad behövs och hur ska vi göra för att visionen ska bli verklighet? - Vilka hinder finns för expansion? - Varför är de duktiga duktiga? - Vilka konkreta mål och handlingar behövs? Sammanfattning av intervjuer gjordes i form av en SWOT uppställning som skickades ut deltagarna innan tankesmedjan som underlag för processen. Styrkor - Dalarna har bra förutsättningar - för mjölkproduktion - för nötköttsproduktion - för lamm och får - för vissa specialgrödor som potatis och trädgårdsprodukter - Mervärde finns även i primärproduktion - Småskalig tillverkning och hantverksmässig livsmedelsproduktion växer mycket snabbt - Markpriserna - Kvalitet på råvarorna - Fina djur, fina besättningar och fina odlingar som tål att visas upp. Svagheter - Oklara direktiv från samhället - Myndighetskontroller/djurskyddskontroller/regler påverkar eller gör verksamheten osäker - Svårt att få loss kapital från banken till större investeringar - Arrondering påverkar, det finns en brytpunkt för stordriftsfördelar i jämförelse för många andra regioner i landet - Dikning, kalkning och andra produktionsökande åtgärder är eftersatta - Svårt att få tag i arbetskraft, hänger på kvalitet på utbildning och attraktionskraft och lönsamheten i näringen.
13 - Många skyller på omständigheter, stödsystem etc. för dåligt lönsamhet etc. och viss mån är läget självförvållat företagen sparat inte i goda tider för att ha i dåliga tider. - Rovdjur - För få har förmåga att se vad man kan göra själv och man är även hemmablind. - Priset på jordbruksprodukter sätt i fel ände, köparen sätter priset på spannmål, kött - Rådgivningen i länet haltar - Livsmedelskontrollanterna saknar kunskap om småskalig förädling - Svårt att få tag i bra råvaror till viss förädling, man hinner inte göra allt själv (t.ex. bär till sylt, glögg, safter etc.) - Återtagsslakt av mindre djur - Konsumenten förstår inte kopplingen mellan produktion och dess betydelse för landskapet och boendemiljön. - Billigt griskött i handeln gör det svårt att argumentera för mervärden Möjligheter Hot - Det finns rationaliseringspotential för jordbruket. - Vi har inte utnyttjat potentialen i mjölkproduktion även om vi är på god väg - Prova riktigt kunderna betalningsvilja för lokala livsmedel. - Nya och flera aktorer på flera branscher ger valmöjlighet och även prisuppgång på flera branschen för att få tag i råvara. - Ökad efterfråga på premium varor t.ex. kött - Ökad kommunikation mellan förädlingsled och producenter - Närproducerat efterfrågas mer och mer - Dalarna är nära de stora marknadsområdena, produktionen har möjligheter att växa. - Mindre lantbruk kan vara lönsamma t.ex. genom småkooperationer och maskinsamverkan utan att behöva anställa - Varumärket Dalarna - Ökande antalkonsumenter som är beredda att betala för kvalitet och ursprung - Regelkrångel - Stöd ges mer och mer till passivt brukande - Importen - Ekonomer/marknadsförare m.fl. i större städer tar över mervärdesförädlingen. - Man orkar inte vara långsiktig och satsa på det man tror på. - Stödsystemet snedvrider konkurrensen mellan produktionsgrenar - Konsumenten är okunnig - Vi orkar inte längre
14 Övrigt - Vad är konkurrenskraft? Ofta har vi en förenklad bild av konkurrenskraft där vi jämför kostnaden för att producera samma vara i olika länder. En branschs konkurrenskraft ska inte främst jämföras med andra länders konkurrenskraft utan den ska jämföras med andra möjliga produktioner och sysselsättningar som är möjliga i det aktuella landet eller regionen. För att uttrycka det enkelt: Jordbrukets konkurrenskraft bestäms av vilka mer attraktiva alternativa sysselsättningar som är möjliga för de som är, och de som funderar på att bli bönder. (Martin M) - Det behövs förändrad syn på jordbruket både av bönder och från omgivningen. Vi måste bli bättre på att kräva en uthållig vinstnivå. (Martin M) - Det kanske behövs något som kallas ALMI-Lantbruk som bättre förstår förutsättningarna för lantbruk. (Jan Forssell) Process tankesmedja Arbetet under dagen gjordes genomgående i grupper. Deltagarna bytte grupptillhörighet inför varje deluppgift vilket uppfattades positivt, vitaliserande för gruppens arbete och att man kunde få in nys insikter och synpunkter från en gruppdiskussion till en annan. Grupparbete 1 Utifrån intervju-swot togs i gruppen fram en prioritering på max 4 styrkor, möjligheter, svagheter och hot för livsmedelsproduktionen Styrkor 1. Dalarna - Starkt Turistlän Starkt varumärke positiv syn 2. Måttliga priser på mark och arrenden, särskilt för vallproduktion 3. Bra förutsättningar för vallfoderproduktion, klimat mm. även i stödperspektivet 4. Efterfrågan på produkter 5. Småskalighet har stor potential 6. Bra sammanhållning mellan bönder, positiv syn på samarbete Möjligheter 1. Ökad kommunikation i hela kedjan - Samarbete i hela värdekedjan 2. Rationalisering sett på företagsnivå skillnad mellan inköp och försäljningsvärde 3. Hot och svagheter är våra möjligheter
15 4. Använda marken bättre, effektivisera brukandet, höja producerad volym 5. Konsumentpåverkan rättvisare fördelning i värdekedjan 6. Öka företagarkompetensen bättre ekonomiskt tänk företagsekonomi 7. Företagsmässighet kalkyl och efterkalkyl 8. Närproducerad Dalarna 9. Klimatförändring, bättre odlingsklimat Svagheter 1. Arrondering, transportavstånd Splittrat ägande Inlåsningseffekter, låga markpriser 2. Hinder för rationellt brukande 3. Okunnighet om lantbruket från myndigheter, media och konsumenter 4. Brist på företagsmässighet 5. Saknas stark struktur för försäljning och distribution av varor 6. Brist på slaktmöjligheter 7. Större politisk risk låga arrenden kan inte sänkas 8. Arbetskraft - Svårt att hitta duktiga 9. Vi är efter i utvecklingen brist på spetsrådgivning Hot 1. Brist på uthållighet, brist på långsiktiga förutsättningar 2. Regelverk och sanktioner, rädsla att göra fel hämmar utvecklingen 3. Den passiva möjligheten är ett hot ( putsning ) 4. Att man inte ser möjligheterna 5. Dålig lönsamhet negativt ekorrhjul 6. Import av livsmedel olika förutsättningar och villkor 7. Ointresse för landsbygden bland svenska politiker 8. Stödsystemen passiviserar och snedvrider marknadskrafter 9. Inställningen att det är någon annan som skall fixa, brist på förändringsbenägenhet Grupparbete 2 I nya grupperna fick deltagarna placera ut de prioriterade styrkorna, möjligheterna, svagheten och hoten i en PEST-modell. Politik (innefattar bl.a. politiska beslut, lagstiftning, regelverk, institutioner m.m.) Ekonomi och marknad (innefattar bl.a. marknad, ekonomisk utveckling m.m.) Sociala förändringar (innefattar bl.a. demografi, livsstil, värderingar, hälsa, konsumentbeteendet m.m.) Teknologi och vetenskap (innefattar bl.a. teknik, vetenskap, miljö, kommunikation, IT, m.m.) Frågeställningen var: Vad kan påverka mest på de olika synpunkterna?
16 Grupperna hade intressanta diskussioner om vad påverkar mest och på vilket. Redovisning finns i bilagan. Grupparbete 3 Ytterligare nya grupper och nu hade man den verkliga utmaningen för dagen som även var målet för tankesmedjan. Grupperna skulle utgå från resultatet i grupparbetet 2 och formulera minst två åtgärder för varje PEST- område som har betydelse för att nå visionen Förbubbla värdet i primärproduktionen/livsmedelsproduktionen. (Se bilaga) Produktionsutskottet Produktionsutskottet har arbetat vidare med åtgärdslistan som underlag för att med frågeställningar vem och vad. Slutsatsen från det arbetet presenteras i huvuddokumentet.
17 Bilaga. Grupparbete 2 Sammanställning PEST Styrkor, Möjligheter, Svagheter och Hot (Grupp MARTIN) Politik Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 2. Måttliga priser på mark och 2. Rationalisering sett på 1. Arrondering, transportavstånd 1. Brist på uthållighet, brist på arrende, särskilt för vallproduktion företagsnivå skillnad mellan inköp Splittrat ägande Inlåsningseffekter, långsiktiga förutsättningar och försäljningsvärde 4. Använda marken bättre, effektivisera brukandet, höja producerat volym låga markpriser 2. Hinder för rationellt brukande 2. Regelverk och sanktioner, rädsla att göra fel hämmar utvecklingen 3. Okunnighet om lantbruket från myndigheter, media och konsumenter 3. Den passiva möjligheten är ett hot ( putsning ) 7. Större politisk risk låga arrenden kan inte sänkas 9. Vi är efter i utvecklingen brist på spetsrådgivning 6.Import av livsmedel olika förutsättningar och villkor (gruppen tillägg: Även foder) 7. Ointresse för landsbygden bland svenska politiker 8. Stödsystemen passiviserar och snedvrider marknadskrafter Ekonomi
18 Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 1. Dalarna - Starkt Turistlän 1. Ökad kommunikation i hela 1. Arrondering, transportavstånd 1.Brist på uthållighet, brist på Starkt varumärke positiv syn kedjan - Samarbete i hela Splittrat ägande Inlåsningseffekter, långsiktiga förutsättningar 2. Måttliga priser på mark och arrenden, särskilt för vallproduktion 3. Bra förutsättningar för vallfoderproduktion, klimat mm, även i stödperspektivitet värdekedjan 2. Rationalisering sett på företagsnivå skillnad mellan inköp och försäljningsvärde 5. Konsumentpåverkan rättvisare fördelning i värdekedjan 6. Öka företagarkompetensen bättre ekonomiskt tänk företagsekonomi 7. Företagsmässighet kalkyl och efterkalkyl 8.Närproducerad Dalarna låga markpriser 2. Hinder för rationellt brukande 4.Att man inte ser möjligheterna 4.Brist på företagsmässighet 5.Saknas stark struktur för försäljning och distribution av varor 6.Brist på slaktmöjligheter (Gruppens tillägg: Lamm) 5.Dålig lönsamhet negativt ekorrhjul 8. Stödsystemen passiviserar och snedvrider marknadskrafter Sociala Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 1. Dalarna Starkt Turistlän 3. Hot och svagheter är våra 1. Arrondering, transportavstånd 2. Regelverk och sanktioner, rädsla Starkt varumärke positiv syn möjligheter Splittrat ägande Inlåsningseffekter, att göra fel hämmar utvecklingen 4. Efterfrågan på produkter 4. Använda marken bättre, effektivisera brukandet, höja producerad volym. låga markpriser 4. Brist på företagsmässighet 4. Att man inte ser möjligheterna 5. Småskalighet har stor potential 8. Arbetskraft - Svårt att hitta duktiga 7. Ointresse för landsbygden bland svenska politiker
19 6. Bra sammanhållning mellan bönder, positiv syn på samarbete 9. Inställningen att det är någon annan som skall fixa, brist på förändringsbenägenhet Teknik o Vetenskap Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 4. Använda marken bättre, effektivisera brukandet, höja producerad volym 3. Okunnighet om lantbruket från myndigheter, media och konsumenter 5. Konsumentpåverkan rättvisare fördelning i värdekedjan 6. Öka företagarkompetensen bättre ekonomiskt tänk företagsekonomi 9. Klimatförändring, bättre odlingsklimat 9. Inställningen att det är någon annan som skall fixa, brist på förändringsbenägenhet Sammanställning PEST Styrkor, Möjligheter, Svagheter och Hot (Grupp JAN) Politik Styrkor Möjligheter Svagheter Hot
20 5 Småskalighet har stor potential 1. Arrondering, transportavstånd Splittrat ägande Inlåsningseffekter, låga markpriser 1. Brist på uthållighet, brist på långsiktiga förutsättningar 2. Hinder för rationellt brukande 2. Regelverk och sanktioner, rädsla att göra fel hämmar utvecklingen 3. Okunnighet om lantbruket från 3. Den passiva möjligheten är ett myndigheter, media och konsumenter hot ( putsning ) 7. Större politisk risk låga arrenden kan inte sänkas 6. Import av livsmedel olika förutsättningar och villkor 7. Ointresse för landsbygden bland svenska politiker 8. Stödsystemen passiviserar och snedvrider marknadskrafter Ekonomi Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 1. Dalarna - Starkt Turistlän 1.Ökad kommunikation i hela 3. Okunnighet om lantbruket från 5. Dålig lönsamhet negativt Starkt varumärke positiv syn kedjan - Samarbete i hela myndigheter, media och konsumenter ekorrhjul 2.Måttliga priser på mark och arrenden, särskilt för vallproduktion 3.Bra förutsättningar för vallfoderproduktion, klimat mm. värdekedjan 2. Rationalisering sett på företagsnivå skillnad mellan inköp och försäljningsvärde 5. Konsumentpåverkan rättvisare fördelning i värdekedjan även i stödperspektivet. 4. Efterfrågan på produkter 6. Öka företagarkompetensen bättre ekonomiskt tänk 8. Arbetskraft - Svårt att hitta duktiga
21 företagsekonomi 7. Företagsmässighet kalkyl och efterkalkyl 8. Närproducerad Dalarna Sociala Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 5. Småskalighet har stor potential 3. Hot och svagheter är våra 4. Brist på företagsmässighet 4. Att man inte ser möjligheterna möjligheter 6. Bra sammanhållning mellan bönder, positiv syn på samarbete 5. Saknas stark struktur för försäljning och distribution av varor 9. Inställningen att det är någon annan som skall fixa, brist på förändringsbenägenhet 6. Brist på slaktmöjligheter Teknik o Vetenskap Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 2. Rationalisering sett på företagsnivå skillnad mellan inköp 9. Vi är efter i utvecklingen brist på spetsrådgivning och försäljningsvärde 4. Använda marken bättre, effektivisera brukandet, höja producerad volym
22 6. Öka företagarkompetensen bättre ekonomiskt tänk företagsekonomi 9. Klimatförändring, bättre odlingsklimat
23 Sammanställning PEST Styrkor, Möjligheter, Svagheter och Hot ( Grupp INGER) Politik Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 1. Arrondering, transportavstånd Splittrat ägande Inlåsningseffekter, 1. Brist på uthållighet, brist på långsiktiga förutsättningar låga markpriser 2. Hinder för rationellt brukande 2. Regelverk och sanktioner, rädsla 3. Okunnighet om lantbruket från myndigheter, media och konsumenter att göra fel hämmar utvecklingen 3. Den passiva möjligheten är ett hot ( putsning ) 7. Större politisk risk låga arrenden kan inte sänkas 6. Import av livsmedel olika förutsättningar och villkor 7. Ointresse för landsbygden bland svenska politiker 8. Stödsystemen passiviserar och snedvrider marknadskrafter Ekonomi
24 Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 1. Dalarna - Starkt Turistlän 1. Ökad kommunikation i hela 4. Brist på företagsmässighet 4. Att man inte ser möjligheterna Starkt varumärke positiv syn kedjan - Samarbete i hela 2. Måttliga priser på mark och arrenden, särskilt för vallproduktion värdekedjan 2. Rationalisering sett på företagsnivå skillnad mellan inköp och försäljningsvärde 4. Efterfrågan på produkter 3. Hot och svagheter är våra möjligheter 5. Småskalighet har stor potential 5. Konsumentpåverkan rättvisare fördelning i värdekedjan 7. Företagsmässighet kalkyl och efterkalkyl 8. Närproducerad Dalarna 5. Saknas stark struktur för försäljning och distribution av varor 5. Dålig lönsamhet negativt ekorrhjul 6. Brist på slaktmöjligheter 6. Import av livsmedel olika förutsättningar och villkor 8. Arbetskraft - Svårt att hitta duktiga Sociala Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 6. Bra sammanhållning mellan 1. Ökad kommunikation i hela 3. Okunnighet om lantbruket från 1. Brist på uthållighet, brist på bönder, positiv syn på samarbete kedjan - Samarbete i hela myndigheter, media och konsumenter långsiktiga förutsättningar värdekedjan 3. Hot och svagheter är våra möjligheter 4. Brist på företagsmässighet 4. Att man inte ser möjligheterna 6. Brist på slaktmöjligheter 5. Dålig lönsamhet negativt ekorrhjul 8. Arbetskraft - Svårt att hitta duktiga 9. Inställningen att det är någon annan som skall fixa, brist på
25 förändringsbenägenhet Teknik o Vetenskap Styrkor Möjligheter Svagheter Hot 3. Bra förutsättningar för vallfoderproduktion, klimat mm. 2. Rationalisering sett på företagsnivå skillnad mellan inköp 9. Vi är efter i utvecklingen brist på spetsrådgivning även i stödperspektivet och försäljningsvärde 4. Använda marken bättre, effektivisera brukandet, höja producerad volym 6. Öka företagarkompetensen bättre ekonomiskt tänk företagsekonomi 9. Klimatförändring, bättre odlingsklimat
26 1(2) Bilaga. Grupparbete 3 Vad skall göras för att nå visionen? Åtgärder Politik Aktivt brukande måste främjas i stödsystemet fel att ge stöd till enbart putsning. Ta bort möjligheten till passivt brukande. Förståelse från politikers sida om jordbrukets behov och förutsättningar. T.ex. regler som hämmar utveckling och rationalisering. Hantera olika intressen biotopskydd contra dikningslagstiftning, skötsel av diken ett exempel. Kommunikation internt på myndigheter. Politisk förståelse för produktionsfokus. Kompetensutveckla politiker på olika nivåer, t.ex. lokala synpunkter på kommunala planer. All produktion i vårt område, konventionell lika väl som ekologiskt gör samma miljönytta generellt sett. Alliera oss med andra som har samma syften, t.ex. turismnäringen, naturskyddsföreningen m.fl. Omarronderingen, medel måste skjutas till för att det skall kunna genomföras inom rimlig tid. Hänger ihop med markfrågor så att det går att driva rationell produktion. Sociala situationen för lantbruksföretagare måste förbättras, jämställt och fungerande familjesituation. Få samhället och politikerna att förstå klimatnyttan med jordbruket ställt i relation till andra klimatinsatser, t.ex. kolinlagring eller inhemsk produktion av proteinfoder. Ekonomi Skapa och marknadsföra en identitet på produkter från Dalarna så att konsumenten känner igen dem, synliggöra vårt starka varumärke. Synliggöra möjligheterna som finns, få ut budskapet till producenter så att de ser möjligheterna och hänger med i utvecklingen. Lyfta goda exempel. Synas i företagarsammanhang. Utbilda i företagande, höja kompetens i att agera företagsmässigt Marknadsföring av svenskt lantbruk, producenterna måste ta större aktiv del i detta, vi kan inte förlita oss på att andra gör det. Måste ta position i super premium segmentet för att få bra betalt, höja lägstanivån, industrin och producenterna måste prata mer med varandra. Se figur. Fokusera på leverans i de högre segmenten kan göras om vi inte är självförsörjande. Producentringar kopplat till rådgivning, höjer lägstanivån och säkrar leveranser t.ex. på köttsidan. Höja bondens status i marknadsföringssyfte, stimulera nördarna. Förmedla att det är kul att vara bonde. Bönderna skall inte bjuda under varandra, våga ta betalt. Minikostnad för olika produkter utan att vara priskartell. Betalning och priser skall sättas utifrån kundens värde av tjänst eller produkt. Mer erfarenhetsutbyte kring ekonomi, prissättning och förhandlingar. Gårdsvandring ekonomi. Sociala Arenor för socialt utbyte och kompetenshöjande åtgärder. Inspiration och goda exempel för att tänka i positiva banor, bench-marking, sprida goda exempel. Dela med sig av både
27 2(2) positiva och negativa erfarenheter. Ta större plats i de kommunala företagsnätverken, kunna påverka via dessa nätverk. Hanteras olika hos kommunernas näringslivskontor. Stimulera till ökad samverkan, mark, maskiner, rådgivning samt gemenskap, positiv syn på samarbete. Hitta något som kan ersätta tidningarnas kommentarsfält där man anonymt kan diskutera saker och ting. Teknik och vetenskap Spetskompetens i alla former, rådgivning och utbyte vidga perspektiv, utnyttja det som finns. Bli bättre på att beställa den rådgivning man behöver utifrån egna företaget. Rådgivning skulle kunna vara till alla, inte bara till ekologiska. Rådgivning på grundnivå, finns behov. Även breda kurser kan behövas. Förenkla utnyttjande av resurser för rådgivning, t.ex. Greppa Näringen och resurser i landsbygdsprogrammet. Hantera avståndet mellan få producenter. Bättre på att leta upp forskare som har budskap som gynnar oss, samarbeta i opinionsarbetet. Se till att vi kan vara först med ny teknik, sorter etc. Synpunkter på dagen Positivt- vad var bra? - Lagom stor grupp så att alla vågar tala - Bra tempo, positivt att byta grupp ofta - Alltid intressant att träffa andra och lyssna på olika synpunkter - Bra spridning på deltagare vad gäller olika områden. - Mycket bra organiserat - Bra urval av människor med olika åsikter och produktionsområden. Jätte kul. Negativt - kan göras bättre - Presentationen. Vi var då, det hade funnits tid för kort presentation. Men visst vi var flera som kanske hade flera roller. - Få flera att kunna delta - Något mer uppstyrt när det kommer liknande åsikter Övrigt - Ser gärna en fortsättning hur går vi från ord till handling.
SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp
1 SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp Omvärldsspaning 2020 Workshop Dokumentation 2010-04-19 Detta vill vi skapa idag 2 finna vägar få Partnerskap hitta kritisk massa för tillämpad forskning hur gå från forskning
Läs merSammanfattning av Workshop Grislyftet 12 december 2011
Sammanfattning av Workshop Grislyftet 12 december 2011 Målbilder (om 10 år) hos Halländska grisföretagare Generationsskifte eller försäljning. Självförsörjande på el (sol eller vind) Producera lönsamma
Läs merTillväxt på riktigt Mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder. Auni Hamberg, business coach LRF Mälardalen
Tillväxt på riktigt Mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder Auni Hamberg, business coach LRF Mälardalen 2012-07-03 Omvärldsspaning Mälardalen 17 200 medlemmar 1/3 av Sveriges befolkning 95 riksdagsledamöter
Läs merFramtida scenarion för de gröna näringarna i Kalmar län - hur kan vi nå dit vi vill?
Framtida scenarion för de gröna näringarna i Kalmar län - hur kan vi nå dit vi vill? Workshop Kalmar 2014-02-11 februari, 2014 Innehållsförteckning Sammanställning workshop Önskat läge 2020 Enkätsvar 2
Läs merHandlingsplan
Handlingsplan 2019-2021 Regional livsmedelsstrategi Rapport 2014:XX Titel: Regional Livsmedelsstrategi Utgiven av: Länsstyrelsen Utgivningsår: 2018 Handläggare: Karin Larsson Foto: Diarienr: Rapportnr:
Läs merPlatsen, marken och maten. Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU
Platsen, marken och maten Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU För att börja i Uppland - hur har jordbruket förändrats här sedan år 2000? Antal företag i Uppland, hektar
Läs merTillväxt Nötkött - ett samarbete mellan LRF, McD och SNP. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund
Tillväxt Nötkött - ett samarbete mellan LRF, McD och SNP Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Bakgrund och syfte med samarbetet Såväl McDonald s som LRF/SNP är angelägna om en ökad svensk nötköttsproduktion
Läs merÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion
ÄT UPPsala län En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion Ät Uppsala län - handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merSid 1 Lantbrukarnas Riksförbund
Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Tillsammans får vi landet att växa Tillsammans får vi landet att växa är LRFs huvudbudskap. Det framgår av LRFs kommunikationsstrategi, fastställd av riksförbundsstyrelsen.
Läs merFramtida utmaningar och behov för de gröna näringarna
Framtida utmaningar och behov för de gröna näringarna Omvärld och Marknad Alnarp 160127 Bengt Persson I och med industrialiseringen gick jordbruket från vad naturen kan ge till vad naturen kan producera
Läs merInspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?
Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra
Läs mer"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun
"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter
Läs merStrategi med. verkningsfulla åtgärder och mätbara realistiska mål. Arbete på kort och p lång sikt
Ekologisk konsumtion och produktion 2011-2013 2013 Ekologiskt Forum 20 oktober 2010 Ekologisk k produktion och konsumtion Strategi med omvärldsanalys, äld l verkningsfulla åtgärder och mätbara realistiska
Läs merAtt vara eller inte vara ekobonde
Att vara eller inte vara ekobonde Insikter från projektet: Det svenska lantbrukets omvandling 1990-2040 Camilla Eriksson Fil.dr. i landsbygdsutveckling Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Institutionen
Läs merVad är målbilder för LRF Skåne?
LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna
Läs merLandsbygdsprogrammet 2014-2020
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa
Läs merSlutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet
Diarienummer 19-8003/08 Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet 2009-06-11 Utökade volymer av svenskproducerade ekologiska varor Projektet Utökade volymer av svenskproducerade ekologiska
Läs merEKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015
EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1 Ekologiskt är en växande konsumenttrend som skapar en
Läs merDagordning 2015-04-29
Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen
Läs mer2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise
2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och
Läs merAlltid det svarta fåren!
Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även
Läs merVilka stöd finns att söka?
För en levande, smart och hållbar landsbygd Vill du starta eller investera i ett företag på landsbygden? Vill du tillsammans med andra utveckla bygden där du bor? Då kan du söka företagsstöd och projektstöd
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merLönsamhet och konkurrenskraft från jord till bord med lantbruksföretaget i centrum
Lönsamhet och konkurrenskraft från jord till bord med lantbruksföretaget i centrum Per Arfvidsson Lantmännens affärsportfölj skapar värde av åkermarken Lantmännen Växtförädling Utsäde och frö Insatsvaror
Läs merDe gröna näringarnas framtid i Kalmar län
April 2014 De gröna näringarnas framtid i Kalmar län Fyra delstudier: Attityder, strukturer och omgivning Innovation i de gröna näringarna Möjligheterna för livsmedelsproduktion 2030 Energi och klimat
Läs merMat för hälsa och hållbarhet
Populärversion Mat för hälsa och hållbarhet handlingsplan för ökad livsmedelsproduktion i Örebro län 2018 2023 1 Mat för hälsa och hållbarhet Vårt mål är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala
Läs merUtmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk
Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?
Läs merErfarenheter från ägarskiften i medelstora familjeföretag
Erfarenheter från ägarskiften i medelstora familjeföretag Mattias Nordqvist Professor i företagsekonomi Föreståndare Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO) Internationella Handelshögskolan
Läs merPatrick Petersson Stefan Gustavsson
Ekonomi och konkurrenskraft för växtodling (Skånsk) Patrick Petersson Stefan Gustavsson KONKURRENSKRAFT Summan av nations A:s alla enheters förmåga att generera nyttigheter (inkomster) på en marknad i
Läs merSlutrapport för projektet Eko- något för dig!
Slutrapport för projektet Eko- något för dig! 1. Vilket projekt redovisar du? Journalnummer 2009-481 Projektnamn: Kompetensutvecklingsprojekt Ekologisk produktion Eko- något för dig Stödmottagare: Länsstyrelsen
Läs merSÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
Läs merEkonomi Sveriges ekonomi
Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom
Läs merTORKAN påverkan och effekter på svenskt kött.
TORKAN 2018 påverkan och effekter på svenskt kött BRANSCH- OCH UTVECKLINGSBOLAG FÖR HÅLLBART SVENSKT NÖT-, GRIS-, OCH LAMMKÖTT KUNSKAP & UTVECKLING AV SVENSKA GÅRDAR OCH EN LÅNGSIKTIG LÖNSAMHET FÖR HELA
Läs merRegional livsmedelsstrategi för Stockholm. Behövs det?
Regional livsmedelsstrategi för Stockholm Behövs det? Trendspaning Stockholm historiskt en plats för nya intryck och innovation Många miljömedvetna konsumenter och många olika matkulturer Stockholms uppfattas
Läs merInterpellationssvar KSKF/2019:58 1 (2)
KSKF/2019:58 1 (2) Interpellationssvar Marielle Lahti (MP) har till Servicenämndens ordförande Arne Jonsson (C) ställt en interpellation angående KRAV-mat. Är du missnöjd med hur KRAV fungerat i Eskilstuna
Läs merDetta är Jordbruksverket
www.jordbruksverket.se Detta är Jordbruksverket Vi stärker den gröna sektorn för ett hållbart samhälle Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbrukspolitiska området och ansvarar för
Läs merLandsbygdsprogrammet
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Upplägg 1. Mål, struktur, budget, m.m. 2. Åtgärder och delåtgärder 3. Uppföljning och utvädering 4. Stödprocesserna vad möter kunden och vad händer efter ansökan skickats
Läs merStrategiskt entreprenörskap och företagsledning
Strategiskt entreprenörskap och företagsledning Mattias Nordqvist Professor i företagsekonomi och föreståndare, Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO) Internationella Handelshögskolan i Jönköping
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merTillväxthinder och lösningar
Tillväxthinder och lösningar Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 8-talet Idag 6 rådgivare med kontor i Uppsala
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs merMat och livsmedelsstrategi Jämtlands län
Mat och livsmedelsstrategi Jämtlands län inledning Mat- och livsmedelsproduktion är viktigt för Jämtlands län. Inte bara för att mätta länets befolkning och bidra till den globala livsmedelsförsörjningen
Läs merNyckeln till lönsam tillväxt
Nyckeln till lönsam tillväxt Anders Ekdahl Strategisk rådgivning Affärsutveckling Inspiration Hej Anders, Det går bra för Bosch Rexroth och det gör oss stolta, men vi vill fortsätta bli ännu bättre. Vi
Läs merMatsvinn. Åsa Odell, Vice ordförande LRF. Lantbrukarnas Riksförbund
Matsvinn Åsa Odell, Vice ordförande LRF Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Grisar som en del i ett kretslopp Vi odlar korn och vete som används som foder tillsammans
Läs merKungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND
Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård
Läs merInnovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014
Innovationsrådgivning för jordbrukare Seinäjoki 4.10.2014 Innovation Innovation = Uppfinning + business En innovation är en ny eller väsentligt förbättrad produkt (vara eller tjänst) som lanseras av ett
Läs merNya planer för gården?
Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka
Läs merRAPPORT - MEDLEMSNYTTA
RAPPORT - MEDLEMSNYTTA Kund: Ekologiska Lantbrukarna Kontakt: Maria Dirke, Gun Ragnarsson Datum: 9 november, 2012 Anna Ragnarsson Tel: +46 720 70 04 32 anna.ragnarsson@novus.se Om uppdraget BAKGRUND Att
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merProteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv
Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Annelie Moldin, Lantmännen R&D 2017-05-19 Lantmännen agerar på en global marknad, med basen i norra Europa Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas
Läs merSLC strategi
SLC strategi 1 VÅR VISION OCH STRATEGIN VI NÅR DEN MED Genom att studera globala och lokala trender - som vi upplever att påverkar våra jord- och skogsbruk och andra landsbygdsföretag framöver - har vi
Läs merUtvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014
Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.
Läs merMöjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi
Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet
Läs merProjektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden
Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8
Läs merVälkommen till arbetsgruppen Gröna Näringar. Ulrika Algothsson, Leader Halland Inger Pehrson, kanslirepresentant
Välkommen till arbetsgruppen Gröna Näringar Ulrika Algothsson, Leader Halland Inger Pehrson, kanslirepresentant Hur får vi Leaderprojekt som gör skillnad? Vad kan vi lära av de Leaderprojekt som har lett
Läs merLantbrukarens motivation att fortsätta trots allt!
Lantbrukarens motivation att fortsätta trots allt! Insikter från projektet: Det svenska lantbrukets omvandling 1990-2040 Anders Wästfelt och Camilla Eriksson Camilla Eriksson Fil.dr. i landsbygdsutveckling
Läs merLänsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen.
Yttrande 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15, Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks-
Läs merAffärsplan. Produkten. Affärsidén. Marknaden. Kunder. Konkurrenter
Affärsplan En affärsplan är en strategisk plan för hur ett företag ska förverkliga sin affärsidé. Detta är ett bra verktyg för att planera framåt. Den hjälper dig också att tänka långsiktigt när du stöter
Läs merMat, miljö och myterna
Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar
Läs merResiliens inom livsmedelsförsörjningen
Resiliens inom livsmedelsförsörjningen Resiliens Varför arbetar vi med resiliens? Varför resiliens inom livsmedelsförsörjningen? Hur har processen sett ut? Vilka är resultaten? Vilka är erfarenheterna
Läs merSmakstarts folder, version för utskrift, sidan 1.
Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1. Själva grundtanken är att det ska bli mindre krångligt att handla lokalt producerad mat. Det ska inte behövas bil, en stor frys och att man råkar känna
Läs merChristl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Läs merMat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
Läs merGrogrund SLUs Centrum för förädling av Livsmedelsgrödor. Lena Åsheim Ordförande för Styrgruppen
Grogrund SLUs Centrum för förädling av Livsmedelsgrödor Lena Åsheim Ordförande för Styrgruppen Styrgrupp Ordf. Lena Åsheim, LRF Eva Johansson, Programchef Torleif Härd, SLU Håkan Schroeder, SLU Peter Annas,
Läs merVi skapar ett livskraftigt lantbruk
Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Johan Andersson Divisionschef, Lantmännen Lantbruk Lantmännens strategi och portföljstruktur utgår från uppdraget bidra till lönsamheten på våra ägares gårdar (affärspartner)
Läs merTillsammans kan vi få Europa att växa.
Tillsammans kan vi få Europa att växa. Jag gillar EU EU blir vad vi gör det till. Europas framtid ligger i EU EU speglar samtiden och står idag inför frågor som måste lösas gemensamt och över gränser:
Läs merSå här fortsätter Greppa Näringen
Så här fortsätter Greppa Näringen Växjö 2016-12-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker
Läs merLRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER
LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015 Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER Vi är Sveriges bönder Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en partipolitiskt obunden intresse- och
Läs merEffektiva ägarskiften på Gotland. Beskrivning av projektet
Effektiva ägarskiften på Gotland Beskrivning av projektet Vi kan konstatera att den höga åldersstrukturen är ett hot mot landsbygdens företagande i hela Sverige, Gotland utgör inget undantag. Generellt
Läs merLandsbygdsprogrammet Företag- och projektstöd
Landsbygdsprogrammet Företag- och projektstöd 1 Fokusområden Prioriteringar Prioriteringar och fokusområden i landsbygdsprogrammet 1 Kunskapsöverföring och innovation 2 Lönsamhet, konkurrenskraft i jordbruket
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2017-04-26 Diarie Nr: 2017/7813 Ert Datum: Ert Diarie Nr: M2017/00720/R Miljö- och energidepartementet Energienheten 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se
Läs merVad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning
Vad sker på forskningsoch försöksfronten Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Aktuella forskningsprogram ca 100 mkr/år Fältförsök Växtnäring/ växtskydd Mark/växt Trädgård Växtförädling Bioenergi
Läs merEtt fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning
Läs merMorgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050
Växthusgasutsläpp och livsmedel 1 Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 5 Karin Hjerpe, Jordbruksverket Fredrik Hedenus, Chalmers ton CO -eq per person och år 8 6 Offentlig konsumtion Shoppa
Läs merEkologisk produktion i Sverige ideologi och marknad
Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad 20 januari 2016 Maria Dirke Punkter Ekologiska Lantbrukarna Ekologisk produktion i Sverige Jordbrukspolitik, landsbygdsprogram Mål? Marknad eko Ekonomi
Läs merVart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen
Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.
Läs merHagforsstrategin den korta versionen
Tillsammans skapar vi en attraktiv kommun Hagforsstrategin 2017-2027 den korta versionen Vill du ta del av fullversionen av Hagforsstrategin? Den hittar du på hagforsstrategin.se och hagfors.se Mitt liv
Läs merNominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista
Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Startande av gårdsbutik Journalnummer: 2009-2821 Kontaktperson,
Läs merVad är livsmedelsstrategin?
Livsmedelsstrategin Vad är livsmedelsstrategin? 1. 1+3 övergripande mål som 7 partier är överens om 2. En proposition till riksdagen med 24 punkter, beslut den 20 juni 3. Regeringens handlingsplan, 49
Läs merSammanställning rådgivare/handläggare
Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63
Läs merVad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert
Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?
Läs merTillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12
Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Förutsättningar/nuläge Svenskt griskött Konsumtionen av griskött ökar i Sverige och världsmarknaden växer Stark preferens
Läs merFöretag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid
Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid Lennart Bjurström Macklean Strategiutveckling Macklean i korthet Strategi- och affärsutveckling
Läs merMer mat från Västerbotten
Mer mat från Västerbotten en regional livsmedelsstrategi en plattform för stärkande av livsmedelsnäringen i Västerbotten Övergripande mål: Att producera mer mat i Västerbotten Varför producera mer mat
Läs merLRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER
LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015 Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER Vi är Sveriges bönder Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en partipolitiskt obunden intresse- och
Läs merHar du gjort en affärsplan för ditt företag har du ett underlag för presentation och diskussion även i den.
Egenbedömning inför presentation Som företagare är du alltid fullt upptagen men alla väntar sig ändå att du är den som kan ditt företag bäst och kan beskriva det. Denna checklista tar dig igenom frågeställningar
Läs merSvenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter
Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter förväntningar, möjligheter och utmaningar, SLU, institutionen för biosystem och teknologi, Alnarp Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla
Läs merJordbruksverkets arbete med -Minskat matsvinn -Motverka orättvisa affärsmetoder
Jordbruksverkets arbete med -Minskat matsvinn -Motverka orättvisa affärsmetoder Karin Lindow Jordbruksverkets roll Övergripande mål och verksamhet Vi arbetar för ett livskraftigt jordbruk som grunden för
Läs merVi utvecklar framtiden. Hushållningssällskapet Halland // Lilla Böslid 146 // Eldsberga
Vi utvecklar framtiden 1 Samverkan för strategisk och långsiktigt hållbar markanvändning stad/land Förstudie tillsammans med Halmstads och Varbergs kommuner och lantbrukare/markägare i länet klar maj 2012
Läs merBedo mningsgrund: startsto d till jordbruks- och tra dga rdsfo retagare
Version 160304 Gäller för ansökningar inskickade efter 27 augusti 2015. Obs! det kan ske justeringar i detta dokument om förutsättningar för bedömningen ändras. Bedo mningsgrund: startsto d till jordbruks-
Läs merEkonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt
Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete
Läs merVerksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst. Bakgrund. Syfte och mål
Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst Bakgrund Agroväst har sedan 2005 arbetat med att stödja utvecklingen av förnybar energi från jord och skog. En förstudie visade att lantbruket i Västra Götaland,
Läs merFörnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet
Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få
Läs merStrategier för uthållig vinst och lönsamhet Sverige
Strategier för uthållig vinst och lönsamhet Sverige Ove Karlsson Projektledare Kompetenscentrum Företagsledning Sveriges Lantbruksuniversitet Vi kan inte konkurrera med storleksfördelar Vi kan inte konkurrera
Läs merStrategi Ekologiska Lantbrukarna. Mars 2013
Strategi 2018 Ekologiska Lantbrukarna Mars 2013 Inledning Frågeställningen som var utgångspunkt för strategiarbetet: Vad ska vara Ekologiska Lantbrukarnas vision, uppdrag och strategi (2018-perspektiv)
Läs merORSAINITIATIVET KRAFTSAMLING FÖR EN VÄRDIG ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG
ORSAINITIATIVET KRAFTSAMLING FÖR EN VÄRDIG ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG Andreasgården i Mora den 22 oktober Andreasgården i Mora den 22 oktober 2009 Världens äldsta man har nyligen avlidit. Hans namn var
Läs merVad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?
2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU
Läs merAnette Skoog 2009 08 26
Anette Skoog 2009 08 26 Nyföretagare i lantbruket KRAVgodkänd ekologisk uppfödning av nöt och lamm Från 250 till 500 tackor på 2 år Från 50 till 80 dikor på 3 år Växtodling Skötsel av betesmarker Skogsbruk
Läs merAnteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25
Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25 Vad är det viktigt att en regional livsmedelsstrategi i Uppsala län innehåller? Ta med fokusområden och avgränsningar
Läs mer