Många säger: Ni har så bra förutsättningar, ni har ju fjärrvärmen. Men den har inte funnits alltid. Vi startade från noll.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Många säger: Ni har så bra förutsättningar, ni har ju fjärrvärmen. Men den har inte funnits alltid. Vi startade från noll."

Transkript

1 Många säger: Ni har så bra förutsättningar, ni har ju fjärrvärmen. Men den har inte funnits alltid. Vi startade från noll. Ulf Johnsson, tidigare kraftverkschef för VEAB. I slutet av 60-talet och början av 70-talet var luftmiljön oerhört dålig, allra sämst var den i södra Sverige. Det var ett av skälen till att Växjö satsade på ett fjärrvärmeverk. Vid den här tiden beslöt politikerna att bygga ut stadsdelen Teleborg. Av miljöskäl bestämde man sig för att där inte skulle få finnas några skorstenar. En konsultfirma där jag var anställd, hade gjort en utredning om fjärrvärme. Den kom fram till att det var en bra idé. Om man dessutom byggde ett kraftvärmeverk som samtidigt producerade både el och fjärrvärme, så skulle det också bli lönsamt. Så kom det sig att det blev beslut om fjärrvärme i hela staden. Samtidigt som fjärrvärmen började byggas, 1970, projekterade man för ett kraftvärmeverk. Det var både unikt och djärvt. I de flesta fall byggde man först upp ett fjärrvärmenät, och när man sedan fått tillräckligt många kunder byggde man ett kraftvärmeverk. Allt gjordes på väldigt kort tid, Sandvik 1 togs i bruk Sådana kraftfulla satsningar ser jag behov av i många länder idag. Ofta får de sin el från kraftverk som eldas med fossila bränslen, men inte tar till vara på värmen utan kyler bort den! Hela Sandviksverket byggdes som om det låg på en vattentäkt. Därför var det väldigt hårda miljökrav redan från början. Det var förutseende, för sådant är jobbigt och dyrt att fixa till i efterhand. Då var jag inte anställd, men det var bra projektledare och kloka politiker som såg till att det blev så. En enda skorsten Allting utgick från olja på den här tiden. Priset var lågt och man kunde tjäna pengar på att sälja el baserad på olja. Det var därför man 1969 tog beslutet att bygga fjärrvärme och kraftvärmeverk samtidigt, för att förbättra ekonomin för verksamheten. När första oljekrisen kom med kraftig prisökning, så blev elproduktionen olönsam. Jag var ansvarig för såväl fjärrvärmen som kraftvärmeverket under den perioden. Vi sålde på fjärrvärmens miljöfördelar, det gick inte att sälja på prisöverlägsenhet som man gör idag. Med vår oljebaserade fjärrvärme konkurrerade vi med oljan i fastigheternas egna värmepannor. Vi kunde visa på tydliga lokala miljöförbättringar och fick med oss de stora fastighetsbolagen, regementet och lasarettet. Att vi kunde eliminera alla dessa tankbilar som skulle in i staden och fylla på oljetankar i varenda fastighet, var ett starkt argument. Många halvdåliga värmepannor som släppte rök rakt ut i staden gjorde att man ständigt befann sig i en obehagligt hög halt av rökgaser. Därför blev det en mycket stor förbättring när vi buntade ihop all förbränning till ett enda ställe och skickade upp det i en hög skorsten ovanför inversionsskiktet (ett lock mellan varm och kall luft som bildas över städer och stänger in avgaser och luftföroreningar). Vi har haft hur många studiebesök som helst, de har kommit från hela världen för att ta del av våra erfarenheter av biobränsleanvändning. Många säger: ni har så bra förutsättningar, ni har ju fjärrvärmen. Men den har inte funnits alltid. Vi startade från noll.

2 Alternativ till oljan Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, ÖEF, kom att spela en stor roll när det gällde att introducera biobränsle i Växjö. Initiativet kom redan år Det är lite kul, för det var före den första oljekrisen. ÖEF var en tung instans på den här tiden, ekonomiskt försvar var viktigt och vi hade ett totalt oljeberoende i Sverige. Därför var vi fruktansvärt utpressningsbara. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar hade sett hur finnarna hade börjat använda torv som bränsle, i stor skala. Torv är ju ett inhemskt bränsle i Finland och Sverige och var därför intressant ur beredskapssynpunkt. Företrädare för Överstyrelsen frågade runt i landet om någon skulle vilja prova att elda med torv. Vi var tre kommuner som tyckte det var intressant, så vi for till Finland för att titta hur de hade gjort. Vi insåg då att det tar tre år att få fram torv. Beredskapsplanering är bara gjord för kriser som varar i högst ett år. Vi konstaterade att det som krävdes var något annat, ett bränsle som man kunde få fram snabbt. Då insåg vi att det enda inhemska bränsle som uppfyllde det kravet var trädbränsle! I mellantiden hade vi byggt en panna till, en hetvattenpanna för fjärrvärme. Den hade vi förberett så att den skulle kunna kompletteras med utrustning för kriseldning med ved. Vi spann vidare på det där och lämnade in en ansökan om bidrag för att elda med trädbränsle. Argumentet var att vinna erfarenheter för landets beredskapsplanering. Elda skulle vi göra på sommaren när vi ändå hade lågsäsong och vår oljebaserade elproduktion var avställd. Det var för att sänka kostnaderna eftersom trädbränsle var dyrare än olja vid den här tiden. Vi fick stöd med hundra procent av kostnaderna för projektet, och drog omedelbart igång. De första kontakterna vi tog med skogsfolket för att få tag i bränsle var inte så upplyftande: Nä, det går inte för det bränslet finns ju inte, sa de! Det handlade om små mängder men det var en ny produkt. Redan när vi från början projekterade Sandviksverket undersökte vi faktiskt om vi skulle kunna elda med bark i vår hetvattenpanna. Det fanns alltså en tanke på biobränsle redan då. Lessebo bruk hade precis byggt en ny barkpanna och från skogsbranschen sa man att all bark i regionen var inbokad, därför lade vi ner den idén. Första biobränslet Åren jobbade vi intensivt med att projektera, upphandla och bygga biobränsleanläggningen och sommaren 1980 eldade vi för första gången med trä. En pjuttefjutt jämfört med idag. Vi hade mycket bekymmer, naturligtvis, stod där i rök och damm, men vi löste problemen och fullföljde det vi hade åtagit oss. Som motprestation för de bidrag vi fick, skulle vi bygga en samlingssal där vi kunde ta emot besökare från branschen. Vi informerade om vad vi hade gjort och delade med oss av våra erfarenheter. Sedan kunde besökarna åka hem och göra förprojekteringar på samma sätt och med samma teknik. Därmed skulle omställningstiden från olja till trädbränslen kunna halveras vid en oljekris, den är annars alltför lång. Det kom mängder med besök från kollegor i branschen. Flera förberedde sedan eldning med trädbränsle, utifrån våra erfarenheter. Som jag minns det fick även de visst stöd från ÖEF.

3 Växjö Energi var först i Sverige med att elda trädbränslen i full skala för fjärrvärme, och därmed möjligtvis först i världen. Sommaren 1980 kom kriget mellan Iran och Irak och oljepriserna stack upp helt horribelt. Då var det bara att konstatera att vi hade en anläggning som kunde elda trädbränsle, som vi då naturligtvis utnyttjade till fullo. Priset på olja var så högt att den bara måste bort. Oljebaserad elproduktion var förstås fel, så den ställde vi av. Vi kunde försörja staden med trädbränslen till cirka 40 procent och det var en stor besparing jämfört med att elda olja. Eftersom oljan var så dyr ville vi ersätta även de resterande 60 procenten. Dessutom ville vi ha ett bränsle till vår elproduktion, som var så billigt att det skulle bli lönsamt att producera el igen. Vi hade ju nyligen investerat i elproduktion i vårt kraftvärmeverk, som nu inte utnyttjades. Staten ville kol Enligt vad jag kallar den konventionella klokheten gällde det vid den här tiden att ställa om från olja till kol. Det var ju det alla gjorde. Risken för störningar var mindre eftersom kolet kom från andra länder än oljan och priset var väldigt lågt. Energi- och miljöskatter var inte uppfunna. Men de som började ställa om till kol fick ofta den lokala opinionen emot sig. Det var inte populärt i miljörörelsen och i de politiska grupperna. Därför tog det i flera fall mycket lång tid att få nödvändiga tillstånd för att elda kol. Under tiden tvingades de att använda den dyra oljan. Vi diskuterade att bygga om kraftverks-ångpannan för att kunna producera el- och värme med trädbränslen. Det hade ingen gjort tidigare. Merkostnaderna jämfört med att bygga om en hetvattenpanna till fick vi täckta av pappa staten, så vi beslöt oss för att göra det. Så här i efterhand är det lite festligt att det bara ett år tidigare hade gjorts en expertstudie av möjligheterna att bygga om oljeeldade kraftverksångpannor till biobränsleeldning. Det bedömdes som inte möjligt. I expertgruppen ingick även jag! Man ska akta sig för expertutlåtanden! Vi tänkte att ingen borde vara negativ ifall vi började använda mer trädbränsle. Trä kunde väl ingen säga nej till!? Tekniken köpte vi faktiskt från grannen, Fläktfabriken, som hade utvecklat ett sätt att mala och torka trä till pulver för eldning i cellulosafabriker och pannor. Det fanns en anläggning som vi var och tittade på i Piteå. De hade väldiga bekymmer med den. Vi konstaterade att vi skulle kunna förenkla tekniken en hel del, så vi åkte hem och gjorde det, ganska rejält. Sedan köpte vi en sådan anläggning. På den tiden var det en kraftig statlig styrning, ett ganska socialistiskt samhälle, skulle man kunna säga. Det var inte så mycket med fria marknader. Skulle man använda träfiberråvara så var man tvungen att gå till regeringen, oavsett om man skulle koka massa, såga bräder eller elda upp den. Uppfattningen var att träfiber var en bristvara. Vi lämnade in en ansökan om att få öka vår användning av trädbränslen. Vi trodde det skulle vara enkelt eftersom vi hade fått statsbidrag för att bygga om anläggningen till trädbränsleeldning. Under tiden blev det regeringsskifte och Birgitta Dahl tillträdde som energiminister, 1982.

4 Hon tog in remissvar från dem som hade med saken att göra. Fackföreningarna på cellulosasidan satte sig emot eldning med träfiber. Och det hade ju varit besvärande för en nytillsatt socialdemokratisk minister att gå emot fackföreningarna. Det satte stopp för projektet, faktiskt. Vi sa då Ok, får vi inte trä så eldar vi kol som alla andra, det var ju vår utväg. Från kol till torv Då kom regeringen fram till att det i första hand var torv som skulle ersätta oljan. Man införde stöd för både torvförbränningsanläggningar och torvproduktion. Vi fick elda med träfiber om vi lovade att samtidigt satsa hårt på torv. Torveldning var plötsligt höjden av visdom. Nu är det ju så att det som är populärt ena dagen är borta nästa. Det har hänt ett antal bränslen och system genom åren och det drabbade så småningom även torven. Nåväl, i slutet av 1983 tog vi den ombyggda ångpannan i drift med träd- och torvbränslen och därmed var vi också först i Sverige med att använda biobränslen för kombinerad el- och värmeproduktion i kraftvärmeverk. Varje år skulle vi rapportera till regeringen hur mycket torv och träråvara vi använde. Vi fick kritik för att vi inte satsade tillräckligt hårt på torven. Det började brytas torv i Sverige i stora mängder. Länsstyrelsen hade i uppgift att underlätta det. Vi valde att köpa på marknaden istället för att engagera oss i torvbrytning, som vi inte hade någon kompetens inom. Det som är lite lustigt så här i efterhand, är att man inte fick fram så mycket torv som behövdes. Därför var det många som tvingades att elda med trä istället för torv. Då fick de bassning och hot om att betala tillbaka sina statsbidrag. Det blev en viss kalabalik, men vi ökade successivt vår torvandel Växjö var först Detta var i slutet av 80-talet. Praktiskt taget all fjärrvärme i Växjö var då baserad på biobränsle. Målsättningen för Sverige hade blivit att satsa hårt på biobränsle. Där var Växjö Energi en föregångare. Jag gick in i Svenska Bioenergiföreningens styrelse (SVEBIO). Det är en intressant förening med representanter för hela kedjan från skog till bord. Trots vår litenhet hade vi bra tyngd i kontakterna med regering, riksdag och myndigheter. Biobränsle är idag befriat från koldioxidskatt eftersom den betraktas som koldioxidneutral, sett över trädens omloppstid. Man får elcertifikat för att producera el med torv, men i europeiska koldioxidsystem betraktas torv som fossilt och man måste betala utsläppsrätter för det. I alla länder utom Sverige och Finland drar man paralleller till brunkol. Här betraktar man torven som ett biobränsle eftersom den beräknas vara koldioxidneutral inom en rimlig tidsperiod. I Växjö kommun ska nu torven fasas ut. Det innebär en risk för ökade driftproblem då torven har en gynnsam inverkan på förbränningsbetingelserna i ångpannan. Detta kan eventuellt innebära en ökad oljeanvändning. Man kan ju tycka att vi lever i Sverige med svenska spelregler men nu vill man lägga på egna spelregler också.

5 Kommunerna sålde ut Det var några år när väldigt många kommunalägda energibolag såldes till de stora kraftbolagen. Den nya Nationalkapitalismen kallar jag det. Det framfördes som att det skulle öka mångfalden men det blev precis tvärtom. Man sålde till Vattenfall som är statligt, Fortum - statligt finskt, till statligt norskt, fransk och till Eon som är tyskt. Snacka om att öka konkurrensen och mångfalden! Det var ju precis tvärtom. Sedan några år har det nästan inte varit någon ytterligare utförsäljning. Kommunerna har insett att de sitter på guldägg. Växjö skulle inte ha haft så mycket grönt att tala om ifall inte VEAB varit i kommunal ägo. Specialbyggd anläggning I början av 90-talet funderade vi på att uppföra en kraftvärmeanläggning som var specialbyggd för biobränsle. De vi hade var ju ombyggda oljeanläggningar, de var tungkörda och inte bästa tänkbara. Då bestämde någon av alla kloka regeringar att Sverige skulle genomföra en förtida kärnkraftsavveckling. Sedan drabbades man av eftertanken och insåg, att innan man kan stänga av kärnkraftverken måste man ha något att ersätta dem med. Då senarelade man den förtida kärnkraftavvecklingen. För att göra detta trovärdigt avsatte man en miljard kronor som skulle gå till att bygga anläggningar detta för att göra det politiskt möjligt att senarelägga den förtida kärnkraftsanläggningen. Jag tycker det är lite roligt. Av den miljarden fick vi miljoner, det täckte merkostnaden för en anläggning som skulle producera både värme och el, jämfört med en anläggning som bara kunde producera fjärrvärme vilket var vårt alternativ, så det var väldigt bra för VEAB. Sandvik 2 Vi tog beslutet på sensommaren 1994 och Sandvik 2 blev färdig månader tog det. Vi höll budgeten, vi höll tidplanen och vi höll förväntad prestanda. Ett av skälen till att vi kunde göra det var att vi väntade med investeringsbeslutet tills vi hade bindande anbud på huvuddelarna och ett miljötillstånd som vi kunde leva upp till. Vi satte press på alla, även på oss själva. Vi lyssnade av vilka miljökrav man ville ställa på oss och gjorde en miljöansökan som uppfyllde de kraven. Det tog sedan några år att trimma in anläggningen. Ett av våra bekymmer var att vi inte lyckades elda med 100 procent trädbränsle utan att få igensättningar i pannan med dyrbara stopp som följd. Då blev vi tvungna att elda olja för att klara värmeförsörjningen av staden. Vi lärde oss att det behövs cirka 10 procent torvinblandning för att få en störningsfri drift och sedan dess har anläggningen, som vi kallar Sandvik 2, varit stommen i el- och värmeproduktionen såväl ekonomiskt som tekniskt. Efter att Sverige införde koldioxidskatt på de fossila bränslena har biobränsle varit det självklara valet i Sverige. Jag tror att det på sin tid var ett väldigt unikt beslut. Några år senare införde man också el-certifikat för miljövänlig el. Det var bingo för VEAB som satt där med sin färdiga anläggning.

6 Det biobränsle som från början var ganska ointressant för skogsägarna är idag mycket intressant för dem. De har fått ett sortiment till, vilket har förbättrat deras ekonomi. Det vi eldar mest med är hyggesrester, d v s grenar, toppar och på senare tid också en del stubbar. Dessutom eldar vi restprodukter från sågverksindustrin. Det är en något flytande gräns mellan massaved och biobränsle. Om priserna på massaved sjunker, kan det istället säljas som biobränsle. Väldigt tidigt kom vi på att vi skulle sprida tillbaka askan från förbränningen ut i skogen, för att återföra näringsämnen och mineraler. Idag anser de flesta bedömare att askan måste tillbaka om vi ska ha ett helt uthålligt system. Först fick vi på nöten, för det var inte tillåtet att sprida aska ur miljövårdssynpunkt. Då betraktades det som avfall. Idag är det ett krav! Kunskap växer fram efter hand och allt är inte så självklart som det kan verka i efterhand! Lyssnat och tolkat Vi har lyssnat med örat mot rälsen och lyckats tolka de politiska signalerna någorlunda rätt och så vi har haft lite flax, naturligtvis. Det har också varit av stort värde att delta i olika grupperingar. Om man bara sitter hemma på sin kammare så får man inte all den information och de impulser som man så väl behöver. Jag har suttit i SVEBIO:s styrelse, Fjärrvärmeföreningens råd, flera arbetsgrupper, och haft andra liknande uppdrag. Då träffar man väldigt duktiga kollegor och människor med helt annan bakgrund. Vi har kunnat utbyta erfarenheter i en öppen atmosfär och det har gett oerhört mycket. Jag brukar säga att det har varit vårt universitet. Ofta är det så vi har fått fram idéer som sedan visat sig vara bra. Fantasin skulle inte räcka till att bara köra sitt eget race instängd i sin egen kammare. Idag är biobränslena den största energikällan i Sverige, mer än olja, inklusive bensin och drivmedel. Det är stort och det kan bli större, det finns fortfarande en stor outnyttjad potential! Det finns forskare som anser att vi skulle kunna ersätta all förbrukning av fossila bränslen i världen med biobränslen. Jag har svårt att tro det, för det kräver vattentillgångar och tillgång till mark som vi sannolikt inte har. Däremot anser jag att det finns en mycket stor potential att öka biobränsleanvändningen i världen och att den internationella handeln med biobränslen kan öka avsevärt från dagens blygsamma nivå. Världsmedia hos VEAB En sommar hade en sommarvikarie på Smålandsposten sett i ett TT-telegram att en journalist på en stor fransk dagstidning skulle komma till Växjö. Vad ända in i glödheta skulle en fransk journalist göra i Växjö, tänkte han och rotade i det. Jo, han skulle till VEAB. Det blev en artikel om att det kom så många journalister och att uppmärksamheten var stor runt om i världen. Det var jättebra, för Växjöborna var inte medvetna om det här. För oss var det inget märkvärdigt alls, det var en vanlig dag på jobbet. Det kom jämt en massa journalister från TV och tidningar. Ett gäng japaner från nationell TV var här i flera dagar och filmade, bland annat från en helikopter för att få överblick. Jag har tagit emot studiebesök när jag har kunnat. Dels är det ett sätt att marknadsföra verksamheten, dels ger det oerhört mycket. Det kommer duktiga människor och ställer bra frågor, samtidigt får jag lite inblick i deras värld. Det är väldigt spännande och utvecklande.

7 Jag minns besöket av BBC-journalisten som gav oss epitetet Europas grönaste stad. Han ställde bra frågor och vi pratade om verksamheten och hur vi planerade att bygga ut fjärrvärmen så att den i framtiden skulle kunna försörja hela staden. Jag visade en karta över Växjö där fjärrvärmeområdena var markerade med grönt, och de framtida utbyggnadsetapperna visades med olika färger. Jag minns att jag sa att den gröna staden Växjö blir allt grönare. Möjligen hade han den bilden i minnet när han gjorde sitt uppmärksammade radioreportage. Flera genombrott Vi har passerat ett antal händelser som jag har upplevt som genombrott: När biobränsle blev billigare än obeskattad olja och när biobränsle blev ungefär i kostnad som obeskattad kol. Det var jättestort, tidigare hade alla kallat kolet för King Coal och trott att det alltid skulle vara billigast. Det senaste stora genombrottet är att bioenergin sedan några år står för en större andel av Sveriges energiförsörjning än alla oljeprodukter tillsammans inklusive bensin och diesel! Jag var anställd på VEAB i 35 år, fram till Jag är väldigt glad att VEAB fortsätter att utvecklas, att man inte går in i en förvaltningsfas eller tappar gnistan. Nu har de introducerat fjärrkyla som också den produceras med biobränslen och som även gör att den biobränslebaserade elproduktionen ökar, det tycker jag är väldigt bra!

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33.

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33. Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2005-07-01 M2005/895/E M2005/2736/E Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden

Läs mer

Positiv attityd till pellets.

Positiv attityd till pellets. Undersökningen. Målgrupp: 25-75 år, boende i fristående hus Rekrytering via e-post, genom CINTs panel 2 screeningfrågor: Boende i fristående hus? Är med vid beslut om energiform? Fältarbete 22 29 juni

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Vi levererar el och värme till människor och företag. - Vi värmer människor och lyser upp deras hem...

Vi levererar el och värme till människor och företag. - Vi värmer människor och lyser upp deras hem... Vi levererar el och värme till människor och företag - Vi värmer människor och lyser upp deras hem... 100% förnybar Du får enbart förnybar energi hos oss (sol, vind, vatten, biobränsle). Lokala Drygt100

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning Fjärrvärme från Feab bekväm och miljövänlig uppvärmning En trygg, bekväm och miljövänlig värmekälla När du väljer fjärrvärme som värmekälla gör du ett val för bekvämlighet, trygghet och för miljön. Det

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Värme. Med Biobränsle

Värme. Med Biobränsle Värme Med Biobränsle Varje dag lagras solens energi i allt som växer. När vi behöver energin finns den där, bevarad i ett träd eller en gröda. Vissa delar blir till hus, papper, bröd; andra delar är det

Läs mer

Vedeldning. MBIO - energiteknik AB 2000.03 6:1

Vedeldning. MBIO - energiteknik AB 2000.03 6:1 Vedeldning ATT ELDA MED VED HAR GAMLA TRADITIONER, men på senare år har vedeldningen ifrågasatts på grund av de höga utsläppen av oförbrända ämnen som är både miljöskadliga och hälsovådliga. Kritiken är

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi Information till Sveriges elkunder SVENSK ENERGI är de svenska elföretagens samlade röst. En uppgift är att bidra i elföretagens dialog med elkunderna. EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

För lite eller för mycket olja?

För lite eller för mycket olja? För lite eller för mycket olja? De fossila bränslena är till stor del boven i dramat om växthuseffekten och hotet mot vårt klimat. Vi har under några hundra år släppt ut kol (CO 2 ) som det tagit naturen

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier.

PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier. PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier. SÄNKTA SKATTEKOSTNADER MED PELLETS! Sedan flera år tillbaka har industrin och många företag åtnjutit en nedsatt skattesats på koldioxid

Läs mer

Version 1 av artikeln : Feldeklarerad miljöpåverkan av el från nya biopannan i kraftvärmeverket

Version 1 av artikeln : Feldeklarerad miljöpåverkan av el från nya biopannan i kraftvärmeverket Att: John Kraft VLT Härmed översändes en artikel om den nya biopannan i Västerås kraftvärmeverk! Den blev något fyllig, men det finns mycket som jag vill säga. Om du tycker att den är alltför fyllig så

Läs mer

Pyromanen från Öland

Pyromanen från Öland TEMADAG & ÅRSMÖTE - KVÄNUM Pyromanen från Öland Anders Adolfsson Suricata Energi & Miljö AB www.suricata.se Nya skatteregler för tillverkande industri Hur påverkar detta företagens ekonomi Finns det ekonomiska

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Ett annorlunda uppdrag

Ett annorlunda uppdrag Vi har energi över. Ett annorlunda uppdrag Våra ägare är märkligt ointresserade av stora vinster. Erhard Borgren, init iativtagare till Öster sunds Elektriska Belysnin gsaktiebolag 1889. Jämtkraft är ett

Läs mer

Svensk Torvs synpunkter på Energimyndighetens utkast till Torvens roll i elcertifikatssystemet (2013-10-25)

Svensk Torvs synpunkter på Energimyndighetens utkast till Torvens roll i elcertifikatssystemet (2013-10-25) REMISSYNPUNKTER 2013-11-22 Energimyndigheten Svensk Torvs synpunkter på Energimyndighetens utkast till Torvens roll i elcertifikatssystemet (2013-10-25) 0. Sammanfattning Vi noterar att Energimyndighetens

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Lektion: Undersök inomhustemperatur

Lektion: Undersök inomhustemperatur Lektion: Undersök inomhustemperatur I den här lektionen undersöker eleverna hur temperatur påverkar oss och hur man kan värma och kyla byggnader. Material Termometrar, gärna digitala Fuktig tygbit/fuktig

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Företagspresentation

Företagspresentation Företagspresentation En del av BDR Thermea EUROPE ARGENTINA CHINA Baxi Sverige - en del av BDR Thermea BDR Thermea är en ny världsledande koncern inom värmelösningar. BDR Thermea arbetar med: Innovativa

Läs mer

fjärrvärmen 2015 branschprognos Fjärrvärmen fortsätter växa

fjärrvärmen 2015 branschprognos Fjärrvärmen fortsätter växa fjärrvärmen 215 branschprognos Fjärrvärmen fortsätter växa Svensk Fjärrvärme är en branschorganisation för företag i Sverige som producerar fjärrvärme, kraftvärme och fjärrkyla. Föreningen har drygt 13

Läs mer

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Underlagsrapport till uppdrag om ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall Rapport 5245 okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst

Läs mer

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen BioEnergi Kombinatet i Härjedalen en idé som innebär att: omvandla lokal förnyelsebar skogsråvara till efterfrågade och miljövänliga regionala biobränslen. kombinatets olika delar samverkar och ger en

Läs mer

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet Med- og motvind Stavanger, 2009-09-07 Vindkraften en folkrörelse Vind under snabb teknisk utveckling Vindkraften har blivit symbol för förnybar el. Vindkraften väcker mycket starka känslor. Vindkraften

Läs mer

Priserna på fossila bränslen och el sjunker alltjämt

Priserna på fossila bränslen och el sjunker alltjämt Energi 2014 Energipriser 2014, 3:e kvartalet Priserna på fossila bränslen och el sjunker alltjämt Priserna på fossila bränslen och el fortsatte sjunka under årets tredje kvartal. Enligt Statistikcentralens

Läs mer

Biobränslen för fjärrvärme i olika Europeiska länder

Biobränslen för fjärrvärme i olika Europeiska länder Biobränslen för fjärrvärme i olika Europeiska länder MVKN10 Energitransport Institutionen för energivetenskap Ahmed El-Ali mt06 Filip Olsson mt06 1 Inledning & Sammanfattning Användningen av fjärrvärme

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Reko-redovisning 2011 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet

Reko-redovisning 2011 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet Reko-redovisning 2011 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet 2 Du gör en miljöinsats Du vet väl vilken fin miljöinsats du som fjärrvärmeanvändare medverkar till? Tack vare dig har utsläppen av miljöstörande

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Kraftfulla Öresundsverket

Kraftfulla Öresundsverket Kraftfulla Öresundsverket Ny kraft som lyser upp tillvaron och minskar utsläppen Öresundsregionen expanderar. En expansiv och attraktiv region som växer med fler bostäder och ett ökande företagande, behöver

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E)

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E) Kommunstyrelsen 2007-05-14 90 186 Arbets- och personalutskottet 2007-04-30 97 199 Näringsdepartementet, Stadsbyggnadskontoret, Miljönämnden, Tekniska nämnden 07.79 37 majks12 Rapport På väg mot ett oljefritt

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

PELLETS Prisvärd inhemsk uppvärmning som ger gröna jobb. Till dig som är politiker eller beslutsfattare.

PELLETS Prisvärd inhemsk uppvärmning som ger gröna jobb. Till dig som är politiker eller beslutsfattare. PELLETS Prisvärd inhemsk uppvärmning som ger gröna jobb. Till dig som är politiker eller beslutsfattare. Från vår största förnybara resurs: skogen. Pellets är förnybar bioenergi som består av biprodukter

Läs mer

Pellets ger dig tid och pengar över

Pellets ger dig tid och pengar över Pelletspannor Gör nåt mer för pengarna... HÖG OLJA K O ST N AD PELLETS VED LÅG LITEN ARBETSINSATS STOR I jämförelse med vedeldad panna och oljepanna så är pellets ett mellanalternativ som både ger pengar

Läs mer

Bioenergi i kraftvärmeverk

Bioenergi i kraftvärmeverk Bioenergi i kraftvärmeverk Bild 3 Edvin Eklund, EE1b El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Innehållsförteckning. Kort Historik Hur utvinner man energi från den här energikällan? Energiomvandlingar?

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

Bioenergi Sveriges största energikälla

Bioenergi Sveriges största energikälla Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april 2010 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört

Läs mer

Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8)

Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8) Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8) VÅR VERKSAMHET I KORTHET Hållbarhet och framtidens energisystem är viktiga för alla beslut och för vårt agerande inom Växjö Energi. Som leverantör av värme, kyla,

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Redovisning avseende fjärrvärmetaxari från Arboga Energi AB

Redovisning avseende fjärrvärmetaxari från Arboga Energi AB ARBOGA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL / f Sammanträdesdatum 2010-11-08 Blad 7 Ks 139 Au 135 Dnr 149/2010-045 Redovisning avseende fjärrvärmetaxari från Arboga Energi AB Kommunfullmäktige

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

Säkerhet, hälsa och miljö

Säkerhet, hälsa och miljö Säkerhet, hälsa och miljö Vattenfall Värme Kalix fjärrvärme Redovisning av verksamheten 2010 Värme för miljömedvetna Vilka är de främsta fördelarna med fjärr värme tycker du? Det är bekvämt och förhållandevis

Läs mer

Kontakten. nytt kraftvärmeverk. spara el på rätt sätt. Euroheat & Power. Miljövänlig el och fjärrvärme. Matnyttiga tips som sänker din förbrukning

Kontakten. nytt kraftvärmeverk. spara el på rätt sätt. Euroheat & Power. Miljövänlig el och fjärrvärme. Matnyttiga tips som sänker din förbrukning Kontakten #2, 09 mölndal energi ditt lokala energiföretag spara el på rätt sätt Matnyttiga tips som sänker din förbrukning nytt kraftvärmeverk Miljövänlig el och fjärrvärme Euroheat & Power Kämpar för

Läs mer

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10

Läs mer

Reko-redovisning 2012 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet

Reko-redovisning 2012 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet Reko-redovisning 2012 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet 2 Du gör en miljöinsats Du vet väl vilken fin miljöinsats du som fjärrvärmeanvändare medverkar till? Tack vare dig har utsläppen av miljöstörande

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-01- 21 REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Energimyndighetens rapport Heltäckande bedömning av

Läs mer

VÄLKOMMEN Till information om förnyelse av fjärrvärmen i kv Rappen/Rasken mfl. Peter Eklund, WEXNET Rickard Pettersson, VEAB Ulf Hördegård, VEAB

VÄLKOMMEN Till information om förnyelse av fjärrvärmen i kv Rappen/Rasken mfl. Peter Eklund, WEXNET Rickard Pettersson, VEAB Ulf Hördegård, VEAB VÄLKOMMEN Till information om förnyelse av fjärrvärmen i kv Rappen/Rasken mfl. Peter Eklund, WEXNET Rickard Pettersson, VEAB Ulf Hördegård, VEAB KVÄLLENS AGENDA Inledning Allmänt om fjärrvärmen i Växjö

Läs mer

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster 2013-05-22 Per-Henrik Evebring Stormen Gudrun 2005 ställde Skogsindustrin inför nya utmaningar. Varför en järnvägsterminal i Stockaryd?

Läs mer

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. Allt du behöver veta om värme Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. 2 Varmvatten i kranen och en behaglig temperatur inomhus. Vi tar det ofta för givet utan att tänka på var värmen

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Växjö Energi AB Björn Wolgast

Växjö Energi AB Björn Wolgast Växjö Energi AB Björn Wolgast Agenda Växjö Energi det senaste året Nytt kraftvärmeblock Sandvik 3 Prisdialogen - att bilda pris i dialog Ny prismodell för fjärrvärme Fjärrvärmepriser för 2014 Lunch Händelser

Läs mer

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis 23-24 OKTOBER Stockholm Välkommen till: Inblick Styrmedel grot Bioenergi Svebios utbildning för framtidens bioenergiproffs Hållbarhetskriterier Biokraft m 3 sk B100 DME Åkerbränslen fub Skogsbruk Pellets

Läs mer

PELLETS sänker dina. Till företag och industrier.

PELLETS sänker dina. Till företag och industrier. PELLETS sänker dina skattekostnader! Till företag och industrier. Sänkta skattekostnader med pellets! Sedan flera år tillbaka har vissa industriföretag haft en nedsatt skattesats för utsläpp av koldioxid

Läs mer

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare Fjärrvärme enklare, säkrare, renare 1 Innehåll Så fungerar fjärrvärme Här finns Fortums fjärrvärme Kundnytta Ett långsiktigt klimatarbete Tjänstestrategi Energitjänster Vad vi gör nu och framåt Fjärrvärmen

Läs mer

Kraftproduktion med Biobränsle

Kraftproduktion med Biobränsle Bra Miljöval Anläggningsintyg Kraftproduktion med Biobränsle 2009 Denna handling är en Ansökan om Anläggningsintyg för Produktionsenhet vars produktion skall ingå i en Produkt märkt med Bra Miljöval. Ansökan

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer