Många säger: Ni har så bra förutsättningar, ni har ju fjärrvärmen. Men den har inte funnits alltid. Vi startade från noll.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Många säger: Ni har så bra förutsättningar, ni har ju fjärrvärmen. Men den har inte funnits alltid. Vi startade från noll."

Transkript

1 Många säger: Ni har så bra förutsättningar, ni har ju fjärrvärmen. Men den har inte funnits alltid. Vi startade från noll. Ulf Johnsson, tidigare kraftverkschef för VEAB. I slutet av 60-talet och början av 70-talet var luftmiljön oerhört dålig, allra sämst var den i södra Sverige. Det var ett av skälen till att Växjö satsade på ett fjärrvärmeverk. Vid den här tiden beslöt politikerna att bygga ut stadsdelen Teleborg. Av miljöskäl bestämde man sig för att där inte skulle få finnas några skorstenar. En konsultfirma där jag var anställd, hade gjort en utredning om fjärrvärme. Den kom fram till att det var en bra idé. Om man dessutom byggde ett kraftvärmeverk som samtidigt producerade både el och fjärrvärme, så skulle det också bli lönsamt. Så kom det sig att det blev beslut om fjärrvärme i hela staden. Samtidigt som fjärrvärmen började byggas, 1970, projekterade man för ett kraftvärmeverk. Det var både unikt och djärvt. I de flesta fall byggde man först upp ett fjärrvärmenät, och när man sedan fått tillräckligt många kunder byggde man ett kraftvärmeverk. Allt gjordes på väldigt kort tid, Sandvik 1 togs i bruk Sådana kraftfulla satsningar ser jag behov av i många länder idag. Ofta får de sin el från kraftverk som eldas med fossila bränslen, men inte tar till vara på värmen utan kyler bort den! Hela Sandviksverket byggdes som om det låg på en vattentäkt. Därför var det väldigt hårda miljökrav redan från början. Det var förutseende, för sådant är jobbigt och dyrt att fixa till i efterhand. Då var jag inte anställd, men det var bra projektledare och kloka politiker som såg till att det blev så. En enda skorsten Allting utgick från olja på den här tiden. Priset var lågt och man kunde tjäna pengar på att sälja el baserad på olja. Det var därför man 1969 tog beslutet att bygga fjärrvärme och kraftvärmeverk samtidigt, för att förbättra ekonomin för verksamheten. När första oljekrisen kom med kraftig prisökning, så blev elproduktionen olönsam. Jag var ansvarig för såväl fjärrvärmen som kraftvärmeverket under den perioden. Vi sålde på fjärrvärmens miljöfördelar, det gick inte att sälja på prisöverlägsenhet som man gör idag. Med vår oljebaserade fjärrvärme konkurrerade vi med oljan i fastigheternas egna värmepannor. Vi kunde visa på tydliga lokala miljöförbättringar och fick med oss de stora fastighetsbolagen, regementet och lasarettet. Att vi kunde eliminera alla dessa tankbilar som skulle in i staden och fylla på oljetankar i varenda fastighet, var ett starkt argument. Många halvdåliga värmepannor som släppte rök rakt ut i staden gjorde att man ständigt befann sig i en obehagligt hög halt av rökgaser. Därför blev det en mycket stor förbättring när vi buntade ihop all förbränning till ett enda ställe och skickade upp det i en hög skorsten ovanför inversionsskiktet (ett lock mellan varm och kall luft som bildas över städer och stänger in avgaser och luftföroreningar). Vi har haft hur många studiebesök som helst, de har kommit från hela världen för att ta del av våra erfarenheter av biobränsleanvändning. Många säger: ni har så bra förutsättningar, ni har ju fjärrvärmen. Men den har inte funnits alltid. Vi startade från noll.

2 Alternativ till oljan Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, ÖEF, kom att spela en stor roll när det gällde att introducera biobränsle i Växjö. Initiativet kom redan år Det är lite kul, för det var före den första oljekrisen. ÖEF var en tung instans på den här tiden, ekonomiskt försvar var viktigt och vi hade ett totalt oljeberoende i Sverige. Därför var vi fruktansvärt utpressningsbara. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar hade sett hur finnarna hade börjat använda torv som bränsle, i stor skala. Torv är ju ett inhemskt bränsle i Finland och Sverige och var därför intressant ur beredskapssynpunkt. Företrädare för Överstyrelsen frågade runt i landet om någon skulle vilja prova att elda med torv. Vi var tre kommuner som tyckte det var intressant, så vi for till Finland för att titta hur de hade gjort. Vi insåg då att det tar tre år att få fram torv. Beredskapsplanering är bara gjord för kriser som varar i högst ett år. Vi konstaterade att det som krävdes var något annat, ett bränsle som man kunde få fram snabbt. Då insåg vi att det enda inhemska bränsle som uppfyllde det kravet var trädbränsle! I mellantiden hade vi byggt en panna till, en hetvattenpanna för fjärrvärme. Den hade vi förberett så att den skulle kunna kompletteras med utrustning för kriseldning med ved. Vi spann vidare på det där och lämnade in en ansökan om bidrag för att elda med trädbränsle. Argumentet var att vinna erfarenheter för landets beredskapsplanering. Elda skulle vi göra på sommaren när vi ändå hade lågsäsong och vår oljebaserade elproduktion var avställd. Det var för att sänka kostnaderna eftersom trädbränsle var dyrare än olja vid den här tiden. Vi fick stöd med hundra procent av kostnaderna för projektet, och drog omedelbart igång. De första kontakterna vi tog med skogsfolket för att få tag i bränsle var inte så upplyftande: Nä, det går inte för det bränslet finns ju inte, sa de! Det handlade om små mängder men det var en ny produkt. Redan när vi från början projekterade Sandviksverket undersökte vi faktiskt om vi skulle kunna elda med bark i vår hetvattenpanna. Det fanns alltså en tanke på biobränsle redan då. Lessebo bruk hade precis byggt en ny barkpanna och från skogsbranschen sa man att all bark i regionen var inbokad, därför lade vi ner den idén. Första biobränslet Åren jobbade vi intensivt med att projektera, upphandla och bygga biobränsleanläggningen och sommaren 1980 eldade vi för första gången med trä. En pjuttefjutt jämfört med idag. Vi hade mycket bekymmer, naturligtvis, stod där i rök och damm, men vi löste problemen och fullföljde det vi hade åtagit oss. Som motprestation för de bidrag vi fick, skulle vi bygga en samlingssal där vi kunde ta emot besökare från branschen. Vi informerade om vad vi hade gjort och delade med oss av våra erfarenheter. Sedan kunde besökarna åka hem och göra förprojekteringar på samma sätt och med samma teknik. Därmed skulle omställningstiden från olja till trädbränslen kunna halveras vid en oljekris, den är annars alltför lång. Det kom mängder med besök från kollegor i branschen. Flera förberedde sedan eldning med trädbränsle, utifrån våra erfarenheter. Som jag minns det fick även de visst stöd från ÖEF.

3 Växjö Energi var först i Sverige med att elda trädbränslen i full skala för fjärrvärme, och därmed möjligtvis först i världen. Sommaren 1980 kom kriget mellan Iran och Irak och oljepriserna stack upp helt horribelt. Då var det bara att konstatera att vi hade en anläggning som kunde elda trädbränsle, som vi då naturligtvis utnyttjade till fullo. Priset på olja var så högt att den bara måste bort. Oljebaserad elproduktion var förstås fel, så den ställde vi av. Vi kunde försörja staden med trädbränslen till cirka 40 procent och det var en stor besparing jämfört med att elda olja. Eftersom oljan var så dyr ville vi ersätta även de resterande 60 procenten. Dessutom ville vi ha ett bränsle till vår elproduktion, som var så billigt att det skulle bli lönsamt att producera el igen. Vi hade ju nyligen investerat i elproduktion i vårt kraftvärmeverk, som nu inte utnyttjades. Staten ville kol Enligt vad jag kallar den konventionella klokheten gällde det vid den här tiden att ställa om från olja till kol. Det var ju det alla gjorde. Risken för störningar var mindre eftersom kolet kom från andra länder än oljan och priset var väldigt lågt. Energi- och miljöskatter var inte uppfunna. Men de som började ställa om till kol fick ofta den lokala opinionen emot sig. Det var inte populärt i miljörörelsen och i de politiska grupperna. Därför tog det i flera fall mycket lång tid att få nödvändiga tillstånd för att elda kol. Under tiden tvingades de att använda den dyra oljan. Vi diskuterade att bygga om kraftverks-ångpannan för att kunna producera el- och värme med trädbränslen. Det hade ingen gjort tidigare. Merkostnaderna jämfört med att bygga om en hetvattenpanna till fick vi täckta av pappa staten, så vi beslöt oss för att göra det. Så här i efterhand är det lite festligt att det bara ett år tidigare hade gjorts en expertstudie av möjligheterna att bygga om oljeeldade kraftverksångpannor till biobränsleeldning. Det bedömdes som inte möjligt. I expertgruppen ingick även jag! Man ska akta sig för expertutlåtanden! Vi tänkte att ingen borde vara negativ ifall vi började använda mer trädbränsle. Trä kunde väl ingen säga nej till!? Tekniken köpte vi faktiskt från grannen, Fläktfabriken, som hade utvecklat ett sätt att mala och torka trä till pulver för eldning i cellulosafabriker och pannor. Det fanns en anläggning som vi var och tittade på i Piteå. De hade väldiga bekymmer med den. Vi konstaterade att vi skulle kunna förenkla tekniken en hel del, så vi åkte hem och gjorde det, ganska rejält. Sedan köpte vi en sådan anläggning. På den tiden var det en kraftig statlig styrning, ett ganska socialistiskt samhälle, skulle man kunna säga. Det var inte så mycket med fria marknader. Skulle man använda träfiberråvara så var man tvungen att gå till regeringen, oavsett om man skulle koka massa, såga bräder eller elda upp den. Uppfattningen var att träfiber var en bristvara. Vi lämnade in en ansökan om att få öka vår användning av trädbränslen. Vi trodde det skulle vara enkelt eftersom vi hade fått statsbidrag för att bygga om anläggningen till trädbränsleeldning. Under tiden blev det regeringsskifte och Birgitta Dahl tillträdde som energiminister, 1982.

4 Hon tog in remissvar från dem som hade med saken att göra. Fackföreningarna på cellulosasidan satte sig emot eldning med träfiber. Och det hade ju varit besvärande för en nytillsatt socialdemokratisk minister att gå emot fackföreningarna. Det satte stopp för projektet, faktiskt. Vi sa då Ok, får vi inte trä så eldar vi kol som alla andra, det var ju vår utväg. Från kol till torv Då kom regeringen fram till att det i första hand var torv som skulle ersätta oljan. Man införde stöd för både torvförbränningsanläggningar och torvproduktion. Vi fick elda med träfiber om vi lovade att samtidigt satsa hårt på torv. Torveldning var plötsligt höjden av visdom. Nu är det ju så att det som är populärt ena dagen är borta nästa. Det har hänt ett antal bränslen och system genom åren och det drabbade så småningom även torven. Nåväl, i slutet av 1983 tog vi den ombyggda ångpannan i drift med träd- och torvbränslen och därmed var vi också först i Sverige med att använda biobränslen för kombinerad el- och värmeproduktion i kraftvärmeverk. Varje år skulle vi rapportera till regeringen hur mycket torv och träråvara vi använde. Vi fick kritik för att vi inte satsade tillräckligt hårt på torven. Det började brytas torv i Sverige i stora mängder. Länsstyrelsen hade i uppgift att underlätta det. Vi valde att köpa på marknaden istället för att engagera oss i torvbrytning, som vi inte hade någon kompetens inom. Det som är lite lustigt så här i efterhand, är att man inte fick fram så mycket torv som behövdes. Därför var det många som tvingades att elda med trä istället för torv. Då fick de bassning och hot om att betala tillbaka sina statsbidrag. Det blev en viss kalabalik, men vi ökade successivt vår torvandel Växjö var först Detta var i slutet av 80-talet. Praktiskt taget all fjärrvärme i Växjö var då baserad på biobränsle. Målsättningen för Sverige hade blivit att satsa hårt på biobränsle. Där var Växjö Energi en föregångare. Jag gick in i Svenska Bioenergiföreningens styrelse (SVEBIO). Det är en intressant förening med representanter för hela kedjan från skog till bord. Trots vår litenhet hade vi bra tyngd i kontakterna med regering, riksdag och myndigheter. Biobränsle är idag befriat från koldioxidskatt eftersom den betraktas som koldioxidneutral, sett över trädens omloppstid. Man får elcertifikat för att producera el med torv, men i europeiska koldioxidsystem betraktas torv som fossilt och man måste betala utsläppsrätter för det. I alla länder utom Sverige och Finland drar man paralleller till brunkol. Här betraktar man torven som ett biobränsle eftersom den beräknas vara koldioxidneutral inom en rimlig tidsperiod. I Växjö kommun ska nu torven fasas ut. Det innebär en risk för ökade driftproblem då torven har en gynnsam inverkan på förbränningsbetingelserna i ångpannan. Detta kan eventuellt innebära en ökad oljeanvändning. Man kan ju tycka att vi lever i Sverige med svenska spelregler men nu vill man lägga på egna spelregler också.

5 Kommunerna sålde ut Det var några år när väldigt många kommunalägda energibolag såldes till de stora kraftbolagen. Den nya Nationalkapitalismen kallar jag det. Det framfördes som att det skulle öka mångfalden men det blev precis tvärtom. Man sålde till Vattenfall som är statligt, Fortum - statligt finskt, till statligt norskt, fransk och till Eon som är tyskt. Snacka om att öka konkurrensen och mångfalden! Det var ju precis tvärtom. Sedan några år har det nästan inte varit någon ytterligare utförsäljning. Kommunerna har insett att de sitter på guldägg. Växjö skulle inte ha haft så mycket grönt att tala om ifall inte VEAB varit i kommunal ägo. Specialbyggd anläggning I början av 90-talet funderade vi på att uppföra en kraftvärmeanläggning som var specialbyggd för biobränsle. De vi hade var ju ombyggda oljeanläggningar, de var tungkörda och inte bästa tänkbara. Då bestämde någon av alla kloka regeringar att Sverige skulle genomföra en förtida kärnkraftsavveckling. Sedan drabbades man av eftertanken och insåg, att innan man kan stänga av kärnkraftverken måste man ha något att ersätta dem med. Då senarelade man den förtida kärnkraftavvecklingen. För att göra detta trovärdigt avsatte man en miljard kronor som skulle gå till att bygga anläggningar detta för att göra det politiskt möjligt att senarelägga den förtida kärnkraftsanläggningen. Jag tycker det är lite roligt. Av den miljarden fick vi miljoner, det täckte merkostnaden för en anläggning som skulle producera både värme och el, jämfört med en anläggning som bara kunde producera fjärrvärme vilket var vårt alternativ, så det var väldigt bra för VEAB. Sandvik 2 Vi tog beslutet på sensommaren 1994 och Sandvik 2 blev färdig månader tog det. Vi höll budgeten, vi höll tidplanen och vi höll förväntad prestanda. Ett av skälen till att vi kunde göra det var att vi väntade med investeringsbeslutet tills vi hade bindande anbud på huvuddelarna och ett miljötillstånd som vi kunde leva upp till. Vi satte press på alla, även på oss själva. Vi lyssnade av vilka miljökrav man ville ställa på oss och gjorde en miljöansökan som uppfyllde de kraven. Det tog sedan några år att trimma in anläggningen. Ett av våra bekymmer var att vi inte lyckades elda med 100 procent trädbränsle utan att få igensättningar i pannan med dyrbara stopp som följd. Då blev vi tvungna att elda olja för att klara värmeförsörjningen av staden. Vi lärde oss att det behövs cirka 10 procent torvinblandning för att få en störningsfri drift och sedan dess har anläggningen, som vi kallar Sandvik 2, varit stommen i el- och värmeproduktionen såväl ekonomiskt som tekniskt. Efter att Sverige införde koldioxidskatt på de fossila bränslena har biobränsle varit det självklara valet i Sverige. Jag tror att det på sin tid var ett väldigt unikt beslut. Några år senare införde man också el-certifikat för miljövänlig el. Det var bingo för VEAB som satt där med sin färdiga anläggning.

6 Det biobränsle som från början var ganska ointressant för skogsägarna är idag mycket intressant för dem. De har fått ett sortiment till, vilket har förbättrat deras ekonomi. Det vi eldar mest med är hyggesrester, d v s grenar, toppar och på senare tid också en del stubbar. Dessutom eldar vi restprodukter från sågverksindustrin. Det är en något flytande gräns mellan massaved och biobränsle. Om priserna på massaved sjunker, kan det istället säljas som biobränsle. Väldigt tidigt kom vi på att vi skulle sprida tillbaka askan från förbränningen ut i skogen, för att återföra näringsämnen och mineraler. Idag anser de flesta bedömare att askan måste tillbaka om vi ska ha ett helt uthålligt system. Först fick vi på nöten, för det var inte tillåtet att sprida aska ur miljövårdssynpunkt. Då betraktades det som avfall. Idag är det ett krav! Kunskap växer fram efter hand och allt är inte så självklart som det kan verka i efterhand! Lyssnat och tolkat Vi har lyssnat med örat mot rälsen och lyckats tolka de politiska signalerna någorlunda rätt och så vi har haft lite flax, naturligtvis. Det har också varit av stort värde att delta i olika grupperingar. Om man bara sitter hemma på sin kammare så får man inte all den information och de impulser som man så väl behöver. Jag har suttit i SVEBIO:s styrelse, Fjärrvärmeföreningens råd, flera arbetsgrupper, och haft andra liknande uppdrag. Då träffar man väldigt duktiga kollegor och människor med helt annan bakgrund. Vi har kunnat utbyta erfarenheter i en öppen atmosfär och det har gett oerhört mycket. Jag brukar säga att det har varit vårt universitet. Ofta är det så vi har fått fram idéer som sedan visat sig vara bra. Fantasin skulle inte räcka till att bara köra sitt eget race instängd i sin egen kammare. Idag är biobränslena den största energikällan i Sverige, mer än olja, inklusive bensin och drivmedel. Det är stort och det kan bli större, det finns fortfarande en stor outnyttjad potential! Det finns forskare som anser att vi skulle kunna ersätta all förbrukning av fossila bränslen i världen med biobränslen. Jag har svårt att tro det, för det kräver vattentillgångar och tillgång till mark som vi sannolikt inte har. Däremot anser jag att det finns en mycket stor potential att öka biobränsleanvändningen i världen och att den internationella handeln med biobränslen kan öka avsevärt från dagens blygsamma nivå. Världsmedia hos VEAB En sommar hade en sommarvikarie på Smålandsposten sett i ett TT-telegram att en journalist på en stor fransk dagstidning skulle komma till Växjö. Vad ända in i glödheta skulle en fransk journalist göra i Växjö, tänkte han och rotade i det. Jo, han skulle till VEAB. Det blev en artikel om att det kom så många journalister och att uppmärksamheten var stor runt om i världen. Det var jättebra, för Växjöborna var inte medvetna om det här. För oss var det inget märkvärdigt alls, det var en vanlig dag på jobbet. Det kom jämt en massa journalister från TV och tidningar. Ett gäng japaner från nationell TV var här i flera dagar och filmade, bland annat från en helikopter för att få överblick. Jag har tagit emot studiebesök när jag har kunnat. Dels är det ett sätt att marknadsföra verksamheten, dels ger det oerhört mycket. Det kommer duktiga människor och ställer bra frågor, samtidigt får jag lite inblick i deras värld. Det är väldigt spännande och utvecklande.

7 Jag minns besöket av BBC-journalisten som gav oss epitetet Europas grönaste stad. Han ställde bra frågor och vi pratade om verksamheten och hur vi planerade att bygga ut fjärrvärmen så att den i framtiden skulle kunna försörja hela staden. Jag visade en karta över Växjö där fjärrvärmeområdena var markerade med grönt, och de framtida utbyggnadsetapperna visades med olika färger. Jag minns att jag sa att den gröna staden Växjö blir allt grönare. Möjligen hade han den bilden i minnet när han gjorde sitt uppmärksammade radioreportage. Flera genombrott Vi har passerat ett antal händelser som jag har upplevt som genombrott: När biobränsle blev billigare än obeskattad olja och när biobränsle blev ungefär i kostnad som obeskattad kol. Det var jättestort, tidigare hade alla kallat kolet för King Coal och trott att det alltid skulle vara billigast. Det senaste stora genombrottet är att bioenergin sedan några år står för en större andel av Sveriges energiförsörjning än alla oljeprodukter tillsammans inklusive bensin och diesel! Jag var anställd på VEAB i 35 år, fram till Jag är väldigt glad att VEAB fortsätter att utvecklas, att man inte går in i en förvaltningsfas eller tappar gnistan. Nu har de introducerat fjärrkyla som också den produceras med biobränslen och som även gör att den biobränslebaserade elproduktionen ökar, det tycker jag är väldigt bra!

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

Vi levererar el och värme till människor och företag. - Vi värmer människor och lyser upp deras hem...

Vi levererar el och värme till människor och företag. - Vi värmer människor och lyser upp deras hem... Vi levererar el och värme till människor och företag - Vi värmer människor och lyser upp deras hem... 100% förnybar Du får enbart förnybar energi hos oss (sol, vind, vatten, biobränsle). Lokala Drygt100

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i

Läs mer

Positiv attityd till pellets.

Positiv attityd till pellets. Undersökningen. Målgrupp: 25-75 år, boende i fristående hus Rekrytering via e-post, genom CINTs panel 2 screeningfrågor: Boende i fristående hus? Är med vid beslut om energiform? Fältarbete 22 29 juni

Läs mer

Välkommen till Vattenfall Värme Uppsala. Välkommen till Värme Uppsala

Välkommen till Vattenfall Värme Uppsala. Välkommen till Värme Uppsala Välkommen till Vattenfall Värme Uppsala Välkommen till Värme Uppsala Agenda: - Några ord om vår verksamhet - Ekonomi och prisutveckling - Vårt arbete mot ett uthålligare Uppsala Adrian Berg von Linde Några

Läs mer

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33.

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33. Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2005-07-01 M2005/895/E M2005/2736/E Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

Växjö Energi AB Björn Wolgast

Växjö Energi AB Björn Wolgast Växjö Energi AB Björn Wolgast Innehåll Växjö Energi Sandviksverket Fjärrkyla i Växjö Sandvik 3 Det var här det hela började 1887 Viktiga datum i Växjö Energis historia 1887 Växjö Stads Elektricitetsverk

Läs mer

Bioenergi. En hållbar kraftkälla.

Bioenergi. En hållbar kraftkälla. Bioenergi. En hållbar kraftkälla. Energins naturliga kretslopp Inom Skellefteå Kraft finns det en stark övertygelse om att bioenergi kommer att spela en viktig roll i den svenska energiproduktionen i framtiden.

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,

Läs mer

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme Biooljors framtid Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme Biooljors framtid 1. Biooljor och fjärrvärme 2. Användning och driftserfarenheter 3. Förnybarhetsdirektivet och Hållbarhetskriterier 2 Fjärrvärmen

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Luleå Energi AB. Luleå fjärrkyla

2015 DoA Fjärrvärme. Luleå Energi AB. Luleå fjärrkyla 2015 DoA Fjärrvärme Luleå Energi AB Luleå fjärrkyla 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Luleå Fjärrkyla Ort/orter FVD20012 Luleå Prisområdesnamn FVD20013 Luleå Fjärrkyla Kontaktperson

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Uppsala

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Uppsala 2015 DoA Fjärrvärme Vattenfall AB Uppsala 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Uppsala Ort/orter FVD20012 Uppsala Prisområdesnamn FVD20013 Uppsala Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Motala

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Motala 2014 DoA Fjärrvärme Vattenfall AB Motala 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Motala Ort/orter FVD20012 Motala Prisområdesnamn FVD20013 Motala Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Klimatsmart torv. Ensidig information. Om ensidig information från Naturvårdsverket och konsekvenser av förslag

Klimatsmart torv. Ensidig information. Om ensidig information från Naturvårdsverket och konsekvenser av förslag Klimatsmart torv Om ensidig information från Naturvårdsverket och konsekvenser av förslag Ensidig information Nyligen presenterade Naturvårdsverket rapporten Torvutvinningens och torvanvändningens klimat-

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Liden

2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Liden 2015 DoA Fjärrvärme Sundsvall Energi AB Liden 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Lidennätet Ort/orter FVD20012 Liden Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet Med- og motvind Stavanger, 2009-09-07 Vindkraften en folkrörelse Vind under snabb teknisk utveckling Vindkraften har blivit symbol för förnybar el. Vindkraften väcker mycket starka känslor. Vindkraften

Läs mer

En regional satsning på ökad användning av bioenergi. Göran Gustavsson

En regional satsning på ökad användning av bioenergi. Göran Gustavsson En regional satsning på ökad användning av bioenergi. Göran Gustavsson Historia Första mötet hölls den 26 september 1996 Bioenergidagen har genomförts sedan 1999 Antalet delägare har legat runt fem stycken

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Indal

2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Indal 2015 DoA Fjärrvärme Sundsvall Energi AB Indal 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Indalsnätet Ort/orter FVD20012 Indal Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 1

2015 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 1 2015 DoA Fjärrvärme Växjö Energi AB Prisområde 1 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fjärrvärme Ort/orter FVD20012 Växjö Prisområdesnamn FVD20013 Prisområde 1 Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 2

2015 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 2 2015 DoA Fjärrvärme Växjö Energi AB Prisområde 2 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fjärrvärme Ort/orter FVD20012 Ingelstad Rottne Braås Prisområdesnamn FVD20013 Prisområde 2 Kontaktperson

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Mats Dahlén 2014-08-10 2013-000658- MI

Handläggare Datum Diarienummer Mats Dahlén 2014-08-10 2013-000658- MI 1 (4) MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Handläggare Datum Diarienummer Mats Dahlén 2014-08-10 2013-000658- MI Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 27 augusti Adressat: Mark och miljödomstolen

Läs mer

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

För lite eller för mycket olja?

För lite eller för mycket olja? För lite eller för mycket olja? De fossila bränslena är till stor del boven i dramat om växthuseffekten och hotet mot vårt klimat. Vi har under några hundra år släppt ut kol (CO 2 ) som det tagit naturen

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Fredspartiet. Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning

Fredspartiet. Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning Fredspartiet Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning Inledning För oss i Fredspartiet är det viktigt att kärnkraft

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Sundsvall

2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Sundsvall 2015 DoA Fjärrvärme Sundsvall Energi AB Sundsvall 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Huvudnätet Ort/orter FVD20012 Sundsvalls tätort och anslutna nätområden Prisområdesnamn FVD20013

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Gotlands Energi AB. isby+slite+hemse+klimtehamn

2015 DoA Fjärrvärme. Gotlands Energi AB. isby+slite+hemse+klimtehamn 2015 DoA Fjärrvärme Gotlands Energi AB isby+slite+hemse+klimtehamn 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Gotlands Energi Ort/orter FVD20012 Visby, Slite, Hemse, Klintehamn Prisområdesnamn

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Karlstads Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Karlstads Energi AB 2015 DoA Fjärrvärme Karlstads Energi AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Karlstad Ort/orter FVD20012 Karlstad Prisområdesnamn FVD20013 Karlstad Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se Pellets naturlig värme Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme www.pellsam.se Pellets naturlig värme Pellets är en naturlig uppvärmningsform som kombinerar en mycket

Läs mer

Täbyinitiativet: Öppnar för fjärrvärme i konkurrens

Täbyinitiativet: Öppnar för fjärrvärme i konkurrens Täbyinitiativet: Öppnar för fjärrvärme i konkurrens fjarrvarme_folder.indd 1 09-03-30 14.19.27 Täbyinitiativet på en minut: I Täbyinitiativet gör vi tre saker: vi bygger ett öppet fjärrvärmenät i Täby

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Bio2G Biogas genom förgasning

Bio2G Biogas genom förgasning Bio2G Biogas genom förgasning Jan-Anders Svensson, E.ON Gasification Development AB Gasdag Karlstad 2012-02-09 EUs klimatmål 20/20/20 år 2020 Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Norberg

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Norberg 2015 DoA Fjärrvärme Västerbergslagens Energi AB Fjärrvärmenät Norberg 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Norberg Ort/orter FVD20012 Norberg Prisområdesnamn FVD20013 Norberg Kontaktperson

Läs mer

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning Fjärrvärme från Feab bekväm och miljövänlig uppvärmning En trygg, bekväm och miljövänlig värmekälla När du väljer fjärrvärme som värmekälla gör du ett val för bekvämlighet, trygghet och för miljön. Det

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Tekniska verken i Linköping AB. Katrineholm

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Tekniska verken i Linköping AB. Katrineholm 2015 DoA Fjärrvärme Tekniska verken i Linköping AB Katrineholm 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Katrineholm Ort/orter FVD20012 Katrineholm Prisområdesnamn FVD20013 Katrineholm

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Fagersta

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Fagersta 2015 DoA Fjärrvärme Västerbergslagens Energi AB Fjärrvärmenät Fagersta 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fagersta Ort/orter FVD20012 Fagersta Prisområdesnamn FVD20013 Fagersta

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Grängesberg

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Grängesberg 2015 DoA Fjärrvärme Västerbergslagens Energi AB Fjärrvärmenät Grängesberg 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Grängesberg Ort/orter FVD20012 Grängesberg Prisområdesnamn FVD20013

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Göteborg Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Göteborg Energi AB 2015 DoA Fjärrvärme Göteborg Energi AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Göteborg Energi Ort/orter FVD20012 Göteborg Prisområdesnamn FVD20013 Göteborg Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

FAKTA OM. Från olja till bioenergi i industrin.

FAKTA OM. Från olja till bioenergi i industrin. FAKTA OM Från olja till bioenergi i industrin. 1 INNEHÅLL KORT INTRODUKTION sid 3 OM ENERGISKIFTET 2011 sid 3 VAD ÄR DET DÅ SOM HÄNDER DEN 1 JANUARI 2011? sid 3 FEM BERÖRDA GRUPPER INOM INDUSTRIN sid 4

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Borås Energi och Miljö AB. Centrala nätet

2015 DoA Fjärrvärme. Borås Energi och Miljö AB. Centrala nätet 2015 DoA Fjärrvärme Borås Energi och Miljö AB Centrala nätet 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Centrala nätet Ort/orter FVD20012 Borås Prisområdesnamn FVD20013 Centrala nätet

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Söderenergi - värme och el för ett hållbart samhälle. Karin Medin, VD

Söderenergi - värme och el för ett hållbart samhälle. Karin Medin, VD Söderenergi - värme och el för ett hållbart samhälle Karin Medin, VD Fjärrvärmeaffären i vår familj Botkyrka k:n Huddinge k:n Södertälje k:n 50% 50% 100% Södertörns Energi AB Telge AB 50% inflytande, 58

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Forshaga Energi AB. Forshaga

2015 DoA Fjärrvärme. Forshaga Energi AB. Forshaga 2015 DoA Fjärrvärme Forshaga Energi AB Forshaga 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Forshaga Energi Ort/orter FVD20012 Forshaga Deje Prisområdesnamn FVD20013 Forshaga Energi Kontaktperson

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Jämtkraft AB. Östersund

2015 DoA Fjärrvärme. Jämtkraft AB. Östersund 2015 DoA Fjärrvärme Jämtkraft AB Östersund 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Östersund Ort/orter FVD20012 Östersund Prisområdesnamn FVD20013 Östersund Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Alvesta Energi AB. Vislanda

2015 DoA Fjärrvärme. Alvesta Energi AB. Vislanda 2015 DoA Fjärrvärme Alvesta Energi AB Vislanda 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Vislanda fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Vislanda Prisområdesnamn FVD20013 Vislanda Kontaktperson

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319 Kraftvärme Energitransporter MVKN10 870319 880319 Sammanfattning Kraftvärme är ett mycket effektivt sätt att utnyttja energi i bränslen. Upp till 89% av energin i bränslet kan i dagsläget utnyttjas men

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Gävle Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Gävle Energi AB 2015 DoA Fjärrvärme Gävle Energi AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Gävle Ort/orter FVD20012 Gävle Prisområdesnamn FVD20013 Prisområde 3 Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Värnamo Energi AB. Värnamo

2015 DoA Fjärrvärme. Värnamo Energi AB. Värnamo 2015 DoA Fjärrvärme Värnamo Energi AB Värnamo 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Värnamo Ort/orter FVD20012 Värnamo Prisområdesnamn FVD20013 Värnamo Kontaktperson - Ekonomi Namn

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Bengtsfors kommun. Brandstationen Bengtsfors

2015 DoA Fjärrvärme. Bengtsfors kommun. Brandstationen Bengtsfors 2015 DoA Fjärrvärme Bengtsfors kommun Brandstationen Bengtsfors 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 PC Brandstationen Bengtsfors Ort/orter FVD20012 Bengtsfors Prisområdesnamn FVD20013

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Nässjö Affärsverk AB. Annerberg

2015 DoA Fjärrvärme. Nässjö Affärsverk AB. Annerberg 2015 DoA Fjärrvärme Nässjö Affärsverk AB Annerberg 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Anneberg Ort/orter FVD20012 Anneberg Prisområdesnamn FVD20013 Nässjö Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Eskilstuna Energi & Miljö AB. Eskilstuna Energi & Miljö

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Eskilstuna Energi & Miljö AB. Eskilstuna Energi & Miljö 2015 DoA Fjärrvärme Eskilstuna Energi & Miljö AB Eskilstuna Energi & Miljö 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Eskilstuna-Torshälla-Hällby-Kvicksund-Ärla Ort/orter FVD20012 Eskilstuna-Kvicksund

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Kalmar Energi Värme AB

2015 DoA Fjärrvärme. Kalmar Energi Värme AB 2015 DoA Fjärrvärme Kalmar Energi Värme AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fjärrvärme Kalmar Ort/orter FVD20012 Kalmar, Smedby och Lindsdal Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Mälarenergi AB. Västerås

2015 DoA Fjärrvärme. Mälarenergi AB. Västerås 2015 DoA Fjärrvärme Mälarenergi AB Västerås 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Västerås Ort/orter FVD20012 Västerås Prisområdesnamn FVD20013 Västerås Kontaktperson - Ekonomi Namn

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

2014 DoA Fjärrvärme. Organisation: AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. Stockholm

2014 DoA Fjärrvärme. Organisation: AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. Stockholm 2014 DoA Fjärrvärme AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Stockholm 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Stockholm Ort/orter FVD20012 Danderyd Järfälla Lidingö Nacka Sigtuna

Läs mer

Vilket väder?! Pär Holmgren

Vilket väder?! Pär Holmgren Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Värnamo Energi AB. Rydaholm

2015 DoA Fjärrvärme. Värnamo Energi AB. Rydaholm 2015 DoA Fjärrvärme Värnamo Energi AB Rydaholm 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Rydaholm Ort/orter FVD20012 Rydaholm Prisområdesnamn FVD20013 Rydaholm Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. AB Borlänge Energi. Borlänge Fjärrvärme

2015 DoA Fjärrvärme. AB Borlänge Energi. Borlänge Fjärrvärme 2015 DoA Fjärrvärme AB Borlänge Energi Borlänge Fjärrvärme 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fjärrvärme Borlänge Ort/orter FVD20012 Borlänge Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

INVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE: Dags att uppdatera grundantaganden? ANNA BORGERYD

INVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE: Dags att uppdatera grundantaganden? ANNA BORGERYD INVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE: Dags att uppdatera grundantaganden? ANNA BORGERYD ANNA BORGERYD Styrelseordförande i familje företaget Polarbröd, ansvarig för koncernstrategin som bland

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer