FIXAR-MALTE EN INTRAPRENÖRIELL SOLSKENSHISTORIA SAMT TVÅ MANAGEPRENÖRER FRÅN HÖGANÄS. Julia Töringe, 18261

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FIXAR-MALTE EN INTRAPRENÖRIELL SOLSKENSHISTORIA SAMT TVÅ MANAGEPRENÖRER FRÅN HÖGANÄS. Julia Töringe, 18261"

Transkript

1 FIXAR-MALTE EN INTRAPRENÖRIELL SOLSKENSHISTORIA SAMT TVÅ MANAGEPRENÖRER FRÅN HÖGANÄS

2 INLEDNING Det var nu något år sedan jag hörde talas om Fixar-Malte för första gången och sedan dess har historien om hans tillblivelse fascinerat mig. Nu har jag då äntligen fått chansen att ta reda på lite mer om hur det egentligen gick till när vaktmästaren Malte Larsson blev alla Höganäs-gamlingars favorit, och hur han genom att hänga upp gardiner och dricka kaffe har kommit att tjäna in uppemot 10 miljoner årligen till den kommunala budgeten i Höganäs kommun. Jag blev under mitt handledningstillfälle inför detta uppsatsskrivande informerad om att uppgiften gick ut på att välja ut något från kursens teori och sedan på egen hand få det att möta ett stycke verklighet. Detta för att levandegöra teorierna och försöka få liv i modellerna. Men när jag går igenom kursens litteratur finner jag, föga förvånande, att det inte finns något som direkt berör entreprenöriella initiativ inom den offentliga sektorn. Artikeln av Stevenson & Jarillo 1 och föreläsningen om managepreneurs av vår lärare professor Carin Holmquist är nog det närmsta man kan komma, och visst väckte dessa en hel del intressanta tankar. Men jag tyckte ändå att det kändes otillräckligt att bara använda denna teori när jag hade på känn att det gick att komma närmare än så. Efter att ha gjort några artikelsökningar fick jag bekräftat att detta med entreprenörskap och nytänkande inom den offentliga sektorn är ett helt forskningsfält i sig 2, och jag blev alldeles till mig när jag såg hur mycket intressant det fanns att läsa på området. Jag tänker därför i denna uppsats låta fenomenet Fixar-Malte och dess skapare möta modellen Carin presenterade under föreläsningen om entreprenöriellt ledarskap, en modell som enligt Carin är grundad på artikeln av Stevenson & Jarillo. Men jag tänker också ta hjälp av några artiklar som jag hittade i databasen ABI Inform och som fanns tillgängliga i fulltext, artiklar som mer specifikt belyser och förklarar villkoren för entreprenörskap inom den offentliga sektorn. I skrivandet av denna uppsats tänker jag också ta vår lärare Carin Holmquist på orden och tillåta mig att ta ut svängarna och se till att ha så roligt som möjligt när jag skriver. 1 A Paradigm of Entrepreneurship: Entrepreneurial Management publicerad i Strategic Management Journal, vol. 11, Se exempelvis New Public Management som Page (2005) definierar på följande sätt: Although the specifics vary from country to country, all the initiatives seek to improve governmental performance by emphasizing customer service, decentralization, market mechanisms, cross-functional collaboration, and accountability for results. 2

3 SYFTE OCH INFALLSVINKLAR Innan jag påbörjade detta uppsatsprojekt hade jag en hel rad funderingar som hade sin utgångspunkt i fallet Fixar-Malte men som rörde sig på ett mer övergripande plan. Hur fungerar egentligen den kommunala verksamheten, om man ser till just nyskapande? Hur kan man verka entreprenöriellt i en tung, trög organisation som en kommun? Är det verkligen så tungt och trögt som jag föreställer mig? Finns det större inträdeshinder för kreativa tankar i den kommunala verksamheten? Det som jag i Fixar-Malte ser som ett tydligt entreprenöriellt initiativ, är det egentligen en del av en kommunalpolitikers vardag och naturliga arbetsuppgifter? Är en nytänkande och innovativ politiker verkligen entreprenöriell när hon/han driver igenom en sådan här sak som införandet av Fixar-Maltes tjänst, eller gör denne bara sitt jobb? Upplever kommunalpolitiker och tjänstemän själva att det finns ett spänningsförhållande mellan rollen som förvaltare och den som förnyare? Är dessa roller kanske i själva verket uppdelade mellan politiker och tjänstemän? Hur fungerar då samspelet mellan dessa grupper rörande de här frågorna? Hur stora krav kan man som kommuninnevånare ställa på sina lokala politiker och tjänstemän att de hela tiden söker efter nya lösningar och resurskombinationer, och visar handlingskraft nog att realisera dem? Och hur stort utrymme ger vi dem att då och då misslyckas med nya initiativ? Det var alltså det antagna spänningsförhållandet mellan rigida strukturer och nytänkande jag ursprungligen fascinerades av i historien om Fixar-Malte. Min utgångspunkt och tes var att det generellt sett finns en inneboende motsättning mellan att verka i en traditionstyngd förvaltningsapparat med administrativt fokus och samtidigt vara kreativ och nyskapande i entreprenöriell bemärkelse. Jag är ju inte direkt först i världshistorien med att grubbla över dessa frågor, och jag kommer knappast att komma fram till några allmängiltiga svar inom ramarna för detta lilla uppsatsprojekt. Som jag ser det är syftet med den här uppsatsen en personlig bildningsresa och jag har varken kraven eller förväntningarna att jag ska kunna besvara alla ovanstående frågor. Men jag använder dem för att ta fram ett antal teman efter vilka jag ämnar strukturera uppsatsen. 3

4 METOD OCH EMPIRISKT URVAL Jag har alltså valt att skriva om en innovation inom den offentliga sektorn och ämnar enligt instruktionerna analysera denna och dess skapare med hjälp av teoretiska infallsvinklar. Under min bildningsresa har jag intervjuat politikern Péter Kovács, mannen bakom Fixar-Malte, och tjänstemannen Per Selldén. Per Selldén, som är kommunchef i Höganäs kommun, basar över kommunledningskontoret som är kommunens centrala förvaltning. Kommunledningskontoret består av kansli (med överförmyndarexpedition, planavdelning och notarius publicus), personalavdelning, ekonomiavdelning och informationsavdelning (inklusive reception/växel och konsumentrådgivning). De ansvarar för övergripande personal-, ekonomi-, informations- och planfrågor samt kommunstyrelsens administration. Det politiska ansvaret för kommunledningskontorets verksamhet har kommunstyrelsen, vars ordförande är Péter Kovács. Péter Kovács, idag kommunalråd (m) och kommunstyrelsens ordförande, har hållit på med politik sedan han var 18 år vilket ger honom 22 år inom det politiska livet. Han har en bakgrund som ingenjör och har bland annat jobbat som tekniker, lärare, informatör och försäljningschef innan han blev heltidspolitiker. Per Selldén har ingen politisk bakgrund. Han har arbetat som tjänsteman under hela sitt yrkesverksamma liv och har tidigare bland annat varit kommunchef i Markaryds kommun och planeringschef i Ulricehamn, där han har ägnat sig mycket åt näringslivsfrågor. Han tillträdde till posten som kommunchef i Höganäs kommun i slutet av Per arbetade därför inte i kommunen när Fixar-Malte kom till världen, men jag har ändå valt att prata med honom eftersom han och Péter Kovács idag har ett nära samarbete och samverkar för att uppnå ett nyskapande klimat inom den kommunala verksamheten. Intervjuerna har av geografiska skäl gjorts per telefon. Det har varit semi-strukturerade kvalitativa intervjuer som har pågått i drygt en timme vardera. Intervjun med Per Selldén delades upp i två tillfällen eftersom han hade ett möte som gjorde oss tvingade att avbryta det första intervjutillfället. 4

5 FENOMENET FIXAR-MALTE OCH DESS TILLBLIVELSE Vem är då egentligen denna Fixar-Malte? Fenomenet Fixar-Malte är en ny kommunal tjänst som inrättades på initiativ av Péter Kovács, moderat kommunalråd i Höganäs kommun. Det hela började när Péter Kovács under förra mandatperioden blev utsedd till ordförande i socialnämnden i Höganäs. Socialnämnden är den näst största förvaltningen inom den kommunala verksamheten, och den största delen av socialnämndens budget går till äldrevård. Enligt Péter Kovács är posten som ordförande i socialnämnden en av de mest utsatta inom kommunalpolitiken. Han menar att man lätt blir utsedd till världens buse eftersom man måste göra prioriteringar bland utsatta grupper. Ansvarsområdet var helt nytt för honom, och därför försökte han sätta sig in i det grundligt för att försöka förstå hur verksamheten fungerade. När han satt där och gick igenom socialnämndens utgiftsposter hittade han ett konto som hette rehabilitering som var ett verkligt stort kostnadsställe. När han frågade sina tjänstemän vad det rörde sig om berättade de att det i första hand handlade om rehabilitering av gamla människor med fallskador, som lårbensbrott, höftfrakturer och andra typer av skador. Sjukhusen skickar idag hem sina patienter allt tidigare, ett lårbensbrott som på 70-talet föranledde en sjukhusvistelse på mellan 30 och 40 dagar är nu nere i en vecka i genomsnitt. Men folk läker inte snabbare idag än tidigare, därför krävs det nu istället stora rehabiliteringsinsatser på kommunal nivå i form av hemsjukvård, vårdboenden och andra typer av rehabiliteringsåtgärder. Ett sätt att se på detta hade varit att beklaga sig över att dessa olyckor äter upp en så stor del av budgeten men att det samtidigt inte fanns så mycket att göra, de gamla måste ju få den vård de behöver. Men Péter Kovács nöjde sig inte riktigt med det, han ville förstå varför dessa olyckor överhuvudtaget inträffade i så hög utsträckning. Han berättar: Jag tänkte som lekman jaha, de är väl ute och går med rullatorn och snubblar på trottoarkanter eller på knutor i asfalten. Men tjänstemännen hade andra besked. De kunde berätta att över 90 % av alla fallolyckor skedde mellan hemmets fyra väggar. Men varför trillade då alla dessa gamlingar? Jo, detta hade man också en ganska bra uppfattning om eftersom varje tillbud journalfördes. I hälften av fallen handlade det om att man skulle göra något som man gjort i hela sitt liv men nu inte hade en kropp till längre. Statistiken över antalet frakturer gick exempelvis spikrakt upp runt den första advent när det var dags att hänga upp julgardinerna. Den andra hälften kom sig av att man hade 5

6 snubblat på lösa sladdar och mattkanter eller halkat i duschen. Ett vanligt olycksscenario inbegrep den förlängningssladd till telefonen som finns i många gamla människors hem. När man skulle ringa till dottern hade man gått och hämtat telefonen från hallen och ut i köket för att kunna sitta ner och prata vid köksbordet, och sen när man hade pratat färdigt trasslade man in sig i sladden och föll. Det rörde sig följaktligen om mycket enkla problem som sedan fick katastrofala konsekvenser och tvingade folk att flytta till vårdboenden i förtid, begränsade deras rörlighet med flera år och i flera fall faktiskt ledde till döden. Péter berättar: Så då tänkte jag vad gör man nu åt detta? Jo, vi måste ju informera dessa gamlingar om riskerna. Så vi tog fram en glassig informationsbroschyr och bjöd in PRO och de andra pensionärsorganisationerna för att diskutera saken. Ja, och alla satt där och nickade och höll med så klart. Men det blev ändå ingen ändring i statistiken. För när vi frågade de gamla som hade ramlat om varför de inte hade bett sina barn om hjälp sa de att de inte ville störa dem med sådana här småsaker, de hade ju så mycket att göra. Då satte sig Péter ner igen och började räkna på vad en benfraktur egentligen kostade samhället i reda pengar. När han hade räknat ihop allt från ambulanstransport, operation, eftervården på sjukhus, rehabilitering på kommunens sjukhem och även räknat in den kostnad det innebar att hälften av dem som fick frakturer inte vågade eller kunde flytta tillbaka hem utan fick beredas plats på kommunens vårdboenden, då landade han på i genomsnitt en miljon kronor. Det fanns alltså enligt hans beräkning runt en miljon att spara för varje fraktur som kunde undvikas. Och då hade man ännu inte räknat in all livskvalitet som kunde sparas för bygdens gamla om man kunde undvika den smärta, rädsla och panik som följde av att ligga skadad någonstans och vänta på att bli hittad, och den för många förlorade rörligheten för resten av livet. I Höganäs kommun, med innevånare, skedde det årligen mellan benbrott, så det sade ju sig självt att här fanns det pengar att spara. Det var då Péter fick idén om att införa en ny och kostnadsfri tjänst för Höganäs gamla. Det skulle vara en slags kommunal allfixar-tjänst såg han framför sig, en vaktmästare som kunde åka omkring i bygden till kommunens gamla och hjälpa dem med just de här vardagliga sakerna som orsakade så många olyckor. Han ville också att denna vaktmästare skulle fungera som kommunens ögon in i de gamlas hem och vara vaksam på hala badkar, lösa mattkanter, sladdar och andra faror i hemmiljön, och själv erbjuda sig att fixa till de där sakerna när han ändå var där. 6

7 Så hur gick det då? Peter berättar vidare: Då försökte jag övertyga socialnämnden om att införa en sådan här ny tjänst, som skulle vara kostnadsfri, och jag fick med mig alla. För vem skulle politiskt våga gå emot en sådan här idé? Sen var det bara rekryteringen som återstod. Då föll det sig så väl att det redan fanns en vaktmästare i kommunens rullor som hade arbetat åt några äldreboenden men som nu var i behov av nya uppgifter. Detta var Malte Larsson. Péter kände till honom och kallade in honom på sitt rum. Jag gjorde inga statuter utan jag gav honom ett uppdrag. Nu ska du ta hand om traktens gamla, sa jag. Och så fick han stränga order att inte stressa, att ta sig ordentlig tid och att stanna och dricka kaffe hos dem som ville. Idag är han vår absolut mest produktive kommunanställd. Han kostar oss med bil och allt under en halv miljon kronor, och han sparar åt kommunen mellan 8-10 miljoner årligen. Konceptet Fixar-Malte har spridit sig i rask takt och har nu kopierats av uppåt 50 kommuner runt om i Sverige, som inser hur mycket det finns att spara i livskvalitet och pengar. I de fall försöken inte har slagit väl ut handlar det enligt Péter om att de har varit slarviga med rekryteringen. När kommuner hör av sig för att be om råd tipsar han dem om att hitta en man, 55+, han ska vara händig men framför allt lugn och social. Han är medveten om att det är lite kontroversiellt att säga så, men han tror att det är det som fungerar bäst. Det funkar inte när det drösar in ungdomar med piercningar överallt, då känner sig de gamla inte trygga. Han fortsätter: Vår Fixar-Malte älskar gamla tanter. Han har mobilen på dygnet runt, han känner sig som deras ängel. Och han är inte för fin för något uppdrag, förutom att byta gardiner och säkra badkar hjälper han de gamla att ratta in Radio Malmöhus eller köpa ut från Systemet. Då kallar vi honom för Langar- Malte, men sådana saker är faktiskt lika viktiga. Fixar-Malte fyller således även en viktig social funktion när han sitter där och småpratar över en kopp kaffe, och tanterna är enligt Péter så förtjusta i honom att de går till frissan för att få håret lagt innan han kommer. Idag servar Malte Larsson runt 350 pensionärer i kommunen, och hans insatser har förändrat olycksstatistiken dramatiskt. Antalet fallolyckor har nästan halverats bland kommunens gamla och antalet frakturer har minskat med en tredjedel. Hans hjälp avlastar också hemtjänsten till viss del, och i Höganäs har man märkt av ett minskat tryck på servicehemmen då de gamla vågar bo kvar hemma längre. 7

8 SYNEN PÅ ENTREPRENÖRSKAP Moon 3 skriver i sin artikel The Pursuit of Managerial Entrepreneurship: Does Organization Matter? 4 att begreppet entreprenörskap ofta okritiskt lyfts ur sitt näringslivssammanhang för att användas inom den offentliga sektorn, utan att nödvändiga justeringar eller konceptuella klarlägganden har gjorts på vägen. För att inte själv försätta mig i denna prekära situation vill jag tydliggöra min egen syn på entreprenörskap. Jag anammar definitionen av Stevenson & Jarillo 5 i vilken de betonar att entreprenörskap är en process genom vilken individer, antingen på egen hand eller inom en organisation, strävar efter att hitta möjligheter utan att låta sig begränsas av vilka medel han/hon/de har till sitt förfogande. Stevenson & Jarillo betonar alltså möjlighetssökande och handling i sin definition. De fokuserar också på det entreprenöriella beteendet eller processen istället för på individuella karaktärsegenskaper och skriver att det typiska för entreprenörer är att de strävar efter att hitta lösningar ( to find a way ). Under mina intervjuer har jag kalibrerat denna min grundsyn med Péter Kovács och Per Selldén genom att fråga dem hur de ser på fenomenet entreprenörskap. Båda har, liksom jag, betonat förmågan till handling och att inte acceptera ett nederlag utan att hela tiden söka sig nya vägar. Péter säger: Orden det går inte existerar inte för mig. Då måste jag prova!, och Per definierar entreprenörskap som att ständigt hitta nya vägar för att nå målet. FÖRVALTARE ELLER FÖRNYARE? Per Selldén och Péter Kovács har visserligen två olika roller i det kommunalpolitiska spelet, den ene som folkvald politiker och den andre som opolitisk tjänsteman, men deras syn på sina respektive uppdrag är ändå påfallande lika. Båda betonar betydelsen av ett ständigt ifrågasättande och ingen av dem identifierar sig särskilt starkt med det förvaltande uppdraget. Per Selldén anser att alla organisationer, oavsett om de är offentliga eller näringsidkande, tenderar att bli förvaltande när de har blivit färdiga och uppnått ett visst mognadsstadium. Det är samma fenomen överallt. Därför är hans motto att dagligen göra förändringar och anpassningar i den 3 Myung Jae Moon är assisterande professor vid The Graduate School of Public Affairs, University of Colorado, Denver. 4 Publicerad i Public Administration Review, januari Hämtad ur artikeln A Paradigm of Entrepreneurship: Entrepreneurial Management publicerad i Strategic Management Journal, vol. 11,

9 kommunala organisationen. Vårt uppdrag är inte att förvalta arvet, säger han, det är att förnya det. Han tror inte på gigantiska organisationsförändringar, han tror att dessa i själva verket skapar mer problem än de löser. Men just att driva den här dagliga utvecklingen ser han som oerhört viktigt och anser vara en stor del av sitt uppdrag som kommunchef. Moon (1999) skriver att begreppet entreprenörskap för många inom den offentliga sektorn representerar en form av offentligt företag, en hybridform mellan offentlig och privat organisation som betraktas vara en mer effektiv organisationsform för ett visst slags offentlig verksamhet. Detta tycker jag verkar stämma väl in på det synsätt som Per Selldén ger uttryck för när han säger att han vill få in mer av ett koncerntänkande i den kommunala verksamheten i Höganäs. Per och Péter samarbetar mycket för att försöka få detta till stånd. Per menar att det bland alla innevånare i Höganäs kommun inte finns någon som bryr sig ett skvatt om den organisatoriska uppdelningen i nämnder och förvaltningar. Saker och ting ska helt enkelt fungera och all kommunal verksamhet ser man som kommunen. Därför gäller det att utnyttja resurserna bäst varhelst de är och stimulera till resursanvändande över förvaltningsgränserna. Det är detta han lägger i begreppet koncerntänkande och han arbetar också för att skapa utrymme för de kommunalt anställda att lättare kunna byta arbetsplatser inom den kommunala verksamheten. Per berättar att Péter kom upp till honom häromdagen och tyckte att det var så roligt eftersom han hade sett en tjej från räddningstjänsten som satt och hjälpte till med att köra löner inne på kommunkansliet. Sådant vill Per få till i ännu större utsträckning, och han menar att eftersom kommunen faktiskt är en tjänsteproducerande organisation måste de ha en form av kundperspektiv, även om många ryggar för detta ord. PER OCH PÉTER ETT TEAM AV MANAGEPRENÖRER Borins 6 har gjort en studie av arbetssätt och egenskaper hos innovativa ledare inom den offentliga sektorn. I sin artikel Loose cannons and rule breakers, or enterprising leaders? Some evidence about innovative public managers 7, kommer han fram till följande: 6 Sandford Borins är professor i Public Management vid University of Toronto. 7 Publicerad i Public Administration Review, november

10 Innovators are creatively solving public-sector problems and are usually proactive in that they deal with problems before they escalate to crises. They use appropriate organizational channels to build support for their ideas. They take their opponents seriously and attempt to win support for their ideas through persuasion or accommodation. Borins menar vidare att dessa kreativa problemlösare inom den offentliga sektorn ofta visar prov på stor integritet och tillförlitlighet i sitt sätt att arbeta genom att de tar sina meningsmotståndare på allvar, utvecklar en klar och väl underbyggd vision av innovationen de vill driva igenom och genom att arbeta med nogsamma utvärderingsmetoder. Denna beskrivning stämmer i mina ögon väl in på det sätt som både Per och Péter säger sig arbeta. Péter menar att han vinnlägger sig om att förankra sina idéer hos både tjänstemän och politiskt tillsatta kolleger innan han driver igenom en fråga. Han säger: Jag går aldrig fram med en idé som jag vet är politiskt dödfödd. Men jag vet också att alla har en Akilleshäl, så det gäller att veta var man ska killa folk. Därför försöker han underbygga sina resonemang i största möjliga mån, och han berättar att han just har avslutat en vecka som sopåkare och även har arbetat ute på vårdboenden för att se till att alltid ha god kontakt med verksamheten han är satt att styra. Det är oftast fotfolket som vet bäst, menar han. Péter säger sig få minst 15 idéer om dagen. Jag är hialös, jag har ofta bråttom. Det är både min styrka och min svaghet. Alla Péters idéer realiseras inte, och det är nog tur det tror han själv. Péter säger att samarbetet med Per är mycket värdefullt. De kan tala öppet inför varandra, Péter testar sina idéer på Per under inofficiella samtal och Per hjälper honom att gallra bort de värsta idéerna. Péter säger: Jag gasar och Per bromsar. Han och jag är ett bra team. Per håller med Péter om att deras samarbete är bra, men han tycker att han själv ibland får ta rollen av att gasa eftersom Péter stundtals känner sig bakbunden av vilka lösningar som är politiskt gångbara och vilka som inte är det. Då får jag använda mig av entreprenörskapet, säger Per. Om en idé inte går igenom en dag så frågar jag kanske nästa dag på ett lite annat sätt. Det är det som gäller, att hela tiden hitta på nya vägar för att nå fram till målet. Per tycker alltså inte att det finns en uppdelning i samspelet mellan politiker och tjänstemän i så måtto att det är politikerna som står för det nyskapande och kommer med de entreprenöriella initiativen och tjänstemännen som står för det förvaltande. Han menar att entreprenörskapet inom kommunen kommer från båda håll, och att det oftast handlar om samarbeten. Han berättar: Ibland får vi ny lagstiftning från tunnelbaneåkarna uppe i Stockholm som ska ända ner till oss i Höganäs, och det 10

11 blir inte alltid så bra. Ibland får vi balansera på regelverkets gränser och hjälpas åt allihop för att klara det. DET STRATEGISKA BALANSERANDET Carin Holmquist tog under sin föreläsning om entreprenöriellt ledarskap 8 upp svårigheterna i att hitta den strategiska balansen och menar att det hela tiden handlar om att göra en avvägning mellan stabilitet och förändring. Hennes exempel handlade om nystartade högteknologiska innovativa företag som strävade efter att hitta en balans mellan de två motstridiga behoven att antingen lägga tyngdpunkten på att bygga upp en marknad för att göra pengar av den nya produkten, eller att satsa på att gå vidare och ytterligare utveckla den teknologiska innovationen. Resonemanget är visserligen taget ur sitt sammanhang, men jag tycker ändå att formuleringarna passar väl in i den kommunalpolitiska kontexten. Inom den offentliga verksamheten är det här spänningsförhållandet mellan olika motstridiga intressen ständigt närvarande. Som jag ser det är skillnaden mellan det offentliga och det privata att man inom offentlig sektor faktiskt inte har samma utrymme för risktagande och inte på samma sätt har valmöjligheten att exempelvis välja en viss strategi och driva den fullt ut för att sedan se hur det går. Valmöjligheten existerar inte att faktiskt dra sig ur, stänga butiken och göra något annat om det inte går som det var tänkt. Om man betraktar Péter Kovács och Per Selldéns utsagor om sitt samarbete inom Höganäs kommun utifrån den modell som enligt Carin är grundad på artikeln av Stevenson & Jarillo 9, anser jag att det finns fog för att påstå att Per och Péter, genom sitt samarbete, faktiskt lyckas skapa sig ett strategiskt handlingsutrymme genom att turas om att betona en entreprenöriell och nyskapande respektive en administrativ och förvaltande fokus. På så sätt kan de kanske sägas uppnå den strategiska balans som är så eftersträvansvärd. Men för att uttala sig vidare om detta skulle det behövas en betydligt mer omfattande studie än denna lilla uppsats, och jag skulle också vilja se modellen i det sammanhang den är hämtad ur för att våga dra slutsatser utifrån den. 8 Handelshögskolan, 29 november A Paradigm of Entrepreneurship: Entrepreneurial Management publicerad i Strategic Management Journal, vol. 11,

12 RISKTAGANDEN, MOTSTÅND OCH BELÖNINGSSYSTEM Om det är någon kommunal tjänsteman som gör något fel, då hängs han ut i tidningen. Då får man till slut en miljö där ingen vågar göra någonting. Så sa Dan Olofsson, Sigma, under sin gästföreläsning i vår kurs den 13 december. Många som uttalar sig om entreprenörskap, såväl teoretiker som praktiker, betonar vikten av möjligheten att faktiskt få göra fel ibland, att få ta risker och gå in i projekt som kanske inte faller så väl ut men som istället leder fram till något annat. Hur är då Péter Kovács syn på det här med risktagande inom kommunalpolitiken? Och hur tänker tjänstemannen Per Selldén? Per menar att det ligger i kulturen inom den kommunala verksamheten och i förutsättningarnas natur att folk strävar mot ett mer förvaltande tillstånd. Han tror att det hänger ihop med en rädsla för att göra fel. Han tror att många tänker att om man bara gör som man alltid har gjort så kan ingen beskylla en för att ha gjort fel. Per säger: Det är som att vi inte får lov att göra fel, då kommer det ut i lokaltidningen med en gång. Men vi är ju också människor, och då blir det fel ibland. Varför förväntas det att vi ska göra allting perfekt och aldrig misslyckas? Den här attityden försöker han jobba med för att få bort bland sina medarbetare och han försöker på olika sätt skapa ett mer tillåtande klimat. Han vill få dem att tänka: vi gör inte fel, men ibland kan vi hamna lite snett. Det här arbetar han med aktivt, bland annat genom något han kallar för ledarforum som är en form av chefsträffar som han har två gånger årligen med samtliga ledare inom Höganäs kommun. Under dessa träffar uppmuntrar han de anställda att ta egna initiativ, han lyfter fram bra exempel på nytänkande inom kommunen och försöker föra in den synen överallt. Han menar vidare: Enda sättet att undvika misstag är att inte göra någonting alls, men den kulturen är livsfarlig. Då blir vi som förvaltande organisation snabbt helt omoderna. Per skulle gärna se att det fanns medel avsatta i den kommunala budgeten för garantiåtaganden, det vill säga en buffert för ersättningar att ta till just i de fall när något kanske inte föll så väl ut. Han jämför med exempelvis Volvo, för vilka det är en självklarhet att avsätta pengar för oväntade framtida kostnader till följd av produktionsfel och annat. Men Per kan se rubrikerna framför sig om den här saken skulle komma på tal: I år avsätter kommunen 5 miljoner för garantiåtaganden! 12

13 Per och Péter har för att undvika felaktiga förväntningar på Höganäs kommuns åtaganden tillsammans drivit igenom framtagandet av något som kallas för Kommunpraktikan, i vilken de som första kommun i Sverige klart och tydligt preciserar för kommuninnevånarna vilken verksamhet som utförs för skattepengarna och vad de kan förvänta sig i form av service och tjänster. Kommunpraktikan är tänkt att fungera som en slags varudeklaration av den kommunala verksamheten, enligt grundtemat att om kommunen inte talar om vad de levererar kan de heller inte få nöjda kunder. Det huvudsakliga målet med boken är att alla ska få en god uppfattning av vad som görs för skattepengarna, och därigenom också ställa rimliga krav på vad verksamheten kan och ska prestera. Per berättar angående frågan om belöningssystem att de ibland använder sig av regelrätta utfästelser i stil med: lyckas ni med en bra EU-ansökan så får ni 5000 kronor så att ni kan åka ner till Bryssel och följa processen. För övrigt är det den individuella lönesättningen man använder för att belöna anställda som visar prov på nytänkande och en vilja att utveckla och förbättra den verksamhet de verkar inom. Men ett av de kanske mest effektiva belöningssystemen, som ofta glöms bort menar Per, det är att få uppmärksamhet för något bra man har gjort. Under Pers ledarforum med de kommunala cheferna använder han sig av detta. Det kan ofta vara belöning nog att få stå i strålkastarljuset en stund, att få beröm inför andra chefer, få acceptans inom organisationen och kanske till och med bli omskriven i tidningen för något bra man har gjort. Man får inte glömma bort sådana värden. Péter menar att det största motståndet han möter i den politiska vardagen faktiskt kommer från moderata partikamrater som menar herregud, hur kan du stötta den där idén, det är ju en sosseidé! Men Péter vill inte se det så. Han jobbar för kommuninnevånarna i Höganäs, och då gäller det att fånga upp de bästa idéerna som kan skapa största möjliga nytta för kommuninnevånarna, oavsett från vilket parti de ursprungligen kommer. Per bekräftar denna bild av Péters arbetsmetoder och berättar att Péter när han är ute och träffar företagarföreningarna i bygden, som har blå värderingar, ofta får höra: Det är bra Péter, du ska sköta kommunen, inte hålla på med en massa skit!. Detta angående de ideologiska dispyterna inom kommunalpolitiken. Pers önskan om att få ha en pott med garantipengar liknar i hög grad den vision Péter har om att kommunen skulle sätta av en summa pengar som var öronmärkta för just utveckling. Det skulle vara tillåtet att misslyckas med dessa pengar, och det tror Péter skulle uppmuntra folk till att våga 13

14 lite mer och tänka mer fritt. Inom statlig verksamhet såväl som inom den kommunala är man dålig på att våga. Men jag vet ju hur det är, jag har politiska motståndare som inte vill något hellre än att jag ska göra bort mig. AVRUNDNING Genom skrivandet av denna uppsats har jag verkligen förstått charmen med politik och förvaltning på kommunal nivå. Här kan man tala om att påverka folks liv! Jag har också fått stifta närmare bekantskap med fenomenet Fixar-Malte som har fascinerat mig så länge, samt varit inne och nosat på forskningsfältet New Public Management. Som om inte detta vore nog har jag fått inblick i hur två människor ser på arbete och förnyelse inom den kommunala verksamheten i Höganäs. Det har varit en inspirerande resa, och vem vet man skulle kanske ta och flytta till Höganäs? 14

15 KÄLLOR Borins, Sandford (2000): Loose cannons and rule breakers, or enterprising leaders? Some evidence about innovative public managers, Public Administration Review, Vol. 60, Iss. 6. Moon, Myung Jae (1999): The Pursuit of Managerial Entrepreneurship: Does Organization Matter?, Public Administration Review, Vol. 59, Iss. 1. Page, Stephen (2005): What s New about the New Public Management? Administrative Change in the Human Services?, Public Administration Review, Vol. 65, Iss. 6. Stevenson & Jarillo (1990): A Paradigm of Entrepreneurship: Entrepreneurial Management, Strategic Management Journal, Vol. 11. ÖVRIGA KÄLLOR Intervju med Péter Kovács, 10 december Intervjuer med Per Selldén, 14 och 15 december Anteckningar från Carin Holmquists föreläsning om entreprenöriellt ledarskap, 29 november BAKGRUNDSMATERIAL Folkesson, Anders (2004): Att förebygga fallolyckor och höftfrakturer bland äldre en samhällsekonomisk kalkyl, C-uppsats i NEK, Inst. för ekonomi, Karlstads universitet. Diverse tidningsartiklar om Fixar-Malte. Dan Olofssons gästföreläsning, Handelshögskolan 13 december

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap }

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap } { ledarskap } VAD HAR PERSONER SOM WALT DISNEY, OPRAH WINFREY, STEVE JOBS OCH ELVIS PRESLEY GEMENSAMT? JO, DE HAR ALLA MISSLYCKATS. VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! V isste du att de flesta framgångsrika

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Indexator Rotator Systems AB

Indexator Rotator Systems AB Indexators filosofi Indexators filosofi Indexator Rotator Systems har alltid jobbat med visioner och strategier. Dessa finns nedskrivna och ska verka som ett stöd i verksamhetens beslutsfattande på alla

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Konstruktiv feedback. Hur att hantera positiva/negativa beteenden...prestera mera

Konstruktiv feedback. Hur att hantera positiva/negativa beteenden...prestera mera Konstruktiv feedback Hur att hantera positiva/negativa beteenden..prestera mera Konstruktiv feedback Som chef och ledare är det avgörande att kunna ge medarbetare konstruktiv feedback, allt för att ge

Läs mer

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72.

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72. Sammanfattande mått Medarbetarindex 15 67 64 Förutsättningar i organisationen 25 53 52 Personlig arbetssituation 17 64 61 Samverkan och kunskapsdelning 12 72 63 Ledarskap 18 61 61 Handlingskraft 6 82 77

Läs mer

Skapa kreativa och innovativa testorganisationer. Staffan Iverstam, QualityMinds

Skapa kreativa och innovativa testorganisationer. Staffan Iverstam, QualityMinds Skapa kreativa och innovativa testorganisationer Staffan Iverstam, QualityMinds Kort om mig Staffan Iverstam, QualityMinds Civilekonom som arbetat med affärsutveckling och e-butiker. IT-konsult sedan 2001

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net

Läs mer

Hårt stål och mysiga parker!

Hårt stål och mysiga parker! Hårt stål och mysiga parker! Sammanfattning: Här reflekteras det över entreprenörens roll i en öppen ekonomi. -Hur klarade du av att göra något så fantastiskt och kreativt? -Jag visste inte att det var

Läs mer

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld Johan Åkesson Adjunkt (halvtid) Ekonomie licentiat Företagsekonomi - Sektion Redovisning, Gruppen för Ekonomistyrning, Handelshögskolan vid Göteborgs

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen 1 (9) Sida Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen RÅD FÖR EN BRA SÄKERHETSKULTUR I FÖRETAGET SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur Ett material från Arbetsgrupp

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu. Mina listor En Android-applikation Rickard Karlsson 2013-06-09 Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.se Innehållsförteckning 2. Innehållsförteckning 3. Abstrakt 4. Inledning/bakgrund

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Vinnande Ledarskap. @segermattias

Vinnande Ledarskap. @segermattias Vinnande Ledarskap @segermattias Vad är att vinna? Vad är att vara en vinnare? Vad är att vara vinnande? Vad ser du i bilden? Hur stor del av världens arbetskraft är engagerade i sitt arbete? 13 % Hur

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Personalpolitik Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2005-06-16, Kf 39/05 Ansvar Personalchef Personalpolitik Kävlinge

Läs mer

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44)

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst Justitiedepartementet Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) BUS - i

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

i praktiken» 6 6 personal&ledarskap # personal&ledarskap 1 2012 1

i praktiken» 6 6 personal&ledarskap # personal&ledarskap 1 2012 1 6 personal&ledarskap #1 2012 Från chefskontroll till självkontroll Folksam lyckades på fyra månader med att få de sämst presterande i kundtjänsten att lyfta sig till toppsäljarnas nivå. För att nå dit

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Att leva med stroke Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Jag visar en videofilm för att ni ska förstå vad vi talar om när vi talar om människor som drabbats av stroke. Den ger en liten inblick

Läs mer

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90% Sammanfattande mått Negativ Positiv 8 6 8 Medarbetarindex 9 77 67 65 Förutsättningar i organisationen 14 65 54 55 Personlig arbetssituation 12 73 65 63 Samverkan och kunskapsdelning 6 83 72 66 Ledarskap

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap Tre föreläsningar med Rune Ledarskapsstilar Några tankar om att utveckla en personlig stil. TGTU04. 14 nov 2011 Rune Olsson PIE, IEI, LiU. 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

ATT VÄLJA SIN CHEF OCH ATT LEDA UNGA

ATT VÄLJA SIN CHEF OCH ATT LEDA UNGA ATT VÄLJA SIN CHEF OCH ATT LEDA UNGA OM MIG Kajsa Asplund Psykolog Doktorerar på Handelshögskolan i Stockholm inom området Talent Management Skriver om organisationspsykologisk forskning på blogg.assessio.se

Läs mer

Ledarskapskriterier. Sida 1/5

Ledarskapskriterier. Sida 1/5 Sida 1/5 Ledarskapskriterier Den policy för ledarskap och medarbetarskap som antogs av kommunfullmäktige den 12 maj 2005 utgör, i de delar som rör ledarskapet, grunden för vad som förväntas av en ledare

Läs mer

MODERATERNA politikersnack.

MODERATERNA politikersnack. Av Marianne Rönnberg Galmor MODERATERNA politikersnack. VAL 2014 Moderaterna i Bjuvs kommun innehar fram till detta val oppositionsrådsposten. Men mycket har hänt sedan förra valet och vilka chanser M

Läs mer

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling Hej En fråga, vi undrar om ni har samma spaningar som vi? Efter att ha jobbat med förändringar sedan slutet av 90-talet, ser vi likartade utmaningar

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten Kvalitativt jämställdhetsarbete Varför fick jag uppdraget att prata på denna konferens? Vad kan kommunala räddningstjänster lära av

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Välkommen till Creosa.

Välkommen till Creosa. Välkommen till Creosa. Vi hjälper företag och organisationer att tänka kreativt, hitta nya lösningar på olika typer av problem och utmaningar och skapa förutsättningar för att förverkliga kreativa idéer.

Läs mer

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 ATT GÄLLA FR O M 2005-03-01 Syfte Västerviks kommun vill tydliggöra förutsättningar

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Det balanserade ledarskapet

Det balanserade ledarskapet Det balanserade ledarskapet Jag talade nyligen med en utländsk kontakt och vi talade om ledarskap. En av frågorna han ställde till mig var då; hur definierar du skillnaden mellan chef och ledare? Bra fråga

Läs mer

Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna:

Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna: Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna: Hur kan forskning bli en lika naturlig del i vardagen som arbetet med patienter? - Hur ska vi få ut budskapet så människor börjar tänka i de

Läs mer

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping Linköpings kommun linkoping.se Inledning Socialkontorets uppdrag är att informera, utreda, besluta om och följa upp enskilda människors rättigheter och

Läs mer

Så skapas goda jobb och väl fungerande verksamhet i offentlig sektor. Ann-Christin Frankenberg 2014-10-06

Så skapas goda jobb och väl fungerande verksamhet i offentlig sektor. Ann-Christin Frankenberg 2014-10-06 Så skapas goda jobb och väl fungerande verksamhet i offentlig sektor Ann-Christin Frankenberg 2014-10-06 2014-10-01 Metoder Hur har cheferna det? Enkät Klusteranalys Hur presterar organisationen? - Verksamhetsstudie

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Mat/näring Uppdrag 1

Mat/näring Uppdrag 1 Mat/näring Uppdrag 1 Ät minst tre saker under dagen som är bra för hjärnan. Tips: o Rågbröd o Gröt o Müsli o Fisk o Skaldjur o Kaffe o Färgrann frukt o Vinbär o Nässlor o Grönkål o Jordgubbar o Spenat

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,

Läs mer

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Mentorskapsprojektet i Göteborg 2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Läraren som visar ungdomar hur man räddar världen

Läraren som visar ungdomar hur man räddar världen Läraren som visar ungdomar hur man räddar världen Om socialt entreprenörskap i skolan Solen skiner och min gamla kollega Thor-Björn Schiller är på gott humör. De har lyckats vända en negativ utveckling

Läs mer

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

Det moderna ledaroch medarbetarskapet Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

Du Kvinna, köp ett företag!

Du Kvinna, köp ett företag! Du Kvinna, köp ett företag! Kvinnor, kvinnor, kvinnor Vad skulle männen vara utan kvinnor? Få min Herre, mycket få! Mark Twain Men det fanns också män i det förgångna som hade andra uppfattningar: Kvinnor

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

HARMONI SATT I SYSTEM

HARMONI SATT I SYSTEM HARMONI SATT I SYSTEM VÅR ENKLA FORMEL FÖR TRYGGA KUNDER 1+2=3+4 123 Du söker trygghet och harmoni, spänning kan du få på annat håll. Om man tänker på att ett byte av affärssystem är ett nästan lika stort

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe?

Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe? Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe? Av Bill Sims, Jr. Ärligt talat så har vi allvarliga problem med säkerhetskulturen, Bill. Det är verkligen en märklig upplevelse

Läs mer

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Page 1 of 6 Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Vad var plus med dagen? Nya kunskaper, träffa personer som jobbar med samma sak. Men framför allt det fokus som ESF nu lägger Page 2 of 6 på Strategisk

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

Uppskattning och frågande som skapar de bästa av världar

Uppskattning och frågande som skapar de bästa av världar Uppskattning och frågande som skapar de bästa av världar När människor systematiskt använder sina styrkor och bygger vidare på framgångsfaktorer och önskvärda lägen möjliggörs storverk. När vårt fokus

Läs mer

Ojämställt ledarskap

Ojämställt ledarskap SKTFs undersökning om det ojämställda ledarskapet en jämförande studie om chefers förutsättningar inom mansdominerad respektive kvinnodominerad verksamhet. Ojämställt ledarskap Oktober 2008 1 Inledning

Läs mer