FIXAR-MALTE EN INTRAPRENÖRIELL SOLSKENSHISTORIA SAMT TVÅ MANAGEPRENÖRER FRÅN HÖGANÄS. Julia Töringe, 18261

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FIXAR-MALTE EN INTRAPRENÖRIELL SOLSKENSHISTORIA SAMT TVÅ MANAGEPRENÖRER FRÅN HÖGANÄS. Julia Töringe, 18261"

Transkript

1 FIXAR-MALTE EN INTRAPRENÖRIELL SOLSKENSHISTORIA SAMT TVÅ MANAGEPRENÖRER FRÅN HÖGANÄS

2 INLEDNING Det var nu något år sedan jag hörde talas om Fixar-Malte för första gången och sedan dess har historien om hans tillblivelse fascinerat mig. Nu har jag då äntligen fått chansen att ta reda på lite mer om hur det egentligen gick till när vaktmästaren Malte Larsson blev alla Höganäs-gamlingars favorit, och hur han genom att hänga upp gardiner och dricka kaffe har kommit att tjäna in uppemot 10 miljoner årligen till den kommunala budgeten i Höganäs kommun. Jag blev under mitt handledningstillfälle inför detta uppsatsskrivande informerad om att uppgiften gick ut på att välja ut något från kursens teori och sedan på egen hand få det att möta ett stycke verklighet. Detta för att levandegöra teorierna och försöka få liv i modellerna. Men när jag går igenom kursens litteratur finner jag, föga förvånande, att det inte finns något som direkt berör entreprenöriella initiativ inom den offentliga sektorn. Artikeln av Stevenson & Jarillo 1 och föreläsningen om managepreneurs av vår lärare professor Carin Holmquist är nog det närmsta man kan komma, och visst väckte dessa en hel del intressanta tankar. Men jag tyckte ändå att det kändes otillräckligt att bara använda denna teori när jag hade på känn att det gick att komma närmare än så. Efter att ha gjort några artikelsökningar fick jag bekräftat att detta med entreprenörskap och nytänkande inom den offentliga sektorn är ett helt forskningsfält i sig 2, och jag blev alldeles till mig när jag såg hur mycket intressant det fanns att läsa på området. Jag tänker därför i denna uppsats låta fenomenet Fixar-Malte och dess skapare möta modellen Carin presenterade under föreläsningen om entreprenöriellt ledarskap, en modell som enligt Carin är grundad på artikeln av Stevenson & Jarillo. Men jag tänker också ta hjälp av några artiklar som jag hittade i databasen ABI Inform och som fanns tillgängliga i fulltext, artiklar som mer specifikt belyser och förklarar villkoren för entreprenörskap inom den offentliga sektorn. I skrivandet av denna uppsats tänker jag också ta vår lärare Carin Holmquist på orden och tillåta mig att ta ut svängarna och se till att ha så roligt som möjligt när jag skriver. 1 A Paradigm of Entrepreneurship: Entrepreneurial Management publicerad i Strategic Management Journal, vol. 11, Se exempelvis New Public Management som Page (2005) definierar på följande sätt: Although the specifics vary from country to country, all the initiatives seek to improve governmental performance by emphasizing customer service, decentralization, market mechanisms, cross-functional collaboration, and accountability for results. 2

3 SYFTE OCH INFALLSVINKLAR Innan jag påbörjade detta uppsatsprojekt hade jag en hel rad funderingar som hade sin utgångspunkt i fallet Fixar-Malte men som rörde sig på ett mer övergripande plan. Hur fungerar egentligen den kommunala verksamheten, om man ser till just nyskapande? Hur kan man verka entreprenöriellt i en tung, trög organisation som en kommun? Är det verkligen så tungt och trögt som jag föreställer mig? Finns det större inträdeshinder för kreativa tankar i den kommunala verksamheten? Det som jag i Fixar-Malte ser som ett tydligt entreprenöriellt initiativ, är det egentligen en del av en kommunalpolitikers vardag och naturliga arbetsuppgifter? Är en nytänkande och innovativ politiker verkligen entreprenöriell när hon/han driver igenom en sådan här sak som införandet av Fixar-Maltes tjänst, eller gör denne bara sitt jobb? Upplever kommunalpolitiker och tjänstemän själva att det finns ett spänningsförhållande mellan rollen som förvaltare och den som förnyare? Är dessa roller kanske i själva verket uppdelade mellan politiker och tjänstemän? Hur fungerar då samspelet mellan dessa grupper rörande de här frågorna? Hur stora krav kan man som kommuninnevånare ställa på sina lokala politiker och tjänstemän att de hela tiden söker efter nya lösningar och resurskombinationer, och visar handlingskraft nog att realisera dem? Och hur stort utrymme ger vi dem att då och då misslyckas med nya initiativ? Det var alltså det antagna spänningsförhållandet mellan rigida strukturer och nytänkande jag ursprungligen fascinerades av i historien om Fixar-Malte. Min utgångspunkt och tes var att det generellt sett finns en inneboende motsättning mellan att verka i en traditionstyngd förvaltningsapparat med administrativt fokus och samtidigt vara kreativ och nyskapande i entreprenöriell bemärkelse. Jag är ju inte direkt först i världshistorien med att grubbla över dessa frågor, och jag kommer knappast att komma fram till några allmängiltiga svar inom ramarna för detta lilla uppsatsprojekt. Som jag ser det är syftet med den här uppsatsen en personlig bildningsresa och jag har varken kraven eller förväntningarna att jag ska kunna besvara alla ovanstående frågor. Men jag använder dem för att ta fram ett antal teman efter vilka jag ämnar strukturera uppsatsen. 3

4 METOD OCH EMPIRISKT URVAL Jag har alltså valt att skriva om en innovation inom den offentliga sektorn och ämnar enligt instruktionerna analysera denna och dess skapare med hjälp av teoretiska infallsvinklar. Under min bildningsresa har jag intervjuat politikern Péter Kovács, mannen bakom Fixar-Malte, och tjänstemannen Per Selldén. Per Selldén, som är kommunchef i Höganäs kommun, basar över kommunledningskontoret som är kommunens centrala förvaltning. Kommunledningskontoret består av kansli (med överförmyndarexpedition, planavdelning och notarius publicus), personalavdelning, ekonomiavdelning och informationsavdelning (inklusive reception/växel och konsumentrådgivning). De ansvarar för övergripande personal-, ekonomi-, informations- och planfrågor samt kommunstyrelsens administration. Det politiska ansvaret för kommunledningskontorets verksamhet har kommunstyrelsen, vars ordförande är Péter Kovács. Péter Kovács, idag kommunalråd (m) och kommunstyrelsens ordförande, har hållit på med politik sedan han var 18 år vilket ger honom 22 år inom det politiska livet. Han har en bakgrund som ingenjör och har bland annat jobbat som tekniker, lärare, informatör och försäljningschef innan han blev heltidspolitiker. Per Selldén har ingen politisk bakgrund. Han har arbetat som tjänsteman under hela sitt yrkesverksamma liv och har tidigare bland annat varit kommunchef i Markaryds kommun och planeringschef i Ulricehamn, där han har ägnat sig mycket åt näringslivsfrågor. Han tillträdde till posten som kommunchef i Höganäs kommun i slutet av Per arbetade därför inte i kommunen när Fixar-Malte kom till världen, men jag har ändå valt att prata med honom eftersom han och Péter Kovács idag har ett nära samarbete och samverkar för att uppnå ett nyskapande klimat inom den kommunala verksamheten. Intervjuerna har av geografiska skäl gjorts per telefon. Det har varit semi-strukturerade kvalitativa intervjuer som har pågått i drygt en timme vardera. Intervjun med Per Selldén delades upp i två tillfällen eftersom han hade ett möte som gjorde oss tvingade att avbryta det första intervjutillfället. 4

5 FENOMENET FIXAR-MALTE OCH DESS TILLBLIVELSE Vem är då egentligen denna Fixar-Malte? Fenomenet Fixar-Malte är en ny kommunal tjänst som inrättades på initiativ av Péter Kovács, moderat kommunalråd i Höganäs kommun. Det hela började när Péter Kovács under förra mandatperioden blev utsedd till ordförande i socialnämnden i Höganäs. Socialnämnden är den näst största förvaltningen inom den kommunala verksamheten, och den största delen av socialnämndens budget går till äldrevård. Enligt Péter Kovács är posten som ordförande i socialnämnden en av de mest utsatta inom kommunalpolitiken. Han menar att man lätt blir utsedd till världens buse eftersom man måste göra prioriteringar bland utsatta grupper. Ansvarsområdet var helt nytt för honom, och därför försökte han sätta sig in i det grundligt för att försöka förstå hur verksamheten fungerade. När han satt där och gick igenom socialnämndens utgiftsposter hittade han ett konto som hette rehabilitering som var ett verkligt stort kostnadsställe. När han frågade sina tjänstemän vad det rörde sig om berättade de att det i första hand handlade om rehabilitering av gamla människor med fallskador, som lårbensbrott, höftfrakturer och andra typer av skador. Sjukhusen skickar idag hem sina patienter allt tidigare, ett lårbensbrott som på 70-talet föranledde en sjukhusvistelse på mellan 30 och 40 dagar är nu nere i en vecka i genomsnitt. Men folk läker inte snabbare idag än tidigare, därför krävs det nu istället stora rehabiliteringsinsatser på kommunal nivå i form av hemsjukvård, vårdboenden och andra typer av rehabiliteringsåtgärder. Ett sätt att se på detta hade varit att beklaga sig över att dessa olyckor äter upp en så stor del av budgeten men att det samtidigt inte fanns så mycket att göra, de gamla måste ju få den vård de behöver. Men Péter Kovács nöjde sig inte riktigt med det, han ville förstå varför dessa olyckor överhuvudtaget inträffade i så hög utsträckning. Han berättar: Jag tänkte som lekman jaha, de är väl ute och går med rullatorn och snubblar på trottoarkanter eller på knutor i asfalten. Men tjänstemännen hade andra besked. De kunde berätta att över 90 % av alla fallolyckor skedde mellan hemmets fyra väggar. Men varför trillade då alla dessa gamlingar? Jo, detta hade man också en ganska bra uppfattning om eftersom varje tillbud journalfördes. I hälften av fallen handlade det om att man skulle göra något som man gjort i hela sitt liv men nu inte hade en kropp till längre. Statistiken över antalet frakturer gick exempelvis spikrakt upp runt den första advent när det var dags att hänga upp julgardinerna. Den andra hälften kom sig av att man hade 5

6 snubblat på lösa sladdar och mattkanter eller halkat i duschen. Ett vanligt olycksscenario inbegrep den förlängningssladd till telefonen som finns i många gamla människors hem. När man skulle ringa till dottern hade man gått och hämtat telefonen från hallen och ut i köket för att kunna sitta ner och prata vid köksbordet, och sen när man hade pratat färdigt trasslade man in sig i sladden och föll. Det rörde sig följaktligen om mycket enkla problem som sedan fick katastrofala konsekvenser och tvingade folk att flytta till vårdboenden i förtid, begränsade deras rörlighet med flera år och i flera fall faktiskt ledde till döden. Péter berättar: Så då tänkte jag vad gör man nu åt detta? Jo, vi måste ju informera dessa gamlingar om riskerna. Så vi tog fram en glassig informationsbroschyr och bjöd in PRO och de andra pensionärsorganisationerna för att diskutera saken. Ja, och alla satt där och nickade och höll med så klart. Men det blev ändå ingen ändring i statistiken. För när vi frågade de gamla som hade ramlat om varför de inte hade bett sina barn om hjälp sa de att de inte ville störa dem med sådana här småsaker, de hade ju så mycket att göra. Då satte sig Péter ner igen och började räkna på vad en benfraktur egentligen kostade samhället i reda pengar. När han hade räknat ihop allt från ambulanstransport, operation, eftervården på sjukhus, rehabilitering på kommunens sjukhem och även räknat in den kostnad det innebar att hälften av dem som fick frakturer inte vågade eller kunde flytta tillbaka hem utan fick beredas plats på kommunens vårdboenden, då landade han på i genomsnitt en miljon kronor. Det fanns alltså enligt hans beräkning runt en miljon att spara för varje fraktur som kunde undvikas. Och då hade man ännu inte räknat in all livskvalitet som kunde sparas för bygdens gamla om man kunde undvika den smärta, rädsla och panik som följde av att ligga skadad någonstans och vänta på att bli hittad, och den för många förlorade rörligheten för resten av livet. I Höganäs kommun, med innevånare, skedde det årligen mellan benbrott, så det sade ju sig självt att här fanns det pengar att spara. Det var då Péter fick idén om att införa en ny och kostnadsfri tjänst för Höganäs gamla. Det skulle vara en slags kommunal allfixar-tjänst såg han framför sig, en vaktmästare som kunde åka omkring i bygden till kommunens gamla och hjälpa dem med just de här vardagliga sakerna som orsakade så många olyckor. Han ville också att denna vaktmästare skulle fungera som kommunens ögon in i de gamlas hem och vara vaksam på hala badkar, lösa mattkanter, sladdar och andra faror i hemmiljön, och själv erbjuda sig att fixa till de där sakerna när han ändå var där. 6

7 Så hur gick det då? Peter berättar vidare: Då försökte jag övertyga socialnämnden om att införa en sådan här ny tjänst, som skulle vara kostnadsfri, och jag fick med mig alla. För vem skulle politiskt våga gå emot en sådan här idé? Sen var det bara rekryteringen som återstod. Då föll det sig så väl att det redan fanns en vaktmästare i kommunens rullor som hade arbetat åt några äldreboenden men som nu var i behov av nya uppgifter. Detta var Malte Larsson. Péter kände till honom och kallade in honom på sitt rum. Jag gjorde inga statuter utan jag gav honom ett uppdrag. Nu ska du ta hand om traktens gamla, sa jag. Och så fick han stränga order att inte stressa, att ta sig ordentlig tid och att stanna och dricka kaffe hos dem som ville. Idag är han vår absolut mest produktive kommunanställd. Han kostar oss med bil och allt under en halv miljon kronor, och han sparar åt kommunen mellan 8-10 miljoner årligen. Konceptet Fixar-Malte har spridit sig i rask takt och har nu kopierats av uppåt 50 kommuner runt om i Sverige, som inser hur mycket det finns att spara i livskvalitet och pengar. I de fall försöken inte har slagit väl ut handlar det enligt Péter om att de har varit slarviga med rekryteringen. När kommuner hör av sig för att be om råd tipsar han dem om att hitta en man, 55+, han ska vara händig men framför allt lugn och social. Han är medveten om att det är lite kontroversiellt att säga så, men han tror att det är det som fungerar bäst. Det funkar inte när det drösar in ungdomar med piercningar överallt, då känner sig de gamla inte trygga. Han fortsätter: Vår Fixar-Malte älskar gamla tanter. Han har mobilen på dygnet runt, han känner sig som deras ängel. Och han är inte för fin för något uppdrag, förutom att byta gardiner och säkra badkar hjälper han de gamla att ratta in Radio Malmöhus eller köpa ut från Systemet. Då kallar vi honom för Langar- Malte, men sådana saker är faktiskt lika viktiga. Fixar-Malte fyller således även en viktig social funktion när han sitter där och småpratar över en kopp kaffe, och tanterna är enligt Péter så förtjusta i honom att de går till frissan för att få håret lagt innan han kommer. Idag servar Malte Larsson runt 350 pensionärer i kommunen, och hans insatser har förändrat olycksstatistiken dramatiskt. Antalet fallolyckor har nästan halverats bland kommunens gamla och antalet frakturer har minskat med en tredjedel. Hans hjälp avlastar också hemtjänsten till viss del, och i Höganäs har man märkt av ett minskat tryck på servicehemmen då de gamla vågar bo kvar hemma längre. 7

8 SYNEN PÅ ENTREPRENÖRSKAP Moon 3 skriver i sin artikel The Pursuit of Managerial Entrepreneurship: Does Organization Matter? 4 att begreppet entreprenörskap ofta okritiskt lyfts ur sitt näringslivssammanhang för att användas inom den offentliga sektorn, utan att nödvändiga justeringar eller konceptuella klarlägganden har gjorts på vägen. För att inte själv försätta mig i denna prekära situation vill jag tydliggöra min egen syn på entreprenörskap. Jag anammar definitionen av Stevenson & Jarillo 5 i vilken de betonar att entreprenörskap är en process genom vilken individer, antingen på egen hand eller inom en organisation, strävar efter att hitta möjligheter utan att låta sig begränsas av vilka medel han/hon/de har till sitt förfogande. Stevenson & Jarillo betonar alltså möjlighetssökande och handling i sin definition. De fokuserar också på det entreprenöriella beteendet eller processen istället för på individuella karaktärsegenskaper och skriver att det typiska för entreprenörer är att de strävar efter att hitta lösningar ( to find a way ). Under mina intervjuer har jag kalibrerat denna min grundsyn med Péter Kovács och Per Selldén genom att fråga dem hur de ser på fenomenet entreprenörskap. Båda har, liksom jag, betonat förmågan till handling och att inte acceptera ett nederlag utan att hela tiden söka sig nya vägar. Péter säger: Orden det går inte existerar inte för mig. Då måste jag prova!, och Per definierar entreprenörskap som att ständigt hitta nya vägar för att nå målet. FÖRVALTARE ELLER FÖRNYARE? Per Selldén och Péter Kovács har visserligen två olika roller i det kommunalpolitiska spelet, den ene som folkvald politiker och den andre som opolitisk tjänsteman, men deras syn på sina respektive uppdrag är ändå påfallande lika. Båda betonar betydelsen av ett ständigt ifrågasättande och ingen av dem identifierar sig särskilt starkt med det förvaltande uppdraget. Per Selldén anser att alla organisationer, oavsett om de är offentliga eller näringsidkande, tenderar att bli förvaltande när de har blivit färdiga och uppnått ett visst mognadsstadium. Det är samma fenomen överallt. Därför är hans motto att dagligen göra förändringar och anpassningar i den 3 Myung Jae Moon är assisterande professor vid The Graduate School of Public Affairs, University of Colorado, Denver. 4 Publicerad i Public Administration Review, januari Hämtad ur artikeln A Paradigm of Entrepreneurship: Entrepreneurial Management publicerad i Strategic Management Journal, vol. 11,

9 kommunala organisationen. Vårt uppdrag är inte att förvalta arvet, säger han, det är att förnya det. Han tror inte på gigantiska organisationsförändringar, han tror att dessa i själva verket skapar mer problem än de löser. Men just att driva den här dagliga utvecklingen ser han som oerhört viktigt och anser vara en stor del av sitt uppdrag som kommunchef. Moon (1999) skriver att begreppet entreprenörskap för många inom den offentliga sektorn representerar en form av offentligt företag, en hybridform mellan offentlig och privat organisation som betraktas vara en mer effektiv organisationsform för ett visst slags offentlig verksamhet. Detta tycker jag verkar stämma väl in på det synsätt som Per Selldén ger uttryck för när han säger att han vill få in mer av ett koncerntänkande i den kommunala verksamheten i Höganäs. Per och Péter samarbetar mycket för att försöka få detta till stånd. Per menar att det bland alla innevånare i Höganäs kommun inte finns någon som bryr sig ett skvatt om den organisatoriska uppdelningen i nämnder och förvaltningar. Saker och ting ska helt enkelt fungera och all kommunal verksamhet ser man som kommunen. Därför gäller det att utnyttja resurserna bäst varhelst de är och stimulera till resursanvändande över förvaltningsgränserna. Det är detta han lägger i begreppet koncerntänkande och han arbetar också för att skapa utrymme för de kommunalt anställda att lättare kunna byta arbetsplatser inom den kommunala verksamheten. Per berättar att Péter kom upp till honom häromdagen och tyckte att det var så roligt eftersom han hade sett en tjej från räddningstjänsten som satt och hjälpte till med att köra löner inne på kommunkansliet. Sådant vill Per få till i ännu större utsträckning, och han menar att eftersom kommunen faktiskt är en tjänsteproducerande organisation måste de ha en form av kundperspektiv, även om många ryggar för detta ord. PER OCH PÉTER ETT TEAM AV MANAGEPRENÖRER Borins 6 har gjort en studie av arbetssätt och egenskaper hos innovativa ledare inom den offentliga sektorn. I sin artikel Loose cannons and rule breakers, or enterprising leaders? Some evidence about innovative public managers 7, kommer han fram till följande: 6 Sandford Borins är professor i Public Management vid University of Toronto. 7 Publicerad i Public Administration Review, november

10 Innovators are creatively solving public-sector problems and are usually proactive in that they deal with problems before they escalate to crises. They use appropriate organizational channels to build support for their ideas. They take their opponents seriously and attempt to win support for their ideas through persuasion or accommodation. Borins menar vidare att dessa kreativa problemlösare inom den offentliga sektorn ofta visar prov på stor integritet och tillförlitlighet i sitt sätt att arbeta genom att de tar sina meningsmotståndare på allvar, utvecklar en klar och väl underbyggd vision av innovationen de vill driva igenom och genom att arbeta med nogsamma utvärderingsmetoder. Denna beskrivning stämmer i mina ögon väl in på det sätt som både Per och Péter säger sig arbeta. Péter menar att han vinnlägger sig om att förankra sina idéer hos både tjänstemän och politiskt tillsatta kolleger innan han driver igenom en fråga. Han säger: Jag går aldrig fram med en idé som jag vet är politiskt dödfödd. Men jag vet också att alla har en Akilleshäl, så det gäller att veta var man ska killa folk. Därför försöker han underbygga sina resonemang i största möjliga mån, och han berättar att han just har avslutat en vecka som sopåkare och även har arbetat ute på vårdboenden för att se till att alltid ha god kontakt med verksamheten han är satt att styra. Det är oftast fotfolket som vet bäst, menar han. Péter säger sig få minst 15 idéer om dagen. Jag är hialös, jag har ofta bråttom. Det är både min styrka och min svaghet. Alla Péters idéer realiseras inte, och det är nog tur det tror han själv. Péter säger att samarbetet med Per är mycket värdefullt. De kan tala öppet inför varandra, Péter testar sina idéer på Per under inofficiella samtal och Per hjälper honom att gallra bort de värsta idéerna. Péter säger: Jag gasar och Per bromsar. Han och jag är ett bra team. Per håller med Péter om att deras samarbete är bra, men han tycker att han själv ibland får ta rollen av att gasa eftersom Péter stundtals känner sig bakbunden av vilka lösningar som är politiskt gångbara och vilka som inte är det. Då får jag använda mig av entreprenörskapet, säger Per. Om en idé inte går igenom en dag så frågar jag kanske nästa dag på ett lite annat sätt. Det är det som gäller, att hela tiden hitta på nya vägar för att nå fram till målet. Per tycker alltså inte att det finns en uppdelning i samspelet mellan politiker och tjänstemän i så måtto att det är politikerna som står för det nyskapande och kommer med de entreprenöriella initiativen och tjänstemännen som står för det förvaltande. Han menar att entreprenörskapet inom kommunen kommer från båda håll, och att det oftast handlar om samarbeten. Han berättar: Ibland får vi ny lagstiftning från tunnelbaneåkarna uppe i Stockholm som ska ända ner till oss i Höganäs, och det 10

11 blir inte alltid så bra. Ibland får vi balansera på regelverkets gränser och hjälpas åt allihop för att klara det. DET STRATEGISKA BALANSERANDET Carin Holmquist tog under sin föreläsning om entreprenöriellt ledarskap 8 upp svårigheterna i att hitta den strategiska balansen och menar att det hela tiden handlar om att göra en avvägning mellan stabilitet och förändring. Hennes exempel handlade om nystartade högteknologiska innovativa företag som strävade efter att hitta en balans mellan de två motstridiga behoven att antingen lägga tyngdpunkten på att bygga upp en marknad för att göra pengar av den nya produkten, eller att satsa på att gå vidare och ytterligare utveckla den teknologiska innovationen. Resonemanget är visserligen taget ur sitt sammanhang, men jag tycker ändå att formuleringarna passar väl in i den kommunalpolitiska kontexten. Inom den offentliga verksamheten är det här spänningsförhållandet mellan olika motstridiga intressen ständigt närvarande. Som jag ser det är skillnaden mellan det offentliga och det privata att man inom offentlig sektor faktiskt inte har samma utrymme för risktagande och inte på samma sätt har valmöjligheten att exempelvis välja en viss strategi och driva den fullt ut för att sedan se hur det går. Valmöjligheten existerar inte att faktiskt dra sig ur, stänga butiken och göra något annat om det inte går som det var tänkt. Om man betraktar Péter Kovács och Per Selldéns utsagor om sitt samarbete inom Höganäs kommun utifrån den modell som enligt Carin är grundad på artikeln av Stevenson & Jarillo 9, anser jag att det finns fog för att påstå att Per och Péter, genom sitt samarbete, faktiskt lyckas skapa sig ett strategiskt handlingsutrymme genom att turas om att betona en entreprenöriell och nyskapande respektive en administrativ och förvaltande fokus. På så sätt kan de kanske sägas uppnå den strategiska balans som är så eftersträvansvärd. Men för att uttala sig vidare om detta skulle det behövas en betydligt mer omfattande studie än denna lilla uppsats, och jag skulle också vilja se modellen i det sammanhang den är hämtad ur för att våga dra slutsatser utifrån den. 8 Handelshögskolan, 29 november A Paradigm of Entrepreneurship: Entrepreneurial Management publicerad i Strategic Management Journal, vol. 11,

12 RISKTAGANDEN, MOTSTÅND OCH BELÖNINGSSYSTEM Om det är någon kommunal tjänsteman som gör något fel, då hängs han ut i tidningen. Då får man till slut en miljö där ingen vågar göra någonting. Så sa Dan Olofsson, Sigma, under sin gästföreläsning i vår kurs den 13 december. Många som uttalar sig om entreprenörskap, såväl teoretiker som praktiker, betonar vikten av möjligheten att faktiskt få göra fel ibland, att få ta risker och gå in i projekt som kanske inte faller så väl ut men som istället leder fram till något annat. Hur är då Péter Kovács syn på det här med risktagande inom kommunalpolitiken? Och hur tänker tjänstemannen Per Selldén? Per menar att det ligger i kulturen inom den kommunala verksamheten och i förutsättningarnas natur att folk strävar mot ett mer förvaltande tillstånd. Han tror att det hänger ihop med en rädsla för att göra fel. Han tror att många tänker att om man bara gör som man alltid har gjort så kan ingen beskylla en för att ha gjort fel. Per säger: Det är som att vi inte får lov att göra fel, då kommer det ut i lokaltidningen med en gång. Men vi är ju också människor, och då blir det fel ibland. Varför förväntas det att vi ska göra allting perfekt och aldrig misslyckas? Den här attityden försöker han jobba med för att få bort bland sina medarbetare och han försöker på olika sätt skapa ett mer tillåtande klimat. Han vill få dem att tänka: vi gör inte fel, men ibland kan vi hamna lite snett. Det här arbetar han med aktivt, bland annat genom något han kallar för ledarforum som är en form av chefsträffar som han har två gånger årligen med samtliga ledare inom Höganäs kommun. Under dessa träffar uppmuntrar han de anställda att ta egna initiativ, han lyfter fram bra exempel på nytänkande inom kommunen och försöker föra in den synen överallt. Han menar vidare: Enda sättet att undvika misstag är att inte göra någonting alls, men den kulturen är livsfarlig. Då blir vi som förvaltande organisation snabbt helt omoderna. Per skulle gärna se att det fanns medel avsatta i den kommunala budgeten för garantiåtaganden, det vill säga en buffert för ersättningar att ta till just i de fall när något kanske inte föll så väl ut. Han jämför med exempelvis Volvo, för vilka det är en självklarhet att avsätta pengar för oväntade framtida kostnader till följd av produktionsfel och annat. Men Per kan se rubrikerna framför sig om den här saken skulle komma på tal: I år avsätter kommunen 5 miljoner för garantiåtaganden! 12

13 Per och Péter har för att undvika felaktiga förväntningar på Höganäs kommuns åtaganden tillsammans drivit igenom framtagandet av något som kallas för Kommunpraktikan, i vilken de som första kommun i Sverige klart och tydligt preciserar för kommuninnevånarna vilken verksamhet som utförs för skattepengarna och vad de kan förvänta sig i form av service och tjänster. Kommunpraktikan är tänkt att fungera som en slags varudeklaration av den kommunala verksamheten, enligt grundtemat att om kommunen inte talar om vad de levererar kan de heller inte få nöjda kunder. Det huvudsakliga målet med boken är att alla ska få en god uppfattning av vad som görs för skattepengarna, och därigenom också ställa rimliga krav på vad verksamheten kan och ska prestera. Per berättar angående frågan om belöningssystem att de ibland använder sig av regelrätta utfästelser i stil med: lyckas ni med en bra EU-ansökan så får ni 5000 kronor så att ni kan åka ner till Bryssel och följa processen. För övrigt är det den individuella lönesättningen man använder för att belöna anställda som visar prov på nytänkande och en vilja att utveckla och förbättra den verksamhet de verkar inom. Men ett av de kanske mest effektiva belöningssystemen, som ofta glöms bort menar Per, det är att få uppmärksamhet för något bra man har gjort. Under Pers ledarforum med de kommunala cheferna använder han sig av detta. Det kan ofta vara belöning nog att få stå i strålkastarljuset en stund, att få beröm inför andra chefer, få acceptans inom organisationen och kanske till och med bli omskriven i tidningen för något bra man har gjort. Man får inte glömma bort sådana värden. Péter menar att det största motståndet han möter i den politiska vardagen faktiskt kommer från moderata partikamrater som menar herregud, hur kan du stötta den där idén, det är ju en sosseidé! Men Péter vill inte se det så. Han jobbar för kommuninnevånarna i Höganäs, och då gäller det att fånga upp de bästa idéerna som kan skapa största möjliga nytta för kommuninnevånarna, oavsett från vilket parti de ursprungligen kommer. Per bekräftar denna bild av Péters arbetsmetoder och berättar att Péter när han är ute och träffar företagarföreningarna i bygden, som har blå värderingar, ofta får höra: Det är bra Péter, du ska sköta kommunen, inte hålla på med en massa skit!. Detta angående de ideologiska dispyterna inom kommunalpolitiken. Pers önskan om att få ha en pott med garantipengar liknar i hög grad den vision Péter har om att kommunen skulle sätta av en summa pengar som var öronmärkta för just utveckling. Det skulle vara tillåtet att misslyckas med dessa pengar, och det tror Péter skulle uppmuntra folk till att våga 13

14 lite mer och tänka mer fritt. Inom statlig verksamhet såväl som inom den kommunala är man dålig på att våga. Men jag vet ju hur det är, jag har politiska motståndare som inte vill något hellre än att jag ska göra bort mig. AVRUNDNING Genom skrivandet av denna uppsats har jag verkligen förstått charmen med politik och förvaltning på kommunal nivå. Här kan man tala om att påverka folks liv! Jag har också fått stifta närmare bekantskap med fenomenet Fixar-Malte som har fascinerat mig så länge, samt varit inne och nosat på forskningsfältet New Public Management. Som om inte detta vore nog har jag fått inblick i hur två människor ser på arbete och förnyelse inom den kommunala verksamheten i Höganäs. Det har varit en inspirerande resa, och vem vet man skulle kanske ta och flytta till Höganäs? 14

15 KÄLLOR Borins, Sandford (2000): Loose cannons and rule breakers, or enterprising leaders? Some evidence about innovative public managers, Public Administration Review, Vol. 60, Iss. 6. Moon, Myung Jae (1999): The Pursuit of Managerial Entrepreneurship: Does Organization Matter?, Public Administration Review, Vol. 59, Iss. 1. Page, Stephen (2005): What s New about the New Public Management? Administrative Change in the Human Services?, Public Administration Review, Vol. 65, Iss. 6. Stevenson & Jarillo (1990): A Paradigm of Entrepreneurship: Entrepreneurial Management, Strategic Management Journal, Vol. 11. ÖVRIGA KÄLLOR Intervju med Péter Kovács, 10 december Intervjuer med Per Selldén, 14 och 15 december Anteckningar från Carin Holmquists föreläsning om entreprenöriellt ledarskap, 29 november BAKGRUNDSMATERIAL Folkesson, Anders (2004): Att förebygga fallolyckor och höftfrakturer bland äldre en samhällsekonomisk kalkyl, C-uppsats i NEK, Inst. för ekonomi, Karlstads universitet. Diverse tidningsartiklar om Fixar-Malte. Dan Olofssons gästföreläsning, Handelshögskolan 13 december

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet Annika Zika-Viktorsson & Hans Björkman En innovation är en idé som omsatts i praktiken. En innovation kan vara en ny produkt eller tjänst, men också något

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande

Läs mer

17 September 2015 handlingar separat bilaga. Nr 91 Svar på interpellation av Annette Carlson (M) till Ulf Olsson (S); Budskap på Orangeriet

17 September 2015 handlingar separat bilaga. Nr 91 Svar på interpellation av Annette Carlson (M) till Ulf Olsson (S); Budskap på Orangeriet 17 September 2015 handlingar separat bilaga Nr 91 Svar på interpellation av Annette Carlson (M) till Ulf Olsson (S); Budskap på Orangeriet Nr 91 Svar på interpellation av Annette Carlson (M) till Ulf Olsson

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,

Läs mer

4 av 5 svarat= 80 % 8 av 10 svarat: 80 % Kön Kvinna 22 1 4 15 9 49% 51 Man 15 3 4 20 12 51% 54 Totalsumma: 105. svar ej i samma frekvens

4 av 5 svarat= 80 % 8 av 10 svarat: 80 % Kön Kvinna 22 1 4 15 9 49% 51 Man 15 3 4 20 12 51% 54 Totalsumma: 105. svar ej i samma frekvens 2007 års brukarundersökning socialpsykiatriska området. 12 frågor 37 av 66 56 % 4 av 5 80 % 8 av 10 svarat: 80 % 35 av 47 svar= 74% 22 av 24 92% 106 av 152 70 % svarsfrekvens Ålder 18-35 år 2 1 2 10 2

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72.

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72. Sammanfattande mått Medarbetarindex 15 67 64 Förutsättningar i organisationen 25 53 52 Personlig arbetssituation 17 64 61 Samverkan och kunskapsdelning 12 72 63 Ledarskap 18 61 61 Handlingskraft 6 82 77

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Workshop 00:Almestrand Nina Söderström Malin Sörman Maria Hager Under åren 1999 2000 genomförde jag min andra fotografiska workshop på ett behandlingshem för mammor och deras barn. Hemmets uppgift är att

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten Kvalitativt jämställdhetsarbete Varför fick jag uppdraget att prata på denna konferens? Vad kan kommunala räddningstjänster lära av

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90% Sammanfattande mått Negativ Positiv 8 6 8 Medarbetarindex 9 77 67 65 Förutsättningar i organisationen 14 65 54 55 Personlig arbetssituation 12 73 65 63 Samverkan och kunskapsdelning 6 83 72 66 Ledarskap

Läs mer

Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe?

Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe? Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe? Av Bill Sims, Jr. Ärligt talat så har vi allvarliga problem med säkerhetskulturen, Bill. Det är verkligen en märklig upplevelse

Läs mer

Chefspolicy för Söderköpings kommun

Chefspolicy för Söderköpings kommun y c i l o p s Chef Chefspolicy för Söderköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-04-13 43 Söderköpings vision Söderköping är en av landets mest åtråvärda kommuner att uppleva, leva och verka i.

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Konstruktiv feedback. Hur att hantera positiva/negativa beteenden...prestera mera

Konstruktiv feedback. Hur att hantera positiva/negativa beteenden...prestera mera Konstruktiv feedback Hur att hantera positiva/negativa beteenden..prestera mera Konstruktiv feedback Som chef och ledare är det avgörande att kunna ge medarbetare konstruktiv feedback, allt för att ge

Läs mer

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR Ledningen har en nyckelroll för att företaget ska bli bättre på att förhindra olyckor och tillbud. Ord måste omsättas i handling och en viktig uppgift är att involvera alla

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Vallentuna kommuns värdegrund:

Vallentuna kommuns värdegrund: PERSONALPOLITISKT PROGRAM Fastställt av kommunfullmäktige 1991. Jämställdhet och mångfald reviderat 2000. Avsnitt "Lön - belöning" reviderat 2001 Reviderat av Kommunstyrelsens arbetsutskott i januari 2007

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Hemsidans betydelse inom förskolan

Hemsidans betydelse inom förskolan Hemsidans betydelse inom förskolan VFU-rapport Författares för- och efternamn: Fatima Landstedt och Wanvisa Khakhammay Pedagogiska Institutionen kurs- eller utbildningsnamn: Pedagogik och utbildning 1,

Läs mer

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

Det moderna ledaroch medarbetarskapet Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur SÄKERHETSKULTUR Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur 2 3 Begreppet säkerhetskultur började diskuteras på allvar i samband med utredningen av kärnkraftsolyckan

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Policy för Ulricehamn en lärande organisation

Policy för Ulricehamn en lärande organisation Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Policy för Ulricehamn en lärande organisation ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-01-08 ANSVAR UPPFÖLJNING: Kommunchef GÄLLER TILL OCH MED:

Läs mer

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap }

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap } { ledarskap } VAD HAR PERSONER SOM WALT DISNEY, OPRAH WINFREY, STEVE JOBS OCH ELVIS PRESLEY GEMENSAMT? JO, DE HAR ALLA MISSLYCKATS. VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! V isste du att de flesta framgångsrika

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

ÄR DINA MEDARBETARE MOTIVERADE?

ÄR DINA MEDARBETARE MOTIVERADE? Dale Carnegie Trainings ledarskapsguide: ÄR DINA MEDARBETARE MOTIVERADE? Lär dig motivera olika typer av medarbetare och bygg relationer som skapar entusiasm, motivation och engagemang på arbetsplatsen.

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Boomerang 360 ID: Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna

Boomerang 360 ID: Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna Boomerang 360 ID: 1972 Totalt har 6 av 9 slutfört analysen (67 %) Analysdatum: 2008-11-05 Utskriftsdatum: 2017-01-24 Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen 4 191 47 Sollentuna +46-8-791

Läs mer

de Ming Thomas de Ming

de Ming Thomas de Ming de Ming Thomas de Ming hjälper organisationer som Scania att utveckla sitt förbättringsarbete och han har skapat ett koncept som han kallar Förbättringsfabriken. Han har också uppdraget från Stiftelsen

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Skapa kreativa och innovativa testorganisationer. Staffan Iverstam, QualityMinds

Skapa kreativa och innovativa testorganisationer. Staffan Iverstam, QualityMinds Skapa kreativa och innovativa testorganisationer Staffan Iverstam, QualityMinds Kort om mig Staffan Iverstam, QualityMinds Civilekonom som arbetat med affärsutveckling och e-butiker. IT-konsult sedan 2001

Läs mer

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management 6. Att få mer gjort under en dag - Time Management Tiden är en unik och icke förnybar resurs. Den tid som gått får du inte igen. Du kommer inte att få mer tid, du har ett visst antal timmar till ett visst

Läs mer

Ditt och mitt Indexator

Ditt och mitt Indexator Indexators filosofi 2 Ditt och mitt Indexator INDEXATOR har alltid jobbat med visioner och strategier. Dessa finns nedskrivna och ska verka som ett stöd i verksamhetens beslutsfattande på alla nivåer.

Läs mer

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

Processledarmanual. Landsbygd 2.0 Processledarmanual Landsbygd 2.0 Historien bakom Landsbygd 2.0 Landsbygdens invånare blir äldre, färre och dummare... Knappast! Men vi måste bli bättre på att ta vara på alla lantisars tankar och ideér.

Läs mer

Utvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015

Utvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Karlstad Upplevelse av dagen Panelen Malte Hallqvist Clas Malmström Eva Vingård 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 62 av 200 svar Utvärdering Sunne Upplevelse

Läs mer

Vad är det då som gör att man inte får en bra start?

Vad är det då som gör att man inte får en bra start? Guide: Bra start på nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb, oavsett om det är externt eller internt, finns det förstås många frågor, funderingar och förväntningar. Både från din sida och från arbetsgivarsidans.

Läs mer

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld Johan Åkesson Adjunkt (halvtid) Ekonomie licentiat Företagsekonomi - Sektion Redovisning, Gruppen för Ekonomistyrning, Handelshögskolan vid Göteborgs

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Målbild för medarbetarskap. Vi skapar välfärd. för mölndalsborna. Vi vet när vi gör ett bra jobb. Vi omprövar och utvecklas

Målbild för medarbetarskap. Vi skapar välfärd. för mölndalsborna. Vi vet när vi gör ett bra jobb. Vi omprövar och utvecklas Vi skapar välfärd Målbild för medarbetarskap för malsborna Vi vet när vi gör ett bra jobb Vi omprövar och utvecklas å här vill vi ha det i M Visst är du en bra medarbetare! Men man kan alltid utvecklas,

Läs mer

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt

Läs mer

Chef i Mjölby kommun KS/2016:172. Dokumentansvarig: Personalchef

Chef i Mjölby kommun KS/2016:172. Dokumentansvarig: Personalchef Chef i Mjölby kommun KS/2016:172 Dokumentansvarig: Personalchef Inledning Att vara chef är ett av de viktigaste uppdragen i Mjölby kommun. Uppdraget är utmanande och stimulerande, med fokus på att nå goda

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

i praktiken» 6 6 personal&ledarskap # personal&ledarskap 1 2012 1

i praktiken» 6 6 personal&ledarskap # personal&ledarskap 1 2012 1 6 personal&ledarskap #1 2012 Från chefskontroll till självkontroll Folksam lyckades på fyra månader med att få de sämst presterande i kundtjänsten att lyfta sig till toppsäljarnas nivå. För att nå dit

Läs mer

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar 1 Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Skapandet av en byggelibygghörna på förskolan blev inte bara en plats för konstruktion.

Läs mer

Mindre styrdans mer rock n roll

Mindre styrdans mer rock n roll november 2013 Mindre styrdans mer rock n roll Personalchefsbarometern 2013 Personalchefsbarometern 2013 Mindre styrdans mer rock n roll I årets version av Visions Personalchefsbarometer fokuserar vi på

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu. Mina listor En Android-applikation Rickard Karlsson 2013-06-09 Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.se Innehållsförteckning 2. Innehållsförteckning 3. Abstrakt 4. Inledning/bakgrund

Läs mer

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt!

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Detta är i första hand ett HGU arbete för att belysa dom fällor, tricks som finns, vi är alltid väldigt skickliga på att visa upp våra

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65572 Totalt har 6 av 6 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-26 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrapport e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna.

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. hästfolk De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna hästfolk De helande hästarna The Joy of being

Läs mer

Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Medarbetarindex 7 78 76 68. Förutsättningar i organisationen 13 65 63 57. Personlig arbetssituation 13 69 73 63

Medarbetarindex 7 78 76 68. Förutsättningar i organisationen 13 65 63 57. Personlig arbetssituation 13 69 73 63 Sammanfattande mått 08 Medarbetarindex 7 78 76 68 Förutsättningar i organisationen 13 65 63 57 Personlig arbetssituation 13 69 73 63 Samverkan och kunskapsdelning 5 83 79 69 Ledarskap 5 83 77 69 Handlingskraft/medverkande

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Attityd till arbetet... 5 3

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Ledarskapskriterier. Sida 1/5

Ledarskapskriterier. Sida 1/5 Sida 1/5 Ledarskapskriterier Den policy för ledarskap och medarbetarskap som antogs av kommunfullmäktige den 12 maj 2005 utgör, i de delar som rör ledarskapet, grunden för vad som förväntas av en ledare

Läs mer

UTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen

UTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen UTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen Ridpasset på ledarskapskursen leds av en ridinstruktör. Eftersom hästar är så tydliga och ärliga i sin feedback kräver dom en anpassning och lyhördhet

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning. Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar. Cheferna och arbetsmiljön. Cheferna om ledarskap. Cheferna om karriären

Innehåll. Sammanfattning. Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar. Cheferna och arbetsmiljön. Cheferna om ledarskap. Cheferna om karriären Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar Cheferna och arbetsmiljön Cheferna om ledarskap Cheferna om karriären Om undersökningen Chefsservice för ingenjörer 3 4 5 9 16 19 20 Sveriges

Läs mer

Hantera besvärliga typer

Hantera besvärliga typer Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det

Läs mer