Tjänstepensioner och utträde från arbetslivet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tjänstepensioner och utträde från arbetslivet"

Transkript

1 Tjänstepensioner och utträde från arbetslivet UNDERLAGSRAPPORT TILL PENSIONSÅLDERSUTREDNINGEN Pensionsåldersutredningen (S 2011:05)

2

3 Tjänstepensioner och utträde från arbetslivet Pensionsåldersutredningen (S 2011:05)

4

5 1 Tjänstepensioner och utträde från arbetslivet Förord Sammanfattning Inledning Tjänstepensionernas roll och omfattning Utträde från arbetsmarknaden via tjänstepension Åldersgränser Utformning av pensionsreglerna och ekonomiska incitament till arbete Avgiftsbestämda tjänstepensioner Förmånsbestämda tjänstepensioner Ekonomiskt utbyte av pensionering, typfallsberäkningar Konsekvenser av minskad arbetstid under de sista förvärvsaktiva åren Förkortad utbetalningstid för pensionsförmåner Delpension Kompletterande ersättningar vid sjukdom och arbetsskada Arbetsutbudsbegränsningar vid uttag av tjänstepension Samordning mellan olika avtalsområden

6 1.11 Tjänstepensionskostnader och efterfrågan på äldre arbetskraft Skatteregler avseende tjänstepensionssparande Typfallsberäkningar tjänstepensionskostnader Tjänstepensionspremier och extra löneökningar Tjänstetidens betydelse för tjänstepensionspremier Regler kring förtida avgång via tjänstepension Den statliga sektorn Kommunal- och landstingssektorn Privatanställda tjänstemän Privatanställda arbetare Arbetsgivarens kostnader vid olika typer av förtida avgång Bilaga 1 Sammanställning av regelverk Bilaga 2 Beräkningsförutsättningar Referenser

7 Förord Pensionsåldersutredningens uppdrag är att analysera hinder för ett längre arbetsliv samt föreslå förändringar som kan leda till att fler äldre arbetar längre. Hindren kan vara åldersgränser i trygghetssystemen men också arbetsförhållanden och attityder i samhället. Målet är att höja den faktiska pensionsåldern och att öka antalet arbetade timmar i ekonomin. För att inbjuda till debatt och för att bidra till utredningens kunskaps- och analysunderlag har ett antal underlagsrapporter beställts av forskare och experter. Författarna ansvarar för innehåll och bedömningar i rapporterna men de utgör ett värdefullt underlag till utredningens analyser. Underlagsrapporten har utarbetats av Anna Hessel, sekreterare i utredningen, Daniel Hallberg (Inspektionen för socialförsäkringen) och Marcela Cohen Birman (Inspektionen för socialförsäkringen). Pensionsmyndigheten har bidragit med typfallsmodell för pensionsberäkningar. Pensionsåldersutredningen har fått värdefull hjälp inom området från både forskare och experter inom tjänstepensionsområdet. Stort tack till samtliga som har bidragit med värdefull kunskap. 1 Anna Hessel och Viktoria Bergström, sekreterare i utredningen, har ansvarat för arbetet med underlagsrapporterna. Marja Lemne har biträtt utredningen med redaktionell granskning. Utredningsarbetet kan följas på Ingemar Eriksson, Särskild utredare 1 Stort tack till Pehr Öberg (Alecta), Hans Gidhagen (Svenskt Näringsliv), Lars Gellner (Svenskt Näringsliv), Per-Olof Westerlund (PTK), Jana Fromm (TCO), Renée Andersson (LO), Magnus Furbring (LO), Anne-Maria Carlsgård, (Kommunal), Catharina Bäck (SKL), Thomas Månsson (KPA), Åsa Forsberg, (OFR), Ossian Wennström, (Saco), Åsa Krook (Arbetsgivarverket), Hans Norin (OFR), Stefan Sjödin (SPV), Gabriella Sjögren Lindquist. Catarina Eklundh-Ahlgren, Lennart Flood, Iida Häkkinen Skans, Maria Kain, Thomas Lindh, Dan Ljunggren, Per Molander, Håkan Selin och Eskil Wadensjö. Ett särskilt tack riktas till de personer som har bidragit med typfallsberäkningar inom respektive avtalsområde och synpunkter på beskrivningen av den institutionella bakgrunden: Tommy Lowén (Pensionsmyndigheten), Pehr Östberg, Fredrik Palm och Tomas Jürisoo (Alecta), Per-Ola Carlén, Jenny Kling, Andreas Lundin och Stefan Sjödin (SPV), och Anders Karlsson och Kerstin Strand (KPA). 5

8

9 1.1 Sammanfattning Ungefär 3,2 miljoner personer, motsvarande drygt 90 procent av de anställda, omfattas av de fyra stora tjänstepensionsavtalen. Det innebär att deras konstruktion har stor betydelse både för äldres välfärd och för samhällsekonomin. Vid analysen av hur pensionsreglerna påverkar äldres arbetsutbud måste hänsyn tas till samspelet mellan regelverket i det allmänna systemet och avtalsförsäkringarna. Detta avgör vilken den totala ersättningen till de försäkrade blir och hur drivkrafterna i systemet som helhet ser ut. Pensionsrelaterade åldersgränser kan påverka den faktiska pensionsåldern och andelen äldre i sysselsättning på flera sätt. Åldersgränserna kan vara helt styrande, som t.ex. lägsta respektive högsta ålder för uttag av pension. De kan påverka det ekonomiska utbytet av fortsatt arbete, exempelvis genom att göra det mer eller mindre lönsamt att arbeta efter en viss ålder. Den viktigaste effekten kan dock vara normerande. Ett viktigt mål med det nuvarande pensionssystemet är att det ska leda till ett ändrat pensionsbeteende och därmed en högre faktisk pensionsålder. 2 Pensionsreformen medförde flera förändringar av olika lagfästa åldersgränser. Den formella pensionsåldern avskaffades. Den lägsta åldern för uttag av pension höjdes från 60 till 61 år. Den lägsta åldern för när grundskyddet 3 kan tas ut höjdes från 60 till 65 år. Sedan 2001 (efter övergångsbestämmelse i praktiken 2003) gäller rätten att kvarstå i anställningen till 67 års ålder (prop. 2000/01:78). Det reformerade pensionssystemet möjliggör en flexibel övergång från arbete till pensionering. Ålderspension kan tas ut samtidigt som man fortsätter att förvärvsarbeta. Det finns inga begränsningar för arbetets omfattning. Samtidigt gäller inom ett flertal avtalsområden att avtalspension bara kan tas ut före 65 års ålder om syftet är att sluta arbeta. Det finns en risk att flera av tjänstepensionernas egenskaper, dvs. regler och bestämmelser, motverkar de ekonomiska fördelarna med att senarelägga pensionsuttag i det reformerade allmänna pensionssystemet. I de flesta fall förutsätter tjänstepensionsavtalen en ordinarie pension vid 65 års ålder. Normer kring pensioneringsålder finns således inbyggda i systemen. 2 Prop. 1994/95. 3 Tidigare folkpension och det särskilda grundavdraget numera garantipension. 7

10 De flesta tjänstepensionssystem har förändrats och har numera en avgiftsbestämd konstruktion. Avgiftsbestämda system har fördelar, exempelvis blir arbetskraftskostnaden tydlig för arbetsgivaren. De förmånsbestämda pensionerna kommer dock att finnas kvar under lång tid, eftersom övergången är utsträckt under lång tid framöver. I vissa fall, som för offentligt anställda, fortsätter de förmånsbaserade pensionerna att gälla för alla personer med inkomster över intjänandetaket även fortsättningsvis. Det gamla pensionssystemet reformerades dels av finansieringsskäl, dels för att vissa systemegenskaper i ATP-systemet bedömdes ha negativa effekter på arbetsutbudet. Koppling mellan inbetalda avgifter och utbetalda förmåner var relativt svag. Det finns ett flertal påtagliga likheter mellan systemegenskaper hos det gamla ATP-systemet och de avtalade tjänstepensionerna. Både 30-årsregeln, begränsningen av antalet intjänande år till 65 års ålder och det faktum att endast vissa inkomster ligger till grund för pensionsförmåner finns kvar inom tjänstepensionssystemen. Dessa egenskaper försvagar det ekonomiska utbytet av att förlänga det förvärvsaktiva livet. Det är i vissa fall oförmånligt ur tjänstepensionssynpunkt att minska arbetstiden under åren närmast före pensioneringen, eftersom förmånen baseras på de sista lönerna. I stället för att trappa ned skulle det då vara risk att man slutar i förtid helt och hållet. För offentligt anställda är dock effekten liten eller ingen alls pga. specialbestämmelser. För privatanställda tjänstemän gäller att konsekvenserna för tjänstepensionen av lönesänkningen åren närmast pensioneringen under vissa förutsättningar kan undvikas genom ett så kallat lönesänkningsfribrev (LSFB). Metoden avser dock en tillämpningsrutin som varken finns inskriven i avtalen eller i de försäkringstekniska riktlinjerna, men enligt uppgifter från Alecta varit känd hos parterna under en längre tid. Att delpensionslösningar (som gäller för offentligt anställda) har mindre konsekvenser för allmän ålderspension för höginkomsttagare kan påverka arbetsutbudet negativt. Eftersom höginkomsttagare har ett högre arbetskraftsdeltagande i högre åldrar är det rimligt att anta att majoriteten av dessa individer skulle ha fortsatt att arbeta heltid om delpensionsförmånen inte 8

11 funnits. Detta skulle då betyda att delpension fungerar som en subvention av fritid och bidrar till att minska arbetsutbudet Inom samtliga tjänstepensionsområden finns möjlighet att ta ut tjänstepension under en kortare tid än livsvarigt. Inkomster från avtalspensionen kan då medföra att det blir möjligt att sluta arbeta även om den allmänna ålderspensionen inte bedöms vara tillräcklig. Tjänstepension skapar ett ekonomiskt utrymme för äldre att tidigarelägga pensionsbeslut, detta gäller framför allt höginkomsttagare inom tjänstemannayrken. För tjänstemän i privat sektor och anställda inom kommun och landsting gäller att man endast får ta ut sin tjänstepension före 65 års ålder om syftet är att man ska sluta arbeta i motsvarande grad. Arbetsutbudsbegränsningen gäller i dessa fall vid uttag av den förmånsbestämda pensionen. De krav som då ställs på privatanställda tjänstemän är att personen inte uppbär arbetslöshetsersättning, förvärvsarbetar under högst 20 procent av veckan samt har för avsikt att bli en yngre pensionär, dvs. att inte stå till arbetsmarknadens förfogande. 4 För anställda inom kommuner och landsting gäller att tjänstepensionen kan tas ut partiellt motsvarande arbetstidsminskningen hos arbetsgivaren. Avtalens utformning bedöms motverka rörligheten på arbetsmarknaden, eftersom kostnaderna för förmånerna i de förmånsbestämda delarna i hög utsträckning kommer att belasta den sista arbetsgivaren. Detta gäller speciellt byten inom samma sektor. Avtalen och skattelagstiftningen underlättar tidigt utträde. Inom flera avtal finns möjligheten att ge avgångspension eller andra pensionslösningar på grund av arbetsbrist, kompetensväxling etc., som till vissa delar subventioneras av kollektivet och genom förmånliga skatteregler. Att arbetsgivaren kan påverka pensionsutfallet har påpekats i exempelvis den ekonomiska forskningen, även om denna aspekt är relativt mindre väl undersökt. Om arbetsgivaren styr över de pensionsmöjligheter som ges den äldre i form av alternativ till fortsatt anställning, är det naturligt att tänka sig att arbetsgivarens kostnad för de olika alternativen spelar roll. Man kan diskutera om de ekonomiska 4 9

12 incitament som finns i samband med avgångspension är tillräckliga för att en enskild arbetsgivare ska erbjuda avgångspension. Beräkningarna i denna rapport visar dock att arbetsgivarens incitament ökar dramatiskt vid vissa bestämda åldersgränser. Vid en given anställningsbarhet (såsom arbetsproduktivitet), är det därmed troligt att nuvarande incitament faktiskt ökar sannolikheten för pensionering. När det totala socialförsäkringsskyddet sköts av flera intressenter kan det skapas omotiverade och samhällsekonomiskt skadliga incitament för såväl individ som arbetsgivare. Exempelvis skapar avtalen incitament att inte kombinera arbeten hos flera arbetsgivare inom olika sektorer, även om det skulle finnas skäl att göra så för den enskilde. Även om den sammanlagda lönen blir densamma, kan pensionen bli markant lägre än heltidsarbete hos bara en arbetsgivare. Ett annat exempel är att arbetsgivarens lönekostnader och kostnader för avgångspension påverkas dramatiskt av vissa åldersgränser som är fastställda i avtalen. För SAF-LO-kollektivet är pensionen helt avgiftsbestämd, men eftersom premierna är högre för inkomster över taket och lönerna vanligtvis stiger med ålder, kommer premiebetalningarna i genomsnitt att vara högre för äldre. Man kan dock notera att det är få inom denna grupp som har lön över taket. Inom ITP-kollektivet, för statligt anställda och landstings- och kommunalanställda finns däremot förmånsbestämda pensioner kvar för inkomster över taket. Pensionspremierna beror därmed på arbetstagarens lön, ålder, tid kvar till pensionering samt eventuellt avtal om förtida avgång. Kostnaden beror även på tidigare inbetalda premier. Speciellt ökar dessa premier dramatiskt för lönesegment över taket, allt annat lika. För ITPområdet upphör dock förmånsbestämd pension helt för dem födda 1979 eller senare. Äldres lönekostnader anges ofta som en viktig faktor som verkar till nackdel för efterfrågan på äldre arbetskraft. Huvudorsaken till att arbetskraftskostnaderna stiger med åldern, upp till 65 års ålder, är att äldre vanligtvis har högre lön än yngre men även att pensionspremierna som andel av lönen stiger med åldern. Anledningen är att arbetsgivaren inom ramen för tjänstepensionsavtalen betalar pensionspremier till förmånsbestämda 10

13 pensioner som är progressiva i förhållande till den anställdes ålder och lön. Speciellt lönedelar över taket är kopplade till höga premier. Ett antal typfall har beräknats för att undersöka tjänstepensionspremierna och lönekostnaderna för arbetsgivaren. Sammantaget kan konstateras att pensionspremierna ökar med såväl lön som ålder. För de äldsta och mest välbetalda blir premien ganska betydande i dessa beräkningar. Premien är i allmänhet något lägre i KAP-KL och PA 03 än i ITP. För KAP-KL beror detta delvis på att en större del av KAP-KL-kollektivet har avgiftsbaserade pensioner. En löneökning får störst effekt på tjänstepensionspremien ju färre år som återstår till ordinarie pensionsålder. Med fler år kvar kan premieökningen till följd av den höjda lönen betalas under många år. Är det däremot relativt få år kvar till pension, får samma löneökning en större effekt på pensionspremien, eftersom ökningen av förmånen ska betalas under en kortare tid. Inom två av avtalsområdena, ITP och KAP-KL, finns det en tydlig effekt på premien av tidigare tjänstetid vid nyanställning av en äldre person. Ju kortare samordningsbar tjänstetid personen har, desto lägre blir den premie som den nye arbetsgivaren ska betala. Inom staten finns inte samma tydliga skillnad. För den statliga arbetsgivaren är det i princip likvärdigt i premiehänseende om en nyanställd 60-åring har noll eller tio år av tidigare statlig tjänstetid. Vidare visar typfallsberäkningarna att kostnaden för avgång genom pension uppgår till ungefär hälften av kostnaden för fortsatt anställning. Inom ITP-området är det mycket mer förmånligt för arbetsgivaren att ge avgångspension vid avgångsåldern 62 år eller senare jämfört med avgångsåldern 61 år. Till största delen beror det på att arbetsgivaren slipper att stå för slutbetalningen av premierna, istället är det försäkringskollektivet som står för kostnaden. Avgiftsbestämda pensionssystem är mer förutsägbara för arbetsgivaren, men innebär en större osäkerhet för den enskilde om den framtida pensionens storlek. Övergång till avgiftsbestämda regler, så som nu sker t.ex. i och med det nya ITP-systemet, minskar en del incitamentsproblem. Men eftersom premierna i de 11

14 avgiftsbestämda systemen är högre för inkomster över taket och lönen vanligtvis stiger med åldern, kommer premiebetalningarna fortsättningsvis att vara högre för äldre. Vidare är de långa övergångstiderna problematiska. I det nuvarande ålderspensionssystemet finns det tydliga ekonomiska drivkrafter att skjuta upp pensioneringen. För stora delar av arbetskraften finns dock motverkade effekter genom existerande tjänstepensionssystem. De största effekterna av höga pensionspremier föreligger för äldre med löner över taket i socialförsäkringen. Det är särskilt problematiskt, eftersom dessa grupper oftast är högutbildade och har yrken och hälsa som gör dem speciellt lämpliga för fortsatt arbete. 1.2 Inledning I direktiven till Pensionsåldersutredningen (dir. 2011:34) framgår att särskilt fokus ska riktas mot tjänstepensionernas konstruktion och hur de bidrar till pensionsbeteenden. Utformning av tjänstepensionsavtalen är en av de viktigaste faktorerna som påverkar både arbetsgivarens vilja att anställa och behålla äldre personer och den enskildes drivkrafter till ett längre arbetsliv. Syftet med denna rapport är för det första att beskriva dels avtalsförmåner för äldre arbetstagare och kostnader för arbetsgivaren för äldre arbetskraft, dels arbetstagarens möjligheter att erbjuda tidig pensionering till äldre anställda. För det andra syftar denna rapport att genom typfallsberäkningar belysa systemeffekter av arbetsgivarens lönekostnader genom pensionspremiernas konstruktion för de tre avtal som har förmånsbestämd ålderspension, dvs. avtalen för privatanställda tjänstemän (ITP), statligt anställda (PA 03) och landstings- och kommunalanställda (KAP- KL). Tidigare utredning på området (SOU 2003:85) redovisar ålderns och lönens inverkan på premieberäkningen enbart för statlig sektor. Det stora bidraget med denna rapport är således systemjämförelsen mellan samtliga relevanta sektorer. En rad reformer har genomförts under senare tid som gör att man bör förvänta sig ökade ekonomiska drivkrafter hos äldre personer såväl som arbetsgivare till fortsatt arbete efter 65 års ålder. Sedan 2001 (efter övergångsbestämmelse i praktiken 2003) gäller rätten att kvarstå i anställningen till 67 års ålder (prop. 2000/01:78). Jobbskatteavdraget som infördes 2007 innebär att den som har 12

15 inkomster från arbete får göra avdrag på inkomstskatten, men även att den som är 65 år eller äldre (vid årets början) får s.k. dubbla jobbskatteavdrag. Sedan 2009 är personer som är 65 år eller äldre dessutom berättigade till ett förhöjt grundavdrag. Samtidigt sänktes arbetsgivaravgifterna för samma åldersgrupp. Sedan införandet har allt fler dessutom fått sin ålderspension från det nya pensionssystemet som har starkare koppling mellan ett förlängt arbetsliv och bättre pension. Tjänstepensionssystemen har reformerats i samma riktning som den allmänna pensionen, dvs. från att vara förmånsbestämda till att i större utsträckning ha inslag av avgiftsbestämda pensioner. Övergångsregler gäller dock under en relativt lång period och för exempelvis offentlig anställda gäller de förmånsbestämda reglerna även fortsättningsvis för inkomster överstigande intjänandetaket. Tjänstepensionernas systemegenskaper kan innebära starka drivkrafter att lämna arbetslivet både före och vid 65 års ålder. Genom tjänstepensionerna har stora grupper möjligheten att helt eller delvis gå i tidig pension. Systemens utformning varierar över sektorer, men för det mesta medges rätt för den anställde och arbetsgivaren att teckna specialavtal vid sidan av de reguljära reglerna om tidig pensionering. Därtill finns särskilda regler för äldre att få olika typer av ersättningar vid arbetsbrist genom omställningsavtal, vilket i praktiken fungerar som arbetslöshetsersättning Tjänstepensionernas roll och omfattning Kollektivavtalade tjänstepensioner förhandlas fram av de centrala arbetsmarknadsparterna och utgör ett komplement till det allmänna pensionssystemet. Cirka 3,2 miljoner personer, motsvarande drygt 90 procent av de anställda, omfattas av de fyra stora tjänstepensionsavtalen. Tjänstepensionerna varierar i utformning mellan olika arbetsmarknadssektorer. Det finns fyra stora avtal för tjänstepension för fyra stora grupper av anställda: privatanställda arbetare (Avtalspension SAF- LO), privatanställda tjänstemän (ITP), statligt anställda (PA03) samt landsting- och kommunalanställda (KAP-KL). Det finns dessutom ett flertal mindre avtal som täcker mindre områden på arbetsmarknaden. Tjänstepensionerna har störst betydelse för dem med inkomster som ligger över taket i socialförsäkringen, dvs. 13

16 7,5 inkomstbasbelopp (under 2011 motsvarar det kr/år). Tjänstepensionernas betydelse skiljer sig därmed mycket mellan arbetstagare i olika sektorer. Källa: SCB/AKU, Pensionsåldersutredningens enkät till avtalsparterna, egna beräkningar. Drygt 22 procent av de anställda som omfattas av kollektivavtalade pensionsförsäkringar (motsvarande cirka personer) är 55 år eller äldre. Cirka hälften av dessa äldre arbetar inom den offentliga sektorn. Andelen offentligt anställda bland äldre är högre än bland yngre kohorter. 14

17 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Tjänstemän i privat sektor (ITP) Arbetare i privat sektor (SAF-LO) Anställda i kommuner och landsting (KAP-KL) Anställda inom statlig sektor (PA03) <30 år Källa: SCB/LINDA 09 och egna beräkningar. Tjänstepensioner utgör en allt viktigare inkomstkälla för äldre. Andelen av pensionsinkomsten som kommer från tjänstepension ökar kraftigt över åren för både män och kvinnor i åldern år (tabell 1.2). För män födda på 40-talet kommer ungefär en tredjedel av den totala pensionen från tjänstepensionen, en ökning med elva procentenheter jämfört med män födda under tidigt 30- tal. För kvinnor är motsvarande ökning 7 procentenheter. Ökningen beror främst på att allt fler personer får inkomster som överstiger intjänandetaket i den allmänna pensionen, eftersom tjänstepensionerna framför allt försäkrar inkomster över intjänandetaket. Även den kraftiga ökningen av förvärvsdeltagandet bland kvinnor sedan 1970-talet har medfört att tjänstepensionernas betydelse har ökat. 15

18 Källa: Bearbetningar av HEK, SCB Utträde från arbetsmarknaden via tjänstepension Den genomsnittliga utträdesåldern 5 ur arbetslivet är idag cirka 63 år och utträdet sker som regel via andra ersättningssystem än den allmänna ålderspensionen. Tjänstepensionsavtalet har betydelse för vilka alternativ till utträde från arbetsmarknaden som gäller för äldre arbetskraft. År 2009 hade cirka personer i ålder år sin huvudsakliga försörjning från kollektivavtalade försäkringar och pensioner. Av dessa hade cirka personer sjukdomsrelaterade ersättningar och cirka personer arbetslöshetsrelaterad ersättning. Exempelvis hade var tionde 63-åring, motsvarande personer, tjänstepension som huvudsaklig försörjningskälla. Cirka personer i ålder hade varken tagit ut allmän ålderspension eller arbetat, dvs. försörjde sig enbart på sin tjänstepension. 6 5 Utträdesålder mäter genomsnittsåldern då förvärvsarbetande lämnar arbetslivet, givet att de hör till arbetskraften vid 50 års ålder. 6 LISA-data. Bygger på beräkningar som togs fram i samband med Ds 2011:42. 16

19 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% En tidigare studie pekar på att under konjunkturnedgångar ökar sannolikheten för tidig pensionering via tjänstepension. 7 Under konjunkturnedgångar verkar arbetsgivare mera benägna att erbjuda de äldre anställda olika typer av avgångspensionslösningar. Äldre personer som förlorar sitt arbete möter en svår arbetsmarknadssituation och har större risk att hamna i långtidsarbetslöshet jämfört med yngre personer. Därför kan det framstå som rationellt för en äldre person att lämna arbetsmarknaden genom att ta ut tjänstepension snarare än att vända sig till arbetsförmedlingen. Benägenheten att fortsätta förvärvsarbeta efter 65 års ålder är konjunkturkänslig. Enligt beräkningar i SOU 2010:85 fördubblar en ökning av den allmänna arbetslösheten med en procentenhet de äldres sannolikhet att sluta förvärvsarbeta. 7 Hallberg 2008 WP IFAU, ska vara Hallberg D (2011), Economic fluctuations and retirement of older employees, LABOUR: Review of Labour Economics and Industrial Relations, Vol. 25, Issue 3, pp

20 1.3 Åldersgränser En viktig fråga för Pensionsåldersutredningen är om det finns åldersrelaterade regler som påverkar utträdet från arbetslivet. Samtliga avtalspensioner förutom för anställda inom kommun och landsting har, enligt utredningens enkät till experter på avtalspensionerna, en formell pensionsålder vid 65 års ålder. Detta innebär att cirka 70 procent av dem som är berättigade till tjänstepensioner har en formell pensionsålder, vilket rimligen i hög grad styr pensionsbeteendet. För tjänstemän inom privat sektor finns även individuell möjlighet att komma överens med arbetsgivare om lägre pensionsålder. För anställda inom statlig sektor gäller fortfarande en lägre pensionsålder för vissa yrkesgrupper För officerare gäller exempelvis 61 år och för flygledare 60 år. 8 Förmånsbaserad tjänstepension för offentligt anställda (KAP- KL, PA03) kan tas ut från 61 års ålder, för privatanställda gäller 55 års ålder. Även den avgiftsbaserade delen av tjänstepensionen för anställda inom kommuner och landsting kan tas ut från 55 års ålder. Ju tidigare avtalspensionen tas ut, desto lägre blir den. För privatanställda tjänstemän finns det ett tak vid 70 års ålder för när man måste börja ta ut tjänstepension. För arbetare i privat sektor gäller taket enbart i den förmånsbestämda delen. För anställda inom statlig sektor gäller 70-årsgräns enbart kompletterande pension, s.k. Kåpan. 8 Pensionsåldersutredningens enkät till experter inom tjänstepensionsområdet. 18

21 Källa: Pensionsåldersutredningens enkät till avtalsparterna. Anm.: DC står för avgiftsbestämd och DB för förmånsbestämd del. För samtliga avtalsområden (förutom anställda inom KAP-KL) gäller att intjänandet begränsas till 65 års ålder, vilket hänger samman med den formella pensionsåldern och med den ålder då tjänstepension normalt börjar betalas ut. För privatanställda 19

22 arbetare krävs det en överenskommelse mellan arbetsgivaren och den anställde om premien ska betalas efter 65. Observera dock att den minskade kostnaden för tjänstepensionspremier kan innebära att arbetsgivarens incitament att anställa äldre ökar. Pensionsåldern är 65 år och uppnås vid utgången av kalendermånaden före den månad då arbetstagaren fyller 65 år. En arbetstagare har laglig rätt att stanna kvar i sin anställning längst till och med den månaden då arbetstagaren fyllt 67 år. Om en arbetstagare väljer att ha kvar sin anställning efter fyllda 65 år, beräknas tjänstepensionen ändå utifrån intjänande fram till pensionsålder, dvs. fram till 65 års ålder. Delpension för anställda inom den statliga sektorn gäller fram till 65 års ålder. Vid 65 års ålder blir individen hänvisad till ålderspension eller till att gå upp till heltidsarbete. Delpension för kommun- och landstingsanställda (s.k. partiell särskild avtalspension) kan betalas ut till 67 års ålder. 9 Pensionsrelaterade åldersgränser bedöms kunna påverka den faktiska pensionsåldern och andelen äldre i sysselsättning på flera sätt. Åldersgränserna kan vara helt styrande, som t.ex. lägsta respektive högsta ålder för uttag av pension. De kan påverka det ekonomiska utbytet av fortsatt arbete, exempelvis genom att göra det mer eller mindre lönsamt att arbeta efter en viss ålder. Den viktigaste effekten kan dock vara normerande. Forskningen visat att pensionsförmögenhet, hälsa, familjeförhållanden m.fl. faktorer påverkar den enskildes beslut om pensionering. 10 Sådana faktorer visar sig dock bara kunna förklara en liten del av pensionsbeteendet. Det mesta talar enligt forskarna för att det är reglerna i pensionssystemen som framför allt styr den faktiska pensionsåldern. Kunskaperna om hur olika åldersgränser påverkar pensionsbeteendet är begränsad. Forskarna talar om att pensionsreglerna och reglerna i kringliggande system efterhand skapar pensioneringsnormer, en allmänt accepterad föreställning om när arbetslivet bör avslutas. Forskningen kan dock inte säga oss särskilt mycket om vilka pensionsrelaterade åldersgränser som spelar en stor roll för normerna resp. en begränsad roll. Vilken roll spelar exempelvis reglerna för allmänna pensioner jämfört med tjänstepensionerna? 9 Avtalsbestämda ersättningar, andra kompletterande ersättningar och arbetsutbudet. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö, Institutet för social forskning, ESO, 2011:4 10 Se bl.a. Daniel Hallberg (DS 2007:21) Äldres arbetsutbud och möjlighet till sysselsättning, en kunskapsöversikt. 20

23 Hur stor roll spelar pensionsregler i förhållande till andra kringliggande system, som skatter och arbetsrättsregler? Framför allt saknas kunskaper om på vilket sätt och efter hur lång tid ändrade regler kan väntas slå igenom i nya normer. Dessutom vet vi inte mycket om hur åldersgränser påverkar beslutet att ta ut pension respektive valet att fortsätta att arbeta längre. Regler och normer kan påverka dessa beslut på olika sätt. Bedömningen av tänkbara effekter av olika åldersgränser får därför göras efter schabloniserade kriterier. Det är t.ex. troligt att åldersgränser som omfattar många personer och har en stor ekonomisk betydelse för den enskilde påverkar normerna mer än regler med begränsad räckvidd. Det är rimligt att tänka sig att åldersgränser för de allmänna pensionerna är viktigast för normbildningen, bl.a. eftersom de formas efter öppna politiska processer och förhandlingar som medför en stor medial uppmärksamhet. För en stor andel äldre är dock tjänstepensionen ofta nästan lika viktiga för inkomsterna efter pensioneringen som den allmänna pensionen. Tjänstepensionernas åldersgränser bör därför antas ha en ganska stor betydelse för den enskildes beslut om när man ska gå i pension. Samtidigt samverkar olika åldersgränser på ett komplicerat sätt. Effekten av flexibla åldersgränser i ett system kan motverkas om regler i andra system inte är samordnade. Om många regelsystem använder 65-årsgränsen kan det försvaga den normerande effekten av flexibilitet i andra system. Pensionsreformen har medfört flera förändringar av olika lagfästa åldersgränser. Den lägsta åldern för uttag av pension höjdes från 60 till 61 år. Den lägsta åldern för uttag av garantipension höjdes från 60 till 65 år. Åldern för avgångsskyldighet i lagen om anställningsskydd (LAS) höjdes från 65 till 67 år. Formell pensionsålder och även högsta ålder för uttag av allmän ålderspension avskaffades. Vägledande bakom konstruktionen av det nuvarande pensionssystemet är att uppmuntra till att senarelägga pensioneringstidpunkten jämfört med de gamla reglerna. Pensionssystemet ska möjliggöra en flexibel övergång från arbete till pension. De flesta tjänstepensionssystemen har gått mot en avgiftsbestämd konstruktion. Avgiftsbestämda system har fördelar för exempelvis efterfrågan på äldre arbetskraft eftersom arbetskraftskostnaden blir tydlig för arbetsgivaren. Samtidigt har man i de flesta fall behållit de åldersgränser som fanns i de förmånsbestämda 21

24 avtalen. Även i de avgiftsbestämda systemen begränsas intjänandet till 65 års ålder. Att möjligheten att tjäna in tjänstepensionsförmåner är begränsad för den som arbetar efter 65 års ålder motverkar de ekonomiska fördelarna med att senarelägga pensionsuttag i det reformerade allmänna pensionssystemet. Även det faktum att delpension har en åldersgräns på 65 år kan påskynda beslutet att gå i pension hos personer som inte orkar eller vill återgå till heltidsarbete. Det finns med andra ord en potentiell risk att åldersrelaterade systemegenskaper i vissa tjänstepensionsavtal motverkar enskildas ökade intresse att arbeta längre och trenden till ett längre arbetsliv. Inom samtliga avtalsområden (förutom anställda inom kommuner och landsting) finns det en formell pensionsålder vid 65 vilket kan ha en stark normerande effekt och leda till att individen lämnar arbetslivet för gott. Även det faktum att viss tjänstepension kan tas ut från 55 års ålder, dvs. 6 år tidigare än lägsta ålder för uttag av allmän ålderspension kan påverka arbetsutbudet negativt. I SOU 2010:85 konstateras att ha lämnat förvärvsarbetet är nästan en irreversibel process. Andelen som lämnar arbetsmarknaden för att aldrig återkomma är högre än 90 procent. 1.4 Utformning av pensionsreglerna och ekonomiska incitament till arbete Kollektivavtalade pensionsförsäkringar är som nämnts utformade enligt två huvudprinciper, förmånsbestämda eller premiebestämda pensionsförmåner. Den avgiftsbestämda pensionen bygger på inbetalda avgifter. Pensionens storlek beror på hur mycket pengar som har betalats in och vilken avkastning pengarna gett. Livsinkomsten för den anställde påverkar därför storleken på kommande pension. En förmånsbestämd pension bestäms i förväg till ett visst belopp, oftast en procentsats av pensionsunderlaget som består av den anställdes lön i slutet av arbetslivet Avgiftsbestämda tjänstepensioner Tjänstepensionssystemen har förändrats i samma riktning som den allmänna pensionen, dvs. från att vara förmånsbestämda till att i större utsträckning ha inslag av avgiftsbestämda system. I vissa fall 22

25 kombineras förmånsbestämda system med en avgiftsbestämd del. Detta är fallet med de statliga (PA03) och kommunala (KAP-KL) pensionsavtalen, men även med avtalet för privatanställda tjänstemän (ITP). Huvudpunkterna i de nya avgiftsbestämda avtalspensionerna visas i tabell 1.4. Källa: Pensionsåldersutredningen enkät till avtalsparterna. Avtal inom respektive avtalsområde. I Ds 2007:21 diskuteras det faktum att effekten på arbetsutbudet av att införa en helt avgiftsbestämd tjänstepension är osäker eftersom en helt avgiftsbestämd tjänstepension kan ha flera och ibland motverkande effekter på arbetsutbudet. Med en avgiftsbestämd tjänstepension ökar incitamenten att arbeta längre, eftersom ett större pensionsunderlag då betalas in. I de förmånsbestämda tjänstepensionssystemen finns en begränsning av den maximala tjänstetiden på 30 år. Är tjänstetiden kortare reduceras pensionsrätten proportionellt, men är den längre finns inte motsvarande uppräkning. Någon sådan regel finns inte i ett avgiftsbestämt system. Detta kan delvis motverkas av att en avgiftsbestämd pension vid en given pensionsålder sannolikt ger dels lägre pensionsnivå, dels större spridning i pensionsnivåerna, jämfört med en förmånsbestämd tjänstepension. Effekten av lägre pensioner bör vara en 23

26 senarelagd pensionering men kan variera kraftigt på grund av den ökade spridningen i fråga om pensionsnivåer. Eventuella interaktionseffekter med det övriga sociala inkomstskyddet genom t.ex. sjukförsäkringen bör också vägas in. Bland de grupper på arbetsmarknaden som redan i dag har en renodlad avgiftsbestämd tjänstepension (Avtalspension SAF-LO) är det mycket vanligare med förtida utträde från arbetsmarknaden via sjukersättningen. Man kan därför förvänta sig att trycket på alternativa pensioneringsvägar förutom genom ålderspension består eller till och med ökar. En mer långsiktig negativ effekt kan vara försämrade arbetsincitament tidigare under livet. I de förmånsbestämda systemen kan de äldre ibland känna sig tvungna att bibehålla sin arbetsintensitet ända fram till pension eftersom nivån på tjänstepensionen är bestämd av de sista årens löner. Avgiftsbestämda tjänstepensionssystem gör det fördelaktigare att gå ned i arbetstid under åren närmast pensionering eftersom pensionsnivån inte bestäms enbart av lönen närmast pensioneringen. 11 Inom exempelvis det nya avtalet för privatanställda tjänstemän (ITP1-planen) och Avtalspension SAF-LO är premierna högre för inkomster över taket, och eftersom lönerna vanligtvis stiger med åldern, kommer premiebetalningarna i genomsnitt att vara högre för äldre Förmånsbestämda tjänstepensioner Även om avgiftsbestämda pensioner efter hand och under lång tid införs i samtliga avtalade tjänstepensioner kommer reglerna för förmånsbestämda pensioner att till betydande del vara kvar framöver och påverka pensionsbeteendet under mycket lång tid. Främst för inkomster över den nivå som täcks av det allmänna systemet gäller i stor utsträckning förmånsbaserade regler. Enligt en grov uppskattning omfattas cirka personer av dagens förvärvsaktiva i varierande mån av de förmånsbaserade tjänstepensionsreglerna. Majoriteten av dessa omfattas av förmånsbaserad pension för privatanställda tjänstemän (se tabell 1.5). 11 Daniel Hallberg (Ds 2007:21), Äldres arbetsutbud och möjligheter till sysselsättning, en kunskapsöversikt. 12 Enligt Svenskt Näringsliv är det är dock mindre vanligt att privatanställda arbetare har inkomster över taket alternativt har de högsta inkomsterna i slutet av lönekarriären jämfört med privatanställda tjänstemän. 24

27 % 0 % 9 % 71 % Källa: Pensionsåldersutredningen enkät till avtalsparterna. Avtal inom respektive avtalsområde. Egna beräkningar. Vad gäller privatanställda arbetare (Avtalspension SAF-LO) gäller de förmånsbaserade reglerna endast retroaktivt för tjänsteår före år Detta innebär att omfattningen av de förmånsbaserade reglerna för denna grupp är försumbar. För offentligt anställda (PA03 och KAP-KL) gäller de förmånsbestämda reglerna tillsvidare för anställda med inkomster över intjänandetaket. 13 Diagram 1.3 visar andelarna med pensionsgrundande inkomst över taket uppdelat på sektor. Störst andelar återfanns bland privatanställda tjänstemän och statsanställda, där 43 procent respektive 24 procent hade inkomster över taket i åldersgruppen år. Motsvarande andelar bland privatanställda arbetare och kommunalanställda var 5 procent respektive 8 procent. Antalet och andelen anställda som även fortsättningsvis berörs av förmånsbestämda 13 För anställda inom staten även under taket för födda mellan För anställda inom kommun och landsting gäller förmånsbestämda regler även på intjänande under taket per

28 Tjänstepensioner och utträde från arbetslivet pensionsregler bedöms öka framöver genom att inkomsterna över taket i det allmänna pensionssystemet kan väntas fortsätta att växa Ålder Landsting och kommunalanst. Privatanst. tjm. Privatanst. arb. Statligt anst. Källa: SCB/LINDA För offentligt anställda gäller de förmånsbestämda reglerna för samtliga personer med inkomst över 7,5 inkomstbasbelopp. Cirka 10 procent av personerna i 50-årsåldern i kommuner och landsting och cirka 30 procent av åldersgruppen anställda inom statlig sektor har inkomster över intjänandetaket. För privatanställda tjänstemän gäller de förmånsbaserade reglerna för födda 1978 eller tidigare, dvs. de nya avgiftsbestämda reglerna gäller först personer som går i pension om cirka 30 år. 26

29 PA-03 KAP-KL ITP2 SAF-LO Tilläggspension Anm.: För PA03 gäller delvis även under intjänandetaket för vissa grupper. KAP-KL och PA03 avser inkomster över intjänandetaket. För ITP2 avser inkomster under och över intjänandetaket. För tilläggspensionen avser inkomster under intjänandetaket. Före 2007 bestod tjänstepensionen för privatanställda tjänstemän av en förmånsbestämd pension och en relativt liten del som var avgiftsbestämd (ITPK). I och med det nya avtalet som tecknades 2006 kommer privatanställda tjänstemän så småningom att få en helt avgiftsbestämd tjänstepension utan förmånsbestämda inslag. Övergångstiden är emellertid lång. De som är födda 1978 eller tidigare kvarstår helt i det gamla avtalet och får ålderspension helt enligt ITP2. Det betyder att förmånsbestämd pension genom ITP2 kommer att vara fortsatt betydelsefull under lång tid framöver. I det följande redovisas en stiliserad bild av de förmånsbaserade tjänstepensionernas konstruktion och hur denna förhåller sig till konstruktionen av det allmänna pensionssystemet. Exemplet gäller regler för en person född Inkomsten är utryckt i andel av inkomstbasbeloppet. Bilden illustrerar att de förmånsbaserade tjänstepensionerna är konstruerade i syfte att kompensera för inkomstbortfall över intjänandetaket i det allmänna pensionssystemet. 27

30 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 ÅP PA03 KAP-KL ITP2 Anm.: ÅP står för allmän ålderspension. Observera att den inkomst som används för att beräkna pensionsförmånens storlek (inkomstgrundande lön) skiljer sig mellan olika pensionssystem. Exempelvis för tjänstemän anställda i privat sektor beräknas pensionen på slutinkomsten, för anställda inom staten utifrån de fem sista årsinkomsterna strax före pensioneringstidpunkten. Tjänstepensionsreglerna är konstruerade i syfte att försäkra inkomstbortfall över intjänandetaket (7,5 inkomstbasbelopp). Tjänstepensionernas konstruktion innebär i de flesta fall en pensionsförmån motsvarande 10 procent av pensionsunderlaget upp till 7,5 inkomstbasbelopp, procent av underlaget mellan 7,5 och 20 inkomstbasbelopp samt cirka 30 32,5 procent för pensionsunderlaget mellan 20 och 30 inkomstbasbelopp. De förmånsbestämda tjänstepensionerna ökar med en viss procent för varje månad som pensionsuttaget skjuts upp. Den förmånsbestämda pensionen beror även på antalet tjänstgöringsår inom avtalsområdet. Inom samtliga tjänstepensionsavtal gäller huvudprincipen att ju längre man väntar med att ta ut sin tjänstepension, desto högre månadsbelopp betalas ut. Hur mycket som pensionen påverkas av senareläggning av pensioneringsbeslutet skiljer sig dock mellan olika avtalsområden. I tabell 1.6 sammanställs egenskaper dels för den förmånsbestämda delen av det allmänna pensionssystemet (s.k. tilläggspension som gäller för födda ) dels för de förmånsbestämda tjänstepensionerna. 28

31 Källa: Pensionsåldersutredningen enkät till avtalsparterna. Avtal inom respektive avtalsområde. I de förmånsbestämda tjänstepensionssystemen bestäms pensionen till en viss andel av pensionsgrundande lön. Exempelvis för tjänstemän anställda i privat sektor beräknas pensionen på den lön som tjänstemannen har i direkt anslutning till sin pension, för anställda inom staten utifrån de fem sista årsinkomsterna före pensioneringstidpunkten. Det framgår av tabell 1.6 att det finns flertal påtagliga likheter mellan systemegenskaper hos ATP-systemet och de kollektiv- 29

32 avtalade pensionerna. Både 30-års regel, formell pensionsålder, automatisk utbetalning av pension vid 65 samt begränsning av antalet intjänandeår finns kvar inom de flesta tjänstepensionssystemen. Tilläggspensionen som gäller för övergångsgenerationerna (ATP-pensionen) är ett renodlat förmånsbaserat system. Det krävs 30 års arbete för full pension och de 15 åren med högst inkomst bestämmer pensionens storlek, givet antalet arbetsår. Systemet fortsätter att gälla för övergångsgenerationerna, dvs. födda Andelen som beräknas enligt de gamla reglerna minskar för varje kohort och uppgår till 4/20 för födda Det allmänna pensionssystemet reformerades främst av finansieringsskäl. Ett annat viktigt motiv för pensionsreformen var systemegenskaper i ATP-systemet som bedömdes ha negativa effekter på människors arbetsutbud. 14 Eftersom ATP-pensionens storlek bestämdes av de 15 bästa inkomståren fram till 64 års ålder hade inkomstens storlek större betydelse än antalet arbetade år. Den s.k. 30-års regeln innebar att efter 30 år med pensionsgrundande inkomst fanns ur pensionshänseende inga incitament till ytterligare arbete så länge som individen inte räknade med att extra år skulle förbättra utfallet av de 15 bästa inkomståren. Konsekvensen blev en svag koppling mellan inbetalda avgifter och utbetalda förmåner, vilket i sin tur påverkade det ekonomiska utbytet av arbete. 15 I proposition 1993/94:250 påpekades att den s.k. 15-årsregeln gynnade personer med en brant inkomstutveckling, dvs. den var relativt förmånlig för män samt för anställda inom tjänstemannayrken. Övergången till ett avgiftsbestämt system syftade till att i högre grad ge pensionssystemet en försäkringsmässig karaktär och på det sättet stimulera arbetsutbudet. Att intjänandet begränsades till 65 års ålder ansågs påverka arbetsutbudet negativt genom att göra det mindre lönsamt att arbeta efter 65. Även det faktum att det fanns en formell pensionsålder vid 65, och att den allmänna pensionen betalades ut per automatik, ansågs ha ett starkt signalvärde som medförde en negativ inverkan på äldres arbetsutbud. I slutet av 1990-talet, dvs. i samband med reformarbetet kring det svenska pensionssystemet, publicerades en rad internationella forskningsrapporter som uppmärksammade negativa arbetsutbuds- 14 Ett reformerat pensionssystem- Bakgrund, principer och skiss. Ds 1992:89. s Prop. 1993/94:250 Reformering av det allmänna pensionssystemet. 30

33 effekter kopplade till förmånsbestämda pensionssystem. 16 Världsbanken har exempelvis framhållit att förmånsbestämda pensionssystem har en negativ påverkan på äldres arbetsutbud och en orättvis fördelning av avgiftsbördan mellan olika personer jämfört med avgiftsbestämda system. 17 En övergång från ett förmånsbaserat till ett avgiftsbaserat pensionssystem måste få ta tid. Det är avgörande för systemets trovärdighet att pensionskontraktet mellan medborgarna och försäkringsgivaren respekteras. En alltför snabb övergång från ett förmånsbestämt till ett avgiftsbestämt system skulle innebära orimliga fördelningseffekter för äldre personer som förvärvsarbetar under de inledande reformåren. Förändringen av de avtalade tjänstepensionssystemen pågick mer eller mindre parallellt med införandet av det reformerade allmänna pensionssystemet. Övergångstiderna är mycket långa jämfört med det allmänna pensionssystemet. För privatanställda tjänstemän gäller förmånsbestämda regler i ytterligare 20 år. För offentligt anställda gäller de förmånsbestämda reglerna tillsvidare för inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp. Drygt var fjärde anställd inom staten har inkomster överstigande intjänandetaket. Långa övergångstider och särregler för vissa inkomstgrupper kan därmed innebära att den allmänna pensionsreformen får begränsat genomslag på individernas pensionsbeteende Ekonomiskt utbyte av pensionering, typfallsberäkningar Frågan om hur ekonomiska drivkrafter påverkar pensionsbeslutet är ett återkommande tema inom forskningen. I ett flertal rapporter baserade på svensk data visas att de ekonomiska incitamenten oftast är positiva, dvs. ökade inkomster medför högre pensioner. För vissa grupper är ger högre inkomster dock ingen tillväxt av pensionsförmögenheten. Det innebär att dessa grupper saknar ekonomiska incitament till fortsatt förvärvsarbete. 18 Forskningen pekar även på att det ekonomiska utbytet bara förklarar en begränsad del av pensionsbeteendet. Exempelvis har 16 Se exempelvis Stock, J.H., och Wise, D.A. (1990), Borsch-Supan, A. (1992, 1998), Palme, M., och Svensson I. (1998). För senare analyser se Pang, Warshawsky och Weitzer (2008) 17 Averting the old age crisis : policies to protect the old and promote growth, World Bank, Palme och Svensson (2003), Palme och Svensson (2004), Eklöf och Hallberg (2010). 31

34 forskningen svårt att förklara varför de flesta väljer att ta ut pension vid 65 års ålder. Detta talar för att äldre väljer pensionstidpunkt när det är socialt accepterat att lämna arbetslivet. 19 Indikatorer som mäter ekonomiska incitament måste med andra ord ses i sammanhang med andra faktorer som påverkar arbetskraftsdeltagandet, t.ex. utträde via avgångspensioner, åldersgränser och attityder i samhället. Utredningen har i samarbete med Pensionsmyndigheten, Inspektionen för socialförsäkringen och experter på avtalspensioner genomfört omfattande beräkningar av typfall för att belysa ekonomiska incitament. Typfallsberäkningar är den enda metoden för att i detalj analysera hur de olika transfereringarnas systemegenskaper formar de ekonomiska incitamenten. Beräkningarna har gjorts för olika inkomstnivåer och tänkbara pensioneringsalternativ. För att göra kalkylerna mer verklighetsnära bygger typfallen på faktiska genomsnittliga inkomstprofiler. Typfallen är beräknade för en person född 1949, för att spegla de ekonomiska incitament som påverkar pensionsbesluten för dagens äldre och under de närmaste åren. Hur de ekonomiska följderna av övergången från förvärvsarbete till pension ska mätas är inte självklart. Ett ofta använt mått på ekonomiskt utbyte är att pensionen uttrycks i procent av tidigare förvärvsinkomster. Resultatet är dock beroende av både prognosantaganden och av vald jämförelseinkomst. Utredningen bedömer att det behövs flera olika mått på de ekonomiska incitamenten, som speglar skilda systemegenskaper (se Faktarutan). För att belysa pensionssystemens egenskaper, dvs. den samlade effekten av allmänna och avtalade pensioner, behövs ett mått på bruttokompensationsgraden. Ett enkelt och intuitivt mått har använts, nämligen den årliga pensionen efter pensioneringen i procent av de genomsnittliga årsinkomsterna fem år före pensionen. Det ekonomiska utbytet av olika pensioneringsalternativ beror dock också i hög grad på utformningen av skatter och bidrag. För att beskriva systemens samlade effekter på de ekonomiska incitamenten används ett mått på ersättningsgrad. Det mäter den disponibla inkomsten efter pensioneringen i procent av den disponibla inkomsten i arbete. Det är rimligt att anta att detta mått speglar 19 Eklöf och Hallberg (2010). 32

35 den information den enskilde söker inför sitt beslut om längre arbetsliv eller pensionering. Framåtblickande äldre torde dock, inför beslutet att pensionera sig eller jobba vidare, egentligen vilja veta hur hela den disponibla inkomsten resten av livet påverkas av olika val. För att mäta detta beräknas också förändring av återstående disponibel livsinkomst vid ett års extra arbete. Ytterligare två mått beräknas för att visa hur pensionsnivåer och disponibel inkomst påverkas av tidig eller uppskjuten pension. I utredningens typfallsberäkningar utgår vi ifrån ordinarie avtalsvillkor för tjänstepension. En arbetsgivare kan dock bevilja en anställd förmånligare pensionsvillkor än vad som framgår av pensionsavtalet. Avtalen för statligt anställda medger rätt för arbetsgivaren när särskilda skäl föreligger att gå med på förmånligare villkor än vad som framgår av standardavtalet (se PA och PA-91 45). 20 Likartade formuleringar finns i tjänstepensionsavtalen för privatanställda tjänstemän och kommunal och landstingsanställda. Den anställde och arbetsgivaren kan således teckna specialavtal vid sidan av de reguljära reglerna. Man kan t.ex. avtala om mer förmånliga ersättningsnivåer och/eller en annan pensionsålder. Dessa specialavtal finansieras vanligtvis inom ramen för det reguljära avtalet genom att mellanskillnaden betalas in som en klumppremie av arbetsgivaren. 20 Enligt Arbetsgivarverket är tillämpningen mycket sällan förekommande. 33

Tjänstepensioner och utträde från arbetslivet

Tjänstepensioner och utträde från arbetslivet Tjänstepensioner och utträde från arbetslivet Pensionsåldersutredningen (S 2011:05) Pensionsåldersutredningen 103 33 Stockholm Tfn 08-405 10 00 www.pensionsaldersutredningen.blogspot.com Omslag: Elanders

Läs mer

Lönekostnader för äldre och drivkrafter till förtida pensionering. Underlagsrapport till Pensionsåldersutredningen Mars 2012

Lönekostnader för äldre och drivkrafter till förtida pensionering. Underlagsrapport till Pensionsåldersutredningen Mars 2012 Lönekostnader för äldre och drivkrafter till förtida pensionering Underlagsrapport till Pensionsåldersutredningen Mars 2012 Varför är äldres lönekostnader intressanta att studera? I litteraturen anges

Läs mer

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1 UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar

Läs mer

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar antalet arbetade timmar

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande Stockholm 2013-08-29 Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Svensk Försäkring har beretts möjlighet att yttra sig över slutbetänkandet

Läs mer

Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03

Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03 Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03 Innehåll Förord 1 Pensionsförmåner 2 Två typer av ålderspension 2 Avgiftsbestämd ålderspension 3 Förmånsbestämd ålderspension 4 Beräkning av förmånsbestämd

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Välfärdstendens 2014 Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer

Arbete efter 65 års ålder

Arbete efter 65 års ålder 2015 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Pensionspolicy. för anställda. i Mönsterås kommun. Antaget av Kommunfullmäktige 2012-05-28

Pensionspolicy. för anställda. i Mönsterås kommun. Antaget av Kommunfullmäktige 2012-05-28 Pensionspolicy för anställda i Mönsterås kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2012-05-28 1 Allmänt Denna pensionspolicy avser arbetstagarens tjänstepension som är ett komplement till den allmänna pensionen.

Läs mer

Arbete efter 65 års ålder

Arbete efter 65 års ålder 2011 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Läs mer

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning, Stockholms universitet Faktorer som påverkar

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

KAP-KL DITT NYA PENSIONSAVTAL VIKTIG INFORMATION FÖR DIG SOM ÄR ANSTÄLLD I KOMMUN, LANDSTING ELLER REGION.

KAP-KL DITT NYA PENSIONSAVTAL VIKTIG INFORMATION FÖR DIG SOM ÄR ANSTÄLLD I KOMMUN, LANDSTING ELLER REGION. K A P-KL D IT T NYA PE N SI O N SAVTA L VI KTI G I N F O R M ATI O N F Ö R D I G SO M Ä R A N STÄ L L D I KO M MUN, L A N D STI N G E L L E R R E G I O N. Din framtida pension Anställda i kommun, landsting

Läs mer

Pensionsåldersutredningens delbetänkande Längre liv, längre arbetsliv Förutsättningar och hinder för äldre att arbeta längre, SOU 2012:28

Pensionsåldersutredningens delbetänkande Längre liv, längre arbetsliv Förutsättningar och hinder för äldre att arbeta längre, SOU 2012:28 Socialdepartementet 103 33 Stockholm registrator@social.ministry.se s.sf@social.ministry.se 2012-09-28 Pensionsåldersutredningens delbetänkande Längre liv, längre arbetsliv Förutsättningar och hinder för

Läs mer

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28. I samarbete med

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28. I samarbete med Pensionspolicy Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28 I samarbete med Innehållsförteckning INLEDNING...3 KOLLEKTIVAVTALET...3 UPPDATERING...3 BESLUTSORDNING...3 A UNDER ANSTÄLLNINGSTID...4 A.1 LÖNEVÄXLING

Läs mer

Kommunstyrelsen. Tjänsteskrivelse 1/2

Kommunstyrelsen. Tjänsteskrivelse 1/2 1/2 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Datum: 2015-05-26 Förvaltning: Kommunledningskontoret Handläggare: Maria Hemlin Telefon: 0523-61 32 37 E-post: maria.hemlin@lysekil.se PENSIONSPOLICY Dnr: LKS 2012-102

Läs mer

KAP-KL. Förmåner i KAP-KL KAP-KL innehåller både premiebestämd och förmånsbestämda förmåner

KAP-KL. Förmåner i KAP-KL KAP-KL innehåller både premiebestämd och förmånsbestämda förmåner KAP-KL KAP-KL - Kollektiv Avtalad Pension Kommuner och Landsting gäller för anställda som är födda 1938 eller senare. KAP-KL gäller från 1 januari 2006 och ersatte pensionsavtalet PFA. Även anställda i

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Välkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson

Välkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson Välkommen till informationsträff med KPA Pension Åke Andersson Om KPA Pension KPA Pension är ett serviceorgan för den kommunala sektorn i pensions- och försäkringsfrågor. Vi hjälper till att: räkna fram

Läs mer

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-25. I samarbete med

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-25. I samarbete med Pensionspolicy Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-25 I samarbete med Innehållsförteckning INLEDNING... 3 KOLLEKTIVAVTALET... 3 UPPDATERING... 3 BESLUTSORDNING... 3 KOSTNADER... 3 A UNDER ANSTÄLLNINGSTID...

Läs mer

PENSIONSPOLICY Kiruna Kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-04-13, 37

PENSIONSPOLICY Kiruna Kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-04-13, 37 PENSIONSPOLICY Kiruna Kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-04-13, 37 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Allmänt... 3 3. Uppdatering... 4 4. Beslutsordning... 4 5. Pension till anställda...

Läs mer

Ditt nya pensionsavtal Viktig information för dig som är statligt anställd

Ditt nya pensionsavtal Viktig information för dig som är statligt anställd Ditt nya pensionsavtal Viktig information för dig som är statligt anställd Din framtida pension Statligt anställda har fått ett nytt pensionsavtal! Den 1 februari 2002 blev ett nytt pensionsavtal för statligt

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19 1 (13) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

Pensionspolicy. Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19

Pensionspolicy. Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 Pensionspolicy Åstorps kommun PENSIONSPOLICY INLEDNING Bestämmelserna i pensionsavtalen KAP-KL (KollektivAvtalad Pension) och PBF (Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda) innehåller

Läs mer

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2008-05-21. Kristianstad kommun

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2008-05-21. Kristianstad kommun Pensionspolicy Antagen av kommunstyrelsen 2008-05-21 Kristianstad kommun Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 ALLMÄNT...4 UPPDATERING...4 BESLUTSORDNING...4 PENSION TILL ANSTÄLLDA...5 MÖJLIGHET TILL

Läs mer

Munkedals kommun. Regler för pension. Dokumentnamn: Regler för pension Dnr KS 2004-147. Typ av dokument: Regel. Handläggare: Personalchef

Munkedals kommun. Regler för pension. Dokumentnamn: Regler för pension Dnr KS 2004-147. Typ av dokument: Regel. Handläggare: Personalchef Regler för pension Munkedals kommun Dokumentnamn: Regler för pension Dnr KS 2004-147 Typ av dokument: Regel Handläggare: Personalchef Reviderad av : KS KF Revisionshistorik: Antagen av kommunstyrelsen

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19 1 (12) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

PENSIONSPOLICY FÖR EDA KOMMUN

PENSIONSPOLICY FÖR EDA KOMMUN PENSIONSPOLICY FÖR EDA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Nuvarande pensionsbestämmelser i kommunen 3. Pensionspolicyn 1. Inledning Målsättningen med pensionspolicyn är att skapa ett dokument

Läs mer

Verksamhetsplan för pensioner

Verksamhetsplan för pensioner Diarienummer: Ks 2013/0489,024 Verksamhetsplan för pensioner Gäller från: 2014-01-01 Gäller för: Medarbetare Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Pensionsstrateg Reviderad senast: Version: 2 Dokumentansvarig

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Institutet för Privatekonomi INNEHÅLL Hur påverkar högskolestudier pensionen? 3 Yrkesvalets betydelse 3 Pensionen som andel

Läs mer

tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun

tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun Pensionstillämpning Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun hanterar pensionsfrågor för medarbetare och förtroendevalda. De pensionsavtal som

Läs mer

Pensionspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2007-09-26, 82. Melleruds kommun

Pensionspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2007-09-26, 82. Melleruds kommun Pensionspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-09-26, 82. Melleruds kommun Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 ALLMÄNT...4 UPPDATERING...4 BESLUTSORDNING...4 PENSION TILL ANSTÄLLDA...5 SÄRSKILD AVTALSPENSION

Läs mer

I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i

I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i Sverige på bara 100 år. Mycket tyder på att våra barn

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Pensionspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12. Tjörns kommun

Pensionspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12. Tjörns kommun Pensionspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12 Tjörns kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 ALLMÄNT... 4 UPPDATERING... 4 BESLUTSORDNING... 4 PENSION TILL ANSTÄLLDA... 5 SÄRSKILD AVTALSPENSION

Läs mer

NORDMALINGS KOMMUN. Pensionspolicy. Fastställd av kommunfullmäktige den 2014-02-24, 13

NORDMALINGS KOMMUN. Pensionspolicy. Fastställd av kommunfullmäktige den 2014-02-24, 13 Pensionspolicy Innehållsförteckning INLEDNING... 3 KOLLEKTIVAVTALET... 3 UPPDATERING... 3 BESLUTSORDNING... 3 A UNDER ANSTÄLLNINGSTID... 4 A 1 MEDARBETARE SOM UPPNÅTT 67 ÅR... 4 A 2 LÖNEVÄXLING TILL PENSION...

Läs mer

På grund av övertalighet 4. Erbjudandet ska vara skriftligt 5. Vilken lön ska avgångspensionen grunda sig på? 6

På grund av övertalighet 4. Erbjudandet ska vara skriftligt 5. Vilken lön ska avgångspensionen grunda sig på? 6 AVGÅNGSPENSION Innehåll Avgångspension 3 På grund av övertalighet 4 Erbjudandet ska vara skriftligt 5 Vilken lön ska avgångspensionen grunda sig på? 6 Kompensation - lagstadgad ålderspension 8 Kompensation

Läs mer

Pension. Policyuttalande. Bakgrund

Pension. Policyuttalande. Bakgrund Pension Policyuttalande 1. Lidköpings kommun vill möjliggöra för den anställde att pensionera sig på deltid och att utnyttja möjligheten att ta ut pensionsförmåner flexibelt samtidigt som vi vill värna

Läs mer

A-KAP-KL Sveriges mest jämställda och flexibla tjänstepensionsavtal

A-KAP-KL Sveriges mest jämställda och flexibla tjänstepensionsavtal A-KAP-KL Sveriges mest jämställda och flexibla tjänstepensionsavtal Den 4 oktober skrev AkademikerAlliansen på ett nytt tjänstepensionsavtal tillsammans med arbetsgivarorganisationerna SKL och Pacta. Det

Läs mer

Anställningsförhållanden

Anställningsförhållanden 28 ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN Anställningsförhållanden Det här avsnittet handlar om hur det kollektivavtalade försäkringsskyddet påverkas vid olika anställningsförhållanden. Främst påverkas ITP- och TGL-försäkringarna

Läs mer

Pensionspolicy. I samarbete med

Pensionspolicy. I samarbete med Pensionspolicy I samarbete med Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 UPPDATERING...4 BESLUTSORDNING...4 PENSION TILL ANSTÄLLDA...5 ALLMÄNT...5 MÖJLIGHET TILL MINSKAD ARBETSTID FÖR ÄLDRE

Läs mer

Pensionsriktlinje. Antagen av kommunfullmäktige 2008-11-24. I samarbete med

Pensionsriktlinje. Antagen av kommunfullmäktige 2008-11-24. I samarbete med Pensionsriktlinje Antagen av kommunfullmäktige 2008-11-24 I samarbete med Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 UPPDATERING...4 BESLUTSORDNING...4 PENSION TILL ANSTÄLLDA...5 INLEDNING...5

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

FÖR PENSIONSFRÅGOR FÖR MEDARBETARE INOM GÄSTRIKE RÄDDNINGSTJÄNST

FÖR PENSIONSFRÅGOR FÖR MEDARBETARE INOM GÄSTRIKE RÄDDNINGSTJÄNST Sida 1(9) FÖR PENSIONSFRÅGOR FÖR MEDARBETARE INOM GÄSTRIKE RÄDDNINGSTJÄNST Hamntorget 8 Tel 026-17 96 53 www.gastrikeraddningstjanst.se 803 10 Gävle Fax 026-18 99 42 gastrike.raddning@gavle.se Upprättad:

Läs mer

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? IEI NEK1 Ekonomisk Politik Grupparbete VT12 Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? Bernt Eklund, Mårten Ambjönsson, William Nilsonne, Fredrik Hellner, Anton Eriksson, Max

Läs mer

Pensionsriktlinjer. Antagna av kommunfulläktige 2003-08-21 Reviderad av kommunfullmäktige 2007-12-19 Reviderad av kommunfullmäktige 2012-03-27

Pensionsriktlinjer. Antagna av kommunfulläktige 2003-08-21 Reviderad av kommunfullmäktige 2007-12-19 Reviderad av kommunfullmäktige 2012-03-27 Pensionsriktlinjer Antagna av kommunfulläktige 2003-08-21 Reviderad av kommunfullmäktige 2007-12-19 Reviderad av kommunfullmäktige 2012-03-27 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND...

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Beslut om särskild avtalspension och pensionsförstärkning fattas av kommunstyrelsens personalutskott.

Beslut om särskild avtalspension och pensionsförstärkning fattas av kommunstyrelsens personalutskott. 1 Sammanfattning 1.1 Beslutsordning Kommunfullmäktige beslutar om pensionspolicyn, kommunstyrelsen är pensionsmyndighet. Beslut om särskild avtalspension och pensionsförstärkning fattas av kommunstyrelsens

Läs mer

Det handlar om din pension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd

Det handlar om din pension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Det handlar om din pension pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Fjällräven Fjällräven förekommer i Skandinavien, Sibirien, Kanada, Alaska och på Grönland. I Sverige finns

Läs mer

Reviderade riktlinjer - Särskild avtalspension dat 2012-01-01

Reviderade riktlinjer - Särskild avtalspension dat 2012-01-01 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Susanne Frölander 2012-01-31 LS-LED12-146-1 Ä R E N D E G Å N G Personalutskottet Landstingsstyrelsen M Ö T E S D A T U M 2012-03-13

Läs mer

Redogörelse för överenskommelse om Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension (AKAP-KL) m.m.

Redogörelse för överenskommelse om Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension (AKAP-KL) m.m. Redogörelse för överenskommelse om Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension (AKAP-KL) m.m. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Arbetsgivarförbundet Pacta har den 19 juni 2013 träffat överenskommelse

Läs mer

Pensionspolicy. för Vara kommun. Sammanfattning..2 Antagen av kommunfullmäktige 2015-09-28 65 Pension till anställda.2

Pensionspolicy. för Vara kommun. Sammanfattning..2 Antagen av kommunfullmäktige 2015-09-28 65 Pension till anställda.2 Pensionspolicy för Vara kommun Sammanfattning..2 Antagen av kommunfullmäktige 2015-09-28 65 Pension till anställda.2 Sidan 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Pension till anställda. 2 Tryggande

Läs mer

SAMMANFATTNING... 3 ALLMÄNT... 4 UPPDATERING... 4 BESLUTSORDNING... 4

SAMMANFATTNING... 3 ALLMÄNT... 4 UPPDATERING... 4 BESLUTSORDNING... 4 Pensionspolicy Antagen av regionfullmäktige 2008-05-30 Justering under rubriken Löneväxling av regionstyrelsen 2008-07-03 Redaktionell uppdatering gjord 2012-04-02 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

Inledning. Innehåll. Bakgrund. Syfte. Mål. Ansvar. Kategoriindelning 4 Pension för anställda i kommunen KAP-KL 4

Inledning. Innehåll. Bakgrund. Syfte. Mål. Ansvar. Kategoriindelning 4 Pension för anställda i kommunen KAP-KL 4 Policy Pension Inledning Bakgrund Intresset för pensionsfrågor har ökat på senare år. Anledningen är bland annat de individuella valmöjligheter som införts inom såväl det allmänna pensionssystemet som

Läs mer

P E N S I O N S F A K T A

P E N S I O N S F A K T A P E N S I O N S F A K T A PA-91 Tjänstepension PA-91 Tjänstepension P A-91 är en pensionsplan för arbetstagare hos staten med flera. Om du är född före 1943 och har pensionsåldern 65 år, vilket de flesta

Läs mer

Pensionspolicy. Bollebygds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-03-13 11. I samarbete med

Pensionspolicy. Bollebygds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-03-13 11. I samarbete med Pensionspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-03-13 11 Bollebygds kommun I samarbete med Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 ALLMÄNT... 4 UPPDATERING... 4 BESLUTSORDNING... 4 PENSION TILL ANSTÄLLDA...

Läs mer

Policy och riktlinjer för pensionshantering i

Policy och riktlinjer för pensionshantering i FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.30 Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-23, 15 Policy och riktlinjer för pensionshantering i Vingåkers Kommun I samarbete med INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 ALLMÄNT...

Läs mer

Pensionsriktlinjer. i samarbete med KPA pension. Dokumentnamn: Pensionsriktlinjer. Dokumentdatum: 2015-01-27 Reviderad: 2015-01-27

Pensionsriktlinjer. i samarbete med KPA pension. Dokumentnamn: Pensionsriktlinjer. Dokumentdatum: 2015-01-27 Reviderad: 2015-01-27 Pensionsriktlinjer i samarbete med KPA pension Dokumentnamn: Pensionsriktlinjer Dokumentansvarig: Stefan Larsson, förhandlingschef Godkänd av: Kommunstyrelsens personalutskott Version: 1.0 Dokumentdatum:

Läs mer

PENSIONSPOLICY Policyn är antagen av kommunstyrelsen 2015-08-31 i Ks 232. Policyn är giltig från och med 1 oktober 2015.

PENSIONSPOLICY Policyn är antagen av kommunstyrelsen 2015-08-31 i Ks 232. Policyn är giltig från och med 1 oktober 2015. 1 (9) PENSIONSPOLICY Policyn är antagen av kommunstyrelsen 2015-08-31 i Ks 232. Policyn är giltig från och med 1 oktober 2015. Allmänt Denna policy omfattar samtliga anställda och förtroendevalda i Härryda

Läs mer

Delpensionsavtalet inom det statliga området Typfallsberäkningar av ekonomiska incitament för individen *

Delpensionsavtalet inom det statliga området Typfallsberäkningar av ekonomiska incitament för individen * Delpensionsavtalet inom det statliga området Typfallsberäkningar av ekonomiska incitament för individen * Daniel Hallberg Institutet för Framtidsstudier, Stockholm 2008-11-18 * Författaren är tacksam för

Läs mer

Pensionspolicy. Orsa Kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-21. I samarbete med

Pensionspolicy. Orsa Kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-21. I samarbete med Pensionspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-21 Orsa Kommun I samarbete med Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 UPPDATERING...4 BESLUTSORDNING...4 PENSION TILL ANSTÄLLDA...5 INLEDNING...5

Läs mer

Slutbetänkande från Pensionsåldersutredningen Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Slutbetänkande från Pensionsåldersutredningen Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Yttrande RD 11/13 2013-08-22 R.nr 37.13 Saco Helena Larsson, Ossian Wennström Box 2206 103 15 STOCKHOLM Slutbetänkande från Pensionsåldersutredningen Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Inledning

Läs mer

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer

Riktlinjer för pension till anställda och förtroendevalda

Riktlinjer för pension till anställda och förtroendevalda 1 (10) Typ: Riktlinje Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2015-02-25, 6 Uppdateras: 2019 Riktlinjer för pension till anställda och förtroendevalda Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2.

Läs mer

Riktlinjer för pension till anställda och förtroendevalda

Riktlinjer för pension till anställda och förtroendevalda Titel: Riktlinjer för pension till anställda och förtroendevalda 1 (10) Typ: Riktlinje Giltighetstid: Tills vidare Version: 1.0 Fastställd: KF 2007-12-18, 141 KS 2009-12-16, 111 Uppdateras: 2013 Riktlinjer

Läs mer

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Antagna av kommunfullmäktige 2008-xx-xx Lunds kommun Innehållsförteckning ALLMÄNT...3 BESLUTSORDNING...3 FÖRTROENDEVALDA PÅ HEL- OCH DELTID...3 ÖVRIGA FÖRTROENDEVALDA...3

Läs mer

Bilaga till pensionspolicy

Bilaga till pensionspolicy Bilaga till pensionspolicy 2012 Innehållsförteckning 1 BESKRIVNING AV DET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET... 3 1.2 ALLMÄN PENSION... 3 1.3 TJÄNSTEPENSION... 3 1.4 PRIVAT PENSIONSSPARANDE... 3 2 BESKRIVNING AV

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

1 (7) Personalkontoret 2014-09-22. Pensionspolicy. Antaget av kommunfullmäktige: 2014-09-22

1 (7) Personalkontoret 2014-09-22. Pensionspolicy. Antaget av kommunfullmäktige: 2014-09-22 1 (7) Pensionspolicy Antaget av kommunfullmäktige: 2014-09-22 2 (7) Termer och begrepp Pensionsmyndighet Kommunstyrelsens arbetsutskott som personalorgan har i delegation från kommunstyrelsen i uppdrag

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

Rapport 2012:10. Lönekostnader för äldre och drivkrafter till förtida ålderspensionering

Rapport 2012:10. Lönekostnader för äldre och drivkrafter till förtida ålderspensionering Rapport 2012:10 Lönekostnader för äldre och drivkrafter till förtida ålderspensionering Rapport 2012:10 Lönekostnader för äldre och drivkrafter till förtida ålderspensionering En rapport från Inspektionen

Läs mer

Svedala Kommuns 1:10 Författningssamling 1(13)

Svedala Kommuns 1:10 Författningssamling 1(13) Författningssamling 1(13) Pensionspolicy för kommunens anställställda och förtroendevalda antagen av kommunfullmäktige 2012-05-14, 104 Gäller från 2012-07-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 2

Läs mer

Tjänstepensionens delar Tjänstepensionens delar är ålderspension, efterlevandeskyddet och sjukförsäkringen. Hur stor din tjänstepension blir beror på

Tjänstepensionens delar Tjänstepensionens delar är ålderspension, efterlevandeskyddet och sjukförsäkringen. Hur stor din tjänstepension blir beror på 1 Tjänstepensionens delar Tjänstepensionens delar är ålderspension, efterlevandeskyddet och sjukförsäkringen. Hur stor din tjänstepension blir beror på vilket avtalsområde du tillhör. Har du jobbat inom

Läs mer

1(7) ANTAGEN KF 2014-09-29 170. Pensionspolicy för

1(7) ANTAGEN KF 2014-09-29 170. Pensionspolicy för 1(7) ANTAGEN KF 2014-09-29 170 Pensionspolicy för 2(7) INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 UPPDATERING... 3 BESLUTSORDNING... 3 PENSION FÖR ANSTÄLLDA... 4 PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA... 4 HELTIDS-

Läs mer

ITP-avtalet ITP 1 ITP 2. Förmånsbestämd ålderspension ITPK. Premiebestämd ålderspension. Sjukpension. Sjukpension

ITP-avtalet ITP 1 ITP 2. Förmånsbestämd ålderspension ITPK. Premiebestämd ålderspension. Sjukpension. Sjukpension Bild 1 ITP 1 ITP-avtalet ITP 1 Sjukpension Premiebestämd ålderspension Sjukpension Förmånsbestämd ålderspension ITPK Familjeskydd (individens val) Återbetalningsskydd ( - - ) Familjepension Familjeskydd

Läs mer

Om åldersgränser i pensionssystemet och kringliggande ersättningssystem

Om åldersgränser i pensionssystemet och kringliggande ersättningssystem Om åldersgränser i pensionssystemet och kringliggande ersättningssystem Pensionsåldersutredningen (S 2011:05) Pensionsåldersutredningen 103 33 Stockholm Tfn 08-405 10 00 www.pensionsaldersutredningen.blogspot.com

Läs mer

Överenskommelse om Kollektiv Avtalad Pension KAP-KL

Överenskommelse om Kollektiv Avtalad Pension KAP-KL Bilaga 5 2005-12-20 Avd för ekonomi och styrning Siv Stjernborg Tfn direkt 08-452 77 51 siv.stjernborg@skl.se Överenskommelse om Kollektiv Avtalad Pension KAP-KL Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Pensionspolicy för Stenungsunds kommun

Pensionspolicy för Stenungsunds kommun Pensionspolicy för Stenungsunds kommun INLEDNING... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdatering... 3 BESLUTSORDNING... 3 PENSION FÖR ANSTÄLLDA... 3 Avgiftsbestämd ålderspension... 3 PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA...

Läs mer

Grästorps kommun STYRDOKUMENT 26

Grästorps kommun STYRDOKUMENT 26 Grästorps kommun STYRDOKUMENT 26 2012-06-14 Sid 1 (13) PENSIONSPOLICY Antagandebeslut: Kommunfullmäktige 2005-02-24, 4 Uppdaterad Kommunfullmäktige 2009-04-23, 24 Reviderad, kommunfullmäktige, 2012-06-14,

Läs mer

Varning för dåliga pensionslösningar i kommunal sektor

Varning för dåliga pensionslösningar i kommunal sektor Varning för dåliga pensionslösningar i kommunal sektor Många medlemmar inom kommunal sektor har fått erbjudanden om att teckna alternativa pensionslösningar. Lösningarna kan se olika ut, men är oftast

Läs mer

Författningssamling GÄLLANDE BESLUT: PENSIONSREGLER FÖR ANSTÄLLDA OCH FÖRTROENDEVALDA I VÄXJÖ KOMMUN

Författningssamling GÄLLANDE BESLUT: PENSIONSREGLER FÖR ANSTÄLLDA OCH FÖRTROENDEVALDA I VÄXJÖ KOMMUN Ändrad 2006-12-14 Sida 1 (14) Senast reviderad: 2007-11-12 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Anställda och förtroendevalda GÄLLANDE BESLUT: PENSIONSREGLER FÖR ANSTÄLLDA OCH FÖRTROENDEVALDA I VÄXJÖ KOMMUN

Läs mer

Åstorps kommuns. Pensionspolicy. Beslutat av Kommunfullmäktige 2015-01-26 Dnr 2014/406

Åstorps kommuns. Pensionspolicy. Beslutat av Kommunfullmäktige 2015-01-26 Dnr 2014/406 Åstorps kommuns Pensionspolicy Beslutat av Kommunfullmäktige 2015-01-26 Dnr 2014/406 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 INLEDNING 4 2 UPPDATERING 4 3 BESLUTSORDNING 4 4 PENSION TILL ANSTÄLLDA 5 41 SÄRSKILD

Läs mer

Bilaga till Pensionsriktlinjer

Bilaga till Pensionsriktlinjer Bilaga till Pensionsriktlinjer Innehållsförteckning BESKRIVNING AV DET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET... 3 SJUK- OCH AKTIVITETSERSÄTTNING OCH ALLMÄN PENSION... 4 TJÄNSTEPENSION KAP-KL... 7 BESKRIVNING AV PBF

Läs mer

AKAP-KL. Nytt pensionsavtal Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension för anställda inom Kommun och Landsting

AKAP-KL. Nytt pensionsavtal Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension för anställda inom Kommun och Landsting AKAP-KL Nytt pensionsavtal Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension för anställda inom Kommun och Landsting Juni 2014 GSF Pensionsservice Kristina Linderberg Carina Bauer Uppdrag: Kort presentation av det

Läs mer

Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO

Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO Rättvist Äntligen har LO-förbunden ett avtal som gör att arbetare i privat sektor får

Läs mer

Pensionspolicy för Mörbylånga kommun.

Pensionspolicy för Mörbylånga kommun. POLICY Dnr 14/598-024 1(8) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige 150/2014 MBLAFS 2014:4 Pensionspolicy för Mörbylånga kommun. m:\policy styrdok - beslutade\pensionspolicy rev 140908.docx MÖRBYLÅNGA KOMMUN

Läs mer

Om tjänstepension. enligt tjänstepensionsavtalet ITP-S. ITP-S tjänstepension. Allmänt om tjänstepension

Om tjänstepension. enligt tjänstepensionsavtalet ITP-S. ITP-S tjänstepension. Allmänt om tjänstepension Om tjänstepension enligt tjänstepensionsavtalet ITP-S Du som är eller har varit anställd vid ett företag som anslutit sig till tjänstepensionsavtalet ITP-S har rätt till tjänstepension enligt det. Här

Läs mer

KAP-KL. Information om tjänste pensions- avtalet. För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting

KAP-KL. Information om tjänste pensions- avtalet. För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting KAP-KL Information om tjänste pensions- avtalet För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting Bra och trygga arbetsvillkor för dig som arbetar inom offentlig sektor Offentliganställdas

Läs mer

Kommunal avtalspension KAP-KL

Kommunal avtalspension KAP-KL Kommunal avtalspension KAP-KL tjänstepensionen för dig som arbetar i kommun, landsting, region, kommunalt företag eller inom svenska kyrkan i samarbete med I den här broschyren kan du läsa om din tjänstepension.

Läs mer

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Pensionspolicy. för. Ängelholms kommun

Pensionspolicy. för. Ängelholms kommun Ängelholms kommun Pensionspolicy för Ängelholms kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-08-24, 123 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...5 UPPDATERING...5 BESLUTSORDNING...5 PENSION TILL

Läs mer

! " # $! % Av förenklingsskäl används i fortsättningen beteckningen arbetsgivare för samtliga typer av kyrkliga enheter.

!  # $! % Av förenklingsskäl används i fortsättningen beteckningen arbetsgivare för samtliga typer av kyrkliga enheter. 1 (6)! " # $! % Mot bakgrund av den stora mängd frågor som uppkommit avseende pensionsavsättningar i 2007 års bokslut/årsredovisning lämnar Kyrkans pensionskassa och Kyrkans redovisningskommitté (KRED)

Läs mer

2013-09-19 2013-09-19. Eventuell privat pension. Tjänstepension. Allmän pension

2013-09-19 2013-09-19. Eventuell privat pension. Tjänstepension. Allmän pension 1 2 Eventuell privat pension Tjänstepension Allmän pension 3 1 Den allmänna pensionen Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Garantipension 4 Vad ger rätt till allmän pension Maximal månadslön 2013:

Läs mer

KAP-KL. Information om tjänste pensions- avtalet. För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting

KAP-KL. Information om tjänste pensions- avtalet. För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting KAP-KL Information om tjänste pensions- avtalet För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting Bra och trygga arbetsvillkor för dig som arbetar inom offentlig sektor Offentliganställdas

Läs mer

Pensionen kommer från flera håll. Källa: Pensionsmyndigheten

Pensionen kommer från flera håll. Källa: Pensionsmyndigheten Pensionen kommer från flera håll Källa: Pensionsmyndigheten Vilka statliga tjänstepensionsavtal finns det? PA-91 Född 1942 och tidigare Sjukersättning eller sjukpension beviljad före 1 januari 2003 (minst

Läs mer