Föreställningar om kvinnligt och manligt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föreställningar om kvinnligt och manligt"

Transkript

1 Högskolan i Halmstad Sektionen för Humaniora Litteraturvetenskap C-uppsats Föreställningar om kvinnligt och manligt Fixa pengar annars! - Lena Lilleste Det brinner Laura Trenter Den danske rånaren Petter Lidbeck Den trettonde gästen Martin Widmark HT 2008 Författare: Emma Henriksson Handledare: Catrine Brödje

2 Abstract Denna uppsats behandlar fyra svenska böcker för barn i åldrarna 8 14 år som varit mest utlånade på Halmstad bibliotek under Titlarna som analyserats är Fixa pengar annars! av Lena Lilleste, Det brinner! av Laura Trenter, Den danske rånaren av Petter Lidbeck samt Den trettonde gästen av Martin Widmark. Syftet med uppsatsen var att se hur killar och tjejer, samt män och kvinnor, framställs i litteraturen. Vilka egenskaper, attribut och yrken som karaktärerna tillskrivs med tanke på vilket kön de har. Som teoretisk bakgrund till uppsatsen har jag använt mig av Marika Andræs avhandling Rött eller grönt? Tjej blir kvinna och pojke blir man i B. Wahlströms ungdomsböcker som behandlar uppdelningen mellan pojk- och flickböckerna.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning och teori Syfte Avgränsning och metod Tidigare forskning Genusteorier och forskning Olika ideal Iakttagelser kring genusframställningen i litteratur för barn 8 14 år Fixa pengar, annars! Av Lena Lilleste Det brinner! Av Laura Trenter Den danske rånaren av Petter Lidbeck Den trettonde gästen av Martin Widmark Analys och jämförelse mellan böckerna Sammanfattning Källförteckning Bilaga... 28

4 1 1 Inledning och teori 1.1 Syfte Det sägs att barnen är vår framtid och med tanke på det kan det vara intressant att se hur vuxna författare i böcker som vänder sig till barn, väljer att gestalta kvinnors och mäns roller. Genusordning är ett begrepp som omfattar de idéer i samhället om vad som är kvinnligt och manligt och vad dessa tankar för med sig. 1 Genus ses till skillnad från kön som något som är socialt, historiskt och kulturellt konstruerat av oss människor i samhället och genusforskningens uppgift är att granska hur detta tar sig ut i samhället och vad det innebär. 2 Eftersom barnen, som ovan nämnts, är framtiden är det viktigt att se till hur vuxna människor antingen bekräftar de normer som finns om könsroller eller väljer att ifrågasätta dem. I denna uppsats kommer jag därför läsa fyra barn/ungdomsböcker, skrivna av två kvinnliga och två manliga författare för att se på vilket sätt dessa antingen befäster eller ifrågasätter könsroller. Lena Kåreland tar upp betydelsen av att vara medveten om barns genus och genusrelationer då det handlar om att skapa en identitet och att utvecklas. Med detta menas att barnen tidigt lär sig att ha ett könsanpassat beteendemönster och snabbt lär sig könskoderna. 3 Med detta som bakgrund har jag valt att göra observationer angående genus i litteratur för barn i åldrarna 8 till 14 år, för att se hur tjejer och pojkar framställs. Med anledning av att barnen lär sig från sin omgivning spelar litteraturen som de läser en stor roll i deras identitetsskapande. Om det är någonstans som föreställningarna om hur kvinnor och män uppför sig så torde det synas i litteraturen och om barnen läser böcker som förstärker de föreställningarna som finns innebär det mest troligt att dessa normer och denna uppdelning av män och kvinnor fortlever. Marika Andræ som har skrivit en avhandling om pojk- och flickböckerna i B. Wahlströms serie är en grund till min uppsats. Hennes avhandling fokuserar dock på böcker från början av 1900-talet medan mitt material är taget från 2000-talet. Kommer det märkas någon skillnad eller är det lika traditionellt uppdelat mellan pojkar och tjejers roller i dagens litteratur som det var i första halvan av 1900-talet? 1.2 Avgränsning och metod Jag talade med Finn Axelsson på Halmstad Stadsbibliotek som plockade fram statistik över de 30 mest lånade böcker under 2008, på Halmstad bibliotek, för barn i åldern 8-14 år. Utifrån denna lista valde jag sedan ut två kvinnliga och manliga svenska författare som varit mest utlånade. Alla böcker ingår dessutom i 1 Inledning av Thurén, Britt-Marie, ur Höglund, Anna Maria; Män och kvinnor vad vet en genusvetare? Stockholm, 2000, s Ibid. s Kåreland, Lena, (red.), Modig och stark - eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola, Stockholm, 2005, s. 10

5 2 spänningsgenren. Jag är medveten om att det är ganska litet material men mitt syfte är inte att fastslå något utan snarare att visa exempel på hur könsroller framställs i barnböcker. Jag tänker börja med att ta upp lite av den forskning som finns om barnlitteratur och genus och därefter gå in på själva genusforskningen och vad genus innebär och lite kort ta upp några kvinno- och mansideal. Sedan kommer jag analysera varje bok för sig med genus i fokus för att avsluta med en jämförelse böckerna emellan och vad jag kommit fram till. 1.3 Tidigare forskning Barn och genus har inte förekommit samtidigt särskilt mycket i forskningen utan istället har det mer handlat om barns förhållande till vuxna. I det följande kommer jag dock att ta upp lite av den forskningen som har gjorts om barn och genus. Om barn och genus/kön är ett ämne som intresserar många och kan tillämpas i all litteratur. LItteraturforskaren Marika Andræ har i sin avhandling Rött eller grönt? Tjej blir kvinna och pojke blir man i B. Wahlströms ungdomsböcker valt att klarlägga hur äldre och nyare uppfattningar om könsnormer uttrycks. 4 Hon menar att dessa böcker har en funktion i könskonstitueringen, vilket handlar om hur kvinnor och män (ska) beter sig. 5 Andræ redogör i sitt syfte för hur hon i sin avhandlig kommer att studera det performativa könet (Judith Butlers uttryck). Detta menar hon kommer i uttryck i dels hur karaktärernas handlingsmönster är uppdelat efter kön, dels det faktum att B. Wahlströms produktion skiljer flick- och pojkböcker åt och dessutom hur de med hjälp av yttre könsmarkeringar lanserar sina böcker. 6 I sin avhandling undersöker Andræ hur huvudpersonerna utsätts för olika situationer med olika förutsättningar samt vilka handlingsramar de har och hur de utnyttjar dem. 7 Hon förklarar bland annat varför männen inte har lika stor roll i berättelserna om de äldre tjejerna som i de yngre med att de äldre tjejernas relation till männen blir känsligare, även om sexualiteten inte direkt omnämns utan mer är närvarande implicit genom tjejens högst troliga framtid som moder. 8 Hon lägger även märke till en skillnad i förhållandet mellan kvinnorna och männen i de äldre böckerna, nämligen att könen tydligt hålls isär och att killarna är överordnande tjejerna. 9 En annan skillnad märks i förhållandet till familjen, medan familjen kommer främst i böckerna med tjejer i fokus, är det snarare pojkgänget som prioriteras i killarnas historier. 10 I pojkböckerna har inte heller tjejerna särskilt hög status utan vinner respekt endast genom att vara mer lik killarna. 11 Marika Andræ kommer så slutligen fram till att B. Wahlströms böcker har vissa återkommande idealbilder av 4 Andræ, Marika, Rött eller grönt? Tjej blir kvinna och pojke blir man i B. Wahlströms ungdomsböcker , Stockholm, 2001, s Ibid., s Ibid., s Andræ, Marika, Rött eller grönt? Tjej blir kvinna och pojke blir man i B. Wahlströms ungdomsböcker , Stockholm, 2001, s.29 8 Ibid, s Ibid, s Ibid, s Ibid., s. 174

6 3 pojkar/män och tjejer/kvinnor. Huvudpersonerna möter olika normer i pojk- respektive flickböckerna och går skilda vägar in till vuxenlivet. 12 Männens uppgift visar sig vara att ta ansvar i samhället medan kvinnans ansvar är familjen, mannen försörjer och kvinnan uppfostrar. 13 Lena Kåreland är redaktör för boken Modig och stark - eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola. Hon lyfter fram hur viktig skolans roll är för att få barn att läsa mer och att det ligger på skolans ansvar att lyfta fram böcker som kan påverka barns uppfattning om genus. Som hon vidare nämner så läser barn hellre böcker där de själva är av samma kön som huvudpersonen i boken. 14 Hon tar i första kapitlet upp en diskussion som förs om hur pojkar och män i huvudsak är de personer, i främst bilderböcker, som agerar som huvudpersoner och viktiga karaktärer, samt att dessa böcker säljer bättre än de med tjejer i fokus. Tjejerna i bilderböckerna, konstaterar Kåreland, framställs inte alls som lika aktiva, starka eller utåtriktade som killarna i böckerna. 15 Kåreland och Agneta Lindh-Munther lyfter fram att läroplanen för förskolan säger att det är skolans plikt att sträva efter ett göra varje barn medvetet om att alla människor har lika värde oberoende kön, social eller etnisk bakgrund, samtidigt som planen slår fast vid vikten av att tjejer och pojkar får lika stort utrymme. 16 I kapitlet (S)könlitteratur i förskolan tas det kort upp lite om historiken kring barnlitteratur och genus. Det nämns att det var på 1960-talet som förläggare och kritiker började ifrågasätta den könsuppdelade litteraturen. Här ser vi ett tydligt exempel på hur viktigt det är att litteraturen som barnen kommer i kontakt med i skolan inte är för uppdelad mellan könen, att karaktärernas roller i litteraturen måste försöka vara mer neutrala. Pojk- och flickböcker kom till att ersättas av ungdomsboken, som introducerades som något för både tjejer och pojkar. 17 En slutsats som framkommer är att tjejer och pojkar intar flera olika roller, men att de huvudsakligen inte gör stora uppbrott mot genuskonventionerna. Detta menar Kåreland märks mest på de vuxna i bakgrunden som allt som oftast skildras efter könsnormerna. 18 En annan vinkel på barnlitteraturforskning har Girls, Boys, Books, Toys Gender in Children s Literature and Culture där man har valt att se på leksakernas funktion i barnberättelserna. Redaktören för boken, Beverly Lyon Clark, skriver att redan från 1700-talet var den materiella kulturen inflätad i barnlitteraturen och att man såg på lek och läsning med en tydlig könssyn samt att de vuxna genom barnens litteratur konstruerade 12 Andræ, Marika, Rött eller grönt? Tjej blir kvinna och pojke blir man i B. Wahlströms ungdomsböcker , Stockholm, 2001, s Ibid., s Ibid., s Ibid. S Ibid., s Ibid, s Ibid, s. 150

7 4 kön. 19 Hon nämner även Linda Christian-Smiths tanke om att romantiska ungdomsromaner inte bara främjar motsägande traditioner utan även bidrar till stereotypiska bilder av femininitet. 20 Charlotte Huck som skriver i inledningen till Beauty, brains, and brawn: the construction of gender in children s literature, menar på att det inte bara är tjejer som hamnar i stereotypiska mönster utan att detta även sker med killarna. Som hon säger så kan killarna göra det mesta, men de kan inte bli till exempel ballerina och även om det inte ser ut så i verkliga världen så är det bara ett tecken på att det behövs litteratur som avspeglar verkligheten, med män som lagar mat i hemmet till exempel. Huck skriver även att pojkar till skillnad från tjejerna inte har samma tillåtelse att visa känslor, eller att det ens överhuvudtaget porträtteras i berättelserna vad de känner. Vidare skriver hon om vikten av att välja böcker för barn som visar båda könens sanna natur och inte bara välja böcker med könsneutrala karaktärer. Huck menar på att barnen annars har svårt att identifiera sig med karaktärerna om de inte visar någon slags femininitet eller maskulinitet eftersom pojkar och tjejer är olika av naturen. Som exempel skriver hon om att det till exempel är bra med att ha en äventyrlig tjej i huvudrollen, så länge denna samtidigt framvisar några slags feminina egenskaper eftersom, enligt Huck, det inte vore bra att ersätta en stereotyp med en annan. 21 Ungdomsboken: värderingar och mönster skrevs i början av 1980-talet men tar upp samma saker som Marika Andræs avhandling nämligen att barn- och ungdomsböcker förmedlar tydliga värderingsbudskap. Redaktören Vivi Edström menar att värderingar och attityder ligger närmare ytan och är lättare att se i dessa böcker än i romaner för vuxna och samtidigt är de präglade av uppfostringsidéer. Vidare skriver Edström att värderingarna som framställs i barn- och ungdomsböckerna förändras över tid. 22 Edström nämner även precis vad Marika Andræ senare tagit upp i sin avhandling, nämligen det äventyrliga inslaget i pojkböckerna och hur killarnas värld är mer öppen och rörlig än tjejernas. 23 Tjejernas roll handlar mest om anpassning, att utvecklas till kvinnan som sedan ska ta hand om familjen och hemmet. 24 Vivi Edström tar även upp hur ungdomsböcker alltid har varit bundna till traditionella könsroller och att det inte var förrän på 1960-talet som man började ifrågasätta detta när kvinnofrigörelsen kom upp till diskussion och sedan på 1970-talet kom även mannens roll att diskuteras Clark, Beverly Lyon & Higonnet, Margaret R. (red.), Girls, boys, books, toys: gender in children's literature and culture, Baltimore, 1999, s Ibid, s Lehr, Susan S (red.), Beauty, brains, and brawn: the construction of gender in children's literature, Portsmouth, 2001, s. viii - ix 22 Edström, Vivi & Hallberg, Kristin (red.), Ungdomsboken: värderingar och mönster, Stockholm, 1984, s Ibid, s Ibid, s Ibid. S. 37

8 5 1.4 Genusteorier och forskning I följande del kommer jag ta upp några olika forskningsteorier och synsätt inom ämnet genus. Överlag är de flesta överens om att det handlar om relationen mellan könen, vilket innebär att det biologiska ska förbises. Nedan lyfter jag fram några forskares åsikters inom detta ämne. Genusordningen handlar enligt Lena Kåreland om det mönster som finns mellan kvinnor och män samt att den vanliga synen i detta är att det manliga graderas högre och är mer överordnat det kvinnliga. Hon menar även att olika yrken och studieämnen är laddat med kvinnligt eller manligt och att detta i sin tur visar hur starka föreställningarna om könen är i samhället. Hon påstår även att denna könsuppdelning beror på det kulturella och historiska och att det hela tiden är föränderligt. 26 Även forskaren och författaren Eva Magnusson är inne på samma spår som Kåreland och säger att dessa föreställningar om hur män och kvinnor förväntas vara för att räknas som en riktig kvinna eller man, är något som ser olika ut på olika håll i samhället och håller med Kåreland om att det är föränderligt över tid. 27 Vidare tar hon upp vad de män och kvinnor som deltagit i hennes undersökning själva säger om könsroller. Enligt dessa personer handlar könsrollerna om åtskillnader av olika slag som till exempel vilka slags sysslor eller ansvar man förväntas ha i hemmet. För dem handlade det om tradition och invanda normer. 28 Magnusson nämner även en del tidigare undersökningar som gjorts och som har visat att trots både män och kvinnor i västvärlden har jämställdhet som ideal i hemmet så är det kvinnorna som oftast tar hand om barnen och hushållsarbetet medan männen mer ägnar tid åt arbete utanför hemmet samt sina fritidssysselsättningar. 29 Författaren till Hur tjejer och pojkar gör kön, Bronwyn Davies, tar upp att barnen lär sig från tidig ålder att det handlar om skillnader, såväl fysiska som sociala. Vad man klär sig i, vilka aktiviteter man ägnar sig och så vidare, är en del av identiteten och på samma gång ett exempel på vad man inte är. 30 Det är språket som skapar skillnader genom att dela in världen i bipolära ord, vilket skapar en uppdelning av världen, till exempel tjocka eller smala människor, män och kvinnor. Davies sätter sig emot detta och menar att idén om män och kvinnor som varandras motsatser inte har någon verklig grund utan hävdar att det är språket som är motsägelsefullt och inte själva människorna. 31 Som stöd för detta tar hon upp Lesley Rogers forskning om huruvida det finns några bevis på att feminint eller maskulint beteende följer på vilket biologiskt kön 26 Kåreland, Lena, (red.), Modig och stark - eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola, Stockholm, 2005, s Magnusson, Eva, Hon, han och hemmet: genuspsykologiska perspektiv på vardagslivet i nordiska barnfamiljer, Stockholm, 2006, s Ibid., s Ibid., s Davies, Bronwyn, Hur flickor och pojkar gör kön, Stockholm, 2003, s Davies, Bronwyn, Hur flickor och pojkar gör kön, Stockholm, 2003, s. 21

9 6 människan har. Rogers har slutligen kommit fram till att det handlar om en sammanflätning av miljö och fysiologi och inte att människan enbart är antingen socialt eller biologiskt bestämd. 32 Enligt Davies handlar teorin om könsroller om att utgå från att det faktiskt existerar en biologisk skillnad mellan könen och att de roller män och kvinnor sedan tar på sig är något socialt som läggs som ett lager på det biologiska. Enligt Davies blir resultatet av detta att barnen lär sig könsrollerna av någon vuxen för att sedan försöka anpassa sig till denna roll och fortsättningsvis påtvingas att upprätthålla den gentemot de övriga i samhället. Problemet med detta menar Davies blir att barnet inte räknas som en egen och aktiv individ eller blir deltagande i utvecklingen av organiserandet av den sociala världen. 33 Vidare fortsätter hon diskussionen med att maskulinitet och femininitet inte är medfött utan något som är inpräntat i samhällsstrukturen och att denna struktur inte är något som man kan bortse ifrån utan något som varje människa bör vara medveten om och antingen följa eller vilja förändra. 34 För att sluta dela in saker och ting i manligt och kvinnligt måste man upphöra med att upprätthålla skillnaderna. Detta menar hon är möjligt om man bara arbetar för att människor inte ska behöva markera sitt kön utan att istället skilja det åt från identitet. 35 I intervjuboken Män och kvinnor vad vet en genusvetare? är syftet att ge en presentation av vad genusforskning kan vara inom olika ämnesområden. I boken presenteras 15 forskares olika syn på genusforskningen inom sina områden och visar därmed hur brett detta forskningsområde är. Författaren Anna Maria Höglund tar upp det som kallas genusordning och säger att detta är resultatet av samhällets idéer om manligt och kvinnligt. Det handlar om uppfattningar av människorna, vem som gör vad, maktstrukturer med mera. Genusforskningen säger Höglund, handlar om hur genus påverkas av allt möjligt annat och hur allt möjligt annat påverkas av genus. 36 Höglund lyfter fram den mänskliga fallenheten för kategorisering, hur vi människor mer än gärna sätter in allt som går i olika fack. Precis som Davies förklarar Höglund hur människor socialiseras in i samhällets normer, värderingar och förväntningar. Vidare menar Höglund att idéerna om vad som manligt och vad som kvinnligt snarare kan benämnas som profetior. Om en viss egenskap börjar anses vara manlig eller kvinnlig så förväntas sedan kvinnor och män ha den egenskapen och kommer att försöka eftersträva det idealet. Som exempel tar hon upp att kvinnor ska vara vackra vilket leder till att unga kvinnor ägnar sig åt saker som gör dem vackra och som sedan leder till att kvinnor faktiskt blir vackra. Samma sak med män, som hon ger som exempel förväntas vara starka vilket gör att många idrottar som då i sin tur faktiskt leder till att män har mer muskler. Detta får i sin tur resultatet att det skulle 32 Ibid, s Ibid, s Ibid., s Ibid., s Höglund, Anna Maria, Män och kvinnor - vad vet en genusvetare?: intervjuer med genusforskare, Stockholm, 2000, s

10 7 verka mindre naturligt om en man ägnade sig mer åt skönhet och en kvinna mer åt att bygga muskler och på det visset har en genusnorm uppstått. 37 För Ebba Witt-Brattström som Höglund intervjuar, handlar genus mer om över- och underordningar, där det är mannen som blir den överordnande normen medan kvinnan ses som det andra könet. Och för Witt- Brattström är hela genusdiskussionen något som bör vara feministiskt, något som ska problematisera förhållandet mellan kvinnor och män och lyfta fram kvinnorna mer. 38 För historikern Birgitta Jordansson handlar det däremot inte alls om över- och underordningar som det gör för Brattström, utan Jordansson ser på genus som könsföreställningar som genom olika tider i historien har skapat olika möjligheter och begränsningar för såväl kvinnor som män. Så till skillnad från Witt-Brattström som har en feministisk syn på genus vill inte Jordansson säga att det handlar om att sätta endast ett kön i fokus utan båda och även andra faktorer som etnicitet och klass. Hon menar på att problem annars uppstår, som att man till exempel osynliggör maktrelationer och begränsningar samt de rådande förhållandena. 39 Även Helena Josefson, författaren till Genus - hur påverkar det dig?, tar upp det Davies diskuterar, nämligen att trots att det finns uppenbara biologiska skillnader så finns det inga belägg för att dessa skulle vara någon orsak eller förklaring till att pojkar och tjejer beter sig olika utan att de största skillnaderna faktiskt går att finna inom tjej- eller killgruppen snarare än mellan just könen. Och precis som Davies och Höglund tar upp så är detta ett bevis på att skillnaderna mellan könen uppkommer av sociala och kulturella betingelser. 40 Josefson förklarar genusordning som en uppdelning utifrån kön, som bestämmer och påverkar hur människor förhåller sig till varandra, vad de väljer att arbeta med, klä sig i för kläder och så vidare. Denna ordning är det som ger oss normer för vad vi värderar som högre och bättre än annat, vilka egenskaper man bör besitta till exempel om man är man eller kvinna. Ofta kommer dessutom då dessa egenskaper att beskrivas som varandras motsatser och därför blir det ett kön som får de högre värdeorden. 41 Josefson tar upp vad som är meningen med att använda genus som ett betraktningssätt på samhället och världen, nämligen att fokusera på relationen mellan män och kvinnor och på att så vis lyfta fram det ojämna maktförhållandet. Genom att göra så menar hon att både kvinnans och mannens olika villkor i samhället problematiseras och ger en förklaring till ojämställdheten. För att förklara det närmare tar hon upp Yvonne Hirdmans teori om genussystem som består av två grundläggande principer; för det första att kvinnligt och manligt isärhålls och att det definieras i relation till varandra och ofta som varandras motsatser. Och för det andra att det är det manliga som genom historien har varit det normativa och genom detta så har männen 37 Ibid., s Ibid., s. 77, Ibid., s Josefson, Helena, Genus - hur påverkar det dig?, Stockholm, 2005, s Ibid., s. 16

11 8 haft mer makt än kvinnorna som grupp. Att detta system har funnits så länge har medfört att människor inte längre märker av det utan ser det som något naturligt. 42 Yvonne Hirdman, författare och forskare som införde genusbegreppet i Sverige, anser att genusteorin har en förmåga att fastna i diskussionen om huruvida det handlar om en social konstruktion eller inte och Hirdman vill istället, precis som Witt-Brattström som tidigare nämnts, att man problematiserar det maktförhållande som hon anser existerar mellan kvinnor och män. 43 Vidare tar Hirdman upp begreppet genussystem och förklarar det som en nödvändighet för att problematisera definitionen av genus som hon menar är systematiserad. Hirdman menar att detta system är en beteckning för resultatet av relationer mellan föreställningar, förväntningar och fenomen som ger upphov till mönster och regelbundenheter. Med det vill hon säga att genus är en ordningsstruktur av kön och medverkar till andra sociala, ekonomiska och politiska ordningar. 44 Hirdman tar även upp begreppet genuskontrakt som handlar om föreställningen om relationen mellan kvinnan och mannen, ett osynligt kontrakt på hur den andra parten definierar den andra och hur man bemöter varandra (vem som ska säga vad, göra vad osv.). Dessa kontrakt, fortsätter Hirdman, är något som går i arv genom generationerna och gäller ömsesidigt från båda sidorna. Med hjälp av genuskontraktet menar Hirdman att den manliga normen kan lyftas åt sidan för att bortse från konflikterna mellan könen. 45 Syftet med att skapa detta begrepp menar Hirdman är nödvändigt för att kunna lyfta fram den orörlighet som genom tiden har format könens villkor och för att slå fast vid det orörliga blir det möjligt även att se förändringarna. Hirdman motsätter sig även begreppet könsroll då hon menar på att det slår fast uppdelningen mellan kön och roll (då menar hon kön som i biologisk form och roll som i social/kulturell konstruktion) och att detta gör att människor fastnar vid att fråga om det är könet eller rollen som har betydelse vid en människas handlanden. 46 Författaren och sociologen Raewyn Connell säger, precis som många av de tidigare nämnda, att det inte handlar om något oföränderligt tillstånd att vara kvinna eller man utan att det är något som hela tiden kräver ett visst arbete. Människan föds inte bara in en viss roll utan måste arbeta för att upprätthålla den hela tiden och väljer själv vilken plats i genusordningen hon vill inta genom sitt sätt att uppträda och visa sig i livet. 47 Connell vill också påpeka det faktum att om man, vilket så enkelt sker, definierar genus som en dikotomi (vilket Davies och Hirdman diskuterar) så uppstår problemet att om man i en situation inte ser någon skillnad inte heller ser något genus vilket till exempel skulle innebära att lesbiska inte har något genus. Det skulle även innebära att mönstren av skillnader mellan könen uteblir från genusbegreppet. Precis som 42 Ibid., s Hirdman, Yvonne, Gösta och genusordningen: feministiska betraktelser, Stockholm, 2007, s Ibid., s Ibid., s Hirdman, Yvonne, Genus: om det stabilas föränderliga former, Malmö, 2001, s. 23, Connell, R. W., Om genus, Göteborg, 2003, s. 15

12 9 Davies menar Connell att det handlar om att se på relationerna mellan män och kvinnor istället för bara skillnaderna. Connell säger i likhet med Hirdman att genus är en social struktur men går vidare med att säga att den vanliga uppfattningen om genus är bunden till den biologiska synen med fokus på kropparnas skillnader. Samtidigt säger hon att det är samhället som riktar sig till människornas kroppar och på det viset spelar på biologiska skillnaderna. Med det menar Connell att vi får en definition av genus som handlar om hur samhället förhåller sig till människokroppen och vilka konsekvenser detta får både i vårt privatliv och för mänsklighetens framtid. 48 Alla faktorer som påverkar människans kropp, exempelvis sjukvård, utbildning, krig, arbete, tillgång till livsmedel, strukturerade av genus. Connell hävdar att man därför måste se det sociala genusmönstret som både påverkar och utformar förhållandena som våra kroppar lever och utvecklas i. 49 Vad hon också tar upp är hur dessa fysiska skillnader och de sociala följderna det har, är sammankopplade med vad hon kallar för egenskapernas dikotomi. Denna motsättning handlar om hur kvinnor anses ha vissa egenskaper, som till exempel att hon är vårdande, känslosam, empatisk medan män då skulle vara aggressiva, rationella och analytiska. Forskning har dock visat på, fortsätter Connell, att det är mer vanligt med likheter än skillnader könen emellan. Att tjejer skulle vara mer sociala eller ha sämre självförtroende och att pojkar är mer påverkade av miljö och är mer analyserande, har forskningen alltså visat på endast skulle vara myter. 50 Det finns således inget befogat med att säga att vissa egenskaper är kvinnliga och andra manliga, utan att det blivit så precis som Höglund säger, nämligen att människan genom tiderna har skapat en profetia av det manliga och kvinnliga som sedan efterlevs. Connell tar upp Barrie Thornes forskning om barn och genus, som motsätter sig teorier som bland annat Davies tar upp, nämligen att barn socialiseras in en roll utifrån de vuxna i deras omgivning. Thorne motsätter sig detta eftersom socialiseringsteorierna gör att man fastnar vid att se på skillnaderna. Istället menar Thorne att man bör se på genusskillnaderna som något situationsberoende. Det Thorne kommer fram till är att barn visserligen i viss mån socialiseras in i roller, men att detta är något som sker aktivt på deras egna villkor. De låter sig inte styras av genusordningen utan rör sig fritt omkring och i den. 51 Connell är dock inne på samma spår som Davies, nämligen att hur svårt det än må vara så bör man eftersträva ett samhälle fritt från genusstrukturer för att någon förändring skall kunna ske Olika ideal Helena Josefson tar upp några ideal från förr och nu. Till exempel skulle mannen på 1700-talet vara en belevad världsman som skulle behaga genom konversation samt vara vackert klädd och kunna röra sig 48 Connell, R. W., Om genus, Göteborg, 2003, s Ibid, s Ibid. S. 58, Ibid, s , Ibid., s. 96

13 10 smidigt. Då fanns det även särskilda modetidningar som gav skönhetstips och råd hur de skulle föra sig. Under denna tid var den idealiske mannen romantisk och hade nära till sina känslor. 53 Kvinnan däremot under 1700-talet ansågs skulle vara passiv, blyg och tyst och dessutom pryd, ljuv, ömsint, ömtålig och god. Även om förnuftet hade hög status under denna tidsperiod så var detta inte något som kvinnan förväntades använda sig av, eller att hon hade lika rättigheter som mannen. Istället menade man att kvinnan skulle tämjas och hålla sig borta från det offentliga livet. Kvinnan på 1800-talet skulle fortfarande vara den svaga och bräckliga människan och bland annat var hysteri en diagnos som starkt förknippades med kvinnlighet talsmannen var till skillnad från 1700-talsmannen, inte en man i nära kontakt med sina känslor. Mannen skulle ha kontroll och inte låta passionen styra över livet. I och med industrialiseringen kom mannen att förknippas med den hårt arbete och såväl psykisk som fysisk styrka. Idag är idealet av mannen, enligt Josefson, till stor del att han ska vara ansvarig för ekonomin och intresserad av det tekniska och fysiska som sport. Men samtidigt visar det sig bli mer accepterat för män att visa upp en mer empatisk och känslosam sida och precis som på 1700-talet börjar det återigen komma tillbaka hos män vikten av att bry sig om sitt utseende. 55 Dagens kvinna bör enligt normerna vara, skriver Josefson, både självständig samtidig som hon inte får ta för mycket plats. Kvinnan ska vårda sitt utseende och vara vårdande och omtänksam medan hon på samma gång bör vara stark och konfliktlösande Iakttagelser kring genusframställningen i litteratur för barn 8 14 år I följande avsnitt kommer jag bok för bok lyfta fram de iakttagelser jag gjort av hur pojkar/män och tjejer/kvinnor framställs i respektive bok. Saker som betraktas är främst vilka karaktärer som är drivande, vilka egenskaper de tillskrivs samt hur deras handlande och utseende framställs. Ytterligare aspekter som observeras är vilka attribut personerna har, vad de talar om och vilka yrken de vuxna kvinnorna och männen har. 2.1 Fixa pengar, annars! Av Lena Lilleste Fixa pengar, annars! är den tredje fristående boken i ordningen av Lena Lillestes serie om Tommy och Flisen. Dessa två pojkar utgör grunden för berättelsen, det är dem läsaren får följa och som fokus ligger på. Följande karaktärer kommer omnämnas: Tommy, bor tillsammans med sin mor och hans far som är gift med 53 Josefson, Helena, Genus - hur påverkar det dig?, Stockholm, 2005, Ibid, s Ibid, s Ibid, s. 31

14 11 Ulle. Tommy har även flickvän som heter Emelie och denna är väninnan till Mathilda som är tilsammans med Tommys bästa vän Flisen, som är kusin med Benedik som kommer på besök. Dessa tjejer och killar går i samma klass som Lydia och Henrik, som är Joels, en ny elev på skolan, hantlangare tillsammans med en kille som går under namnet Kniven. Hanna, går i samma klass som de övriga, blir utpressad av Knivgänget som de kallas. Annika är klassens språklärare och klassföreståndare och Matte-Mats är matematiklärare dessutom möter vi Gullan som sitter i receptionen på skolan. Berättelsen tar sin början när killarna är på väg till skolan på första skoldagen efter sommarlovet. De är bästa vänner men har inte setts på hela sommaren och vi får veta att Tommy har längtat efter denna stund hela sommaren, något som han inte vill erkänna av rädsla för att inte accepteras av Flisen. Tommy är nämligen säker på att om hans vän skulle veta att han längtat efter skolstarten så skulle ju Flisen aldrig mer prata med honom. Han skulle säkert ge Tommy en knuff. Kanske till och med en smäll på käften. 57 För Tommy är det således viktigt att hans kamrat inte ser några svagheter hos honom, för att vilja tillbaka till skolan skulle ses som vekt. Då Flisen är Tommys bästa vän är han självklart mån om att Flisen ska känna detsamma men när Flisen pratar på om sin sommar med kusinen Benedik blir Tommy svartsjuk och ju mer positivt Flisen har att säga om kusinen desto mer negativ blir Tommy gentemot Benedik. (Sid. 8, 39) När Tommy sedan väl möter Benedik och det visar sig att denne gillar honom, kan Tommy slappna av för han inser att Benedik inte kommer köra ut honom från gemenskapen. (Sid. 104) Deras klasskamrat Henrik däremot tillhör inte deras grupp och de väljer sina flickvänner framför honom (sid. 15), men att känna samhörighet och tillhörigheten till en grupp är viktigt vilket leder till att Henrik till slut hamnar i en otrevlig situation då han försöker göra Knivgänget till viljes. Följande citat visar hur Henrik försöker bli medlem i ett pojkgäng och hur viktigt det är att kunna passa in i gruppens mönster: Visa nu att du är tuff nog att vara med i vårt gäng, säger Joel och tittar på Henrik. Kniven langar över kniven till Henrik som tar den och viftar med den lite i luften framför Hanna. Henrik ser lite osäker ut och vet inte riktigt vad han ska göra. Han tittar på Joel. Få se nu att du inte är någon jävla mes, säger Joel hotfullt till Henrik. (sid. 24) Precis som jag nämnde tidigare att Marika Andræ tar upp i sin avhandling, så är killarnas egen grupp något bland det viktigaste i deras relationsvärld. Det faktum att Henrik i citatet ovan går med på att göra något hans egentligen är tveksam över, visar hur vikten vid att tillhöra en grupp är större än några betänksamheter. Även när det gäller Tommy märks det hur viktig den egna gruppen är, han vill inte att någon annan ska komma och inkräkta i deras grupp av rädsla för att då själv hamna utanför, att inte tillhöra gruppen vore ödesdigert och för Henrik är det viktigaste av allt att tillhöra någon grupp överhuvudtaget, så viktigt att han låter sig pressas till att göra ledaren till viljes med olagliga saker. 57 Lilleste. Lena, Fixa pengar, annars-!, Stockholm, 2007, s. 6 Kommer fortsättningsvis i avsnittet skriva ut sidhänvisningar inom parantes

15 12 Medan tjejernas relation till varandra tecknas som mer omtänksamma och ömsinta så är Tommy och Flisen mer hårdhänta i den fysiska beröringen och deras språk mycket kraftfullare. De två citatet nedan visar vilken skillnad det är mellan killarnas förhållningssätt till varandra och tjejernas: Vet jag visst! Tommy boxar Flisen i magen. Idiot! Skriker Flisen. Idiot kan du vara själv! Skriker Tommy. (Sid. 41) När kommer du komma tillbaka till skolan? Undrar Mathilda och fortsätter att klappa Emelie på handen. Aldrig! Säger Emelie. Jag tänker aldrig mer gå dit! Snart är det glömt, säger Mathilda tröstande. (Sid. 73) Killarnas språk innehåller mycket kraftigare och förolämpande uttryck medan tjejerna framvisar en mer ömsint och omhändertagande sida. Det finns fler exempel på hur killarna har svårare att öppet visa sig omtänksamma än vad tjejerna har. När exempelvis Emelie precis har blivit fotograferad av Knivgänget så kommer Mathilda ut och låter läsaren veta att hon är den enda som väninnan vill veta av och går genast tillbaka till Emelie. (sid. 38) Även senare är det Mathilda som tar hand om Emelie, kramar henne och visar sitt stöd när Emelie väl vågar gå tillbaka till skolan. Det är inte det att Tommy inte känner samma behov av att visa omtanke, men för honom kommer det inte till uttryck lika naturligt och det enda han förmår sig att göra att gå vid hennes sida. (sid. 90) Det är viktigt för Tommy hur han framställer sig för Emelie, första dagen i skolan har han till exempel en ny jacka som får honom att känna sig mer tuff och han kontrollerar noga att frisyren ser bra ut. (sid. 5) När han och Flisen ska på dubbeldejt med Emelie och Mathilda har han redan dagen innan lagt fram kläderna för kvällen och än en gång lägger han mer tid på att göra i ordning sin frisyr.(sid. 32) Inget av detta är dock något underligt utan kommer helt naturligt, vilket visar på precis det Josefson skriver, nämligen att det är mer accepterat i dagens mansideal att måna om sitt utseende. Utseendet har betydelse oavsett om man är tjej eller kille, Tommy uppmärksammar till exempel Hanna men tycker hon hade varit sötare om hon bara inte hade sett så rädd ut hela tiden. (Sid. 107) I slutet när allt har löst sig och Tommy möter Hanna tänker han på att hon inte ser rädd ut och det leder slutligen till att han tackar ja till att gå på bio med henne. (Sid. 147) För killarnas del gäller det att visa attityd och att man är tuff. Flisen till exempel röker trots att han inte tycker om det, men gör det för att han tror att det gör honom till en häftig kille. (sid. 33) Flisen beskriver även Benedik som en häftig grabb som vågar låna sina föräldrars bil och köra iväg med den, fastän han bara är 14 år. (sid. 6-7) Den nye eleven Joel och hans kumpan Kniven skildras genom hela boken som de hårdaste och tuffaste killarna i stan. Joel är en kille som tar för sig, vill han ha något så tar han det och han beskrivs som att han ser sig om ägare av hela världen. Han sätter sig inte bara över killarna utan också tjejerna. Den snyggaste och smartaste tjejn i skolan, Lydia, har fallit för denna ligist och han vet att han har makten över

16 13 henne. När han daskar henne på rumpan fnittrar hon bara och ger honom en puss. (Sid. 9) För Joel tycks tjejer inte vara något annat än objekt, vilket tar sig uttryck då han fotograferar Emelie naken och sedan sprider bilderna utan några som helst betänkligheter. (sid. 37) I Flisens och Mathildas relation är det Mathilda som oftast tar kommandot medan Flisen känner det som sin plikt att skydda sin flickvän. Detta märks särskilt då Knivgänget utpressar Flisen och Tommy och hotar dem med att göra illa deras flickvänner, då är det Flisen som blir upprörd och han blir även upprörd bara vid tanken på att det hade kunnat vara hans tjej som blivit fotograferad naken så alla kunde se det. (Sid. 46, 53) Även om Flisen är den som också tar upp ämnet sex och förälskelse, så är det Mathilda som tar befälet och kysser och kramar Flisen, medan han rodnar och inte vet vad han ska ta sig till. (Sid. 52, 143) Bilden av tjejerna och kvinnorna i boken är varierande, till exempel i kapitel sju är Mathilda å ena sidan den sportiga tjejen som tar för sig i fotboll och leder laget till vinst, medan hon å andra sidan när hon får en uppskattad kram av en lagkamrat svartsjukt betraktas som en ägodel av Flisen. Följande citat visar hur detta går till, det vill säga hur Mathilda går från att vara ledare till att bli ett objekt: Motståndarlaget med Mathilda i spetsen gör en snabb kontring. Flisen hinner inte ikapp och de dribblar bort målvakten och lägger lätt in bollen. Mål! Skriker Mathilda. Joakim springer ikapp henne. Bra jobbat! Skriker Joakim lyckligt och kramar om henne. Ja, ja, tänker Flisen. Det är faktiskt min tjej. (Sid. 31) Detta att Mathilda blir omkramad och uppskattad efter målgörandet kan kopplas till vad jag tidigare nämnde utifrån Andraæs resonemang där hon nämner hur tjejerna i pojkböckerna endast accepteras och respekteras genom att likna killarna. Bara två sidor senare generaliserar Tommy och Flisen tjejers beteende med att alla tjejer tar lång tid på sig för att göra sig i ordning, att borsta håret en halvtimme och ta på läppglans konstaterar de som tjejgrejjer. (Sid. 33) Det finns så klart vuxna med i berättelsen också och även om de endast är bifigurer så är vad Kåreland tidigare kommer fram till, nämligen att det oftast är de vuxna i bakgrunden som framställs efter könsnormerna. Detta märks dock inte så mycket i denna bok, förutom när det kommer till yrkena, vilket jag kommer till lite längre fram. Tommy gillar inte hur hans mamma gör sig till så fort det handlar om hennes pojkvän Fredrik. Enligt Tommy blir modern helt hysterisk och det är bara när Fredrik ska komma på besök som det vankas finare mat och som mamman måste fixa till sig och göra sig fin för honom. Följande citat visar just detta, hur Tommys mor försöker göra sig annorlunda för att pojkvännen ska gilla henne:

17 14 Men varför ska alltid mamma fjäska så när Fredrik komma ska komma hit och äta? [ ] Försöker hon visa Fredrik att hon är bra på att laga mat? Tänker Tommy. Vill hon visa Fredrik att hon är duktig för att han ska tycka om henne? Han hatade att mamma gjorde till sig så när hon skulle träffa Fredrik. Borstade håret hundra gånger, lade på extra läppstift, bytte kläder och skor och var helt hysterisk. (Sid. 19) I det här fallet är det kvinnan som anpassar sig till mannen. Modern försöker skapa en bild av sig själv som Fredrik lättare kan tycka om. Tommys mamma och Fredrik bestämmer sig att flytta ihop men så får Fredrik erbjudande om ett jobb i Stockholm. Fredrik själv säger att han inte vill flytta utan henne och Tommy men hon vill inte att han ska försätta en sådan chans utan är beredd att ge upp livet som de har för att följa med honom till Stockholm. (Sid. 102) Tommys pappas relation med sin nya hustru spelar mycket på föreställningar om könen. Ulle är den som bestämmer i förhållandet medan pappan snällt och tyst håller sig i bakgrunden. Ulle är kvinna ut i fingertopparna, och när läsaren först får möta henne kommer hon precis från ett besök hos frisören. (Sid. 55) För Ulle är det viktigt att se bra ut och även om hon har makten över sin make så är hon samtidigt fast under ett behov av att han ska gilla henne och tycka att hon är fin. När det kommer till vem som sköter hushållet visar det sig att både männen och kvinnorna tar på sig ansvaret. Hemma hos Tommy är det inte oväntat att modern tar hand om dem, detta kommer sig naturligt av att det endast är hon och Tommy. Sedan kan man fråga sig om en dotter hade hjälpt till mer och inte passivt bara tagit emot ompysslingen som Tommy gör. Hos faderns familj är det däremot fadern själv som tar hand om hushållet, som handlar och lagar mat. Det är samtidigt han som är försörjaren och har därmed tagit på sig båda rollerna, medan Ulle hamnar i ett ingenmansland där hon bara shoppar och inte bidrar med något. (Sid ) Vi får inte veta något om Emelies familjeförhållande men det är trots allt fadern där som kommer med fika men det är även han som har tar befälet och skäller ut Emelies fröken Annika. (Sid ) Hos Tommys och Emelies fäder framkommer det alltså sidor som inte är förväntade av könsnormerna, nämligen att de sköter hushållet. Som Hirdman tar upp är det vanliga att mannen ska bli uppassad i hemmet och att det är kvinnan som ansvarar för barnen och hushållningen. 58 Yrkena som de vuxna karaktärerna har speglar ganska väl vilket norm som råder, detta visar sig även i de övriga böckerna som jag kommer ta upp och precis som Kåreland skriver finns det yrken som är könsladdade. Kvinnorna i denna bok har antingen inget uttalat yrke (Ulle och Tommys mamma), är utbrända och håller på med keramik hemma (Tommys moder), jobbar som språkfröken (Annika) eller sitter i receptionen (Gullan). Det förekommer endast en kvinnlig chef, nämligen rektorn för skolan, som dessutom har begått ett misstag (att låta Joel börja på skolan). Visserligen får vi inte veta mycket om vad männen arbetar med, men det vi får veta är att de har vad som i historien anses mer som manliga yrken. Till exempel 58 Hirdman, Yvonne, Gösta och genusordningen: feministiska betraktelser, Stockholm, 2007, s. 72

18 15 är Fredrik polis och Matte-Mats sysslar med det män anses vara bättre än kvinnor på, det analytiska och matematiska. 2.2 Det brinner! Av Laura Trenter Boken handlar om väninnorna Frida och Isabelle som en dag har lyckats få tag i ett cigarettpaket och bestämmer sig för att tjuvröka. De måste hastigt ge sig av från gömstället och en liten stund senare hör de hur sirener tar sig åt det hållet. Ödetorpet brinner och tjejerna är övertygade om att det är deras fel, och dessutom är det någon som har sett dem där! I denna bok syns könsnormerna väldigt tydligt. Till exempel är alla poliser män utom en som är kvinna, och denna ser inte ens ut som en polis. När två manliga poliser besöker klassen beskrivs de på ett mer auktoritärt sätt än den kvinnliga polisen. De två citaten nedanför visar hur männen ger ett mer seriöst och respektingivande intryck medan poliskvinnan knappt tas för att vara polis: Två poliser med uniform och batong och pistol och allt kommer in i klassrummet. De pratar nästan en hel lektion. [ ] - Det är en mycket, mycket farlig sak att sätta igång bränder, säger en av poliserna. Han har mustasch och ser väldigt allvarlig ut. 59 En dörr öppnas längst ner i korridoren och en tant med kort brunt hår kommer emot dem. Hej. Det är jag som är Gunnel Sjögren, säger hon och sträcker fram handen. Hon ser inte alls ut som en polis. Hon har i alla fall ingen uniform på sig. (Sid. 115) Skillnaden här mellan den enda kvinnliga polisen som nämns och de manliga konstaplarna framkommer främst i kläderna och attributen. Medan männen har uniform på sig och även vapen, har kvinnan varken eller och ger inte ett lika auktoritärt intryck som de båda männen. Hon blir istället ifrågasatt för att vara polis och beskrivs som en tant. Andra yrken som förekommer i boken håller sig dock till att vara könsuppdelade. Det finns inga kvinnor bland brandmännen, det tycks bara vara män som är doktorer medan kvinnor får hålla sig till att vara sjuksköterskor. Isabells granne är militär (sid. 133) och inte helt oväntat även man, detsamma gäller att hennes egen far är flygkapten och beskrivs som hjälte. (sid. 18) Till och med vaktmästaren och läraren är män, vad Isabelles eller Fridas mödrar arbetar med nämns inte någonstans i boken. Däremot får Fridas mor oftast ta på sig rollen som den omhändertagande kvinnan. Inte nog med att det är hon som städar och gör i ordning i hemmet (sid. 5, 33), det är alltid modern som tröstar, omfamnar, oroar sig och uppfostrar. Följande citat är några exempel på just detta: - Min lilla gumma, säger hon och håller om henne. Jag önskar att jag kunde vara lessen åt dig så du slapp. (sid. 32) 59 Trenter, Laura, Det brinner!, Stockholm, 1999, s. 77. Kommer fortsättningsvis i avsnittet skriva ut sidhänvisningar inom parantes.

19 16 Mamma tar henne i knäet, trots att hon knappt får plats, och vaggar henne som om hon vore en liten bebis. (Sid. 33) - Vi stannar hemma, säger hon till pappa. Vi kan inte lämna ungarna ensamma när det är risk för inbrott. (Sid.86) Modern visar sig vara den omhändertagande och enom hela boken är det hon som oroar sig och tröstar barnen vilket fadern aldrig gör. Fäderna tycks endast vara mer närvarande när det något problem som måste lösas. Det är i sällskap med Fridas far som trädgården söks igenom (sid. 34), när Frida drömmer är det hennes far som herre vid grillen (sid. 67), när det har varit inbrott är det genast Fridas far som eftersöks (sid. 85) och när Tok-Reine dyker upp en sen kväll är det Christoffers far som kommer till undsättning (sid. 98). Mönstret tycks således vara att det männen som kommer till kvinnornas undsättning, att det är deras plikt att skydda dem, precis som Tok-Reine känner att han måste göra för tjejerna (sid. 148). Tjejernas och kvinnornas roller i denna bok är väldigt generaliserande och spelar mycket på de föreställningar och normer som finns i samhället. Som tidigare nämnt så är det modern som har tagit på sig rollen som den omhändertagande och tröstande. Det är hon som tar hand om familjen och barnen, precis som tjejerna/kvinnorna förväntas göra i böckerna som Marika Andræs avhandling tar upp. Tjejerna i denna bok förbereds även de för familjelivet. De tar på sig uppgiften att ta hand om andra och som modern vid ett tillfälle nämner så uppfostrar hon dem att visa medkänsla (sid ), men till sönerna förekommer inga sådana kommentarer. När tjejerna kommer över till Tant Nilsson så blir de genast omhändertagna och bjuds på bullar och saft. (sid. 85) Tjejerna bryr sig även om sitt utseende i större utsträckning än killarna i boken. I första kapitlet står Fridas lillasyster Fanny framför spegeln för att sminka sig. Frida anser dock att hennes syster inte behöver sminka sig, men det har bara med Fannys ålder att göra, inte att hon inte behöver det av någon annan orsak. (Sid. 6) Även kläderna har stor betydelse för tjejerna vilket följande citat är ett exempel på: Då får Frida syn på Isabelles nya jacka. En svart flygarjacka i skinn. Vilken jacka! Utbrister hon. Äntligen, säger Isabelle. Jag trodde aldrig du skulle märka något. [ ] - Den är jättesnygg, säger Frida. Och den passar superbra att röka i. (sid. 11) Tjejerna är måna om sitt utseende och fäster stor vikt i vad väninnorna kan tänkas ha för åsikter. Tjejernas och killarnas saker utmärker också skillnader hos dem. Till exempel så nämns det att Fannys cykel är rosa (sid. 72) En färg som förknippas med tjejer. Varför måste hennes cykel vara just rosa, eller varför måste ens färgen nämnas när det inte händer någon annan gång? Småbröderna leker med legogubbar, som är riddare, trollkarlar och rymdgubbar (sid. 48) medan Fanny förknippas med den rosa cykeln, smink (sid. 7) och parfym

20 17 (sid. 55). Männen förknippas med motorsaker, fiskedon, grillning och serietidningar med superhjältar (sid. 47, 53, 67, 84). Tjejernas känslor och sinnesstämningar är även de annorlunda än killarnas. Tjejerna gråter mycket mer, är mer känslosamma, inte lika rationella och fnissar en hel del, till skillnad från killarna. Ett exempel på detta är hur Christoffer tar på sig rollen som den tänkande och rationelle personen medan Frida inte är lika kontrollerad. Han argumenterar för att Frida bör gå till polisen och får lugna ner henne när hon är helt övertygad om att hon kommer hamna i fängelse. (sid. 57) Christoffer har en dubbel roll, inte nog med att han agerar som den förnuftige mannen som talar Frida till rätta, men han är även omhändertagande. När Frida ramlar med cykeln är det han, mot alla förväntade normer, som kommer och pysslar om henne (sid. 49). I slutändan är det ändå Christoffer som är överordnad tjejerna, för det första oroar de sig för att han ska skvallra om deras tjuvrökning (sid. 18) och därmed får han en maktposition då de blir beroende av honom. För det andra så befäster han sedan ytterligare sin position då han hjälper och tar hand om Frida, hon blir ytterligare mer beroende av honom då han är den enda som vet om hela historien och är den enda som hon kan prata med. Sedan är det som tidigare nämnt Christoffer som är förnuftig och försöker få tjejerna att gå till polisen, han tar även ofta till en bestämd ton och hållning och talar, nästan skäller ut, Frida till rätta. Christoffer bekräftar det Josefson nämner, nämligen att en norm för manlighet bland annat är att ta hand om och vägleda sin kvinna. 60 I och med att han aktivt väljer att vara den som vägleder tar han kontrollen och makten i deras relation. I denna bok märks det tydligt på relationerna mellan män och kvinnor vilka roller de har och vad de förknippas med samt vilka uppgifter som tillfaller vilka, som exempelvis den omhändertagande modern och den problemlösande fadern. Och även om Christoffer framhävs som en omtänksam kille så är det fortfarande hos honom som makten ligger, trots att hans roll går emot den förväntande normen att män inte är lika omhändertagande om kvinnor, så faller allt på hur han i övrigt förhåller sig till Frida. 2.3 Den danske rånaren av Petter Lidbeck Den danske rånaren ingår i Petter Lidbecks deckarserie Tre tjejer och just denna bok är den tredje i ordningen. Huvudpersonerna är Pella och tvillingarna Tyra och Siri. I denna bok blir tjejerna vittnen till ett bankrån och de kan inte låta bli att nosa vidare i fallet, för har polisen verkligen fångat rätt man? I boken förekommer det inte särskilt ofta beskrivningar av karaktärernas utseende och när en kassörska vid ett tillfälle beskrivs ha långa, nymålade naglar 61 så blir föreställningarna desto klarare. Om en kvinna i boken förväntas handla något så är det tantiga knytblusar eller smink, vilket följande citat är två exempel på: 60 Josefson, Helena, Genus - hur påverkar det dig?, Stockholm, 2005, s Lidbeck, Petter, Den danske rånaren, Stockholm, 2007, s. 14. Kommer fortsättningsvis i avsnittet skriva ut sidhänvisningar inom parantes.

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015 http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015 Inledningen Rosa Den farliga färgen (Ambjörnsson, 2011) här hjälpt mig förstå färgen rosa från ett nytt perspektiv. Rosa är en symbol som är laddat med starka känslor

Läs mer

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus och maskulinitet Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus - innebörd..genus är den förväntan som finns på respektive kön i en rådande könsmaktsordning. Barnet kommer från första stund att imitera

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Finns det skillnader på hur pojkar och respektive flickor leker i förskola? Vivien Mach Lärarexamen

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Vi hoppas att du ska ha nytta av handledningen. Välj det som passar dig och din klass.

Vi hoppas att du ska ha nytta av handledningen. Välj det som passar dig och din klass. 1 Att vara jag Text och bild Anna Höglund I Att vara jag får vi möta Rosa 13 år. Rosa vill inte se sig själv utifrån, genom någon annans ögon. Hon vill se själv och söker förklaringar. Hur ser det ut egentligen?

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Män, maskulinitet och våld

Män, maskulinitet och våld Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken om Liten

LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala

Läs mer

Identitet - vilka är du?

Identitet - vilka är du? Identitet - vilka är du? Det är utsidan som räknas När vi ser en människa läser vi snabbt av vilka kategorier hen tillhör. Är det en kvinna eller en man? Vilket land kommer personen ifrån? Hur gammal är

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE Ämne: Svenska/SO Namn: Johanna Wennberg Handledare: Anna och Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

PSYKOLOGENHETEN HISINGEN

PSYKOLOGENHETEN HISINGEN PSYKOLOGENHETEN HISINGEN Shirin Fazel-Zandy Leg. psykolog shirin.fazel-zandy@vastrahisingen.goteborg.se LIVET I EXIL OCH DESS EFFEKTER PÅ FAMILJESTRUKTUR OCH FÖRÄLDRAR-BARN RELATION. 1 PROBLEM SOM KAN

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

GE DITT BARN 100 MÖJLIGHETER ISTÄLLET FÖR 2

GE DITT BARN 100 MÖJLIGHETER ISTÄLLET FÖR 2 GE DITT BARN 100 MÖJLIGHETER ISTÄLLET FÖR 2 - en bok av Kristina Henkel och Marie Tomicic om genusfällor och genuskrux i vardagen - Olika förlag 2009 LEKFULL JÄMSTÄLLDHET Det är i samspelet mellan dem

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU renita.sorensdotter@gender.su.se Kritik mot den manliga dominansen Forskning om kvinnor Add women and stir Her-story istället för his-story Lanserades under

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson

Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson Mina föräldrar skall skiljas Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson Tack mina underbara barn Natalie och Estelle för att ni finns. Tidigare böcker av Nina

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Du och jag, Agnes Lärarmaterial

Du och jag, Agnes Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Boken handlar om Agnes som tycker att hennes kompis Maja alltid får vad hon vill. Typiskt nog vinner Maja en veckas kurs i biologi på ett läger

Läs mer

Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001.

Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001. Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001. Namnståupp Gruppen sitter i cirkel. Först reser sig var och en i tur och ordning och i lugnt takt och säger sitt förnamn. Därefter

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Kalle med klänning och Kalle som Lucia (Hcf bilderbok) Författare: Anette Skåhlberg Illustratör: Katarina Dahlquist

Kalle med klänning och Kalle som Lucia (Hcf bilderbok) Författare: Anette Skåhlberg Illustratör: Katarina Dahlquist Nytt år och nya boktips från Martina och Petra! Skriv gärna till oss och lämna förslag eller kommentarer genom att skicka ett mail till petra.ljungberg@laholm.se Kalle med klänning och Kalle som Lucia

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

GÅ DIN EGEN VÄG! HITTA DIN EGEN VÄG GENOM ATT TA REDA PÅ HUR DU PÅVERKAS AV STRUKTURER OCH NORMER.

GÅ DIN EGEN VÄG! HITTA DIN EGEN VÄG GENOM ATT TA REDA PÅ HUR DU PÅVERKAS AV STRUKTURER OCH NORMER. GÅ DIN EGEN VÄG! HITTA DIN EGEN VÄG GENOM ATT TA REDA PÅ HUR DU PÅVERKAS AV STRUKTURER OCH NORMER. GRATTIS! BLEV DET EN PRINS ELLER PRINSESSA? En av de vanligaste frågorna när ett barn har fötts är om

Läs mer

Likabehandlingsplan Slättens förskola

Likabehandlingsplan Slättens förskola Likabehandlingsplan Slättens förskola Främjande arbete på Slättens förskola Främjandearbetet utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.

Läs mer

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET 1 I Karlskrona vill vi att alla föreningar är öppna för alla på lika villkor Öppet för alla innebär att vi visar respekt

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av dramapedagog Ami Hallberg-Pauli

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av dramapedagog Ami Hallberg-Pauli BOULEVARDTEATERNS Handledarmaterial till föreställningen av dramapedagog Ami Hallberg-Pauli Hej handledare! Ami Hallberg-Pauli Här kommer ett material med förslag på övningar och diskussioner man kan ta

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) Katarina Janwald Therese Jansson Karin Göthberg-Gellerstig Inger Isaksson Cecilia Johansson Förskolan Tittut, Sernanders väg 14, 752 62 Uppsala, tfn 018-46

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Anette Hellman, PhD Institutionen för pedagogik Kommunikation och lärande Göteborgs Universitet Välkomna! Jag ska prata om: 1. Norm och normalitet

Läs mer

Modig och stark - eller ligga lågt

Modig och stark - eller ligga lågt Lena Kåreland (red.) Modig och stark - eller ligga lågt Skönlitteratur och genus i skola och förskola Skrifter utgivna av Svenska Barnboksinstitutet nr 87 Natur och Kultur Innehåll Inledning 9 (Lena Kåreland)

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice, hur arbetar vi för det? Dialog och services vision Dialog och service har en vision

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

1. Det handlar inte om BDSM

1. Det handlar inte om BDSM 1. Det handlar inte om BDSM Sveriges kvinnolobby mötte stort motstånd från olika håll när de framförde sin kritik mot KappAhls reklamkampanj 50 shades of Grey. Reklamombudsmannens opinionsnämnd friade

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. Forfattare: Mårten Melin

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. Forfattare: Mårten Melin sidan 1 Forfattare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Boken handlar om Emma och Måns. De är tillsammans. Efter att ha varit på museet med klassen ska Måns sova över hos Emma. Emma vill att Måns ska sova

Läs mer

Föräldrahyllan Leva med barn Lars H. Gustafsson & Marie Köhler

Föräldrahyllan Leva med barn Lars H. Gustafsson & Marie Köhler Föräldrahyllan Leva med barn Lars H. Gustafsson & Marie Köhler En lättläst bok med tilltalande layout. Författarna skriver om barnets utveckling och omvårdnad, med tips om t.ex. amning, sömn, tandborstning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Att göras till riktig pojke: Förhandling av pojkighet och normalitet i förskolan

Att göras till riktig pojke: Förhandling av pojkighet och normalitet i förskolan Att göras till riktig pojke: Förhandling av pojkighet och normalitet i förskolan Anette Hellman, PhD Institutionen för pedagogik Kommunikation och lärande Göteborgs Universitet Bakgrund varför skrev jag

Läs mer

Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö

Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö Ungdomsgruppen Ungdomar ur Malmös Unga och Mångfaldsgruppen inledde ett samarbete kring hur man kan förbättra dialogen mellan unga och polisen i Malmö. Ungdomsgruppen

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning. Likabehandlingsplan Linblomman 2015 Linblommans likabehandlingsplan från 2010 gäller i stora delar fortfarande som grund för vårt arbete. Uppdaterade grundtankar och aktuell fokus finns sammanfattat i

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-06-24 Reviderad 2015-06-22 Verksamhetens namn Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

På insidan TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR JOEL BERGLUND ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

På insidan TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR JOEL BERGLUND ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN JOEL BERGLUND ORD cell (s 3, rad 1), det lilla rummet i ett fängelse sällan (s 3, rad 5), inte ofta darrig (s 4, rad 4), skakig, inte stadig telefonbåset (s 6, rad 3), ett litet,

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Erik står i mål Lärarmaterial

Erik står i mål Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

HANDLEDNING PERFECT GIRL

HANDLEDNING PERFECT GIRL HANDLEDNING PERFECT GIRL TILL PEDAGOGEN Perfect Girl är en kortfilm på fyra minuter utan dialog eller dramatisk handling. Detta gör att den är lämplig att använda som diskussionsunderlag eller introduktion

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikations situationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i

Läs mer