Samarbete i grupp. En studie i hur lärare i idrott och hälsa arbetar med gruppens samarbete. Holm, Johan Kjellqvist, Marc. Handledare: Britt Hallerdt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samarbete i grupp. En studie i hur lärare i idrott och hälsa arbetar med gruppens samarbete. Holm, Johan Kjellqvist, Marc. Handledare: Britt Hallerdt"

Transkript

1 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete i didaktik relaterat till Idrott och hälsa 15 hp Samarbete i grupp En studie i hur lärare i idrott och hälsa arbetar med gruppens samarbete Holm, Johan Kjellqvist, Marc Handledare: Britt Hallerdt Examinator: Lena Nilsson

2 Sammanfattning Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka metoder och strategier idrottslärare använder för att få elever att samarbeta i grupp. Detta utifrån arbetssätt som konflikthantering och kommunikation. Vidare var vår mening att undersöka vad lärarna ansåg att deras arbetsmetoder hade för effekter på eleverna. Vår teori bygger vi på Svedbergs (2007, s.192) modell som presenterar hur gruppens samarbete beror på tre faktorer i lärandet. Metoden i undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med öppna frågor. Tanken var att undersöka vad som var det centrala i lärarnas arbetsmetoder för att främja gruppsamarbetet i undervisningen. Vidare ville vi även undersöka hur de intervjuade lärarna beskriver sin ledarstil. Till undersökningen valdes sex idrottslärare där samtliga arbetade på skolor som var skilda från varandra. Med tanke på att två av dessa lärare för närvarande arbetar på gymnasiet, och resterande på högstadiet, kan det ha en påverkan på våra resultat. Utifrån undersökningens resultat fann vi att gruppens samarbete beror på hur läraren använder sina arbetsverktyg med hjälp av de riktlinjer som kursplanen idrott och hälsa och skolans värdegrund belyser kring gruppsamarbete. Dessa arbetsverktyg tolkade vi till att kommunikationen var det centrala arbetsverktyget för lärare för att främja gruppsamarbetet. Inom kommunikationen belyste lärarna feedback, konflikthantering och att skapa en trygg miljö bland eleverna. Resultaten visade även att det råder liten skillnad i vilka arbetsmetoder lärarna använder i undervisningen. Ett antagande vi gör är att arbetslagen lärare ingår i på skolan har en avgörande roll för hur lärare arbetar, med tanke på att resultaten visar på små skillnader för hur lärare med större yrkesvana kontra lärare med mindre yrkesvana arbetar. Syftet med lektionen var även en avgörande faktor till vilken arbetsmetod som valdes. Samtliga lärare beskriver sitt ledarskap som en demokratisk ledarstil med en handledarroll. Nyckelord: Ledarskap, ledarstil, samarbete, kommunikation, vi-känsla. 1

3 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Centrala begrepp Vad är en grupp? Arbete i grupp Ledarskap i gruppen Ledarstilar Kommunikation Definition av konflikt Konfliktlösningsstrategier Litteraturöversikt Tidigare forskning Teori Syfte och frågeställning Syfte Frågeställningar Metod Val av metod Metod för datainsamling Bearbetning och analys Etiska reflektioner Reflektion kring metoden Resultat och analys Lärarens metoder vid gruppindelning Hur arbetar läraren med samarbetet i grupp? Lärarens betydelse för samarbetet

4 6.4 Samarbete Konfliktlösning i grupp Diskussion Ledaren Yrkesvana Ledarstilens betydelse Vi-känsla i gruppen Kommunikation Konflikt Vidare forskning Konklusion Referenslista Bilaga - Intervjuguide

5 1. Inledning Grupparbeten är något som får allt större utrymme i skolan när det gäller att studera och redovisa uppgifter i skolverksamheten. Majoriteten av de undervisningsämnen som ingår som obligatoriska kurser innehåller någon form av moment där en grupp betygsätts efter att ha arbetat tillsammans. Men är skolan en plats där elever behöver samarbeta för att nå sina mål? I själva verket går varje individ i skolan för sin egen skull och får individuella betyg. De flesta människor har ett stort behov av ett socialt utbyte med andra människor vilket leder till att man samlas i grupper om två eller flera för att få känna gemenskap. På detta sätt skapas också en personlig identitet som man bär med sig även då man inte umgås i gruppen. Känslan av att tillhöra en specifik grupp ger även möjlighet till att finna sig själv och knyta an till de kontakter som liknar en själv och ens eget beteende. I skolan blir elever indelade i en grupp i form av en klass utan att själva få vara med och bestämma. Självklart är det då så att alla i klassen inte kan vara liksinnade vilket kommer att leda till att man söker sig till olika mindre grupperingar inom den stora gruppen. För läraren blir utmaningen att försöka foga samman alla till att känna en form av gemensam gruppkänsla. Med den här uppsatsen vill vi undersöka hur idrottslärare arbetar för, och vad de gör för att utveckla, gruppsamarbetet i klassen. Idrottslärare och lagledare i vårt samhälle har stora möjligheter att arbeta med hur barn och ungdomars samarbete kan utvecklas både på den idrottsliga arenan och utanför. Oavsett om individerna i gruppen har olika idrottsliga bakgrunder och ligger på olika nivåer så bör alla individer ha förmåga att samarbeta. Vilka metoder och arbetssätt använder sig då läraren av för att förbättra gruppsamarbetet? Detta ämne blir en allt mer viktig del i dagens skolverksamhet där allt mer fokuseras på grupparbeten i skolan där eleven skall kunna reflektera och diskutera sig fram till svar och resultat. Som blivande idrottslärare med flera års erfarenhet av att arbeta mot gemensamma mål i lagidrotter, blir det intressant för oss att finna vägar till hur vi som lärare kan arbeta med samarbete i grupper. 4

6 2. Bakgrund En central del inom idrott och hälsa i årskurs 7-9 är att eleverna, enligt kursplanen för idrott och hälsa, i undervisningen ska ges möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra (Lgr 11 kursplan I&H ). Detta direktiv tolkar vi som att det blir viktigt i undervisningen att fokusera på gruppsamarbeten och samarbetsövningar. I värdegrunden betonar man att skolan har till uppgift att förbereda elever för ett framtida arbetsliv och att skolan skall utgöra en självklar arena för kommunikation, samspel och lärande (Lgr 11 sid ). Värdegrunden och kursplanerna utgör en grund för läraren och hur lektionerna utformas och vilka arbetssätt som väljs ska sedan baseras på detta. Inom de flesta yrken är det viktigt att individerna skall kunna samarbeta med varandra för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt. I yrkeslivet har företag behov av pedagoger som har kunskaper om hur man kan utveckla samarbetet bland personalen, detta med tanke på att samarbete föder en möjlighet till utbyte av information och ett samspel som riktar sig till bättre resultat (http://fordetvidare.se/lararyrket, ). Detta blir då viktigt med tanke på att skapa lärandemiljöer för eleverna. I läroplanen belyser man att eleverna skall få möjlighet till att utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra, där man vidare redogör för att i all undervisning skall eleven utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande (Lgr 11 sid.9). Med dessa ramar att ta hänsyn till, blir det viktigt att diskutera hur lärare i högstadiet arbetar för att främja samarbetsförmågan bland eleverna. Hammar Chiriac & Hempel (2008, s.11) skriver att intresset för grupparbete ökat det senaste decenniet som en viktig arbetsform. De förklarar vidare att själva arbetsformen har sina traditioner inom utbildningsväsendet, där man på 1800-talet använde äldre eller duktigare elever som fick agera lärare för en grupp yngre eller svagare elever. Detta gjordes för att kunskapsnivåerna höjdes och elevantalet ökade i klassrummen. För att eleverna ska kunna möta samhället som väntar på dem utanför skolan så ställs det krav på att skolan under utbildningen har förberett eleverna och givit dem förmågan att kunna tackla de förväntningar som arbetslivet ställer. Då flertalet forskare presenterar metoder, strategier och vad man bör tänka på när man arbetar med samarbete i vanliga grupper menar vi att det finns skäl att belysa kopplingar även till idrottslärarens miljöer. Viktigt att ha i åtanke under läsandet av undersökningen är att vi både kommer att diskutera samarbete vid teoretiska samt praktiska gruppuppgifter. Under diskussionen är det även viktigt att känna till att ibland presenteras idrottsläraren som lärare, det beror på att det i längden kan bli trivialt att ständigt läsa idrottsläraren. 5

7 2.1 Centrala begrepp I denna del kommer vi att presentera ett antal faktorer som vi anser påverka gruppsamarbetet utifrån vad litteraturen och tidigare forskning säger. Vi har valt faktorer som vi anser vara intressanta att undersöka närmare för att bidra till samarbete i grupp och hur ledarens arbete och agerande har betydelse för detta ändamål. Vi har valt att presentera dessa faktorer i två teman. Det första temat behandlar gruppsamarbete och detta fördjupas med hjälp av att reda ut vad en grupp är och hur man arbetar i en grupp. Det andra temat behandlar ledarskap och hur detta ter sig i en grupp samt olika ledarstilar, feedback och olika konfliktlösningsstrategier som skall underbygga vårt resonemang kring ämnet. Ledarskap är ett brett ämne med flertalet faktorer som påverkar ledaren i sin undervisning och dessa faktorer är värda att resonera kring. Utgångspunkten för vår undersökning är hur ledarskap beskrivs inom grupper och utifrån ledarstilar. Faktorn feedback bidrar till att ledaren kan utveckla och utvärdera sitt eget ledarskap, men även ha förståelse vilken nyckelfaktor feedback skapar åt båda håll sett till lärare och elev. Konfliktlösningsstrategier presenteras för att undersöka vilka metoder som kan användas av läraren när konflikter uppstår i en grupp (Maltén,1998, s.174) Vad är en grupp? För att förstå vad som menas med gruppsamarbete krävs det att man först förstår vad en grupp är. Människor är gruppvarelser och vi tillbringar större delen av våra liv i grupper. Detta sker utan att vi kanske märker det själva på grund av att det är en så självklar del i vardagen, där vi påverkar och blir påverkade (Nilsson, 2005, s.13). Nilsson (2005, s.35) väljer att definiera en grupp som ett socialt system som existerar inom en fysisk och sociokulturell kontext, där individerna i gruppen skall kunna samspela direkt med varandra. I liknande fall beskriver Stensaasen & Sletta (1997, s.26) att medlemmarna i gruppen är ömsesidigt beroende av varandra, där de övriga individerna i gruppen påverkas av vad en enskild medlem gör. En grupp är en samling människor som upplever sig ha ett gemensamt mål och som ömsesidigt påverkar varandra. De är psykologiskt medvetna om varandra och uppfattar sig själva som en grupp (Wahlström, 2005, s.58). Svedberg (2007, s.16) menar att i en grupp samspelar minst tre individer mot ett gemensamt mål eller gemensam uppgift. Detta beror på att om gruppen består av färre än tre individer så saknas dynamiken som uppstår när tre eller fler individer integrerar med varandra. Med detta menar han att gruppens karaktär förändras när det ingår fler individer i gruppen, med hjälp av de skilda typer av individer som finns i gruppen, gruppens utveckling, organisationskultur och ledarskapets karaktär. Vidare presenterar han att en grupp antingen kan vara en primär eller en sekundär grupp. Om individerna i gruppen har en nära personlig relation till varandra, som t.ex. familj och närmaste vänner, tillhör de en primär grupp. Den sekundära gruppen beskrivs istället som en grupp på till 6

8 exempel jobbet, i idrottslaget eller ett kompisgäng. Som sekundär grupp har man bildats på grund av ett gemensamt mål eller social position (Svedberg, 2007, s.16). Skolans grupperingar menar vi är sekundära grupper i och med att elever och lärare placeras utifrån position och mål. Något som flertalet forskare enats om är att gruppens storlek har betydelse för syftet med gruppen och hur gruppmedlemmarna klarar av att samarbeta. Man har därför valt att dela in dem i små och stora grupper för att bättre förstå skillnader hur dessa styrs och arbetar sinsemellan varandra. Den lilla gruppen beskriver Svedberg (2007, s.104) skapas beroende på gruppens uppgift, situationen och vart medlemmarna och gruppens befinner sig i utvecklingen. I de mindre grupperna cirkulerar färre åsikter, normer och värderingar att ta hänsyn till när man bygger relationer inom gruppen. Individerna i gruppen har då större möjlighet att påverka gruppens mål, struktur och dess värderingar. Enligt Nilsson (2005, s.36) bör en grupp som ska skapa och stärka relationer inte vara fler än fyra till åtta personer för att kunna skapa variation och tillräckligt utrymme för att få ett samarbete och informationsutbyte att fungera. Den stora gruppen kännetecknas genom att individerna i gruppen blir antingen passiva och smälter in som en i mängden på grund av förändrade förhållningssätt, eller att individerna väljer att ta en allt större plats, blir aktiva och gör så att de övriga inte får komma till tals. Vidare är den stora gruppen upplevd som mer anonym och opersonlig med tanke på att möjligheterna till feedback blir begränsade (Svedberg, 2007, s.119). Detta liknar Nilssons (2005. s.39) beskrivning av en sekundär grupp Arbete i grupp Att arbeta i grupp är något som individen måste lära sig, som ständigt handlar om att utvecklas av och tillsammans med andra. Grupparbetet uttrycker ett aktivt samspel mellan ett begränsat antal individer som har till syfte att lösa en gemensam uppgift (Stensaasen & Sletta, 1997, s.32). När enskilda personer arbetar med att fatta beslut, lösa problem eller prestera saker och ting är deras resultat beroende av deras individuella kunskaper, färdigheter och erfarenheter (Nilsson, 2005, s.146). Stensaasen & Sletta (1997, s.33) redogör för att om man får grupparbetet till en aktiverande verkan så kan resultat bli bättre än i individuella och andra arbetsformer eftersom flera personer tänker bättre än en. Stensmo (1997, s ) menar att om syftet är att gruppen ska genomföra en uppgift tillsammans så bör den inte innehålla möjlighet till individuell arbetsuppgift med risk att detta minskar den kollektiva arbetsförmågan. Det är dock viktigt att ge medlemmarna även individuella arbetsuppgifter för att synliggöra deras kunskaper. Annars finns risken att några individer i gruppen åker snålskjuts på de andra individerna. 7

9 Huvudsyftet med att arbeta i grupp är att på ett bättre sätt höja kvaliteten på individernas kunskapsmässiga, intellektuella, känslomässiga och sociala kompetens (Stensaasen, S & Sletta, O, 1997, s.85). Det man belyser när det handlar om att arbeta i grupp är att alla individerna i gruppen ska få möjlighet att uttrycka åsikter och tankar och ge varandra utrymme att visa oenighet. Detta är hur Stensaasen & Sletta (1997, s.166) beskriver en grupp med god laganda och en stark sammanhållning. Stensaasen & Sletta (1997, s ) menar att socialkompetens är något som krävs hos individer som arbetar i grupp, då denna kompetens underlättar förmågan att anpassa sig till olika gruppmiljöer. De menar även att personer som uppnår grupptillhörighet är mer socialt kompetenta och har lättare att läsa av sociala situationer. Wahlström (2008, s.26) hävdar att man bör arbeta med samarbete i mindre grupper i och med att detta utvecklar förmågan att inhämta kunskaper som leder till ett bättre gruppsamarbete. Kooperativt lärande är en strukturerad form av smågruppsarbete där man betonar att man är beroende av de enskilda individerna i gruppen gällande deras samarbete och prestationer. Där man bedömer gruppens prestation utifrån hur varje individ når målen med att bemästra den ställda uppgiften. Syftet är att undersöka skillnader mellan samarbete och konkurrens och se på vad detta skapar inom gruppen. Resultaten utifrån dessa studier att man sett att genom samarbete skapas ett effektivare lärande i kontrast till när man blandar i konkurrens (Stensmo, 1997, s.162). Collaborative learning uppkom som ett komplement till det kooperativa lärandet, där man menar att det finns skillnader att arbeta i en grupp och att arbeta som en grupp. Skillnaderna sett inom arbetsgruppen blir att istället för att dela upp arbetsuppgifterna, väljer man istället att samarbeta och diskutera sig fram till lösningarna (Hammar Chiriac & Hempel, 2008, s.13-14) Ledarskap i gruppen Ledarskap handlar om de processer vi genom en eller flera medlemmar i en grupp eller organisation påverkar de övriga medlemmarna, dvs. att man använder sitt inflytande för att få andra att delvis göra som man själv vill (Nilsson, 2005, s.95). Vidare beskriver Nilsson (2005, s.95) att ledarskapet blir viktigt för att kunna organisera gruppens individer mot ett gemensamt mål med hjälp av ett inflytande i gruppen. Stensmo (1997, s.12) menar att ledarskap i små grupper kan delas in i två grundläggande sociala dimensioner. Den första dimensionen handlar om en relationsorienterad ledarstil som fokuserar på relationer, samvaro och trivsel inom gruppen. Den andra ledarstilen är en produktionsorienterad ledarstil som inriktar sig på de gemensamma målen, uppgiften och arbetsresultatet. När man istället arbetar med en större grupp är ett arbetssätt gruppfokus, där 8

10 ledaren aktiverar samtliga i gruppen istället för enskilda individer. Fokuset ligger på att hålla eleverna alerta, genom att ställa frågor eller få dem att lösa uppgifter på andra sätt än det som ledaren presenterat. I gruppfokus ingår även att få eleverna att själva förstå att de hålls ansvariga för sitt eget beteende (Stensmo, 1997, s.51). Ledarskap kan även vara när olika personer i en grupp tar ledningen inom olika områden och situationer. Ledarskapet vittnar då om kompetens och erfarenhet snarare än status och rang. Detta blir något som påvisar en god sammanhållning i gruppen och kallas för ett effektivt ledarskap (Stensaasen & Sletta, 1997, s.45). Som ledare baserar man sina handlingar på teorier som man anammat under utbildning, egna praktiska erfarenheter, observationer av hur andra personer agerat eller egen tro om vart handlingen skall leda. Ledandets främsta mål skall vara att se till att människor i gruppen blir nöjda som skall bidra till utveckling (Stensaasen & Sletta, 1997, s.48-63) Ledarstilar Ledarstil kan definieras som en ledares beteende som det uppfattas av andra människor. Det avgörande är alltså hur andra uppfattar ledaren, inte vilken uppfattning ledaren själv har om sin stil (Maltén, 1998, s.117). Det finns flera olika ledarstilar och i den här studien väljer författaren att beröra fem av dessa vilka är den auktoritära, den demokratiska, den grupporienterade, den situationsanpassade och slutligen låt gå -ledarstilen. Svedberg (2007, s.314) resonerar utifrån tidigare forskning om en skillnad mellan den auktoritära ledaren och den demokratiske ledaren, där flertalet forskare funnit att den demokratiske ledaren som anser sig inte vara för mer eller vill sätta sig på andra har en gynnsam påverkan i grupper. Denna typ av ledarstil väljer Nilsson (2005, s.99) att benämna som den grupporienterade ledarstilen, som uppmuntrar till jämlikhet, förslag och synpunkter där man diskuterar sig fram till lösningar. Denna ledarstil brukar tendera till bättre moral, positivt klimat och större engagemang. Den auktoritäre ledaren beskriver han som en person som bestämmer det mesta själv, betonar sin makt och inte tar någon hänsyn till relationerna i grupper. Det situationsanpassade ledarskapet menar Svedberg (2007, s.322) vara när ledaren kan anpassa sitt ledarskap till den utvecklingsnivå som individerna i gruppen befinner sig kopplat till vad uppgiften kräver. Basen i detta ledarskap handlar om att ledaren befinner sig någonstans mellan relationsorienterat respektive uppgiftsorienterat ledarskap. Denna typ av ledarstil är också något som Nilsson (2005, s.105) diskuterar när han presenterar en ledare som gjorde att gruppen nådde sina mål på ett så effektivt sätt som möjligt och hade förmågan att fördela uppgifter inom gruppen på ett bra sätt utifrån vilket situation eller det sammanhang som detta gällde. 9

11 En annan typ av ledarstil som flera forskare diskuterar är den låt gå -mässiga ledarstilen som beskrivs genom att till exempel en lärare uppträder passivt och endast ger råd och upplysningar när någon ber om det. Denna ledarstil blir ett passivt ledarskap där han blir tillbakadragen och lämnar gruppen att göra vad de själva vill, detta är något man beskriver som en frånvaro av ledarskap (Maltén, 1998, s.118). Ur ett lärarperspektiv i klassrummet redogör Stensmo (1997, s.7) för att en lärare bör besitta tre kompetenser. Ämneskompetens, kunskaper kring det ämne man undervisar inom. Didaktisk kompetens, kunskap kring hur man går tillväga i undervisningen. Ledarkompetens, kunskap i hur man leder, organiserar, interagerar med eleverna och kan skapa grupperingar för uppgifter som kräver samarbete Kommunikation Vi människor lever i en gemensam värld där samspelet oss emellan är av stor betydelse för hur vi trivs i vår omgivning samt hur vi mår på ett individuellt hälsoplan. Kommunikationen mellan individer har en avgörande roll i hur bra detta samspel kommer att fungera. Utan kommunikation så finns inga utvecklingsmöjligheter för samspelet att skapa sig en plattform som kan utvidgas till en högre nivå (Maltén, 1998, s.11). Inom kommunikationsområdet diskuterar man återkoppling eller som man ofta kallar det, feedback, som en nyckelfaktor när det handlar om att utbyta information genom en tvåvägskommunikation. Feedbackens funktion är att ta reda på hur en viss information som givits tolkats av den parten som fått informationen tillägnad sig. Genom att kontrollera informationens verkan och genomslag kan informationsgivaren vidareutveckla sina metoder och sitt material för att nästa gång kunna göra en ännu bättre presentation av sitt innehåll (Maltén, 1998, s.15). För att återkopplingen skall fungera krävs det att man lyssnar, då det är grunden för att mottagaren skall kunna analysera utgivarens feedback och tolka den. Detta för att sedan kritiskt försöka förstå det som sagt och kontrollera att tolkningen har gjorts korrekt (Nilsson, 2005, s.138). När man talar om kommunikation i grupp är feedback en viktig del som måste finnas med som verktyg. Om det inte finns någon form av återkoppling brukar resultatet ofta bli att det infinner sig en osäkerhet som påverkar hela gruppens agerande. Feedback i en grupp har en tendens att fördjupa relationerna i gruppen och bidra till ett ökat samspel individerna emellan om det sker under ordnade förhållanden och framförs konstruktivt (Nilsson, 2005, s.136). 10

12 Feedback kan också vara en typ av respons från mottagaren som sker medvetet eller omedvetet. Respons sker alltid på en given signal även om man väljer att ignorera den. Om signalen ignoreras så kan det ha varit en medveten handling som lett fram till aktionen. Därför blir alltid den som givit ut informationen bemött. Sedan återstår det att se om bemötandet kan tolkas som positivt eller negativt för givaren (Stensaasen & Sletta, 1997, s.247). För att återkoppling skall kunna utföras på ett korrekt sätt finns det en del regler som kan vara bra att följa om man vill att sin feedback skall få rätt genomslag. Viktigt med feedback är hur den läggs fram. Det man förmedlar med talet bör också hänga ihop med kroppsspråket som man utstrålar. Om det finns skillnader mellan det som förmedlas genom tal och kroppsspråk är det svårt för mottagaren att tolka feedbacken och känna trovärdighet hos samtalspartnern. Att vara tydlig och konkret är då en nyckelfaktor till att återkoppla på rätt sätt för att undvika eventuella missförstånd (Alexandersson & Pettersson, 2003, s.111). Om man väljer att avvakta med sin feedback och spara den till ett senare tillfälle är det en fördel om den ges i ett likartat sammanhang som den ursprungliga situationen. Tidpunkten för återkoppling är väsentlig då den bör ske i direkt anslutning till momentet eller en kort tid därefter. Feedback som ges en lång tid efter har tendens att inte få samma goda effekt då den inte uppfattas som aktuell av mottagaren som redan gått vidare i sin utveckling eller helt enkelt glömt bort momentet. Det är ofta svårare för en individ att i efterhand kunna reflektera över saker som hänt för en längre tid sedan då det svåra ligger i att hitta den känslan som infann sig just då (Nilsson, 2005, s.138). Nilsson (2005, s.137) väljer att skilja på olika former av återkoppling/feedback. Han talar om tre olika typer av återkoppling och ger förslag på hur man tar emot och ger den. Ren information - Den som får informationen till sig upprepar det givna innehållet och kontrollerar om man har förstått. Motparten kommer då att göra en bekräftelse på om informationen har tolkats på rätt sätt. Om den inte har det finns nu möjlighet att göra en ändring så att informationen tas emot på rätt sätt. Personlig reaktion - Om en person visar att den blir besviken på en annan individ och visar detta tydligt är det en personlig reaktion som får genomslag hos motparten. Det handlar alltså om att en individs beteende får en annan individ att reagera. Denna reaktion kommer dock sällan upp till ytan på grund av att vi ofta väljer att mörka våra känslor. Detta för att inte råka ut för att bli utsatta och dömda när vi reagerar samt ibland pågrund av en rädsla för att såra exempelvis en kamrat. Bedömning - Återkoppling sker även när det gäller att bedöma en annan person utifrån de utgångspunkter som finns givna beroende på vilket område bedömningen sker inom. Man värderar en annan individs prestation utifrån en viss situation för att kunna se om 11

13 personen uppfyller de krav som utförandets mall kräver. Bedömning är den återkopplingsform som är den absolut svåraste att hantera och den kräver träning för att kunna användas på ett så bra sätt som möjligt. Den förutsätter ofta även en strukturerad ordning mellan den som ger återkopplingen och mottagaren i form av en statusskillnad Definition av konflikt Konflikt är ett ord som i grunden kommer från det latinska ordet conflictus. Begreppet kopplas ofta till en tvist av något slag där två parter står emot varandra (Maltén, 1998, s.174). Nilsson (2005, s.159) menar att ordet konflikt i grunden betyder krock eller sammanstötning. Krocken i sig kan vara mellan en rad olika faktorer som gör att samspelet mellan individer inte fungerar. Dessa faktorer beskrivs enligt en rad punkter: Åsikter Förväntningar Krav Värderingar Mål Behov Vilja Vanor Synsätt Personlighet Känslouttryck Roller En författare väljer att presentera en konflikt på detta sätt: Konflikt är ett spänningstillstånd mellan individen och den grupp han tillhör med konsekvent störning i kommunikationsmöjligheterna (Malten, 1998, s.145). Hammar Chiriac & Hempel (2008, s.142) beskriver att en konflikt föreligger när minst två ömsesidigt beroende parter står mot varandra i en situation där den ena parten aktivt försöker hindra den andra att nå sitt mål, samtidigt som den som blir hindrad slår tillbaka. Situationen är ofta det som bestämmer om en konflikt kommer att blossa upp. Vissa konflikter får ingen tändvätska och kan passera helt obemärkt då det inte finns någon anledning för individer att börja motsätta sig varandra. Sen finns det andra situationer där en delad åsikt mellan parterna kan leda till ett stort och svårlöst problem bara för att tillfället då det sker är sämsta tänkbara för individerna (Nilsson, 2005, s.159). Maltén (1998, s.146) talar om att de flesta människor ser en konflikt som något med negativ laddning över sig. Hur man hanterar en konflikt sker på olika sätt beroende på individens förmåga att tackla problem. Men eftersom många personer finner konflikter som obehagliga 12

14 finns tendens hos människor att hellre blunda för problemen eller förtränga dem ur sin vardag. Konflikter som hanteras på detta sätt växer sig ofta större och djupare desto längre tiden går innan ett handlingstagande till lösning påbörjas. Det finns olika typer av konflikter. Hammar Chiriac & Hempel (2008, s.145) har valt att kategorisera konflikterna i följande olika typer av konflikter: Sakkonflikt gruppen har olika uppfattning om en händelse Intressekonflikt handlat om hur resurser skall fördelas Värderingskonflikt - inget givet finns att tillgå och personliga uppfattningar får styra Relationskonflikt - gruppens socioemotionella och syften bestämmer Konfliktlösningsstrategier Relationerna i en grupp är hela tiden under pågående process. Det finns ingen fas där läget kan ses som helt stabilt och utom risk att utsättas för ett haveri då en grupps relationer individer emellan pendlar från positivt laddad till negativt laddad. Detta beror på att det ibland uppstår konflikter mellan individerna som leder till att gruppens känsloläge förändras från stabilt till instabilt så fort det uppstår hot mot gruppens sammanhållning och struktur. En konflikt kan vara oerhört komplex och innehålla en rad olika faktorer som på ett eller annat sätt påverkar hantering och förlopp av en händelse. En ledare har ett ansvar för att kontrollera gruppen genom att hjälpa till att lösa de konflikter som kan tänkas uppstå. För att göra detta kan det vara bra att ha kännedom om ett antal strategier och metoder som kan vara användbara för konflikthantering av olika situationer (Maltén, 1998, s.174). För att hantera konflikter talar Malten (1998, s ) om tre olika strategier med begränsad effekt för lösning av en konflikt samt den, enligt honom, bästa strategin för lösning av socialrelaterade problem mellan individer. Så kallade defensiva strategier är enligt Malten (1998, s.175) ett fegt sätt att hantera konflikter på då man genom att ignorera problemet kväver den konflikt som uppstått vilket leder till att samma konflikt senare kan blossa upp igen. Forskare inom konflikt området varnar stort för att använda sig av sådana strategier som inte leder till någon lösning mellan parterna. Makt och tvångsstrategier bygger på ett förhållande med en vinnare och en förlorare men själva grundförutsättningen för att denna konflikthanteringsstrategi skall kunna brukas är att båda parterna på något vis är beroende av varandra. Genom att angripa sin motståndares svaga punkter och sätta press på denne så tvingar man en part att underkasta sig den andres vilja. Vinna/förlora strategier har ibland viss effekt på konfliktsituationer men är i de flesta fall ingen lösning. Att man får en vinnare och en förlorare skapar istället en fortsatt spänning mellan individerna där 13

15 den som upplevt nederlag inväntar nästa bästa tillfälle till att hämnas sin motståndare och få revansch (Maltén, 1998, s.174). När en ledare använder sig av vinna/förlora strategin tilldelas ena parten segern och den andre tvingas till förlust. I detta fall har konfliktmedlemmarna inget att säga till om i sin egen konflikt då makten ligger hos ledaren att besluta. De inblandade förväntas sedan rätta sig efter det beslut som fattats. Det blir oftast inte den slutgiltiga lösningen utan bara en avslutad del i en pågående konflikt mellan parterna (Stensaasen & Sletta, 1997, s.283). Rituella strategier riktar sig emot att lösa konflikter genom att avdramatisera en konfliktsituation och avleda uppmärksamheten bort från problemet och skapa en lugnare miljö. Genom struktur och planering kan en eventuell konflikt förebyggas eller så kan en pågående konflikt bromsas. Exempel på detta kan vara en förbestämd bordsplacering när man vet att vissa individer har svårt att komma överens eller om det gäller maktpositioner att man använder ett runt bord då ingen kan få en bättre plats än någon annan i sällskapet. Dessa riter är till för att förena och försona parterna på ett känslomässigt plan för att kunna skapa en situation som är så trygg och säker som möjligt (Maltén, 1998, s ). Den bästa strategin enligt Malten (1998, s.178) är samverkansstrategier som till skillnad från de tre tidigare nämnda strategierna för konflikthantering inte har en begränsad effektivitet där konfliktlösningen inte stöter på strategier som gör att processen på ett eller annat sätt inte når sin fulla potential då den avbryts eller avleds från sitt syfte. Som ingående faktorer i samverkansstrategier ingår samtal för att kunna reda ut problemet som råder och även eventuella förhandlingar om så nu skulle vara fallet. Sedan kan det även finnas ytterligare en person som kommer att ingå i konfliktlösningens gång som aktiv tredje part. Samverkansstrategierna ger alla inblandade en chans att få sin röst hörd och föra fram sina åsikter. På så sätt så har alla lika stor möjlighet att påverka utgången av det resultat som diskussionen senare leder fram till (Maltén, 1998, s ). Samverkansstrategien är på ett sätt en vinna/vinna modell där ledaren lyssnar på alla parter som är inblandade. Den problemlösande medlaren skapar en bra miljö för att få individerna att själva förstå att det är möjligt att lösa konflikten med ett gemensamt samtal. I detta fall krävs det att ledaren behärskar egenskaper som är avgörande för samtalet. Ledaren måste agera på ett smidigt och smart sätt genom att läsa av hur lösningssamtalet artar sig. Den måste också givetvis visa stort tålamod mot alla i diskussionen samt visa upp ett stort lugn och självbehärskning under samtalet för att kunna få en så bra utgång som möjligt (Stensaasen & Sletta, 1997, s.284). För att strategin skall kunna fungera krävs det att personerna inblandade faktiskt vill samarbeta och är villiga att komma fram till en gemensam lösning som kanske inte är optimal för dem själva. De 14

16 beslut man tar kommer att respekteras och man tar hänsyn till den andra partens integritet samt varandras förutsättningar (Stensaasen & Sletta, 1997, s.284). 3. Litteraturöversikt 3.1 Tidigare forskning Den tidigare forskning som vi baserar vår uppsats kring ämnet gruppsamarbete inriktar sig enbart på klassrumssituationer, där det finns lite forskning som inriktar sig på den idrottsliga arenan i skolan. Det närmaste vår undersökning kommer till att knyta an till vår problemformulering är Hammar Chiriac (2003) avhandling. Den problemformulering Hammar Chiriac (2003, s.18) diskuterar kring, handlar om de grupprocesser som uppstår under arbetet i basgruppen som utvecklar inlärningen bland eleverna. Detta bygger på ett problembaserat lärande, där hon menar att basgruppen är själva navet för hur lärandet fungerar i relation till studierna. Att det finns ett samband mellan typ av uppgift, grupprocess, roll och aktivitetsnivå är naturligtvis också viktigt. Typen av uppgift påverkar alltså även rollerna i basgrupperna (Hammar Chiriac, 2003, s.226) De delar som blir viktiga till vår undersökning är där hon definierar vad en grupp är. I studien redogör hon för att det blir viktigt att tänka på vilken typ av uppgift man använder vid gruppsamarbeten, när hon sätter dessa i relation till teorier. Vidare poängterar hon att vissa arbetsformer passar bättre, beroende på uppgiftens utformning. I avhandlingen belyser hon även vikten av att elever har en fysisk närvaro under den tid de samarbetar, detta menar hon resulterar i ett bättre lärande. Vidare belyser hon vikten i att ha kännedom om elevernas bakgrunder då detta förenklar arbetet i grupperna. 3.2 Teori Vår teori bygger vi på denna modell som hjälp för att tydligare underbygga vårt syfte med undersökningen. Enligt Svedberg (2007, s.192) så formas gruppens identitet av tre olika dimensioner; ledningsdimensionen (mening), uppgiftsdimensionen (innehåll) och samspelsdimensionen (process). Vi menar att denna modell stämmer överens med vår undersökning, där mening, innehåll och process skapar gruppens identitet som i det här fallet är inriktad på gruppens samarbetsförmåga. Meningen (varför) blir i vår undersökning för att kursplanen och värdegrunden belyser detta. Innehållet (vad) är uppgiften, att gruppen skall samarbeta. Processen (hur) är vilka strategier och metoder som idrottsläraren väljer att tillämpa 15

17 för att nå målet (se figur 1). Av detta drar vi slutsatsen att lärarens beslut och tolkning av kursplanen påverkar hur gruppen samarbetar. Figur 1: Vår tolkning av Svedbergs (2007) figur Arbetsgruppens identitet. Gruppens förmåga att samarbeta är ett resultat av riktlinjer i kursplan och värdegrund, läraren och dennes strategier och metoder utifrån uppgiftens mening. 16

18 4. Syfte och frågeställning Många av de undersökningar som vi funnit kring ämnet ledarskap behandlar dess komplexitet om hur man som ledare arbetar med olika grupprocesser. Den här undersökningen kommer att inrikta sig på hur ledarskapet ser ut i skolklasser under idrottsundervisning, där tidigare forskning presenterat olika förhållningssätt och metoder som kan användas. I vår mening är lärarens ledarskap det viktigaste ledarskapet i och med att det lägger grunden för elevernas framtida samarbetsförmåga och syn på ledarskap. 4.1 Syfte Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka metoder och strategier idrottslärare använder för att få elever att samarbeta i grupp. 4.2 Frågeställningar A. Vilka strategier använder lärare i idrott och hälsa då de gör gruppindelningar? B. Vilka effekter beskriver lärarna att dessa strategier och metoder får? C. Hur kan lärarens ledarroll påverka gruppens samarbete enligt ett urval lärare som undervisar i idrott och hälsa? D. Hur arbetar idrottsläraren med konflikter i grupper? E. Hur arbetar lärare med samarbete i grupp? 17

19 5. Metod För att kunna undersöka detta område har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod, där våra intervjuer har som mål att koppla samman till vårt syfte med undersökningen. Som blir att beskriva vad idrottslärare säger att de gör för att förbättra samarbetet i grupparbete och idrottsgruppsmiljöer. I denna del kommer vi att presentera den kvalitativa intervjun närmare och beskriva varför vi valde att använda oss utav denna metod. Denna del ska även ge en tydligare bild för läsaren hur studien genomförts. 5.1 Val av metod Studien har använt sig av en kvalitativ undersökning där resultaten från intervjuer ska underbygga syftet med undersökning. Svensson & Starrin (1996, s.52) beskriver att en intervju är en speciell form av samtal med syfte att samla in information för att bättre kunna förstå ett problem. Den kvalitativa intervjun har som mål att upptäcka företeelser, egenskaper eller innebörder, där de vidare beskriver att under den kvalitativa intervjun uppstår det ofta många överraskningar, med tanke på att man utgår ifrån ett antagande och där inte vet vilka frågor som är viktiga och betydelsefulla för resultatet. Den kvalitativa och den kvantitativa intervjumetoden ger olika kunskaper till sin forskning. Den kvantitativa metoden bygger på att bestämma omfattningen av ett antagande med hjälp av välformulerade frågor, där det krävs ett större antal informanter för att kunna bygga sin undersökning kring. När man diskuterar intervjumetodiken belyser Befring, (1998, s.69) att man kategoriserar intervjuerna i ostrukturerade och strukturerade intervjuer, där intervjuaren i den förstnämnda bestämmer ett ämnesområde som skall behandlas och bygger sedan frågor kring ämnet, där frågorna bör vara öppna. Intervjuaren kan då komma med uppföljningsfrågor för att kunna få ett bättre och mer innehållsrikt svar. När man talar om en ostrukturerad intervjuform beskriver man även att man får större möjlighet att använda sig av tematiska frågor, där den intervjuade personen får utveckla sina svar i större grad utan att påverkas av den som intervjuar (Esaiasson, 2012 s.265). I skillnad mot den strukturerade intervjuformen som beskriver en detaljerad intervju guide med fasta frågor och svarsalternativ, vilket kan liknas en enkät (Befring, 1998 s. 69). Viktigt att tänka på under intervjun är att skapa spontana beskrivningar utifrån den intervjuade personens verklighet, för att få en bättre förståelse kring de svar som respondenten uppger under samtalsintervjuerna (Esaiasson, 2012, s.264). Intervjuaren har även en väldigt viktig uppgift i att 18

20 hjälpa respondenten att bygga upp ett sammanhängande och begripligt resonemang, genom att skapa förnuftiga meningar och ord för att göra sig förstådd så att det som sägs blir begripligt och förståeligt (Svensson & Starrin, 1996, s.59). Innan intervjun bör man även tänka på att skaffa sig förkunskaper kring ämnet eftersom en kvalitativ intervju handlar om att finna nya fenomen eller nya företeelser, blir det viktigt att känna till vad som sagts om ämnet sedan tidigare. Bakgrundskunskapen kring ämnet och den kunskapen i hur man ställer frågor blir då viktiga faktorer att reflektera kring. Eftersom vår undersökning bygger på att ta reda på så mycket vi kan om de metoder och strategier som idrottsläraren använder sig utav, kommer vi därför att använda oss av den ostrukturerade intervjuformen för kvalitativ samtalsintervju. 5.2 Metod för datainsamling Vår undersökning inleddes genom att ta del av tidigare forskning, exempelvis avhandlingen Grupprocesser i smågrupper, för att undersöka vad de belyst vara centrala punkter kring begreppen samarbetsmetoder och strategier. Utifrån dessa fann vi samband mellan faktorer som påverkar gruppers samarbete i teoretiska samt praktiska ämnen, där ledarskapet hade stor betydelse för hur individer i grupper arbetar. Vi har valt att intervjua lärare i idrott och hälsa som arbetar alternativt har arbetat på högstadiet. Vi intervjuade sammanlagt sex lärare, fyra som arbetar på högstadiet samt två lärare som för närvarande arbetar på gymnasiet men som tidigare har arbetat flertalet år på högstadiet. De två gymnasielärarna finns med i vår undersökning på grund av att två planerade respondenter drog sig ur undersökningen på grund av tidsbrist. Dessa två räknar vi som bortfall i vår undersökning. I och med att de två gymnasielärarna dock har flera års erfarenhet från högstadiet så ses inte detta som något problem, utan snarare en tillgång. Vi kontaktade våra respondenter via telefon och mail för att bestämma möte. Intervjuerna tog minuter och vi besökte våra respondenter på deras arbetsplatser för att få dem att känna sig trygga och avslappnade under intervjuerna. Under intervjuns gång blev det viktigt att tänka på att det som Svensson & Starrin (1996, s.73-74) redogör för, att man i början av intervjun bör man vara väldigt formell och upprätthålla en viss distans till respondenten utifrån de frågor man ställer. Kursplanen för idrott och hälsa för högstadiet tar upp elevers möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga samt respekt för andra människor. Att välja att intervjua idrottslärare på högstadiet var därför ganska självklart då det klart och tydligt finns en koppling till vårt ämne och lärarens arbetsmetoder för att främja gruppsamarbete. 19

21 För att få ett brett perspektiv och olika synvinklar på våra frågor valde vi att få en spridning bland erfarenheter som idrottslärare. Därför är det intressant om yrkesvana har betydelse för hur man uppfattar sitt ledarskap i sin roll som lärare och möjligtvis kunna uppmärksamma faktorer som man kan se förändras med tiden. Intervjuerna har genomförts på olika skolor helt skilda från varandra. När man arbetar på samma skola använder lärare sig ofta av gemensamt utformade metoder och strategier. Problemlösning och utbyte av erfarenheter med sina kollegor är en viktig faktor till att bli en bättre lärare och ledare. När det kommer till vår undersökning är dock samarbetet lärare emellan inget som behandlas i vår studie. Därför lägger vi ingen kraft vid att försöka bena ut betydelsen av det. Intervjuerna är inspelade med mobiltelefon för att undvika att missa viktig information. Eftersom vi var två stycken under intervjutillfällena bestämde vi oss för, att en fick föra anteckningar medan den andra agerade intervjuaren. Detta gjorde det även möjligt för den som förde anteckningar att ställa följdfrågor under tiden. 5.3 Bearbetning och analys Efter intervjuerna blev det dags att sammanställa det insamlade materialet, där många av svaren var likartade och vid några frågor helt olika. Detta gjorde sammanställningen relativt svår att bena ut om vad vi ansåg vara central information kopplat till undersökningen. Vi sammanställde svaren från samtliga informanter och försökte där lokalisera vad som var gemensamt, vad som skiljde sig åt och vad som var relevant för studien. Efter detta var den stora frågan hur vår empiri skulle presenteras, där vi valde att presentera dessa utifrån teman eller med hjälp av kategorier. Vi fann att kategorier gav oss möjlighet att presentera syftet på ett mer synbart sätt för läsaren, med koppling till de frågeställningar vi utgått från. Kategorierna gav oss även en chans att beskriva tydligare hur vi anser att gruppsamarbete beror på lärarens arbetsmetoder och strategier. I resultat och analys presentationen belyser vi hur idrottslärarna arbetar, genom metoder och arbetssätt som de anser vara av betydelse för gruppsamarbete. Vidare presenteras vad de hoppas uppnå med dessa metoder och arbetssätt. Med tanke på att två av våra intervjuade idrottslärare vid tillfället inte arbetade på en högstadieskola utan på gymnasiet, kan det resultera i att svaren skiljer sig åt mellan lärarna. 20

22 5.4 Etiska reflektioner Undersökningen har tagit del av de forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning som vetenskapsrådet (http://www.codex.vr.se, ) utformat. För att kunna skydda identiteterna hos de lärare vi valt till vår studie, är det viktigt att vi presenterar deras bakgrunder i den utsträckningen att kollegor och elever inte har möjlighet att känneteckna dessa lärare. När vi kontaktade samtliga lärarinformanter förklarade vi utförligt vad syftet med undersökningen var, vilket är en viktig etisk fråga kring informationskravet. Innan intervjuerna startade informerade vi samtliga lärare att deras identiteter skulle förbli anonyma, där vi vidare påpekade att personliga uppgifter och yttranden under intervjun förvarades så att ingen obehörig hade möjlighet att ta del av informationen. Samt att den insamlade datan kommer enbart användas i den undersökning som denna behandlar. Därmed uppfylls konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. För att lärarinformanterna skulle känna sig tillfreds med situationen blev de informerade att de hade möjlighet att avbryta intervjun när som helst. 5.5 Reflektion kring metoden Den första faktorn som påverkat undersökningen blev då två idrottslärare som först tackat ja till att delta i undersökningen, valde senare att tacka nej på grund av tidsbrist. Detta bortfall medförde att vi fick två gymnasielärare som tidigare arbetat på högstadiet att delta i undersökningen. En annan punkt som blir viktig att reflektera över, är när idrottslärarna i vissa fall inte utvecklar sina svar i den utsträckning som var viktig för oss. I vissa av fallen fick vi be dem utveckla sina svar, detta gjordes i vissa fall med ledande frågor för att utveckla diskussionen. Vid några av intervjuerna blev det ibland tydligt att några informanter gav svar som de antog att vi sökte efter. Som en reflektion till varför de samtliga lärare svarade i överlag likadant kan detta vara en avgörande faktor. Vid intervjuerna riktade sig våra frågor till att undersöka hur idrottsläraren arbetar i både teoretiska samt fysiska gruppuppgifter vilket kan upplevas som rörigt och spretigt. Detta är något som vi i efterhand reflekterat över, där kan det ha varit bra att välja en inriktning. Anledningen till detta var att vi ansåg det vara intressant att se hur de arbetar i de båda delarna. 21

23 6. Resultat och analys I lärarnas olika strategier finns både likheter och skillnader. I överlag beskriver lärarna att de går tillväga på liknande sätt i hur de arbetar och vad de anser att dessa metoder resulterar till. Vi väljer att presentera våra teman i två undergrupper varav den första beskriver vad lärarna gör och den andra undergruppen beskriver vad de vill åstadkomma med handlingen. Som en underrubrik i varje tema kommer vi att analysera de två underrubrikerna. De lärare som vi i vår undersökning intervjuat har vi valt att presentera som lärare, A, B, C, D, E och F för att kunna garantera informanternas anonymitet. A har arbetat som idrottslärare i ca 25 år och på olika stadier, varav 2 år på låg och mellanstadiet, 10 år på högstadiet samt 14 år på gymnasiet. Han arbetar för närvarande som högstadielärare. B har arbetat som idrottslärare i 12 år, varav 6 år på högstadiet och 6 år på gymnasiet där han för närvarande arbetar. C har arbetat i 10 års tid på en högstadieskola där hon varit idrottslärare. D beskriver att det är hans sjunde år som idrottslärare, där han arbetat med samtliga åldrar från förskolan upp till högstadiet där han för närvarande arbetar. E har arbetat som idrottslärare i 40 års tid, där han inledde sin idrottslärarkarriär i årskurserna 1 till 3. Han arbetar för närvarande på gymnasiet. F har endast arbetat som idrottslärare i 4 månader, där han arbetar på en högstadieskola. 6.1 Lärarens metoder vid gruppindelning Syftet med lektionen är enligt lärarna en central faktor som genomsyrar undervisningen och metoden för gruppindelning. Gruppindelningarna blir alltid olika i varje lektion med tanke på att syftet om vad de skall göra under lektionen avgör. Där man många gånger har en bild av vilka som fungerar tillsammans och de elever som inte passar ihop uttalar B. Lärarna använder sig ibland av slumpen som indelningsverktyg då eleverna räknas in 1,2,1,2 och så vidare. Det som lärarna då betonar är att risken för ojämna lag ökar markant till skillnad om det hade varit en styrd indelning. Vissa grupper kräver enligt lärarna hård styrning för att kunna kontrolleras samt sammanfogas i fungerande grupper. Elever som inte fungerar ihop sätts inte tillsammans i samma grupp, detta för att lektionen skall flyta på och lärarna vill slippa konflikter. 22

24 C menar på att många elever kräver en hård styrning och tydlig information under lektionens gång för att behålla gruppen i ett harmoniskt lugn. Lärarna framhäver att elevernas kompetens inom ett specifikt område spelar in i hur lagindelningarna görs via medveten styrning. Starka elever särar man på för att skapa balans i undervisningsmomentets utförande, speciellt vid lagidrott. Det handlar alltså om att skaffa sig kännedom om elevernas kompetenser, vilket man lär sig ganska snabbt uttalar D. Storleken på gruppen har betydelse enligt majoriteten av intervjupersonerna för att samarbetet skall fungera bra. 3-5 personer är optimalt enligt en lärare. Att dela in grupperna med lika kön i varje är också något som lärarna vill göra om möjligheten finns. Effekten av lärarens strategier och metoder Lärarna tror att genom att de själva styr indelningen så reglerar man risken för utanförskap av elever som inte får plats i någon grupp. Styrd indelning ger också möjlighet att undvika att elever med samarbetssvårigheter hamnar i samma grupp. Majoriteten av lärarna särar hellre på dessa elever. Risken finns annars att gruppen tappar fokus på den aktuella uppgiften. Ibland när jag vill ha någon speciell sammansättning i grupperna så väljer jag att dela in dem innan lektionen uttalar B. Genom att sära på starka elever och placera ut dem med jämn fördelning bland svagare elever menar lärarna att ett kunskapsutbyte sker. De svagare eleverna får en utvecklingsmöjlighet i och med stödet från en starkare elev. Lagom stora grupper bidrar enligt lärarna till att alla elever får möjligheten att göra sin röst hörd samtidigt som det kan vara lättare att samverka för ett resultat där alla i gruppen är aktiva. Prioriteringen vid lagindelningen ligger främst vid att sortera elevernas kvaliteter inom olika ämnesområden för att få till grupper med lika styrka. Oftast lyckas det men fortfarande efter 40 år, så misslyckas man. Svårigheten ligger i att försöka få alla att samarbeta med varandra som tyvärr i vissa fall är i princip omöjligt. Alla är olika och klickar därför inte med alla, uttalar E. 6.2 Hur arbetar läraren med samarbetet i grupp? Lärarens lokalisering av samarbete Lärarna har lika uppfattningar och syn på hur man ser att en grupp samarbetar. Att lokalisera samarbete syns tydligt på kroppsspråket hos individerna enligt lärarna som menar att de signaler som elevernas kroppsspråk sänder ut säger det mesta hur arbetsgången flyter. Engagemang och intresse är en annan faktor som lärarna märker tydligt om eleverna har, vilket visas både under arbetsgången samt i redovisningsmomentet. 23

25 Arbetssätt Lärarna använder sig ofta av parövningar av olika slag för att få elever att samarbete. Det är viktigt då att eleverna byter samarbetspartner emellanåt vid lektionerna och inte arbetar med samma person varje gång, vilket lärarna påpekar att de försöker styra upp. Det som utmärker att en klass fungerar tillsammans är när jag ser och får känslan av att samtliga elever kan arbeta tillsammans, där jag även får eleverna att själva inse att det går bra att arbeta med olika personer i klassen uttalar F. En lärare väljer att använda sig av ledargestalterna i gruppen för att styra upp samarbetet under lektionen. Ledargestalterna i gruppen placeras ut i grupperna där det finns ett behov, men läraren påpekar tydligt att detta sätt inte fungerar i alla grupper. En annan av lärarna använder sig av en strategi som är raka motsatsen. Här delas det ut en ledarroll i form av en lagkapten till ett par elever innan lektionens början som innehavs under hela lektionen. Ledaren skall agera demokratiskt och har som uppgift att se till att alla tillåts delta och är aktiva under lektionspasset. Den som får ledarrollen skall styra gruppen demokratiskt, vilket inte innebär att den eleven ska ta alla beslut, utan att den eleven ska se till att samtliga elever i gruppen skall delta. Under lektionens gång påminner jag eleverna om hur det demokratiska styret ska brukas uttalar E. Lärarna beskriver hur de använder sig av speciella styrda uppgifter, där innehållet är reglerat och bestämt utifrån att i första hand främja samarbete mellan eleverna och inte direkt riktat mot att inhämta kunskap inom ett specifikt ämne. Lärarna säger att svårigheten ligger i att hitta övningar som inte känns meningslösa för eleven. Bra övningar och aktiviteter är sådana som involverar alla i en grupp och där alla behövs för att kunna genomföra uppgiften uttalar A. Effekter Lärarnas mål med att använda sig utav roterande parövningar är en metod för att alla elever ska lära känna varandra lite mer samt kunna arbeta tillsammans. En dold faktor enligt flera av lärarna är att eleverna ska inse att det är viktigt att kunna arbeta med andra människor senare i sitt kommande yrkesliv. Läraren som tar hjälp av ledargestalter tycker att det underlättar undervisningen i den mån att de kan hjälpa till att driva på och peppa sin grupp lite extra. Ansvaret om ordningen i grupperna kan då axlas över lite menar lärarna som då kan lägga mer fokus på att bättre observera vad som sker i klassrummet. När jag som lärare får möjlighet att lägga mer ansvar på den enskilda gruppen eller ledargestalter inom gruppen, får jag större möjlighet att observera hur samarbetet ser ut inom grupperna. Då det är viktigt att reflektera över hur saker och ting kan förbättras uttalar C. 24

26 Lärare B brukar utse en lagkapten som inför varje lektion har som syfte med sitt val av elev att denna ofta kanske inte är den som tar kommandot i en grupp. Därför är det viktigt att alla får den möjligheten någon gång, känner läraren. Styrda uppgifter syftar enligt lärarna till att stärka samspelet mellan eleverna då innehållet inte är det viktiga utan fokus ligger på samarbete. 6.3 Lärarens betydelse för samarbetet Lärarnas ledarroller Lärarna har en enad filosofi om att flexibilitet är en faktor som är direkt avgörande i sitt ledarskap för eleverna. Enligt lärarna är förmågan att kunna anpassa sitt ledarskap till gruppens behov och struktur centralt. Jag som ledare måste ha kunskaper om hur mitt ledarskap skall anpassas till olika typer av individer inom grupperna, där jag tror att man som lärare tappar intresset bland flera elever om man inte är flexibel i mitt ledarskap. Det är något som jag anser vara det mest centrala i min ledarroll uttalar B. I och med detta krävs en tydlighet i ledarskapet vilket majoriteten av lärarna anser vara ännu en byggsten. Lärarna pratar om sina ledarstilar som demokratiska och försök till att se alla elever. Lärarna lyfter fram betydelsen av hur man är som lärare påverkar gruppen genom sitt sätt att uppträda. Kroppsspråket bör alltid utstråla positivitet och harmoni, vilket är viktigt att visa till eleverna för att de skall känna en trygghet i allt de gör uttalar D. En av lärarna ser sitt ledarskap utifrån en handledarroll. En del av lärarna använder sig av grupputvärderingar i sin undervisning med jämna mellanrum. Lärarna beskriver hur planeringen av lektioner har betydelse för delaktigheten hos eleverna samt förutsättningar för att utveckla samarbete. Tänkt effekt Grupputvärderingar ska enligt lärarna bidra till en mer noggrann och seriös inställning hos eleverna och förhoppningsvis leda till att kvaliteten på materialet ökar. B menar att grupputvärderingar är bra sätt att medvetandegöra eleverna om hur de övriga eleverna i gruppen ser på deltagandet under gruppuppgiften. Men det är viktigt att poängtera att eleverna skall tänka på att ge lika mycket ris som ros under utvärderingen. Lärarna beskriver hur tydlighet hos dig som lärare bidrar till att gruppen vet vad som förväntas av dem, vilket resulterar i en miljö där alla känner sig trygga och säkra. Att lärarna väljer en mer demokratisk ledarroll ska ge eleverna tillfälle att vara delaktiga i undervisningsgången samt kunna yttra sina åsikter i klassrummet. 25

27 Att kunna anpassa sitt ledarskap till olika grupper och situationer menar lärarna får stor betydelse för hur lektionerna kommer att fungera. Eftersom alla grupper är olika med olika individer i varje är det en självklarhet enligt lärarna att kunna möta gruppen på den nivå som de befinner sig på. Detta ska resultera i en stabilare och säkrare grupp som kan koncentrera sig på att lära sig det som lärarna vill ska läras. Lärarna beskriver att deras uppträdande och agerande smittar av sig på eleverna då eleverna analyserar dig som lärare och menar att eleverna kopierar den sinnestämning man befinner sig i. Är du som lärare aktiv finns förutsättning för att gruppen också blir det, är du som lärare passiv finns risken att dina elever blir likaså uttalar E. 6.4 Samarbete Arbetssätt Lärarnas främsta tillvägagångssätt när det gäller att sammansvetsa en ny grupp symboliseras i form av lära-känna övningar. Elever tvingas att hälsa på varandra och arbeta med lekar som kräver fysisk kontakt. Denna period är oftast roligast för mig som lärare eftersom det är första gången jag träffar dessa personer, med tiden så börjar de flesta elever tycka att dessa lekar är väldigt roliga. I denna fas har jag chans att forma eleverna i precis den riktning jag vill. uttalar F. De presentationsövningar som lärarna använder sig av precis i skolstarten fortsätter att smygas in kontinuerligt i undervisningen. Att en ny grupp får chansen att jobba tillsammans i olika grupper med olika aktiviteter är viktigt att prioritera enligt lärarna. B menar på att variera inom grupperna ger fördelar i många lägen under terminen. Många av lärarna pekar på att locka fram lekfullhet i början av terminen. Lektioner som kräver prestation presenteras senare under terminen då individerna i gruppen lärt känna varandra bättre. Under första perioden försöker många lärare anpassa undervisningen så att alla får göra något man har intresse för. Att redan tidigt bygga upp ett förlåtande klimat under lektionerna och i gruppen är en viktig strategi enligt lärarna för att kunna arbeta tillsammans. Det är viktigt att fånga elevernas intresse direkt från start vilket ska leda till att det ska vara kul att komma till idrottslektionerna. Att skapa en miljö som alla kan trivas och känna sig välkomna är grunden för en fungerande verksamhet uttalar C. Effekter Lära-känna övningar ska enligt lärarna hjälpa till att lätta på den spänning som ofta finns i nya grupper. Lärarna påstår att övningarna bidrar till ett klimat som stärker gruppens samarbetsförmåga och relationerna mellan eleverna. Lärarna finner det också viktigt att man själv som lärare bjuder på sig själv under tiden så att eleverna lär känna även dig. 26

28 Det blir viktigt att eleverna får lära känna mig som lärare på ett kravlöst sätt i en avslappnad miljö, där övningarna skall skapa förutsättningar för ett fungerande samarbete framöver uttalar C. Lärarna menar att meningen med att bygga upp ett förlåtande klimat i klassen är att eleverna skall våga misslyckas oavsett moment utan att känna sig sämre, det skall finnas en grund för att det är okej att man inte alltid klarar av alla uppgifter man får. För att utvecklas måste man våga misslyckas. Om man redan kunde allt när man gick till lektionen skulle undervisningen inte fylla någon funktion eller mening. Det är viktigt att inse att man alltid kan bli bättre på någonting och inte ge upp om det tar emot uttalar A. Genom ett förlåtande klimat får man eleverna känna en tryggare tillvaro, där man har större möjligheter till att få ett bättre samarbete beskriver lärarna. Genom att till en början fokusera på elevernas personliga intressen hoppas lärarna på att ge dem en positiv inställning till ämnet idrott och hälsa och att det ska vara kul att komma till lektionerna. Känslan man får som idrottslärare när det kommer elever och säger att de har längtat i en vecka på att de skall få ha idrott, är det som ger en motivationen till att känna att man gjort rätt karriärval uttalar F. 6.5 Konfliktlösning i grupp Arbetssätt Lärarna menar att det är en avvägning om hur man skall lösa en konflikt. Lärarna väljer oftast att ta hand om problemet så snabbt det bara går. Värdera situationen är enligt lärarna centralt för att kunna kommunicera med eleverna om vad som hänt, diskussion ska vara grunden för konfliktlösning. Lärarna är eniga om att en diskussion vid konflikthantering sker först med en enskild individ åt gången vid sidan om aktiviteten, där de sedan diskuterar detta med samtliga inblandade gemensamt. De beskriver att de sällan tar en diskussion inför hela klassen, dock kan en information om det som hänt tillges gruppen för att få samtliga att förstå vad som hänt. Det blir alltid mer surr om man inte innan en helklassdiskussion benat ut vad problemet är, annars sitter det en Ola och en Anders som alltid förstorar upp konflikten genom att diskutera om saker som inte är relevanta uttalar B. Samtliga lärare menar på att de väljer lösningen att strukturera om grupperna efter att andra metoder, så som diskussion, prövats och misslyckats. Det kan efter löst konflikt vara bra att ta upp för gruppen vad som hänt för att rensa luften uttalar C. 27

29 Effekter Att hantera en konflikt i ett tidigt stadium gör enligt lärarna att konfliktens spridning stannar upp snabbare och att obehöriga inte får ta del av information av det som skett. Lärare E beskriver en konflikt som inte blir löst: Konflikter finns i olika nivåer av intensitet. Problem som inte får en lösning som sopas under mattan har tendens att sätta sig djupare hos individerna. En konflikt som pågått under en längre tid tar också längre tid att jobba bort. Då krävs det att man går till botten med problemet och inte tillåter diskussionen att få nytt bränsle om en ny situation skulle uppstå. Lärarnas syfte med en diskussion om konfliktens uppkomst och fortskridande skall ge parterna chans att säga sin del av historian. Lärare F är ensam om att ofta gå in och bryta upp de grupper som inte fungerar tillsammans och strukturerar om bland eleverna tills han anser att konflikterna inte bör uppstå igen. 28

30 7. Diskussion Vårt huvudsyfte med uppsatsen var att undersöka hur idrottslärare arbetar med gruppsamarbete i både teoretiska gruppuppgifter och i det fysiska idrottsutövandet. Där resultaten hade som syfte att ge tips och råd för hur idrottslärare kan arbeta med att förbättra och belysa vad som blir viktigt att tänka på. Vi ville även synligöra vad dessa informanter beskriver att deras arbetsmetoder har för effekter på gruppsammansättningar och grupparbeten i längden. I vår framtida yrkesroll känner vi oss stärkta med tanke på att resultaten i undersökningen speglar stor del våra egna åsikter och de arbetsmetoder som lärarna uppger belyser många författare vara bra metoder för att främja gruppsamarbetet. Det som lärarna resonerar kring stämmer även väl överens med de metoder som vi arbetat med under vår utbildning. Bland de intervjuade lärarna fann vi att flertalet diskuterade kring samma arbetsmetoder och vad de ansåg att dessa hade för effekter, där det var svårt att urskilja skillnader i deras svar. Resultaten visar på att lärarens ledarroll har störst betydelse för hur gruppsamarbetet kommer arta sig. Det blir då viktigt att diskutera om yrkesvanan har betydelse eller om det handlar om valet av ledarstil. Vi kommer även att diskutera betydelsen av att skapa en vi-känsla inom grupper, hur detta påverkar och påverkas av klimatet i gruppen. Med tanke på att lärarna diskuterade kommunikationen som en central punkt för att främja gruppsamarbetet, anser vi att det är viktigt att diskutera betydelsen av kommunikation i gruppen och lärarens kommunikation till eleverna inom gruppen. Inom begreppet kommunikation ryms fler viktiga faktorer, så som feedback och kroppsspråk. Det är viktigt att man har alla dessa faktorer i åtanke för att kommunikationen skall fungera. Vidare för att underbygga resonemanget för kommunikationen anser vi det vara viktigt att diskutera betydelsen av konfliktarbete i undervisningen. 7.1 Ledaren Yrkesvana Tanken med att välja intervjupersoner med olika lång arbetsvana var från början ett sätt att få en bredare syn på hur man som lärare kan arbeta inom vårt tänkta område. Vi fann i resultaten att lärarna presenterade väldigt likartade arbetsmetoder oavsett om läraren arbetat 4 månader respektive 40 år. Hur kan det då komma sig att lärarna uppger nästan identiskt liknande svar om hur man arbetar med samarbete i grupp? Stensmo, (1997,s.56) diskuterar värdet av att lärare handleder andra lärare för att förbättra och ge tid för reflektion i sitt arbete, där man har möjlighet att förbättra undervisningen när det finns en kollega med på undervisningen som kan ge tips och råd. Detta har fokus på att utveckla den egna kompetensen som lärare, där man får möjlighet att ta del av strategier som visat sig vara goda 29

31 arbetsmetoder. Den skillnad vi fann i resultaten var att läraren som endast arbetat i fyra månader beskrev att när gruppkonstellationen inte fungerade, händer det ibland att läraren går in i grupperna och ändrar så att gruppsammansättningen blir rättvis. Detta var något som lärarna med längre yrkeserfarenhet inte valde att göra, för då menar de på att eleverna aldrig kommer tycka att lagen är rättvisa oavsett vilken gruppsammansättning det blir Ledarstilens betydelse I resultatet fann vi att flertalet lärare tillämpar en demokratisk ledarstil, med uppgift att arbeta för att få eleverna till att reflektera och analysera över sitt eget lärande. Där några av lärarna diskuterar betydelsen av att arbeta utifrån en handledarroll som skall möjliggöra det självständiga arbetet inom grupperna. Där de menar att man inte skall styra grupperna i för stor utsträckning, utan låta gruppen ta ett större ansvar för hur arbetssättet skall se ut, för att få dem att känna att det är något som de själva ansvarar över. Syftet med en demokratisk ledarstil är att göra eleverna delaktiga i arbetet samtidigt som ledaren poängterar grundläggande värden och gruppers mål (Svedberg, 2007, s.313). Denna ledarstil brukar även kallas en grupporienterad ledarstil (Nilsson, 2005, s.99.) Detta är något som vi tolkar att flertalet av de intervjuade lärarna menar när de säger att de arbetar med en demokratisk ledarstil, där tydligheten om uppgiftens mål är viktig att belysa om vad som förväntas av eleverna i relation till uppgiftens syfte. För att kunna utvecklas som lärare blir det viktigt att skaffa sig kunskaper om sin ledarstil, där olika ledarstilar når ut till olika personer. Att några elever kräver tydligare styrning i sitt lärande är viktigt att ha i åtanke, där man kan diskutera betydelsen av en mer styrd ledarstil. Några av de intervjuade lärarna menar på att elever med koncentrationssvårigheter eller trassliga hemförhållande oftare känner större trygghet till den styrda ledarstilen, där det finns tydligare ramar om vad man får göra och inte göra. Här ges eleven klara instruktioner om vad som skall göras och har inte så mycket egenbestämmanderätt och behöver inte känna lika mycket eget ansvar. De menar att det skapar ett lugn hos eleven att ständigt bli styrd, med tanke på att de ofta har svårt att få struktur i vardagen. Vi har tidigare presenterat låt gå -ledarstilen vilken kännetecknas att ha svårt att agera tydligt i sin ledarroll, där eleverna får svårt att tolka lärarens mål och beslut under lektionerna. Följderna med denna ledarstil blir att det skapar en låg sammanhållning i grupperna och prestationerna är oftast relativt låga hos elever med en lärare som arbetar efter låt gå -ledarstilen (Nilsson, 2005, s.100). Med tanke på att alla elever har olika behov av ledarstil beroende på situationer är det omöjligt att utnämna en ledarstil som optimal. Det som framgick i undersökningen bland de intervjuade lärarna var att de belyste en flexibilitet eller ett anpassningsbart ledarskap, som det centrala i 30

32 deras roll som lärare. Där kunskapen om elevernas bakgrunder blir viktiga komponenter att ta hänsyn till, vilket de vidare betonade. Den mest ändamålsenliga stilen beror som sagt på situationen. För att korrekt kunna bedöma situationen är det första villkoret att ledaren är lyhörd och kan avläsa gruppens utvecklingsnivå och anpassar sin ledarstil efter denna genom att avväga graden av relationsorientering respektive uppgiftsorientering (Svedberg, 2007, s.322). Men hur går man då tillväga för att skaffa sig den kunskapen om de stora klasser som idrottslärare arbetar med dagligen, eftersom tanken med gruppsamarbeten är att eleverna skall kunna dela med sig av de kunskaper som finns inom gruppen. När de intervjuade lärarna menar att de arbetar ur en demokratisk ledarstil och där de anpassar sitt ledarskap till de enskilda grupperna blir vår tolkning att de diskuterar ledaregenskapernas betydelse. Nilsson (2005, s.107) presenterar i modellen för hur ledarens beteende kopplas till gruppens egenskaper och funktionsnivå. Figur 2: Nilsson (2005) menar att det finns fyra olika ledarstilar; styrande, coachande, stödjande och delegerande. Som lärare väljer man ledarstil beroende på situation och om man inriktar sig på uppgift eller relation. Modellen är tänkt att beskriva för lärarens mål med att antingen arbeta ur en uppgiftsinriktad respektive relationsinriktad ledarstil. När man fokuserar på den uppgiftsinriktade ledaren blir det viktigt med coachning och styrande inom gruppen för att nå mål och resultat. Där man inte lägger fokus på begreppen stödjande och delegering. I det relationsinriktade ledarskapet läggs fokuset på att vara stödjande och agera genom att coacha eleverna, vilket dessa två stilar har gemensamt. När de intervjuade lärarna diskuterar att de ser sig ur en handledarroll tolkar vi det som att coachningen blir det centrala för dem under gruppsamarbeten. Detta blir en fråga att reflektera kring när man bestämmer syftet med uppgiften och hur man skall agera beror på hur gruppsammansättningen ser ut. Alltså hur kunniga, motiverade och erfarna eleverna i gruppen är 31

33 kopplat till den uppgift de skall utföra. Det blir en fråga om hur mognadsnivån är i gruppen, där den sociala kompetensen blir viktig hos eleverna (Nilsson, 2005, s.107). Under grupparbeten blir det även viktigt att man i sin ledarroll reflekterar över det som de intervjuade lärarna belyste angående att uppmärksamma individerna i gruppen. Där stödet under arbetet är avgörande och fungerar i flera fall som en förstärkning och ett erkännande när eleverna gjort ett bra arbete. Under grupputvärderingar har man möjligheter till att stärka eleverna i gruppen med lika mycket inre som yttre motivation för att väcka en inre nyfikenhet när man lyckats lösa en uppgift. Men i lika stor grad handlar det om den yttre motivation som kan beskrivas som ett bra betyg kopplat till den uppgiften gruppen utfört (Stensmo, 1997, s.105). I skolidrotten finner man snabbt att hur du uppträder i din ledarstil spelar stor roll när det handlar om din sinnesstämning. Om du som lärare kommer vara uppgiven och lågmäld under lektionerna kommer detta smitta av sig på eleverna, med tanke på att eleverna synar dig ständigt. Där de intervjuade lärarna belyser att om du som lärare är aktiv och är intresserad av eleverna under lektionen kommer det smitta av sig på elevgrupperna. Med tanke på att du är en inspirationskälla för många elever, blir de beroende av ditt sätt att vara (Arvidsson & Bremer, 2006, s.8). Vid gruppsamarbete blir det viktigt för dig som lärare att reflektera över hur du arbetar under lektionen, där gruppen blir beroende av den avsikt du har för gruppsamarbetet. En grupp är beroende av vilken funktion den ska fylla (Hammar Chiriac, 2003, s.27). Som lärare ska man arbeta för att eleverna skall kunna ta egna beslut och man ska även orientera gruppen mot mål som ska uppnås. Det demokratiska ledarskapet har alltså bra utgångspunkter för hur de arbetar. Svedberg (2007, s.313) väljer att presentera att i det demokratiska ledarskapet poängteras att vara grupporienterad, ge tid för kommunikation, delegera auktoritet och makt, att målen är klara och hävdas och förklara att kompetens ger makt. Detta menar han resulterar i en trygghet, en delaktighet, tolerans, initiativ, ansvarstagande och något som skapar en vi-känsla bland eleverna. Med denna tanke om att skapa en vi-känsla hos eleverna som han beskriver, anser vi även att det blir ett viktigt begrepp att diskutera närmare. 7.2 Vi-känsla i gruppen Undersökningen som gjorts ger exempel på hur lärare arbetar med att främja samarbetet i sina grupper. Många beskriver hur de vill hjälpa individerna i gruppen att komma närmare varandra rent socialt och bygga upp en gruppsammanhållning. Att en grupp utvecklar en gruppsammanhållning där individerna i gruppen kan känna sig trygga och trivas med varandra är den optimala slutprodukten som lärarna strävar efter att uppnå. Med detta menas också att individerna visar respekt mot varandra. Självklart är det så att alla elever 32

34 inte kan vara bästa vänner men om alla kan samarbeta med alla ökar en känsla av att man i gruppen håller ihop. Lärare som arbetar med barn i de äldre åldrarna av skolsystemet har en annan koppling till sina elever än lärare som arbetar på grundskolans tidigare stadium. En lärare som har ansvar för enbart en klass har en mycket lättare uppgift att arbeta för en sammansvetsad grupp och se vad som behöver arbetas med för en god sammanhållning. En idrottslärare har i regel ca 10 grupper som han eller hon undervisar mellan en och två gånger i veckan. När det är på detta vis är det kanske inte så konstigt att arbetet med samarbete skiljer sig lärarna åt. För att skapa en vi-känsla behöver lärare inom svenska skolans högre åldrar arbeta intensivt under sina lektionstimmar med att försöka få gruppen att samarbeta med varandra. Att bara se eleverna ett fåtal gånger i veckan gör att man som lärare inte har samma koll på gruppens utveckling och relationer vilket givetvis är ett problem, men arbetet för att få alla delaktiga under momenten i undervisningen är förhoppningsvis en sak som gynnar gruppens sammanhållning. Hammar Chiriac & Hempel (2008, s.98) skriver att lärare eller handledare bör se det som en viktig uppgift att försöka ha en välgrundad uppfattning om hur studenterna har det, hur klimatet är i deras studiegrupper vilket de intervjuade lärarna har en enad uppfattning kring. Lärare ska arbeta för att främja samarbetet mellan eleverna. Undersökningen visar att gruppers behov skiljer sig mot varandra, detta då ingen grupp är den andra lik. Detta gäller då även på individnivå. Många lärare lyfter fram förmågan hos eleverna att alla skall kunna samarbeta med alla. Men i alla grupper finns en rollfördelning där alla i gruppen försöker hitta sin plats. Man skiljer mellan formella och informella roller inom en grupp det vill säga det skrivna och det oskrivna i rollsättning (Svedberg, 2007, s.358). Formella roller är det som tilldelas och har en officiell märkning. Lärare har sin roll som ledare över gruppen. Övriga roller i klassen kan vara exempelvis elevrådsrepresentanter, klassrådsordförande eller liknande poster som utses i klassen. Informella roller som mer är knutna till det sociala samspelet mellan individerna. Individer anpassar sig till hur gruppen beter sig och hittar en roll som de känslomässigt känner att de passar in i (Svedberg, 2007, s.156). För att kunna utveckla samarbetet så kan det vara bra att försöka motverka de yttersta formerna av de informella grupperna. Lärarna i undersökningen vill ha delaktighet från alla elever. Det beskrivs också hur en av lärarna väljer att motverka de informella rollerna genom att själv bryta upp dess med formella tilldelade roller. På detta sätt möjliggörs för gruppens individer att utvecklas. Att finna en Vi-känsla innebär att en grupp känner sig enad som en gemensam komponent. Det kan liknas som att alla individer inom gruppen delar samma kropp och själ med samma vilja. Det 33

35 är när individerna i en grupp vill arbeta tillsammans och det finns en bindningskraft som är tillräckligt stark för att bibehålla en utbredd lagsammanhållning som begreppet laganda framträder. Den energi som bindningskraften utsöndrar är det som gör att individerna dras till varandra och bildar kraft som kopplar ihop gruppen och dess deltagare. Alla i gruppen känner sig delaktiga och engagerade i det som gruppen håller på med och samtidigt får alla en känsla av meningsfullhet (Arvidsson, Bremer, 2006 s.41). Med tanke på resonemanget runt betydelsen av att skapa en vi-känsla bland eleverna där kommunikationen blir en avgörande faktor, blir det intressant att diskutera hur kommunikationen har betydelse för klimatet i klassen och i grupperna. 7.3 Kommunikation För att skapa en Vi-känsla krävs alltså olika saker av både läraren och gruppen. Den viktigaste faktorn är dock kommunikationen mellan individer. Många tänker på kommunikation som enbart har med talet att göra men så enkelt är det inte. Kommunikation är så mycket mer och innefattar så många saker. Talet i sig står bara för några procent av det som man vill förmedla till någon annan person. Kommunikation är egentligen alla de signaler som en människa uppvisar vid kontaktsökande med en annan människa. Tolkningen av signalerna i sin tur kan göras på olika sätt av mottagaren vilket ibland kan leda till missförstånd (Wahlström, 2005, s.28). Eftersom att kommunikation är ett så pass stort och spretigt begrepp är det svårt att kortfattat redogöra i en litteraturöversikt vad kommunikation verkligen är. Det som är intressant att kolla på och diskutera vidare är huruvida kommunikationen är en avgörande faktor till ett fungerande samarbete. Lärare som kommunicerar med sina elever gör det i huvudsak på två olika sätt. Antingen med en ensam individ eller inför hela gruppen. Oavsett vilken av dessa två situationer som läraren skall gå in och samtala i så är det viktigt hur man som lärare uppträder. Som resultatet i undersökningen visar på, så menar lärarna att hur man uppträder i sin ledarroll påverkar eleverna i stor grad då de har en tendens att kopiera lärarens sinnesstämning och anpassa sig därefter. Det kan med andra ord vara en fördel att analysera sitt eget ledarskap och sätt att tala till gruppen. Att analysera sig själv är och andra sidan nog det svåraste man kan göra och det kräver en enorm självinsikt och självkännedom. När man står framför en grupp brukar man prata om att man läcker information. Detta oavsett om man har börjat tala eller inte, så kan eleverna tolka den informationen som man utsöndrar för att lista ut vad som kommer att ske härnäst. Som lärare kan det vara bra att ställa sig själv några frågor om hur gruppen som man har framför sig uppfattar de signaler som man sänder ut. Wahlström ger dessa exempel på självriktade frågor till ledaren: Hur känns det för gruppen? 34

36 Kan de ta emot det som jag informerar om? Hur uppfattas jag av respektive kön? Vilka signaler skickar jag till min omgivning? Vem tittar jag på? Hur låter min röst? (Wahlström, 2005, s.28) Det är några exempel på frågor som är bra att ställa sig själv. Dessa frågor är till för att göra kommunikationen från läraren tydligare så att eleverna kan känna sig trygga i att de förstår vad som förmedlas. Viktigt när det gäller att informera och tala till andra är att kommunikationen måste vara på mottagarens villkor. Elever som inte kan tolka sin lärares buskap för att de inte ligger på samma nivå kommer troligtvis inte att leda till ett lika bra samarbete som om parterna hade förstått varandra fullt ut. Alltså behöver en lärare vara klar över vad sina signaler väcker för reaktion hos sina elever (Wahlström, 2005, s.35). Känt för en själv Inte känt för en själv Känt för andra 1 2 Öppen Blind Inte känt för andra 3 4 Dold Okänd Figur 3: Johari-fönstret (Stensaasen & Sletta, 1997, s.238) visar att i kommunikation finns det fyra sidor som antingen är öppna, blinda, dolda eller okända i relation mellan läraren och eleverna. Kommunikationen är en avgörande faktor i samarbetet mellan människor men likväl en komplex sådan. För att öka förståelsen om kommunikation i grupper så används i detta fall en modell som kallas för Johari-fönstret. De fyra kvadraterna som visas ovan beskriver en individs förhållande till de andra individerna i gruppen. Indelningen av kvadraterna har som grund i individens medvetenhet om beteende, känsla och motiv (Stensaasen & Sletta, 1997, sid.238). Beroende på 35

37 vad som sker i gruppen kommer rutorna att antingen minska eller att öka i storlek sett till varandra Det som ruta 2 beskriver som inte känt för individen själv behöver tas upp och behandlas så att både individen och gruppen kan lära sig av varandra. Den blinda delen kan minskas genom att det sker en återkoppling eller med andra ord feedback ges. Feedback är en viktig del av kommunikationen som sker i en grupp, återkoppling av information kan leda till ökad förståelse hos eleverna samt stärka relationerna i en grupp. I en tillåtande atmosfär kan trivseln och effektiviteten också få ett uppsving om feedbacken ges konstruktivt (Nilsson, 2005, s.138). Genom att kontrollera budskapets riktiga innehåll är feedback ett viktigt kommunikationsverktyg. Återkoppling är vid all kommunikation en viktig komponent som är avgörande för samspelet mellan människor (Malten, 1998, s.15). Ett optimalt stadium för att kunna utveckla samarbete mellan elever är när individerna i gruppen har en stor area i ruta 1 att förfoga över. Undersökningen vill visa att det finns ett samband mellan att få individer i gruppen att öppna upp sig för varandra, skapar förutsättningar för samarbete. En nykomponerad grupp har inledningsvis en liten ruta med utrymme för öppenhet mot varandra. Beroende på hur man är i sin personlighet, så har vissa människor lätt för att öppna upp sig och andra har lite svårare för det (Stensaasen & Sletta, 1997, s.240). Även om alla individer inte kan öppna sig lika mycket är det som lärare viktigt att sträva efter att få eleverna att öppna sig. Lärarna pratar om delaktighet hos alla elever vid aktivitet och genom att delta så ökar det öppna fönstret hos alla. Resonemanget som undersökningen driver är att delaktighet och samarbete är beroende av att ge ut information om sig själv. Lärarna pratar om delaktighet och att låta alla elever få chans att få sin röst hörd vilket skulle symbolisera grunden för ett fungerande samarbete. För att det i praktiken skall kunna fungera bör man skapa en miljö där eleverna känner sig trygga och vågar öppna upp sig inför gruppen. Lärarna i undersökningen beskriver också deras metoder och arbetssätt för att skapa en miljö där man som elev vågar misslyckas. De övningar som beskrivs användas i början med en ny grupp kan definitivt ses som en nyckel till att öka det öppna fönstrets area. Genom att arbeta för att öka öppenheten mot varandra så finns även möjligheten att utforska den del som är okänd både för individen själv och således för gruppen. Om man lyckas göra ruta 1 tillräckligt stor finns också möjligheten att bitar av det som är okänt blir synligt. För att detta skall kunna ske krävs det att man lär sig att reflektera på ett sätt som gör att man upptäcker nya processer om sig själv som individ. Detta har både med egen utveckling samt tillgång till gruppens inflytande att göra (Stensaasen & Sletta, 1997, s.240). 36

38 Undersökningens syfte var att undersöka metoder och strategier som idrottslärare använder sig av för att främja samarbetet i sina grupper. Johari-fönstret beskriver på ett mycket bra sätt hur öppenhet underlättar för kommunikationen mellan gruppens medlemmar (Stensaasen & Sletta, 1997, s.238). Vi anser att detta har en stark koppling till gruppens samarbetsförmåga. Lärarna i undersökningen arbetar för ett aktivt deltagande från alla elever. I början av terminerna använder sig alla av lära-känna övningar för att avdramatisera den spänning som finns inom nykomponerade grupper. Det som i själva verket sker är att man tvingar eleverna till att öppna upp sig genom att tillge gruppen egen dold information. Om läraren lyckas att öka öppenheten, leder detta till att individerna vågar vara sig själva då de gör mer information offentligt från den dolda sektorn (Stensaasen & Sletta, 1997, s.240). Lärarna i undersökningen betonar ofta betydelsen av att alla individer i gruppen skall kunna arbeta tillsammans med alla. Detta är ett sätt att oavsett vilken gruppindelning som sker ska samarbetet kunna flyta och uppgiften ska kunna lösas med på ett sätt där alla får vara med och påverka resultatet. En lärare som arbetar för en trygg och säker arbetsmiljö för sina elever skapar förutsättningar för att kunna utveckla gruppens samarbete. Om elever blir delaktiga finns större chanser för att de börjar kommunicera mer med varandra och börjar dela med sig mer av den dolda sektorns information. Missförstånd är också en del i kommunikationen som ibland uppstår. Detta beror mest på att det öppna fönstret inte är tillräckligt stort för individerna. Alltså har johari-fönstret och samarbete en stark koppling mellan varandra då kommunikation är nödvändig för att kunna samarbeta. 7.4 Konflikt När kommunikationen börjar ta fäste bland eleverna inom gruppen resulterar det i att gruppmedlemmarna börjar skapa relationer mellan varandra, där utbyte av information gör det möjligt att utvecklas. Innan och under relationsskapandet är det lätt att hamna i obalans då eleverna har delade meningar och åsikter om hur de som exempel skall arbeta med en uppgift. När dessa problem uppstår blir det viktigt veta hur man skall hantera dessa meningsskiljaktigheter och motverka att konflikter uppstår. I denna del kommer vi att diskutera vad en konflikt egentligen är och hur man kan arbeta när en konflikt uppstår. De intervjuade lärarna anser det vara viktigt att i ett tidigt stadium undersöka vad konflikten egentligen handlar om innan den hinner bryta ut och förvärra situationen. Nilsson, (2005, s.160) beskriver konflikter att vara antingen sakliga, åsikts-, intresse, värderings-, psykiska och sociala konflikter, vilket gör att det blir viktigt att finna ut vad som egentligen är orsaken till konflikten. Den sakliga och åsiktskonflikten kan i detta fall kopplas till när elever i grupper är oeniga om fakta eller hur de bör arbeta för att lösa uppgiften. Vidare handlar de vanligaste konflikterna i grupper om relations-, värderings- och sociala konflikter och är vad de intervjuade lärarna benämner som den vanligaste orsaken i och med gruppsammansättningar. 37

39 Som tidigare nämnts med hjälp av resultaten där lärarna diskuterar kommunikationens betydelse när man skall försöka hantera en konflikt, blir det intressant att ta hjälp av Nilssons (2005, s.167) modell. I modellen kommer vi inte belysa det egna intressets betydelse utan fokusera på samarbetet. Figur 4: Nilsson (2005, s.167) presenterar denna modell som beskriver hur man skall arbeta för att undvika konflikter. För att bra samarbete skall råda krävs att eleverna kan anpassa sig, samverka och i viss mån kompromissa. När man sätter denna modell i relation till gruppsamarbete så belyser man samverkan som ett viktigt verktyg för att samarbetet skall fungera. Där samverkan beskriver att elever i gruppen letar efter lösningar som de övriga medlemmarna kan ställa upp på. Den negativa med denna del är att den kräver gott om tid, men resulterar i färdighet och erfarenhet hos eleverna när den väl används. Den andra komponenten som modellen beskriver för samarbete är begreppet anpassning. Anpassningen beskriver elevernas förmåga att ge med sig när man inser att man har fel i en fråga eller lyssnar på andras beslut och önskemål. Det handlar om att harmonin i gruppen blir viktigare än den egna åsikten. Risken med att bara anpassa sig blir att man inte tar itu med viktiga problem utan värdesätter enigheten inom gruppen i större grad och inte vågar säga sina åsikter i alla lägen. I modellen beskrivs även kompromiss som en viktig punkt vid konflikthantering när man försökt arbeta fram en lösning utan något vidare resultat, blir det i vissa lägen viktigt att leta efter kompromisser som samtliga elever inom gruppen kan acceptera. Detta är i många fall den vanligaste metoden för att sätta stop för en konflikt enligt de intervjuade lärarna. Eftersom de beskriver att man ofta har allt för korta lektioner och där det inte finns tid att fördjupa sig allt för mycket i orsaken. 38

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare. Susan Wheelan, lärare, nutida forskare och professor i psykologi. Beskriver gruppdynamik kopplad till produktivitet - hur arbetsgrupper blir högpresterande team. Gruppdynamiken är förutsägbar, oavsett

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011 UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens

Läs mer

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra

Läs mer

bjuder in till Lärstämma

bjuder in till Lärstämma Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Föreningstränare - Ledarskap

Föreningstränare - Ledarskap 1. Ledarskap Du tillhör säkert en del olika grupper: Jobbet, familjen, skytteföreningen, konstklubben mm. Det är säkert så att de grupper du tillhör har kommit olika långt i sin utveckling. De fungerar

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Vad är viktiga coachbeteenden

Vad är viktiga coachbeteenden Svenska Ishockeyförbundet Elittränarutbildning Vad är viktiga coachbeteenden Fredrik Olausson Handledare: Göran Pegenius 2011 06 13 Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 2. Bakgrund sid. 2 2.1 Ledarteorier

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Lärande och samhälle Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Lina Isaksson

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Basgrupper Text: Urban Hansson

Basgrupper Text: Urban Hansson Basgrupper Text: Urban Hansson Vi människor är sociala varelser med ett naturligt behov av att ingå i en mindre grupp. Om läraren i inledningen av en termin delar in eleverna i grupper minskar både risken

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Ett förslag på kompetensmodell/intervjuguide. Samarbetsförmåga;

Ett förslag på kompetensmodell/intervjuguide. Samarbetsförmåga; Ett förslag på kompetensmodell/intervjuguide Samarbetsförmåga; Arbetar bra med andra människor. Relaterar till dem på ett lyhört och smidigt sätt. Lyssnar, kommunicerar och löser konflikter på ett konstruktivt

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Intervjuer i granskning av undervisning

Intervjuer i granskning av undervisning 2013-02-20 1 (10) Intervjuer i granskning av undervisning Vad är en intervju? En intervju kategoriseras som en s.k. interaktiv metod, i likhet med exempelvis observationer. Med andra ord så interagerar

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Språkutvecklande undervisning

Språkutvecklande undervisning Språkutvecklande undervisning Vinnare av kategorin fantasy på Ung berättare 2014 Vinnare av kategorin social påverkan på Ung berättare 2013 Först några självklarheter Genom språket så formulerar vi vår

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Organisation Individ och grupp

Organisation Individ och grupp Organisation Individ och grupp Gruppdynamik och kommunikation IEI / Företagsekonomi Linköpings universitet Birgitta Sköld HT- 2011 Dagens föreläsning Syfte: Att ge förståelse för gruppdynamik och kommunikation

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning

Läs mer

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN 2008-2009 NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN Sammanställd av: Arbetslaget Holmsjö fritidshem Ansvarig: Rektor Ulf Ebbesson

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

K A R R I Ä R H O G A N U T V E C K L I N G. Hogans Personlighetsinventorium för Karriärutveckling. Rapport för: Jane Doe ID: HB290763

K A R R I Ä R H O G A N U T V E C K L I N G. Hogans Personlighetsinventorium för Karriärutveckling. Rapport för: Jane Doe ID: HB290763 U R V A L U T V E C K L I N G L E D A R S K A P H O G A N U T V E C K L I N G K A R R I Ä R Hogans Personlighetsinventorium för Karriärutveckling Rapport för: Jane Doe ID: HB290763 Testdatum: Mars 07,

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Lärarens ledarskap i klassrummet

Lärarens ledarskap i klassrummet Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarens ledarskap i klassrummet Classroom managment Anne Melin Lärarutbildning 210 hp Datum för slutseminarium

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor

Rapport av genomförd Lesson study av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs Bultar, muttrar och brickor Vågad problemlösning Förberedelser Ekvationssystem i matematik B ger progression från

Läs mer

Kvalitetsutveckling i fritidshem

Kvalitetsutveckling i fritidshem Kvalitetsutveckling i fritidshem Ewy Dahlin Fritidspedagog och rektor Folkparksskolan, Norrköping Schema Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Samling Fri lek Utedag Gympa Vi bakar Mys och fri lek Skola

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Jönköping 8 november 2013 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal 1 PlanB teamet Kasper Arentoft Tue Juelsbo Team kompetenser: bl. a danske, processledning,

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014 Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt Förhållningsättet i en dialog är värdegrunden

Läs mer

22 Januari Bisnode People inför utvecklingssamtal

22 Januari Bisnode People inför utvecklingssamtal 22 Januari 2013 Bisnode People inför utvecklingssamtal Inledning När du nu förberett medarbetarens utvecklingssamtal i Bisnode People är det dags att planera själva samtalet. Den här lektionen beskriver

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard Hur handleder man? Handledandet måste bygga på en uppfattning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): 1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017 Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017 Arbetsplan läsåret 2016/2017 Normer och värden: Lgr 2011 säger att skolan aktivt och medvetet ska påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Hela verksamheten genomsyras av vår gemensamma värdegrund samt den Årliga planen mot diskriminering och kränkande behandling.

Hela verksamheten genomsyras av vår gemensamma värdegrund samt den Årliga planen mot diskriminering och kränkande behandling. Under läsåret 2013-2014 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna. Tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetades en gemensam värdegrund för

Läs mer