Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för medicinsk vetenskap

Transkript

1 Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för medicinsk vetenskap STUDIEHANDLEDNING M0054H, M0055H, M0056H och M0062H Radiografi med inriktning mot DT, MRT, interventionell radiologi och Nuklearmedicin 30 poäng Vårterminen 2012 Röntgensjuksköterskeprogrammet termin 5 Kursansvarig: Malin Kostet E-post: malin.kostet@ltu.se Tel:

2 Innehåll Förord Kursöversikt och tidsplan Presentation av föreläsare De olika kursernas innehåll och mål M0054H M0055H M0056H M0062H Undervisning Kursintroduktion Självstudier Föreläsningar Laboration Studieuppgifter Patientfall Dagbok/loggbok Frågebank Workshop Seminarium Examination Bedömningssamtal från VFU Skriftlig individuell tentamen Litteratur Kurslitteratur och referenslitteratur Bilaga 1 Rapportuppgift Bilaga 2 Rättning av varandras rapporter 2

3 Förord Välkomna till kurserna gällande DT, MRT, interventionell radiologi (angiografier) och Nuklearmedicin! I de här kurserna kommer du att få gå igenom teori, laborationer, seminarier och göra 3 verksamhetsförlagda utbildningar. DT och MRT är de metoder som visar kroppen i olika snittplan och även framställer kroppen i 3 D, det vill säga som geometriska tredimensionella rekonstruktioner. Angiografier och interventioner är en alltmer specialiserad verksamhet där man utför medicinska ingrepp med hjälp av samtidig röntgen- eller ultraljudsundersökning. Vid en nuklearmedicinsk undersökning, även kallad isotopundersökning, används radioaktiva läkemedel som söker sig till ett visst organ eller viss vävnad. Därigenom kan funktionen hos organet eller vävnaden studeras och läkaren kan ställa rätt diagnos. Metoden används för kontroll av skelett, hjärna, lungor, njurar och sköldkörtel. Dessutom används metoden vid tumörutredningar. Tidsplan Vecka Aktivitet 3 Föreläsningar och laboration 4-11 Verksamhetsförlagd utbildning Interventionell radiologi DT, MRT och fältstudie på nuklearmedicin 12 Föreläsningar och seminarium och workshop Verksamhetsförlagd utbildning Interventionell radiologi DT, MRT och fältstudie på nuklearmedicin 22 Skriftlig tentamen/online tentamen 3

4 Presentation av föreläsare Kursansvarig Malin Kostet Föreläser om DT Röntgensjuksköterska Universitetsadjunkt vid LTU Föreläser om DT Kontrastmedel Föreläsare Marie Lindfors Röntgensjuksköterska Universitetsadjunkt vid LTU Interventionell radiologi Håller i laboration i sterilhantering Susanne Andersson Röntgensjuksköterska Universitetsadjunkt Vid LTU Topografisk anatomi och patologi med inriktning MR, DT, Interventionell radiologi och Nuklearmedicin Johan Kruse Radiolog Utbildningsledare för röntgensjuksköterskeprog. vid LTU Grundläggande fysik inom MR och DT Niklas Lehto Fysiker Universitetslektor vid LTU 4

5 MRT Kirsi Turkulainen Röntgensjuksköterska Sunderby sjukhus Strålskydd inom DT Strålskydd inom Nuklearmedicin Nuklearmedicin Coronarangiografi Kontrastmedel Love Kull 1:e Sjukhusfysiker NLL Sofia Åström Sjukhusfysiker NLL Gunilla Forstén Röntgensjuksköterska Sunderby sjukhus Åsa Schön Sjuksköterska på HIA Sunderby sjukhus Olle Lindh GE Gästföreläsare Föreläsare kan tillkomma och eventuellt bytas ut under kursens gång! 5

6 M0054H - Radiografi med inriktning mot Datortomografi (DT) Kursens mål - Förmåga att självständigt och under handledning utföra undersökningar inom området med en förståelse för den topografiska anatomin och patologin. - Förmåga att kunna identifiera, analysera och värdera enskilda patienters behov av vård och omvårdnad i samband med undersökningar. - Färdigheter i bildframställning för säkerställande av diagnos, med hänsyn till patientsäkerhet och trygghet i samband med de olika undersökningarnas utförande. I kursens mål för datortomografi ingår att du: kan namnge anatomiska strukturer vid DT-undersökningar har kunskaper för val av fönstersättning, snittjocklek och bordsförflyttning förstå parametrarnas inverkan på bildgenereringen kan använda tryckspruta självständigt kan utföra DT såsom standard hjärna och standard buk utan och med kontrast i.v. under handledning kunna utföra andra typer av vanligt förekommande DTundersökningar har kunskap om strålsskyddsåtgärder vid datortomografi har kunskap om vilka patientförberedelser som krävs vid DT-undersökningar kan ge adekvat information vid DT-undersökningar till patient, närstående och/eller personal har kunskap om eventuell eftervård vid DT- undersökningar kan beskriva och följa säkerhetsrutiner kan hantera och administrera kontrastmedel, veta vilka biverkningar som kan förekomma och kontraindikationer 6

7 M0055H - Radiografi med inriktning mot magnetiskresonanstomografi (MRT) Kursens mål - Förmåga att självständigt under handledning utföra undersökningar inom området med en förståelse för säkerhet, den topografiska anatomin och patologin. - Förmåga att identifiera, analysera och värdera enskilda patienters behov av vård och omvårdnad i samband med undersökningar inom området. - Färdigheter i bildframställning för säkerställande av diagnos, med hänsyn till patientsäkerhet och trygghet i samband med de olika undersökningarnas utförande. I kursens mål för magnetiskresonanstomografi ingår att du: kan namnge större anatomiska strukturer vid vanligt förekommande MRTundersökningar kan beskriva tillvägagångssättet i stora drag vid en MRT-undersökning kan beskriva grundläggande principiella skillnader mellan vanliga MRT- sekvenser och se skillnader i bilderna, samt övergripande förstå skillnaderna mellan sekvenserna T1, T2 och Pd kan applicera olika typer av spolar kan använda tryckspruta under handledning kan utföra vanligt förekommande MRT-undersökningar har kunskaper om akuta åtgärder i samband med MRT-undersökning har kunskap om eventuella förberedelser vid MRT-undersökningar kan beskriva och följa säkerhetsrutiner kan hantera och administrera kontrastmedel, veta vilka biverkningar som kan förekomma och kontraindikationer 7

8 ge adekvat information vid MRT-undersökningar till patient, närstående och/eller personal DT och MRT kroppsavbildning i skikt och 3 D Dessa två modaliteter visar kroppen i skikt, dvs. ett snitt ur kroppen endera axiellt, tvärs över kroppen, sagittellt, från sidan, eller coronalt, framifrån. Denna del av kursen ställer höga krav på anatomiska kunskaper, särskilt kunskaper i topografisk anatomi, dvs. hur organen ligger i kroppen i förhållande till varandra. Modaliteter har också en extraordinär förmåga att visa detaljer, påvisa små skillnader i täthet och vid arbete med metoderna kan radiologen också få en uppfattning om fysiologiska fenomen, hur organen fungerar dynamiskt när det gäller att ladda med jodkontrast, eller genomblödningen i ett organ, t. ex hjärnan. Förutom dessa modaliteter finns nuklearmedicinska undersökningar tillsammans med DT vilket gör att man kan studera fysiologiska fenomen genom att spruta in ämnen som avger strålning i form av positroner, i en s.k. PET-CT. I den modaliteten mäts fysiologisk uppladdning med ämnen som visar omsättningen i ett organ eller en vävnad tillsammans med CT och på detta sätt framställs fysiologi i exempelvis en tumör samtidigt som anatomin kan studeras i detalj. I detta kursmoment koncentrerar vi oss på DT och MRT. Anatomi Fysik teknik strålningslära Fysiologi Patologi Användningsområden i huvudsak: DT: Hjärnor, buk, thorax, skelettdetaljer, trauman. MRT: I första hand hjärnor, ryggar, leder. Numera undersöks också bukar och thorax. ( Dessutom finns DT-teknik vid undersökningar som: PET-CT: Tumör-uppföljningar.) 8

9 M0056H - Radiografi med inriktning mot Interventionell radiologi Interventionell radiologi är en specialiserad form av radiologi där man utför medicinska ingrepp med hjälp av samtidig röntgen- eller ultraljudsundersökning. De vanligaste ingreppen gäller njurar (punktion av cystor, borttagande av njurstenar, avledande av urin från njurbäcken vid avflödeshinder i urinledaren), blodkärl (vidgning av förträngda pulsådror vid ateroskleros), lever och gallvägar (insättande av kvarkateter förbi gallgångar som förträngts av kringliggande cancer) samt behandling av kärlmissbildningar och tumörer (embolisering). Kursdelen interventionell radiologi ger dig efter teori och verksamhetsförlagd utbildning specifika kunskaper om området. Under dessa veckor är kursens mål att du skapar dig en förståelse för hur angiografier och andra interventionella radiologiska undersökningar genomförs. Det betyder att du när kursmomentet är klart skall kunna uppvisa kunskap och färdigheter om dessa undersökningar. Du behöver kunna beskriva vilka patientförberedelser som krävs, redogöra för olika typer av kontrastmedel, effekt, hantering och administrering, biverkningar och kontraindikationer. Här finns trycksprutan med som ett moment. Du skall också kunna beskriva läkemedel utöver kontrastmedel som kan vara aktuella vid dessa undersökningar och visa på kunskap om akuta åtgärder vid kontrastmedelsreaktion. Kursens mål Efter kursen skall studenten självständigt under handledning kunna utföra röntgensjuksköterskans uppgifter och medverka vid teamarbete i samband med vanligt 9

10 förekommande angiografier/interventioner och administrerar läkemedel/kontrastmedel på ett för patienten säkert sätt vilket innefattar att: - Kunna beskriva undersökningsmetodik och bakomliggande topografisk anatomi och patologi och visa på färdigheter i bildframställning för säkerställande av diagnos vid aktuella undersökningar och behandlingar. - Kunna tillämpa intervju-, observations- och samtalsmetodik för att bedöma, planera, genomföra, utvärdera och dokumentera omvårdnad hos personer med kärlsjukdom och deras närstående i samband med aktuella undersökningar och behandlingar. - Kunna beskriva aktuella läkemedel och kontrastmedels användningsområde, biverkningar och kontraindikationer vid interventionella undersökningar. - Kunna diskutera strålsskyddsåtgärder och arbeta efter principerna för aseptik och sterilitet och beakta patientsäkerhet och trygghet i samband med interventionella undersökningar. - Visa på ett professionellt förhållningssätt och kunna utvärdera sin förmåga att assistera vid interventionella undersökningar. - Kunna beskriva de olika arbetsuppgifterna vid interventionella undersökningar och kunna samverka med den personal som medverkar. - Kunna redogöra för och tillämpa aktuella lagar och författningar I kursens mål för angiografier och interventioner ingår att du: - kan ange anatomiska strukturer vid angiografier/interventioner - kan hantera apparatur och programvara på undersökningsrummet/rummen - kan använda tryckspruta - kan utföra röntgensjuksköterskans uppgifter vid vanligt förekommande angiografi/intervention - kan beskriva vanligt förekommande patologi - har kunskap om strålskyddsåtgärder vid angiografier - kan hantera och administrera kontrastmedel och aktuella läkemedel, veta vilka biverkningar som kan förekomma och kontraindikationer - har kunskap om akuta åtgärder vid kontrastmedelsreaktion - har kunskap om vilka patientförberedelser som krävs inför vanligt förekommande angiografier/interventioner 10

11 - självständigt kan utföra steril uppdukning inför angiografi/intervention - självständigt kan ge information vid angiografi/intervention till patient, närstående och/eller personal - har kunskap om vilka komplikationer som kan uppstå vid vanligt förekommande angiografi/intervention - har kunskap om eftervård vid angiografi/intervention - självständigt kan utföra omvårdnadsdokumentation och annan viktig dokumentation vid angiografi/intervention 11

12 M0062H - Radiografi Nuklearmedicin Detta är ett område som du sannolikt inte stiftat bekantskap med mer än som komplement till andra undersökningar. Ofta är det inte förstahands metod utan kommer i fråga när man stöter på något som behöver utredas vidare, något som man påvisat men inte vet vidden av eller något som man undrar om det är aktuellt och aktivitet som går att påvisa med nuklearmedicinska metoder. Det som för patienten till den nuklearmedicinska avdelningen kan vara så skiftande misstänkta diagnoser som fraktur, metastas, infektion eller demens. Dessutom kan man vid sidan om de statiska stillbilderna, undersöka dynamiskt med vissa typer av undersökningar, vilket ger en uppfattning om ett händelseförlopp, som kan öka det diagnostiska värdet. Kursens mål Kursens mål är att ge en grundläggande kunskap i området nuklearmedicin, dess olika tillämpningar och användningsområden. Efter kursen skall studenten: - Kunna beskriva de vanligt förekommande nuklearmedicinska undersökningarna. - Kunna exemplifiera behandlingsmetoder kopplade till området. - Kunna förklara den huvudsakliga fysikaliska bakgrunden för den nuklearmedicinska tekniken - Kunna tillämpa strålskydd. 12

13 Kursens innehåll - Grunder för isotoper, nuklearmedicin och strålskydd - Olika användningsområden för nuklearmedicinska undersökningar - Isotophantering "hotlab" - Bildhantering inom nuklearmedicin - Utvärdering av nuklearmedicinska undersökningar Det som är huvudparten av de nuklearmedicinska undersökningarna är skelettscintigrafi. Till detta kommer lungscintigrafi och thyreoidea-scintigrafi, som är olika vanlig beroende på vilket sjukhus man är på, vilken tillgång och efterfrågan som finns. Till detta kommer ett större antal nuklearmedicinska undersökningar som ni kommer att komma i kontakt med i större eller mindre utsträckning såsom hjärnscintigrafi, njurscintigrafi och hjärtscintigrafi. Många av undersökningarna som görs i olika organ är ett komplement till andra undersökningar där man funnit något som man vill undersöka egenskaperna närmare. När det gäller skelettscintigrafi finner man ofta förändringarna tidigare än man kan påvisa dem med konventionell röntgen. Vid scintigrafi speglas ämnesomsättningen och blodflödet i skelettområdet. Det är en funktionell undersökning eftersom den speglar hur aktivt skelettet är. Njurundersökningar kan till exempel utföras statiskt eller dynamiskt. De dynamiska undersökningarna ger därför information om hinder i urinvägarna och om de båda njurarnas funktion. Fältstudiedagar I kursen ingår också 3-4 fältstudiedagar som du bokar själv på ett närbeläget sjukhus (gäller er söderstudenter). Du kommer att få vissa uppgifter att lösa under dessa dagar och en inlämningsmapp på fronter för resultaten. Efter avslutade fältstudiedagar tar du ut ett intyg från fronter, får det påskrivet och scannar/fotar det och lägger det i inlämningsmappen för detta. För er som bor i närområdet är veckorna ni ska vara ute på fältstudier på Sunderby sjukhus redan klara. 13

14 Undervisning Undervisningen består av litteraturstudier, seminarium/workshop på plats i Luleå, praktiska övningar i sal på LTU samt verksamhetsförlagd utbildning i de olika delarna. Föreläsningar kommer att ske dels på plats i Luleå under vecka 3 och vecka 12, samt inspelade föreläsningar i Fronter. På fronter kommer även finnas tillgång till annat matnyttigt material som ni kan behöva ta del av inför er VFU på de olika modaliteterna DT, MRT och angiografier/interventioner. För seminarium i Adobe connect, som sker via dator där kommer ni att behöva ett headset för att kommunikationen ska fungera optimalt. Studieuppgifter 1. Patientfall - skriftlig uppgift 2 och 2 Utifrån en undersökning ni utfört under er VFU (förslagsvis examinationspatienten). Vissa kriterier skall finnas med i rapporten som sen ska rättas av era kurskamrater (Bilaga 1). 2. Rättning av varandras rapporter. Ni skriver 2 och 2 era patientfall utifrån en undersökning ni utfört under er VFU. Därefter ska ni rätta/kommentera samt ge ett preliminärt betyg, på en annan grupps patientfall utifrån samma kriterier som ni skrivit er rapport. Kommenterad version och den slutgiltiga och rättade versionen lämnas i speciella inlämningsmappar i fronter (Bilaga 2). 3. Loggbok från VFU. Inga konstigheter men precis som ni är vana att skriva sen tidigare VFU kurser. Denna loggbok ligger även den till grund för era VFU-bedömningar eftersom det är vi på skolan som sätter det slutgiltiga betyget oavsett vad era handledare ute i verksamheterna tycker. Ni är ute 30 timmar i veckan på VFU det vill säga ca 4 dagar, använd dag 5 till att skriva dagbok och loggbok. För mer information se VFU-handledningen! 4. Frågebank i fronter. Alla måste skriva minst en fråga/fundering per vecka, något som ni undrar över eller om ni vill bara testa att era kurskamrater har förstått vissa saker. Det kan vara allt från teknik, undersökningsmetoder, kontrastmedel och uträkning av kontrastmängd till strålskydd, 14

15 bildhantering och omvårdnad vid de olika modaliteterna. Sen ska ni svara på minst en fråga i veckan, så i slutänden är alla frågor besvarade på något sätt. Bra inlärningstillfälle, samt att vi lärare kommer att ta ut frågor från denna frågebank till de olika deltentamina sen. 5. Fältstudiefrågor i nuklearmedicin. På fronter finns ett diskussionsforum med frågor som ni ska besvara utifrån era fältstudier i kursen nuklearmedicin. 6. Workshop vecka 12 Grupparbete i datasal med olika patientfall som gås igenom och redovisas och diskuteras i helklass. Patientfall tilldelas på plats och ni jobbar i grupper om 3 och Seminarium vecka 12 Grupparbete med redovisning i form av seminarium under vecka 12. Ni kommer att tilldelas olika undersökningar från de olika modaliteterna/delarna i kursen, MRT, DT, Interventionell radiologi och Nuklearmedicin som ni ska fördjupa er i och presentera i en PPT presentation inför resten av kursen. I den presentationen ingår även presentation av metodbok med vissa kriterier för de tilldelade/valda undersökningstyperna. Gruppindelning samt tilldelning av undersöknings typ kommer att ske innan vecka 12 så att ni ska få tid på er att göra ett bra arbete. Mer information gällande arbetet kommer att läggas ut i fronter i samband med gruppindelningen. VFU- verksamhetsförlagd utbildning Speciell studiehandledning för VFU finns på fronter! Bedömning av yrkeskompetens Bedömning av yrkeskompetens sker genom ett bedömningssamtal där teorin skall integreras i en praktisk situation du mött ute i dina verksamhetsförlagda studier. Skicka kursplan, VFU-handledning och utvärderingsdokument till din handledare på respektive placering. 15

16 Examination/Tentamen vecka 22 Kursen examineras genom bedömning vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) samt skriftliga examinationer/tentamen. Bedömning vid verksamhetsförlagd utbildning sker efter särskilda formulär. De skriftliga tentamina är individuella och omfattar ämnesområdets patologi, anatomi, omvårdnad och teknik. Alla delar inom kursen ingår som separata delskrivningar (DT, MR, interventionell radiologi och nuklearmedicin) i tentamen. Varje del bedöms för sig och ni tenterar om den del som ni eventuellt får underkänt i. Vissa delar kommer gå online via fronter och resten som skrivtentamen i sal under vecka 22. Omtentamen sker vid omtentamenstillfälle Examinationer Detta gäller inför varje uppgift: Att du skall studera kurslitteratur, artiklar och lagar/författningar. Vi använder även ett verktyg för plagiatkontroll, som jämför uppladdade dokument med befintliga dokument på Internet. Plagiat är inte tillåtet. De olika delmomenten i kurserna Individuella bedömningar från era 3 VFU-placeringar Betyg U G Rapportskrivning (som ni gör 2 och 2) Betyg U G Seminarium/redovisning i sal under vecka 12 U G Skriftlig tentamen U G VG Frånvaro Frånvaro handläggs individuellt. Har Du varit frånvarande vid något av de obligatoriska momenten ska Du tillsammans med den undervisande läraren diskutera vilka inlärningsbehov som måste tillgodoses. Tillsammans kommer ni fram till hur kunskaperna ska inhämtas eller tillgodoses. Obligatoriska moment är seminarier, laborationer, VFU och examinationer. Kursvärdering Mot slutet av kursen kommer du att få ett mail som heter EVA Sys med ett erbjudande om att utvärdera kursen. Det är viktigt för mig som kursledare och för kommande studenter att du utnyttjar den förmånen. 16

17 Fronter/mail Jag vill uppmana Dig att besöka Fronter och mailen varje dag under terminstiden för att kontrollerar ev. meddelanden. Här kommer jag att informera om t.ex. en föreläsare blir sjuk el andra oförutsedda händelser som har betydelse för Dig och Dina studier. Vid mail: kom ihåg att ange såväl namn som vilken termin du går. Tentamensanmälan. Glöm inte att anmäla Dig till tentamen. Det gör Du i studentportalen oavsett om du ska tenta på distans eller i Luleå. Endast distansstudenter får göra skriftliga tentor på annan ort än i Luleå. Om Du tenterar på annan ort än Luleå. Måste Du först kontakta studiecentra så du vet att det finns en plats för dig. Vid anmälan så väljer du det studiecentra du har varit i kontakt med. 17

18 Litteratur för kurserna M0054H, M0055H, M0056H och M0062H *Almås, H. (2002). Klinisk omvårdnad 1 och 2. (4:e uppl.). Stockholm: Liber. *Aspelin, P. & Pettersson, H. (red.) (2008). Radiologi. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. *Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. * Berglund, E. & Jönsson, B. (2007). Medicinsk fysik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. *Bontrager, K.L. & Lampignano, J.P. (2009). Textbook of radiographic positioning and related anatomy. (7:th ed.). St Louis: Elsevier Mosby. *Grefberg, N,. & Johansson, L.G. (2009). Medicinboken. Vård av patienter med invärtes sjukdomar. Vård av patienter med invärtes sjukdomar. Stockholm: Liber. Hietala, S. (red.) (1998). Nuklearmedicin. Lund: Studentlitteratur. *Lindskog, B.I. & Andrén-Sandberg, Å. (2008). Medicinsk terminologi. (5., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts Akademiska. Alt. *Hedner, L. P (2007) Invärtesmedicin. (9:e uppl.) Lund: Studentlitteratur. *Järhult, J., & Offenbartl, K. (2006). Kirurgiboken: vård av patienter med kirurgiska, urologiska och ortopediska sjukdomar. (4:e uppl.) Stockholm: Liber. Alt. *Hamberger, B. & Haglund, U. (2005). Kirurgi. (6:e uppl.). Stockholm: Liber. *Jacobson, B. (2006). Jacobssons Medicin och Teknik. Lund: Studentlitteratur. *Kristoffersen, N.J., Nortvedt, F., & Skaug, E. (Red.). (2005). Grundläggande omvårdnad. Del 1. Stockholm:Liber. Kristoffersen, N.J., Nortvedt, F., & Skaug, E. (Red.). (2006). Grundläggande omvårdnad. Del 2. Stockholm:Liber. *Simonsen, B., Aarbacke, J., & Hasselström, J. (2004). Illustrerad farmakologi 2. Falköping: Natur och Kultur. *Sonesson, B. & Sonesson G. (2006). Människans anatomi och fysiologi. (4:e uppl.). Stockholm: Liber. 18

19 Alt. *Jenkins, G.W., Kemnitz, C.P., & Tortora, G.J. (2007). Anatomy and Physiology: from science to life. Hoboken: Wiley. *Raadu, G. (senaste upplagan) Författningshandbok. Stockholm: Libers förlag. Referenslitteratur: Carlsson, S., & Svensson, S-E. (2007). E-boken, Nuklearmedicin. Svensk Förening för Nuklearmedicin. Tillgänglig URL Carlton, R.R., & Adler, A.M. (2006). Principles of Radiographic Imaging: An Art and a Science (4:th ed.). New York. Thomson Delmander Learning. Hofer, M., (2007), CT Teaching Manual, Tyskland: Thieme. Isaksson, M. (2011). Grundläggande strålningsfysik. (2., [kompletterade och uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Schild, H.H. (1990). MRI made easy (...well almost). Berlin/Bergkamen: Schering AG. Westbrook, C., Kaut-Roth, C. & Talbot, J. (2011). MRI in practice. (4. ed.) Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell. 19

20 Rapportuppgift utifrån ett patientfall (Bilaga 1) Välj studiekamrat att skriva rapporten med. Ni ska skriva den två och två med utvald inriktning DT, MRT, Nuklearmedicin eller IR. Det ska vara fullt samarbete och rapporten ska läggas upp enligt Backman och APA-manualen. Det är sista gången ni skriver rapport/uppsats innan ni skriver er C-uppsats, så denna gång ska det sitta eller hur?! Inga man skriv vetenskapligt gör rätt Uppgiften ska innehålla en vanligt förekommande undersökning inom den inriktning ni valt tillsammans utifrån en patient ni undersökt under er VFU (examinationspatient) Redogör kortfattat om den valda patienten Redogör kortfattat för den basala tekniska bakgrunden till den valda modaliteten Ni ska beskriva undersökningsmetodiken och hur diagnostik är möjlig med metoden Förklara anatomin och patologin bakom undersökningen, varför just denna undersökning valdes. Kunde ni ha valt en annan undersökning och i så fall vilken och varför? Redogör hur ni utifrån ett professionellt förhållningssätt bedömt, planerat, genomfört, utvärderat och dokumenterat omvårdnadsåtgärder hos er utvalda patient i samband med den aktuella undersökningen Beskriv på vilket/vilka sätt ni beaktar patientsäkerhet, strålskydd och trygghet i samband med undersökningen Beskriva aktuella läkemedel (kontrastmedel) som använts och kontrastmedels användningsområde, biverkningar och kontraindikationer Avsluta med en gemensam reflektion utifrån vald undersökning och patient. Vad gjorde du/ni bra, mindre bra? Vad hade kunnat göras annorlunda? Hade du/ni kunnat förbereda er på ett annat sätt inför undersökningen, förbereda patienten på ett annat sätt? Rutiner på kliniken som fungerar bra/mindre bra inför undersökningar på vald modalitet? Hur uppfattade patienten undersökningen som du/ni utförde? Är det något som ni saknade i Er förberedelse inför er VFU? Rapporten ska skrivas enligt Backman, se nedan. Försättsblad som en rapport Teckenstorlek 12, Times New Roman (TNR) Radavstånd 1,5 Hela stycken med extra mellanslag mellan varje stycke Sidnumrering nere till höger ej på försättsbladet 20

21 Referenser i löpande text, sidhänvisning skall uppges när det gäller böcker Referenslista, utgå från Backman (2008) och APA manualen som ligger på fronter. Ni ska skriva max 6 sidor inklusive försättsblad och referenser. Lämnas in i Fronter enligt datumgränser på den mapp som läggs in i fronter. 21

22 Rätta varandras rapporter (Bilaga 2) Välj rätt rapport i listan för inlämnade rapporter. Första och andra gruppen byter med varandra, tredje och fjärde med varandra, femte och sjätte osv i den ordning ni har lämnat in rapporterna i mappen inlämningmapp 1. Att se över i rapporten: Finns alla delar med? Saknas någon del, i så fall vilken? Stämmer referenserna i löpande texten, är dessa rätt skrivna och refererade? Hur ser referenslistan ut? Kommentera eventuella felaktigheter Se närmare på: - språket i rapporten - eventuella förkortningar - hur flyter den löpande texten Vad var bra och vad var mindre bra i rapporten? Skriv kortfattat. Skulle ni ha lagt upp deras rapport på annat sätt i så fall förklara kortfattat hur. Vad skulle ni ge era kurskamrater för betyg på deras rapport? Har ni lärt er något genom att rätta era kurskamraters rapport? Vet alla hur man lägger in kommentarer direkt i rapporten i Word? Om inte så försök ta reda på detta och lär varandra! Övriga kommentarer, synpunkter och svar på ovanstående punkter skriver ni som en separat del i slutet på den rapport ni rättar så att allt följer med. När ni kommenterat och rättat dina kurskamraters rapport så lämnar ni in den i ny mapp på fronter så att författarna och jag kan ta del av kommentarerna. Jag tar över rättandet först när dessa rapporter är reviderade (de som kräver revideringar) och ger er ett slutgiltigt betyg. Se detta som ett inlärningstillfälle, er sista chans att träna uppsatsskrivning inför kommande examensarbete nästa termin! Lycka till! 22