stroke AKUT-kampanjen räddar liv

Transkript

1 S O S En tidning från SOS A larm Nr effekt, sidan 24 Ser vi att något kunde skötts annorlunda och bättre, då ska vi stå för det och samtidigt tydligt visa vilka åtgärder vi vidtagit. Sylvia Myrsell, chef för SOS Alarms patientsäkerhetsenhet V X NV SOS Alarm Bästa 112-verksamheten i EU Döva larmar 112 på skärmen Allt fler behöver personlarm Hjälpen från ovan i sjönöd Så blev Kirunas räddningstjänst snabbare stroke AKUT-kampanjen räddar liv

2 S O S Innehåll nr Tidningen SOS ges ut av SOS Alarm Sverige AB, fyra gånger per år. Ansvarig utgivare: Johan Hedensiö Redaktör: Jenny Friberg Adress: SOS Alarm Sverige AB Box Stockholm Besöksadress: Humlegårdsgatan 17 Telefon: Söker du kontakt med en lokal SOS-central finner du den under För frågor om prenumeration, material till tidningen och annonsering kontakta tidningensos@sosalarm.se Redaktionell produktion: Appelberg Tryck: Fototext AB 2012 Omslagsfoto: Gettyimages Nästa nummer av SOS kommer ut i september. Citera oss gärna, men ange alltid källan. 04 Signaler Nyheter, statistik och röster från SOS Alarms horisont. 07 Alarm! Sandra Danielsson vill få hästarna ur räddningstjänsten. 08 Insats Räddningshelikoptrarna under Sjöfartsverkets vingar. 10 Fokus Strokekampanjen är en stor framgång. 14 Effekt Effektivare utlarmning i Kiruna med SOS Alarm. 16 Profilen Gary Machado på mission för 112 i Europa. 19 Utveckling Fler ensamarbetande behöver personlarm. 22 Utveckling Så larmar döva på skärmen. 24 Effekt Med patientsäkerheten i fokus. 27 Fråga SOS Alarm Om koordinater, polisärenden och sjuktransport från utlandet. 28 Årtalet När gasmolnet hotade Helsingborg. SOS Alarm fyller en unik samhällsfunktion som dygnet runt larmar ut hjälpresurser vid olyckor och samhällskriser. På uppdrag av svenska staten ansvarar SOS Alarm för nödnumret 112 och har även en central roll i samhällets krisberedskap. Verksamheten innefattar även säkerhets-, jourtele- och trygghetstjänster. SOS Alarm ägs till 50 procent av svenska staten samt 50 procent av Sveriges Kommuner och Landsting. 2 SOS

3 Intro Sabina Halvarsson (till vänster) och Camilla Ekmark är två av 70 frivilliga livräddare som ägnar en del av sin semester åt att göra stranden i Tylösand säker i sommar. foto: martin cederblad, Folio foto: Louise billgert 3 SOS Alarms unika modell för samverkan har belönats. Tänk att varje dag gå till ditt arbete och veta att de beslut du tar kan rädda någons liv. Våra operatörer tar dagligen emot cirka nödsamtal där de larmar ut räddningstjänst, ambulans, kopplar till polis, sjöräddning, jourhavande präst med flera. Ibland räcker det med några lugnande ord i telefonen och ibland krävs en större insats. En arbetsdag på SOS Alarm kan sammanfattas med ett ord: samverkan. SOS Alarms unika modell för samverkan har belönats av European Emergency Number Association med vår branschs finaste utmärkelse, Outstanding National 112 System. Det betyder att vår vision om att vara ledande i Europa på tjänster för ett tryggare samhälle håller på att infrias. I det här numret av SOS kan du bland annat läsa om den tredje största sjukdomen i Sverige, stroke. En stor informationsinsats och nya larmkriterier har visat sig framgångsrika för att rädda liv. Jag önskar dig en trevlig läsning! Johan Hedensiö vd SOS Alarm foto: Tilda Wennström Många kopplar nog livräddare till glassigt liv á la Baywatch. Vad gör egentligen en livräddare? Vi är åtta livräddare i sex olika torn på stranden från vecka 25 till 32. Vi försöker förebygga alla typer av vattenrelaterade olyckor. Beroende på position har man olika uppgifter, den i tornet håller kontakt med SOS Alarm, den som är på stranden får vidare instruktioner eller är den som är först på plats vid en olycka. Det är viktigt att man känner sig hemma i vattnet och har god grundfysik eftersom det är mycket ansträngande att göra en räddning. Man bör ha goda sjukvårdskunskaper, men även ledaregenskaper och att kunna jobba i grupp är viktiga då allt bygger på samarbete. Vad får dig att ägna tre veckor av din semester åt detta? frågor till Sabina Halvarsson som sedan 2009 extraarbetar som frivillig livräddare på Tylösand havsbad i Halmstad. Jag kombinerar nytta med nöje. Det är ett fantastiskt gäng i Tylösand, mina bästa vänner. Vi har ett kall att hjälpa människor. Vår vision är att ingen ska drunkna och vi får mycket uppskattning av både badgäster och de boende vid stranden. Berätta om ett ingripande! Jag har själv bara varit med om ganska odramatiska saker som bortsprungna barn, sjukdomsfall, personer som har blivit stungna av fjärsingar i vattnet. Men förra sommaren hade vi en stor olycka där vi påbörjade hjärt-lungräddning på en treåring. Han hade suttit i vattenbrynet och lekt, men på några sekunder låg han i vattnet. De inblandade livräddarna gjorde ett mycket bra jobb. Det hela gick bra. Text: Eriq Agélii VLäs mer om livräddarna på SOS 3

4 signaler Rakel får vingar Kommunikationssystemet Rakel ska anpassas för att fungera med flygplan och helikopter. Det har Myndighet för samhällsskydd och beredskap beslutat efter ett lyckat test sommaren Det ger en större möjlighet till effektiv och säker kommunikation för alla delar i larmkedjan. Analog radio har problem med ljudkvalitet och räckvidd. Det är svårt att avgränsa användardelen, vilket har inneburit problem med både sekretess och att olika enheter har stört varandra. Med Rakel finns det istället möjlighet att skapa talgrupper enbart för de enheter som är involverade i räddningsinsatsen, säger Sverker Petersson, Rakelsamordnare på SOS Alarm. Utbyggnaden gör exempelvis att Kustbevakningen får bättre möjligheter att kommunicera från sina flygplan och sjukvården i helikoptrar blir säkrare. Sverker Petersson tror att första steget i utbyggnaden av Rakel för kommunikation i flyg och helikopter i storstäderna och utefter kusten, kommer att vara klar under illustration: cecilia pettersson Alarmeringstjänsten under luppen Regeringen har utsett Marie Hafström att leda utredningen för att se över Sveriges alarmeringstjänst. Marie Hafström har bland annat varit generaldirektör för Kustbevakningen och för Försvarsmakten. Särskilt viktigt anser regeringen det är att säkerställa en sammanhållen och obruten så kallad larmkedja för att öka säkerheten och tillförlitligheten vid larm. Vi har efterlyst en utredning av Sveriges alarmeringstjänst och vi välkomnar att den nu kommer till stånd. Särskilt med tanke på den uppsplittring som har skett genom att några landsting har valt att bryta larmkedjan och starta separata larmcentraler för ambulansärenden, säger Johan Hedensiö, vd för SOS Alarm. Utredningen ska: Kartlägga nuvarande alarmeringstjänst och anknytande tjänster. Beskriva konsekvenser av att flera operatörer tillhandahåller tjänster för utalarmering av resurser för hjälpinsatser inom allmän ordning, säkerhet och hälsa. Föreslå vilka delar inom allmän ordning, säkerhet och hälsa som ska ingå i samhällets alarmeringstjänst. Föreslå hur verksamheten ska vara organiserad utifrån alarmeringstjänstens betydelse när det gäller allmän ordning, säkerhet och hälsa. Ta ställning till hur det offentliga åtagandet ska avgränsas, utformas och finansieras. Analysera ansvarsfördelning mellan stat, kommun och landsting. Utredningen ska redovisas senast 30 april % Nödsamtal anrop till SOS Alarm 2011 var så kallade A- nummerlösa. Det innebär att abonnentens telefonnummer inte syns på grund av att det exempelvis är ett anrop från mobiltelefon utan simkort. 3,5 miljoner 112-anrop Med ny teknik har över en halv miljon felaktiga samtal styrts bort för att inte belasta den ordinarie 112-hanteringen på SOS-centralerna. År 2011 var det knappt 1,8 procent av de A-nummerlösa anropen som resulterade i någon slags åtgärd. Mer information hittar du i 112-rapporten samt SOS Alarms hållbarhets- och årsredovisning som bägge finns att ladda ner på 16% A-nummerlösa samtal 55% Felringningar Utan fungerande gemensamt kommunikationssystem kommer vi inte långt. Det vanliga mobilnätet och andra datasystem är oerhört sårbara. Ingvar TH Karlsson, kommunchef i Öckerö kommun, i tidningen Rakel 4 SOS

5 Kundsupport under ett tak SOS Alarms kundsupport för affärs området säkerhet, jourtele och trygghetsjour centraliseras till Västerås. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för en ökad samverkan, effektivitet, tillgänglighet och kvalitet. Centraliseringen kommer att ytterligare höja kvaliteten i de tjänster vi levererar, säger Maria Valentin, chef för affärsområdet säker het, jourtele och trygghetsjour. Kundsupportens etablering och uppbyggnad i Västerås startar under hösten 2012 för att vara i full drift under Brandrisk i din telefon Varje år inträffar mellan och bränder i skog och mark i Sverige. Iphone-appen Brandrisk ute hjälper dig att hålla koll på brandrisken i skog och mark var du än befinner dig i sommar. Prognosen uppdateras varje dygn med information från SMHI och gäller fem dagar framåt. Du kan också söka efter motsvarande information för andra orter. å Bäst i Europa SOS Alarm har fått en europeisk utmärkelse för bästa nationella 112-verksamhet. foto: sanna skerdén åvet du var du är i sommar? Det blir allt vanligare att hjälpsökande inte vet var de befinner sig när de ringer 112. Med SOS Alarms Checklista för en tryggare sommar har du större chans att snabbt få hjälp om olyckan skulle vara framme. å Ta i förväg fram positionen för den plats där du ska befinna dig. Se till exempel visa koordinater på å Ta reda på landets nödnummer när du reser utomlands (112 är nödnumret i hela Europa). å Lägg in dina närmaste anhöriga i mobiltelefonens adressbok under namnet ICE (In Case of Emergency). Då kan de snabbt kontaktas om du skulle hittas akut sjuk eller skadad och inte kan tala. Läs mer om funktionen på Läs fler tips för en säkrare sommar på Utmärkelsen är ett bevis på att vi är på rätt väg i vår vision att vara ledande i Europa när det gäller tjänster för ett tryggare samhälle, säger Johan Hedensiö, vd för SOS Alarm. Utmärkelsen delas ut av European Emergency Number Association (EENA) till den organisation som på bästa sätt erbjuder sina invånare trygghet och säkerhet genom en väl utvecklad 112- PTS föreslår blåljus på nätet Samhällsviktiga användare bör prioriteras på mobil nätet vid ett krisläge, föreslår Post- och telestyrelsen. Skulle det svenska kommunikationsnätet utsättas för skador och överbelastningar finns funktion i hela landet. Det är en samlad bedömning som tar hänsyn till teknik, rutiner och samarbete samt medarbetarnas förmåga och kompetens. Nödnumret 112 finns i hela Europa, men SOS Alarms arbete utifrån en obruten larmkedja och samverkan mellan samhällets hjälpresurser gör Sverige unikt. Läs mer om EENA på sidan 16. det risk att kapaciteten försämras. Med prioritetsfunktioner blir det möjligt för utvalda användare att få förtur i mobilnäten och att kunna använda flera olika operatörers nät för sin kommunikation. SOS 5

6 signaler Samverkan vid larm om självmord Sedan april hanterar SOS Alarm larm om självmord på nytt sätt. Nya rutiner innebär att larmoperatörerna snabbare underlättar samverkan mellan polis, brandförsvar och ambulans. Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland män i åldrarna år och den näst vanligaste bland kvinnor i samma ålder. Satsningen är en del i Spis-projektet (Suicidprevention i Stockholms län) med målet att samverkan mellan SOS Alarm och blåljusorganisationerna optimeras så att fler liv kan räddas och att överlevande får den hjälp och stöd som behövs. Ett problem har varit att hot om självmord tidigare inte har registrerats som specifika ärenden och därmed inte synts i statistiken. Initialt begränsas Spis-projektet till Stockholms län, men det pågår liknande projekt på andra håll i landet och samtliga SOS-operatörer kommer att ha samma stöd för att ta emot självmordslarm. illustration: cecilia pettersson foto: pia nordlander Hjärtstartare skillnaden mellan liv och död Snabb tillgång till hjärtstartare kan avgöra om en patient överlever ett plötsligt hjärtstopp. Genom det frivilliga nationella hjärtstartarregistret samlas informationen om hjärtstartarna och allmänheten får information om var de finns placerade. Om den drabbade personen får en elstöt mot hjärtat inom de första Tomas Lundin, fastighetsförvaltare på Jernhusen, monterar en hjärtstartare. En QR-kod kan innehålla all information om dig. ICE som QR-tagg minuterna ökar chansen till överlevnad drastiskt, säger forskaren Jacob Hollenberg vid hjärtkliniken på Södersjukhuset i Stockholm. En amerikansk studie visar att 70 procent av de som drabbades av hjärtstopp överlevde om de fick en elstöt inom tre minuter. Allt handlar om tid. På hjartstartarregistret.se hittar man drygt av registrets registrerade hjärtstartare. Vissa hjärtstartare är inte synliga för allmänheten utan endast för SOS Alarm. Även eniro.se har gjort stor sak i att man visar var närmaste hjärtstartare finns. Men det är inte rätt ställe om man akut söker en hjärtstartare, den som går in på sajten får leta länge för att finna ikonen. Självklart har du lagt in information om dina nära anhöriga, ice (se i din mobil telefon. Men om du har skärmlås på gör informationen ingen nytta. Sätt i så fall istället fast en så kallad QR-kod, till exempel i din plånbok, med information om precis vad du vill. Förutom din identitet och kontaktuppgifter till anhöriga, kan information om sjukdomar och medicin vara avgörande för att du ska få rätt vård. Koden kan avläsas med till exempel en mobiltelefon med QR-app. ice-taggar kan du köpa på taggisar.se Missa inte! SOS Alarm på Almedalen SOS Alarm deltar aktivt under Almedalsveckan 1 8 juli i Visby. Onsdag 4 juli håller sos Alarm ett spännande seminarium kring krisberedskap i samhället. Besök även sos Alarms tält på Hamngatan under veckan! Avslutningskonferens för Reach 112, juni, i Santiago de Compostela, Spanien. Mer information på Nytt i bokhyllan: Samverkan mellan olika professioner på en olycksplats är komplicerad. I boken Samverkan mellan blåljusorganisationer (Studentlitteratur) problematiserar författarna Johan Berlin och Eric Carlström agerande på olycksplatser. De belyser friktionen mellan professioner och diskuterar olika beteendemönster. Boken riktar sig till alla som arbetar i eller i anslutning till blåljusorganisationer. Pris: 322 kronor, plus moms 6 SOS

7 Alarm! 64 Var i vagnhallen är hästarna? miljarder kronor kostar olyckor samhället varje år. Olyckor till följd av fall och vägtrafik står för mer än en tredjedel var av kostnaderna. Det visar en ny undersökning från Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap. Cirka 60 procent av den totala samhällskostnaden för olyckor utgörs av direkta kostnader för exempelvis sjukvård och egendomsskador. Återstående 40 procent utgörs av indirekta kostnader i form av produktionsbortfall från förvärvs- och hemarbete. Nytt avtal förstärker krisberedskapen Förmågan och effektiviteten i krisberedskapssystemet ska höjas genom en snabb och enhetlig alarmering och vidareförmedling av information. Det är syftet med det nya samverkansavtal som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tecknat med SOS Alarm. Avtalet reglerar formerna för samverkan vid krissituationer och larmning av myndigheternas tjänsteman i bered skap (TIB). I och med det nya avtalet blir SOS Alarms roll som samordnare av information och insatser i krissituationer tydligare. Den stora skillnaden är att vi nu har MSB:s uppdrag att stötta och samordna alla TIB-myndigheter, säger Ulf Strandberg, som är tjänsteägare för krisberedskap på SOS Alarm. Centrala myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskap har, liksom landets länsstyrelser, en TIB. De är tillgängliga dygnet runt och larmas av SOS Alarm om något allvarligt inträffar. Vårt jobb är att stötta, informera och få TIB-myndigheterna att effektivt samverka för att underlätta beslutsfattandet, säger Ulf Strandberg. Inom 90 sekunder ska räddningstjänsten vara på väg. Sant eller falskt? Och varför? Jag har inte lyckats hitta någon som helst reglering någonstans angående de traditionella 90 sekunder som styr den så kallade anspänningstiden. Uttrycket anspänningstid kommer från när hästarnas spändes för vagnarna, och visst var det ett tag sen man slutade med hästar? Men det skulle ju vara läskigt att ändra på något inom räddningstjänsten. Många räddningstjänster ber SOS Alarm att dröja med larmet tills SOS Alarm har ordentligt med information, istället för att så tidigt som möjligt larma aktuell brandstyrka. Ja, man kanske inte uttrycker sig så, men det är så effek ten blir i realiteten om man inte använder förlarm. Det är något som används alldeles för sällan inom svensk räddningstjänst. Det enda som behövs egentligen för att kunna dra ett förlarm är en någorlunda an given position, att det som har hänt är allvarligt och att en räddningsinsats krävs. Oftast är även olyckstypen känd i ett tidigt läge, och styrkan kan förbereda sig för till exempel trafikolycka eller brand. Sen, när väl räddningstjänsten är på fötter utan hästar kan utlarmningen kompletteras med mer uppgifter. En del har haft problem med att tolka om de 90 sekunderna ska räknas från förlarmet eller från det riktiga larmet. Men ett förlarm är ju faktiskt ett riktigt larm! Kanske ska man istället kalla det för snabba larm? Larmet kan dessutom lätt dras av SOS-operatören under pågående samtal med inringaren. För att avsluta med ett ekonomiskt perspektiv på det hela så sätter man i Räddningsverkets (numera MSB) skrift angående Tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser ett värde om kronor för var femte minut som räddningsinsatsen till en brand i byggnad blir Förlarm används alldeles för sällan fördröjd. En överslagsberäkning ger att om praxis ändras från 90 sekunder till 60 sekunder skulle samhället spara kronor per utryckning till brand i byggnad. Med Sveriges cirka insatser till bränder i byggnader per år innebär det cirka 150 miljoner kronor per år. Värdet baseras dock på siffror för 1999, i dag skulle summan bli betydligt högre. Men oavsett pengarna, så kan det vara dags att även mentalt köra ut hästarna från brandstationen och inse att man kan bli ännu snabbare och effektivare. sandra danielsson Brand- och riskhanteringsingenjör, arbetar med revision och rådgivning på PwC, bloggar på SOS 7

8 insats sjö- och flygräddning Under Sjöfartsverkets vingar för att säkra helikopterberedskapen i Sverige tvingades Sjöfartsverket ta över verksamheten i egen regi i januari. Så här går det till om olyckan är framme. Text: Tomas Nilsson Foto: Sven Nilsson och Ida Lindkvist, Gotlands Tidningar Tänk dig att en båt förliser eller ett flygplan försvinner spårlöst från radarn. Vid sådana tillfällen kopplas inringarens larmsamtal via SOS Alarm till Sjö- och flygräddningscentralen i Göteborg (JRCC), som är en understödjande del av Sjöfartsverkets helikopterberedskap. Vi bedriver sjö- och flygräddning över land, utanför kusterna och på de stora insjöarna, säger Bengt-Olov Hammarlöf, räddningsledare på JRCC. Fram till i januari var det Norrlandsflyg som skötte helikoptertjänsterna. Men nu har Sjöfartsverket tagit hand om verksamheten i egen regi genom att förvärva bolaget. Anledningen till uppköpet var att Norrlandsflyg inte var ekonomiskt stabilt och Sjöfartsverket ville säkra att man kan fortsätta göra helikopterinsatser. Praktiskt innebär detta ingen skillnad. Dock finns planer på att köpa fler och bättre helikoptrar samt att flytta den temporära stationen i Skellefteå till Umeå, säger Bengt-Olov Hammarlöf. Om ett flygplan störtar över land är JRCC:s uppgift att lokalisera det, medan räddningstjänst och polis tar över undsättningen. Det skiljer sig från om en båt hamnar i sjönöd eller ett plan havererar i havet. Då är det JRCC som både ska efterforska och undsätta de nödställda. Helikopterbaserna finns i Skellefteå, Göteborg, Ronneby, Visby och Norrtälje. Om en fritidsbåt har fått problem, till exempel gått på grund och börjat ta in vatten, eller om någon bara förlorat kontrollen över båten, får vi i regel in anropen via SOS Alarm. Däremot är yrkessjöfarten utrustad med en VHF-radio som når oss direkt, säger han. När JRCC får in ett larmsamtal gör operatören en kort intervju med inringaren. Om det är en båtolycka så anropar JRCC Sjöräddningssällskapet och Kustbevakningen. Men om läget är särskilt allvarligt eller om haveriet har skett långt från kusten så sätts en av Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar in. Inom femton minuter ska besättningen vara i luften. Larmcentralen och helikoptern håller kontakt under insatsen. Alla rapporter är av vikt, till exempel om räddningsmanskapet måste gå med reducerad fart på grund av dålig sikt. När ytbärgaren vinschat upp de nödställda samverkar räddningsledaren med SOS Alarm så att personerna kan möta sjukvård på något sätt. Beroende på situationen kör vi direkt till sjukhus eller möter upp en ambulans. När någon hamnar i sjönöd ansvarar Sjöfartsverkets sjöoch flygräddning både för efterfoskning och undsättning. 8 SOS

9 Staffan Grönte hade sin mobil i en vattentät plastpåse. Därför kunde han larma 112 från den kapsejsade båten. Räddad av påsen Den 10 augusti 2011 såg ut att bli en lugn och stillsam dag när Staffan Grönte och Hans Ekling beslöt sig för att ta en segeltur utanför Grunds udden på östra Gotland. På väderleksrapporten i radion hörde Staffan att dagen skulle präglas av växlande molnighet Inte långt senare blåser dock en oväntad åskby upp. Båten, en liten tvåmänning i trä, kapsejsar och Staffan och vännen hamnar i det kalla vattnet, drygt 500 meter från land. Deras räddning blir en mobiltelefon i vattenskyddat fodral som Staffan ringer SOS Alarm med. Samtalet kopplas till Sjöfartsverkets sjöräddningscentral (JRCC). Av SOS Alarm får sjöräddningsledaren veta att båten kantrat, liksom att personerna befinner sig i vattnet och att det före ligger en överhängande fara för liv Samtidigt kontaktar sjöräddningsledaren helikopterbesättningen. Också Sjösällskapet i Visby får anropet, liksom både fritids- och yrkesbåtar som är i närheten och kanske kan hjälpa till. 14 minuter efter Staffans larmsamtal från vattnet lyfter Sjöfartsverkets helikopterbesättning från hemmabasen på Fridlanda flygplats i Visby Efter sju minuter kommer rapporter från helikoptern att man ser de kapsejsade. Under de långa, oroliga minuterna samtalar räddningsledaren med Staffan och berättar vad som försiggår. Ett tag finns tvivel om helikoptern kan vinscha på grund av åskvädret Tio minuter senare har ytbärgaren lyckats vinscha upp Staffan och Hans. Beskedet som helikoptern ger är positivt: personerna är nerkylda, men i övrigt är det ingen fara Helikoptern landar på sjukhusplattan i Visby, där de båda männen tas om hand av sjukvårdspersonal för kontroll. 20 minuter efteråt landar helikoptern åter på sin hemmabas. SOS 9

10

11 fokus stroke Affischen räddade Agnes mormor en omkullkörd moped och ett skrapat knä fick 15-åriga Agnes Roxström att gå till vård centralen. Det kan ha räddat livet på hennes mormor Henny Hansson. För på väggen i väntrummet satt en affisch som visade tecknen på stroke. Agnes läste. Och lade på minnet. Text: Marie Skoglund Foto: Jens Lennartsson Riskfaktorer för stroke 4 Högt blodtryck påskyndar åderförkalkningen och skadar hjärnans tunnare blodkärl. 4 Diabetes. 4 Hjärtsjukdomar. 4 Högt kolesterolvärde. 4 Rökning. 4 Mycket alkohol. 4 Ärftlighet. 4 Stress. 4 Övervikt och skräpmat. Hos Agnes Roxström i Södra Sandby strax utanför Lund möter hunden Flisa vid dörren. Flisa följer ofta med då Agnes tar bussen de få milen hem till mormor Henny och morfar Rune Hansson i Tollarp. Vi står varandra väldigt nära och det är så mysigt att vara hos dem, säger Agnes. I vintras skulle Agnes tillbringa trettonhelgen hos morföräldrarna. När hon kom dit berättade Rune att Henny uppfört sig lite konstigt, hon svarade inte när telefonen ringde. Och två dagar tidigare hade hon förlorat medvetandet en kort stund men sedan känt sig helt bra. Jag blev också dubbelseende men det gick över så jag trodde det berodde på ett synfel. Som gammal sjuksköterska tyckte jag det var onödigt att ringa läkare, säger 76-åriga Henny i dag. Vid frukostbordet på trettondagen sjönk Henny plötsligt ihop. Mormor rätade på sig igen, men när hon tog kaffe skakade hon väldigt och missade osten när hon skulle skära en skiva, berättar Agnes. Så säckade Henny ihop en andra gång men kom åter till sans. Även om Henny upprepade att det inte var någon fara, hon vara bara väldigt sömning, förstod Agnes att något var fel. Jag kände inte igen henne, hon är så snabb i vanliga fall. Av någon anledning dök affischen från vårdcentralen upp i minnet. Där fanns vissa tecken du ska kontrollera om du misstänker att någon fått en stroke, exempelvis talet. Jag bad mormor säga sitt namn och hon sluddrade väldigt. När morfar försökte få henne att stå hade hon spagettiben och vinglade. Affischen Agnes sett och läst var från den nationella strokekampanjen, Akut. Den genomförs på initiativ av Sveriges landsting och regioner, i samarbete med Sjukvårdsrådgivningen 1177 och SOS Alarm. Under tre år satsas 50 miljoner kronor på information kring stroke och kampanjen har under sitt första år varit en stor framgång. Vilken tur det var att Agnes var hos oss... Henny Hansson SOS 11

12 Agnes Roxström kände igen sin mormor Henny Hanssons symptom från Akut- kampanjen. Åtta av tio säger sig ha uppmärksammat den och nu under våren går kampanjen till företag, landsting och kommuner för att nå anställda och ge kunskaper som kan rädda liv på jobbet. Agnes kände igen Hennys symptom från kampanjen och ringde sjukvårdsupplysningen. Där var så lång kö, att hon istället ringde sin moster som larmade 112. Ambulansen var snabbt på plats. Henny själv har bara ett vagt minne av vad som hände. Hon kände aldrig någon smärta men var väldigt, väldigt trött. När jag kvicknade till så gick jag ner i källaren för att plocka ihop mina toalettsaker. Så här i efterhand förstår jag ju att det kanske inte var så förståndigt. På sjukhuset konstaterades att Henny hade fått en stroke. Blödningen satt någon millimeter från förlängda märgen. Agnes agerande och turen att ha millimetrarna på sin sida räddade antagligen Hennys liv. Henny är långt från ensam. Var 17:e minut får någon stroke i Sverige, vilket gör det till en av våra stora folksjukdomar. Samtidigt har kunskapen om stroke tagit stora steg framåt. I dag finns strokeenheter vid de flesta större sjukhus och behandlingen kan snabbt sättas igång. Många som haft en stroke oroar sig för återfall, men i dag är den risken mycket mindre än för tio år sedan, säger Bo Norrving, professor i neurologi i Lund. De största insatserna för att undvika en stroke gör vi själva med ganska enkla medel. Det bästa vi kan göra är att stå och gå mycket, röra på oss så att musklerna används och hjärtat får arbeta. Egentligen skulle vi införa stående sammanträden eller försöka Var 17:e minut får någon stroke i Sverige, vilket gör det till en av våra stora folksjukdomar. stå ibland på jobbet. Hälften av alla strokefall uppkommer av livsstilsfaktorer. Att äta skräpmat, dricka mycket alkohol, röka och inte röra på sig är en rejält negativ fyrklöver som förutom stroke ger hög risk för cancer, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, säger Bo Norrving. Oftast är det äldre som drabbas av stroke. Medelåldern ligger på cirka 73 år bland män och 77 för kvinnor, men närmare 5 procent får sin stroke redan innan de fyllt 45 år. Risken är större bland män än kvinnor. Eftersom kvinnor lever längre jämnas däremot siffrorna så Den treåriga nationella Akut-kampanjen har varit en stor framgång. Åtta av tio säger sig ha uppmärksammat den, och hela 99 procent av dessa skulle larma 112 om de såg någon med symptom på stroke. småningom ut. Äldre kvinnor får dessutom ofta en svårare stroke. I det akuta skedet av den form av stroke som orsakas av en blodpropp är behandlingen mycket effektiv. Normalbehandlingen är att blodproppen löses upp med så kallad trombolys och över hälften som behandlas blir klart bättre. Att snabbt komma under läkarvård är A och O. Senast fyra timmar efter stroken behöver behandlingen påbörjas för att minska risken för skador. Blodproppen kan också tas bort och lösas upp mekaniskt. Insjuknande och dödlighet i 12 SOS

13 Nya larmkriterier Akut-kampanjen SOS Alarm har infört nya larmkriterier vid stroke och transitorisk ischemisk attack (TIA) i sitt medicinska index. Symptomen för TIA är desamma som vid stroke, men försvinner inom något dygn. Risken att få en stor propp inom två dagar efter en attack är 10 procent. Därför är det väldigt viktigt att få in patienten för diagnostik och behandling för att undvika en full skalig stroke, säger Lars Engerström, chefläkare på SOS Alarm. Att själv ta sig till sjukhus är inte att rekommendera, det är ambulans som gäller. Prio 1 är vanligast vid stroke, men varierar i olika delar av landet då det styrs av respektive landsting. TIA, med övergående symptom, har prio 2. SOS Alarms personal har utbildats med tydliga rutiner för att identifiera symptomen på stroke och TIA. Ofta förnekar vi att vi är sjuka eftersom vi så gärna vill vara friska, men det väldigt viktigt att få in TIApatienter för en tidig diagnos. Även om symptomen gått över ska patienten in med ambulans, säger Lars Engerström. Tänk A-K-U-T. Ansikte, Kropp, Uttal och Tid. Då har du lättare att uppmärksamma strokens speciella symptom. Om mungipan hänger snett, kraften i arm eller ben försvinner eller talet är sluddrigt ring omedel bart 112. På så sätt kan fler människor räddas till ett bättre liv. AKUT TeSTet: 4 AnsiKTe: Kan personen le och visa tänderna? Om mungipan hänger ring 112! 4 KROPP: Kan personen lyfta armarna och hålla kvar dem i tio sekunder? Om en arm faller ring 112! 4 UTTAl: Kan personen upprepa en enkel mening? Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord ring 112! 4 Tid: Varje sekund räknas. Snabb läkarvård är A och O. Senast fyra timmar efter stroken behöver behandlingen börja för att minska risken för skador. Hälften av alla strokefall uppkommer av livsstilsfaktorer. Att äta skräpmat, dricka mycket alkohol, röka och inte röra på sig är en rejält negativ fyrklöver. Bo Norrving stroke skiljer sig ganska mycket mellan olika delar av världen. Det finns en stark koppling till socioekonomiska förhållanden, högst risk finns exempelvis i Östeuropa och flera låginkomstländer. Riktlinjerna skiljer sig inte mycket åt, men däremot tillämpningen. Trombolysbehandling och strokeenheter förekommer ytterst sparsamt i fattiga länder, säger Bo Norrving. Beroende på hur stroken yttrar sig, kan åtgärder sättas igång redan i ambulansen. Bland annat kontrolleras puls, syrgasmättnad och andning. Förhoppningen är att Akut-kampanjen leder till att fler strokepatienter identifieras och får snabb ambulanstransport till sjukhus. SOS Alarm kommer att analysera antalet ambulansuppdrag kopplade till stroke före och efter Akut-kampanjen. Oftast är det äldre som drabbas av stroke. Medelåldern ligger på cirka 73 år bland män och 77 för kvinnor, men närmare fem procent får sin stroke redan innan de fyllt 45 år. Henny är hemma igen och mår bra. En viss försämring av minnet och hörseln på vänster öra tycker hon sig dock märka. Jag tänker ofta på vilken tur det var att Agnes var hos oss och hur duktig hon var, hon gjorde allting rätt. Nu efteråt har jag granskat mitt liv men inte upptäckt något som kan ha orsakat stroken. Jo, jag var väldigt trött i höstas och hade mycket att göra, men jag är ju 76 år. För mig kom det som en blixt från klar himmel. Nu äter jag kolesterolsänkande medicin. Agnes, som en period funderade på att bli sjuksköterska men som nu lutar åt polis, är också väldigt glad att hon var hos mormor och morfar den där morgonen. Och det var ju faktiskt tur att jag körde omkull med mopeden så jag kom till vårdcentralen. Annars hade jag kanske inte sett affischen. En folksjukdom Varje år får svenskar stroke. I Sverige räknas stroke till vår tredje största sjukdom med dödlig utgång. STROKe är ett samlingsnamn på hjärninfarkt blodpropp i hjärnan och hjärnblödning. I 85 procent av fallen beror en stroke på hjärninfarkt, i 15 procent av hjärnblödning. En hjärninfarkt orsakas oftast av att en blodpropp täpper till ett kärl. Den del av hjärnan som försörjs av kärlet får då sämre tillförsel av blod och syre, och en hjärnskada uppstår. Vid hjärnblödning är orsakerna missbildade kärl, åderförkalkning och högt blodtryck som försvagar hjärnans kärlvägg. Om kärlväggen brister tränger blod ut i hjärnvävnaden. SOS 13

14 effekt utlarmning Snabbare insatser med SOS Alarm räddningstjänsten i kiruna larmade länge ut sina egna resurser. När SOS Alarm tog över ansvaret blev det en stor tidsvinst. Text: Boel Halldén Foto: Hans-Olof Utsi När man svänger av E10:an mot Nikkaluokta dyker en stor byggnad upp till vänster. Här, några kilometer från Kirunas centrum, har kommunens räddningstjänst sina lokaler. På planen utanför brandstationen instruerar brandmannen Emil Karlsson en aspirant till årets sommarvikariat. Aspirantens kunskaper bakom ratten ska testas. Inne i brandstationens entréhall sitter fler och väntar på sin tur. I den andra delen av bottenvåningen finns insatschefernas kontorsrum, lektionssal och stationens larmcentral. Men nu är larmcentralen stängd för gott. Sedan mitten på december sköter SOS Alarm utlarmning av räddningsstyrkor på inringda larm åt Kirunas räddningstjänst. Vi är jättenöjda med förändringen. Räddningspersonalen kommer ut fortare och insatscheferna får snabbare information. Dessutom får vi direkt veta om ambulans är på väg, säger Thomas Winnberg, räddningschef i Kirunas räddningstjänst. Tidigare kopplade SOS Alarm vidare 112-samtal till räddningstjänstens larmcentral efter att ha intervjuat inringaren. Räddningstjänstens larmoperatör fick sedan kontakta ansvarig person på räddningstjänsten och manuellt skriva in informationen i it-systemet. Kiruna KOMMUN täcker ett område lika stort som Skåne, Halland och Blekinge tillsammans. Vi hade stora problem med vår teknikplattform. Den havererade med jämna mellanrum, fortsätter Thomas Winnberg. Räddningstjänsten började därför titta på hur man dels kunde byta ut tekniken, dels höja kvaliteten genom att certifiera larmcentralen och larmoperatörerna. Vi såg då att det skulle bli betydligt dyrare för kommunen att fortsätta driva en egen larmcentral jämfört med att köpa tjänsten från SOS Alarm. Uppdateringen av larmcentralen, teknik och certifiering, skulle öka kostnaden med mer än en miljon kronor per år och då blev det betydligt billigare att köpa tjänsten från SOS Alarm, säger han. Ett första steg till ett snabbare sätt att arbeta togs för drygt ett år sedan när Kiruna kommun slöt ett avtal med SOS Alarm, som gav räddningstjänstens larmcentral och insatschefen möjlighet till medlyssning av intervjuer med inringare. Vid ett av fikaborden i personalköket en trappa upp sitter veteranerna Bertil Kenttä och Roger Niemi som bägge har arbetat över 30 år som brandmän. Fram till 1993 arbetade vi också med ambulansutryckningar. Den typen av arbete sliter mer på 14 SOS

15 Kirunas räddningstjänst i siffror 2011 hade räddningstjänsten 138 ärenden som rörde brand och olyckor. Tillsammans med automatlarm och andra typer av ärenden brukar det totalt bli 400 ärenden per år. I Kirunas räddningstjänst ingår runt 100 personer med heltids- och deltidsanställda samt frivilliga brandvärn. Thomas Winnberg, räddningschef i Kiruna, menar att kommunen både sparat pengar och vunnit i effektivitet på att köpa utlarmningstjänsten av SOS Alarm. kroppen än att vara brandman, säger Bertil Kenttä. Polisen ansvarar för fjällräddningen, det vill säga alla typer av räddningsarbete i fjällområdet runt Kiruna. Men också räddningstjänsten ställdes på prov under räddningspådraget vid den tragiska flygolyckan i Kebne kaise i mars då ett av norska försvarets Herculesplan kraschade mot en bergsvägg. Det är nog det värsta stället i Sverige en sådan olycka kan hända på. Vi flyttade direkt ut alla tänkbara resurser, även personal från Abisko, till Kebnekaiseområdet. Försvarsmakten hjälpte till med att transportera upp räddningspersonal med helikoptrar, bandvagnar och snöskotrar, säger Thomas Winnberg. När larmcentralen stängdes ner helt i april tog SOS Alarm också över de automatiska brandlarmen, dels de privata men också brandlarmen från kommunens skolor, förskolor och äldreboenden. Vem som ska ta över och ansvara för andra typer av kommunala larmtjänster, som trygghetslarm, är ännu inte helt klart. Thomas Winnberg blickar ut mot gruvbergets välkända silhuett från stora fönster i personalköket. Brandstationen flyttade hit från centrum 1994, men snart är det dags för en ny flytt för oss när Kiruna snart måste flytta för gruvbrytningens skull, säger han. Obruten larmkedja i hela Sverige I SOS Alarms uppdrag för Räddningstjänsten i Kiruna kommun ingår: 4 Basutbudet 112-tjänsten räddning, som SOS Alarm hanterar på ett obrutet sätt, det vill säga 112-operatören tar emot 112-samtalet och larmar ut räddningstjänst utan att någon annan blir inblandad. Tilläggstjänster: 4 Webb-karta: Räddningstjänsten kan se sina resurser samt ambulans inom sitt ansvarsområde samt övriga länet. 4 Extern medlyssningstjänst. 4 Pilotprojekt avseende utlarm ning av brandvärn, deltidsbrandmän och andra funktioner via uppringt meddelande, UMS. 4 Automatiska brandlarm, både kommunala och privata. 4 Fullinformationstjänst, vilket innebär att Räddningstjänsten kan få statusrapporteringar i realtid. Det som skrivs av larmoperatör ses av Räddningstjänsten. SOS 15

16 profilen Gary Machado En ambassadör för 112 i Europa gary machado hade bott i flera europeiska länder, ändå hade han ingen aning om EU:s larmnummer. Men i EENA, organisationen som blivit en nyckelaktör när det handlar om att utveckla larmtjänster i Europa, hittade han sin livsuppgift att sprida kunskap om 112. Text: Andreas Liljeheden Gary Machado tittar ut genom fönstret på kontoret som han huserar i sedan sex månader tillbaka. Det ligger på Avenue de la Toison d Or, ett stenkast från Bryssels mer fashionabla kvarter. Från nionde våningen har han en fantastisk utsikt över justitiepalatset och de centrala delarna av staden. Vi växte ur vårt gamla kontor, vi var tvungna att hitta något större, säger han medan han ursäktar att kaffemaskinen krånglar. Han har suttit i många möten de senaste veckorna och inte haft tid att fixa appa raten. Gary Machado är chef för European Emergency Number Association, EENA, intresseorganisationen som marknadsför 112-numret och som jobbar med att utveckla larmtjänsten i Europa. Organisationen har de senaste åren vuxit till en betydande spelare och i dag har man över 600 medlemmar bestående av larmoperatörer, företag, internationella organisationer och politiker från 42 länder. För Gary Machado har det varit en framgångsrik men samtidigt tuff resa. För fem år sedan var han nära att lägga ner hela verksamheten. Han berättar exalterat om sin första kontakt med EENA. Han hade studerat EU-frågor och politik och hade begett sig till Belgien och Bryssel för att jobba inom EU-maskineriet. Det var andra tider och det fanns många jobb att söka, bland annat på en organisation som han aldrig hade hört talas om och som jobbade med att marknadsföra något han inte kände till. Jag hade rest, studerat och bott i flera europeiska länder. Ändå kände jag inte till 112-numret, säger han smått generad. EENA:s grundare, Olivier Paul-Morandini, överöste honom med fakta. Olivier pratade oavbrutet om vad han ville med organisationen. När Gary Machado gick där ifrån hade grundarens entusiasm smittat av sig på honom. De flesta av oss vill ju göra något bra för världen och här hade jag verkligen stött på ett fantastiskt projekt. En sådan chans måste man ta, säger han. Gary Machado har har en tro på Europa och det sammanhållningsprojekt som EU grundar sig på. Och han ser 112-frågan som något som kan ena unionen. Det europeiska projektet omfattar så mycket mer än bara pengar, det finns projekt som har konkret betydelse för medborgarna. 112 är ett sådant projekt, vårt arbete räddar liv, säger han. Det är ett jobb men samtidigt något Gary Machado verkligen brinner för. Det är en passion. Ibland tänker jag till och med på 112 i sömnen, säger han och skrattar. Gary Machado var den första personen EENA anställde. Det var hösten Organisationen hade inga medlemmar och resurserna var minst sagt EENA European Emergency Number Association Grundades 1999 av belgaren Olivier Paul-Morandini. Syftar till att öka kännedomen om 112 och ge alla medborgare kvalitativ larmservice. EENA fungerar som marknadsförare av 112 och rådgivande organ för larmtjänster, företag, offentliga myndigheter samt beslutsfattare. EENA har 650 medlemmar från 42 olika länder. ( ) 16 SOS

17 knappa. De hade en årsbudget på euro, drygt kronor. Men efter ett tips från en vän startade Gary Machado ett rådgivande organ inom organisationen där företag får betala för att få råd och delta på konferenser. Det blev räddningen och i samma veva genomförde EENA en lyckad kampanj inom Euro pa parlamentet vilket gjorde att man lyckades få in 112-frågan på den politiska agendan i Bryssel. Därefter har det rullat på. EENA lyckades bland annat få till en hänvisning till nödnumret i de roamingmeddelanden som skickas till mobiltelefonen när man åker utomlands och var också initiativtagare när EU-kommis sionen gjorde 11:e februari till en officiell högtidsdag för att uppmärksamma 112. Med framgångarna ökade resurserna, i dag har Gary Machado en budget på euro, cirka 3,5 miljoner kronor. Trots det är EENA fortfarande en liten organisation sett till antalet anställda. I Bryssel arbetar tre personer heltid och man förlitar sig på lika många konsulter utanför Belgien. Våra medlemmar kommer hit och frågar var är din sekreterare? Vi har inga sekreterare, vi gör allt själva, säger Gary Machado som poängterar att det är viktigt för EENA att behålla kontrollen och framför allt sitt oberoende i alla delar i organisationen. Han vill inte representera före tagen, larmtjänsterna, blå ljusenheterna och inte heller EU. EENA är enbart till för medborgarna. Mitt mål är egentligen bara att få folk att känna till 112 och att larmtjänsten fungerar, säger han. Namn: Gary Machado Gör: vd för EENA, European Emergency Number Association i Bryssel. Ålder: 29 år. UrsprUNG: Orléans, Frankrike. BakgrUNd: EU-vän som studerat EU-frågor och politik. Efter flera Erasmusterminer i Spanien, Skottland och Polen hamnade han i Bryssel där han började jobba för EENA Sedan dess har EENA gått från att vara en fattig förening utan medlemmar till att bli en betydelsefull aktör i utvecklandet av 112.

18 profilen Gary Machado I alla frågor som EENA driver, s åväl på EU-nivå som i medlemsländerna, är detta det grund läg gande målet, att få en fungerande larmtjänst i Europa. Gary Machado pratar allt fortare när han berättar om EENA:s arbete, det märks att han vill få mycket sagt på kort tid. Högst upp på hans agenda står just nu standardisering. Det handlar om att ta fram operationella standarder utifrån EU:s direktiv vilket ska ge stöd åt larmtjänsterna ute i medlemsländerna. En annan viktig fråga är kostnadseffektivitet i spåren av den ekonomiska krisen, något som togs upp på EENA:s konferens i Riga i april. På längre sikt arbetar EENA med certifiering av larmtjänster. Man vill att EU-kommissionen tar fram nyckeltal, som kan användas för att utvärdera och bedöma tjänsterna. Gary Machados blick lyser när han berättar om vad han menar är storslagna planer. Det är något som aldrig har prövats tidigare. Vissa larmtjänster välkomnar det medan andra inte vill bli utvärderade och de kommer att motarbeta oss. Samtidigt är det politiskt känsligt, säger han. Den viktigaste frågan på lång sikt är dock Nästa generation 112 som handlar om att i större utsträck ning utnyttja nya medier inom larmtjänsterna. 18 SOS Vi har videosamtal via Skype, vi pratar på Facebook, vi skickar bilder, vi kan lokalisera våra vänner i baren bredvid genom en applikation på vår smartphone. Men larmtjänsterna är fortfarande röststyrda, du måste ringa in och prata, säger Gary Machado som ser en enorm potential i den teknologiska revolutionen som nu pågår. Till exempel skulle larmoperatören kunna se olycksplatser live via smartphones vilket skulle ge helt andra möjligheter att bedöma situationen. Gary Machado pekar ut Sverige som ett av länderna som har kommit längst i arbetet med att ta fram nästa generation 112-tjänst. Sverige var till exempel först ut med sms-larm och är också med i video projektet Reach 112 för döva (se artikel på sidan 22). Ett annat larm videoprojekt har kommit en bit på vägen i Örebro län. Jag har besökt flera larmcentraler i Sverige och det finns alltid en rationalitet bakom systemen, säger han och förklarar att det för EENA:s del handlar mycket om att använda dessa nya medier och de svenska kunskaperna på ett standardiserat sätt i Europa. Det kräver sam arbete mellan flera olika aktörer över nationsgränserna. Parallellt med att utarbeta Mitt mål är egentligen bara att få folk att känna till 112 och att larmtjänsten fungerar. Gary Machado, vd för EENA standarder, certifikat och sätt att använda nya medier i larmtjänsten fortsätter Gary Machado att arbeta med det som var EENA:s huvudsyfte från första början att sprida kunskap om 112. Trots organisationens satsningar så känner bara 26 procent av européerna till numret. Gary Machado menar att det främst ligger på de enskilda ländernas ansvar att sprida information om numret. Så också i Sverige, för även om i stort sett alla svenskar känner till 112 så vet mindre än hälften att samma nummer fungerar utomlands. I vissa fall är det nationell stolthet som hindrar spridningen. Det är otroligt, vissa länder är nästan redo att låta sina medborgare dö för att behålla sitt nödnummer och sin suveränitet. Nästa generation 112 Utvecklingen av larmtjänsterna i Europa går på högfart de kommande åren. Fokus ligger på att utnyttja nya medier som video, applikationer i smartphones och Skype. Nästa generation 112 var en av huvud punkterna på EENA:s konferens i Riga i april. Sverige ligger i framkant och är drivande i Nästa generation 112. foto: istockphoto 112

19 utveckling personlarm Björn Grönberg, radioloksoperatör på Green Cargo, har alltid personlarms telefonen på sig när han arbetar i bangården. Larmtelefon en livlina i arbetet ensamarbete blir allt vanligare. Därmed ökar också antalet personer som riskerar att inte få hjälp i tid vid en arbetsplatsolycka. På transportföretaget Green Cargo är säkerhetsarbetet prioriterat eftersom många av företagets anställda är just ensamarbetare. Larmtelefonerna är en viktig livlina i deras arbete. Text: Chatarina Almqvist Foto: Nils Petter Nilsson SOS 19

20 utveckling personlarm Enligt Björn Grönberg är de största riskerna i jobbet att bli klämd mellan vagnar eller att halka på hala sliprar och isiga spår. På bangården i Tomteboda i Solna, norr om Stockholm, pågår arbetet dygnet runt med att växla om godståg. Vagnarna från inkommande tåg lossas, körs in på olika spår beroende på vilken destination de ska till och kopplas därefter ihop till nya tågset. Jobbet sköts till stor del av ensamma radioloksoperatörer. Det är ett riskfyllt jobb men ändå inte så olycksdrabbat, säger Björn Grönberg, radioloksoperatör på Green Cargo. Med hjälp av en radiostyrdosa kan han styra växlingsloken utan att behöva stå inne i förarhytten, han kan lika gärna stå på en avsats på utsidan av loket eller nere på bangården. Den högsta hastigheten som går att radiostyra ett tåg är 30 kilometer i timmen. Säkerhetsrutinerna för arbetet är omfattande, trots det finns det ett antal moment där Björn Grönberg och hans kollegor riskerar att skada sig. Det farligaste är att jobba mellan vagnarna eftersom man kan bli fastklämd, men de vanligaste olyckorna är att man snubblar över järnvägsrälsen eller halkar, säger han. Sliprarna blir väldigt hala när det har regnat och när det är frost blir även skenorna hala. När Björn Grönberg arbetar på Många ton i rörelse 4 Green Cargo kör nästan 500 godståg i Sverige. 4 Tillsammans rullar vagnarna motsvarande 35 varv runt jorden, varje dygn. 4 Ett växellok väger mellan 30 och 80 ton. 4 En vagn utan gods väger cirka 15 ton. bangården måste han alltid ha med sig en larmtelefon. Green Cargo har 135 larmtelefoner kopplade till SOS Alarm, främst är det personal som arbetar med växlingsarbete och lokförare som själva utför växlingsarbete som behöver ha larm med sig. Larmtelefonerna är kopplade till olika uppdrag. Den som till exempel ska köra ett tåg till hamnen och växla om vagnar tar med sig telefonen som är kopplad till just det uppdraget, säger Mats Söderberg, ansvarig för larmtelefoner och teknisk utrustning som används på bangårdarna. Larmtelefonen är en vanlig mobiltelefon med ett inbyggt larm och Nya lösningar för personlarm Under våren har SOS Alarm lanserat två nya personlarmslösningar. Den ena består av en larmenhet från SRT (Scandinavian Radio Technology) med SOS Alarms tjänster i. På enheten finns en larmknapp för nödläge. SOS Alarm får då information om vem personen är och var den befinner sig. Samtidigt kopplas ett röstsamtal upp så att operatören kan höra vad som händer och utifrån det avgöra vilka insatser som behövs. Den andra lösningen är en applikation som har tagits fram av Mysec för både Iphone och Android. Genom att trycka på larmknappen i applikationen sänds ett larm med sms och/eller e-post med information om vem som har larmat, meddelande och kartlänk till larmpositionen. SRT är en telefon utrustad med bland annat larmknapp för nödläge. 20 SOS

21 som är extrautrustad med en röd larmknapp för akut läge. Trycker man på den kopplas man direkt till SOS Alarm. Det finns även ett inbyggt falllarm. När någon faller omkull och telefonen hamnar i ett liggande läge sätter larmet igång direkt. Först är det ett surrande larm i 30 sekunder, därefter övergår det till att pipa. Efter ytterligare 30 sekunder ringer telefonen automatiskt upp SOS Alarm och skickar samtidigt dess koordinater, berättar Mats Söderberg. Larmoperatören försöker då få kontakt med personen genom att ropa ut i telefonens högtalare. Om ingen svarar kontaktar SOS Alarm Green Cargos transportledning i Hallsberg som på olika vägar försöker få tag i personen. Om personen befinner sig på en bangård där vi har platskontor kontaktas arbetsledaren som ger sig ut och letar. Om personen är helt själv kan polis eller väktare behöva skickas ut, säger Mats Söderberg. Under tiden som Green Cargo försöker få tag på personen finns SOS Alarm hela tiden med per telefon om de i sin tur behöver larma. Sedan Green Cargo införde larmtelefoner 2004 är det endast vid ett tillfälle som det har varit skarpt läge. En anställd skulle kliva av loket, halkade, slog huvudet i marken och låg avsvimmad en god stund. Larm operatören fick inte något svar och kontaktade transportledningen i Hallsberg. När den anställde inte svarade på varken tjänstetelefonen eller telefonen i loket skickade SOS Alarm ut en ambulans. Under tiden som ambulansen var på väg kvicknade han till och kunde meddela sina kollegor vad som hade hänt. Hela larmkedjan fungerade precis som den skulle, säger Mats Söderberg. I andra fall där olyckor har inträffat har kollegor varit i närheten och kunnat hjälpa till med en gång. Björn Grönberg har inte själv råkat ut för någon allvarlig olycka, där emot har han varit med om en del tillbud. Bland annat har han halkat på sliprar när han har klivit av lok och vagnar som har varit i rörelse och han har också ramlat ner mellan två stillastående vagnar. Det är skönt att ha en larmtelefon om jag skulle råka ut för en mer allvarlig olycka, konstaterar han. Allt fler behöver personlarm Det är framför allt två yrkesgrupper som behöver ha personlarm. Den första är personer med ensamarbete som riskerar olycka, till exempel skogsarbetare, banverksarbetare och kabelmontörer. I den andra gruppen finns personer som riskerar att drabbas av våld eller hamna i hotfulla situationer. Här finns bland andra politiker, socialarbetare, kronofogdar, skattindrivare, sjukvårdspersonal, parkeringsvakter, busschaufförer, väktare och bilbesiktningspersonal. Sedan 1980-talet har arbetsrelaterat våld ökat, enligt rapporten Våld i arbetslivet en kriminologisk kunskapsöversikt från Arbetsmiljöverket. Det är främst två förklaringar som nämns till ökningen, dels finns det en ökad benägenhet att anmäla, dels försämrade arbetsmiljöförhållanden. Enligt 2009 års Arbetsmiljöundersökning, som SCB utför på uppdrag av Arbetsmiljöverket, uppgav 18 procent av kvinnorna och 10 procent av männen att de varit utsatta för våld eller hot om våld någon gång under de senaste tolv månaderna. För den som drabbas av våld och hot kan det innebära fysiska skador, psykiska påfrestningar och ekonomiska förluster på grund av sjukskrivning. Kostnaderna är också stora för samhället i form av rehabilitering och sjukersättningar. SOS 21