Sommar! Hjärtstopp. Solen, baden & betten BIPOLÄR MISSFALL. för Stockholms län. nr Diagnos med många sidor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sommar! Hjärtstopp. Solen, baden & betten BIPOLÄR MISSFALL. för Stockholms län. nr 2 2013. Diagnos med många sidor"

Transkript

1 nr för Stockholms län BIPOLÄR Diagnos med många sidor MISSFALL Sorgligt men väldigt vanligt Våga fråga om HASCH Hjärtstopp Bättre att göra något än inget alls Sommar! Solen, baden & betten

2 Notiser Glöm inte kondomen! Råd för resor utomlands Vårdguiden på telefon Vänta inte med vaccinet Vårdguiden.se Tonårsprat Varför är det farligare för unga att dricka alkohol än det är för vuxna? Är det fel att bjuda sin tonåring på lite vin till middagen? Svaren på de här frågorna finns i Tonårsparlören. Det är en liten bok med fakta kring alkohol och droger samt tips om hur man kan prata med sin tonåring. Om du är förälder till ett barn som fyller 14 i år har du troligen nyss fått Tonårsparlören med posten. Bor föräldrarna på varsitt håll, kan den som inte har fått boken beställa den på Tonårsparlören.se. Där kan du även läsa den i en webbversion. Du kan också diskutera bokens innehåll och ställa frågor på Facebook. Sjukvårdsråd på texttelefon Fästingarna anfaller! Hjälptelefon mot sexbrott 2 Vårdguiden nr

3 BIPOLÄR Diagnos med många sidor Våga fråga om HASCH nr för Stockholms län MISSFALL Sorgligt men väldigt vanligt Red: Sommar, bryggvärme och livräddning Hjärtstopp Bättre att göra något än inget alls Sommar! Solen, baden & betten Innehåll nr Notiser Tema Hjärtstopp Lär dig rädda liv, bli sms-livräddare Så gör du vid ett plötsligt hjärtstopp Härlig är solen 12 Råd till föräldrar: Våga fråga om hasch! Jonas ville bli upptäckt Jämlikare vård Missfall 17 Sorgen och saknaden kändes i hela kroppen Hemma bäst Tove har bipolär sjukdom: 23 Mycket vård för pengarna Julia har celiaki 27 Nyheter i vården Tidningen Vårdguiden är en informationstidning från Stockholms läns landsting. Vårdguiden Sjukvårdsrådgivning och frågor om hälso- och sjukvården, telefon Äntligen, äntligen har värmen och livsandarna börjat återvända. Men oj vad det satt hårt inne. Jag tror jag aldrig längtat så mycket efter sol och värme som i år. Den här sommaren ska jag fira sonens student, midsommar och så ska jag ta en lång och välbehövd semester vid Stockholms vackra kobbar och skär. Jag ska ligga på bryggan och bara njuta av värmen och trollsländorna som susar som små helikoptrar över vattenytan. Jag ska ta långa promenader och plocka blåbär i skogen bakom huset. Och jag ska bjuda in vännerna till sommarfest. Det här numret av Vårdguiden handlar naturligtvis om sommar, men även om att rädda liv, om hjärtstopp och om hur man kan lära sig hjärt-lungräddning. Många är rädda för att göra fel och vågar kanske inte ingripa om någon i ens närhet plötsligt skulle råka illa ut. Men att lära sig hjärt-lung räddning, eller repetera den kurs man kanske en gång gått, är ett bra sätt att känna sig mer trygg i den egna förmågan. För det är alltid bättre att göra någonting, än ingenting alls. Att göra någonting är också viktigt om man misstänker att ens tonåring röker hasch. Vi vill ju verkligen inte tro att just våra barn ska vilja prova droger, men hasch är oerhört spritt bland gymnasieungdomarna idag och otäckt accepterat i många kretsar. När det kommer till hasch, eller alla droger för den delen, bör man vara hälsosamt misstänksam. Men framför allt gäller det att ha en dialog med sin tonåring och våga fråga! Att våga fråga och våga prata är viktigt i många sammanhang. Många gånger är vi så rädda för att säga fel saker att vi väljer att hålla tyst. Nästan var fjärde graviditet slutar i missfall. Ändå är det ingenting vi pratar om. Om vi gjorde det skulle vi säkert ha en mycket bättre förståelse för att det är en sorglig, men fullständigt naturlig del av livet. Med artiklarna på sidan 16 vill vi öka förståelsen för det. Öka förståelsen vill vi även göra med artiklarna om Tove. Hon lever med bipolär sjukdom och har haft en tuff resa innan hon förstod vad hon led av och hur hon kunde få hjälp. För är det någonting som är svårt, men som man måste lära sig vid psykisk ohälsa, så är det att våga be om hjälp och att våga ta emot hjälp. Läs om Tove och om bipolär sjukdom på sidan 20. Sommaren är här och nu passa på att njuta av den så länge den varar! Anna Sjökvist Chefredaktör Vårdguiden nr

4 tema Hjärtstopp Brandmannen Thomas Ludde Lundén hade tur: Han är en av de relativt få som överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Jobbarkompisarnas snabba insats och en gnutta tur räddade hans liv. I dag är han helt återställd. TEXT JOHAN ÖBERG FOTO ULF HUETT RÄDDAD av arbetskamraterna Vi hade fys-träning på brandstationen i Farsta ett dagligt inslag i vårt jobb, och vi spelade innebandy, berättar Thomas Ludde Lundén. Plötsligt och utan förvarning hände det: Thomas fick andnöd och tog sig mot ryggen, sa att det gjorde ont och föll sedan framstupa i golvet. Efter bara några sekunder förlorade han medvetandet. Jag minns inte själv något av händelseförloppet, men kompisarna har ju berättat för mig vad som hände, säger Thomas Lundén. En av dem är den dåvarande brandmästaren, Roger Steffen: Jag satt på expeditionen och skötte lönerapporteringen, berättar han. Plötsligt kommer en av grabbarna springande och skriker Ludde har fallit ihop! Vi rusar ner tillsammans och där ligger Ludde med öppna ögon och tom blick. Allra först hade de andra trott att han bara larvade sig eller var trött när han rasade ihop. Men nu syntes det att det här var allvarligt. Grabbarna hade redan satt igång med hjärt-lungräddning och en av brandmännen hade sprungit bort till brandbilarna och hämtat en hjärtstartare. Som tur var råkade dessutom ambulansen som var inhyst hos oss vara inne, så ambulansfolket var där nästan direkt. De gav honom två stötar med hjärtstartaren, men vi hörde bara ett rosslande, så det kändes verkligen inte bra när de for i väg med honom till akuten. Det blev några jobbiga timmars väntan på besked. Men arbetskamraterna och ambulanspersonalen hade gjort allt rätt och när Thomas Lundén kom in på sjukhuset slog hans hjärta igen. Han hölls sövd och kroppen kyldes ner till strax över 30 grader för att minimera risken för skador på hjärnan av den syrebrist han haft. Efter en vecka kunde läkarna låta kroppen få tillbaka normal temperatur igen så att jag kunde väckas, berättar Thomas Lundén. Den närmaste tiden efteråt kände jag mig rejält svag, men man hittade aldrig några direkta orsaker till hjärtstoppet. Efter cirka ett halvår var jag helt återställd utan några som helst men. Nu har han dock något som påminner om en ishockeypuck i bröstet en minidefibrillator som automatiskt griper in och ger en stöt till hjärtat om det skulle uppstå ett plötsligt hjärtstopp igen, något som ännu inte har behövts. Det har gått sex år sedan det här hände och jag jobbar fortfarande som brandman, men nu som ledningsoperatör på Storstockholms räddningscentral. Jag fystränar dagligen men känner att jag inte skulle våga ta i på samma sätt igen som det ibland krävs om man har yttre tjänst. På samma ledningscentral jobbar i dag också Roger Steffen. När vi rycker ut på olyckor ger våra arbetskläder oss ett sorts psykiskt skydd vi är på jobbet och vet hur vi ska göra även om läget är svårt. Men när något allvarligt i stället drabbar en nära arbetskamrat eller vän, som i det här fallet med Ludde, blir det personligt och mycket jobbigare... Men nu gick det ju faktiskt bra till slut. Vårdguiden nr

5 Thomas Lundén (längst fram i blå jacka) tillsammans med arbetskamraterna som räddade hans liv. Vårdguiden nr KURSER I HJÄRT-LUNGRÄDDNING hlr.nu/utbildare

6 tema Hjärtstopp Lär dig RÄDDA Varje år drabbas cirka personer i Sverige av plötsligt hjärtstopp, men bara cirka 700 av dem överlever. Med en snabb insats från medmänniskor kan många fler liv räddas. TEXT JOHAN ÖBERG FOTO ULF HUETT Det är lätt att lära sig hjärt-lung räddning och det lönar sig att försöka. Det sämsta man kan göra är att inte göra någonting alls. Vid ett plötsligt hjärtstopp slutar hjärtat att slå eftersom det uppstått kaos i de elektriska signalerna till hjärtat, så kallat kammarflimmer. Detta sker oftast utan några varningssignaler. I de flesta fall utlöses det elektriska kaoset av en hjärtinfarkt, men en hjärtinfarkt behöver inte leda till hjärtstopp. Den som drabbas av hjärtstopp slutar andas och blir medvetslös inom några sekunder. Hjärnan får inget syre, vilket leder till döden inom tio minuter. Redan innan dess kan man ha fått allvarliga hjärnskador. För att överleva ett hjärtstopp behöver hjärnan snabbt få syre igen. Det kan den få genom att den drabbade så fort som möjligt får hjärt-lungräddning. Varje sekund är viktig. Dessutom måste hjärtat snarast sättas igång igen med hjälp av elektriska stötar från en hjärtstartare en defibrillator. Tiden viktig Risken att dö när man drabbats av ett plötsligt hjärtstopp ökar med ungefär tio procent för varje minut som hjärtat inte slår, säger professor Mårten Rosenqvist, överläkare vid Danderyds hjärtklinik och fortsätter: Men man kan hålla igång både blodcirkulationen och syretillförseln till hjärnan länge bara genom hjärt-lungräddning. En enda person orkar kanske inte hålla på hur länge som helst, men är man flera som kan bytas av kan man sä kert hålla på i mer än en halvtimme. Men för att hjärtat ska komma igång igen och börja slå krävs Vårdguiden nr

7 LIV Jessica Persdot ter är sjuksköterska och sms-livräddare. minst en elektrisk stöt från en hjärtstartare. Cirka två miljoner svenskar har någon gång lärt sig hjärt-lungräddning, i Stockholms län bor flera hundra tusen av dem. Närmare personer i länet har anmält sig som sms-livräddare ett världsunikt projekt där man med modern teknik håller reda på var alla sms-livräddare befinner sig. När ett larm om misstänkt hjärtstopp kommer in till 112 får de som befinner sig inom en radie av 500 meter ett sms. Då kan de rycka ut för att göra en insats redan innan andra räddningsinsatser hunnit fram. Hittills har sms-livräddare varit på plats före ambulans i 4 fall av 10, säger David Fredman, sjuksköterska på Södersjukhusets hjärtklinik och projektledare för sms-livräddarna. Det var precis vad som hände Jessica Persdot ter i december förra året. Hon hade då varit sms-livräddare i drygt ett år. Jag var hemma i Älvsjö och stod och lagade middagsmat när sms:et om hjärtstoppet kom. Det var en adress 400 meter från där jag bor, så jag sa till familjen att jag måste i väg och att maten fick vänta. När jag kom fram möttes jag av två anhöriga till den drabbade, och så satte jag igång med hjärt-lungräddning. Det var ett riktigt snöoväder över Stockholm den här kvällen, så det tog väl ytterligare 6 7 minuter innan ambulansen kom och kunde ta över och använda sin hjärtstartare. Självklart hjälpa till För mig som kan hjärt-lungräddning jag lär till och med ut det som en del av mitt jobb som sjuksköterska känns det självklart att försöka vara med och hjälpa till på det här sättet. Tyvärr gick det inte att rädda just den här personens liv, men det kan nog ändå kännas bra för de efterlevande att veta att allt som var möjligt faktiskt gjordes, säger hon. I Sverige finns det hjärtstartare i alla ambulanser. I Stockholms län har dessutom alla brandbilar och polisbilar hjärtstartare, vilket naturligtvis ökar chansen att de hinner användas innan ett liv går förlorat. Även polis och brandkår larmas vid misstänkt hjärtstopp. BLI SMS-LIV RÄDDARE smslivraddare.se Utöver detta finns det allt fler hjärtstartare på företag och i offentliga lokaler. Var dessa finns kan du se på flera webbplatser och i en ny gratis-app, Rädda hjärtat (se faktaruta). Tanken är att man ska ta reda på var den närmaste hjärtstartaren finns där man vanligen befinner sig. Det är bra att vara förberedd, för när någon redan fått ett hjärtstopp finns det inte tid att börja leta, säger Ulrica Klettner, kommunikationschef på Hjärt-lungfonden. De driver kampanjen Hjärtsäkra Sverige som arbetar för att få fler arbetsplatser att skaffa hjärtstartare, utbilda sin personal och ha rutiner om olyckan skulle vara framme. De här åtgärderna har tillsammans gjort att överlevnadschansen vid ett hjärtstopp i Stockholm mer än fördubblats från cirka 3,5 till 11 procent. I Stockholms innerstad ligger överlevnadschansen på 20 procent. Där är vi bland de bästa i världen, säger Mårten Rosenqvist. Den som drabbats av ett hjärtstopp och som hinner till sjukhus, hamnar på akuten. Bland dem som inte fått några hjärnskador är överlevnadschansen mycket hög. Men det krävs att hela insatskedjan fungerar direkt: Det är lätt att lära sig hjärt-lungräddning och det lönar sig att försöka, säger Mårten Rosenqvist. Det sämsta man kan göra är att inte göra någonting alls. Så gör du vid ett plötsligt hjärtstopp» Hjälp att hitta närmaste hjärtstartare hjartstartarregistret.se hjart-lungfonden.se Ladda ner appen Rädda hjärtat. Om man har en hjärtstartare i Sveriges hjärtstartarregister Vårdguiden nr

8 tema Hjärtstopp Hjärt-lungräddning Så gör du vid ett plötsligt hjärtstopp 1. Livstecken 2. Larma Gör hjärtkompressioner 4. Inblåsning steg 1 5. Inblåsning steg 2 6. Hjärtstartare Vårdguiden nr

9 Efter en lång vinter njuter vi extra mycket av solens ljus och värme. Och det är bra, solens ljus behövs för att vår hud ska kunna bilda D-vitamin. Men samtidigt ska vi låta bli att bränna oss. Då kan vi få hudskador som på sikt ökar risken för hudcancer. Du blir brun även i skuggan och minskar risken att bli bränd. Var extra försiktig på sjön och på sydligare breddgrader. är bra skydd i solen. Var särskilt noga med barnen. rejält varannan timme och efter varje gång du badat. Särskilt läppar, näsa och öron kan behöva smörjas in oftare. Sommar! Lata dagar och ljusa kvällar. Sol, bad och grillfester. Njut av sommaren och ladda upp med ny energi! Solglasögon är inte bara läckert de minskar också risken för att du ska få gråstarr när du blir äldre! Om du badar i vatten som har blommande alger kan du drabbas av algförgiftning. Det är framför allt mellan juli och september när vattnet är som varmast som algerna blommar. Du ser det genom att vattenytan täcks av en blågrön, grön eller gulgrön hinna eller att vattnet är grumligt av små tunna trådar eller barrliknande gryn. Då ska du helst avstå från att bada. Särskilt utsatta är barn som leker vid strandkanten och lätt får många kallsupar. Hundar och katter är också känsliga. Om du varit i kontakt med algerna ska du duscha eller spola av dig ordentligt med rent vatten. Om du har fått algförgiftning brukar besvären komma inom några timmar. Du kan få hudutslag och klåda, ögonbesvär, huvudvärk eller magsjuka med illamående, kräkningar och diarré. Om du har fått i dig vatten kan du få feber, muskelsvaghet och påverkan på lever och njurar. Om du tror att du kan ha fått algförgiftning ska du kontakta Vårdguiden för råd.» Vårdguiden nr

10 Är du en god människa? Myggbett kan vara irriterande, i synnerhet om man tillhör dem som reagerar starkt på giftet i myggans saliv. Beroende på de lukter vi utsöndrar föredrar myggorna vissa personer framför andra. Om du reagerar kraftigt med stora bulor och besvärlig klåda eller om du vet att du ska vistas på en plats med mycket mygg kan du ta vanlig allergimedicin i form av antihistamin. Det gör att din kropp inte reagerar lika starkt på betten. Du kan också prova svag kortisonkräm. Bär också heltäckande ljusa kläder, myggor föredrar mörka färger. Du kan lindra klådan genom att kyla ner bettet med kallt vatten eller en isbit inlindad i tyg, alsolsprit eller kylbalsam. Undvik att klia på myggbettet, det förvärrar klådan och om huden går sönder kan bettet bli infekterat. Sommar! Svensk sommar innebär för många att leva lite enklare, med picknick i det gröna eller på bryggan. Tyvärr är sommarvärmen en av de främsta orsakerna till att vi blir magsjuka, eftersom bakterierna förökar sig snabbt i värme. Tips för att undvika magsjuka: med kylklampar. handla mat så håller sig maten bättre tills du kommer till ett kylskåp. den i kallt vattenbad. Släng rester som stått framme i rumstemperatur. EXTRA VIKTIGT i sommarvärmen! Allmänna regler i köket: efter toalettbesök, före matlagning och när du har tagit i rått kött. och redskap för kött och grönsaker. samma tallrik som du har använt för rått kött. köttet på det färdig grillade. 10 Vårdguiden nr

11 De små, små fästingarna kan ge stora besvär om man har otur. Den vanligaste infektionen är borrelia som drabbar ungefär år. Symtom på borrelia är ofta hudrodnad, större än en femkrona, en till fyra veckor efter fästingbettet. Ring alltid Vårdguiden för råd innan du åker till akuten. Fästingkoll undvik borrelia och tbe Vid alla insektsbett är det normalt med en rodnad under några dagar, men vid borrelia uppträder rodnaden tidigast efter central om du tror att du kan ha fått borrelia. Obehandlad kan sjukdomen ge besvärliga följder, till exempel ansiktsförlamning. Om du tar bort fäst ingen så fort som möjligt minskar du risken att drabbas av borrelia. Ta för vana att syna kroppen varje kväll! Sverige drabbas. Sjukdomen är kan du bara förhindra genom vaccination. Läs mer om både borrelia och Skrubba såret! ramlar och slår sig får lätt skrubbsår. Såren är ofta ytliga, men kan å andra sidan vara smutsiga av grus och jord. Särskilt under sommaren, då det är varmt och fuktigt, trivs bakterierna extra bra och risken för infektioner ökar. Tvätta händerna och rengör såret noga tande tvål. Synlig smuts kan du borsta bort med en ren och mjuk tandborste. Smuts och grus kan lösas upp genom att den skadade kropps delen doppas ned i vattenbad ett tag. Ett annat sätt att få bort smuts är att lägga en blöt kompress över såret i en halvtimme. Spola sedan rent under rinnande vatten. Det bästa är att låta såret vara utan förband. Om du vill skydda sårytan, använd ett poröst förband som släpper igenom luft och som inte fastnar i såret. Om huden runt såret svullnar, rodnar, är öm och om det kommer gulgrönt var är det ett tecken på en infektion. Vid infektion eller om den skadade får feber, kontakta vårdcentral. delar av kroppen kan ge fula ärr. Är du osäker eller tycker att det är svårt att göra rent såret kan du få hjälp av sjukvårdspersonal. Fick du någon på kroken? Att få en metkrok i huden är lätt hänt. Du kan ofta ta bort kroken själv och behöver i så fall inte söka vård. Om kroken däremot sitter nära ögat, i läppen, nära en led eller på halsen, behöver du få hjälp från sjukvården. I synnerhet om du ser eller känner att blodet pulserar nära kroken. Tejpa då kroken mot huden, så slipper du fastna någonstans. Om du vill försöka ta bort metkroken själv, gå in på Vårdguiden.se och läs om hur du ska göra! Spik i foten? Om du trampar på en jordig spik eller får ett sår som det kommer smuts i finns det en viss risk för stelkramp. Har det gått 20 år eller längre tid sedan din senaste vaccination kan du behöva förnya ditt skydd. Vårdguiden nr

12 Så farligt är det att röka Cannabis Siffrorna är hämtade från Stockholmsenkäten, en undersökning som görs vartannat år bland skolungdomar i länet. Enkäten visar att bruket av cannabis, det vill säga hasch och marijuana, är mest utbrett i skolorna på Södermalm, Sollentuna och Värmdö. Enkäten visar också att mer än hälften av dem som röker cannabis dessutom är så kallade högkonsumenter av alkohol, det vill säga att de dricker ofta och mycket. Den grupp som röker mest hasch eller marijuana är pojkar i gymna siet. Enkäten visar även att diverse dro ger som går att köpa via internet har ökat. Många av dem är inte heller olagliga eftersom de ännu inte har hunnit narkotikaklassas. Påverkar hjärnan helt annan styrka idag, jämfört med när cannabis introducerades Råd till oroliga föräldrar: Våga fråga! Har din tonåring hoppat av fotbollen, bytt kompisar, börjat komma hem allt senare på kvällarna och göra av med mer pengar än förut? Är din son eller dotter ständigt trött och svarar snäsigt vad du än frågar? TEXT HELENE LUMHOLDT ILLUSTRATION Då är han eller hon precis som de allra flesta tretton- till sjuttonåringar, konstaterar Stefan Sparring, överläkare på Maria Ungdom, som drivs av Stockholms stad och landstinget i samarbete. Mottagningen bedriver öppenvård för hela länet, med en akutmottagning och en behandlingsavdelning. Den vänder sig till ungdomar under 20 år som är i riskzonen för, eller redan har, ett pågående missbruk av alkohol eller andra droger. Den förälder som ändå misstänker att tröttheten, grinigheten och de förändrade vanorna kan vara en signal på att dottern eller sonen har börjat röka cannabis, måste leta efter andra tecken. Och framför allt lita på sin magkänsla. Även om din oro är diffus, är ingen mer expert på ditt barn än du. Känner du att något är på tok så stämmer det antagligen, även om det kanske inte just handlar om drogmissbruk, säger Stefan Sparring. Han betonar att det allra, allra första som en orolig förälder ska göra, oavsett vad det handlar om, är att prata med sin tonåring. Många ungdomar som röker cannabis har också andra problem och bekymmer. Våga fråga vad som tynger din tonåring! På Maria Ungdom finns en rådgivningstelefon dit föräldrar kan ringa och prata om sin oro. Och många gör det. Men ofta har de som ringer hit inte vågat tala med sin son eller dotter om saken. De tycker att det känns som en kränkning att fråga tänk om jag har fel. Men hur jobbigt det än är måste man som förälder prata med sin tonåring, säger han. Föräldrar som har konfronterat sina ungdomar kan tillsammans med dem ta sig till Maria Ungdoms akutmottagning vid S:t Görans sjukhus, när som helst på dygnet. Där får de träffa vårdpersonal och tonåringen får lämna urinprov. 12 Vårdguiden nr

13 tionen av ämnet THC (tetrahydrocannabinol), som påverkar hjärnan. Idag har hasch och marijuana ofta en THC-halt på mellan sex och åtta procent. Det finns också superstark marijuana, kallad Skunk, med en De vanligaste negativa ruseffekterna av cannabis, som är vetenskapligt bevisade, är ångest, olust, panikkänslor och förföljelsemani, speciellt bland nybörjaranvändare. minnesstörningar, trötthet och pas- löshet, ångest och nedstämdhet. Nedsatt IQ Vilka skadeverkningar drogen har på lång sikt har det länge funnits viss osäkerhet kring. Idag vet man gen- Zeeland att den som börjar miss- IQ i vuxen ålder. En svensk studie visade också härom året att råttor som i sina tonår fått höga halter THC, i vuxen ålder visade större sug efter opiater än andra råttor. stämmer, det vill säga att cannabis fungerar som inkörsport till tyngre droger, säger Stefan Sparring, över- Immunförsvaret försämras och lungorna tar mycket stryk hos den som röker cannabis. Tjäran från cancerframkallande ämnen än tobakstjära. Flera undersökningar visar också en tydlig koppling mellan cannabisrökning hos ungdomar och allvarliga psykiska tillstånd senare i livet. Om drogen i sig skapar psykisk ohälsa eller om den fungerar som en utlösare av latenta sjukdomar vet man ännu inte. Föräldrar ber ibland om ursäkt när de kom mer, tänker att de kanske överdriver, men hit behöver man inte meritera sig för att komma. Vi finns ju här för deras skull, säger han. Men det finns föräldrar som kommer med sina ungdomar till Maria Ungdom, och som inte har berättat vad som väntar De har lurat hit dem, sagt att de är på väg någon helt annanstans. Och så hamnar de här och ska ta urinprov. Det är absolut ingen bra idé! Det blir fel ingång för alla parter. Och skulle urinprovet dessutom visa att det inte finns några spår av droger har man ställt till det rejält för sig som förälder i relationen till sin tonåring. Relationen mellan föräldrar och unga måste bygga på dialog, men det är lättare sagt än gjort, när dottern eller sonen nästan aldrig är hemma, alltid stänger in sig på rummet och besvarar varje fråga med en morrning. Ja, jag vet att det är svårt men försök hitta stunder. Kanske kan ni äta middag tillsammans. En halvtimme varje dag ger många möjligheter till samtal. Den oroliga föräldern ska inte heller dra sig för att leta efter tecken och signaler även om det innebär att man måste ta till metoder som man helst skulle vilja slippa. Som förälder ska man ha respekt för sina barns integritet. De har självklart rätt till sitt privatliv, men det är faktiskt inte helt okränk bart i alla lägen. Som förälder har du både rättigheter och skyldigheter gentemot dina barn. Du har ett lagstadgat ansvar att se till dina barns väl och ve. Ibland innebär det att man som förälder måste klampa in, säger Stefan Sparring. Kanske ser man något som inte tidigare har hört hemma i tonårsrummet, en förpackning med cigarettpapper, avbrutna vanliga cigaretter, något drogrelaterat som de skrivit eller en sida på datorn som handlar om droger. Då, om inte förr, är det hög tid att tala ut om saken. Det är också viktigt att vara tydlig. Att inte svaja det minsta om att det är nolltolerans som gäller. I Sverige finns en uttalad politisk nolltolerans mot all narkotika. Enligt vår narkotikalagstiftning är allt innehav förbjudet, liksom allt användande. Den som röker mari juana och den som har en pyttebit hasch i fickan gör sig båda skyldiga till ringa narko tikabrott. Men den tonåring som lämnar ett positivt urinprov på Maria Ungdom riskerar inte någon anmälan. Vi tillhör sjukvården och lyder under sekretess. Vi lämnar inte över någon till polisen. Det hade varit att slå undan benen på dem vi ska hjälpa och på vår egen verksamhet, säger Stefan Sparring. MER INFORMATION Jonas ville bli upptäckt» Vårdguiden nr

14 JONAS ville bli upptäckt röks tydligen otroligt mycket hasch och marijuana på Södermalm, Kungsholmen och i Vasa stan. Det är Det ungdomar i så kallade ordentliga familjer, med välordnad ekonomi, som träffas och röker på, berättar en mamma som själv bor i innerstaden. Ändå kunde hon aldrig ana att det här också skulle gälla hennes egen son. Eftersom ingen i vår familj röker vanliga ciga retter hade jag liksom tagit för givet att inget av mina barn skulle kunna börja röka hasch heller. Men det faktum att Jonas plötsligt började baka fick mig att börja undra. Han bakade chokladkakor, sådana där söta kladdkakor. Inte någon gång då och då, utan kanske fyra dagar i veckan. Då slog det mig att jag hade läst någonstans att haschrökare brukar få ett starkt sötsug. Men tanken på att Jonas skulle röka hasch kändes ändå väldigt avlägsen. Dels tänkte jag att hasch röker man inte ensam, och han satt ju själv hemma hela tiden. Han gick aldrig ut på kvällarna. Han drog sig mer och mer undan från kompisarna. Det var till och med så att jag tjatade på honom att gå ut, träffa kompisar eller tjejer, men han ville inte. En dag när jag kom hem från jobbet såg jag att det låg en liten plastpåse i soffan i vardagsrummet. Jag blev alldeles iskall. Jag förstod direkt vad det var. Det där är knark, tänkte jag. Jag öppnade påsen och luktade och förstod att det måste vara hasch eller marijuana. Jag insåg att trots att jag hade varit en riktig hönsmamma och trott mig ha superkoll på allt, hade jag missat det här totalt. Jonas var inte hemma, men jag ringde till Maria Ungdom direkt och sa ändå: Vi är på väg. Sedan ringde jag Jonas och sa åt honom att möta mig för att vi skulle åka till Maria Ungdom. Han sa inte emot utan vi träffades och åkte dit. Väl där fick han ta urinprov och träffa läkare. Sedan var det samtal, både enskilt och tillsammans med mig. Vid de här samtalen kom det fram att Jonas, som då var arton år och gick i gymnasiet, kände sig ensam, vantrivdes i skolan och fick ångest av att gå dit. Någon hade tipsat honom om att marijuana kunde fungera ångestlindrande. Så han satt ensam i en park och rökte för att lindra sin oro. På Maria Ungdom sa de till mig att Jonas hade lämnat påsen i soffan för att han ville bli avslöjad. Och Jonas höll med, så var det. Efter det första besöket fick han lämna urinprov två gånger i veckan under ett halvår. Han rökte aldrig mer men han var fortfarande deppig och vi sökte hjälp för det på många olika ställen. Jonas är en sökare och han fortsätter att leta efter något som kan tillfredsställa honom. Just nu är han med i en kristen församling, och hans nya vänner varken röker eller dricker. Jonas heter egentligen något annat. Tecken att se upp med och vänner rastlös kläder Vårdguiden nr

15 Zekiye Seyhan, Mona Ohlsson, Suheyla Aslan och Ann Britt Alvarsson på promenad i Södertälje. Jämlikare vård Hälso- och sjukvård ska ges på lika villkor, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionshinder, social position, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder. På vandring i Södertälje Fyra dagar i veckan kan man se en grupp Södertäljebor ute på promenad, tillsammans med sjuk- befolkningsinriktade insatser, som sex vårdcentraler i länet har varit med i. medlemmarna i gruppen har diabetes, och de har dels gått ner i vikt, dels kunnat halvera sin insulindos. Det är ett väldigt bra resultat. i varierande åldrar och med olika modersmål. Suheyla talar svenska, assyriska och arabiska, och under promenaderna brukar hon prata med gruppen om sådant som påverkar hälsan, om riskfaktorer som alkohol och rökning, om kost, sömn, motion och stress. över, så det blir många nyttiga samtal på våra promenader, säger Suheyla. Var och en går i den takt som man själv vill och orkar. Suheyla slår följe med dem som går sist för att stötta och se till att ingen tröttnar och ger upp. Sjukvårdsråd med tolk I Stockholms län pågår ett projekt med sjukvårdsrådgivning med tolk på arabiska och somaliska. Syftet med rådgivning och guidning till vården på det egna språket är att öka tillgängligheten för dem som idag har svårt med svenska språket. Du ringer ett särskilt nummer, för sjukvårds- till en tolk. Sedan kopplar tolken samtalet till en sjuk sköterska på Vårdguiden. I ett trepartssamtal ger sjuksköterskan råd. dagar i veckan. Sjukvårdsrådgivning med stöd av tolk är ett försök och i framtiden kan det bli aktu- TEXT FOTO ANNA MOLANDER Så lyder landstingets mål för en jämlik hälso- och sjukvård. Men verkligheten ser annorlunda ut. Det finns många olikheter, ojämlikheter och skillnader när det gäller hälsa och sjukvård. Ojämlikheterna finns mellan rika och fattiga, högoch lågutbildade, kvinnor och män. Är man ensamstående förälder, arbetslös, utlandsfödd eller har ett funktionshinder är man också mer utsatt. Bland personer med funktionsnedsättning är det tio gånger vanligare med ohälsa än bland befolkningen som helhet. Arbetslösa löper ökad risk att bli sjuka och dö i förtid. Och man har större chans att överleva cancer om man kommer från ett välbeställt område än om man lever under sämre socioekonomiska förhållanden. För att medborgarna ska kunna få en jämlik vård gör landstinget årliga analyser av till exempel antal vårdbesök, antal operationer, hur mycket läkemedel vi tar och så vidare, och hur de fördelar sig på faktorer som kön, ålder, hemkommun och inkomst. Och för att försöka utjämna de ojämlikheter och skillnader som statistiken visar på pågår ett antal olika projekt runt om i länet. Här intill presenterar vi några av dem. Guidar nyanlända Sedan några år tillbaka finns ett antal hälsokommunikatörer i Stockholms läns landsting. De har olika utbildningar inom hälso- och sjukvård och har själva utländsk bakgrund. Hälsokommunikatörernas främsta uppgift är att informera nyan- i Stockholm. De vägleder även om tandvård, migration och hälsa, kost- och levnadsvanor, sex och samlevnad med mera. Hälsokommunikatörerna arbetar framförallt med grupper. Mötena kan till exempel äga rum på SFI-skolor (svenska för invandrare) eller i lokala föreningar. Hälsokommunikatörerna arbetar på svenska, arabiska, somaliska, dari och tigrinja. De är anställda vid Transkulturellt centrum och Vårdguiden nr

16 Missfall TEXT FOTO LENA GRANEFELT - en liten blödning tidigt i graviditeten är inte ovanligt, men man bör alltid vända sig till vården för att få råd. Om man har mensliknande smärtor i samband med blödningen kan det vara ett tecken på ett begynnande missfall. Och om fostret redan har börjat stötas av går det inte stoppa processen. En vanlig orsak till missfall är att fostret har kromosomrubbningar eller missbildningar, men vid tidiga missfall är det mycket svårt att avgöra den exakta orsaken. ringa Vårdguiden i stället för att genast åka till gynakuten. Om de bedömer att det handlar om missfall kan man oftast erbjudas tid hos en gynekolog inom några dagar och därefter bli remitterad vidare till sjukhus för medicinsk eller kirurgisk behandling (så kallad skrapning), säger gynekologen Helena Erbjuder kuratorskontakt handlar om såväl önskade som oönskade avbrutna graviditeter. Den rent medicinska behandlingen är densamma, men omhändertagandet skiljer sig åt. kontakt vid alla missfall, men det är ytterst få som antar erbjudandet. För många kvinnor verkar det vara tillräckligt att luta sig mot det sociala stöd de redan har omkring sig för att bearbeta upplevelsen. Hur man reagerar är förstås individuellt, men missfall är naturens sätt att göra sig av med foster som inte är livsdugliga. Och missfall innebär ytterst sällan någon fara för framtida möjligheter att bli gravid. Men naturligtvis er och ju äldre kvinnan är. ande ålder. Sjukdomar som till exempel diabetes, den reumatiska sjukdomen SLE och klamydia kan öka risken liksom rökning, hög alkoholkonsumtion och vissa läkemedel. krävs tre missfall i följd innan det görs en medicinsk utredning. ligt och att man därför skulle få göra alltför många utredningar utan att hitta något fel, ett första besök på MVC ringer oftast dit för att få råd vid blödningar. gör att de som får blödningar tidigare än så kan uppleva att de hänger lite i luften, men vi hjälper alla som bokat tid, säger barn morskan Carina Edman på Mama Mia Söder. Visa respekt Den som är gravid för första gången känner ofta stor oro vid en blödning och många vill göra ett tidigt ultraljud. Men den som drab- ännu större oro varje gång. Det är inte farligt rent medicinskt men kan ställa till det psykiskt och emotionellt. Vi har alltid samtal direkt vid missfall där vi ger ut- ligtvis upprivna och ledsna, fortsätter Carina Edman, som i lugn och ro brukar förklara för paret vad som har hänt och vilka behandlingsalternativ som finns. en natt för att gråta ut ordentligt och landa i det som har hänt, och först därefter åka till sjukhuset där alla medicinska behandlingar utförs. Det kan vara lite tufft att åka dit direkt. Om kvinnan vill och klarar av det psykiskt kan det vara bättre att låta missfallet ha sin naturliga gång, att låta kroppen sköta om det själv. Men det är bara ett fåtal kvinnor som väljer detta alternativ. Så kallade missed abortions, fördröjda missfall, kan vara svårare att hantera för kvinnan eftersom de inte alltid leder till en varnande blödning utan bara upptäcks vid ultraljudsundersökning, alltså ibland först vara normal, trots att fostret inte längre lever. I dessa fall erbjuds alltid medicinsk eller kirurgisk behandling samt tid för återbesök. får kvinnan råd och hjälp av ansvarig barnmorska på den mödravårdscentral där hon är inskriven. Vårdguiden nr

17 När Helena Gunnarsson, 40, fick sitt första missfall rasade världen och hon hamnade i en livskris. Sorgen och saknaden kändes i hela kroppen Missfall, att förlora ett barn, hur litet det än är, är en större sak i en kvinnas liv än vad vården verkar tro, säger Helena som upplevt tre missfall och sökt hjälp av både psykolog och gynspecialist. Idag är hon lycklig mamma till två barn. När Helena blev gravid första gången var hon nästan 35 år gammal. Först då hade hon träffat en passande part ner. Eftersom hon själv tillhör en stor syskonskara var ett eventuellt miss fall absolut inget hon tänkte på. På något vis kändes det självklart att jag, precis som min mamma, skulle få flera barn, trots att jag var lite äldre än hon vid första graviditeten. Vid inskrivningen på MVC vecka 10 frågade barnmorskan om jag ville att hon skulle göra ett snabbt ultraljud och jag svarade glatt ja. Blev chockade Under undersökningen var barnmorskan först tyst och sade sedan att det inte verkade finnas något foster. Helena hade drabbats av det som kallas missed abortion. Idag vet vi att missfall är vanligt men då blev vi helt chockade och undrade om hon kunde ha misstagit sig? Sorgen och saknaden kändes i hela kroppen och när vi kom hem ringde vi upp MVCs rådgivning för att försöka bli lugnade. Ytterligare ett ultraljud bekräftade missfallet och Helena fick tid för skrapning på sjukhuset. När jag förstod att några av kvinnorna på samma sal låg inne för abort fick jag nästa chock, berättar hon. Det kändes totalt opsykolog iskt och gjorde mig ännu mer leds en. Missfallet gjorde Helena mycket nedstämd och hon brottades med skuldkänslor. Hade hon gjort något fel? Det blev en slags livskris som påverkade vår relation och efter ett tag sökte jag hjälp hos en psykolog. Blödde kraftigt Strax därefter blev Helena gravid igen, men den här gången tog ingen av dem ut glädjen i förskott. Precis som vid första graviditeten slutade hon må illa tidigt och den här gången började hon även blöda kraftigt i vecka 10. Vi var på resa i Thailand och på det lokala sjukhuset bekräftades det att det var ett pågående missfall. Fem veckor senare blödde jag fortfarande och fick göra en skrapning hemma i Sverige. Nu förstärktes oron och sorgen hos både Helena och Andreas. De frågade läkaren om det kunde vara något fel på någon av dem? Eller om de helt enkelt inte passade ihop rent medicinskt? De två missfallen hade slitit hårt på oss båda och vi frågade om det fanns något vi kunde göra? Svaret vi fick var att detta var så vanligt och det är som att spela tärning, ibland slår man en etta två gånger i rad. Man blir inte direkt tröstad av att höra att något svårt som man själv har upplevt är vanligt, säger hon. Helena tog kontakt med en kurator men tyckte inte att hon fick svar på de frågor hon hade om vad som hade gått snett. När hon blev gravid för tredje gången bad hon om ett MER INFORMATION Missfall med rätt att sörja» Vårdguiden nr

18 HEMMA BÄST För en svårt sjuk människa, och för de närstående, är det av största betydelse att känna sig trygg med vården. Därför ska nu fler patienter kunna få avancerad sjukvård i hemmet. TEXT FOTO ANNA MOLANDER» ultraljud redan i vecka 8. Den här gången var allt normalt och en efter längtad Vincent föddes i mars Redan ett år efter hans födelse blev hon gravid igen och oron för missfall vaknade till igen. Precis när vi hade börjat vänja oss vid tanken på att Vincent skulle få ett syskon kom en blödning och missfall nummer tre var ett faktum. Tog hjälp De efterlyste en utredning, men när de fick veta att man måste ha haft tre missfall i följd för att få hjälp med en sådan tog de saken i egna händer och sökte upp en fertilitetsspecialist. Han konstaterade direkt att alla missfallen skett i samma stadium av graviditeten och misstänkte att orsaken kunde vara en störning i min produktion av gulkroppshormon, progesteron. När graviditet nummer fem var fastställd bokade Helena in ett besök hos samma gynekolog och fick genast behandling med progesteronvagitorier som förhindrade avstötning. (Denna behandling gavs tidigare men rekommenderas inte längre då det saknas vetenskapligt stöd för att den minskar risken för missfall. Red.anm.) Vi vet inte säkert om det var just detta som hjälpte, men hur som helst föddes lillebror Leon i april 2011, säger en mycket tacksam Helena som kanske om möjligt gläder sig lite mer än andra mammor över sina två pojkar som hon och pappan Andreas fick kämpa så hårt för. Vilka ingår i ett ASiH-team? Om du har en svår eller obotlig sjukdom och behöver täta kontakter med vården har du i och med årets nya vårdval fått ökad möjlighet att välja om du hellre vill vårdas hemma än på sjukhus. ASiH, avancerad sjukvård i hemmet, är en vårdform som håller på att byggas ut. För många personer med långvariga sjukdomar är det en fördel att få vård i hemmet av ett ASiH-team, i stället för att vara inlagda på sjukhus. Vi har många exempel på patienter som får mins kade symtom när de känner tryggheten i att snabbt kunna få hjälp i sin egen hemmiljö, säger Mikaela Luthman, överläkare på Stock - holms sjukhem och ansvarig för två ASiHteam på Kungsholmen och Norrmalm. Tidigare har en del kroniskt sjuka personer lagts in på sjukhus fastän de kunde ha vårdats hemma. Med avancerad sjukvård i hemmet kan man även undvika många besök på sjukhusens akutmottagningar. Mikaela Luthman tycker att vi ska börja se på ASiH med nya ögon. Många förknippar fortfarande den vårdformen med palliativ (lindrande) vård, ofta i samband med en nära förestående död, exempelvis orsakad av cancer. Så är det inte längre. Idag kan många andra patienter få remiss till avancerad sjukvård i hemmet, till exempel hjärtsjuka, KOL- och ALS-patienter. Vi kan utföra nästan alla medicinska åtgärder utom röntgen hemma hos patienten. Vi ger dropp, syrgas, intravenös antibiotika, blodtransfusioner med mera. Men det finns vissa medicinska begränsningar för vad ett ASiH-team kan erbjuda. Ren intensivvård går till exempel inte att utföra i hemmet. Precis som vid sjukhusvård ingår det i ett ASiH-teams uppgifter att stötta patientens närstående, både under sjukdomstiden och i samband med dödsfall. Närstående har rätt att få samtalsstöd och vi har även möjlighet att hänvisa till andra former av stöd, till exempel psykologhjälp, säger Mikaela Luthman. FRÅGOR & SVAR avancerad sjukvård i hemmet Vem kan få ASiH, och har man rätt att välja själv? Vem har rätt att få ASiH? Vårdguiden nr

19 Hans Lagerholm spelar bridge och boule, klarar oftast en kort promenad och är fort far ande verksam i sitt eget bolag. Men han lider också av KOL, en kronisk lungsjuk dom som ibland medför svåra infektioner som måste behandlas med antibiotika intravenöst. I stället för att då ligga på sjukhus veckovis får han besök av ASiH-personal tre gånger per dygn. Att kunna leva som vanligt är helt fantastiskt I likhet med många män har Hans Lagerholm en maka som bekymrar sig om hans hälsa. Han har varit storrökare i många år och för åtta år sedan tyckte hustrun att det var dags att undersöka vad hans andfåddhet och bristande ork berodde på. Hon skickade mig till KOL-dagen på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna där jag fick testa mig med hjälp av spirometri (en metod som mäter lungornas funktion). Där fick jag diagnosen KOL direkt, säger Hans Lagerholm. Naturligtvis har jag inte varit omedveten om hälsoriskerna med att röka, säger han. Men jag trodde att man enbart riskerade att få cancer eller hjärtproblem, den här sjukdomen kände jag inte riktigt till. Jag blev inte oroad av diagnosen utan var mest irriterad på att jag var sjuk över huvud taget. De senaste åtta åren har han dock dagligen lärt känna mer och mer av denna kroniska lungsjukdom som bland annat leder till hosta, andnöd och svår trötthet. Jag behandlas med olika läkemedel, slemlösande tabletter och kortisonpreparat, och har klarat mig hyfsat bra fram till nu, tycker jag. De första åren gick jag på träning på KS men nu får jag nöja mig med boule. Tidigt i våras drabbades han av en lunginfektion som inte lät sig botas av antibiotika i tablettform. För att få bukt med bakterien ordinerade läkaren antibiotika intravenöst tre gånger per dygn i 15 dagar. Men i stället för att låta Hans ligga på sjukhus under dessa veckor skickade hon en remiss till ASiH-teamet på Stockholms Sjukhem. Jag hade ingen aning om att det var möjligt att få denna vård i hemmet. Att jag kan leva precis som vanligt, med alla mina olika aktiviteter under behandlingstiden, tycker jag är helt fantastiskt. Det enda jag behöver göra är att hålla mig hemma klockan 9 och 17 samt se till att vara vaken klockan ett på natten då den tredje dygnssprutan ges. Att bli inlagd på sjukhus för detta hade varit väldigt jobbigt. Dessutom har jag fått två telefonnummer som jag kan ringa om jag behöver snabb hjälp. Det har hittills inte varit aktuellt men det känns tryggt att veta att hjälpen är nära. För Hans Lagerholm är det andra gången på ganska kort tid som han får antibiotika på detta vis. Efter avslutad kur skrivs han ut från ASiH. Vid förnyade infektioner behöver hans läkare bara mejla en remiss till ASiH-teamets dator, för att han snabbt ska bli inskriven igen. Jag känner mig mycket nöjd och trygg med det här systemet, det har fungerat väldigt bra. sjukhus i stället för att vårdas hemma? man välja helt fritt? man är missnöjd? Har man rätt att välja att dö hemma i stället för på sjukhus? Hur kan man jämföra kompetensen hos olika ASiH-team? Vårdguiden nr

20 Tove har bipolär sjukdom: Man måste våga be om hjälp! För fyra år sedan fick Tove Lundin diagnosen bipolär sjukdom. Det har varit en lång resa, via psykiat riska akutmottagningar, utredningar, psykologsamtal och mediciner. Jag har lärt mig nu, säger hon, att ingen kan läsa ens tankar. Man måste våga öppna sig och be om hjälp. 20 Vårdguiden nr

21 Det var på födelsedagen när hon fyllde 27 år som Tove Lundin sträckte ut handen mot sina föräldrar, måttade en knapp centimeter mellan tumme och pekfinger och sa: Så här nära så här nära är jag att bli galen! TEXT HELENE LUMHOLDT FOTO JOHAN STRINDBERG Föräldrarna lyssnade, men förstod inte riktigt allvaret. De var vana vid en dramatisk Tove, som smällde i dörrar, fick raseriutbrott och grät mycket. Det är min person helt enkelt, berättar hon. Tove hade just återvänt hem efter att ha pluggat arabiska i Kairo i ett halvår. En intensiv tid, med många nya intryck. Hemma fanns familjen, vännerna, en lägenhet och fortsatta spännande studier. Tove var väldigt nöjd med livet. Det spann på, i allt snabbare takt. Också inuti Tove, där tankar, idéer och associationer uppstod blixtsnabbt i hennes huvud och blev allt märkligare. Jag undrade själv över hur jag kunde tänka så konstigt. Jag blev rädd. Tove bokade en tid hos studenthälsan. Det blev startpunkten för en lång resa, via psykiatriska akutmottagningar, utredningar, psykologsamtal och mediciner. Idag, fem år senare, kallar hon sig först frisk, men ändrar sig sedan till symtomfri, från bipolär sjukdom. Det är svårt att förstå Tove berättar å ena sidan att hon knappt orkade leva, men beskriver i nästa andetag samma tidsperiod som en rolig och härlig tid. Det har fascinerat mig att svängningarna kan gå så snabbt. Att man kan vara helt normal ena dagen och ha jättekonstiga tankar nästa. Att humöret kan svänga från ena stunden till den andra. Tankarna och känslorna växlar så snabbt att jag har varit både euforisk och nedstämd samtidigt. Tove fick diagnosen bipolär för fyra år sedan. Hon fick läkemedel som skulle ta bort de tunga depressionerna och kapa topparna på hennes euforiska perioder. Men det tog lång tid att ställa in rätt dos. Under några perioder gick Tove även i regelbundna samtal hos en psykolog. När samtalen upphörde betraktades hon som frisk på den psykiatriska mottagningen, men själv hade hon helst velat bli inlagd. Jag var ledsen och grät, men sa ingenting. Jag ville ju vara frisk, och jag ville vara till lags. Det har jag lärt mig nu, att ingen kan tänka ens tankar. Man måste öppna sig och våga be om hjälp! Trots att omgivningen inte märkte så mycket av hennes underliga infall och depressioner, var det här en svår tid för Tove. En dag ringde hon i förtvivlan till den psykiatriska mottagning som hon tidigare hade haft kontakt med. Jag brukade alltid bli avbruten när jag ringde dit. Men den här sjuksköterskan sa: Du behöver inte stressa. Jag lägger inte på förrän vi har löst det här. Samtalet innebar en vändning för Tove, som inte nog kan betona betydelsen av ett bra bemötande i vården. Tiden som följde på det samtalet räknar hon som en läkningstid. Även om tvångstankarna, ångesten och det allt sämre närminnet fortsatte att styra hennes tillvaro. Under en period fick hon antipsykotisk medicin. Då upphörde de märkliga tankarna, och närminnet kom tillbaka på bara några dagar. Hon kunde sluta med medicinen efter bara en kort tid. Tove blev symtomfri och tar inte längre någon medicin. Nu är hon gravid, och framåt sommaren är det dags för henne att föda tvillingar. Det blir en stor omställning. Tove vet att risken för att återinsjukna ökar vid stora förändringar i livet. Men den här gången är hon väl förberedd. Skulle det komma ett nytt skov har jag ett helt team omkring mig. Jag kan se tidiga signaler, jag vet hur jag ska göra, var jag ska söka hjälp och vilka mediciner som fungerar. Dessutom är min sambo ett stort stöd. Men viktigast är ändå att jag nu vet att jag får rätt vård om något händer igen. Jag känner mig jättetrygg i det, säger Tove. LÄS MER Diagnos med många sidor Bipolär sjukdom är en så kallad affektiv sjukdom, vilket innebär att den påverkar våra känslomässiga reaktioner och vårt humör. Drygt en av hundra får sjukdomen, den är lika vanlig i hela världen och förekommer i alla socialgrupper. Den som lider av bipolär sjukdom har ett humör som svänger mellan höga berg och djupa dalar. I dalarna kan depressionen bli så stark att den sjuke helt tappar orken att leva. På topparna kan det vara tvärtom. Allt är verkligen toppen livet, omgivningen och inte minst man själv. Den sjuke sprudlar av lysande och kreativa idéer. Men omgivningen har oftast inte samma syn på idéerna utan kan i stället reagera med ilska, irritation och oro. Inte sällan går aktiviteten över styr och landar i mani. När den maniska fasen sedan är över, inser den sjuke allt tokigt som han eller hon har ställt till med. Fast då kanske redan resan är bokad och betald, hästen inköpt, väggen ommålad och otroheten ett faktum. Både pengar och förtroende är slut. I vissa fall kan den maniska fasen bli så kraftig att den övergår i en psykos. Det innebär att den sjuke tappar verklighetsförankringen, lider av vanföreställningar, hör röster» Vårdguiden nr

22 » Diagnos: bipolär sjukdom eller hallucinerar. Den som får en psykos behöver snabbt komma till sjukhus och få vård. Antalet personer som vårdats för bipolära syndrom inom slutenvården har ökat tydligt. Mellan år 1998 och 2011 har vi haft en 50-procentig ökning för män och 66 procents ökning för kvinnor. Men det är tveksamt om ökningen beror på att sjukdomen har blivit vanligare. Troligen handlar det mer om en ökad benägenhet att ställa diagnosen, säger Mikael Landén, professor i allmän psykiatri vid Göteborgs universitet. Han är också gästprofessor vid Karolinska Institutet där han forskar kring bipolära syndrom. Olika grader av sjukdomen Bipolär sjukdom uppträder inte på ett enda sätt. Det finns flera olika varianter och grader av sjukdomen. I dagligt tal brukar sjukdomen delas in i bipolär 1 och bipolär 2, där tvåan är en lindrigare form. Ibland används ännu fler undergrupper, och det är därför Mikael Landén talar om bipolära syndrom, där alla varianter av bipolär sjukdom ingår. Alla som har bipolär sjukdom blir inte maniska. En del blir bara mer energiska och kreativa än vad de vanligtvis brukar vara. Andra märker mest av sin depressiva sida. Men diagnosen bipolär bygger ändå på den flera hundra år gamla teorin att mani och depression är yttringar av en och samma sjukdom. Ett äldre namn på sjukdomen är manodepressiv sjukdom. Vissa kan vara utan symtom och leva alldeles vanliga liv i åratal, medan andra drabbas av stora humörsvängningar från den ena timmen till den andra. Det pågår en hel del forskning kring sjukdomen, men ännu kan ingen med säkerhet säga vad den beror på. Dock tycks läkare och andra experter vara överens om att det finns en ärftlig faktor som kan ligga latent och att sjukdomen kan triggas igång av yttre händelser. Ofta bry ter sjukdomen ut efter en omskakande upplevelse. Det behöver inte vara något dåligt som har hänt, utan det är just det omvälvande i händelsen som man tror är framkallande. Oftast insjuknar man första gången när man är mellan 15 och 30 år. Räknas som kronisk Bipolär sjukdom räknas som kronisk och de flesta behöver medicinera livet ut för att hålla sjukdomen under kontroll. Att hitta rätt sorts medicin och rätt nivå kan vara en nog så komplicerad sak. Inte minst för att andra sjukdomar, som borderline, depression och schizofreni, ligger till synes nära den bipolära, men ändå kan kräva helt andra mediciner. Det finns alltid patienter som hamnar i gränsområdena mellan olika diagnoser. Kriterierna för diagnoserna är till för att vi ska kunna ge rätt behandling för rätt sjukdom. Men det gäller att ha en sund skepsis mot tanken på att de här diagnoskriterierna skulle vara eviga. De måste ständigt omprövas, betonar Mikael Landén. Många som tar mediciner mot bipolär sjukdom tycker att det är en befrielse att slippa de mörka faserna i livet, men även trist att bli av med sina stunder av kreativt och euforiskt välmående. Samtidigt inser de flesta ändå att det är nödvändigt. Den som har drabbats av en bipolär sjukdom, oavsett typ, mår också bäst av att leva ett lugnt och förutsägbart liv, med god sömn, nyttig mat på regelbundna tider, men utan stress och sinnesomvälvande upplevelser. Om dessa förutsättningar är uppfyllda finns det stora möjligheter för den som har bipolär sjukdom att leva ett symtomfritt liv som är både gott och innehållsrikt. VART SKA JAG VÄNDA MIG? bipolarna.se foreningenbalans.se sjalvhjalppavagen.se MER INFORMATION: 22 Vårdguiden nr

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Apotekets råd om. Bett och stick

Apotekets råd om. Bett och stick Apotekets råd om Bett och stick Att upptäcka att man har en fästing kan kännas minst sagt obehagligt. Men lyckligtvis är det ofta helt ofarligt. Fästingen är ett 2 4 millimeter långt spindeldjur som trivs

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp VIP min kropp 1 Den här boken handlar om din kropp. Här finns lite fakta om kroppen och om hur du sköter den. Längd och viktkurva kan du fylla i själv efter eller under ditt besök hos skolsköterskan. Likaså

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset. Viktig information att läsa i samband med sen medicinsk abort.

Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset. Viktig information att läsa i samband med sen medicinsk abort. Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset Viktig information att läsa i samband med sen medicinsk abort. Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset - Viktig information

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Måndag 13 maj 8:00-12:00 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning, HLR? Nu börjar vi med öppna utbildningar i Västerås.

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare 1) Kodnummer (personligt kodnummer) År Mån Dag Tim Min 2) Utbildningsdag och tid, klockan 3) Uppföljande samtal

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Kalles mamma får en psykos

Kalles mamma får en psykos Kalles mamma får en psykos Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Kalle bor i en lägenhet på Marmorgatan med sin mamma och pappa. Kalle går i 6-års gruppen på skolan. Kalles pappa är taxichaufför.

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Denna broschyr innehåller viktig information inför och efter din operation. Välkommen till Verksamhetsområde

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Att starta ett stannat hjärta.

Att starta ett stannat hjärta. Att starta ett stannat hjärta. När hjärtat slutar slå. Plötsligt hjärtstopp är inte en hjärtsjukdom. Faktum är att många av de cirka 10 000 svenskar som drabbas årligen, är till synes friska, aktiva människor

Läs mer

Till dig som använder kombinerade p-piller

Till dig som använder kombinerade p-piller Till dig som använder kombinerade p-piller 2013 P-piller ett säkert val Kombinerade p-piller är en av de säkraste metoderna att skydda sig mot oönskad graviditet om du använder dem på rätt sätt. Till hjälp

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson Stegen framåt! Case Managment Jeanette Andersson 1 Stegen framåt! Copyright 2012, Jeanette Andersson Ansvarig utgivare: Stegen framåt Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-2436-7 2 Innehåll Förord...

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning)

Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Betrakta alltid en skallskada som allvarlig Avbryt träning eller tävling! Kontrollera puls andning fria luftvägar pupiller (ge konstgjord andning vid behov)

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer