Varför är det bra att kunna matematik?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför är det bra att kunna matematik?"

Transkript

1 Varför är det bra att kunna matematik? en studie av elevers, lärares och rektorers uppfattning om matematikens betydelse Lidköping augusti 2010 Li Hummelman, specialpedagog Barn & Skola, Stödenheten

2 Forskningsrapport Li Hummelman

3 BESKRIVNING: Arbetets art: Forskningsarbete Titel: Varför är det bra att kunna matematik? Författare: Li Hummelman Syfte: Att undersöka 20 elevers, samt deras lärare och rektorers, syn på matematikens betydelse. Elevernas, lärarnas och rektorernas tankar sätts i relation till den måluppfyllelse som finns redovisad utifrån nationella provresultat i matematik i Lidköpings kommun, resultatet av de screeningtest i matematik som genomförts under våren 2009 samt med nationella och internationella studier av elevpresstationer över tid i matematik. Ambition: Att med hjälp av denna studie bidra till kunskap om hur dagens elever och dagens lärare och rektorer tänker kring matematiken. Mål: Att utifrån analys och diskussion av den gjorda granskningen kunna formulera pedagogiska strategier som kan vara en del i det framtida arbetet med att utveckla matematikdidaktiken i skolan. Frågeställningar: Hur ser elevernas matematiska prestationer ut utifrån de kommunövergripande kartläggningar som genomförts? Syns det några skillnader i resultat som kan härledas till individuella olikheter hos eleverna? Hur ser elevers och lärares matematiska tankar och strategier ut i relation till varandra? Är synen på matematiken olika hos elever som presterar mycket gott, medel eller har mycket lågt resultat? Metod: Att granska resultatet av den kommunscreening av matematisk förmåga som genomförts under VT-2009 med hjälp av Adlers färdighetstest version A, Adlers Talserietest samt Nationella Ämnesprov i Matematik i syfte att ringa in mönster och avvikelser. Att med hjälp av en kvalitativ intervjuteknik samtala med tjugo stycken slumpvis utvalda elever i åldrarna 6-16 år i Lidköpings kommun. Urvalet består av en pojke och en flicka per åldersgrupp, elevernas lärare samt de rektorer som är ansvariga för de skolor där undersökningen genomförts. Metoden är kvalitativ då den utgår från studiesubjektens perspektiv och genom att mångtydighet när det gäller tolkningsmöjligheter tillåts. Resultatet redovisas delvis i kategoriform som kvantifierats och visualiserats genom tabeller och diagram. Forskningsrapport

4 RESULTAT: Resultatet av Adlers färdighetstest version A (se diagram 2) visar att eleverna i årskurs ett i Lidköpings kommun presterade över riksgenomsnittet år I resultatet av Adlers Talserietest, som genomfördes 2009 av elever i årskurs fem till nio i kommunen, presterade eleverna sammantaget något under riksgenomsnittet (se tabell 1). Resultatet av ämnesproven årskurs fem i matematik år 2009 visar att 91 % av Lidköpings elever uppnår kravnivån jämfört med 86,9 % av eleverna i riket totalt. I de ämnesprov i matematik årskurs nio som genomförts 2009 uppnådde 89,2 % av eleverna i Lidköpings kommun minst G i provbetyg jämfört med 86,6 % för hela riket. Bland de tjugo elever, arton lärare och tre rektorer som har deltagit i intervjuundersökningen har en klar majoritet uttryckt att de tycker att det är viktigt att kunna matematik för att klara sitt vardagsliv och sitt jobb. En stor del av eleverna, och en absolut majoritet av lärarna, upplever matematiken som ett roligt ämne. En fjärdedel av eleverna uttrycker dock att matematik är tråkigt, jobbigt och svårt. Den negativa synen på matematik är tydligare bland högstadieeleverna än hos de yngre eleverna. Flertalet elever, lärare och rektorer delar åsikten att pojkar och flickor är lika bra på matte. Dock poängterar både elever, lärare och rektorer att flickor verkar anstränga sig mer än vad pojkar gör i sitt matematiska arbete. En knapp majoritet av lärarna anser att de har den kompetens som krävs för att undervisa i matematik på den nivå som de ansvarar för. Rektorerna betraktar sina matematiklärare som kunniga inom sitt ämne men de betonar att kompetensen kan användas på ett bättre sätt än vad som görs idag. Cirka en tredjeelev av de intervjuade eleverna tycker att det är för pratigt och stökigt då de ska arbeta med matte. Då eleverna behöver stöd i sitt arbete väljer de främst att vända sig till läraren men de söker även kamraternas stöd. Cirka en fjärdedel av lärarna säger att de använder sina kollegor som fiffiga kompisar. En femtedel av lärarna betonar den praktiska vardagsanknutna matematikens betydelse för ökad matematisk förståelse. Rektorerna delar dessa lärares uppfattning. Nästan hälften av lärarna uttrycker, tillsammans med rektorerna, att specialläraren och specialpedagogen har en viktig roll. Knappt hälften av lärarna väljer att understryka arbetsglädjens betydelse för att skapa matematisk förståelse. Många av lärarna trycker även på vikten av samarbete och dialog som framgångsfaktorer i det matematiska lärandet. En majoritet av eleverna, lärarna och rektorerna upplever att i skolan är det lärarna som bestämmer och att elevers och föräldrars delaktighet är begränsad. Det råder samstämmighet om att detta är ett område som behöver utvecklas. En majoritet av lärarna tycker att Individuella Utvecklingsplaner. och åtgärdsprogram kan vara bra redskap. Genomgående uttrycker dock lärarna, tillsammans med två av rektorerna, en tveksamhet till effekten av arbetet med IUP och åtgärdsprogram. En del av lärarna säger att arbetet med planer och program är ytterligare en arbetsuppgift och ett flertal av dem beskriver en osäkerhet kring hur planer och program ska skrivas och hur de sedan ska bli levande redskap i det pedagogiska arbetet. Drygt en tredjedel av lärarna uttrycker att mångfalden i elevgrupperingar är berikande. En fjärdedel av lärarna ser vinster i att ibland dela in eleverna i flickgrupper och pojkgrupper. Femton procent av eleverna känner sig osäkra på hur de ska kunna använda sina matematiska kunskaper inom skolans övriga ämnesområden. Övriga elever, lärare och rektorer ser vinster i att kunna knyta ihop matematiken med t ex SO/NO, Idrott, Slöjd, Bild, Hemkunskap, Engelska med flera ämnesområden. Forskningsrapport

5 FÖRORD Li Hummelman Jag vill först och främst tacka elever, lärare och rektorer som har deltagit i undersökningen. Utan er hade arbetet blivit mycket torftigt. Jag vill också tacka rektorerna på de skolor där undersökningen genomfördes för er positiva inställning till arbetet och för att ni så generöst har delat med er av både lektionstid och av era elever och lärare. Till Barn o Skola som har finansierat mitt arbete via ett forskningsanslag vill jag också rikta ett tack. Pengarna har framför allt gett mig möjlighet att frigöra tid för den empiriska undersökningen. Forskningsrapport

6 BESKRIVNING RESULTAT FÖRORD INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLL Li Hummelman 1. BAKGRUND Varför har jag valt jag att fokusera på matematikutveckling? Skolverkets inspektion Kommunscreening Reflektion kring testresultaten: Ansökan om medel ur Lidköpings kommuns forskningsfond Motivering till ansökan Forskningsfonden Regler för användande av Forskningsfonden Koppling till mål att sträva mot i kursplanen i matematik INLEDNING LITTERATURÖVERSIKT Begreppsdefinitioner Sammanfattning av tidigare forskning och litteratur Skolverkets bild av matematikundervisningen och elevernas kunskaper i matematik i Sverige RESULTAT PÅ ÄMNESPROV I MATEMATIK Nationell nivå Lokal nivå Internationell nivå TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) Upptäckter kring svenska elevers misstag i matematik Flickor inte sämre på matte SYFTE MÅL METOD OCH GENOMFÖRANDE Metodval Frågeställningar: Frågor till eleverna: Frågor till lärarna: Frågor till rektorerna Undersökningsgrupp: Bortfall Datainsamling Databearbetning Tillförlitlighet RESULTAT Lärarnas beskrivning av elevernas matematiska förmåga Lärarnas beskrivning av sin egen kompetens Intervjusvar DISKUSSION Litteraturanalys Metoddiskussion Resultatdiskussion Screening Intervjusvaren AVSLUTNING Tankar kring det fortsatta arbetet En skola för alla och envar Framgångsfaktorer för utvecklings- och förbättringsarbete TIMSS Slutord REFERENSER Bilaga Forskningsrapport

7 1. BAKGRUND 1.1 Varför har jag valt jag att fokusera på matematikutveckling? De senaste årens nationella och internationella studier av matematisk förmåga ex PISA 2006 samt TIMSS 2007 visar på tydliga brister när det gäller våra svenska elevers prestationer inom matematik och naturvetenskap. Den internationella utvärderingen TIMSS 2007 visar tydligt försämrade resultat jämfört med utvärderingar gjorda åren 1995 och De brister som främst visar sig i TIMSS mätning 2007 är taluppfattning och aritmetik tillsammans med geometri och mätningar i årskurs 4 samt algebra och geometri i årskurs 8. Vidare visar Skolverkets analys av resultatet av den internationella utvärderingen av TIMSS 2007 att många svenska elever gör systematiska fel i beräkningsprocedurer som det är nödvändigt att tidigt upptäcka och bearbeta. I Nationell Utvärdering av Matematik (NU 03) står det skrivet att: Sammanfattningsvis har olika undersökningar på nationell nivå (utvärderingar samt resultat på standard- och ämnesprov) visat tendens till förbättring för svenska 15-åringar mellan talet och början av 1990-talet, medan tendensen från början av 1990-talet är nedåtgående. Dock visar PISAundersökningen 2006 att svenska elever inte har blivit sämre i matematik jämfört med tidigare mätningar. Det som har hänt är att några fler av de deltagande länderna nu presterar på en högre nivå än Sverige vilket innebär att Sveriges relativa position har försämrats. I min yrkesroll, som centralt placerad specialpedagog i Barn och Skolas förvaltning I Lidköpings kommun, har jag ett ansvar för att utveckla specialpedagogiken inom skolan. I detta arbete strävar jag efter att vara en inspiratör för de 20 specialpedagoger i förvaltningen som är placerade på förskole- och skolenheter. När det gäller området matematikrelaterade svårigheter har vi inom Stödenheten, under flera års tid, varit av uppfattningen att kunskapsnivån behöver höjas bland oss specialpedagoger. När jag regelbundet samlar specialpedagoggruppen är vi överens om att tillsammans utveckla vår kompetens inom området. En professionell yrkesutövning förutsätter ett ständigt pågående kvalitetsutvecklingsarbete Professionalitet innebär att det finns fokus och systematik i förbättringsarbetet (Myndigheten för skolutveckling 2008). Sedan jag placerades centralt i förvaltningen 1997 har jag arbetat med pedagogisk kartläggning på skol, grupp och individnivå. Då jag påbörjade Auktorisationsutbildningen Utredare Dyskalkyli våren 2008 kände jag mig relativt trygg i att ha pedagogiska modeller för arbetet kring matematikrelaterade svårigheter. Jag gick in i utbildningen med öppna sinnen och en förväntan om att ta ytterligare steg i mitt synsätt på hur en utredning skall genomföras. Efter hand, då jag med handledningen av Björn Adler har arbetat mig igenom mina utredningar, har jag upplevt att det har vuxit fram ytterligare kompetens hos mig i hur en kartläggning genomförs, dokumenteras och analyseras på ett kvalitativt väl utvecklat sätt i syfte att leda fram till relevanta pedagogiska rekommendationer på skol, grupp och individnivå. Forskningsrapport

8 1.2 Skolverkets inspektion Li Hummelman Kvalitetsarbete - en ständigt pågående process MÅL Identifiera och konkretisera Åtgärder för utveckling och förbättring Observera Analysera Reflektera Dokumentera Genomförande Uppföljning och utvärdering Skolverket 2008 Skolinspektionen genomförde en regelbunden tillsyn i Lidköpings kommun under perioden 5 november 2008 till den 28 januari Inspektionen i kommunens grundskolor visar att det finns brister i lärarnas och skolornas uppföljning, utvärdering och dokumentation av elevernas kunskapsutveckling... Denna bristande uppföljning kan leda till att enskilda lärare har ett allt för begränsat underlag för upprättande dels av elevernas individuella utvecklingsplaner, dels av åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Skolrapporterna visar i flera fall att kvaliteten på såväl åtgärdsprogram som individuella utvecklingsplaner bör förbättras genom tydligare åtgärder som kopplas till måluppfyllelse som kopplas till nationella mål (Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-SV2008:1368). 1.3 Kommunscreening Jag har ansvar för att årligen genomföra en kommunscreening genom att låta samtliga elever i åk 1 genomföra FONOLEK-testet (Hemmingsson & Olofsson) för att därigenom kartlägga barns fonologiska medvetenhet. Syftet är att på så sätt få en bild av var barnen i Lidköpings kommun befinner sig i sin utveckling samt att ringa in barn i riskzon för att utveckla läs och skrivsvårigheter (se diagram 1). Resurser kan sedan riktas mot förskolor/skolor som visar sig vara i behov av extra stöd i sitt pedagogiska arbete. Resultatet av screening har jag publicerat på kommunens intranät. Tanken är jag skall ansvara för att årligen upprepa denna screening i kommunen i syfte att få en bild över tid. Sedan april månad 2009 har jag även ansvar för att en kommunscreening i matematik genomförs tillsammans med samtliga elever i årskurs 1. En kartläggning av barnens matematiska förmåga har genomförts med hjälp av Färdighetstest i matematik Version A (Björn Adler) (se diagram 2). Resultatet har publicerats på kommunens intranät. Även denna screening är tänkt att upprepas årligen framöver i syfte att kunna rikta relevanta utvecklingsinsatser mot förskola/skola. Skolenheterna uppmanas även att följa upp de riktade insatserna genom att även låta eleverna genomföra Adlers Färdighetstest Version B, C, och D. Forskningsrapport

9 Diagram 1 Li Hummelman Kommunscreening FONOLEK Diagram 2 Kommunscreening Adlers Färdighetstest i Matematik version A I resultatet av dessa test visar det sig att eleverna presterar bättre på FONOLEKtestet än vad de gör på Färdighetstestet i matematik. De elever i årskurs ett som genomförde FONOLEKtestet i Lidköpings kommun i september 2008 hamnade på medelstanine 6,0. Samma elever i årskurs ett genomförde Färdighetstestet i Matematik version A i april 2009 i Lidköpings kommun. De hamnade då på medelstanine 5,7. Forskningsrapport

10 Vad är stanine? Stanine är ett välkänt begrepp inom testning. Stanineskalan är 9-gradig, där stanine 1-3 ligger under genomsnittsvärdet för åldern, stanine 4-6 ligger inom genomsnittsvärdet och stanine 7-9 ligger över genomsnittsvärdet. Stanineskalan bygger på en uppdelning av normalfördelningskurvan i nio skalsteg, där det femte skalsteget utgör medelvärdet på skalan. I figuren presenteras hur normalfördelningen procentuellt fördelar sig över de nio skalstegen. Under VT-09 har vi i Lidköpings kommun haft förmånen att få vara del av normeringen av Adlers Talserietest. Lidköpings kommun har varit en av de 15 orter som deltagit i normeringen av detta test. Sammanlagt har elever deltagit från norr till söder i vårt land. Tabell 1 Kommunscreening Adlers Talserietest februari 2009 Resultat åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Totalt Antal elever Medelstanine flickor 4,6 4,5 4,6 5,1 4,8 4,7 Medelstanine pojkar 5,1 4,2 5,2 5,3 4,9 4,9 Uppföljning och utvärdering görs genom att årligen analysera resultaten av Adlers Färdighetstest version A samt Nationella provresultat i matematik. Alltfler elever lämnar grundskolan utan de kunskaper i matematik som enligt kursplanen behövs för att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer, för att kunna tolka och använda det ökade flödet av information och för att kunna följa och delta i beslutsprocesser i samhället (Löwing & Kilborn 2002) Reflektion kring testresultaten: Resultatet på dessa test väcker funderingar hos en del av oss som har ett övergripande pedagogiskt ansvar i kommunen. Hur ska vi tolka skillnaderna i resultat på de olika testen? Färdighetstestets främsta syfte är att identifiera grundläggande färdigheter i räkning och ger ett snabbt mått på grundläggande förmåga att hantera tal och siffror via enkel huvudräkning. Är det så att resultatet på Färdighetstestet är en konsekvens av att färdighetsträning är frekvent förekommande som moment som flitigt tränas i våra klassrum? Forskningsrapport

11 I Talserietestet är talen i varje rad är uppställda efter en viss princip och eleven ska finna ut vilken regel som gäller och fylla i de två tal som fattas: Ex på uppgifter ur testet: Är det så att resultatet på Talserietestet är en konsekvens av att förmågor, som att tänka logiskt matematiskt och hitta matematiska mönster samt att förstå matematiska principer, inte tränas i lika stor utsträckning som den mer mekaniska färdighetsträningen? Vi behöver fundera över hur vi på bästa sätt följer upp resultaten på testen. Vi behöver även tillsammans fundera över vilka strategier som är framgångsrika i syfte att gynna elevernas fortsatta utveckling av matematisk förmåga. Dessa och många fler frågor kan vi behöva reflektera kring utifrån ambitionen att på bästa sätt utveckla det pedagogiskt didaktiska arbetet. 1.4 Ansökan om medel ur Lidköpings kommuns forskningsfond Med utgångspunkt från den beskrivning som jag gett ovan, av resultatet av kommunscreeningen av matematisk förmåga, ökade så nyfikenheten hos mig när det gäller frågor kring matematikutveckling. Jag lämnade därför in en Ansökan om medel ur Lidköpings kommuns forskningsfond: Motivering till ansökan Forskningsfonden I augusti 2008, i samband med att min tjänst i Stödenheten förändrades till att omfatta ett mer kommunövergripande specialpedagogiskt ansvarstagande, påbörjade jag en Auktorisationsutbildning utredare av dyskalkyli. Ansvarig för utbildningen var psykolog/psykoterapeut Björn Adler, Kognitivt Centrum Malmö. Jag examinerades Under höstterminen 2009 fick jag en förfrågan från Björn Adler om Lidköpings kommun skulle vilja delta i normeringen av ett, av honom, nyproducerat Talserietest. Jag förde frågan vidare till de sjutton specialpedagoger som verkar mot grundskolan i kommunen. Resultatet av detta erbjudande blev att elever, på 11 skolor, från åk 5 - åk 9 i Lidköping, under november februari 2009 genomförde testet. Med hjälp av normeringstabellerna kan Lidköpingselevernas prestationer jämföras med elevers prestationer i övriga Sverige. Sammantaget deltog elever från 15 olika orter i Sverige i normeringen. I den sammanställning som jag har gjort av resultatet av Lidköpingselevernas prestationer på testet visar det sig att efter att varje enskild elev har införts i Stanineskalan 1-9 hamnar det sammantagna resultatet på under medelstanine 5 (se tabell 1). Testet är inte omfattande till sitt innehåll. Dock ser jag resultatet av testet som en signal till oss som är pedagogiskt verksamma i kommunen. Jag tolkar resultatet av detta fem-minuters test som att vi kan behöva fundera över hur vi på bästa sätt kan utveckla våra pedagogiska strategier i syfte att gynna elevernas fortsatta utveckling av matematisk förmåga. Forskningsrapport

12 Mitt önskemål är att utifrån ett genus samt åldersperspektiv titta bakom siffrorna i detta test. Jag vill titta efter vilka skillnader/likheter som visar sig i de matematiska prestationerna t ex med hjälp av de nationella prov i matematik som genomförs, samt hur elevers och lärares matematiska tankar och strategier ser ut beroende på elevers olikheter i resultat i relation till satta mål/genus/ålder. Min tanke är att med hjälp av en kvalitativ intervjuteknik samtala med slumpvis utvalda elever och lärare åk F-9 i kommunen. Jag vill, så förutsättningslöst som möjligt, ställa öppna frågor som bjuder in till ett reflektivt tänk kring skolmatematiken hos respondenterna, i relation till de kompetenser dagens människor behöver för att förstå den värld vi lever i. Ambitionen är att därigenom skapa möjligheter för oss pedagoger att öka vår kunskap om hur dagens elever tänker kring matematiken. I min analys av de kategorier som visar sig i det datainsamlade materialet kommer jag att sätta elevers och lärares tankar i relation till forskningsteorier kring lärandet främst vad gäller matematisk förståelse. Som ett ytterligare steg i arbetet vill jag där efter sätta elevernas tankar i relation till lärarnas didaktiska tänkande utifrån ambitionen att kritiskt titta på om skolans pedagogik har förutsättningar att möta dagens skolelever på ett sätt som gynnar fortsatt utveckling och lärande. De senaste årens nationella och internationella studier av matematisk kunskap hos skolelever (ex PISA, TIMMS m fl) visar på tydliga brister när det gäller våra svenska elevers prestationer inom matematik och naturvetenskap. Min ambition med detta arbete är att hitta fram till pedagogiska strategier i syfte att kunna vara en del i det framtida arbetet med att utveckla det matematiska arbetet vidare i skolan Regler för användande av Forskningsfonden Fonden används för stipendier/bidrag till lärare och annan pedagogisk personal, anställda i kommunen, som ett stöd i bedrivande av forskning/kunskapsutveckling. Medlen ska i normalfallet användas till att ge stipendiaten tid till forskningsarbete. Fonden ska användas för fördjupningar som till art och nivå motsvaras av fördjupningsarbete på kandidat-, magister- eller forskarutbildningsnivå. Forskningen skall ha anknytning till Lidköpings kommun och vara till gagn för skolutvecklingen i kommunen fattar Samverkansgruppen i Barn & Skola beslutet att bevilja undertecknad : - ur förvaltningens forskningsfond. Min plan har varit att under läsåret genomföra den studie som beskrivits ovan. Forskningsrapport

13 1.4.3 Koppling till mål att sträva mot i kursplanen i matematik Förmågor och färdigheter i matematik, enligt kursplanens mål att sträva mot, som vi vill att eleverna ska utveckla? utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och använda matematik i olika situationer inser värdet av och använder matematikens uttrycksformer utvecklar sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande. utvecklar sin förmåga att formulera, gestalta och lösa problem med hjälp av matematik samt tolka, jämföra och värdera lösningarna i förhållande till den ursprungliga problemsituationen. utvecklar sin förmåga att använda enkla matematiska modeller samt kritiskt granska modellernas förutsättningar, begränsningar och användning. Kursplaner och Betygskriterier (2008) 2. INLEDNING Under februari-mars 1993 då jag var anställd som speciallärare på en låg och mellanstadieskola i kommunen roade jag mig med att ställa några olika frågor till eleverna. En av dessa frågor som jag ställde till 109 stycken barn på skolan, samt på ytterligare några skolor i kommunen var: Vad är roligt i skola? (se bilaga 4). Barnen som besvarade den frågan var mellan sex och tio år. Var och en ombads att nämna tre "saker" som är roliga i skolan. Frågan ledde till att barnen sammanlagt nämnde sextiofyra olika roligheter. De aktiviteter som toppade listan följer här: Matte Rast Rita och måla Gymnastik I september månad 1994 frågade jag fyrtiofyra stycken sex och sjuåringar på några olika skolor: Varför är det bra att kunna räkna? Nio av de tillfrågade eleverna svarade då Det vet jag inte (se bilaga 5). I september månad 2003 upprepade jag samma fråga. Denna gång ställdes frågan till trettiotre stycken sex och sjuåringar på två olika skolor. Vid detta tillfälle svarade tre av eleverna Det vet jag inte (se bilaga 6). Forskningsrapport

14 I maj månad 2003 ställde jag samma fråga till tvåhundra elever i årskurs fem. Inte något av barnen valde då att svara Jag vet inte. (se bilaga 7). Fyrtionio av barnen svarade: För då får man ett (bra) jobb. Det lönar sig att kunna räkna i nästan alla jobb. Tjugotvå av barnen svarade: Det blir svårt att klara sig utan matte då man blir äldre. Det är så mycket man kan behöva räkna till. Man behöver kunna räkna för att klara sig i sitt fortsatta liv. Åtta av barnen svarade: Man kanske undrar hur mycket pengar man har i sin ekonomi. Man måste kunna betala räkningar, skatt och hyra och sådana saker. Två av barnen påpekade vikten av att: Man kan hjälpa sina barn med läxan. Ett av barnen sa att Det blir jobbigt på jobbet om du inte kan räkna. Genomgående var det så att barnen svar präglades av tankar kring framtiden. Ett av barnen uttryckte detta så här: För att kunna räkna ut saker i huvudet sedan. Elva av barnen relaterar även till vikten av att kunna räkna för att kunna klara sin skolgång och för att få ett bra jobb. Sammantaget gav barnen följande svar: För annars klarar du inte skolan. Det blir nog lättare att gå på högstadiet om man kan räkna. Man kan få gå om skolan annars. För att bli vad man vill bli. För att få en bra utbildning. Matte är nog det viktigaste ämnet i skolan tror jag. Nittiofyra av barnen fokuserade på vikten av att kunna räkna här och nu i livet: Annars vet man inte ens vad siffror är för något. För att kunna räkna sina pengar. Om man ska ha loppmarknad är det bra att kunna räkna ut alltihop. Då man ska handla t ex köper mat och annat man behöver måste man kunna räkna ut hur mycket det blir tillsammans så att man vet om pengarna räcker. Det är ALLTID bra att kunna räkna. Man behöver det i det dagliga livet. Till exempel om man säljer något och inte har miniräknare. För att kunna klara tråkiga uppgifter lättare. För att kunna räkna poäng i någon sport. För att kunna titta på klockan hur lång tid det tar. Forskningsrapport

15 Några av barnen poängterade att matematiken är ett område som har hög status och som förknippas med att vara intelligent genom att svara att: För att nästan alla andra kan räkna. Man vill ju kunna räkna och inte vara osmart. Matte är nog det viktigaste ämnet i skolan tror jag Två av barnen sa att: Det kommer nog alltid något tillfälle då det är bra att kunna. Lusten och glädjen i matematiken uttrycktes genom att åtta av barnen svarade att: Det är roligt att veta mycket om matte. Ett av barnen uttryckte att: Jag är jätteglad att jag kan räkna Under september månad 2003 ställde jag sedan frågan Vad har du lust att lära dig? (se bilaga 8) till femtiofem barn på två olika skolor. Barnen som besvarade frågan var mellan sex och tretton år. Frågan ledde till att barnen sammanlagt nämnde tjugotvå olika områden som de vill lära sig mer om. Flera av barnen nämnde mer än ett område. Läsa bättre 15 st. Matte/skriva siffror/gånger o sådant/minus/räkna tal/måla de tal som är rätt med kritor 9 st. Skriva fina bokstäver o siffror (ex skrivstil) 6 st. Engelska 6 st. Under september 2003 frågade jag femtiofem barn på två olika skolor: Vad ska jag fråga dig om för att få veta hur du har det i skolan? (se bilaga 9) Barnen som besvarade frågan var mellan sex och tretton år. Nitton av barnen svarade då: Fråga om jag har det roligt/skoj/kul/trevligt/bra i skolan. I det svaret tror jag att kärnan finns till all inlärning och utveckling hos ung som gammal. Forskningsrapport

16 3. LITTERATURÖVERSIKT 3.1 Begreppsdefinitioner Matematik (lat. mathema_tica (ars), av likbetydande grek. math\matik\_ (te_chn\), av ma_th\ma 'kunskap', 'läroämne'), en abstrakt och generell vetenskap för problemlösning och metodutveckling Matematiken är abstrakt: den har frigjort sig från det konkreta ursprunget hos problemen, vilket är en förutsättning för att den skall kunna vara generell, dvs. tillämpbar i en mångfald situationer, men också för att den logiska giltigheten hos resonemangen skall kunna klarläggas. Matematiken är inriktad på studium och uppbyggnad av strukturer av de mest skilda slag, såväl för att lösa speciella problem som för att utveckla allmänna metoder att lösa problem och ange dessa problems begränsningar Att matematik är en vetenskap innebär bl.a. att den uppfyller högt ställda krav på verifierbarhet Slutligen hävdas att matematiken är en vetenskap: trots att det finns tusentals matematiska teorier och många skapas varje år, och trots att det publiceras flera tiotusentals matematiska uppsatser varje år med hundratusentals nya satser av skilda slag och med inriktning mot mycket varierande tillämpningar, utmärks matematiken av en så stark inre enhetlighet och sammanhållning i tillvägagångssätt och angreppsmetoder att det vore oberättigat att tala om annat än en vetenskap (NE 2009). En modern beskrivning av matematiken säger oss att Matematik är konsten att undvika att räkna. När det är som bäst ser man tydliga mönster och förenklar så mycket att det, i slutänden inte finns så mycket kvar att räkna på. Därmed blir matematiken inte så ansträngande. (Adler 2007). Matematik spelar en viktig roll i vårt samhälle. Den kan användas för att studera och analysera samband i omvärlden. Den är också en av våra äldsta vetenskaper. Kraven på matematikkunskaper kommer sannolikt att öka i framtiden - framför allt handlar det om matematisk förståelse, att se mönster och samband och i mindre utsträckning om enkla räknefärdigheter (Engström 1999). Didaktik Didaktik betyder undervisningslära, eller läran om undervisning. Det kan definieras som vetenskapen om alla faktorer som påverkar skolans undervisning och dess innehåll. Ordet kommer av det grekiska ordet för undervisa, didaskein. Didaktik som ämne i lärarutbildning berör vad läraren skall tänka på vid undervisning, dess mål och medel samt sambandet dem emellan. Didaktiken delas in i begreppen allmän didaktik och ämnesdidaktik, till det föregående begreppet räknas allmän forskning kring didaktik, medan till det senare räknas ämnesspecifik didaktik. Forskningsrapport

17 Didaktisk analys Arfwedson (1991) beskriver didaktikens användning i skolan som att den analyserar inlärningssitutionen och utifrån denna analys fattas beslut om hur undervisningen ska bedrivas. Oftast sätter man upp fyra didaktiska kategorier som läraren bör tänka på. Vad ska läras ut? Varför ska det läras ut? Hur ska det läras ut? För vem ska det läras ut? Li Hummelman Didaktisk forskning Arfwedson menar att så gott som all didaktisk forskning är tillämpad forskning. Det betyder att didaktiken försöker få säkrare beslutsunderlag för att bland annat lägga upp undervisning och utforma styrdokument, som läroplaner. Forskningsområdet didaktik omfattar de frågor som finns i skärningspunkten mellan ett specifikt kunskapsområde och lärande i en bestämd miljö. Didaktikens frågor rör både undervisningens design och den enskildes design av sin lärprocess: vad som fokuseras och varför detta innehåll fokuseras, hur lärandet organiseras, hur innehållet medieras, när och var lärandet sker, med vem de olika individerna lär sig och på vilket sätt lärande och kunskapsanvändning bedöms. Didaktiken rymmer även frågor kring lärprocesser och meningsskapande och dess möjlighetsvillkor. Centralt är också frågor som rör pedagogisk dokumentation och bedömning Forskningsrapport

18 3.2 Sammanfattning av tidigare forskning och litteratur. Matematikrelaterade svårigheter Neuropsykolog Björn Adler (2010) anser att problem med matematiken kan ha olika förklaringsgrunder. De existerar ofta i blandformer såsom: Brister i undervisningen Känslomässigas blockeringar Familje- och kulturell tradition Allmänna kognitiva svårigheter Specifika kognitiva svårigheter Oförmåga att räkna Kartläggning av matematiksvårigheter Björn Adler är av åsikten att vanliga matematiktest samt diagnostiska - eller nationella prov är utmärkta kunskapsprov men de fångar inte de olika varianterna av matematiksvårigheter. För att få kunskap om de bakomliggande orsakerna till att eleven har problem med att räkna måste man undersöka de kognitiva byggstenarna. Följande delar undersöks i matematikscreening: Tal och siffror Talbegrepp och antalsuppfattning Schema för tal Arbetsminne Uppmärksamhet/koncentration Taluppfattning Perception Spatial förmåga Planeringsförmåga Tidsuppfattning och tidskänsla Logik och Problemlösning Direkta tecken på dyskalkyli Adler menar att tecken på dyskalkyliska svårigheter kan vara att räkna långsamt och att använda fingrarna som stöd. Om man har haft svårt att lära sig klockan och att förstå pengars värde samt har problem med att lära sig multiplikationstabellerna så kan även dessa problem handla om dyskalkyli. Gunnar Sjöberg har i sin avhandling Om det inte är dyskalkyli - vad är det då? (2006) Umeå universitet, beskrivit den longitudinella studie han har genomfört av elever i matematiksvårigheter. Sjöberg skriver i sin rapport att den relativa samstämmighet som finns kring dyslexibegreppet saknas kring begreppet dyskalkyli men att det råder en stor samstämmighet vad gäller omfattningen av dyskalkyli. Han säger att: Man menar att 4-6 procent av befolkningen är drabbad. Sjöberg säger också i sin rapport att det även råder en samstämmigheten i fråga om vikten av en väl utvecklad minnesfunktion för att klara skolans matematikundervisning. Enligt Sjöberg lyfts en nedsatt minnesfunktion fram av flera forskare som en förklaring till att vissa elever får matematikproblem. Forskningsrapport

19 Sjöberg har i sin studie ställts sig frågan: Varför får eleverna problem med matematiken? Elevens egen berättelse, tillsammans med de klassrumsobservationer som Sjöberg gjort, har varit utgångsmaterialet för resultatredovisningen. Sjöberg har på så sätt kommit fram till att det var uppenbart att eleverna inte alls använde den tid som fanns till förfogande på schemat på särskilt ändamålsenligt sätt. Sjöberg hänvisar till att detta är något som även uppmärksammandes i Skolverkets nationella utvärdering 2003 då ungefär var femte elev uppgav att arbetet kommer igång först långt efter det att lektionen börjat. Sjöberg fann i sin studie att endast vid 43 procent av lektionerna var läraren den som satte upp ramarna för arbetet genom att t ex hålla en genomgång eller på annat sätt tydliggjorde att matematiklektionen nu hade börjat. I genomsnitt försvann nästan fyra minuter av elevernas lektionstid till att komma på plats och påbörja arbetet. Sjöberg menar att det finns forskning som visar att elever i matematikproblem ofta har en låg arbetsinsats under matematiklektionerna beroende på bristfällig motivation. Det finns ett tydligt samband mellan motivation och goda skolprestationer, något som Sjöberg menar också stämmer väl överens med lärarnas intuitiva uppfattning av hur viktiga dessa aspekter är för inlärning. Sjöberg menar att den enskilde elevens låga arbetsinsats blev en tidstjuv tillsammans med det ca 15 % bortfall av undervisningstimmar i matematik som han också kunde konstatera i sin studie. Vad som också framkom i studien var att en majoritet av eleverna i undersökningen påpekade bristen på arbetsro, och att mest drabbad i denna kartläggning föreföll eleven i matematikproblem vara. Sjöberg påpekar att bristen på arbetsro och dess negativa inverkan på undervisningsresultatet har belagts i tidigare forskning. Bland annat lyfter Skolverkets fram detta i en utvärdering från 2003, där eleverna just pekar ut matematikämnet som det stökigaste och oroligaste ämnet i skolan. Sjöberg betonar att även i ett internationellt perspektiv framstår den svenska skolan som orolig och stökig. I TIMMS 2003 placerade sig Sverige tillsammans med Slovakien på en föga smickrande första plats då skolledare ombads bedöma omfattningen av störningar i klassrummet. Sjöbergs studie visade att då eleverna stöter på problem i matematiken söker en majoritet av dem i första hand hjälp hos sina kamrater. Huvuddelen tyckte också att kamraterna frågade dem om hjälp och ungefär 3 av 4 elever upplevde också att andra elever ofta eller ibland rådfrågade dem under matematiklektionerna. Sjöbergs studie visar att ungefär 7 av 10 flickor söker i första hand hjälp hos en kamrat, inte läraren, när de behöver hjälp. Motsvarande siffra för killarna var ungefär 5 av 10. Att ringa in och fastställa det avvikande - skolans bedömning och dokumentation av elever i behov av särskilt stöd Vid Umeå Universitet har Joakim Isaksson (2009) skrivit avhandlingen Spänning mellan normalitet och avvikelse. Isaksson har studerat olika aspekter av skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd. Isakssons övergripande syfte med avhandlingen har varit att analysera det spänningsförhållandet mellan normalitet och avvikelse som kommer till uttryck i skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd. Utifrån ambitionen att öka förståelsen för hur detta spänningsförhållande tar sig uttryck i skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd har avhandlingens delstudier studerat detta på både en policynivå och en lokal praktisk nivå. Forskningsrapport

20 Den förstnämnda nivån anger riktlinjerna och agendan för den senare. Li Hummelman Utifrån de frågeställningar som ställdes i anslutning till syftet har följande resultat framkommit av delstudierna: Skolans målgrupp för stödinsatser har inbegripit elever med olika skolsvårigheter, vilket framgår i olika skolpolitiska dokument. Detta har påverkat rekommendationerna för skolans stödinsatser samt vilka aktörer i skolan som förväntats utföra stödinsatserna I delstudie 1 framkom att förändringarna förstås utifrån kamp om skolsvårigheternas betydelse, vilket får konsekvenser för hur stödinsatserna utformas. I delstudierna 2, 3 och 4 framträder ett individuellt perspektiv på skolsvårigheter som djupt rotat bland skolpersonalen, Detta perspektiv får konsekvenser för utformningen av stödinsatserna. Isakssons erfar även i sin studie att elevers och föräldrars upplevelser av skolans arbete med stödåtgärder präglas av en kamp för erkännande och inkludering. Resultaten visar på den diagnostiska skolkulturens kontraproduktiva effekter för elever och föräldrar. Tre centrala teman framträder i avhandlingen; Hur elever i behov av särskilt stöd konstrueras? Hur skolan hanterar dessa elever med hjälp av särskilda stödinsatser? Vilka effekter de två förstnämnda frågorna får för elever och föräldrar? Dessa tre övergripande teman kan ses i form av ett processperspektiv eftersom elevers avvikelser från det normala först måste konstateras, därefter kan stödinsatser i olika former erbjudas, och därefter kommer elevernas och föräldrarnas upplevelser av stödinsatser och att ha en medicinsk diagnos i skolan in i bilden. Ett centralt tema i avhandlingen är hur elever i behov av särskilt stöd konstrueras, d.v.s. hur de definieras, identifieras och tillskrivs social mening. Detta meningsskapande är något som sker på alla de nivåer som har studerats i avhandlingen, d.v.s. i skolpolitiska dokument, i interaktionen mellan skolans personal, samt i interaktionen mellan skolpersonal och elever och deras föräldrar. Utifrån forskningsmaterialet visade det sig att identifieringen och konstrueringen av elever i behov av särskilt stöd kunde förstås utifrån tre olika modeller som var relaterade till: skolans kunskapsmål elevens sociala situation och anpassningssvårigheter sjukdom/hälsa. De olika modellerna utgjorde utgångspunkter för hur skolpersonalen försökte förstå och förklara olika former av skolsvårigheter. Det innebar även olika kriterier och metoder för identifiering. Forskningsrapport

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation

Läs mer

Kursplanen i ämnet matematik

Kursplanen i ämnet matematik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet matematik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2010 Uppgifter om skolhuvudmannen Kommunens namn (om huvudmannen är en kommun) Borgholms kommun Den

Läs mer

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...

Läs mer

Provbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Totalpoäng Minst 37 poäng Minst 59 poäng Minst 77 poäng Minst 95 poäng Minst 106 poäng

Provbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Totalpoäng Minst 37 poäng Minst 59 poäng Minst 77 poäng Minst 95 poäng Minst 106 poäng Ämnesprovet i matematik i årskurs 6, 2015 Astrid Pettersson och Marie Thisted PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Konstruktionen av de nationella proven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att

Läs mer

Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg

Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg Vad ska man ha matematik till? Vardagslivet Yrkeslivet Skönheten och konsten Underbart att veta att det finns räcker inte det+ LGR11 Undervisningen ska

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning Läsåret 2012/2013 Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Innehåll 1. Kvalitetsutvecklingsplan Planering Uppföljning Utvärdering och utveckling Analys och rapport Kvalitetsredovisning

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Järfälla kommun Rektorn vid Högbyskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Högbyskolan i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Tema: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Plan för matematikutvecklingen

Plan för matematikutvecklingen Plan för matematikutvecklingen i förskola, förskoleklass och skola i Ale kommun Det faktiska matematiska syns i alltsammans. Anne-Marie Körling 2010-10-20 1 Innehåll Allmän del Inledning Vad är det att

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Granskningen genomfördes i tio kommunala

Läs mer

Lokal pedagogisk planering

Lokal pedagogisk planering Lokal pedagogisk planering RO/Skola: Rebbelberga skola Arbetsområde: Taluppfattning Ämne: Matematik Termin/År: ht 2013 Årskurs: 1 Ämnets syfte enligt grundskolans kursplan: Genom undervisningen i ämnet

Läs mer

MATEMATIK A L T E R N A T I V A V E R K T Y G

MATEMATIK A L T E R N A T I V A V E R K T Y G MATEMATIK A L T E R N A T I V A V E R K T Y G DEFINITION MATEMATIK matemati k (latin mathema tica (ars), av likabetydande grekiska mathēmatikē (te chnē), av ma thēma 'kunskap', 'läroämne'), en abstrakt

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut Skolinspektionen 2015-01-26 Pysslingen Förskolor och Skolor AB Rektorn vid Alfaskolan Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Alfaskolan i Solna kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Skolbeslut för grundskola

Skolbeslut för grundskola Skolbeslut 2011-02-18 Dnr 43-2010:2373 Skolbeslut för grundskola efter tillsyn i Lundbyskolan i Örebro kommun Skolbeslut Tillsyn i Lundbyskolan Örebro kommun 2011-02-18 2 (11) Dnr 43-2010:2373 Rektor vid

Läs mer

Elevers kunskapsutveckling i grundskolan

Elevers kunskapsutveckling i grundskolan 2016-11-27 1 (10) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Elevers kunskapsutveckling i grundskolan Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. 2. Utbildningsnämnden

Läs mer

Vilken kursplanskompetens behöver rektor?

Vilken kursplanskompetens behöver rektor? Vilken kursplanskompetens behöver rektor? Vad ville ni rektorer att vi skulle ta upp? Ur utvärderingen Fördjupning av kursplanerna i matematik - bra om vi ligger steget före Kursplanens olika delar - förståelse

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Matematikundervisning genom problemlösning

Matematikundervisning genom problemlösning Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anita Ottosson 0455-30 3621 2012-08-30 ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Enheten för kvalitet

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut 2013-11-12 Estniska Skolan i Stockholm Rektorn vid Estniska Skolan i Stockholm Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Estniska Skolan i Stockholm Stockholms kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

ESLÖVS KOMMUN Bilaga 2 Barn och Familj 2009-09-21. UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 3 våren 2009.

ESLÖVS KOMMUN Bilaga 2 Barn och Familj 2009-09-21. UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 3 våren 2009. ESLÖVS KOMMUN Bilaga 2 Barn och Familj 2009-09-21 UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 3 våren 2009 Västra skolan Resultat på de nationella ämnesproven skolår 3 Eftersom

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

Samband mellan elevers resultat i årskurs 3 och 6

Samband mellan elevers resultat i årskurs 3 och 6 2015-10-23 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Samband mellan elevers resultat i årskurs 3 och 6 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Centralt innehåll. I årskurs 1.3 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

Förebyggande handlingsplan

Förebyggande handlingsplan Förebyggande handlingsplan För elever med läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, matematiksvårigheter och dyskalkyli 2014/2015 Utvärderas och revideras mars 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK 5.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan Mjölby kommun Datum 2009-09-16 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

Dnr :4011. Skolbeslut för fristående grundskola. efter tillsyn av Potentia Education i Håbo kommun

Dnr :4011. Skolbeslut för fristående grundskola. efter tillsyn av Potentia Education i Håbo kommun 2010-04-20 Dnr 44-2009:4011 Skolbeslut för fristående grundskola efter tillsyn av Potentia Education i Håbo kommun Skolbeslut Tillsyn i Potentia Education 2010-04-20 1 (2) Dnr 44-2009:4011 Potentia Education

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Örskolan; förskoleklass samt åk 1-5

Örskolan; förskoleklass samt åk 1-5 Örskolan; förskoleklass samt åk 1-5 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.

Läs mer

Beslut Dnr :4175. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Hannaskolan i Örebro

Beslut Dnr :4175. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Hannaskolan i Örebro Beslut 2011-03-17 Dnr 44-2010:4175 Beslut efter tillsyn av den fristående grundskolan Hannaskolan i Örebro Beslut Tillsyn i Hannaskolan 2011-03-17 2 (7) Dnr 44-2010:4175 Stiftelsen Hannaskolan Tillsyn

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2016:5076 Ösbyskolan AB Org.nr. 556699-4009 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Ösbyskolan belägen i Danderyds kommun 2 (9) Tillsyn i Ösbyskolan har genomfört tillsyn av Ösbyskolan

Läs mer

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan. Utarbetad i april 2015

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan. Utarbetad i april 2015 Matematik - en handlingsplan för grundskolan Utarbetad i april 2015 Reviderad i maj 2016 Förord Då matematikplanen är ett levande dokument revideras den fortlöpande. Revidering maj 2016: Enligt uppdrag

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Mathematics for Teachers in Preeschool and Primary school, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Dnr :563. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Vikskolan i Upplands Väsby kommun

Dnr :563. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Vikskolan i Upplands Väsby kommun Beslut efter tillsyn av den fristående grundskolan Vikskolan i Upplands Väsby kommun Beslut Tillsyn i Vikskolan 1 (3) Magnetica Education AB Box 5017 194 05 Upplands Väsby Tillsyn i Vikskolan Fristående

Läs mer

PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan

PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan LENA ALM 2002 års nationella prov för skolår 5 Här redovisas sammanställningen av lärarenkäter och elevarbeten till femmans ämnesprov i matematik som genomfördes våren 2002. PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan

Läs mer

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3 Bedömningsexempel Matematik årskurs 3 Innehåll Inledning... 3 Bedömning... 3 Exempeluppgifter i årskurs 3, 2010... 5 Skriftliga räknemetoder... 5 Huvudräkning, multiplikation och division... 7 Likheter,

Läs mer

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan Matematik - en handlingsplan för grundskolan april 2015 Inledning Bland förskolans, förskoleklassens och grundskolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever utvecklar god taluppfattning, god

Läs mer

När vi läste Skolverkets rapport Svenska elevers matematikkunskaper

När vi läste Skolverkets rapport Svenska elevers matematikkunskaper Florenda Gallos Cronberg & Truls Cronberg Två perspektiv på att utveckla algebraiska uttryck Svenska elever påstås ha svårt med mönstertänkande. Eller är det så att de inte får lärarledd undervisning i

Läs mer

Resultat från de nationella proven 2015 för årskurs 3, 6 och 9. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg

Resultat från de nationella proven 2015 för årskurs 3, 6 och 9. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg Resultat från de nationella proven 2015 för årskurs 3, 6 och 9. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2016-01-12 Skolverket publicerade i december 2015 resultat från de nationella proven

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) 1 Vasaskolan 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 I vår verksamhetsplan

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola 4 Dnr 43-2015:8971 Linköpings kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Björn kärrskolan belägen i Linköpings kommun 2 (9) Tillsyn i Björnkärrskolan har genomfört tillsyn av Linköpings

Läs mer

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Syfte Denna matematikpolicy är framtagen i syfte att underlätta och säkerställa arbetet med barns och elevers matematiska utveckling på förskolorna och skolorna

Läs mer

Kunskapskrav och nationella prov i matematik

Kunskapskrav och nationella prov i matematik Kunskapskrav och nationella prov i matematik Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson Disposition PRIM-gruppens uppdrag Bedömning Lgr 11 och matematik Det nationella provsystemet PRIM-gruppens

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola en jp Beslut Idunstiftelsen för waldorfpedagogik Org.nr: 802478-2230 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Idunskolan östra Stockholms waldorfskola belägen i Nacka kommun 2 (9) Tillsyn

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Regelbunden tillsyn i Säters kommun Regelbunden tillsyn i Säters kommun Statens skolinspektion Granskning av kvalitet inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Tillsyn över det offentliga skolväsendet, den allmänna förskoleverksamheten

Läs mer

Statens skolverk 106 20 Stockholm

Statens skolverk 106 20 Stockholm Utbildningsdepartementet Regeringsbeslut I:44 2012-03-29 Statens skolverk 106 20 Stockholm U2011/4343/S U2011/7370/GV (delvis) U2012/2103/GV Uppdrag att svara för utbildning Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Lilla Alby skola; förskoleklass samt åk 1-5

Lilla Alby skola; förskoleklass samt åk 1-5 Lilla Alby skola; förskoleklass samt åk 1-5 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.

Läs mer

Resultatrapport 2013: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3

Resultatrapport 2013: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 Barbro Hagberg-Persson, Provansavarig för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 Resultatrapport 2013: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 Från och med

Läs mer

Tummen upp! Matte ÅK 6

Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är

Läs mer

Av kursplanen och betygskriterierna,

Av kursplanen och betygskriterierna, KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet

Läs mer

Örskolan; förskoleklass samt åk 1-4

Örskolan; förskoleklass samt åk 1-4 Örskolan; förskoleklass samt åk 1-4 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.

Läs mer

Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9

Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9 Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende elever, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Järfälla kommun Rektorn vid Skälbyskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Skälbyskolan i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Sankt Anna skola

Regelbunden tillsyn i Sankt Anna skola Regelbunden tillsyn i Söderköpings kommun Sankt Anna skola Dnr 43-2008:657 Regelbunden tillsyn i Sankt Anna skola Förskoleklass Grundskola 1 6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Söderköpings

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fågelås skola i Gate Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Den lässatsning vi startade gav en större

Läs mer

Matematikundervisningen i fokus

Matematikundervisningen i fokus Matematikundervisningen i fokus 8.30-10.00 Föreläsning 10.00-10.30 Kaffe 10.30-11.30 Workshop F-5 i sal 6-9 i sal 11.30-12.00 Återsamling i föreläsningssalen. Utvärdering och avslutning. TIMSS advanced,

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014. Betygsresultat läsåret 2012/13

Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014. Betygsresultat läsåret 2012/13 Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014 Betygsresultat läsåret 2012/13 Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2014 1 PM Utredare Gunnar Högberg 2014-04-22 08-590 978 22 Dnr:

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Remissvar - På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik

Remissvar - På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Katarina Sandberg 2016-11-01 BUN 2016/0859 0480-45 30 03 Barn- och ungdomsnämnden Remissvar - På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning

Läs mer

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola Dir. 2015:35 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En kommitté en skolkommission ska lämna förslag som

Läs mer

Skolbeslut för grundskola

Skolbeslut för grundskola Skolbeslut Rektorn vid Klagshamnsskolan och Strandskolan Limhamn-Bunkeflo stadsdelsfullmäktige Tillsyn i Klagshamnsskolan/Strandskolan 2010-07-01 1 (4) Dnr 43-2009:3755 Skolbeslut för grundskola efter

Läs mer

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Duvboskolan; förskoleklass samt åk 1-5

Duvboskolan; förskoleklass samt åk 1-5 Duvboskolan; förskoleklass samt åk 1-5 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F-3 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F-3 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lyrfågelskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik Skolhuvudmannens namn (gäller kommunala, statliga och fristående huvudmän) Linköpings Kommun Namn på skolhuvudmannens företrädare

Läs mer

Lokal verksamhetsplan BUF

Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling

Läs mer

Skolenkäten våren 2016

Skolenkäten våren 2016 Skolenkäten våren 2016 Enkätresultat för pedagogisk personal gymnasium St Petri skola, Malmö kommun Antal pedagogisk personal: 57 Antal svarande: 41 Svarsfrekvens: 72 procent Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Åstorps kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kvidinge skola belägen i Åstorps kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer