Varför allt detta motstånd?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför allt detta motstånd?"

Transkript

1 En av de mer populära nätburna kurserna är de som handlar om kreativt skrivande. De förekommer ofta i kurs- och studieförbundsprogram inom folkbildningen. Ett skäl är att skrivarkurser lämpar sig så väl i ett textbaserat media som en digital lärplattform. Ett annat att det nätbaserade skrivandet hamnar så starkt i fokus och inte i personen bakom skrivandet. Elisabet Norin, med många års erfarenhet av traditionella på platsskrivarkurser förestår numera en skrivarkurs på distans. De negativa reaktionerna bland kolleger och andra på att skrivarkursen bedrivs på distans förvånar och förbryllar artikelförfattaren som reflekterar över orsakerna. Varför allt detta motstånd? Elisabet Norin Jag arbetar sedan drygt två år tillbaka med en distanskurs i skönlitterärt skrivande på en folkhögskola i södra Sverige. Deltagarna går kursen ett eller två år. De är 24 till antalet, uppdelade i tre grupper. Senaste läsåret fanns 2,5 sökande per plats, vilket får betraktas som bra. Avhoppen är jämförelsevis få. Orsakerna är ofta ändrad livssituation: arbete, barn, etc. Ibland har vi kunnat fylla tomma platser med reserver eller sena sökande. Vi har två obligatoriska helgträffar på skolan per år och ger också möjlighet till någon extraträff om önskemål finns. Vår plattform är FirstClass. Skolans IT-ansvariga sköter inloggning och tillsammans introducerar vi den under starthelgen. Grupperna har deadlines en gång i månaden. Deltagarna lägger upp texter som läses och kommenteras i den lilla gruppen enligt en särskild metodmodell som också introduceras under starthelgen. Deltagare som av någon anledning inte kan närvara på den fysiska träffen får personlig handledning via telefon och mejl för att komma igång med arbetet. Varje grupp har sju deadlines under året. Inför sluthelgen lämnas större redigerade textpartier som behandlas i seminarieform. Förutom textmappar finns ett forum för varje grupp, samt ett gemensamt forum. Kursen bygger alltså helt och hållet på deltagarnas egen produktion av studiematerial och på att de är aktiva i arbetet som följer på varje deadline. Kursen tar ungefär 80% av min heltid i anspråk. Väcker starka reaktioner För mig som har arbetat länge inom folkbildningen, men också inom kommunal vuxenutbildning och högskola är det riktigt förvånande att formen för kursen väcker så starka reaktioner. Mest och värst från kollegor inom skolvärlden. Vad gör du om du inte har några lektioner?, undrar de, i bästa fall förvånat. Andra fnyser över folk som får betalt för att sitta hemma, ifrågasätter om ITstödda kurser hör hemma inom folkbildningen eller brer ut sig högljutt över det där Internet. Jag tvingas ofta försvara arbetet och kursen. Formen är ju optimal för en skrivarkurs! När allt kommer omkring handlar det skönlitterära skrivandet om att sitta på sin rumpa i timmar och skriva och läsa, det senare en annan sida av samma mynt. Det handlar i arbetet om att både släppa fram de kreativa flödena och vässa sitt tänkande och att kunna växla mellan dessa båda kranar. Kursen blir ett sätt för deltagarna att möta likasinnade för djupare diskussioner och utbyte av erfarenheter inom konstarten. De får en första intresserad och kunnig läspublik till sina texter i vardande. Det är inget nytt, så har blivande författare gjort i århundraden. Skillnaden är att vi gör det via ett relativt nytt redskap som kopplar ihop oss på ett mycket smidigare sätt än konventionell brevväxling, telefonsamtal eller videoinspelningar. Det ensamma skrivandet motiverar inte heller att man sitter i ett klassrum tillsammans på samma klockslag.

2 Distansen är själva möjligheten Det öppnar för människor som annars inte skulle ha någon möjlighet att gå en sån här kurs: Vi har i kursen haft deltagare som levt i Sydafrika, Berlin, Paris och i glesbygd i nordligaste Sverige. Andra har rest runt i Indien och Latinamerika under året och utan problem gjort en fullgod insats i kursen. Åldersspridningen är stor: från 19 år och upp till år. Utbildningsbakgrunden varierar från gymnasieskola till högre akademiska utbildningar. Flertalet är kvinnor inget ovanligt i kultursammanhang. Få har annan etnisk bakgrund än den svenska, men de finns. Några uppbär studiemedel, andra arbetar deltid för sin försörjning. Någon har funktionshinder. Några skriver väldigt målmedvetet för en framtida utgivning, andra skriver av andra och personliga skäl. (Det förra är kanske att betrakta som en anomali: digital kurs för konventionell bokutgivning!) Kritiken har, som sagt, förundrat mig. Själv har jag nog hela tiden sett det som att jag breddat mitt pedagogiska och metodiska tänkande och mitt arbetssätt inte valt bort, utan till. Aldrig sett en motsättning till konventionellt lärande och undervisning, utan det IT-stödda arbetet som ett komplement. Varje deltagare skriver runt tecken i kommentarer till varandra, motsvarande tvåtredjedelsstorlek av en roman. Jag skriver runt tecken vilket motsvarar två romaner i omfång. Jag läser allt deras material. De läser en tredjedel av allt som skrivs. Ifrågasättandet från omgivningen har resulterat i att jag som nog ganska omedvetet gått in i denna arbetssituation kommit att söka förståelse för både lärprocesserna och min egen roll som lärare. Vad är det som andra lärare upplever så hotande i den här formen? Har det med själva strukturen i kursen att göra? Att vad som helst kan hända, eller att allt flyter runt och saknar struktur? Att det som förmedlas inte är riktiga kunskaper? När allt kommer omkring har vi ju varken kurslitteratur eller föreläsningar. Å andra sidan granskar jag och deltagarna sammanlagt runt 1,2 miljoner tecken per år, ned till minsta kommatecken. Det motsvarar fem normaltjocka romaner i omfång. Varje deltagare skriver runt tecken i kommentarer till varandra, motsvarande tvåtredjedelsstorlek av en roman. Jag skriver runt tecken vilket motsvarar två romaner i omfång. Jag läser allt deras material. De läser en tredjedel av allt som skrivs. För att få syn på vad rädslan kan handla om ansluter jag mig till det nationella Nätverket för digitala lärresurser, vars mål är att digitala lärresurser ska bli en naturlig del av den dagliga verksamheten i Utbildningssverige (http://ndl.cfl.se/huvudsida). Jag åker på nätverksträff i Stockholm. En av gästerna är Roger Säljö, professor i pedagogisk psykologi vid Göteborgs universitet. Säljö är bland annat vetenskaplig ledare för LearnIT, KK-stiftelsens forskningsprogram för studier av sambandet mellan lärande och informationsteknik inom samhälle, organisationer och på individnivå. (www.learnit.org.gu.se) För många är han mest känd som författare till uppskattade boken Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. När skriftspråket uppfanns för 2500 år sedan innebar det inte att man slutade prata med varandra, säger Säljö, apropå den kritik som framförs mot IT i skolan. Argumentet är förintande. IT och pedagogiken som växer fram utifrån dessa nya och andra förutsättningar är något mer och något annat inte samma sak som, inte istället för.

3 Det ideologiska arvet Vid ett tillfälle nämner Säljö även kort folkbildningen och den historiska pedagogiska synen hos oss som en antirörelse, en protest mot det allmänna skolsystemet. Arvet är en av anledningarna till den klyvnad som nu finns inom folkbildningen inför digitala kurser och läromedel. Och visst som de flesta inom folkbildningen är jag medveten om folkrörelsearvet. Jag har också arbetat mycket utifrån den grunden och tycker om den: Det goda sokratiska samtalet som förs i en liten grupp inom fyra väggar skapar en känsla av exklusivitet. Det är högst tilltalande. Så det ideologiska arvet skulle kunna förklara en del av ifrågasättandet jag möter. Men inte allt. En del av de kritiska rösterna har såvitt jag vet inga som helst rötter i folkrörelserna. I pausen nämner jag motsättningarna och ifrågasättandena kort till Ronny Schueler som administrerar på FirstClass och han säger: Det är väl rädsla. Ja, motstånd bygger ofta på rädsla. Men rädsla för vad? Arbetssättet har faktiskt medfört att jag inte längre presenterar mig som lärare för nya deltagare jag är handledare. Det är ett mer adekvat och konkret begrepp. För år sedan diskuterade man datorn som det som skulle komma att ersätta allt annat. Man förutspådde det papperslösa kontoret. Datorn skulle ersätta både böckerna och läraren. Lever kritikerna kvar i det idémässiga eftersläpet? Den digitala tekniken är generisk, dvs. det skapade stimulerar till nytt skapande hela min kurs bygger på det, utan detta faller den helt samman. Datorerna oavsett var de står i världen fungerar som kommunikationsmedel mellan människor, de kopplar samman oss 25 personer varje läsår, över gränser av alla slag. I grunden är också arbetssättet och formerna tämligen demokratiska. Bara genom mitt namn kan jag särskiljas på Folkbildningsnätet, jag har ingen egen ikon som heter Lärarens kateder/arbetsrum där jag låser in mig. Jag är inte markerad med fetstil eller särskild färg. Jag finns på samma strukturella nivå som deltagarna. Enda orättvisan i sammanhanget är att jag inte lämnar några texter för kommentarer. Å andra sidan skriver jag respons på allas texter och handleder inte bara det litterära skrivandet utan också deras kommentarer till varandra. Där kommer mina specialkunskaper och min långa erfarenhet in som professionella verktyg. Arbetssättet har faktiskt medfört att jag inte längre presenterar mig som lärare för nya deltagare jag är handledare. Det är ett mer adekvat (och konkret!) begrepp. Att ta någon i handen och gå innebär att dela ett stycke väg tillsammans, bredvid varandra. Det är inte heller så att kommunikationen är enkelriktad: att jag har kunskap som ska tryckas in i elevhuvuden. Tvärtom: många av de här människorna skriver gudomliga texter, vars språk och innehåll jag aldrig kommer att komma i närheten av i mitt eget skrivande. Det är en ynnest att få ta del av deras skapandeprocesser, att bruka min analytiska förmåga och mina kunskaper för att spegla och uppmuntra deras arbete. Kursens form bidrar också till att problem läggs på bordet på ett annat sätt än vad som många gånger är fallet i en konventionell grupp i en klassrumssituation. Under vintern belystes detta genom ett nödrop i ett av forumen. Det kom från A.: Är det nån av er som har nåt bra tips på vad man gör när man tappar ork/lust/intresse för sitt projekt? När man sitter där framför datorn och försöker skriva vidare om de karaktärer man vid det laget tycker sig känna så väl, men istället börjar tankarna vandra till en helt annan berättelse? Ska man, ännu en gång, lämna ifrån sig en oavslutad historia och fortsätta mot nya, vad man hoppas ska bli grönare, betesmarker? / /

4 Jag har haft det här dilemmat ganska länge nu. Jag hade en period tidigt i höstas när det kändes som om orden bara rann ur mig, och jag skrev hur mycket som helst. Men sen saktade det ner, och till slut tog det stopp. / / Det brukar alltid sluta på det här viset för mig, jag ger upp trots att jag tycker om handlingen, och jag har många halva alster i datorn sedan tidigare. / / Hur kommer jag igång igen? Jag svarar uppmuntrande, med min erfarenhet av både eget och andras skrivande, ger tips. Men sen börjar det hända saker. B. är först att höra av sig: en sak som jag kom att tänka på är att göra berättelsen synlig. Att helt enkelt lägga beslag på en vägg där hemma och nåla upp texten. Allt. Om man har en roman på gång kan det ju behövas ett sort vardagsrum (ha ha ha), eller så skissar jag upp det i övergångar scener handlingsförlopp och uppbrott. Sen ser jag bara på texten. Och det har alltid hänt att jag tydligt upptäckt de där hålen och behoven av en övergång eller upptäckt att en plantering saknats. Och i och med det är jag igång och noterar denna brist som snart blir allt fler och vips så får jag nya bilder i huvudet när jag försöker att lösa det där och det för mig in i textarbetet igen. C. ger filosofiskt stöd utifrån liknande erfarenheter: Jag har funderat lite över detta själv på sista tiden. I höstas strandade jag i ett projekt som jag hade hållit på med ett drygt år. Jag upplevde samma saker som du beskriver och efter ett tag bestämde jag mig för att börja med något nytt. Eftersom detta var det tredje längre projektet som jag lagt åt sidan så är jag mer inne på att det är min inställning till skrivandet snarare än att berättelsen som sådan inte skulle hålla i längden./ / Motståndet är nog mer av en rädsla; en rädsla över att tappa kontrollen, över att all min tid jag har lagt ut skall ha varit förgäves. D. hör av sig: Stillestånd är början på något nytt invävt i det som varit, brukar jag säga till mig själv när jag känner en total brist på energi och engagemang i det jag skriver. I Julia Camerons böcker om skrivande och kreativitet hittar jag mycket tröst och inspiration. En övning som jag uppskattar är att jag ser en berättare framför mig. Jag sitter ute, under ett träd. Försommarsolen värmer och vi är många som samlats på denna plats för att lyssna. Berätta för mig om... Där sätter jag ned pennan och talar om/skriver ned vilken berättelse jag vill höra, riktat till berättaren. Förlösande! Jag önskar dig lycka till och om det är till hjälp för dig så ska du absolut veta att i den situationen du beskriver är du absolut i sällskap med flera! Allt detta med uppföljande kommentarer och ett varmt och glatt tackmejl från A. äger rum under tre dygns tid. Några veckor senare kommer en eftersläntrande kommentar från E: Jag känner ända in i rötterna vad du pratar om. Tillståndsläget är det mest förlamande som följer en över allt i sömn, dröm, vaka, skratt, tårar. Det värsta för min del är att det naggar på mitt självförtroende. Jag känner mig usel och läser fel i kommentarer om min text osv. Det finns väl inga totala recept. Men det stod i någon bok jag läste att man tömmer sig och då måste komma på något att fylla sig med utan att haka upp sig på att det är tomt. Efter många misslyckanden kom jag på ett sätt som passar mig och har hjälpt över vissa svackor. / / Det har också satt igång processer och så småningom har skrivarlusten kommit tillbaka.

5 Sammantaget ger alla de här kommentarerna och erfarenheterna mycket mer än vad jag som sakkunnig lärare kan bidra med själv. Interaktionen mellan oss sex personer befäster känslan av att vi är en grupp där man har omsorg om varandra och varandras kreativitet och texter i tillblivelse. A. är inte rädd att be om stöttning hon vänder sig till alla, öppet, och de visar sin empati. Låt oss nu säga att vi har en precis likadan situation på en vanlig kurs IRL men med en annan elev, X. X har skrivkramp och får inget gjort. Han lämnar inte in några texter vid deadline. Jag blir sur på honom, men säger inget först, tolkar det som en tillfällig svacka när allt kommer omkring sitter han ju med på lektionerna. Efter en tid tar jag honom åt sidan och frågar vad det handlar om. Eventuellt öppnar han sig (eller inte och då är vi direkt i en återvändsgränd) och jag kan, med min erfarenhet, hjälpa honom att lösa krampen. Eller inte. För mina idéer kanske inte alls passar X arbetssätt och personlighet. Lång tid har hunnit förflyta, kanske veckor eller månader, under vilken X också börjar slarva med sina kommentarer av de andras texter. Kanske blir han ifrågasatt av de andra eleverna som håller sig passiva och förväntar sig att jag ska göra något åt saken. Hans självförtroende blir till slut naggat i kanten och han börjar undvika mig och lektionerna. Han hoppar av. Det blir tydligt att strukturen och kommunikationsvägarna kan påverka öppenhet och förtroende. På tåget hem från nätverksträffen i Stockholm trillar polletten ned. Och jag tänker att jamen så är det naturligtvis. Här ligger förmodligen rädslans grund för de kritiska. Läraren är inte längre auktoriteten i fokus i den här typen av lärmiljöer. Inte längre gurun i klassrummet, den genom vilken allting sker. Jag har inte total kontroll över vad som händer och måste inse att jag inte alltid vet bäst och mest. Man lär så länge man har elever är ett lärarrumsskämt, men här ligger det verkligen något i det. Jag måste vara flexibel, helt enkelt. Professionell, med lite ödmjukhet. Å andra sidan kommer deltagarna i vår kurs inte undan. Om deras bidrag till veckans arbete inte ligger i sin mapp kl 8 på måndagsmorgonen måste jag söka dem och be dem lägga upp sin text omgående. Samma sak med deras responser. Gruppens hela arbete och situation får slagsida och utarmas om deadline inte hålls. Kursinnehållet är självbärande utan aktivitet ingen kurs. Detta jämfört med en vanlig dag i skolan där någons frånvaro inte innebär något alls för någon annan. Lektionerna rullar vidare enligt schemat. Vad vi sysslar med på den IT-stödda distanskursen är alltså en form av studier som förenar både det individuella och s k collaborative learning. Digital lärmiljö som gamla tiders bygemenskap Här ligger förmodligen rädslans grund för de kritiska. Läraren är inte längre auktoriteten i fokus i den här typen av lärmiljöer. Inte längre gurun i klassrummet, den genom vilken allting sker. Min sambo är medlem i Nätverket för digitala lärresurser sedan länge och vi fortsätter dagens diskussioner om IT och lärande under hela hemresan. Han reflekterar över vinterns kurser där han via en learning community fortbildat lärare i PIM (praktisk IT- och mediekompetens). Kompetensspridningen och -delningen har i dessa grupper blivit en självklar och naturlig del av vardagen. Där kan man vara frågvis och nyfiken, pröva idéer och diskutera även andra pedagogiska frågor än kursinnehållet. Han prövar idén på mig om att digitala lärmiljöer motsvarar gamla tiders erfarenhetsdelande inom en bygemenskap. Riktningen i överförandet av information och kunskap går sidledes mellan människor som bidrar med sina olikheter som komplement, inte uppifrån och ned. En bild av det skulle visa en väv med de olika inblandade personerna som fästpunkter. Tanken är intressant.

6 Anna Åkerfeldt, som arbetar som projektassistent inom forskargruppen Didaktik och Design vid Lärarhögskolan i Stockholm, talade på träffen om studierna av interaktionen mellan människa, miljö och digitala läromedel. I presentationen på webbplatsen (www.didaktikdesign.nu) skriver hon om grunden för sitt val: Jag ville få ökad kunskap om digitala läromedel för att själv kunna skapa läromedel som hade större fokus på pedagogiska aspekter och inte fascineras av vad tekniken kunde åstadkomma. Här hittar jag ytterligare en ledtråd till kritikernas rädsla: Att de inte förstår att det är riktiga människor som har en kärlek och fallenhet till skriftspråket som sitter vid sina datorer och skriver och läser, utan på ett oklart sätt har en föreställning om att det är maskiner typ borrmaskiner eller elvispar som kommunicerar med varandra. Och då kan man ju verkligen fundera över om det är något som ska finnas inom folkbildningen.

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning

Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning Med Learnifys enkla verktyg kan du och dina elever skapa och publicera egna digitala lärresurser, starta bloggar för till exempel tema, laborationer

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Talängslan något vi inte kan blunda för

Talängslan något vi inte kan blunda för Hjälp dina elever och studenter att behärska sin ängslan för att tala inför publik. av Ulrika Axelsson Talängslan något vi inte kan blunda för JAG FÅR PANIK och börjar svettas, blir röd i ansiktet och

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Digitala studiematerial

Digitala studiematerial folkbildning.net 02-03-26 07.30 Sida 97 Digitala studiematerial av Ingemar Svensson & Tore Persson Iden moderna webbaserade självstudievärlden finns pedagogen bara med i kursutvecklingsfasen. Han anger

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om drömmar Hej! Nu har du nått halvvägs in i kursen och viktigast är att du har startat upp ditt skrivande

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Vårdutbildningar. som ger dig möjligheter. Studera i grupp. Studera på distans. Studera flexibelt - individuella upplägg.

Vårdutbildningar. som ger dig möjligheter. Studera i grupp. Studera på distans. Studera flexibelt - individuella upplägg. Gymnasial vuxenutbildning Vårdutbildningar som ger dig möjligheter Studera i grupp Studera på distans Studera flexibelt - individuella upplägg Studera effektivt Studera för framtiden Falun@svok.se Västra

Läs mer

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med

Läs mer

Alla elever ska bli Kunskapsvinnare!

Alla elever ska bli Kunskapsvinnare! KUNSKAPSVINNARE Vad är Kunskapsvinnare? Varje skola är unik och behöver göra sin digitala resa i den takt som passar skolans organisation bäst. Vårt utbildningskoncept Kunskapsvinnare möter och utgår från

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B 1 Respondent 2 Researcher A 3 Researcher B Fråga A = 4 första frågorna, Frågor B = nästa 3 frågor, endast nummer = fråga 1-17, Övr 1 osv = frågor från intervjuare utanför frågeguide Rad Person Text Fråga

Läs mer

JAK Distans - Kursplan

JAK Distans - Kursplan JAK Distans - Kursplan Varmt välkommen att delta på JAK Distans! En grundkurs om som folkrörelse och bank samt om våra idéer för ekologisk, rättvis och räntefri ekonomi. Kursen sker i samverkan med Åredalens

Läs mer

Thomas Pihl 2013. Frontermanual. för studerande vid Forum Ystad

Thomas Pihl 2013. Frontermanual. för studerande vid Forum Ystad Thomas Pihl 2013 Frontermanual för studerande vid Forum Ystad Innehåll Fronter... 2 Inloggning... 2 Komplettera användaruppgifter... 4 Anpassa Min sida... 5 Verktygen på Min sida... 6 Notiser & E-post...

Läs mer

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Tema: Deltagare: Nätbaserad undervisning Seminariet är ett inspirations- och samarbetsmöte mellan de tre grupperna. Finlandssvenskt

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Vårdutbildningar. som leder till arbete. Studera i grupp. Studera på distans

Vårdutbildningar. som leder till arbete. Studera i grupp. Studera på distans Vårdutbildningar som leder till arbete Studera i grupp Studera på distans Studera flexibelt - individuella upplägg Studera effektivt Studera för framtiden Svensk Vård & Kompetensutveckling vardkompetens@svok.se

Läs mer

Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser.

Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser. Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser. 1. IKT-pedagogisk översiktskurs 2. IKT-pedagogik 3. Från teori till praktik; den digitala lärmiljön 4. Kursproduktion 5. Planera och

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

PIM Examination 5. Inspirationsmaterial för elever och pedagoger. Filmskapande i PhotoStory 3

PIM Examination 5. Inspirationsmaterial för elever och pedagoger. Filmskapande i PhotoStory 3 PIM Examination 5 Inspirationsmaterial för elever och pedagoger Filmskapande i PhotoStory 3 Innehållsförteckning Inledning... 3 Hämta programmet... 4 Steg 1 hämta och fixa dina bilder... 5 Steg 2 skriv

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Hoppa till... Exportera till Excel

Hoppa till... Exportera till Excel Hoppa till... Startsida TFEMoodle Forskning Samverkan Om universitetet TFEMoodle LinSA, del 3 Återkopplingar Återkoppling HT11 Uppdatera Återkoppling Översikt Redigera komponenter Mallar Analys Visa inlägg

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012

Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012 - 1 - Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012 Inledning Skolan skall möta de förändringar som sker i samhället när det gäller nya strukturer för information och kommunikation. En viktig uppgift

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org En kort vägledning för vuxna Ta del av mer råd och tips kring ungas användning av nätet på www.surfalugnt.se 2015 ConnectSafely.org Fem vanliga frågor från vuxna om Instagram 1. Varför gillar tonåringar

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Supplemental Instruction - Projektplan

Supplemental Instruction - Projektplan Supplemental Instruction - Projektplan Fredrik Härlin 19 mars 2012 1 Inledning och bakrund Supplemental Instruction är en alternativ och kompletterande inlärningsform där en äldre student (SI-ledare) vägleder

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

KLARA LIVET LÄRARHANDLEDNING NIO STÄRKANDE ÖVNINGAR

KLARA LIVET LÄRARHANDLEDNING NIO STÄRKANDE ÖVNINGAR KLARA LIVET LÄRARHANDLEDNING NIO STÄRKANDE ÖVNINGAR 1 OM KLARA LIVET Den mobilanpassade webbplatsen Klara LIVET är ett stöd för elever som vill utmana sig själva och träna sig i att må bättre. Webbplatsen

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs har bedrivits i sex år, varav fem (2008-2012) med statliga bidrag för Basfärdigheter Läsa Skriva Räkna. Arbetet har

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik

Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik Varför ska vi bedöma bilder och hur kan vi som fotografer utvecklas av det? Sammanställt av Eds Fotoklubb www.edsfotoklubb.se Frågan varför och hur vi

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät.

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. I mitten på höstterminen 2011 svarade PIM-examinatorerna på några frågor om hur de upplevt PIM-arbetet hitintills på sin skola. Det var frågor riktade

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Kortfattad slutsummering, arbetsgrupp Kollegial Mötesplats Konkreta förslag på verksamhet, service och tjänster, kompetens och nyckeltal

Kortfattad slutsummering, arbetsgrupp Kollegial Mötesplats Konkreta förslag på verksamhet, service och tjänster, kompetens och nyckeltal FÖRUTSÄTTNINGAR Arbetsgruppen har nedan identifierat ett antal förutsättningar för att föreslagna aktiviteterna och struktur ska kunna genomföras och svara upp mot kvalitetskriterierna: Avstämning av medlemmens

Läs mer

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN ATT GÖRA EN SKILLNAD SOM GÖR EN SKILLNAD Lin Education lever efter mantrat Att göra en skillnad som gör en skillnad. För oss är det inte tekniken som utvecklar skolan, snarare är det så att förändrad pedagogik

Läs mer

Uppgift 19 Internet och kommunikation

Uppgift 19 Internet och kommunikation Uppgift 19 Internet och kommunikation A Fiktiv kurs Bakgrund Läsåret 11/12 ansvarade jag för en kommunikationsutbildning för särskolans personal i 4 nordupplandkommuner. Kursinnehållet var kommunikationsstrategier

Läs mer

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84 Inledning Det som är viktigt att förstå när det gäller grafräknare, och TI s grafräknare i synnerhet, är att de inte bara är räknare, dvs beräkningsmaskiner som underlättar beräkningar, utan att de framför

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Olle Findahl, Svenskarna och Internet 2010 År efter år fortsätter Sverige att ligga i den

Läs mer

Hur använder du som elev Fronter?

Hur använder du som elev Fronter? Hur använder du som elev Fronter? Fronter är en lärplattform. Det är ett digitalt verktyg som du som elev ska använda dig av för att hitta uppgifter, länkar och dokument från alla dina lärare, lämna in

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen.

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen. När ska vi som kollegor ge varandra feedback? Generellt Det kan finnas naturliga orsaker till beteendet så man behöver kanske inte ge feedback till allt. Man måste också bedöma läget angående dagsformen

Läs mer

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning Pedagogiska krav och supportorganisation Oktober 2004 Bakgrund... 2 Nätbaserad utbildning... 2 Sammanställning av pedagogiska krav på LMS för Malmö högskola

Läs mer

Lidingö Lotta Armijo Holmberg & Anja Norell

Lidingö Lotta Armijo Holmberg & Anja Norell Jacob Jacob har flera nära kompisar. De hänger mycket både i skolan och på fritiden, har många gemensamma intressen och har jättekul tillsammans. Jacobs familj tycker det är konstigt att de flesta av kompisarna

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Moodle på Åsö för lärare

Moodle på Åsö för lärare Moodle på Åsö för lärare När du skapat ett konto på Moodle är det dags att skapa en kurs. Surfa i exempelvis Firefox till: http://asovux.se/~moodle2 Givetvis kan du nå Moodle via Åsö webbsida om du föredrar

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning som fokuserar samspelet mellan

Läs mer

IKT-strategi. för Åtvidabergs kommuns grundskolor och förskolor

IKT-strategi. för Åtvidabergs kommuns grundskolor och förskolor IKT-strategi för s grundskolor och förskolor Innehållsförteckning Inledning Tidsperspektiv Oberoende av device, tid och rum Kvantitet kontra kvalitet Ledarskap Kompetensutveckling Entreprenöriellt lärande

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem.

Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem. Kap 03.indd 444 KAPITEL TRE Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem. Gadgetar och den nya Sidpanelen är nog mina favoriter bland de nya funktionerna i Windows Vista.

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Ansvarig lärare: Andréa Mannberg 1. Deskriptiv statistik Descriptive Statistics N Min Max Mean Std. Deviation Vilket betyg vill du ge kursen som helhet?

Läs mer