Varför allt detta motstånd?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför allt detta motstånd?"

Transkript

1 En av de mer populära nätburna kurserna är de som handlar om kreativt skrivande. De förekommer ofta i kurs- och studieförbundsprogram inom folkbildningen. Ett skäl är att skrivarkurser lämpar sig så väl i ett textbaserat media som en digital lärplattform. Ett annat att det nätbaserade skrivandet hamnar så starkt i fokus och inte i personen bakom skrivandet. Elisabet Norin, med många års erfarenhet av traditionella på platsskrivarkurser förestår numera en skrivarkurs på distans. De negativa reaktionerna bland kolleger och andra på att skrivarkursen bedrivs på distans förvånar och förbryllar artikelförfattaren som reflekterar över orsakerna. Varför allt detta motstånd? Elisabet Norin Jag arbetar sedan drygt två år tillbaka med en distanskurs i skönlitterärt skrivande på en folkhögskola i södra Sverige. Deltagarna går kursen ett eller två år. De är 24 till antalet, uppdelade i tre grupper. Senaste läsåret fanns 2,5 sökande per plats, vilket får betraktas som bra. Avhoppen är jämförelsevis få. Orsakerna är ofta ändrad livssituation: arbete, barn, etc. Ibland har vi kunnat fylla tomma platser med reserver eller sena sökande. Vi har två obligatoriska helgträffar på skolan per år och ger också möjlighet till någon extraträff om önskemål finns. Vår plattform är FirstClass. Skolans IT-ansvariga sköter inloggning och tillsammans introducerar vi den under starthelgen. Grupperna har deadlines en gång i månaden. Deltagarna lägger upp texter som läses och kommenteras i den lilla gruppen enligt en särskild metodmodell som också introduceras under starthelgen. Deltagare som av någon anledning inte kan närvara på den fysiska träffen får personlig handledning via telefon och mejl för att komma igång med arbetet. Varje grupp har sju deadlines under året. Inför sluthelgen lämnas större redigerade textpartier som behandlas i seminarieform. Förutom textmappar finns ett forum för varje grupp, samt ett gemensamt forum. Kursen bygger alltså helt och hållet på deltagarnas egen produktion av studiematerial och på att de är aktiva i arbetet som följer på varje deadline. Kursen tar ungefär 80% av min heltid i anspråk. Väcker starka reaktioner För mig som har arbetat länge inom folkbildningen, men också inom kommunal vuxenutbildning och högskola är det riktigt förvånande att formen för kursen väcker så starka reaktioner. Mest och värst från kollegor inom skolvärlden. Vad gör du om du inte har några lektioner?, undrar de, i bästa fall förvånat. Andra fnyser över folk som får betalt för att sitta hemma, ifrågasätter om ITstödda kurser hör hemma inom folkbildningen eller brer ut sig högljutt över det där Internet. Jag tvingas ofta försvara arbetet och kursen. Formen är ju optimal för en skrivarkurs! När allt kommer omkring handlar det skönlitterära skrivandet om att sitta på sin rumpa i timmar och skriva och läsa, det senare en annan sida av samma mynt. Det handlar i arbetet om att både släppa fram de kreativa flödena och vässa sitt tänkande och att kunna växla mellan dessa båda kranar. Kursen blir ett sätt för deltagarna att möta likasinnade för djupare diskussioner och utbyte av erfarenheter inom konstarten. De får en första intresserad och kunnig läspublik till sina texter i vardande. Det är inget nytt, så har blivande författare gjort i århundraden. Skillnaden är att vi gör det via ett relativt nytt redskap som kopplar ihop oss på ett mycket smidigare sätt än konventionell brevväxling, telefonsamtal eller videoinspelningar. Det ensamma skrivandet motiverar inte heller att man sitter i ett klassrum tillsammans på samma klockslag.

2 Distansen är själva möjligheten Det öppnar för människor som annars inte skulle ha någon möjlighet att gå en sån här kurs: Vi har i kursen haft deltagare som levt i Sydafrika, Berlin, Paris och i glesbygd i nordligaste Sverige. Andra har rest runt i Indien och Latinamerika under året och utan problem gjort en fullgod insats i kursen. Åldersspridningen är stor: från 19 år och upp till år. Utbildningsbakgrunden varierar från gymnasieskola till högre akademiska utbildningar. Flertalet är kvinnor inget ovanligt i kultursammanhang. Få har annan etnisk bakgrund än den svenska, men de finns. Några uppbär studiemedel, andra arbetar deltid för sin försörjning. Någon har funktionshinder. Några skriver väldigt målmedvetet för en framtida utgivning, andra skriver av andra och personliga skäl. (Det förra är kanske att betrakta som en anomali: digital kurs för konventionell bokutgivning!) Kritiken har, som sagt, förundrat mig. Själv har jag nog hela tiden sett det som att jag breddat mitt pedagogiska och metodiska tänkande och mitt arbetssätt inte valt bort, utan till. Aldrig sett en motsättning till konventionellt lärande och undervisning, utan det IT-stödda arbetet som ett komplement. Varje deltagare skriver runt tecken i kommentarer till varandra, motsvarande tvåtredjedelsstorlek av en roman. Jag skriver runt tecken vilket motsvarar två romaner i omfång. Jag läser allt deras material. De läser en tredjedel av allt som skrivs. Ifrågasättandet från omgivningen har resulterat i att jag som nog ganska omedvetet gått in i denna arbetssituation kommit att söka förståelse för både lärprocesserna och min egen roll som lärare. Vad är det som andra lärare upplever så hotande i den här formen? Har det med själva strukturen i kursen att göra? Att vad som helst kan hända, eller att allt flyter runt och saknar struktur? Att det som förmedlas inte är riktiga kunskaper? När allt kommer omkring har vi ju varken kurslitteratur eller föreläsningar. Å andra sidan granskar jag och deltagarna sammanlagt runt 1,2 miljoner tecken per år, ned till minsta kommatecken. Det motsvarar fem normaltjocka romaner i omfång. Varje deltagare skriver runt tecken i kommentarer till varandra, motsvarande tvåtredjedelsstorlek av en roman. Jag skriver runt tecken vilket motsvarar två romaner i omfång. Jag läser allt deras material. De läser en tredjedel av allt som skrivs. För att få syn på vad rädslan kan handla om ansluter jag mig till det nationella Nätverket för digitala lärresurser, vars mål är att digitala lärresurser ska bli en naturlig del av den dagliga verksamheten i Utbildningssverige (http://ndl.cfl.se/huvudsida). Jag åker på nätverksträff i Stockholm. En av gästerna är Roger Säljö, professor i pedagogisk psykologi vid Göteborgs universitet. Säljö är bland annat vetenskaplig ledare för LearnIT, KK-stiftelsens forskningsprogram för studier av sambandet mellan lärande och informationsteknik inom samhälle, organisationer och på individnivå. (www.learnit.org.gu.se) För många är han mest känd som författare till uppskattade boken Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. När skriftspråket uppfanns för 2500 år sedan innebar det inte att man slutade prata med varandra, säger Säljö, apropå den kritik som framförs mot IT i skolan. Argumentet är förintande. IT och pedagogiken som växer fram utifrån dessa nya och andra förutsättningar är något mer och något annat inte samma sak som, inte istället för.

3 Det ideologiska arvet Vid ett tillfälle nämner Säljö även kort folkbildningen och den historiska pedagogiska synen hos oss som en antirörelse, en protest mot det allmänna skolsystemet. Arvet är en av anledningarna till den klyvnad som nu finns inom folkbildningen inför digitala kurser och läromedel. Och visst som de flesta inom folkbildningen är jag medveten om folkrörelsearvet. Jag har också arbetat mycket utifrån den grunden och tycker om den: Det goda sokratiska samtalet som förs i en liten grupp inom fyra väggar skapar en känsla av exklusivitet. Det är högst tilltalande. Så det ideologiska arvet skulle kunna förklara en del av ifrågasättandet jag möter. Men inte allt. En del av de kritiska rösterna har såvitt jag vet inga som helst rötter i folkrörelserna. I pausen nämner jag motsättningarna och ifrågasättandena kort till Ronny Schueler som administrerar på FirstClass och han säger: Det är väl rädsla. Ja, motstånd bygger ofta på rädsla. Men rädsla för vad? Arbetssättet har faktiskt medfört att jag inte längre presenterar mig som lärare för nya deltagare jag är handledare. Det är ett mer adekvat och konkret begrepp. För år sedan diskuterade man datorn som det som skulle komma att ersätta allt annat. Man förutspådde det papperslösa kontoret. Datorn skulle ersätta både böckerna och läraren. Lever kritikerna kvar i det idémässiga eftersläpet? Den digitala tekniken är generisk, dvs. det skapade stimulerar till nytt skapande hela min kurs bygger på det, utan detta faller den helt samman. Datorerna oavsett var de står i världen fungerar som kommunikationsmedel mellan människor, de kopplar samman oss 25 personer varje läsår, över gränser av alla slag. I grunden är också arbetssättet och formerna tämligen demokratiska. Bara genom mitt namn kan jag särskiljas på Folkbildningsnätet, jag har ingen egen ikon som heter Lärarens kateder/arbetsrum där jag låser in mig. Jag är inte markerad med fetstil eller särskild färg. Jag finns på samma strukturella nivå som deltagarna. Enda orättvisan i sammanhanget är att jag inte lämnar några texter för kommentarer. Å andra sidan skriver jag respons på allas texter och handleder inte bara det litterära skrivandet utan också deras kommentarer till varandra. Där kommer mina specialkunskaper och min långa erfarenhet in som professionella verktyg. Arbetssättet har faktiskt medfört att jag inte längre presenterar mig som lärare för nya deltagare jag är handledare. Det är ett mer adekvat (och konkret!) begrepp. Att ta någon i handen och gå innebär att dela ett stycke väg tillsammans, bredvid varandra. Det är inte heller så att kommunikationen är enkelriktad: att jag har kunskap som ska tryckas in i elevhuvuden. Tvärtom: många av de här människorna skriver gudomliga texter, vars språk och innehåll jag aldrig kommer att komma i närheten av i mitt eget skrivande. Det är en ynnest att få ta del av deras skapandeprocesser, att bruka min analytiska förmåga och mina kunskaper för att spegla och uppmuntra deras arbete. Kursens form bidrar också till att problem läggs på bordet på ett annat sätt än vad som många gånger är fallet i en konventionell grupp i en klassrumssituation. Under vintern belystes detta genom ett nödrop i ett av forumen. Det kom från A.: Är det nån av er som har nåt bra tips på vad man gör när man tappar ork/lust/intresse för sitt projekt? När man sitter där framför datorn och försöker skriva vidare om de karaktärer man vid det laget tycker sig känna så väl, men istället börjar tankarna vandra till en helt annan berättelse? Ska man, ännu en gång, lämna ifrån sig en oavslutad historia och fortsätta mot nya, vad man hoppas ska bli grönare, betesmarker? / /

4 Jag har haft det här dilemmat ganska länge nu. Jag hade en period tidigt i höstas när det kändes som om orden bara rann ur mig, och jag skrev hur mycket som helst. Men sen saktade det ner, och till slut tog det stopp. / / Det brukar alltid sluta på det här viset för mig, jag ger upp trots att jag tycker om handlingen, och jag har många halva alster i datorn sedan tidigare. / / Hur kommer jag igång igen? Jag svarar uppmuntrande, med min erfarenhet av både eget och andras skrivande, ger tips. Men sen börjar det hända saker. B. är först att höra av sig: en sak som jag kom att tänka på är att göra berättelsen synlig. Att helt enkelt lägga beslag på en vägg där hemma och nåla upp texten. Allt. Om man har en roman på gång kan det ju behövas ett sort vardagsrum (ha ha ha), eller så skissar jag upp det i övergångar scener handlingsförlopp och uppbrott. Sen ser jag bara på texten. Och det har alltid hänt att jag tydligt upptäckt de där hålen och behoven av en övergång eller upptäckt att en plantering saknats. Och i och med det är jag igång och noterar denna brist som snart blir allt fler och vips så får jag nya bilder i huvudet när jag försöker att lösa det där och det för mig in i textarbetet igen. C. ger filosofiskt stöd utifrån liknande erfarenheter: Jag har funderat lite över detta själv på sista tiden. I höstas strandade jag i ett projekt som jag hade hållit på med ett drygt år. Jag upplevde samma saker som du beskriver och efter ett tag bestämde jag mig för att börja med något nytt. Eftersom detta var det tredje längre projektet som jag lagt åt sidan så är jag mer inne på att det är min inställning till skrivandet snarare än att berättelsen som sådan inte skulle hålla i längden./ / Motståndet är nog mer av en rädsla; en rädsla över att tappa kontrollen, över att all min tid jag har lagt ut skall ha varit förgäves. D. hör av sig: Stillestånd är början på något nytt invävt i det som varit, brukar jag säga till mig själv när jag känner en total brist på energi och engagemang i det jag skriver. I Julia Camerons böcker om skrivande och kreativitet hittar jag mycket tröst och inspiration. En övning som jag uppskattar är att jag ser en berättare framför mig. Jag sitter ute, under ett träd. Försommarsolen värmer och vi är många som samlats på denna plats för att lyssna. Berätta för mig om... Där sätter jag ned pennan och talar om/skriver ned vilken berättelse jag vill höra, riktat till berättaren. Förlösande! Jag önskar dig lycka till och om det är till hjälp för dig så ska du absolut veta att i den situationen du beskriver är du absolut i sällskap med flera! Allt detta med uppföljande kommentarer och ett varmt och glatt tackmejl från A. äger rum under tre dygns tid. Några veckor senare kommer en eftersläntrande kommentar från E: Jag känner ända in i rötterna vad du pratar om. Tillståndsläget är det mest förlamande som följer en över allt i sömn, dröm, vaka, skratt, tårar. Det värsta för min del är att det naggar på mitt självförtroende. Jag känner mig usel och läser fel i kommentarer om min text osv. Det finns väl inga totala recept. Men det stod i någon bok jag läste att man tömmer sig och då måste komma på något att fylla sig med utan att haka upp sig på att det är tomt. Efter många misslyckanden kom jag på ett sätt som passar mig och har hjälpt över vissa svackor. / / Det har också satt igång processer och så småningom har skrivarlusten kommit tillbaka.

5 Sammantaget ger alla de här kommentarerna och erfarenheterna mycket mer än vad jag som sakkunnig lärare kan bidra med själv. Interaktionen mellan oss sex personer befäster känslan av att vi är en grupp där man har omsorg om varandra och varandras kreativitet och texter i tillblivelse. A. är inte rädd att be om stöttning hon vänder sig till alla, öppet, och de visar sin empati. Låt oss nu säga att vi har en precis likadan situation på en vanlig kurs IRL men med en annan elev, X. X har skrivkramp och får inget gjort. Han lämnar inte in några texter vid deadline. Jag blir sur på honom, men säger inget först, tolkar det som en tillfällig svacka när allt kommer omkring sitter han ju med på lektionerna. Efter en tid tar jag honom åt sidan och frågar vad det handlar om. Eventuellt öppnar han sig (eller inte och då är vi direkt i en återvändsgränd) och jag kan, med min erfarenhet, hjälpa honom att lösa krampen. Eller inte. För mina idéer kanske inte alls passar X arbetssätt och personlighet. Lång tid har hunnit förflyta, kanske veckor eller månader, under vilken X också börjar slarva med sina kommentarer av de andras texter. Kanske blir han ifrågasatt av de andra eleverna som håller sig passiva och förväntar sig att jag ska göra något åt saken. Hans självförtroende blir till slut naggat i kanten och han börjar undvika mig och lektionerna. Han hoppar av. Det blir tydligt att strukturen och kommunikationsvägarna kan påverka öppenhet och förtroende. På tåget hem från nätverksträffen i Stockholm trillar polletten ned. Och jag tänker att jamen så är det naturligtvis. Här ligger förmodligen rädslans grund för de kritiska. Läraren är inte längre auktoriteten i fokus i den här typen av lärmiljöer. Inte längre gurun i klassrummet, den genom vilken allting sker. Jag har inte total kontroll över vad som händer och måste inse att jag inte alltid vet bäst och mest. Man lär så länge man har elever är ett lärarrumsskämt, men här ligger det verkligen något i det. Jag måste vara flexibel, helt enkelt. Professionell, med lite ödmjukhet. Å andra sidan kommer deltagarna i vår kurs inte undan. Om deras bidrag till veckans arbete inte ligger i sin mapp kl 8 på måndagsmorgonen måste jag söka dem och be dem lägga upp sin text omgående. Samma sak med deras responser. Gruppens hela arbete och situation får slagsida och utarmas om deadline inte hålls. Kursinnehållet är självbärande utan aktivitet ingen kurs. Detta jämfört med en vanlig dag i skolan där någons frånvaro inte innebär något alls för någon annan. Lektionerna rullar vidare enligt schemat. Vad vi sysslar med på den IT-stödda distanskursen är alltså en form av studier som förenar både det individuella och s k collaborative learning. Digital lärmiljö som gamla tiders bygemenskap Här ligger förmodligen rädslans grund för de kritiska. Läraren är inte längre auktoriteten i fokus i den här typen av lärmiljöer. Inte längre gurun i klassrummet, den genom vilken allting sker. Min sambo är medlem i Nätverket för digitala lärresurser sedan länge och vi fortsätter dagens diskussioner om IT och lärande under hela hemresan. Han reflekterar över vinterns kurser där han via en learning community fortbildat lärare i PIM (praktisk IT- och mediekompetens). Kompetensspridningen och -delningen har i dessa grupper blivit en självklar och naturlig del av vardagen. Där kan man vara frågvis och nyfiken, pröva idéer och diskutera även andra pedagogiska frågor än kursinnehållet. Han prövar idén på mig om att digitala lärmiljöer motsvarar gamla tiders erfarenhetsdelande inom en bygemenskap. Riktningen i överförandet av information och kunskap går sidledes mellan människor som bidrar med sina olikheter som komplement, inte uppifrån och ned. En bild av det skulle visa en väv med de olika inblandade personerna som fästpunkter. Tanken är intressant.

6 Anna Åkerfeldt, som arbetar som projektassistent inom forskargruppen Didaktik och Design vid Lärarhögskolan i Stockholm, talade på träffen om studierna av interaktionen mellan människa, miljö och digitala läromedel. I presentationen på webbplatsen (www.didaktikdesign.nu) skriver hon om grunden för sitt val: Jag ville få ökad kunskap om digitala läromedel för att själv kunna skapa läromedel som hade större fokus på pedagogiska aspekter och inte fascineras av vad tekniken kunde åstadkomma. Här hittar jag ytterligare en ledtråd till kritikernas rädsla: Att de inte förstår att det är riktiga människor som har en kärlek och fallenhet till skriftspråket som sitter vid sina datorer och skriver och läser, utan på ett oklart sätt har en föreställning om att det är maskiner typ borrmaskiner eller elvispar som kommunicerar med varandra. Och då kan man ju verkligen fundera över om det är något som ska finnas inom folkbildningen.

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande. 1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Vilka förändringar har utvecklingsarbetet medfört gällande undervisning och/eller klassrumsorganisation? Jag tycker att eleverna har kommit igång

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

MBT och gruppbehandling

MBT och gruppbehandling MBT och gruppbehandling Grupperna är centrala i MBT Det är inte så att individualterapin är det viktiga i MBT och grupperna utfyllnad. Tvärtom: patienterna har mer grupp än individualterapi. MBT innehåller

Läs mer

Välkommen till Skrivarlinjen på distans. En broschyr från Sörängens folkhögskola

Välkommen till Skrivarlinjen på distans. En broschyr från Sörängens folkhögskola Välkommen till Skrivarlinjen på distans En broschyr från Sörängens folkhögskola Skrivarlinje på distans Ettårig heltidsutbildning i kreativt skrivande på Sörängens folkhögskola. Vill du ägna ett år till

Läs mer

Minnesanteckningar från nätverksträffen för pedagogisk dokumentation

Minnesanteckningar från nätverksträffen för pedagogisk dokumentation Minnesanteckningar från nätverksträffen för pedagogisk dokumentation 160429 Vi välkomnas till skattkistan på ett härligt sätt där material fanns estetiskt uppdukat till oss Eva har konstruerat en vävram

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Vårdutbildningar. som ger dig möjligheter. Studera i grupp. Studera på distans. Studera flexibelt - individuella upplägg.

Vårdutbildningar. som ger dig möjligheter. Studera i grupp. Studera på distans. Studera flexibelt - individuella upplägg. Gymnasial vuxenutbildning Vårdutbildningar som ger dig möjligheter Studera i grupp Studera på distans Studera flexibelt - individuella upplägg Studera effektivt Studera för framtiden Falun@svok.se Västra

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Textsamtal utifrån skönlitteratur

Textsamtal utifrån skönlitteratur Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur

Läs mer

Om mig själv. Spellararen.se. Felix Gyllenstig Serrao. Förstelärare, projektledare och bloggare. Arbetar som förstelärare på Frölundaskolan i Göteborg

Om mig själv. Spellararen.se. Felix Gyllenstig Serrao. Förstelärare, projektledare och bloggare. Arbetar som förstelärare på Frölundaskolan i Göteborg Om mig själv Felix Gyllenstig Serrao Förstelärare, projektledare och bloggare Arbetar som förstelärare på Frölundaskolan i Göteborg Har arbetat i Flexgruppen i Askim-Frölunda-Högsbo, Göteborg med elever

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan

Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan Emma Olsson Ida Persson Samhällsvetarprogrammet för lärande, utveckling och kommunikation 2008-06-02 Inledning När

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Elever som zappar skolan 131011

Elever som zappar skolan 131011 Elever som zappar skolan 131011 Projekt på Almåsskolan 2007-2010 Titti Ljungdahl Skolutvecklare Bakgrund Våren 2007 c:a 10 elever med mycket stor frånvaro, de flesta flickor. Tidigare skolgång hade fungerat

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med

Läs mer

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Utvärdering Lärande med stöd av IKT vt-10

Utvärdering Lärande med stöd av IKT vt-10 Utvärdering Lärande med stöd av IKT vt-10 1. Hur bedömer du som helhet kursens kvalitet? ( 1 anger lägsta betyg, anger högsta betyg) Fråga 1 Fråga 1 Motivering: Bl a jätteintressant att träffa folk från

Läs mer

Thomas Pihl Frontermanual för studerande vid Forum Ystad

Thomas Pihl Frontermanual för studerande vid Forum Ystad Thomas Pihl 2007 Frontermanual för studerande vid Forum Ystad Innehåll Fronter...2 Inloggning...2 Ändra användaruppgifter...4 Anpassa Min sida...5 Verktygen på Min sida...6 Notiser...7 Mitt arkiv...9 Fronter

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström Bättre svenska Ingesunds folkhögskola 2012-12-27 Hans Hellström hans.hellstrom.ingesund@folkbildning.net 0703-927599 2. Projektets syfte Projektets huvudsakliga syfte var tvådelat. Dels ville vi pröva

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn

Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn Till läraren Det här är en lärarhandledning för dig som vill arbeta med Stig Dagermans novell Nattens lekar. Handledningen

Läs mer

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar 1 Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Skapandet av en byggelibygghörna på förskolan blev inte bara en plats för konstruktion.

Läs mer

Reviderad pedagogisk metodik

Reviderad pedagogisk metodik Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning

Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning Med Learnifys enkla verktyg kan du och dina elever skapa och publicera egna digitala lärresurser, starta bloggar för till exempel tema, laborationer

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta

Läs mer

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning

Läs mer

Studiehandledning för kursen - Undervisning och lärande för hållbar utveckling, 7,5 hp

Studiehandledning för kursen - Undervisning och lärande för hållbar utveckling, 7,5 hp Studiehandledning för kursen - Undervisning och lärande för hållbar utveckling, 7,5 hp Kursen ges helt på distans vilket betyder att vi endast kommer att mötas på internetbaserade media. Det övergripande

Läs mer

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap Simon klarade skolan mot alla odds Fotografering, ljud- eller bildinspelning under föreläsningen är inte tillåtet. Presentationen är skyddad enligt upphovsrättslagen

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Boken handlar om: Olle är åtta år. Han är kär i Isa. Amir och Olle går i samma klass. Amir är också kär i Isa. Båda två tror, att Isa är kär i just honom. En dag kommer de båda, samtidigt, till

Läs mer

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4

Läs mer

Projektet 2014 från ax till limpa!

Projektet 2014 från ax till limpa! Projektet 2014 från ax till limpa! Syfte: Att dela med oss av våra erfarenheter och beskriva vårt förhållningssätt i mötet med barn med så kallade problemskapande och annorlunda beteenden för att skapa

Läs mer

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL Didaktik - vad är det? Anja Thorsten, IBL Skapa relationer Undervisa Instruera Leda grupper Vara en förebild Trösta Uppmuntra Förklara Vad behöver en lärare kunna? Administrera Bedöma Planera Sitt ämne

Läs mer

Kursutvärdering Digital kompetens/it-ämnen vt11

Kursutvärdering Digital kompetens/it-ämnen vt11 Kursutvärdering Digital kompetens/it-ämnen vt11 Digital kompetens och lärande/it-ämnen vt11 Results of survey Startade: June 1, 2011 Avslutad: June 30, 2011 Svarsfrekvens: 11% ( 9 / 84 ) Cambros elektroniska

Läs mer

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om drömmar Hej! Nu har du nått halvvägs in i kursen och viktigast är att du har startat upp ditt skrivande

Läs mer

Att planera entreprenöriellt

Att planera entreprenöriellt Malmö högskola Entreprenöriellt lärande VT2014 Rikard Linde Att planera entreprenöriellt Utan motstånd Att arbeta med entreprenöriellt lärande i skolan har i kursen beskrivits lite som en kamp. Jag har

Läs mer

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Du har kanske redan träffat Emil eller kanske kommer du att göra det i framtiden. Han (han kan också

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Thomas Pihl 2013. Frontermanual. för studerande vid Forum Ystad

Thomas Pihl 2013. Frontermanual. för studerande vid Forum Ystad Thomas Pihl 2013 Frontermanual för studerande vid Forum Ystad Innehåll Fronter... 2 Inloggning... 2 Komplettera användaruppgifter... 4 Anpassa Min sida... 5 Verktygen på Min sida... 6 Notiser & E-post...

Läs mer

Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål

Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Föreläsningar som ger resultat: Med denna skrift vill vi på Hungerprojektet visa vad vi gjorde med de medel fick från Forum Syd, genom Sida, för

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Textning av avsnitt 4, Skolverkets poddradio 2016

Textning av avsnitt 4, Skolverkets poddradio 2016 1 (5) Textning av avsnitt 4, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om hat på nätet. Medverkande är Johnny Lindqvist

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Efter fem tsunamier av motstånd

Efter fem tsunamier av motstånd Efter fem tsunamier av motstånd När forskningen kom till Fittjaskolan gjorde lärarna motstånd. Stå kvar! sade forskaren till rektorn. Och idag är forskningen förankrad och lärarna kan se sig som lärande.

Läs mer

JAK Distans - Kursplan

JAK Distans - Kursplan JAK Distans - Kursplan Varmt välkommen att delta på JAK Distans! En grundkurs om som folkrörelse och bank samt om våra idéer för ekologisk, rättvis och räntefri ekonomi. Kursen sker i samverkan med Åredalens

Läs mer

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät.

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. I mitten på höstterminen 2011 svarade PIM-examinatorerna på några frågor om hur de upplevt PIM-arbetet hitintills på sin skola. Det var frågor riktade

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Period 3-4, VT2006 Distans, nät

Period 3-4, VT2006 Distans, nät SAMMANSTÄLLNING 1 (10) DESIGN OCH KONSTRUKTION AV ANVÄNDARGRÄNSSNITT 5P Period 3-4, VT2006 Distans, nät Sammanfattning: Engagerade och engagerande lärare. föreläsningar och bra med projekt för att tillämpa

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Utveckla din IT- kompetens

Utveckla din IT- kompetens Utveckla din IT- kompetens PIM www.pim.skolutveckling.se PIM PIM Praktisk IT och Mediekompetens Arbetar du i förskola eller skola och vill utveckla ditt arbete med IT i verksamheten? PIM - www.pim.skolutveckling.se

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén

Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén Se Tranströmer Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selén Se Tranströmer dikter och bilder för samtal om dikt och liv Samtalshandledningen vill ge inspiration och idéer för det goda, fördjupande

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Projektmaterial OM LÄRANDE PÅ DISTANS. Runö folkhögskola

Projektmaterial OM LÄRANDE PÅ DISTANS. Runö folkhögskola Projektmaterial GEMENSAM REFLEKTION OM LÄRANDE PÅ DISTANS Runö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Skriv ner din upplevelse under visualiseringen: bilder, känslor eller ord som kommer från din inrementor.

Skriv ner din upplevelse under visualiseringen: bilder, känslor eller ord som kommer från din inrementor. Din inrementor Den inrementorn är en 20 år äldre, visare version av dig. Allteftersom du får en levande känsla för denna äldre, visare och mer autentisk version av dig själv, kommer du märka att hon existerar

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en Studie- och yrkesvägledarexamen på Stockholms universitet, tar vägen efter utbildningen. 2013 gjordes

Läs mer

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012 Läsåret 2011/2012 Arbetsplan Förskola/skola och hem - visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolan personal och barnens familjer - föra fortlöpande

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleverna. Undervisningen

Läs mer

➍ Mötas, lyssna och tala

➍ Mötas, lyssna och tala ➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att

Läs mer

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II 1 ( 6) THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II Sändlista Kurskod Examinator Mathias Henningsson Miguel Giménez Johan Holtström THFR41 Miguel Giménez Kursen gavs Årskurs 2 Termin Period 2 Kursens

Läs mer

Digitala studiematerial

Digitala studiematerial folkbildning.net 02-03-26 07.30 Sida 97 Digitala studiematerial av Ingemar Svensson & Tore Persson Iden moderna webbaserade självstudievärlden finns pedagogen bara med i kursutvecklingsfasen. Han anger

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen. Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter

Läs mer