Vi skärgårdsbor VALNUMMER. Läs om Riksdagspartiernas svar på tio skärgårdsfrågor SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND. Tidningen från Skärgårdarnas Riksförbund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vi skärgårdsbor VALNUMMER. Läs om Riksdagspartiernas svar på tio skärgårdsfrågor SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND. Tidningen från Skärgårdarnas Riksförbund"

Transkript

1 Vi skärgårdsbor Nr 3, september 2014 Tidningen från Skärgårdarnas Riksförbund VALNUMMER Läs om Riksdagspartiernas svar på tio skärgårdsfrågor SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

2 Rönnskär Foto: Eva Widlund Den 14:e september Det är dagen då det är val till riksdag, landsting och kommun. Oavsett utgången innebär det att maktapparaten ruskas om och nya personer dyker upp som beslutsfattare. Det ligger i valets natur. Vi vet att vi kommer att möta nya ansikten i korridorerna. Skärgårdsbornas speciella frågor brukar inte synas på dagordningarna i dessa tider. Ändå är det så att många av problemen kring arbete, boende och service måste lösas med hjälp av stat och kommun. Både för att värna om en året runt levande skärgård men också för att kunna utveckla och hantera möjligheterna för många att komma ut som besökare samtidigt som man värnar om den unika natur- och kulturmiljön. Inför valet har vi ställt tio frågor till dagens riksdagspartier. Alla har svarat och ni kan läsa svaren i detta nummer av Vi Skärgårdsbor. Vi kan se att det finns ett skärgårdsintresse hos alla partierna och det blir en bra utgångspunkt för samarbete under den kommande mandatperioden. Frågorna vi har ställt kring våra centrala teman; arbete, boende och service, är utvalda för att de har stor aktualitet för oss och att de är viktiga för att skärgården och dess befolkning ska kunna stärkas och inte avvecklas. Som en extra dimension vill vi också visa en demokratisk process i det lilla formatet. Det gäller det lokala valet på Kosteröarna. Valet av den lokala Kosternämnden är resultatet av en lång process för att få en dialog med myndigheterna från en starkare lokal plattform. Snart lägger sig röken efter alla val och vi får veta vilka som blir ledamöter av den nya riksdagen. Vår tro är att riksdagen den kommande mandatperioden ytterligare kommer att stärka sin ställning på regeringens bekostnad. Mycket tyder ju på att det blir en minoritetsregering. En av våra främsta uppenbara uppgifter efter valet blir därför att kontakta alla riksdagspartierna och få kontakt med de av deras ledamöter som vill engagera sig även i skärgårdsfrågorna. Bengt Almkvist ordförande Nr 3, september 2014 Tidningen producerad av Skärgårdarnas Riksförbund. Utkommer med fyra nummer per år. Ansvarig utgivare Bengt Almkvist, ordf SRF Redaktion Eva Widlund Foto Om inte annat anges Eva Widlund Postadress Södra Vinön 112, Vinön Redaktionens e-postadress Framsida Spång i Trolska skogen. Foto: Lennart Andersson Förbundets e-postadress Hemsida Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker 2014 ISSN SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND 2 Vi Skärgårdsbor nr 3 september 2014

3 Vad vill politikerna med skärgården? Tio frågor från Skärgårdarnas Riksförbund Grundsund Foto: Eva Widlund Inför årets val till riksdag, kommun och landsting i september har vi ställt tio frågor till de politiska partierna i riksdagen. Vi valde frågor som har stor aktualitet och fordrar snara lösningar för att skärgården och dess fasta befolkning ska ges möjligheter att utvecklas och inte avvecklas. Vi har fått in svar från alla riksdagspartier, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Nya Moderaterna och Sverigedemokraterna. På följande sidor besvaras frågor kring Bostäder, skatter och strandskydd Den omdiskuterade strandskyddslagen Är en levande skärgård ett riksintresse? Fiskeförvaltning, lokalt och regionalt Fiske av ål Bredband till skärgårdborna Småskaligt skärgårdsjordbruk Fjärrundervisning, en möjlighet för skärgårdsskolorna Mikroproduktion av förnybar el BOSTÄDER, SKATTER OCH STRANDSKYDD Fastighetspriserna stiger i skärgårdarna. Reglerna kring strandskydd har ytterligare begränsat möjligheterna även för skärgårdens fastighetsägare att lösa generationsväxlingar och företagsutveckling. Näringslivsutveckling är i lag förbjudet som skäl för undantag från strandskyddet i skärgårdarna från norska gränsen till Forsmark. Resultatet blir att det är allt svårare för unga familjer att skaffa en bostad och utveckla företag i skärgårdarna. Fastighetstaxeringen finns kvar trots att den inte används för någonting som har med avgifter eller beskattning att göra. Det finns därför en stor oro att så fort valet är över kommer vi tillbaka till frågor om ändrad beskattning av fastigheter. Alla dessa frågor utgör stora problem när man behöver gynnsamma, förutsägbara och trygga förhållanden för skärgårdsborna. Vi Skärgårdsbor nr 3 september

4 1. Vill Ert parti införa en fastighetsskatt baserad på taxeringsvärden? VÄNSTERPARTIET Vänsterpartiet vill att fastighetsskatten ska vara mer rättvis än idag. Därför föreslår vi dels att fastighetsskatten för hyreslägenheter tas bort och dels att fastighetsskatten för villor med ett taxeringsvärde över 3 miljoner kronor (motsvarar marknadsvärde på ca 4,5 miljoner) höjs. Samtidigt utökar vi begränsningsregeln i fastighetsskatten till att gälla alla. På så sätt behöver personer med låga inkomster inte drabbas så hårt om deras hus ligger i ett attraktivt område med höga taxeringsvärden, exempelvis i skärgården. FOLKPARTIET Nej. Vi står bakom dagens system. KRISTDEMOKRATERNA Nej. Det var tack vare Kristdemokraterna som fastighetsskatten avskaffades. Nya MODERATERNA SOCIALDEMOKRATERNA Nej. Vi vill inte förändra beskattningen av fastigheter. MILJÖPARTIET Nej CENTERPARTIET Nej, vi vill inte införa en sådan skatt. Nej. Under föregående mandatperiod avskaffade Moderaterna och Alliansen fastighetsskatten och ersatte den med en lägre fastighetsavgift. Den gamla skatten saknade folkligt stöd samt fungerade på ett sätt som gjorde att den boende inte kunde påverka den egna situationen märkbart. Människor som valt att investera och spara i eget boende drabbades på ett orättfärdigt sätt. SVERIGEDEMOKRATERNA Nej, en sådan skatt vill vi inte införa. 2. Vill Ert parti införa en förmögenhetsskatt där fastigheters taxeringsvärden räknas in? Vi är positiva till ett införande av en förmögenhets skatt men har i dagsläget inget sådant förslag. Nej. Vi drev på för att avskaffa förmögenhetsskatten och vill inte återinföra den. Nej Nej. Vi vill avskaffa taxeringssystemet så att krånglet för småhusägare minskar och boendebeskattning som baseras på marknadsvärde försvåras för framtiden. Nej Nej. Vi vill inte införa någon typ av förmögenhetsskatt. Nej, vi vill inte införa någon förmögenhetsskatt. Nej, en sådan skatt vill vi inte införa. 3. Vill Ert parti medverka till strandskyddslagen ändras så att näringslivsutveckling blir ett godkänt skäl för dispens Nej. Vi anser att landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS- områden) är tillräckligt. Den ändring som nyligen gjordes innebär att en kommun i översiktsplanen kan markera områden viktiga för landsbygdsutveckling som undantagna från strand skydd. Vi är beredda att se över strandskyddslagen ännu en gång om det visar sig att dessa ändringar inte fungerat som det är tänkt. Nej 4 Vi Skärgårdsbor nr 3 september 2014 Vi vill öka kommunernas möjligheter att bevilja dispenser. Det är för svårt och krångligt att få bygglov i strandnära lägen. Det är viktigt att det går att bygga och utnyttja de attraktiva lägen vi har i sjönära lägen, men vi vill också värna strandskyddet i de mest exploaterade områdena. Strandskyddet är en viktig lagstiftning som garanterar rätten för allmänheten att ta sig till strandområden, som skyddar växter och djur och därmed stärker den biologiska mångfalden. Idag omfattar strandskyddet nästintill varje bäck, dike och sjö i hela landet. Det innebär stora pro-

5 blem för många av Sveriges landsbygdskommuner vars möjlighet att bygga i strandnära därmed begränsas. Det är rimligt att reglerna tillämpas med anpassning till att verkligheten ser annorlunda ut på Västkusten jämfört med i Norrlands inland. Det ska vara enklare att få bygga strandnära i landsbygdsområden med lågt exploateringstryck, samtidigt som restriktivitet fortsatt ska råda i områden med högt exploateringstryck. Folkpartiet medverkade i hög grad till vi fick nya strandskyddsregler som tillämpats sedan 2009 där syftet låg i linje med detta. Det är viktigt med uppföljning så att avsikten med lagstiftningen får genomslag. Kristdemokraterna vill ha en grundlig översyn av strandskyddsbestämmelserna framför allt för att underlätta byggandet av strandnära boende i mindre tätbefolkade delar av landet. Även i exploaterade delar av landet, såsom i Stockholms skärgård, innebär dagens tillämpning att äganderätten ibland får en alltför svag ställning, även mot bakgrund av den restriktivitet som är befogad med hänsyn till förvaltarskapstanken och friluftslivet. När bestämmelserna ses över bör en sådan aspekt som näringslivsutveckling ingå. För Nya Moderaterna är det viktigt att strandskyddslagstiftningen fyller sitt syfte, det vill säga att den värnar den biologiska mångfalden i särskilt skyddsvärda områden. Samtidigt ska den inte hindra byggnation och näringslivsutveckling i mindre skyddsvärda områden. Därför har vi tillsammans med Alliansen gjort det enklare att få dispens från strandskyddet när man vill bygga på mark vid sjöar eller dammar som inte är större än 1 hektar samt vid vattendrag som är upp till 2 meter breda. Vi hoppas att det ska leda till en mer ändamålsenlig tillämpning av lagstiftningen som tar hänsyn till både miljön och enskilda markägares rättigheter och behov. Vi vill att beslutsmakten i så stor utsträckning som möjligt ska ligga på kommunnivå. SKÄRGÅRD AV RIKSINTRESSE När frågor om bevarande och exploatering skall avgöras sker avvägningen mellan olika intressen kopplade till de så kallade riksintressena. Här finns i lagtext angivet allt från naturvård, kulturvård, fiske och friluftsliv representerat. Med utsedda statliga verk som ansvarar för att bevaka respektive intresse. Vi ser också att värderingar i avvägningar alltmer följer stadens intressen som norm. För att inte skärgården ska utvecklas till enbart ett fritidsområde med insprängda reservat vill vi markera detta landskaps särpräglade karaktär format av både natur men även av människornas verksamheter. Idag finns ingenstans nämnt att det skulle vara av riksintresse att det finns en året runt levande skärgård. Vi anser att avsaknaden av detta gör att våra önskemål därmed väger lättare hos myndigheterna när olika avvägningar ska göras. 4. Vill ert parti verka för att en året runt levande skärgård skall utgöra ett formellt riksintresse? En året runt levande skärgård ska värnas men vi driver inte krav på att det ska utgöra formellt riksintresse. Nej, men en levande skärgård är ett av våra nationella miljömål vilket kommunerna ska ta hänsyn till när de planerar för exploateringar. Vi har inte tagit ställning till detta. En av Centerpartiets viktigaste frågor är att man ska kunna bo och leva i hela landet. Politiken har som roll att skapa förutsättningar för detta genom att ha hela landet i åtanke vid fattandet av politiska beslut. I miljöbalken är vissa områden utmärkta som riksintressen. I dessa områden regleras markanvändningen och möjligheten till exploatering. Vi anser därför att bara unika områden bör utgöra riksintresse. Om skärgården utsågs till riksintresse enligt miljöbalkens regler finns risk för att byggandet och utvecklingen i området skulle hämmas. Bestämmelserna kring riksintressen handlar om många olika saker, från naturvård till behovet av platser för industriella verksamheter eller tillgången till goda kommunikationer. Allt sådant bidrar sammantaget till en levande skärgård på samma sätt som motsvarande intressen bidrar till en god utveckling på fastlandet. Vi har för närvarande inte lagt några förslag i den riktning ni beskriver, men lyssnar gärna på argument. Kristdemokraterna anser att riksintressesystemet måste reformeras och moderniseras. Den översyn av riksintressen som nu pågår är mycket viktig då nuvarande system är otympligt och föråldrat och inte heller får önskad effekt då i många fall flera riksintressen staplas på varandra. Vi tror att det finns flera vägar att gå för att bevara en levande skärgård, och ett formellt riksintresse behöver nödvändigtvis inte vara lösningen. Bland annat har vi gett Skärgårdarnas Riksförbund 5,1 miljoner kr för att främja skärgården, ökat Landsbygdsprogrammet jämfört med föregående programperiod, ett program som är till för en levande och modern landsbygd, vilket även kommer skärgården till del. Det är en viktig och intressant frågeställning, men inget vi diskuterat i partiet. Vi har dock en tydlig linje att vi vill skapa förutsättningar för att man ska kunna bo och verka i hela landet. Vi Skärgårdsbor nr 3 september

6 FISKE Lagstiftningen kring fiske har under senare år blivit allt hårdare reglerad. I den processen har det traditionella och småskaliga kustfisket blivit förlorare. Bevakningen av överträdelser av floran av regler går många gånger till överdrift. För fiske på havet kan vi också se att EU-regler hanteras olika av olika nationer. När handeln med fiskekvoter ökar behövs det ett ökat skydd för att stärka lokalt och regionalt ansvar och förvaltning. Yrkesmässigt fiske är nog den enda näringsverksamhet som inte får bedrivas på normala företagsekonomiska grunder. Den som fiskar på sitt enskilt ägda fiskevatten får idag inte sälja sina produkter. Kraven på licenser, registreringar och avgifter är direkt avskräckande. Jämför gärna med hur man i lantbruket hanterar de företagare som vill utveckla sin verksamhet. De märkligt utformade reglerna kring ålfisket är ett bra exempel på hur man samtidigt i stort sett knäckt småskaligt skärgårdsfiske på en stor del av kusten. 5. Vill ert parti verka för ökad lokal förvaltning av fisket och även garantera fiskekvoter regionalt? Vi kommer att arbeta för åtgärder som stärker det småskaliga fisket och den lokala förvaltningen och som är förenliga med bevarandet av långsiktigt livskraftiga bestånd i våra hav. Ja, vi vill ha ökad regional förvaltning av fiskekvoter och vi är emot säljbara kvoter som hotar det småskaliga fisket. Runt våra kuster bedrivs småskaligt fiske som skapar råvaror till hög kvalitet till lokala restauranger och butiker, rökerier och fiskberedning. Vi menar att dessa företagare som ofta har fisket som bisyssla har hamnat utanför diskussionen som fiskets överlevnad. Dessa utgör också ett viktigt bidrag för lokal turism. Här måste vi politiskt se till att dessa företag har rimliga villkor och förutsättningar. Ja till ökad lokal förvaltning inom ramen för gemensamma regler (se ål nedan). Vi är emot köp- och säljbara fiskekvoter utan vill att fiskets hållbarhet ska få större genomslag vid fördelning av fiskekvoter. Det tror vi gynnar det småskaliga och kustnära fisket. Centerpartiet har drivit på för att få en regionalförvaltning inom EU och vi har kommit en bra bit på vägen, vi tycker att beslut ska fattas så nära människor som möjligt. Angående fiskekvoter regionalt så är Centerpartiet för att värna det kustnära fisket och levande kustsamhällen och att det finns fiskekvot är en förutsättning för detta. Regeringen håller just nu på att se över kvotsystemet och då ska särskild hänsyn tas till att kustfisket ska ha förutsättningar för ett bra framtida fiske. Fisket måste bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt och hålla sig inom ramen för vetenskapliga bedömningar av vad bestånden tål. Regelverket ska gynna småskaligt och kustnära fiske. Vi vill främja utveckling av fiskemetoder och fiskeredskap med stor selektivitet som är skonsamma för de lokala ekosystemen och som förhindrar icke önskvärda bifångster. Ett långsiktigt hållbart fiske inom biologiskt säkra gränser är grunden för en stabil, lönsam och ekologiskt hållbar fiskenäring. Vi ser det positivt med att utifrån gällande regelverk få en mer lokal förvaltning av fisket. Detta bygger på ett nära samarbete mellan fiskets intresseorganisationer och berörda myndigheter. Ja, Alliansen har gjort det till ett särskilt mål att främja det kustnära småskaliga fisket och att hänsyn ska tas till det småskaliga fiskets förutsättningar när kvoter ska fördelas. Alliansen har även avsatt en andel av torskkvoten i Östersjön för det småskaliga kustfisket och vad gäller laxfisket i Östersjön har det småskaliga kustfisket med fasta fällor premierats. När det pelagiska systemet infördes i Sverige reserverades också kvoter för det småskaliga kustnära fisket, kvoter som inte ingår i systemet för överförbarhet för att det småskaliga fisket inte skulle slås ut till förmån för ett större industrifiske. Vi ser ett behov av att stärka den lokala förvaltningen och ämnar återkomma med konkreta förslag. 6. Vill ert parti helt förbjuda fiske av ål? Ja. Ålen är en utrotningshotad art. Ja, fast det måste göras i hela EU. Vi vill utöka förbudet till att omfatta även kommersiellt fiske. Ål är en hotad art. Nej. Centerpartiet vill ha en översyn av den Europeiska ålplanen där framförallt Frankrikes och Spaniens fiske efter glasål måste stoppas. Vi måste också få fler upp- nedpassager förbi kraftverken. Den svenska ålplanen är utarbetad av Havs- och vattenmyndigheten och är generellt ett bra verktyg för att skapa ett hållbart ålbestånd. Centerpartiet är öppna för justeringar i denna beroende på vad expertisen på området ser som nödvändigt. 6 Vi Skärgårdsbor nr 3 september 2014

7 Folkpartiet anser i likhet med Alliansregeringen att det är angeläget med fortsatta åtgärder inom ramen för den nationella planen för återhämtning av beståndet av ål. Det är också viktigt att hela EU tar ansvar, och därför styrs ålfisket av beslut inom EU:s gemensamma fiskeripolitik. Sveriges nationella förvaltningsplan för ål godkändes av EU-kommissionen i oktober Planen består av fyra huvudinriktningar: skärpta regleringar av fisket, utökade kontrollåtgärder, ökade utsättningar av ål och åtgärder för att minska dödlighet hos blankål i vattendrag. Vi arbetar kontinuerligt för att de samlade åtgärder som genomförs inom hela EU ska leda till ett återhämtat bestånd och ett långsiktigt hållbart ålfiske. Nuvarande arbete med att skydda ålen skall fortsätta. Sverige ska inte ta ensidiga beslut i frågan utan den måste ha samma lösning för de berörda nationerna. När förbudet infördes, infördes även ett undantag för de som var beroende av ålfisket för sin försörjning. Det är viktigt att vi anpassar ålfisket och prövar förbudet utifrån den aktuella situationen för ålen och har en adaptiv förvaltning. Nej! Ål är för många ett viktigt kulturinslag. Däremot måste åtgärder till för att stärka beståndet, vilket t.ex. kan handla om att stärka ålens fortplantningsmiljö. BREDBAND Utbyggnaden av bredband pågår i hela landet. Det är en grundläggande infrastruktur av största betydelse för framtida bosättning och näringsverksamhet. Men det kommer alltid att vara dyrare att bygga ut detta till de som är sist på linjen. Dit hör skärgårdsborna. Dessutom kommer man inte att vilja sätta upp mängder av master i skärgårdarna för mobila system. Det finns alltså en uppenbar risk att skärgårdsbor blir förlorare i utbyggnaden av fiber för telefoni, TV och internet. Hårtefiber Foto: Staffan Berg 7. Vill ert parti besluta om att tillåta ökad andel statligt stöd för att kunna genomföra utbyggnad av bredband i skärgårdarna? Vi kommer att arbeta för ökad takt i bredband- och fiberutbyggnad för hela landsbygden. Något extra stöd för just utbyggnad i skärgården har vi inte föreslagit. När det gäller mobiltäckning i glesbygd föreslår vi att mobilföretagen ska vara med och betala för utbyggnaden av mobilnätet även på platser där det inte är kommersiellt lönsamt. Ja, vi vill att bredbandstäckningen på landsbygden ska förbättras. Samtliga hushåll och fasta verksamhetsställen ska ha tillgång till bra och snabbt bredband med snabb överföring av stora mängder information år Vi har motionerat om mer statliga pengar till bredbandsutbyggnaden på landsbygden generellt. Det är mindre krångel än med pengar inom landsbygdsprogrammet, som är alliansregeringens alternativ. Ja. Från och med i år kommer vi att fördubbla satsningen på byggandet av snabbt bredband på landsbygden. Vi kommer att satsa hela 3,25 miljarder kronor på att bygga snabbt bredband på landsbygden. Under år avsätts 1,1 miljarder kronor för att bygga ut bredband på landsbygden. Folkpartiet anser att satsningarna behöver fortsätta för att möjliggöra bättre IT-kapacitet även utanför städerna. Vi har med frågan om fortsatt bredbandsutbyggnad i vårt valmanifest för Detta skulle förstås också bidra till bredbandsutbyggnad i skärgården. De satsningar som Kristdemokraterna varit med och utformat i det nya landsbygdsprogrammet för utbyggnad av bredband är ett mycket viktigt steg för att ge hela landet tillgång till bredband. Men vi ser att det kan behövas ytterligare satsningar för att ge alla tillgång till bredbandskapacitet. Tillgång till bredband är väldigt viktigt och därför har regeringen ett mål om att 90 % av alla hushåll och arbetsställen ska ha tillgång till snabbt bredband (100 Mbit/s eller högre) år För att bredbandsutbyggnaden ska nå ut även i landsbygden avsätter Alliansen inom ramarna för landsbygdsprogrammet ( ) 3,25 miljarder kronor i stöd för bredbandsutbyggnad. Det är en fördubbling jämfört med förra programperiodens 1,6 miljarder kronor. Regeringens ambition är att 90 procent av hushållen ska ha tillgång till snabbt bredband Risken är då överhängande att de kvarvarande 10 procenten bor på landsbygden. I vissa fall kan bredbandskabel vara omöjligt att dra, men att utelämna hela 10 procent av Sveriges hushåll är ett för lågt ställt mål. Sverigedemokraterna vill höja ambitionen till minst 95 procent av hushållen till Vi Skärgårdsbor nr 3 september

8 Foto: Anna-Karin Utbult Almkvist JORDBRUK Jordbruket i skärgårdarna är helt inriktat på vården av kulturlanskapet och naturvärdena. Ersättningarna för detta arbete avtalas mellan brukare och staten och villkoren regleras genom landsbygdsprogrammet. I skärgårdarna har inte jordbruket samma möjligheter till storleksrationalisering eller maskinsamverkan som på fastlandet bland annat på grund av transportproblemen. Investeringsviljan för framtiden är helt beroende på trovärdigheten i statens syn på en året runt brukad och levande skärgård. 8. Vill ert parti garantera att det ska finnas en långsiktig syn på levande jordbruk i skärgårdarna? Beskriv hur ni anser att detta kan ske. Ja. Vi vill öka det statliga stödet för skötsel och förvaltning av värdefull natur. Skärgården rymmer i detta avseende betydelsefulla arealer. Vi står fast vid de ersättningar i landsbygdsprogrammet som skärgårdsbönderna får. Den moderatledda regeringen tog hösten 2013 bort stöden bara för att våren 2014 återinföra dem. Så vill vi inte arbeta. Vi vill ge stabila förutsättningar för dessa ersättningar för att naturvärden och jobb ska finnas kvar långsiktigt. Ja. Vi vill i första hand styra om ersättningarna för att främja ekologisk produktion och ersätta miljövärden (där t ex mosaiklandskapet är viktigt). Detta tror vi gynnar också jordbrukare i skärgården. Ja, det vill vi. För oss är det otroligt viktigt att vi har ett levande jordbruk i hela landet, så även i skärgården. Vi vill öka matproduktionen i vårt land. Det måste vara enklare och billigare att vara småföretagare och bonde. Därför vill vi sänka skatterna och minska regelbördan för lantbruket. Vi vill förändra sjösäkerhetszonerna, samt upphandlingsregler som missgynnar småföretag och lokal produktion. Vi har också sett till att jordbruksstöden i framtiden blir mer rättvist fördelade över hela landet och på så vis kommer skärgårdsbönderna till del. I Sveriges nya landsbygdsprogram för ingår fortsatt stöd till så kallade mosaikbetesmarker, vilka särskilt återfinns i kust- och skärgårdsområden. I mars 2014 fattade regeringen beslut om att tidigarelägga stödinsatserna eftersom en sen start annars skulle innebära att markerna riskerar att sluta brukas då nyttjarna gör sig av med sina djur. Beslutet var närmast avgörande för att upprätthålla djurhållning och skötsel av skärgårdsområden, som är grunden för både tillgänglighet och för att bevara den biologiska mångfalden. I skärgården innebär de långa avstånden till betesmarkerna utmaningar för att hävda de värdefulla betesmarkerna. För att skötseln av mosaikbetesmarker och avlägset belägna och svårtillgängliga betesmarker ska kunna fortsätta vara i bruk kommer ersättning för skötsel av sådana marker samlas i en ny nationell miljöersättning. Det är viktigt med en levande landsbygd i hela Sverige. Företag som bedriver ett aktivt jordbruk ska kunna få del av ersättningar för de kollektiva nyttor som samtidigt åstadkoms, i form av biologisk mångfald, öppna landskap etc. Genom att vi har förstärkt kommande landsbygdsprogram ökar vi förutsättningarna för en levande landsbygd och ett mer konkurrenskraftigt jordbruk. Bland annat har vi infört ett stöd till nötkreatur för att stärka konkurrensen och hålla våra landskap öppna. Vi kommer även fortsätta ha ett stöd för mosaikbetesmarker som är specifikt för skärgården. Sverigedemokraterna ser ett stort mervärde i skärgårdsbete och annat utmarksbete och har ofta tagit upp det i olika sammanhang i riksdagen. Därför har vi t.ex. föreslagit vissa regelförenklingar där man differentierar mindre jordbruk med storjordbruket. 8 Vi Skärgårdsbor nr 3 september 2014 Visingsö Foto: Eva Vidlund

9 SKÄRGÅRDSBARNENS SKOLOR Skärgårdsbarnens skolor lever ofta under hot om nedläggning. Några av argumenten kan vara bristande elevunderlag, ekonomi eller svårt att kunna anställa lärare som har tillräcklig behörighet i alla ämnen. Kommunikation i realtid över nätet blir allt vanligare på dagens arbetsmarknad och fjärrundervisning över nätet används redan nu i många andra länder. Fjärrundervisning är ett sätt att låta fler elever få tillgång till lärare med spetskunskaper men också ett sätt att tillgodose legitimationskravet på de skolor där det saknas legitimerade lärare. Fjärrundervisning är en viktig del för skärgårdsskolornas framtid. Foto: Eva Widlund 9. Vill ert parti arbeta för att fjärrundervisning utvecklas och blir en godkänd metod i alla ämnen i svensk skola? Vi vill ge Skolverket i uppdrag att bedriva utvecklingsarbete för hur man driver små skolor med hög kvalitet. Att utveckla fjärrundervisning skulle kunna vara en del av detta. Vi har i dagsläget inga sådana förslag, men vi vill att alla barn ska ha rätt till en hög kvalitet i undervisningen, oavsett var de bor. Alla skolor ska vara bra skolor. De flesta kommuner fördelar i dag pengar till skolorna huvudsakligen utifrån hur många elever de har utan att ta hänsyn till de stora skillnader som finns i skolors förutsättningar för sin verksamhet. Vi vill att resurser till skolor ska fördelas efter reella behov. Vi vill att fjärrundervisning ska utvecklas och underlättas men har inte tagit ställning till om det ska bli en godkänd metod i alla ämnen. Vi vill att det ska finnas möjlighet till fjärrundervisning i alla ämnen. Vi har höga kvalitetskrav oavsett var man bor. Med hjälp av utvecklad, flexibelt och nätbaserad undervisning (fjärrundervisning) kan också mindre skolor få tillgång till kompetens. Vi har inte tagit ställning till fjärrundervisning, men kan se att tekniken skapar nya möjligheter. Vi är öppna för att, under förutsättning att den pedagogiska kvaliteten kan garanteras, pröva detta. Ja. Nya Moderaterna vill ha en modern kunskapsskola för alla. Vi vill se mer ny teknik komma till användning i skolan för att möta de olika krav och behov som olika elever och skolor har. Naturligtvis är en skicklig lärare helt avgörande för att lyfta elevernas kunskaper och få de att nå kunskapsmålen. Detta konstaterar även den internationella forskningen så väl som beprövad erfarenhet. Vi menar att det inte finns en given lösning på hur undervisning ska ske. Därför är vi det parti som är tydligast i vårt försvar av det fria skolvalet och friskolor. Ingen annan skola är den andra lik därför måste formerna för undervisning anpassas därefter. Sverigedemokraterna är angelägna om att bevara både by- och skärgårdsskolor. Under förutsättning att undervisning kan ske på ett lämpligt sätt ställer vi oss inte emot en utveckling för ett system med fjärrundervisning som komplement till den vanliga lärarledda undervisningen. Ja, vi vill tillåta fjärrundervisning när det inte går att få tag på behöriga lärare. Foto: Eva Widlund Vi Skärgårdsbor nr 3 september

10 MIKROPRODUKTION AV FÖRNYBAR EL Mikroproduktion av förnybar el ökar och olika utredningar och förslag har lagts fram för hur dessa små producenter skall kunna ersättas för det överskott av el som de periodvis producerar. I dagsläget finns inget lagförslag beslutat. Foto: Eva Widlund 10. Hur skulle ert parti vilja ersätta de elkunder som periodvis producerar ett överskott i sina anläggningar? Vi vill införa ett system för nettodebitering. Avsaknaden av ett system för nettodebitering gör att småskaliga producenter inte får ordentligt betalt för det överskott de levererar. Detta är framför allt ett hinder för utbyggnaden av småskalig solenergi. Med nettodebitering kan producenter av förnybar energi tanka ut sitt överskott på elnätet och kvitta det mot sin elräkning. Systemet är tänkt att nå små producenter. Vi ser framför oss ett system liknande det som införts i en mängd länder. Vänsterpartiet vill också att andelsägd solkraft och vindkraft ska kunna inkluderas i systemet för nettodebitering. Genom att inkludera dessa möjliggör vi för alla hushåll att delta, oavsett om man bor i villa eller lägenhet. Nettodebitering bör införas för andelsägda och småskaliga anläggningar av förnybar energi. Det finns ett stort intresse bland svenskar att producera egen energi via elnät. Vi vill införa nettodebitering som innebär att den mängd förnybar el som privatpersoner eller företag producerar och överför till elnätet kvittas mot den mängd el som de tar mot från elnätet. Utgångspunkten för införandet av nettodebitering bör vara att småskaliga elproducenter har laglig rätt att kräva nettodebitering av det lokala elnätsföretaget. Nettodebitering bör också möjliggöras för de personer som har andelsägande i förnybar elproduktion. Folkpartiet tycker att det är bra om småskalig elproduktion kan uppmuntras. Om enskilda som producerar en nyttighet kan sälja den på detta sätt är det bra. Regeringen har öppnat upp för ett system med nettodebitering av el och frågan bereds för närvarande inom regeringskansliet bland annat för att hitta skattetekniska lösningar så att ett system med ersättning av elkunder som producerar ett överskott i sina anläggningar blir möjligt. Det regelverk som nu kommit på plats, med en Skattereduktion som uppgår till underlaget multiplicerat med 60 öre, ser vi som en bra början. Vi är inte främmande för att gå vidare men först måste denna lösning sätta sig och utvärderas. I våras lade Alliansregeringen fram ett förslag om skattereduktion för privatpersoner och företag som producerar sin egna förnyelsebara el. Just nu justeras förslaget för att det ska kunna bli godkänt av EU-kommissionen, vilket krävs, men förhoppningen är att det ska träda i kraft den 1 januari Detta kommer att innebära att man som privatperson är berättigad till en skattereduktion på upp till kronor per år för den el man matar ut på elnätet. Man bör bl.a. få kvitta mot andra elleveranser (nettodebitering) eller leverera ut på nätet. Se vår riksdagsmotion 2012/13:N253 Folkligt deltagande i 100 procent förnybar energi för mer detaljer. De dagar en mikroproducent får ett elöverskott som levereras ut på elnätet till en elhandlare kan man välja att ta betalt för eller skänka bort elen. Oavsett vilket man väljer vill vi att man ska få ett skatteavdrag för överskottet på elen man producerar. På det viset blir det enklare och mer lönsamt för den som vill producera egen el. Sverigedemokraterna anser att alla energislag skall ges likvärdiga och långsiktiga konkurrensförutsättningar. Nuvarande skattefinansierade subventioner till bl.a. sol och vindkraft kan snedvrida hela det svenska energisystemet och generera undanträngningseffekter gällande konventionella energislag. Stor överproduktion av sol- och vindkraftsel på sommarhalvåret genererar skadlig belastning på elnäten, utbyggnadsbehov av infrastrukturen och därmed stora kostnader för skattebetalarna. Sverigedemokraterna anser inte att det samhällsekonomiskt fördelaktigt att ytterligare tvingas premiera och stödja överproduktion av el ifrån redan subventionerade energislag. 10 Vi Skärgårdsbor nr 3 september 2014

11 Skolfrågorna är högaktuella Ge de små skolorna utvecklingsmöjligheter Regeringen har i dagarna presenterat nya förslag på hur den svenska skolan ska utvecklas. I Malmö presenterade Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund, Annie Lööf och Göran Hägglund flera nya skolförslag - däribland högre löner till särskilt skickliga lärare. Med mer fokus på kunskap i skolan är målet att Sverige inom tio år ska ha klättrat upp till topp-tio i Pisamätningarna. Tillgänglig för alla Svensk skola ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig för alla, enligt regeringens skolsatsning. Varje förälder ska veta att när barnen kommer hem från skolan har de lärt sig något nytt i en trygg miljö. Alla elever ska mötas av höga förväntningar och ges det stöd och den stimulans som krävs för att nå kunskapsmålen. Mer kunskap I regeringens skolsatsning ingår högre löner för särskilt skickliga lärare, mindre klasser och fler lärare, tioårig grundskola och mer tid för eleverna. Mer om denna skolsatsning går att läsa på regeringens hemsida se Mer kunskap bygger Sverige starkt serade politiker på olika nivåer som besökte montern. Att politiken ger utrymme och låter små skolor utvecklas med tiden och samhällsutvecklingen är en demokratisk rättighet menar Cicci Andersson, projektledare för Små skolor i utveckling. Det är också en skyldighet från politiken att forma regler så att små skolor kan finnas över hela vårt land. Det är dags att lämna idén om att det skulle finnas en motsättning mellan små och stora skolor. Det finns teknik! Och det finns vilja, förebilder och goda exempel hur pedagoger och rektorer arbetar på små skolor med bra resultat. Foto: Eva Widlund ligheter det finns för småskolor att fungera på ett bra sätt. Boken handlar om de små skolorna och deras erfarenheter, upptäckter och lärdomar. Inbjudan nätverksträff Skärgårdarnas Riksförbunds nätverk för skärgårdsskolorna bjuder in till höstmöte 4-5 oktober på Visingsö. Det är Kumlaby skola som är värdar och alla kust- och ö-skolor är välkomna att anmäla sitt intresse att delta på denna kombinerade fortbildningsträff och erfarenhetsutbyte. De som är intresserade kontaktar Skärgårdarnas Riksförbund på Skärgårdsskolor Små skolor i hela vårt land Hur ska eleverna få mer kunskap? Skärgårdarnas Riksförbund och Hela Sverige ska leva har samarbetat med projekt kring de små skolorna i skärgård och landsbygd. Här finns ofta de mindre klasserna som regeringen nu efterfrågar och kunskapen kan lättare byggas på direkta upplevelser i närområdet. I maj hade Skärgårdsskolornas nätverk och projektet Små skolor i utveckling en gemensam monter på Landsbygdsriksdagen. Det var många intres- En skola i tiden Hela Sverige ska leva har gjort en bok En skola i tiden. Den är menad att ge inspiration och visa på potential och vägar för skolans utveckling. I boken ger pedagoger, rektorer, forskare och utredare sin syn på saken i olika skolfrågor. Boken är skriven som en delrapport i projektet för att peka på vilka möj- Eva Widlund Skärgårdsskolor i nätverk Skärgårdarnas Riksförbund Boken kan beställas från Hela Sverige ska levas kansli och kostar 60 kr + porto. För kontakt: tel Vi Skärgårdsbor nr 3 september

12 Att göra sin röst hörd Initiativet med Kosternämnden är intressant att följa. Landets skärgårdsbor har som regel svårt att påverka sin situation genom de traditionella demokratiska processerna. Att engagera sig mer i partipolitiken kräver att man ska vara aktiv och gå på olika typer av möten, ofta på kvällstid och helger. Det är inte lätt när kommunikationerna ser ut som de gör i skärgårdarna. Kosternämnden Dags för ännu ett val på Kosteröarna Möte om vägarna på Koster. Stående längst till höger Göran Lyth från Kosternämnden. Foto: Susanne Enfors-Davies Kosternämnden På Kosteröarna i norra Bohuslän hålls ytterligare ett val utöver de vanliga den 14:e september. Valet till Kosternämnden. Kosterborna väljer då nio personer att representera dem i många av kontakterna med kommunen länsstyrelsen och andra myndigheter. Det är som ett lokalt fullmäktigeval. Reglerna för Kosternämnden säger att alla de cirka 300 mantalsskrivna på öarna, 16 år eller äldre, får rösta. Valbara är samma öbor. Men det finns inga i förväg nominerade kandidater och det bedrivs ingen valkampanj. Man har också bestämt att värna om nämndens legitimitet. Om valdeltagandet blir under 50 % så lägger man ner verksamheten. Hittills har detta inte skett. En ny nämnd har valts i fyra val, 2000, 2002, 2006 och 2010 och valdeltagandet har varit mellan 55 och 75%. Givetvis påverkar man genom intresseföreningar och försöker skapa opinion i olika frågor. Det finns många goda exempel där skärgårdsborna på så vis har lyckats skapa respekt kring sitt engagemang och fått politikerna att lyssna. Men många gånger blir det för enstaka frågor. Det uthålliga arbetet är svårt att hålla på topp. Ö-råd ledde till nämnd I Strömstad kommun var man många gånger osäker på vad Kosterborna egentligen ville. Röster som är emot brukar kunna bli ganska tydliga på stormöten, medan de som vill diskutera hur förändringar ska kunna ske, ofta är mer tystlåtna då tog kosterborna initiativ till att Ö- råd hölls. Dessa samlade ofta många personer kring olika frågor. Men det var ändå svårt att få en mer långsiktig dialog med kommunen om utvecklingsfrågor den vägen. Resultatet blev att ö-borna beslutade bilda en lokal nämnd Kosternämnden. En nämnd för alla Kosterbor och inte representant för någon särskild intresseförening. Förstärkt närdemokrati kallades det och bildade därmed ett lokalpolitiskt forum för att ta fram majoritetsuppfattningar i kontroversiella frågor. Ö-råden finns kvar och vår och höst bjuder Kosternämnden in alla till stormöten. Därmed får Kosternämnden ett tydligare och uthålligare ansvar i förhållande till öborna. På Kosteröarna har besöksnäringen utvecklats starkt. Men här finns också ett levande yrkesfiske och jordbruk som ger öarna karaktär. De 350 bofasta ska jämföras med cirka besökare till öarna under sommarmånaderna. Självklart påverkar denna utveckling öborna och deras liv. Många möten handlar just om att påverka utvecklingen både när det gäller kommunala frågor som skola och kollektivtrafik, men även nationella som processen kring bildande av en nationalpark. Det är inte alltid man varit överens i dessa frågor. Men genom nämnden har öbornas röst ändå kunnat samlats. Därmed har man fått tyngd i sin dialog med Länsstyrelsen. Kosternämnden idag Idag upplever nog ledamöterna i Kosternämnden att man arbetar i något av en uppförsbacke gentemot kommunen. I flera aktuella frågor kring översiktsplaneringen, va-utredningar och hamnupprustningar känner man att det är svårt att få kommunen att lyssna. Kosternämnden arbetade aktivt vid framtagandet av den fördjupade översiktsplanen för öarna och detta dokument uppfattade man som en överenskommelse med myndigheterna. Men man kan konstatera att mycket litet, eller nära ingenting, har genomförts av de åtaganden som kommunen tagit på sig i planen. Trots mycket stora ansträngningar de senaste två åren i form av telefonsam- 12 Vi Skärgårdsbor nr 3 september 2014

13 tal, artiklar, insändare, brev, med mera får vi inte igång någon dialog med kommunen säger Göran Lyth som varit med i Kosternämnden sedan begynnelsen. Det verkar som om kommunen anser att när Kosteröarna blev nationalpark så skall Länsstyrelse och Naturvårdsverk ta totalansvar för hela samhället. Vilket de inte gör! Kommunens inställning Man kan tycka att Strömstad kommun skulle vara mäkta stolt över att hysa landets kanske mest uthålliga lokalpolitiska initiativ. Men det är tyvärr inget man visar. En snabb blick på kommunens hemsida visar det vanliga mönstret. Skärgården är affischen utåt. Bilder från Koster, med soligt hav och fina klippor pryder hemsidan. Här finns mycket information om hur lätt det är att besöka skärgården och komma ut till Koster. Men inte en rad om ö-bornas arbete genom Kosternämnden. Inte en rad om det unika lokala valet. Kosternämndens egen hemsida, hittar man inte ens genom sökmotorn på kommunens hemsida. Ronnie Brorsson (s) är kommunstyrelsens ordförande. Han ser Kosternämnden mer som en engagerad samhällsförening. Han framhåller att sådana har man flera av i kommunen och tycker inte att den demokratiska arbetsformen med Kosternämnden är så speciell. Han tycker heller inte att det är angeläget att utöka samverkan med nämnden genom att ge mer ansvar och resurser. Strömstad kommun är så liten att en sådan utveckling inte är motiverad säger han. Det finns uppenbarligen politiska skillnader i synen på detta. Peter Dafteryd (c), som är vice ordförande i kommunstyrelsen tycker att Kosternämnden är bra. Men han tycker att det är synd att kommunen inte tar till vara det lokala engagemanget bättre. Framförallt nämner han värdet i nämndens kompetens kring viktiga frågor som skolan, dricksvattnet, vägarna med mera. Ingen av de två kommunpolitikerna uppfattar kostervalet som traditionellt partipolitiskt. Endast någon enstaka vald ledamot har även varit ledamot av kommunfullmäktige. Framtiden Nämnden har nu funnits i 14 år. Generationsväxling har skett från grundarna till dagens ledamöter. Det är viktigt att våga ta ansvar för lokal utveckling och att våga ta ansvar för svåra avvägningar mellan olika intressen. Rimligen blir avvägningen bättre om den görs tillsammans med ö-borna. Vi får hoppas att en ny Kosternämnd väljs den 14:e september i allmänna val. Bengt Almkvist Hjärtstartare en flyktig fluga? Utbildningar i hjärtlungräddning pågår på olika håll i landet. På Gräsö i Uppland har nu Gräsö Skärgårdsråd genomfört två utbildningar i HLR, hjärtlungräddning samt genomgång av hjärtstartare och första hjälpen. Ämnet blir mer och mer aktuellt eftersom räddningstjänsten drar ner på personal och vi som andra öbor inte helt kan förlita oss på att hjälpen når fram i rätt tid när den behövs, berättar man från Gräsö Skärgårdsråd. Hjälpen behövs nära och bland grannar. Kristina Mattsson berättar att det inte bara är att köpa och montera upp en hjärtstartare och så är allt frid och fröjd. Nej, traditionell hjärtlungräddning är ett måste i inledningsskedet och också därefter enligt instruktion från apparaten som talar om för oss hur vi ska gå till väga. Vi ser nu många annonser i tidningarna om hjärtstartare, men hur många köper och hur många kan hantera den? Kommer intresset att bestå eller falnar det efter en tid? Vi tror att det behövs mycket information för att få fler att gå utbildningarna, menar Kristina Mattsson. Utbildningen är kostsam och därför har Gräsö skärgårdsråd använt möjligheten att i sista minuten få en bygdecheck från Leader Upplandsbygd som bekostar utbildningen. På Gräsön placerar man nu ut ytterligare en hjärtstartare och hoppas att den inte behöver komma till användning. Eva Widlund Bönemöte eller? Foto: Kristina Mattsson Vi Skärgårdsbor nr 3 september

14 Sommartrafik på Vinöleden. Foto: Eva Widlund Byte av färjesamordnare Den 1:a juni pensionerades Karl-Erik Hermansson, Trafikverket från sin post som nationell färjesamordnare. Karl-Erik har jobbat många år med färjor, och har varit operativ chef i Färjerederiet många år. Samarbetet med Karl-Erik har fungerat mycket bra, som färjesamordnare var han en naturlig motpart för SRFs Färjegrupp. Tack för åren som vi har jobbat tillsammans! Ny färjekontakt Ny man på positionen som nationell färjesamordnare är Staffan Eriksson, Hudiksvall. Han är 51 år gammal, sjökapten och ekonom. Kontoret han jobbar från ligger i Gävle. Staffan har jobbat några år som operativ chef i Färjerederiet och är väl insatt i färjedriften. Vi i Färjegruppen träffade Staffan vid vårt möte i Solna i februari när han var med som bisittare. I september får vi känna honom på pulsen för att förbättra tillgängligheten och säkerheten på färjorna i landet. Vi har en spännande tid framför oss, med frågor som SMS, elektroniska tavlor, ökad säkerhet ombord, besättningsman på däck för lastning med mera. Höstmöte med Trafikverket Färjegruppen vässar nu argumenten inför mötet med nationella färjesamordnaren i slutet av september, ett möte som beräknas ta 2½ timme. Vi behöver info från alla leder, hör av er till er kontaktperson, så tar vi upp önskemålen vid mötet. Tacksam om ni hör av er senast den 8/9, så vi får ordning på dagordning och vårt upplägg. Önskar er alla en bra färjehöst! Torbjörn/Holmön Färjegruppen Thorbjörn Lindberg Färjegruppen inom Skärgårdarnas Riksförbund Tack för åren som vi har jobbat tillsammans! Färjegruppen har haft två möten om året med den nationelle färjesamordnare Karl-Erik Hermansson som nu har gått i pension. Foto: Erika Andersson, Trafikverket

15 Färjegruppen rapporterar från regionerna Foto: Truls Persson, Trafikverket Norr I stort sett positiva signaler, Hemsön hade vissa problem när man lånade ut Sanna till Holmön en månad i början av sommaren. Holmöns nya färja Capella beräknas anlända senare delen av september till Holmöleden. Öst I stort sett positiva signaler, Tynningö/ Vaxholm frågan är fortfarande inte löst på ett bra sätt. Vid dubblering avgår färjorna samtidigt på någon led, bör förändras. Två personer ingår i Färjegruppen. Mitt Visingsö har äntligen fått sin nya färja Braheborg i drift, efter en mycket lång certifikat strid. Man har nu full kapacitet på leden. Vinön har upplevt en besöksrusning, där färjornas tidtabell förbättrats till det bästa. Förtursfält och avstånd mellan fordon är frågor som måste på bordet. Syd Aspö utvecklas mycket positivt och ökar invånarantalet, sommarstugor byggs om, nybyggnationen tar fart. Turlistorna fungerar bra, men det behövs bättre kapacitet. Man är lovad en 45-bils färja när 80-bilsfärjan levereras till Väst. Vilket man välkomnar! Vår kontaktperson Gertie Olsson har en vikarie som eventuellt kan närvara vid vårt möte med Trafikverket i september. Väst I väst fortgår sökandet efter ytterligare två personer för att tillsammans med Lena Kjellman ha koll på de flesta lederna i Väst. I stort sett är allt under kontroll, men även i väst är det trångt mellan bilarna. En av lederna har problem med vajern till linfärjan, den skall bytas, visst missnöje har framkommit runt informationen om arbetet. Sveriges största vägfärja till Gullmarsleden i Bohuslän Det blir färjedop den 29 augusti av den nya storfärjan med namnet Saturnus. Färjan ska sättas i trafik mellan Finnsbo och Skår och ersätta den äldre färjan Gullmaj. Trafikverket har satsat 100 miljoner på att bygga den nya storfärjan. Bygget av färjan har pågått i Lettland och i Finland. I maj målades däck och botten på ett varv i Stockholm och nu är färjan på plats i Lysekil. I och med att storfärjan Saturnus sätts in på leden kan färjan Gullmaj flyttas till andra uppgifter i rederiet, meddelar rederichef Anders Werner. Färjan Gullbritt kommer att finnas kvar på leden. Det som är unikt med Saturnus är att det finns tre filer som anpassats för tunga transporter. Tack vare moderna fartygsteknik kan den stora vägfärjan ändå ha en besättning på endast två personer. Gullmarsleden är en av de tyngst trafikerade färjelederna, med omkring transporterade fordon per månad, varav en betydande del består av tunga lastbilstransporter till och från Lysekil. Leden är nästan två kilometer lång. FAKTA Saturnus är 100 meter lång och 18 meter bred. Fartyget är byggt för en last på max 600 ton och har utrymme för 80 bilar och 297 passagerare. Maxfart 11 knop. Eva Widlund Nyhet: Trafikinfo på sms På de gröna tidtabellerna för de olika vägfärjorna står Nyhet: Trafikinfo på sms. Alla färjeleder har nu fått denna SMS tjänst. Tjänsten gäller för den led du väljer att prenumerera på. Du startar din prenumeration genom att via rederiets startsida klicka dig fram till den led du är intresserad av och där anmäla ditt mobilnummer. SMS tjänsten får sin information från trafikledningscentralen dit alla trafikstörningar anmäls av besättningarna. Jag har anmält mig till Vinöleden men ännu inte fått några sms, kanske för att det inte har varit någon trafikstörning här. Från Visingsöleden rapporteras dock att den nya SMS tjänsten har fungerat utmärkt under inkörningsperioden av den nya färjan. Eva Widlund Vi Skärgårdsbor nr 3 september

16 Strandskyddet - igen Stadsbebyggelse nära vatten. Foto: Eva Widlund Lagar och regler kring strandskyddet duggar tätt. Det är inte lätt att hålla ordning på vilka förändringar som är på gång. En ny lag antogs 2009 och kommunerna fick ta över ansvaret för besluten. Då infördes också tydliga regler för när en kommun får ge dispens. Det handlar om stora mängder ärenden där dispenser är nödvändiga eftersom det gäller områden där det bor människor och bedriver verksamhet, där det finns båtar och därmed bryggor, och dessutom fenomen som heter landhöjning. En av de vanligaste typerna av ärenden är just om bryggor och bodar. Trots alla skeptiker på naturvårdssidan har den omvända rollfördelningen visat sig fungera mycket bra. Länsstyrelserna har haft en hårdbevakning av alla kommunala dispenser men har enligt egen undersökning bara överprövat cirka 12% av besluten. Av dessa statliga ingripanden blev endast drygt 1/3 upphävda. Totalt ca 4,5% av alla dispenser. Detta var ändå under en period direkt efter införande av nya regler. Hur många meter ska gälla? Det generella strandskyddet är enligt lagen 100 meter från strandkanten upp på land och lika långt ut i vattnet. Det gäller alla stränder vid havet, insjöar och vattendrag oavsett hur landskapet ser ut. Utöver denna zon får varje län genom Länsstyrelsen ta ett eget beslut om att utöka strandskyddet om det finns särskilda skäl. Utökningen kan då bli från de lagstadgade 100 m upp till maximalt 300 m. Men en sådan utvidgning får ske bara om det verkligen behövs för att säkerställa strandskyddets två syften. Att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden. Att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Just nu pågår en översyn av utvidgade strandskyddsområden. Naturvårdsverket har konstaterat att det idag finns stora områden med utvidgat strandskydd utan tydligt motiverade skäl. Översynen ska vara klar till den 31 december Då ska länen ange om någon utvidgning ska ske och motivera varför. Det ska finnas ett tydligt och långsiktigt behov av ett utvidgat område. Utveckling förbjuden Frågor kring strandskyddet är starkt värdeladdade och saknar ofta koppling till hur verkligheten ser ut på plats. Pendeln har svängt väldigt långt till förmån för konserverande och bevarande. Det märks på många sätt. Kanske tydligast i skärgårdarna. Strandskyddet hör hemma i miljöbalken. I lagstiftningen anges sex särskilda skäl som kan åberopas för att få dispenser från strandskyddet om man vill bygga något. 1. Området har tagits i anspråk så att det saknar betydelse för strandskyddets syfte. 2. Området är avskilt från stranden genom väg, bebyggelse eller annan exploatering. 3. Området behövs för en anläggning som måste ligga vid vattnet. 4. Området behövs för att utvidga en pågående verksamhet. 5. Området behövs för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse. 6. Området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. För att markera möjligheten även till utveckling av mänsklig verksamhet inom strandområdena infördes 2010 bestämmelser att landsbygdsutveckling också kan vara en grund för dispens. Det hanteras genom att kommunerna får utse områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden, LIS-områden. Detta ska ske i den kommunala översiktsplanen och gälla lämpliga områden för byggnader eller anläggningar som bidrar till sysselsättning, bättre serviceunderlag eller olika former av kommersiell och offentlig service. Det hårresande är att lagstiftningen säger att sådana LIS-områden inte får anges vid havskusten eller skärgårdsområden från norska gränsen till Forsmark, eller på Öland. På Gotland går det dock bra! 16 Vi Skärgårdsbor nr 3 september 2014

17 Varje gång beslut kring strandskyddet ska tas upp kommer vi att markera att vi är upprörda över att nationell lagstiftning uttalat säger att man inte ska underlätta landsbygdsutvecklingen i stora delar av Sveriges skärgårdar. Detta är helt obegripligt. Varför anses skärgårdskommunerna inte kapabla att hantera de olika intressen som möts i en översiktsplanering bara för att det handlar om skärgård. När det gäller inlandet går det bra i samma kommuner! Låt kommunerna besluta om metrarna Vi tycker att det är bra att kommunerna har det primära ansvaret för strandskyddet och att det ingår i helheten när man planerar markanvändningen. Det ger en ökad tydlighet att frågor om planläggning, bygglov och strandskydd hanteras på samma nivå. Med samma argument menar vi att man ska undvika strävan efter enhetliga nationella regler och väldigt fyrkantiga kriterier för dispens som många gånger kan leda fel. Förhållandena längs landets kuster är mycket olikartade och måste behandlas därefter. Samma regler och synsätt kan rimligen inte gälla vid Bohuskustens täta fiskelägen som i ostkustens glesbygdsskärgård eller den långgrunda Norrlandskusten med stark landhöjning. När det nu är aktuellt att se över eventuell utvidgning av strandskyddet anser vi därför också att det är dags att ta nästa steg. Låt kommunerna själva besluta om vilken gräns som ska sättas i metrar. De har den största lokalkännedomen och har också visat att man klarar att hantera dispensfrågorna. Sådana beslut hör lämpligen hemma i översiktsplanen. Ägandets ansvar Många av fastigheterna i skärgårdarnas bebodda områden är så små att all lämplig mark för verksamhet och bebyggelse hamnar inom den spärrade zonen på plankartorna. Strandskyddslagen riskerar därmed i praktiken att fungera som en död hand, ett slags expropriation utan ersättning. Detta kan försvåra på flera olika vis. Ett exempel kan vara möjligheter till generationsväxlingar, eller utveckling av nya verksamheter i företagande. Vi tror inte alls att ökade exploateringar av skärgårdsnaturen är av godo för utvecklingen av en året runt levande skärgård. Men vi känner att den bofasta befolkningens intressen väger mycket lätt i andan i lagstiftningen. Vi tror att respekten och stödet för strandskyddet skulle öka om man i större utsträckning tog hänsyn till de människor som faktiskt bor i dessa områden året runt. Skärgårdarnas Riksförbund Vi vill stärka kommunernas ställning i strandskyddsfrågorna. Låt strandskyddet få anpassas till lokala och regionala naturförhållanden och förutsättningar. Det behöver inte alls gå i konflikt med att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till stränder och bevara goda livsvillkor för djur och växter. Utforma strandskyddslagen så att man även ser stranden som en resurs för utveckling. Tillåt att man pekar ut LIS-områden längs hela Sveriges kuststräcka. Låt kommunerna ta över uppgiften och ansvaret för eventuellt utvidgat strandskydd. Möjligheten att bygga i strandnära läge i landsbygdsområden med god tillgång till stränder är en viktig pusselbit för att kunna utveckla landsbygden och bidra till att hela Sverige ska kunna växa. Detta går att förena med hänsyn till skyddsvärda områden med högt exploateringstryck. Bengt Almkvist Strandnära läge för Ingmarsö krog. Foto: Eva Widlund Vi Skärgårdsbor nr 3 september

18 Vad hände sedan? Vi har följt upp tidigare artiklar i Vi Skärgårdsbor. Först ut är det ett återbesök i Trolska skogen. Vi skärgårdsbor Nr 3 oktober 2011 Tidningen från Skärgårdarnas Riksförbund Trolska skogen, här möter du sagan i verkligheten nr Ett spännande projekt som vi har berättat om tidigare ESIN-möte i Bretagne är Trolska skogen som finns i Mellanfjärden några mil Trolska skogen, ett lyckat projekt Skärgårdsskolornas nätverk Första Representantskapsmötet norr om Hudiksvall. I Vi Skärgårdsbor nr beskrevs SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND första året av satsningen Trolska skogen. Vi har också i vår tidning pratat mycket om Attraktionskraft. I Skärgårds Leader har flera seminarier handlat om just hur man skapar en attraktion. Det har man verkligen lyckats med i Mellanfjärden. Första året hade man drygt sex tusen besökare, 2012 tretton tusen besökare, 2013 sexton tusen besökare och 2014 kommer besöksantalet ha ökat ytterligare. Varje år har man byggt till olika projekt och förlängt gångbanorna i skogen. Man har haft stöd från Leader Hälsingland, Region Gävleborg, Nordanstigs kommun samt stöd från ABF, och lokala företag. Projektets huvudman är Mellanfjärdens teaterförening, men man syftar till att i framtiden bilda en stiftelse som ska verka för bygden och historien genom ämnena kultur, natur och miljöteknik samt för barn och ungdom. Vad Trolska skogen betytt för övriga verksamheter i byn, som Fiskbutiken, Galleri och hantverk, Restaurang, Campingen, Hotell och pensionat, det är lätt att förstå. Läs våra tidigare artiklar om Attraktionskraft och sätt igång med idéskapandet. Text och foto: Lennart Andersson Hela anläggningen är anpassad för barnvagnar och rullstolar. Rollgestalterna troll, häxor, tomtar, älvor är väl genomarbetade, så att några åringar tar skydd bakom föräldrar när det hettar till i trollskogen. De mindre barnen tycker att tomten är den intressantaste figuren i trollskogen. Den lilla flickan på bilden frågade tomten om - Varför har du så många nappar - i fönstret? - Har du några julklappar? - Varför har du skägg? Frågorna var många. 18 Vi Skärgårdsbor nr 3 september 2014

19 SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND Next stop small islands Inbjudan till träffar i höst Som en del av det nordiska samarbetsprojektet Next stop small islands hålls två möten under hösten, på en svensk och en dansk ö. Att skapa arbetstillfällen Den oktober är Sverige värd för en workshop om Att skapa arbetstillfällen. Detta möte äger rum på Ven mitt i Öresund. Här kommer vi att lära om lokala affärsprojekt och hur samhället kan stödja affärsutveckling. Men viktigast av allt är att ge danska, finska och svenska öbor möjligheten att utbyta erfarenheter. Ett deltema vid denna workshop är bredbandsanslutningar. Bosättning och ö-branding - ö-märkning av varor Danmark är den november värd för en workshop på Femø på temat Bosättningsarbete och ö-branding, hur man kan använda öar som varumärke. Den danska ö-föreningen kommer att berätta om sina erfarenheter med bosättningskampanjer. Öbor kommer att berätta om olika bosättningsprojekt på lokal nivå och det kommer att presenteras ett upplägg om hur man kan jobba med ö-märkning av ö-produkter. Återigen, viktigast av allt, så kommer det att finnas tid för informella erfarenhetsutbyten. Deltagande Finland, Sverige och Danmark kan sända sex deltagare var till dessa möten. Deltagande är gratis, reseersättning utgår. Är du intresserad av att delta på något av dessa möten anmäler du ditt intresse till den svenska projektmedarbetaren Sten-Åke Persson, boende på Ven, tel All mark på Ven brukas. Foto: Eva Widlund Claus Jensen, projektledare NSSI SRF, ett riksförbund medlemskap, en möjlighet för alla Skärgårdsintresserade För alla som värnar om skärgården som ett levande samhälle året om finns flera möjligheter till engagemang, personlig medlem i SRF eller medlem i en regional förening eller medlemskap på båda planen. Personlig medlem För den som engagerar sig i skärgårdsfrågor i stort eller smått går det också bra att bli personlig medlem i Skärgårdarnas Riksförbund. För att få medlemskap betalar du in avgiften på 200 kr till bankgiro och uppger namn, adress och e-postadress. Som personlig medlem får du information koppat till olika skärgårdsfrågor till din e- postadress och fyra nummer per år av tidningen Vi skärgårdsbor kommer på posten. Regionala föreningar tillsammans i ett riksförbund Skärgårdarnas Riksförbund har fjorton regionala medlemsföreningar, varav två föreningar i sin tur är en paraplyorganisation av flera skärgårdsföreningar. Det är Bohusläns skärgårdsråd som omfattar föreningar utmed en lång kuststräcka samt SIKO i Stockholms skärgård. Riksförbundet har även en förening SURF som riktar sig till skärgårdens unga, även unga vuxna. Detta är en nationell förening. Dessa femton medlemsföreningar är basen i Riksförbundet för Sveriges skärgårdar, SRF. Information om medlemsföreningar finns på SRF:s hemsida, se medlemsföreningar. Vi Skärgårdsbor nr 3 september

20 Skärgårdarnas Riksförbund Nothaga gård, Södra Vinön VINÖN På gång Vad händer inom Skärgårdarnas Riksförbund under hösten? Förutom ett antal remisser att svara på är det ö-besök och många möten inplanerade i kalendern. Färjegruppen Det blir ett möte med nye färjesamordnaren på Trafikverket 24 september. Boendegruppen Arbetsgruppen för befolkningsutveckling och boende planerar nästa träff till oktober. Skärgårdsskolor Skärgårdsskolorna bjuds in till en nätverksträff 3-4 oktober på Kumlabyskolan på Visingsö. Program och inbjudan går ut till skolorna. Miljö & Energi En träff på Visingsö den 4 oktober avslutas med ett studiebesök på Energikullen i Katrineholm den 5 oktober. Skärgårds Leader Projekt SkärgårdsLeader som har pågått sen 2010 kommer anordna ett avslutande möte i höst. En utbildningsdag i IT blir det 2 oktober, där deltagarna får öva på hur man kan hålla möten på distans? En nödvändig kunskap för våra arbetsgrupper som har deltagare från hela Sverige. Next stop Small Islands Projektet bjuder in till två möten, i Sverige oktober på temat Att skapa arbetstillfällen och i Danmark november på temat Bosättningsarbete och ö- märkning av ö-produkter. SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND De bofasta skärgårdsbornas riksorganisation Våra medlemsföreningar Bohusläns Skärgårdsråd Hvens Byalag Blekinge Kust- och Skärgårdsförening Smålandskustens Skärgårdsförening Östergötlands Skärgårdsförening Visingsörådet Vinöns Kultur- och Hembygdsförening Sörmlands Skärgårds Intresseförening SIKO Skärgårdens Intresseföreningars Kontaktorganisation (Stockholm) Gräsö Skärgårdsråd Söderhamns Kust- och Skärgårdsförening Hemsö Skärgårdsförening Holmöns Utvecklingsforum Luleå Skärgårdsförening SURF Skärgårdens Ungas Riksförening Representantskapsmöte SRF:s medlemmar bjuds in till ett möte 7-9 november. Eva Widlund Läs mer om våra föreningar på hemsidan Hemsköborna Originalserie av Anders Persson /Copyright om att det lönar sig att röstfiska till havs!

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND SRF mars 2015 SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND är de bofasta skärgårdsbornas riksorganisation SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND har två huvuduppgifter att vara ett stödjande förbund för våra

Läs mer

Sammanfattning för handläggning av dispenser vid strandskyddsärenden

Sammanfattning för handläggning av dispenser vid strandskyddsärenden MILJÖNÄMNDEN Badplats i Horla Sammanfattning för handläggning av dispenser vid strandskyddsärenden KF 2009-10-21 77 Inledning Vi i Sverige har stora möjligheter att röra oss fritt i naturen längs våra

Läs mer

Pamflett av Stefan Olof Lundgren

Pamflett av Stefan Olof Lundgren Pamflett av Stefan Olof Lundgren Sen 1979 är jag sommarölänning, sen 2007 permanentboende i Alvarsdal. Under mina 30 års verksamhet i Basel och München har jag alltid varit stolt och tacksam att kunna

Läs mer

inom etablerad tomtplats

inom etablerad tomtplats Strandskydd Strandskydd finns för att alla ska kunna komma ner till stranden, inte bara de som äger mark där. Det skyddar också växter och djur. Strandskydd finns i hela Sverige. Läs vad du får göra, var

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Sammanfattning av Solelkommissionens förslag

Sammanfattning av Solelkommissionens förslag Sammanfattning av Solelkommissionens förslag De reformer av lagstiftningen som föreslås är förändringar som Solelkommissionen anser som absolut nödvändiga för att skapa tydliga förutsättningar och incitament

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram 1(5) 2012-05-09 Landsbygdsavdelningen Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram Inledning Lina Andersson, som är projektledare för att ta fram ett tekniskt

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2009:532 Utkom från trycket den 2 juni 2009 utfärdad den 20 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken 2 dels att

Läs mer

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Stränderna vattnets skogsbryn Våra stränder har stor betydelse för både människor, djur och växter. För oss människor är strandmiljöerna

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Svensk färjeservice till öar 2014

Svensk färjeservice till öar 2014 Udvalget for Landdistrikter og Øer 2013-14 (Omtryk - 11-04-2014 - yderligere præsentation vedlagt) ULØ Alm.del Bilag 126 Offentligt Svensk färjeservice till öar 2014 Ö-STATISTIK TRANSPORTER TILL/FRÅN

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Bredband Post, gods- och frakt Skärgårdsskolor och skolskjutsar Kommunikationer Strandskydd Besöksnäring

Bredband Post, gods- och frakt Skärgårdsskolor och skolskjutsar Kommunikationer Strandskydd Besöksnäring SIKO organiserar de fastboende - en brokig skara av t ex hantverkare med småbarn, servicepersonal, pendlare och utflyttade pensionärer - och prioriterar följande frågor: Bredband Post, gods- och frakt

Läs mer

Till DIG. Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun. Från Sollefteå kommun och. som är boende i västra.

Till DIG. Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun. Från Sollefteå kommun och. som är boende i västra. Till DIG som är boende i västra Edseleområdet Karta från www.vindkraftnorr.se Från Sollefteå kommun och Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun 1 Den här informationen vänder sig till DIG

Läs mer

BREDBAND TELEFONI TRANSPORTER OCH POSTHANTERING

BREDBAND TELEFONI TRANSPORTER OCH POSTHANTERING BREDBAND TELEFONI TRANSPORTER OCH POSTHANTERING Sammanfattning av Skärgårdsmötet på temat kommunikation som hölls på Visingsö 28-29 maj 2010 Så gott som samtliga inbjudna Leaderområden var representerade

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Järnkraft Journalnummer: 2009:7722 (2009 och 2010) 2010:7771 (2011) Namn på LAG

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1)

PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) SOLNA STAD Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) 2015-02-16 27 Svar på motion av Thomas Magnusson (V), Mia Fällström (V), Stephanie Gilot (V) och Gunnar Ljuslin (V) om naturreservat runt Råstasjön

Läs mer

Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011

Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011 Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011 Miljöpartiet dubblat på ett år Det är tufft för Socialdemokraterna i hela landet och Skåne är inget undantag. Både riksdagsvalet och regionvalet sjunker

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 2015-05- 04 Dnr Fi2015/1733 Finansdepartementet Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Läs mer

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över regeringskansliets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Diarienummer Fi2015/1733) Branschorganisationen

Läs mer

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper 2013-12-18 Dnr: S2013:05/2013/31 1(10) Strandskyddsdelegationen - nationell arena för samverkan S 2013:05 Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper STRANDSKYDDSDELEGATIONEN TEL 08 405 10 00

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Gustav Thane, renovering och anpassning av smedja Journalnummer:

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Om bryggor och andra anordningar i vattnet antagna av miljö- och stadsbyggnadsnämnden den 11 november 2009, reviderade den 20 mars 2013

Om bryggor och andra anordningar i vattnet antagna av miljö- och stadsbyggnadsnämnden den 11 november 2009, reviderade den 20 mars 2013 RIKTLINJER FÖR BYGGANDE I NACKA Om bryggor och andra anordningar i vattnet antagna av miljö- och stadsbyggnadsnämnden den 11 november 2009, reviderade den 20 mars 2013 Syftet med riktlinjerna är att bidra

Läs mer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län. Uppsala län växer Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län Enköping Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län Gåvastbo i Tierps kommun Hej. Vi vill berätta

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Krema i Falun AB Journalnummer:

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Eriksgata Journalnummer: 2010-637 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Norra

Läs mer

Valenkät 2014 fullständiga svar

Valenkät 2014 fullständiga svar Valenkät 2014 fullständiga svar Innehåll Moderaterna...1 Socialdemokraterna...4 Miljöpartiet...6 Folkpartiet...8 Vänsterpartiet...10 Centerpartiet...12 Kristdemokraterna...14 Moderaterna Sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län?

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Slutrapport från kartläggning av kvinnors och mäns representation i de kommunala

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi

Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Energimyndigheten Uppdrag Solelstrategi Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Bakgrund Solelkommissionen är mycket positiv till regeringens uppdrag till Energimyndigheten om att ta fram en solelstrategi

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken Dnr SBN-2007-0070 sidan 1 (5) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Brev 2013-04-02 Ossman Sharif, 054 540 45 48 ossman.sharif@karlstad.se Länsstyrelsen i Värmland Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken ansökan

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Annie Johansson Kyllesjö

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN Katrineholms kommun S+M en politisk bomb I Katrineholm hade Socialdemokraterna haft egen majoritet i 90 år när medborgarna gick till val år

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Fiber till byn Journalnummer: 2009-3029 Namn på länsstyrelse som nominerar:

Läs mer

Den nya översiktsplanen föreslår en fördubbling av antalet åretruntboende i Marstrand. Vilka idéer har ditt parti om hur detta skall bli verklighet?

Den nya översiktsplanen föreslår en fördubbling av antalet åretruntboende i Marstrand. Vilka idéer har ditt parti om hur detta skall bli verklighet? Hej! Vi tackar för era översända frågor och har gjort vårt bästa för att besvara dem så tydligt vi kan. Hör gärna av er om ni vill ha kompletteringar eller vill veta mer. Följande frågor skulle vi vilja

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

31 dagar till valet 31 frågor till Stefan Löfven. Ekonomin och jobben 1. Ska arbetstiden förkortas? Skolan

31 dagar till valet 31 frågor till Stefan Löfven. Ekonomin och jobben 1. Ska arbetstiden förkortas? Skolan 31 dagar till valet 31 frågor till Stefan Löfven Idag är det exakt en månad till riksdagsvalet den 14 september. Samarbete är en nödvändighet i den svenska politiken. Inget parti kan ensamt göra anspråk

Läs mer

strand skydd En skrift om det nya strandskyddet från Boverket och Naturvårdsverket

strand skydd En skrift om det nya strandskyddet från Boverket och Naturvårdsverket strand skydd En skrift om det nya strandskyddet från Boverket och Naturvårdsverket Innehåll Vad är strandskydd? 4 Dispens från strandskyddet 6 Särskilda skäl för dispens 6 Förbjudna åtgärder och undantag

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Ola Petersson ägare till

Läs mer

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar fler gör sverige grönare Jobb åt unga ge småföretagen möjligheter utveckla hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar BP14 en framgång för Centerpartiet Budgeten för 2014 är en arbetsseger för

Läs mer

Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen, i Färingtofta.

Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen, i Färingtofta. Datum 2011-05-25 Ert datum Beteckning Översiktsplan Er beteckning Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen, i Färingtofta. Datum: 2011-05-19 Tid: 19.00-22.00 Plats: Församlingshemmet, Färingtofta

Läs mer

Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften

Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften Naturskyddsföreningen har ombetts av Coop att kommentera de ekolöften som riksdagspartierna har gett Coop som svar på följande fråga; Omställningen

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015 2015-05- 22 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015 Bästa vänner, För det första vill jag tacka för inbjudan att delta på er årsstämma.

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig

Läs mer

Skärgårdarnas Riksförbunds Färjegrupp

Skärgårdarnas Riksförbunds Färjegrupp MINNESANTECKNINGAR 1 (6) [TRVversionNY] Ev. ärendenummer Ev. projektnummer [Ärendenummer NY] [Projektnummer NY] Dokumenttitel Skärgårdarnas Riksförbunds Färjegrupp Datum för mötet: Onsdag 2014-09-24 Tid

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Sammanträdesdatum Miljö-, bygg- och räddningsnämnden 2011-12-13 1 (8) Plats och tid: Kommunkontoret Ängen, Kisa kl 13.30 15.30

Sammanträdesdatum Miljö-, bygg- och räddningsnämnden 2011-12-13 1 (8) Plats och tid: Kommunkontoret Ängen, Kisa kl 13.30 15.30 Miljö-, bygg- och räddningsnämnden 2011-12-13 1 (8) Plats och tid: Kommunkontoret Ängen, Kisa kl 13.30 15.30 Beslutande: Göran Olsson (c) Göran Lindgren (m) Göran Frisk (s) Margareta Holm (mp) Rune Larsson

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Producera din egen el

Producera din egen el E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Mikael T. Eriksson Fredrik Söderholm. Eva Pavoni. Vi tror på Ursvik. Foto: Fredrik Persson

Mikael T. Eriksson Fredrik Söderholm. Eva Pavoni. Vi tror på Ursvik. Foto: Fredrik Persson Mikael T. Eriksson Fredrik Söderholm Foto: Fredrik Persson Eva Pavoni Vi tror på Ursvik Ursvik är Sundbybergs modernaste stadsdel och många nya sundbybergare väljer Ursvik. I Ursvik är det nära till allt,

Läs mer

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101)

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101) YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-03-30 Ert datum Beteckning 300-20899-06 Er beteckning Jordbruksdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Jan Enler 036-395078 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Partierna har lämnat sina texter till Lättläst-tjänsten på Centrum för lättläst och vi har

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro April 2012

Väljaropinion i samarbete med Metro April 2012 Väljaropinion i samarbete med Metro April Löfven går hem, men inte Lööf Socialdemokraterna kan andas ut opinionen går åt deras håll igen. Dock ska man minnas att nu, så här i halvtid i en mandatperiod,

Läs mer

Inledning: Våra utgångspunkter

Inledning: Våra utgångspunkter Inledning: Våra utgångspunkter Vårt ansvar som liberaler är att förvalta naturresurserna och utforma en långsiktigt hållbar miljö- och klimatpolitik Hållbar utveckling innebär att ekologisk, social och

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Till Miljödepartementet 103 33 Stockholm Leksand den 17.10.2002

Till Miljödepartementet 103 33 Stockholm Leksand den 17.10.2002 1 Till Miljödepartementet 103 33 Stockholm Leksand den 17.10.2002 Det nationella nätverket SmåKom överlämnar härmed sitt svar på remissen från regeringen om framtidens strandskyddsbestämmelser med anledning

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Det här är Färjerederiet. Information till dig som vill veta mer om Sveriges största rederi

Det här är Färjerederiet. Information till dig som vill veta mer om Sveriges största rederi Det här är Färjerederiet Information till dig som vill veta mer om Sveriges största rederi Pålitlig kollektivtrafik på vattnet Sveriges vägfärjor är en viktig del av landets kollektivtrafik. Genvägen över

Läs mer