Kapitel 7. Arbetsmiljö och säkerhetsutbildning för arbete i vindkraftparker och vindkraftverk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kapitel 7. Arbetsmiljö och säkerhetsutbildning för arbete i vindkraftparker och vindkraftverk"

Transkript

1 Kapitel 7. Arbetsmiljö och säkerhetsutbildning för arbete i vindkraftparker och vindkraftverk Miniminivå för utbildningar inom vindkraft En projektgrupp för Arbetsmiljö och Säkerhet 1 inom Nätverket för vindbruk, har sammanställt en miniminivå gällande de kursmoment som bör ingå i utbildningen och den bygger på de svenska lagarna och reglerna vid arbete på och nära ett vindkraftverk. Miniminnivån är enligt representanter från branschen i Sverige följande: Medicinsk kunskap; HLR, L-ABCDE inklusive hjärtstartare. Säkerhetskultur (MTO) egenvård, kost, sömn, fysisk träning, kläder, kyla och värme, teamarbete samt drogpolicy. Ergonomi, manuell hantering- lyftteknik. Lagar o föreskrifter Arbetsmiljölagen, AFS. Site-säkerhet ESA/ELSA, BAM, SAM, Riskanalys, Arbetsplatsens rutiner, Larmplaner, telefonlistor. Heta arbeten, brand-räddning-kommunikation. Fallskyddsutbildning; Basic Safety + ev. tillägg. Många av de mindre svenska företagen, som vill ge sig in i branschen på olika sätt, saknar idag kunskap och certifikat för att få arbetet på hög höjd. Tillsvidare är därför efterfrågan gällande kunnigt folk som gått någon av utbildningarna genom arbetsförmedlingen eller yrkeshögskolan stor. De lokala företagen hänvisas ofta till Danmark som har lång erfarenhet av arbete med vindkraft, för att få höghöjdscertifikat som behövs för att få arbeta inom vindkraftbranschen. Men tyvärr har de utlänska branschföretagen (som gärna skulle kunna köpa de lokala företagens tjänster) ofta specifika moment eller utrusningar som de vill ska användas i deras parker, vilket gör att utbildningarna är svåra att komma in på och ofta väldigt dyra för den enskilde företagaren. På senare tid har dock fler och fler företag dragit igång höghöjdsutbildningar där man utbildar lokala företag i Sverige. Hittills är dock endast 5 företag GWO 2 certifierade, men som det ser ut nu är detta något som branschen efterfrågar mer och mer så fler väntas dyka upp inom kort. Utbildningar på flera platser De goda förutsättningarna för vindkraft i landet tillsammans med den ökade efterfrågan från branschföretag gällande välutbildad personal har gjort att man numer har två olika utbildningar i landet nämligen vindkrafttekniker och montörer. Dessa finns representerade på sju respektive två olika håll i landet och har utformats i samråd med representanter från vindkraftbranschen samt berörda myndigheter. Dessutom finns det en del fristående kurser inom vindkraft som man kan läsa via bl.a. Uppsala Universitet, Högskolan på Gotland, Chalmers och Kungliga tekniska högskolan m.fl. för att öka sitt kunnande gällande vindkraft. Utbildningarna syftar till att lägga en bra grund för arbete inom branschen. Att jobba med vindkraft är ännu ganska nytt i Sverige och dessutom måste utbildningen sammanlänkas med gällande lagar och regler, vilket gör att utbildningarna är under ständig förändring och uppdateras när nya kunskaper efterfrågas av branschen eller när nya regler tillkommer. 1 Läs mer om arbetsgruppen på sidan GWO är förkortning på Global Wind Organisation satte de bl.a. en ny standard vad gäller utbildning. Läs mer om detta under rubriken GWO moduler i kp. 7.

2 Utbildningarna har tagits emot väl av vindkraftsbranschen eftersom de flesta för en tidig dialog om vad branschen efterfrågar. Under utbildningen får man grundläggande kunskaper om arbete på site, antingen under uppförandet av vindkraftverk eller under själva drift- och serviceperioden, samtidigt som utbildningarna varvas med praktik ute hos branschföretag. Detta ger företagen en chans att tidigt snappa upp kunnigt folk som senare kan anställas. Samtidigt kan de snabbt meddela förändringar i branschen som påverkar studenternas utbildning, då kontakten redan är etablerad. Utbildning för vindkraftsmontörer och installatörer I dag finns det vindkraftmontörs/installatörsutbildningar på två håll i landet och de ligger i Strömsund och i Piteå. Utbildningen drivs av utbildare på uppdrag av Arbetsförmedlingen och omfattar fem månaders studier varav en månad är praktik. Arbetsförmedlingens utbildning har följande innehåll som berör arbetsmiljö- och säkerhetsområdet i några av de kurser som ges inom vindkraft. Förslagen på moment i Arbetsförmedlingens montörs/installatörsutbildningen har liknande innehåll som minimikravet och kan ses som en sammanhängande kurs som kan genomföras av de svenska utbildningarna. Då de motsvarar ovanstående minimikrav. Vindkraftskunskap I kursen ges en grundläggande kunskap om vindkraft innehållande bl.a. områdena Vindkraftverkets konstruktion, elanslutning av vindkraftverk, Vindens energi och resurser, buller, skuggor samt Vindkraftverkets miljöpåverkan. Dessutom bevakar man omvärlden och vindkraftsutveckling och uppdaterar kontinuerligt kurserna för att hålla sig à jour med de som händer inom branschen. Arbeta på hög höjd mastintyg Kursen omfattar 3 dagar där särskilt fokus läggs på kunskaper för att trygga den egna och gruppens säkerhet genom träning av säkerhetsutrustning samt räddningsarbete på hög höjd. Kursen delas in i två moment, där första delen innefattar teori gällande Introduktion och materialkännedom, utprovning av sele samt några praktiska övningar i stege. Den andra delen innefattar själva höghöjdsutbildningen med övningar i bl.a. att undsätta skadad kollega, nödnedfirning m.m. Säkra lyft Kursen omfattar ca 3 dagar och ger grundläggande teoretisk och praktisk kunskap inom området säkra lyft. Krankunskap Kursen omfattar ca 3 dagar och ger kunskap och insikt kring de olika kranar som används vid byggande av vindkraftverk. Deltagarna får bl.a. se en film från arbetsplatser där kranarna används operativt samt teoretisk kunskap via föreläsning av person med erfarenhet från branschen. Heta arbeten Kursen omfattar 1 dag och ger grundläggande kunskap inom området heta arbeten. Kursen ges utifrån Brandskyddsföreningens egen kursplan och föreningens kurslitteratur Brandfarliga Heta Arbeten. Första hjälpen, HLR, LABCDE Kursen omfattar 2 dagar och ger teoretisk och praktisk erfarenhet av hjärt- och lungräddning (HRL). I kursen ingår även första hjälpen och LABCDE med kompletterade vägledning vid elskador och träning i säkerhetsarbete samt riskanalysarbete. Kursmaterialet utgörs av den standardiserade utbildningen från hjärt-lungräddningsrådet och kursmaterial från Röda Korset. BAM Bättre Arbetsmiljö Kursen omfattar 3 dagar och ger grundläggande kunskap om arbetsmiljölagar och föreskrifter, systematiskt arbetsmiljöarbete och riskanalyser.

3 Elsäkerhet för arbeten inom vindkraftparker Kursen omfattar 5 dagar och ger grundläggande kunskaper om elsäkerhet för arbeten inom vindkraftparker. Kurslitteraturen utgörs av Svensk energi ESA-G:0 och ger bl.a. kunskap om elfaror, elolycksfall, lagar och föreskrifter, tillfälliga elanläggningar, riskbedömning och riskanalys, tillämpliga delar av SS-EN skötsel av elektriska anläggningar samt ESA (elsäkerhetsutbildning). Drogpolicy Information om alkohol och drogers påverkan på kroppen, åtgärder samt information om den drogpolicy som de flesta i branschen har. Omfattar 1 dag. Hälsa och näringslära Kursen omfattar 1 dag där deltagarna får lära sig om kost och näring som kopplas till hälsa, ork och koncentration. Som kurslitteratur används boken Uppladdningen Hälsa som ges ut av Lantmännen Roch D. APD, arbetsplatsdisposition Kursen omfattar ca 2 dagar och genomförs i huvudsak som förmedlad utbildning samt enkla kopplingar till den fysiska arbetsplatsen vid studiebesök eller praktikperiod. Kursen ska ge deltagarna kunskap om vad APD är och vad den syftar till. Ingående delar i kursen är bl.a. Hur APD-planen kan se ut och vilka delar kan/ska ingå, aspekter om bl.a. miljö, arbetsmiljö, logistik och säkerhet kopplat till APD. Miljöåtgärder Kursen omfattar ca 2 dagar där deltagarna får göra en analys (under handledning) av miljöåtgärder i samband med uppförandet av vindkraftverk. Projektledning och projektsäkerhet Kursen omfattar ca 5 dagar och ger en grundläggande utbildning inom projektledning och projektsäkerhet. Kursen delas upp i en grundläggande utbildning och en fördjupad utbildning inom ämnet. Delarna genomförs relativt tidigt i utbildningen och skapar ett ramverk för andra moduler att integrera och som en röd tråd för utbildningen i sin helhet. Dessutom tillämpas ett projektinriktat arbetssätt under olika utbildningsmoment under utbildningsperioden vilket skapar synergieffekter. Syftet är att kunna tillämpa dessa arbetssätt som liknar vardagen på den framtida arbetsplatsen. Ämnet projektledning integreras på ett naturligt sätt med medarbetarskap, samarbete, miljö, säkerhet, arbetsmiljö etc. Verktygskunskap Kursen ger grundläggande kunskap om olika verktyg som används normalt vid uppförande av vindkraftverk. Momentlära, hur bultar och skruvar fungerar, vilka hydraulverktyg som används för montering etc. Kursen omfattar 2 dagar. När man senare anställs av företag i branschen får man genomgå de utbildningar som är specifika för de arbetsuppgifter man skall utföras. Men i dagsläget ses det som en stor fördel att redan innan anställning inneha t.ex. certifikat för att få utföra höghöjdsarbete, HLR, Heta arbeten, ESA, ECO- Driving eller att man innehar körkort för att få framföra de maskiner som finns på site under uppbyggnaden av ett vindkraftverk. Yrkeshögskoleutbildning till Vindkrafttekniker- servicetekniker-vindkraft YH utbildningen är en eftergymnasial utbildning med statligt stöd där deltagarna delvis läser på högskolenivå, och de har möjlighet att finansiera sina studier med studiemedel/lån under två års tid. Kurserna ser lite olika ut för de olika utbildningarna och branschen har en stor möjlighet att påverka innehållet. Utbildningarna har vindkraftbranschföretag i sina ledningsgrupper och

4 ledningsgrupperna beslutar om kursernas innehåll. En fjärdedel av utbildningen bedrivs som lärande i arbetet (LIA) ute på företagen. I dagsläget ligger undervisningen för arbetsmiljö och säkerhetsarbete fastslagen enl. de önskemål som branschen framkommit med i varje enskild utbildnings ledningsgrupp. Men detta kan eventuellt komma att ändras då det nu ligger ett förslag hos ledningsgrupperna runt om i landet för att få en generell utbildningsbas att utgå ifrån, gällande alla utbildningarna i landet. GWO certifieringen som kom 2012 tvingade utbildningen i Strömsund att titta lite närmare på sin fallskyddsutbildning. Det visade sig att de i många fall har jämförbar eller t.o.m. bättre standard på utbildningen än den standard som satts av GWO. En justerad kursplan för fallskyddsutbildningen togs fram och i oktober 2013 fick de som första vindkraftteknikerutbildning i Sverige, sin GWO certifiering på 4 av 5 moduler (Sea Survival är inte en kurs som skolan erbjuder, då den inte är obligatorisk). Sedan 2011 bedrivs ett projektarbete i Arbetsmiljö och Säkerhet av Nätverket för vindbruk i samarbete med bl.a. Energimyndigheten. Man har under projektets gång diskuterat med representanter för vindparksägare, tillverkare, säkerhetsansvariga och vindkraftsbyggare gällande olika standarder för vad som bör ingå i utbildningsväg för de arbetare som vill arbeta med vindkraft. Bl.a. kom följande förslag på kursplan för yrkeshögskolornas arbetsmiljö- och säkerhetsutbildning fram och ligger nu för godkännande hos de olika beslutande ledningsgrupperna. Utbildningsdelen innefattar 40 yrkeshögskolepoäng och motsvarar 8 veckor heltidsstudier. Kursmål Kursen skall ge kunskap om Vindkraftarbetsmiljöns faror och möjligheter, samt hur man kan påverka den egna och andras arbetsmiljö för att förhindra psykisk och fysisk ohälsa och arbetsskador genom utbildningsmoment i egenvård, teamarbete, konflikthantering, fysisk träning samt säkra lyft. Kursen skall också ge kunskap om Arbetsmiljölagen (AML) och andra förordningar/föreskrifter. I kursen ingår träning i riskanalys - och säkerhetsarbete genom kursmoment motsvarande Bättre Arbetsmiljö (BAM) och Systematiskt Arbetsmiljöarbete (SAM). Kursen omfattar även moment och exempel på hur arbetsplatsernas säkerhetskultur påverkar arbetsmiljön för individ, företag och samhälle (MTO). Kursen ger kunskaper i Elsäkerhetsverkets föreskrifter för elinstallationer motsvarande momenten i ESA/ELSA-utbildningen. Kursen ger även kunskaper i s.k. heta arbeten enligt Brandförsvarsföreningens föreskrifter samt övning i brandsläckning och räddning. Se bild 8. Bild 8. Denna bild visar deltagare som tränar på att släcka eld på en träningsanläggning i Danmark. Foto; Börje. Johansson.

5 I höghöjdsutbildningen går man igenom olika typer av säkerhetsutrustning och tränar deltagarna i riskanalysarbete för arbete i vindkraftpark och/eller i vindkrafttorn. I kursen tränas deltagarna i säkerhets- och räddningsarbete för att trygga den egna och kollegors säkerhet vid arbete på höga höjder. Se bild 9,10 och 11. Dessutom får man i utbildningen kunskaper om att arbeta i kyla, värme samt omhändertagande av vanligt förekommande olycksfall. Detta sker genom träning i första hjälpen HLR, LABCDE samt hjärtstartare. Bild 9. Bilden illustrerar deltagare från YH Vind i Strömsund, som på en övningsanläggning i Gåxsjö, Jämtland övar på att rädda nödställd kollega från stege. I bakgrunden ses andra deltagare öva i att arbeta på hög höjd. Foto; Marcus Carlström. Bild 10. På bilden till vänster illustreras hur man på ett korrekt sätt spänner fast en skadad person på bår. Utbildningen utfördes på Falck Nuteks träningsanläggning i Danmark. Fotograf: Börje Johansson

6 Bild 11. På bilden ovan utbildas man i att tillämpa HLR samt hjärtstartare på Falck Nuteks utbildningsanläggning i Danmark. Fotograf; Börje Johansson. Mål som deltagaren skall ha uppnått efter avslutad kurs är att: Känna till de risker som finns vid elarbeten och hur man skyddar sig mot skador. Känna till metoder för att begränsa elektriska- och magnetiska fält. Ha kunskap om fysisk arbetsmiljö, arbetsorganisation och arbetsmiljöns betydelse för individ, företag och samhälle. Känna till lagar, bestämmelser och säkerhetsföreskrifter för vindkraftanläggningar samt kunna tillämpa dem i den egna verksamheten. Ha kunskap om och kunna tillämpa Brandförsvarsföreningens föreskrifter gällande s.k. Heta Arbeten. Ha kunskap om arbete och säkerhet vid kyla och värme. Ha kunskaper om ergonomi och miljöfrågor inom området. Förstå och kunna tillämpa gällande föreskrifter, lagar och förordningar för såväl nyinstallation som skötsel och underhåll av befintliga elanläggningar. Ha kunskap om hur man kontrollerar sitt eget arbete genom "Kontroll före drifttagning". Ha kunskaper i första hjälpen, HLR och LABCDE. Ha kunskaper för säker användning av säkerhetsutrustning. Kunna göra riskanalyser på ett kvalitetsmedvetet och säkert sätt. Kunna utföra säkerhets- och räddningsarbete på hög höjd. Utbildningen ska också kunna byggas på med en påbyggnadsdel innehållande: Tilläggskurs för höjdarbete till havs med speciell modul för brand och sjöräddning. Tilläggskurs även för specialarbeten på nacell, vingar och torn. Tilläggsutbildningar för specialister i vindkraftparker Det finns en rad olika tilläggsutbildningar beroende på vilken specialkompetens som behövs för ett specifikt arbete inom vindkraft. Oftast är detta något som man går internt på ett specifikt företag, för att få spjutspetskompetens vad gäller utrustning, material eller verktyg specifikt för uppgiften eller tillverkaren. Som exempel på detta kan nämnas reparation av blad, skador på torn etc. Här behövs ofta specialutbildning vad gäller materiallära, ytbehandling, epoxi, härdning, arbetstemperaturer för färger etc. Detta kan ofta företaget själv stå för kunskapsmässigt.

7 Dessutom behövs också kunskaper i Rope access dvs. att kunna klättra på utsidan av tornet/bladet/nacellen för att utföra inspektioner och enklare arbeten hängandes i rep. Denna kunskap måste man ofta specialutbilda personer i, då det inte alltid passar alla typer av människor. Här finns dock företag som specialiserat sig på att sälja tjänster inom området reparbeten. De har erfaret folk som har kuskaper inom olika områden och därmed kan vara företag behjälpliga vilka inte själva har kunskapen, behörigheten eller möjlighet att utföra uppgiften. Det kan handla om nyinstallationer, reparationer, garantibesiktningar eller underhåll. I Sverige finns idag en GWO certifierat företag som är godkänd enligt den internationella branschorganisationen IRATA 3. Andra typer av specialutbildningar kan bli nödvändiga vid större reparationer av huvudkomponenter. Det finns t.ex. vissa turbintillverkare som använder sig av växellådor i sina turbiner. Detta ställer krav på att det finns folk som har extra kompetens för att snabbt på plats kunna reparera/byta trasiga växellådor vid större fel, för att få turbinen att börja producera igen. Det kan också handla om att vissa typer av elarbeten kräver specialkompetens såsom arbete med spänningssatta anläggningar eller arbete med högspänning. De speciella arbetsförhållandena som vindkraftverk till havs erbjuder, gör att man ofta har special kompetens vad gäller Sea Survival 4 dvs. hur man ska agera om man måste evakuera från vindkraftverk till havs, får hypotermi eller måste räddas med helikopter. Certifiering Inom vinkdraftbranschen ställs idag höga krav på säkerheten och arbetsmiljön. Man har mer och mer börjat med certifieringar av moment för att kunna säkerställa viss kunskapsnivå hos de som arbetar med en specifik arbetsuppgift. Det kan vara allt ifrån att arbeta på hög höjd till att inneha ESA utbildning eller HLR. Höghöjdscertifiering Att arbeta på hög höjd inom vindkraftbranschen kräver att man har genomgått och blivit godkänd på en höghöjdsutbildning. Man ska ha god fysisk kondition och ha genomgått en läkarundersökning med arbetets EKG. Kroppen utsätts för stora påfrestningar av att klättra upp i vindkraftverken och måste därför regelbundet testas för att kunna upptäcka skador eller sjukdomar i tid. Utbildningen är till största del praktisk och i den ingår det bl.a. att deltagarna skall ha kunskap i gällande lagar och regler för höghöjdsarbete och deltagaren skall kunna göra riskbedömningar utifrån rådande situation. Som deltagare ska man efter avslutad utbildning veta vad som ingår i den personliga skyddsutrusningen, kunna hantera den på ett säkert sätt och veta hur man kontrollerar/känner igen brister, som gör att den måste kasseras eller repareras. Dessutom skall personen känna till godkända förankringspunkter, materialkännedom, CE märkning samt olika standarder gällande utrustningen. I händelse av olycka ska personen själv kunna plocka ned en skadad/medvetslös kollega från ett vindkraftverk och utföra HLR tills ambulans kommer. Hen ska ha grundläggande kunskaper gällande hängtrauma och på ett säkert sätt själv kunna utföra evakuering från nacell. Se bild IRATA dvs. Industrial Rope Access Trade Association är en branschorganisation gällande reparbete, som sedan 20år tillbaka har satt den internationella standarden. Inom gas- och olje industrin är IRATA ett krav för att få arbeta offshore. De har hårda inträdesprov, kräver arbetsmetoder med 2skilda säkerhetssytem, har återkommande interna granskningar och ställer bl.a. krav på att all utrustning skall besiktas med 6månaders intervall. 4 Läs mer om Sea survival under avsnittet GWO moduler, kp.7.

8 Utbildningen genomförs under tre dagar och avslutas med ett teoretiskt och praktiskt prov. Efter avslutad utbildning tilldelas man ett certifikat som är giltigt under 24 månader tillsammans med ett giltigt läkarintyg. I läkarintyget ska det framgå att man genomfört en vanlig hälsoundersökning med belastnings EKG. Hur fallskyddsutbildningen via YH utbildningen utformats kan man läsa i sin helhet i bilaga 13. I bilaga 14 återfinns exempel på frågor som skall besvaras under läkarundersökningen. Bild 12. Bilden illustrerar deltagare från YH Vind i Strömsund, som övar på att rädda varandra från stegen i ett vindkraftverk, med hjälp av nöd nedfirningsutrustning. Fotograf: Marcus Carlström. HLR och L-ABCDE Hjärt- och lungräddning (HLR), L-ABCDE samt användning av Hjärtstartare är alla exempel på olika insatser man kan göra för att rädda liv vid olycksfall/yttre trauma eller sjukdom där en skadad visar symptom på hjärtfel/hjärtstopp. Detta är något som branschen kräver att man ska ha certifikat/intyg på, för att få arbeta i ett vindkraftverk, eftersom de ofta ligger avlägset till, där möjligheterna för snabb insats av räddningstjänst/ambulans är små. Kollegan i teamet har här en avgörande roll i att rädda liv och att kunna ge de första hjälpande insatserna för att undvika men för framtiden. Hur man utför HLR och L-ABCDE finns beskrivet i bilaga 15 och 16. Varje år inträffar ca hjärtstopp i Sverige. Tyvärr överlever endast ca 10 % av de drabbade. Att klättra och utföra arbete i vindkraftverk ställer stora krav på god kondition men också på att man är frisk så att hjärtat orkar med de yttre påfrestningarna som detta arbete utsätter kroppen för. Skulle en person drabbas av hjärtstopp är en snabb hjärt- och lungräddning (HLR) och en tidig defibrillering helt avgörande för personens överlevnad. För varje minut som går utan hjärt/lungräddning samt ev. defibrillering ökar dödligheten markant. När en person fått hjärtstopp tar det bara mellan sekunder innan personen slutar att andas. Ett andningsstopp innebär att kroppen inte kan syresätta sig tillräckligt och då får heller inte hjärnan tillräckligt med syresatt blod som behövs för att den skall fungera ordentligt. Detta är ett livsfarligt tillstånd, vilket snabbt kan leda till bestående hjärnskada eller dödsfall. Vid ett andningsstopp dröjer det bara en kort stund innan hjärtat stannar för gott, om det inte det får hjälp att hållas igång eller att komma igång och fungera på egen hand.

9 HLR momenten bygger på att hålla igång andning och hjärta tills att räddningspersonal anländer till platsen och kan ta över. Hjärtstartare Om man får ett hjärtstopp och har en hjärtstartare i närheten kan det förbättra chanserna till att rädda liv. En hjärtstartare består av en plastlåda med elektronik och batteri samt två plattor av metall som har en pluspol och en minuspol. Se bild 13. När man sätter defibrillatorns två elektriska plattor på patientens bröst känner hjärtstartaren av om en elchock behöver ges eller ej. Den avslöjar helt enkelt hur hjärtats impulser ser ut, om hjärtrusning föreligger eller inte.. Bild 13. Bilden visar en hjärtstartare. Bilden hämtad från Registreras ingen livshotande hjärtrusning kommer ingen chock att ges och man kan inte skada patienten av misstag. Defibrillatorn har ofta en inbyggd röst som ger klara instruktioner till användaren. I Sverige finns idag 1400 registrerade hjärtstartare 5. I de större vindkraftparkerna och på offentliga platser finns det också ofta hjärtstartare. Större vindkraftbolag vill därför att personalen är utbildad i hur hjärtstartaren skall användas för att snabbt kunna sättas in i händelse av hjärtstopp och öka chanserna till att rädda den olycksdrabbades liv. ESA ESA är själva grunden till att lära sig att arbeta säkert när man arbetar med el. Det är en kompletterande anvisning till myndigheternas föreskrift ELSÄK-FS 2006:1 Elsäkerhet vid arbete och den svenska standarden SS-EN Myndighetens föreskrift är ganska liten men ligger till grund för ESA. Den reglerar bl.a. att man som arbetstagare ska vara medveten om att det inför varje arbete ska finnas en elarbetsansvarig som utsetts av arbetsgivaren. Dessutom ska varje elektriker vara utbildad i förhållande till den uppgift som skall utföras. Det skall finnas en elsäkerhetsplanering inför uppgiften. Har man ESA är det ett sätt att uppfylla myndigheternas krav samtidigt som man kompletterar kunskapen utifrån de föreskrifter som finns. ESA reglerar bl.a. organisationen, riskbedömingen, arbetsmetoder och fackuttryck. Att vara ESA certifierad innebär att bl.a. man vet t.ex. vilka roller arbetsgivaren, innehavaren, eldriftansvarige samt den elarbetsansvarige har. Vem som skall göra riskbedömingen och hur det ska gå till. ESA består av flera delar såsom ESA grund, ESA arbetsmetoder, ESA industri och ESA entreprenör. Elarbetsansvarig En person som utses till elarbetsansvarig skall se till att alla på arbetsplatsen som arbetar med el ska ha rätt kompetens för uppgiften, att det finns tydliga instruktioner samt att man som arbetstagare instrueras i de försiktighetsåtgärder som tas. 5 Var hjärtstartare finns kan man se i hjärtstartarregistret. Det är dock frivilligt att registrera sin hjärtstartare, men de som finns registrerade finner du på

10 Den elarbetsansvarige är en av de viktigtaste personerna på arbetsplatsen vad gäller säkert elarbete och skall därför ges stöd och befogenheter för att kunna vidta de åtgärder som krävs för att uppfylla kraven enligt rådande lagar och regler. Innehavarens ansvar Alla som äger en anläggning bär ansvar för att regelbundet se till att den är säker ur elsäkerhetssynpunkt. Dessutom ska man se till att den som arbetar på anläggningen och de som leder sådant arbete har den kompetens som krävs för att undvika att någon kommer till skada, samt att saker som går sönder åtgärdas omgående. Innehavaren kan kräva att arbetet utförs enligt ESA, eftersom det är ett sätt att se till att följa de lagkrav som finns. Har man ett ESA-certifikat så innebär det att man bl.a. känner till: ELSÄK-FS 2006:1. ESA grund, ESA-G:05. SS-EN Kan redogöra för olika roller/ansvar enl. arbetsmiljölagen. Känner till hur man arbetar säkert för att undvika elfara, ljusbågar och strömgenomgångar. Kan välja rätt arbetsmetod utifrån gällander regler och gränsvärden för arbete med spänning. Heta arbeten Certifiering i Heta Arbeten innebär att man är utbildad i hur man på ett säkert sätt kan arbeta med verktyg som på något sätt alstrar värme/gnistor; svetsa, kapa etc. Att arbeta säkert innebär att man är medveten om vilka brandrisker som kan förekomma och hur dessa kan förhindras. Om arbetet som skall utföras innebär att brandrisk förekommer skall en tillståndsansvarig utfärda ett s.k. Heta Arbeten tillstånd. En sådan person kan vara entreprenören själv, men personen måste inneha ett Heta Arbeten certifikat om hen utfärdar tillstånd mer än 2ggr/år. Personen som utför arbetet skall också ha certifikatet samt personen som under arbetets gång/efter att uppgiften är slutförd agerar brandvakt. Detta för att kontrollera så att inte någon brandrisk föreligger genom att något ligger och pyr för att senare fatta eld och orsaka brand. Efter genomförd utbildning får man ett intyg på att man är godkänd för Heta arbeten. Certifikatet är giltigt i 5år och innebär att man har tillstånd för att arbeta som hetarbetare, brandvakt samt tillståndsansvarig. Se bild 14. Intyget skrivs numera ut på engelska. Bild 14. Giltigt certifikat enl. ny standard from Hämtat från På 1960 talet började brandskyddsföreningen verksamheten kring Heta arbeten, men först på talet utvecklades det till den norm som gäller idag och tillämpas i hela Norden. Försäkringsbolagens brandstatistik visar att sedan man började certifiera folk som arbetar med verktyg som kan orsaka brand så har skadekostnaderna minskat drastiskt registrerades ca 400 bränder som fram till 2009 hade sjunkit till runt 50 bränder.

11 Körkort För att få utföra arbete på site under uppbyggnad, kan det i vissa arbetsmoment var behövligt att använda sig av tyngre fordon. Inom transportsektorn är det förstås behövligt med lastbilskort, medan man inom montering av delar och förflyttning av tyngre material kanske behöver en teleskoplastare, truck, eller mobilkran. Det är viktigt med rätt typ av körkort för en viss typ av fordon. Det kan t.ex. handla om behörighet för att få framföra t.ex. truck, hjullastare, teleskoplastare, dumper, kranbil, terränghjuling, snöskoter etc. Det genomförs med jämna mellanrum stickprovskontroller där företagen vid interna revisioner kontrollerar att förare har giltigt körkort för de fordon som framförs. GWO moduler GWO certifiering Global Wind Organisation (GWO) är en organisation som grundades 2009 där turbinägare och tillverkare är medlemmar. I februari 2012 kom GWO med en ny standard gällande en grundläggande säkerhetsutbildning, och denna skall alla medlemmar utbilda sin personal i. Under mars månad samma år presenterades den på fyra seminarier i Köpenhamn, London, Hamburg samt Bilbao, och har sedan gradvis införts fram till 1 april Utförligare information angående detta finns på EWEA s hemsida Målet med denna certifiering är att försöka skapa en skadefri arbetsmiljö för personer som arbetar med uppbyggnad och drift av vindkraftparker både on- och offshore. Detta ska man göra genom att se till att alla utbildare inom området upprätthåller samma standard i enlighet med de krav som satts för Global Wind Organisation Standard, Basic Safety Training. Standarden bygger i grund och botten på riskbedömningar och faktiska olyckor/nästan olyckor inom branschen. GWO-standarden definierar krav och upplägg i enlighet med de specifikationer som branschen ställer på utbildningar inom de olika områdena inom vindkraft. GWO standarden skall tillsammans med lokala lagar och regler i varje land hjälpa till att höja säkerheten för alla som jobbar med vindkraftsutbyggnad, service, drift och underhåll. Tanken är att medlemmarna i GWO och deras underleverantörer skall använda sig av standarden vid sin utbildning av personal, för att säkerställa god arbetsmiljö, samt att man som kund ska kunna känna sig säker på att personerna som arbetar för företag i branschen är rätt utbildade och utför sitt arbete på ett säkert sätt. Om arbete skall utföras i ett vindkraftverk bör arbetstagaren ha en GWO utbildning. De fyra första modulerna är obligatoriska för att få sin grundläggande säkerhetsutbildning, medan den femte modulen Sea Survival är en tilläggsutbildning beroende på var man ska arbeta (till havs eller på land). För att få bli GWO-certifierad som utbildare måste man uppnå vissa krav. Bl.a. måste nedanstående moduler ingå i den grundläggande säkerhetsutbildningen. I de olika modulerna finns det i detalj beskrivet hur utbildningen skall gå till. De beskriver också olika moment som skall finnas med, samt anger specifikationer vad gäller tidsåtgång för de olika momenten, utrustning, lokaler samt utbildningskrav gällande personal. Olika moduler som ingår: Första hjälpen (First Aid)

12 Manuell hantering (Manuel handling) Brandskyddsutbildning (Fire awareness) Arbete på hög höjd (Working at hights) Överlevnadsträning till havs (Sea Survival) Dessutom är det ett krav för att få bli GWO-certifierad som utbildningsföretag, att man som utbildare ställer krav på sina deltagare gällande uppvisandet av ett giltigt läkarintyg från en nyligt utförd hälsoundersökning i enlighet med Svensk standard ( Mast och Stolparbete samt Arbetsmiljöverkets AFS 2005:6 (eller motsvarande gällande andra länder)). I och med GWO certifieringen ska man kunna få samma typ av utbildning oavsett var man vänder sig så länge utbildningsföretaget är GWO certifierat. I dagsläget är det många som försöker få sina utbildningar certifierade och nätverket växer. Den 4 november 2013 kom en uppdatering från GWO. Nu ställs krav på att alla som har gått grundkursen i GWO också ska gå en kortare repetitionsutbildning (24 månader från avslutad grundkurs). Detta gäller för de fyra första obligatoriska modulerna. För Sea Survival gäller 48 månaders intervall. Detta för att hålla kunskaperna a jour, samtidigt finns möjlighet att uppdatera kunskaperna om ny utrusning eller nya regler kommer. First Aid Denna modul innefattar totalt 16 timmar träning, där deltagaren bedöms individuellt utefter prestation i olika praktiska övningar i realistiska scenarion, både enskilt och i grupp. Deltagaren testas löpande under utbildningens gång genom muntliga förhör samt prestation och kunskapsnivå under övningarnas utförande, både enskilt och i grupp. Deltagaren har efter avslutad utbildning bl.a. kunskap om hur man på ett säkert sätt kan utföra första hjälpen på en skadad teammedlem i enlighet med rådande lagar och regler både globalt och regionalt. Hen har också fått kunskap gällande organisationen och olika roller på site i händelse av olycka. Deltagaren har dessutom grundläggande kunskaper om kroppens system, normala funktioner och känner igen tidiga tecken på allvarliga skador/sjukdomar/chock etc. Utifrån detta kan personen omhänderta den skadade på ett bra sätt för att lindra skadorna, och vet hur man kan informera, underlätta och samarbeta med det räddningsteam som anländer till platsen. Dessutom ska personen kunna utföra livsuppehållande åtgärder i enlighet med de rutiner som gäller både med hjälp av HLR, LABCD, första hjälpen utrustning samt defibrillator (AED). Deltagaren har efter utbildningen kunskap om olika situationer som man kan råka ut för vid en olycka i en vindkraftturbin och hur man på bästa sätt kan ta ned någon som skadat sig i en turbin. Deltagaren skall kunna göra korrekta riskbedömningar utifrån rådande situation, och därigenom kunna rädda liv utan att utsätta sig själv för fara. Manual Handling Denna modul innefattar 4 timmar träning, och inriktar sig på att utbilda deltagaren i hur hen på ett säkert sätt kan utföra sina arbetsuppgifter i vindkraftverket genom ett skonsamt sätt mot kroppen, som inte ger förslitningar eller skador på muskler, skelett eller andra kroppsdelar. Deltagaren ska efter utbildningen förstå och ha kunskap om varför det är så viktigt med korrekt manuell hantering vid t.ex. tunga lyft eller besvärliga arbetsställningar. Hen ska kunna känna igen situationer som kan utgöra risk för skada, veta hur man gör en korrekt riskbedömning. Detta för att sedan kunna se lösningar för att underlätta arbetet så, det kan ske på ett säkert sätt.

13 Personen skall kunna olika lyfttekniker och andra hjälpmedel samt behärska dem i olika situationer för att förebygga skador. Hen ska kunna känna igen tidiga tecken på skador uppkomna p.g.a. dålig ergonomi, och hur man med träning kan förebygga dessa. Personen skall veta hur man skall rapportera in arbetsskador till sin arbetsgivare. Hen skall ha fått kunskap gällande rådande lagar och regler vad gäller manuell hantering. Deltagaren testas löpande under utbildningens gång genom muntliga förhör samt prestation och kunskapsnivå under övningarnas gång. Fire Awareness Utbildningen varar i 4 timmar och inriktar sig på att utbilda personer i hur man på ett säkert sätt, genom sina kunskaper och riskbedömningar inför rådande situation, kan evakuera personer ur brinnande utrymmen samt påbörja släckningsarbete. Utbildningen skall i möjligaste mån vara utformad med realistiska scenarion, där praktiska övningar varvas med teori. Deltagaren ska känna till tidiga tecken på brand, spridningsrisker samt andra risker som kan uppkomma beroende på vad det är som brinner; såsom gasbildning, kvävningsrisk, explosionsrisk etc. Hen ska också känna till och förstå hur man arbetar på ett säkert sätt för att förebygga brand i en turbin. Personen skall kunna påbörja släckningsarbetet med den brandsläckningsutrustning som finns tillgänglig samt kunna redogöra för fördelar och nackdelar med olika släckningsutrustningar. Hen ska också kunna hantera den på ett säkert sätt under användandet. Dessutom ska denne kunna redogöra för troliga brandorsaker i en turbin samt andra indirekta faror som kan uppkomma i och med en brand. Personen ska också få kunskap om rådande lagar och regler inom området. Working at Heigths Utbildningstiden är 16 timmar och skall utföras i realistiska scenarion i en vindkraftmiljö, för att få bästa möjliga kunskaper inom området. Målet med utbildningen i denna modul är att ge deltagaren praktiskt och teoretiskt kunnande i hur man använder samt hur man på ett säkert sätt tar hand om/förvarar och håller rent sin personliga skyddsutrustning (Personal Protective Equipment - PPE). Personen ska dessutom kunna redogöra för vilka typer av PPE som finns, och dess olika delar. Deltagaren ska kunna identifiera skador/brister på utrustningen och kunna utföra inspektioner för att säkerställa att utrustningen uppfyller de säkerhetskrav som ställs. Man ska kunna redogöra för global- och europeisk standard och vilka säkerhetskrav som gäller för de enskilda delarna: hjälm, sele, glidlås, falldämpare, positioneringsrep etc. Dessutom ska man känna till olika typer av fallskyddsystem, säkra förankringspunkter osv. Personen ska ha kännedom om rådande lagkrav angående roller, organisation, ansvar och känna till de regler som gäller för arbete på hög höjd. Deltagaren skall kunna utföra riskbedömningar samt veta hur man arbetar säkert på hög höjd, samt kunna hantera en eventuell situation där evakuering är nödvändig. I det stora hela skall man uppvisa ett säkert beteende vid arbete i turbin, och kunna utföra räddningsaktioner från t.ex. stegen i turbinen med hjälp av den nedfirningsutrustning som finns för ändamålet.

14 Sea Survival Denna modul är en extra utbildning för arbete med vindkraft till havs och är totalt 12 timmar lång. Under utbildningen får man kunskap gällande de speciella arbetsförhållanden som råder vid arbete i off-shore turbiner. Deltagaren ska efter utbildningen kunna redogöra för säkerhetsrutiner och de rutiner som gäller vid olycka, installation, turbin och på båt. Personen skall också kunna förflytta sig och sin utrustning på ett säkert sätt mellan vindkraftverket, båt, fundament och brygga. Personen kommer att få visa prov på evakuering från vindkraftverk ned i vattnet samt demonstrera tekniker för hur man på bästa sätt klarar sig om man fallit över bord. Deltagaren skall kunna utföra räddning och HLR om någon hamnat i vattnet samt identifiera olika risker/symptom vid hypotermi och drunkning för att snabbt kunna sätta in rätt åtgärd och därmed rädda liv. Hen ska också kunna demonstrera prov på SAR 6 och GMDSS 7 och kunna använda sig av livräddningsanordningar, räddningsflotte, olika tekniker för att öka synlighet för den som hamnat i vattnet, PPE etc. Detta för att underlätta räddningsinsatsen och därmed förkorta responstiden. Dessutom ska personen kunna visa olika tekniker för att öka chanserna till överlevnad både för individen och för en hel grupp som hamnat i vattnet, samt kunna uppvisa korrekt beteende för att underlätta räddning från vatten till helikopter. Dessutom skall man vara insatt i de lagar och regler som gäller inom området och förstå organisationen och de roller som finns. 6 SAR är förkortining på Search och Resque, d.v.s. sök och räddning på någon som är i fara. 7 GMDSS är förkortning på Global Maritime Distress och Safety System och är ett regelverk för nödsignalering från fartyg.

Vindkraft och Arbetsmiljö

Vindkraft och Arbetsmiljö Vindkraft och Arbetsmiljö Karin Liinasaari och Jenny Ahtola 2013-11-08 Projekt nr. 34250-2 Sammanfattning Arbetsmiljö- och säkerhetsarbete inom vindkraftbranschen är något som i likhet med alla branscher

Läs mer

Aptum. Utbildningar Fallskydd

Aptum. Utbildningar Fallskydd Aptum Utbildningar Fallskydd Grundkurs i fallskydd Grundkurs i användande av fallskydd. Vi går igenom vilka lagar och förordningar som gäller för arbete på hög höjd. Utbildningen innefattar både teoretiska

Läs mer

Kommunal säkerhetsutbildning i Nyköpings kommun. internkurs.indd 1 08-06-12 09.40.01

Kommunal säkerhetsutbildning i Nyköpings kommun. internkurs.indd 1 08-06-12 09.40.01 Kommunal säkerhetsutbildning i Nyköpings kommun internkurs.indd 1 08-06-12 09.40.01 Kommunstyrelsen beslutade i augusti 2000 om en säkerhetsutbildning för kommunens anställda. Syftet med säkerhetsutbildningen

Läs mer

Vägledning vid elolycka

Vägledning vid elolycka Vägledning vid elolycka 2? I den här broschyren finns information om vad du behöver tänka på om en elolycka inträffar. Du får övergripande vägledning i hur du ska agera om du plötsligt befinner dig i en

Läs mer

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs.

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs. Akutomhändertagande vid sjukdom eller olycka (L-ABCDE) I utbildningen får kursdeltagaren lära sig hur han eller hon på ett enkelt sätt kan hjälpa en person som drabbas av en akut sjukdom eller olycka.

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

v.3 Kursprogram 2012 Arbete på hög höjd

v.3 Kursprogram 2012 Arbete på hög höjd v.3 Kursprogram 2012 Arbete på hög höjd Crux Professionell utbildning på hög höjd Allt arbete på höjd medför risker. Även om man har den bästa utrustning som går att få, behöver man också rätt kunskaper

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR Brandskyddsutbildning (BKA) Kursen vänder sig till företag, organisationer och föreningar som vill öka sitt brandskydd. Kursdeltagaren får en grundläggande utbildning i

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Kursprogram 2014 Arbete på hög höjd

Kursprogram 2014 Arbete på hög höjd Kursprogram 2014 Arbete på hög höjd Crux är etablerad som en ledande leverantör av utbildning och utrustning för arbete i miljöer med fallrisker och i slutna utrymmen. Verksamheten startade 1987 och vi

Läs mer

Framtidsbranschen Vindkraft

Framtidsbranschen Vindkraft Framtidsbranschen Vindkraft Exempel på yrken & arbetsuppgifter vid utbyggnad av landbaserade vindkraftparker Nätverket för vindbruk Noden för arbetskraftförsörjning drift & underhåll. Vindkraftbranschen,

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Utbilda dig, lär dig att förebygga olyckor och att rädda liv! Utbildningskatalog 2015

Utbilda dig, lär dig att förebygga olyckor och att rädda liv! Utbildningskatalog 2015 Utbilda dig, lär dig att förebygga olyckor och att rädda liv! Utbildningskatalog 2015 BSU Brandskyddsutbildning En grundläggande brandsäkerhetsutbildning som riktar sig till den som inte har någon utbildning

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

UTBILDNING I EL- OCH MASKINSÄKERHETSANVISNINGAR INOM RINGHALSGRUPPEN

UTBILDNING I EL- OCH MASKINSÄKERHETSANVISNINGAR INOM RINGHALSGRUPPEN Dokumenttyp Sekretessklass Status Granskat ID-nummer / Utgåva Anvisning Företagsintern Godkänt Larsson Göran 910117025/ 5.0 Utfärdare Datum Antonsson Bo-Göran Alternativt ID Andersson Hans 2003-02-26 0414

Läs mer

Vägledning. Vägledning till guidade turer med snöskoter. Förebyggande säkerhetsarbete

Vägledning. Vägledning till guidade turer med snöskoter. Förebyggande säkerhetsarbete Vägledning Vägledning till guidade turer med snöskoter Förebyggande säkerhetsarbete Vägledning till guidade turer med snöskoter förebyggande säkerhetsarbete Konsumentverket 2014 Ansvarig handläggare: Kerstin

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar!

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! 1 Innehåll Brandinstruktörsutbildning... 3 Brandombud... 4 Brandutbildning... 5 Information

Läs mer

Anvisningar för mast och stolparbete vid Institutionen för Teknikvetenskaper, Uppsala Universitet

Anvisningar för mast och stolparbete vid Institutionen för Teknikvetenskaper, Uppsala Universitet BESLUT 2010-07-01 1(3) Dnr Teknik1:7 2010/29 Institutionen för teknikvetenskaper Box 534 751 21 Uppsala Ångströmlaboratoriet 018-471 00 00 vx www.teknik.uu.se Anvisningar för mast och stolparbete vid Institutionen

Läs mer

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Utbildningar inom området vindkraft. Foto: Fredrik Herrlander

Utbildningar inom området vindkraft. Foto: Fredrik Herrlander Utbildningar inom området vindkraft Foto: Fredrik Herrlander I enkäten: Framtidsbranschen Vindkraft efterfrågas många yrken på olika nivåer: Högskolenivå Gymnasienivå inkl. vuxenutbildning Yrkeshögskolenivå

Läs mer

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA MÖLNDALS STAD Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA med utgångspunkt från Arbetsmiljölagen och AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. MÖLNDALS STAD Kerstin Olofsson Arbetsmiljösamordnare,

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Kursprogram 2015 Arbete på hög höjd

Kursprogram 2015 Arbete på hög höjd Kursprogram 2015 Arbete på hög höjd Om Crux Crux är etablerad som en ledande leverantör av utbildning och utrustning för arbete i miljöer med fallrisker och i slutna utrymmen. Verksamheten startade 1987

Läs mer

UTBILDNING: System för arbetsmiljö

UTBILDNING: System för arbetsmiljö UTBILDNING: System för arbetsmiljö Introduktion Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön i verksamheten enligt arbetsmiljölagen. I föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete utvecklar och

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Att starta ett stannat hjärta.

Att starta ett stannat hjärta. Att starta ett stannat hjärta. När hjärtat slutar slå. Plötsligt hjärtstopp är inte en hjärtsjukdom. Faktum är att många av de cirka 10 000 svenskar som drabbas årligen, är till synes friska, aktiva människor

Läs mer

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Måndag 13 maj 8:00-12:00 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning, HLR? Nu börjar vi med öppna utbildningar i Västerås.

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Brandskyddsplan Bilaga 2 - Utbildningsplan

Brandskyddsplan Bilaga 2 - Utbildningsplan Version 1.2 2009-11-20 Förvaltnings AB GöteborgsLokaler Brandskyddsplan Bilaga 2 - Utbildningsplan INNEHÅLL UTBILDNINGSPLAN ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER 3 UTBILDNING & ORGANISATION 4-5 UPPFÖLJNING 5 2 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

Umeå kommun Brandförsvar och säkerhet. Utbildningskatalog

Umeå kommun Brandförsvar och säkerhet. Utbildningskatalog Utbildningskatalog Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Grundläggande brandskydd... 3 Hem och Fritid... 4 Praktisk övning... 5 Utrymningsteori... 6 Utrymningsövning... 7 SBA Systematiskt brandskyddsarbete...

Läs mer

Hald & Tesch Brand ab Utbildningskatalog

Hald & Tesch Brand ab Utbildningskatalog Hald & Tesch Brand ab Utbildningskatalog 2015 Varför ska ett företag lägga tid och pengar på säkerhetsutbildningar? Målet med all utbildning är ökad kunskap. Säkerhet handlar i grunden om relation mellan

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrift om kursplan för trafiklärarutbildning i yrkeshögskolan; beslutad den 21 september 2010. MYHFS

Läs mer

Myndighetens syn på. utbildningsplan och kursplaner

Myndighetens syn på. utbildningsplan och kursplaner Myndighetens syn på utbildningsplan och kursplaner 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-03-8 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på utbildningsplan

Läs mer

Säkerhetsföreskrifter

Säkerhetsföreskrifter Halmstadverket Säkerhetsföreskrifter Halmstadverket 2 Hälso- och säkerhetsföreskrifter för entreprenörer anlitade av E.ON Värmekraft Sverige AB samt E.ON-anställda. Syftet med föreskrifterna är att verka

Läs mer

Utrymme för vård och omsorgsarbete

Utrymme för vård och omsorgsarbete Utrymme för vård och omsorgsarbete Arbetsutrymme Arbetsutrymme Utrymme som behövs för hjälpmedel. Utrymme som behövs för hjälpmedel. DET ÄR VIKTIGT att det finns tillräckligt med plats för vårdarbete.

Läs mer

Vindkraft och Arbetsmiljö

Vindkraft och Arbetsmiljö Vindkraft och Arbetsmiljö Karin Liinasaari och Jenny Ahtola 2013-11-08 Projekt nr. 34250-2 Sammanfattning Arbetsmiljö- och säkerhetsarbete inom vindkraftbranschen är något som i likhet med alla branscher

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Kapitel 5. Arbetsmiljöarbete i driftfasen

Kapitel 5. Arbetsmiljöarbete i driftfasen Kapitel 5. Arbetsmiljöarbete i driftfasen Allmänt om drift och underhåll Många av de regler som gäller för uppförandet av vindkraftverk/vindkraftparker gäller också sedan man gjort överlämning till kund

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte

BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar byggandet från planeringsstadiet till färdigställande och drift. Det behandlar även bygg- och anläggningsbranschens olika yrken och arbetsvillkor.

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

YH-POÄNG Elinstallatör Allmän behörighet

YH-POÄNG Elinstallatör Allmän behörighet YH-POÄNG Elinstallatör Allmän behörighet En yrkesutbildning som ger dig möjlighet att söka behörighetsbevis hos Elsäkerhetsverket 120 YH-POÄNG Stor efterfrågan på elinstallatörer med ledarkompetens För

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

KURSPLAN Fjäll- och äventyrsledare 15/16, 300 p

KURSPLAN Fjäll- och äventyrsledare 15/16, 300 p KURSPLAN Fjäll- och äventyrsledare 15/16, 300 p Kurser Fjäll- och friluftsteknik Ledarskap och projektledning Lärande i arbete Aktivitetsturism 1 Lärande i arbete Aktivitetsturism 2 Natur och miljö Sjukvård

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Lennart Johansson. Produktionsledare och Yrkeslärare. Anstalten Tidaholm

Lennart Johansson. Produktionsledare och Yrkeslärare. Anstalten Tidaholm Lennart Johansson Produktionsledare och Yrkeslärare Anstalten Tidaholm Anstalten Tidaholm Tidaholm är en sluten anstalt, Säkerhetsklass, B. Antal intagna är ca 200 Strafftiden är från 4 år och upp till

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Utbildningskatalog sförteckning Brandkunskap för alla 3 Praktiska släckövningar. 4 Heta Arbeten.. 5 HLR & L-ABC 6 Brandskyddskontrollant. 7 Brandskyddsansvarig 8 Föreståndare brandfarlig vara mindre omfattning

Läs mer

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet Läs Skydd mot olyckor och arbeta med räddning och säkerhet Utbildningen Skydd mot olyckor Skydd mot olyckor är en tvåårig efter gymnasial utbildning som ger dig både de teoretiska kunskaper och de praktiska

Läs mer

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen 10 Även de som medverkar vid planeringen och projekteringen ska, inom ramen för sina uppdrag, i tillämpliga delar följa det som

Läs mer

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

GUIDE för uppföljning/revision. Uppföljning av integrerade ledningssystem

GUIDE för uppföljning/revision. Uppföljning av integrerade ledningssystem GUIDE för uppföljning/revision Uppföljning av integrerade ledningssystem BAKGRUND / SYFTE Många företag arbetar idag med integrerade ledningssystem för miljö, hälsa och säkerhet. Syftet med denna guide

Läs mer

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens BAS P och BAS U Byggarbetsmiljösamordnare Bygger din kompetens Byggarbetsmiljösamordnare BAS P OCH BAS U Du lär dig vad som krävs av beställare, byggarbetsmiljöansvariga, byggherrar och BAS enligt Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

MASERfraktSKOLAN KURSKATALOG FÖR 2009. De kurser som presenteras i katalogen tillhandahålls eller förmedlas genom MaserFrakt.

MASERfraktSKOLAN KURSKATALOG FÖR 2009. De kurser som presenteras i katalogen tillhandahålls eller förmedlas genom MaserFrakt. MASERfraktSKOLAN KURSKATALOG FÖR 2009 De kurser som presenteras i katalogen tillhandahålls eller förmedlas genom MaserFrakt. I katalogen framgår om kursen är en kravkurs och till vilka den vänder sig.

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Väglednings-PM för tillsyn av Vindkraft

Väglednings-PM för tillsyn av Vindkraft 2010-03-17 RET 2009/10583 1 (19) Avdelningen för regelarbete och expertstöd Bel Bergenwall, 08-730 94 27 bel.bergenwall@av.se Väglednings-PM för tillsyn av Vindkraft Diarienummer: RET 2009/10583 Beslutad

Läs mer

KURSKATALOG 2014. Låt inte säkerheten bli ditt fall

KURSKATALOG 2014. Låt inte säkerheten bli ditt fall KURSKATALOG 2014 Låt inte säkerheten bli ditt fall Fina erbjudanden på utrustning för dig som går kurs! Du vet väl att du som går kurs hos oss på Hewall Safety köper din fallskyddsutrustning till en mycket

Läs mer

Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras.

Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras. Arbetsmiljöpolicy Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras. Upprättad trafiksäkerhetspolicy skall alltid följas, samt rutiner för olyckfallsanmälningar

Läs mer

El för Mekaniker 5 dagar

El för Mekaniker 5 dagar El för Mekaniker 5 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.

Läs mer

Regeringen. Behörighet för elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Nuvarande förordning 2014-04-23

Regeringen. Behörighet för elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Nuvarande förordning 2014-04-23 Behörighet för elinstallationsarbete Vem har nyttan av ett behörighetssystem? Vad krävs av en yrkesman? Regeringen En särskild utredare ska föreslå bestämmelser om vad som ska krävas för att utföra en

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet. Utgåva: 2 Datum: 2010-09-09 Sida 1(5) Husums fabrik Riskbedömning Riskanalyser I arbetsmiljölagen anges att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Lagen ger ramarna för hur ansvaret skall uppfyllas.

Läs mer

Myndighetens syn på. Lärande i arbete

Myndighetens syn på. Lärande i arbete Myndighetens syn på Lärande i arbete 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-07-6 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på lärande i arbete

Läs mer

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt www.byggledarskap.se Arbetsmiljörutiner i byggprojekt 1(5) Arbetsmiljörutiner i byggprojekt Arbetsmiljöarbetet i ett byggprojekt styrs via lagstiftning och de arbetsmiljöregler som tas fram av Arbetsmiljöverket.

Läs mer

Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning

Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning 2014-06-18 1/5 Innehåll Syfte/bakgrund... 3 Omfattning... 3 Ansvar och Genomförande... 3 Renodlad BAS med sjävständig entreprenör... 3 Renodlad BAS med egen

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Handlingsprogram SAM, sanktionsavgifter, tillsynsinsats bemanningsbranschen och statistik truckolyckor. Carl Axel Sundström & Ulf Strandberg

Handlingsprogram SAM, sanktionsavgifter, tillsynsinsats bemanningsbranschen och statistik truckolyckor. Carl Axel Sundström & Ulf Strandberg Handlingsprogram SAM, sanktionsavgifter, tillsynsinsats bemanningsbranschen och statistik truckolyckor Carl Axel Sundström & Ulf Strandberg Arbetsmiljöverket 2014-02-14 1 Handlingsprogram SAM (2012-15)

Läs mer

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare BAS-P för planering och projektering BAS-U för utförandet av ett byggnads- eller anläggningsarbete Detta dokument är framtaget av Samrådsgruppen för certifiering av 1 Bakgrund och syfte med certifieringen

Läs mer

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi Systematiskt arbetsmiljöarbete 2015-02-09 (5) Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi Arbetarskyddsstyrelsen har i sina föreskrifter (AFS 1999:7) fastslagit

Läs mer

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.

Läs mer

KURSKATALOG. Utrustning för Räddningstjänst. Certifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001

KURSKATALOG. Utrustning för Räddningstjänst. Certifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001 KURSKATALOG Utrustning för Räddningstjänst Certifierade enligt ISO 9001 ch ISO 14001 Utbildningar i arbete på höjd Innehållsförteckning Kntakta ss... Skriv till Crux Klätter- ch Säkerhetsutrustning AB

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Alandica kultur och kongress 21 okt 2014 Innehåll 1. Hjärtstopp och HLR 2. Kedjan som räddar liv 3. Visioner 4. Ett patientfall 1. Hjärtstillestånd och HLR Budskap:

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Viveca Wiberg Handläggare ergonomi 2014-02-26 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter

Läs mer

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

HANDLINGSPLAN. VID OLYCKSFALL OCH HASTIGT INSJUKNANDE I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Beslutad av barn- och utbildningsnämndens skyddskommitté 2013-02-04

HANDLINGSPLAN. VID OLYCKSFALL OCH HASTIGT INSJUKNANDE I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Beslutad av barn- och utbildningsnämndens skyddskommitté 2013-02-04 HANDLINGSPLAN VID OLYCKSFALL OCH HASTIGT INSJUKNANDE I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Beslutad av barn- och utbildningsnämndens skyddskommitté 2013-02-04 1 Innehåll MÅL... 3 AKUT OMHÄNDERTAGANDE... 3 OMHÄNDERTAGANDE

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Våld och hot inom vården

Våld och hot inom vården Våld och hot inom vården Var finns riskerna för våld eller hot om våld? En förutsättning för att kunna minska riskerna i arbetet och känna sig trygg i sitt jobb är att det finns information om situationer

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS INDUSTRI TRE ÅR SOM GER DIG FÖRSPRÅNG

KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS INDUSTRI TRE ÅR SOM GER DIG FÖRSPRÅNG KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS INDUSTRI TRE ÅR SOM GER DIG FÖRSPRÅNG GÖTEBORGS TEKNISKA COLLEGE ANSVARAR FÖR ALL UTBILDNING INOM HELA VOLVOSTEGET Göteborgs Tekniska College är ett av Sveriges mest välrenommerade

Läs mer

Uppdragsutbildningar. Rinman Education AB erbjuder ett stort antal utbildningar och antal kurser anpassade till det regionala näringslivets behov.

Uppdragsutbildningar. Rinman Education AB erbjuder ett stort antal utbildningar och antal kurser anpassade till det regionala näringslivets behov. Uppdragsutbildningar Rinman Education AB erbjuder ett stort antal utbildningar och antal kurser anpassade till det regionala näringslivets behov. Truckutbildning (A, B och C) A-, B- eller C-utbildning

Läs mer

Generella arbetsmiljökrav vid inköp av entreprenadtjänster inom RU Sverige

Generella arbetsmiljökrav vid inköp av entreprenadtjänster inom RU Sverige Sida 1 / 6 Dokumentslag Datum Verksamhetsstyrande 2014-11-18 Dokumenttitel Generella arbetsmiljökrav vid inköp av entreprenadtjänster Enhet Dokumentansvarig Doknr Utgåva RU Sverige H & S Per-Åke Albinsson

Läs mer

Skillnaden mellan våra utbildningar

Skillnaden mellan våra utbildningar Skillnaden mellan våra utbildningar Här följer en sammanställning av de riktlinjer och anvisningar som finns framtagna för våra självskyddskurser och de utbildningar som genomförs under ramen betalkurser.

Läs mer