Extremdykning med insulinbehandlad diabetes CGM-mätning möjliggör prestation utöver det vanliga SID 12

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Extremdykning med insulinbehandlad diabetes CGM-mätning möjliggör prestation utöver det vanliga SID 12"

Transkript

1 nr ETT NYHETSMAGASIN FRÅN MEDTRONIC I SVERIGE Extremdykning med insulinbehandlad diabetes CGM-mätning möjliggör prestation utöver det vanliga SID 12 Highlights från Januarimötet SID 4 8 Var finns närmaste hjärtstartare? Register räddar liv! SID 13 Hillevi hjälper människor med inkontinens komma vidare i vården SID 18 1

2 E LEDARE REIDAR GÅRDEBÄCK Medley 10-årsjubilerar och utvecklingen inom medicinteknik tar nya kliv! När jag läser igenom några av de artiklar som figurerat i Medley, under 10 års tid!, inser jag vad fantastiskt det är att få vara delaktig i medicinteknikens historia, om så bara för en liten stund. Tänk så många innovationer och produktförbättringar som introducerats under åren. Och ändå har vi förmodligen bara sett början av den utvecklingen I det här numret av Medley presenterar vi en datormodell som tagits fram för att kunna göra virtuella studier på kardiologiska implantat. När hjärtimplantat, som ICD:er, blir mer och mer avancerade blir det också allt mer komplext att testa nya algoritmer. Omfattande bänktestning görs alltid innan kliniska studier men på grund av det närmast oändliga antalet kombinationer av programmering och hjärtrytm kan inte ens de kliniska studierna ge oss alla svar. Medtronic har därför tagit fram en virtuell ICD-modell i vilken man kan föra in arytmidata från hela studiepopulationer. Modellen är den första i sitt slag men principen för virtuella studier används redan inom andra områden, till exempel flygplansindustrin. Den virtuella studien är naturligtvis inte tänkt som en ersättning, utan som ett komplement till en klinisk studie och som ett sätt att möta de ökade kraven på produktförbättringar och kortare lanseringscykler. Sverige ligger i framkant, internationellt sett, när det gäller att tillhandahålla transparens inom sjukvården i form av olika register. Jag tänker på Svenska ICD- och pacemakerregistret och Nationella Diabetesregistret, för att nämna två. Nu finns även, sedan drygt ett år tillbaka, ett nationellt hjärtstartarregister. Varje år drabbas nämligen tusentals människor av plötsligt hjärtstopp och av dessa överlever endast några få procent. Närheten till en hjärtstartare kan öka möjligheten till överlevnad med upp till 50 procent, men för att nå dit måste kännedomen hos allmänheten bli mycket bättre. Syftet med registret är därför att informera om var närmaste hjärtstartare finns. Det ligger alltid ett stort personligt driv och engagemang bakom projekt som dessa. Ett ytterligare sådant exempel kan vi se i artikeln kring inkontinens där eldsjälen Hillevi Caris har sett till att få frågan om rätten till inkontinensbehandling betydligt högre upp på dagordningen. För att kunna fortsätta sitt viktiga arbete med nätverket Kontinet har hon tilldelats kronor av Medtronic Foundation. sida 6 sida 13 sida 18 Och till sist någonting helt annat. Nu börjar snart det behagliga livet utomhus och den gröna säsongen igen. Efter en lång, och snörik vinter börjar det åter växa så det knakar i trädgården. Passa på och njut! Medley är Medtronics kundmagasin och vänder sig till läkare, övrig sjukvårdspersonal, journalister samt opinionsbildare inom sjukvården. Nu finns möjligheten att prenumerera på Medley via e-post. Anmäl dig på för att få tidningen i pdf-format fyra gånger per år, för att anmäla adressändring eller säga upp din prenumeration. Skriv namn, e-postadress och märk brevet Medley- prenumeration. Medtronic AB innehar utgivningsbevis för Medley som ges ut fyra gånger per år. Ansvarig utgivare: Reidar Gårdebäck Redaktionschef: Elenore Schmidt Foto: Medtronic och Christian Evers Text och form: Care of Haus Adress: Medtronic AB, Box 1034, Kista Tel: Fax: E-post: Hemsida: Medtronic AB. Medtronic är ett av Medtronic Inc registrerat varumärke. Andra varumärken, produktnamn och terapinamn som nämns i Medley är Medtronics eller respektive ägares egendom. 2

3 Grattis! Medley 10 år De två första numren av Medley Från vänster: Magnus Pamp (skribent), Agneta Lindell (skribent), Elenore Schmidt (kundtidning/ webbredaktör Medtronic), Eva Wikström (skribent) och Christian Evers (fotograf). När man bläddrar i gamla Medleytidningar slås man av hur fantastiskt det egentligen är att kunna följa den medicintekniska utvecklingen genom åren via Medleys artiklar! Så många studier, produktnyheter och behandlingsförbättringar som har vandrat över dessa sidor. Och så många gripande patientberättelser! Det är många personer som står bakom varje nummer av Medley. På Medtronic har vi ett redaktionsråd där vi går igenom tänkbara ämnen inför varje nummer och sedan arbetar vi med en byrå när det gäller produktionen. Självklart har stora delar av teamet kring Medley varierat genom åren men reklam- och PR-byrån, Care of Haus, har varit en trogen samarbetspartner under hela resan. Den person som varit med längst i teamet och som väl nästan alla våra kunder har träffat, vid det här laget, är vår fotograf Christian Evers. Vi bad Christian berätta om några speciella fototillfällen från hans åtta år med Medley: Att få delta under MAST-operationen på Ängelhoms sjukhus var väldigt speciellt. Magnus Pamp och jag var med hela tiden och fick den nya tekniken förklarad för oss vartefter operationen pågick. Jag minns också besöket på forskningsanläggningen Igelösa utanför Lund som något utöver det vanliga. Det är en förmån att ha fått träffa Professor Stig Steen och höra om hans arbete. Ett annat fotouppdrag som var både spännande och lite läskigt var i ett gruvschakt där jag tog dykbilder. Med en kameraväska på axeln skulle jag ta mig ner i ett kolsvart schakt via en 90 meter lång, brant trappa där en diabetiker skulle djupdyka (se art sid 14). Ja, en hel del intressanta artiklar har det onekligen blivit genom åren. Hoppas att ni vill fortsätta att var med oss! Redaktionschef Elenore Schmidt Synpunkter på Medley? E PLOCK: E 1000 Carelinkpatienter på Rigshospitalet Antalet patienter med hjärtimplantat som följs upp på distans med CareLink ökar stadigt. I november förra året inkluderades den 1000:e patienten på Rigshospitalet i Köpenhamn som nu är Europas största CareLink-klinik. Händelsen firades, till personalens stora förtjusning, med en enorm Medtronic-tårta på ca 1 m 2. Rigshospitalet har med sitt stora antal CareLinkpatienter en unik erfarenhet av distansuppföljning. På Medtronics CareLink-möte i Stockholm senare i mars får vi höra mer om detta. E Archer ny guidewire för endovaskulära stentgrafter Archer, som är designad för aorta-intervention, har en PTFE beläggning som ger en utmärkt följsamhet i kärlet. En 8 cm röntgentät tipp ger tydlig visualisering och olika kurvor på tippen möjliggör en lätthanterlig positionering med minskad risk för kärlskador. Ledaren finns i optimala längder för att tillgodose specifika anatomier 200 cm och 260 cm. 3

4 Carl Johan Höijer Karin Granberg Frieder Braunschweig Rapport från Januarimötet ICD i själ och hjärta Medtronics Januarimöte gick av stapeln i World Trade Center i Stockholm den januari. Årets upplaga hade under torsdagen temat ICD i själ och hjärta där fokus låg på omhändertagande av ICD-patienter. Fredagen innehöll en serie uppdateringar inom de senaste rönen i ablations-, ICD-, CRT- och pacemakervärlden. Under torsdagen med ICD-patientens omhändertagande i fokus deltog både läkare och sköterskor totalt runt 140 personer. Här föredrogs bland annat flera konsensus-dokument från europeiska kardiologföreningen (EHRA) med rekommendationer kring bilkörning, vård vid livets slutskede samt omhändertagande av patienter efter ICD-chock. Patienter och anhörigas delaktighet i behand lingen diskuterades också. Enligt föredragshållarna finns det ett växande behov av att kunna bemöta patienter med ICD med relevant och samordnad information. Detta i synnerhet som antalet patienter som behandlas, primär- och sekundärpreventivt, ökar i snabb takt. Vård vid livets slut I livets slutskede har ICD-behandlingen spelat ut sin roll, och för att ge patienten ett lugnt och värdigt slut bör denna därför stängas av. Trots detta kan beslutet att avbryta behandling uppfattas som jobbigt att ta för vårdpersonalen och rekommendationer att luta sig mot är viktigt. Det är viktigt att ta upp när man ska avbryta en ICD-behandling med patienten på ett tidigt stadium och inte vid förebådande död, berättar Inger Hagerman, kardiolog på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Samtal runt behandlingens mål bör startas redan innan implantationen och fortsätta över tid, säger Inger. Rekom mendationerna ger lämpliga öppningsfraser för svåra samtal kring detta. Det är viktigt att familjemedlemmarna vet vad patienten vill och är med på tåget. Här finns också råd för vilka diskussioner som ska tas upp vid vilka tillfällen under behandlingen från implan tation till livets slutskede. 4

5 Eva Clausson Marcus Ståhlberg Inger Hagerman Det är viktigt att påpeka att de flesta patienter behåller eller förbättrar sin livs kvalitet efter implantation av en ICD. Frieder Braunschweig Att avbryta en ICD-behandling räknas varken som läkarassisterat självmord eller dödshjälp. Alla patienter har rätt att neka terapi. Patienten dör i så fall av sin underliggande sjukdom och inte av exempelvis läkaradministrerad medicin. Bilkörning ger frihet och är därmed ett känsligt ämne Koncensus-dokumentet kring bilkörning uppdaterades 2009 bland annat på grund av att allt fler får primärpreventiv ICD. Dessa patienter har alltså inte haft någon arytmi och bör behandlas annorlunda i rekommendationerna. Restriktioner i bilkörning är ofta en allvarlig inskränkning i patientens frihet, säger Carl Johan Höijer, kardiolog på Universitetssjukhuset i Lund. Det är därför viktigt att ha genomtänkta rekommendationer både för patientens och för doktorns skull. Restriktionerna beror på arytmirisken och inte på ICD-behandlingen. Enligt Carl Johan har det visat sig i studier att patienterna ofta struntar i rekommendationen att inte köra bil. Detta kan vara potentiellt farlig då patienten vid en arytmi kan förlora medvetandet och skada sig själv, medpassagerare samt per soner utanför den egna bilen. Rekom men da tionerna försöker hitta en balans mellan säkerhet och integritet. Omhändertagande efter chock EHRA:s konsensusdokument för bemötande av patienter efter ICD-chock beskriver både hur man hanterar en patient efter chock och hur man bör programmera ICD:n så att man undviker chock i möjligaste mån. En chock är ofta en otrevlig upplevelse och kan orsaka kronisk psykisk stress, oro och försämrad livskvalitet, säger Frieder Braunschweig, kardiolog på Karolinska Universitetssjukhuset. En chock upplevs mycket olika av patienterna. För vissa är den knappt märkbar medan andra beskriver mycket kraftiga symtom. Därför menar man att individuell utvärdering av, och eventuell terapi mot, stress och oro ska ingå i rutinerna för behandlingen av ICDpatienter som fått en chock. Patienter som fått en ICD-chock ska alltid genomgå en noggrann utredning av klinisk status och av ICD:ns funktion. ICD-chocker är en tydlig riskmarkör och för patienter med primärpreventiv ICD-behandling kan chocker associeras till ökad mortalitetsrisk, då särskilt i progredierande hjärtsvikt. Det är ändå viktigt att påpeka att de flesta patienter behåller eller förbättrar sin livskvalitet efter implantation av en ICD, avslutar Frieder. Tryggheten i att ha en implanterad livräddare upplevs förstås mycket positiv hos de flesta. Carelink workflow meeting 18:e mars 2011, World Trade Center i Stockholm. För andra året i rad arrangerar Medtronic ett möte med fokus på distansuppföljningssystemet CareLink. Anmälan kan göras på följande länk: För mer information kontakta din Medtronicrepresentant. Antalet platser är begränsat. 5

6 Martin Holmstrand Derek Exner Rapport från Januarimötet Test i virtuell ICD-studie visar på kraftig chockreducering När kardiologiska devicer som ICD:er blir mer och mer innehållsrika och avancerade blir det också allt mer komplext att testa nya algoritmer. Omfattande bänktestning görs alltid innan kliniska studier (humaneller djurstudier), men på grund av det närmast oändliga antalet olika kombinationer av programmering och hjärtrytm kan inte ens kliniska studier ge alla svar. Dagens ICD:er sparar EKG elektroniskt för alla arytmier och terapier som avgetts. Det är denna typ av data som Medtronic har överfört till beräkningsfunktionaliteten i modellen. Det handlar om en mycket avancerad modell för att få fram så korrekta resultat som det är möjligt. I modellen har vi även lagt in resultat från andra ICDstudier för att få med den probabilistiska komponenten i lyckandefrekvens för ATP-terapi, med mera. Medtronic har därför som första företag tagit fram en datormodell som tillåter att arytmidata från tidigare genomförda ICD-studier kan föras in i en ny mjukvara en virtuell ICD-modell. På så sätt är det möjligt att få svar på vilket resultat man skulle fått för en aktuell patient om den istället hade haft en annan ICD-mjukvara. Arbetet med att utveckla och verifiera den virtu ella ICD-modellen samt att utföra den virtuella ICD-studien för att testa effektiviteten hos en ny kombination av chockreduceringsstrategier har skett tillsammans med världens mest välrenommerade arytmologer. En av dessa är Derek Exner på Libin Cardiovascular Institute of Alberta Kanada. Användning av simulatorer är vanligt inom många områden, bland annat inom flygindustrin, säger Derek Exner. Det är idag möjligt att skapa mycket avancerade simuleringsmodeller för att testköra ny teknik. Virtuell utvärderingsväg ett alternativ ICD-chocker ges frekvent av icke-livshotande skäl, säger Derek Exner. Vid testet använde vi en serie verkliga inspelade arytmi-episoder från den välkända studien SCD-HeFT. Genom att köra 736 inspelade arytmi-episoder i den virtuella ICDmodellen kunde vi se att antalet inadekvata chocker kunde reduceras radikalt. 9 av 10 patienter fick i simuleringen inga inadekvata chocker och de som verkligen behövde en chock fick det. 6

7 Henrik Nilsson Syftet med studien var att utveckla en datormodell som virtuellt utvärderar effekten hos både gamla och nya metoder för chockreducering utan den kostnad och komplexitet som kliniska studier utgör. Derek Exner Syftet med studien var att utveckla en datormodell som virtuellt utvärderar effekten hos både gamla och nya metoder för chockreducering utan den kostnad och komplexitet som kliniska studier utgör. Randomiserade studier tillhandahåller bevis för klinisk effektivitet, men är inte alltid praktiska att genomföra. Modeller för datorsimuleringar är en alternativ utvärderingsväg, speciellt när det gäller att utvärdera en större mängd behandlade patienter. Det är viktigt att påpeka att den virtuella ICDmodellen används före en klinisk studie och inte ersätter den. Vi har inom detta område aldrig haft så mycket på fötterna när det gäller nya algoritmers verkliga effekt, innan vi startat den kliniska studien. Inspelade episoder från SCD-HeFT använda Vi valde att använda data från SCD-HeFT eftersom studien är omfattande och har tillräcklig uppföljningstid. Det är en av de bäst utförda ICDstudierna i världen och också en av de mest kända bland kardiologer. Studien omfattar bara primärpreventions- och hjärtinfarkt (HF)-patienter, men vi tror att chockreduceringen är liknande för patienter med ICD i sekundärpreventivt syfte, eftersom anledningarna till inadekvata chocker är desamma. Validering med data från Empiric Modellen validerades genom att vi använde data från studien Empiric, säger Derek. När vi såg att resultaten som modellen levererade överensstämde med studiens körde vi sedan igenom data från SCD-HeFT (www.scdheft.com). En grundläggande statistisk princip i modellen är att varje simulering upprepas gånger. Det gör att vi kan ge ordentligt underbyggd förutsägbarhet på prestandan. Alla tänkbara variabler inkluderas i simuleringarna detta är något man inte kan göra i en klinisk studie. Kommentar från Erik Ljungström, kardiolog Föreläsningen om den virtuella ICD-studien fann jag mycket intressant, säger Erik Ljungström, kardiolog på Blekingesjukhuset i Karlskrona. Ett flertal studier har visat att patienter som utsätts för många chocker får väsentligt reducerad livskvalitet. Behovet av att reducera onödiga chocker är med andra ord stort exempelvis de som kommer av T-vågsoversensing, trasig kammarelektrod och störningar. En randomiserad studie tar tid, tar stora resurser i anspråk och utsätter patienterna i kontrollgruppen för chocker som kanske kunde ha undvikits med en virtuell ICD-studie. Genom att man kört episoder med känd ICD-reaktion från EMPIRIC-studien i den virtuella ICD-modellen med traditionell programmering och sedan jämfört resultaten anser jag att man på ett trovärdigt sätt verifierat den virtuella modellens funktion. 7

8 Mauro Biffi Rapport från Januarimötet Verklig ICDlivslängd avgörande för kostnadseffektiviten Under Januarimötet redovisade kardiologen Mauro Biffi resultaten från en italiensk studie 1) som jämfört batterilivslängden hos ICD:er från olika leverantörer. Enligt denna är batteriets livslängd direkt avgörande för hur kostnadseffektiv behandlingen blir. Studien visar också att livslängden på batterierna i ICD:erna från Medtronic är signifikant längre än konkurrenternas. I studien undersöktes livslängden för de ICD:er som man implanterade med avseende på typ och leverantör. För samtliga dosbyten som gjordes på grund av batteriurladdning registrerade man sedan livslängden. ICD:er från Medtronic, Guidant och St Jude Medical undersöktes. Enligt den studie som Mauro Biffi, kardiolog på Universitets -sjuk huset i Bologna, refererar till skiljer sig livslängden på batterier markant mellan de olika leverantörerna. Överlägsen livslängd hos Medtronics devicer Livslängden på en ICD är en viktig klinisk aspekt vad det gäller patienternas säkerhet och livskvalitet, säger Mauro Biffi. Ingreppet vid ett byte av device medför en inte obetydlig risk för allvarliga komplikationer. Ur hälsoekonomisk synvinkel är en lång livslängd på batteriet mycket betydelsefullt för att få bästa möjliga kostnadseffektivitet. Studier visar också att 90 % av patienterna föredrar en längre livslängd framför en mindre device. Studien visade tydligt att livslängden för Medtronics ICD:er oavsett typ var överlägsna de andra två leverantörernas devicer. Då studien av - slutades den 31 december 2007 hade 97,2% (St Jude) respektive 95,3% (Boston/Guident) av konkurrenternas ICDer bytts ut p g a batteriurladdning att jämföras med endast 42% av ICDerna från Medtronic. 58% av dessa fungerade alltså fortfarande. Resultatet är inte förvånande, eftersom liknande siffror nyligen har rapporterats från andra europeiska center. Nära hälften av Medtronics devicer hade en livslängd längre än sju år, jämfört med att ingen av de andra tillverkarnas ICDer räckte i mer än sju år. Två av slutsatserna vi kunde dra är att kostnadseffektiviteten i mycket hög grad beror på batteriets livslängd och att implantationens initiala kostnader marginellt påverkar densamma. Det inne bär att kostnadseffektiviteten bör beräknas på batteriets verkliga livslängd för att en korrekt bedömning ska kunna göras. En korrekt bedömning kräver alltså att man även tar hänsyn till eventuella funktioner i ICD:n som är strömbespar ande (Medtronics MVP, automatisk tröskelmätning m.m.) samt att man fått korrekt angivelse av batteriets kapacitet från tillverkaren. Andel devicer i drift Livslängden för ICDer från olika tillverkare 1,0 0,8 0,6 0,4 1) Källa: Longevity of implantable cardioverter- 0,2 defibrillators: implications for clinical practice and Log-rank chi-square = 47,4, p < 0,001 health care systems 0,0 Europace (2008) 10, Uppföljningstid (månader) ST JUDE MEDICAL GUIDANT MEDTRONIC Livslängd (månader) på utbytta ICD:er under uppföljningsperioden (totalt 107 st) Siffrorna inom parantes anger spannet mellan devicernas olika livslängd. Tillverkare Enkammarsystem Tvåkammarsystem CRT-D Medtronic 72 (60 85) 84 (50 87) 49 (36 63) Guidant 52 (31 71) 50 (35 58) 45 (43 47) St Jude Medical 55 (40 78) 40 (33 64) 45 (43 46) Kostnad per behandlingsmånad (euro) Tillverkare Enkammarsystem Tvåkammarsystem CRT-D Medtronic 188 ± ± ± 74 Guidant 261 ± ± ± 29 St Jude Medical 224 ± ± ± 84 8

9 En ny väg till kunskap Randomisering inom ramen för ett register I det omfattande svenska SCAAR-registret för hjärtpatienter har man infört en randomiseringsmodul som slumpar patienterna till olika behandlingar. Förhoppningen är att den nya strategin ska ge tillförlitiga svar till betydligt lägre kostnader och mycket snabbare än de resurskrävande randomiserade studierna. SCAAR 1) -registret är ett världsunikt svenskt kvalitetsregister som innehåller en näst intill heltäckande rapportering av de ingrepp som görs på svenska hjärtkliniker. För att ännu mer effektivt få fram tillförlitliga data ur registret har man infört en modul som gör det möjligt att randomisera studiedeltagarna inom ramen för kvalitetsregistren. Inför varje ny randomiserad registerstudie man vill göra inom ramen för SCAAR-registret kan man med den nya modulen välja att randomisera patienterna till olika behandlingsalternativ. En stor randomiserad studie som görs enligt konstens alla regler ger en högre grad av vetenskaplig pålitlighet jämfört med en registerstudie, säger Elmir Omerovic, medlem i styrgruppen för SCAAR och kardiolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Nackdelarna är dock att en sådan studie kostar väldigt mycket och det tar lång tid att få svar som vi kan omsätta på kliniken. En registerstudie är enklare att utföra och ger snabbare svar, men innehåller s.k. confounder - variabler det vill säga faktorer vars effekter blandas samman så att vi inte säkerhet kan avgöra vad som egentligen hade effekt. Den viktigaste kvalitativa skillnaden mellan studietyperna är att i det randomiserade förfarandet, när patienterna lottas till de olika grupperna, tas effekten av dessa variabler mest effektivt bort. SCAAR randomiserar automatiskt Syftet med randomiseringsmodulen i SCAAR-registret är att besvara för oss kliniker relevanta frågeställningar på ett enkelt och billigt sätt, säger Elmir. Randomiseringen i registret behöver ingen resurskrävande studielogistik. Allt som krävs är att patienten ger informerat samtycke till att vara med i studien. Randomiseringen till de olika behandlingarna sköter sedan systemet automatiskt om. TASTE-studien först ut Först ut i SCAAR-registret att randomiseras är TASTE-studien som under ett år inkluderar patienter med ST-höjningsinfarkt (STEMI) till vanlig PCI eller PCI och trombaspiration. Vid trombaspiration suger man ut tromben med kateter istället för att pressa ihop den med ballongvidgning patienter ska inkluderas från samtliga svenska hjärtkliniker, samt två kliniker från Island och Danmark. En randomiserad studie, TAPAS, visade att trombaspiration minskar infarktstorleken, säger Elmir. Studien var dock för liten för att med säkerhet kunna avgöra om överlevnaden påverkas. Syftet med TASTE är att få svar på frågan om trombaspiration inte bara tar bort tromber och ökar flödet, utan också minskar dödligheten vid akut hjärtinfarkt. Uppföljning i större skala möjligt En av katetrarna för trombaspiration som rekommenderas inom ramen för studien kommer från Medtronic. Randomiseringsmodulen öppnar också för industrin att göra uppföljningar som kompletterar data från randomiserade studier. Ett kvalitetsregister har sin givna roll i medicinen som det är nu randomiseringsmöjligheten inom registret öppnar dock en extra dimension och bemöter den viktigaste kritiken som man riktar mot register. Ordförklaring SCAAR: Svenska Coronar Angiografi- och Angioplastik Registret Kort om SCAAR E SCAAR administreras av Uppsala Clinical Research Center (UCR) som är ett nationellt kompetenscenter för kvalitetsregister. 9

10 Flera utbildningar i endovaskulära tekniker Medtronic engagerar sig i utbildningar i endovaskulära tekniker för både erfarna läkare och läkare med mindre vana. Det handlar inte primärt om att informera om produkter, utan i första hand om att utveckla användandet genom kliniska diskussioner samt verkliga fall med implantation på plats. Under en vecka i december 2010 hölls tre olika kurser om endovaskulär teknik i samarbete med kliniker på tre olika orter; Göteborg, Örebro och Stockholm. Utvecklingen inom området går snabbt, både vad gäller teknik och produkter, och därför är utbildning viktigt. De läkare som hållit i dessa tre kurser är helt eniga i att det inte enbart handlar om att dela med sig av egna kunskaper, utan är minst lika viktigt att bilda nätverk och få del av andras erfarenheter. Thorakal stentgraftbehandling på Sahlgrenska Läkare från andra större sjukhus i Norden bjöds in till en heldag på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Dagen som helhet hade två syften; dels att ge information om hur verksamheten kan organiseras, dels ge tips om själva proceduren. Under förmiddagen hölls presentationer av läkare från arrangerande röntgen- och kärl-thorax klinikerna samt av inbjudna föreläsare. Huvudtalare var Robin Heijmen från Holland, som delade med sig av sina erfarenheter av TEVAR. Till förmiddagens seminarium bjöd vi även in personal från Sahlgrenska och närliggande sjukhus, så vi blev närmare 40 personer, berättar kärlkirurgen Mårten Falkenberg, som var en av arran görerna. Det känns viktigt att sprida kunskap om TEVAR som en framgångsrik imagingstyrd minimalinvasiv behandling, som ofta är att föredra framför traditionell behandling. Under våren kommer vi på Sahlgrenska att börja använda vår första hybridsal där intervention och öppen kirurgi kan samverka. När infrastrukturen för sjukvården byggs ut är sådana satsningar betydelsefulla. På eftermiddagen genomfördes en planerad TEVAR-behandling av en patient med thorakalt aortaaneurysm. Den kunde följas av de drygt tio deltagarna genom direktöverföring av ljud och bild till ett rum i närheten. Minimalinvasiv teknik i Örebro Universitetssjukhuset Örebro är unika på så sätt att ungefär 95 procent av alla aneurysm behandlas endovaskulärt. Den normala andelen i Sverige är ungefär 50 procent. Därför vill vi gärna lära ut tekniker som gör att även de svårare fallen kan behandlas endovaskulärt, säger Thomas Larzon, chef på kärlkirurgen i Örebro. Upplägget här är att tre deltagare tas emot vid varje kurstillfälle, som är en kväll och en heldag. Detta var andra gången som kursen hölls och ytterligare tillfällen är inplanerade under Under kvällspasset presenterar Thomas hur man på bästa sätt kan göra perkutan approach, tekniker för att optimera placeringen av stentgraft i olika utmanande anatomier samt några utmanande fall. Han visar även olika förslutningssätt, bland annat fasciasuturen som med sin enkelhet gör att kliniken sparar mycket pengar. Tack vare att vi är en så liten grupp blir det bra samtal kring dessa frågor, förklarar Thomas. Under den följande heldagen behandlas två eller tre fall, och deltagarna kan stå med vid operationsborden om de vill. Det är viktigt att deltagarna får lära sig olika tekniker praktiskt och förstår när varje teknik fungerar bäst inte enbart föra teoretiska resonemang. På Sahlgrenska spreds erfarenheter om TEVAR-behandling av Robin Heijmen från Holland (höger) samt Mårten Falkenberg (vänster) och hans kollegor. 10

11 Vi vill gärna lära ut tekniker som gör att även de svårare fallen kan behandlas endovaskulärt. Thomas Larzon. På Södersjukhuset fick deltagarna bland annat öva på att mäta kärlens storlek under ledning av Martin Delle och hans kollegor. I Örebro fick deltagarna stå med vid operationsbordet om de ville, under ledning av Thomas Larzon. Det gäller bland annat att välja rätt storlek på stentgraft genom att mäta på röntgenbilder, då är det viktigt att utveckla en förståelse för hur anatomin är uppbyggd i 3D. Martin Delle För exempelvis de kärlkirurger som är något äldre har inte detta ingått i utbildningen och då är det viktigt att det på olika sätt arrangeras utbildningar. Mätkurs för EVAR på Södersjukhuset På Södersjukhuset AB genomförs stora volymer EVAR och läkarna delar gärna med sig av erfarenheterna till kollegor i Norden. Mätkursen har hållits en eller ett par gånger per år under senare tid med sju till nio deltagare varje gång. Det är kärlkirurger och interventionsradiologer som arbetar med eller har för avsikt att arbeta med EVAR som bjuds in, vilket betyder att det är ett brett spektrum i förkunskaper. Den inledande eftermiddagen handlar om förberedelser inför ett ingrepp. Det gäller bland annat att välja rätt storlek på stentgraft genom att mäta på röntgenbilder, och då är det viktigt att utveckla en förståelse för hur anatomin är uppbyggd i 3D, förklarar Martin Delle, interventionsradiolog som föreläser tillsammans med sina kollegor på röntgenkliniken och kärlkirurgiska kliniken. Vi talar också om allmän problemlösning, att förutse olika typer av svårigheter som kan uppstå och olika sätt att möta dem. Under resten av eftermiddagen får deltagarna själva göra praktiska mätövningar på de tre arbetsstationer som finns till förfogande. Den efterföljande heldagen ägnas åt två verkliga EVAR-fall. Det är viktigt att deltagarna som ska inleda EVAR-verksamhet får basal teknik med sig och slipper gå i fällor. Det finns också utrymme att diskutera mer avancerade fall och frågeställningar. Man behöver även lära sig att se begränsningarna vilka fall man om möjligt hellre bör operera. Med digital bildöverföringsteknik är det enkelt att diskutera lämpliga lösningar med kollegor oavsett var de finns. Sådana kontakter är lättare att ta när man känner varandra. Ordförklaring EVAR: endovascular aortic repair TEVAR: thoracic endovascular aortic repair Endovaskulär teknik: den plats i kärlet som ska behandlas nås via kärlets hålrum. 11

12 CoreValve, Medtronics trans kateterklaff, är den modell som används under studien. Lars Søndergaard, överläkare vid kardiologkliniken på Rigshospitalet i Köpenhamn. Transkateterteknik förväntas bättre vid svår aortastenos Sedan drygt ett år tillbaka pågår en studie i Danmark där man för patienter med svår aortastenos jämför aortaklaffimplantation med transkateterteknik (TAVI*) och konventionell kirurgi (SAVR*). Förväntningarna på studien är stora eftersom man tror att resultatet kan leda till en förändrad behandlingsstrategi världen över. Sedan tidigare har vi på patienter med svårt aortastenos, som varit för sjuka för SAVR, utfört TAVI, säger Lars Søndergaard, överläkare vid kardiologkliniken på Rigshospitalet i Köpenhamn. Vi har inte bara kunna se att TAVI är en säker teknik med få komplikationer utan det har också visat sig att dödligheten efter ett år är så låg som 2,5 procent. Behandlingen har även visat sig vara effektiv eftersom många patienter blivit signifikant bättre. Höga förväntningar på resultatet Sedan den 1 december 2009 har man inkluderat 70 patienter i studien TAVI vs SAVR. Under två år ska totalt 280 patienter inkluderas fördelade lika på de två grupperna. Samtliga följs sedan upp under fem år. Patienterna ska vara minst 70 år och inte ha kontra indikationer för varken TAVI eller SAVR. De allra flesta av patienterna kommer hittills från Rigs hospitalet, och ett fåtal från Odense Univer si tets hospital. För oss var det alltså ett logiskt nästa steg att genomföra en studie på patienter som både är lämpade för TAVI och SAVR, säger Lars. I TAVIgruppen får patienterna aortaklaffen implanterad med transkateterteknik. Ingreppet föregås av ballongdilatation av hjärtklaffen under kortvarig ventrikulär pacing. I SAVR-gruppen görs implantationen under konventionell aortaklaffkirurgi när patienten är kopplad till hjärtlungmaskin. En viktig sak att notera är att studien utförs i nära samarbete mellan kardiologer och kirurger. Som primär endpoint har vi satt ett kombinerat effektmål där vi efter tolv månader tittar på död av alla orsaker, hjärtinfarkt och stroke. Vi får se vad resultatet blir, men jag tror att TAVI medför betydligt lägre risk för patienten. Vi förväntar oss att TAVI-gruppen ligger på 5 procent, medan SAVRgruppen ligger på 15 procent. Ökade krav på TAVI från patienterna Det har varit väldigt lätt att randomisera patienter till studien de flesta som erbjudits att vara med har velat genomgå en TAVI-operation, säger Lars. Om några år är det antagligen för sent att göra en jämförande studie mellan TAVI och SAVR, eftersom kraven från patienterna ökar kraftigt på att få tillgång till transkatetertekniken. Patienterna kommer förmodligen inom en snar framtid vända sig till andra sjukhus om man inte kan erbjuda TAVI. Och det är inte så konstigt kanske, fortsätter Lars. Ur patientens perspektiv finns det mycket redan nu som talar för TAVI. Vid SAVR måste patienten sövas, få bröstkorgen öppnad och kopplas till en hjärt-lungmaskin med de risker som det medför. Efteråt har patienten ofta smärta i bröstkorgen och kan inte lyfta något tungt på sex veckor. TAVI-proceduren kan göras med en vaken patient under lokalbedövning. Patient kan själv gå ifrån operationsbordet och är ofta hemma igen inom några dagar. Expanderar till nordisk multicenterstudie Studien är på gång att expandera och bli en nordisk multicenterstudie. Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg ska vara med och flera andra nordiska sjukhus är också intresserade. Vi vet att väldigt många är intresserade av den här studien. Resultatet kan förändra behandlingsstrategin världen över för dessa patienter. Ordförklaring TAVI: Transcatheter Aortic Valve Implantation SAVR: Surgical Aorta Valve Replacement 12

13 Syftet med registret är att upplysa allmänheten om var närmaste hjärtstartare finns i närområdet. David Fredman Jacob Hollenberg är läkare på hjärtkliniken på Södersjukhuset i Stockholm och ordförande i Svenska rådet för hjärt- och lungräddning, arbetsgruppen för D-HLR. David Fredman är sjuksköterska och projektledare för Sveriges hjärtstartarregister och medlem i Svenska rådet för hjärt- och lungräddning. Samlad information på nätet räddar liv vid plötsligt hjärtstopp Tiden är helt avgörande om en person som drabbas av plötsligt hjärtstopp ska överleva. För varje minut som går mellan kollaps och start av livräddande åtgärder såsom defibrillering eller manuell HLR minskar överlevnadsfrekvensen med närmare tio procent. Varje år drabbas människor i Sverige av plötsligt hjärtstopp men bara några få procent av dem överlever. Närheten till en hjärtstartare, Automated External Defibrillator (AED), kan öka möjligheten till överlevnad med 50 procent men för att fler ska överleva måste kännedomen hos allmänheten om var närmaste hjärtstartare finns bli mycket bättre. Därför finns sedan drygt ett år Sveriges hjärtstartarregister och via deras hemsida går det med hjälp av en karta att söka efter närmaste AED. Registret omfattar i nuläget drygt 1900 hjärtstartare vilket tros motsvara ungefär en femtedel av alla de som finns i landet, målet är givetvis att alla hjärtstartare utanför sjukhus i Sverige på sikt ska registreras. Syftet med registret är att upplysa allmänheten om var närmaste hjärtstartare finns i närområdet. Inom en snar framtid hoppas vi även kunna koppla ihop registret med SOS-alarm som i samband med larm om ett hjärtstopp ska kunna informera om var närmaste hjärtstartare finns för snabb livräddande insats i väntan på ambulans, säger David Fredman. Läkaren Jacob Hollenberg är en av initiativtagarna till registret som utvecklats och drivs av Svenska rådet för hjärt- och lungräddning och Civil för svarsförbundet. Det är även dessa båda organisationer som står för finansieringen. I samband med att jag arbetade på min doktorsavhandling som handlade om spridning av hjärtstartare till räddningstjänst, polis, större publika anläggningar och taxi insåg jag att bättre samordning och registrering av hjärtstartare borde kunna rädda fler liv. Idag finns det många hjärtstartare ute i samhället men problemet är att de används väldigt sällan för att ingen vet var de finns, säger Jacob Hollenberg. En första utvärdering av registret kommer att göras i år för att analysera effekterna av registret, bland annat kommer man att ta reda på vilken effekt placeringen av en AED har alltså var gör den störst nytta. Var går det att hitta en AED E Det finns sannolikt hjärtstartare utanför sjukhus i Sverige. En snabb översikt visar att det finns gott om hjärtstartare i södra och mellersta Sverige men att det blir glesare ju längre norrut man kommer. De som väljer att köpa in en AED är bland annat bevakningsföretag, kommuner, företag, köpcentrum, idrottsanläggningar, räddningstjänsten, polis, ambulans och gym. Medtronic samarbetar med hjärtstartarregistret och uppmanar alla sina kunder som köper en AED att registrera sin utrustning. Detta gör man på: hjartstartarregistret.se. 13

14 Ny studie med CGM-mätning Möjligheter öppnas för dykare med diabetes Magnus Lindströms dykarkarriär höll på att få ett abrupt slut när han för fyra år sedan fick två tunga besked, det ena var en diabetes diagnos och det andra att hans läkare gav honom dykförbud. Men med hjälp av CGM-mätning och en nyligen publicerad studie har han kunnat fortsätta jobba som yrkesdykare. 14

15 Vattnet är kristallklart trots att Magnus Lindström befinner sig på 114 meters djup i en gammal nedlagd gruva i Tuna Hästberg strax utanför Borlänge, som av många betraktas som en av Sveriges bästa platser för grottdykning. För sådan här tekniskt avancerad dykning krävs det extremt noggranna förberedelser och specialutrustning. Och för Magnus Lindström är det här dyket beviset på att det går att utföra extrema prestationer trots insulinbehandlad diabetes. Men utan CGM-mätning och två läkare med stor kunskap om dykning och diabetes hade han aldrig fått uppleva ett av sitt livs mest krävande dyk. De två läkarna Johan Jendle och Peter Adolfsson genomförde 2007 en studie där de ville få svar på frågan om insulinbehandlade personer bör dyka överhuvudtaget. Tidigare hade man inte studerat hur blodsockret varierar under dykning och detta var den första studien någonsin då man med hjälp av ny teknik kunde studera förekomsten av farliga glukossvängningar och mäta hur plasma- och vävnadsglukos påverkades under ett dyk. De ville även ta reda på om råd och information avseende kost och insulindosering kunde minska riskerna för hypoglykemi. I studien deltog 24 dykare, där dykare med typ 1 diabetes jämfördes med en kontrollgrupp. Resultaten visade att glukosvärdet kan sjunka med upp till 3 mmol/l vid dykning med torrdräkt i kallt vatten, vilket betraktas som den normala vattentemperaturen på våra breddgrader året runt. medan det i andra länder inte är tillåtet överhuvudtaget. Det är givetvis en stor brist att det saknas enhetliga riktlinjer såväl nationellt som internationellt och vårt mål är att vi med stöd av resultaten från bland annat den här studien ska kunna lyfta frågan för att få en samsyn och gemensamma riktlinjer som på sikt gäller i de länder där dykning förekommer. Vi anser inte att rådande reglering har följt med den medicintekniska utvecklingen. Nya insuliner och avancerade glukosmätare med nedladdningsmöjligheter har möjliggjort bättre glukoskontroll och därmed minskad risk för hypoglykemi. vi i framtiden att kunna bedöma den individuella hypoglykemirisken med större precision, säger Peter Adolfsson. Det innebär till exempel att kabinpersonal med välreglerad diabetes kan få fortsätta flyga. När vi vet att värdena är tillförlitliga i de här miljöerna kan även medicineringen förbättras för att undvika hypoglykemi. Vi får helt enkelt en högre säkerhet med tillförlitlig mätning. Vi vill inte att personer med diabetesdiagnoser rutinmässigt stängs ute från vissa yrken eller fritidsaktiviteter utan en noggrann individuell riskbedömning. Alla människor har rätt till en god livskvalitet, även personer med kroniska sjukdomar. Vi vill inte att personer med diabetesdiagnoser rutinmässigt stängs ute från vissa yrken eller fritidsaktiviteter. Peter Adolfsson CGM-mätning verifierar den individuella risken för hypoglykemi Risken för hypoglykemi kan även minskas radikalt genom att en serie glukosmätningar görs enligt bestämda intervaller före ett dyk för att se om trenden utifrån värdena är stigande eller sjunkande. Om värdet är lägre än 7 mmol/l strax innan dyket indikerar detta att dykning inte är lämpligt vid detta tillfälle. Vi har tagit fram ett antal rekommendationer och om de följs är riskerna med dykning för välkontrollerade diabetiker inte högre än jämfört med fullt friska personer, men vi ska komma ihåg att vistelse under vatten är krävande då förutsättningarna under ett dyk kan skifta mycket snabbt, säger Johan Jendle. Av världens 10 miljoner sportdykare är det ungefär 1,5 procent som har insulinbehandlad dia betes. Den här andelen kommer sannolikt att öka i takt med att medellivslängden stiger och att vi lever ett mera aktivt liv allt längre upp i åldrarna. Enhetliga riktlinjer saknas idag Synen på diabetes och dykning skiljer sig inte bara åt i Sverige utan så ser det även ut i resten av världen, en del läkare är tyvärr inte uppdaterade i ämnet och gör därför olika bedömningar, säger Johan Jendle. I vissa länder får man dyka utan begränsning med insulinbehandlad diabetes Slutsatsen av studien är att det är möjligt för personer med välkontrollerad diabetes att dyka med god säkerhetsmarginal. Men att det är viktigt med kunskap om hur kroppen reagerar på fysisk ansträngning och att varje individ dokumenterar sina glukosvärden och på så sätt bygger upp en egen kunskapsbank om sin diabetes. Nya möjligheter för kabinpersonal med diabetes En annan yrkesgrupp som många gånger drabbas hårt vid en diabetesdiagnos är kabinanställd flygpersonal som idag ofta rutinmässigt omplaceras till marktjänstgöring utan föregående verifiering av den individuella risken för hypoglykemi. Därför håller Johan Jendle och Peter Adolfsson på att planera för ytterligare en studie för att ta reda på om tryckförändringar påverkar signalen från glukossensorn vid CGM-mätning. Studien innefattar en analys av tillförlitligheten av CGM-mätning och kommer att genomföras i en speciell tryckkammare som kan generera både under- och övertryck för att efterlikna förhållanden vid dykning och flygning. Vi vet att CGM-mätning fungerar i vatten under högt tryck men nu vill vi verifiera tillförlitligheten av utrustningen mer exakt vid både överoch undertryck. Om vi kan bevisa reliabiliteten med CGM-mätning vid tryckförändringar kommer Johan Jendle är docent och överläkare vid endokrin- och diabetescentrum på Centralsjukhuset i Karlstad och dyk läkare inom marinen. Peter Adolfsson är barnläkare vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg, han är även idrottsläkare och har under lång tid forskat inom ämnet idrott och diabetes med fokus på CGM-mätning. 15

16 Baklofenpump mot spasticitet på indikation stroke De flesta universitetssjukhusen i Sverige har på senare tid testat att implantera intratekal baklofenpump på patienter som drabbats av spasticitet efter stroke. Norrlands Universitetssjukhus genomförde i höstas sin första implantation med mycket gott resultat. Spasticitet drabbar ungefär en femtedel av strokepatienterna. Det kan vara ett stort bekymmer, eftersom spasticiteten hämmar den volontära motorik som finns kvar. När de första testerna med pumpbehandling gjordes handlade det enbart om att ta bort spasticiteten. En del patienter har dock nytta av sin spasticitet och numera läggs stor vikt vid att få en dosering som på ett bra sätt balanserar patientens egna motoriska förmåga och spasticiteten. De klassiska indikationerna för behandling med intratekal baklofenpump har varit spinal påverkan. I Sverige har försiktigheten varit stor när det gäller cerebrala skador, men indikationerna har vidgats till cerebral pares. Frågan om även stroke är lämpligt att inkludera bland indikationerna undersöks bland annat i en studie som genomförs i Europa och USA. Första patienten På Norrlands Universitetssjukhus i Umeå har tidigare en patient med spasticitet efter hjärnblöd- Patienten Jan Lidmark får sin baklofenpump kontrollerad av sjuksköterskan Annika Sjögren. Innovationer för livet Läs om hur Medtronic kontinuerligt arbetar för forskning och utveckling av nya medicintekniska metoder som hjälper människor runt om I världen.

17 Tommy Bergenheim och Karin Nevonkoski är överens om att den löpande uppföljningen av patienter med pumpbehandling är viktig. ning fått intratekal baklofenpump. I höstas var det dags för den första patienten med ischemisk stroke. Patienten var delvis förlamad och hade en talstörning. Hans tillstånd hade gett upphov till en kraftig spasticitet som hämmade gångförmågan samt dessutom ett smärttillstånd, berättar Tommy Bergenheim, professor och överläkare på neurokirurgiska kliniken på Norrlands Universitets sjukhus. Kort sagt en typisk strokepatient, som vi bedömde som lämplig för pumpbehandling. Det visade sig också att han fick lindring direkt under första dygnet, motoriken förbättrades betydligt och det är enklare för honom att gå med käpp. Han har gjort några återbesök och vi träffade tydligen väldigt rätt med doseringen redan från start. Proceduren Neurokirurgiska kliniken får remisser från neurologer, rehabilitering eller habilitering. Först förvissar vi oss om att patienten har provat konservativ behandling, det vill säga tablettbehandling eller eventuellt botoxinjektioner, utan tillräcklig symtomlindring. Därefter träffar vi patienten för att bedöma om intratekal behandling med baklofen är lämpligt. Testet görs genom att tillföra engångsdoser av baklofen intratekalt genom en tunn kateter, för att se om det ger symtomlindring eller ej. Vi gör en grov bedömning tillsammans med patienten, personal och anhöriga. Om resultatet är bra görs implantationen ungefär två månader senare. Under första vårdveckan görs grovinställning av pumpen så att den ger hyfsad symtomlindring, samtidigt som eventuella tabletter sätts ut. Oftast skrivs patienten ut direkt till hemmet och kommer på återbesök efter en eller två månader. Hos vissa patienter sker en viss toleransutveckling och de behöver då vara inneliggande för att finjustera inställningarna på pumpen. Om det enbart handlar om mindre justeringar och påfyllning av pumpen sker det polikliniskt. Regelbunden uppföljning I Umeå finns en ganska omfattande öppenvårdsverksamhet på neurokirurgiska mottagningen, dit patienterna kommer för att fylla på pumpen. Vi har drygt 60 patienter med pump och de gör mellan 400 och 450 besök per år, berättar sjuksköterskan Karin Nevonkoski. Patienterna kommer med fyra till tio veckors intervall, beroende på dosering. Däremellan kan de komma för eventuell dosjustering eller om de har andra frågor om pumpen. Eftersom vi träffar dem regelbundet år efter år lär vi så småningom känna patienterna ganska väl. De är så glada och nöjda för att pumpbehandlingen fungerar så bra, även om de i många fall får resa en hel dag för besöket här. I det sammanhanget vill jag påpeka att vidgade indikationer som på sikt ger fler pumpanvändare kräver att uppföljning kan ske närmare patienternas hemort, säger Tommy Bergenheim. Det blir ännu viktigare att patienten har en fast kontakt som är delaktig och engagerad och kan se till att pumpens effekt kan utnyttjas till fullo i rehabiliteringen. Visionen är att det ska kunna göras på neurolog-, rehabiliterings- och habiliteringskliniker. Idag har vi ett relativt nystartat och gott samarbete med läkare i Sunderby, Östersund och Sundsvall. Detta har inneburit klara fördelar för patienterna samt ekonomiska fördelar för landstingen. Det visade sig att han fick lindring direkt under första dygnet, motoriken förbättrades betydligt och det är enklare för honom att gå med käpp. Eftersom baklofen ger en generell muskulär svaghet har det funnits en tveksamhet att behandla patienter med hemipares, halvsidig förlamning, eftersom det har funnits rädsla att den friska sidan ska påverkas negativt. Det är helt och hållet en dosfråga och då är det viktigt med ett team som jobbar nära patienten och kan justera dosen så att pumpen utnyttjas maximalt för patienten. SISTERS-studien E Medtronic genomför en randomiserad multi-centerstudie som ska jämföra effekterna av intratekal baklofenbehandling och tablettbehandling efter sex månader för patienter med spasticitet efter stroke. 88 patienter kommer att inkluderas i studien, 44 för varje behandlingsform, för att säkerställa att 66 fall kommer att kunna utvärderas. 17

18 Hillevi Caris Svensson har tilldelats kronor från Medtronic Foundation: Nätverket Kontinet står upp för alla med inkontinensproblem Kontinet E Ett nätverk och kunskapsbank för män och kvinnor i alla åldrar med inkon tinensbesvär. På hemsidan, kontinet.se finns det utförlig information om både urinläckage och fekal inkontinens, en expertpanel som svarar på frågor, beskrivning av behandlingsmetoder, tips på träningsprogram och en lista över de inkontinenshjälpmedel som finns på marknaden. Man kan även få kunskap om andra tillstånd i livet som blir lidande när man är drabbad av läckage såsom träning, lust och samliv. Nätverket består av 2500 medlemmar och hemsidan har ungefär 5000 besökare varje månad. Inkontinens E Inkontinens är ett stort folkhälsoproblem, man räknar med att drygt en halv miljon svenskar lider av urininkontinens och av fekal inkontinens. Både män och kvinnor drabbas av inkontinens, även om det är betydligt vanligare hos kvinnor. Medtronic Foundation E Medtronic Foundations uppdrag är att förbättra hälsan hos människor och i samhället generellt sett. Fokusområden för bidragen är hälsa och utbildning. 18

19 Jag får dagligen samtal från människor med inkontinensproblem som uttrycker sin tacksamhet över att de har blivit lyssnade på och att de äntligen fått hjälp att komma vidare i vården. Det är deras glädje och tacksamhet som driver mig att fortsätta mitt arbete. E AKTUELLT: 18 mars, 2011 CareLink Workflow Forum, World Trade Center, Stockholm maj, 2011 Vårmötet 2011, Conventum i Örebro maj, 2011 HRS, San Francisco, USA maj, 2011 EuroPCR, Paris, Frankrike juni, 2011 Europace, Madrid, Spanien augusti, 2011 ESC, Paris, Frankrike. Hillevi Caris Svensson utstrålar livskraft och det är lätt att ryckas med av hennes engagemang när hon pratar. Hon har valt att ge röst åt alla de som i det tysta lider av inkontinensproblem. De som isolerar sig och avstår från sociala aktiviteter, träning och samliv. De som inte vågar berätta om sina problem eller söka hjälp för att de skäms eller inte vet vart de ska vända sig. För Hillevi vet vilket lidande många går igenom. När hon drabbades av urinläckage föll hennes liv sönder och det skulle dröja fyra år innan hon sökte vård och vågade berätta om sina problem. Det var som att dra ut en ond tagg, orden bara rann ur mig. Det var en sådan befrielse att äntligen få berätta om mina problem för min man. Det blev ingen separation utan jag bestämde mig för att söka vård istället. Vändpunkten Hillevi fick så småningom diagnosen ansträngningsinkontinens och remitterades till Karolinska Huddinge för operation. Men Hillevis läkare tyckte att de skulle pröva en injektionsbehandling innan de gick vidare med operation som skulle passa Det finns bra hjälp att få och möjlighet till en god livskvalitet trots inkontinensbesvär. Workshop om Interstim I januari arrangerade Medtronic en första Nordic Neuromodulation Workshop utanför Stockholm. Sammanlagt 40 kolorektalkirurger och urologer från hela Norden fick senaste nytt om Interstimterapi, sakral nervmodulering mot inkontinens, samt möjlighet att utbyta erfarenheter med varandra. På programmet stod bland annat avancerad programmering av utmanande fall samt en diskussion om att Interstim bör bli standard inom vården för att så många patienter som möjligt ska kunna få erbjudande om behandling. Ny kryoteknik för hjärtkirurgi Medtronics produktportfölj för hjärtkirurgi har kompletterats med ett system för kryoablation. Ett enda instrument och en energikälla, argongas, används för kirurgisk behandling av förmaksflimmer med så kallad CryoMaze-teknik. Instrumentet kyler med minus 160 grader. När temperaturen i vävnaden når minus 20 grader uppstår elektrisk isolering genom hela cellväggen. Vanligtvis görs ingreppet i samband med exempelvis kranskärlsbypass-, aorta- eller mitralisklaffkirurgi. Problem efter förlossningen Hillevis läckage började i samband med att hennes son föddes för tolv år sedan. Fram till förlossningen hade hon levt ett aktivt liv, hon arbetade som butikschef och på fritiden var hon träningsinstruktör. Men efter förlossningen kunde hon inte ens gå en rask promenad utan att läcka urin. Hillevi skämdes och vågade inte berätta om sina problem för någon, inte ens för sin man av rädsla för att hans skulle tycka att hon var äcklig och lämna henne. Jag kände mig ofta ofräsch och hade alltid med mig dubbla uppsättningar byxor om jag skulle vara ute bland folk så att ingen skulle märka om jag behövde byta. Jag vågade inte köpa inkontinensskydd eftersom jag inte ville att någon skulle förstå att jag hade inkontinens, istället använde jag vanliga bindor med betydligt sämre uppsugningsförmåga. Vändpunkten kom i samband med att Hillevi och hennes man var på väg att separera, då de träffade en familjeterapeut som vågade fråga henne rent ut om hon hade underlivsproblem. bättre med tanke på att Hillevi fortfarande var i fertil ålder och kanske ville ha fler barn. Injektionsbehandlingen gjorde att jag slutade läcka och jag fick bokstavligen tillbaka mitt liv. Nu kunde jag träna, promenera, vara ute bland folk och ha ett normalt samliv med min man igen. Med sina egna erfarenheter i bagaget och insikten om att det faktiskt finns hjälp att få mot inkontinens bestämde sig Hillevi för att bli ambassadör för den här gruppen. För fyra år sedan startade hon nätverket Kontinet i syfte att belysa och öka medvetenheten kring inkontinensfrågor. Hon är dessutom en viktig opinionsbildare som vågar stå upp för att den här patientgruppen ska prioriteras och få den vård de har rätt till. Idag finns det också stora geografiska skillnader i vården menar Hillevi. Min drivkraft är att hjälpa andra, ingen ska behöva stå ut eller lida i det tysta. Det finns bra hjälp att få och möjlighet till en god livskvalitet trots inkontinensbesvär. Och kanske viktigast av allt du är inte ensam. Ny hemsida! I slutet på januari lanserades nya Den nya sidan är byggd på en helt ny plattform och innehåller både ny struktur, uppdaterat material och en del nya funktioner såsom sökmotor, utskrifts- och e-postfunktion samt möjlighet att ändra textstorlek. Vi hoppas självklart att våra besökare ska tycka om hemsidans nya utseende och att den nya strukturen ska underlätta sökandet av information. Besök oss gärna på nya Elenore Schmidt, webbredaktör. 19

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet

Läs mer

Om hjärtat stannar.. Vad gör man?

Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Johan Herlitz Professor i prehospital akut sjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1 Min forskning är möjlig tack vare stöd från Hjärt-

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Tänk om... Räddad... Tänk om, är ord som ofta dyker upp i Evas tankar. Tack vare omedelbar HLR Tänk om de hade valt en annan golfbana.

Tänk om... Räddad... Tänk om, är ord som ofta dyker upp i Evas tankar. Tack vare omedelbar HLR Tänk om de hade valt en annan golfbana. Tänk om... Räddad... Tänk om, är ord som ofta dyker upp i Evas tankar. Tack vare omedelbar HLR Tänk om de hade valt en annan golfbana. och tidig defibrillering, Eva Frisk, 57 år Tänk om banpersonalen inte

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Steg för steg genom hela livräddningen Tidigt Tidig hjärt- Tidig Tidig avan- larm lungräddning defibrillering cerad vård När en person drabbas av plötsligt hjärtstopp

Läs mer

ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas.

ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas. INVENTION FOR LIFE ETT HJÄRTA I KAOS Hjärtstillestånd eller hjärtstopp kallas det fysiska tillstånd som inträtt då hjärtat slutat slå, då det står "stilla". Ett så kallat sjuktillstånd. Ca 10.000 svenskar

Läs mer

www.stockholm-hlr.nu

www.stockholm-hlr.nu Ett projekt i syfte att sprida kunskap kring halvautomatiska defibrillatorer för ökad överlevnad. En rapport av Mikael Gustafsson 2007 www.stockholm-hlr.nu INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING Sidan 3 1.

Läs mer

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Alandica kultur och kongress 21 okt 2014 Innehåll 1. Hjärtstopp och HLR 2. Kedjan som räddar liv 3. Visioner 4. Ett patientfall 1. Hjärtstillestånd och HLR Budskap:

Läs mer

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser

Läs mer

Att leva med Inkontinens

Att leva med Inkontinens Att leva med Inkontinens Att leva med inkontinens Det är viktigt att söka hjälp och inte lida i det tysta Under lång tid bar Kerstin Järneberg på en hemlighet. Till sist tog hon mod till sig och sökte

Läs mer

Hjärtstartare räddar liv du kan bidra!

Hjärtstartare räddar liv du kan bidra! Hjärtstartare räddar liv du kan bidra! 10 000 personer i Sverige drabbas årligen av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Drygt 93 procent avlider. Hjärtstopp inträffar ofta på platser dit det tar minst

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Var finns din närmaste hjärtstartare?

Var finns din närmaste hjärtstartare? Var finns din närmaste hjärtstartare? Det kan hända vem som helst, var som helst och när du minst anar det! Plötsligt händer det. Någon drabbas av ett plötsligt hjärtstopp mitt framför dig. Det kan hända

Läs mer

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen?

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Carina Andrén, vårddesigner, patientrepresentant Staffan Lindblad, SRQ registerhållare, QRC-chef Svensk Reumatologis

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Guido Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2005 VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Många som har typ 1-diabetes oroar sig för långsiktiga komplikationer.

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Sportläger med dykning och fallskärmshoppning. Johan Jendle Docent ÖL Endokrin och Diabetescentrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet

Sportläger med dykning och fallskärmshoppning. Johan Jendle Docent ÖL Endokrin och Diabetescentrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet Sportläger med dykning och fallskärmshoppning Johan Jendle Docent ÖL Endokrin och Diabetescentrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet Idrott och diabetes Den som har diabetes bör stimuleras att vara

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Simon Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2004 JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Lågt blodsocker kan vara ett av de största orosmomenten för den som har typ 1 diabetes,

Läs mer

Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet

Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet Carina Nordqvist Falk, ordförande i Koncernrådet ; Framtidens Hälso- och sjukvård år 2030 carina.nordqvistfalk@skane.se

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Jag vet mitt värde Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Kan självtestning vara något för dig? Äter du blodförtunnande läkemedel som kräver regelbundna kontroller

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR)

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Medicinsk etik Länge var det den medicinska kunskapen som satte gränsen för behandling man gjorde allt man kunde.

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET?

Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET? Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET? Kvinnor som har typ 1 diabetes behöver planera och förbereda sig väl inför

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES

Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES Många föräldrar vars barn får diagnosen typ 1 diabetes ställer sig frågor som: Varför händer det här mitt barn?

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Endovaskulär teknik skapar framgång Effektiv vårdkedja är nyckeln SID 4 5

Endovaskulär teknik skapar framgång Effektiv vårdkedja är nyckeln SID 4 5 nr 3 2009 ETT NYHETSMAGASIN FRÅN MEDTRONIC AB I SVERIGE Endovaskulär teknik skapar framgång Effektiv vårdkedja är nyckeln SID 4 5 Fler primärpreventiva ICD:er krävs SID 7 Medtronic nysatsar på aortaklaffar

Läs mer

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Mer än bara en hjärtstartare en hjärtstartare som hjälper dig genom hela livräddningen Tidigt larm Tidig hjärt- lungräddning Tidig defibrillering Tidig avancerad

Läs mer

Få koll på ditt blodsocker! Just nu och vart det är på väg...

Få koll på ditt blodsocker! Just nu och vart det är på väg... Få koll på ditt blodsocker! Just nu och vart det är på väg......oavsett om du behandlas med insulinpenna eller pump. Nordic Säkert har du vid det här laget hört talas om kontinuerlig glukosmätning (CGM).

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs.

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs. Akutomhändertagande vid sjukdom eller olycka (L-ABCDE) I utbildningen får kursdeltagaren lära sig hur han eller hon på ett enkelt sätt kan hjälpa en person som drabbas av en akut sjukdom eller olycka.

Läs mer

Sidan Administrera vårdenhet... 2 Skapa patient som ska behandlas med NOAK... 4 Nya eller uppdaterade sidor för NOAK stödet... 7

Sidan Administrera vårdenhet... 2 Skapa patient som ska behandlas med NOAK... 4 Nya eller uppdaterade sidor för NOAK stödet... 7 Innehåll Sidan Administrera vårdenhet... 2 Skapa patient som ska behandlas med NOAK... 4 Nya eller uppdaterade sidor för NOAK stödet... 7 Startsidan... 8 Lista kreatininuppföljningar att hantera... 8 Lista

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE 1 2 Många lider i onödan Drygt en halv miljon människor i Sverige lider av urinläckage, urininkontinens, såväl män som kvinnor, unga som gamla.

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?

Läs mer

Vårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kategori Giltigt fr.o.m. Version Ersätter version Behandling 2012-03-05 1 0 med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Författat av Godkänt av Silvana Häggqvist, Ssk, uroterapeut Lars Börjesson,

Läs mer

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset

Läs mer

Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning - barn och tonåringar

Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning - barn och tonåringar Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning - barn och tonåringar Hotel Novotel i Göteborg 6-8 februari 2013 läs mer på www.insulinpumpkurs.se Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning - barn och tonåringar

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor 19 december 2002 PE 319.380/1-25 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande (PE 319.380) Catherine Stihler Gemensamma och

Läs mer

Center of Excellence. ett centrum för diabeteskompetens. Ett samlat grepp om diabetes forskning, behandling, utveckling och delaktighet

Center of Excellence. ett centrum för diabeteskompetens. Ett samlat grepp om diabetes forskning, behandling, utveckling och delaktighet Center of Excellence ett centrum för diabeteskompetens Ett samlat grepp om diabetes forskning, behandling, utveckling och delaktighet Centrum för diabeteskompetens Centrum för diabeteskompetens Center

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Carita Gelang Verksamhetsutvecklare Ambulans och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Presentationens namn 1 Ambulanssjukvården

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Vi kontrollerar hjärtstartare och pacemakers i hemmet och lagrar direkt i journalen. Erfarenheter från Gävleborg.

Vi kontrollerar hjärtstartare och pacemakers i hemmet och lagrar direkt i journalen. Erfarenheter från Gävleborg. Vi kontrollerar hjärtstartare och pacemakers i hemmet och lagrar direkt i journalen. Erfarenheter från Gävleborg. Gävle Älvsjö den 24 september 2014 Per-Erik Gustafsson Överläkare, CCDS VO Kardiologi,

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Köpguide till hjärtstartare

Köpguide till hjärtstartare Köpguide till hjärtstartare Oktober 2013 Vad är egentligen en hjärtstartare? När det inträffat ett plötsligt hjärtstopp har det oftast blivit ett elektriskt kaos i hjärtat. Detta är ett livshotande tillstånd

Läs mer

Olika vård beroende på var i Sverige man bor

Olika vård beroende på var i Sverige man bor Olika vård beroende på var i Sverige man bor Information om och behandling av Parkinsons sjukdom i Sverige April 2011 1 Förord Under hösten 2010 genomförde Parkinsonförbundet en enkätundersökning för att

Läs mer

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av Kompetensbeskrivning Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i handläggning av sjukdomar och skador som engagerar kroppens samtliga blodkärl utanför hjärta och hjärna och

Läs mer

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vem är framtidens patient? Vad kommer sjukvården att kunna göra för honom eller henne? Vilken teknik och vilka lokaler

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN Ögonlaseroperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för en ögonlaseroperation. Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar Diabetescoach från förälder till förälder

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Public Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Vitalis 2015 margareta.isaksson-drugge@nll.se karl.ahlstedt@aweria.com Kenneth.Ivarsson@tieto.com Akutenbesök kan förutspås Public

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer