Sjöräddningssällskapets Årsbok 2012 Ansvarig utgivare: Sjöräddningssällskapet Postadress: Box 5025, Västra Frölunda Besöksadress: Talattagatan

Transkript

1 Sjöräddningssällskapets Årsbok 2012 Ansvarig utgivare: Sjöräddningssällskapet Postadress: Box 5025, Västra Frölunda Besöksadress: Talattagatan 24 Växel: E-post: Hemsida: sjöräddning.se Facebook: facebook.com/sjoraddning Plusgiro: Grafisk form: Ken Niss Produktion: Spoon Foto: Sjöräddningssällskapet där annat ej anges Tryckeri: Göteborgstryckeriet Omslagsfoto: Sara Rausenstierna fångade Lars Samuelsson på Rescue Swedbank vid en övning i Kalmarsund. Båda är frivilliga sjöräddare på RS Käringön och RS Kalmar.

2 Sjöräddningssällskapets Årsbok 2012 Verksamhetsberättelse Årsredovisning

3 Detta är sjöräddningssällskapet Vårt uppdrag Sjöräddningssällskapet räddar liv till sjöss. Med ett aktivt arbete för att förebygga sjöräddningsolyckor, sjösäkerhetsfokus på nya metoder och utrustning samt kunniga och välutbildade frivilliga, båtar och utrustning som är anpassad för sjöräddning i våra farvatten kan Sjöräddningssällskapet framgångsrikt fortsätta att utföra sitt uppdrag. Vår vision Noll omkomna till sjöss. Visionen är allmängiltig och präglas inte bara av vad Sjöräddningssällskapet kan göra. Den är också en ledstjärna för alla som engagerar sig i sjöräddning, arbetar till sjöss eller vistas vid eller i vattnet på sin fritid och den sträcker sig även utanför vår nationsgräns. Våra kärnvärden Sjöräddningssällskapet kännetecknas av en ödmjuk och hjälpsam attityd där omdöme, skicklighet och erfarenhet kommer till uttryck i varje handling och möte. 4

4 innehåll Sjöräddningssällskapet är en ideell förening vars enda uppgift är att rädda liv till sjöss i korthet 6 VD har ordet 12 Sjöräddning idag 14 Kommunikation och insamling 22 Hit går pengarna 28 Årsredovisning Styrelsen och medarbetare 77 Räddad berättar Vilse i dimman Det var en morgon i juli. Jag och min sambo skulle ta oss hem med båten efter att ha sovit över en natt i Gävle. Vädret var inte toppen, men jag är sjövan och tyckte att jag hade koll på läget. Och det var inte särskilt långt hem. Men bara några minuter efter det att vi kastat loss rullade dimman in, och sikten försvann helt. Vi såg absolut ingenting. Vi lade ankar och väntade, men vädret blev bara värre och värre. Det blåste upp vågor på en och en halv meter, och till råga på allt började det åska. Min sambo, som var gravid, mådde väldigt illa. Och var rädd också. Jag ringde både till SOS Alarm, som kunde spåra mobilen, och till Sjöräddningssällskapet. Vi hade ingen aning om när, eller ens om, de skulle hitta oss och det började bli riktigt obehagligt. Efter en timma hade jag nästan slutat titta efter dem eftersom jag ändå inget kunde se. Men plötsligt såg jag Sjöräddningens båt. Jag blev överlycklig. Men så förstod jag att de inte såg oss, de körde åt fel håll. Jag ringde till dem, och till slut hittade de oss. Det var en enorm trygghet. Hade något hänt då visste vi i alla fall att de fanns på plats. Vi skulle inte ha klarat detta utan Sjöräddningssällskapet. Fredrik Wennberg, Gävle 5

5 Året i korthet Ett år av utveckling Hjälp oss att hjälpa dig! insamling: Sjöräddningssällskapet är en ideell förening som står för 70 procent av sjöräddningen i Sverige, utan några bidrag från staten. Det betyder att vi är helt beroende av medlemmar, gåvor och donationer för att bedriva vår verksamhet. Insamlingsarbetet sker genom flera olika kanaler, till exempel direktadresserad medlemsavisering och utskick till befintliga och potentiella givare, annonsering i tidningar och på nätet samt genom personliga möten med givare. Under året sjösatte vi en ny insamlingsstrategi som ska göra oss ännu bättre på insamling. Målet är att utveckla fler sätt att samla in pengar, se över de sätt vi har och vara en transparant och öppen insamlingsorganisation. Totalt samlade Sjöräddningssällskapet in närmare 104 miljoner kronor under medlemmar stödjer nu verksamheten och medlemsintäkterna uppgår till 56 miljoner kronor. Verksamhetsområdet insamling präglades under 2011 av ett intensivt analysoch utvecklingsarbete, som ledde till att en ny insamlingsstrategi togs i bruk. PostkodLotteriet har justerat tidpunkten för den årliga utdelningen till att äga rum efter årsskiftet. På så vis baseras utdelningen på årets faktiska lottförsäljning, och inte som tidigare på prognostiserad lottförsäljning års utbetalning betalades därför ut i februari 2012, då vi fick ta emot 26 miljoner kronor kronor till Sjöräddningssällskapet blev resultatet när Returpack under sommaren skänkte Sjöräddningssällskapet 10 öre för varje burk utan svenskt pantmärke (så kallad fulburk eller importburk) som lämnats in i en pantautomat. Under året har vi lanserat flera möjligheter att skänka pengar via hemsidan och via vår Gåvoshop. I november utökades Kommunikations- och insamlingsavdelningen med ytterligare en tjänst på insamlingssidan. Camilla Larsson arbetar med att stötta och utveckla det lokala informationsoch insamlingsarbetet ute på räddningsstationerna. I december tillträdde Emma Berthling Forseth för att arbeta med press och information. Den bästa sjöräddningsinsatsen är den som aldrig behövs förebyggande: Sjöräddningssällskapets främsta arbete inom vår förebyggande verksamhet är att erbjuda 6

6 En gåva till oss blir en present till någon annan. Under 2011 lanserade vi gåvoshopen, där du köper livräddande utrustning och skänker till oss. Samtidigt skriver och printar du själv ett fint gåvobevis att ge bort. 7

7 Året i korthet Sjöräddningssällskapet med många frivilliga sjöräddare och tillgängliga båtar utgör en bra miljö för att utveckla och testa nya metoder och ny utrustning. medlemmarna möjlighet att kontakta oss innan läget blivit akut. Ju fler vi kan hjälpa i ett tidigt skede, desto färre skarpa sjöräddningslarm. Sjöräddningssällskapet har ett viktigt folkbildande uppdrag när det gäller sjösäkerhet och sjöräddning. En ökad kunskap bland våra medlemmar och hos allmänheten förbättrar inte bara förutsättningarna att undvika en olycka, eller hur väl man klarar sig när olyckan är ett faktum, den påverkar även insamlingsresultatet i en positiv riktning. Sjöräddningssällskapet bidrog med totalt 30 miljoner kronor till förebyggande verksamhet. Vår förebyggande utryckning ökade från fall under 2010 till fall under Det är en positiv trend att våra medlemmar blir allt bättre på att höra av sig till oss innan läget blir akut. Barnens egen tidning om badvett, båtvett och isvett, Trossen Junior, kom ut för andra året. Tidningen vänder sig till alla barn som gillar vatten och syftar till att få barn att bli säkrare och tryggare vid vatten. Läs mer på sidan 39. Vår medlemstidning Trossen kommer ut fyra gånger årligen. Under 2011 distribuerades totalt över exemplar. Vi utökade vår satsning för att nå nya medlemsgrupper, till exempel skrinnare, kanotister och trolling fiskare. Till exempel har vi hållit flera föredrag på skridskoklubbar runt om i landet. Våra 14 svävare har regelbundet patrullerat vinterisarna för att ha koll på isläget och vara snabbt på plats om någon råkar illa ut. Läs mer på sidan 36. Forskning och utveckling för en bättre sjöräddning sjösäkerhet: Sjöräddningssällskapets forsknings- och utvecklingsarbete syftar till att förbättra och effektivisera sjöräddningstjänsten samt att förbereda och rusta organisationen för framtidens utmaningar. Nya metoder och ny utrustning för att rädda liv i såväl svenska som internationella farvatten är ett arbetsområde med kontinuerlig förbättringspotential. Sjöräddningssällskapet med många frivilliga sjöräddare och tillgängliga båtar utgör en bra miljö för att utveckla och testa nya metoder och ny utrustning. Sjöräddningssällskapet bidrog med totalt 19 miljoner kronor till sjösäkerhetsverksamhet. imrf (International Maritime Rescue Federation, det globala samlingsorganet för sjöräddningsorganisationer) höll världskonferens i Shanghai. Ämnena var bland annat Sjöräddningssällskapets projekt kring massräddning (first) och arbetet med att ta fram en gemensam kod kring hur man bygger och handhar sjöräddningsbåtar. Mattias Wengelin rekryterades för att arbeta med internationella frågor med inriktning på tredje världen. 8

8 Tack vare PostkodLotteriet har Sjöräddningssällskapet kunnat satsa än mer på att vidareutbilda sjöräddarna. Under 2011 stärkte ca 1000 frivilliga sin sjöräddarkompetens och som alltid, tar de av sin egen fritid. Redan under 2006 jobbade han som volontär när Sjöräddningssällskapet i samarbete med National Lake Rescue Institute i Uganda startade två sjöräddningsstationer på Lake Albert och Lake Edward. Massräddningsprojektet first har utvecklats ytterligare. För första gången har vi kunnat genomföra kompletta räddningsövningar till sjöss i hårt väder, tillsammans med Stena Jutlandica. Läs mer på sidan 36. Sjöräddningssällskapet tilldelades förtroendet att för andra gången stå som värd för imrf Mass Rescue Conference. Konferensen hålls i Göteborg 3 5 juni Ett antal studenter från flera svenska universitet och högskolor har gjort totalt tio examensjobb med handledare från Sjöräddningssällskapet. Ett av dessa arbeten resulterade i prototyper på framtida flytvästar för sjöräddare. Ett projekt för att ta fram nya rädd- 9

9 Året i korthet Prototypen var klar i februari och har under året testats, utvärderats och utvecklats till den helt nya båtmodellen PostkodLotteri-klassen. ningsdräkter för våra frivilliga sjöräddare har inletts. Tillsammans med flera andra organisationer och myndigheter har vi deltagit i Transportstyrelsens arbete»strategi säkrare båtliv 2020«. Rapporten lades fram till regeringen sista februari Tillsammans med Hjärt-Lungfonden startade vi ett treårigt projekt för att placera ut cirka 200 hjärtstartare såväl i våra sjöräddningsbåtar som på andra strategiska platser. Projektet finansieras av PostkodLotteriet. Sjöräddningssällskapet rycker ut dygnet runt, året runt sjöräddning: Med specialutvecklade räddningsbåtar, tätt mellan räddningsstationerna och 15 minuters beredskap har vi som mål att nå en nödställd inom en timma på svenskt sjöräddningsområde. Sjöräddningssällskapet arbetar kontinuerligt för att de frivilliga ska ha rätt kompetens och utbildning, ändamålsenliga räddningsbåtar samt att upprätthålla ett nätverk av räddningsstationer runt om i landet. Sjöräddningssällskapet bidrog med totalt 42 miljoner kronor till sjöräddningsverksamhet. Under 2011 var våra frivilliga sjöräddare ute på uppdrag. 859 av dem var sjöräddningsfall (sar). 602 var sjöambulanstransporter och övrig räddningstjänst. Tack vare gåvan från PostkodLotteriet har Sjöräddningssällskapet bland annat kunnat utveckla en helt ny serie sjöräddningsbåtar. Prototypen var klar i februari och har under året testats, utvärderats och utvecklats till den helt nya båtmodellen Postkod- Lotteri-klassen. Över 300 frivilliga sjöräddare har under året gått Sjöräddningssällskapets nya utbildning rm-sar (Räddningsman Search And Rescue). Läs mer på sidan 30. Årets stränga isvinter fick våra svävare att arbeta intensivt. Vi fick, tack vare donationer, tillskott av tre nya svävare, med placering på Västkusten (Rescue Svävare 12), Visingsö (Rescue Svävare 14) och Dalarö (Rescue Jan Falkenberg). Projekt Mariestad och Projekt Örnsköldsvik, två blivande fullvärdiga stationer, påbörjade operativt arbete med förebyggande utryckningar och utbildning/övning. Efter en större upphandling implementerades ett helt nytt kommunikationssystem, rakel, i samtliga av Sjöräddningssällskapets täckta enheter. Samtidigt utbildades våra frivilliga sjöräddare i det nya systemet. 10

10 I februari sjösattes Sjöräddningssällskapet prototyp Båten har testats och utvärderats under 2011, vilket resulterat i en helt ny båtklass; PostkodLotteri-klassen. 11

11 VD har ordet» Tack för att du hjälper oss att hjälpa dig«sjöräddningssällskapet tar varje år emot många generösa gåvor, testamenten och donationer. Utan dem hade vi inte kunnat bedriva den verksamhet vi gör, och vi är oändligt tacksamma för stödet. Men det finns en gåva som är större än alla andra, helt enkelt för stor för att räknas i kronor och ören. Det är all den tid våra drygt frivilliga sjöräddare ger till oss, varje dag, dygnet runt och året runt. Just precis nu har 350 män och kvinnor jouren. De är redo att rycka ut när som helst, de bär med sig personsökaren vart de än går och de befinner sig aldrig längre än femton minuter bort från sjöräddningsbåten. Tack vare dem kan Sjöräddningssällskapet rädda liv runt hela vår långa kust och i våra största sjöar. Och tack vare dem har vi alltid 67 jourtelefoner bemannade för att hjälpa även den som»bara«råkar få motorstopp på sin båtsemester. Tillgängligheten är vår stora styrka! Vi ser till helheten Om åtta år ska drunkningsolyckor från fritidsbåtar ha halverats. Det har staten slagit fast. Men fritidsbåtolyckorna står bara för 40 procent av det totala anta- let drunkningsolyckor. Resten omkommer utan båt, som under en simtur, på skoterutflykt eller på väg hem från krogen. Vi på Sjöräddningssällskapet vill inte nöja oss med att halvera fritidsbåtolyckorna. Vi ser till helheten; vi vill förhindra olyckstillbud på alla vatten och alla isar, från alla slags båtar, de som sker med skridskor, med skoter eller till fots. För oss spelar det ingen roll var eller hur någon omkommer. Vi vill få ner statistiken till noll oavsett orsak. Och då krävs flera olika typer av insatser. Tre kategorier Grovt sett kan man dela in olyckorna i tre kategorier: De senaste 20 åren har ungefär 800 personer omkommit från fritidsbåtar i Sverige personer har förolyckats utan båt. Under samma period har cirka personer omkommit i stora fartygs olyckor på gränsen till svenskt sjöräddningsområde. Siffrorna talar sitt tydliga språk: alla kategorier är lika viktiga att jobba med. När det kommer till fritidsbåtsolyckor har vi god beredskap. Idag räddas så gott som alla som larmar och vet sin position. Olyckor som sker utan båt och 12

12 utanför sjöräddningsområdet måste däremot bekämpas genom förebyggande arbete, och det är en stor framtida utmaning. Arbetar aktivt med massräddning Större olyckor med stora fartyg sker tack och lov relativt sällan, men när de inträffar krävs ofta många liv. Därför måste vi vara bättre förberedda när olyckan väl är ett faktum. Sjöräddningssällskapet är en av få aktörer som arbetar aktivt med massräddning idag. Genom vårt projekt first (läs mer på sidan 36) hoppas vi få fler att engagera sig i problematiken. first går ut på att utnyttja de fartyg som redan finns i närheten när en olycka sker de är oftast på plats långt innan dedikerade räddningsinsatser når fram och ge dem verktyg och metoder att snabbt och säkert rädda många människor åt gången. I juni 2012 står Sjöräddningssällskapet för andra gången värd för en stor internationell massräddningskonferens. Ungefär samtidigt som världens största sjöfartsnationer samlas i Göteborg börjar kryssningsfartygen anlöpa Sveriges hamnar. Vi behöver din hjälp Vi ser det nya året an med tillförsikt. Vi tror att vi kan göra skillnad. Minska drunkningsolyckorna och bidra till en säkrare framtid till sjöss. Men för att göra det behöver vi din hjälp. Rolf Westerström vd Sjöräddningssällskapet 13

13 sjöräddning idag Ett land av vatten Sverige har några av världens mest fantastiska och största skärgårdar med sammanlagt över öar. Exakt hur många sjöar som finns i vårt land vet ingen, men det finns nära som är större än en hektar. Många vill ta del av denna enastående natur och Sverige är, med sina närmare båtar, ett av världens mest fritidsbåttäta land. Svenskarna är ett båtintresserat folk och båtlivet är en av de största folkrörelserna. Drygt trettio procent av landets vuxna befolkning färdas med fritidsbåt minst en gång per säsong. 14

14 Klädeshomen i Bohuslän. Foto Hasse Schröder/johnér 15

15 sjöräddning idag Den som vill resa säkert i Sverige gör ett klokt val i att resa med båt. Det är förhållandevis få som kommer till skada till följd av en olycka till sjöss. Och nya fritidsintressen har lett till att nya målgrupper i allt större utsträckning vistas på våra vatten, och gör det under hela året. Kajakpaddling, fritidsfiske och skridskoåkning är bara några exempel. 95 procent av Sveriges utrikeshandel går sjövägen. Hela samhället är beroende av att fartygen når våra hamnar. Sjöfarten är också viktig för rörligheten och turismen. Varje dag lägger över 300 fartyg till i någon av Sveriges hamnar. Över 250 av de angöringarna är en färja eller ett passagerarfartyg. Cirka 65 miljoner passagerare reser till och från vårt land med fartyg varje år. Av dessa är runt tre miljoner passagerare på något av de allt fler kryssningsfartyg som angör Sverige. Därtill transporterar Vägverket med sina reguljära färjor 12 miljoner fordon och över en miljon gångtrafikanter, cyklister och mopedister varje år. Den som vill resa säkert i Sverige gör ett klokt val i att resa med båt. Det är förhållandevis få som kommer till skada till följd av en olycka till sjöss. Säkerheten för besättning och passagerare ombord på svenska fartyg är hög. Samtidigt finns det förstås saker som ständigt behöver förändras och förbättras. Om olyckan ändå skulle vara framme är det avgörande för utgången att det finns beprövade metoder, adekvat utrustning och en sjöräddning som står redo att snabbt rycka ut. Sjöräddning i Sverige Under 2011 utfördes sjöräddningsinsatser på svenska vatten. Av dem skedde 340 på kommunalt område; hamnar, kanaler, vattendrag och insjöar. Resterande tillbud ägde rum på sjöräddningsområdet, som innefattar hela kusten samt Vänern, Vättern och Mälaren. Cirka 75 procent av insatserna kan hänföras till fritidsbåtar. Och den vanligaste orsaken är maskinhaveri eller grundstötning. I de insatser där Sjöräddningssällskapet har varit delaktiga (cirka 70 procent av räddningsinsatserna inom sjöräddningsområdet), har vi kunnat notera ett ökat antal båtbränder, miljöräddningsinsatser och allvarliga olyckor jämfört med tidigare år. Krafttag för att minska drunkningsolyckorna Antalet omkomna i fritidsbåtlivet ska minska fortlöpande och antalet allvarligt skadade ska ha halverats till år Det målet har regeringen slagit fast i år. Transportstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram en strategi för hur målet ska uppnås. Strategin utarbetats i samverkan med ett antal myndigheter samt andra berörda organisationer och intressenter. Kunskap om orsakerna bakom dödsolyckorna inom båtlivet behöver förbättras. Ett arbete med att utreda dödsolyckorna inom båtlivet har påbörjats inom Transportstyrelsen. I strategiarbetet 16

16 Frivilliga sjöräddare lägger mycket tid på att patrullera. I juli överhördes på VHF att en båt stod i brand vid Dalarös bensinmack. Någon minut senare var den brinnande båten dragen till fritt vatten och släckningen påbörjad. har ett eget mål för antalet omkomna i fritidsbåtolyckor preciserats. Målet är att antalet omkomna går ned till 25 personer per år (räknat på ett glidande femårsgenomsnitt) till år Flest drunknar från fritidsbåtar Totalt omkom 95 personer i drunkningsolyckor under 2011 (jämfört med 79 personer 2010). Av dem var 9 barn under 19 år och där var bad olyckor vanligast, men när det gäller de yngre barnen är orsaken troligen bristande tillsyn. Drunkningsolyckor i samband med fritidsbåtar är den största olycksgruppen; 40 personer. Flera av olyckorna har inträffat i samband med fiske där flera personer omkommit samtidigt. Under 2011 har totalt 17 personer omkommit i samband med fiske från land, båt eller is. Totalt 4 personer omkom vid isolyckor under Inte överraskande skedde flest olyckor under sommarmånaderna när många uppsöker hav och sjöar för bad- och båtliv. De flesta bad- och båtolyckor inträffar i mindre sjöar och vattendrag. Sjöfartsverket ansvarar för svensk sjöräddning Sjöfartsnationer världen över har organiserat sig olika men Sverige har anammat fn:s rekommendation för en effektiv sjöräddningsorganisation: En myndighet, Sjöfartsverket, har det juridiska ansvaret för sjöräddningsområdet i Sverige längs hela vår kust och i Vänern, Vättern och Mälaren. Övriga områden ligger under kommunalt ansvar. 17

17 sjöräddning idag Sjöräddning handlar många gånger om samverkan mellan olika organisationer. Sjöräddningssällskapet övar ofta tillsammans med sjöräddningshelikopter, för att vara väl förberedda i ett skarpt läge. Sjöräddningscentralen, jrcc, är samordnare av räddningsinsatserna och tar emot larm via 112, eller kanal 16 på vhf, och larmar ut räddningsenheter. Räddningsenheter som båtar, helikoptrar och svävare ställs till förfogande av Sjöräddningssällskapet, lotsar, Kustbevakning, Räddningstjänsten med flera. Sjöfartsverkets målsättning är att efterforskning och räddning av människor i sjönöd ska kunna utföras dygnet runt. Om positionen för en nödställd till sjöss är känd, ska undsättning i de flesta fall kunna ske inom 60 minuter från det att besättningen larmats ut. Så länge den nödställde larmar blir han i de allra flesta fall räddad. Under 2011 förvärvade Sjöfartsverket återigen sina egna resurser i form av sjöräddningshelikoptrarna och kommer under 2012 driva de fem sjöräddningshelikoptrarna i egen regi. Målet är att uppnå högre effektivitet på lång sikt. Räddningstjänsten ute i kommunerna har till uppgift att förebygga och begränsa skador när de händer. På kommunalt vatten, det vill säga de flesta av våra insjöar och vattendrag samt hamnområden, är det således räddningstjänsten som ansvarar för och utför sjöräddning. I den mån Sjöräddningssällskapets båtar kan hjälpa till vid dessa olyckor gör vi självklart det. Utöver den faktiska sjöräddningen har Sjöräddningssällskapet ett viktigt folkbildande uppdrag att arbeta med information i förebyggande syfte även där vi inte har båtar och frivilliga som är beredda att rycka ut. 18

18 Sjöräddningssällskapet är partipolitiskt obundet och genom att vi inte får några bidrag från staten har vi en särställning som ger oss utrymme att agera långsiktigt och oberoende. Vi har dock ett nära samarbete med Sjöfartsverket och Sjöräddningscentralen, jrcc. Tillsammans planlägger vi placering av räddningsbåtar och räddningsstationer. Vi ställer utan kostnad våra resurser till Sjöfartsverkets förfogande. Sjöräddningsarbetet bygger på samarbete mellan Sjöfartsverket, Sjöräddningssällskapet, Transportstyrelsen, Räddningstjänsten, Kustbevakningen med flera och samordnas bland annat i Sjöfartsverkets Centrala Samrådsgrupp, css. I ett land som Sverige, med en lång kust, många stora sjöar och tusentals öar, skulle det vara svårt för staten att hålla samma höga beredskap som Sjöräddningssällskapet kan tack vare alla frivilliga sjöräddare Sjöräddningslarm som olika aktörer medverkat i under 2011 Sjöräddningssällskapet 667 Sjöfartsverket 284 Kustbevakningen 227 Kommun/Landsting 116 Polis 55 Försvaret 21 Övriga 45 Havet känner inga gränser Havet och naturens krafter drabbar oss alla lika. Skulle olyckan vara framme ute till havs är det oftast närmaste fartyg som är din räddare. Men räddningsinsatsen kan ledas från ett land långt borta. Till havs finns inga gränser och när det gäller sjöräddning är nationalitet, hudfärg eller religion oväsentligt. Till havs hjälper vi varandra det är vår skyldighet enligt sjölagen. Världens sjöräddningsorganisationer samarbetar och driver gemensamma frågor i ett internationellt forum, International Maritime Rescue Federation, imrf. Tre frågor står på agendan: Sjöräddning i tredje världen människor förlorar livet varje år till sjöss. De flesta drunkningar sker i några av världens fattigaste länder där sjöräddningen ofta är dåligt utvecklad. 19

19 sjöräddning idag I och med att många människor drunknar varje år, många av dem är dessutom barn, måste såväl kunskapsnivå som vattenvana och riskmedvetenhet höjas. Massräddning. Kryssningsfartygen blir allt större och allt fler. 25 miljoner människor reser varje år med kryssningsfartyg världen över. Hur kan vi vara bättre förberedda för att rädda tusentals passagerare om olyckan är framme? Kompetensutveckling av räddningsmanskapet. Internationellt samarbete kring gemensamma stora räddningsinsatser. En gemensam internationell standard för hur en räddningsbåt skall bemannas, vilken kompetens som krävs samt vilka krav man ska ställa på en räddningsbåt tas fram gemensamt av sjöräddningsorganisationer i världen. Sjöräddningssällskapet är en aktiv medlem både genom att driva debatten framåt inom imrf och genom att implementera de stora frågorna i vår egen organisation. Framtida utmaningar Förebyggande sjösäkerhetsarbete är ett område som behöver få större plats, gehör och resurser. I och med att många människor drunknar varje år, många av dem är dessutom barn, måste såväl kunskapsnivå som vattenvana och riskmedvetenhet höjas. Insjöar är ett område som behöver prioriteras, och speciellt då fritidsbåtlivet och sportfisket, där vi finner de flesta omkomna. Men vi möter också nya målgrupper som i allt större utsträckning vistas på vatten som också behöver kunskap och kännedom om riskerna. Attityder måste förändras, krav skärpas och kanske måste även nya lagar stiftas. Massräddning är ett annat område som behöver prioriteras. Att kunna tillhandahålla hög säkerhet när olyckan är ett faktum är a och o. Branschen behöver bli varse verkligheten och inte gömma sig bakom minimikrav och vinstsyften. Utveckling av metoder och utrustning måste intensifieras, lagar förnyas och trögheten i systemet skrotas människor drunknar i tredje världen varje år. Bara i Victoriasjön omkommer människor årligen. Infrastruktur, utbildning av ledande positioner, räddningsbåtar på plats och kunskap är ett måste för att börja bemästra problemen. Samarbete med etablerade hjälporganisationer för att få tillgång till deras kompetens och nätverk på plats. Sverige befinner sig just nu mitt i den största myndighetsomdaningen inom transportsektorn i modern tid. Sjöfartsverkets verksamhetsområde har inte förändrats nämnvärt, men med ny organisation, nya positioner och personer ökar osäkerheten och frågorna blir fler. Transportstyrelsen har fått utstå större förändringar inom sin verksamhet och frågan är hur detta påverkar sjöräddning i Sverige framöver? 20

20 Foto Peter Karlsson fakta Namn: Mats Eriksson. Yrke: VD för Sweboat. Ålder: 49 år. Bor: Eskilstuna. Familj: Gift och två barn, sex och åtta år. Fritid: Älskar båtlivet, havet och skidåkning.»jag ser Sjöräddningssällskapet som grunden, själva ryggraden i svensk sjöräddning«, säger Mats Eriksson, VD för Sweboat. mats eriksson, vd för sweboat:» Sjöräddningssällskapets engagemang är livsviktigt!«mats Eriksson är VD för Sweboat, en branschorganisation med mer än 400 medlemsföretag inom i princip alla delar av båtbranschen, från tillverkare och säljare till importörer och reparatörer. Sweboat är aktiv inom alla typer av ämnen som rör båtar och båtliv, som exempelvis lagstiftning, marknadsföring och lobbying. Och naturligtvis är sjösäkerhet en av de allra viktigaste frågorna. Tillsammans med bland andra Sjöräddningssällskapet finns Sweboat med i Sjösäkerhetsrådet. Givetvis är sjösäkerheten mycket viktig. Det finns så otroligt många båtägare i Sverige, och vi vill att de ska uppleva det som tryggt och säkert att vara på sjön. Där spelar Sjöräddningssällskapet en oerhört stor roll. Hur då menar du? Jag ser Sjöräddningssällskapet som grunden, själva ryggraden i svensk sjöräddning. De finns på många platser längs hela vår kust, de kan alltid rycka ut och de har rätt utrustning. Hur tror du att det faktum att Sjöräddningssällskapet är en frivilligorganisation påverkar sjöräddningen? Alltså, egentligen är det ju inte klokt att sjöräddning ska behöva ske på frivillig basis. Båtlivet är en enorm folkrörelse och tittar man på vad staten ger pengar till så är det ju konstigt att inte Sjöräddningssällskapet får bidrag. Det helt fantastiskt att de har lyckats så väl helt och hållet på frivilliga medel. En förklaring till framgången är att engagemanget är så stort inom Sjöräddningssällskapet, tror Mats Eriksson. Engagemang är livsviktigt! Men jag tycker också att det som skiljer Sjöräddningssällskapet från många andra ideella organisationer är att verksamheten genomförs professionellt i alla delar, från kompetens till teknik och utrustning. Sjöräddningssällskapet är själva symbolen för ett säkert båtliv, säger han. 21

21 Kommunikation och INSAMLING Sjöräddningssällskapet får inga statliga bidrag Sjöräddningssällskapet är en insamlingsorganisation och begär inga bidrag från staten, vilket betyder att insamlade medel är helt avgörande för verksamheten. Den allra största gåvan är all den tid och det engagemang våra frivilliga sjöräddare bidrar med. Men Sjöräddningssällskapet har tagit på sig ansvaret för en effektiv sjöräddningstjänst och det kostar mycket pengar varje år att driva och underhålla flottan, utbilda sjöräddare och förse dem med rätt utrustning. Resurser behövs också till informationsarbete och sjösäkerhetsprojekt. Frivillighet är grunden för all insamling Det lever hos många kvar en föreställning om att Sjöräddningssällskapet är del av den statligt finansierade sjöräddningen och då är steget långt från att bli medlem eller skänka pengar. Så med ett konsekvent budskap och med ett enhetligt tonläge överallt; i allt från trycksaker och annonser till webbplatser och mässor, arbetar vi på att få allt fler att ta del av vår historia, och på så sätt få fler att bli medlemmar eller stötta oss så att vi kan fortsätta med vårt viktiga arbete med att rädda liv till sjöss. Våra viktigaste budskap är att: Vi är en ideell förening. Våra räddningsbåtar bemannas av frivilliga sjöräddare. Vi får inga bidrag från staten. Sjöräddningssällskapet har sedan 2003 medvetet arbetet med att kommunicera ut vilka vi är och vad vi står för. Sjöräddningssällskapet har flera ovärderliga partners i kommunikationsarbetet. Till exempel tar reklambyrån Forsman & Bodenfors ett övergripande ansvar för den externa kommunikationen, helt pro bono. Annonsavdelningar på lokala tidningar över hela landet skänker dessutom annonsutrymme som blivit över så att många kan ta del av vårt budskap. Insamling som räddar liv 2011 var ett framgångsrikt år för Sjöräddningssällskapets insamlingsarbete. Närmare 104 miljoner kronor samlades in. Den största delen av dessa pengar är medlemsintäkter. Gåvor från privatpersoner, företag och organisationer står för en nästan lika stor del. Tack vare dessa pengar kan Sjöräddningssällskapet fortsätta finansiera sjöräddning och 22

22 Tack alla pantare! För varje aluminiumburk utan svenskt pantmärke som lämnades i en pantautomat sommaren 2011 skänkte returpack 10 öre till Sjöräddningssällskapet. Summa kr. Tack alla sillälskare! Årets sill tillverkas till stöd för Sjöräddningssällskapet. För tredje året i rad valde en expertjury årets sill och försäljningen gav kr till Sjöräddningssällskapet. Tack alla shoppare! Sjöräddningssällskapets mastercard har 4607 användare. Tillsammans bidrog ni med kr förra året. Tack också för att ni kom till Göteborg och Stockholm, så vi kunde visa er hur vi använder pengarna. 23

23 Kommunikation och insamling Camilla Larsson stöttar räddningsstationernas lokala insamlingsarbete. Helena Lind är insamlingsansvarig på Sjöräddningssällskapet. Båda medverkade vid PostkodLotteriets GrannYra i Hjo när 80,5 miljoner delades ut till vinnande och jublande lottköpare. 100 miljoner tack till PostkodLotteriet Redan 2007 blev Sjöräddningssällskapet utvalt som förmånstagare i PostkodLotteriet. Lotteriet har som vision att bidra till en bättre värld för människor, djur och miljö och skänker hela vinsten till välgörande ändamål. Vi har fått ta emot exakt kronor från PostkodLotteriet genom åren, vilket är helt fantastiskt, säger Helena Lind, insamlingsansvarig på Sjöräddningssällskapet. Vad har pengarna använts till? Bland annat har vi kunnat bygga och renovera flera båtar, vi har satsat stort på att utbilda frivilliga sjöräddare och vi har också fått möjlighet att stärka vårt förebyggande sjösäkerhetsarbete. Tack vare PostkodLotteriet har vi också kunnat utveckla en helt ny båttyp, en 11-meters räddningsbåt särskilt framtagen för att minimera miljöpåverkan, både när det gäller bränsleförbrukning och svallvågor. Hur viktigt är stödet från Postkod- Lotteriet för Sjöräddningssällskapet? Otroligt viktigt! Det har gett oss möjlighet att på bara några år genomföra stora och viktiga förbättringar som annars riskerat att inte alls bli av eller resulterat i långdragna och dyrbara processer. 24

24 Ett professionellt insamlingsarbete är helt enkelt nödvändigt för att driva vårt viktiga arbete vidare. verka för förbättringar inom sjösäkerhetsområdet. Insamlingsarbetet sker genom flera olika kanaler, som till exempel direktadresserad medlemsavisering och utskick till befintliga och potentiella givare, annonsering i tidningar och på nätet, lokal insamling samt genom personliga möten med givare. Ett professionellt insamlingsarbete är helt enkelt nödvändigt för att driva vårt viktiga arbete vidare. Men att samla in pengar kostar pengar. Därför utvecklar vi ständigt verktygen och kunskapen om hur insamlingen ska bedrivas så effektivt som möjligt. Sjöräddningssällskapet arbetar med att bli ännu bättre på insamling och en ny insamlingsstrategi har lanserats under Målet är att utveckla fler sätt att samla in pengar, se över de sätt vi har och vara en transparent och öppen insamlingsorganisation. Givaren är vetgirig och har ett stort hjärta För att vara framgångsrika i insamlingsarbetet blir det allt viktigare att vi beskriver exakt vad vi behöver pengar till, och hur mycket. Våra givare är pålästa och intresserade av att ta del av vad just deras gåva kunnat bidra med. Sjöräddningssällskapet försöker ta tillvara tillfället att i all kommunikation med våra givare berätta om vår verksamhet» Julklappen fick kunderna att jubla«hallå där... anders Bard, från Godegård i Östergötland. Du har via ditt företag Bardentreprenad gett julgåvor till Sjöräddningssällskapet, särskilt riktade till RS Vadstena. Ja, i stället för att hålla på med ostkorgar eller choklad och blommor i julklapp till kunder och samarbetspartners började jag skänka pengar till sjöräddningen. Vad tyckte kunderna om det? Alla jublade! Det är många av mina kunder som själva har båt, så jag har bara fått positiva reaktioner. Är du själv medlem? Ja, det är jag. Och jag tycker att man ska vara det när man är mycket på sjön, som jag är. Jag har sett en del dråpliga sjöfarare här på Vättern som har behövt hjälp. Vad är Sjöräddningssällskapets styrkor tycker du? För det första att de lever helt utan statliga medel, det är fantastiskt. För det andra finns de på så många olika platser och kan komma ut snabbt till den som behöver hjälp, till skillnad från tungrodda statliga myndigheter. Behöver man hjälp till sjöss behöver man det ju på en gång, det går inte att vänta. 25

25 Kommunikation och insamling» Jag har sett behovet av sjöräddning«hallå där... Hans Wafringe, från Orminge utanför Stockholm. Strax före jul skänkte du en större gåva via Sjöräddningssällskapets webbplats. Jag har tidigare knappast haft med sjöräddningen att göra, men råkade ut för en olyckshändelse i somras och ser behovet av en fungerande sjöräddning. I början av juni kapsejsade jag och min son med vår havskajak. Kajaken blev vattenfylld, men vi lyckades trots det kalla vattnet simma in med den till Stora Mälkobben. Min son ringde 112. Sjöräddningssällskapets station i Möja larmades till platsen, likaså ambulanshelikopter och en av militärens båtar. Helikoptern anlände först och förde er genast till sjukhus. Ja, min kroppstemperatur var då 32 grader och jag hade inte överlevt så länge till på skäret. Vi undrade om vi skulle återse vår kajak. Men redan dagen därpå kunde vi hämta den på stationen på Möja. Den hade blivit väl omhändertagen. Den här gången var det helikoptern som var först på plats, men en annan gång kanske helikoptern inte är tillgänglig. Då är det sjöräddningens insats som avgör om tillbudet ska sluta lyckligt. Under 2011 har Sjöräddningssällskapet tagit fram en gåvoshop där givaren själv får bestämma vad pengarna ska användas till. I gåvoshopen är det enkelt och roligt att bidra och givaren får själv bestämma vad pengarna ska användas till. och vilka våra insamlingsbehov är. Under 2011 har vi bland annat tagit fram en gåvoshop på vår webbplats. Syftet med gåvoshopen är att tydliggöra vad vi behöver för att utföra vårt uppdrag. I gåvoshopen är det enkelt och roligt att bidra och givaren får själv bestämma vad pengarna ska användas till. Kanske blir det en dunk bunker, en räddningsdräkt eller en svävarkjol. Vi märker också att många av våra givare gärna engagerar sig lokalt. Har man en station i närheten vill man gärna kunna stötta just»sin«station. Detta engagemang vill vi bli ännu bättre på att bemöta. Att driva en station kostar mycket pengar varje år. De frivilliga behöver utbildning, utrustning och övning. Båtarna behöver underhållas och tankas. Vi hoppas att vi genom att tydligare berätta om vad varje station 26

26 behöver kan få ännu fler givare att varje månad skänka en peng dedikerad till en speciell station. Sjöräddningssällskapet har i alla tider haft en unik position när det gäller stora gåvor. Merparten av våra båtar är till exempel donerade av privatpersoner. Vi har ett fortsatt behov av donationer till nya sjöräddningsbåtar. Ett annat sätt att skänka en större gåva eller donera till en ny båt är genom testamente. Att ge en gåva för framtiden är ett sätt att hjälpa oss att kunna fortsätta rädda liv till sjöss. En testamenterad gåva kan till exempel vara en fastighet, en båt eller ett pengabelopp. Gåvan kan också riktas till ett särskilt sjöräddningsområde. Oavsett vilket är det oerhört viktigt för oss att den som testamenterar känner att deras arv är i trygga händer den dagen de inte längre finns kvar i livet. Därför stärker vi upp vår kompetens kring att ta emot testamenten. Vi tar fram material som tydligt berättar om hur man går till väga och vi ser till att vi är väl förberedda på samtal och frågor från de som funderar på att testamentera till oss. Våra medlemmar är vår styrka Sjöräddningssällskapets nära medlemmar ger oss legitimitet och styrka genom sitt stöd och engagemang. Medlemmarnas årliga avgift ger också den ekonomiska stabilitet som krävs för att bedriva verksamheten på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt. Majoriteten av Sjöräddningssällskapets medlemmar är båtägare, men inte alla. Vårt mål framöver är att ännu fler, såväl båtägare som andra, skall stötta oss med ett medlemskap. Läs gärna mer om hur du blir medlem eller kan stödja vår verksamhet på sjöräddning.se.» Vi kände att vi ville främja sjöräddningen«hallå där... Hans Annell, från Stockholm. Du är medlem i Sjöräddningssällskapet och skänker därtill en extra slant varje månad. Jag har alltid haft ett eget intresse av havet och när vi skaffade vår första båt 2002 kände vi att vi ville främja sjöräddningen, om oturen skulle vara framme och vi behöver deras hjälp. Så vi blev medlemmar. Förutom medlemskapet skänker du 500 kronor i månaden och i december fick Sjöräddningssällskapet en julklapp på kronor. Vad motiverar dig att skänka? När jag ser Sjöräddningssällskapets båtar ute på havet tänker jag ofta att de är på utryckning och hjälper någon. Man blir ju påmind om dem och tänker att»de finns här och kan hjälpa till om något händer«. Vad tycker du är Sjöräddningssällskapets stora styrka? Vi är mycket i Stockholms skärgård och man ser dem så ofta att de känns som en del av räddningstjänsten. Jag tycker de ger ett mycket gott intryck, trygga, stabila och pålitliga. 27

27 hit går pengarna Sjöräddningssällskapet gör väldigt många saker Sjöräddningssällskapet är den enda aktören i Sverige med sjöräddning som huvuduppgift. För cirka 100 miljoner kronor årligen bekostar vi 70 procent av all sjöräddning i Sverige. Dessutom räcker pengarna till både förebyggande arbete och sjösäkerhet. Vi har räddat liv till sjöss i över hundra år. Vi har drivit på utvecklingen i sjöräddningsfrågor både i Sverige och internationellt. Ny utrustning, nya båtar och förbättrade metoder har lett till en allt mer effektiv sjöräddning, och utvecklingen fortsätter. Allt detta och lite till ingår i våra ändamål. Från båtutveckling till att utbilda och utveckla människan, det vill säga att säkerställa att de frivilliga är väl förberedda för sitt uppdrag. Vi arbetar förebyggande, driver sjösäkerhetsprojekt och mycket annat. Allt med ett enda gemensamt syfte: att rädda liv till sjöss! De flesta dagar är de frivilligas personsökare helt tysta. Tillgängliga dygnet runt Ofta är personsökaren hos den jourande besättningen helt tyst. Kanske är det just dessa dagar som deras insats är som störst. Att trots att ingenting händer vara tillgänglig dygnet runt och dessutom befinna sig max 15 minuter från båten. Större delen av den tid de frivilliga lägger på sin roll som sjöräddare handlar om att förbereda sig själv, sin familj och stationens båt för en utryckning. De övar, utbildar sig, underhåller och mekar med båten. Det gäller att kunna hantera båten, utrustningen och uppdraget när det väl gäller. 28

28 Walleniusrederierna har donerat flera räddningsbåtar genom åren. Under 2011 tog Sjöräddningssällskapet tacksamt emot två nya enheter, som är placerade vid räddningsstationerna i Öregrund och Mariestad. 29

29 hit går pengarna Fördjupade kunskaper i sjöräddning De senaste åren har Sjöräddningssällskapet satsat stora resurser på vidareutbildning av våra frivilliga sjöräddare. En av de viktigaste kurserna är Räddningsman sar (Search And Rescue). Utbildningen, som kallas rm sar, ger fördjupade kunskaper i sjöräddningstjänst, och sjöräddarna tränar bland annat eftersök, medicinsk evakuering och bärgningstekniker. Utbildningen genomförs i sjöräddningsstationernas hemmavatten med egna båtar, egen utrustning och i samarbete med grannstationerna. Utbildningen är flexibel för att bäst möta den mångskiftande kuststräcka våra sjöräddare verkar i och övningarna anpassas efter rådande förhållanden. Att till exempel få öva i kallt vatten istället för i en uppvärmd pool och på fartyg som kränger i riktig sjögång istället för i en lektionssal, gör att man lär sig mer. Vi använder dessutom riktiga markörer istället för dockor i de flesta momenten, vilket gör utbildningen än mer verklighetsnära, säger Martin Wickström, en av Sjöräddningssällskapets kursansvariga. Under 2011 utbildades drygt 300 frivilliga sjöräddare på 48 stationer i 30

30 Foto niklas bernstone Under 2011 deltog 300 sjöräddare från 48 räddningsstationer i den mobila utbildningen RM-SAR (räddningsman search and rescue). Genom att utbildningen kommer till sjöräddaren, kan övning ske i eget farvatten, med egna räddningsenheter och med sjöräddare man kommer att jobba med när nödläge är ett faktum. rm sar, från Falsterbo i söder till Piteå i norr samt på västkusten och i de stora sjöarna. Genom att åka runt till stationerna och öva tillsammans med olika besättningar lär vi oss massor av varandra. Vi kan plocka upp tips och smarta problemlösningar längs vägen och vidarebefordra kunskapen till andra stationer. Det är ett stort mervärde! Behovet av vidareutbildning ökar i takt med att Sjöräddningssällskapet växer och utvecklas. Dagens båtar är både snabbare och mer tekniskt avancerade än tidigare. De senaste 15 åren har Sjö- räddningssällskapets närvaro ökat både i antal stationer och i antalet frivilliga sjöräddare. Övning och utbildning är idag en naturlig del av sjöräddningstjänsten. Men rm sar handlar inte om att köra fort utan om att hjälpa människor i sjönöd på ett säkert sätt, poängterar Martin Wickström. Att ha en sammansvetsad besättning, att lita på varandra ombord, att känna sig trygg och säker på rutinerna i pressade lägen. Begreppet gott sjömanskap är mångfacetterat och innehåller mycket mer än det vi ofta först tänker på, i många fall handlar det om mjuka värden. 31

31 hit går pengarna Årets Sjöräddare 2011 finns i Bua Sjöräddningssällskapet hade inte kunnat existera utan sina frivilliga sjöräddare. Deras engagemang är ovärderligt för verksamheten. Varje år uppmärksammar vi särskilt föredömliga sjöräddningsinsatser och utser Årets Sjöräddare. I samband med årsmötet den 29/5 korades Årets Sjöräddare 2011; Björn Snellman, Lars Österlund, Jan Stenberg och Christer Berntsson från rs Bua. En stormig oktoberdag går larmet på rs Bua om en segelbåt med rigghaveri sydväst om Varberg. Det står klart att haveristen är i ett besvärligt läge i det hårda vädret, och besättningen sätter högsta fart mot positionen. Men de kan inte finna segelbåten på den position som angetts, och dålig mobiltäckning gör att jrcc hela tiden tappar kontakten med de nödställda. Besättningen från rs Bua får hjälp av en räddningshelikopter i sökandet, och efter ett tag skymtar ett blinkande ljus mellan vågtopparna. Det visar sig vara den havererade segelbåten. På grund av den grova sjögången går det inte att borda segelbåten, och då helikoptern gör sig redo för vinschning går vinschvajern av och ytbärgaren hamnar i vattnet. Sjöräddarna lyckas trots sjögången både plocka upp ytbärgaren ur vattnet och få över en bogsertross till haveristen. En räddningshelikopter från Danmark larmas till platsen, då det är osäkert om det går att bogsera i det hårda vädret. Men bogseringen går bra och väl i hamn kan sjöräddarna konstatera att besättningen ombord på segelbåten är medtagna men mår bra. Motiveringen till utmärkelsen löd:»rigghaveri i hårt väder. En klassisk sjöräddning, där kvalificerat samspel står i fokus. Att i ett pressat läge fatta instinktiva och korrekta beslut tyder på stor professionalism i det frivilliga uppdraget och ett synnerligen gott sjömanskap. Och ovanpå det, ett outtömligt engagemang, i sann sjöräddaranda«. Totalt 39 räddningsinsatser nominerades till Årets sjöräddare, varav totalt fyra gick vidare till den slutliga omröstningen. Här är alla nominerade FINALISTER Jane Abrahamsson från RS Käringön. Räddningsinsats 4 januari. Pierre Davidsson, Jens Svensson och Nils Inngul från RS Kronoberg. Räddningsinsats 3 juli. Fabian Karlsson, Rasmus Karlsson och Richard Rundgren Björk från RS Räfsnäs. Räddningsinsats 13 juli. ÖVRIGA Sara Ljungberg och Helge Skärlén från RS Dalarö. Insats 11 januari. Olle Bengtsson från RS Dalarö. Insats 5 maj. Kenneth Isacsson, Klas-Villy Pettersson och Henrik Ljungquist från RS Hasslö. Insats 12 maj. Erik Jaremark och Helge Skärlén från RS Dalarö. Insats 22 maj. Tommy Alexandersson, Steen Skov och Johan Landgren från RS Stenungsund. Insats 8 juni. Ulrica Alderback, Mathias Darmell, Olle Hildingsson och Peter Widmark från RS Gävle. Insats 16 juni. Victor Töllefsen, Christian Kûndig, Oskar Hellgren och Svante Drejenstam från RS Hovås. Insats 19 juni. Sandra Reinesdotter, Sara Rausenstierna och Anders Bagge från RS Käringön. Insats 6 juli. Robert Norrhede, Jim Gustavsson och Magnus Ramström från RS Råå. Insats 15 juli. Jan Obert, Johan Landgren, Thomas Alexandersson och Lennart Oom från RS Stenungsund. Insats 16 juli. Johan Swahn, Sebastian Wigmo, Sven Söderholm och Britt Nilsson från RS Arkösund. Insats 19 juli. Mattias Blom, Marcus Andersson, Stefan 32

32 Tre av fyra sjöräddare som blev utnämnda till Årets Sjöräddare 2011: Björn Snellman, Jan Stenberg och Lars Österlund vid RS Bua. Foto christer ehrling Svensson och Patrik Olsson från RS Kristinehamn. Insats 25 juli. Sandra Reinesdotter, Mattias Jarestam och Anders Bagge från RS Käringön. Insats 29 juli. Lee Anne Östman, Mikael Östman och Göran Garmer från RS Barsebäck. Insats 30 juli. Richard Rosteck från RS Dalarö. Insats 11 augusti. Eva Ljungberg, privatperson. Insats 24 augusti. Nils och Dagny Peterstam, Carl och Eva Lindgren, privatpersoner. Insats 18 september. Jonas Sirberg, David Lind, Björn Magnusson och Roger Stark från Kustbevakningen. Insats 28 september. Rasmus Karlsson, Richard Rundgren Björk, Anders Trygg och Anders Helgesson från RS Räfsnäs. Insats 20 november. Adam Ludvigsson, Per Ottosson och Stefan Magnusson från RS Hammarö. Insats 24 november. Björn Nilsek, Per Ottos son och Bengt-Olov Håkansson från RS Hammarö. Insats 27 november. Richard Ericsson, Jacob de Vries, Christer Lidén och Niklas Kristiansson, räddningshelikopter. Insats 23 december. Ursula Schwarz, Nils Inngul, Per Wehlin, Peter Andersson, Pierre Davidsson, Svante Drejenstam,Thomas Rubensson, Tobias Rydberg, Tommy Karlsson, Torbjörn Boustedt, Ulla Hansson, Anette Zetterberg, Björn Snellman, Carl Eilert, Christer Berntsson, Erik Molander, Fredrik Saxborn, Jens Svensson, Lars Österlund, Marcus Karlsson, Klas Johansson och Joachim Lindgren från RS Hovås, RS Kronoberg, RS Bua, RS Strömstad och RS Vadstena/Motala. Insats 30 december. 33

33 hit går pengarna Sjöräddningssällskapets fjorton svävare är utrustade med allt som kan behövas i en nödsituation, inklusive hjärtstartare. Vinterisarnas hjältar Sjöräddningssällskapets fjorton svävare har under de senaste isvintrarna haft bråda dagar. I takt med att allt fler vistas på våra isar, ökar också tillbuden. På flera platser i landet samarbetar Sjöräddningssällskapet med skridskoklubbarna, för att kunna vara riktigt snabbt på plats om något händer. Erik Molander är uppsyningsman på rs Vadstena-Motala och något av en expert på svävare. Vi använder våra svävare året om faktiskt, men det klart att vintern är vår högsäsong, säger han. Räddningsstationen har ett nära samarbete med llk, Linköpings Långfärdsskridskoklubb. Klubben rapporterar in till Sjöräddningssällskapet om det aktuella isläget och berättar också var på Vättern eller andra sjöar som de tänker åka. Dessutom brukar både andra skridskoåkare och vanliga promenerare hålla till i samma områden som klubben. Så samarbetet är en jättebra hjälp för oss att finnas på rätt plats. För om något händer är tiden en avgörande faktor, säger Erik Molander. Så där skridskoåkarna finns, där finns också svävaren. Från tidig morgon till sen eftermiddag. Utrustad med vad som kan behövas i en nödsituation, allt från bårar till varma filtar och 34