Det långa djupa andetaget. Bättre förberedda patienter. Vem ser barnet i vården? Konst en synlig del av landstinget 4 /14

Transkript

1 4 /14 en tidning för dig som arbetar inom Landstinget Blekinge Bättre förberedda patienter 3 Det långa djupa andetaget Konst en synlig del av landstinget Vem ser barnet i vården? 4

2 Omslagsbild: Medarbetare gör sig redo för djupa och avslappnande övningar i medicinsk yoga. Foto: Håkan Linder AKTUELLT: Bättre förberedda patienter En anestesimottagning har öppnat vid Blekingesjukhuset i Karlshamn. AKTUELLT: Barn som närstående till svårt sjuka Hur tar vi hand om barn som kommer till hälso- och sjukvården med en närstående som är svårt skadad eller sjuk? AKTUELLT: Kuratorernas roll stärks De fyller 100 år som yrke, kraven på deras formella kompetens har stärkts i Landstinget Blekinge och de står på tur för yrkeslegitimation. Det är på många sätt kuratorernas år i år. AKTUELLT: Specialisttandvård i ny organisation Färre avdelningar ska ge ett större helhetstänk inom specialisttandvården. PROFILEN: Lisa Stokseth ST-läkaren Lisa Stokseth brinner för systematiskt förbättringsarbete. EN DAG PÅ : Marita har koll på konsten Vad har konsten för roll i Landstinget Blekinge och vem bestämmer vad som hängs på väggarna? Puls stämde träff med konsthandläggaren Marita Örnberg. KLUBBAT OCH KLART: Ny policy för folkhälsa Notiser om beslut fattade av landstingsstyrelsen och landstingsstyrelsens arbetsutskott. AKTUELLT: Vinnare av årets patientsäkerhetspris Operationsavdelningen vid Blekingesjukhuset i Karlshamn har fått årets patientsäkerhetspris. AKTUELLT: Nya riktlinjer för barnhälsovården Fokus på att göra barnhälsovården mer likvärdig och rättvis i nya nationella riktlinjer. AKTUELLT: Samspel blir verklighet En ny arbetsmodell ska förbättra samspelet kring vård och omsorg av äldre. AKTUELLT: Elisabeth har stängt sin hårsalong Sin första patient klippte Elisabeth Andersson år Nu är hon pensionär och hårvårdsverksamheten vid Blekingesjukhuset är ett minne blott. LANDSTINGET LÄR: Så är patientsäkerhetskulturen Patientsäkerhetskulturmätningen ger svar om styrkor och förbättringsområden. MÅ BRA: Andningen i fokus Medicinsk yoga botar stress och finns nu i landstingets utbud av friskvårdsaktiviteter. ANSLAGSTAVLAN: Vinnare i fågeltävling utsedd KRÖNIKÖREN: Carl-Magnus Pripp Hjärt- och lungräddning är en kunskap som alla borde ha. Det åtråvärda lugnet Jag är avundsjuk på människor som alltid behåller lugnet när det händer något oväntat, kanske lite obehagligt eller till och med aningen hotande. Jag talar inte om det världsfrånvända blicken i fjärran-lugnet. Inte heller om det tillkämpade lugnet, det som trycker ner en explosion av känslor, eller det kuvade lugnet, stillsamhet av rädsla för stryk. Och framför allt inte om det överlägsna armarna i kors och hakspetsen framåt-lugnet. Nej, vad jag vill åt är det självklara lugn som säger: Jag är helt närvarande, trygg och osårbar i det som händer här och nu. Ett kungarike och alla mina trasiga tennisracketar för ett sådant lugn. Enkel psykologi säger att det är egenskaperna man själv inte har som är åtråvärda. I det här fallet räcker det inte som förklaring. För det vet ju alla att människor med det självklara lugnet åtnjuter respekt, uppfattas som pålitliga och dessutom sexiga lex George Clooney. Och vad ännu värre är: Studier visar att de självklart lugna mår så bra i sitt lugn att de behåller hälsan och når hög ålder, medan vi koleriker med våra svordomar och högröda ansikten trillar av, en efter en. Nåja, fullt så illa ställt är det inte med mig. Framför allt har jag blivit lugnare med åren. De trasiga racketarna mosades alla i min ungdom, och när jag var ung var det faktiskt coolt att göra så inom tennisen lex John McEnroe. Men så där riktigt skönt lugn skulle jag ändå vilja vara oftare. Så som jag blev när jag och alla på min avdelning fick pröva på medicinsk yoga som så kallad personalbefrämjande aktivitet. Vi fick lägga oss på mattor, lyssna på soft musik och instruerades att djupandas på yoga-vis. När vår instruktör, Ulrika Hagelov, som du möter på sidan 18 i detta nummer av Puls, var färdig med oss, fanns en känsla i min kropp som jag aldrig tidigare upplevt. Det var som att vistas i en bubbla av lugn, och ändå helt medveten om här och nu. Effekten märktes under resten av dagen. När jag kom hem, öppnade ytterdörren och min dotter som så ofta rusade fram för att skrämma mig, blev hon besviken. Pappa flög inte upp i luften och skrek som han skulle. Så den kvällen smällde hon i dörrar och morrade lite extra, så som döttrar till koleriker gör vid motgångar. Nästa kväll när pappa kom hem från jobbet var han sig själv igen. Lika tacksam att skrämma som vanligt lex Jens Lindell. Jens Lindell Redaktör för Puls Tidningen Puls produceras av Landstinget Blekinge och delas ut till samtliga anställda inom landstinget. Ansvarig utgivare: Madeleine Flood, kommunikationsdirektör Redaktör: Jens Lindell, kommunikationsenheten Produktion: Kommunikationsenheten, Landstinget Blekinge Tryck: Lenanders Grafiska AB, Kalmar E-post: nyhetsredaktionen@ltblekinge.se Adress: Landstinget Blekinge, Karlskrona Telefon: Internet: Kontakta oss om du vill ha tidningen inläst på cd. 2 Puls 4/14

3 Att dagkirurgiska patienter nu får träffa narkospersonal före operationen är bra. Det fysiska mötet är bra, både för oss och patienten, säger narkosläkaren Witold Halwa, här omgiven av Pia Eklund, narkossköterska, Mia Ericsson, avdelningschef, och narkossjuksköterskorna Ann-Sofie Ingemansson och Eva Hasselberg. Anestesimottagning ger bättre förberedda patienter Att ta emot dagkirurgiska patienter på ett förberedande möte, en till två veckor före operationen, har visat sig värdefullt för patienter och personal. Därför har Blekingesjukhuset i Karlshamn börjat med anestesimottagning. Här får patienter som ska genomgå en dagkirurgisk operation, det vill säga gå hem samma dag som man opererats, träffa en anestesisjuksköterska. Mötet är till för att patienten ska vara så väl förberedd som möjligt för operationen. Under cirka en halvtimme går man bland annat igenom den hälsodeklaration som patienten tidigare fått hemskickad. När vi ser patienten framför oss kan vi också utläsa mycket mer än vad som står i papperna. Vi kanske ser att det behövs ytterligare utredning eller inläggning före opration. Därmed hinner vi erbjuda en annan patient den planerade tiden i stället för att stryka operationen, säger Eva Hasselberg, narkossjuksköterska. Anestesimottagningen ryms inom den dagkirurgiska avdelningen och dess ordinarie budget. Sedan september bedrivs anestesimottagning på försök och bara till kirurgiska patienter. Men så småningom är det tänkt att alla patienter, alltså även gynekologiska och ortopediska patienter, ska erbjudas ett besök. Anestesimottagning ligger i tiden. Det handlar om att göra patienten delaktig, vilket inte minst den nya patientlagen trycker på. Vi ser samtidigt att allt fler operationer blir dagkirurgiska, säger Ann-Sofie Ingemansson, även hon anestesisjuksköterska. Eftersom Blekingesjukhuset i Karlshamn tar emot dagkirurgiska patienter från hela länet måste vissa resa långt för besöket. Då erbjuds ett telefonsamtal som alternativ. Det viktigaste är att patienten känner sig trygg och fått ställa de frågor han eller hon har om operationen och allt runt omkring, säger Eva Hasselberg. Puls 4/14 3

4 Vem ser barnet när mamma När Monika Nyströms man blev sjuk i cancer fick han en kontaktsköterska. Det var min mans kontaktsköterska, inte familjens. Ingen förstod att jag och våra två små barn var medpatienter, berättar Monika. Flera gånger varje dag förlorar ett barn i Sverige en förälder eller annan närstående. Men att möta ett barn i sorg eller i dödens närhet sker inte alltid med självklarhet i hälso- och sjukvården. Tvärtom, visar Monika Nyströms erfarenheter. Ingen ställde någonsin frågor till barnen eller bjöd in dem till samtal. Stödet till mig som närstående vuxen var litet, stödet till barnen obefintligt. Det förvånade mig oerhört. När cancern kom Monika Nyström talar utan ilska eller bitterhet. Hon är i Karlskrona för att berätta för medarbetare vid Blekingesjukhuset om vad som hände när cancern kom till familjen i Åkersberga utanför Stockholm, kort före jul år Ett av Monikas tydligaste intryck av mötet med vården var hur ensamma och utelämnade hon och barnen, två och fyra år, var. Tack och lov hade både jag och min man en tydlig uppfattning om vad som var bäst för barnen. Men allt var helt upp till oss själva och vår förmåga att hantera situationen. Ensam i sorgen Hur lätt det är att som barn bli ensam i sorgen vet Mia Berg, som kommit till Karlskrona tillsammans med och i samma ärende som Monika Nyström. När Mias pappa dog oväntat och hastigt var hon sju år gammal. Men hon minns att hon plötsligt kände sig mycket äldre. Det blev som ett glapp mellan mig och mina kompisar, mellan mig som visste hur det egentligen var och dem som inte fått veta det ännu. För att hitta sin plats i denna nya verklighet försökte hon att vara som alla andra. I det ingick att gömma undan sorgen. Spelade stark och duktig De som såg mig tänkte att jag inte påverkats så mycket. Mia är så stark, Mia är så duktig, tänkte man om mig. Jag arbetade hårt på att lura både mig själv och andra. När Mia blev tonåring tog det hårda arbetet ut sin rätt. Mia fick ätstörningar och hamnade hos barn- och ungdomspsykiatrin. Hon fick hjälp med ätproblemen, men ingen kopplade ihop dem med hennes sorg. Monika Nyströms man dog i juni Under hela sjukdomsförloppet hade barnen på föräldrarnas initiativ fått vara delaktiga, inte minst på sjukhuset. De hade undersökt strålningsapparatur och varit doktorer som gett varandra strålning och opererat bort elaka tumörer, allt med leken som hjälp och redskap. När deras pappa dog fanns hela familjen i samma rum på ett palliativt vårdhem. Vi drabbades av det ofattbara men det ofattbara blev mer greppbart när vi fick möta det tillsammans. Ny fas Först när Mia Berg var 17 år släppte hon den falska livlina hon hållit i sedan pappans plötsliga död, nämligen hoppet om att på något mirakulöst sätt få honom tillbaka. Nu kunde hennes sorgearbete äntligen gå in i en ny fas. Det går att få ett bra liv, trots det ofattbara. Men alltför många barn får själva ta ansvar för att ta sig dit. Och det tycker inte jag är juste av oss vuxna. Fråga mycket, lyssna mycket och låt det ta tid. Det är tre snabba råd från Monika Nyström och Mia Berg om hur man möter ett barn som förlorat eller riskerar att förlora en närstående. Barnet behöver lära sig att leva med sorgen, inte att sudda ut den, säger Mia Berg. 4 Puls 4/14

5 eller pappa blir sjuk och dör? Viktig vägledning för alla i sjukhusvården Vid Blekingesjukhuset finns sedan tidigare i år en vägledning för vårdpersonal när det finns barn som är närstående vid en allvarlig skada eller sjukdom. Det är svårt att möta dessa barn, men vi måste göra det. Vägledningen är handfast och kan användas som en checklista, säger Suzana Johannson, Blekingesjukhusets chefsjuksköterska. Att det finns tydliga rutiner är ett viktigt steg mot att se och möta barn som anhöriga, menar Monika Nyström. Det ska vara uttalat och tydligt att så här gör vi hos oss. Då kan jag luta mig mot rutinerna när jag hamnar i situationer som jag inte känner mig helt rustad att möta, säger Monika. Viktiga vuxna Anledningen till att hälso- och sjukvårdspersonal och andra vuxna i exempelvis skolor blir så viktiga är att kommunikationen i en familj som drabbas av kris eller sorg ofta kollapsar, påpekar Mia Berg. Den vuxne orkar ofta inte med att se barnets sorg för hon eller han är så uppe i sin egen. Dessutom känner man som förälder krav på sig att få vardagen att snurra igen så fort som möjligt, säger Mia, och påpekar att det är viktigt inte bara vad man gör utan hur man gör det. Att tycka synd om barnet hjälper inte. Tvärtom. Om jag säger att jag tycker synd om dig säger jag indirekt kommer du att klara det här?. Det är ett tvivel som spär på barnets egna tvivel. Barn i sorg behöver vuxna som står kvar, delar med sig av sin styrka, som visar att det går att prata om svåra saker och att det blir bättre när man fått prata, slår Mia Berg fast. Rätt person på rätt plats Agneta Meeuwisse, landstingets barnrättsstrateg, menar att vårdavdelningarna själva bör styra vem barnet har kontakt med. Vi vuxna är olika bra på att bemöta barn. Se till att rätt person finns på rätt plats, så är mycket redan vunnet. Blekingesjukhusets vägledning för vårdpersonal när barn finns som närstående vid allvarlig skada eller sjukdom finns på intranätet. Välj fliken vård och klicka dig vidare till PM och vårdprogram. Vägledningen finns under Blekingesjukhusets förvaltningsgemensamma PM och vårdprogram. Puls 4/14 5

6 Sverigebäst i vuxenpsykiatri Vuxenpsykiatrin i Blekinge är bäst i landet. Verksamheten fick lysande betyg av patienterna i den Nationella patientenkäten som genomfördes under årets första månader: bäst i landet på många frågor, bland de allra bästa på de flesta andra. När patienterna har svarat på frågor om de har fått tillräcklig information om sitt tillstånd, fått information om olika behandlingsalternativ och känt sig delaktiga i besluten om vård och behandling blev resultaten för den psykiatriska öppenvården i Blekinge de bästa i landet. Den psykiatriska slutenvården i Blekinge lägger sig också i topp på frågor om tillgänglighet, delaktighet och möjlighet att kunna påverka innehållet i vården. Det här är en fantastisk bekräftelse på personalens professionalitet, engagemang och medmänsklighet, säger Håkan Selberg som är en jublande glad och stolt verksamhetschef i dag. Nu vet vi att patienterna i Blekinge tycker att de får vård som hjälper dem! Blekingepsykiatrin får också högsta betyg när det gäller tillgänglighet, bemötande, möjlighet att träffa en läkare när man vill och i helhetsbedömningen av vården. Kuratorerna ser helheten. Ingen människa är bara patient utan även förälder, partner, arbetskamrat, granne och så vidare, säger Margareta Rydström, till vänster, tillsammans med Mikaela Sevestedt och Ann-Christin Francke. Kuratorns roll på väg att stärkas Kraven på kuratorns formella kompetens har höjts i Landstinget Blekinge. Samtidigt har hela yrkeskåren ansökt om att få bli legitimerad. Puls har träffat tre företrädare för ett yrke som blivit allt bredare, och som dessutom firar jubileum. Det stämmer, det är 100 år sedan den första medicinska kuratorn togs i tjänst, säger Ann- Christin Francke. Hon är en av Blekingesjukhusets 21 kuratorer, och dessutom samordnare för de 7 kuratorer som arbetar vid sjukhusenheten i Karlshamn. Att ha en samordnare är viktigt eftersom kuratorerna är knutna till de olika sjukhusklinikerna och därför saknar gemensam chef. Det alla kuratorer däremot har gemensamt är att de möter patienter, och att de är det enda patientnära yrket som har en samhällsvetenskaplig utbildning. Det är väldigt viktigt, för det gör att vi kan hjälpa patienterna utifrån ett annat perspektiv. Vår uppgift är att se till att livet utanför sjukhusets väggar fungerar så bra som möjligt, trots att man kanske fått en sjukdom eller skada som vänder upp och ner på hela tillvaron, säger Ann- Christins kollega Margareta Rydström, samordnare för de 14 kuratorerna vid sjukhusenheten i Karlskrona. Till sjukhuskuratorernas arbetsuppgifter hör kris- och sorgsamtal med patienter och närstående. En annan viktig del av arbetet är att hjälpa patienten med det man har rätt till i form av stöd från samhället. Det märks att samhället har blivit tuffare, med mer psykisk ohälsa och ensamhet. Det är tyvärr därför som kuratorerna har fått en allt viktigare roll, menar Margareta Rydström. På ett övergripande plan märks detta genom att de formella kraven för att bli anställd som kurator i Landstinget Blekinge har skärpts. Numera är alla som blir kuratorer här utbildade socionomer. Inom kort hoppas kuratorerna också att Socialstyrelsen beslutar om en legitimering av yrket. En yrkeslegitimation skulle stärka vår roll, formellt. Sjukhuskuratorerna är en viktig del av verksamheten. En god kuratorsinsats bidrar till minskad återinläggning, säger Mikaela Sevestedt, som inom kort tillsammans med Annelie Ström tar över samordningsansvaret från Ann-Christin och Margareta. 6 Puls 4/14

7 Specialisttandvården tar sats mot framtiden Monica Palmö Specialisttandvården har omorganiserats och fått en ny verksamhetschef som är full av framtidstro. Vi ska bli bäst i landet, säger Monica Palmö. Hon tillträdde som verksamhetschef i mars i år, då specialisttandvårdens nya organisation redan var bestämd. Det finns numera fyra avdelningar i stället för sju inom verksamheten, som bedrivs i Karlshamn och Karlskrona. Se helheten Organisationen ska göra det lättare att förstå att man är en del av en större helhet än sin egen specialitet, säger hon. I en av de nya avdelningarna samlas paradontologi (tandlossningssjukdomar), protetik (tandproteser med mera) och pedodonti (barntandvård) och i den andra käkkirurgi Bra lokaler är en viktig framtidsfråga för specialisttandvården. Högt på önskelistan är att finnas nära sjukhusverksamheter som använder narkos och att verksamheterna inte, som i dag, ska vara åtskilda av trapphus och hisschakt. och orofacial medicin (sjukhustandvård). Förutom dessa avdelningar finns även, precis som tidigare, två avdelningar för tandreglering. Vill bli mer tillgängliga Monica Palmö berättar att specialisttandvården håller på att utbildas i bemötande och teamutveckling och att man vill verka för att bli mer tillgängliga för såväl patienter som för allmäntandvården. Vi är ju en resurs även för de privata tandläkarna och deras kunder. Vi planerar nu för en särskild specialisttandvårdsdag, där vi ska berätta om vilka vi är för medarbetarna i allmäntandvården och de privata vårdgivarna. Att det måste få ta tid för förändringar att sätta sig är något Monica Palmö betonar, liksom att det finns utmaningar kvar att lösa, bland annat att få till fungerande lokaler. Men att specialisttandvården och dess medarbetare går en positiv framtid till mötes är hon övertygad om. Vi ska bli bäst i landet och det ska vara roligt att gå till jobbet hos oss. Det är ju här vi är under stor del av vår vakna tid. Landstinget förberett på ebola Landstinget Blekinge har vidtagit förebyggande åtgärder efter ebola-utbrottet i Västafrika. Bland annat planeras för utbildningsinsatser. Personal på akutkliniken, infektionskliniken och anestesikliniken ska ha utbildning i hur man använder den skyddsutrustning som krävs när man vårdar patienter som drabbats av ebola. Min bedömning i nuläget är att det är en ganska liten risk för att vi ska mötas av patienter som smittats, men det är ändå viktigt att vi är väl förberedda med tanke på hur snabbt smittspridningen går, säger smittskyddsläkaren Rickard Eitrem. Nya funktioner i vårdinformationssystemet Under hösten kommer alla vårdverksamheter få en versionsuppdatering av vårdinformationssystemet Systeam Cross. Den största förändringen är att vårdinformationssystemet nu är anpassat så att det ger stöd för de krav som ställs i patientdatalagen. Det innebär bland annat att det finns en patientöversikt som gör det enklare att ta del av vad som har hänt med patienten utifrån vad gällande lagstiftning tillåter. Sök bidrag till forskning om psykiskt sjuka! Nu finns möjlighet att söka pengar för forskningsprojekt som handlar om vård av psykiskt sjuka som är särskilt vårdkrävande. Pengarna delas ut av rättspsykiatriska regionkliniken i Landstinget Kronoberg. Ansökan ska vara inne senast den 18 december. Hur bidragen fördelas meddelas senast i april Nu finns mallar för intern information Kommunikationsenheten har tagit fram mallar i Word, att använda för internt informationsmaterial, som foldrar och informationsblad. Det finns tillfällen då man på olika håll inom Landstinget Blekinge behöver ta fram information som riktar sig till medarbetare inom landstinget, information som kommunikationsenheten inte har möjlighet att hjälpa till med. Därför finns nu mallar som kan sparas ner från intranätet. Du hittar dem under fliken Beställning och service. Klicka dig vidare till Informationsservice och därefter till Grafisk profil, logotyper och mallar. Puls 4/14 7

8 Lisa klättrar och förbättrar När Lisa Stokseth ska fotograferas som profil i Puls säger hon: Jag kan klättra i träd. Hon har pekat och föreslagit bland gräsplättar, träd och buskage i den lilla gröna plätten mellan de rödteglade sjukhusbyggnaderna i Karlskrona. Detta medan Puls reporter och fotograf har kliat sig på hakan och funderat. Ja, jag är extremt drivande, men månar också om att lyssna. Jag tycker om att samarbeta och hjälpa till att förverkliga inte bara egna utan även andras idéer och viljor, säger Lisa. Syltburkar En stund tidigare har vi suttit på ST-läkarens arbetsrum vid medicinmottagningen. Lisa har berättat om alla syltburkar som hon har fingrarna i. Hon skojar om att det är råttfällor, inte syltburkar, men det går inte att ta miste på att Lisa älskar att vara med och påverka, ha inflytande. Jag försöker alltid se till att något händer, tillsammans med likasinnande inom alla yrkeskategorier. Hellre det än att sitta frustrerad och vänta. Jag är oerhört engagerad i att ständigt förbättra saker. Och jag behöver lära mig något nytt varje dag för att trivas. Drivet inom Lisa har gjort att titeln ST-läkare bara är en början på beskrivningen av vad hon sysslar med på jobbet. Hon är medlem i ett studieråd, sitter i en facklig styrelse och är med i det råd med unga medarbetare som regelbundet träffar landstingsdirektören Peter Lilja. Och när det visade sig att det behövdes en biträdande studierektor för ST-läkarna var det Lisa Stokseth som var rätt person. På ren nyfikenhet och vetgirighet hade hon nämligen skaffat sig all den nödvändiga kunskapen för uppdraget. Som biträdande studierektor arbetar hon för att det ska bli lättare att planera, genomföra och dokumentera sin specialisttjänstgöring. Potentiell chef Lisa har även gått landstingets utbildning för potentiella chefer. Om hon kommer att klättra bland chefspositioner i framtiden, lika självklart som hon klättrar i träd, återstår att se. Jag vet bara att jag kommer att fortsätta att arbeta med verk Jag kommer att fortsätta att arbeta med verksamhetsutveckling. Det är lika självklart som att andas. samhetsutveckling. Det är lika självklart som att andas, säger Lisa, som även uppskattar att dra in frisk luft, en anledning till att hon valt att bo i en liten stad. Att komma ut och känna att det luktar gott, det är självklart här, men jag har bott i Stockholm och i Bergen i Norge så jag vet att det inte är något man ska ta för givet. Gå på tur Till Stockholm kom Lisa efter en uppväxt i Skara i Västergötland. Nej, hon sprang inte på Skara sommarland barndomen igenom. Familjen gick på tur i stället. Givetvis hette det utflykt på den tiden, men sedan Lisa träffade sin norske man Jan Isak i Stockholm, när båda pluggade till läkare, går hon på tur. Tillsammans flyttade Lisa och Jan Isak till Norges näst största stad Bergen när Lisa skulle göra allmäntjänstgöring, AT. Norrmännen går på tur på riktigt, med smart och praktisk utrustning och aldrig utan regnkläder. Det är något annat än den svenska varianten med bil, filt och en otymplig fikakorg. Det kunde ha blivit Norge för gott för Lisa, men slumpen gjorde att hon och Jan Isak i stället kom till Blekinge när det var dags för ST för henne och AT för honom. De hade sökt tjänster i Karlskrona och norska Arendal, båda mindre städer vid kusten. Detektivarbete Karlskrona var först med att erbjuda oss platser och det brådskade att tacka ja, så vi fick bli blekingar, helt enkelt. Varför har du valt att specialisera dig inom internmedicin? Jag gillar när det är klurigt och teoretiskt, ett detektivarbete. Många internmedicinska diagnoser är inte självklara. Man får jaga ledtrådar och pröva sig fram till ett svar. Det passar mig. 8 Puls 4/14

9 Kort om Lisa Stokseth Ålder: 32 år. Yrke: ST-läkare i internmedicin. Familj: Man och två döttrar på tre och ett halvt och sex år. Bor: Utanför Karlskrona. Min man ville ha höns, så vi var tvungna att hitta ett hus med hönspotential. Gör på fritiden: Går på tur, cyklar, umgås med familjen och andra barnfamiljer och lär mig allt om hur huset fungerar. Samlar på: Kristallkronor. Äter: Gärna italienskt. Lagar alltid mat på ekologiska varor. Läser: Mycket på jobbet men lite på fritiden. Lyssnar på: Mest barnmusik nuförtiden. Jag har sjungit i kör och varit gitarrist i ett garageband. Blir ledsen av: Att jobba hårt utan att få feedback och att lägga tid på saker som känns onödiga. Blir glad av: Naturen, när barnen är nöjda och på jobbet när jag ser resultat av mitt arbete. Puls 4/14 9

10 Marita har koll på konsten De är till antalet och deras främsta uppgift är att berika besöket för dem som kommer till hälso- och sjukvården. Vi talar om Landstinget Blekinges alla konstverk. Puls stämde träff med konsthandläggaren Marita Örnberg. Jag kan förstå om många reagerar på yrkestiteln. Själv hade jag inte en tanke på att det fanns en konstansvarig när jag började arbeta i landstinget för ett par år sedan, säger Marita, som inledde sin anställning som vikarie inom driftservice och kundtjänst. När dåvarande konsthandläggaren Lena Schubert nyligen skulle gå i pension sökte Marita tjänsten. Det är först efter sommarsemestern som jag står på egna ben. Så jag är ny och fortfarande i inkörningsfasen, ler Marita. Hennes pigga ögon avslöjar inte morgonens tidiga uppstigning och avfärd från hemmet i Mörrum i västra Blekinge. Till arbetsplatsen på Wämö center i Karlskrona kom hon vid kvart över sju. Nu är det strax efter lunch, och Marita kan se tillbaka på en förmiddag med en hel del spring, men inte i konstens tjänst, visar det sig. Konsthandläggare är jag bara på halvtid, så i förmiddags ägnade jag mig åt de administrativa arbetsuppgifter som jag också har inom fastingehetsförvaltningen och byggprojektavdelningen. Många åsikter På språng är Marita ofta även när det gäller konsten. Det är vanligt med önskemål och frågor från arbetsplatser och då blir det ofta ett besök. Intresset för konst är påtagligt, och det finns många åsikter, berättar Marita. Jag kan komma till en arbetsplats där jag stämt träff med chefen, men hela avdelningen kommer och har åsikter. Det är kul med stort Konsthandläggaren Marita Örnberg bredvid en skulptur av Susanne Demone. Jag har ett stort och brett intresse för konst, har målat själv, men aldrig tidigare arbetat med konst, säger Marita. intresse men inte så lätt att nå samförstånd med många olika viljor. Just i dag har Marita inget arbetsplatsbesök inbokat, utan tar i stället med Puls reporter på en konstrunda runt sjukhusområdet. Vi tittar på målningar, skulpturer, träkonst, tyger och fotografier. Namn som Sven Ljungberg, Susanne Demåne, Ulf Trotzig och Erik Langemark dyker upp längs vandringen. Det finns en stark tradition i landstinget att köpa av lokala konstnärer. Jag tycker att man kan blanda lite mer. En av mina ambitioner är att genomföra lite förnyelse. Just förnyelse är vad många medarbetare längtar efter, konstaterar Marita, samtidigt som vi går genom underjordiska gångar under sjukhuset, även de prydda av konst. Den vanligaste kommentaren Marita får på arbetsplatserna är: vi vill ha lite färg på väggarna. Längtar efter något nytt Jag kan förstå det. Om man går på samma avdelning, i samma vita korridor, år ut och år in längtar man så klart efter något nytt. Samtidigt är det minst lika mycket för patienter och besökare som vi placerar ut konstverk. Konsten finns för att skänka trivsel och trygghet, men ibland också för att beröra. Finns det utrymme för konst som kan väcka obehag eller vara provocerande? Ja, i viss mån. Det är ju upp till betraktaren hur man upplever konstverket. Allt handlar väldigt mycket om placering, att konsten ska fungera i sin miljö. På vissa vårdavdelningar får man till exempel vara mer försiktig med vad man hänger på väggarna. Vem bestämmer vilken konst som ska köpas in? Det gör jag, i nära samråd med verksamheterna. Men det är bara vid nya fastighetsinvesteringar som det sätts undan lite pengar till konstutsmyckning. I andra fall går jag till arkivet och inventerar. Dit, till arkivet, är vi på väg nu. Det är ett minst sagt oansenligt utrymme i en avkrok av sjukhusområdet. Platsen är lite hemlig eftersom objekt i arkivet kan vara stöldbegärliga. I arkivet hamnar gammal konst som bytts ut. Målet är att hitta en ny placering. En passepartout kanske behöver bytas först, eller en ram renoveras. De tjänsterna köper Marita in av en konsthandlare. Men när enstaka tavlor ska upp på väggen kan Marita hjälpa till. Jag är inte särskilt händig men att sätta upp en tavla är inte så svårt. Dessutom har jag ett riktigt bra ögonmått, om jag får säga det själv. 10 Puls 4/14

11 Konst i Landstinget Blekinge Det finns cirka registrerade konstverk i Landstinget Blekinge. Ett nytt konstregister upprättades för ett år sedan. Ett foto på varje konstverk finns i registret. Det står också i vilket rum eller utrymme konstverket finns. 0,5 procent av projektkostnaden för fastighetsinvesteringar i lokaler där personal eller patienter vistas avsätts för konstutsmyckning. Det är endast vid dessa tillfällen landstinget köper in ny konst. Vid andra önskemål om konst används det utbud som finns i konstarkivet. Konst som blivit gammal eller skadad arkiveras, renoveras om möjligt, eller kasseras om konstverket bedöms vara i för dåligt skick. Landstinget säljer inte konst. Det finns inga siffror på hur mycket landstingets samlade konstskatt är värd. All registrerad konst tillhör landstinget och är oftast inte bunden till en särskild verksamhet. Planering, inköp, registrering, underhåll och annat arbete kring landstingets konst sköts av en konsthandläggare på halvtids tjänstgöring. I tjänsten ingår även att ta hand om gamla möbler. Dessa porträtt av före detta landstingsråd hängde tills nyligen stolt i sammanträdesrummet Martinsonsalen, men har nu, kanske tillfälligt, förpassats till arkivet. Den nyblivna konsthandläggaren springer för första gången på Ulf Ohlsson, kassör i landstingets konstförening. Varje konstverk har en kod, kopplad till konstregistret. Viktigt att tänka på Konst som tillhör landstinget är registrerad utifrån vilket utrymme den är placerad i. Du får därför inte flytta ett konstverk från ett rum till ett annat utan att först kontakta konsthandläggaren. Om din verksamhet själv köper in konst är det viktigt att den är enkel att installera så att det inte krävs några byggtekniska kompletteringar vid installationen. Det är också viktigt att kontakta konsthandläggaren, som bedömer om konsten ska registreras i konstregistret. Har du frågor kring konst, mejla konstansvarig@ltblekinge.se. Puls 4/14 11

12 Beslut fattade av hälso- och sjukvårdsnämnden den 2 oktober och landtingsstyrelsen den 22 september och 6 oktober Regler för ersättning till patienter ses över Vad händer när en patient kräver ekonomisk ersättning av landstinget? På den frågan finns inget enkelt svar. Eftersom tydliga regler saknas finns risken att patienter behandlas olika. Landstingsdirektören har därför fått i uppdrag att se över reglerna. Fler ersättare i landstingsstyrelsen Antalet ersättare i landstingsstyrelsen kommer att utökas från 7 till 15 från och med nästa år. En orsak till att styrelsen har fattat detta beslut är att mer konsekvent följa kommunallagen. En annan orsak är att engagera fler i det politiska arbetet. Effektivare lager först nästa år Först nästa år kommer landstinget att investera i ett effektivare system för lager. Det framkommer av ett så kallat igångsättningsbeslut som landstingsstyrelsen fattat. Lagersystemet fanns i investeringsplanen för i år men skjuts nu ett år på framtiden. Fri listning vid årsskiftet Enligt patientlagen, som träder i kraft vid årsskiftet, ska du kunna lista dig helt fritt, det vill säga tillhöra vilken vårdcentral du vill, även utanför det egna landstingets gränser. Landstingsstyrelsen har beslutat att Blekinges alla vårdcentraler ska följa lagen och alltså från och med den 1 januari 2015 erbjuda patienter som bor utanför Blekinge att lista sig vid länets vårdcentraler. Alternativ behandling vid ryggproblem utreds Landstinget ska utreda möjligheten att låta ryggbehandling av naprapat eller kiropraktor ingå i behandlingsutbudet. En undersökning visar att många vuxna med ryggproblem hellre vill behandlas av en naprapat eller kiropraktor än gå till vårdcentralen om avgiften är densamma. Ny policy för folkhälsa Folkhälsoarbetet i Blekinge förstärks nu av en gemensam policy för landstinget, kommunerna, länsstyrelsen och Region Blekinge. Landstingsstyrelsen har antagit policyn, som arbetats fram i bred samverkan, bland annat genom diskussionsseminarier med företrädare för samtliga organisationer. Folkhälsopolicyn pekar ut fyra viktiga områden: goda livsvillkor psykisk hälsa alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel hälsofrämjande miljöer och levnadsvanor. Policyn börjar gälla förutsatt att den antas av övriga organisationer. Egen läkemedelsförsörjning planeras Landstinget planerar att sköta läkemedelsförsörjningen i egen regi från och med 2016, då nuvarande apoteksavtal upphör. Målet är att försörjningen av läkemedel ska bli både stabil och mer kostnadseffektiv. På både sjukhusenheterna i Karlskrona och i Karlshamn kommer det att finnas ett gemensamt läkemedelsförråd. Basläkemedel kommer dock att finnas i lager på avdelningarna. Ja till assisterad befruktning Landstinget är positivt till regeringens förslag att även ensamstående kvinnor ska få rätt till assisterad befruktning i Sverige, och därmed slippa åka utomlands för att få hjälp med att bli gravida. Det handlar om insemination eller befruktning utanför kroppen (IVF). Landstinget Blekinge påpekar dock i sitt remissyttrande att det inte är läkaren som ska avgöra kvinnans förmåga att vara förälder och ge barnet en god uppväxt, utan att det bör vara socialnämnden på samma sätt som vid fall då ensamstående adopterar. Läkaren ska avgöra de medicinska förutsättningarna. 12 Puls 4/14

13 Landstingsdirektören om Jag har tagit ställning har du? Gitte Lind, Delija Olsson, Anita Karlsson, Christine Johansson, Gun Nying och avdelningschefen Mia Ericsson vid utdelningen av utmärkelsen Årets patientsäkerhetspris, som passande nog skedde på patiensäkerhetsdagen den 29 oktober. Operationsavdelning prisas för patientsäkerhet Det blir operationsavdelningen vid Blekingesjukhuset i Karlshamn som får utmärkelsen Årets patientsäkerhetspris. Helt fantastiskt roligt! Det här är våra medarbetare väl värda, säger avdelningschefen Mia Ericsson. Nu kan avdelningen se fram emot priset på kronor plus 200 kronor för varje tillsvidareanställd medarbetare. I motiveringen står bland annat att patientsäkerhetsarbetet är en integrerad och viktig del i avdelningens arbete på alla nivåer. Det finns ett tydligt engagemang från medarbetare och avdelningschef samt verksamhetschef. Starkt fokus på patientsäkerhet är naturligt för alla vi som arbetar här. Det är en viktig del av att ge det bästa möjliga omhändertagandet och leva upp till landstingets vision livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss, förklarar Mia Ericsson. Nya tobakssavvänjare fick diplom Just nu väntar 18 Blekingebor på att få ett nytt organ. Siffran kan tyckas ganska liten, men bakom den finns människor vars liv står stilla och svävar i ovisshet. I lokala massmedier har du i höst fått möta Lars Johannesson, som väntat år ut och år in för att få en ny njure. Varannan natt ger Lars sig själv dialys i hemmet, en omständlig procedur som gör honom trött dagen efter. Lars tvingas leva ett varannandagsliv. Du har också fått träffa Marianne Båghammar, som dessutom medverkar i en film om organdonation som Landstinget Blekinge producerat. Marianne hade en leversjukdom och bara några veckor kvar att leva när hon fick ett nytt organ, som hittills gett henne 17 extra år friska och fina år, berättar Marianne. Att Marianne skulle få leva är inte självklart. Behovet av organ är stort och tyvärr räcker inte antalet organdonatorer till för att fylla behovet. Det krävs många speciella förutsättningar för att donation ska vara möjligt. Många tänkbara donatorer faller dessutom bort eftersom det inte är känt om de är villiga att donera sina organ. Då går frågan till de närstående, som ofta säger nej på grund av osäkerhet. Därför genomför Landstinget Blekinge i höst en informationskampanj för att få fler att göra sin vilja känd. I samband med kampanjen kommer arbetsplatser i landstinget att få möjlighet att titta på filmen där förutom Marianne även vår personal medverkar. Det finns människor som inte vill eller kan donera sina organ och det ska givetvis respekteras. Men för mig är det självklart att ge bort mina organ när jag inte behöver dem själv. Kan jag hjälpa en annan människa till att få fortsätta leva eller få ett bättre liv, vill jag gärna göra det. Ett helt gäng nydiplomerade tobaksavvänjare, och så längst upp till vänster Barbro Holm Ivarsson och folkhälsoutvecklaren Lisbeth Andersson. Tobaksavvänjarna avslutade sin utbildning i september och fick då ta emot såväl blomma som diplom. De är sjuksköterskor och distriktssköterskor och arbetar med att erbjuda patienter tobaksavvänjning enligt de krav som ställs på nationell nivå. Hälsningar, Peter Lilja Puls 4/14 13

14 Barnhälsovården ska bli mer rättvis En mer jämlik och rättvis barnhälsovård, som utgår från bästa tillgängliga kunskap. Det är målsättningen med det nya, nationella barnhälsovårdsprogrammet som nu börjar gälla. Blekinge ligger redan långt fram i att arbeta i enlighet med programmet, konstaterar barnhälsovårdssamordnaren Johanna Tell. Det som många människor förknippar med barnhälsovård är de åldersrelaterade besöken, det vill säga att barn och familjer erbjuds besök och vaccinationer utifrån hur gammalt barnet är. De åldersrelaterade besöken innebär inga större förändringar för oss enligt det nya programmet. Att skapa hälsofrämjande möten, arbeta i team och levandegöra FN:s barnkonvention poängteras i programmet, vilket vi också arbetat med de senaste åren, säger Johanna Tell. Landstinget Blekinge har medverkat i att ta fram det nationella programmet, som grundar sig på bland annat forskning och Socialstyrelsens vägledningsdokument. Att Blekinge deltagit i arbetet har gjort det möjligt att under hela processen ge information till och ha dialog med berörda på alla nivåer i det egna landstinget. Att vi är ett litet landsting med få som arbetar på barnavårdscentralerna har också underlättat förankringen av programmet, menar Johanna Tell. En central utgångspunkt för programmet är att alla barn och deras familjer har rätt att bli bemötta utifrån sina behov. Det kan innebära ytterligare hembesök, uppföljande undersökningar och utökade bedömningar, alltså insatser utöver de åldersrelaterade besöken. Det är bra att det står tydligt i ett styrande dokument att det också är barnhälsovårdens uppdrag, inte bara det åldersrelaterade program som erbjuds alla barn och familjer, säger Johanna Tell. Har barnhälsovården i Blekinge fått utökade resurser för att arbeta enligt det nya programmet? Vi har ännu inte fått någon utökad budget till följd av det nya programmet. Men att kunna erbjuda de viktiga insatserna till barn utifrån specifika behov innebär ett ökat resursbehov, vilket vi har framfört till våra beslutsfattare. Barnhälsovårdsprogrammet finns på webbplatsen rikshandboken-bhv.se. Vägval kring vårdinformationssystem väntar Fortsätta utveckla nuvarande vårdinformationssystem eller köpa in ett helt nytt? De fem landsting som i dag har Systeam Cross har beslutat sig för att i ett projekt tillsammans komma fram till vad som är bäst för framtiden. Det kommer att bli kartläggningar och workshops. Arbetet kommer att beröra alla som arbetar med vård och alla ska få möjlighet att bidra och påverka, säger Helén Andersson, chef för informatik och kommunikation inom landstingsservice. Orsaken till projektet är önskemål om snabbare och bättre kvalitet och ökad användbarhet. Till halvårsskiftet nästa år är det tänkt att landstingen ska vara klara för ett vägval. Att vi tänker förutsättningslöst och visionärt och inte låser tanken vid det vi har i dag är viktigt, säger Helén, som samtidigt vill hålla förväntningarna på vad ett system kan åstadkomma på rimlig nivå. Det perfekta vårdinformationssystemet finns inte att köpa i dag. Men vi kan få ett som är så bra som det är möjligt genom att verkligen tänka efter vad vi behöver. Landstingen som Blekinge samverkar med i projektet är Sörmland, Västerbotten, Västernorrland och Örebro. Vad vinner vi på att samverka med andra landsting? Mycket. Vi kan inspirera varandra och vi kan se samma problem och möjligheter ur olika synvinkar. Om vi går vidare med Systeam Cross kan vi tillsammans få en bättre bild av vad vi behöver utveckla. Och skulle vi fatta beslut om att upphandla ett nytt system är fem små landsting tillsammans en större och starkare kund. 14 Puls 4/14

15 En glad projektledare, Annika Wåhlin, tillsammans med LSVO den 6 oktober, då beslutet om att införa samspelsmodellen fattades. Samspel blir verklighet I oktober fattades beslutet: Den så kallade samspelsmodellen blir verklighet i vård och omsorg i Blekinge. Det är mycket glädjande, säger projektledaren Annika Wåhlin. Samhällets vård och omsorg ges av en mängd olika aktörer: hemtjänst, färdtjänst, distriktssköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare, biståndhandläggare, för att nämna några. De kommer från olika vårdgivare, främst kommun och landsting. Den stora utmaningen är att se till att alla dessa aktörer inte bara utför sina respektive arbetsuppgifter väl utan att de också samspelar. Att komma åt dessa utmaningar är målet för det utvecklingsarbete som pågått under ett år under namnet Samspel. Den äldre ska inte riskera att hamna mellan stolarna och onödig sjukhusvård ska undvikas, säger Annika Wåhlin. Beslutet att införa samspelsmodellen fattades av LSVO, som står för Ledningssamverkan i vård och omsorg. Det är ett organ för samverkan mellan förvaltningar inom Landstinget Blekinge och länets kommuner. Det var också genom LSVO som initiativet till att utveckla modellen togs. Behov av samordning Under senare år har ansvarsfördelning och roller förändrats inom kommuner och landsting. Behovet av gemensamma rutiner och samverkan har blivit allt tydligare. Efter att kommunerna tog över hemsjukvården från landstinget ser vi att även insatser från olika aktörer inom en och samma huvudman kan behöva samordnas, vilket Samspel främjar. Samspel tar också hänsyn till den nya patientlagen som börjar gälla vid årsskiftet, påpekar Annika Wåhlin. Vissa metoder i modellen är redan välkända och beprövade, medan andra är under utvärdering. Gemensamt är att allting tar avstamp i patientens perspektiv och för henne eller honom har det ju ingen betydelse vem som är huvudman. Det viktiga är att ett angeläget behov blir tillgodosett på det effektivaste sättet. Karlshamn först Ett projekt som just nu pågår i Karlshamn, Bättre flöde, är viktigt för samspelsmodellen och därför kommer modellen att först införas på medicinklinikens avdelning 9 vid Blekingesjukhuset i Karlshamn, vid Brunnsgårdens vårdcentral, och i berörda delar i Karlshamns kommun. Mer information om Samspel finns på ltblekinge.se/samspel. Nya chefer för primärvården och psykiatrin Bodil Sundlöf blir ny chef för psykiatrin och habiliteringen, medan Rosmarie Nilsson tar över rodret för primärvården. Detta samtidigt som deras företrädare Tina Möller och Anders Rehnholm går i pension. Jag har fått ett mycket gott intryck av den verksamhet jag nu ska leda. Här finns hög tillgänglighet, engagemang, fokus på patienten och god förmåga att utveckla och förbättra vården, säger Bodil Sundlöf. De senaste 14 åren har hon varit chef för socialförvaltingen i Hässleholms kommun och blir alltså en ny bekantskap i Landstinget Blekinge. Det blir inte Rosmarie Nilsson som arbetade som skötare i psykiatrin i unga år. Sedan 2007 är hon tillbaka, senast som strateg i primärvårdens förvaltningsstab. Jag vill verka för att den landstingsägda primärvården uppfattas som modern och proffsig och att alla som arbetar känner stor delaktighet, säger Rosmarie Nilsson. Så här ser de ut, landstingets två nya förvaltningschefer: Rosmarie Nilsson, primärvården, och Bodil Sundlöf, psykiatrin och habiliteringen. Puls 4/14 15

16 Elisabeth har bommat igen År 1970 klippte Elisabeth Andersson sin första patient vid Blekingesjukhuset i Karlskrona, i augusti i år sin sista. Det har blivit många möten och skratt, konstaterar hon. När hon kom till Blekingesjukhuset som vikarierande damfrisör hade hon redan erfarenhet av att ge hårvård till boende på sjukhem för långtidssjuka, så kallad långvård. Även vid Blekingesjukhuset fanns många patienter som legat inne länge. Flera månaders sjukhusvistelse var vanligt på den tiden, och då behövde man hjälp med att sköta om håret, berättar Elisabeth, som efter ett par års tid fick ta över damhårvården permanent. Egen företagare Övertagandet skedde via anbud och Elisabeth har genom alla år varit egen företagare, aldrig anställd inom landstinget. Den första hårsalongen var en liten skrubb i nuvarande Wämö center. Efter några år flyttades salongen uppför backen och har sedan dess funnits i olika lokaler på sjukhuset. Hit har patienterna transporterats, på initiativ av dem själva, vårdpersonal och närstående. Till en början bara kvinnor, men när herrfrisören så småningom gick i pension även män. Jag har träffat många söta farbröder, finurliga män som lockat fram mycket skratt, säger Elisabeth med ett stort leende. Aldrig känt obehag Hon berättar att hon aldrig känt obehag inför att möta sjuka människor. Man får vara mer varsam när man klipper sjuka, se till så att de har det bekvämt och inte mår illa. Men Elisabeth har aldrig ställt frågor om kundernas sjukdomar och skador. Vissa väljer själva att prata om sin sjukdom, andra pratar inte alls om den. Gemensamt är att det oftast blivit positiva och glada samtal, trots den svåra situation många av hennes kunder befunnit sig i. När patienterna varit för sjuka för att komma till hårvårdssalongen har Elisabeth kommit till vårdavdelningen. Men att hänga böjd över patientsängar eller stå på knäna och klippa har varit slitsamt och de sista yrkesåren fick Elisabeth värk. Hon har fått se sjukhusvården förändras genom åren. I dag är vårdtiden mycket kortare, vilket gör att färre patienter går till frisören under sjukhusvistelsen. I stället har Elisabeth fyllt upp livnäringen med patienter som velat fortsätta att gå till henne även efter sjukhusvistelsen. Och Elisabeth avslöjar att hon fortfarande har några få stamkunder som hon klipper, trots att hon nu egentligen är pensionär. Jag har en som jag snart ska hem till och göra fin till sitt 90-årskalas. Det står fortfarande hårvård på dörren till salongen men inom kort kommer där i stället att bedrivas lymfterapi. Blekingesjukhuset har inga planer på att fortsätta köpa in hårdvårdstjänster. Jag har inget emot att det skulle finnas en frisör på sjukhuset men våra lokaler måste i första hand användas för sjukvård, det behovet går före hårvård, säger förvaltningschefen Bengt Wittesjö. Sjukhusfrisören Elisabeth Andersson har trivts med att arbeta med sjuka och gamla. Äldre människor har så mycket livserfarenhet. Vi borde ta tillvara på den mycket mer än vi gör, tycker Elisabeth. 16 Puls 4/14

17 Ny mandatfördelning Landstinget kommer att styras av en rödgrön majoritet även de kommande fyra åren. Det blev resultatet när Blekingeborna sagt sitt på valdagen den 14 september. Däremot sker en viss omfördelning av mandat i landstingsfullmäktige. Jämfört med landstingsvalet 2010 förlorade Moderaterna, Folkpartiet och Socialdemokraterna var sitt fullmäktigemandat. Vänsterpartiet vann däremot ett mandat och Sverigedemokraterna två, vilket gör att den politiska sammansättningen i landstingsfullmäktige ser ut så här under : Centern: 3 Folkpartiet: 2 Kristdemokraterna: 2 Miljöpartiet: 2 Moderaterna: 9 Socialdemokraterna: 19 Sverigedemokraterna: 7 Vänsterpartiet: 3 Det är viktigt att känna sina styrkor Vi springer gärna på det som går fel och glömmer det vi är bra på. Det är viktigt att känna sina styrkor såväl som förbättringsområden. I den här handlingsplanen tar vi fasta på båda. Så säger Gulli Malmborg, landstingets patientsäkerhetssamordnare, om den rapport som grundar sig på resultatet av vårens enkät om patientsäkerhetskulturen på våra arbetsplatser och organisationen i stort. Varje basenhet får sin egen rapport, med sina resultat, vilka varierar stort mellan enheterna, berättar Gulli. I nästa skede är det enheternas tur att låta pennan gå varm. Med rapporten följer uppdraget att definiera sina styrkor, sina förbättringsområden och ta fram förbättringsåtgärder. Dessa ska redovisas till patientsäkerhetsavdelningen. Men det viktigaste är att på den egna arbetsplatsen gå igenom resultatet med alla medarbetare. Parallellt med enheternas rapporter har Gulli Malmborg tagit fram en landstingsövergripande handlingsplan som pekar ut hur landstinget centralt ska arbeta vidare. Vd:n för företaget Indikator, som levererar mätningen och bearbetar statistiken, presenterade landstingets resultat vid den årliga patientsäkerhetsdagen den 29 oktober. Vilka styrkor har då Landstinget Blekinge som helhet? Jo, vi är bra på öppenhet i kommunikationen kring patientsäkerhet och på samarbete inom den egna vårdenheten. De som besvarat enkäten uppskattar också sin närmaste chefs agerande, säger Gulli Malmborg. Landstingsledningen har nu tre prioriterade områden att arbeta med och i rapporten finns förslag på åtgärder inom varje område: ledning och organisation säkerhetskultur i egen verksamhet samarbete med andra. Tack till alla er som besvarade enkäten i våras! Vi har nu tempen på hur säkerhetsmedvetna vi är och genomför nu aktiviteter för att bli ännu bättre. Arbetet med patientsäkerhet är ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete. Uthållighet är den enda fungerande medicinen, avslutar Gulli. Återupplev landstingsfestivalen Nu kan du fly den mörka hösten och återuppleva den varma våren och Landstingsfestivalen den 23 maj. Sju filmer som nås via intranätet ger dig smakprov från kvällen med bland annat körerna, uppträdena och stämningen. Stärkt samverkan kring läkemedel Landstinget Blekinge ska tillsammans med andra landsting anta en ny modell för samverkan kring läkemedel. Bakgrunden är att landsting och regioner i Sverige behöver förutsättningar för en mer jämlik och kostnadseffektiv användning av nya läkemedel. Landstingen behöver bli starkare köpare och bättre kravställare på läkemedelsföretagen. Ny robotmodell köps in Landstinget kommer att uppgradera sin operationsrobot till en ny, förbättrad modell. Den nya modellen ger bättre anatomisk räckvidd, bättre bildkvalitet och möjlighet att sätta kamera på alla robotarmar. Landstinget räknar med att den nya roboten ger kortare operationstider och möjlighet att utföra fler ingrepp med robotkirurgi. Att köpa in den nya modellen kostar 5,7 miljoner och ryms inom ordinarie budget. Puls 4/14 17