Länsmannen FÖR DIG SOM ÄR ANSTÄLLD I POLISMYNDIGHETEN I VÄSTRA GÖTALAND

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Länsmannen FÖR DIG SOM ÄR ANSTÄLLD I POLISMYNDIGHETEN I VÄSTRA GÖTALAND"

Transkript

1 FLER TOPSAR över spår väntar på träff Sidan 22 MÄRK-dna spåren som inte går att tvätta bort Sidan 6 Länsmannen NR NR 1/APRIL 1/APRIL FÖR DIG SOM ÄR ANSTÄLLD I POLISMYNDIGHETEN I VÄSTRA GÖTALAND FÖR DIG SOM ÄR ANSTÄLLD I POLISMYNDIGHETEN I VÄSTRA GÖTALAND poliser ska bättre hantera konflikt Så jobbar vi för LUGN OCH RO I SKOLAN 1 800

2 länspolismästaren Sträck på er vi är riktigt bra Vi har länge matats med bilder av att svensk polis är ineffektiv. Ju fler poliser som tillsätts desto färre brott klaras upp, heter det i ett antal artiklar och politiska uttalanden. Men är det verkligen sanningen? Är polisen så dålig? En färsk rapport från Linnéuniversitetet, visar att mediebilden i huvudsak är positiv och att polisens trovärdighet i media är hög. Jag vågar påstå att svensk polis är betydligt bättre än vad många tycks tro, men vad man frågar efter och hur man mäter är avgörande för det resultat man får. Svensk polis klarar upp fler brott per polis i dag än någonsin tidigare. Det är nästan en 50-procentig ökning sedan Det borde vara ett tydligt mått på hur effektivt vi arbetar. Om vi ser till totala antalet brott som klaras upp har vi ökat med nästan sedan Problemet och det som har gjort att många tror att vi är mindre effektiva än förr är att vi visserligen ökar antalet uppklarade brott, men samtidigt ökar antalet anmälda brott i ännu snabbare takt ( fler brott anmäldes år 2012 än år 2000). Det gör att andelen uppklarade brott av inkomna minskar. Andelsmåttet har blivit centralt i debatten, trots att det alltså är ganska missvisande. En annan sanning som ofta används i debatten är att vi är fler poliser än någonsin tidigare. Det stämmer, om vi räknar antal poliser utan att relatera det till något. Men om vi jämför det med befolkningsökningen så har vi samma antal poliser per invånare som vi hade 1985, det vill säga cirka 200 poliser per invånare. Jag vill med dessa uppgifter ingjuta mod i er och visa att vi faktiskt är bra. Vi kan givetvis bli bättre och vi ska satsa på att klara upp fler mängdbrott, men vi ska ändå vara stolta över vår yrkeskår och över vårt arbete. I detta nummer av Länsmannen kan du läsa om hur vi arbetar med ungdomar, hur vi hanterar våld och hot i skolan och även hur vi arbetar med andra utredningar där barn eller ungdomar är inblandade, antingen som målsägare eller som vittnen. INGEMAR JOHANSSON Länspolismästare ingemar. Polisen har ett fokus på brott i nära relationer och i de utredningarna träffar vi ofta på barn som har farit illa på ett eller annat sätt. För mig är detta ett oerhört viktigt område. Barnen är skyddslösa och kan även bli rättslösa om inte vi hanterar dessa utredningar både skyndsamt och professionellt. Därför ska vi alltid prioritera utredningar med barn och ungdomar och vi ska se till att hålla tidsfristerna med god marginal. n 2 LÄNSMANNEN

3 i detta nummer 05 SAMHÄLLSNYTTA MED FRIVILLIG INSATS Polisens volontärer införs nu i hela myndigheten. Frivilliga medborgare deltar i det brottsförebyggande arbetet. DNA VAPNET MOT RÅNARNA 06 Märk-dna hjäper till att binda personer till rån i guldbutiker. TEMA: MER TRYGGHET I SKOLAN 08 Områdespolisen i Biskopsgården har hittat en lyckad modell för att förhindra hot och våld i skolan TEMA: MÅLET ÄR GRÖNT LJUS I SKOLAN För att upptäcka varningssignalerna i tid sprids ett nytt stöddokument i skolorna. PÅ JOBBET poliser ska genomföra utbildning i taktisk konflikthantering. Vapenhantering, självskydd, bastaktik och akutsjukvård ingår. 08. VI TOPSAR MERA 22 Från att tidigare ha varit sämst i klassen, pekar Västra Götalands siffror rakt uppåt. Nu väntar över dna-spår på träff BARN SOM BROTTSOFFER Handläggningstiderna för ärenden där barn och ungdomar är inblandade har blivit kortare. Men skillnaden mellan landets åklagarkammare är fortfarande stor, menar Rädda Barnen. MYNDIGHETEN RUNT Vad har hänt och vad är på gång i vår myndighet? Länsmannen gör några korta nedslag i länet. HJÄRTSTARTARE RÄDDAR LIV De nya hjärtstartarna som finns utplacerade i större receptioner och arrestlokaler har räddat flera liv REDAKTION OCH KONTAKT REDAKTÖR Annika Lindqvist ANSVARIG UTGIVARE Malin Sahlström OMSLAGSBILD Tomas Seger UTGIVEN AV Polismyndigheten i Västra Götaland Box 429, Göteborg FORM Annika Lindqvist och Tomas Seger BILDREDAKTÖR Maria Hällqvist E-POST GROUP WISE Kommunikationsenheten TRYCK Elanders Sverige AB. Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts. ADRESSÄNDRING LÄNSMANNEN

4 aktuellt Brott i nära relation tema i europatävling u Temat för årets tävling i brottsförebyggande arbete är Förebyggande av våld i nära relationer. Tävlingen arrangeras av det brottsförebyggande nätverket European Crime Prevention Network (EUCPN), som består av representanter för brottsförebyggande organisationer i EU-länderna. Myndigheter och organisationer som bedriver sådan verksamhet och har utvärderat sina insatser kan tävla. Tävlingens syfte är att ge spridning åt framgångsrikt brottsförebyggande arbete. Det vinnande bidraget på EUnivå belönas med euro. n Vad ska du bidra med under 2013? u Under 2013 ska vi ha särskilt fokusera på att klara upp fler brott när det gäller våld, tillgrepp, narkotika, trafik och bedrägerier. Som ett stöd i arbetet finns nu en kortversion av verksamhetsplanen. Den kommer att spridas via cheferna och ska fungera som stöd när chef och medarbetare tillsammans arbetar med vad just de ska bidra med under året. Kortversionen är ingen sammanfattning av verksamhetsplanen utan presenterar ett urval med tanke på vår viktigaste utmaning, som fortsatt är att klara upp fler brott. Även service och tillgänglighet lyfts fram som ett prioriterat uppdrag för alla polisanställda. n Vårt uppdrag 2013 Polisstyrelsen har beslutat om vår verksamhetsplan för Den har tagits fram efter uppdrag och förutsättningar som vi har fått från regeringen. Denna skrift presenterar valda delar av myndighetens verksamhetsplan. Ny amnesti för olagliga vapen En ny vapenamnesti pågår sedan den 1 mars. I Västra Götaland tas vapen och ammunition emot på särskilt valda polisstationer. Text: Annika Lindqvist Foto: Lars Hedelin u Vem som helst kan anonymt lämna in vapen till Polisen fram till den 31 maj utan att riskera straff för vapenbrott. Den som lämnar in egendom får vara helt anonym och behöver varken uppge namn eller besvara några frågor. I Västra Götaland har myndigheten valt att ha särskilt utpekade polisstationer där vapen kan lämnas in. Vi har valt den här modellen i samråd med skyddsorganisationen för att beakta säkerhetsaspekterna både för personalen och för de som lämnar in sina vapen, säger Daniel Norlander, biträdande chef för Förvaltningsavdelningen, som har det övergripande ansvaret för vapenamnestin i Västra Götaland. Inför starten av vapenamnestin lyftes frågan om krav på riskbedömning av regionala arbetsmiljökommittén. Skyddsorganisationen identifierade tre viktiga krav för att en polisstation ska kunna ta emot vapen och ammunition. All personal som ska hantera vapen ska ha relevant utbildning, det måste finnas den utrustning som krävs för att kontrollera vapen, så kallade patronur-rör och det måste finnas en godkänd förvaring. Varje polisområde ska ha gjort den här typen av riskundersökning, säger Anders Carlsson, huvudskyddsombud i myndigheten. Utbildning av personal har fokuserat kring säkerhetsrutiner och diarieföring i vapenärendesystemet, VÄS. Alla vapen ska betraktas som farliga och laddade. Ansvaret ligger på varje polisområde att se till att personalen är utbildad för uppdraget, säger Lena Thor, kommissarie och chef för tillsynsgruppen på Förvaltningsavdelningen. n Fotnot: På intrapolis samlas all information kring vapenamnestin i arbetsrummet Vapenamnestin 2013 i Västra Götaland. Här finns bland annat metodstöd, aktuella lagar och statistik. 4 LÄNSMANNEN

5 aktuellt Polisens volontärer nu i hela myndigheten Polisens volontärverksamhet fortsätter att utvecklas och sprids nu till alla polisområden. Att människor engagerar sig i vardagsbrott lokalt, är viktigt för att polisen ska lyckas med det trygghetsskapande arbetet, säger volontärsamordnare Heléne Blennermark Zendegani. Text: Annika Lindqvist Foto: Lars Hedelin u Volontärverksamheten startade som ett försöksprojekt inom polisområde Storgöteborg. Nu har det övergått till att bli en del av polisens ordinarie verksamhet. Målet är att i slutet av året ska det finnas volontärer som kan ta uppdrag i alla polisområden. Volontärerna ska knyta kontakt mellan polis och allmänhet. Deras ideella engagemang är en viktig symbol för polisens arbete, säger Morgan Orvenholt, biträdande länspolismästare. Polisens volontärer ska komplettera poli- sens arbete genom ökad synlighet och närvaro vid till exempel demonstrationer, festivaler och särskilda händelser. I Heléne Blennermark Zendegani det brottsförebyggande arbetet ska volontärer medverka för att skapa kontakt mellan allmänhet och polis. I arbetet med att hitta nya volontärer strävar Polisen efter att rekrytera personer med olika ålder, utbildning och etnicitet. Volontärerna kan bidra till ett ökat förtroende för polisen och vårt arbete, säger Heléne Blennermark Zendegani, som har det övergripande ansvaret för att samordna Polisens volontärer i Västra Götaland. n FAKTA: POLISENS VOLONTÄRER Den som är 18 år och intresserad av att göra en samhällsinsats i nära samarbete med polisen är välkommen att anmäla intresse. Volontärverksamheten finns för närvarande vid sju polismyndigheter i Sverige. Positiv bild av polisen i media u Polisen är inkompetent och ineffektiv är det så polisen framställs i medierapporteringen? Svaret är nej. I en ny rapport från Linnéuniversitetet har forskare studerat hur polisen gestaltas, beskrivs och värderas i medierna. Rapporten visar att bilden av polisen i huvudsak är positiv och att polisen har stort inflytande på hur polisarbetet skildras av journalister. Dessa är som regel helt beroende av polisens expertis och information i sitt arbete. I rapporten beskrivs journalistiken om polisen som en slags budbärarjournalistik där polisen får berätta utan att ifrågasättas och att den kritiska granskningen lyser med sin frånvaro. En av slutsatserna i rapporten är att polisens trovärdighet i media är hög, medan det är värre ställt för andra samhälleliga institutioner och strukturer, framförallt politiken och juridiken. n 38 nya brottskoder infördes i december. Bland annat djurplågeri och stöld av diesel Snart möjligt att söka i EU-register u Svensk polis kommer snart att kunna göra sökningar direkt i andra EU-länders dna-, fingeravtrycks- och fordonsregister. Samarbetet kallas Prümrådsbeslutet och syftar till att bekämpa gränsöverskridande brottslighet. Införandeansvarig är Mats Litstrand vid länspolismästarens stab. n LÄNSMANNEN

6 reportage dna Syntetiskt nytt verktyg för att klara upp fler brott Ett syntetiskt dna som varken syns eller går att tvätta bort. Märk-dna är en helt ny teknik som kan hjälpa polisen att snabbare binda en person till ett brott. Text och foto: Annika Lindqvist Guldsmedsbutiker och banker har allt oftare märk-dna som en del av sitt larmsystem. När larmet går sprayas dna-vätskan automatiskt över en tjuv på väg ut ur lokalen. Det syntetiska dna:et går inte att tvätta bort och kan sitta kvar på huden i upp till två månader. Det finns en profil för varje dna och när den är förbrukad förstörs den. Du kan duscha flera gånger och ändå sitter det kvar, säger Thomas Nordberg på tekniska roteln i Göteborg. Genom att belysa ett föremål eller en person med en speciell uv-lampa som ger fluorescens kan teknikerna omedelbart upptäcka om det finns en märkning. Märk-dna är ett samlingsnamn för olika produkter som innehåller substans av antingen syntetiskt dna eller växt-dna. Produkterna tillverkas både som spray och som pasta. Sprejen används framförallt i sprinklersystem hos värdebutiker och juvelerare, medan pastan används för så kallad taktisk märkning av stöldbegärliga föremål. Trafikverket började i somras använda den nya tekniken för att få stopp på kopparstölderna längs järnvägen. Märk-dna:et kan även blandas med färg och textilier för märkning av till exempel kläder och sedlar. Hittar man en värdetransportväska där märk-dna blandats i sedelskyddsfärgen, blir det mycket enklare att veta vid vilket tillfälle den försvann, säger kriminalinspektör Thomas Nordberg. I England har tekniken använts i tio år för att förhindra värderån och rån mot juvelerarbutiker. Tekniken har prövats av Stockholmspolisen sedan 2011 och rikspolisstyrelsen har nu ansvar för att sprida tekniken över landet. I Västra Götaland har under året två utbildningsomgångar redan genomförts för tekniker på tekniska roteln. Den speciella uv-lampan har köpts in till fältgrupperna i Göteborg, Uddevalla, Borås och Skövde. Märk-dna är ett fantastiskt bra hjälpmedel och vi hoppas att fler företag och firmor ansluter till det, säger Karin Blegel som är chef för tekniska rotel. Polisens uppgift är att detektera, säkra och identifiera målsäganden och gärningsmän när man hittar föremål och spår som 6 LÄNSMANNEN

7 aktuellt Polisen flyttar in i mobilen Sedan en tid finns en version av polisen.se anpassad till mobilen. Här visas information om polisstationer, pass och id-kort, polisanmälan, hur man tipsar polisen och händelser från det senaste dygnet. Text: Stephan Ray/Jan Strannegård Foto: Maria Hällqvist kan tänkas ha märk-dna. Säkrade material skickas till Statens Kriminaltekniska laboratorium. Om det av någon anledning inte går att beslagta ett föremål, kan det i stället topsas. Ska man säkra på hud och stora föremål använder man tops, säger Thomas Nordberg. n u I Sverige har trenden att surfa via mobil eller läsplatta ökat kraftigt de senaste åren och det är något som även märkts av på polisen.se. Bara under 2012 har trafiken från mobiler och läsplattor på polisen.se ökat från 17 till 30 procent, säger Anders Vessman, samordnare för webbutveckling på Rikspolisstyrelsen. Mobilsajten på mobil.polisen.se anpassar utseendet efter skärmstorleken, oavsett vilket mobilmärke man använder. För besökaren blir det betydligt enklare att navigera med större knappar och större text. Enligt Anders Vessman har man valt att prioritera mobilsajten framför exempelvis appar. Då slipper man dels utvecklingskostnaderna för flera olika mobilplattformar och dels kravet att användarna måste uppdatera sina appar vid förändringar. Maria Hällqvist är webbredaktör på kommunikationsenheten Västra Götaland. Hon berättar att de bland annat lagt in koordinater på samtliga polisstationer i länet vilket gör att man får upp en karta där polisstationen visas. Under rubriken Händelser går det att ta del av den information som presstalesmannen kontinuerligt publicerar. Det är en av de mest lästa delarna på polisen.se säger Maria Hällqvist. n FAKTA: MÄRK-DNA De butiker som har märk-dna har ofta detta tydligt utmärkt genom dekaler vid entrén och i butikerna Valet av metod för säkring beror på vilken typ av material som spårats Uv-ljus bör aldrig riktas direkt mot en persons ögon utan speciella skyddsglasögon. LÄNSMANNEN nytt nummer vid olyckor u Den 11 mars infördes ett nytt nationellt informationsnummer i Sverige. Det är regeringen som har gett SOS Alarm i uppdrag att i samverkan med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ta fram tjänsten som kommer att vara tillgänglig dygnet runt, 365 dagar om året ska avlasta nödnumret 112 som ofta blir hårt belastat vid större olyckor och kriser. Numret är både ett stöd för kommuner, landsting och statliga myndigheter, men också bra för allmänheten som i ett tidigt skede kan få information om vad som hänt och även bidra med viktiga upplysningar. Tjänsten bemannas av SOS Alarm som verifierar vad som har hänt och förmedlar information till berörda samhällsfunktioner och inringare. n 7

8 Med TÅLAMOD och TOLERANS Skolan ska vara fri från hot och våld. I Biskopsgården har Polisen hittat en resultatrik modell för att förhindra våld och allvarliga händelser i skolan. Text Annika Lindqvist Foto Tomas Seger 8 LÄNSMANNEN

9 tema HOT OCH VÅLD I SKOLAN LÄNSMANNEN

10 Områdespolis Lisa Ringdahl besöker Ryaskolan minst en gång i veckan. Hon är både med eleverna i klassrummet och är stödperson vid till exempel kuratorsamtal. Eleverna känner igen henne och hon har tät kontakt med rektorn. Förmiddagsrasten har just börjat på Ryaskolan i södra Biskopsgården. Områdespolis Lisa Ringdahl och två kollegor har precis parkerat bilen vid den asfalterade fotbollsplanen på skolgården. De pratar med nyfikna barn som försöker kika in genom de mörktonade bakrutorna. Elvaårige Tony kommer nedför trappan och hälsar på Lisa med ett glatt och igenkännande leende. Har helgen varit bra, säger hon och axelbuffar mot hans arm. Jorå, säger Tony och berättar att han och kompisen kom i väg på bio tack vare de biljetter som han fick av socialen för ett tag sedan. De andra poliserna dröjer sig kvar vid fotbollsplan och hälsar på ett dussintal barn Det är viktigt att stanna kvar och småprata lite, lyssna på hur barnen har det. På så sätt skapar man både kontakt och visar respekt. Vi vill ju att ungarna ska få en bra bild av Polisen, säger Lisa Ringdahl, som är en av nio områdespoliser i Biskopsgården. Genom att varje områdespolis har ansvar för var sin skola i området blir de ett naturligt inslag i vardagen för både elever och skolpersonal. Skolan vet vem som är deras kontaktpolis, vilket gör det lättare att veta till vem man kan vända sig till om något skulle hända. Genom att polisen finns i skolan och kan fånga upp oroligheter, kan unga som behöver stöd få hjälp i tid. Ibland sitter Lisa med under kuratorsamtal och hon har tät kontakt med Ryaskolans rektor Maria Hammar. Det är viktigt för att vi ska kunna upptäcka elever i riskzon och kunna förebygga, planera och åtgärda skyndsamt om vi märker det behovet. Vi vill ha ett systemiskt arbete med polis och socialtjänst. Alla är vi beroende av varandra för att våra barn i stadsdelen ska må bra och ha ett skyddsnät runt omkring sig, säger Maria Hammar. För fyra år sedan, 2009, sattes bilar i brand och skadegörelsen var utbredd i Biskops- 10 LÄNSMANNEN

11 Överst från vänster: Ryaskolans rektor Maria Hammar vill arbeta systematiskt med polis och socialtjänst. Eleverna resonerar kring ord som respekt och självförtroende. Barnen har många nyfikna frågor till polisaspiranten David Strand: vad gör man om det blir bråk i fotbollslaget? Varför ringer ni inte till föräldrarna direkt när någon bråkar?. gården. Då var poliser från hela Göteborg med i en akut insats för att stävja oron. Lisa Ringdahl började jobba som områdespolis för tre år sedan och hon är helt övertygad om att den negativa spiralen har vänt, även om det inte finns någon svart-på-vit fakta om att det faktiskt är så. Som ungdomspolis i City var hon van att snacka med ungdomar för att få respekt. Men som områdespolis stannar hon kvar i området på ett helt annat sätt. Det gäller att vara sig själv och inte spela någon roll, för då blir man genomskådad direkt Jag är polisen Lisa i stadsdelen. Flera av oss har lämnat ut våra tjänstetelefonnum- LÄNSMANNEN mer och några av oss svarar nästan dygnet runt, säger hon och betonar att respekten ändå måste finnas. De unga måste veta att vi lagför om det behövs. Genom det goda samtalet mellan oss vuxna, de unga och deras föräldrar kommer man ofta långt Det ringer in för klass fyra och eleverna får hänga in sina regntunga jackor i torkskåpet. Mellanstadieeleverna har just börjat arbeta med ett pedagogiskt material som kallas vänskapsband. Genom att jobba och reflektera kring ord som vänskap, empati och respekt vill man stärka klassens gemenskap och bidra till ökad självkänsla. Tycker ni i klassen att ni visar respekt för varandra? undrar klassens mentor Magnus Andersson. Ibland, svarar en kille. Varför bara ibland då? Varför är det inte alltid? frågar Magnus. Det är bråk hela tiden i skolan, svarar en annan elev. Ni borde ringa till föräldrarna. Lisa bryter in i samtalet och undrar om eleverna tycker att skolan ska ringa föräldrarna varje gång man bråkar. Lyssnar man verkligen mer på sin mamma och pappa än vuxna i skolan? uu 11

12 12 LÄNSMANNEN

13 tema HOT OCH VÅLD I SKOLAN Det gäller att vara sig själv och inte spela en roll. Då blir man genomskådad direkt. Lisa Ringdahl områdespolis i Biskopsgården Ja ibland, säger en av tjejerna. Men man kan ju också försöka prata med läraren om det blir bråk. Absolut, något annat man kan tänka på är ju hur man skulle kunna lösa situationen utan att det blir bråk. Om man istället pratar med varandra om ber om ursäkt då blir det ofta inget bråk, säger Magnus Andersson. Brottsförebyggande rådet konstaterade i en rapport från 2009 att grovt våld är sällsynt i den svenska skolan. Förolämpningar och kränkningar är vanligare än lindrigt fysiskt våld, medan lindrigt våld i sin tur är vanligare än grövre fysiskt våld. Att utrusta elever med färdigheter som underlättar för dem att hantera situationer utan att ta till våld, är en lyckad strategi för att förebygga hot och våld i skolan, menar forskarna. När områdespolisen i Biskopsgården besöker högstadieklasser resonerar man också kring ord som empati, respekt och vänskap. Men man går också lite längre och pratar om vad som gäller när en elev gör någonting i skolan som kan uppfattas som ett brott. Om någon vill göra en anmälan, skickar Lisa och hennes kollegor vidare ärendet till ungdomsgruppen på Hisingen. Polisanmälan får inte bli en del av skolans ordningsregler eller på något sätt användas som påtryckningsmedel. Genom det goda samtalet mellan oss vuxna, de unga och deras föräldrar kommer man ofta väldigt långt, säger Lisa Ringdahl. n Fem framgångsfaktorer om ett brott redan har begåtts i skolan Skyndsamhet. Handläggning av ett ärende bör påbörjas redan samma dag som brottet kommer till skolans kännedom. Samsyn. Skolans personal bör vara överens med socialtjänst och polis om hur ärendet ska hanteras. Information om gången i ärendet bör diskuteras med brottsoffret och dennes föräldrar. Samverkan. Alla parter måste samverka. Skolan med föräldrar och föräldrar med skolan. Specialister. Polisens och socialtjänstens specialister bör utnyttjas för den unges bästa, både förövare och brottsoffer Synliggöra. Både förövare och brottsoffer måste få möjlighet till förståelse av brottets konsekvenser och vad samhället kan erbjuda för hjälp. Det är viktigt att övriga elever på skolan ser att skolan och övriga samhället reagerar. Källa: Pis, Rutiner för polisanmälan i skolan. Ung och trygg. LÄNSMANNEN

14 tema HOT OCH VÅLD I SKOLAN SVART LÄGE I SKOLAN ska undvikas med hjälp av nya riktlinjer 14 LÄNSMANNEN

15 tema HOT OCH VÅLD I SKOLAN Våld och hot i skolan kan förebyggas om brott i skolmiljö polisanmäls. För att upptäcka varningssignalerna i tid sprids nu ett nytt stöddokument till skolorna i Göteborg. Text: Annika Lindqvist Foto: Maria Hällqvist Polisen har i samarbete med Ung och Trygg tagit fram nya riktlinjer för hur skolan tydligare kan arbeta mot våld och hot. De konkreta råden och förslagen på åtgärder är tänkta att användas av skolledning, pedagoger och personal inom skolhälsan som ett komplement till skolornas egna arbete mot hot och våld. Råden i ViS riktlinjer för våld i skolan ska vara till nytta för barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Målet är också att få fler skolor att polisanmäla brottsliga handlingar i skolan. Vi vill få fler skolor att polisanmäla övergrepp och kränkningar. När det är skolan och inte individen som står bakom anmälan, skyddas det enskilda barnet, säger Even Magnusson, brottsförebyggande kommissarie i polisområde Storgöteborg. Arbetet med att förankra ViS pågår under hela våren på både grund- och gymnasieskolor i Göteborg. Genom att upptäcka varningssignalerna i tid och agera utifrån elevers bästa, kan hot och våld förebyggas. I ViS delas tänkbara händelser in i fyra olika lägen som representeras av en färg. Vilka åtgärder som vidtas beror på vilket läge skolan befinner sig i. Grönt innebär normalläge en fungerande skolvardag, där arbetet mot hot och kränkningar pågår inom skolans egna handlingsplaner. I gult läge ringer de första varningsklockorna som kan skapa situationer som går över till akut rött läge eller i värsta fall svart läge. LÄNSMANNEN Det viktiga är att skolan inte blundar för vad som sker Even Magnusson Om det råder svart läge har alla åtgärder som satts in inte gett någon effekt. Då behöver skola, socialtjänst och polis samarbeta på en annan nivå, säger Even Magnusson. Arbetet med att ta fram stöddokumentet ViS har pågått under ett och ett halvt år. Polisen och Ung och Trygg har i samarbete med representanter från grund- och gymnasieskolan, socialsekreterare och medarbetare från Social resursförvaltning tagit fram de gemensamma riktlinjerna i syfte att alla barn ska känna sig trygga i skolan. Enligt en kartläggning av 1200 anmälda brott där ungdomar under 18 år varit utsatta för våldsbrott, visar det sig att i hälften av alla brott var skolan ursprungsplatsen för brottet. Undersökningen gjordes av kriminalunderrättelsetjänsten I Västra Götaland efter att Brottsförebyggande rådet presenterat liknande statistik. Handgripligt våld och olika former av övergrepp är vanligast, till exempel bötning, rån, misshandel och stölder. Jag möter varje vecka barn som har svårt att hänga med i skolan. Man har fullt upp med att tänka på hur man ska komma undan på rasten, säger Even Magnusson. Hur många våldsbrott som sker i skolan eller anknytning till skolan, visar även rapporter från BRÅ, Brottsförebyggande rådet. Grovt våld är sällsynt i den svenska skolan. Förolämpningar och verbala kränkningar är vanligare än lindrigt fysiskt våld, som i sin tur är betydligt vanligare än grövre fysiskt våld, visar en av rapporterna från Det viktiga är att skolan inte blundar för vad som sker. När vuxna inte ser eller inte vill se, är det en värre kräkning än något annat, säger Even Magnusson. n FAKTA: LAGARNA Rätten till trygghet på arbetsplatsen är reglerat i bland annat skollagen, diskrimineringslagen, arbetsmiljölagen och FN:s barnkonvention. Skollagen 5 kap 3 : Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. 6 kap 6 16: Åtgärder mot kränkande behandling. FAKTA: SIGNALSYSTEMET Grönt läge= Skolans vardag Förebyggande arbete mot diskriminering och kränkningar. Synliga vuxna som ser, reagerar och agerar är den viktigaste faktorn. Nära dialog med föräldrarna. Regler och rutiner ska vara väl förankrade i arbetsgruppen. Ungdomar som befinner sig i riskzonen ska vara kvar i skolan. Gult läge= Höjd beredskap Händelser som kräver en samlad insats av skolpersonal i samverkan med socialtjänst och polis. I det här läget har det blivit stökigt och oroligt i klassrummen. Skolk och olämpligt tilltal är vanligt. Elever börjar leka maktlekar och det förekommer mobbning. Rött läge= Akuta händelser Narkotikaförsäljning, bötning, stölder och rån kan till exempel förekomma i det här läget. I det här läget ska Polis tillkallas. Svart läge= Kontakt SSPF När alla insatser och åtgärder är uttömda ska stadsdelens SSPF-styrgrupp kallas in. 15

16 KONFLIKT KONSTEN ATT HANTERA EN Taktisk konflikthantering väntar poliser i Västra Götaland 16 LÄNSMANNEN

17 LÄNSMANNEN

18 på jobbet I höst påbörjas den nya utbildningen i taktisk konflikthantering medarbetare i Västra Götaland ska utbildas i vapen, självskydd och bastaktik. Även akutsjukvård ingår i utbildningen. Länsmannen följde med de blivande handledarna under ett par dagar. Text Tomas Seger och Sophia Sånglöf Foto: Tomas Seger Det är en grå och kall dag när Länsmannen besöker polisens skjutbana i Kallebäck utanför Göteborg. På plats finns ett drygt tiotal av de handledare som kommer att ansvara för höstens utbildningar i taktisk konflikthantering i Västra Götaland. Deltagarna lyssnar på länsinstruktören Peter Torstenssons anvisningar, innan hörselkåporna sätts på. Därefter följer ett koncentrerat ögonblick innan kommandot för nödvärnsdrag ropas ut, och rummet exploderar i några korta sekunders oljud. En stund senare upprepas proceduren. Under fyra intensiva veckor ska ett 60- tal handledare inom bastaktik, vapen och självskydd vidareutbildas i taktisk konflikthantering, för att under hösten påbörja undervisningen av cirka poliser i Västra Götaland. Peter Torstensson är tillsammans med Svante Dalemo, Niklas Frostmarker och Niclas Svärd en av våra länsinstruktörer. De påbörjade arbetet med planeringen av utbildningen redan i februari Konceptet är framtaget av rikspolisstyrelsen och handlar enkelt uttryckt om att vapenträningen, självskyddsträningen och bastaktiken ska integreras med varandra. Tidigare har de här delarna varit separerade, och det som en instruktör har sagt i ett ämne kanske inte nästa instruktör har hållit med om. Så den stora fördelen med det här är att samtliga instruktörer inom de olika delarna strävar åt samma håll. Vi får en samsyn på det hela, säger Svante Dalemo. Utbildningen ska ske utifrån ett personligt behov, och ska därför bygga på en självskattning från deltagarna. Istället för att varje individ ska träna på exakt samma sak, så handlar det istället om att höja sin egen lägstanivå. Meningen är att medvetandegöra fler möjliga handlingsalternativ för den enskilde polisen, och att varje deltagare ska behålla sin och helst öka sin förmåga inom vapenhantering, självskydd och bastaktik, berättar Svante Dalemo: Tanken är att man ska träna på just det man känner att man behöver träna på. Därför får deltagarna fylla i en självskattningsmall inför utbildningen, där de bedömer vilken nivå de tycker att de själva har. Den uppskattningen stämmer oftast överens med verkligheten, och gör den inte det kommer det att visa sig under de tre dagar utbildningen håller på. uu 18 LÄNSMANNEN

19 LÄNSMANNEN

20 på jobbet Utbildningens tema under de första två åren är allvarlig händelse, med skolskjutningarna i Finland och händelserna i Oslo och på Utöya i minnet. Det handlar om att vara realist och våga acceptera tanken på att sådana här händelser kan inträffa även i Sverige. Det måste vi vara mentalt förberedda på. Under 2015 kommer utbildningen inom ramen för taktisk konflikthantering att fortsätta med en annan inriktning, som inte är fastställd än, säger länsinstruktören Niklas Frostmarker. De handledare som nu går sin utbildning kommer från samtliga polisområden i länet. En av dem är Patrik Brandin, till vardags chef för en resursgrupp i Göteborg city. Han är sedan tidigare utbildad bastaktikhandledare och KKS-instruktör (konflikthantering med kommunikation och självskydd), och ser utbildningen i taktisk konflikthantering som ett naturligt steg att ta: Jag är PDV-utbildad (pågående dödligt våld) och har tidigare hållit kurser om hur man som polis hanterar det. Det gäller att vara förberedd, och jag tycker att den här nya, taktiska konflikthanteringen är en fortsättning på det tänket. Det här är en nyttig och viktig utbildning, och jag vet att poliser i yttre tjänst efterfrågar mer färdighetsträning. Kan man få tre dagars grundlig och bra utbildning varje halvår är det mycket värt. n FAKTA: TAKTISK KONFLIKTHANTERING Alla poliser i yttre tjänst får tre dagars fortbildning i taktisk konflikthantering varje halvår, på olika orter i länet. Under hösten 2013 utbildas ingripandepoliser, närpoliser i yttre tjänst samt hundförarpoliser. Ett halvår senare (våren 2014) utbildas övrig personal i yttre tjänst. Här ingår spanare, trafikpolis, ridande polis, gränspoliser, sjöpoliser och yttre poliskommissarier. Även LKC-personal får gå taktisk konflikthantering med start under hösten LÄNSMANNEN

21 på jobbet LÄNSMANNEN

22 4567 dna-spår väntar 22 LÄNSMANNEN

23 reportage Varje gång ett nytt dna-spår från en misstänkt person eller en brottsplats registreras, sker en automatisk sökning mot de olika dna-registren. En träff kan bli avgörande för att klara upp ett brott. Text: Camilla Fogelhamre Foto: Lars Hedelin/Camilla Jansson på träff Det var år 2006 som regeringen ändrade lagen om topsning och dna-registrering i syfte att öka användandet av dna-tekniken i brottsbekämpande syfte. Efter kritik från Justitieombudsmannen om vilka kriterier som gäller för att topsa misstänkta, blev hela Polisen under en tid mer restriktiv i användandet av registertopsning. För att förtydliga förutsättningarna för polismyndigheterna tog Rikspolisstyrelsen därför fram ett direktiv och metodstöd och 2010 startade en särskild satsning för att öka topsningarna. Jag upplever att vi därmed fick en tydlighet i vad som gäller vid topsning och uttryckliga rutiner för detta. I Västra Götaland satte vi verkligen fingret på frågan 2011 och vi såg att det fanns en potential att topsa fler, berättar Morgan Orvenholt, biträdande länspolismästare. Sedan dess har de interna arbetsmetoderna slipats till och budskapet från myndighetsledningen har varit att alla brottsmisstänkta som uppfyller kriterierna ska topsas. Varken mer eller mindre. Och från att tidigare ha varit sämst i klassen pekar nu Västra Götalands siffror starkt uppåt gjordes registertopsningar vilket innebar en ökning med 37,5 procent jämfört med Snittet för alla polismyndigheter var en ökning på 17 procent. Det är en väldigt positiv utveckling som visar att vi i Västra Götaland verkligen topsar fler när möjligheten finns och det ska vi fortsätta med, säger Morgan Orvenholt. Västra Götaland är också den polismyndighet i landet som har flest spår i spårregistret. Totalt finns säkrade spår från brottsplatser registrerat i spårregistret och väntar på att rätt person ska topsas. Drygt 20 procent av spåren kommer från grova brott medan den övervägande andelen kommer från mängdbrott. Däremot minskade myndighetens inflöde av ärenden till SKL gällande spår från brottsplatser med 6,1 procent 2012 jämfört med Därmed skiljer sig trenden för Västra Götaland från snittet i hela landet som noterade en mindre ökning under samma period. Lite mer än vart fjärde ärende från Västra Götaland resulterade i en träff antingen mot en topsad person eller mot ett annat dna-spår från brottsplats. Vi har ett mycket bra utfall på de spår vi skickar in Morgan Orvenholt biträdande länspolismästare Vi har ett mycket bra utfall på de spår vi skickar in, däremot kan vi göra fler brottsplatsundersökningar för att säkra relevanta brottsspår, menar Morgan Orvenholt. Under 2012 fick polismyndigheten i Västra Götaland totalt 768 träffar mellan dna-spår från brottsplatser och dna från topsade personer, en marginell ökning jämfört med året innan. 91 av träffarna gällde grova brott och 677 gällde mängdbrott. Varje träff är naturligtvis en framgång i sig och kan vara det avgörande beviset i en utredning. Topsning av misstänkta och säkring av brottsspår är viktiga verktyg för att vi ska klara upp fler brott, säger Morgan Orvenholt. n LÄNSMANNEN Nästa uppslag: Fem fall som lösts med hjälp av dna uu 23

24 reportage 5 GODA EXEMPEL Det var i ett våldtäktsmål 1989 som dna användes som bevis för första gången i en svensk domstol. Idag är dna-tekniken ett självklart verktyg för att utreda brott. Saliv på en fimp, ett blodstänk eller spår av sperma kan binda gärningsmannen till brottet. Text: Camilla Fogelhamre 4 tumregler topsning 1 Vi kan och ska topsa i alla ärenden när man kan förvänta sig en annan påföljd än böter. 2 Även om det står i registret att X är topsad tidigare kan dna-spåret ha gallrats på grund av att vi lagt ner förundersökningen, att X blivit frikänd eller endast blivit dömd till böter. 3 Om X har topsats innan april 2011 ska topsningen göras om så att den nya utvidgade analysen kan göras. Vid slagning i Polisens multifrågor (PMF) anges då att X förekommer i registret men att nytt prov krävs. 4 Vi kan bara topsa på en brottsmisstanke. Tänk därför taktiskt och välj inte alltid det allvarligaste brottet utan det brott där ni bedömer att det är bäst förutsättningar för att X ska bli dömd till annan påföljd än böter. Dna avslöjade tidigare ostraffad inbrottstjuv Under knappt tre månader vintern 2011/2012 inträffade fem inbrott i ett kolonistugeområde i östra Göteborg. Förutom att tillhörigheter saknades, hade gärningsmännen vandaliserat i stugorna. I någon stuga fanns det spår av matlagning, i en annan hade man eldat. Vid vart och ett av inbrotten kunde dna-spår i form av blod, saliv och uppkastningar säkras på brottsplatserna. Spåren från samtliga inbrott visade sig komma från samma person. I juli 2012 greps en 19-årig man misstänkt för bilinbrott i samma område. 19-åringen topsades och snart kom träffrapporten från SKL som visade att det var mannens dna som säkrats vid de tidigare inbrotten. 19-åringen som delvis erkänt brotten förekommer inte tidigare i belastningsregistret. Åtal väntas inom kort. Ligamedlem utlämnad till Sverige Norra Skaraborg drabbades under hösten 2012 av flera stölder av dyra åkgräsklippare och fyrhjulingar. Polisen misstänkte en internationell liga. I samband med en stöld av en fyrhjuling i mitten av oktober blev tjuvarna påkomna och bortjagade av målsäganden. Tjuvarna tvingades lämna kvar en skåpbil som innehöll falska transporthandlingar och dna från två okända personer. Några dagar senare, vid tyska gränsen, grep dansk polis en person med bilen full av stöldgods, bland annat åkgräsklippare som stulits i Skaraborg. Den gripnes dna matchades mot dna från skåpbilen. Den misstänkte är hemmahörande i Baltikum och utlämnades av dansk polis till Sverige misstänkt för stöld i tre fall. I januari i år dömdes han till tio månaders fängelse. Domen har överklagats till hovrätten. Källa: Barbro Jönsson, jurist 24 LÄNSMANNEN

25 reportage Barnvåldtäkt klarades upp En trettonårig pojke utsattes för en våldtäkt av en okänd man vid Resecentrum i Vänersborg en februarinatt Våldtäkten genomfördes under hot och efteråt stal gärningsmannen pojkens mobil och sa att han skulle döda honom om han blandade in polisen. Dna-spår i form av sperma säkrades på pojkens kläder men gav ingen träff i personregistret. Spaningsinsatserna efter gärningsmannen blev resultatlösa. Först drygt två och ett halvt år senare topsades en person misstänkt för trafikbrott. Den misstänktes dna gav en positiv träffrapport på den gamla våldtäkten. I november 2011 dömdes en 23-årig man bland annat för våldtäkt mot barn, övergrepp i rättssak och stöld till fängelse i tre och ett halvt år. TIPS TILL DIG SOM ÄR FÖRST PÅ PLATS VID EN BROTTSPLATS Säkra mera Det är i anslutning till brottet chansen finns sedan kan det vara försent. Dokumentera Lämna ifrån dig all information om händelsen och materialet man kommer ihåg bäst i anslutning till händelsen. Förpacka Skydda dig själv och andra från att skada sig och skydda materialet från kontamination. Märk väl materialet ska märkas så att ingen förväxling kan ske. Dokumentera allt material du säkrar; ange på förpackningen vad det är för material, var exakt det anträffades, datum och tid för anträffandet samt vem som säkrade materialet. Om materialet tas i beslag dokumentera i beslagsprotokollet och märk materialet med beslagsetikett. I ett tidigt skede av en utredning är det ofta svårt att avgöra vilken bevisning som kommer att behövas. Avvakta därför de initiala åtgärderna som till exempel förhör tills det beslutas vad som ska lämnas för kriminalteknisk undersökning. Våra gemensamma resurser måste användas så effektivt som möjligt. En helhetsbedömning ska göras av ärendet så att rätt undersökningar genomförs. Källa: Tekniska roteln Blodfläck blev avgörande bevisning Ett par som kom hem till sin villa i Bollebygd en lördagskväll i december 2012 upptäckte att det varit inbrott. En ruta var krossad, det var tillstökat och smycken saknades. Vid kontakt med grannen uppdagades att dennes villa också hade utsatts för inbrott samma dag. Också här var smycken samt verktyg och kontanter försvunna. Skospår mellan villorna tydde på samma gärningsmän. I den första villan hittades en blodfläck bakom en förvaringslåda i en garderob. Dna-spåret gav träff på en 33-årig man som tidigare har dömts vid tre tillfällen för likartad brottslighet. Mannen fälldes för grov stöld av Borås tingsrätt i februari i år. Han dömdes mot sitt nekande till nio månaders fängelse och utvisning i fem år. Notorisk inbrottstjuv erkände efter dna-träff En välkänd livstidskriminell nekade kategoriskt till ett villainbrott han misstänktes för i Skaraborg försommaren Vid brottsplatsundersökningen hittades dock en huggmejsel inne i villan som stämnde in på de brytmärken som fanns vid ett uppbrutet fönster. På huggmejselns skaft hittades dna-spår som matchade den välkände brottslingen. Ställd inför dna-bevisen fann han det för gott att erkänna inbrottet. Han dömdes för grov stöld jämte fem andra mängdbrott till skyddstillsyn med särskild föreskrift och en månads fängelse. LÄNSMANNEN

26 På väg åt rätt håll men fortfarande stora skillnader i handläggningstider i barnärenden Polis och åklagare blir allt bättre på att hålla nere handläggningstiderna för ärenden där barn är brottsoffer. Men det finns fortfarande barn som får vänta alldeles för länge på att deras fall utreds, skriver Rädda Barnen i en färsk rapport. Text: Tomas Seger Foto: Lars Hedelin Rädda Barnen har sedan 2009 granskat handläggningstiderna hos landets åklagarkammare när det gäller misstänkt barnmisshandel mot barn upp till 15 år. Det året konstaterades att polis och åklagare misslyckades med att hålla sig inom den lagstadgade tidsfristen 90 dagar i mer än hälften av fallen. Då låg den genomsnittliga handläggningstiden på 130 dagar. Sedan dess har utvecklingen stadigt gått åt rätt håll, och 2012 hamnade siffran på 82 dagar. Men skillnaden mellan landets åklagarkammare är fortfarande stor, säger Åsa Landberg på Rädda Barnen: Varje år får tusentals barn i Sverige vänta längre på utredning än vad lagen säger. Och vi vet att de far illa under väntetiden. Det är oacceptabelt att misshandelsbrott mot barn prioriteras så lågt. Länspolismästare Ingemar Johansson är medveten om problemet, och i årets verksamhetsplan för Polismyndigheten i Västra Götaland trycks också tydligt på vikten av att förkorta handläggningstiderna för ärenden där barn och ungdomar är inblandade. Det handlar många gånger om att avbryta ett pågående lidande för barnet. Vi både kan och ska bli snabbare på att hantera ärenden där barn förekommer som part. Att vi rent statistiskt, i jämförelse med många andra polismyndigheter, har ett bra resultat räcker inte, säger Ingemar Johansson. Polisområde Storgöteborg inledde nyligen ett samarbete med länskriminalpolisen för att snabbare kunna ta hand om ärenden där barn är brottsoffer. Bakgrunden till samarbetet var att man inom Storgöteborg hade svårt att klara av att genomföra barnförhör inom rimlig tid. Vårt arbete och våra prioriteringar måste hela tiden utgå från barnen och inte från resurser och organisation. Därför har vi och LKP gjort en gemensam planering där vi får hjälp med barnförhör samtidigt som vi kan hjälpa LKP med andra ärenden. Det sker också en kontinuerlig dialog med åklagarmyndigheten, säger polisområdets chef Carina Persson. n FAKTA: HANDLÄGGNINGSTIDER Enligt Förundersökningskungörelsen ska förundersökningen vid misstanke om brott mot barn vara klar och beslut fattat om åtal så fort som möjligt. Det får dock aldrig ta längre tid än tre månader från det tillfälle då det finns någon skäligen misstänkt för brottet. Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten rekommenderar att ett första barnförhör hålls senast inom två veckor efter det att förundersökning inletts när man misstänker att ett barn utsatts för vålds- eller sexualbrott. Om man analyserar alla vålds- och sexualbrott mot barn (0-17 år) så klarade åklagare den uppsatta tidsfristen (90 dagar) i 64 procent av fallen år I topp låg åklagarkammarna i Helsingborg och Jönköping (80 procent). I botten av listan låg Falun och Södertörn (42 procent). I Västra Götaland låg Uddevalla bäst till med 77 procent, följt av Skövde (75), Göteborg (65) och Borås (52). Källa: Åklagarmyndighetens analysenhet 26 LÄNSMANNEN

27 gästkrönikan ETT STOLT SLÄKTE trafikpolisen tempoväxlar Hur ser en trafikpolis ut år 2013? Jag ska försöka svara på frågan. Men först, vem är jag? Jag heter Jenny Wester och är idag sektionschef för Trafikpolisen i Skara. Jag sökte mig till Trafikpolisen i februari Det var en sökning på vinst och förlust, jag hade inte speciellt stor förkunskap om enheten. Min bild av en trafikpolis såg ut enligt följande; en lätt grånad, allvarlig man i övre medelåldern, klädd i heltäckande vinteroverall, med en stor svart portfölj i ena handen och en svart tegelsten i den andra. I varje nummer av Länsmannen skriver en person i myndigheten om ämnen eller händelser på ett personlig sätt. Jenny Wester är chef för trafikpolisen i Skara. Foto: Stefan Mörk Jag har under min tid fått min bild av en trafikpolis besannad. Just dessa män, och kvinnor, det finns även kvinnor, är ryggraden inom svensk trafikpolis. Den svarta tegelstenen ett väl tummat exemplar av Trafikförfattningar. Dessa män och kvinnor är ett stolt släkte. De har ofta arbetat på enheten i många år och har upplevt många förändringar och omorganisationer inom Polisen. De har ett djupt, brinnande och rent genuint intresse för fordon och trafiksäkerhet. De tar varje fråga från allmänhet eller kollega på lika stort allvar, lägger pannan i djupa veck en millisekund och plockar allt som oftast fram svaret direkt ur den personliga kunskapsbanken. Eller slår upp det i den ständigt närvarande upplagan av Trafikförfattningar. Inget väder avskräcker denne trafikpolis, som ser det som en självklarhet att genomföra sin trafikkontroll oberoende av rådande snöstorm och sträng kyla. många yngre kollegor och glädjande nog söker sig många kvinnor till vår enhet, som historiskt sett varit tydligt mansdominerad. Trafikpolisen har idag grupper som arbetar riktat mot multikriminalitet för att möta problemet med brottslighet på väg. År 2013 står Länsordningspolisen inför stora utmaningar. Direktiv från ledningen gör gällande att vi ska höja kvaliteten på vårt arbete, men samtidigt behålla produktionen i nivå med En omöjlig uppgift vid första anblicken? Jag personligen tror att vi inför varje arbetspass och inför varje fordonskontroll måste ställa oss frågan om vi arbetar på rätt sätt, på rätt plats och mot rätt personer. Eller kastar vi pil med förbundna ögon? Vår arbetsinsats ska bygga på underrättelser och vår inneboende vetskap, byggd på erfarenhet om var brotten sker och var vi gör mest nytta! Men Trafikpolisen består av fler än dessa män och kvinnor. Vi har trafikutredarna, som genom idogt arbete utreder allehanda trafikbrott. Jag har med egna ögon sett dessa trafikutredare tempoväxla med hastigheten av en kobra vid en nyinkommen dödsolycka, som kräver initial snabb handläggning. Jag har även sett den yrkesskicklighet och empati som finns att bemöta anhöriga till den omkomne. Trafikpolisens struktur har förändrats de senaste åren. Vi rekryterar Kanske kan trafikkontrollen utföras på genomfartsleden utanför ladan, som tips gör gällande är en omlastningsplats för stöldgods? Eller på vägen utanför bostadsområdet, där den hotade kvinnan bor, plågad och ständigt trakasserad av sin ex-partner är ett nytt år med nya förutsättningar och nya insatser. Vårt arbete gör skillnad. n LÄNSMANNEN

28 myndigheten runt Utblick över Västsverige Innovativa problemlösningar. Kluriga bedrägeriutredningar eller smarta arbetsmetoder. Under vinjetten myndigheten runt ger vi dig ytterligare ett perspektiv på vad andra har för sig i myndigheten. Tipsa oss gärna om vad ni har på gång! Satsning mot båtmotorstölder Bohuskusten är hårt drabbad av organiserade internationella ligor som stjäl värdefulla båtmotorer. Polisen uppskattar att värdet på det stulna ligger på ungefär 35 miljoner kronor per år. I Fyrbodal hårdsatsar nu Polisen på att få ned antalet stölder av båtmotorer i Bohuslän, bland annat genom att medverka på Båtmässan och informera om hur man kan skydda sin båt. Förutom det brottsförebyggande arbetet lägger man även ned stor möda på att spana på misstänkta personer. Thomas Andersson är en av de som jobbar i projektet: Vi har även ett konto på Twitter twitter.com/kofotfyrbodal där vi berättar om tips och nyheter som kan vara bra för allmänheten att känna till. n Foto: Lars Hedelin Gränspolisen uppmärksammade Istanbulflyg Under ett par veckor i januari riktade gränspolisen på Landvetter flygplats extra uppmärksamhet mot ankommande flyg från Istanbul. Orsaken var att det har skett en tydlig ökning av resenärer från Turkiet som saknar handlingar eller som reser med falska papper. Problemet hänger ihop med situationen i Syrien, Irak och Afghanistan, och utmaningen ligger i att komma åt de människosmugglare som tjänar pengar på flyktingar berättar Christer Östberg, yttre befäl vid gränspolisen: Vi vill beivra människosmugglingen och komma åt de som tjänar pengar på att sälja falska pass till människor som flyr från krigsområden. Samtidigt skickar vi genom våra kontroller en markering till flygbolaget; det måste ta ett större ansvar och bättre kontrollera sina passagerare redan i Istanbul. n 28 LÄNSMANNEN

29 Foto: Lars Hedelin Fokus på bostadsinbrott i Skaraborg Polisen i Skaraborg kraftsamlar för att komma till rätta med bostadsinbrotten. En nytillsatt grupp ska under några månader fokusera enbart på bostadsinbrott. Orsaken är det stora antal bostadsinbrott som drabbade polisområdet under årets början. Den nya gruppen består av nio medarbetare från hela polisområdet. Arbetet pågår fram till slutet av april. n Ny trafikpolisgrupp i Skara Trafikpolisen i Skara prövar nya vägar. En nystartad grupp ska genom ett flexibelt och underrättelsebaserat arbetssätt göra kampen mot den vägrelaterade brottsligheten mer effektiv. Vi ska ha en friare roll, och få mer tid att fördjupa oss och verkligen jobba igenom ett ärende ordentligt. Tid är ett nyckelord för ett bra resultat, säger Marcus Ljung, tillförordnad gruppchef. Ambitionen är också att jobba aktivt mot tips och underrättelser. Det kräver ett närmare samarbete med närpolisområden och kriminalunderrättelsetjänst, och arbetet med att arbeta upp effektiva informationskanaler pågår. n Åtal i bedrägerihärva En 34-årig Trollhättebo åtalades i slutet av februari för grovt bedrägeri. Mannen misstänks ha lurat till sig sju miljoner kronor. Polisen har arbetat med härvan i två år. Företag i tolv länder misstänks ha utsatts för bedrägerierna. Kontokort har kapats och privatpersoner har lurats på pengar genom så kallade Nigeriabrev. Förundersökningen som ligger till grund för åtalet omfattar cirka sidor. Vid husrannsakan upptäcktes bland annat att mannen samlat på sig 1,8 miljoner telefonnummer och e-postadresser samt kontokortsuppgifter från hela världen. n Organiserad smuggelliga avslöjad Sedan november 2012 har narkotikaroteln vid länskriminalpolisen i Västra Götaland arbetat mot en organiserad liga som misstänks ha försett västra och södra Sverige med narkotika och smuggelgods. Flera tillslag har resulterat i att totalt 18 personer har häktats, varav en person bosatt i Skåne, tros vara huvudman i ligan. De häktade är misstänkta för grovt narkotikabrott, grov narkotikasmuggling och grov olovlig befattning med smuggelgods cigaretter, 15 kilo marijuana och 29 kilo amfetamin har tagits i beslag i ärendet. Godset beräknas vara värt ungefär 15,6 miljoner kronor på gatan. Den här ligan verkar ha bedrivit en diversehandel med smuggelgods. Utbudet har styrts av kundernas efterfrågan och hur mycket pengar som smugglingen genererat, säger chefen för narkotikaroteln Pål Sjölander. n LÄNSMANNEN

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Västerortspolisen informerar:

Västerortspolisen informerar: Polismyndigheten i Stockholms län 2014-08-11 Västerorts polismästardistrikt Information Västerortspolisen informerar: Inbrottstjuvar använder sig av nya metoder I semestertider brukar det vara fler inbrott

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda 2014-09-28 Regeringskansliet Elin Almqvist Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008 Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 28 Nedan följer en kort sammanställning av den anmälda brottsligheten i Tyresö kommun. Ett fåtal, men troligtvis de brottstyper som oroar de boende i kommunen, är utvalda.

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Västerortspolisen informerar

Västerortspolisen informerar Västerortspolisen informerar januari 2010 Västerorts gemensamma sida 2011 är här och jullovet har avlöpt lugnt i Västerorts polismästardistrikt. Ett stort antal poliser har arbetat för att öka tryggheten

Läs mer

Bostadsinbrott. Försvåra för tjuven Tips när du inte är hemma Håll ögonen öppna Så polisanmäler du inbrott. www.polisen.

Bostadsinbrott. Försvåra för tjuven Tips när du inte är hemma Håll ögonen öppna Så polisanmäler du inbrott. www.polisen. Bostadsinbrott Försvåra för tjuven Tips när du inte är hemma Håll ögonen öppna Så polisanmäler du inbrott www.polisen.se/uppsala 114 14 På spår efter gärningsmannen Inbrott i bostaden är något som många

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Västerortspolisen informerar:

Västerortspolisen informerar: Information Polismyndigheten i Stockholms län - Västerorts polismästardistrikt Västerortspolisen informerar: Flera inbrottstjuvar gripna och gods återlämnat! Polisen har under den senaste månaden rönt

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

1.2 Det är förbjudet att fotografera, filma eller göra ljudinspelningar på skolans område utan att alla inblandade gett sitt tillstånd.

1.2 Det är förbjudet att fotografera, filma eller göra ljudinspelningar på skolans område utan att alla inblandade gett sitt tillstånd. Ordningsregler Under skoltid får endast Önnerödsskolans elever, personal och eventuella gäster vara på skolan. Gästerna ska innan besöket meddela skolans expedition när och varför de kommer. Dessa ordningsregler

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA

HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA NORDANSTIGS KOMMUN Utbildnings- och kulturförvaltningen Oktober 2008 HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA Mål Policy Alla, oberoende av ålder, kön

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid Inledning 2 Mål för likabehandlingsarbetet 3 Lagar, styrdokument 4 Definition av begrepp 4 Främjande arbete 5 Förebyggande arbete 6 Rutiner för åtgärder och uppföljning när det

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge 1 meddelad i Huddinge Mål nr: B 535-15 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Sonny Borg, 19721224-0993 c/o Tan Mercovich Visbyringen 16 Lgh 1002 163 73 SPÅNGA Medborgare i Norge Åklagare Kammaråklagare

Läs mer

Ordningspolicy och ordningsregler

Ordningspolicy och ordningsregler Ordningspolicy och ordningsregler Läsåret 2011/12 Antagen 2009-10-22 Reviderad 2011-06-27 2. (6) Staffangymnasiets ordningspolicy Ordningsreglerna skall ge vägledning för elever, alla vuxna i skolan samt

Läs mer

Västerortspolisen informerar:

Västerortspolisen informerar: Polismyndigheten i Stockholms län 2013-03-27 Västerorts polismästardistrikt Information Västerortspolisen informerar: Om några månader kommer studentens lyckliga dagar men redan i mars börjar de första

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Hantering av IT-brottsutredningar

Hantering av IT-brottsutredningar Hantering av IT-brottsutredningar Informationssäkerhet för offentlig sektor, 2014-08-26 27 Chatrine Rudström, Åklagarmyndigheten Ulrika Sundling, Polisen Innehåll Polisens organisation före och efter 2015

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Våld och hot säkerhetsrutiner vid Vällingbyskolan

Våld och hot säkerhetsrutiner vid Vällingbyskolan Våld och hot säkerhetsrutiner vid Vällingbyskolan Förebyggande åtgärder: Ordningsregler som syftar till att skapa arbetsro och trivsel på skolan. Bemöta främlingsfientlighet, intolerans och odemokratiska

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Jämtlands Gymnasium Ordningsregler Dnr 90-2009

Jämtlands Gymnasium Ordningsregler Dnr 90-2009 Jämtlands Gymnasium Ordningsregler Dnr 90-2009 Ansvar för vår gemensamma arbetsmiljö Allt arbetsmiljöarbete utgår från Arbetsmiljölagen. Målet för arbetsmiljöarbetet i gymnasiet är att skapa en bra studie-

Läs mer

RPI, Registrering, produktinfo och instruktion SmartDNA ver.1

RPI, Registrering, produktinfo och instruktion SmartDNA ver.1 Det är mycket enkelt att registrera sin SmartDNA förpackning. Du gör det via internet genom att gå in på www.safesolution.se och du kan också enkelt ändra, om du skulle byta mobilnummer eller adress. Tidigare

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet

Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet Dnr UFV 2012/487 Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet Hot och våld Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 3 Mål 3 4 Personsäkerhet 4 4.1 Hot och våld i arbetsmiljön 4 4.2 Arbetsgivaransvaret

Läs mer

Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott

Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Som förlaga till denna skrift har vi fritt använt oss av broschyren Utsatt för brott? som

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Målsägande CSW, underrättas genom målsägandebiträdet M R

Målsägande CSW, underrättas genom målsägandebiträdet M R Ansökan om stämning Sida 1 (6) Åklagarkammaren i Borås Borås tingsrätt Rotel 9 Box 270 503 10 BORÅS TR mål: B 979-12 Handl.: VÅLD Tilltalad: efternamn och alla förnamn Tilltalsnamn Yrke/titel 1 K Z Personnr

Läs mer

Trygghet och studiero

Trygghet och studiero Juridisk vägledning Reviderad december 2014 Mer om Trygghet och studiero Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero Rektorn och lärarna

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Västerortspolisen informerar:

Västerortspolisen informerar: Polismyndigheten i Stockholms län Västerorts polismästardistrikt Information Västerortspolisen informerar: Med hösten kommer fler ovälkomna besök! Glädjande har antalet bostadsinbrott legat på en ovanligt

Läs mer

Handlingsplan mot hot och våld Hörby Yrkesgymnasium

Handlingsplan mot hot och våld Hörby Yrkesgymnasium Handlingsplan mot hot och våld Hörby Yrkesgymnasium Alla som arbetar på Hörby Yrkesgymnasium, elever såväl som personal, har rätt att vistas i en trygg miljö och bemötas med respekt. Det förutsätts att

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

Stöldskyddsmärkning med DNA - SmartDNA

Stöldskyddsmärkning med DNA - SmartDNA Stöldskyddsmärkning med DNA - SmartDNA - Skadeförebygg och minimera risk för stöld SmartDNA i samarbete med Maila din beställning med företagsnamn, organisationsnummer, post- och fakturaadress till; info@safesolution.se

Läs mer

Enkät om kränkningar och hot mot journalister

Enkät om kränkningar och hot mot journalister Enkät om kränkningar och hot mot journalister Enkät om kränkningar och hot mot journalister 2013 Journalistförbundet genomför regelbundna enkätundersökningar bland sina medlemmar för att kartlägga förekomsten

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 3 Målsättning 4 Vad innehåller lagen? 4 Förbud mot annan kränkande behandling

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Västerortspolisen informerar:

Västerortspolisen informerar: Information Polismyndigheten i Stockholms län Västerorts polismästardistrikt Västerortspolisen informerar: Lite råd inför sommaren Snart kommer den efterlängtade sommarledigheten. En del av oss tar dagen

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Västerortspolisen informerar

Västerortspolisen informerar Västerortspolisen informerar april 2011 Västerorts gemensamma sida Under april månad har insatser bedrivits mot ungdomar och alkohol och då framförallt under valborgsmässoafton som avlöpte lugnt i hela

Läs mer

PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON

PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON 20 SAMBANDET 4 2012 VASSA PÅ MILJÖBROTT Miljöbrott innebär en bredd av ärenden. Under 2012 har det bland annat inneburit ett oljeutsläpp samt ett

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling ett nationellt brottsförebyggande program Angered 15 augusti, 2014 2014-03-23 MEDVERKANDE Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige Bengt-Olof Berggren, chef

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-10-28 1 (9) LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING HAVETS OCH REVETS FÖRSKOLOR SAMT FAMILJEDAGHEM INOM JONSTORPSSKOLANS UPPTAGNINGSOMRÅDE Avd: Pärlan Upprättad: 2014-10-28 Gäller till:

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Om man bor i rätt del av landet!

Om man bor i rätt del av landet! Om man bor i rätt del av landet! Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2013 Rädda Barnen ISBN: 978-91-7321-444-5 Författare:

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014/ 2015

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014/ 2015 Bildningsförvaltningen BF 221 1 2014-12-12 FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/ 2015 Vår vision På Solgläntans förskola ska alla barn

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Djurskyddspolisen i Stockholms län

Djurskyddspolisen i Stockholms län Djurskyddspolisen i Stockholms län Den här satsningen leder till mindre lidande för både människor och djur. Det går att använda flera mjuka instrument som förelägganden och tillsyn. Det gör att vi kan

Läs mer

Likabehandlingsplan. Hietaniemi Friskola LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN, GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMET 2012-2013

Likabehandlingsplan. Hietaniemi Friskola LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN, GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMET 2012-2013 Hietaniemi Friskola LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN, GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMET 2012-2013 1 Innehållsförteckning Lag 3 Ansvarsfördelning 3 Skolans mål 4 Definitioner 4 Åtgärder 5 Förebyggande

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 Enkäter Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 1 Enkät till närpolischefer 1. a) Skriv ditt namn. b) Skriv din chefstitel. Till exempel närpolischef, områdeschef eller liknande.

Läs mer

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Rutin mot droger Sektor utbildning Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Sida: 2 (7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2 Ansvar... 3 2. Definition av droger... 3

Läs mer

ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014

ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014 Upprättat 2013-08-01 Revideras 2014-08-01 ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014 Mål: Alla barn och elever har

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer