Har allergenexponering i skol för astma och andra allergisju

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Har allergenexponering i skol för astma och andra allergisju"

Transkript

1 Har allergenexponering i skol för astma och andra allergisju SAMMANFATTNING: Skolans ansvar är att skapa en så trygg miljö som möjligt för barn som går i skolan, men denna miljö kan inte bli säker och trygg för allergiska barn om inte alla parter samarbetar: behandlande läkare måste se till att barnet har rätt medicin för att underlätta skolgång och skolarbete, samt förse barnet med en skriven behandlingsplan. Föräldrarna har ett ansvar att se till att barnet vet när mediciner ska tas, vilka som ska tas och hur. Föräldrarna ska också tillse att aktuella mediciner med skriven behandlingsplan alltid finns i barnets skolväska/ryggsäck. Skolan har ett ansvar att kunna hjälpa barn på bästa sätt i en akutsituation samt anpassa skolan så att allergiska barn kan få sin undervisning där på ett säkert sätt. Myndigheter har ett ansvar att tillse att lagar och förordningar efterlevs för att alla skolbarns miljö ska vara säker och trygg, och detta gäller även för de allergiska barnen. På så sätt kan allergiska barn garanteras en bra skolgång. Magnus Wickman professor i barnallergologi, överläkare Sachsska Barnsjukhuset och Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm. Kontaktadress: Magnus Wickman Sachsska Barnsjukhuset Södersjukhuset SE Stockholm magnus wickman, Karolinska Institutet, Stockholm Skolan är barnens arbetsmiljö, och därför ska de kunna gå i skolan utan att försämras i sin sjukdom. Det är faktiskt lagstadgat. Exponering för allergen i skolan går dock inte att undvika. Vi lever i ett samhälle där innehav av pälsdjur är en del av barnens vardag. Björk, gräs och gråbo/ burot blommar bland annat under en tid när barnen går i skolan och delvis under examenstider. Barnen får allergenhaltig tillagad mat i skolan eller de tar med sig mat från hemmet som innehåller allergen. Det säljs i många skolor choklad och annat godis som kan innehålla allergen. Frågan som man ställer sig är: går det att minska exponeringen för vissa allergen, vad skulle i så fall kostnaden bli och vilka hälsoekonomiska vinster skulle en sådan minskad allergenexponering ge? Hur vanligt är det med allergisjukdom i skolan? Det är delvis en fråga om definitioner. Med vida definitioner blir antalet inkluderade enormt och skolungdomar som kanske haft allergisjukdom tidigare men inte nu, kan komma att inkluderas, vilket är ganska meningslöst. Med strikta definitioner kan de med lindrig allergisjukdom komma att uteslutas, vilket inte heller är bra. Men låt oss på ganska goda grunder anta att ca 30% av alla skolbarn har en symtomgivande allergisjukdom. Kanske inte med dagliga besvär, men ändå så pass att de måste anpassa sin vardag på något sätt för att inte bli sämre i sin sjukdom. Ett ganska stort antal av dessa barn har flera allergisjukdomar samtidigt och det är just dessa som ofta reagerar på allergen, förutom dem med pollenutlösta ögon- och näsbesvär. I skolmiljö kan man räkna med att ca 15% har allergisk snuva/ögonbesvär, ca 12% har eksem och knappt 10 % har astma. Cirka 15% reagerar allergiskt på pollen, ca 8% på pälsdjur och 6% på födoämnen. Av dem som har allergisnuva, astma eller eksem kan man förvänta sig att minst 50% har en bakomliggande allergisk sensibilisering. Löser man ekvationen med att försöka få fram hur många som riskerar att försämras av en allergenhaltig skolmiljö så stannar andelen vid ca 15 %, det vill säga vart 6:e skolbarn. Ett flertal av dessa skolbarn kan komma att påverkas kroppsligt om de utsätts för symtomgivande allergen. För många barn med svårare allergi är den psykiska belastningen avsevärd då de ofta tänker: «när kommer jag bli sjuk av ett allergen som jag ofrivilligt utsätts för?» % av dem som har en allergisjukdom har en svår sådan, som verkligen påverkar det dagliga livet. I skolmiljö skulle detta innebära ca 1 2 barn på 100 elever. Det är för dessa barn som skolan absolut måsta hålla en sådan standard att en försämring av sjukdomen inte riskeras, men är det möjligt? Allergen i skolmiljö De mest betydelsefulla allergen som kan uppmätas i skolmiljö är enligt mitt synsätt allergen från pälsdjur, följt av allergen från födoämnen och därefter pollen. Kvalster-/midd-allergen kan finnas i små mängder i skolmiljö, men bör inte vålla några hälsobekymmer. Allergi mot mögel- /mugsopp-sporer är ganska ovanligt i Skandinavien och mögelsporer kan hittas i damm i skolmiljö. Dessa sporer har inget med innemiljön att göra utan är mögelsporer som kommer utifrån under sommarhalvåret. 8 allergi i prakxsis 3/2009

2 miljön någon betydelse kdomar? Ett av sex skolbarn i Sverige riskerar att få sin allergi eller astma försämrad av en allergenhaltig skolmiljö. foto: Pälsdjursallergen Allergen från pälsdjur kommer från djurens talg- och svettkörtlar samt från saliv, urin och avföring. Partiklarna är mycket små och kan hålla sig svävande i timmar. Partiklarna är även «klibbiga» och fastnar därför i kläder och hår, vilket innebär att de transporteras till miljöer där djur inte normalt vistas (läs: skolmiljö). Allergenen sitter ofta fästade på djurets mjäll som sedan pulvriseras. Jämför man storleken på de partiklar som bär djurallergen med pollen, så är det som att jämföra dimma med grus. Talet om luftburet allergen vad gäller allergen från pälsdjur blir då ganska förståeligt. Huruvida djuren är kort- eller långhåriga spelar ingen roll i sammanhanget. I undersökningar som vi företagit har vi kunnat konstatera att (1): 1. Om många i klassen har pälsdjur i hemmet så ökar allergenhalten av dessa pälsdjur i skolmiljö. 2. Allergenhalterna blir då så höga att exponeringen för pälsdjursallergen under en skoldag på 5 timmar motsvarar allergenexponeringen under 1 timme i ett hem där pälsdjur vistas. 3. I klasser där många har pälsdjur är halterna av allergen i icke djurägares hem högre än i motsvarande hem om få har pälsdjur i klassen. 4. Det spelar ingen roll var den pälsdjursallergiska eleven sitter i klassrummet allergenhalterna är lika höga överallt i klassrummet. 5. Om många rider i klassen uppmäts högre halter av hästallergen i klassrummet jämfört med om få rider närhet till stall har i detta sammanhang ingen betydelse (opublicerade data). Födoämnesallergen I skolan är det framför allt mjölk, ägg och mjöl från cerealier som är basfödoämnen och som av misstag serveras/ges till allergiska barn. Den kliniska betydelsen av sojaallergi har nog överskattats. Flertalet av dem som är allergiska mot jordnötter/ peanötter är sensibiliserade mot soja utan att få symtom då de äter mat innehållande soja. Allergi mot lupin har uppmärksammats i Europa men är ovanligt. Lupin är en baljväxt och mjöl från lupin kan blandas in i vanligt mjöl. Fiskallergi är mycket ovanligt i befolkningen, bland barn förekommer fiskallergi i mindre än 1% och bara hälften av dem som är sensibiliserade mot fisk anser sig inte heller tåla fisk. Övriga allergen som födoämnen som vållar besvär är allergen från trädnötter, jordnötter/peanötter och olika fröer, bland annat sesam. Medan allergi mot mjölk, ägg och ceraliemjöl inte verkar ha ökat, så ser det ut som om allergi mot olika nötter (träd- och jordnötter/ peanötter) verkar ha ökat. Möjligen beror detta helt enkelt på att vi idag exponeras på ett helt annats sätt för nya nötter jämfört med tidigare. Från Livsmedelsverket i Sverige ges en klar rekommendation till landets alla kommuner att mat som serveras i skolor och förskolor ska vara fri från alla slags nötter och frön. Det är mer sällan som nötter och jordnötter förekommer i föda utan att det är känt. Accidentella intag av ett allergiframkallande födoämne sker inte sällan i skolmiljö. I Sverige där mat serveras genom skolans försorg beror det ofta på förväxlingar. Ett barn som ska ha en viss diet kan av misstag få ett annat barns mat. Ett stort antal födoämnen kan ge upphov till allergiska reaktioner, men de allergen som oftast kan ge upphov till svåra reaktioner är i nämnd ordning trädnötter/jordnötter (peanötter), mjölk och ägg. Födoämnen ger framför allt upphov till allergiska symtom vid förtäring, men det förekommer att enskilda och mycket allergiska individer även reagerar på luftburet allergen. Många som tror att de reagerar på luftburet födoämnesallergen kan dock ha blivit så pass skrämda (ofta av sjukvården), att de tror sig reagera på luftburet allergen också. Pollen Det finns bra belägg för att hösnuva för de allra flesta inte bara är «lite besvär med rinnande, kliande och täppt näsa» ögonbesvären kan vara uttalade och livskvaliteten kan påverkas. Från vår till och med tidig höst blommar de träd och växter vars pollen bärs med vinden. För den som «bara» reagerar mot björk och med björk korsreagerande lövträd varar allergisäsongen några månader, men infaller dessvärre under examenstid. För den som allergi i prakxsis 3/2009 9

3 Skolbarn med födoämnesallergi har en generellt sämre hälsorelaterad livskvalitet jämfört med andra astmasjuka eller i övrigt allergiska barn. Det beror mycket på en ständig oro hos såväl barnet som dess föräldrar för att det ska komma i kontakt med något i skolmiljön som ger en svår reaktion. foto: björn olsson / scanpix är allergisk mot såväl lövträd, gräs som gråbo/burot är allergisäsongen upp emot ett halvt år. Pollen är förvisso ett utomhusallergen men transporteras effektivt in i lokaler där mycket människor går ut och in och där fönster öppnas. Det enda som verkligen minskar allergenexponering inomhus för pollen är om byggnaden är försedd med ett effektivt ventilationssystem som kan filtrera bort pollenkorn på inluftssidan, så att inte fönster behöver öppnas för att tillgodose tillförsel av frisk luft. Om en sådan exponeringsminskning leder till förbättrad hälsa under pollensäsong är inte studerat vad jag vet. Att ta in påskris utan att de har blommande hängen och som inte sätts i vatten utgör inte någon som helst risk. Det är en myt. Kvalster/midd och mögel/muggsopp Allergen från kvalster/midd och mögel/mugsopp kommer framför allt från kvalstrens/middens avföring samt luftburna sporer från mögel/mugsopp. Avföringen från kvalster/midd liksom sporer från mögel/mugsopp har ungefär samma storlek som pollen och håller sig därför svävande under en begränsad tid. Kvalster/midd trivs bäst i sängmadrasser och har inget med ostädade och dammiga lokaler att göra trots namnet (dammkvalster/stövmidder). Kvalster/midd behöver hög luftfuktighet för att kunna överleva och föröka sig, det finns bäst i sängmiljön och inte i skolan. För sporer från mögel/ mugsopp gäller samma som för pollen: de förekommer under sommarhalvåret. Sporhalter i luften av olika mögel- /muggsopparter är betydligt lägre i Skandinavien jämfört med en del mycket fuktigare områden i världen och är inte ett befolkningsproblem hos oss. Allergi mot mögel/mugsopp ses framför allt hos den som är multiallergisk. Sådan allergi har som tidigare nämnts inget med inomhusmiljön att göra. Allergisjukdom och allergenexponering i skolmiljö Pälsdjur Allergi mot pälsdjur uttrycker sig oftast i form av astma kombinerat med näs- och ögonbesvär. Dessa varar året runt och kan ge upphov till påverkan på lungfunktion och kronisk nästäppa. Hur en symtomgivande pälsdjursallergi påverkas av skolmiljö är förhållandevis lite utforskat. Emellertid gjorde vi för en del år sedan en skolstudie där kattallergiska skolbarn med astma studerades. Det visade sig att om de kattallergiska barnen med astma gick i en klass med relativt sett många klasskamrater som hade katt hemma så löpte de en 9 gånger högre risk att få en påverkan i nedre luftvägarna i form av sämre PEF, mer symtom eller mer behov av beta-2 stimulerare jämfört med motsvarande barn som gick i en klass med förhållandevis få som hade katt (2). Vi har också visat att även om inte den generella livskvaliteten påverkas av att vara pälsdjursallergisk så innebär allergin en ökad risk för segregation i skolmiljön med svårigheter att fullt ut kunna delta i skolans aktiviteter, samt att inte kunna följa med skolkamrater till hem där det finns pälsdjur (3). I kliniken träffar vi på skolbarn som har en så svår pälsdjursallergi vid indirekt kontakt med pälsdjur, det vill säga allergenkontakt i skolan, att de måste startas upp med specifik immunoterapi mot pälsdjur eller att de till och med behöver anti-ige-terapi för att klara skolan. Vad gäller specifik immunoterapi, är det inte bara den medicinska indikationen som blir avgörande, utan även om det föreligger en social sådan. Barn som är sensibiliserade mot pälsdjur och som uppger att de mår bättre i helgen eller i början av veckan, liksom under lov försämras sannolikt av den ofrivilliga exponering de utsätts för under skolveckan bra fråga att ställa vid patientkontakt! Födoämnesallergen Vid allergi mot födoämnen kan i stort sett vilka symtom som helst uppstå med ett eller flera organ involverade. Ju snabbare reaktionen kommer och ju fler organ som involveras, desto allvarligare blir sjukdomsbilden i slutänden. Påverkan på andning, cirkulation eller medvetandegrad ska ses som ytterst allvarliga tecken. Snabbt påkommande magkramp verkar vara ett olycksbådande tidigt symtom. Ett rejält förhöjt IgE (>100 ku/l) mot ett visst födoämne säger inget om att reaktionen ska bli kraftig, bara att sannolikheten är stor att individen kommer att reagera. Det ska emellertid mycket till för att ett barn ska dö i anafylaxi p.g.a. en ogynnsam reaktion mot födoämnen. Oftast behövs det flera faktorer samtidigt såsom uttalad födoämnesallergi, bakomliggande otillräckligt behandlad astma, ansträngning eller pågående infektion samt ett förhållandevis stort intag av det 10 allergi i prakxsis 3/2009

4 symtomgivande allergenet (3 4 trädnötter/jord- peanötter). De skolungdomar som dött av en födoämnesallergi är framförallt tonåringar. Barn som haft upprepade reaktioner på ett och samma födoämne och som reagerat lika varje gång, där är sannolikheten förhållandevis stor att reaktionssättet blir detsamma framöver vid förnyad reaktion. Ett barn som reagerar första gången på ett födoämne med lindriga symtom, kan dock komma att reagera svårare vid nästa kontakt. Detta är dock lite studerat. Skolbarn med födoämnesallergi har en generellt sämre hälsorelaterad livskvalitet jämfört med andra astmasjuka eller i övrigt allergiska barn (4). Det finns en ständig oro hos såväl barnet som dess föräldrar att det ska komma i kontakt med något i skolmiljö som gör att det kommer att få en svår reaktion. Delvis underblåses denna rädsla av professionen, då vi tar det «säkra för det osäkra» och talar om allt vad som barnet ska undvika, ofta Det är föräldrarnas ansvar att se till så att barnet förvarar sina mediciner i skolväskan, med en skriven instruktion från barnets läkare hur medicinerna ska tas. Ett minimikrav på skolans personal är att de exakt vet hur de ska agera vid akut livshotande allergi. foto: ane heiberg baserat på ett testresultat. Situationen blir inte bättre av att det i media av och till förekommer skräckreportage om födoämnesallergi. Men hur stor är risken? Vad jag vet så har vi i Sverige inte haft ett enda dödsfall p.g.a. av reaktion mot födoämnen under de senaste två åren. Barn ska självklart inte behöva dö av ett födoämne, men vi kan å andra sidan inte skapa ett samhälle där risken att reagera på ett födoämne utanför hemmamiljön är lika med noll. Det är en bra vision, men det är inte praktiskt möjligt. Det är viktigt att barn med födoämnesallergi integreras i skolmiljön, och att denna miljö görs så säker som det är möjligt inom rimliga gränser. Föräldrar låter sina barn få ta vissa risker, som att t.ex. cykla till skolan. Att därför arbeta för att uppnå riskfrihet kan skada mer än det gör nytta. Någon terapi annat än att undvika det allergiframkallande födoämnet har vi inte till dessa skolungdomar. Pollen För väldigt många med pollenallergi är det en dosfråga, om de förutom besvär från övre luftvägarna även ska få besvär från de nedre. Vi vet ju att de med pollenallergi, i samband med pollensäsong och fysisk ansträngning, kan få hosta eller astma. Vid munandning dras allergenet rätt ned i lungorna utan att filtreras genom näsan, d.v.s. en större dos når bronkerna. Ett fåtal blir försämrade i sitt eksem under pollensäsongen. De som blir försämrade i sitt eksem kan även ha en bakomliggande allergi mot mögelsporer. Som redan nämnts ger en pollenallergi upphov till en inflammation som förutom de klassiska symtomen på allergisnuva, även kan ge upphov till uttalad trötthet och påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten. Vad kan den enskilde göra, skolan/ skolhälsovården, sjukvårdens ansvar och myndigheter? Enligt svensk lagstiftning är det rektor som har det yttersta ansvaret för att skapa en trygg och säker miljö för skolbarnen. Tillsynsmyndigheten varierar kanske mellan Sverige och Norge, men i Sverige har kommunernas miljöförvaltningar ett stort ansvar vad gäller den mat som serveras och innemiljön i skolan. Även om nu rektor har detta ansvar så måste varje nivå vara klar över sitt ansvar och sin skyldighet vad gäller den allergiska eleven och dess föräldrar, det gäller såväl skolhälsovården och skolan samt myndigheter. Barnet och dess föräldrar: Barnen ska vara välmedicinerade redan hemifrån det är föräldrarnas ansvar. Så fort barnet kommer upp i en ålder av 7 9 år bör det kunna ta sina mediciner själv i samband med olika situationer som kan uppstå. Det är inte rimligt att tro, även om det är önskvärt, att det alltid finns allergi- och medicineringstränad personal inom räckhåll. Det säkraste är att barnet förvarar sina mediciner i skolväskan/skolryggsäcken med en skriven instruktion hur medicinerna ska tas. Finns medicinerna alltid i barnets väska/ryggsäck, vet alla var den finns och behöver inte springa omkring och leta. Föräldrarnas ansvar är att se till att medicinen verkligen finns där, att medicinen byts ut när utgångsdatum har passerats och att den skrivna behandlingsplanen är uppdaterad. Föräldrarna har också ett ansvar att se till, att om nödvändigt, personal inom skolan kan hantera barnets mediciner i en akut situation. Hos oss på Sachsska får barn som behöver adrenalin på grund av en födoämnesallergi lära sig att injicera sig med aktiv substans med adrenalin när de nått en ålder av 7 9 år. Vi använder oss av Anapen då det är mindre risk att injektionen ges på ett felaktigt sätt. Barnet ska ALL- TID ha med sig två sprutor om en av dem skulle klicka eller om två injektioner behövs. Barn som är födoämnesallergiska och som samtidigt har astma ska ALLTID ha med sig luftrörsvidgande medicin i inhalationsform att ta i samband med reaktion. Två doser ska tas direkt och ytterligare två vid symtom på astma. Ett viktigt ansvar som åligger föräldrarna, enligt mitt sätt att se det, är att vara positiva till att informera föräldrar till barnets klasskamrater om barnets sjukdom, dess svårighetsgrad och vad som bör undvikas för att barnet ska klara skolan på ett acceptabelt sätt. För att undvika missförstånd är det bra om föräldrarna har diskuterat detta med behandlande läkare på förhand och kommit överens med denne om vad som ska sägas. allergi i prakxsis 3/

5 Skolan Jag skulle önska att det fanns tid att i samband med träning av Hjärt- Lungräddning etc som skolpersonal regelbundet genomgår, de också ska instrueras i hur en adrenalin autoinjector fungerar och få träna med attrapp. Som det är nu finns ingen träning inlagd alls i svenska skolor vad gäller detta. Skolbarn kan ha en rad olika kroniska sjukdomar som kan innebära ett visst merarbete för skolpersonal. Det är därför för mycket begärt att skolpersonal ska ha specialträning i allergisjukdomar förutom att personalen inom skolhälsovården ska ha det. Men även inom skolhälsovården finns det brister i kunskaperna om hur akut livshotande allergi ska behandlas i alla fall i Sverige. Ett minimikrav är att skolans personal exakt vet hur de ska agera om någon elev börjar reagera. Skrivna instruktioner från barnets läkare om hur barnet ska behandlas i olika situationer ska därför föreligga som kopia även på skolan, och ALLTID i barnets skolväska/ryggsäck. Skolan måste även se till att aktiviteter anpassas så att barn med astma och andra allergisjukdomar kan medverka. Skolan bör tillse att pälsdjur inte vistas inom skolbyggnaden. I Sverige förekommer dock skolor med inriktning mot djurskötsel. Det går inte att kräva att dessa ska vara djurfria bara för att de ligger nära allergibarns bostäder. Här måste föräldrarna inse att det inte är lämpligt att barnet går i en sådan skola om det är pälsdjursallergiskt. Olika metoder har försökts för att nedbringa allergenhalter från pälsdjursallergen i skolmiljö. Svårigheten ligger i att nytillskottet av allergen är så pass stort, genom transporten av pälsdjursallergen i kläder och från djurägare, att utökad städning inte förslår. Andra metoder måste till. Under de senaste åren har enstaka barns mycket svåra pälsdjursallergi lett till att olika metoder prövats för att minska nivåerna av pälsdjursallergen. I Dalarna ordnade man i en skola med egen igång i ett klassrum, egen ventilation och «skolkostymer» som tvättades genom skolans försorg. Med hjälp av dessa metoder gick allergennivåerna från pälsdjur ned till ett minimum, det vill säga knappt detekterbart. Nyligen har man i Skåne, i Södra Sverige, på försök gjort ungefär samma sak dock endast med införandet av «skolkostym». Även här gick allergen nivåerna ned, och i bägge dessa fall minskade skolfrånvaron för ett par mycket allergiska elever. I en vetenskaplig studie har man testat införandet av skolkostym som tvättas genom skolans försorg, jämfört med andra metoder. Det enda som hjälpte signifikant var «skolkostym» (5). Denna metod medför ökade kostnader och det skulle behövas en hälsoekonomisk studie för att på allvar diskutera denna metods möjligheter. Dock är det bra att veta att den hittills enda metoden som verkligen minskar allergen från pälsdjur i skolmiljö är införandet av en skolkostym, under förutsättning att denna stannar i skolan, det vill säga tvättas genom skolans försorg. På så vis stryps tillförseln av allergen. Om det inte är möjligt med andra behandlingsmetoder är detta en väg att pröva. Skolbarn som inte svarar på lokalbehandling bör erbjudas specifik immunoterapi. Uttalad trötthet där konventionell medicinering inte hjälper är också indikation för immunoterapi. Under pollentid kan skolungdomar som är pollenallergiska ha svårt att delta i fysiska aktiviteter utomhus. De bör då ges möjlighet till annan fysisk träning istället för ingen alls, så som det ofta blir. Efter vad jag hört är det i Norge ordnat så att pollenallergiska elever får extra tid till sitt förfogande på större prov under pollensäsong. Något sådant har vi inte i Sverige. Sjukvården Vårt ansvar är att se till att barnet har de mediciner som behövs och att barn och föräldrar är införstådda med hur medicinerna ska tas i olika situationer som kan uppstå. En skriven behandlingsplan behövs därför. Den ska innehålla barnets namn och gärna ett foto på barnet, så att det är lättare att hitta i en akutsituation. Planen ska innehålla vad barnet reagerar på och vilka mediciner som skall tas vid uppkomst av olika symtom. Det är en modifierad version, efter modell från Kopparbergs läns landsting i Sverige/Jan Svedmyr, som vi använder oss av till alla barn som får förskrivet adrenalin med autoinjector (fig 1). Planen ska också innehålla information om aktuella telefonnummer till målsman så att dessa går att nå. Ett flertal barn står på någon form av eliminationsdiet p.g.a. misstänkt födoämnesallergi. Jag anser att skolbarn som behöver sådan diet ska ha intyg från behandlande läkare. Många barn sätts felaktigt på eliminationsdiet p.g.a. ett positivt allergitest. En mamma till en patient berättade nyligen att i samma stund som hennes son sitter och äter Nutella, ringer läkaren hem till dem och säger: «på grundval att ett allergitest med höga värden mot bland annat hasselnöt, så ska han inte mer äta nötter». Dessa barn hanteras ofta felaktigt av sjukvården. Det är vanligt att vid samtidig allergi mot björk, IgE nivåer mot nötter är förhöjda. Vid provokation tål ca 50% av dessa barn nötter och de som samtidigt är björkallergiska kan få symtom från mun och svalg, om de överhuvudtaget får besvär alls. Ofta behöver dessa barn, om de inte ätit nötter på flera år, genomgå kostprovokation. Myndigheter Det är väl reglerat och lagstadgat vad som gäller för skolan ifråga om barns trygghet och säkerhet, vad som är rektorns ansvar och vem som har tillsynsansvar. Kunde jag få tillstånd att kräva något ytterligare, så är det att som nämnts ovan, att instruktion och träning hur en autoinjector med adrenalin används, görs obligatorisk för skolan personal i samband med annan medicinsk träning. Slutsatser Det krävs ett samarbete mellan olika parter för att allergisjuka barns arbetsmiljö, det vill säga skolan, ska vara säker och trygg. Dessa parter som består av behandlande läkare, barnet och dess föräldrar, skolan och i detta fall rektor samt våra tillsynsmyndigheter har alla sitt ansvar för att skapa denna trygga miljö så att allergiska barn ska kunna garanteras en bra skolgång. Referenser: 1. Almqvist C, Egmar AC, Hedrén M, Larsson P, Malmberg P and Wickman M. School as a risk environment for children allergic to cats and a site for transfer of cat allergen to homes. J Allergy Clin Immunol 1999; 103: Almqvist C, Wickman M, Perfetti L, Berglind N, Renström A, Hedrén M, Hedlin G, Larsson K, Malmberg P. Worsening of asthma in children allergic to cats, after indirect exposure to cat at school. Am J Resp Crit Care Med 2001; 163: Egmar AC. Katten också! Exponering för pälsdjur och dess konsekvenser för pälsdjursallergiska barn, Medicinsk avhandling, Karolinska Institutet Östblom E, Egmar AC, Gardulf A, Lilja G, Wickman M. The impact of food hypersensitivity reported in 9-year-old children by their parents on healthrelated quality of life. Allergy. 2008; 63: Karlsson AS, Andersson B, Renström A, Svedmyr J, Larsson K, Borres MP. Airborne cat allergen reduction in classrooms that use special school clothing or ban pet ownership. J Allergy Clin Immunol. 2004; 13: allergi i prakxsis 3/2009

6 Åtgärder vid akut allergisk reaktion Ordination till patient/familj för att också kunna uppvisa på förskola/skola NAMN:... PERSONNUMMER:... ALLERGIFRAMKALLANDE ÄMNEN: TELEFONNUMMER TILL VÅRDNADSHAVARE: 1... NUMMER/NAMN 2... NUMMER/NAMN Lindrig reaktion: Symtom Begränsat hudutslag med klåda (nässelutslag) Allergiska ögon- och näsbesvär Åtgärd: Ge antihistamin i form av:... mängd:... Ha barnet under observation under ett par timmar Kontakta alltid sjukvården om symtomen inte släpper på behandlingen Kraftig reaktion: Är oftast en reaktion från flera organ samtidigt. Kan börja med lindriga symtom, som snabbt kan förvärras. Symtom Nässelutslag, kraftig rodnad eller svår klåda över stora delar av kroppen Tilltagande svullnadskänsla i mun eller svalg med svårigheter att tala eller heshet Påtagliga andningsbesvär: hosta, astma eller andra andningssvårigheter Tilltagande magsmärtor och/eller kräkningar Kallsvett, blekhet Oro, ångest, tilltagande trötthet, medvetslöshet Åtgärder i ordningsföljd 1. Ge 1 Adrenalinspruta. TVEKA ALDRIG! Kan upprepas efter 10 min 2. Har barnet astmamedicin, ge... 2 inhalationer. Kan upprepas efter 10 min 3. Ring efter ambulans (Nummer 112) 4. Skapa ro 5. Ge antihistamin i form av:... mängd:... Kortison är inte livräddande och därför inte viktigt initialt Svullnad och klåda i mun och svalg Svullna läppar eller ögonlock Stockholm Datum: Läkare Xnnnn Ynnnnn Sjuksköterska Zzzzzz Åååååå Barnallergiottagningen Sachsska barnsjukhuset 08/ vx figur 1. En skriven behandlingsplan ska alla barn ha som behöver en adrenalinautoinjector. Planen ska innehålla vad barnet reagerar på och vilka mediciner som skall tas vid uppkomst av olika symtom. När läkaren skrivit planen gås den igenom av ansvarig sköterska för att framför allt diskutera de olika symtom som kan ingå med syfte att föräldrarna ska känna igen dem. Skrivna instruktioner från barnets läkare om hur barnet ska behandlas i olika situationer ska föreligga som kopia på förskolan eller skolan. Så här gör vi på Sachsska Barnsjukhuset om barnet får utskrivet adrenalin. Vi skriver direkt in i mallen i vårt journalbearbetningsprogram, så att allt kommer snyggt in. Patientens namn, födelsedatum och läkarens, samt sköterskand namn kommer upp direkt. Vilka födoämnen som ger besvär och vilka mediciner som ska tas skriver läkaren in i mallen. Dokumentet sparas och skrivs ut. Innehållet och förklaringar gås igenom delvis av läkaren, men framför allt av ansvarig sköterska, som också undertecknar. Modifierad version efter modell från Kopparbergs läns landsting i Sverige/Jan Svedmyr. allergi i prakxsis 3/

Är det något du har ätit?

Är det något du har ätit? Är det något du har ätit? Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn- och Ungdomsmedicinska kliniken i Lund Skånes Universitetssjukhus 2012 Therese.sterner@skane.se Annika Dahl och Felix Ekman

Läs mer

Apotekets råd om. Allergi

Apotekets råd om. Allergi Apotekets råd om Allergi Allergi uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar mot ett visst ämne. Då släpper vissa celler ifrån sig ett ämne som heter histamin. Det startar i sin tur en kedjereaktion

Läs mer

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting ALLERGIVACCINATION Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja en allergivaccinationsbehandling, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge dig information om behandlingens

Läs mer

Allergisk reaktion hos barn

Allergisk reaktion hos barn Allergisk reaktion hos barn Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn- och Ungdomsmedicinska kliniken i Lund Skånes Universitetssjukhus 2011 Therese.sterner@skane.se Vad är allergi? Allergi

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

12. Utredning och handläggning av barn med misstänkt/verifierad allergi mot nöt-/jordnöt

12. Utredning och handläggning av barn med misstänkt/verifierad allergi mot nöt-/jordnöt D - Utredning och behandling BAKGRUND Jordnötsallergi förekommer hos 0,6-3 % av befolkningen beroende på undersökning och land. I USA har prevalensen av jordnötsallergi ökat från 0,4 % 1997 till 1,4 %

Läs mer

Täppt i näsan? Kliande ögon? Det kan vara allergi!

Täppt i näsan? Kliande ögon? Det kan vara allergi! Täppt i näsan? Kliande ögon? Det kan vara allergi! Trött på att snyta dig? Kanske blir du emellanåt täppt i näsan, får rinnsnuva eller kliande och rödsprängda ögon? Om det är en förkylning brukar symtomen

Läs mer

Om anafylaktisk chock

Om anafylaktisk chock Anafylaxi Om anafylaktisk chock Patientinformation 1 Anafylaktisk reaktion En anafylaktisk reaktion (anafylaxi) är en livshotande överkänslighetsreaktion som påverkar flera organ i kroppen. Vid svårare

Läs mer

PÄLSDJUR ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET

PÄLSDJUR ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET PÄLSDJUR ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Fakta Enligt en stor nationell kartläggning 6) är det uppskattningsvis cirka 15% av befolkningen som får allergibesvär av pälsdjur. Pälsdjur avger

Läs mer

PROVOCERA ELLER INTE HUR VILL DU GÖRA? Natalia Ballardini, Caroline Nilsson & Magnus Wickman

PROVOCERA ELLER INTE HUR VILL DU GÖRA? Natalia Ballardini, Caroline Nilsson & Magnus Wickman PROVOCERA ELLER INTE ww HUR VILL DU GÖRA? Natalia Ballardini, Caroline Nilsson & Magnus Wickman Remiss Leyla 15 år Frågeställning: Äkta jordnötsallergi? Önskad undersökning: Provokation jordnöt Anamnes:

Läs mer

A L L E R G I K O M M I T T É N RÅD TILL PERSONAL OM ALLERGI. i förskola och skola

A L L E R G I K O M M I T T É N RÅD TILL PERSONAL OM ALLERGI. i förskola och skola A L L E R G I K O M M I T T É N RÅD TILL PERSONAL OM ALLERGI i förskola och skola Inledning Allergiska besvär har blivit allt vanligare bland barn och ungdomar. En del av allergierna är av lindrig art

Läs mer

Frågeformulär allergi/astmautredning

Frågeformulär allergi/astmautredning Frågeformulär allergi/astmautredning Frågeformuläret skickas tillsammans med kallelse för att du i lugn och ro ska kunna besvara frågorna inför ditt besök på Astma & Allergimottagningen vid S:t Görans

Läs mer

Frågeformulär 24 månader

Frågeformulär 24 månader Frågeformulär 24 månader Fyll i frågeformuläret inför besöket hos studiesköterskan. Om det är något som är oklart, går vi igenom det med Er vid besöket. Ange datum för när Ni fyllde i uppgifterna. Datum:

Läs mer

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR Formuläret är utarbetat av docent Ulf Bengtsson, professor Olle Löwhagen och doktor Rosita Sundberg, Astma-och allergimottagningen, SU Sahlgrenska, Göteborg och docent Nils Eriksson, Lungallergimottagningen,

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09 Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014 Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska, Skånes Universitetssjukhus Therese.sterner@skane.se 2014 therese.sterner@skane.se 1 Vad vet vi idag Att fukt

Läs mer

Födoämnesprovokationer. Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset

Födoämnesprovokationer. Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovokationer ww Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovoaktioner? Fastställa diagnos Kontrollera om

Läs mer

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Förord Allergi och annan överkänslighet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och västvärlden och det har under de senaste decennierna ökat dramatiskt.

Läs mer

Den fysiska arbetsmiljön i skolan

Den fysiska arbetsmiljön i skolan Den fysiska arbetsmiljön i skolan Greta Smedje Arbets- och miljömedicin % Klagomål på skolmiljön 40 Personal Åk 7 Åk 1 & 4 35 30 25 20 15 10 5 0 Drag Hög temp Varierande temp Låg temp Instängd luft Torr

Läs mer

Stenkulans enhet Bente Törnqvist Förskolechef 0302-521705 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Stenkulans enhet

Stenkulans enhet Bente Törnqvist Förskolechef 0302-521705 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Stenkulans enhet 1 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Rutiner när vi tar emot barn med allergi/behov av egenvård: (rutinerna är framtagna utifrån skriften:gott, nyttigt och tryggt Allergi och överkänslighet

Läs mer

Loratadin ratiopharm. Vid behandling av allergiska besvär

Loratadin ratiopharm. Vid behandling av allergiska besvär Loratadin ratiopharm Vid behandling av allergiska besvär Observera! Detta läkemedel är receptfritt för att du ska kunna motverka lätta besvär utan läkarhjälp. Loratadin ratiopharm måste trots det användas

Läs mer

Inomhusmiljön i skola och förskola

Inomhusmiljön i skola och förskola Inomhusmiljön i skola och förskola Greta Smedje Är miljön i skolan dålig? I skolan finns samma problem som i andra byggnader, t.ex. fukt och emission av kemiska ämnen, t.ex. från byggnadsoch inredningsmaterial

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Ett hembesök - Är inte alltid som vi tror! Birgitta Lagercrantz och Therese Sterner Allergikonsulenter

Ett hembesök - Är inte alltid som vi tror! Birgitta Lagercrantz och Therese Sterner Allergikonsulenter Ett hembesök - Är inte alltid som vi tror! Birgitta Lagercrantz och Therese Sterner Allergikonsulenter Hembesöket Utförs enligt genomarbetad metod (Allergikonsulenterna) BLFa och ASTA Medicinering följsamhet

Läs mer

POLLEN RAPPORTEN 2013

POLLEN RAPPORTEN 2013 2013-09-03 1 Pollenlaboratoriet i Umeå AB Jan-Erik Wallin Tel 070/6615101, 090/190225 E-Post: pollenlaboratoriet@ume.se POLLEN RAPPORTEN 2013 Uppmätta värden av luftburna pollen i Luleå mellan 23/3-15/8

Läs mer

Om små näsor, hösnuva och annan allergi.

Om små näsor, hösnuva och annan allergi. FÖR DIG SOM HAR ALLERGISKA BARN Om små näsor, hösnuva och annan allergi. Ditt barn har blivit förskriven Nasonex nässpray. Det är ett läkemedel som används för att behandla symtom som nästäppa, nysningar,

Läs mer

Allergiska / atopiska marschen. Överkänslighet. Förskola / skola barnens arbetsplats. 22 % har allergirelaterad sjd! barnens folksjukdom

Allergiska / atopiska marschen. Överkänslighet. Förskola / skola barnens arbetsplats. 22 % har allergirelaterad sjd! barnens folksjukdom och allergi hos skolbarn Vad ska vi tänka på Kan vi minska risken att de drabbas Förskola / skola barnens arbetsplats Många individer / ytenhet Hög fysisk aktivitet Allergi och miljö i skolan Seminarium

Läs mer

http://www.orebroll.se/lakemedel Å DAVIDSSON 2012

http://www.orebroll.se/lakemedel Å DAVIDSSON 2012 http://www.orebroll.se/lakemedel ÖLL Anafylaxi Adrenalin intramuskulärt ANAFYLAXI GETING BI an a phy lax is Exaggerated allergic reaction to a foreign protein resulting from previous exposure to it Origin:

Läs mer

Födoämnesallergi - Provokation

Födoämnesallergi - Provokation Födoämnesallergi - provokation 1(6) Födoämnesallergi - Provokation Detta PM avser IgE-förmedlade reaktioner. Bakgrund. Födoämnesallergi definieras som en avvikande reaktion på ett födoämne, en reaktion

Läs mer

Förebyggande åtgärder vid sängkvalsterallergi

Förebyggande åtgärder vid sängkvalsterallergi Sängkvalsterallergi Förebyggande åtgärder vid sängkvalsterallergi Patientinformation Det är fukten som är problemet Den egna sängen är den största allergenkällan vid kvalsterallergi. De viktigaste åtgärderna

Läs mer

Anafylaxi hos barn. Faktautbildning för allmänläkare 131114. Anna Zingmark Terning Barnläkare Barn- och ungdomskliniken Ryhov

Anafylaxi hos barn. Faktautbildning för allmänläkare 131114. Anna Zingmark Terning Barnläkare Barn- och ungdomskliniken Ryhov Anafylaxi hos barn Faktautbildning för allmänläkare 131114 Anna Zingmark Terning Barnläkare Barn- och ungdomskliniken Ryhov Fall 1 16-årig pojke. Tid sjukdom: Som liten besvärlig astma. Nuv sjukdom: besvär

Läs mer

Hälsodeklaration inför besök vid Astma Allergimottagningen

Hälsodeklaration inför besök vid Astma Allergimottagningen Hälsodeklaration inför besök vid Astma Allergimottagningen sid 1/6. (Detta förmulär är endast till för besöket och kommer ej att sparas.) Efter- och förnamn Personnummer Vikt (ca) Längd A Yrke, sysselsättning

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola Dokumentet reviderat 2013-07-04/thefre001 Definition på egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso-

Läs mer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Astma

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Astma KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING KURS: Astma Publicerad i september 2003 Kursinformation Välkommen till patientutbildningen om astma. Denna kurs presenteras av AstraZeneca. Innan du börjar bör du ta

Läs mer

Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär

Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär 1. Hur gammal är Du?.. år. 2. Är Du? Kvinna Man 3. På vilken vårdcentral/hälsocentral/familjeläkarmottagning har Du Dina läkarkontakter? Svar:... Ej aktuellt 4.

Läs mer

Allergi Lungmottagningen

Allergi Lungmottagningen Anders Lindfors Allergi Lungmottagningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus och lite skolläkare Pälsdjur/skola/städning Innehav i klassen Städnings effekt Skoluniform Födoämnesallergi Hur hantera Diagnostik,

Läs mer

Diagnostik vid. matöverkänslighet. Innehåll. Förekomst. Olika typer av överkänslighet. Utredning av en misstänkt allergisk reaktion

Diagnostik vid. matöverkänslighet. Innehåll. Förekomst. Olika typer av överkänslighet. Utredning av en misstänkt allergisk reaktion Diagnostik vid ww matöverkänslighet Susanne Glaumann, Barnläkare Med dr Allergi och lungmottagningen Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Innehåll Olika typer av överkänslighet Utredning av en misstänkt

Läs mer

ALLA TÅL INTE ALLT! MATALLERGI

ALLA TÅL INTE ALLT! MATALLERGI 10 MATALLERGI ALLA TÅL INTE ALLT! Allergi och annan överkänslighet mot livsmedel är vanligast hos små barn. Bland barn mellan 0 3 år får cirka 20 procent allergiska reaktioner mot mat. De flesta av dessa

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola 6 Definitioner Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person kan utföra själv.

Läs mer

Miljömedicinskt yttrande om cirkus invid skola i Lidköpings kommun

Miljömedicinskt yttrande om cirkus invid skola i Lidköpings kommun Miljömedicinskt yttrande om cirkus invid skola i Lidköpings kommun Göteborg den 17 juni 2005 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773 28 53 erik.larsson@amm.gu.se Besöksadress:

Läs mer

Till dig som fått EpiPen

Till dig som fått EpiPen Till dig som fått EpiPen 1. Vad är EpiPen och hur verkar det? EpiPen är en säker och snabb akutbehandling av anafylaktisk chock. EpiPen är en automatisk injektionspenna med en engångsdos adrenalin. Anafylaktisk

Läs mer

Jordnötsallergi, björkpollen och komponentdiagnostik

Jordnötsallergi, björkpollen och komponentdiagnostik Jordnötsallergi, björkpollen och komponentdiagnostik Anna Asarnoj Barnläkare, Lung- och Allergimottagningen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Med dr, Institutionen

Läs mer

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009 Göteborg den 6 februari 2009 Lars Barregård professor, överläkare Katrin Nielsen miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 96 lars.barregard@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax

Läs mer

Frågeformulär 3 månader

Frågeformulär 3 månader Frågeformulär 3 månader Fyll i frågeformuläret inför besöket hos studiesköterskan. Om det är något som är oklart, går vi igenom det med Er vid besöket. Ange datum för när Ni fyllde i uppgifterna. Datum:

Läs mer

Födoämnesallergi har en

Födoämnesallergi har en Födoämnesallergi från barn till tonår sammanfattning Allergier och atopisk sjukdom är den vanligaste gruppen kroniska sjukdomar hos barn och ungdomar. De vanligaste allergierna är hos de minsta barnen

Läs mer

Vad är allergi? THERESE.STERNER@SKANE.SE SAMORDNANDE ALLERGISJUKSKÖTERSKA BARNMEDICINSKA KLINIKEN I LUND SKÅNES UNIVERSITETSSJUKHUS

Vad är allergi? THERESE.STERNER@SKANE.SE SAMORDNANDE ALLERGISJUKSKÖTERSKA BARNMEDICINSKA KLINIKEN I LUND SKÅNES UNIVERSITETSSJUKHUS Vad är allergi? THERESE.STERNER@SKANE.SE SAMORDNANDE ALLERGISJUKSKÖTERSKA BARNMEDICINSKA KLINIKEN I LUND SKÅNES UNIVERSITETSSJUKHUS Allergi beror på att kroppens normala försvarsmekanismer immunförsvaret

Läs mer

Värt att veta om astma

Värt att veta om astma Värt att veta om astma Det handlar om luft och några hinder på vägen OM DU HANTERAR DIN ASTMA RÄTT, SKA DU KUNNA LEVA ETT HELT NORMALT LIV. Alltför många förknippar astma med ett liv fyllt av begränsningar.

Läs mer

Hereditärt Angioödem i Sverige

Hereditärt Angioödem i Sverige BILAGA 2 Hereditärt Angioödem i Sverige (Sweha): ett nationellt samarbetsprojekt Frågorna har ställds direkt till barnet även om det är föräldrar som svarar på dem. Med Du menar vi barnet/ungdomen som

Läs mer

Författare och illustratörer: Emma Ingeström, Johannes Solomonsson, Elina Janson och Agnes Ekberger. Publicerad: 2015-09-18 av LiU igem

Författare och illustratörer: Emma Ingeström, Johannes Solomonsson, Elina Janson och Agnes Ekberger. Publicerad: 2015-09-18 av LiU igem Författare och illustratörer: Emma Ingeström, Johannes Solomonsson, Elina Janson och Agnes Ekberger. Publicerad: 2015-09-18 av LiU igem Det är en härlig och solig sommardag. Och vad passar bättre än

Läs mer

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor.

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Högstadieenkäten Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Totalt ser man en viss överfrekvens av klagomål på hög och varierande

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Elever år och äldre nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du går i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

PLAN FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING I SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLAN

PLAN FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING I SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLAN Grankulla stad 6.4.2010 Social- och hälsovård Småbarnsfostran och förskola PLAN FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING I SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLAN Som grund för denna plan för läkemedelsbehandling är Social- och

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

Fri från allergi? Vad menas med matallergi? 2015-04-02. Om forskning och framsteg inom matallergier

Fri från allergi? Vad menas med matallergi? 2015-04-02. Om forskning och framsteg inom matallergier Fri från allergi? Om forskning och framsteg inom matallergier Mirja Vetander, Med Dr, ST-läkare i barnmedicin Hur vanligt är det med matallergi, blir det vanligare och i sådant fall varför? Vilka diagnostiska

Läs mer

Livsmedelsrapport. Hantering av specialkost i förskolor och skolor - Projekt nr 4-2011

Livsmedelsrapport. Hantering av specialkost i förskolor och skolor - Projekt nr 4-2011 Miljökontoret Livsmedelskontroll Livsmedelsrapport Hantering av specialkost i förskolor och skolor - Projekt nr 4-2011 Datum: 2011-11-17 Handläggare: Victor Muñoz och Åsa Almberg Diarienummer: 2011-232

Läs mer

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD??????

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn och Ungdomssjukhuset Lund 2007 Therese.sterner@skane.se Geografiskt ansvarsområde En del av Sydvästra

Läs mer

Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö

Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö 12-11-27 Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö en enkätundersökning inom ASTA Pia Kalm-Stephens & Therese Sterner Allergistämman 12 Bakgrund Genom åren återkommande diskussioner

Läs mer

Basofil allergenstimulering- CD-sens

Basofil allergenstimulering- CD-sens Basofil allergenstimulering- CD-sens Anna Nopp, Docent Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk immunologi och allergi Karolinska Institutet Nopp 1 Nopp 2 Sensibilisering Först sedan man kommit

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt

Läs mer

Anafylaxi. Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog. Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015

Anafylaxi. Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog. Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015 Anafylaxi Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015 Sammanfattning Adrenalin im Adrenalin im Adrenalin! Allergiteamet Allergi-skalan (litet arbetsredskap

Läs mer

Barnallergisektionens stencilkommitté ansvarar för denna text. Vid frågor kontakta sektionens sekreterare.

Barnallergisektionens stencilkommitté ansvarar för denna text. Vid frågor kontakta sektionens sekreterare. Definition: Allergi är en överkänslighetsreaktion orsakad av en immunologisk mekanism. En akut allergisk reaktion är ofta IgE-medierad och kan börja med symtom av varierande svårighetsgrad och utvecklas

Läs mer

Hälsoaspekter vid boende

Hälsoaspekter vid boende Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2005:7 Barns hälsa och miljö i Östergötland LINKÖPING DECEMBER 2005 MADELEINE BORGSTEDT-RISBERG www.lio.se/fhvc Barns hälsa och miljö i Östergötland December

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Innemiljö i Förskolor

Innemiljö i Förskolor Innemiljö i Förskolor Guihong Cai Arbets- och miljöhygieniker, doktorand Inst. för Medicinska Vetenskaper, Arbets- och Miljömedicin, Uppsala Universitet Inomhusmiljöer för Barn Spendera tid 60% i bostaden

Läs mer

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande:

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: (Ifylles av klinik) Klinik (Text eller Kod): Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: Läs frågorna noga! Ibland ber vi dig att enbart ange ett alternativ, ibland är frågan ställd så att

Läs mer

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning 1(5) Policy för inomhusmiljö och allergianpassning Antagen av Kommunstyrelsen 2005-06-15 Policyns syfte Syftet med policyn är att förebygga hälsoeffekter och symtom som har samband med innemiljön och att

Läs mer

Partiklar i inomhusluft

Partiklar i inomhusluft Partiklar i inomhusluft och hälsa-en litteraturgenomgång ng Claes-Gunnar Ericsson Greta Smedje Gunilla Wieslander Arbets-och miljömedicin medicin Inledning Uppdraget från n Socialstyrelsen till Arbets-

Läs mer

Vi reder ut begreppen.

Vi reder ut begreppen. Vi reder ut begreppen. Mjölkens sammansättning är unik. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Inget annat livsmedel ger oss så mycket näring på en och samma gång.

Läs mer

Häftet sammanställt av Sivert Mässing

Häftet sammanställt av Sivert Mässing 2011-01-29 Häftet sammanställt av Sivert Mässing Foto: Sivert Mässing 1 Inledning I det här häftet har jag inledningsvis gjort en beskrivning av vad allergier är och vilka sjukdomssymptom den medför. På

Läs mer

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Avgränsningar Fokus på storleksdefinierade partiklar, t.ex. ultrafina partiklar, PM 1, PM 2,5,

Läs mer

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013!

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Den enda receptfria, anti-inflammatoriska nässprayen godkänd för att lindra besvären vid både bihåleinflammation och allergi På recept sedan

Läs mer

Dietistutredning - vid födoämnesöverkänslighet med symtom från mag-tarmkanalen

Dietistutredning - vid födoämnesöverkänslighet med symtom från mag-tarmkanalen Dietistutredning - vid födoämnesöverkänslighet med symtom från mag-tarmkanalen Johanna Åkerström, leg. Dietist Produktspecialist, Mediq Klinisk Nutrition Dietist, Allergimottagningen SU, 2007-2012 Kostanamnes

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

juni-2008 Allergi hos barn och vuxna patientinformation

juni-2008 Allergi hos barn och vuxna patientinformation juni-2008 Allergi hos barn och vuxna patientinformation Innehåll Sida Allergi hos barn och vuxna... 2 Allergiantikroppar (IgE)... 3 Symtom på allergi... 3 Astma... 3 Allergisk snuva... 3 Ögoninflammation...

Läs mer

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa

Inomhusmiljö och hälsa Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,

Läs mer

Allergi och överkänslighet mot livsmedel

Allergi och överkänslighet mot livsmedel Allergi och överkänslighet mot livsmedel Therese Sterner Astma- och Allergisjuksköterska Allergikonsult Skåne www.allergikonsultskåne.se Allergi mot livsmedel Matallergi kan ge många olika symtom, alltifrån

Läs mer

Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust

Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust Helena Sandén Specialistläkare Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 26 april 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets-

Läs mer

Enkätfrågor skolor och förskolor

Enkätfrågor skolor och förskolor Enkätfrågor skolor och förskolor Kjell Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro INOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö - Skolor 1-6 NORDISK VERSION MM 040 NA Sp1 Datum år mån dag

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

IgE - antikroppar mot allergena komponenter

IgE - antikroppar mot allergena komponenter NY NY VERSION VERSION IgE - antikroppar mot allergena komponenter 2012 2012 SACHSSKA BARNSJUKHUSET, SÖDERSJUKHUSET SACHSSKA BARNSJUKHUSET, SÖDERSJUKHUSET Innehållet i detta häfte baserar sig på författarnas

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Fukt och mögel i bostaden

Fukt och mögel i bostaden Fukt och mögel i bostaden Bo Sahlberg Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala, Uppsala Universitet Tre studier Frågeformulär (Sverige). Inflammationsmarkörer (Uppsala). Bakterier, mögel och

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Uppsala

Arbets- och miljömedicin Uppsala Rapport nr 4/2009 Arbets- och miljömedicin Uppsala Åtgärder för att minska damm och allergen i skolan - effekt på allergibesvär och miljö Utvärdering av ett försök vid Almtunaskolan, Uppsala Greta Smedje

Läs mer

LATHUND - Uppstart och uppföljning av patient som behandlas med GRAZAX (Phleum Pratense)

LATHUND - Uppstart och uppföljning av patient som behandlas med GRAZAX (Phleum Pratense) Start med GRAZAX datum: Innan besöket ska du ha hämtat ut din startförpackning med GRAZAX (30 tabl) på apoteket. Det är bra att göra det någon vecka före besöket hos oss, då apoteket inte alltid har dessa

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet.

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet. Medicinsk chock Blodcirkulationen försämras Medicinsk chock betyder att blodtrycket och blodflödet i kroppen minskar. Då får viktiga organ i kroppen syrebrist och arbetar sämre. Tillståndet är allvarligt

Läs mer

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Allergistämman, Göteborg 2012 Karel Duchén Docent, Barnallergolog. Barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping Fettsyra metabolism

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Godkänt av: Anna-Lena Bramstång Björk, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (anlbj1) Giltig till: 2016-07-01

Godkänt av: Anna-Lena Bramstång Björk, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (anlbj1) Giltig till: 2016-07-01 Bar 963 Ru Publicerat för enhet: Akutmedicinklinik; Allergimottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus; Akutmottagning Norra Version: 15 Älvsborgs Länssjukhus; Akutklinik gemensamt Innehållsansvarig: Anna-Lena

Läs mer

Finja 610 Binder. Bindemedel för lättklinkerkulor. 08-331231 Giftinformation.

Finja 610 Binder. Bindemedel för lättklinkerkulor. 08-331231 Giftinformation. 1. Namnet på produkten och företaget Produktnamn: Användningsområde: Finja 610 Binder Bindemedel för lättklinkerkulor. Leverantör: Finja Betong AB Betongvägen 1 281 93 Finja Tel.nummer: 0451-66600 Fax.nummer:

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Frågeformulär Barnet

Frågeformulär Barnet Frågeformulär Barnet år Innehåller frågor om hälsa, bostad och livsstil Var vänlig och sänd in den ifyllda enkäten i bifogat frankerat svarskuvert! Kontaktpersoner: Carl-Gustaf Bornehag Malin Larsson Staffan

Läs mer

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 När lungan är sjuk Berne Eriksson Medicinkliniken, Halmstad Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 ICD 10 10. Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) +Akuta infektioner i övre luftvägarna (J00-J06)

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2014-12-03 137 1 (7) Datum: 2014-12-03 Dnr: 2013.Ma0072 Sida: 1 (7)

Läs mer