Har allergenexponering i skol för astma och andra allergisju

Transkript

1 Har allergenexponering i skol för astma och andra allergisju SAMMANFATTNING: Skolans ansvar är att skapa en så trygg miljö som möjligt för barn som går i skolan, men denna miljö kan inte bli säker och trygg för allergiska barn om inte alla parter samarbetar: behandlande läkare måste se till att barnet har rätt medicin för att underlätta skolgång och skolarbete, samt förse barnet med en skriven behandlingsplan. Föräldrarna har ett ansvar att se till att barnet vet när mediciner ska tas, vilka som ska tas och hur. Föräldrarna ska också tillse att aktuella mediciner med skriven behandlingsplan alltid finns i barnets skolväska/ryggsäck. Skolan har ett ansvar att kunna hjälpa barn på bästa sätt i en akutsituation samt anpassa skolan så att allergiska barn kan få sin undervisning där på ett säkert sätt. Myndigheter har ett ansvar att tillse att lagar och förordningar efterlevs för att alla skolbarns miljö ska vara säker och trygg, och detta gäller även för de allergiska barnen. På så sätt kan allergiska barn garanteras en bra skolgång. Magnus Wickman professor i barnallergologi, överläkare Sachsska Barnsjukhuset och Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm. Kontaktadress: Magnus Wickman Sachsska Barnsjukhuset Södersjukhuset SE Stockholm Magnus.Wickman@ki.se magnus wickman, Karolinska Institutet, Stockholm Skolan är barnens arbetsmiljö, och därför ska de kunna gå i skolan utan att försämras i sin sjukdom. Det är faktiskt lagstadgat. Exponering för allergen i skolan går dock inte att undvika. Vi lever i ett samhälle där innehav av pälsdjur är en del av barnens vardag. Björk, gräs och gråbo/ burot blommar bland annat under en tid när barnen går i skolan och delvis under examenstider. Barnen får allergenhaltig tillagad mat i skolan eller de tar med sig mat från hemmet som innehåller allergen. Det säljs i många skolor choklad och annat godis som kan innehålla allergen. Frågan som man ställer sig är: går det att minska exponeringen för vissa allergen, vad skulle i så fall kostnaden bli och vilka hälsoekonomiska vinster skulle en sådan minskad allergenexponering ge? Hur vanligt är det med allergisjukdom i skolan? Det är delvis en fråga om definitioner. Med vida definitioner blir antalet inkluderade enormt och skolungdomar som kanske haft allergisjukdom tidigare men inte nu, kan komma att inkluderas, vilket är ganska meningslöst. Med strikta definitioner kan de med lindrig allergisjukdom komma att uteslutas, vilket inte heller är bra. Men låt oss på ganska goda grunder anta att ca 30% av alla skolbarn har en symtomgivande allergisjukdom. Kanske inte med dagliga besvär, men ändå så pass att de måste anpassa sin vardag på något sätt för att inte bli sämre i sin sjukdom. Ett ganska stort antal av dessa barn har flera allergisjukdomar samtidigt och det är just dessa som ofta reagerar på allergen, förutom dem med pollenutlösta ögon- och näsbesvär. I skolmiljö kan man räkna med att ca 15% har allergisk snuva/ögonbesvär, ca 12% har eksem och knappt 10 % har astma. Cirka 15% reagerar allergiskt på pollen, ca 8% på pälsdjur och 6% på födoämnen. Av dem som har allergisnuva, astma eller eksem kan man förvänta sig att minst 50% har en bakomliggande allergisk sensibilisering. Löser man ekvationen med att försöka få fram hur många som riskerar att försämras av en allergenhaltig skolmiljö så stannar andelen vid ca 15 %, det vill säga vart 6:e skolbarn. Ett flertal av dessa skolbarn kan komma att påverkas kroppsligt om de utsätts för symtomgivande allergen. För många barn med svårare allergi är den psykiska belastningen avsevärd då de ofta tänker: «när kommer jag bli sjuk av ett allergen som jag ofrivilligt utsätts för?» % av dem som har en allergisjukdom har en svår sådan, som verkligen påverkar det dagliga livet. I skolmiljö skulle detta innebära ca 1 2 barn på 100 elever. Det är för dessa barn som skolan absolut måsta hålla en sådan standard att en försämring av sjukdomen inte riskeras, men är det möjligt? Allergen i skolmiljö De mest betydelsefulla allergen som kan uppmätas i skolmiljö är enligt mitt synsätt allergen från pälsdjur, följt av allergen från födoämnen och därefter pollen. Kvalster-/midd-allergen kan finnas i små mängder i skolmiljö, men bör inte vålla några hälsobekymmer. Allergi mot mögel- /mugsopp-sporer är ganska ovanligt i Skandinavien och mögelsporer kan hittas i damm i skolmiljö. Dessa sporer har inget med innemiljön att göra utan är mögelsporer som kommer utifrån under sommarhalvåret. 8 allergi i prakxsis 3/2009

2 miljön någon betydelse kdomar? Ett av sex skolbarn i Sverige riskerar att få sin allergi eller astma försämrad av en allergenhaltig skolmiljö. foto: Pälsdjursallergen Allergen från pälsdjur kommer från djurens talg- och svettkörtlar samt från saliv, urin och avföring. Partiklarna är mycket små och kan hålla sig svävande i timmar. Partiklarna är även «klibbiga» och fastnar därför i kläder och hår, vilket innebär att de transporteras till miljöer där djur inte normalt vistas (läs: skolmiljö). Allergenen sitter ofta fästade på djurets mjäll som sedan pulvriseras. Jämför man storleken på de partiklar som bär djurallergen med pollen, så är det som att jämföra dimma med grus. Talet om luftburet allergen vad gäller allergen från pälsdjur blir då ganska förståeligt. Huruvida djuren är kort- eller långhåriga spelar ingen roll i sammanhanget. I undersökningar som vi företagit har vi kunnat konstatera att (1): 1. Om många i klassen har pälsdjur i hemmet så ökar allergenhalten av dessa pälsdjur i skolmiljö. 2. Allergenhalterna blir då så höga att exponeringen för pälsdjursallergen under en skoldag på 5 timmar motsvarar allergenexponeringen under 1 timme i ett hem där pälsdjur vistas. 3. I klasser där många har pälsdjur är halterna av allergen i icke djurägares hem högre än i motsvarande hem om få har pälsdjur i klassen. 4. Det spelar ingen roll var den pälsdjursallergiska eleven sitter i klassrummet allergenhalterna är lika höga överallt i klassrummet. 5. Om många rider i klassen uppmäts högre halter av hästallergen i klassrummet jämfört med om få rider närhet till stall har i detta sammanhang ingen betydelse (opublicerade data). Födoämnesallergen I skolan är det framför allt mjölk, ägg och mjöl från cerealier som är basfödoämnen och som av misstag serveras/ges till allergiska barn. Den kliniska betydelsen av sojaallergi har nog överskattats. Flertalet av dem som är allergiska mot jordnötter/ peanötter är sensibiliserade mot soja utan att få symtom då de äter mat innehållande soja. Allergi mot lupin har uppmärksammats i Europa men är ovanligt. Lupin är en baljväxt och mjöl från lupin kan blandas in i vanligt mjöl. Fiskallergi är mycket ovanligt i befolkningen, bland barn förekommer fiskallergi i mindre än 1% och bara hälften av dem som är sensibiliserade mot fisk anser sig inte heller tåla fisk. Övriga allergen som födoämnen som vållar besvär är allergen från trädnötter, jordnötter/peanötter och olika fröer, bland annat sesam. Medan allergi mot mjölk, ägg och ceraliemjöl inte verkar ha ökat, så ser det ut som om allergi mot olika nötter (träd- och jordnötter/ peanötter) verkar ha ökat. Möjligen beror detta helt enkelt på att vi idag exponeras på ett helt annats sätt för nya nötter jämfört med tidigare. Från Livsmedelsverket i Sverige ges en klar rekommendation till landets alla kommuner att mat som serveras i skolor och förskolor ska vara fri från alla slags nötter och frön. Det är mer sällan som nötter och jordnötter förekommer i föda utan att det är känt. Accidentella intag av ett allergiframkallande födoämne sker inte sällan i skolmiljö. I Sverige där mat serveras genom skolans försorg beror det ofta på förväxlingar. Ett barn som ska ha en viss diet kan av misstag få ett annat barns mat. Ett stort antal födoämnen kan ge upphov till allergiska reaktioner, men de allergen som oftast kan ge upphov till svåra reaktioner är i nämnd ordning trädnötter/jordnötter (peanötter), mjölk och ägg. Födoämnen ger framför allt upphov till allergiska symtom vid förtäring, men det förekommer att enskilda och mycket allergiska individer även reagerar på luftburet allergen. Många som tror att de reagerar på luftburet födoämnesallergen kan dock ha blivit så pass skrämda (ofta av sjukvården), att de tror sig reagera på luftburet allergen också. Pollen Det finns bra belägg för att hösnuva för de allra flesta inte bara är «lite besvär med rinnande, kliande och täppt näsa» ögonbesvären kan vara uttalade och livskvaliteten kan påverkas. Från vår till och med tidig höst blommar de träd och växter vars pollen bärs med vinden. För den som «bara» reagerar mot björk och med björk korsreagerande lövträd varar allergisäsongen några månader, men infaller dessvärre under examenstid. För den som allergi i prakxsis 3/2009 9

3 Skolbarn med födoämnesallergi har en generellt sämre hälsorelaterad livskvalitet jämfört med andra astmasjuka eller i övrigt allergiska barn. Det beror mycket på en ständig oro hos såväl barnet som dess föräldrar för att det ska komma i kontakt med något i skolmiljön som ger en svår reaktion. foto: björn olsson / scanpix är allergisk mot såväl lövträd, gräs som gråbo/burot är allergisäsongen upp emot ett halvt år. Pollen är förvisso ett utomhusallergen men transporteras effektivt in i lokaler där mycket människor går ut och in och där fönster öppnas. Det enda som verkligen minskar allergenexponering inomhus för pollen är om byggnaden är försedd med ett effektivt ventilationssystem som kan filtrera bort pollenkorn på inluftssidan, så att inte fönster behöver öppnas för att tillgodose tillförsel av frisk luft. Om en sådan exponeringsminskning leder till förbättrad hälsa under pollensäsong är inte studerat vad jag vet. Att ta in påskris utan att de har blommande hängen och som inte sätts i vatten utgör inte någon som helst risk. Det är en myt. Kvalster/midd och mögel/muggsopp Allergen från kvalster/midd och mögel/mugsopp kommer framför allt från kvalstrens/middens avföring samt luftburna sporer från mögel/mugsopp. Avföringen från kvalster/midd liksom sporer från mögel/mugsopp har ungefär samma storlek som pollen och håller sig därför svävande under en begränsad tid. Kvalster/midd trivs bäst i sängmadrasser och har inget med ostädade och dammiga lokaler att göra trots namnet (dammkvalster/stövmidder). Kvalster/midd behöver hög luftfuktighet för att kunna överleva och föröka sig, det finns bäst i sängmiljön och inte i skolan. För sporer från mögel/ mugsopp gäller samma som för pollen: de förekommer under sommarhalvåret. Sporhalter i luften av olika mögel- /muggsopparter är betydligt lägre i Skandinavien jämfört med en del mycket fuktigare områden i världen och är inte ett befolkningsproblem hos oss. Allergi mot mögel/mugsopp ses framför allt hos den som är multiallergisk. Sådan allergi har som tidigare nämnts inget med inomhusmiljön att göra. Allergisjukdom och allergenexponering i skolmiljö Pälsdjur Allergi mot pälsdjur uttrycker sig oftast i form av astma kombinerat med näs- och ögonbesvär. Dessa varar året runt och kan ge upphov till påverkan på lungfunktion och kronisk nästäppa. Hur en symtomgivande pälsdjursallergi påverkas av skolmiljö är förhållandevis lite utforskat. Emellertid gjorde vi för en del år sedan en skolstudie där kattallergiska skolbarn med astma studerades. Det visade sig att om de kattallergiska barnen med astma gick i en klass med relativt sett många klasskamrater som hade katt hemma så löpte de en 9 gånger högre risk att få en påverkan i nedre luftvägarna i form av sämre PEF, mer symtom eller mer behov av beta-2 stimulerare jämfört med motsvarande barn som gick i en klass med förhållandevis få som hade katt (2). Vi har också visat att även om inte den generella livskvaliteten påverkas av att vara pälsdjursallergisk så innebär allergin en ökad risk för segregation i skolmiljön med svårigheter att fullt ut kunna delta i skolans aktiviteter, samt att inte kunna följa med skolkamrater till hem där det finns pälsdjur (3). I kliniken träffar vi på skolbarn som har en så svår pälsdjursallergi vid indirekt kontakt med pälsdjur, det vill säga allergenkontakt i skolan, att de måste startas upp med specifik immunoterapi mot pälsdjur eller att de till och med behöver anti-ige-terapi för att klara skolan. Vad gäller specifik immunoterapi, är det inte bara den medicinska indikationen som blir avgörande, utan även om det föreligger en social sådan. Barn som är sensibiliserade mot pälsdjur och som uppger att de mår bättre i helgen eller i början av veckan, liksom under lov försämras sannolikt av den ofrivilliga exponering de utsätts för under skolveckan bra fråga att ställa vid patientkontakt! Födoämnesallergen Vid allergi mot födoämnen kan i stort sett vilka symtom som helst uppstå med ett eller flera organ involverade. Ju snabbare reaktionen kommer och ju fler organ som involveras, desto allvarligare blir sjukdomsbilden i slutänden. Påverkan på andning, cirkulation eller medvetandegrad ska ses som ytterst allvarliga tecken. Snabbt påkommande magkramp verkar vara ett olycksbådande tidigt symtom. Ett rejält förhöjt IgE (>100 ku/l) mot ett visst födoämne säger inget om att reaktionen ska bli kraftig, bara att sannolikheten är stor att individen kommer att reagera. Det ska emellertid mycket till för att ett barn ska dö i anafylaxi p.g.a. en ogynnsam reaktion mot födoämnen. Oftast behövs det flera faktorer samtidigt såsom uttalad födoämnesallergi, bakomliggande otillräckligt behandlad astma, ansträngning eller pågående infektion samt ett förhållandevis stort intag av det 10 allergi i prakxsis 3/2009

4 symtomgivande allergenet (3 4 trädnötter/jord- peanötter). De skolungdomar som dött av en födoämnesallergi är framförallt tonåringar. Barn som haft upprepade reaktioner på ett och samma födoämne och som reagerat lika varje gång, där är sannolikheten förhållandevis stor att reaktionssättet blir detsamma framöver vid förnyad reaktion. Ett barn som reagerar första gången på ett födoämne med lindriga symtom, kan dock komma att reagera svårare vid nästa kontakt. Detta är dock lite studerat. Skolbarn med födoämnesallergi har en generellt sämre hälsorelaterad livskvalitet jämfört med andra astmasjuka eller i övrigt allergiska barn (4). Det finns en ständig oro hos såväl barnet som dess föräldrar att det ska komma i kontakt med något i skolmiljö som gör att det kommer att få en svår reaktion. Delvis underblåses denna rädsla av professionen, då vi tar det «säkra för det osäkra» och talar om allt vad som barnet ska undvika, ofta Det är föräldrarnas ansvar att se till så att barnet förvarar sina mediciner i skolväskan, med en skriven instruktion från barnets läkare hur medicinerna ska tas. Ett minimikrav på skolans personal är att de exakt vet hur de ska agera vid akut livshotande allergi. foto: ane heiberg baserat på ett testresultat. Situationen blir inte bättre av att det i media av och till förekommer skräckreportage om födoämnesallergi. Men hur stor är risken? Vad jag vet så har vi i Sverige inte haft ett enda dödsfall p.g.a. av reaktion mot födoämnen under de senaste två åren. Barn ska självklart inte behöva dö av ett födoämne, men vi kan å andra sidan inte skapa ett samhälle där risken att reagera på ett födoämne utanför hemmamiljön är lika med noll. Det är en bra vision, men det är inte praktiskt möjligt. Det är viktigt att barn med födoämnesallergi integreras i skolmiljön, och att denna miljö görs så säker som det är möjligt inom rimliga gränser. Föräldrar låter sina barn få ta vissa risker, som att t.ex. cykla till skolan. Att därför arbeta för att uppnå riskfrihet kan skada mer än det gör nytta. Någon terapi annat än att undvika det allergiframkallande födoämnet har vi inte till dessa skolungdomar. Pollen För väldigt många med pollenallergi är det en dosfråga, om de förutom besvär från övre luftvägarna även ska få besvär från de nedre. Vi vet ju att de med pollenallergi, i samband med pollensäsong och fysisk ansträngning, kan få hosta eller astma. Vid munandning dras allergenet rätt ned i lungorna utan att filtreras genom näsan, d.v.s. en större dos når bronkerna. Ett fåtal blir försämrade i sitt eksem under pollensäsongen. De som blir försämrade i sitt eksem kan även ha en bakomliggande allergi mot mögelsporer. Som redan nämnts ger en pollenallergi upphov till en inflammation som förutom de klassiska symtomen på allergisnuva, även kan ge upphov till uttalad trötthet och påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten. Vad kan den enskilde göra, skolan/ skolhälsovården, sjukvårdens ansvar och myndigheter? Enligt svensk lagstiftning är det rektor som har det yttersta ansvaret för att skapa en trygg och säker miljö för skolbarnen. Tillsynsmyndigheten varierar kanske mellan Sverige och Norge, men i Sverige har kommunernas miljöförvaltningar ett stort ansvar vad gäller den mat som serveras och innemiljön i skolan. Även om nu rektor har detta ansvar så måste varje nivå vara klar över sitt ansvar och sin skyldighet vad gäller den allergiska eleven och dess föräldrar, det gäller såväl skolhälsovården och skolan samt myndigheter. Barnet och dess föräldrar: Barnen ska vara välmedicinerade redan hemifrån det är föräldrarnas ansvar. Så fort barnet kommer upp i en ålder av 7 9 år bör det kunna ta sina mediciner själv i samband med olika situationer som kan uppstå. Det är inte rimligt att tro, även om det är önskvärt, att det alltid finns allergi- och medicineringstränad personal inom räckhåll. Det säkraste är att barnet förvarar sina mediciner i skolväskan/skolryggsäcken med en skriven instruktion hur medicinerna ska tas. Finns medicinerna alltid i barnets väska/ryggsäck, vet alla var den finns och behöver inte springa omkring och leta. Föräldrarnas ansvar är att se till att medicinen verkligen finns där, att medicinen byts ut när utgångsdatum har passerats och att den skrivna behandlingsplanen är uppdaterad. Föräldrarna har också ett ansvar att se till, att om nödvändigt, personal inom skolan kan hantera barnets mediciner i en akut situation. Hos oss på Sachsska får barn som behöver adrenalin på grund av en födoämnesallergi lära sig att injicera sig med aktiv substans med adrenalin när de nått en ålder av 7 9 år. Vi använder oss av Anapen då det är mindre risk att injektionen ges på ett felaktigt sätt. Barnet ska ALL- TID ha med sig två sprutor om en av dem skulle klicka eller om två injektioner behövs. Barn som är födoämnesallergiska och som samtidigt har astma ska ALLTID ha med sig luftrörsvidgande medicin i inhalationsform att ta i samband med reaktion. Två doser ska tas direkt och ytterligare två vid symtom på astma. Ett viktigt ansvar som åligger föräldrarna, enligt mitt sätt att se det, är att vara positiva till att informera föräldrar till barnets klasskamrater om barnets sjukdom, dess svårighetsgrad och vad som bör undvikas för att barnet ska klara skolan på ett acceptabelt sätt. För att undvika missförstånd är det bra om föräldrarna har diskuterat detta med behandlande läkare på förhand och kommit överens med denne om vad som ska sägas. allergi i prakxsis 3/

5 Skolan Jag skulle önska att det fanns tid att i samband med träning av Hjärt- Lungräddning etc som skolpersonal regelbundet genomgår, de också ska instrueras i hur en adrenalin autoinjector fungerar och få träna med attrapp. Som det är nu finns ingen träning inlagd alls i svenska skolor vad gäller detta. Skolbarn kan ha en rad olika kroniska sjukdomar som kan innebära ett visst merarbete för skolpersonal. Det är därför för mycket begärt att skolpersonal ska ha specialträning i allergisjukdomar förutom att personalen inom skolhälsovården ska ha det. Men även inom skolhälsovården finns det brister i kunskaperna om hur akut livshotande allergi ska behandlas i alla fall i Sverige. Ett minimikrav är att skolans personal exakt vet hur de ska agera om någon elev börjar reagera. Skrivna instruktioner från barnets läkare om hur barnet ska behandlas i olika situationer ska därför föreligga som kopia även på skolan, och ALLTID i barnets skolväska/ryggsäck. Skolan måste även se till att aktiviteter anpassas så att barn med astma och andra allergisjukdomar kan medverka. Skolan bör tillse att pälsdjur inte vistas inom skolbyggnaden. I Sverige förekommer dock skolor med inriktning mot djurskötsel. Det går inte att kräva att dessa ska vara djurfria bara för att de ligger nära allergibarns bostäder. Här måste föräldrarna inse att det inte är lämpligt att barnet går i en sådan skola om det är pälsdjursallergiskt. Olika metoder har försökts för att nedbringa allergenhalter från pälsdjursallergen i skolmiljö. Svårigheten ligger i att nytillskottet av allergen är så pass stort, genom transporten av pälsdjursallergen i kläder och från djurägare, att utökad städning inte förslår. Andra metoder måste till. Under de senaste åren har enstaka barns mycket svåra pälsdjursallergi lett till att olika metoder prövats för att minska nivåerna av pälsdjursallergen. I Dalarna ordnade man i en skola med egen igång i ett klassrum, egen ventilation och «skolkostymer» som tvättades genom skolans försorg. Med hjälp av dessa metoder gick allergennivåerna från pälsdjur ned till ett minimum, det vill säga knappt detekterbart. Nyligen har man i Skåne, i Södra Sverige, på försök gjort ungefär samma sak dock endast med införandet av «skolkostym». Även här gick allergen nivåerna ned, och i bägge dessa fall minskade skolfrånvaron för ett par mycket allergiska elever. I en vetenskaplig studie har man testat införandet av skolkostym som tvättas genom skolans försorg, jämfört med andra metoder. Det enda som hjälpte signifikant var «skolkostym» (5). Denna metod medför ökade kostnader och det skulle behövas en hälsoekonomisk studie för att på allvar diskutera denna metods möjligheter. Dock är det bra att veta att den hittills enda metoden som verkligen minskar allergen från pälsdjur i skolmiljö är införandet av en skolkostym, under förutsättning att denna stannar i skolan, det vill säga tvättas genom skolans försorg. På så vis stryps tillförseln av allergen. Om det inte är möjligt med andra behandlingsmetoder är detta en väg att pröva. Skolbarn som inte svarar på lokalbehandling bör erbjudas specifik immunoterapi. Uttalad trötthet där konventionell medicinering inte hjälper är också indikation för immunoterapi. Under pollentid kan skolungdomar som är pollenallergiska ha svårt att delta i fysiska aktiviteter utomhus. De bör då ges möjlighet till annan fysisk träning istället för ingen alls, så som det ofta blir. Efter vad jag hört är det i Norge ordnat så att pollenallergiska elever får extra tid till sitt förfogande på större prov under pollensäsong. Något sådant har vi inte i Sverige. Sjukvården Vårt ansvar är att se till att barnet har de mediciner som behövs och att barn och föräldrar är införstådda med hur medicinerna ska tas i olika situationer som kan uppstå. En skriven behandlingsplan behövs därför. Den ska innehålla barnets namn och gärna ett foto på barnet, så att det är lättare att hitta i en akutsituation. Planen ska innehålla vad barnet reagerar på och vilka mediciner som skall tas vid uppkomst av olika symtom. Det är en modifierad version, efter modell från Kopparbergs läns landsting i Sverige/Jan Svedmyr, som vi använder oss av till alla barn som får förskrivet adrenalin med autoinjector (fig 1). Planen ska också innehålla information om aktuella telefonnummer till målsman så att dessa går att nå. Ett flertal barn står på någon form av eliminationsdiet p.g.a. misstänkt födoämnesallergi. Jag anser att skolbarn som behöver sådan diet ska ha intyg från behandlande läkare. Många barn sätts felaktigt på eliminationsdiet p.g.a. ett positivt allergitest. En mamma till en patient berättade nyligen att i samma stund som hennes son sitter och äter Nutella, ringer läkaren hem till dem och säger: «på grundval att ett allergitest med höga värden mot bland annat hasselnöt, så ska han inte mer äta nötter». Dessa barn hanteras ofta felaktigt av sjukvården. Det är vanligt att vid samtidig allergi mot björk, IgE nivåer mot nötter är förhöjda. Vid provokation tål ca 50% av dessa barn nötter och de som samtidigt är björkallergiska kan få symtom från mun och svalg, om de överhuvudtaget får besvär alls. Ofta behöver dessa barn, om de inte ätit nötter på flera år, genomgå kostprovokation. Myndigheter Det är väl reglerat och lagstadgat vad som gäller för skolan ifråga om barns trygghet och säkerhet, vad som är rektorns ansvar och vem som har tillsynsansvar. Kunde jag få tillstånd att kräva något ytterligare, så är det att som nämnts ovan, att instruktion och träning hur en autoinjector med adrenalin används, görs obligatorisk för skolan personal i samband med annan medicinsk träning. Slutsatser Det krävs ett samarbete mellan olika parter för att allergisjuka barns arbetsmiljö, det vill säga skolan, ska vara säker och trygg. Dessa parter som består av behandlande läkare, barnet och dess föräldrar, skolan och i detta fall rektor samt våra tillsynsmyndigheter har alla sitt ansvar för att skapa denna trygga miljö så att allergiska barn ska kunna garanteras en bra skolgång. Referenser: 1. Almqvist C, Egmar AC, Hedrén M, Larsson P, Malmberg P and Wickman M. School as a risk environment for children allergic to cats and a site for transfer of cat allergen to homes. J Allergy Clin Immunol 1999; 103: Almqvist C, Wickman M, Perfetti L, Berglind N, Renström A, Hedrén M, Hedlin G, Larsson K, Malmberg P. Worsening of asthma in children allergic to cats, after indirect exposure to cat at school. Am J Resp Crit Care Med 2001; 163: Egmar AC. Katten också! Exponering för pälsdjur och dess konsekvenser för pälsdjursallergiska barn, Medicinsk avhandling, Karolinska Institutet Östblom E, Egmar AC, Gardulf A, Lilja G, Wickman M. The impact of food hypersensitivity reported in 9-year-old children by their parents on healthrelated quality of life. Allergy. 2008; 63: Karlsson AS, Andersson B, Renström A, Svedmyr J, Larsson K, Borres MP. Airborne cat allergen reduction in classrooms that use special school clothing or ban pet ownership. J Allergy Clin Immunol. 2004; 13: allergi i prakxsis 3/2009

6 Åtgärder vid akut allergisk reaktion Ordination till patient/familj för att också kunna uppvisa på förskola/skola NAMN:... PERSONNUMMER:... ALLERGIFRAMKALLANDE ÄMNEN: TELEFONNUMMER TILL VÅRDNADSHAVARE: 1... NUMMER/NAMN 2... NUMMER/NAMN Lindrig reaktion: Symtom Begränsat hudutslag med klåda (nässelutslag) Allergiska ögon- och näsbesvär Åtgärd: Ge antihistamin i form av:... mängd:... Ha barnet under observation under ett par timmar Kontakta alltid sjukvården om symtomen inte släpper på behandlingen Kraftig reaktion: Är oftast en reaktion från flera organ samtidigt. Kan börja med lindriga symtom, som snabbt kan förvärras. Symtom Nässelutslag, kraftig rodnad eller svår klåda över stora delar av kroppen Tilltagande svullnadskänsla i mun eller svalg med svårigheter att tala eller heshet Påtagliga andningsbesvär: hosta, astma eller andra andningssvårigheter Tilltagande magsmärtor och/eller kräkningar Kallsvett, blekhet Oro, ångest, tilltagande trötthet, medvetslöshet Åtgärder i ordningsföljd 1. Ge 1 Adrenalinspruta. TVEKA ALDRIG! Kan upprepas efter 10 min 2. Har barnet astmamedicin, ge... 2 inhalationer. Kan upprepas efter 10 min 3. Ring efter ambulans (Nummer 112) 4. Skapa ro 5. Ge antihistamin i form av:... mängd:... Kortison är inte livräddande och därför inte viktigt initialt Svullnad och klåda i mun och svalg Svullna läppar eller ögonlock Stockholm Datum: Läkare Xnnnn Ynnnnn Sjuksköterska Zzzzzz Åååååå Barnallergiottagningen Sachsska barnsjukhuset 08/ vx figur 1. En skriven behandlingsplan ska alla barn ha som behöver en adrenalinautoinjector. Planen ska innehålla vad barnet reagerar på och vilka mediciner som skall tas vid uppkomst av olika symtom. När läkaren skrivit planen gås den igenom av ansvarig sköterska för att framför allt diskutera de olika symtom som kan ingå med syfte att föräldrarna ska känna igen dem. Skrivna instruktioner från barnets läkare om hur barnet ska behandlas i olika situationer ska föreligga som kopia på förskolan eller skolan. Så här gör vi på Sachsska Barnsjukhuset om barnet får utskrivet adrenalin. Vi skriver direkt in i mallen i vårt journalbearbetningsprogram, så att allt kommer snyggt in. Patientens namn, födelsedatum och läkarens, samt sköterskand namn kommer upp direkt. Vilka födoämnen som ger besvär och vilka mediciner som ska tas skriver läkaren in i mallen. Dokumentet sparas och skrivs ut. Innehållet och förklaringar gås igenom delvis av läkaren, men framför allt av ansvarig sköterska, som också undertecknar. Modifierad version efter modell från Kopparbergs läns landsting i Sverige/Jan Svedmyr. allergi i prakxsis 3/