Digital delaktighet. Virtuella fokusgrupper med barn och ungdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Digital delaktighet. Virtuella fokusgrupper med barn och ungdomar"

Transkript

1 Digital delaktighet Virtuella fokusgrupper med barn och ungdomar

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2006 Författare: Henrik Ingrids Formgivning: Svensk Information Illustration omslag: Johnny Dyrander Omslagsfoto: Stock Exchange Upplaga: 300 ex Tryck: Sjuhäradsbygdens tryckeri, 2006 ISBN: URN:NBN: se-hi Best nr: Publikationen kan beställas på telefon eller hämtas som ett pdf-dokument på HIs webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Digital delaktighet Virtuella fokusgrupper med barn och ungdomar Henrik Ingrids Hjälpmedelsinstitutet

4 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 1. Barn som brukare 6 2. Dator- och webbaserade undersökningsmetoder Kvantitativa metoder enkätundersökningar och enkätverktyg Virtuella fokusgrupper kvalitativa undersökningar över nätet Virtuella fokusgrupper med döva ungdomar och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter Diskussioner med ungdomarna Resultat av försök med virtuella fokusgrupper 37 Referenser 46 Bilagor Bilaga 1: Introduktionsbrev till teckenspråkiga elever, föräldrar och lärare 48 Bilaga 2: Introduktionsbrev till ungdomar med läs- och skrivsvårigheter, föräldrar och lärare 49 Bilaga 3: Diskussionsguide (TEMO) 50 Bilaga 4: TEMOs rapport 56 2

5 Förord Barn och ungdomar lever i en digital nutid med chatt, webb och mobiltelefoner. Unga personer är också blivande konsumenter av framtidens IT-produkter och e-tjänster. För barn med funktionshinder är IT-baserade hjälpmedel dessutom ofta av stor, ibland avgörande betydelse för ett gott liv. Vad tycker unga IT-användare? Vi behöver veta mer om barns och ungdomars egna upplevelser och önskemål. IT erbjuder samtidigt lovande metoder för att samla kunskap om unga konsumenters synpunkter och erfarenheter. Denna rapport handlar om hur ungdomar med funktionshinder kan komma till tals med stöd av webbaserade metoder. Arbetet har genomförts inom ramen för projektet Bättre tillsammans. Målet för projektet är bland annat att utveckla kunskap om hur barns och ungdomars delaktighet vid utveckling och försörjning av IT kan stärkas och hur synpunkter och önskemål kan tydliggöras och tas tillvara. Arbetet har planerats och genomförts av författaren, Henrik Ingrids. Vi vill rikta ett särskilt tack till de medverkande ungdomarna, till Hans Persson vid Institutet för Human Teknologi i Bollnäs, till Christian Wåhlin vid företaget Mind Space, till Peter Blid vid TEMO samt till all personal vid Specialskolemyndigheten vi varit i kontakt med. Utan dessa personers hjälp hade projektet inte kunnat genomföras. Vällingby i januari 2006 Margita Lundman Programchef 3

6 Sammanfattning Projektet Bättre tillsammans har som syfte att stärka funktionshindrade användares inflytande inom IT-området. Målet är att förbättra förutsättningarna för användarnas medverkan och att finna former för hur användarnas synpunkter och önskemål kan tydliggöras och tas tillvara. Med utgångspunkt i bland annat FNs konvention om Barnets rättigheter har barns och ungdomars medverkan särskilt uppmärksammats inom projektet. Vårt arbete inriktat mot barn och ungdomar har av flera skäl koncentrerats kring dator- och webbaserade undersökningsmetoder. Ett av dem är att tidigare undersökningar inom projektet har visat att datorer och Internet intresserar många barn och ungdomar. Ett annat skäl är att dator- och webbaserade undersökningsverktyg är möjliga att anpassa till många olika typer av funktionshinder. Vi har inom projektet studerat hur webbenkäter, det vill säga enkäter som distribueras via Internet, kan rymma frågor ställda i både text, tal och bild. Man behöver därmed inte läsa och skriva för att kunna besvara en enkät. Teckenspråkiga personer kan se filmklipp med frågor ställda på teckenspråk, personer med läs- och skrivsvårigheter kan lyssna på frågorna. Ett annat exempel på en webbaserad metod är fokusgrupper över Internet, där deltagarna möts och samtalar i virtuella rum istället för i fysiska sådana. Båda dessa metoder redogörs närmare för i rapporten. Ett tredje skäl är att undersökningar genom dessa metoder är relativt billiga och smidiga att genomföra. Vår förhoppning är att metodernas användbarhet därmed ökar. Med detta i åtanke har vårt arbete i första hand utgått från de dator- och webbaserade metoder som idag finns på marknaden och som erbjuds av undersökningsföretag. Många av de produkter och tjänster vi använder oss av är därmed inte särskilt framtagna just för funktionshindrade personer. Delvis ligger ekonomiska skäl bakom denna prioritering men vi ser också ett värde i att uppmärksamma undersökningsföretag på hur funktionshindrade personer kan beredas möjlighet att delta i deras undersökningar, med deras metoder och undersökningsverktyg. Aktörer från både näringsliv och offentlig sektor beställer undersökningar genom undersökningsföretagen. Det är viktigt att funktionshindrade personer kan få möjlighet att ta del av dessa sammanhang, att komma till tals genom dessa kanaler och finnas med i de beslutsunderlag som resultaten av undersökningarna utgör. Webbenkäter kan anpassas på olika sätt och vi redogör i rapporten för hur några olika företag och organisationer med sådana erfarenheter löser denna uppgift. Vi visar exempelvis hur Specialskolemyndigheten har teckenspråksanpassat enkäter för sina elever. 4

7 Vi har inom projektet också genomfört försök med vad vi kallar virtuella fokusgrupper. Syftet har varit att undersöka hur metoden fungerar, vad som inte fungerar och i vilka sammanhang den kan användas. Vi har därför låtit ungdomar från olika delar av landet träffas över Internet och via ett videokonferenssystem samtala med varandra om datorer och Internet. Diskussionerna har förts av teckenspråkiga deltagare och deltagare med läsoch skrivsvårigheter, det vill säga två grupper vilka man kan förmoda hellre uttrycker sig i tal eller teckenspråk än i text. Försöken har genomförts i samarbete med undersökningsföretaget TEMO som också jämfört resultat från dessa virtuella fokusgrupper med de många traditionella fokusgrupper som företaget genomfört med liknande syften, frågeställningar och målgrupper. Vårt försök pekar på både möjligheter och svårigheter. Positivt är att alla ungdomarna som deltog tyckte att formen innebar ett givande och kul sätt att mötas. Mer negativt är att tekniken också medför vissa begränsningar. Kvaliteten i videokonferenssystemet tycks åtminstone delvis påverka vilken karaktär samtalen får. För att säkerställa alla deltagares möjlighet att komma till tal och att höras, kom våra egna försök att innehålla mycket styrda och strukturerade samtal. Det finns en positiv aspekt av detta båda diskussionerna genererade ett ganska omfattande material då deltagarna var tydligt fokuserade på uppgiften och fick utrymme att också dela med sig av sina tankar och erfarenheter. Mindre positivt var att det virtuella mötet till viss del hämmade spontaniteten. De styrda diskussionerna innebar att deltagarna mer sällan introducerade egna ämnen och infallsvinklar. Möjligheterna till detta är en av fokusgruppens viktigaste poänger och är en av anledningarna till att metoden ofta används vid problemområden som är nya och obekanta för frågeställaren. I takt med att videokonferenssystemens ljud- och bildkvalitet förbättras, kommer metodens möjligheter med största säkerhet att öka. Men även med den tekniska kapaciteten i vårt försök har virtuella fokusgrupper sina poänger. Inte minst är det ett smidigt sätt att låta barn och ungdomar komma till tals. Det är lättare för deltagare att förflytta sig till ett virtuellt rum än till ett fysiskt. Och även om de spontana diskussionerna försvinner genererar metoden trots allt ett omfattande material då samtalsledaren har möjlighet att följa upp sina frågor och deltagarna har möjlighet att ge detaljerade och utförliga svar. Dator- och webbaserade metoder används i allt högre utsträckning av undersökningsföretag och det finns all anledning att tro att denna utveckling kommer att fortsätta. Det finns också anledning att tro att den här utvecklingen är positiv för många funktionshindrade personer eftersom undersökningar baserade på dessa metoder relativt enkelt kan göras tillgängliga för dem. 5

8 1. Barn som brukare Inledning Projektet Bättre tillsammans har som syfte att stärka funktionshindrade användares inflytande inom IT-området. Målet är att förbättra förutsättningarna för användarnas medverkan och att finna former för hur användarnas synpunkter och önskemål kan tydliggöras och tas tillvara. Projektet har ägnat särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomars medverkan och delaktighet vad gäller utveckling och tillhandahållande av IT-produkter och tjänster. Ett formellt argument och en utgångspunkt i detta arbete är FNs konvention om Barnets rättigheter där artikel nummer 12 anger att: Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Mer konkret har vi i inom projektet genomfört gruppdiskussioner med synskadade barn om deras syn på och användning av IT-hjälpmedel 1. Projektet har vidare svarat för en enkätundersökning bland landets barnhjälpmedelskonsulenter om barn och ungdomars medverkan i de besluts- och arbetsprocesser som föregår tillhandahållandet av IT-hjälpmedel 2. Projektet rymmer också ett examensarbete som fördjupat sig i metoder för barns medverkan 3, samt en introduktionsskrift till samtals- och frågetekniker vid barnintervjuer 4. Barn och ungdomars medverkan har därmed berörts ur många olika perspektiv. Några av rapporterna, som till exempel enkätundersökningen bland hjälpmedelskonsulenterna, frågar efter hur personal i daglig hjälpmedelsverksamhet arbetar med barns medverkan. Andra rapporter, som till exempel introduktionen till barnintervjuer, tar på ett mer teoretiskt plan upp förutsättningar för barns medverkan 5. I den här rapporten koncentreras vårt intresse på dator- och webbaserade undersökningar, metoder och verktyg. Vi redogör först och främst för våra egna försök med vad vi kallar virtuella fokusgrupper det vill säga gruppdiskussioner där deltagarna möts på Internet med hjälp av ett videokonferenssystem. 1 Ranemo, C. (2005). Synskadade barn talar om hjälpmedel. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet och Handu 2 Westerlund, I. & Ranemo, C. (2005). Barn och ungdomars delaktighet vid tillhandahållande av IThjälpmedel En enkätundersökning till hjälpmedelskonsulenter. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet och Handu 3 Linered, I. (2005). Användarcentrerade metoder vid utveckling av IT-produkter för hörselskadade barn. 4 Ingrids, H. (2005). Tala med barn En introduktion. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet 5 Samtliga rapporter och examensarbeten finns tillgängliga på projektets webbplats, 6

9 Vi redovisar också andra aktörers arbeten med dator- och webbaserade metoder, framförallt olika typer av anpassade webbenkäter. Dessa avsnitt bygger på intervjuer med i första hand undersökningsföretag, myndigheter och IT-konsulter som arbetat med dator- och webbaserade undersökningar bland funktionshindrade personer. Rapporten diskuterar både fördelar, nackdelar och förutsättningar för metoderna i termer av användningsområden, möjligheter och begräsningar. Vår förhoppning är emellertid också att redogörelsen skall vara till nytta för den som själv har behov av att söka efter funktionshindrade barn och ungdomars tankar, åsikter och erfarenheter. Ett digitalt samhälle en digital barndom Varför intresserar vi oss då för delaktighet just inom IT-området? Det finns många svar på den frågan. En viktig utgångspunkt är att utvecklingen inom IT-området i hög grad och på många sätt har påverkat funktionshindrade personers liv. Post- och Telestyrelsen, PTS, konstaterar till exempel att Ny teknik är sannolikt den faktor som de senaste åren mest drastiskt förändrat funktionshindrade sätt att kommunicera 6 Exemplen är många. Ett välkänt sådant är videotelefoni i 3G-näten som i stor utsträckning har berikat döva och hörselskadades sociala liv. Genom våra egna undersökningar har vi vidare kunnat konstatera att datorer och Internet är ett viktigt inslag i funktionshindrade barn och ungdomars vardag, både i hem och skola. Genom tillgången till Internet (MSN och Lunarstorm med mera) har många funktionshindrade barn och ungdomar (om än i varierande grad) möjlighet att ta del av de mötesplatser för barn och ungdomar på nätet som idag är ett etablerat och betydelsefullt inslag i barndomen över delar av världen. Kanske är det utanför skolan, på fritiden, som funktionshindrade barn och ungdomarnas delaktighet är mest problematisk. Och kanske finns det också, med detta i åtanke, positiva aspekter av att datorer och Internet blivit allt mer framträdande inslag i barn och ungdomars vardag. I Kärlek.nu menar exempelvis Löfgren-Mårtensson att Internet innebär frihet från den fysiska kroppen, vilket är en intressant och viktig aspekt av nätets kapacitet för personer med funktionshinder 7. Digitala klyftor Det finns emellertid också faror i den snabba IT-utvecklingen. Vårt samhälle ställer idag allt högre krav på IT-kompetens hos medborgarna. För att kunna 6 Post och Telestyrelsen (2005). Möjligheten att uppnå de handikappolitiska målen en omvärldsanalys, s Löfgren-Mårtensson, L. (2005). Kärlek.nu. Lund: Studentlitteratur 7

10 fungera i samhällsroller som exempelvis kund eller medborgare krävs i allt högre grad att man har tillgång till dator och Internet. Idag sköter man bankärenden och handlar över nätet. Man deklarerar. Man diskuterar och framför åsikter i olika virtuella forum och man umgås med vänner över nätet. Man samlar information. Man utbildar sig. Listan är lång och blir allt längre. Utan tvekan har IT-utvecklingen förenklat mångas våra liv men kanske medför den också ett ökat utanförskap hos andra. PTS påpekar risken för: en digital klyfta mellan dem som har tillgång till och kan använda tekniken och dem som inte har tillgång till, kan använda, känner till eller har intresse av en viss teknik/produkter/tjänst 8. Barn och ungdomar har i hög utsträckning påverkats av IT-utvecklingen. Att datorer och spelkonsoler, Internet och chattande, mobiltelefoner och messande, är framträdande inslag i barns och ungdomars vardag är ett konstaterat faktum. I Nordicoms Internetbarometer år 2004 framgår till exempel att år 1995 hade endast fyra procent av landets 9 14-åringar tillgång till Internet var andelen 77 procent i åldersgruppen. Samma undersökning visar också att nästan 60 procent av 9 14-åringarna också använder Internet åtminstone en gång i veckan 9. Hur detta påverkar barn och ungdomar, hur och i vilken grad informationstekniken präglar dagens barndom och i förlängningen oss alla, är frågor som intresserar både forskare och föräldrar och en rad andra aktörer med intresse för barn och barns villkor. Och även om dessa tycks ha vissa svårigheter att komma överens om hur informationstekniken påverkar barn och barndom, råder i stort sett enighet om att den gör det. Man kan med utgångspunkt i ett resonemang om digitala klyftor argumentera för vikten och nödvändigheten av att göra barn och ungdomar delaktiga av två skäl. Dels med hänsyn till att sådana klyftor kanske allra effektivast motverkas och förebyggs på ett tidigt stadium dagens unga är framtidens vuxna. Men dels också med hänsyn till att datorer och Internet idag är ett stort och viktigt inslag i barn och ungdomars liv. Att inte kunna använda dator och Internet torde vara lika problematiskt för barn och unga som för vuxna. Digitala klyftor mellan barn är lika viktigt att uppmärksamma och åtgärda som digitala klyftor mellan vuxna. Barnkonventionen Även om det är vuxenvärldens ansvar att motverka digitala klyftor i barn- och ungdomen, måste vuxna aktörer göra barnen och ungdomarna själva delaktiga i detta arbete. 8 Post- och Telestyrelsen (2005). Möjligheter att uppnå de handikappolitiska målen en omvärldsanalys, s.19 9 Nordicom (2005). Nordicom Sveriges Internetbarometer 2004, s.12ff. 8

11 Att barns åsikter skall lyftas fram och visas respekt är en av Barnkonventionens huvudprinciper. Betydelsen poängteras bland annat av Barnombudsmannen som i rapporten Att förverkliga Barnkonventionen skriver: Artikel 3 om principen för barnets bästa skall ses som en etisk och moralisk grundregel i förverkligandet av barnkonventionens alla rättigheter. En annan viktig vägledning finns i artikel 12 om respekten för barnets åsikter som är intimt förknippad med artikel 3. För att kunna bedöma barnets bästa måste barnet själv ges möjlighet att framföra sina synpunkter. För att tillgodose barnets bästa måste barnets åsikter tillmätas betydelse. Först när barnet självt fått uttrycka sina åsikter och dessa tas med i besluten, kan barnets bästa i egentlig mening bli tydliggjort och sättas i främsta rummet 10. Fler skäl för brukarmedverkan I projektet Bättre tillsammans rapport Om brukarmedverkan i utveckling och försörjning av IT 11, framförs också skäl för brukarmedverkan som går utanför diskussioner om delaktighet och rättigheter. Till exempel påpekas att också kommersiella marknadsaktörer tjänar på brukarmedverkan, bland annat genom att produkter och tjänster på så sätt blir mer ändamålsenliga och att återkoppling och synpunkter från brukarna gör arbetsprocesserna mer effektiva och produkterna mer marknadsanpassade. Liknande tankar förs fram av PTS: PTS och andra aktörer inom sektorn behöver kontinuerligt få information om behov hos funktionshindrade samt informera om tjänster och försöksprojekt. Detta utbyte av information är grundläggande för marknadens och PTS förmåga att erbjuda tjänster som tillgodoser funktionshindrades behov av kommunikationstjänster idag och i framtiden 12. Argumenten om brukarmedverkan i syfte att kunna utveckla ändamålsenliga produkter och tjänster gäller naturligtvis också då brukarna inte har uppnått myndig ålder. Barn och ungdomar är ett viktigt segment av IT-marknaden. Metoder för medverkan och delaktighet bättre tillsammans Projektet Bättre tillsammans lyfter fram metoder för att funktionshindrade personer skall kunna göra sina tankar, åsikter och erfarenheter hörda. Den här rapporten fokuserar på metoder framförallt anpassade för att låta barn 10 Barnombudsmannen (2003). Att förverkliga Barnkonventionen. Slutrapport från ett treårigt uppdrag, s.32, 11 Gauffin, L., Lundman, M. & Udd, L. (2005). Om brukarmedverkan vid utveckling och försörjning av IT. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet 12 Post och Telestyrelsen (2005). Möjligheter att uppnå de handikappolitiska målen en omvärldsanalys, s.22 9

12 och ungdomar med funktionshinder komma till tals. Vår förhoppning är att dessa skall bidra till att barn och unga kan göras mer delaktiga i både utvecklings- och försörjningsprocesser inom IT området än vad de är i dag. Som ovan har konstaterats så är funktionshindrade barn och ungdomar i hög grad påverkade av IT-utvecklingen. Både i egenskap av att tillhöra dagens unga och i egenskap av att vara funktionshindrade. Det framstår därför som självklart att de borde beredas möjlighet till delaktighet i densamma. 10

13 2. Dator- och webbaserade undersökningsmetoder Inledning Om de metoder som utvecklats, uppmärksammats och prövats inom ramarna för Bättre tillsammans skall kunna bidra till funktionshindrade personers ökade delaktighet och medverkan i IT-utvecklingen så måste de i nästa steg naturligtvis också användas. Vi har därför inom projektet försökt identifiera och undanröja några faktorer som ibland försvårar brukarmedverkan. Det finns många sådana faktorer, men ett gemensamt problem i många verksamheter som involverar barn och ungdomar är att man allt som oftast har begränsade resurser. Vi har med detta i åtanke riktat vårt intresse mot metoder som är relativt enkla, smidiga och billiga att genomföra. Med tanke på målgruppens bredd och variation måste metoderna vidare kunna anpassas för olika typer av funktionshinder. I undersökningar som riktas mot större populationer av barn och ungdomar ryms med stor sannolikhet respondenter med olika typer av funktionshinder. Kan samma undersökningsverktyg användas för flera grupper blir undersökningen både billigare, bredare och i många fall kanske också bättre. Dator- och webbaserade undersökningsmetoder har stora möjligheter att svara mot dessa krav. Ett ökat intresse för dator- och webbaserade undersökningar Idag använder sig de flesta undersökningsföretag av dator- och webbaserade undersökningsmetoder. Enkäter distribueras exempelvis till respondenter via e-post eller läggs upp på webbplatser. Intervjuer och diskussioner genomförs över nätet med deltagarna uppkopplade mot ett diskussions- eller chattforum. Det finns många skäl bakom den här utvecklingen. Ett argument som ofta används av företagen själva, för att intressera potentiella kunder, är just att metoderna gör de möjligt att snabbt och kostnadseffektiv samla in data. Våra tidigare metodförsök inom projektet Bättre tillsammans, med till exempel gruppintervjuer och workshops, har varit mycket positiva. Båda dessa metoder har genererat ett rikt material och brukarna har tyckt att deltagandet varit en positiv erfarenhet. Vad som skulle kunna begränsa deras användning är att de är relativt dyra att genomföra. Samtidigt bör påpekas att vilken metod som är mest kostnadseffektiv ytterst, naturligtvis, beror på syfte. Dator- och webbaserade metoder är möjliga att anpassa. Detta kan ske på många olika sätt. Över nätet och genom datorn är det till exempel möjligt att kommunicera inte bara i text utan också visuellt och auditivt. Genom ett videokonferenssystem och webbkameror kan deltagare på olika håll i landet diskutera tillsammans i ett virtuellt rum på Internet. I en webbenkät behöver frågor inte läsas och svaren inte skrivas. Man kan lika gärna ställa frågorna 11

14 muntligt eller på teckenspråk, genom ljudfiler eller via filmklipp. Enkäter kan då besvaras även av personer som av olika skäl föredrar att lyssna och tala framför att läsa eller skriva. Ett tredje skäl är att det finns anledning att väcka intresse och skapa kunskap inom undersökningsbranschen om funktionshindrade personer som målgrupp. Allt fler undersökningsföretag bygger upp olika typer av Internetpaneler vilka kan fungera som en viktig kanal gentemot producenter, operatörer och leverantörer inom IT-området. Det är inte ovanligt att dessa företag vänder sig till undersökningsföretag då de till exempel söker information om kundsegment och om marknadens intresse för och behov av nya produkter och tjänster. Att funktionshindrade bereds möjlighet att vara delaktiga i dessa sammanhang är därför angeläget. Om funktionshindrade personer kan rekryteras till vanliga undersökningar innebär detta att man delvis kommer runt problematiken med proffsbrukare, som inte nödvändigtvis är representativa för genomsnittsbrukaren. Detta problem är på intet sätt unikt för just handikappvärlden utan dyker upp i alla undersökningar. Men som PTS sammanfattar: Det är ofta samma personer från de olika förbunden som medverkar i olika fora, vilket är positivt då de är engagerade och kunniga inom området. Det är dock en fara om man inte får kontakt med den vanlige genomsnittsbrukaren, det vill säga, personer som inte har ett speciellt intresse för IT eller är särskilt kunniga inom området. Anledningen till att det kan vara svårt att få spridning på deltagarna i olika fora kan vara tidsbrist, problem med ersättning och/eller att det inte finns intresse kring frågorna. Det kan bero på en osäkerhet om lokaler och information är anpassade och tillgängliga 13. Om funktionshindrade personer har möjlighet att vara medlemmar i en Internetpanel så kommer kanske fler personer att finnas tillgängliga för framtida undersökningar genom utökade rekryteringsmöjligheter. Slutligen har många undersökningar också visat att datorer och Internet intresserar många barn och ungdomar. Vår undersökning ibland synskadade barn 14 visar att dessa är både kompetenta och intresserade dator- och Internetanvändare. Detta har varit ett viktigt skäl för oss att gå vidare med webbaserade metoder eftersom det antyder att det finns nödvändiga kunskaper hos målgruppen. Kanske tycker också barn och ungdomar att dator- och webbaserade metoder är spännande. Ett kul sätt att mötas och diskutera med andra. Sammanfattningsvis så kan alltså dator- och webbaserade undersökningar erbjuda en möjlighet att med teknikens hjälp göra anpassningar för funktions 13 Post och Telestyrelsen (2005). Möjligheter att uppnå de handikappolitiska målen en omvärldsanalys, s Ranemo, C. (2005). Synskadade barn talar om IT-hjälpmedel. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet och Handu 12

15 hindrade barn och ungdomar. Fysiska hinder kan undvikas de virtuella rummen kan anpassas lättare än fysiska sådana och göras tillgängliga. Respondenterna behöver inte förflytta sig utan kan sitta hemma framför sin dator och ta del av en gruppdiskussion. Metodernas begränsningar Självklart är webbaserade metoder och forum därmed inte någon universallösning för att säkerställa brukarmedverkan. Även om tekniken gör det möjligt att undanröja vissa hinder medför den också nackdelar. En risk är att metoderna förlorar i kvalitet. Att diskutera över nätet är inte samma sak som att diskutera i ett rum där alla deltagare är fysiskt närvarande vilket har uppmärksammats i forskning inom området medierad kommunikation 15. Dator- och webbaserade underökningsmetoder kommer med största sannolikhet inte helt att ersätta traditionella sådana. Men, vilket utvecklingen inom undersökningsbranschen redan indikerar, de förstnämnda kommer i vilket fall att i allt högre utsträckning komplettera de sistnämnda. Det är därför viktigt att kunna bilda sig en tydligare uppfattning om dessa metoder när och hur de kan och bör användas. Vår fördjupning inom området syftar till just detta: att ta reda på metodernas begränsningar och därigenom få en bild av vilka användningsområden som är lämpliga för dem. Sammanfattningsvis, vi har valt att fokusera vårt intresse på undersökningsmetoder som redan finns på marknaden och som är i bruk inom branschen. Dels hoppas vi att undersökningarna på så sätt blir billigare att genomföra (genom att man undviker kostnader för att utveckla speciella lösningar med begränsade användningsområden). Dels gör vi detta med målgruppen undersökningsföretag i åtanke. Vi vill visa dessa att företagen med relativt små anpassningar kan göra sina metoder tillgängliga även för personer med funktionshinder. Kvantitativa eller kvalitativa undersökningar? Det finns idag möjligheter att genomföra både kvantitativa och kvalitativa undersökningar över Internet. Webbenkäter används ofta vid kvantitativa undersökningar och det finns exempel på hur sådana har anpassats för olika grupper av funktionshindrade personer. Vi har intervjuat några av de aktörer som har prövat metoden i syfte att sammanställa de erfarenheter de har gjort. Vi har slutligen också gjort egna försök med vad vi kallar virtuella fokusgrupper, vilket tjänar som ett exempel på en kvalitativ metod. Vi har använt oss av videokonferenssystem, webbkameror och headset och låtit några ungdomar runt om i landet mötas över nätet för att diskutera datorer och Internet. I nästföljande kapitel återfinns mer detaljerade redogörelser för metoderna. 15 Finn, K., Sellen, A. & Wilbur, S. (1997). Video-mediated Communication. Hillsdale, NJ. Erlbaum Associates 13

16 3. Kvantitativa metoder enkätundersökningar och enkätverktyg Inledning Samtidigt som djupare kunskap och förståelse för brukares behov bäst genereras genom kvalitativa metoder har även kvantitativa metoder sina användningsområden. Bland annat är de motiverade i undersökningar med syfte att kartlägga större populationer. Det kan exempelvis finnas anledning att fråga sig hur utbrett ett konstaterat behov egentligen är. Människor med samma diagnos behöver för den sakens skull inte vara en homogen grupp det finns andra variabler som kan påverka deras inställning till, erfarenheter och användning av både IT produkter och tjänster än just funktionshindret. I kvantitativa undersökningar används ofta enkäter för att samla in data. I allt fler undersökningar distribueras enkäter via webben ett i många fall enklare, smidigare och framförallt billigare förfaringssätt än att skicka ut dem per post. Men dessa webbenkäter har också väckt vårt intresse då de, på olika sätt, kan anpassas och göras tillgängliga för personer med funktionshinder. Företag, webbundersökningar och enkätverktyg För att skapa en bild av hur webbenkäter kan anpassas till olika grupper av funktionshindrade har vi studerat både webbenkätundersökningar och webbenkätverktyg, både produkter och tjänster. Det finns mycket att välja på och det är inte helt enkelt att veta vem man kan vända sig till. Det finns emellertid några, mer eller mindre tydliga, skiljelinjer mellan de kommersiella aktörerna. Medan stora och välkända undersökningsföretag som till exempel Research International, TEMO och GFK säljer undersökningar erbjuder andra företag undersökningsverktyg. 16 Undersökningsföretagens erbjudande till presumtiva kunder gäller alltså inte enbart datainsamlingen utan istället undersökningar, från ax till limpa. Problemformulering, framtagande av frågor, urval, analys, tolkning och sammanställning av resultaten är minst lika viktiga delar i en undersökning som själva datainsamlingen. Andra företag erbjuder istället enkätverktyg som gör det möjligt för deras kunder att på egen hand genomföra undersökningar. Verktyget kan i korthet beskrivas som en webbapplikation som gör det möjligt att i ett speciellt gränssnitt skapa frågor, distribuera dem och sammanställa svaren. Själva formuleringarna av frågorna får kunden svara för själv men ofta rymmer verktyget några i förväg definierade frågetyper. Distributionen av enkäterna sker sedan via e-post eller genom länkar på webbplatser. Samtidigt är en av undersökningsföretagens stora konkurrensfördelar att de 16 En sökning på Google på webbenkät och/eller undersökningsföretag presenterar många av företagen i branschen. Webbplatsen är också en bra informationskälla. 14

17 har resurser att effektivt genomföra stora och komplexa datainsamlingar. Alla deras uppdrag innehåller inte analys och tolkning. Ibland levererar de endast statistik i form av tabeller och diagram och om så är fallet består arbetet av datainsamling och egentligen inte så mycket mer. Och några företag som säljer enkätverktyg erbjuder hjälp med både formulering av frågor och analys av svaren. Gränserna för vad som är produkt eller tjänst, en undersökning eller endast ett undersökningsverktyg, är därför ofta flytande. De flesta av de stora undersökningsföretagen har kapacitet att genomföra undersökningar över webben. De arbetar då ofta med så kallade Internetpaneler som består av ett stort antal personer som på olika sätt har bundit upp sig för deltagande i undersökningar. Panelernas sammansättning är mer eller mindre representativ mot befolkningen i stort. Beroende på vilken målgrupp undersökningen vänder sig till och vad den har för syften och frågeställningar, tas ett urval respondenter fram ur panelen. Panelens sammansättning, hur representativ den är och vilka möjligheter man har att rekrytera speciella grupper ur den, är ett viktigt konkurrensmedel för undersökningsföretagen. Få företag har en klar uppfattning om hur många funktionshindrade personer som finns i deras paneler när man anmäler sig till en Internetpanel uppmanas man oftast inte att ange om man är funktionshindrad eller inte. Med tanke på att panelernas gränssnitt sällan har gjorts tillgängliga för personer med funktionshinder kan man emellertid misstänka att vissa grupper av funktionshindrade i alla fall är underrepresenterade 17. Anpassningar av webbenkäter Man kan urskilja två övergripande tillvägagångssätt för hur webbenkäter kan anpassas och göras tillgängliga för funktionshindrade personer. För det första kan man med utgångspunkt i enkätverktyget anpassa, utforma och presentera frågorna i olika format. Frågor behöver inte formuleras och ställas i text, istället kan enkäten innehålla filmklipp där frågorna ställs på teckenspråk. Enkäten kan också förses med ljudfiler som gör det möjligt för respondenterna att klicka på en fråga och få den uppläst. Eller också kan den bestå av både filmklipp och ljudfiler möjligheterna är många. För det andra kan enkäterna göras tillgängliga genom att enkätverktyg görs kompatibelt med hjälpmedel. Det kan till exempel handla om att enkäten skall fungera tillsammans med skärmläsningsprogram och talsynteser så att synskadade personer kan få frågorna upplästa genom sina hjälpmedel. Det finns många webbenkätverktyg på marknaden idag men alla fungerar inte tillsammans med hjälpmedel. Det finns emellertid exempel på webbenkätverktyg som är speciellt framtagna med detta i åtanke. Företaget Funka Nus Tillgängligt Enkätsystem 18 är ett sådant exempel. Dels är systemet kompati 17 Detta baseras på vad som framkommit i de kontakter med undersökningsföretag som vi har haft inom projektet. Vi kan inte svara för att så är fallet vad gäller alla landets Internetpaneler. 18 Läs mer om verktyget på 15

18 belt med vanligt förekommande IT-hjälpmedel, dels är enkätens gränssnitt lättnavigerat och anpassat enligt gängse tillgänglighetsnormer för webbplatser. Verktyget levereras med en uppsättning frågetyper medan kunden själv får svara för formuleringen av frågorna. Anpassningar inte bara en fråga om teknik Att anpassa webbenkäter för funktionshindrade personer är i många fall inte enbart en fråga om tekniska lösningar. Det kan också handla om hur frågorna formuleras, om att förenkla meningsbyggnad, att hitta rätt ord eller varför inte, att hitta rätt bild. Ett intressant exempel är enkätverktyget Pict-O-Stat 19 som använder sig av frågor formulerade i text men i kombination med pictogramsymboler, fotografier och inspelat tal. Det här verktyget är framtaget för att användas för kvalitetsutvärderingar vid enheter som bedriver daglig verksamhet för kognitivt funktionshindrade. Till Pict-O-Stat hör ett bibliotek med färdiga frågor, enkäter och symboler som täcker vanliga aspekter av sådan verksamhet. Pict-O-Stat kan alltså sägas vara en helhetslösning såtillvida att verktyget både till form och innehåll är anpassat till en specifik målgrupp och en specifik verksamhet. Positivt är att verktyget är väl anpassat för den målgrupp och den verksamhet den är tänkt att användas för. Men verktyget har, av samma skäl, därmed också ett ganska begränsat användningsområde. Det finns emellertid också goda möjligheter att göra ett vanligt webbenkätverktyg tillgängligt. Kanske har man redan tillgång till ett sådant och vill inte investera i ett nytt? Kanske vänder sig undersökningen till en grupp funktionshindrade som kräver speciella typer av anpassningar? Kanske ryms personer med olika funktionshinder i samma undersökning? Skälen kan vara många, ett exempel på en lösning presenteras nedan. Anpassade enkäter exempel från Specialskolemyndigheten För att närmare illustrera hur anpassningar kan göras, vilka svårigheter man stöter på och hur de kan lösas, redogörs här för hur Specialskolemyndigheten, SPM, har arbetat med teckenspråksanpassade enkäter. Myndigheten har dels genomfört en undersökning om sina elevers datoranvändning, dels en undersökning om elevernas uppfattning om skolan. Redovisningen bygger på intervjuer med personal vid myndigheten. SPM ser flera anledningar till att arbeta med teckenspråksanpassade enkäter. Utgångspunkten är att eleverna skall ges möjlighet att ta del av frågorna på sitt första språk. Helt bortsett från en diskussion om språkliga rättigheter för minoritetsgrupper kan man konstatera att om inte annat så medför teckenspråket att förståelsen för frågorna ökar och därmed kvaliteten i svaren. Om frågorna i en webbekät inte ställs på teckenspråk är det troligt att elever i vissa fall skulle behöva hjälp av sina teckenspråkiga lärare för att till 19 Läs mer om Pict-O-Stat på 16

19 fullo förstå frågorna. Men om så är fallet riskerar man att påverka reliabiliteten i undersökningen översättningar till teckenspråk görs ju inte alltid på samma sätt. Genom att alla frågor visas på teckenspråk, via samma filmklipp, vet man att de kommer att ställas på samma sätt till samtliga elever. Teckenspråksanpassning Alla frågor i SPMs enkät har gjorts tillgängliga genom filmklipp vilka visar en teckenspråkstolk som tecknar frågorna. Klickar respondenten på en specifik fråga i enkäten spelas filmklippet upp. Att göra enkäten tillgänglig handlar alltså i detta fall dels om att översätta och formulera frågor på teckenspråk, dels om att inkorporera filmsekvenserna i själva enkätverktyget. Arbetet ställer krav på teknisk kompetens man skall kunna producera filmklippen och man skall också kunna integrera dem i enkätverktyget. Men minst lika viktigt är att behärska teckenspråk. Det finns många begrepp som saknar vedertagna tecken, speciellt när frågorna rör datorer och Internet. Ett konkret exempel är att man istället för att i generella ordalag fråga efter webbläsare istället bör fråga efter Explorer som är ett mer välbekant begrepp bland teckenspråkiga personer. Anpassningarna av SPM-enkäterna har utförts av företaget Döv.nu 20 som har såväl IT-kompetens som kunskap om målgruppen och om SPMs verksamhet. Kunskapskombinationen har gjort det möjligt för företaget att hitta de rätta begreppen, formulera frågorna, producera filmklippen och slutligen också integrera dem i SPMs enkätverktyg. Webbenkätens begräsningar SPMs enkäter har rymt drygt 50 frågor vilket innebär ungefär 15 minuters sammanlagd speltid för filmklippen. Enkäten uppskattas kunna besvaras på ungefär minuter. Ansvariga för undersökningen säger sig emellertid vilja korta ner antalet frågor i kommande enkäter. Som alltid, vad gäller enkätundersökningar, bör man beakta antalet frågor. Ju fler frågor man ställer, desto mer information får man. Men risken är att ett stort antal frågor också resulterar i en låg svarsfrekvens. Till det kommer också ett ekonomiskt incitament till att hålla sin frågvishet i schack. Ju fler frågor, desto dyrare blir enkäten att producera. En annan begränsning i SPMs upplägg, med teckenspråksanpassning av ett vanligt webbenkätverktyg, är att det inte finns någon möjlighet att också besvara frågorna på teckenspråk. Detta spelar ingen större roll när det gäller frågor med i förväg definierade svarsalternativ 21. När det kommer till öppna frågor blir saken emellertid en annan. Det finns tekniska möjligheter att också spela in svar i ljud eller bild men med det problemet att tekniken då blir mer 20 För mer information om företaget Döv.nu, se 21 Filmklippet kan också innehålla instruktioner om hur man svarar på frågan på teckenspråk. Till exempel vilken ruta man skall klicka i om man svarar ja eller nej på en fråga. 17

20 svårhanterlig. SPMs enkät är begränsad till frågor med fasta svarsalternativ vilket fungerar bra i detta fall men antagligen inte i alla undersökningar. Distribution av webbenkäter Eftersom SPMs undersökningar vänt sig till eleverna på myndighetens egna skolor har varken urval, rekrytering eller distribution av enkäterna ställt till några större problem. Dessa delar av en undersökning kan annars medföra svårigheter. För att distribuera en enkät genom ett webbenkätverktyg bör man allra helst ha till gång till respondenternas e-postadresser. På så sätt har man åtminstone en viss kontroll över vem som besvarar frågorna och man kan säkerställa att varje respondent (eller rättare sagt e-postadress) bara fyller i enkäten en gång. Däremot har man i praktiken inte någon möjlighet att kontrollera vem som faktiskt har fyllt i enkäten. Men detta gäller ju även vid exempelvis postala enkäter. Har man inte tillgång till e-postadresser kan varje deltagare förses med en unik inloggning, en så kallad dummy-länk. Det går då enbart att fylla i enkäten en gång på en och samma inloggning sedan kan länken upphöra att gälla om så önskas. Det sista alternativet är att man gör en så kallad öppen enkät. Då finns enkäten tillgänglig genom att man till exempel länkar till den på en webbplats. Problemet är att man då inte har någon kontroll alls över vem som egentligen fyller i enkäten. Analys och sammanställning av resultat Huruvida frågorna ställs på teckenspråk eller i text påverkar inte hur data i en kvantitativ undersökning med fasta svarsalternativ sammanställs och bearbetas. Generellt kan sägas att olika webbenkätverktyg har olika möjligheter till statistisk analys. Har verktyget begränsade möjligheter kan resultaten emellertid oftast sammanställas i excelfiler vilka sedan kan exporteras till statistikprogram som SPSS för utökade möjligheter till statistisk analys. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det finns goda möjligheter att göra webbenkäter tillgängliga. Det finns några olika möjliga tillvägagångssätt och ett antal olika aktörer som arbetar med webbenkätundersökningar och webbenkätverktyg som man kan vända sig till. Hur man väljer att göra, vem eller vilka man anlitar beror i vanlig ordning ytterst på vilken typ av undersökning man gör. Till sist kan också påpekas att en stor fördel med att använda sig av webben för datainsamling är att man kan göra enkäterna tillgängliga för personer med olika funktionshinder i en och samma undersökning. Om frågorna ställs i både text, ljud och bild ökar möjligheterna för många att kunna besvara dem. 18

21 4. Virtuella fokusgrupper kvalitativa undersökningar över nätet Inledning I kapitlet redogörs för några olika varianter av fokusgrupper över Internet, vad vi refererar till som virtuella fokusgrupper. Först presenteras emellertid en kort redogörelse för vad som utmärker fokusgruppen som metod. I takt med att allt fler använder sig av metoden verkar definitionerna bli allt vidare. Vad är egentligen en fokusgrupp? Vår definition lyder, i korthet, enligt följande: Fokusgrupper är en kvalitativ undersökningsmetod. Grupperna består av cirka 8 till 12 personer som diskuterar kring ett eller flera givna ämnen. Diskussionerna leds av en moderator vars uppgift är att initiera och hålla diskussioner inom givna ramar snarare än att arbeta sig igenom ett i förväg fastställt frågeformulär 22. Moderatorn har som stöd för sitt arbete en diskussionsguide och en uppsättning frågetekniker för att stimulera diskussion och få fram och pröva deltagarnas värderingar, åsikter och argument. En viktig poäng är att deltagarna själva skall få utrymme att lyfta fram vad de tycker är viktigt, att moderatorn inte skall påverka eller begränsa dem. Däremot ligger det i sakens natur att deltagarna påverkar varandra. Styrkan med fokusgrupper som metod ligger också i gruppdynamiken. De olika gruppdeltagarna stimulerar varandra att komma med tankar och synpunkter. När deltagarna har olika uppfattningar får de möjlighet att motivera varför de reagerar, tycker och tänker som de gör. Man kan på detta sätt få inblick i olika beteenden, reaktionsmönster, olika sätt att tänka och också få förklaringar till bakomliggande motiv. Undersökningsföretagen menar att fokusgrupper är en mycket fruktbar metod för att erhålla ny kunskap och problembeskrivning inom ett outforskat sakområde. De har naturligtvis också sina svagheter men fokusgrupper har i dessa sammanhang blivit en alltmer använd metod, och är idag en av de mest använda kvalitativa metoderna 23. Virtuella fokusgrupper via chattar och diskussionsforum Intresset för att genomföra fokusgrupper över nätet ökar. Allt fler undersökningsföretag erbjuder varianter av virtuella fokusgrupper 24. Vanligtvis äger dessa fokusgrupper rum på så kallade diskussionsforum eller på chattar. Deltagare och moderator skriver där egna inlägg och tar del av andras. 22 Hur hårt strukturerad en fokusgrupp är kan variera med hänsyn till undersökningens syfte. 23 Enligt undersökningsföretaget TEMO. 24 En annan vanlig benämning är on-line fokusgrupper. 19

22 Undersökningsföretagen presenterar många argument till metodens fördel. Det flitigast förekommande torde vara att den är snabb och kostnadseffektiv deltagarna kan sitta hemma framför datorn och man slipper därmed utlägg för resor och lokaler. Möjligen underlättas också rekryteringen. Det krävs rimligen mindre ansträngning för eventuella deltagare att sätta på datorn och logga in sig på en webbplats än att fysiskt förflytta sig till den lokal där fokusgruppen annars skulle äga rum. Ibland argumenterar undersökningsföretag också för att fokusgrupper över nätet skapar en större känsla av anonymitet. En positiv konsekvens av detta skulle vara att deltagarnas svar därför tenderar att bli mer uppriktiga. Huruvida så är fallet är emellertid svårt att avgöra och i praktiken omöjligt att med säkerhet fastställa vad gäller enskilda deltagare. Möjligheten till anonymitet kan i vilket fall också vara negativ. Det är till exempel svårt att säkerställa vem som egentligen deltar då fokusgruppen äger rum över chatt eller diskussionsforum. Synkrona eller asynkrona fokusgrupper Man skiljer i huvudsak mellan två olika tillvägagångssätt för den här typen textbaserade fokusgrupper synkrona eller asynkrona sådana. Synkrona grupper äger rum i realtid, till exempel i ett chattrum där alla deltagare befinner sig samtidigt vid en given tid. Detta tillvägagångssätt ställer höga krav på deltagarna. Tempot i ett chattrum är ofta högt vilket kan innebära svårigheter för personer med läs- och skrivsvårigheter. Kraven på moderatorn är av samma skäl också stora. För att kunna styra diskussionen måste moderatorn både sätta sig in i och kommentera inläggen samt öppna upp för och inspirera till nya diskussioner. Detta kan vara svårt om deltagarna är många. De undersökningsföretag vi har varit i kontakt med påpekar att man får bäst resultat då deltagarna är vana chattare och alltså redan är bekanta med denna något speciella kommunikationsform. Asynkrona fokusgrupper Den andra varianten är asynkrona grupper som till exempel sker via ett diskussionsforum på Internet. Detta är idag en relativt vanlig metod. Moderatorn bestämmer och lägger upp de ämnen, trådar, som diskussionen skall föras utifrån på en webbplats. Deltagarna går dagligen (eller med annat lämpligt, mer eller mindre i förväg bestämt, intervall) in på forumet, läser tidigare inlägg samt kommenterar dessa. Med jämna mellanrum lägger moderatorn upp nya trådar eller följer upp diskussionerna med följdfrågor. Diskussionerna pågår här under längre tid, ibland flera veckor. Ett problem med metoden är att det så småningom blir många inlägg och att deltagare därför inte tar sig tid att gå igenom alla tidigare sådana. Interaktionen mellan deltagarna riskerar att bli lidande och man tappar en av fokusgruppens allra viktigaste ingredienser och poänger. I en annan variant på asynkrona fokusgrupper lägger man upp en e-post 20

23 lista och förmedlar alla inlägg via e-post. Detta kan emellertid resultera i stora mängder e-post vilket återigen gör att många deltagare inte tar sig tid att läsa igenom alla tidigare inlägg. Båda dessa varianter av asynkrona fokusgrupper förutsätter naturligtvis också läs- och skrivkunnighet. Personer med sådana svårigheter torde emellertid finna det lättare att delta i asynkrona fokusgrupper än synkrona sådana. Det finns mer tid att läsa igenom, förstå och formulera sig i den här varianten av metoden än i den synkrona. Moderated groups Ytterligare en form av asynkrona fokusgrupper benämns ibland moderated groups 25. Också här skickar moderatorn ut frågor till deltagarna via e post men deltagarnas svar sammanställs sedan av moderatorn och skickas tillbaka till deltagarna tillsammans med följdfrågor. Deltagarna behöver alltså bara ta del av moderatorns sammanställningar och slipper läsa igenom alla tidigare inlägg. På så sätt kan moderatorn behålla fokus i diskussionen samtidigt som det, åtminstone i viss bemärkelse, finns en möjlighet för deltagarna att ta ställning till och reagera på de andras svar. Rent praktiskt finns några fördelar med metoden. Den förefaller framförallt vara relativt enkel att hantera, både för deltagare och moderator. Den stressiga situation som ibland infinner sig i diskussioner i realtid undviks. Deltagarna kan istället i lugn och ro fundera ut och formulera sina svar. Detta behöver emellertid inte alltid vara positivt, ibland är de spontana svaren mest värdefulla. Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera några problem med textbaserade fokusgrupper via chatt och diskussionsforum. Vad gäller synkrona fokusgrupper är det största problemet att dessa ställer höga krav på förmåga att läsa och skriva och antagligen också vana vid chatt och chattar. Vad gäller de asynkrona grupperna riskerar man att tappa några av fokusgruppens metodologiska förtjänster gruppdynamiken försvagas och deltagarna har inte samma möjlighet att reagera på tidigare inlägg. E-groups Med detta i åtanke har vi med intresse noterat att amerikanska undersökningsföretag erbjuder vad som ibland kallas e-groups. I en sådan kommunicerar man via tal och bild med alla deltagare i gruppen över Internet. Deltagarna sitter vid valfri dator. Med hjälp av ett headset kan man lyssna på och tala med de andra deltagarna. Med hjälp av en webbkamera kan alla se varandra samtidigt. Om man bortser från teknikens begränsningar vad gäller återgivande av tal och bild finns här potential att återskapa den interaktion mellan gruppdeltagarna (och moderator) som utmärker en fokusgrupp. 25 Eke, Comley (1999). Moderated Groups: Computing Magazine Case StudY 21

24 Kraven på utrustning är relativt rimliga. Det krävs endast att deltagarna har tillgång till webbkamera, headset och en relativt snabb uppkoppling. Systemen rymmer ofta upp till upp till åtta stycken deltagare, inklusive moderator. Deltagarantalet är emellertid beroende på vilken uppkopplingshastighet deltagarna har och företagen rekommenderar oftast att man därför begränsar sig till sex deltagare. För våra syften och i våra sammanhang är metoden intressant då den gör det möjligt för exempelvis teckenspråkiga personer och dyslektiker att framföra sina åsikter i diskussion med andra utan att behöva läsa och skriva. Inget av de svenska undersökningsföretag som vi kontaktade inför vårt försök erbjöd denna typ av fokusgrupp. Vi kontaktade då några amerikanska företag som tillhandahåller tjänsten. Priset visade sig emellertid vara så pass högt att det tangerar kostnaderna för en traditionell fokusgrupp vilket gör metoden svår att motivera. Virtuella fokusgrupper över videokonferenssystem Det finns emellertid andra möjligheter att genomföra den här typen av virtuella fokusgrupper över nätet. Det finns idag många olika videokonferenssystem på marknaden som tillåter kommunikation i tal och bild mellan flera deltagare samtidigt i virtuella rum. När vi tittade närmare på vilket system som skulle kunna användas för vårt försök sökte vi framförallt sådana som är enkla att använda. Det visade sig finnas många, i de flesta systemen krävs egentligen bara en dator, en monitor, en webbkamera och en snabb uppkoppling. I vissa system tillkommer att deltagare behöver ladda ner en programvara. Vi hade tillgång till två versioner av videokonferenssystem för vårt försök. Click-to-meet är ett videokonferenssystem som tidigare har använts i bland annat Post- och Telestyrelsens bredbandsförsök 26. Vi fick möjlighet att låna systemet samt hjälp att använda det av Institutet för Human Teknologi i Bollnäs 27. Click-to-meet är ett så kallat webbaserat system över IP-nätverk. Systemet gör det möjligt att, förutom att videokonferera via ljud och bild, också presentera olika slags information som bilder och filmklipp över Internet för alla deltagare. Genom företaget Mindspace fick vi tillgång till det videokonferenssystem man tagit fram för Folkbildningsnätet. Systemet är utformat med målsättningen att minimera tekniktrösklar så långt som möjligt och det är synnerligen enkelt att använda. Deltagare går in i videokonferensen genom att surfa in på en webbadress. Man använder alltså endast webbläsare, webbkamera och ett headset. Inga programvaror behöver laddas ned, installeras och konfi 26 Post och Telestyrelsen (2004). Bredband för personer med funktionshinder. Redovisning av försöksverksamhet, s.75ff 27 För mer information om Institutet för Human Teknologi, se 22

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

It-politik Fakta i korthet

It-politik Fakta i korthet På denna sida av datorn syns inte min dövblindhet. Tala i telefon är nästintill omöjligt, men tack vare hjälpprogram på min dator kan jag kommunicera obehindrat med min omvärld på annat sätt. Citat ur

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

PICT-O-STAT ENKÄTVERKTYG FÖR DAGLIG VERKSAMHET

PICT-O-STAT ENKÄTVERKTYG FÖR DAGLIG VERKSAMHET PICT-O-STAT ENKÄTVERKTYG FÖR DAGLIG VERKSAMHET JÄRVSÖ VÅRDINFORMATIK VAD ÄR PICT-O-STAT Pict-O-Stat är ett datoriserat enkätverktyg som skall användas för att utföra kvalitetsutvärderingar på enheter som

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel.

Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel. Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel. Man 29 år På grund av min sjukdom har min sociala värld minskat

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Delaktighet

Max18skolan Gymnasiet. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge den inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor Metoduppgift 4 Metod-PM Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor en normativ studie Bakgrund Sverige har sedan 1990-talet skrivit under och ratificerat Förenta Nationernas konvention om barns

Läs mer

Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag

Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag Sociala medier Facebook Twitter Instagram Pinterest Avenyn, Peter Tilling 2013 www.semseo.se MÅLSÄTTNING

Läs mer

Internet - ett gigantiskt köpcentrum

Internet - ett gigantiskt köpcentrum Pedagogiska institutionen MINISTUDIE I PEDAGOGIK Internet - ett gigantiskt köpcentrum Stockholms universitet Pedagogiska institutionen Pedagogisk forskning II Vårtermin 2007 Examinator: Lars Jalmert Christin

Läs mer

Val av verktyg för webbenkäter till personer med funktionsnedsättning. Margita Lundman, HI Vervas Nätverksträff i Stockholm 12 december, 2007

Val av verktyg för webbenkäter till personer med funktionsnedsättning. Margita Lundman, HI Vervas Nätverksträff i Stockholm 12 december, 2007 Val av verktyg för webbenkäter till personer med funktionsnedsättning Margita Lundman, HI Vervas Nätverksträff i Stockholm 12 december, 2007 2 Projekt IT-frågan Försök med webbenkäter om IT, telekom och

Läs mer

FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP

FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP Karina Kight FOKUSGRUPP Ett strukturerat samtal kring några centrala teman eller frågeområden Gruppdynamiken bidrar till att

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan årskurs 8 och gymnasieskolan årskurs 2

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan årskurs 8 och gymnasieskolan årskurs 2 Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan årskurs 8 och gymnasieskolan årskurs 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Region Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

Resultat och analys av Barnens trivsel på fritidshemmet

Resultat och analys av Barnens trivsel på fritidshemmet Resultat och analys av Barnens trivsel på fritidshemmet I Eslövs kommun genomförs en enkätundersökning av barnens trivsel på fritidshemmet och hur föräldrarna uppfattar barnets trivsel. Barn och föräldrar

Läs mer

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Thomas Nilsson Sekreterare SLUTRAPPORT Datum 2011-11-14 1 (6) Sociala medier och medborgardialog Uppdrag I december 2010 beslutade regionfullmäktige

Läs mer

Pilotprojekt Pict-O-Stat i Fagersta kommun

Pilotprojekt Pict-O-Stat i Fagersta kommun 1 2011-09-02 Socialförvaltningen Pilotprojekt Pict-O-Stat i Fagersta kommun Inledning Företaget Neonova AB i Järvsö har tagit fram enkätverktyget Pict -O-Stat. Med hjälp av Pictogramsymboler, fotografier

Läs mer

Individuell studieplan

Individuell studieplan för Bakgrund: Hemland Ålder Språk Erfarenheter Studier Sverige: Ankomstår Erfarenheter Studier Kursdeltagarens mål för utbildningen Kursdeltagarens mål efter utbildningen Ο syn Ο hörsel Ο övrigt Finns

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

14 Utvärdering och kvalitetsarbete

14 Utvärdering och kvalitetsarbete 14 Utvärdering och kvalitetsarbete Vad är en utvärdering och vilken nytta har du som distanslärare av en sådan? I Högskoleförordningen 1 kap 14 finns följande text angående kursutvärderingar: 14 Högskolan

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Samverkan Övergripande mål: Förskola och hem Deluppgift: Föräldraenkät Ingela Nyberg, Barn- och utbildningsförvaltningen,

Läs mer

Tillgänglig kommunikation för alla oavsett funktionsförmåga

Tillgänglig kommunikation för alla oavsett funktionsförmåga Tillgänglig kommunikation för alla oavsett funktionsförmåga 2 Tillgänglig kommunikation för alla oavsett funktionsförmåga I dagens samhälle bygger mycket på kommunikation. Det gäller såväl arbete och utbildning

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

KonsumentDNA.se. Consumer Genome Project. Vi kartlägger konsumentens beteenden, värderingar och aspirationer

KonsumentDNA.se. Consumer Genome Project. Vi kartlägger konsumentens beteenden, värderingar och aspirationer KonsumentDNA.se Consumer Genome Project Vi kartlägger konsumentens beteenden, värderingar och aspirationer Konsument i förändring Konsumenterna får allt mer makt och blir allt svårare att nå. Tidigare

Läs mer

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren KAPITEL 6 Umgås på nätet Internet håller alltmer på att utvecklas till en parallellvärld med vår vanliga tillvaro. Man spelar spel över nätet, bygger upp virtuella världar med virtuella prylar och virtuella

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 4. Samband och förändring Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera

Läs mer

Internetbaserad språkundervisning

Internetbaserad språkundervisning Internetbaserad språkundervisning Kalle Larsen Lärare i engelska och italienska Spånga gymnasium, Stockholm Något ständigt aktuellt i den internationella engelskundervisning av idag som ofta återspeglas

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12 Tierpspanelen Utvärdering 2-3-12 Utvärdering Nu går kommunens försöksprojekt med medborgarpanel in i sitt slutskede. I samband med detta kommer ansvariga för panelen att ta fram ett förslag på hur kommunen

Läs mer

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Ställföreträdande kommundirektör Annette Andersson Enhetschef Christina Karlberg 2014-01-28 1 (5) Sociala medier 2 (5) Sociala medier

Läs mer

Södertäljes Skolportal. En gemensam plattform för kommunikation, administration och pedagogisk utveckling

Södertäljes Skolportal. En gemensam plattform för kommunikation, administration och pedagogisk utveckling Södertäljes Skolportal En gemensam plattform för kommunikation, administration och pedagogisk utveckling En dag med Skolportalen Lärarblogg Dagens första lektion med 8A. Vi går tillsammans igenom planeringen

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Bättre liv och mer lust för unga.

Bättre liv och mer lust för unga. Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja

Läs mer

enspr k h tec Barn oc

enspr k h tec Barn oc Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Tjänster& försök för personer med funktionsnedsättning

Tjänster& försök för personer med funktionsnedsättning Tjänster& försök för personer med funktionsnedsättning PTS tjänster underlättar vardagen Post- och telestyrelsen, PTS, har i uppdrag av regeringen att se till att viktiga tjänster inom områdena elektronisk

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

KAPITEL 2 Sammanfattning

KAPITEL 2 Sammanfattning KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.

Läs mer

Lag (1993:335) om Barnombudsman

Lag (1993:335) om Barnombudsman Barnombudsmannens uppgifter Lag (1993:335) om Barnombudsman Företräda barns och ungas rättigheter Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Driva på genomförandet av barnkonventionen Informera och bilda

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Frågor och svar avseende upphandling av ramavtal avseende konsulter för utredningar, undersökningar och analyser

Frågor och svar avseende upphandling av ramavtal avseende konsulter för utredningar, undersökningar och analyser PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2011-10-31 Dnr: 11-8652 1(6) Administrativa avdelningen Anna-Karin Hellsten anna-karin.hellsten@pts.se Frågor och svar avseende upphandling av ramavtal avseende konsulter

Läs mer

Rekommendation om användande av cookies och jämförliga tekniker

Rekommendation om användande av cookies och jämförliga tekniker Rekommendation om användande av cookies och jämförliga tekniker November 2011 Rekommendation Rekommendation användning av cookies och om jämförlig användning teknik av cookies och jämförlig teknik Rekommendation

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

En lathund om att. Sverige

En lathund om att. Sverige En lathund om att publicera i Sverige 1 Selinoë 2 Allmänna råd om textformatering!... 2 Mindre förlag!... 3 Självpublicering!... 4 Bokservice!... 6 Bokutgivningsföretag!... 7 Om e-böcker!... 8 Tryckta

Läs mer

Fritid för alla - Fritidswebben. En förstudie av Markus Blomqvist & Anna Stam People and technology

Fritid för alla - Fritidswebben. En förstudie av Markus Blomqvist & Anna Stam People and technology Fritid för alla - Fritidswebben En förstudie av Markus Blomqvist & Anna Stam People and technology Metod Som metod har vi använt oss av djupintervjuer och en onlinebaserad enkätundersökning för att identifiera

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

MEDBORGARDIALOG

MEDBORGARDIALOG MEDBORGARDIALOG 2016-09-26 DIGITAL MEDBORGARDIALOG VARFÖR? Medborgardialog är ett samtal med medborgare, där kommunen eller regionen visar förtroende och vill lyssna till åsikter och förslag. Medborgardialog

Läs mer

Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum

Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum Inledning Vi ska utveckla en ny webbplats på www.svenskscenkonst.se. Vårt mål är att ha en ny webbplats färdig att användas fullt

Läs mer

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER? Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER? Vem bestämmer? En av barnkonventionens fyra grundprinciper är artikel 12: varje barn har rätt att säga vad de tycker i frågor som berör

Läs mer

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala.

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala. A b c Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27 www.uppsala.se Förord Konventionen om barnets rättigheter sätter barnets behov

Läs mer

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju. IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården)

Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju. IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården) Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården) Varför ska vi återkoppla? För att öka klientens delaktighet i

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv sida 1 av 8 SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv Analys/återkoppling från fokusgrupper och deltagarenkät Joel Hedlund, European Minds sida 2 av 8 Deltagarnas syn på projektet SPIRA Integration

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Trygghet i den digitala skolmiljön -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Syfte Stärka skolpersonal i arbetet med att göra elevers digitala skolmiljö trygg Göra likabehandling

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling en undersökning om bredband och det viktiga med internet Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling Internet tillgodoser allt fler av våra behov, oavsett om det handlar

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Fastställd av Brottsofferjouren Sverige den 2 september 2014 Innehållsförteckning Alla människor har lika värde och lika rättigheter...

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Metod-PM till B-uppsats

Metod-PM till B-uppsats Problem Metod-PM till B-uppsats Den 27 augusti 2012 utgavs boken Rösträtt till salu det nya hotet mot demokratin? (Lindberg & Svensson, 2012), baserad på en World Value Survey-undersökning i Sverige 2011.

Läs mer

Välkommen tillbaka till den sista träffen!

Välkommen tillbaka till den sista träffen! DEL 3 Digidel är ett nationellt projekt som syftar till att få fler medborgare att bli digitalt delaktiga. I Sverige finns 1,5 miljoner personer som inte alls eller i mycket liten utsträckning använder

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon

Läs mer