Copyright textmaterialet Gammalkils Hembygdsförening

Transkript

1

2 Materialet till denna skrift är framtagen till Gammalkils Hembygdförenings torpvandring 2012 av Margaretha Olofsson. Bildurval och redigering är gjorda av Mariann och Lennart Löfgren. Bilderna är hämtade från föreningens hemsida. De kommer ursprungligen från Östergötlands museum, Rune Wikells bok Längs Östgötska Bygdevägar del II och föreningens egna samlingar. Kartorna är hämtade från Lantmäteriets Historiska kartor och Riksantikvarieämbetet. Copyright textmaterialet Gammalkils Hembygdsförening

3 Fagerhult En liten beskrivning av Fagerhult från 1500-talet till storskiftet Fagerhults skatterusthåll är huvudgården. Den finns före Vid storskiftet delas Fagerhults skatterusthålls marker och Källgården, Norrgården och Södergården byggs upp. Fantorp ligger på skatterusthållets ägor. Nybyggaren Jon bor där Från 1640 är Fantorp 1/4 mantal cronohemman. Fläkterbo är ett torp på Fagerhults ägor, ca: 1680 är det Ryttartorp 107. Kilebo är ett torp på Fagerhults ägor på 1600-talet. Från 1860 är Kileboen gård på 1/8 mantal. Giölstorp/Gölsgård finns som torp/backstuga på 1728 års karta. Sjöfällan, Asplund, Bergsäter, Henriksberg, Högstorp, Sörstugan, Rapphäll, Pettersborg, Åfällan och Sörhult hör till de nämnda gårdarna. 1

4 Fagerhult

5 Fagerhult enligt Riksantikvarieämbetet 3

6 Fagerhult skatterusthåll no 107 I skattelängden för Gammalkil finns 1545 Anders Boudsson i Fagerhult och skattebonden Hemming Haraldsson Hans son Harald Hemmingsson avlider där 1641 vid 98 års ålder. Vid Älvsborgs lösen 1571 skattar Harald 3 mark och 6 öre för sina 3 kor, 5 får och ett halvt lispund koppar är Harald sexman (en av s ex förtroendemän i socknen). Haralds son näste Hemming Haraldsson är enl. skattelängder bonde i Fagerhult Med hustrun Elin flyttar han sedan till Fläkterbo, där Hemming avlider 1683 och hustru Elin fyra år senare. Joen Hemmingsson son i fjärde generationen efterträder Hemming och finns för Fagerhult i mantalslängden Bönderna avlöser sedan varandra ett helt hemman skatte- o rustnings under Wifolka kompani som possideras (ofrälse ägare) och brukas av Sven Matsson i Fettjestad, vilket år äganderätten övergår till Sven Matsson är osäkert, då han dör 1749 brukas gården i perioder av Svens arvingar. Efter storskifte delas Fagerhult i tre gårdar på några av Svens Matssons arvingar: Petter Persson, Kapperstad ärvde östra hustomten kallad Norrgården Anders Bengtsson, Fagerhult ärvde västra hustomten kallad Källgården Daniel Olofsson, Brånstad ärvde Fantorp. Daniels brorsdöttrar ärver södra Fagerhult. Brita Cajsa Andersdotter är gift i Stora Skonberga och Anna Lisa Andersdotter är gift med Anders Persson från Krångestad. De senare bor i Rusthållet, ursprungsgården, då de flyttar till Ånnebo. Efter vägbron mellan Källgården och Åfällan finns rester av en kvarnplats för en såg- och mjölkvarn. Den finns utmärkt redan på 1728 års karta. Den gamla häradsvägen strålar vid Pisseforsen samman med vägen från Byttebo och Trappan i V.Harg. Brofästena finns kvar. Förr var här en samlingsplats för bygdens ungdomar. Bäcken har inte längre något vattenfall som vid 1900-talets början. Vägen fortsatte sedan förbi Kilebo till Södergården och anslöt där till gamla Ulrikavägen. I Rune Wikells Längs Östgötska Bygdevägar 2 berättar Lisa i Kilebo från sin barndoms bygd. 4

7 Källgården Anders Bengtsson och Anna Olofsdotter gifter sig Anders är född i Högstorp och Anna i Fagerhult. Anna är barnbarn till nämdemannen Sven Matsson. De bor först på Fagerhult Rusthåll, gården är enligt kartorna belägen ungefär där Norrgården ligger i dag. Källgården byggs efter storskiftet och Anders och Anna flyttar dit med sin familj ca Maja Kristina Larsdotter från Björkhult gifter sig 1826 med Johan Hjelm Betjänt på Duseborg 25 år gammal. De bosätter sig i Ullstorp, Nykil. C:a 1845 köper Johan Hjelm både Källgården och Norrgården i Fagerhult. Sonen Carl Johan Hjelm brukar gården från 1850 till 1867 då han med familjen flyttar till Bergsäter. Fadern Johan Hjelm flyttar då till Källgården från Norrgården och bor här till 1877, då han dör av slag. Hustrun Maja Stina Larsdotter bor som undantagshjon till sin död Ägare och brukare växlar senare ganska ofta. 5

8 Norrgården Markerna för denna gård ägs av änkan Ingrid Olofsdotter i Kapperstad. Hon är syster till Anna Olofsdotter i Källgården, gården brukas från 1835 av byordningsmannen Nils Larsson född i Björkhult gift med Stina, dotter till Anders Bengtsson, Källgården. Stina dör 1839 och Nils gifter om sig med Maja Lena Wahlqvist från Nykil flyttar de till Gölstorp som ägs av svågern Johan Hjelm. Johan Hjelm äger Norrgården från 1845 och flyttar från Ullstorp i Nykil 1851 med sin familj till Norrgården,troligen har då denna gård byggts upp av Hjelm arrenderar Hjelm ut Norrgården och flyttar till Källgården. Sonen Anders Wilhelm äger 9/32 av Norrgården och är bosatt här med familjen då de flyttar till Linköping köps Norrgården av Albert Olsson i Fettjestad Storgård och brukas och bebos av arrendatorer byggs en ny ladugård. C:a 1945 köps Norrgården av auktionisten Nils Andersson. 6

9 Södergården Enligt husförhörslängden avsöndras Södergården från Fantorp ca Huvudbyggnaden är troligen byggd ca Anders Andersson yngste sonen till Anders Bengtsson får i första äktenskapet med Karin Andersdotter från Kuggarp 3 barn i Källgården. Då fjärde barnet föds 1857 dör mor och son i Södergården. Han gifter om sig 1861 med Brita Maja Jaensson från Kaga. De brukar Södergården till 1865 då familjen flyttar till torpet Högstorp. Efter endast två år på Kilebo köper Anders Magnus Jacobsson född i Östra Tollstad med hustrun Brita Abrahamsdotter från V.Harg Södergården av Anders Andersson. Familjen bor kvar till 1890 men har några år tidigare sålt gården till ingenjör A. Th. Calén köper Axel Sjöberg i Fettjestad Ågård Södergården. 7

10 Fantorp/Fallsberg Nybyggaren Jon finns med i 1568 års skattelängd. Vid Älvsborgs lösen 1571 skattar torparen Jonn 4 mark för 2 kor, 12 svin och ett halvt lispund koppar. Han efterträds av torparen Måns ca Inge efterträder Måns men avlider redan Fantorp, som var uppodlat på Fagerhults skatteägor, tillhör 1649 Johan Matthie (kappelan, d.1652 i Pernå, Finland). Det inlöstes redan 1685 från förste innehavarens arvingar för att bilda augment till Fagerhults rusthåll (N 107 av Vifolka kompani). Anders Persson Ekebäcken, Stillinge ägor och Sigrid Nilsdotter Skiestad gifter sig 1670 och bosätter sig och brukar Fantorp i nästan 40 år. De får 10 barn. Sommartinget 1700: Cronans länsman Jonas Bergener, anklagar åtskilliga bönder i Valkebo härad, för det de försummat Drabante skutsen den 18 maj, vid Bankebergs krog, så han måste fara till bygden efter hästar. Anders i Fantorp föreger, att han de dagarna skjutsade deras ryttare bort, men utan bevis, varit stor i mun och sagt sig hon hedel, innan han går åstad. Böte 3 mkr.smt. Kronobönderna avlöser varandra. Erik Hansson , änkan Kerstin Bengtsdotter bor kvar i Fantorp till sin död 1745 då sonen Bengt Eriksson tagit vid. Lars Carlsson och Ingeborg Olofsdotter kommer från Västra Harg De flyttar efter 20 år till torpet Hästhagen. Ingeborg har då fött 8 barn 5 har avlidit i späd ålder skattas för 5 fönster på Fantorps huvudbyggnad. Sven Matsson äger kronoskatterusthållet Fantorp. Det övergår sedan till hans arvingar. Efter storskiftet ärver Daniel Olofsson i Brånstad, bror till Sven Matssons änka. Nils Nilsson tillträder 1805 och står som ägare Han och hustrun Maja Lisa Persdotter kommer båda från V.Harg, sonen Anders Nilsson tar över efter fadern. Både Nils, sonen Anders och ett barnbarn dör 1850 i olika lungsjukdommar. Anders Persson i Ånnebo är sedan ägare under en längre tid, medan brukarna avlöser varandra bygger Lars Johan Larsson ny huvudbyggnad i Fantorp, den gamla stugan blev undantagsstuga. Vid laga skifte 1882 står Fantorp numera benämnd Fallsberg. Sonsonen Folke Larsson äger fortfarande Fallsberg på 1950-talet. 8

11 9

12 Fläkterbo soldattorp nr 107 Torparen Nils dör fattig 1634 på Fläkterbo. Det finns en Hemming med hustru Elin under samma period på både Fagerhult och Fläkterbo, vilket kan tyckas något underligt. 5 juli 1635 döps Britta från Fläkterbo. Dopvittnen är Hemming i Fagerhult, Jon i Björkhult, hustrun i Kibbelsbo och pigan i Ånnebo. Hemmings son Joen från Fläkterbo döps 15 december1644. De flyttar troligen till Slaka Hemming Haraldsson krävde 3 mars 1651 vid Kinda häradsting några lod silver av hustru Maria i Viprössle i arv efter hennes förre make. Bonden Hemming Haraldsson i Fagerhult med hustru Elin flyttar 1660 till Fläkterbo. Han avlider 1683 och hon 1687, 82 resp 89 år gamla. Ryttaren Per Larsson gifter sig 1687 med Anna Persdotter på Fläkterbo. I de militära rullorna 1699 är enkan Margareta Ulfsbergs arvingar rusthållare för Fagerhults skattehemman, Fantorp kronohemman och Brånstad. Ryttaren Nils Jönsson rider under perioden Hustrun Maria Svensdotter får tre barn 1696, 1699 och Hösttinget 1714: Ryttmästare Välborne Herr Samuel Duse på Vinäs har instämt förrige Trädgårdsmästaren därstädes, nuvarande torparen Lars Andersson i Fläckterbo på Fagerhulta ägor för att det han sistlidne pingstedag emellan ottesången och högmässan uti Herr Ryttmästarens frånvaro uppbrutit dess kyrkostol i Gammalkils kyrka uti koret och sig där satt, varföre behörig bot på honom sökes jämte härav förorsakade rättegångs omkostningar. Lars är sjuk och ej tillstädes, utan dess hustru Ingeborg Larsdotter. Nämdeman Per Larsson i Skiestad, som berättar att Lars tagit i dörren på stolen och ryckt några gånger, vilket när klockare Nils Månsson det sett, så gick han till och hjälpte Lars upp i stolen, på det ej något gny därav skulle ske Ryttmästaren begär dom och expense räkning till 8 daler 20 smt. Resolutio: Såsom rätten befinner, att svaranden haver i många år varit trädgårdsmästare vid säteriet Vinäs och under den tiden suttit i stolen uti koret, denne gången då han där satt icke någon förargelse av honom i församlingen skett och klockaren hjälpt honom. För denna gången ej någon plikt pålägga, men finner skäligt att Lars erlägger till Herr Duse rättegångsexpenser 5 daler 14 smt. Ryttarna avlöser varandra under denna för Sverige oroliga period. Ryttaren Olof Wikström antagen gifter sig 1720 med Elin 10

13 Hindriksdotter född i Ulfsberg. En av de tre döttrarna gifter sig med en ryttare för Kättestad. Per en av fyra söner antas till ryttare för Fläkterbo. Denne ryttare Per Wikström född 1724 gav först huvudbry. I födelsebok och senare husförhörslängd finns namn på fyra hustrur och gav intryck av att det var två olika ryttare på Fläkterbo med samma namn. Bouppteckningen 13 oktober1800 visar att en och samma Per är far till alla barnen. Sonen Henrik Wikström tar över efter fadern titeln är nu livgrenadier. En av döttrarna Maria Henriksdotter gifter sig med Magnus från Östra Tollstad, som blir livgrenadier på Fläkterbo och får tillnamnet Wikström. Efter 130 år med olika familjer Wikström tillträder livgrenadier Gustav Djerv

14 Kilebotorpet Pers son Jonas föds 1638 på Kilebotorpet. Nils är far till Per 1641, Lars 1643, Nils 1647 och Anna 1650 födda på torpet. Jöns är far till tre söner och en dotter , men under perioden är inte han utan hustru Karin Månsdotter mantalsskriven för Kilebo. I mantalslängden 1685 Fagerhults ägor: Per Håkansson och hustru, fattigfolk, sönerna Anders och Per födda på Kilebotorpet föds Karin, Nils Andersson och Elin Jönsdotter andra dotter. De får ytterligare tre barn innan torparen Nils avlider Elin gifter om sig först 1746 med Jonas Danielsson. De får en dotter Elisabet Elisabet gifter sig 1773 med drängen Sven Andersson från Storgården, Fettjestad. Sven blir livgrenadier på Snår och de flyttar dit Jacob Johansson från Malexander gifter sig 1777 med trädgårdsmästardottern Anna Catharina Alexandersdotter från St. Kolaryd. De bor en kort tid på Gluggen i Krångestad innan de blir torpare på Kilebo. De får 7 flickor och 3 pojkar, åtta av dem lever då pappa Jacob dör av slag 61 år. Anna Cajsa gifter om sig 1809 och familjen flyttar till Nykil utgör Kilebo 1/8 mantal och ägs av hemmansägaren Anders Persson f i Östra Tollstad och hustrun Charlotta Wilhelmina Cedervall f dotter till mjölnaren på Duseborg ägs gården av Lars Johan Larsson i Fallsberg och brukas av sonen Lars Axel Larsson från

15 13

16 Giölstorp/Gölsgård, Fagerhults Källgård På 1728-års karta finns stugan Gölstorp dör Lars Samuelsson i Giölstorp. Avskedade corporal Olof Wikström med hustru Elin Hindriksdotter, Fläkterbo lever sina sista 10 år i Giölstorp. De avlider Fram till 1800 är det troligtvis en backstuga med små familjer från Östra Tollstad eller V.Harg som bor en kortare tid. Johan Svensson och Anna Persdotter kommer från Hästhagen 1796 och dit flyttar de tillbaka Sonen Peter Johansson blir senare i livet orgeltrampare. Torparna avlöser varandra, de stannar endast 3-4 år. Fredrik Gustavsson född i Torpa med hustrun Stina Nilsdotter född i Marbäck med dottern Gustava, 14 år och sonen Nils Gustav, 7 år, kommer från Ulrika Makarna lever resten av sitt liv i Gölstorp. Dottern Gustava gifter sig 1838 med Jonas Jonsson Willen från Viby. De får en dotter Maja Stina1840. De bor kvar tills de dör. Jonas 1862 och Gustava Nils Larsson med hustrun Maja Lena Wahlqvist flyttar hit från Norrgården Han brukar torpet till 1851, då familjen flyttar till Linköping, där han var lantbrukare och arrenderade mark av staden. I en skrift om Sv.Missionsförbundets bildande står om Larssons på Gärdet. Innan Lutherska Missionshuset i Linköping togs i bruk 1876 samlades den lilla missionsförsamlingen först i hemmen sedan på Djurgårdsgatan 4. Tre hem är kända från de första åren som samlingspunkter nämligen Larssons på Gärdet, läsarnas gästgivaregård och åkare Malms hem på Djurgårdsgatan 8. Ur husförhörslängder har utrönts att Nils Larsson, som bodde i Barnhemsgatan 6 var född 1806 i Gammalkil och gift 1840 med Maja Lena Wahlqvist, som var född 1816 i Nykil. Deras son organisten och folkskoleläraren Anders Fredrik Nilsson, flyttade till Kimstad Larsson dog 1877 medan hans hustru levde till Hon var djupt religiös och förestod under en tid Lutherska barnhemmet, vilket 1885 överläts av Domkyrkoförsamlingen till Sundbergska stiftelsen för värnlösa barn, sedan Larssons änka 1884 avsagt sig dispositionsrätten över tomten och byggnaderna. Åtskilligt tyder på, att Lutherska Barnhemmet, i likhet med barnhemmet i Västerlösa, drevs av missionsföreningen. Här skedde det i Larssons namn. Gölstorp var från förpantningstorp. Det återgår då till stamfastigheten och ägs av sterbhuset. Förpantningstorparen Carl Pettersson kommer 1868 från St. Broby. Han 14

17 gifter sig 1876 med Johanna Matilda Nero från Vikingstad. Han bygger en ny mangårdsbyggnad: 1 våning med vindsvåning 2 rum och kök med förstuga. De ändrar namn på torpet till Gölsgård. Läs om Petter i Gölsgård på hemsidan eller i Längs Östgötska Bygdevägar av R. Wikell. 15

18 Sjöfällan, Källgården Torparen Anders Peter Andersson och hustru Anna Cajsa Andersdotter född i Källgården kommer 1837 från Fornåsa med en son till en nybyggd stuga. Sonen Nils Peter gifter sig 1878 med Sofia Svensdotter från Nykil. Dottern Anna dör i scharlakansfeber vid 9 års ålder. Sonen Carl Oskar Nilsson lärde till skomakare och hade skomakeri i Sjöfällan. Han bor kvar till sin död Hans hustru hette Ida hon var född 1890 och gick bort De hade döttrarna Astrid, Alice och Gunborg. 16

19 Asplund, Källgården Asplund var bebott Det låg på västra sidan av vägen mellan Fläkterbo och Norrgården. Gustav Danielsson f.1808 i Duseborg gifter sig 1830 med Maja Greta Andersdotter f.1805 i Fagerhult är Gustav brukare av Källgården. Troligen byggs Asplund åt dem. De får fem barn föds deras yngsta barn Maja Stina i Asplund. Gustav och hustrun Maja Greta dör på Asplund 1875 resp kommer målaren Anders Peter Lundqvist med hustru Johanna Andersdotter och fem barn från Häggebo flyttar familjen till Amerika Emilia Augusta Hjelm är Johan Hjelms yngsta dotter f.1847 i Nykil. Familjen kommer till Fagerhult 1850 och äger både Norrgård och Källgård. Emilia har arvslott i båda gårdarna från Källgården en liten stuga Asplund och från Norrgården Ljungsberg vid Ånnebo bosätter sig Emilia i Asplund, som bestod av ett rum och kök och låg inom synhåll från Norrgården. Gjötterberg berättar: "Hon var lång och smal och på äldre dagar vresig. Hon lär ha haft en kavaljer i tretton år men förblev ogift. Torkade dörr-handtaget om en karl varit inne i stugan. I början hade hon två kor men lät med tiden stället förfalla, då låg allt för fäfot. Hon var skicklig att väva och brukade vandra omkring i trakten och sälja sina alster. Mot den som inte köpte visade hon sitt misshag." Omkring 1903 skulle ett kärr, kallat Norrgårdsmader, dikas ut. Sex tunnland av kärret tillhörde Emilie och hon tillät inte att dike grävdes genom hennes ägor. Hon vägrade att gå till sammanträdet då utdikningen behandlades och trodde att utdikningen då inte skulle bli av. Majoriteten var för och utdikningen blev beslutad. Kostnaden för Emilies del bestreds t.v. av nämdemannen J.A. Olsson i Fettjestad Storgård. Han förde process mot Emilie och auktion hölls på Ljungsberg för att få kostnaderna täckta. Emilie dör 1926 sjuttionio år gammal. Stugan rivs senare. (Hänvisning till RAÄ) 17

20 Bergsäter, Norrgården Torpet byggs 1828 och torpare Anders Johansson f i Ulrika och hustrun Maja Persdotter f i Fagerhult flyttar hit från Källgården. De har då tre pojkar och tre flickor, på Bergsäter föds Inga Lena Flera av barnen flyttar till Nykil under 1840-talet tilldelas Anders hushållningssällskapets belöning för sitt arbete, vid en högtid i Gammalkils kyrka. Han avlider i Bergsäter 1866 då har han varit änkling i ca 10 år flyttar Carl Johan Hjelm och hans Lotta från Källgården till Bergsäter. Båda avled resp 85 år gamla. De hade sju barn två döttrar dog som spädbarn och yngste sonen endast 8 år. De tre döttrarna emigrerade till Amerika. Sonen Alfred fick barn med en knektdotter och då lagade Lotta att han kom iväg till Amerika han också. Han återvände efter 20 år och bosatte sig på torpet. Från Eddy Gjötterbergs intervju med 78 åriga Carl Hurtig i Grindstugan: "Jag var tio-tolv år hjälpte Kalle Hjelm med att såga i skogen". På vintern när snön låg meterdjup traskade Hurtig i Kalles fotspår. Kalle fick 90 öre famnen och skulle ge Hurtig 25 öre därav. De sågade ungefär en famn (3m) om dagen. Kalle var livad för att dra historier. När de gick förbi Bôlberget (Bålberget), som reser sig nästan lodrätt vid Ulrikavägen snett emot Björkhult, berättade Kalle att han en gång hade sett e fin kake (hålkaka) utlagd vid Berget. Han tänkte först ta den men tvekade, det kunde vara något trolltyg. Då hörde han en röst inifrån Berget: Slå en kringelkrok på na så duger ho te äte! Pojken Hurtig frågade förvånat: Men va e kringelkrok för nåt? Kalle svarade kort: Dä va däsamme som mat i guss namn! Efter det var Hurtig länge lite rädd för Bålberget. 18

21 Henriksberg/Ljungsberg, Fagerhults Norrgård Livgrenadieränkan Maja Eriksdotter flyttar tillsammans med sonen Petter Henriksson och dennes familj 1837 från Fläkterbo till det nybyggda torpet Henriksberg. Peter dör Hustrun Anna Månsdotter gifter om sig och familjen flyttar 1845 till V.Harg. Änkan Maja Eriksdotter avlider 1857 och sonson Per Magnus Wikström med hustru Anna Persdotter och fyra söner kommer från Fläkterbo. Ytterligare en son och en dotter föds, 1861 flyttare familjen till Simonstorp. Skräddaren Sven Petter Andersson, St Ulfsberg och Maja Stina Gustavsdotter, Källgården gifter sig De får fem söner och fem döttrar, tre av dessa emigrerar till Amerika. Henriksberg bryts ut från Fagerhults Norrgård vid laga skifte 1886 och kallas Ljungsberg, 1916 köper Johan August Augustsson Ljungsberg av Albert Olsson, Fettjestad Storgård. 19

22 Högstorp, Fagerhults Södergård Torparen Johan Jönsson med hustru Anna Stina Jacobsdotter båda födda i Nykil flyttar från Kilebo 1857 till nybyggda, närbelägna Högstorp. De får bara några år på torpet ca 50 år gamla avlider båda 1862 resp Efter att ha sålt Södergården flyttar Anders Andersson med familj 1865 till Högstorp flyttar de till nybyggda Åfällan. Nils Johan Olofsson med hustru Sara Johansdotter tar vid som förpantningstorpare. De kommer från Sörstugan. De bor kvar livet ut som s.k. inhyseshjon sedan en ny familj flyttat in. Efter 1938 finns ingen bofast på Högstorp. 20

23 Sörstugan, Fagerhult Södergård Torparen Nils Johan Olofsson med familj flyttar 1851 från Sörhult till närbelägna nybyggda Sörstugan, även Jöns Börjesson som är inhyst hos familjen flyttar med. Han dör efter ett år. Efter 20 år flyttar Nils och hustrun Sara Maria till Högstorp då förpantningstorp. I tio år mellan 1887 och 1897 brukar Gustav Adolf Andersson och Anna Maria Svensdotter Sörstugan. Fyra söner och en dotter föds i stugan köper Niklas Persson i Humlarp i Nykil torpet. Han dör 1895 och hans änka Karolina Isaksdotter flyttar tre år senare till Sörstugan. Sonen Frans Oskar Niklasson gifter sig 1896 i Ulrika flyttar han med hustrun Emma Rask och fyra döttrar till farmor och en son föds flyttar de till Kuggarp fyra år senare säljer Karolina. Från 1917 står Sörstugan som lägenhet och hyresgästerna avlöser varandra. 21

24 Rapphäll/Hästhagen På storskifteskartan från 1813 finns nordost om Fantorp torpet Rapphäll. Det ligger i ett område som kallas Hästhagen. Min slutsats är att det är samma torp. Torparen Per Eriksson dör 1745 i Hästhagen och samma år dör änkan Kerstin Eriksdotter. Avskedade ryttaren Per Kullberg med hustru Elin Olofsdotter f i Ånnebo och dottern Cajsa bor i Hästhagen 1756 enl husförhörslängden kommer skomakaren Carl Persson med hustru Britta Jönsdotter och sonen Peter från Skiestad, året därpå föds sonen Jöns i Rapphellet. Torparen Jonas Svenssons son Peter är född i Hästhagen Han blir orgeltrampare i vuxen ålder. Efter några år i Giölstorp föds sonen Johannes 1801 i Rapphåll, Fagerhult. Johannes Nilsson med hustru Stina Jonsdotter och fem barn är de sist boende i Hästhagen där ytterligare två barn föds Gustav 1828 och Brita Stina Johannes dör i Hästhagen 1845 och Stina

25 Pettersborg, Fagerhult Denna stuga finns under en kort tid i husförhörslängden till Kilebo 1765 flyttar f.d. ryttaren Per Danielsson Kinbom och hustrun Elin Persdotter från Fagerhults Rusthåll till stugan Pettersborg. Per dör i stugan Jonas Andersson och Beata Andersdotter får en dotter Anna i Petersborg Avskedade livgrenadier Peter Lilja och hustru Elin Persdotter kommer från Ulrika 1792 sonen Jonas är mantalsskriven och dottern Maja Stina Peter och Elin får en dotter Helena i Petersborg 1795, då är Elin 45 år. Elin dör 1821 och Peter 1828, han är då 87 år båda dör av ålderdomsbräcklighet. Åfällan, Kilebo Anders Andersson och Brita Maja Jaensdotter är de först boende. De flyttar hit från Högstorp Det är Anders fjärde ev. femte boende inom Fagerhults by. Har Källgården byggts innan 1820 så föds han där annars på ursprungsgården. Med sin familj flyttar han till den nybyggda Södergården. Efter femton år flyttar de till torpet Högstorp och efter ytterligare sex år till nybyggda Åfällan. Brita Maja dör vid 50 års ålder i kopporna. En dotter bor kvar hemma till 1884, då hon flyttar till Ånnebo. Sina fem sista år lever Anders ensam men dottern är ju inte så långt borta. Skomakaren Karl Otto Johansson född i Sörhult flyttar från Högstorp till Åfällan efter Anders Anderssons död Han gifter sig 1895 med Karolina Fredriksson, hon har en dotter. Efter ett år föds Gunhild Elisabet. De flyttar senare till V.Harg. Anders Jacobsson som brukat Södergården under 35 år bor med hustrun på sin ålderdom i Åfällan. Hustrun avlider 1902 och Anders

26 Sörhult, Fagerhult 1824 står Sörhult som nybygge i husförhörslängden. Där bor torparen Jöns Börjesson med makan Margareta Svensdotter inflyttade med två söner från Ulrika Margareta dör 1833, då flyttar en änka Anna Lisa Månsdotter med två döttrar födda på Kuggarp till Sörhult. Jöns Börjesson bor inhyses hos torparen Nils Johan Olofsson med hustrun Sara Maria Johansdotter från 1845 då de kommer från Västra Harg flyttar de till Sörstugan. Från 1857 är Sörhult förpantningstorp. Petter Olofsson med familj kommer från Kullen, Broby. Petter avlider efter kort tid i bröstsjukdom och änkan Maja Stina Hemmingsdotter gifter om sig med Per Gustav Nilsson från Tidersrum. Han reser till Amerika 1869 och lämnar familjen. Barnen har då lämnat hemmet. Hon delar stugan med olika personer tills hon 1876 flyttar till Rappestad. Avskedade livgrenadier Jacob Peter Häll och Sofia Albertina Bjur från Västra Harg med tre barn flyttar 1877 till Sörhult. Han avlider 1901 och Sofia De sist boende är Gustav Andersson och Hulda Albertina Andersdotter de flyttar med fyra söner och en dotter in 1906 från Östra Tollstad. De lämnar efter fyra år för Vreta Kloster. 24