BL ADE T 02#2012. Nappar på appar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BL ADE T 02#2012. Nappar på appar"

Transkript

1 En personaltidning för oss i landstinget KronobErg BL ADE T 02#2012 Nappar på appar sidan 22 j Medicinskt servicecentrum j Studiebesök i Afrika j Eco drive och elcykel j Doktor på nästäppa j Bättre kallelser j Digitala hjälpmedel j Patientsäkerhet i praktiken j Bemötande i väntrummet j Certifiering för trygghet j Kvalitetsveckan j Tårtvinnare j Mer jämlikt j Korsord j Boktips BLADET NR 2 #

2 vem har programmerat dig? Förra gången jag skrev här skulle jag gå och lyssna på sara Lund/Claes smith. det var första gången jag hade tillfälle att använda ordet hen, ett ord som tydligen väcker känslor. som sara/ Claes påpekade är vi programmerade att tänka på ett visst sätt, och det verkar sitta djupare än jag hade önskat. därför känns det viktigt att träffa människor som vågar bryta normerna och utmana vår programmering. Vi skrattade åt olika dråpliga exempel, och det var oss själva vi skrattade åt. Sara/ClaeS är alltså transvestit (en person som har ett behov av att klä sig och agera i ett annat kön), en minoritet i sverige, men de är ändå cirka fem procent av befolkningen. de ska visst vara fler än de vita, medelålders män utan funktionshinder som många ser som medelsvensson (de utgör endast fyra procent av svenskarna). Hen hade en spännande historia om hur det var att sitta i garderoben i många år, och hur hustrun anita avslöjade Istället för att säga det är inte normalt kan man försöka tänka det där är jag inte van vid. Ett roligt experiment! den andra kvinnan Och vilken tur då att hustrun accepterade att Claes ibland vill vara sara. det visade sig att det inte fanns så mycket att förstå, att det största problemet var att bryta mot normen, eller programmeringen, för hur en riktig man eller riktig kvinna ska vara. En så kallad vad-ska-grannen-säga-fälla. Hen Hade inte bara transvestiter som exempel på minoriteter, även vegetarianer, invandrare och skåningar fick sig en släng av sleven. istället för att säga det är inte normalt kan man försöka tänka det där är jag inte van vid. Ett roligt experiment! när publiken skulle tänka på en japan var det ingen av oss som tänkte på en homosexuell japan, när vi tänkte på en amerikan var det ingen som såg en i rullstol framför sig. det blev tydligt att vi har våra bilder om hur olika saker ska vara. den här kvällen lärde vi oss att ifrågasätta varför. Vem har planterat våra tankar och bilder om hur det är? Världen förändras och vill man vara delaktig så måste man hela tiden lära nytt. nu väntar vi på att möta fler människor från andra delar av världen. anhöriga till de somalier som bor här ska få komma hit. anna Bärtås och Åsa Ossiansson från landstinget har varit på studiebesök i afrika för att vi ska vara bättre förberedda. det måste finnas en hel del av den gamla programmeringen att ifrågasätta i mötet med människor från andra länder. För visst är det lätt att tänka att alla somalier har En kultur äter samma mat, har samma intressen, samma bakgrund, tänker ungefär likadant. Eller inte ett Citat av ovan nämnda transvestit känns hoppfullt: Vi behöver människor som är på olika sätt. där alla tänker lika blir det inte mycket tänkt. Hoppas alla får en skön sommar! KATArinA lundqvist 2 BLADET NR 2 # 2012

3 Mikrobiolog i framkant 5 På studieresa i Kenya 14 Spetskompetens på ny teknik Ett centrum med många specialister Förberedda på somaliska anhöriginvandrare 18. Mot en bättre miljö 19. Avhandling om nästäppa ska ge nöjdare patienter BL ADE T Bladet är en personaltidning för anställda i landstinget Kronoberg och kommer ut med fyra nummer om året. Bladet är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning. redigering och nyhetsvärdering sker efter journalistiska principer, och följer de etiska regler som finns för press, radio och Tv. ansvarig utgivare Ellen lovén adress: Bladet, landstinget Kronoberg, växjö E-post: Fax: redaktör Katarina lundqvist, redaktionskommitté Ellen lovén (ansvarig utgivare) Anita Åkesson (ledningsrepr) Mirtha Chabay (SKTF) rickard Johansson (Kll) Eva-Christin nyblad (Kommunal) Anna Åberg (vårdförbundet) Katarina lundqvist (redakör) omslagsfoto: Hans runesson tryck: Danagårds grafiska issn: Upplaga: ex distribution: Posten nästa nummer kommer i september. Manusstopp fredag 24 augusti. Detta nummer är presslagt 12 juni. innehållet i tidningen får gärna citeras om källan anges. bladet finns också som taltidning. vill du ha ett ex? E-posta till eller ring upprensning bland kallelserna Moderna hjälpmedel Ambassadörer för patientsäkerhet välkomnande väntrum Certifierad säkerhet vecka 46 för kvalitet runt om Bladet-tårtan Jämlikt arbete Korsord Bokrecensioner BLADET NR 2 #

4 Sjukvårdens dolda detektiver i medicinskt servicecentrum arbetar många yrkesgrupper med att undersöka kroppens funktioner och detaljer i jakten på ledtrådar. TExT: EllEn lovén Lennart Månsson är chef för medicinskt servicecentrum. Vi tar till oss det nya och vi utvecklas jag ser positivt på framtiden! det här är medicinskt servicecentrum Bild- och funktionsmedicin (röntgen och klinisk fysiologi) Klinisk kemi och transfusionsmedicin Klinisk mikrobiologi Medicinsk fysik och teknik Klinisk patologi och cytologi Vårdhygien (del av mikrobiologi) i medicinskt servicecentrum jobbar 370 medarbetare, bland annat sjuksköterskor, undersköterskor, läkare, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor, cytodiagnostiker, ingenjörer, tekniker, sjukhusfysiker, läkarsekreterare med flera... På laboratorier och kliniker i medicinskt servicecentrum görs undersökningar och analyser av det som är osynligt för ögat. Här kombineras avancerad teknik med unikt handlag för att ge ovärderliga ledtrådar till rätt diagnos och behandling. Vi uttrycker det som att vi gör det dolda synligt och mätbart för en god och säker vård, förklarar Lennart Månsson, centrumchef. Centrumet består av fem kliniker med flera olika specialistområden men vill uppfattas som en enhet. En enhet vars styrka är medarbetarna, som Lennart beskriver som mycket kompetenta och engagerade. Men det är också medarbetarna som utgör en central nyckelfråga för medicinskt servicecentrum framöver. Pensionsavgångarna kommer att bli märkbara de närmaste åren och inom flera yrken är det svårt att rekrytera. i vissa fall är det stor brist i hela landet och exempelvis saknar sverige hälften av de cirka 400 patologer som vi skulle behöva. Lennart menar att vi måste sträva efter att stärka vårt varumärke, vara en god arbetsgivare och vara rädda om varandra. Vi måste vårda förutsättningarna som gjorde att medarbetarna en gång valde oss, det vill säga, vi måste vattna och ge näring så att alla får en chans att växa och utvecklas, menar Lennart. För att kraftsamla kring frågan och öka samarbetet mellan klinikerna har man valt att starta ett kompetensråd med representanter från verksamheterna ny ErsättningsmodEll En annan viktig fråga som inte enbart berör centrumet utan också resten av landstinget, är att medicinskt servicecentrum från och med årsskiftet ska bli intäktsfinansierat. det innebär att den medicinska servicen kommer att kosta pengar för remittenter och verksamheter. Ytterst kan man säga att det här är ett verktyg för god hushållning, men patientens behov kommer alltid att vara i fokus och jag tror inte att vi kommer att få se några revolutionerande förändringar, säger Lennart. Klinisk mikrobiologi har redan kommit en bit på väg och sedan januari i år faktureras landstingen Blekinge och Kronoberg för de tjänster som de köper. Helt intäktsfinansierat kommer inte centrumet att bli, utan centrala anslag kommer att täcka kostnader för viss typ av gemensam verksamhet, till exempel obduktion och strålsäkerhetsarbetet inom medicinsk fysik och teknik. det blir inledningsvis en omställning för alla, men på sikt kommer det här att bli bra vi kommer att effektivisera vårt arbete och kunden kommer att bli bättre beställare vilket innebär att vi använder skattebetalarnas pengar på bästa sätt. nödvändigt samarbete den tekniska utvecklingen går fort framåt och förutsättningar och arbetssätt förändras. Fler och fler apparater och maskiner introduceras i vården och ställer krav på service och underhåll. På laboratorierna kan maskiner ta över monotona arbetsuppgifter och snabba på provsvar, men det krävs också stora volymer för att göra investeringarna lönsamma. Ett sätt att öka volymerna är att samverka och samarbeta med andra, för att på så sätt få ett större patientunderlag. Yttersta exemplet på detta är mikrobiologen där vi gått samman i en gemensam verksamhet med Blekinge. Även om det kanske inte blir fråga om fler organisatoriska fusioner just nu, tror jag att ett ökat samarbete är absolut nödvändigt framöver, säger Lennart. det finns många stora utvecklingsfrågor för centrumet och i likhet med vården i övrigt ökar behovet i snabbare takt än resurserna. Vi tar till oss det nya och vi utvecklas jag ser positivt på framtiden! j 4 BLADET NR 2 # 2012

5 Medicinskt servicecentrum internationellt arbete mot resistenta bakterier med huvudkontor i växjö Klinisk mikrobiologi på centrallasarettet ligger i framkant när det gäller arbetet mot resistenta bakterier. Smittskyddsinstitutet har valt ut laboratoriet i växjö till referenslaboratorium för resistensfrågor. erika Matuschek jobbar med detta. TExT och FoTo: KATArinA lundqvist det är inte bara i sverige vi är referenslaboratorium, vi är även utsedda av en nordisk och europeisk kommitté, säger Erika Matuschek. Erika har, tillsammans med Gunnar Kahlmeter och Jenny Åhman, utvecklat en standardiserad metod för resistensbestämning av bakterier. den metoden används nu över hela norden och i flera europeiska länder. omväxlande och UtvEcKlandE Erika Matuschek och hennes kollegor samverkar mycket med andra mikrobiologer, de träffas i olika nätverk, håller utbildningar och workshops, för att förbättra kvaliteten och utveckla gemensamma riktlinjer. Just nu är en utbildning i Göteborg på agendan, nordiska kommittén arrangerar en workshop där Jenny och Erika från Växjö är ansvariga. Framåt hösten väntar en kurs i Madrid med föreläsningar och praktiska övningar. Det låter som ett roligt jobb? Ja, jag trivs verkligen! det är ett omväxlande och utvecklande jobb. Och det är roligt att vi har så mycket samarbete med andra. Men bakterier, hur omväxlande kan de vara? Vi gör massa olika saker här, analyserar, följer resistensutvecklingen, utvecklar kvalitetsprogram och metodiker. det är spännande! Är det inte lite skrämmande med resistenta bakterier också? Jo, att antibiotika inte alltid hjälper är ju oroande. Vi driver projekt tillsammans med olika laboratorier, bland annat i Usa och danmark, för att testa nya antibiotika. Jag känner att vårt jobb gör nytta. när man ser det ur ett globalt perspektiv ligger skandinavien väldigt bra till. Vi har låg andel resistenta bakterier, både inom sjukvården och i samhället, och det är viktigt att fortsätta utveckla metoder och standarder för att kunna behålla den standard vi har. Agerar du annorlunda än andra eftersom du har stor kunskap om resistenta bakterier? nää Jag tänker kanske lite mer på att använda handsprit? Och utomlands äter jag helst inte mat som inte är tillagad, som glass och sallad. Eller dricker vatten ur kranen! j Mikrobiologerna Jenny Åhman och Erika Matuschek i Växjö är med och utvecklar en standardiserad metod för resistensbestämning av bakterier. En metod som nu används över hela Norden och i flera europeiska länder. BLADET NR 2 #

6 en enkel idé med stort värde en stolt och glad ingela Wilkens fick ta emot patologens första kvalitets- och förbättringspris för sitt bidrag. en idé som inte bara förenklar arbetet för såväl kund som kliniken själv, utan också bidrar till en säkrare vård. För att sporra medarbetarna att arbeta med ständiga förbättringar har Marie Jadner, verksamhetschef på klinisk patologi och cytologi, inrättat ett eget kvalitets- och förbättringspris. Trots att man inte är mer än 25 medarbetare på avdelningen kom hela nio bidrag in till den första omgången. Jag är fantastiskt stolt och mycket imponerad, dels av det ni har åstadkommit men också för att ni har lyckats få ned det på pränt! det har inte varit lätt att välja ut en vinnare för alla bidrag har varit så bra, sa Marie Jadner till sina medarbetare på klinikens arbetsplatsträff när det var dags att tillkännage en vinnare. Marie har själv ingått i juryn tillsammans med Veronica Örkenrud, HRkonsult, Lennart Månsson, centrumchef och Yvonne andersson, patientsäkerhetsrepresentant i medicinskt servicecentrum. spänningen stegrades och när Marie läste upp motiveringen och vinnaren slutligen avslöjades hördes glada tillrop. ingela Wilkens fick ta emot blommor och diplom och även kort berätta om sitt arbete. bättre ordning = patientsäkerhet det var en eftermiddag när vi som vanligt hade fått in 80 stycken prostatabiopsier, som alla låg huller om buller och skulle sorteras, som jag kom på idén om att skicka ner kärl till kirurgen och be dem sortera i ett kärl per remiss, berättade ingela. sedan dess kommer biopsierna i TExT och FoTo: EllEn lovén Ingela Wilkens fick ta emot patologens eget kvalitets- och förbättringspris för sin idé som gjort att det blivit bättre ordning på biopsierna. bättre ordning och arbetet har underlättats både på kirurgen och på lab. den stora vinsten är också att den här till synes ganska enkla idén minimerar risken för att det ska bli fel och därmed har patientsäkerheten ökat avsevärt. nu hoppas jag också att ni alla skickar in era bidrag till landstingets kvalitets- och patientsäkerhetspris, uppmanade Marie sina medarbetare. På delad andraplats kom Camilla Johansson och Mia Enström för sitt arbete med Inga obesvarade prover och Lennart Johnsson och Jan Kindenäs förbättringsprojekt med Transport av avliden utifrån ett etiskt perspektiv. j trogen blodgivarkår men plats för fler i landstinget Kronoberg har vi trogna och pålitliga blodgivare. Men det finns alltid behov av nya, och de är hjärtligt välkomna till transfusionsmedicin i växjö och ljungby! Vi har ungefär givare i Kronoberg och vi är väldigt stolta över denna trogna blodgivarkår som gör att vi sällan har bekymmer med för lite blod i våra lager, säger Elisabet Brücher som är verksamhetschef för klinisk kemi och transfusionsmedicin. Men transfusionsmedicin tar gärna emot nya blodgivare också. det är enkelt att anmäla sig på eller så kan man ringa direkt. det finns många regler som styr om man får lämna blod, därför svarar man på ett antal frågor inför varje blodgivning. det är för att blodtappningen varken ska skada givarens hälsa eller medföra någon risk för överföring av smitta till patient, berättar Elisabet. Blodet kan behövas till exempel vid en olycka, vid en operation, vid en förlossning eller vid cancerbehandlingar. detta kan hända när som helst, därför har vi öppet dygnet runt. i dagsläget kan blodgivare välja att göra dubbel nytta genom att skänka ersättningen man får för att lämna blod, kan man se till att en nalle levereras till ett sjukt barn på en avdelning. detta är oerhört uppskattat! j Transfusionsmedicin i växjö, Transfusionsmedicin i ljungby, BLADET NR 2 # 2012

7 Medicinskt servicecentrum vill sprida sin kompetens över hela landstinget Här på klinisk kemi finns stor laboratoriekompetens! den vill vi dela med oss av, därför jobbar vi bland annat med patientnära analyserande. TExT och FoTo: KATArinA lundqvist Elisabet Brücher, verksamhetschef för klinisk kemi och transfusionsmedicin vill slå ett slag för rutinen patientnära analyserande. Rutinen innebär att när någon annan verksamhet vill köpa in patientnära analysutrustning finns klinisk kemi (via arbetsgrupp laboratoriemedicin) med som ett stöd hela vägen. de undersöker vilka vinster utrustningen kan ge sparar den tid, vilken utbildning behövs för avdelningspersonalen, blir det patientsäkert? de gör en ekonomisk kalkyl och en plan för hur underhållet ska skötas. Visar det sig att utrustningen är lämplig hjälper klinisk kemi till med inköpet. Gäller det stora investeringar går frågan till medicinska kommittén som förbereder ärendet till landstingets ledningsgrupp, som tar beslut. En viktig detalj är att utrustning som börjar användas är kopplad till Cambio Cosmic. då kommer provsvaren in direkt och man minskar risken för överföringsfel. det handlar om kvalitetssäkring. Och ytterst om patienternas säkerhet förstås, understryker Elisabet. Vi går allt mer från att bara analysera till att erbjuda hela vår kompetens. Vi hjälper till vid inköp, utbildar personal, sköter kontroller och underhåll av utrustning. Jag tror att detta kommer att bli en allt större del i vårt framtida arbete, säger Elisabet. Målet med patientnära analyserande är att alla prover ska ha samma kvalitet som om de analyserats på klinisk kemi-laboratorierna. En pre-analysgrupp från klinisk kemi arbetar med att sprida kunskap. Bland annat informerar de annan vårdpersonal om hur man tar prov på rätt sätt. de har också satt upp pedagogiska frågor vid provinlämningen på lasarettet, för att på ett roligt sätt lära ut vad som är rätt och fel. En fråga är till exempel om man kan hälla ihop två rör med för liten mängd i ett, berättar Jenny Hansson som är med i preanalysgruppen. svaret är nej. Vi funderar på hur vi ska gå vidare med den här tävlingen. Kanske lotta ut priser och få ännu fler att engagera sig i de här roliga och viktiga frågorna. Emelie Schönborg Ola Forsell, Eva Persson och längst ned Erika Wigren, Jenny Hansson och Anna Hultin. I Ljungby arbetar Yildiz Mlivic och Sylwia Joelsson med samma frågor. j vid önskemål och funderingar runt patientnära analysinstrument kontakta arbetsgrupp laboratoriemedicin via Kim Ekblom på klinisk kemi, rutinen för patientnära analyserande hittas under A Ö, Kliniskt kemiska laboratoriet. Kontakt med preanalysgruppen för frågor eller utbildning ring alt BLADET NR 2 #

8 Jan-Ove Christofferson menar att det är få inom sjukvården som vet vilka sjukhusfysikerna är och vad de gör. En del av hans jobb går därför ut på att göra arbetet begripligt för andra. Experter på medicinsk strålningsfysik intressantaste och roligaste arbetet i hela landstinget vi har ett tungt ansvar, men det är vi beredda att ta, säger Jan-Ove Christofferson. Han arbetar som sjukhusfysiker i landstinget Kronoberg. Sjukhusfysikerna är en yrkesgrupp som är verksamma inom de delar i sjukvården där strålning används. deras uppgift är att se till att strålningen används på ett säkert och effektivt sätt. text: johanna Melin foto: hans runesson att jobba som sjukhusfysiker ställer enorma kompetenskrav. i Landstinget Kronoberg finns bara sex stycken med den utbildningen, en utbildning på fem år, men flera har byggt på sina kunskaper med ytterligare fem års specialistutbildning. dessutom har tre stycken doktorsexamen, av vilka två är docentkompetenta. Vi är en kompetensbas inom vårt område, det vill säga den medicinska strålningsfysiken inom vilket det händer mycket, och vi måste hela tiden uppdatera oss, säger Jan-Ove Christofferson. Han har elva års utbildning och ett helt yrkesliv med erfarenheter bakom sig. Trots att arbetet ställer enorma krav hävdar han bestämt att sjukhusfysiker är det intressantaste och roligaste arbetet i hela landstinget. lita på sin KUnsKap Vi ställs hela tiden inför olika beslut som ska tas där man oftast bara har sig själv att lita på. Vi måste göra rätt, säger sara Olsson, även hon sjukhusfysiker. Jan-Ove och sara har samma grundutbildning men jobbar inom olika områden. Händer det något har jag alltid min lilla grupp att fråga. Men då jag själv står för 8 BLADET NR 2 # 2012

9 Medicinskt servicecentrum spetskompetensen inom mitt område gäller det att lita på sin kunskap, säger sara. En utmaning och ett ansvar de trivs med båda två. KontrollErar mycket inför en strålbehandling görs en dosplan för att ge rätt stråldos på rätt ställe och att inte skada närliggande organ. det är mitt jobb att ha kontroll över fysiken bakom de beräkningarna och över varje patients behandling så att den blir så bra som möjligt, säger sara. Vi ska också utvärdera olika behandlingsoch undersökningsmetoder utifrån en strålskyddssynpunkt samt optimera och utveckla de metoder vi använder, säger Jan-Ove. Vid ny- och ombyggnationer är det sara och hennes kollegor som är med och planerar strålskyddet i lokalerna. i arbetet görs också kvalitetskontroller av utrustning. Jan-Ove har just haft ett möte med leverantören för magnetkamerautrustningen som köptes in för några år sedan. nu går garantin ut och Jan-Ove har gjort olika mätningar för att se om utrustningen håller samma status som när den köptes in. dela med sig av KUnsKapEn För en inte så insatt reporter är yrket sjukhusfysiker inte självklart. de skulle behövas veckor för att i detalj förstå deras kunskaper och yrke till fullo. sara och Jan-Ove pratar om röntgenlaboratorium, mätningar, radioaktiva ämnen, dosplaneringar, acceleratorer och olika förkortningar på kameror. Jan-Ove säger till tröst att det faktiskt är få inom sjukvården som vet vilka de är och vad de gör. En del av jobbet går därför ut på att göra arbetet begripligt för andra, något som Jan-Ove jobbar mycket med. Vi ska vara en kunskapsbas och har koll på allt som händer inom området, dessa kunskaper ska vi dela med oss av, berättar han. Man kan inte få annat än respekt för yrkesgruppen. att kliva in i deras vardag är som att kliva in i en ny värld, en värld som är noga kontrollerad och där misstag och slarv inte får existera. j Det är mitt jobb att ha kontroll över fysiken bakom de beräkningarna och över varje patients behandling så att den blir så bra som möjligt, berättar Sara Olsson. BLADET NR 2 #

10 Bild- och funktionsmedicin tänker nytt för att bli ännu effektivare viktiga remisser Enligt anders Ebbesen handlar det ofta om att verkligen se remittenternas behov och inte göra mer än vad de faktiskt efterfrågar. Kommunikationen med dem som skriver remisser är över huvud taget en kärnfråga för att få ett effektivt flöde. det krävs tydliga direktiv från bild- och funktionsmedicin, med förklaringar om vad som krävs för att få bra resultat. En mycket viktig del i detta är remisserna. Bra remisser är helt avgörande för att diagnosen ska bli rätt. Remisserna är vårt arbetsredskap för att förstå vad problemet är, säger anders Ebbesen. Vi använder inte journalsystemet Cosmic i vår vardag, och kan inte läsa där om patienvården är ofta beroende av de undersökningar som görs inom bild- och funktionsmedicin för att kunna ställa rätt diagnoser och ge patienterna vård i rimlig tid. inom bild- och funktionsmedicin arbetar man på bred front för att nå effektiva flöden, jämnare belastning och förstås kortare väntetider. det handlar om allt ifrån kvällsmottagningar till att införa nya tekniker och metoder. STinA JorDEviK bild- och funktionsmedicin Bild- och funktionsmedicin är en medicinsk specialitet som bland annat använder undersökningar som ger bilder eller visar funktioner, för att diagnosticera sjukdomar och hälsoproblem. Specialiteten har tre grenspecialiteter: klinisk fysiologi, nuklearmedicin och radiologi. några exempel på undersökningar som görs inom bild- och funktionsmedicin är ultraljud, EKG, EEG, olika typer av röntgenundersökningar, datortomografi, magnetisk resonanstomografi (MrT) och mammografi. den mest imponerande förbättringen när det gäller väntetider inom bild- och funktionsmedicin står avdelningen för klinisk fysiologi för. när det var som värst för något år sedan var väntetiden för ett hjärtultraljud 27 veckor. i skrivande stund är väntetiden åtta veckor. Vi har bland annat tagit in vikarier periodvis och gjort undersökningar på kvällstid för att beta av köer, berättar anders Ebbesen, verksamhetschef för bild- och funktionsmedicin i Landstinget Kronoberg. dessutom har vi satsat på information till läkare inom framför allt primärvården och medicinklinikerna, där vi förtydligat vilka indikationer som gäller för hjärtultraljud. det har fått mycket god effekt. tens sjukdomshistoria. En god beskrivning av problemet och patientens anamnes måste finnas i remissen. lagom mycket maskiner inom bild- och funktionsmedicin är utrustning och maskiner en central kugge, och det gäller att utnyttja maskinerna på smartaste sätt. Vi ska använda maskinparken hela tiden men vi ska samtidigt inte ha fler maskiner än vi behöver. det är en balansgång, säger anders Ebbesen. Vi har ganska ålderstigen utrustning, och en stor del av maskinparken kommer att bytas ut nästa år. det kräver logistik och att vi anpassar våra lokaler efter nya arbetssätt. Ett exempel på hur man kan utnyttja maskinparken mer effektivt är satsningen på att utbilda två röntgensjuksköterskor till sonografer. sonografer kan göra ultraljudsundersökningar, avläsa resultatet och ska på sikt även kunna skriva svar. Undersökningarna filmas och kan därför granskas av röntgenläkare. Ultraljudsundersökningar har varit en stor stötesten när det gäller väntetider. Vårt mål är inte ha några köer, och vi hoppas att de två sonograferna ska kunna bidra till det i kombination med bland annat regelbundna kvällsmottagningar. Även datortomografier görs regelbundet på kvällstid. Väntetiden till en datortomografiundersökning är ungefär nio veckor. Men bild- och funktionsmedicin i Landstinget Kronoberg är ganska restriktiva med den typen av undersökning, eftersom den ger patienterna strålning. samjour En viktig faktor för att nå effektiva flöden är samarbeten mellan bild- och funktionsmedicin i Ljungby och Växjö. Ett exempel på det är en gemensam bokning för magnetröntgen. alla remisser kommer in på ett ställe, och sedan kallas patienten till Växjö 10 BLADET NR 2 # 2012

11 Medicinskt servicecentrum eller Ljungby beroende på hur kapaciteten ser ut just då. Ett annat exempel på samarbete är gemensam jour varje vardag mellan och samt helger. Belastningen i Växjö var väldigt hög tidiga kvällar, så vi testade att ta bort jouren i Ljungby på nätterna och istället ha samjour de mest hektiska timmarna. det föll väl ut, med bland annat mycket jämnare arbetsbelastning, berättar anders Ebbesen. väntetider när man pratar om vårdflöden och väntetider är det omöjligt att inte komma in på vård- och behandlingsgarantin och akutvårdsgarantin. ingen av dem gäller egentligen bild- och funktionsmedicin, men de bidrar i hög grad till att andra delar av vården kan uppfylla vårdgarantin. Exempelvis ortopederna är ju helt beroende av oss för att kunna göra rätt prioriteringar och hantera väntetider, bland annat när det gäller skelettröntgen. akutvårdsgarantin påverkar bild- och funktionsmedicin mycket, säger anders Ebbesen. Enligt den har patienten rätt att få hjälp inom fyra timmar när man besöker akutmottagningen, och då ingår inte sällan exempelvis en röntgenundersökning. En arbetsgrupp ser över processer inom detta område, och en lösning är att införa så kalllade subakuta undersökningar. det är undersökningar som är viktiga och ska göras, men där patientens liv och hälsa inte påverkas om undersökningen görs inom 24 timmar istället för fyra, förklarar anders Ebbesen. det kan handla om att skicka hem en patient med en stukad fot, men ge honom eller henne en bokad tid för röntgen dagen efter. i de fall där patienten kommer att bli inlagd på sjukhus, kan man skicka honom eller henne direkt till avdelningen, och vi kan göra vår undersökning i efterhand. det är ju självklart att vi måste ta de medicinskt svåraste fallen först. tänka nytt att våga tänka utanför invanda mönster och göra saker på nya sätt är helt klart en framgångsfaktor för medarbetarna inom bildoch funktionsmedicin. Ett par exempel på detta är datortomografi av tjocktarmen och PET/CT som du kan läsa om här intill. j nya metoder och rutiner för UndErsöKning av tjocktarm nya metoder utvecklas ständigt inom röntgendiagnostiken, och en del undersökningar är på väg att försvinna till exempel röntgen av tjocktarmen. numera gör man allt oftare datortomografi av tjocktarm, vilket innebär ett slags virtuell koloskopi *. Datorn arbetar fram en bild som liknar den vid verklig koloskopi. vi bedömer tarmen både i två- och tredimensionella plan, berättar Sofia Cegrell, läkare på röntgenavdelningen i växjö. Datortomografi är en skonsam undersökning för patienten. En annan fördel med datortomografi är att man kan bedöma förändringar även utanför tarmen. På flera patienter har vi hittat förändringar i andra organ, som njurar, bukspottkörtel och lever, berättar Sofia Cegrell. På röntgenavdelningen i ljungby gör man numera i stort sett bara datortomografiundersökningar av tjocktarmen. röntgenavdelningen i växjö har möjlighet att undersöka cirka tio patienter i veckan, men eftersom remissinflödet är betydligt större görs fortfarande en ganska stor mängd konventionella röntgenundersökningar av tjocktarmen. Både datortomografi och konventionell röntgen har dock nackdelen att undersökningarna medför att patienten utsätts för strålning. Därför hoppas Sofia Cegrell att det ska kunna göras fler koloskopier framöver, och bland annat har två skopisköterskor utbildats. Bild- och funktionsmedicin har nyligen tagit fram nya riktlinjer för kolondiagnostik. Bland annat innebär de att alla yngre patienter ska koloskopiundersökas i första hand, med tanke på riskerna med strålning. om man misstänker att patienten har en inflammatorisk tarmsjukdom är koloskopi också förstahandsmetod, eftersom vi kan göra biopsier och se ytliga, inflammatoriska förändringar. * Koloskopi betyder att tjocktarmen undersöks med hjälp av en böjlig slang, ett så kallat koloskop. pet/ct En avancerad röntgenmetod i drygt tre år har landstinget Kronoberg kunnat erbjuda en modern undersökningsteknik där två metoder sammanförs i en: pet/ct. pet/ct undersöker hela kroppen och har stor betydelse i cancerdiagnostiken, eftersom man kan upptäcka även små tumörer och se om de har spridit sig. undersökningen ger en mer korrekt sjukdomsbild och kan till exempel leda till att patienten slipper större operativa ingrepp. Dessutom bidrar tekniken till att cancerbehandlingen blir mera individualiserad, berättar Agnieszka Athley, läkare på röntgenavdelningen i växjö. PET står för Positron Emissions Tomografi, och är en metod som avbildar metabolism (ämnesomsättning) i kroppen. CT är den engelska förkortningen för datortomografi, som ger snittbilder av mäniskokroppen. En bild med kombinationen PET/CT kan därför visa både funktion och anatomi. landstinget Kronoberg har avtal med den holländska företaget Medical Alliance AB, som turnerar runt i Europa med PET/CT-utrustning. De har egen personal som sköter själva utrustningen i en mobila trailern, medan personal från bild- och funktionsmedicin i växjö tar hand om patienterna och tolkar bilderna. Ett radioaktivt ämne sprutas in i patienten och efter en timmes vila kan kameran avläsa hur spårsubstansen tas upp i kroppen. intresset för denna undersökning har ökat ständigt och nu genomförs runt tolv undersökningar varannan måndag. Sedan starten har vi gjort runt 500 undersökningar, berättar Agnieszka Athley. PET/CT får allt större betydelse inom sjukvården, och i exempelvis Danmark är metoden mycket vanlig. i Sverige har ännu så länge bara universitetssjukhusen egna anläggningar. BLADET NR 2 #

12 Det finns flera identifierade bristyrken i medicinskt servicecentrum. Därför har man skapat ett eget kompetensråd för att kraftsamla om hur centrumet ska utvecklas som en attraktiv arbetsgivare. Kompetensrådet kraftsamlar för framtiden vi står inför en generationsväxling och det finns många så kallade bristyrken i medicinskt servicecentrum. Frågan har högsta prioritet och på alla nivåer arbetar man aktivt med personalförsörjningsfrågan. EllEn lovén Medicinskt servicecentrum står, precis som många andra centrum, inför stora pensionsavgångar framöver och rekryteringsbehovet är stort. För att kartlägga behovet och också se vad som gjordes ute i verksamheterna i de här frågorna, genomförde siw Hultberg och Paul Johannesson från HR-avdelningen en inventering hösten den visade att många goda tankar och idéer fanns och att mycket arbete pågick men att man skulle kunna arbeta mer tillsammans med personalförsörjningen inom centrumet. som ett resultat av detta bildades kompetensrådet med representanter från alla verksamheterna. syftet är att kraftsamla kring hur vi lockar medarbetare till oss och hur vi får dem att trivas när de väl är på plats. i kompetensråden lär vi känna varandras verksamheter och lär av varandra för att se hur vi kan samverka och hjälpas åt i de här frågorna, förklarar Marie Wallin, HR-strateg och sammankallande för gruppen. Kompetensrådet har till exempel kontakt med studievägledare och utbildningssamordnare för att säkerställa att ungdomar söker våra utbildningar och att utbildningarna i sin tur kan förse oss med den kompetens vi behöver framöver. arbetslivscykel Vårt arbete bygger på det arbete som sker centralt i landstinget en modell som ser till hela medarbetarens livscykel; attrahera, rekrytera, introducera, motivera och utveckla, och avsluta. sedan kan den här gruppen komplettera och utveckla det som är specifikt i våra verksamheter och för våra yrkesgrupper. det är en styrka att alla är så engagerade och intresserade av att bidra och jobba med de här frågorna! j 12 BLADET NR 2 # 2012

13 Medicinskt servicecentrum Sunt förnuft och enkla regler kan hindra smitta att jobba i vården innebär bland annat att känna till landstingets vårdhygienrutiner. gör vi rätt kan vi också förebygga och begränsa uppkomst av vårdrelaterade infektioner samt förebygga och begränsa smittspridning, säger lena nilsson och Katarina Madehall. TExT och FoTo: JoHAnnA MElin Lena Nilsson och Katarina Madehall jobbar på vårdhygien och har koll på vad som gäller. Lena och Katarina arbetar som hygiensköterskor på vårdhygien i Landstinget Kronoberg. Här hjälper de till att reda ut några av de vanligaste frågorna kring våra hygienrutiner. Arbetskläder, vad gäller? när det gäller överdelar så är det kortärmade plagg som gäller. de ska sluta ovanför armbågen. Vi vet att det finns de som tycker det är kallt med kort ärm men det kan fastna smuts och smitta på en lång ärm som hänger ner och dessutom är det svårt att komma åt underarmen ordentligt med handsprit. Med det sortiment av arbetskläder som landstinget har är man rätt klädd. vissa fryser i kortärmat, finns det något att göra? Vill man så går det bra att använda en undertröja eller ett linne under det kortärmade plagget, räcker inte det så finns det frysplagg. Undertröjor finns från tvätteriet. Ett frysplagg kan vara en värmande väst. Västen är tänkt för dem som har ett mer stillasittande jobb, västen ska man inte ha på sig vid patientkontakter. Om man till exempel jobbar nätter, och sitter stilla en stund i ett personalrum, använder en del en filt att ha om sig. det blir naturligt att ta av sig filten när man går till patienterna. Vi rekommenderar inte kofta, även om det verkar mest logiskt. det är så lätt att glömma ta av sig om en akut situation inträffar. Hur ofta bör man byta kläder? de byts varje dag om man har patientkontakter. Om arbetskläderna blir smutsiga byter man under arbetspasset. Får man gå utanför sin arbetsplats i sina arbetskläder? Många tror nog att man inte får lämna sin arbetsplats i sina arbetskläder, men det stämmer inte riktigt. ska man göra ett ärende i tjänsten, till exempel ett hembesök hos en patient, kan man behålla arbetskläderna på. det finns byxor i ett jeansfärgat tyg som är tänkta för bland annat hembesök. det pågår också översyn av tillgängligheten till arbetskläder. det ska vara enkelt att hämta nya kläder, gärna i eller nära ett omklädningsrum. varför är de flesta arbetskläderna vita eller mellanblå? För att smuts och fläckar ska synas lättare, så att man ser om man behöver byta under arbetspasset. vad ska man mer tänka på? inga ringar, armband eller armbandsklockor ska användas i patientnära arbete som hindrar handdesinfektion. inte heller festivalarmband. naglar hålls kortklippta, max tre millimeter. Långa naglar kan skada handskarna och patienterna, förutom att de samlar smuts. Färgat nagellack gör att man inte kan se om det hamnar smuts under naglarna. Vi märker att konstgjorda naglar börjar bli populärt, men de får inte finnas på personalens händer. Handledsortoser och liknande är dessvärre också i vägen för handdesinfektion. Om man behöver det får man tillsammans med sin chef diskutera med oss på vårdhygien vilka arbetsuppgifter man kan ha. Slarvas det med att sprita händerna före och efter patientkontakt? det finns fortfarande brister. Vi tror det är bra att vi påminner varandra, det är mänskligt att glömma ibland. Försök se till så att handsprit finns överallt, inte bara vid handfaten. Handsprit ska vara lättillgänglig. då är risken mindre att man missar att sprita sina händer. Hållare för handsprit ska finnas vid varje vårdplats. det är viktigt att tänka på att jag ska skydda den patient jag ska hjälpa nu, så att man inte missar att sprita händerna precis innan jag tar hand om patienten. Kan handsprit vara farlig för händerna om man använder det under många år? nej, tvärtom faktiskt. i handsprit finns återfuktande medel. det är en bra hudvårdande produkt. Många har sagt att de har fått bättre händer genom att andvända handsprit dagligen. de flesta behöver också smörja sina händer med hudkräm regelbundet. vad gör jag om jag ändå har problem med huden på mina händer? då ska du kontakta företagshälsovården. de kan vid behov remittera vidare till en yrkesdermatolog, som är specialist på hudproblem i förhållande till arbetet. j BLADET NR 2 #

14 landstinget förberett på somaliernas ankomst åsa Ossiansson, distriktsläkare på vårdcentralen dalbo, och anna bärtås, verksamhetschef för barnoch ungdomskliniken, har varit i Kenya för att få en uppfattning om hur somalierna där lever och mår. de har träffat personer som är på flykt och som ska komma till vårt län som anhöriginvandrare. erfarenheterna blir en hjälp på vägen till förståelse och bästa omhändertagande när somalierna kommer hit. vi har sett sjukhus, skolor och boende och jag tror att vi fått en rätt bred bild av både hälsoläget och levnadsförhållandena, berättar åsa Ossiansson. text: May olsson foto: anna Bärtås Högst på listan av sjukdomar ligger tuberkulos och hiv. Malariasmittan har följt med från Somalia. Åsa Ossiansson vårdcentralen Dalbo, pratar med somalier i Eastleigh. 14 BLADET NR 2 # 2012

15 Gatorna i Eastleigh är rena lervällingen och det kan vara svårt att ta sig fram. BLADET NR 2 #

16 Bostadsförhållandena har negativa konsekvenser för hygienen. Här är ett kök med lägenhetens enda vattenkran. Läkarmottagning i Eastleigh. Kallelser och exakta tider är inte alltid självklarheter för somalier. Vill man till exempel ha sin son omskuren går man till läkaren och väntar tills det finns tid. Mycket av livet levs på balkongerna. Här lagar man både mat och hänger tvätt. Handel över disk som i svenska affärer för många år sedan. fakta Gruppen som reste bestod av 13 personer med representanter från landstinget, kommunen, regionförbundet och somaliska kommittén. Syftet med resan var, förutom kunskapsinhämtning, att få en gemensam grund för bästa samverkan i länet. det somaliska samhället är delvis sönderslaget av krig, torka och hungersnöd. Många av de barn som är på flykt har aldrig gått i skolan eller varit i kontakt med hälso- och sjukvård. Vuxna och barn har vandrat och liftat för att komma till flyktinglägren i Kenya. i lägret dadaab utanför nairobi finns det flyktingar varav 96 procent är somalier, och vissa av dem har varit där i nästan tjugo år. Från flyktinglägren tar man sig till storstäderna för att ansöka om emigrering på ambassaden. det förutsätter att man kan hitta ett boende och en försörjning i staden. i nairobi är det stadsdelen Eastleigh som samlat många somalier som är på flykt, bland annat till sverige. de som har anhöriga i sverige får pengar därifrån som de kan betala sitt boende med. håller Ut anna och Åsa såg inga tecken på undernäring bland barnen från somalia. Men hygienförhållandena är inte de bästa dåligt med vatten och avlopp ger diarréer, damm och luftföroreningar ger luftvägsproblem. 16 BLADET NR 2 # 2012

17 Det är små förhållanden och de får ingen hjälp från myndigheter. I Eastleigh driver man små butiker, sitter med sin symaskin på gatan har du en tomat så säljer du den och sen är affärsrörelsen igång. Somaliernas drivkraft att försörja sig självständigt är mycket stark. Rätt många är väldigt sjuka när de kommer till flyktinglägret eftersom de håller ut så länge det går innan de ger sig av hemifrån, säger Åsa. KlanEr Kommer vi att kunna hantera anhöriginvandringen och de ensamkommande barnen i landstinget? Åsa och anna är inte oroliga för sjukvården: det klarar vi. Men det behövs somalikunskap. Till exempel om familjebildningen som är annorlunda än vår kärnfamilj; somalierna bildar klaner och icke biologiska barn som ingår i klanen är lika mycket egna barn som de biologiska. Man kanske tar hand om en död släktings barn, ett barn som då inte får anhöriginvandra till sverige. detta kan bli svårt, menar anna. individer Våra svenska system kommer att kännas väldigt främmande för dem. samhällsinformation är viktigt. Men när det gäller vården handlar det om samma saker som alltid för oss att bygga ett förtroende. att se till individen och att vara öppna för att människor har olika bakgrund, säger anna. j bakgrund Somalier i Sverige har tidigare inte kunnat ta hit sina barn och anhöriga eftersom det inte varit möjligt att få giltiga pass i landet. lagen ändrades efter en prejudicerande dom 2012, och nu kan man istället använda sig av ett DnA-test för att styrka släktskapet. i och med det förväntas cirka somalier ansöka om att komma till Sverige, av dessa 700 personer till Kronoberg. Blir ansökan om anhöriginvandring beviljad får man sitt uppehållstillstånd direkt. BLADET NR 2 #

18 vill du bli mer miljösmart? Just nu kan medarbetare i landstinget gå utbildning i Eco driving. Utbildningen beskostas av ett energieffektiviseringsbidrag från Energimyndigheten. anmäl ditt intresse till din chef. Sara Nodmar, miljöstrateg i Landstinget Kronoberg, påminner om att det finns elcyklar att låna för dem som vill cykla i tjänsten. projekt för både bättre hälsa och bättre miljö värt ett pris Landstingets interna milöpris 2012 tilldelas friskvård- och hälsoenheten samt folkhälsoenheten för projektet Hälsotrampare Kronoberg. Prissumman på kronor delas lika mellan de två enheterna. Ett av landstingets miljöpolitiska mål är att minst 400 personer ska ha utbildat sig i Eco driving år Eco driving innebär att du sänker din bränsleförbrukning med procent och minskar koldioxidutsläppen. Miljöenheten vill också påminna om att det finns två elcyklar till utlåning på centrallasarettet. Vill du cykla i tjänsten så bokar du och hämtar nyckel i centralhallen, tel j läs mer på miljöenhetens sidor under om landstinget, Arbetsområden, Miljö. Hälsotrampare Kronoberg var ett samarbetsprojekt mellan Landstinget Kronoberg och Växjö kommun under år syftet var att stimulera medarbetare i landstinget och Växjö kommun att oftare cykla till och från arbetet. Målet var att alla deltagare skulle få en ökad upplevelse av god hälsa men även att minska utsläpp från trafiken. de 130 hälsotramparna beräknas ha sparat in 30 ton koldioxid. den ekonomiska besparingen per deltagare beräknas till drygt 4800 kronor. i landstinget uppger färre personer att de upplever trötthet flera gånger i veckan Friskvård- och hälsoenheten samt folkhälsoenheten fick årets miljöpris för projektet Hälsotrampare Kronoberg. och också mindre stress efter projektet. En fortsättning av projektet kommer att ske i landstinget under år alla medarbetare kommer erbjudas att gratis delta i cykel- och miljökampanjen sydost Trampar samt köpa cykeldator till ett reducerat pris. j 18 BLADET NR 2 # 2012

19 Ständig nästäppa snart ett minne blott att vara täppt i näsan är ju inte direkt ovanligt och det är inte heller speciellt roligt. de allra flesta har väl någon gång upplevt den smygande paniken över att man inte kan andas ordentligt. näsan är täppt och man måste andas med munnen. plötsligt måste man börja tänka på andningen, något som vanligen går av sig självt. TExT: ToBiAS SKArPSvÄrD Oftast löses nog problemet med en ordentlig snytning, med någon sorts nässpray eller en nässköljning. För väldigt många är dock nästäppan av mer varaktig karaktär. det spelar liksom ingen roll hur många gånger man snyter sig, man är ändå täppt. många nästäppor beror på sned nässkiljevägg Enligt en purfärsk doktorsavhandling är kronisk nästäppa ett mycket vanligt symtom som ungefär fyra av tio vuxna någon gång söker vård för. i befolkningen finns en hög andel av personer med sneda nässkiljeväggar (septumdeviation), studier har visat en förekomst upp mot 50 procent. de flesta ger inga symtom alls. Men en septumdeviation som ger nästäppa kan åtgärdas med en operation, septumplastik, där man rätar upp skiljeväggen. Ett stort problem med operationen är att väldigt många av patienterna, nästan var fjärde, inte blir nöjd med resultatet efter operationen. i sverige handlar det om ungefär 300 personer varje år som blir inlagd i några dagar på sjukhus, genomgår en operation, blir sjukskriven från arbetet och man blir ändå inte av med nästäppan. Patienten utsätts alltså för onödigt lidande och kostnaden rent samhällsekonomiskt blir betydande. Både som patient och kirurg vill man ju att operationen ska lindra eller bota något visst tillstånd, säger Helle Thulesius, överläkare på öron- näsa- halsklinken i Växjö. UndErsöKning av luftflödet i näsan På grund av detta har Helle undersökt om aktiv främre rhinomanometri en undersökningsmetod där man mäter luftflödesmotståndet i näsan kan förbättras och användas för att ta reda på om operationen är nödvändig eller inte. avhandlingen visar att aktiv främre rhinomanometri fyller en viktig funktion i utredningen av nästäppa och om patienten behöver en operation eller inte. För den kliniska verkligheten har Helle också tagit fram en checklista som underlättar vid utredning huruvida nästäppan behöver opereras eller inte. Min studie leder förhoppningsvis till att antalet patienter som är missnöjda med sin septumplastik minskar, helst till noll förstås, men det är väldigt svårt eftersom det handlar om individers uppfattning. j Helle Thulesius, överläkare på öron- näsa- halskliniken, har skrivit en avhandling om hur man kan undersöka nästäppa. Förhoppningen är att fler ska bli nöjda med sin operation. BLADET NR 2 #

20 på god väg mot färre och tydligare kallelser då: över olika varianter på kallelser, medicinsk information på färgade papper med clip art-gubbar, oläsliga kopior på kopior och manuell hantering av alla ändringar. nu: ungefär 60 grundmallar för kallelser, enhetlighet, tydlig information och enkel administration. Det ska vara tydligt för patienterna vart de ska, när och varför, och de ska känna igen landstinget som avsändare. Informationen ska vara lätt att förstå och tillgänglig även för den som till exempel inte läser svenska så bra. För ett par år sedan fick Landstinget Kronoberg nya riktlinjer för kallelser. sedan dess har de flesta verksamheter, tillsammans med Vis-supporten och informationsavdelningen, jobbat med att minska antalet kallelsevarianter och samla information i medicinska bilagor. de nya riktlinjernas syfte var förstås att rensa i kallelsedjungeln, minska antalet varianter radikalt och framför allt göra kallelserna enkla, begripliga och enhetliga, berättar kommunikatör stina Jordevik, som arbetat med att ta fram mallar och stöd för arbetet med kallelsernas innehåll. det ska vara tydligt för patienterna vart de ska, när och varför, och de ska känna igen landstinget som avsändare. informationen ska vara lätt att förstå och tillgänglig även för den som till exempel inte läser svenska så bra. dessutom behövde vi göra det tydligare för busschaufförerna i länet vilka kallelser som kan gälla som färdbiljett det var en del problem med det tidigare. grundmall Enligt de nya riktlinjerna ska alla kallelser i landstinget utgå ifrån samma grundmall, där patienterna hälsas välkomna, får veta vart de ska och när, och hur de kan ta kontakt för att avboka eller ställa frågor. det är den kallelsen som också kan gälla som färdbiljett. all information om det som ska hända under själva besöket: hur en behandling eller undersökning går till, om man behöver förebereda sig och liknande, läggs i en separat bilaga. dessutom får patienten en bilaga med allmän information om exempelvis vårdgaranti, sjukresor, avgifter och tystnadsplikt. samordning arbetet med att göra om och lägga in nya kallelsevarianter och bilagor i Cosmic sköts av Vis-supporten, som successivt betat av enhet för enhet. Men innehållet i de medicinska bilagorna har verksamheterna själva stått för. Vi har tagit fram mallar för att det ska vara enklare att strukturera innehållet. dessutom rekommenderar vi att hämta så mycket information som möjligt från se, och att samordna så att flera enheter kan ha samma bilaga för samma information. Men i många verksamheter har det ändå varit och är ett digert arbete att samla in och bearbeta information till bilagorna, säger stina Jordevik. stort jobb arbetet med kallelserna har tagit tid, och långt ifrån alla enheter är klara. Men det går framåt! allt fler lämnar sina gamla kallelsevarianter och går över till de nya. Totalt sett har vi minskat antalet kallelsevarianter från drygt till ungefär 60, berättar Katja Tibe på Vis-supporten. administrationen av kallelserna blir väldigt mycket enklare nu. Vi har ett antal grundmallar där kontaktuppgifter för varje enhet hämtas automatiskt. Tidigare fick vi skriva in alla uppgifter och göra ändringar manuellt. Katja och kollegan ann-sofie Claesson konstaterar att övergången till nya kallelser varit ett stort jobb, och att vissa enheter fortfarande har mycket kvar att göra. dessutom blir det säkert en hel del finlir och justeringar när alla de nya kallelserna väl är igång. Men de allra flesta har varit positiva till förändringen, och i stort sett har arbetet fungerat bra. j 20 BLADET NR 2 # 2012

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (7) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2013-12-18 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 11 december 2013 kl. 9.00-11.45 Plats Närvarande ledamöter Övriga

Läs mer

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Trivas och växa Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Att vara här är lärorikt och har utvecklat mig som människa. Martina Eriksson, folkhälsoutvecklare som efter fem veckors praktik fick jobb i Landstinget

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer

Självklart! Läs det i alla fall

Självklart! Läs det i alla fall Självklart! Läs det i alla fall självklarheter Vi är alla beredda att göra allt vi kan för att de som behandlas, vårdas eller arbetar i vården inte ska smittas eller i onödan drabbas av en infektion. Därför

Läs mer

PET/CT på länssjukhus vår resa

PET/CT på länssjukhus vår resa PET/CT på länssjukhus vår resa Agnieszka Athley radiolog/nuklearmedicinare, medicinsk ansvarig nuklearmedicin röntgenenheten Växjö Christina Lorentzson röntgensjuksköterska, sektionsansvarig nuklearmedicin

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

Rena händer och rätt klädd

Rena händer och rätt klädd Rena händer och rätt klädd inom Vård och omsorg Rena händer och rätt klädsel viktigt för att säkra vården Idag får var tionde patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att den kräver antibiotikabehandling.

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

1. Jag bäddar sängar på morgonen. När ska jag byta förkläde?

1. Jag bäddar sängar på morgonen. När ska jag byta förkläde? 1. Jag bäddar sängar på morgonen. När ska jag byta förkläde? 1. Mellan varje sal X. Mellan varje patient 2. När jag bäddar sängar behöver jag inte ha något förkläde 2. Är det OK ur hygiensynpunkt att vara

Läs mer

Rätt klädd på jobbet

Rätt klädd på jobbet Rätt klädd på jobbet Regler för arbetskläder Angereds Närsjukhus Capio Lundby Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förord Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

UTREDNING OM SAMORDNING AV UTBILDNINGAR INFÖR

UTREDNING OM SAMORDNING AV UTBILDNINGAR INFÖR UTREDNING OM SAMORDNING AV UTBILDNINGAR INFÖR BILDANDET AV SPECIALITETEN BILD- OCH FUNKTIONSMEDICIN. Rådet för grundutbildningsfrågor vid Sahlgrenska akademin beslutade i juni 2006 att utreda möjligheten

Läs mer

Vi bygger för cancervården

Vi bygger för cancervården Vi bygger för cancervården Enligt nationella beräkningar kommer antalet personer som lever med cancer fördubblas fram till år 2030, vilket leder till att behovet av strålbehandling ökar. De patienter som

Läs mer

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Till dig som läser till Röntgensjuksköterska eller vill göra det! Välkommen till Bild- och funktionsmedicinskt centrum! Akademiska sjukhuset -

Till dig som läser till Röntgensjuksköterska eller vill göra det! Välkommen till Bild- och funktionsmedicinskt centrum! Akademiska sjukhuset - Till dig som läser till Röntgensjuksköterska eller vill göra det! Välkommen till Bild- och funktionsmedicinskt centrum! Akademiska sjukhuset - Uppsala Akademiska sjukhuset är en av de största arbetsplatserna

Läs mer

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathunden innehåller förtydligande avseende vad som minst bör vara uppfyllt för att svara ja i Checklista för egenkontroll. Lathunden

Läs mer

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus Fäst patientetikett här Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus 1 Inskrivning 1. När du kom fick du ta en nummerlapp. Detta är viktigt eftersom det är vårt sätt att följa din väntetid

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Utarbetat av Vårdhygien 2010 Uppdaterad 2015 Tre enkla åtgärder för att förebygga smittspridning/vårdrelaterade infektioner Basala

Läs mer

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

AT-introduktion v

AT-introduktion v AT-introduktion v. 5 2017 Måndag (2017-01-30) (Plats: Växjö --- För: Växjö AT) ID Foto Allmän information och villkor för AT Primärvården Anestesikliniken Kirurgkliniken Ortopedkliniken Tina Andersson/

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 8 DECEMBER 2014

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 8 DECEMBER 2014 Landstinget Dalarna 1(6) Labnytt KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson AKTUELLT

Läs mer

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet...

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet... Måndag!!! Jag har valt att praoa på centrallasarettet på kirurgmottagningen! Dagen började klockan 8 på morgonen. Jag kom till entréhallen där jag blev hämtad av två kvinnor som heter Cecilia och Kerstin.

Läs mer

Vårt arbete med brukarna

Vårt arbete med brukarna Kompletterande övning: Vårt arbete // Situationer i vardagen Dilemman och konfliktsituationer Samtalsledarmaterial Vårt arbete med brukarna Ditt sätt att bemöta brukarna Du arbetar hos pensionären Maria

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

på fredag Dessutom slipper ni tjatet om att hålla ordning och trivseln förbättras.

på fredag Dessutom slipper ni tjatet om att hålla ordning och trivseln förbättras. Ordning och reda på fredag nej, alltid Ordning och reda (OR) handlar om att skapa bättre ordning på arbetsplatsen, utan att tjata. Ordning och reda handlar också om att minska risken för olycksfall och

Läs mer

Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner. Vård- och omsorgsförvaltningen

Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner. Vård- och omsorgsförvaltningen Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner Vård- och omsorgsförvaltningen 2 Bemötande På Trögdshemmet arbetar vi utifrån vård- och omsorgsförvaltningens värdegrund Rätt stöd till ett självständigt

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Bakgrund. Verksamheter som innefattar arbete med joniserande strålning har sedan länge reglerats genom olika typer av föreskrifter, förordningar och råd.

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Du som håller den här broschyren i din hand är kanske intresserad av att bli tandläkare. Vill du veta mer innan du gör ditt val? Läs igenom

Läs mer

Korta & klara landstingsnyheter Nr 4 maj 2013. Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Korta & klara landstingsnyheter Nr 4 maj 2013. Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 4 maj 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: Användningen av antibiotika minskar i Örebro län

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Förord Varje år orsakar vårdrelaterade infektioner stort lidande som dessutom kostar den svenska vården miljardbelopp.via händer och kläder kan du lätt överföra smittämnen till

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Husläkarmottagningen har öppet 8-17 på vardagar. Du bokar en tid genom att ringa till mottagningen eller genom att logga in på 1177.se.

Husläkarmottagningen har öppet 8-17 på vardagar. Du bokar en tid genom att ringa till mottagningen eller genom att logga in på 1177.se. HITTA RÄTT I VÅRDEN Övning 4 NIVÅ 1&2 Foto: Juliana Wiklund Hitta rätt i vården Husläkarmottagning På husläkarmottagningen behandlas både vuxna och barn för sjukdomar och besvär. Husläkarmottagning kallas

Läs mer

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Här arbetar vi Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso-

Läs mer

God jul och gott nytt år

God jul och gott nytt år God jul och gott nytt år > VD har ordet: Kundfokus vad betyder det för oss? > Ny rutin för sjuk- och friskanmälan > 5 frågor: Jarmo Löflund DECEMBER 2014 Nyhetsblad med aktuell information till dig som

Läs mer

Margit Håkansson Framtidens sjukvård

Margit Håkansson Framtidens sjukvård Framtidens sjukvård En spaning. Klimat Sjukdomspanorama Medicinsk-teknisk utveckling Demografi Ekonomi Patientmakt Hälsoutveckling e-hälsa Morgondagens sjukvård? Den bästa vården är den du inte behöver..

Läs mer

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift

Läs mer

Kvalitetsbokslut Radiologiska kliniken NLN

Kvalitetsbokslut Radiologiska kliniken NLN Kvalitetsbokslut 2011 Radiologiska kliniken NLN Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 7 Tillgänglighet... 8 Medicinska

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: Kartläggning socialsekreterare 2016 Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 2016-03- 31 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Lätt att göra rätt. förhindra smitta på bästa sätt

Lätt att göra rätt. förhindra smitta på bästa sätt Lätt att göra rätt förhindra smitta på bästa sätt Lätt att göra rätt - förhindra smitta på bästa sätt Alla människor är bärare av mikroorganismer. I vårdmiljö möts många människor, vilket innebär en ökad

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Mejl och mobilpolicy

Mejl och mobilpolicy Mejl och mobilpolicy Tillgänglighet efter arbetstid blir allt vanligare och har många orsaker. Många tjänstemän har fått friare arbetstider och ges allt större möjlighet att utföra arbetsuppgifter på distans.

Läs mer

Landstingets kansli 2009-09-02 VU 5/09 Uppdragsavdelningen, Margareta Samuelsson Justerat 2009-09-15

Landstingets kansli 2009-09-02 VU 5/09 Uppdragsavdelningen, Margareta Samuelsson Justerat 2009-09-15 1 (6) Landstingets kansli Uppdragsavdelningen, Justerat 2009-09-15 Vuxenutskottet Tid Onsdagen den 2 september 2009 kl. 09.00 12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Tillsammans bygger vi Svevia.

Tillsammans bygger vi Svevia. Tillsammans bygger vi Svevia. För dig som arbetar på uppdrag av oss på Svevia. Vart är vi på väg? 2 Resan har börjat. Den här trycksaken vänder sig till dig som arbetar tillsammans med oss på Svevia. Du

Läs mer

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring?

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring? Utvecklingssamtalet Utvecklingssamtal Din utveckling är värd ett eget samtal Utvecklingssamtalet är ett samtal där du och din chef talar om din utveckling i företaget. Syftet är att utveckla dig som individ

Läs mer

Antalet deltagare Vill man ha ett högt tempo så är 5 spelare idealiskt. Det är bättre att öka på antalet än att minska det.

Antalet deltagare Vill man ha ett högt tempo så är 5 spelare idealiskt. Det är bättre att öka på antalet än att minska det. Första gången ni spelar Idéspelet Här är en kortfattad vägledning för dig som ansvarar för den allra första spelomgången med idéspelet i er organisation. Börja med att läsa Quickstarten och därefter denna.

Läs mer

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett

Läs mer

Bra konvertering Grunden till en lönsam affär för alla parter. A. Lägg grunden: Prioritera Strukturera - Fokusera

Bra konvertering Grunden till en lönsam affär för alla parter. A. Lägg grunden: Prioritera Strukturera - Fokusera Bra konvertering Grunden till en lönsam affär för alla parter. Bra konverteringsgrad är det superlim som binder ihop alla parter i en lönsam affär. Annonsörer som kan räkna hem sina kampanjer, återförsäljare

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar:

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar: SLUTRAPPORT Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8 Syfte med deltagandet i Bra mottagning: Öka tillgängligheten till klinikens glaukommottagning och förbättra arbetsmiljön för

Läs mer

Folktandvården i Kronoberg

Folktandvården i Kronoberg Folktandvården i Kronoberg 1 2 Folktandvården i Kronoberg är en förhållandevis liten verksamhet och som medarbetare hos oss har man nära till kollegor, specialister och ledning. Men även om vi är ett litet

Läs mer

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk?

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Hitta rätt i vården Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Om du blir sjuk Akut sjuk Akutmottagning 112 Nödnummer 112 Genom nödnummer 112 når man: - Ambulans - Räddningstjänst/Brandkår

Läs mer

Mer eller mindre, om att möta det som är annorlunda

Mer eller mindre, om att möta det som är annorlunda ÖVNING: Mer eller mindre, om att möta det som är annorlunda I denna övning får vi möjlighet att fundera kring vad jag själv och vi som grupp kan göra för att bidra till en välkomnande och inkluderande

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

januari 2015 Vision om en god introduktion

januari 2015 Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Inledning Under hösten 2014 genomförde Vision en enkät till drygt 10 000 av våra medlemar

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka

Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka Ingela Nilsson Remahl Karolinska Universitetssjukhuset Neurologiska kliniken Vad är neurologi?

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Värmlands län. Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning socialsekreterare 2016 Värmlands län. Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: Kartläggning socialsekreterare 2016 Värmlands län Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

HND-centrum. DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom

HND-centrum. DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom HND-centrum DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom Hjärtsjukdom, njursjukdom och diabetes (HND) är tre stora kroniska folksjukdomar

Läs mer

OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND

OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND 8 mars 2010 OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND Version 1.0 8 mars 2010 Projektledare: Anders Ankarlid Vårt uppdrag: Att hjälpa företag med service. Invent Observer har funnits sedan

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Arbetsmiljöenkät, Akademiska Sjukhuset. Vårdförbundet Avdelning Uppsala

Arbetsmiljöenkät, Akademiska Sjukhuset. Vårdförbundet Avdelning Uppsala Arbetsmiljöenkät, Akademiska Sjukhuset Vårdförbundet Avdelning Uppsala Akademiska - ett stort sjukhus, med stora problem Vårdförbundets arbetsmiljöenkät visar att pressen på Akademiska Sjukhusets sjuksköterskor

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Ge kniven vidare vad visade enkäten?

Ge kniven vidare vad visade enkäten? Ge kniven vidare vad visade enkäten? Som en del i kampanjen Ge kniven vidare har ni av OGU- styrelsen blivit tillfrågade att under februari och mars 2013 svara på en enkät. Vi var intresserade av hur vi

Läs mer