Inledning. Hoppas du får en trevlig läsning! Jenny Johansson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inledning. Hoppas du får en trevlig läsning! Jenny Johansson"

Transkript

1 Inledning En graviditet är en stor händelse i livet, mannen och kvinnan har tillverkat något tillsammans av kärlek. Man tror att man vet väldigt mycket om denna händelse, men så är nog inte fallet hos många. Mitt arbete tar upp hur kvinnan och mannen är utvecklade för att passa varandra, för att en befruktning skall kunna äga rum. Vad som sker under en befruktning och hur det utvecklas. Mitt största intresse var att ta reda på hur utvecklingen av fostret är under en graviditet, så det är vad mitt arbete till störst delen handlar om. Jag tar också upp hur kvinnan utvecklas under en graviditet, och hennes olika stadier. Varför jag valde detta ämne beror på att jag en längre tid har funderat på att läsa till barnmorska. Ämnet är intressant, det är mycket man inte känner till och någon gång i livet lär man ha användning av det. Hoppas du får en trevlig läsning! Jenny Johansson 1

2 Kvinnan Livmodern (uterus) Livmodern är ungefär lika stor som ett uppochnedvänt päron. Hos en kvinna som inte är gravid ryms den i bäckenet mellan urinblåsan och ändtarmen. Under en graviditet utvidgas den för att ge plats åt fostret, mot slutet av graviditeten är den så stor att den fyller ut en stor del av bukhålan och når upp till det nedersta revbensparet. Livmoderhalsen, kallas också cervix, är den nedre delen av livmodern. Denna skjuter ut i slidan och bildar livmodertappen, som avslutas med livmodermunnen. Cervix är en ihålig passage som leder från slidan in i livmoderkroppen, den består av en mycket elastisk ringmuskel och är cirka 4 cm lång. Livmoderhalsen har ytliga körtlar som avger slem, vars sammansättning varierar under menstruationscykeln. Runt ägglossningen är det tunt och vattnigt, för att spermierna lättare skall kunna röra sig, medan det före och efter menstruationen är tjockt och segt, för att hindra spermierna att komma till livmodern. Under graviditeten tillverkar slemkörtlarna en tjock propp för att tillsluta öppningen till livmodern. Proppen och hinnorna som omger fostervattnet skyddar fostret mot bakterier. Under större delen av menstruationscykeln är livmoderkanalen sluten, utom vid ägglossningen och menstruationen, då den öppnar sig ungefär 1 cm så att spermier resp. menstruationsflödet kan passera. Under hela graviditeten är den stängd fram till de sista tio veckorna, då sammandragningarna i livmodern gör att ringmuskeln sträcks och blir kortare, för att sedan öppnas när barnet skall födas. Livmoderkroppen (den övre delen av livmodern, ovanför livmoderhalsen) består till största delen av muskelvävnad som sitter i väggarna, dessa är den framdrivande kraften under en förlossning. Den glatta muskulaturen i livmodern fungerar som muskelvävnaden i blodkärlen och tarmarna och står inte under viljans kontroll. Livmoderkroppen bildar tre lager: * ytterst är livmodern klädd med peritoneum, den starka och glatta bukhinnan * mellersta lagret, myometrium eller livmoderväggen, består av muskelfibrer som ligger i tre lager och går vertikalt, horisontellt och diagonalt * insidan är klädd med livmoderslemhinnan eller endometrium Äggledarna (salpinx) Äggledarna är placerade i livmoderns båda övre och yttre hörn, de är som små kanaler som ägget skall vandra igenom under sin färd till livmodern. I änden av varje äggledare finns ett 2

3 stort antal fransliknande utskott som omsluter de två äggstockarna. Äggledarna består av tunna, muskelförsedda rör som är klädda med slemkörtlar invändigt. Äggledarna har två viktiga funktioner: * att transportera ägget till livmodern * att ge näring åt ägget och spermierna Innan ägglossningen skall ske, lägger sig äggtrattledaren på plats för att fånga upp ägget och hindra det från att försvinna ut i bukhålan. Äggtrattledaren ser nästan ut som en havsanemon, den har flikar (fimbrier) som fångar upp ägget och leder det in i äggledaren. Genom sammandragningar i äggledarens muskler förs ägget sakta men säkert mot livmodern. Ägget får sin näring av vätskan som äggledarens celler avsöndrar, denna vätska innehåller syre och näringsämnen. Äggstockarna (ovarierna) Äggstockarna är som två mandelstora äggformationer och ligger på varsin sida om livmodern nära äggtrattledaren med dess flikar. De är placerade långt inne i bäckenet så att de är väl skyddade mot skador. Äggstockarna har två uppgifter: * de producerar äggen * de producerar hormonerna östrogen och progesteron (bidrar till kvinnans utveckling av kroppsbehåring, kroppsformer och reglerar menstruationscykeln) När flickebarnet fortfarande är ett embryo innehåller äggstockarna mellan fyra och fem miljoner ägg, men vid kvinnans första menstruationen finns det bara omkring en halv miljon omogna ägg kvar. Äggets cellkärna består av 23 kromosomer, dessa bär de genetiska budskapen från kvinnan. Under en menstruationscykel börjar mellan 10 till 100 ägg mogna, men det är oftast bara ett som når full mognad och kan bli befruktat. Under mognaden avger äggstockscellerna en vätska omkring ägget som innehåller östrogen. Östrogenet går ut i blodbanorna och påverkar hela kroppen. Det bildas en follikel (en blåsa) runt ägget, denna innehåller miljontals celler och kvinnliga könshormoner. Östrogenet som avges från follikeln får hypofysen att frigöra hormoner, follikeln spricker och ägget släpps ut. När follikeln är tom omvandlas den till en gulkropp (corpus luteum), denna producerar de hormoner som behövs för att upprätthålla graviditeten under de närmaste 6 till 10 veckorna, tills moderkakans funktion är igång. 3

4 Ägget (ovum) Varje kvinna har två äggstockar, de innehåller tusentals omogna ägg. När kvinnan kommit in i sin fruktsamma ålder (fått sin första menstruation) mognar ett ägg varje månad i en av äggstockarna. Detta sker oftast mittimellan två menstruationer, sedan kastas ägget ut från follikeln och äggstocken, denna procedur är kallad ägglossningen, ovulation. Kvinnan har ca 400 ägglossningar under sitt liv. Det kan ibland hända att äggstockarna släpper iväg flera ägg vid samma ägglossning, detta kan då leda till tvillingar. Det vanligaste är att man får tvåäggstvillingar men man kan också få enäggstvillingar, då blir ett ägg befruktat med två spermier. Menstruationscykelns längd Varje månad genomgår kvinnans kropp en bestämd cykel av fysiologiska förändringar under vilka en äggcell lossnar och kroppen förbereds för graviditeten. Denna cykel kallas kvinnans menstruationscykeln eller fortplantningscykeln. Den inleds för första gången när kvinnan är mellan 11 och 15 år gammal och får sin första menstruation, och fortsätter fram till menopausen som vanligen kommer mellan 45 och 55 års ålder. Varje cykel är ungefär 28 dygn lång. När ägget lämnat äggstocken förs det genom äggledaren till livmodern. Om ägget anländer obefruktat till livmodern bryts det ner inom timmar och lämnar kroppen. Moderkakan (Placentan) Moderkakan är ett organ som är till för att ge barnet näring ifrån mamman och för att ta emot dess slaggprodukter. Förbindelsen mellan fostret och moderkakan är navelsträngen. Moderkakans utveckling börjar under de första veckorna av en graviditet, en cellanhopning utvecklas till en moderkaka. Det yttre lagret av cellanhopningen utvecklas till en hinna med hundratals rottrådar som tränger in i livmoderns slemhinnor. Mammans blod går inte direkt till fostret utan måste först gå igenom vävnaderna på mammans sida av moderkakan, och barnets blod måste gå genom vävnaderna på andra sidan. De båda blodomloppen är åtskilda från varandra av en hinna. Det tar cirka en halv minut för blodet att pumpas från barnets hjärta till moderkakan och tillbaka igen. Blodmängden uppgår till 27,5 liter som passerar moderkakan om dagen i fjärde månaden, och 330 liter passerar moderkakan varje dag i slutet av graviditeten. Barnet behöver således inte ha samma blodgrupp som mamman, för att kunna ta upp näring. Slaggprodukterna från barnet förs genom hinnan och renas i mammans njurar. Andningen genomförs på så sett att barnet tar upp syre ifrån mammans blodomlopp och lämnar tillbaka kolsyran. Trots att andningen görs på detta sätt utför barnet andningsrörelser. 4

5 Moderkakan är som ett kaffefilter: det malda kaffet kommer aldrig ner i kannan, men ämnen från det filtreras ner i den. Den sköter produktionen av hormonerna östrogen och progesteron, dessa hormoner styr de flesta förändringarna i kvinnans kropp under graviditeten. Östrogen påverkar utvecklingen av mjölkkörtlarna i brösten, stimulerar livmodern att växa och att nya blodkärl bildas där. Progesteronet hindrar livmodern från att få sammandragningar, som skulle sätta barnets liv på spel. Den ser alltså till att inte värkarbetet inte sätter igång förrän det är dags. När förlossningen är nära minskar progesteronhalten och östrogenhalten blir mycket stor, detta sätter igång förlossningen och sammandragningarna blir kraftiga. Graviditetens längd En graviditet varar i ca 9 månader, men man brukar inte räkna den i månader utan i graviditetsveckor. Graviditeten är 40 veckor, man räknar från det datum då kvinnans sista menstruation började och 40 veckor framåt. De två första veckorna är kvinnan inte gravid, utan detta sker i den 2:e graviditetsveckan då ägglossningen äger rum. I vissa böcker skriver man om fosterveckor istället för graviditetsveckor. Man räknar då med 38 fosterveckor, från den dag då kvinnan blivit befruktad och framåt. Graviditetsveckorna är således 2 veckor längre än fosterveckorna. 5

6 Mannen Spermien Tillverkningen av spermier är nog en av manskroppens mest avancerade produktionsapparat. I en frisk man produceras ca 100 miljoner spermier varje dygn, 1000 spermier per sekund. Spermierna produceras i testiklarnas sädeskanaler. Förstadiet till spermier heter urspermier (spermatogonier) vilka befinner sig i utkanterna av sädeskanalerna, därifrån vandrar de in mot mitten och den öppna kanalen. Det tar cirka två månader för en urspermie att mogna, samt att dela sig två gånger som den gör under färden in mot de öppna sädeskanalerna. När den har kommit fram till sädeskanalen har den blivit till fyra spermier, som är färdigutvecklade och mogna. Det finns celler i sädeskanalerna som bistår spermien med näring, och sedan slussar ut den med svansen först i kanalen. Sedan fortsätter spermierna till bitestiklarna för lagring. Pungen måste konstant hålla en temperatur på 35 grader för att spermierna skall vara befruktningsdugliga och överleva. Spermien består av ett huvud, ett mellanstycke och en svans. I huvudet finns alla arvsanlagen från mannen (23 kromosomer) samt de x- eller y-kromosomer som skall bestämma barnets kön. Mellanstycket (mitokondrier) är spermiens kraftpaket, där finns all energi för framdrivningen av spermien, det finns energi för två timmars framdrivning, sedan får spermien ta sin näring från äggledarens sekret. Svansen använder spermien för att kunna simma framåt, när mötet mellan ägg och spermie har skett, så tappar den svansen. Spermien ett paket av arvsanlag * Arvsanlagen - dess molekyler är uppbyggda av nukleinsyran DNA och äggviteämnen * Spermiens DNA-spiral är mannens bidrag till det blivande barnets ärftliga utrustning * Andra egenskaper finns lagrade i kodad form, kroppslängd, hudfärg, hårfärg rakt eller lockigt hår, ögonfärg, speciella ansiktsdrag m.m. 6

7 Befruktningen Ett ungt och friskt par som har samlag två eller flera gånger i veckan har 90 % chans att åstadkomma en befruktning inom ett år. Befruktningen inträffar vid ägglossningen, alltså i mitten av menstruationscykeln. Ägget lossnar från äggstocken och fångas upp av äggledarens tratt. Det lägger sig till ro i äggledarens yttre och vida del. Ägget kan bara bli befruktat under ett dygn, sedan är det inte befruktningsdugligt längre. Om ägget inte blir mött av någom spermie förstörs det och vandrar genom äggledaren och livmodern ut i slidan, kvinnan får två veckor senare sin mens. Under ägglossningen känner kvinnan en ökad sexuell lust, detta kan jämföras med djurens brunst och parningstid. Men om ägget blir mött av en spermie börjar utvecklingen av en ny individ. Samlaget Vid ett samlag förs miljontals spermier in mot livmoderhalsens öppning i slidans topp. Spermierna måste aktiveras under någon halvtimme innan de simmar upp mot livmodern, de tar näring ur slidan och livmoderhalsen. Det tar några timmar för spermien att simma från slidan till livmodern, en simsträcka på cirka centimeter. Under vandringen upp till äggledaren förändras spermien, den blir vad man brukar kalla kapaciterad, dvs den har fått förmågan att befrukta ett ägg. Ibland finns det inte något ägg i äggledaren, spermierna simmar då omkring och väntar (ibland i flera dygn). Spermierna har en lång överlevnadstid så ett samlag som inträffat 4 dagar före ägglossningen kan leda till befruktning. Men man har större chans att bli gravid om samlaget sker i samband med ägglossningen. Livmoderhalsens och livmoderns slem är då lättflytande, för att spermierna lättare skall kunna ta sig igenom det. Ägget har ingen speciell attraktionskraft på spermierna när det kommer in i äggledaren, så spermierna simmar ofta förbi ägget och rakt fram tills de stöter på ett hinder. Det finns flikar och fickor i livmoderhalsens vägg som spermierna kan fastna i, dessutom är inte alla spermier i så speciellt bra kondition så de tröttas ut väldigt snabbt. Det fåtal som fortsätter stöter snart på andra problem, de vita blodkropparna, tunga vapen i kvinnans immunförsvar. De vita blodkropparna dödar allt som är främmande för den egna kroppen. För att spermierna skall kunna mogna tar de upp ett speciellt sekret som bildas i körtlarna mellan flimmerhårens vassruggar. Spermierna simmar hela tiden motströms vilket är väldigt krävande för dem. Två timmar efter samlaget Första mötet! 7

8 Spermierna möter ägget, de borrar in sina huvuden i skalet på ägget, och driver ägget att rotera motsols. Ägget är omgivet av ett poröst hölje av näringsceller, i en gemensam attack angriper spermierna ägget, och får cellager efter cellager att falla av. I spermiens mössa (akrosomen) finns en så kallad explosiv laddning, som aktiveras när spermierna stöter på ägget. Detta hjälper spermierna att klä av ägget. En spermie tränger igenom och in i äggets inre cellplasma, då sker något märkligt. Äggskalets kemiska sammansättning förändras, skalet blir ogenomträngligt för andra spermier. Detta sker för att inga fler spermier skall kunna befrukta ägget. De spermier som lämnas utanför bidrar ändå till något nyttigt, de bygger upp en speciell kemisk miljö som är viktig för ägget. Spermiens svans trillar av när den kommit in i ägget, då har den gjort sitt. Ett nytt liv startar 20 timmar efter samlaget En ny individ har börjat ta form. Spermien har trängt in i äggets cellplasma och närmar sig äggets arvsmassa, från kvinnan. Äggets arvsmassa ligger lagrad i en kärna till likaså spermiens, kopiering av DNA-meddelandet sker och reparation av transportskadade gener. Från början ligger kärnorna långt ifrån varandra, men sedan dras de mot varandra och smälter sedan samman. Kärnornas ytterväggar upplöses och allt försvinner in i äggets cellplasma, en mängd egenskaper hos det blivade barnet bestäms, till och med hälsa eller ärftliga sjukdomar. Efter några timmar sker den första celldelningen, vilken sedan fortsätter med tolv till femton timmars mellanrum. 30 timmar Ägget består nu av två celler och det rör sig i riktning mot livmodern, framviftat av miljontals flimmerhår i äggledaren. Tiden i äggledaren hör till den kritiska tiden för det växande ägget, det kan tex fastna i något av slemhinnans veck. 2 dygn - vandringen Tre dygn efter befruktningen finns ägget fortfarande kvar i äggledaren, och delar sig gång på gång. Muskulaturen i äggledaren drar ihop sig då och då för att föra ägget vidare genom äggledaren. Det finns ett hinder på vägen, detta är en spärr mellan äggledarens vidare och smalare del - ringmuskeln, ägget kan ej passera detta. Gulkroppshormonet progesteron får ringmuskeln att slappna av, men det är fortfarande en påfrestning att ta sig igenom. Passagen tar några timmar och ägget får tränga och knuffa sig fram mellan slemhinnevecken. Väl inne i livmodern väljer ägget plats för sin vidhäftning och signalerar sin närvaro till modern. 8

9 8 dygn På plats i livmodern Slemhinnan har blivit tjockare, bara för att kunna ta emot ett befruktat ägg. Den vill skapa en så fin och skyddande miljö som möjligt för embryot. För att underlätta utbytet av näring mellan moder och foster börjar blodkärl leta sig upp mot ytan, under slemhinnan. Ägget fäster oftast nära livmoderns tak, ett kemiskt informationsutbyte mellan blastocysten (embryot) och modern sker. Äggviteämnen (t ex hormoner) kommer ut i moderns blodcirkulation. Dessa kan spåras genom ett blodprov, och en graviditet kan bekräftas. Moderns immunsystem påverkas av vissa substanser i blastocysten. Ett ägg består av främmande äggviteämnen, moderns kropp skall egentligen stöta bort främmande inkräktare, men ett ämne i blastocysten produceras som försvagar moderns immunförsvar i livmodern. På grund av detta har fostret en chans att klara sig. Kvinnan kan redan nu få en förnimmelse om vad som pågår, om hon är känslig för hormonförändringar. Tre veckor - efter befrukningen -5:e graviditetsveckan Embryot är ca 2 mm långt. Dess hud, det yttre groddbladet, har bildats, det förtjockas utefter kroppens mittlinje och bildar två längsgående veck. Det blir ett dike mellan vecken och detta sluts till ett rör. I rörets ena ände bildas det första hjärnanlaget och de första nervtrådarna från hjärnstammen och den primitiva ryggmärgen. Embryot har fått tre olika lager av celler, och mellan de två första groddbladen börjar det bildas ytterligare ett cellager. Dessa bygger upp alla organ i kroppen. Den lilla cellklumpen har börjat få en form av och kännetäcken för ett däggdjur. Groddbladslagren har olika uppgifter vid utvecklingen av embryot. Yttre groddbladet: Mellanlager: Inre groddbladet: Bildar ryggmärg, hjärna, nerver, hudkostymen med hår, talg- och svettkörtlar. Bildar underhuden, skelettet, och musklerna. Bygger upp blodkärl och lymfkärl, tillverkar blodkroppar, utvecklar med hjärtats hjälp ett primitivt blodomlopp, äggstockar, testiklar och njurar. Börjar bygga upp ett enkelt tarmrör med slemhinnor, från detta utvecklas lungorna och urinvägarna. Under denna period prövar embryot nya hopbyggda system och ser över dem så att de fungerar som de skall. 9

10 4 fosterveckor 6:e graviditetsveckan * 6 mm långt (som en kaffeböna) * 40 små skelettklossar bildas ifrån mellanlagret, 32 eller ibland 33 av dessa klossar blir kotor. * Från de 12 bröstkotorna börjar revbenen växa ut runt lunganlagen. * Mellan kotorna letar sig nervbuntar ut från ryggmärgen och sprider sig så småningom som ett nätverk. * Det växer ut 6 utskott från halskotpelaren, mellan munöppningen och hjärtat. Ett av dessa utskott blir underkäken och de andra bildar halsen och ansiktet. * Man kan ana ansiktsdragen. * Det finns anlag till hjärnan. * Hjärtat pumpar blod till levern och kroppspulsådern. * Dessa utvecklingsfaser är beroende av mammans möjlighet att bidra med en bra miljö inne i livmodern. 4 ½fosterveckor * Embryot liknar mest ett förhistoriskt djur. * Man kan ana anlag till armar och ben. * Fem dygn senare: - embryot har nästan fördubblat sin längd - växer en millimeter om dagen 5 fosterveckor -7:e graviditetveckan * 10 mm långt (som en bondböna) * Embryot har tydliga näsborrar, läppar och tunga samt anlag till mjölktänder. * Det har bildats fyra kamrar i hjärtat. * Under 5:e och 6:e veckorna växer ansiktet, bålen och extremiteterna vidare. * Huvudet har börjat räta upp sig, embryot sträcker på sig. * Det finns inga skallben, bara två stora blåsor - storhjärnan, och tre mindre blåsor - som bygger upp andra viktiga delar av hjärnan. * Huvudet är groteskt stort jämfört med kroppen * Tillväxten sker ifrån huvudet och nedåt. * Armar och ben är förhållandevis korta, fötter och händer börjar ta form. 5 ½fosterveckor * Ca 14 mm långt. * Ögon, näsa och mun börjar framträda. * Hjärta och lever är påfallande stora i förhållande till kroppen. 6 fosterveckor -8:e graviditetsveckan 10

11 * Ca 15 mm långt, mindre än en lilltå. * Ryggraden syns och ryggradsartärerna är synliga på var sin sida om ryggraden. * Kotorna börjar utvecklas, från kotorna växer benbågar bakåt och omsluter och skyddar ryggmärgen. * Revbenen möts på mitten och bildar ett bröstbrosk som sedan blir förbenat. * Mellan revbenen och i kroppsväggen nedanför bröstkorgen börjar muskler bildas, de täcks med ett tunt skikt av underhud och överhud från ryggen och framåt. * Svett- och talgkörtlar utvecklas och skalet, huden, blir nästan luddig, små mjuka hår växer ut från hårrötterna. * Hjärtat slår pickande slag i minuten. 8 fosterveckor * 3½ till 4 cm långt. * Alla organ är anlagda, ombyggnad och tillbyggnad sker oavbrutet under de närmaste månaderna. * nya nervceller i hjärnan tillkommer varje minut, det skall bli ungefär 100 miljarder nervceller innan barnet föds. * Embryot blir ett foster i benämning. * Mycket återstår! fosterveckor 12-13:e graviditetsveckorna * Fostret har det varmt och skönt, mjukt och behagligt i fostervattnet, ca 37,5 grader. * Det rycker till ibland, rör på kroppen, hickar, rör på armarna och de små benen samt prövar mekanismen lite försiktigt. * Gulsäcken - blodkroppsfabriken - har tjänat ut i 11:e veckan och lever, mjälte och benmärg tar över productionen fosterveckor 13-17:e graviditetsveckorna * Fostret växer under månaden från 5 till 10 cm på längden. * Dess proportioner är mer mänskliga, huvudet är fortfarande stort, 1/3 av kroppslängden. * Ansiktet har i 11:e-12:e veckorna fått mer mänskliga drag. 18 fosterveckor 20:e graviditetsveckan * Fostret är omkring 25 cm långt och växer långsammare. * Benen har fått sin rätta längd i förhållande till kroppen. * Fostret har fått tånaglar. * Fostret har fått hår på huvudet. * Fostret har fått fint tecknade ögonbryn. 11

12 * Större delen av kroppen är täckt av dunigt hår (lanugohår). 22 fosterveckor 24:e graviditetsveckan * 32 cm långt och väger drygt 0,5 kg. * Fostret är magert och huden skrynklig. * Ansiktet är färdigbildat. * Ögonen är fortfarande utstående (fettet i kinderna har ännu inte byggts upp). 26 fosterveckor 28:e graviditetveckan * Fostret är ca 38 cm långt och väger omkring 0,9 kg. * Det anses livsdugligt enligt lagen, detta innebär att det måste registreras om det föds efter den 28:e graviditetsveckan. 29 fosterveckor 31:e graviditetveckan * Fostret väger omkring 1,8 kg. 30 fosterveckor 32:e graviditetveckan * 42 cm långt. * Fostret är välproportionerat. * Underhudsfettet håller gradvis på att byggas upp. * Om barnet skulle födas nu måste det ligga i kuvös. * Från två celler har det nu blivit sex biljoner celler. 33 fosterveckor 35:e graviditetsveckan * Fostret mäter omkring 44 cm och väger cirka 2,5 kg 34 fosterveckor 36:e graviditetsveckan * Ca 49 cm långt. * Fostrets hud är persikofärgad och len. * Kroppen har fått rundare former. * Fostret har lagt sig till rätta (med huvudet nedåt i moderns bäcken), men det finns inte plats för det att röra sig fritt i livmodern. * Det är också vaket, ögonen är öppna och barnet är medvetet om det ljus som strömmar in genom bukväggen. * Om barnet skulle födas nu har det goda chanser att överleva. 12

13 * Mamman kan känna boxningar. 36 fosterveckor 38:e gaviditetsveckan * Fostret kan öka i vikt så mycket som 28 g om dagen på det här stadiet. 37 fosterveckor 39:e graviditetsveckan * Fostervätskan förnyas var 3:e timma. * Barnets tarmar är fyllda med grönsvart barnbeck (mekonium), det består av utsöndringsprodukter från barnets matsmältningsapparat blandat med gallpigment, lanugohår och celler från tarmvägge 38 fosterveckor 40:e graviditetsveckan * Fostret är cm långt. * Fostret är nu åtta gånger så stort som det var i tredje månaden. * Vikten har ökat ungefär 600 gånger. * Lanugohåret har fallit av. * Naglarna är utanför fingertopparna och kan behöva klippas efter födseln. * Fostret befinner sig i nedre delen av livmodern och pressar sig ner genom den uppmjukade, delvis öppnade livmoderhalsen. * Fostret är nu på väg att lämna sin trygghet hos mammas mage. Utvecklingen av vissa delar på kroppen Ögat och synen * Utvecklingen är ett intimt samspel mellan den tillväxande hjärnan och embryots tunna tinningshud. * Hjärnans främre del sänder ut en ihålig stjälk åt vardera sidan. * Stjälkens ände är som en uppdriven blåsa, när blåsan träffar hudytans insida buktar den sig in i sig själv som en bägare. * Bägarens botten är ögonbottnen, den täckande hudytan är näthinnan och inuti bägaren bildar hudens celler en lins och en hornhinna. * På linsens framsida och från kanterna bildas regnbågshinnan * Huden viks över som två ögonlock. FÄRDIGT! * Vi är nu i13:e veckan och ögat är långt gånget, ögonlocken sluts för några månader. * Ögat är nu känsligt för ljus. 13

14 Örat och hörseln * Ytterörat börjar anläggas i fostervecka 8. * Utvecklingen sker i tre delar - tre olika håll i själva anläggningsprocessen. * (1) Från embryots tunna hud snörs en blåsa av på vardera sida av hjärnans bakre del detta blir innerörat och innehåller hörsel- och balansorgan. * (2) Senare i fostervecka 5 anläggs ytterörat med hörselgången och utsidan av trumhinnan. * (3) I den mellanliggande biten bildas mellanörat med sina hörselben, hammare, städ och stigbygel som skjuter in som en utbuktning från svalget. * Om mamman skulle få en infektion under de kritiska veckorna då örat anläggs, kan barnet få en missbildning och hörselskador. * Ju längre graviditeten fortskrider desto bättre kan fostret uppfatta och fånga upp flera ljudvariationer. Moderns röst och puls är viktiga intryck för fostret. Handen och foten * När embryot är i 4:e fosterveckan ser man en tydlig rand utefter båda kroppssidorna från den blivande skuldran till den blivande höften. * I 5:e veckan kan man se två små utbuktande knoppar som täcks av embryots hud, som labben på en säl. * Av bindväven utvecklas en överarm, underarm och hand, respektive lår, underben och fot. * Handen bildas före foten, armar och ben växer ut senare så att proportionerna blir riktiga så småningom. * I 3:e-4:e månaden kan handen redan gripa och foten sparka, sparkarna är nu för svaga för att mamman skall kunna känna dem. Undersökningsmetoder Graviditetstest Med detta test vill man fastställa en graviditet när det fortfarande är omöjligt genom en vanlig undersökning. En gravid kvinna utsöndrar stora mängder HCG-gonadotropa hormoner (humana choriongonadotropinet bildas i moderkakan) i urinen, och då hämmas agglutinationen (förstelnandet) av fårblodkroppar som innehåller HCG. Agglutinationshämningstesten är väldigt känsligt och kan fastställa en graviditet 1-2 veckor efter utebliven menstruation. 14

15 Det finns nu test som är så känsliga att man kan fastställa en graviditet några dagar efter utebliven mens, och som är så specifika att man kan undgå felaktig positiv reaktion på grund av att det finns hypofyshormonet LH i urinen. Man använder två monoklonala antikroppar, den ena är riktad mot hela HCG-molekylen och den andra mot ett visst delparti av molekylen. Gravidogram Man följer upp mamman och hennes fosters utveckling genom att göra grafiska registreringar av viktiga mätdata såsom vikt, livmoderns tillväxt, blodtryck m.m. Man kan få ut väldigt viktig information genom sådana diagram, man kan upptäcka t ex tillväxthämningar hos fostret och motivera fortsatta undersökningar med ultraljud. Ultraljud Man använder sig av ultraljud för att bedöma fostrets storlek och utveckling, se vilken graviditetsvecka modern är i, upptäcka vissa missbildningar, bestämma fostrets läge i livmodern, moderkakans läge och eventuella tvillingar. Undersökningen sker oftast i 16.e - 18:e graviditetsveckan, och alla gravida kvinnor blir numera erbjudna att göra den. Undersökningen går till på ett smärtfritt sätt, man täcker moderns buk med en oljehinna. Sedan förs en sändare över moderns buk. Ljudvågorna sänds ut mot magen, och sändaren fångar upp ljudvågorna då de sänds tillbaka från olika vävnader. Dessa visar en bild på en skärm, genom att de har omvandlats på elektronisk väg. För att få en bättre bild kan modern ha druckit mycket vatten och inte tömt blåsan. Denna undersökning kan inte skada fostret eller modern, kvinnan upplever ingen smärta eller obehag, så undersökningen kan utföras flera gånger under graviditeten om det behövs. Fostervattensprov Fostervattensprovet tas på fostervattnet som omger fostret. Man suger ut lite vatten genom en injektionsnål, som förs genom bukväggen och livmoderväggen in i livmoderns hålighet. Ibland 15

16 kan man vara tvungen att ge mamman en lokalbedövning, på det ställe där man tänker föra in nålen. Varför man tar ett fostervattensprov är bara för att kunna se om fostret har någon missbildning som t ex kluven ryggrad (ryggmärgsbråck), även en kromosomavvikelse upptäcks. Provet tas endast om modern tidigare fött ett missbildat barn, om det förekommer missbildningar i släkten på både mannens och kvinnans sida eller om modern är äldre än 36 år. Provet tas oftast mellan den 16:e och 18:e graviditetsveckan. Innan man för in injektionsnålen har man med hjälp av ultraljud fastställt moderkakans och fostrets läge. Skulle detta prov visa en missbildning, kan man gå in och avbryta graviditeten. Undersökningen kan orsaka komplikationer under graviditeten. Fetoskopi Fetoskopi är en undersökning som utförs i endast undantagsfall, genom denna kan man undersöka fostret visuellt och ta blodprov från navelsträngen. Undersökningen genomförs på det sättet att man för en grov nål genom bukväggen och livmoderväggen till livmoderhålan. Sedan för man genom nålen ett endoskop eller fina instrument, och tar ett prov från fostrets blod. Denna metod använder man sig av när andra fosterdiagnostiska metoder såsom ultraljud och fostervattenprov inte räcker till för att fastställa fostrets utveckling. Korionvillibiopsi Korionvillibiopsi är en provtagning från moderkakan. Det finns två sätt man kan utföra provtagningen på, det ena är att föra en smal nål genom moderns bukvägg eller en tunn plastslang till moderkakan genom slidan och livmoderhalskanalen. Man använder sig av ultraljud för att fastställa moderkakans position. Detta prov kan tas väldigt tidigt under graviditeten, mellan 9:e och 11:e graviditetsveckan. Moderkakan inehåller stora mängder celler i delningsfasen, man kan göra en kromosomanalys utan att behöva odla celler. Tokometri (CTG) Med tokometri (CTG) undersöker man livmoderssammandragningarnas längd, intensitet och barnets hjärtfunktion. Denna undersökning kan utföras från och med 30:e graviditetsveckan. Man fäster metallplattor och elektroder mot moderns buk med remmar. Metallplattorna registrerar impulserna och dessa avläses på en skrivare som omvandlar registreringarna till ett diagram. Man använder sig av tokometri (CTG) när man befarar att fostret kan råka ut för kompli- 16

17 kationer till exempel vid en svår havandeskapsförgiftning eller att förlossningen kan bli komplicerad. Ibland kan man behöva sätta igång förlossningen med medicinsk hjälp, för att kunna dosera medlen rätt och kontrollera sammandragningarna så använder man sig av tokometri (CTG). Risker under en graviditet Röda hund (rubella) Om en gravid kvinna skulle insjukna i röda hund finns det en risk att barnet kan födas med missbildningar som t ex hjärtfel och nedsatt hörsel. Denna risk är störst under den första delen av graviditeten, skulle det inträffa i 4:e graviditetsveckan beräknas det att cirka 50% av fostren föds med en svårare missbildning. Risken att fostret skall bli missbildat om modern insjuknar i röda hund minskar ju längre graviditeten gått. För att förebygga att kvinnor inte skall få röda hund vid en graviditet, så vaccinerar man flickor vid 12 års ålder. Man vaccinerar även om kvinnan redan haft röda hund, på grund av att man inte vet om man kan bli smittad igen. Kvinnor som vaccineras vid högre ålder måste under de tre första månaderna använda preventivmedel, vaccinet kan nämligen skada fostret om en graviditet påbörjas under denna tid. Havandeskapsförgiftning Havandeskapsförgiftning (graviditetstoxikos) drabbar cirka 5 % av alla kvinnor, fast risken är större för en förstföderska. Den är också större vid tvillinggraviditeter och sockersjuka. Den uppträder nästan aldrig förrän i 24:e graviditetsveckan, och har tre huvudsymtom såsom: * ödem (svullnad av underben, händer och ansikte) samt viktökning * blodtrycksförhöjning * utsöndring av äggvita i urinen I svårare fall tillkommer huvudvärk, dimsyn, illamående och buksmärtor. Vid den allvarligaste formen av havandeskapsförgiftning (eklampsi) uppträder kramper och medvetslöshet. Om man skulle få en lidrigare form av sjukdomen är den ändå ett hot mot fostrets normala utveckling. En kvinna med tecken på havandeskapsförgiftning kräver omsorgsfull övervakning. 17

18 Kvinnans utveckling Kvinnans hormonomställning Vid en graviditet sväller brösten och blir ömma, kvinnan kan börja må lite illa och blir extra känslig för lukter och smaker. Hon kan också bli trött och få svårt att koncentrera sig. Moderkakans celler börjar bilda ett moderkakshormon som kallas humant chorion gonadotropin (HCG) dess uppgift är att meddela äggstockarna att nu är kvinnan gravid, inga mer ägglossningar, hålla kvar livmoderslemhinnan och hindra menstruationen. Graviditetsveckor Vecka 4 Kvinnan vet inte om att hon är gravid. En del kvinnor kan få en metallsmak i munnen. Vecka 5 GRAVID? Det har börjat ömma lite i brösten och de är något förstorade, menstruationen har inte kommit. I vissa fall kan kvinnan kissa lite oftare än vanligt. Vecka 6 Om kvinnan inte har fått sin mens 14 dagar efter menstruationens sista dag, är det nog dags att gå till mödravårdscentralen och göra ett graviditetstest. Kvinnan kan bli lätt illamående på morgonen och när hon lagar mat. Livmodern är stor som en klementin och slidan har fått en mörkare ton. Vecka 7 18

19 Under denna tiden kan läkaren fastställa en graviditet genom en vaginalundersökning. Brösten har blivit mycket större, små upphöjningar har börjat träda fram på vårtgårdarna och bröstvårtorna har blivit mer framträdande. Kvinnan kan bli yr när hon stått upp en längre tid, blodtryckssänkning är vanligt. Vecka 8 En lätt flytning från slidan kan uppträda, detta är normalt så länge den inte gör ont eller irriterar. Håret kan bli livlöst och svårskött, man skall försöka undvika att permanenta sig eller bleka slingor under en graviditet. Kvinnan kan få en viss avsmak för viss sorts mat, en del kan inte dricka alkohol fast de tyckte det var gott innan de blev gravida och cigaretter och tobaksrök kan vara väldigt motbjudande. Vecka 9 Stora hormonförändringar sker i kvinnans kropp, förändringar i hyn; rynkorna syns mindre, tandköttet kan mjukna; man skall vara väldigt noga med tandhygienen under graviditeten. Sköldkörteln kan vara framträdande. Vecka 10 Livmodern är stor som en apelsin och dold inne i bäckenet. Vid det här laget bör kvinnan köpa sig en stödjande behå, bysten börjar tynga ordentligt. Moderkakan har börjat producera progesteron. Den är funktionduglig i slutet av 14:e veckan och producerar tillräckligt för att överta gulkroppens funktion. Vecka 11 Illamåendet kan börja avta, om kvinnan haft något. Blodmängden har ökat kraftigt i kvinnans kropp och fortsätter att öka till och med 30:e veckan (kvinnan bör anmäla sig till en förlossningskurs). Vecka 12 Första besöket på mödravårdscentralen! En fullständig läkarundersökning utförs, läkaren undersöker också utanpå magen för att se hur livmodern vuxit. Om kvinnan är osäker om vissa saker kan hon ställa frågor. Man går sedan på mödravårdcentralen för kontroll en gång i månaden till vecka 20. Vecka 13 Illamåendet har troligen slutat. Livmodern kommer att växa i jämn takt. Vecka 14 Kvinnan känner sig inte så trött som i början av graviditeten, hon är pigg och aktiv. Hon kan få en mörk rand på magen, den kommer att gå bort efter det att barnet är fött. Bröstvårtorna och vårtgårdarna får en mörkare färg. Livmodern är stor som en grapefrukt. 19

20 Vecka 15 Kvinnans hjärta har ökat sin kapacitet med 20 %, detta för att klara av den ökade blodmängden och barnets behov av syre. Nu blir det inga åtsittande jeans längre, kvinnan har blivit så stor att kläderna har börjat sitta åt. Vecka 16 Nu är det dags för ett besök på mödravårdscentralen för en ultraljudsundersökning. Då får mamman och pappan se sitt barns konturer, och de får med sig ett kort på fostret hem. Spänningen är hög för dem, tankarna på att det finns ett barn i kvinnans mage blir mer verklig. Mamman kan tyckas känna fjärilar i magen, detta kan vara fostret som rör sig. Midjan börjar försvinna. Vecka 17 Kvinnan kan börja svettas litet mer än vanligt; detta beror på den ökade blodmängden i kroppen, och hon kan bli täppt i näsan. Det är vanliga besvär under en graviditet och dessa försvinner efter förlossningen. Det kan också ske en ökning av sekret i slidan. Vecka 18 Omföderskor lägger i allmänhet märke till fosterrörelserna tidigare än förstföderskorna (de vet ju hur det skall kännas). Nu får hon äntligen bevis på att det finns något i magen. Kvinnan kan få svårt att sova på nätterna och detta kan avhjälpas med att man bullar upp med kuddar. Vecka 19 Dags för lite träning! Vid denna tiden är det inte fel att börja träna lite djup avslappning och rytmisk andning. Kvinnan börjar lägga på hullet kring stussen och magen. Vecka 20 Barnet blir allt mer livligt, och kvinnan kan kanske se en del av barnets rörelse på magen. Den växande livmodern stiger upp mot lungorna och skjuter fram magen. Naveln kanske plötsligt putar ut och förblir så tills efter förlossningen. Hädanefter kommer kvinnan gå till mödravårdscentralen var 14:e vecka för kontroll. Bröstkorgen har blivit större, och om kvinnan inte haft en justerbar behå innan bör hon skaffa sig en. Vecka 21 Halsbränna kan uppstå, en brännande känsla i nedre delen av bröstkorgen, men kvinnan kan också få sura uppstötningar. Hon kan då av en läkare få medel som neutraliserar syran. Vecka 22 Tandköttet kan svullna på grund av hormonomställningen, så tandhygienen är viktig. 20

21 Vecka 23 Kvinnnan kan känna barnets olika delar genom bukväggen. Det kan ibland sticka till lite utefter sidan av magen, detta sker när livmodermuskeln töjer sig och detta slutar när hon vilar. Vecka 24 Läkaren kan nu lyssna på barnets hjärta genom stetoskop eller ett speciellt trumpetformat stetoskop av trä. Övre delen av livmodern (fundus) når nu strax ovanför naveln. Vecka 25 Toalettbesöken kan öka för kvinnan på grund av att barnet trycker mot blåsan. Kramper kan bli vanliga och man skall undvika att knipa med tårna. Vecka 26 Inga förändringar Vecka 27 Kvinnan ökar i vikt ganska regelbundet nu och fortsätter fram till vecka 36. Vecka 28 Man undersöker om kvinnan är Rh-negativ, detta gör man för att se till så hon inte bildar antikroppar mot barnet, om dess blod är Rh-positivt. Det kan läcka ut kolostrum ur brösten (dvs råmjölk ). Vecka 29 Det trycker på i mellangärdet, levern, magen och tarmarna, barnet börjar ta STOR PLATS. Vecka 30 Kvinnan måste tänka på sin hållning när hon sitter eller står, även om barnets tyngd verkar försvåra balansen. Vecka 31 Lungkapaciteten har ökat från 500 till 800 kubikcentimeter luft per andetag. Kvinnan kan bli anfådd när hon går i trappor och anstränger sig. Vecka 32 Vid varje kontroll på mödravårdscentralen gör barnmorskan en kontroll för att se hur barnet ligger och bedömer dess tillväxttakt och lyssnar på hjärtat. Ibland kan läkaren göra en ultraljudsundersökning den här veckan. 21

22 Vecka 33 Kvinnan kan känna barnets bakdel genom att urskilja en fot eller ett knä. Barnets rörelser liknar knuffar och sparkar - det är för stort för att sväva omkring i fostervätskan. Vecka 34 Förlossningskurserna har börjat. Vecka 35 Ligamenten och musklerna i korsryggen har mjukats upp, så kvinnan kan få ont i ryggen i det här stadiet. Vecka 36 Kvinnan går på kontroll på mödravårdscentralen en gång i veckan. Om hon är en förstföderska kommer barnet att fixera sig ( lägga sig till rätta, med huvudet nedåt i moderns bäcken) någon gång denna vecka. Magen sjunker ner och andningen blir lättare fast det kanske blir fler toalettbesök. Vecka 37 Om ett studiebesök på förlossningsavdelningen skulle hjälpa kvinnan inför förlossningen så kan detta planeras in nu. Vecka 38 Barnet rör inte så mycket på sig längre, kvinnan kan känna vissa stötar från barnets knän eller fötter. När barnets huvud stöter emot musklerna i bäckenbotten uppkommer det en egendomlig surrande känsla i slidan för kvinnan. Vecka 39 Livmoderhalsen håller på att mogna inför förlossningen. Kvinnan kan känna sig trött och tung och ha kraftiga förvärkar - sammandragningar som förekommer under hela andra halvan av graviditeten. Vecka 40 SISTA VECKAN! Det börjar närma sig förlossningen, spänningen ökar, snart skall mamman och pappan få se sitt barn. Faser Kvinnan går in i olika faser under graviditeten och dessa är: 22

23 Sammansmältningsfasen: Kvinnan känner sig som ett, hon har tagit åt sig det här med att 3-4 månaden hon bär på ett barn. Hon börjar bli trött och är beroende av omvårdnad och kärlek. Differentialfasen: ca 16 veckan Separationsfasen: Sista månaden Förlossningsfasen: Barnet skiljer ut sig från kvinnan, kvinnan ser fostret som en individ. Hon har genom ultraljud själv fått se vad som händer i magen. Kvinnan gör sig beredd att separera sig ifrån fostret, de blir två individer. Skilsmässan mellan mor och barn. Förlossning Efter det att nio månader har gått börjar förlossningen närma sig. Mamman kan börja känna lite oro och spänning inför förlossningen, men de försvinner ofta när mamman får information om vad som händer under en förlossningen. Mot slutet av graviditeten förbereder sig kvinnans kropp för förlossningen. Livmoderhalsen mjuknar och livmodersammandragningarna som funnits under hela graviditeten blir mer intensiva och framträdande. I slutet mjuknar ligamentet i bäckenet och blir mer töjbart, livmoderhalsen öppnar sig och barnets huvud fixeras mot bäckenöppningen Förlossningen har tre faser: Öppningsfasen, då livmoderhalsen vidgar ut sig för att barnet skall kunna passera. Utdrivningsfasen, då barnet skall pressas fram. Efterbördsfasen, moderkakan och fosterhinnorna lossnar och försvinner ut ur kroppen. Man vet inte riktigt vad det är som sätter igång en förlossning, men man tror det är det färdig utvecklade barnet som utsöndrar en sorts hormon som stimulerar produktionen av prostaglandin som påverkar livmodern. Det finns olika tecken på att en förlossning är på väg, det vanligaste är att kvinnan får livmodersammandragningar med mellan 15 och 30 minuters mellanrum. Man kan också märka det på att slemproppen i livmoderhalsen lossnar eller att vattnet går - fosterhinnan brister och fostervattnet rinner ut. 23

24 I början av förlossningen blir sammandragningarna allt intensivare, det är muskelfibrerna som drar den nedre livmoderdelen och livmoderhalsen uppåt och runt huvudet på fostret. De sträckningar och dragningar som uppstår då får livmoderhalsen att vidga sig så att barnet kan passera genom den. Ibland kan öppningsskedet ta upp till 20 timmar, men det vanligaste är mellan 8 och 14 timmar. Efter hand kommer sammandragningarna allt tätare och blir allt intensivare, mot slutet är det bara några minuter mellan varje värk och den varar i någon minut. Det är nu kvinnan kan känna en väldig smärta, må illa, ha ont i ryggen och få kramper i benen. Barnet trycker nu på mot bäckenet och detta får kvinnan att okontrollerat vilja trycka på eller krysta. Förlossningen har gått in i det andra stadiet, livmoderhalsen är fullt utvidgad och krystreflexen blir allt mer markant. Kvinnan hjälper själv till med att vid varje krystvärk trycka på för att pressa barnet ut ur kroppen. Under normala förhållanden föds barnet med huvudet först. Huvudet roterar under blygdbensbågen och när det kommit förbi denna återtar det sin normala position. Axlar och bål följer efter på samma sätt tills barnet är fött. EN NY INDIVID HAR KOMMIT TILL VÄRLDEN. Nu återstår bara den tredje fasen och denna kommer inom en kvart efter det att barnet är fött. Det är när moderkakan med navelsträngen skall lämna kroppen. Detta sker oftast utan någon smärta, och när man fått ut moderkakan kontrollerar man den för att se så den är komplett. Det får inte finnas kvar några rester av moderkakan i kvinnans livmoder, det kan nämligen orsaka blödningar. Livmodern krymper ihop, ibland med hjälp av lite massage på magen, och då slutar kvinnan att blöda. Det såkallade avslaget, normala blödningar från livmodern, upphör ca en vecka efter förlossningen. Smärtlindring Vissa kvinnor klarar inte av den smärta som uppkommer under förlossningen, samt att långdragna och besvärliga sådana kan vara skadliga för både modern och barnet. En kvinna som skall föda får aldrig lämnas ensam, men nu för tiden är det inget problem för oftast är pappan med vid förlossningen. De flesta kvinnorna vill föda utan att ta smärtstillande medel, men det finns fortfarande kvinnor som vill ha det. Den vanligaste är väl lustgasen som kvinnan får andas in före varje värk, det finns också ryggmärgsbedövning, den tar bort alla känslor i den nedre delen av kroppen samt lokalbedövning i livmoderhalsen för att det inte skall göra så ont när barnet pressas genom den. Vissa typer av smärtlindring kan påverka barnet och idag använder man det med stor försiktighet. Sammanfattning I mitt arbete har jag gått igenom en gravidite samt fostrets- och kvinnans utveckling. Jag har lärt mig något nytt och intressant, som jag kan ha nytta av i framtiden. Jenny Johansson 24

25 Källförteckning Böcker Att vänta och föda barn Sheila Kitzinger, Bonniers 1991 Bra Böckers lexikon, 1987 Copyright 1992, grolier electronic publishing, inc Djuret människan Livet & Vetande (kropp och ande) Bonniers 1988 Ett barn blir till Lennart Nilsson, In Vitro AB och Bonniers Fakta Bokfölag AB 1990 Fostret i fokus Inger Atterstam, Jan Lindsten, Lars Marsk och Ulf Pettersson Landströms trycksaker, Lidköping 1991 Gravid Eli Heibergenbrensen, Liber förlag 1983 Graviditet, förlossning och kvinnosjukdomar Standwall och Dahl, studentlitteratur 1985 Vi ska ha barn Janet Balaskas och Yehudi Gordon Bonnier Fakta Bokförlag AB 1990 Vänta barn Socialstyrelsen, licförlag AB, Berling Arlöv 1993 FILMER Att få barn / å få barn , producerats av TV-tjänsten på universitetet i Oslo Av egen kraft, om kvinnor, män och födseln Hur jag blev till

26 Komma till världen , Solo-film Sagan om livet , dokumentärfilm av Lennart Nilsson Vi väntar barn , Adeptus film och video produktion 26

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter.

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. PREVENTIVMEDEL 866 KONDOM Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kondomfabriken https://www.youtube.com/watch?v=g53iia-gnkg P-PILLER KVINNLIGA KÖNSHORMONER

Läs mer

Graviditeten vecka för vecka

Graviditeten vecka för vecka Graviditeten vecka för vecka Graviditetskalender - beräkna vecka Mycket händer under graviditeten I den här texten kan du bland annat läsa om hur kvinnans kropp påverkas, till exempel hur moderkakan och

Läs mer

Planering. Sexualkunskap

Planering. Sexualkunskap Planering Sexualkunskap Planering Lektion 1: Könsorganens biologi Lektion 2: Varför sex? Lektion 3: sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel Lektion 4: Prov Könsorganens biologi Kromosomer DNA

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling

Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling Du ska kunna: 0. Hur du skulle göra om du behövde prata med sjukvården om något som har med sex och samlevnad att

Läs mer

Preventivmedel till dig som fött barn

Preventivmedel till dig som fött barn Preventivmedel till dig som fött barn Tiden efter förlossningen Tiden efter förlossningen kallas puerperiet och omfattar sex till åtta veckor. Under denna period sker hormonella förändringar som bland

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor I cirka 10 procent av ofrivilligt barnlösa parförhållanden finner man ingen orsak till ofruktsamhet så kallad oförklarad barnlöshet. Där orsaken till barnlösheten

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Till dig som fått Cerazette förskrivet

Till dig som fått Cerazette förskrivet Till dig som fått Cerazette förskrivet 1 2 Cerazette är ett preventivmedel som bl a kan användas av dig som inte vill eller bör använda p-piller som innehåller östrogen. Cerazette ger ett bra skydd mot

Läs mer

Sexualkunskap. 1.Mannens könsorgan. Skriv in så mycket som möjligt på bilden. G. Sädesledare Urinledare. Urinblåsa

Sexualkunskap. 1.Mannens könsorgan. Skriv in så mycket som möjligt på bilden. G. Sädesledare Urinledare. Urinblåsa 1.Mannens könsorgan. Skriv in så mycket som möjligt på bilden. G Sädesledare Urinledare Urinblåsa Sädesblåsa Prostata Urinrör Bitestikel Svällkropp Testikel Ollon Förhud 1.Kvinnans könsorgan. Skriv in

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

SJUKGYMNASTEN, KVINNOKLINIKEN

SJUKGYMNASTEN, KVINNOKLINIKEN I Din hand håller Du ett informationshäfte, som utformats av sjukgymnaster på Kvinnokliniken. Häftet innehåller råd om hur Du skall träna Din bäckenbotten. Vi vill även ge Dig lite information om Din hållning,

Läs mer

Behandla din barnlöshet

Behandla din barnlöshet Behandla din barnlöshet - med tre enkla punkter Hur du kan börja behandla din barnlöshet genom att massera tre zonterapipunkter på fötterna. Carin Hertnäs Hur du behandlar din barnlöshet genom att massera

Läs mer

Erbjudande om fosterdiagnostik

Erbjudande om fosterdiagnostik Erbjudande om fosterdiagnostik Landstingen i norra regionen det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har fattat beslut om ett enhetligt erbjudande till blivande föräldrar som

Läs mer

Cleonita. Så här verkar Cleonita. Vad är Cleonita? Drospirenon/Etinylestradiol, 3 mg/0,02 mg

Cleonita. Så här verkar Cleonita. Vad är Cleonita? Drospirenon/Etinylestradiol, 3 mg/0,02 mg Du har fått denna broschyr eftersom du har fått p-pillret Cleonita från Actavis utskrivet åt dig. I den hittar du information om hur Cleonita fungerar och hur du ska ta det. Här finns också fakta om biverkningar

Läs mer

PROVRÖRSBEFRUKTNING SÅ HÄR GÅR DET TILL

PROVRÖRSBEFRUKTNING SÅ HÄR GÅR DET TILL PROVRÖRSBEFRUKTNING SÅ HÄR GÅR DET TILL En provrörsbefruktning (IVF, in vitrofertilisering) börjar med att kvinnans egna hormoner nedregleras, för att bättre kunna kontrollera ägglossningen och tidpunkten

Läs mer

Alkoholfri Lemon Squash 10 12 cl citronsour (pressad citron eller lime och sockerlag) Club Soda Garnering: citron

Alkoholfri Lemon Squash 10 12 cl citronsour (pressad citron eller lime och sockerlag) Club Soda Garnering: citron En bra start Med ett barn i magen blir vissa vanor plötsligt inte lika självklara. Den här foldern berättar varför det är bra att du väljer att leva alkoholfritt under graviditeten. Valet är ditt men nu

Läs mer

Patientinformation. 1. Jaydess gör slemmet i livmoderhalsen tjockt så att spermiernas passage försvåras.

Patientinformation. 1. Jaydess gör slemmet i livmoderhalsen tjockt så att spermiernas passage försvåras. , Patientinformation Det här är Jaydess Vi hoppas att denna broschyr ska ge dig svar på dina frågor och funderingar kring Jaydess. Vad är Jaydess? Jaydess är ett inlägg som består av en hormonkapsel som

Läs mer

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du

Läs mer

Ett glas vin kan väl inte. skada?

Ett glas vin kan väl inte. skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Kvinnors dryckesvanor skiljer sig idag markant från hur det var för bara några år sedan. Vid trettio har man ofta hunnit skaffa sig vanor

Läs mer

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut)

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut) Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut) livmoder klitoris urinrörsmynning slida G-punkt lubrikation analöppning yttre blygdläppar ägg inre blygdläppar stånd Anatomiska

Läs mer

Vad sker under menstruationscykeln?

Vad sker under menstruationscykeln? Sex och samlevnad Menstruationscykeln Under en kvinnas fertila period (fruktsamma=kan få barn), puberteten klimakteriet (ca 45-55 års ålder) frigörs en mogen äggcell ca var 28 dygn. Menstruationen styrs

Läs mer

Cleosensa och Cleosensa 28

Cleosensa och Cleosensa 28 Cleosensa och Cleosensa 28 Du har fått p-pillret Cleosensa eller Cleosensa 28 från Actavis utskrivet åt dig. I den här broschyren hittar du information om hur preparaten fungerar och hur du ska ta dem.

Läs mer

Blås- och bäckenbottenträning

Blås- och bäckenbottenträning Blås- och bäckenbottenträning För män Blåsan.se Fakta om inkontinens Inkontinens är vanligare än du tror. Cirka 5 % av alla män har någon form av inkontinensbesvär. Inkontinens drabbar inte bara äldre

Läs mer

Fosterdiagnostik - information till gravida

Fosterdiagnostik - information till gravida Fosterdiagnostik - information till gravida I detta häfte hittar du det man behöver veta för att kunna ta ställning till om du vill nyttja vårt erbjudande om fosterdiagnostik eller inte. Fosterdiagnostik

Läs mer

Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor

Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor Övningar att börja med Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor Avslappningssagor kan vara bra att börja med, eleverna får träna

Läs mer

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department GynObstetrik Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln Health Department Innehållsförteckning 1 Reproduktionsendokrinologi..2 Hypotalamus.........2 Hypofysen.. 2 Ovarierna........2 Menstruationscykel.......3

Läs mer

Information om. Du kan beställa material om Qlaira via fax: 08-580 223 01 eller e-mail: order.scandinavia@bayerhealthcare.com

Information om. Du kan beställa material om Qlaira via fax: 08-580 223 01 eller e-mail: order.scandinavia@bayerhealthcare.com Bayer Schering Pharma är världsmarknadsledare inom området preventivmedel för kvinnor. Mer än 50 miljoner kvinnor runtom i världen använder idag våra preventivmedel. Preventivmedlen är ett resultat av

Läs mer

TILL DIG SOM ANVÄNDER MINI-PE.

TILL DIG SOM ANVÄNDER MINI-PE. MIN20130213PSE09 TILL DIG SOM TILLANVÄNDER DIG SOM MINI-PE, DET ÖSTROGENFRIA ANVÄNDER MINI-PE. P-PILLRET.. PATIENTINFORMATION 91493_Mini-Pe_patientinformation.indd 1 1 FÖR KVINNORS HÄLSA Kvinnors hälsa

Läs mer

och muskler Hud, skelett

och muskler Hud, skelett Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger

Läs mer

Fakta om provrörsbefruktning IVF

Fakta om provrörsbefruktning IVF Fakta om provrörsbefruktning IVF Provrörsbefruktning eller IVF (in-vitro fertilisering) är en framgångsrik metod för behandling av barnlöshet, oavsett om orsaken till barnlösheten ligger hos mannen eller

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Till dig som ska börja med Zoely

Till dig som ska börja med Zoely Till dig som ska börja med Zoely nomegestrolacetat/estradiol Innehållsförteckning Introduktion till Zoely 3 Så förhindrar Zoely graviditet 4 Så använder du Zoely 5 Så startar du med Zoely 6 Om du glömt

Läs mer

Testa dina kunskaper!

Testa dina kunskaper! Test för tjejer Testa dina kunskaper! 1. Var bildas könshormoner? m I livmodern m I äggstockarna m I levern 2. Vad är menstruation? m Ägg och slem från underlivet m Blod från blåsan m Slemhinna från livmodern

Läs mer

Ta hand om din hälsa när du är gravid

Ta hand om din hälsa när du är gravid Ta hand om din hälsa när du är gravid vikten av både träning och vila! Graviditet är inget hinder för att vara fysiskt aktiv utan tvärtom! Du kan göra många hälsovinster genom att vara aktiv och minska

Läs mer

Fosterdiagnostik - information till gravida

Fosterdiagnostik - information till gravida Fosterdiagnostik - information till gravida I detta häfte hittar du det man behöver veta för att kunna ta ställning till om du vill nyttja vårt erbjudande om fosterdiagnostik eller inte. Fosterdiagnostik

Läs mer

Till dig som använder kombinerade p-piller

Till dig som använder kombinerade p-piller Till dig som använder kombinerade p-piller 2013 P-piller ett säkert val Kombinerade p-piller är en av de säkraste metoderna att skydda sig mot oönskad graviditet om du använder dem på rätt sätt. Till hjälp

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

TILL DIG SOM ANVÄNDER MINI-PE.

TILL DIG SOM ANVÄNDER MINI-PE. TILL DIG SOM ANVÄNDER MINI-PE. PATIENTINFORMATION 1 FÖR KVINNORS HÄLSA Kvinnors hälsa och sjukdomar har under de senaste åren uppmärksammats alltmer. Pfizer satsar mer resurser på forskning och utveckling

Läs mer

Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk

Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk En liten informationsskrift med basfakta om mens och mensvärk Framtagen av Orion Pharma AB och faktagranskad av gynekolog Bo

Läs mer

Fosterdiagnostik och riskvärdering

Fosterdiagnostik och riskvärdering Fosterdiagnostik och riskvärdering Information till gravida Centrum för fostermedicin CFM Karolinska Universitetssjukhuset INNEHÅLLSFÖRTECKNING Graviditeten en tid av glädje och förväntan 3 Fosterdiagnostik

Läs mer

Gör så många positioner du har tid eller lust med. I slutet finns några förslag på sekvenser.

Gör så många positioner du har tid eller lust med. I slutet finns några förslag på sekvenser. Yinyoga hemma I yinyogan sträcker och stimulerar du kroppens djupa vävnader, bindväv, ligament, fascia och leder. Det måste göras på yinvis, försiktigt och under lång tid. Så du håller positionerna länge,

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

Ut och gå. 30 60 minuter per dag!

Ut och gå. 30 60 minuter per dag! Ut och gå! Ut och gå Vi mår bra av dagliga raska promenader. Det är inte bara konditionen som blir bättre, också benstommen förstärks, lederna mjukas upp, muskelstyrkan i benen förbättras och balansen

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer

RUTINMÄSSIGT UNDER GRAVIDITET FRÅGOR OCH SVAR SBU STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

RUTINMÄSSIGT UNDER GRAVIDITET FRÅGOR OCH SVAR SBU STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING RUTINMÄSSIGT ULTRALJUD UNDER GRAVIDITET FRÅGOR OCH SVAR SBU STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING DENNA BROSCHYR ÄR UTGIVEN AV SBU FÖRFATTARE: GUN LEANDER FORM: TYPOFORM FOTON: THINKSTOCK SID 1,

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Yogaövningar. för mer. Energi

Yogaövningar. för mer. Energi Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis

Läs mer

Reproduktionssystemen. Testosteronproduktion. Könsorganen 5/15/2013. Människan: biologi och hälsa SJSD11. Reproduktionsorgan/könsorgan = genitalia

Reproduktionssystemen. Testosteronproduktion. Könsorganen 5/15/2013. Människan: biologi och hälsa SJSD11. Reproduktionsorgan/könsorgan = genitalia Reproduktionssystemen Människan: biologi och hälsa SJSD11 Annelie Augustinsson Testosteronproduktion Foster Nyfödd Barndom Pubertet Vuxen Ålderdom FSH LH Könsorganen Reproduktionsorgan/könsorgan = genitalia

Läs mer

TILL DIG SOM VÄLJER P-SPRUTAN, EN SÄKER OCH BEKVÄM PREVENTIVMETOD.

TILL DIG SOM VÄLJER P-SPRUTAN, EN SÄKER OCH BEKVÄM PREVENTIVMETOD. TILL DIG SOM VÄLJER P-SPRUTAN, EN SÄKER OCH BEKVÄM PREVENTIVMETOD. PATIENTINFORMATION 1 INNEHÅLL Depo-Provera ger dig skydd mot graviditeter i upp till tre månader...4 Depo-Provera har tre preventiva egenskaper...6

Läs mer

Elevhälsans medicinska insats PUBERTET. Killsnack

Elevhälsans medicinska insats PUBERTET. Killsnack Elevhälsans medicinska insats PUBERTET Killsnack KÖNSORGANENS ANATOMI Penis Penis är det manliga könsorganet som är uppbyggt av rot, skaft, ollon, sträng och förhud. En del killar oroar sig för om deras

Läs mer

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten

Läs mer

En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK

En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK Här får du svar på frågor som: Vad händer i kroppen och varför får man mens?

Läs mer

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår

Läs mer

VIKTIGT: SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK

VIKTIGT: SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK A B D C E F SV VIKTIGT: SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Allmänna säkerhets- och användingstips: Säkerhet Läs användningsinstruktioner och se på bilderna innan du börjar använda bärsjalen. Det följer med speciella

Läs mer

Stockholms PGD-center

Stockholms PGD-center Stockholms PGD-center Karolinska Universitetssjukhuset Stockholms PGD-center 1 2 Stockholms PGD-center Välkommen till Stockholms PGD-center Reproduktionsmedicin Karolinska och Klinisk genetik vid Karolinska

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Patientinformation om Tvillingtransfusionssyndrom TTS

Patientinformation om Tvillingtransfusionssyndrom TTS Patientinformation om Tvillingtransfusionssyndrom TTS Karolinska Universitetssjukhuset Centrum för Fostermedicin Bakgrund TTS Det finns två helt olika former av tvillinggraviditeter. Den vanligaste är

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Lär dig Andas rätt Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik,

Lär dig  Andas rätt  Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik, Lär dig Andas rätt Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik, ökad rörlighet och styrka i muskulaturen, bättre kondition och avslappning. ANDNINGSTEKNIK Övningar

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa

Läs mer

Information om etinylöstradiol 20 µg + drospirenon 3 mg

Information om etinylöstradiol 20 µg + drospirenon 3 mg Information om etinylöstradiol 20 µg + drospirenon 3 mg Den här broschyren handlar om ditt nya p-piller Yasminelle. Det är viktigt att du läser den innan du startar med din första p-pillerkarta. Mer information

Läs mer

Strandträning med funktionella övningar

Strandträning med funktionella övningar Strandträning med funktionella övningar Arbeta under 45 sekunder vid varje övning. Den första löpövningen kan du utföra under 1-2 minuter. När du arbetar med en sida i taget kan du arbeta växelvis med

Läs mer

medroxiprogesteronacetat TILL DIG SOM FÅTT P-SPRUTAN DEPO-PROVERA FÖRSKRIVET SOM PREVENTIVMETOD PATIENTINFORMATION

medroxiprogesteronacetat TILL DIG SOM FÅTT P-SPRUTAN DEPO-PROVERA FÖRSKRIVET SOM PREVENTIVMETOD PATIENTINFORMATION medroxiprogesteronacetat TILL DIG SOM FÅTT P-SPRUTAN DEPO-PROVERA FÖRSKRIVET SOM PREVENTIVMETOD PATIENTINFORMATION 1 FÖR KVINNORS HÄLSA Kvinnors hälsa och sjukdomar har under de senaste åren uppmärksammats

Läs mer

2014-06-11. Graviditet, hälsa och träning. Menstruationscykeln. Graviditet. Graviditet. Graviditetstecken. Trimestrar

2014-06-11. Graviditet, hälsa och träning. Menstruationscykeln. Graviditet. Graviditet. Graviditetstecken. Trimestrar Menstruationscykeln Graviditet, hälsa och träning Cecilia Fridén, leg sjukgymn, docent, Sektionen för sjukgymnastik, Karolinska Institutet Namn Efternamn 11 juni 2014 2 Graviditet När ägget blir befruktat

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

Fortsätt njuta av livet.

Fortsätt njuta av livet. Fortsätt njuta av livet. Om torra slemhinnor i underlivet och vad du kan göra åt dem. TILL DIG SOM BEHÖVER LOKAL ÖSTROGENBEHANDLING 1 Tid av förändring Plötsligt känner du inte riktigt igen din kropp.

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Temakväll - pausgympa

Temakväll - pausgympa Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Opererade bort. men smärtan

Opererade bort. men smärtan LÄGG IN ANNONS KÖP Välj & din SÄLJ ort JOBB Publicerad 17 jun 2015 10:00 Uppdaterad 22 jun 2015 08:57 För ökad kunskap. Monica Könberg hoppas att hon genom att berätta om endometrios kan bidra till att

Läs mer

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås.

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås. ANDNINGSÖVNINGAR Andningen är grundläggande i yogan. Det medvetna djupa andetaget är den röda tråden, den centrala komponenten, runt vilken de olika övningarna byggs upp.vi börjar detta pass med två andningstekniker.

Läs mer

Till Dig Som har fått NexplaNoN förskrivet DeNNa patientinformation DelaS ut av berörd SjukvårDSperSoNal

Till Dig Som har fått NexplaNoN förskrivet DeNNa patientinformation DelaS ut av berörd SjukvårDSperSoNal Till dig som har fått Nexplanon förskrivet Denna patientinformation delas ut av berörd sjukvårdspersonal Nexplanon skyddar dig från att bli gravid under tre år. Nexplanon är en liten hormonstav som placeras

Läs mer

Människan. leliiiii. En människas

Människan. leliiiii. En människas '-:DJ Det stora ögonblicket är inne! Spermien är framme vid äggcellen. Nu tränger den in i ägget och befruktar det. Nio månader senare föds en helt ny människa. MÄNNISKAN Människan Det finns ögonblick

Läs mer

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.

Läs mer

VIKTIGT! SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Bär ditt barn trygt

VIKTIGT! SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Bär ditt barn trygt VIKTIGT! SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Bär ditt barn trygt Läs igenom instruktionerna innan du börjar använda din Caboo DX sjal. Vi ber deg speciellt om att läsa säkerhetsanvisningarna som är till för att du

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

Vecka för vecka. Graviditetskalender för medlemmar på 9månader. 2004 9månader

Vecka för vecka. Graviditetskalender för medlemmar på 9månader. 2004 9månader Vecka för vecka Graviditetskalender för medlemmar på 9månader 9månader, 2004 http://www.9manader.nu e-post: kontakt@9manader.nu Illustrationer Maria och Jonas Tingvall Utskrift och kopiering endast tillåtet

Läs mer

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. - utredning och behandling. Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. - utredning och behandling. Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus OFRIVILLIG BARNLÖSHET - utredning och behandling Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus I Sverige är nästan en halv miljon män ni s kor i fertil ålder ofrivilligt barnlösa. Det innebär

Läs mer

Ryggträna 1b. Bålrotation

Ryggträna 1b. Bålrotation Ryggträna Detta ska du tänka på när du gör programmet. Gör programmet två gånger. Håll på med varje övning tills du blir trött. (10 20 upprepningar per övning) Tänk på att göra övningarna med god teknik.

Läs mer

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj Att få barn: HDBuzz s reportage om olika fertilitetstekniker som kan hjälpa

Läs mer

Till dig som behandlas inför provrörsbefruktning. nafarelin. Synarela

Till dig som behandlas inför provrörsbefruktning. nafarelin. Synarela Till dig som behandlas inför provrörsbefruktning nafarelin Synarela 1 Innehåll Detta är Synarela 4 Hormonbehandling i två steg 5 Vad händer i kroppen vid behandling med Synarela? 6 Kan Synarela ge biverkningar?

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning för dig med kotfraktur Du som har en eller flera kotfrakturer kommer att må mycket bättre om du börjar träna din rygg. Det

Läs mer