Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Tentamen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Tentamen 2013-06-03."

Transkript

1 SKRIFTLIG TENTAMEN 3 juni 2013 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Jocke, 14 år 21 p Fatima, 1 år & 4 mån. 18 p Sven, 62 år 25 p Erika, 28 år 19 p Lisa, 33 år 17 p Totalt 100 p Det här är en instruktion som Du får ha framme under hela provet. Din kod skriver Du på alla provsidor. Provet ska ligga till vänster om Dig, upp och ned (med texten nedåt) under hela provtiden. När Du får tillstånd att börja skriva river Du av det översta bladet och vänder det rätt. Besvara frågorna på sidan och lägg den i kuvertet till höger om Dig. Först nu får Du riva av nästa ark i provet till vänster om Dig och vända det rätt, skriva Ditt AID-nr, svara på frågorna och lägga i kuvertet på höger sida. Var noga med att bara riva av ett blad åt gången! Om Du har svårt att få plats med det Du skriver använd papprets baksida. Du kan också få ett nytt tomt blad ihophäftat med det andra pappret vid behov av tentamensvakten. Räck upp handen för att få ett nytt blad. Inga hjälpmedel är tillåtna! Inte heller EKG-linjal. Mobiltelefon får ej ligga kvar i fickan lägg den i väskan! Avvikelser från dessa anvisningar, inklusive att ha mer än ett skrivningsblad på skrivytan samtidigt, betraktas som fuskförsök. LYCKA TILL! Ulf Samuelsson Terminsansvarig Maria Rundberg Terminssekreterare 1(42)

2 Jocke, 14 år (Max 21 poäng) Du har jourmottagning på din vårdcentral och tar emot Jocke, som sedan en vecka fått allt besvärligare med sin andning. Det är december, men han är inte förkyld men har känd astma och behandlas med inhalationssteroider och luftrörsvidgande (Pulmicort 200 ug/dos x 2 och Bricanyl 0,5 mg/dos upp till 4 ggr/dag). Det är modern som tagit initiativet. Jocke själv svarar enstavigt och tycker det hela är onödigt. Modern berättar att Jocke hostar på nätterna och i samband med ansträngning, som t.ex. när han sprungit hem från bussen. Han har egentligen i flera månader verkat ha besvär av och till. I status finner du att Jocke har måttligt ökad andningsfrekvens och bilaterala sibilanta ronki. I övrigt är han opåverkad och status normalt förutom torr hud och eksem. Dessutom är han tät i näsan och han andas genom munnen. Fråga 1. (2 poäng): Vilken eller vilka ordinationer ger du allra först? 2(42)

3 Du har jourmottagning på din vårdcentral och tar emot Jocke, som sedan en vecka fått allt besvärligare med sin andning. Det är december, men han är inte förkyld men har känd astma och behandlas med inhalationssteroider och luftrörsvidgande (Pulmicort 200 ug/dos x 2 och Bricanyl 0,5 mg/dos upp till 4 ggr/dag). Det är modern som tagit initiativet. Jocke själv svarar enstavigt och tycker det hela är onödigt. Modern berättar att Jocke hostar på nätterna och i samband med ansträngning, som t.ex. när han sprungit hem från bussen. Han har egentligen i flera månader verkat ha besvär av och till. I status finner du att Jocke har måttligt ökad andningsfrekvens och bilaterala sibilanta ronki. I övrigt är han opåverkad och status normalt förutom torr hud och eksem. Dessutom är han tät i näsan och han andas genom munnen. Efter att ha ordinerat inhalation ventoline kommer du tillbaka en halv timme senare. Jocke har nu normal andningsfrekvens, inga ronki, men lätt förlängt expirium. Flera andra patienter har kommit under kort tid och det är nu tre timmars väntetid och du har kvar några återbesökstider på din vanliga mottagning i slutet av veckan. Du får reda på att Jocke, för många år sedan är pricktestad positiv mot hund, men ändå har hund hemma. Han säger själv att han inte märker några besvär av hund. Du tror att hundkontakt bidrar till besvären men avstår från att diskutera detta under jourtid. Fråga 2. (2 poäng): Vilken annan orsak är den mest troliga till Jockes försämring? 3(42)

4 Du har jourmottagning på din vårdcentral och tar emot Jocke, som sedan en vecka fått allt besvärligare med sin andning. Det är december, men han är inte förkyld men har känd astma och behandlas med inhalationssteroider och luftrörsvidgande (Pulmicort 200 ug/dos x 2 och Bricanyl 0,5 mg/dos upp till 4 ggr/dag). Det är modern som tagit initiativet. Jocke själv svarar enstavigt och tycker det hela är onödigt. Modern berättar att Jocke hostar på nätterna och i samband med ansträngning, som t.ex. när han sprungit hem från bussen. Han har egentligen i flera månader verkat ha besvär av och till. I status finner du att Jocke har måttligt ökad andningsfrekvens och bilaterala sibilanta ronki. I övrigt är han opåverkad och status normalt förutom torr hud och eksem. Dessutom är han tät i näsan och han andas genom munnen. Efter att ha ordinerat ventoline kommer du tillbaka en halv timme senare. Jocke har nu normal andningsfrekvens, inga ronki, men lätt förlängt expirium. Flera andra patienter har kommit under kort tid och det är nu tre timmars väntetid och du har kvar några återbesökstider på din vanliga mottagning i slutet av veckan. Du får reda på att Jocke för många år sedan är pricktestad positiv mot hund, men ändå har hund hemma. Han säger själv att han inte märker några besvär av hund. Du tror att hundkontakt bidrar till besvären men avstår från att diskutera detta under jourtid. Det kommer fram att Jocke inte tycker att Pulmicort gör någon nytta och struntar i att ta denna. Däremot tycker han att Bricanyl är bra och tar den 4-5 ggr/dag. Fråga 3. (3 poäng): Vilka åtgärder är rimliga i detta läge? 4(42)

5 Du har jourmottagning på din vårdcentral och tar emot Jocke, som sedan en vecka fått allt besvärligare med sin andning. Det är december, men han är inte förkyld men har känd astma och behandlas med inhalationssteroider och luftrörsvidgande (Pulmicort 200 ug/dos x 2 och Bricanyl 0,5 mg/dos upp till 4 ggr/dag). Det är modern som tagit initiativet. Jocke själv svarar enstavigt och tycker det hela är onödigt. Modern berättar att Jocke hostar på nätterna och i samband med ansträngning, som t.ex. när han sprungit hem från bussen. Han har egentligen i flera månader verkat ha besvär av och till. I status finner du att Jocke har måttligt ökad andningsfrekvens och bilaterala sibilanta ronki. I övrigt är han opåverkad och status normalt förutom torr hud och eksem. Dessutom är han tät i näsan och han andas genom munnen. Efter att ha ordinerat ventoline kommer du tillbaka en halv timme senare. Jocke har nu normal andningsfrekvens, inga ronki, men lätt förlängt expirium. Flera andra patienter har kommit under kort tid och det är nu tre timmars väntetid och du har kvar några återbesökstider på din vanliga mottagning i slutet av veckan. Du får reda på att Jocke för många år sedan är pricktestad positiv mot hund, men ändå har hund hemma. Han säger själv att han inte märker några besvär av hund. Du tror att hundkontakt bidrar till besvären men avstår från att diskutera detta under jourtid. Det kommer fram att Jocke inte tycker att Pulmicort gör någon nytta och struntar i att ta denna. Däremot tycker han att Bricanyl är bra och tar den 4-5 ggr/dag. Jocke och modern kommer tillbaka tre dagar senare. Han är bättre men hostar fortfarande på nätterna och vid ansträngning, och du finner förlängt expirium. Modern berättar att han nu tar Pulmicort och Bricanyl regelbundet. Han har torr hud och utbredda eksem som dock inte verkar infekterade. Han behandlar detta med mjukgörande salva ibland men tycker att detta är kladdigt och gillar inte kortison. Det kliar mycket, fr.a. på natten. När du tittar med otoskop i näsan finner du bilateral svullnad och sekretbeläggning. Han tar ibland Nezeril för detta. Enligt modern är han tät i näsan nästan jämt. Det blir inte värre under vår och sommar. Fråga 4. (2 poäng): Vilken utredning är rimlig nu? 5(42)

6 Du har jourmottagning på din vårdcentral och tar emot Jocke, som sedan en vecka fått allt besvärligare med sin andning. Det är december, men han är inte förkyld men har känd astma och behandlas med inhalationssteroider och luftrörsvidgande (Pulmicort 200 ug/dos x 2 och Bricanyl 0,5 mg/dos upp till 4 ggr/dag). Det är modern som tagit initiativet. Jocke själv svarar enstavigt och tycker det hela är onödigt. Modern berättar att Jocke hostar på nätterna och i samband med ansträngning, som t.ex. när han sprungit hem från bussen. Han har egentligen i flera månader verkat ha besvär av och till. I status finner du att Jocke har måttligt ökad andningsfrekvens och bilaterala sibilanta ronki. I övrigt är han opåverkad och status normalt förutom torr hud och eksem. Dessutom är han tät i näsan och han andas genom munnen. Efter att ha ordinerat ventoline kommer du tillbaka en halv timme senare. Jocke har nu normal andningsfrekvens, inga ronki, men lätt förlängt expirium. Flera andra patienter har kommit under kort tid och det är nu tre timmars väntetid och du har kvar några återbesökstider på din vanliga mottagning i slutet av veckan. Du får reda på att Jocke för många år sedan är pricktestad positiv mot hund, men ändå har hund hemma. Han säger själv att han inte märker några besvär av hund. Du tror att hundkontakt bidrar till besvären men avstår från att diskutera detta under jourtid. Det kommer fram att Jocke inte tycker att Pulmicort gör någon nytta och struntar i att ta denna. Däremot tycker han att Bricanyl är bra och tar den 4-5 ggr/dag. Jocke och modern kommer tillbaka tre dagar senare. Han är bättre men hostar fortfarande på nätterna och vid ansträngning, och du finner förlängt expirium. Modern berättar att han nu tar Pulmicort och Bricanyl regelbundet. Han har torr hud och utbredda eksem som dock inte verkar infekterade. Han behandlar detta med mjukgörande salva ibland men tycker att detta är kladdigt och gillar inte kortison. Det kliar mycket, fr.a. på natten. När du tittar med otoskop i näsan finner du bilateral svullnad och sekretbeläggning. Han tar ibland Nezeril för detta. Enligt mor är han tät i näsan nästan jämt. Det blir inte värre under vår och sommar. Nytt pricktest visar positiva utslag för hund, men inte för katt eller kvalster. Du diskuterar med Jocke och ni kommer fram till att hunden kan få vara hos farfar som bor nära dem. Jocke vill dock fortsätta träffa hunden regelbundet. Innan du funderar på fortsatta åtgärder tänker du igenom den allergiska inflammationens patogenes och möjliga angreppspunkter för behandling. Fråga 5. (4 poäng): Vilka är de viktigaste cellerna som bidrar till allergi och vilka enskilda mediatorer finns det specifika behandlingar mot? 6(42)

7 Du har jourmottagning på din vårdcentral och tar emot Jocke, som sedan en vecka fått allt besvärligare med sin andning. Det är december, men han är inte förkyld men har känd astma och behandlas med inhalationssteroider och luftrörsvidgande (Pulmicort 200 ug/dos x 2 och Bricanyl 0,5 mg/dos upp till 4 ggr/dag). Det är modern som tagit initiativet. Jocke själv svarar enstavigt och tycker det hela är onödigt. Modern berättar att Jocke hostar på nätterna och i samband med ansträngning, som t.ex. när han sprungit hem från bussen. Han har egentligen i flera månader verkat ha besvär av och till. I status finner du att Jocke har måttligt ökad andningsfrekvens och bilaterala sibilanta ronki. I övrigt är han opåverkad och status normalt förutom torr hud och eksem. Dessutom är han tät i näsan och han andas genom munnen. Efter att ha ordinerat ventoline kommer du tillbaka en halv timme senare. Jocke har nu normal andningsfrekvens, inga ronki, men lätt förlängt expirium. Flera andra patienter har kommit under kort tid och det är nu tre timmars väntetid och du har kvar några återbesökstider på din vanliga mottagning i slutet av veckan. Du får reda på att Jocke för många år sedan är pricktestad positiv mot hund, men ändå har hund hemma. Han säger själv att han inte märker några besvär av hund. Du tror att hundkontakt bidrar till besvären men avstår från att diskutera detta under jourtid. Det kommer fram att Jocke inte tycker att Pulmicort gör någon nytta och struntar i att ta denna. Däremot tycker han att Bricanyl är bra och tar den 4-5 ggr/dag. Jocke och modern kommer tillbaka tre dagar senare. Han är bättre men hostar fortfarande på nätterna och vid ansträngning, och du finner förlängt expirium. Modern berättar att han nu tar Pulmicort och Bricanyl regelbundet. Han har torr hud och utbredda eksem som dock inte verkar infekterade. Han behandlar detta med mjukgörande salva ibland men tycker att detta är kladdigt och gillar inte kortison. Det kliar mycket, fr.a. på natten. När du tittar med otoskop i näsan finner du bilateral svullnad och sekretbeläggning. Han tar ibland Nezeril för detta. Enligt mor är han tät i näsan nästan jämt. Det blir inte värre under vår och sommar. Pricktest visar positiva utslag för hund, men inte för katt eller kvalster. Du diskuterar med Jocke och ni kommer fram till att hunden kan få vara hos farfar som bor nära dem. Jocke vill dock fortsätta träffa hunden regelbundet. Innan du funderar på fortsatta åtgärder tänker du igenom den allergiska inflammationens patogenes. Fråga 6. (4 poäng): Vilka ordinationer och vilken uppföljning tycker du är rimlig? 7(42)

8 Du har jourmottagning på din vårdcentral och tar emot Jocke, som sedan en vecka fått allt besvärligare med sin andning. Det är december, men han är inte förkyld men har känd astma och behandlas med inhalationssteroider och luftrörsvidgande (Pulmicort 200 ug/dos x 2 och Bricanyl 0,5 mg/dos upp till 4 ggr/dag). Det är modern som tagit initiativet. Jocke själv svarar enstavigt och tycker det hela är onödigt. Modern berättar att Jocke hostar på nätterna och i samband med ansträngning, som t.ex. när han sprungit hem från bussen. Han har egentligen i flera månader verkat ha besvär av och till. I status finner du att Jocke har måttligt ökad andningsfrekvens och bilaterala sibilanta ronki. I övrigt är han opåverkad och status normalt förutom torr hud och eksem. Dessutom är han tät i näsan och han andas genom munnen. Efter att ha ordinerat ventoline kommer du tillbaka en halv timme senare. Jocke har nu normal andningsfrekvens, inga ronki, men lätt förlängt expirium. Flera andra patienter har kommit under kort tid och det är nu tre timmars väntetid och du har kvar några återbesökstider på din vanliga mottagning i slutet av veckan. Du får reda på att Jocke för många år sedan är pricktestad positiv mot hund, men ändå har hund hemma. Han säger själv att han inte märker några besvär av hund. Du tror att hundkontakt bidrar till besvären men avstår från att diskutera detta under jourtid. Det kommer fram att Jocke inte tycker att Pulmicort gör någon nytta och struntar i att ta denna. Däremot tycker han att Bricanyl är bra och tar den 4-5 ggr/dag. Jocke och modern kommer tillbaka tre dagar senare. Han är bättre men hostar fortfarande på nätterna och vid ansträngning, och du finner förlängt expirium. Modern berättar att han nu tar Pulmicort och Bricanyl regelbundet. Han har torr hud och utbredda eksem som dock inte verkar infekterade. Han behandlar detta med mjukgörande salva ibland men tycker att detta är kladdigt och gillar inte kortison. Det kliar mycket, fr.a. på natten. När du tittar med otoskop i näsan finner du bilateral svullnad och sekretbeläggning. Han tar ibland Nezeril för detta. Enligt mor är han tät i näsan nästan jämt. Det blir inte värre under vår och sommar. Pricktest visar positiva utslag för hund, men inte för katt eller kvalster. Du diskuterar med Jocke och ni kommer fram till att hunden kan få vara hos farfar som bor nära dem. Jocke vill dock fortsätta träffa hunden regelbundet. Innan du funderar på fortsatta åtgärder tänker du igenom den allergiska inflammationens patogenes. Avseende astma fortsätter du oförändrad medicinering, men lägger till PEF mätning i hemmet samt sköterske- eller läkarkontroll om 2 månader. För riniten insätter du antingen antihistamin- eller kortisonspray. För eksemet berättar du hur viktigt det är att ta mjukgörande, samt sätter in kortisonkräm. Dessutom prövar du klådstillande läkemedel på natten 8(42)

9 Avslutningsvis lite förhållningssätt och folkhälsa; flera studier visar att kvinnor som exponeras för passiv rökning under graviditeten löper ökad risk att föda barn med låg födelsevikt. Låg födelsevikt ökar i sin tur risken för bland annat plötslig spädbarnsdöd. I samband med inskrivningen till Mödravårdcentralen tillfrågas den gravida kvinnan om sina rökvanor. Data om andel rökande kvinnor vid tre tillfällen under det senaste decenniet från två närliggande städer (Linköping respektive Norrköping) och riket som helhet framgår av följande tabell. 2000/ / /2010 Linköping 7.6 % 5.5 % 5.1 % Norrköping 12.7 % 9.3 % 8.8 % Riket 10.5 % 7.7 % 6.7 % Fråga 7. (2 poäng): Vilket resultat visar tabellen när det gäller skillnader över tid och mellan städerna och i jämförelse med riket? 9(42)

10 Avslutningsvis lite förhållningssätt och folkhälsa; flera studier visar att kvinnor som exponeras för passiv rökning under graviditeten löper ökad risk att föda barn med låg födelsevikt. Låg födelsevikt ökar i sin tur risken för bland annat plötslig spädbarnsdöd. I samband med inskrivningen till Mödravårdcentralen tillfrågas den gravida kvinnan om sina rökvanor. Data om detta vid tre tillfällen under det senaste decenniet från två närliggande städer (Linköping respektive Norrköping) och riket som helhet framgår av följande tabell. 2000/ / /2010 Linköping 7.6 % 5.5 % 5.1 % Norrköping 12.7 % 9.3 % 8.8 % Riket 10.5 % 7.7 % 6.7 % Fråga 8. (2 poäng): Hur skulle man kunna förklara att dessa både städer skiljer sig åt när det gäller andel rökande gravida kvinnor? 10(42)

11 Fatima 1 år och 4 månader (Max 18 poäng) Du är precis klar med AT och har ett sommarvikariat på barnakuten på universitetssjukhuset. Där träffar du Fatima som är född i Sverige av friska föräldrar som invandrat från Irak till Sverige Senaste veckorna har hon varit förkyld och hon har inte ätit lika bra som vanligt. Hon var på väg att blir långsamt bättre, mindre täppt i näsan och inte så jobbigt med andningen. Under dagen har förkylningen dock tagit fart igen och vid 19-tiden, precis efter att hon fått välling och sedan somnat blir hon stel i kroppen. Det håller i sig under tiden mamma slår 112 och nästan tills ambulansen kommer till hemmet. Sjuksköterskan har skrivit feberkramp på inläggningslappen. Vikt 8.1 kg, puls 99, andningsfrekvens 55/min, temp 38,4. Fråga 1. (1 poäng): Nämn 3 differentialdiagnostiska överväganden inför att du träffar familjen? 11(42)

12 Du är precis klar med AT och har ett sommarvikariat på barnakuten på universitetssjukhuset. Där träffar du Fatima som är född i Sverige av friska föräldrar som invandrat från Irak till Sverige Senaste veckorna har hon varit förkyld och hon har inte ätit lika bra som vanligt. Hon var på väg att blir långsamt bättre, mindre täppt i näsan och inte så jobbigt med andningen. Under dagen har förkylningen dock tagit fart igen och vid 19-tiden, precis efter att hon fått välling och sedan somnat blir hon stel i kroppen. Det håller i sig under tiden mamma slår 112 och nästan tills ambulansen kommer till hemmet. Sjuksköterskan har skrivit feberkramp på inläggningslappen. Vikt 8.1 kg, Puls 99, andningsfrekvens 55/min, temp 38,4. Fråga 2. (2 poäng): Vad är den viktigaste information som du frågar efter i sjukhistorien från ambulanspersonalen och Fatimas föräldrar? 12(42)

13 Du är precis klar med AT och har ett sommarvikariat på barnakuten på universitetssjukhuset. Där träffar du Fatima som är född i Sverige av friska föräldrar som invandrat från Irak till Sverige Senaste veckorna har hon varit förkyld och hon har inte ätit lika bra som vanligt. Hon var på väg att blir långsamt bättre, mindre täppt i näsan och inte så jobbigt med andningen. Under dagen har förkylningen dock tagit fart igen och vid 19-tiden, precis efter att hon fått välling och sedan somnat blir hon stel i kroppen. Det håller i sig under tiden mamma slår 112 och nästan tills ambulansen kommer till hemmet. Sjuksköterskan har skrivit feberkramp på inläggningslappen. Vikt 8.1 kg, Puls 99, andningsfrekvens 55/min, temp 38,4. Fråga 3. (2 poäng): Vilka delar av status kommer du att fokusera på? 13(42)

14 Du är precis klar med AT och har ett sommarvikariat på barnakuten på universitetssjukhuset. Där träffar du Fatima som är född i Sverige av friska föräldrar som invandrat från Irak till Sverige Senaste veckorna har hon varit förkyld och hon har inte ätit lika bra som vanligt. Hon var på väg att blir långsamt bättre, mindre täppt i näsan och inte så jobbigt med andningen. Under dagen har förkylningen dock tagit fart igen och vid 19-tiden, precis efter att hon fått välling och sedan somnat blir hon stel i kroppen. Det håller i sig under tiden mamma slår 112 och nästan tills ambulansen kommer till hemmet. Sjuksköterskan har skrivit feberkramp på inläggningslappen. Vikt 8.1 kg, Puls 99, andningsfrekvens 55/min, temp 38,4. När du kommer in på rummet ligger Fatima i pappas knä. Hon sover, har inga ryckningar, är inte febervarm, och andas snabbt med förlängd expir. Du bedömer att hon är så stabil att du kan ta anamnes före du gör status. Av ambulans journalen framgår att man gett supp Alvedon 125 mg och lite syrgas även om saturationen var 95 %. Familjen kan bra svenska och det framkommer att man inte tagit tempen hemma men att hon verkat febervarm på kvällen, att hon varit stel i kroppen och kanske ryckt i armar och ben men inte bajsat eller kissat på sig. Hon har kissat under dagen vid 2 eller 3 tillfällen. Pappa tror att hon inte andades på länge men man tycker inte hon har varit blå. Hon vaknade till i ambulansen och gav kontakt men somnade snart igen. Det har inte hänt tidigare att hon blivit stel och det är ingen krampsjukdom i familjen vad man vet. Fatima hade RS virus när hon var 3 månader och var inlagd ett dygn på barnklinik. Hon är i övrigt frisk men brukar få jobbigt med sina luftvägar vid infektioner. Vid den aktuella infektionsperioden har man gett luftrörsvidgande inhalationer med hjälp av Nebunette (spacer) som man fick utskrivet på Vårdcentralen. I status hittar du en sovande flicka som vaknar vid undersökningen. Hon är obstruktiv med förlängd expir, möjligen ökad tonus. Inga rhonki men piper rejält i luftrören. Hon rör ben och armar och skriker efter en stund. Är inte nackstel. Fråga 4. (2 poäng): Ge prioriterade förslag till handläggning på akutrummet (inkl. observationer, ev. provtagning och behandling). 14(42)

15 Du är precis klar med AT och har ett sommarvikariat på barnakuten på universitetssjukhuset. Där träffar du Fatima som är född i Sverige av friska föräldrar som invandrat från Irak till Sverige Senaste veckorna har hon varit förkyld och hon har inte ätit lika bra som vanligt. Hon var på väg att blir långsamt bättre, mindre täppt i näsan och inte så jobbigt med andningen. Under dagen har förkylningen dock tagit fart igen och vid 19-tiden, precis efter att hon fått välling och sedan somnat blir hon stel i kroppen. Det håller i sig under tiden mamma slår 112 och nästan tills ambulansen kommer till hemmet. Sjuksköterskan har skrivit feberkramp på inläggningslappen. Vikt 8.1 kg, Puls 99, andningsfrekvens 55/min, temp 38,4. När du kommer in på rummet ligger Fatima i pappas knä. Hon sover, har inga ryckningar, är inte febervarm, och andas snabbt med förlängd expir. Du bedömer att hon är så stabil att du kan ta anamnes före du gör status. Av ambulans journalen framgår att man gett supp Alvedon 125 mg och lite syrgas även om saturationen var 95 %. Familjen kan bra svenska och det framkommer att man inte tagit tempen hemma men att hon verkat febervarm på kvällen, att hon varit stel i kroppen och kanske ryckt i armar och ben men inte bajset eller kissat på sig. Hon har kissat under dagen vid 2 eller 3 tillfällen. Pappa tror att hon inte andades på länge men man tycker inte hon har varit blå. Hon vaknade till i ambulansen och gav kontakt men somnade snart igen. Det har inte hänt tidigare att hon blivit stel och det är ingen krampsjukdom i familjen vad man vet. Fatima hade RS virus när hon var 3 månader och var inlagd ett dygn på barnklinik. Hon är i övrigt frisk men brukar få jobbigt med sina luftvägar vid infektioner. Vid den aktuella infektionsperioden har man gett luftrörsvidgande inhalationer med hjälp av Nebunette (spacer) som man fick utskrivet på Vårdcentralen. I status hittar du en sovande flicka som vaknar vid undersökningen. Hon är obstruktiv med förlängd expir, möjligen ökad tonus. Inga rhonki men piper rejält i luftrören. Hon rör ben och armar och skriker efter en stund. Är inte nackstel. Fråga 5. (1 poäng): Ta ställning till om epilepsi bör misstänkas och EEG genomföras efter en okomplicerad förstagångs feberkramp? 15(42)

16 Du är precis klar med AT och har ett sommarvikariat på barnakuten på universitetssjukhuset. Där träffar du Fatima som är född i Sverige av friska föräldrar som invandrat från Irak till Sverige Senaste veckorna har hon varit förkyld och hon har inte ätit lika bra som vanligt. Hon var på väg att blir långsamt bättre, mindre täppt i näsan och inte så jobbigt med andningen. Under dagen har förkylningen dock tagit fart igen och vid 19-tiden, precis efter att hon fått välling och sedan somnat blir hon stel i kroppen. Det håller i sig under tiden mamma slår 112 och nästan tills ambulansen kommer till hemmet. Sjuksköterskan har skrivit feberkramp på inläggningslappen. Vikt 8.1 kg, Puls 99, andningsfrekvens 55/min, temp 38,4. När du kommer in på rummet ligger Fatima i pappas knä. Hon sover, har inga ryckningar, är inte febervarm, och andas snabbt med förlängd expir. Du bedömer att hon är så stabil att du kan ta anamnes före du gör status. Av ambulans journalen framgår att man gett supp Alvedon 125 mg och lite syrgas även om saturationen var 95 %. Familjen kan bra svenska och det framkommer att man inte tagit tempen hemma men att hon verkat febervarm på kvällen, att hon varit stel i kroppen och kanske ryckt i armar och ben men inte bajset eller kissat på sig. Hon har kissat under dagen vid 2 eller 3 tillfällen. Pappa tror att hon inte andades på länge men man tycker inte hon har varit blå. Hon vaknade till i ambulansen och gav kontakt men somnade snart igen. Det har inte hänt tidigare att hon blivit stel och det är ingen krampsjukdom i familjen vad man vet. Fatima hade RS virus när hon var 3 månader och var inlagd ett dygn på barnklinik. Hon är i övrigt frisk men brukar få jobbigt med sina luftvägar vid infektioner. Vid den aktuella infektionsperioden har man gett luftrörsvidgande inhalationer med hjälp av Nebunette (spacer) som man fick utskrivet på Vårdcentralen. I status hittar du en sovande flicka som vaknar vid undersökningen. Hon är obstruktiv med förlängd expir, möjligen ökad tonus. Inga rhonki men piper rejält i luftrören. Hon rör ben och armar och skriker efter en stund. Är inte nackstel. Du bedömer flickan som krampfri men ber att sköterskorna kollar saturation, andningsfrekvens, temp och puls och därefter inhalerar med betastimulerare (Ventoline). Du ordinerar CRP, blodstatus + diff, urinsticka. Först efter tredje feberkramptillbudet görs EEG. Fråga 6. (2 poäng): Om Fatima hade haft en pågående kramp vid inkomsten till akuten vilka akutprover (utöver de ovannämnda prover) skulle du ta och vilken behandling skulle du ge? 16(42)

17 Du är precis klar med AT och har ett sommarvikariat på barnakuten på universitetssjukhuset. Där träffar du Fatima som är född i Sverige av friska föräldrar som invandrat från Irak till Sverige Senaste veckorna har hon varit förkyld och hon har inte ätit lika bra som vanligt. Hon var på väg att blir långsamt bättre, mindre täppt i näsan och inte så jobbigt med andningen. Under dagen har förkylningen dock tagit fart igen och vid 19-tiden, precis efter att hon fått välling och sedan somnat blir hon stel i kroppen. Det håller i sig under tiden mamma slår 112 och nästan tills ambulansen kommer till hemmet. Sjuksköterskan har skrivit feberkramp på inläggningslappen. Vikt 8.1 kg, Puls 99, andningsfrekvens 55/min, temp 38,4. När du kommer in på rummet ligger Fatima i pappas knä. Hon sover, har inga ryckningar, är inte febervarm, och andas snabbt med förlängd expir. Du bedömer att hon är så stabil att du kan ta anamnes före du gör status. Av ambulans journalen framgår att man gett supp Alvedon 125 mg och lite syrgas även om saturationen var 95 %. Familjen kan bra svenska och det framkommer att man inte tagit tempen hemma men att hon verkat febervarm på kvällen, att hon varit stel i kroppen och kanske ryckt i armar och ben men inte bajset eller kissat på sig. Hon har kissat under dagen vid 2 eller 3 tillfällen. Pappa tror att hon inte andades på länge men man tycker inte hon har varit blå. Hon vaknade till i ambulansen och gav kontakt men somnade snart igen. Det har inte hänt tidigare att hon blivit stel och det är ingen krampsjukdom i familjen vad man vet. Fatima hade RS virus när hon var 3 månader och var inlagd ett dygn på barnklinik. Hon är i övrigt frisk men brukar få jobbigt med sina luftvägar vid infektioner. Vid den aktuella infektionsperioden har man gett luftrörsvidgande inhalationer med hjälp av Nebunette (spacer) som man fick utskrivet på Vårdcentralen. I status hittar du en sovande flicka som vaknar vid undersökningen. Hon är obstruktiv med förlängd expir, möjligen ökad tonus. Inga rhonki men piper rejält i luftrören. Hon rör ben och armar och skriker efter en stund. Är inte nackstel. Du bedömer flickan som krampfri men ber att sköterskorna kollar saturation, andningsfrekvens, temp och puls och därefter inhalerar med betastimulerare (Ventoline). Du ordinerar CRP, blodstatus + diff, urinsticka. Först efter tredje feberkramptillbudet görs EEG. Medan du bedömer ett annat barn, blir du tillkallad av sköterskan då hon tycker att Fatima är mycket spänd i muskulaturen (pågående kramp?) och fortfarande ter sig obstruktiv. Du bekräftar sköterskans observation och ordinerar joniserat kalcium och blodsocker som kompletterande akutprover. Fråga 7. (2 poäng): Vilka av Fatimas symptom kan förklaras av en rubbning i kalcium omsättningen? 17(42)

18 Du är precis klar med AT och har ett sommarvikariat på barnakuten på universitetssjukhuset. Där träffar du Fatima som är född i Sverige av friska föräldrar som invandrat från Irak till Sverige Senaste veckorna har hon varit förkyld och hon har inte ätit lika bra som vanligt. Hon var på väg att blir långsamt bättre, mindre täppt i näsan och inte så jobbigt med andningen. Under dagen har förkylningen dock tagit fart igen och vid 19-tiden, precis efter att hon fått välling och sedan somnat blir hon stel i kroppen. Det håller i sig under tiden mamma slår 112 och nästan tills ambulansen kommer till hemmet. Sjuksköterskan har skrivit feberkramp på inläggningslappen. Vikt 8.1 kg, Puls 99, andningsfrekvens 55/min, temp 38,4. När du kommer in på rummet ligger Fatima i pappas knä. Hon sover, har inga ryckningar, är inte febervarm, och andas snabbt med förlängd expir. Du bedömer att hon är så stabil att du kan ta anamnes före du gör status. Av ambulans journalen framgår att man gett supp Alvedon 125 mg och lite syrgas även om saturationen var 95 %. Familjen kan bra svenska och det framkommer att man inte tagit tempen hemma men att hon verkat febervarm på kvällen, att hon varit stel i kroppen och kanske ryckt i armar och ben men inte bajset eller kissat på sig. Hon har kissat under dagen vid 2 eller 3 tillfällen. Pappa tror att hon inte andades på länge men man tycker inte hon har varit blå. Hon vaknade till i ambulansen och gav kontakt men somnade snart igen. Det har inte hänt tidigare att hon blivit stel och det är ingen krampsjukdom i familjen vad man vet. Fatima hade RS virus när hon var 3 månader och var inlagd ett dygn på barnklinik. Hon är i övrigt frisk men brukar få jobbigt med sina luftvägar vid infektioner. Vid den aktuella infektionsperioden har man gett luftrörsvidgande inhalationer med hjälp av Nebunette (spacer) som man fick utskrivet på Vårdcentralen. I status hittar du en sovande flicka som vaknar vid undersökningen. Hon är obstruktiv med förlängd expir, möjligen ökad tonus. Inga rhonki men piper rejält i luftrören. Hon rör ben och armar och skriker efter en stund. Är inte nackstel. Du bedömer flickan som krampfri men ber att sköterskorna kollar saturation, andningsfrekvens, temp och puls och därefter inhalerar med betastimulerare (Ventoline). Du ordinerar CRP, blodstatus + diff, urinsticka. Först efter tredje feberkramptillbudet görs EEG. Medan att du bedömer ett annat barn, blir du tillkallad av sköterskan då hon tycker att Fatima är mycket spänd i muskulaturen (pågående kramp?) och fortfarande ter sig obstruktiv. Du bekräftar sköterskans observation och ordinerar joniserad kalcium och blodsocker som kompletterande akutprover. Fråga 8. (2 poäng): Ange minst två (endokrina) rubbningar i kalciumomsättningen som ger hypokalcemi och ange vilken som det är speciellt sannolikt att Fatima har? 18(42)

19 Du är precis klar med AT och har ett sommarvikariat på barnakuten på universitetssjukhuset. Där träffar du Fatima som är född i Sverige av friska föräldrar som invandrat från Irak till Sverige Senaste veckorna har hon varit förkyld och hon har inte ätit lika bra som vanligt. Hon var på väg att blir långsamt bättre, mindre täppt i näsan och inte så jobbigt med andningen. Under dagen har förkylningen dock tagit fart igen och vid 19-tiden, precis efter att hon fått välling och sedan somnat blir hon stel i kroppen. Det håller i sig under tiden mamma slår 112 och nästan tills ambulansen kommer till hemmet. Sjuksköterskan har skrivit feberkramp på inläggningslappen. Vikt 8.1 kg, Puls 99, andningsfrekvens 55/min, temp 38,4. När du kommer in på rummet ligger Fatima i pappas knä. Hon sover, har inga ryckningar, är inte febervarm, och andas snabbt med förlängd expir. Du bedömer att hon är så stabil att du kan ta anamnes före du gör status. Av ambulans journalen framgår att man gett supp Alvedon 125 mg och lite syrgas även om saturationen var 95 %. Familjen kan bra svenska och det framkommer att man inte tagit tempen hemma men att hon verkat febervarm på kvällen, att hon varit stel i kroppen och kanske ryckt i armar och ben men inte bajset eller kissat på sig. Hon har kissat under dagen vid 2 eller 3 tillfällen. Pappa tror att hon inte andades på länge men man tycker inte hon har varit blå. Hon vaknade till i ambulansen och gav kontakt men somnade snart igen. Det har inte hänt tidigare att hon blivit stel och det är ingen krampsjukdom i familjen vad man vet. Fatima hade RS virus när hon var 3 månader och var inlagd ett dygn på barnklinik. Hon är i övrigt frisk men brukar få jobbigt med sina luftvägar vid infektioner. Vid den aktuella infektionsperioden har man gett luftrörsvidgande inhalationer med hjälp av Nebunette (spacer) som man fick utskrivet på Vårdcentralen. I status hittar du en sovande flicka som vaknar vid undersökningen. Hon är obstruktiv med förlängd expir, möjligen ökad tonus. Inga rhonki men piper rejält i luftrören. Hon rör ben och armar och skriker efter en stund. Är inte nackstel. Du bedömer flickan som krampfri men ber att sköterskorna kollar saturation, andningsfrekvens, temp och puls och därefter inhalerar med betastimulerare (Ventoline). Du ordinerar CRP, blodstatus + diff, urinsticka. Först efter tredje feberkramptillbudet görs EEG. Medan att du bedömer ett annat barn, blir du tillkallad av sköterskan då hon tycker att Fatima är mycket spänd i muskulaturen (pågående kramp?) och fortfarande ter sig obstruktiv. Du bekräftar sköterskans observation och ordinerar joniserad kalcium och blodsocker som kompletterande akutprover. Hypokalcemi kan ge tetani d v s spänd muskulatur och lättutlösta reflexer/klonus som inte släpper på diazepam och laryngospasm med obstruktivitet som inte släpper vid inhalation av betastimulerare. Hypokalcemin kan förvärras av hyperventilation p g a minskad albuminbindning. Fatima har följande riskfaktorer för vitamin D brist: Mörkare hudfärg och täckande klädsel som minskar solexponering. Mamma med liknande riskfaktorer (många kvinnor från mellanöstern har Vitamin D-brist under graviditet). Ev. dålig compliance betr. profylax med D droppar. Hypoparathyroidism och pseudohypoparathyroidism är ovanliga tillstånd. Fråga 9. (2 poäng): Ange i vilka steg och i vilka organ som aktivering sker av Vitamin D; från förstadier till aktivt Vitamin D. 19(42)

20 Du är precis klar med AT och har ett sommarvikariat på barnakuten på universitetssjukhuset. Där träffar du Fatima som är född i Sverige av friska föräldrar som invandrat från Irak till Sverige Senaste veckorna har hon varit förkyld och hon har inte ätit lika bra som vanligt. Hon var på väg att blir långsamt bättre, mindre täppt i näsan och inte så jobbigt med andningen. Under dagen har förkylningen dock tagit fart igen och vid 19-tiden, precis efter att hon fått välling och sedan somnat blir hon stel i kroppen. Det håller i sig under tiden mamma slår 112 och nästan tills ambulansen kommer till hemmet. Sjuksköterskan har skrivit feberkramp på inläggningslappen. Vikt 8.1 kg, Puls 99, andningsfrekvens 55/min, temp 38,4. När du kommer in på rummet ligger Fatima i pappas knä. Hon sover, har inga ryckningar, är inte febervarm, och andas snabbt med förlängd expir. Du bedömer att hon är så stabil att du kan ta anamnes före du gör status. Av ambulans journalen framgår att man gett supp Alvedon 125 mg och lite syrgas även om saturationen var 95 %. Familjen kan bra svenska och det framkommer att man inte tagit tempen hemma men att hon verkat febervarm på kvällen, att hon varit stel i kroppen och kanske ryckt i armar och ben men inte bajset eller kissat på sig. Hon har kissat under dagen vid 2 eller 3 tillfällen. Pappa tror att hon inte andades på länge men man tycker inte hon har varit blå. Hon vaknade till i ambulansen och gav kontakt men somnade snart igen. Det har inte hänt tidigare att hon blivit stel och det är ingen krampsjukdom i familjen vad man vet. Fatima hade RS virus när hon var 3 månader och var inlagd ett dygn på barnklinik. Hon är i övrigt frisk men brukar få jobbigt med sina luftvägar vid infektioner. Vid den aktuella infektionsperioden har man gett luftrörsvidgande inhalationer med hjälp av Nebunette (spacer) som man fick utskrivet på Vårdcentralen. I status hittar du en sovande flicka som vaknar vid undersökningen. Hon är obstruktiv med förlängd expir, möjligen ökad tonus. Inga rhonki men piper rejält i luftrören. Hon rör ben och armar och skriker efter en stund. Är inte nackstel. Du bedömer flickan som krampfri men ber att sköterskorna kollar saturation, andningsfrekvens, temp och puls och därefter inhalerar med betastimulerare (Ventoline). Du ordinerar CRP, blodstatus + diff, urinsticka. Först efter tredje feberkramptillbudet görs EEG. Medan att du bedömer ett annat barn, blir du tillkallad av sköterskan då hon tycker att Fatima är mycket spänd i muskulaturen (pågående kramp?) och fortfarande ter sig obstruktiv. Du bekräftar sköterskans observation och ordinerar joniserad kalcium och blodsocker som kompletterande akutprover. Hypokalcemi kan ge tetani d v s spänd muskulatur och lättutlösta reflexer/klonus som inte släpper på diazepam och laryngospasm med obstruktivitet som inte släpper vid inhalation av betastimulerare. Hypokalcemin kan förvärras av hyperventilation p g a minskad albuminbindning. Fatima har följande riskfaktorer för vitamin D brist: Mörkare hudfärg och täckande klädsel som minskar solexponering. Mamma med liknande riskfaktorer (många kvinnor från mellanöstan är Vit D bristiga under graviditet). Ev. dålig compliance betr. profylax med D droppar. Hypoparathyroidism och pseudohypoparathyroidism är ovanliga tillstånd. Fråga 10. (2 poäng): Ange effekten av aktivt Vitamin D och PTH i njurar, benstomme, och tarm. 20(42)

21 Sven Berglund, 62 år. (Max 25 poäng) Du är din första vecka på akuten, som AT-läkare och ambulansen kommer in med 62 årig man, Sven Berglund, som har haft smärtor i buken några dagar och kräkts mycket. Han har inte kunnat äta eller dricka på 2 dagar och har haft en dålig diures. Sven är vaken och berättar om sjukdomsförloppet. Du undersöker Sven tillsammans med kirurgjouren och beslutar om datortomografi buk, men först får han sond, syrgas på grimma och 2 PVK (perifer venkateter). Fråga 1. (1 poäng): Vilken vätska väljer du att sätta i PVK? Förklara varför du väljer den. 21(42)

22 Jag sätter Ringer-acetat i PVK:n. Fråga 2. (1 poäng): Hur resonerar du kring elektrolyter i infusionsvätskan? 22(42)

23 Eftersom jag ännu inte vet svaret på elektrolyterna, så avstår jag från tillsats av kalium men ger natrium. Fråga 3. (5 poäng): Vilka akuta blodprover vill du beställa? Motivera varje prov. 23(42)

24 Jag vill beställa; Na/K för att kontrollera elektrolytbalansen, krea-njurfunktionen. Hb/hematokrit-för att bedöma graden av dehydrering och blodglucos, för att se att Sven inte håller på att bli hypoglykemisk. Vill också beställa blodgas/laktat för bedömning av syra-bas. Fråga 4. (2 poäng): CT av buken visar ileus. Vilken typ av syra-bas rubbning misstänker du att Sven har? Motivera ditt svar utifrån de kliniska data du fått. 24(42)

25 Jag misstänker att Sven har en metabol acidos, som beror på att Sven haft stora förluster av maginnehåll flera dagar p g a ileus. Fråga 5. (3 poäng): Det visar sig att kalium är 7.2 mmol/l. Förklara det höga kaliumvärdet och dess koppling till acidosen. 25(42)

26 Kalium flyttar sig från det intracellulära rummet till det extracellulära. I njuren medför detta att återresorptionen av HCO3 ökar vilket bidrar till att öka acidosen. Fråga 6. (5 poäng): Hyperkalemi är ett livshotande tillstånd som kan leda till döden. Beskriv hyperkalemins effekter på cellnivå och fysiologisk nivå. 26(42)

27 Ett högt kalium påverkar den neuromuskulära funktionen (sänkt vilopotential) vilket leder till muskelsvaghet och parestesier samt EKG-förändringar och hjärtarytmier. Fråga 7. (3 poäng): Det finns mycket som kan leda till höga kaliumvärden i blodet/ plasma. Nämn de tre vanligaste tillstånden. 27(42)

28 De tre vanligaste tillstånden som kan leda till höga kaliumvärden i blodet/plasma är; muskelnekros, dehydrering/svält, hemolys i blodprovet. Dessutom kan följande tillstånd också ge höga kaliumvärden; uremi, exogen tillförsel av läkemedel (NSAID, ACE-hämmare) och Addisons sjukdom. Fråga 8. (3 poäng): Sven måste opereras för sitt ileus men han tar Waran för en djup ventrombos och har ett INR på 4.9 och innan INR sjunkit ner till mer normal nivå, vilket kommer att ta några timmar, så stiger kalium snabbt. Ge behandlingsförslag! 28(42)

29 Jag behandlar med; Calcium-Sandoz för att motverka kaliums kardiotoxiska effekter, insulin för att mobilisera kalium in i cellen igen, vätska, katekolaminer och ev. resoniumlavermang I absoluta nödfall, hemodialys. Fråga 9. (2 poäng): Vilken typ av narkos vill du föreslå för Sven, för att han ska bli optimalt omhändertagen under operationen och minimera risken för komplikationer? 29(42)

30 Erika Lindwall, 28 år, (Max 19 poäng) Erika Lindwall är en tidigare frisk 28 årig kvinna som arbetar som kallskänka på ett café. Hon har aldrig varit gravid, har inga preventivmedel just nu då hon och hennes sambo har barnönskan och har aktivt försökt bli gravida under ett års tid. Menstruationerna brukar vara ganska regelbundna med mellan dagars intervall. Nu har mensen uteblivit och det har gått c:a 6 veckor sedan förra mensens första dag och idag har hon börjat få stänkblödningar/ spottings. Hon har dessutom morgonillamående och spända bröst. Du ordinerar ett graviditetstest som bekräftar graviditet och du bestämmer dig därefter för att undersöka Erika. Fråga 1. (4 poäng): Är det något mer du vill veta anamnestiskt innan du börjar undersöka? Vad misstänker du att Erika drabbats av? Motivera och diskutera differentialdiagoser. 30(42)

31 Erika Lindwall är en tidigare frisk 28 årig kvinna som arbetar som kallskänka på ett café. Hon har aldrig varit gravid, har inga preventivmedel just nu då hon och hennes sambo har barnönskan och har aktivt försökt bli gravida under ett års tid. Menstruationerna brukar vara ganska regelbundna med mellan dagars intervall. Nu har mensen uteblivit och det har gått c:a 6 veckor sedan förra mensens första dag och idag har hon börjat få stänkblödningar/ spottings. Hon har dessutom morgonillamående och spända bröst. Du ordinerar ett graviditetstest som bekräftar graviditet och du bestämmer dig därefter för att undersöka Erika. Hon har inga buksmärtor. Vid undersökningen noterar du en drygt normalstor uterus som är oöm och palperar en viss ömhet över hö adnex. Med ultraljud kan du se ett av graviditetshormon påverkat endometrium, men ingen säker uppklarning i uterus. Fråga 2. (4 poäng): Vad ger du Erika för besked efter undersökningen och hur vill du följa upp henne? 31(42)

32 Erika Lindwall är en tidigare frisk 28 årig kvinna som arbetar som kallskänka på ett café. Hon har aldrig varit gravid, har inga preventivmedel just nu då hon och hennes sambo har barnönskan och har aktivt försökt bli gravida under ett års tid. Menstruationerna brukar vara ganska regelbundna med mellan dagars intervall. Nu har mensen uteblivit och det har gått c:a 6 veckor sedan förra mensens första dag och idag har hon börjat få stänkblödningar/spottings. Hon har dessutom morgonillamående och spända bröst. Du ordinerar ett graviditetstest som bekräftar graviditet och du bestämmer dig därefter för att undersöka Erika. Hon har inga buksmärtor. Vid undersökningen noterar du en drygt normalstor uterus som är oöm och palperar en viss ömhet över hö adnex. Med ultraljud kan du se ett av graviditetshormon påverkat endometrium, men ingen säker uppklarning i uterus. Du förklarar för Erika att du inte kan se någon graviditet i livmodern och att detta kan vara orsakat av en av flera saker; det kan vara en alldeles normal graviditet som vi inte ännu kan se med USG, det kan vara ett begynnande missfall (icke fungerande graviditet) eller en extrauterin graviditet. Du ordinerade ett blodprov; β-hcg i serum som var 700 IU/L. Du meddelar sköterskan svaret och ordnar med ett återbesök en vecka senare. Erika kommer tillbaka till mottagningen på utsatt dag och har dessförinnan lämnat ett betahcg prov i serum som nu stigit till 1000 IU/L. Fråga 3. (3 poäng): Hur kan man förvänta sig att β-hcg utvecklas vid en tidig normal graviditet och hur tidigt i en graviditet kan du mäta det i blodet? Hur tolkar du utvecklingen av Beta-hCG i Erikas fall? 32(42)

33 Erika Lindwall är en tidigare frisk 28 årig kvinna som arbetar som kallskänka på ett café. Hon har aldrig varit gravid, har inga preventivmedel just nu då hon och hennes sambo har barnönskan och har aktivt försökt bli gravida under ett års tid. Menstruationerna brukar vara ganska regelbundna med mellan dagars intervall. Nu har mensen uteblivit och det har gått c:a 6 veckor sedan förra mensens första dag och idag har hon börjat få stänkblödningar/spottings. Hon har dessutom morgonillamående och spända bröst. Du ordinerar ett graviditetstest som bekräftar graviditet och du bestämmer dig därefter för att undersöka Erika. Hon har inga buksmärtor. Vid undersökningen noterar du en drygt normalstor uterus som är oöm och palperar en viss ömhet över hö adnex. Med ultraljud kan du se ett av graviditetshormon påverkat endometrium, men ingen säker uppklarning i uterus. Du förklarar för Erika att du inte kan se någon graviditet i livmodern och att detta kan vara orsakat av en av flera saker; det kan vara en alldeles normal graviditet som vi inte ännu kan se med USG, det kan vara ett begynnande missfall (icke fungerande graviditet) eller en extrauterin graviditet. Du ordinerade ett blodprov; β-hcg i serum som var 700 IU/L. Du meddelar sköterskan svaret och ordnar med ett återbesök en vecka senare. Erika kommer tillbaka till mottagningen på utsatt dag och har dessförinnan lämnat ett beta-hcg prov i serum som nu stigit till 1000 IU/L. Fråga 4. (3 poäng): Vilken funktion har hcg? Förklara så detaljerat Du kan! 33(42)

34 Erika Lindwall är en tidigare frisk 28 årig kvinna som arbetar som kallskänka på ett café. Hon har aldrig varit gravid, har inga preventivmedel just nu då hon och hennes sambo har barnönskan och har aktivt försökt bli gravida under ett års tid. Menstruationerna brukar vara ganska regelbundna med mellan dagars intervall. Nu har mensen uteblivit och det har gått c:a 6 veckor sedan förra mensens första dag och idag har hon börjat få stänkblödningar/spottings. Hon har dessutom morgonillamående och spända bröst. Du ordinerar ett graviditetstest som bekräftar graviditet och du bestämmer dig därefter för att undersöka Erika. Hon har inga buksmärtor. Vid undersökningen noterar du en drygt normalstor uterus som är oöm och palperar en viss ömhet över hö adnex. Med ultraljud kan du se ett av graviditetshormon påverkat endometrium, men ingen säker uppklarning i uterus. Du förklarar för Erika att du inte kan se någon graviditet i livmodern och att detta kan vara orsakat av en av flera saker; det kan vara en alldeles normal graviditet som vi inte ännu kan se med USG, det kan vara ett begynnande missfall (icke fungerande graviditet) eller en extrauterin graviditet. Du ordinerade ett blodprov; β-hcg i serum som var 700 IU/L. Du meddelar sköterskan svaret och ordnar med ett återbesök en vecka senare. Erika kommer tillbaka till mottagningen på utsatt dag och har dessförinnan lämnat ett beta-hcg prov i serum som nu stigit till 1000 IU/L. Hon har inte haft någon mer blödning och känner sig ganska lugnad. För ett par dagar sedan hade hon lite värk i höger fossa, men den försvann. Vid undersökningen noterar du ömhet över höger adnex, men med ultraljud kan du inte se någon säker graviditet vare sig i eller utanför livmodern. Möjligen finns en liten uppklarning centralt i uterus. Det finns ett minimalt vätskeskikt i fossa Douglasi. Erika är väldigt mån om att hon vill avvakta och sätts upp för en ny undersökning om två dagar, men uteblir och inkommer istället en vecka senare till akutmottagningen med kraftiga nedre buksmärtor och en minimal blödning. Fråga 5. (3 poäng): Vad misstänker du att Erika drabbats av och hur vill du undersöka Erika? Vad förväntar du dig då att finna? Ange olika tänkbara alternativ. 34(42)

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 När lungan är sjuk Berne Eriksson Medicinkliniken, Halmstad Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 ICD 10 10. Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) +Akuta infektioner i övre luftvägarna (J00-J06)

Läs mer

Att arbeta med barn på en barnakutmott

Att arbeta med barn på en barnakutmott Att arbeta med barn på en barnakutmott 17.000 barn/år Medicinska sjukd Kirurgiska sjukd Öron-näsa-hals Bemötande/Kommunikation Barn är inte små vuxna Presentera dig Lugn Empati Närmande Arbeta på barnets

Läs mer

TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30 12.30

TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30 12.30 Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 06, SSK 05 SSK 03, SSK 04 (del 1 eller/ och del 2) TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär

Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär 1. Hur gammal är Du?.. år. 2. Är Du? Kvinna Man 3. På vilken vårdcentral/hälsocentral/familjeläkarmottagning har Du Dina läkarkontakter? Svar:... Ej aktuellt 4.

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Tentamen 120110.

Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Tentamen 120110. SKRIFTLIG TENTAMEN 10 januari 2012 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Kalle 1,5 år 22 p 2+1+1+2+2+2+1+3+2+2+2+2 Britt-Marie, 29 år 19 p 4+1+4+3+4+3 Marie Olsson, 49 år 15 p 3+1+3+1+2+1+2+2

Läs mer

Värt att veta om astma

Värt att veta om astma Värt att veta om astma Det handlar om luft och några hinder på vägen OM DU HANTERAR DIN ASTMA RÄTT, SKA DU KUNNA LEVA ETT HELT NORMALT LIV. Alltför många förknippar astma med ett liv fyllt av begränsningar.

Läs mer

Frågeformulär allergi/astmautredning

Frågeformulär allergi/astmautredning Frågeformulär allergi/astmautredning Frågeformuläret skickas tillsammans med kallelse för att du i lugn och ro ska kunna besvara frågorna inför ditt besök på Astma & Allergimottagningen vid S:t Görans

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

Vårdprogram för. ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn

Vårdprogram för. ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn 2008 ASTMA hos vuxna och ASTMA hos barn Innehåll ASTMA HOS VUXNA Definition... 3 Symptom... 3 Symptomutlösande faktorer... 3 Diagnostik/Utredning... 4 Behandling... 4 Underhållsbehandling...

Läs mer

Cleosensa och Cleosensa 28

Cleosensa och Cleosensa 28 Cleosensa och Cleosensa 28 Du har fått p-pillret Cleosensa eller Cleosensa 28 från Actavis utskrivet åt dig. I den här broschyren hittar du information om hur preparaten fungerar och hur du ska ta dem.

Läs mer

Cleonita. Så här verkar Cleonita. Vad är Cleonita? Drospirenon/Etinylestradiol, 3 mg/0,02 mg

Cleonita. Så här verkar Cleonita. Vad är Cleonita? Drospirenon/Etinylestradiol, 3 mg/0,02 mg Du har fått denna broschyr eftersom du har fått p-pillret Cleonita från Actavis utskrivet åt dig. I den hittar du information om hur Cleonita fungerar och hur du ska ta det. Här finns också fakta om biverkningar

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning.

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning. Praktiskt prov VT-2011 SP-kirurgi KIRURGI Standardpatient (SP) Instruktion till studenten Patienten söker akut för blodiga kräkningar Av journalbladet framgår: Status At blek Saturation 95% Temp 37,4 BT

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-02-17 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 69 poäng Poängfördelning:

Läs mer

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

MEQ 1 HTI 2013 Ditt tentamensnummer

MEQ 1 HTI 2013 Ditt tentamensnummer Du vikarierar på vårdcentral i Töreboda. En 23-årig kvinna söker med en knapp veckas anamnes på miktionssveda, urinträngningar och flytning utan feber. Hon har tidigare inte haft några urinvägsbesvär och

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Detta är svaren från en blandad publik av läkare, sköterskor och en del andra

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe [Skriv text] rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk Totalt 25poäng löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz

Läs mer

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol

Läs mer

Hälsodeklaration inför besök vid Astma Allergimottagningen

Hälsodeklaration inför besök vid Astma Allergimottagningen Hälsodeklaration inför besök vid Astma Allergimottagningen sid 1/6. (Detta förmulär är endast till för besöket och kommer ej att sparas.) Efter- och förnamn Personnummer Vikt (ca) Längd A Yrke, sysselsättning

Läs mer

Hereditärt Angioödem i Sverige

Hereditärt Angioödem i Sverige BILAGA 2 Hereditärt Angioödem i Sverige (Sweha): ett nationellt samarbetsprojekt Frågorna har ställds direkt till barnet även om det är föräldrar som svarar på dem. Med Du menar vi barnet/ungdomen som

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Kod nr. Tentamensskrivning 2008-05-15 Pediatrik Del II Kortsvarsfrågor. - Fyll i din kod högst upp på varje sida -------------

Kod nr. Tentamensskrivning 2008-05-15 Pediatrik Del II Kortsvarsfrågor. - Fyll i din kod högst upp på varje sida ------------- Tentamensskrivning 2008-05-15 Pediatrik Del II Kortsvarsfrågor - Fyll i din kod högst upp på varje sida ------------- 1 1) a) Namnge två hjärtvitier som ger cyanos? (0,5 p) b) Hur skiljer sig debuten av

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 Namn: Personnr: - texta Max: 80 poäng KOD: Gk: 48 poäng Skrivtid: 13-18 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos vuxna

Apotekets råd om. Förkylning hos vuxna Apotekets råd om Förkylning hos vuxna När man blir förkyld har man fått en virusinfektion. Den brukar ge besvär från de övre luftvägarna som hosta, snuva, ont i halsen eller heshet. Ibland får man feber

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Omtentamen 080128.

Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Omtentamen 080128. Omtentamen 080128. SKRIFTLIG OMTENTAMEN 28 januari 2008 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Jessica, 24 år 28 p 2+2+2+3+1+1+2+4+2+1+2+4+2 Susanne, 34 år 15 p 4+3+2+2+4 Anders,

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii, bildtentamen 2013-02-01. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden.

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii, bildtentamen 2013-02-01. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden. Fråga 1 (3p) A Förutom att vissa medlemmar i ett hushåll inte tål katter, ge två exempel på infektioner som katten kan vara vektor för

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2013-10-03 Totalpoäng: 48 Poängfördelning: Artai Pirouzram

Läs mer

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker Hypofys, skelett mm! Falldiskussionsseminarium T7 VT 2010 1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker En 52-årig man kommer till dig som husläkare för uppföljning av hypertoni, de senaste åren har mer behandling

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Tentamen 2014-06-02.

Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Tentamen 2014-06-02. SKRIFTLIG TENTAMEN 2 juni 2014 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Afrodite, 3 år 17 p 2+1+3+2+1+1+1+1+1,5+2+1,5 Olivia, 3 år 21 p 1+1+1+1+1+1+1+2+2+3+2+1+2+2 F&F 3 p 2+2 Alva,

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen Välkommen till oss på operationsavdelningen! Den här broschyren är tänkt att ge dig en kortfattad information om vad som kommer att ske under din vistelse hos oss.

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Tentamen i pediatrik VT 2007, kurs I, 070313

Tentamen i pediatrik VT 2007, kurs I, 070313 Tentamen i pediatrik VT 2007, kurs I, 070313 Namn: Max: 10 (del 1) + 91,5 (del 2) Godkänt: 9 (del 1) + 61 (del 2) Skrivningen består av 2 delar. Del 1 behandlar grundläggande akuta/allvarliga sjukdomar

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Buksmärta hos barn. RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014. Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg

Buksmärta hos barn. RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014. Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Buksmärta hos barn RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014 Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Barnakuten i Göteborg 45 000 besök/år 4 000 på grund av

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

GynObstetrik. Endometrios. the33. Health Department

GynObstetrik. Endometrios. the33. Health Department GynObstetrik Endometrios Health Department Innehållsförteckning 1 Endometrios.......2 Definition och incidens........2 Orsaker.......2 Symtom..........2 Handläggning.......3 Att bekräfta diagnosen.....

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Numeta G16E, Numeta G19E 23.3.2015, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2. Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1. Information om sjukdomsförekomst En del av de patienter

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

AKUTA INSATSER Omhändertagande av akuta tillstånd på Nykvarns vårdcentral

AKUTA INSATSER Omhändertagande av akuta tillstånd på Nykvarns vårdcentral AKUTA INSATSER Omhändertagande av akuta tillstånd på Nykvarns vårdcentral ANAFYLAXI, INSEKTSBETT, ALLERGI... 2 ASTMA HOS VUXNA... 3 AKUT ASTMA HOS BARN OCH UNGDOMAR... 4 EPIGLOTTIT... 5 GALLSTEN OCH NJURSTEN...

Läs mer

Kurs: Specifik omvårdnad -kliniska studier inom medicinsk/kirurgisk och akutsjukvård, C 10 p.

Kurs: Specifik omvårdnad -kliniska studier inom medicinsk/kirurgisk och akutsjukvård, C 10 p. Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Sjuksköterskeprogrammet 120p HK-02, Kurs 16. Datum 05 04 02 Tid 09.00-14.00 Examinator: Anna Löfmark Kursansvarig: Dagny Melander Individuell tentamen Omvårdnadsvetenskap.

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Tentamen 070604.

Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Tentamen 070604. SKRIFTLIG TENTAMEN 4 juni 2007 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Amanda, 16 år 27 p 2+1+3+3+2+3+2+3+6+2 Birgitta, 22 år 21 p 2+2+1+3+4+3+2+4 Emma, 14 år 18 p 4+2+2+2+2+2+2+2

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Förberedelser inför din operation

Förberedelser inför din operation Förberedelser inför din operation För att vi skall kunna ge dig en säker och effektiv behandling är det viktigt att du fyllt i din hälsodeklaration korrekt. Vi rekommenderar att du noggrant läser igenom

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-01-17 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 61 p Pediatrik, fråga 1-6, 10p. Graviditet/

Läs mer

FSD2608 Korkeakouluopiskelijoiden terveystutkimus 2008

FSD2608 Korkeakouluopiskelijoiden terveystutkimus 2008 KYSELYLOMAKE Tämä kyselylomake on osa Yhteiskuntatieteelliseen tietoarkistoon arkistoitua tutkimusaineistoa FSD2608 Korkeakouluopiskelijoiden terveystutkimus 2008 Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata

Läs mer

Novolizer patientbroschyr

Novolizer patientbroschyr KLARA Tryck ner doseringsknappen FÄRDIGA Inhalatorn visar grönt rätt dos är nu färdig att inhalera KLICK Klickljudet bekräftar att dosen inhalerats korrekt Novolizer patientbroschyr TILL DIG SOM FÅTT NOVOLIZER

Läs mer

Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås

Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås KOL och astmafarmakologisk behandling Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås Icke farmakologisk behandling RÖKSTOPP! På egna enheten eller via Kompetenscentrum för

Läs mer

HÄLSODEKLARATION FÖR KVINNAN

HÄLSODEKLARATION FÖR KVINNAN HÄLSODEKLARATION FÖR KVINNAN Namn. Personnummer... Adress Postnummer och ort.. Telefon bostad... Mobiltelefon. e-post. Vad arbetar du med?.. Datum Vad heter din partner? Namn.. Personnummer Hur länge har

Läs mer

Om anafylaktisk chock

Om anafylaktisk chock Anafylaxi Om anafylaktisk chock Patientinformation 1 Anafylaktisk reaktion En anafylaktisk reaktion (anafylaxi) är en livshotande överkänslighetsreaktion som påverkar flera organ i kroppen. Vid svårare

Läs mer

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

9 orsaker till att snuvan aldrig går över

9 orsaker till att snuvan aldrig går över Textstorlek: Foto: JERKER IVARSSON Din sega förkylning kan vara lömsk bakterie 9 orsaker till att snuvan aldrig går över Lite snuva får man räkna med så här års. Men när förkylningen blir ett maraton av

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari Tentamensdatum: 121119 Tid: 09.00 13.30 Hjälpmedel: Inga

Läs mer

En del av området Herrgården, Rosengård. Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu

En del av området Herrgården, Rosengård. Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu Rosengård i Malmö En del av området Herrgården, Rosengård Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu Genom åren har det varit 7 olika fastighetsägare,

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Omtentamen Tema Respiration/Cirkulation T4 HT 12

Omtentamen Tema Respiration/Cirkulation T4 HT 12 Omtentamen Tema Respiration/Cirkulation T4 HT 12 Frågorna är uppdelade i följande kategorier med 1. Anatomi /Histologi... 2 1.1. Histologi (2p)... 2 1.2. Histologi (5p)... 3 1.3. Trumpinnefingrar (1p)...

Läs mer

Skriftlig tentamen i Pediatrik HT 1 2007 2007-10-19. Namn:..

Skriftlig tentamen i Pediatrik HT 1 2007 2007-10-19. Namn:.. 1 Skriftlig tentamen i Pediatrik HT 1 2007 2007-10-19 Namn:.. Max:67 GK: 45 Din poäng: 1. Ett 24 timmar gammalt barn, fött i vecka 33+0 efter en veckas vattenavgång, födelsevikt 1812 g, hade vid födelsen

Läs mer

FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan.

FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan. FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan. Soc: Gift, arbetar på Luftfartsverket. Tid/Nuv: Hypertoni. Opererad fyra år tidigare med mekanisk aortaklaff pga insufficiens samt thorakalt aortaaneurysm.

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till!

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till! Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt Marie Nygren Datum: 2014 03 29 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 55 Poängfördelning:

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

Förkylningsguide från Apoteket

Förkylningsguide från Apoteket Förkylningsguide från Apoteket Hjälper dig att hitta rätt lindring och undvika verkningslösa behandlingar Vad är en förkylning? Du vet säkert hur det känns när halsen svider, ögonen och näsan rinner och

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2013-02-17 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Artai Pirouzram

Läs mer

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1 Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke Fallbeskrivning 1 85-årig man Kontaktorsak Inkommer med remiss från kommunsköterska via kirurgakuten, smärta vänster fot. Ohållbar hemsituation. Socialt

Läs mer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Astma

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Astma KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING KURS: Astma Publicerad i september 2003 Kursinformation Välkommen till patientutbildningen om astma. Denna kurs presenteras av AstraZeneca. Innan du börjar bör du ta

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-02-22 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 71,5 p Pediatrik, fråga 1-6, 11,5p.

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Säkert och effektivt teamarbete - CRM 2013-11-05

Säkert och effektivt teamarbete - CRM 2013-11-05 Säkert och effektivt teamarbete - CRM 1 Grundprincip för all vårdverksamhet. Ingen patient ska skadas i vården. Trots detta drabbas cirka 100 000 patienter av vårdskador varje år i Sverige. Socialstyrelsen

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Till Dig Som har fått NexplaNoN förskrivet DeNNa patientinformation DelaS ut av berörd SjukvårDSperSoNal

Till Dig Som har fått NexplaNoN förskrivet DeNNa patientinformation DelaS ut av berörd SjukvårDSperSoNal Till dig som har fått Nexplanon förskrivet Denna patientinformation delas ut av berörd sjukvårdspersonal Nexplanon skyddar dig från att bli gravid under tre år. Nexplanon är en liten hormonstav som placeras

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Tentamen 110208.

Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Tentamen 110208. SKRIFTLIG OMTENTAMEN 8 februari 2011 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Andreas, 5 år 22 p 3+2+3+2+3+2+3+4 Ludvig, 20 månader 20 p 2+2+2+2+2+2+2+1+2+2+1 Carina, 38 år 17 p 5+2+3+2+2+3

Läs mer