Utflykt till danska trädgårdar Mördarsniglar Kål

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utflykt till danska trädgårdar Mördarsniglar Kål"

Transkript

1 Tidskrift för Förbundet organisk-biologisk odling Årgång 31 Nummer Utflykt till danska trädgårdar Mördarsniglar Kål Samodling Smart av mat Odlingstips för nybörjare och andra

2 Ledare Ekologiskt är lösningen på matkrisen Foto: Karin Jansson På Vi-skogen i Kenya lär man ut effektiva, småskaliga metoder för att öka avkastningen i jordbruket. Bland annat får bönderna lära sig att finfördela allt organiskt material och kompostera det. llt fler varnar idag för att världen står inför en gigantisk matkris. Priserna på livsmedel har ökat kraftigt det Asenaste året och på många håll i världen är bristen på livsmedel redan en verklighet. Ledande forskare menar att vi står inför en av de största kriserna, kanske den största, som världen någonsin har drabbats av. Orsakerna till att det börjar bli ont om livsmedel är komplexa. I många traditionella utvecklingsländer som Kina och Indien har välståndet och lönerna vuxit de senaste åren. En ny medelklass växer fram som vill konsumera som man gör i Västvärlden. Det innebär mer kött, mer mjölkprodukter och mindre baslivsmedel. När lokalt producerade vegetabiliska varor ersätts med animaliska livsmedel går det åt mycket foder (cirka tio kilo för varje kilo kött) och efterfrågan på vete och soja har därför ökat kraftigt. En annan orsak till matbristen är den satsning som USA och Västeuropa gör på etanol som drivmedel. På åkrar där det kunde ha producerats mat odlar idag bönder sockerrör och majs som kan förvandlas till ersättning för olja. Mindre mat driver upp priserna och de som drabbas mest är som vanligt de fattigaste som nu börjar få svårt att köpa sina baslivsmedel. Andra faktorer som bidrar till matkrisen är missväxt, handelshinder och den stora flytten till storstäder. Men den begynnande matkris vi ser idag är bara början på en ny tid när det gäller livsmedelsförsörjning. Världens befolkning ökar snabbt och 2050 räknar man med att befolkningen har stigit från 6 till 9 miljarder. Det ställer enorma krav på livsmedelsproduktionen och frågan är om jordens resurser ens kan föda så många. Matkrisen aktualiserar frågan om hur vi bäst producerar livsmedel. Under många år har det basunerats ut att den gröna revolutionen med konstgödsel, bekämpningsmedel och GMO-grödor i kombination med ett starkt teknologiskt jordbruk ska ge mat till alla. Men förhoppningarna har kommit på skam. Trots stora ansträngningar att rationalisera och intensifiera jordbruket världen över räcker inte maten till. Förhoppningsvis kan den nuvarande matkrisen vara med och väcka fler till insikt om att det industrialiserade jordbruket inte är lösningen på världens matproblem. Industrijordbruk med konstgödsel och kemiska medel drar nämligen stora mängder fossila bränslen. Dessutom utarmar denna typ av jordbruk den odlingsbara jorden och leder på sikt till lägre skördar med dåligt näringsvärde. Lösningen på livsmedelsbristen är densamma som den alltid varit: Småskaligt producerad mat, där bönder använder traditionella metoder. Befolkningen i de flesta länder kan föda sig själva om de får lära sig resursbevarande jordbruk. Småskalighet, handkraft och lokala grödor har i årtusenden varit receptet för att överleva och kommer troligtvis att vara den enda möjligheten för fattiga länder. Det traditionella jordbruket bör kombineras med småskalig ekologisk teknik och det är viktigt att satsa på stadsnära odlingar för att försörja alla dem som flyttat in till städerna. För att bevara jordens bördighet till kommande generationer måste vi också skapa ett kretsloppssamhälle där det vi tar från åkern också kommer tillbaka dit. Ett av de största misstagen som begåtts i moderniseringen namn var införandet av vattentoaletter. Istället för att ge tillbaka näringen till jorden spolas idag det mänskliga avfallet ut i haven där det bidrar till algblomning, fiskdöd och förorening. Vi i Västvärlden bör gå före med gott exempel och byta ut våra toaletter mot ett system där avfallet tas tillvara. Vi bör också lägga om vår odling till ekologiska metoder som tär mindre på jordens resurser. Statliga medel bör satsas på småskaliga projekt för att öka mångfalden i livsmedelsutbudet. Många grödor som går att odla i vårt land importeras idag från länder med billig arbetskraft, något som ytterligare spär på matbristen i fattiga länder. Nu är det dags för våra politiker att handla. Allt för länge har ensidiga ekonomiska mål fått styra utvecklingen. Men pengar går inte att äta och den enögda satsning på allt som drar till sig pengar har satt naturen på undantag. Vi behöver istället politiska och ekonomiska styrmedel som gör det lönsamt att driva resursbevarande, ekologiska och kretsloppsanpassade projekt och jordbruk. Matkrisen kan kanske vara den väckarklocka som får fler att inse att vi inte i längden kan fortsätta att leva på de fattiga ländernas bekostnad. Det är rimligt att vi i den rika delen av världen producerar vår egen mat och att det sker efter principer som inte förstör jorden för kommande generationer. Låt oss hoppas att den stundande matkrisen blir ett incitament för att börja styra samhället i en ny riktning. Karin Jansson 2

3 Innehåll FÖRBUNDET ORGANISK- BIOLOGISK ODLING FOBO FOBO:s Kansli Sörängsvägen 63, NÄSSJÖ E-post: Mobil: Postgiro: Webb: Förbundet organisk-biologisk odling är politiskt och religiöst fristående. Syftet är att sprida organisk-biologisk odling i Sverige. PRENUMERATION OCH MEDLEMSKAP Medlemskap inkl. Odlaren: enskild medlem 250 kr, ungdomar (under 20 år) 100 kr, familj 290 kr. Enbart prenumeration: 275 kr. FÖRBUNDSSTYRELSEN Ordförande Börje Remstam, Ryningsberg, Trantorp, Husby- Rekarne Tel: , e-post: Sekreterare Sven-Åke Svensson, Castmansväg 158, Eksjö Tel: e-post: Kassör Bo Lagerstedt, Sörängsvägen 63, Nässjö Tel: , e-post: Ledamöter Ola Johansson, Klunkens Backe 7, 3 tr, Kalmar Tel: , e-post: Mona Ahlberg, Västerlösa England 2, Vikingstad Tel: , e-post: Anders Eriksson, Storgatan 46 c, Askersund Tel: , e-post: Ola Johansson, Klunkens Backe 7. 3 tr, Kalmar Tel: , e-post: Carolina Nauclér, Mellangatan 4, Rosenfors Tel: LOKALAVDELNINGAR Lokalavdelningar och kontaktpersoner hittar du på förbundets webbplats: TIDNINGEN ODLAREN Tidningen Odlaren är en medlemstidning. för Förbundet organisk-biologisk odling och kommer med 4 nummer per år. Ansvarig utgivare är Börje Remstam. REDAKTION Redaktör Karin Jansson, Iliongränden M 200, Lund Tel: , e-post: Layout Lars Forslin, Slaggvägen 6, Bromma Tel: , e-post: Manus Odlaren utkommer med 4 nummer per år: l. vår manus senast 15 februari 2. sommar manus senast 15 maj 3. höst manus senast 15 augusti 4. vinter manus senast 15 november ANNONSER Prislista på Manus skickas till TRYCK Federativ tryckeri AB Upplaga: 2000 exemplar ISSN: Mördarsniglar 9 Kål 20 Danska trädgårdar 30 Stämman Omslagsbild: utdöende äppel- och begynnande gullregnsblomning på Rosendals trädgård. Foto: Lars Forslin I Odlaren nummer Mördarsniglar 25 Notiser 9 Dalins grönsaker: kål 26 Nya böcker 13 Sol, vind & vatten 28 Stenmjöl på mässan 16 Samodla och spar plats 29 I mässvimlet 18 Smart av mat 30 Rapport från stämman 20 Besök i danska trädgårdar 31 Föreningsnytt Foto: Lars Forslin Foto: Lars Forslin Foto: S-Å Svensson Foto: Lars Forslin 3

4 Sniglar, sniglar, sniglar Foto: Lars Forslin Många får idag sina trädgårdar invaderade av mördarsniglar och ger upp odlingen. Men med en bra och genomtänkt strategi kan man odla det mesta och överlista sniglarna. Tillhör du dem som har fått din odling invaderad av mördarsniglar? Här får du tips och råd om hur du kan överlista de glupska sniglarna och åter få en blomstrande trädgård. Text & foto: Karin Jansson itt odlande kan delas in i två faser: före och efter mördarsniglarna. Att odla utan mördarsniglar känns Midag som en barnlek. Numera går en hel del av sommaren åt till att hålla åtminstone en del sniglar borta från mina plantor och ska man hålla en grönsaksodling igång en hel säsong har man på höstkanten med all säkerhet plockat och dödat många tusen sniglar. Men även om mördarsniglarna nog har etablerat sig i vårt land för gott ska man inte ge slaget förlorat. Genom kunskap om sniglarnas biologi och ett målmedvetet dagligt arbete kan man fortfarande få sin trädgård att blomstra. Någon möjlighet att helt utrota mördarsnigeln verkar inte finnas men genom att hålla antalet nere ger man växterna möjlighet att växa till sig och på så sätt bli mindre smakliga för sniglarna. Spansk skogssnigel Som de flesta idag känner till är det den spanska skogssnigeln, Arion lusitanicus, som vi benämner mördarsnigeln. Den har sitt ursprung i Spanien men började komma in i landet på 1980-talet. I sin ursprungliga miljö utgör den inget hot mot trädgårdar, troligtvis på grund av det torra klimatet och naturliga fiender. Här däremot, finns det inte många djur som gillar den och mördarsnigeln kan därför mer eller mindre obehindrat växa till sig i vårt fuktiga klimat. Mördarsnigeln är hermafrodit vilket dock inte innebär att den kan befrukta sig själv. Det sägs att en snigel kan lägga 400 ägg under en säsong och tillväxten går explosionsartat eftersom de blir könsmogna efter 5 veckor. På våren kryper unga sniglar som har övervintrat upp ur håligheter i marken. De växter snabbt till sig och börjar försöka sig. Under sommaren ser man de fullvuxna sniglarna som är cirka 8-13 centimeter långa och ofta bruna till färgen. De dör på höstkanten men unga exemplar övervintrar. Kalla vintrar och torra somrar klarar sig sniglarna sämre men år som 2007, med mild vinter och blöt sommar, kan sniglarna föröka sig snabbt. Andra sniglar Det är omöjligt som amatör att artbestämma en snigel och ska man vara helt säker på att det är en mördarsnigel får man skicka in den till Naturhistoriska museet i Göteborg. Men, har du en brun till tegelfärgad snigel som snabbt sprider sig i trädgården kan du vara säker på att det är just mördarsnigeln. Skogsniglar är oftast svarta och trivs inte i första hand i trädgårdar. I dina odlingar kan du däremot ha åkersniglar som är en betydligt mindre art. Åkersniglarna är bara några centimeter långa och gråaktiga i färgen. Det finns också svarta varianter. Pantersnigeln känns igen på sitt fläckmönster i svart, vitt och grått. De sägs inte äta upp trädgårdsväxter och man uppmanas därför att skona dem. Själv har jag problem med att de tar sig in i komposter där de kan vara mycket envisa. De har till och med tagit sig in i kaninernas burar så jag är inte helt förtjust i dem. Snigelbekämpning Sniglar kan bekämpas på en rad sätt. Oavsett vilka åtgärder man sätter in kommer man att bli tvungen att samla in och döda en hel del av dem. Enklast och skonsammast är att klippa huvudet av dem med en sekatör eller att samla och frysa dem. Ibland ser man råd om att hälla ut salt eller ättika på dem men detta leder till en långsam och plågsam död för snigeln. Dessutom är det inte bra för växtligheten att sprida ut salt. Man kan försöka hålla sniglarna borta genom att bygga barriärer och staket. Detta fungerar till viss del och håller antalet nere. I handeln finns en del preparat att köpa och man kan också genom sitt sortval minska sniglarnas skadeverkningar i trädgården. Nedan går jag mer i detalj igenom de olika metoderna. 4

5 Mördarsniglar Naturliga fiender Det finns få naturliga fiender i den svenska faunan. Sniglarna själva anses osmakliga av de flesta djur, främst på grund av den stora mängden slem. Myskankor äter mördarsniglar och för den som har en gård kan det bidra till att hålla sniglarna nere om man låter myskankorna gå ute fritt. Men detta är knappast någon lösning för hemträdgården. Det finns uppgifter om att igelkottar äter sniglar men det har antagligen ingen praktisk betydelse. Mer glädjande är däremot att koltrastar och frigående höns har setts kalasa på dem. Detta innebär att svenska djur kan vara på väg att anpassa sig till denna nya invånare och att vi på sikt kan få lite hjälp i snigeljakten. Sniglarnas ägg äts också av en del djur, bland annat jordlöpare. Städa trädgården För att hålla sniglarna borta bör man förstå deras roll i naturen. Sniglar dras naturligt till avfall och deras jobb är att äta upp och rensa bort detta. Sniglarna upplever även svaga växter som avfall och de ger sig gärna på plantor som man nyss satt ut eftersom plantor blir försvagade under en tid efter utplanteringen. Därför ser man ofta råd om att man ska hålla trädgården ren för att undvika sniglar. Det innebär att man ska ta bort skräp där de kan gömma sig på dagen, inte ha någon öppen kompost och sluta täckodla. För den som strävar efter en naturenlig trädgård går de här tipsen rakt emot de ideal man har för odling. Det ligger naturligtvis en del i råden, men man bör samtidigt tänka på att ju mer städad trädgården är desto mindre nyttodjur får man in. En trädgård som ska odlas utan kemiska bekämpningsmedel behöver många insekter och djur för att hålla skadedjur i schack och för att djuren ska trivas krävs ett visst mått av oreda, det vill säga komposter och annat material där de kan bygga bo och föröka sig. Har man en liten begränsad trädgård skulle det i och för sig gå att hålla den städad och relativt snigelfri men det passar inte för den som har en större yta. I så fall är det bättre att odla i bäddar och avgränsa dem med barriärer. Eftersom mördarsniglarna har vuxit till sig till en onaturlig mängd på många ställen i vårt land verkar det som om deras naturliga instinkter har satts på spel, de äter helt enkelt allt de kommer över. Så att städa trädgården löser definitivt inte alla problem. Täckodling Bland dem som täckodlar finns olika åsikter. En del menar att det ökar förekomsten av sniglar, andra menar att det knappast gör saken värre. Nackdelen är att täcket ger ett bra skydd för sniglarna under dagen. Utan täcket måste de skydda sig längre bort och är det torra dagar kan de ha svårt att hinna ta sig fram till växterna på natten. Jag gjorde själv ett experiment med sniglar och täckning sommaren Halva potatislandet täcktes med gräsklipp medan den andra halvan hade öppen jord. I början på denna torra sommar växte potatisen bra på hela landet men efterhand märkte jag att den del som inte var täckt fick angrepp av sniglarna. Potatisblasten som hade täcke såg däremot väldigt fin ut. När jag började skörda potatisen upptäckte jag att sniglarna bodde under täckmaterialet. De höll sig alltså under täcket på dagen och på natten kröp de över till den andra halvan och åt av blasten. Den enda förklaring jag kan se till detta var att sniglarna upplevde potatisblasten som inte hade så bra förhållande som svag och att den därför skulle rensas bort. Täckning kan dock slå olika ut och när det gäller andra grödor, till exempel grönkål, har jag inte lyckats hålla sniglarna borta Mördarsniglar äter döda sniglar. Dödar man sniglarna genom att klippa av huvudet bör man gräva ned den döda snigeln, annars riskerar man att den blir ett lockbete som drar till sig ännu fler sniglar. Sniglar är hermafroditer, det vill säga de har både honliga och hanliga könsorgan. Det sägs att om en snigel inte hittar en partner så kan den självbefrukta sig. Detta är dock en vandringssägen. Sniglarna parar sig med varandra men de både ger och tar emot könsceller på samma gång. genom att täckodla. Framför allt upplever jag att täckodling förvärrar snigelproblemen blöta somrar. Har man däremot en torr sommar förbättrar täckningen växternas motståndskraft vilket gör sniglarna mindre benägna att angripa dem. Fällor Sniglarna är aktiva på natten och kryper under dagen in under något skydd. Genom att lägga ut brädlappar och liknande kan man hitta sniglarna även på dagen. Det är bara att lyfta på brädlappen och så får man samla in de små krypen. I många trädgårdsböcker rekommenderas ölfällor. Man gräver ned en plastburk i jorden och fyller den med öl. Ölen lockar sniglarna som sedan faller ned i burken och drunknar. För några år sedan försökte jag mig på denna typ av fälla genom att gräva ned en glassburk så att endast en liten kant stack upp. Varje morgon kollade jag burken men några mördarsniglar hittade jag inte. En sen kväll när jag besökte min koloni upptäckte jag att ett antal mördarsniglar var på väg i riktning mot burken. När jag gick fram till fällan såg jag flera sniglar som hängde ned i burken och drack, sedan drog de sig upp igen. Några sniglar fångade jag inte på detta sätt. Det enda jag hade ordnat var tydligen en pub och sniglarna verkade mycket nöjda med anordningen! Ett bra tips som jag senare sett på nätet är att bygga en fälla av en PET-flaska. Flaskans övre del skärs av, cirka 10 centimeter ned, och sätts tillbaka bakvänd, med tejp. Flaskan kommer då att likna en tratt och sniglarna kryper glatt in för att få öl. Däremot klarar de inte av att hitta ut. Foto: Lars Forslin 7 5

6 Mördarsniglar Sallat är något av det mest svårodlade om man har mördarsniglar i trädgården. Sniglarna älskar bladen och kan gömma sig under täckbladen på dagen. Här avslöjas en hel koloni när man lyfter på dessa. Här syns också hur täckbladen börjar vissna redan innan skörd, just sådant som sniglar gillar. Tidningarna har också svämmat över av tips på olika medel som man kan lägga ut för att avskräcka sniglarna från att komma in i rabatterna. Kalk, kaffesump, ask, granbarr och krossade kastanjer är några av botemedlen som påstås ska hålla trädgården snigelfri. En bred sträng av kalk är effektivt så länge det inte regnar men i övrigt består nog de här tipsen av mer hopp och tro än vetande. På marknaden Snigelinvasionen i Sverige har gjort att många firmor har satsat på att ta fram redskap, medel, fällor och staket som ska skydda trädgården mot sniglar. Många av dem är mycket effektiva, problemet är ofta priset. Staket finns av plåt och det finns också konstruktioner med elstängsel. Elstängsel kräver att man har tillgång till el men de som har använt dem intygar att de fungerar. Eftersom sniglarna har svårt att krypa upp och ned kan man hålla dem borta med hjälp av plåtstaket med ett hängande tak som de inte tar sig runt. Tyvärr är båda de här lösningarna dyra och ganska avancerade för hemmaodlaren. Men eftersom de preparat som finns att köpa också är dyra kan det säkert på sikt löna sig att satsa på ett snigelstaket. Det finns flera fabrikat av snigelgift som baseras på järnfosfat. Medlen är preparerade med ett ämne som lockar sniglarna att äta det. Därefter drar de sig undan, slutar att äta och dör av svält. Järnfosfat är effektivt men det krävs att man hela tiden lägger ut nytt gift vilket blir väldigt dyrt. Dessutom kan man på detta sätt döda andra sniglar som inte stör odlingarna. Nyligen har det blivit godkänt att använda en parasit, en typ av nematod, mot sniglarna. Nematoden borrar sig in i snigeln och infekterar den vilket leder till att den dör. Genom att mördarsniglarna äter döda artfränder sprids sedan nematoden vidare. Enligt försäljarna dödar nematoden endast unga sniglar och medlet ska därför användas på våren för att förebygga snigelinvasion längre fram. Rapporter från våra grannländer, där nematoden varit godkänd ett tag, berättar att nematoden fungerar bra. Men forskare varnar för att nematoden även kan angripa andra djur och att den dödar alla typer av sniglar. På nätet har jag läst om en ny, tysk produkt som inte dödar men väl håller sniglarna borta. Den består av en oljig pasta av paraffin som man stryker ut med pensel. Enligt reklamen kryper inte sniglarna över strängen. Det som verkar bra med denna pasta är att den håller länge. Andra barriärmetoder försvinner så fort det regnar men denna sträng ska kunna ligga kvar en månad. En förpackning uppges räcka till 100 meter. Kombinera metoder Den som har hållit på och kämpat mot sniglarna ett tag kommer att upptäcka att det behövs en kombination av olika metoder för att få bukt med problemen. Genom att odla i bänkar får man mindre ytor att hålla snigelfria och om man täcker gångarna mellan bänkarna med sand eller grus blir det svårt för sniglarna att krypa där vid torr väderlek. Enligt trädgårdsmästare Nils Åkerstedt (se Odlaren ) slipper han helt snigelproblemen genom att odla i sand och gräsklipp. Om man bygger bäddar och har bräder runt kanterna kan man fästa ett nät som skydd. Nätet kan köpas i trädgårdsbutiker och det ska vara av en styv kvalitet. Nätet klipps i remsor och fästs med häftpistol. Eftersom sniglarna har svårt att krypa upp och ned håller det i alla fall de större mördarsniglarna borta. Eventuella sniglar som redan finns i bädden kan man få bort genom handplockning i kombination med järnfosfatmedel. Man kan också lägga ut sådant runt plantor som just planterats ut eller vid grödor som just kommit upp. Om plantorna kan räddas några veckor och får växa till sig hinner de bli lite grövre och då utgör de inte alls samma lockelse för sniglarna. Det är också viktigt att tänka på hur man vattnar eftersom blöt jord lätt blir en autostrada för sniglarna. Vattna rejält på morgonen, men inte mer än att det översta jordlagret är torrt på kvällen. Det är också en fördel om man kan vattna precis i bäddarna och inte hela tomten. Torra trädgårdsgångar är svåra att ta sig fram på och bildar en barriär mot sniglarna. Växtval Det sägs ofta att mördarsniglar äter allt men det är inte riktigt sant. De gillar inte hårda och vedartade växter och det finns också en rad växter som avger ämnen som de inte gillar. Bland växter som sniglarna brukar lämna i fred finns ringblomma och gurkört liksom kryddväxterna timjan och oregano. Jag har också märkt att de är mindre förtjusta i bladväxter med rödaktiga blad, det gäller t ex sallat och grönkål. Här följer info om varje grönsaksgrupp från mina egna odlingserfarenheter. Angreppen kan variera mycket beroende på klimatet och hur många sniglar man har. Potatis: Mördarsniglarna kan ge sig på blasten om det inte finns så mycket annat att äta. Ofta brukar inte angreppen komma förrän senare på sommaren då själva potatisarna redan vuxit till sig. Sätt förgrodd potatis och driv den gärna under duk så hinner du få fram fin skörd innan sniglarna angriper. Morötter: Inte någon favoritföda för sniglar. Ibland kan de ge sig på blasten senare på sommaren men angreppen brukar inte vara stora. Rödbetor: Sällan svåra angrepp, men har man många sniglar kan de börja äta på betorna på höstkanten. Palsternacka, rotpersilja: Jag har inte märkt av några angrepp. Kålväxter: Mördarsniglarnas favoriter. Kålväxter är svåra att klara om man har många sniglar. Framför allt gäller det att vakta plantorna just när de har satts ut. Man kan sätta en plastburk eller en avklippt PET-flaska över plantan vid planteringen och lägga ut lite järnfosfat runt. Om man lyckas få plantorna att överleva någon månad klarar de sig ofta bra sedan. Det kan vara bra att dra upp fler 6

7 Mördarsniglar Foto: Lars Forslin Om man odlar i bänkar med en träram runt så kan man använda sig av elstängsel. De båda trådarna är anslutna till en 24 volts skyddstransformator och när en snigel kryper över trådarna så att strömkretsen sluts så dör de omedelbart. Bilden är från Gunnebo slott där man har stora problem med sniglar. Se vidare länksamlingen nedan. plantor än vad man behöver för att ersätta förlorade plantor. Det kan också vara idé att sätta ut plantorna vid torr väderlek och att inte vattna hela bädden. Istället får man vattna precis bredvid plantan så att det inte blir för lätt för sniglarna att ta sig fram. Mjälla kålsorter som asiatiska bladväxter och salladskål är extra smakliga för sniglarna. Eventuellt kan man sätta dem som fångstgrödor och stå ut med att de blir uppätna mot att man klarar den andra kålen. Lök: Sättlök brukar fungera bra men om man direktsår eller sätter ut plantor kan de stryka med. På sensommaren händer det att mördarsniglarna äter på lökblasten men det ger inte någon större skördeförlust. Purjolök: Fungerar bra, i stort sett inga angrepp förrän sent på hösten då blasten hänger ned. Majs: Mördarsniglarna har aldrig angripit mina majsplantor så detta är en av mina säkraste grödor. Sallat: Något så lättodlat som sallat kan vara nästan omöjligt att odla om man har mycket sniglar. Så tidigt innan sniglarna har blivit så många. Denna skörd brukar bli den bästa. Använd grövre och röda sorter. Isbergsallat är i stort sett omöjligt eftersom det verkar vara en stor delikatess för sniglarna. Själv odlar jag sallat i höga lådor som jag lättare kan hålla snigelfria. Gurka, squash, pumpa: Mördarsniglarna är mycket förtjusta i dessa plantor vid direktsådd. Ofta ser man inte ens röken av plantorna eftersom sniglarna äter upp dem så fort de sticker upp ovan ytan. Det kan löna sig att skydda plantorna med järnfosfat och/eller plastburkar första tiden. Sniglarna är extremt förtjusta i squashblommor och de kryper ofta in och ligger kvar där över dagen. Om sniglarna äter upp blommorna innan det hinner ske en pollinering får man inga frukter. Tomater: Ingen snigelföda, klarar sig utan angrepp. Ärter, bönor: De kan behöva skyddas precis när de kommer upp, men när de väl har etablerat sig brukar de klara sig utan större angrepp. Höga arter gör det svårare för sniglarna att ta sig upp till bönorna/ärterna. Selleri: Rotselleri går bra men sniglar har gett sig på stjälkselleri. Framför allt är det åkersniglarna som gillar stjälksellerin där de gömmer sig mellan stjälkarna. Kryddväxter: De flesta klarar sig bra men sniglarna ger sig på dill och basilika. Jordgubbar, smultron: Sniglarna bryr sig inte om plantorna men är förtjusta i bären. Ibland hittar man en ihopkrupen snigel inuti en jordgubbe. Av jordgubben är det då bara ett skal kvar. Överst: Alla typ av barriärer som tvingar sniglarna att krypa upp och ned är effektiva. På marknaden finns metallstaket som tyvärr är kostsamma. Här en variant som har gjorts av en presenning. Ovan: Kraftigt nät kan klippas i remsor och fästas med häftpistol. Eftersom sniglarna har svårt att krypa upp och ned kommer de i allmänhet inte över denna spärr. Mer info på Internet Bok på nätet om mördarsniglar På sajten kan man beställa en e-bok om mördarsniglar. Författaren Tomas Wennström går i Effektiv bekämpning av mördarsniglar igenom det mesta man behöver veta om de ovälkomna trädgårdsbesökarna. Han berättar om sniglarnas biologi och livscykel och presenterar en fempunktsplan för att få bort sniglarna från trädgården. Boken är en bra översikt över mördarsniglar, men priset på boken känns inte relevant. För 129:- får man ladda ned en pdf vilket känns väldigt dyrt med tanke på att nätet svämmar över av gratis information om mördarsniglar. Prydnadsväxter som sniglarna inte gillar Drakmynta, myntor, astrar, flox, lupin, stor prästkrage, salvia, studentnejlika, löjtnantshjärta, prydnadsgräs, rudbeckia, gullviva, rosor och kaprifol, astilbe, digitalis, echinacea, arter av geranium, julros, oregano, lammöra, praktlysing, luktärt, ringblomma, gurkört. m 7 7

8 Mördarsniglar Johnny gör snigelprocessen kort Johnny Andreasson i Stenungsund är känd får många av Odlarens läsare som innehavare av Runåbergs fröer. Johnny provodlar också sina sorter och har en del fröodling hemma på gården. För cirka fem år sedan hittade Johnny och Barbro de första misstänkta sniglarna på grusvägen utanför huset. De skickade in prover till naturhistoriska museet och fick snart beskedet att det var fråga om den spanska skogssnigeln. Sedan gick det snabbt: på några få år exploderade populationen och i och med att det finns stora gräsmarker runt odlingarna så finns nu en närmast outtömlig snigelbank som hela tiden invaderar odlingarna, det gäller alltså att vara på alerten om man ska få något kvar av grödorna. I början plockade Johnny sniglarna för hand, men det blev alltför jobbigt för ryggen att gå nedåtböjd och plocka sniglar. Johnny fick också tennisarm av att bära en tung hink hela tiden. Så ganska snart började han fundera på alternativa lösningar. Efter lite funderande och experimenterade kom han fram till att ett uträtat skyffeljärn som man skarpslipade var det bästa. I och med att det helsmidda skyffeljärnet är ganska tungt så behöver man bara släppa det ett stycke ovanför snigeln och så är dess saga all. Johnny oroade sig till en början för att det skulle bli kladdigt och äckligt med alla döda sniglar. Det visade sig dock att de torkar ut väldigt snabbt. Dagen efter är det bara en brun fläck kvar på gräset. Och talet om att sniglarna lever på sina döda artfränder är överdrivet menar Johnny. Han hittar bara enstaka sniglar som äter på de dödade och dessa expedieras för övrigt snabbt i sin tur. Till vänster: Johnny filar bladet knivskarpt innan han ger sig ut på snigeljakt. Ovan: Det uträtade skyffeljärnet gör ett mycket bra jobb säger Johnny. Tack vare tyngden och skärpan behöver man inte anstränga sig. Man bara släpper redskapet på snigeln. Nedan: Mördarsnigeln före och efter behandling. Den döda snigeln torkar snabbt in och är ingen olägenhet menar Johnny, som varje kväll avlivar flera hundra sniglar i sin odling. Att hålla efter sniglarna har blivit en rutin att inkludera i skötseln på samma sätt som ogräsrensning. Varje kväll tar Johnny en runda och i början på vår och försommar tar den ca ½ timme och inkluderar ca 50 sniglar, vilka då är 5-7 cm och ganska späda. Blir det varmt och fuktigt väder så växer de till sig på nolltid och under juni-augusti så tar rundorna upp till två timmar och resulterar i sniglar. Rekordet för en kvällsrunda är 1290 sniglar! Eftersom Johnny också odlar frö i Portugal har han fått tillfälle att jämföra förhållandena där och här. I Portugal är sniglarna knappast något större problem säger Johnny, därtill är det för torrt. Dessutom finns där gott om storkar som gärna kalasar på sniglarna. I Portugal är däremot trädgårdssnäckorna ett stort gissel. Snäckorna har ju dagskyddet med sig och kan krypa in i skalet varhelst den befinner sig, för att fortsätta sin aktivitet mot kvällningen. När man har miljontals snäckor i trädgården så gör de minst lika stor skada som sniglarna, menar Johnny. Uppenbarligen är summan av plågorna konstant. Text & foto: Lars Forslin 8

9 Dalins kålland Text: Maja-Lisa Perby, foto: Lars Forslin Sida vid sida i Dalins kålland växer vardagliga och matnyttiga kålslag, finare kålslag och färggrann kål till prydnad. Genom ordboken får man också stimulerande inblickar i kålodlingens praktik. Maja-Lisa Perby fortsätter här med andra delen av en artikelserie utifrån A F Dalins svenska ordbok från De första artiklarna, om trädgård och jordfrukter, var införda i Odlaren nr 4/

10 Dalins grönsaker I Dalins ordbok kan man följa kålens livscykel i odlingen. Det ger en särskild avspegling av kålens ställning, i kosthåll och odling, mot mitten av 1800-talet. en som lite tålmodigt söker sig fram i Dalins ordbok finner nästan som en trädgårdshandbok i miniatyr inom Dden särskilda gren av odlarkonsten som är att odla kål. Dalin återger en hel liten uppsättning ord för de stadier som kålen genomlöper från tidig vår till sen höst något motsvarande finner man inte för någon annan köksväxt. Det framgår också att kål kräver omvårdnad för att ge god skörd. För en odlare är detta poesi i sak, och emellanåt är klangen och rytmen också där. Här finns något av en trädgårdsmästares blick, det blir till en kålens, i första hand vitkålens, ålderstrappa. Men det gäller att läsa ordförklaringarna med en uppmärksamhet. Det börjar med kålfröet, det nämns bara, det är självförklarande. Fröet gror, blir till en späd telning som man drar upp och omplanterar innan den blir robust nog att sätta ut på friland, kålplanta: kålväxten innan den hunnit knyta sig, isynnerhet i plantskolor eller nyss utsatt på land. Kålplantan växer till sig, nu står den ute i landet, blir till ett kålstånd: stånd [upprätt stående stjälk] av en kålplanta, innan den hunnit knyta sig. Det är en uppåtgående rörelse, kålens livscykel kröns, bladen formar sig till ett kålhuvud: de i form av ett huvud knutna bladen på kål. Tvärt tar det slut huvudet skördas, ensam kvar ute i landet är kålstocken: den tjocka stammen till ett kålhuvud. Men slut är det ändå inte, kålen har växtkraft kvar, den skjuter nya skott. Orden kålspira, spira, spirkål handlar alla om samma sak. Frasen spira på kål ger den tydligaste förklaringen: skott som växer upp ifrån en kålstock, sedan huvudet blivit avtaget. Att den spirande (vit)kålen på detta sätt återkommer under flera uppslagsord tyder på att sådana skott som efter hand formar sig till små nätta kålhuvuden var något som man lade märke till, läs att de var utmärkt användbara till mat. Spetskål, en tidig form av vitkål, kallades långt in på 1900-talet för sockertoppskål. Dalin betecknar den som finare än vitkålen där fin står för att den är utmärkt, överträffande i sitt slag. Inte endast potatis kupas, också kål mår väl av sådan behandling. Genom att göra en kupa kring kålen får växten stadga, kupa: uppskottad jord... uppomkring roten av en växt. En kupa kring... en kålstock, ett potatisstånd. De välkända skadegörarna på kål åkersnigeln, kålfjärilen och dess larver, kålmaskarna är också tydligt närvarande, ger kålodlaren bekymmer och kräver arbetsinsats. Dalin fångar det lakoniskt i skördat kålhuvudet? Bilden visar spetskålssorten Erstling med en liten Kunde kålstocken gå upp i spira, alltså skjuta nya skott, efter det att man frasen Rensa kålhuvuden ifrån mask. krans av sådana skott som bildat små kålhuvuden på stocken vid snittet, i Också större djur kan ställa till mycket om de kommer åt kålen storlek ungefär som brysselkål. Min erfarenhet från Södertörn är, skriver där den växer i kållandet: Hararna hava avätit den växande säden Peter Erlandsson som tagit bilden, att spirorna kommer på tidigt skördad på åkern... [och] ett blomkålshuvud, så att endast stocken är kvar. sommar-, savoj- och höstkål. m 10

11 Dalins grönsaker Att läsa om kål i Dalins ordbok är att röra sig från bondens och torparens små täppor till herrgårdens köksträdgård. Turen går också in i köken, för kålväxterna och mat lagad med kål i synnerhet vitkål finns nära varandra i Dalins ordbok. ål är ett växtsläkte av de korsblommiga, av vars många arter de flesta äro ätbara. De många olika slag av Kkål som finns som särskilda uppslagsord i Dalins ordbok bär syn för sägen. Samtidigt blir det tydligt att vitkålen har en särställning. Den är den självklara och matnyttiga kålen, inte mycket att orda om, vitkål: den vanliga vita artförändringen av allmän kål; Brassica capitata. Det går lika bra att säga kål, för kål användes då som nu ofta för att beteckna den allmännaste arten av detta släkte [alltså kålsläktet], även kallad vitkål; Brassica oleracea. Också en annan allmän benämning, huvudkål, kunde användas synonymt med vitkål. Vitkålen flankeras av två finare och tidigare kålsorter. Spetskål har den trivsamma benämningen sockertoppskål: en finare kålsort, tidigare än vitkålen. Savojkålens utseende beskrivs med en tydlighet: en finare och tidigare kålsort än vitkålen, med skrynkliga, till en del krusiga blad. Rödkålen är med, alla färgvarianter återges noggrant: en sort kål med mörkröda, ljusröda eller violetta huvuden. Blomkålen är uppskattad, den goda smaken framhävs särskilt. Dalin skriver med vänlig omsorg om de blomgyttringar där upplagsnäringen lagras, blomkål är en avart [varietet] av vanlig kål, utmärkt därigenom att blomstängeln före sin utveckling utbreder sig åt sidan och bildar en vit massa av i täta knippen sammanträngda blomknoppar, vilka användas till mat och äro mycket välsmakliga. Dalin hakar på en historisk notis, själva det faktum att han ägnar blomkålen så mycket utrymme understryker att den var särskilt omhuldad: Härstammar ifrån Egypten och är först sedan slutet av 16:de århundradet bekant i Europa. Broccoli och kålrabbi går att finna i kokböcker från Dalins tid; de kortfattade förklaringarna i ordboken andas dock att dessa båda kålslag är mindre etablerade än de hittills nämnda. Broccoli knyts tydligt till Italien: italiensk sommarkål, mycket lik blomkål. Kålrabbin får ett omnämnande, inte mer: en art av kålsläktet; Brassica gongylodes. Brysselkål? Också den finner man i kokböckerna, men i ordboken är den inte med. (Rosenkål finns hos Dalin, men som benämning på ett slag av bladkål, se nästa artikel.) Alla är vi i alla fall var vi kålsoppsätare, eller med en äldre benämning kålsupare. Dalin förklarar det så att man känner igen sig, familjärt, skämtvis kan man säga lika goda kålsupare, den ene [är] icke bättre än den andre. Soppa tillagad av kål lyder Dalins koncisa förklaring av den självklara kålsoppan, eller kålen som den ofta kallas i äldre litteratur. Stuvad kål, en annan grundläggande och enkel tillagning av vitkål med flera sorter, finns som exempel på maträtt. Savojkålen (överst) beskrivs precist av Dalin. Enligt honom var den både finare och tidigare än vitkål. Idag finns både tidiga och sena sorter av savojkål. De riktigt sena sorterna kan till och med övervintra i mildare trakter. Rödkålen (t.v.) var också etablerad i mitten av 1800-talet. Däremot hade inte kålrabbin (då heller) blivit riktigt välkänd. (Foton: Lars Forslin) Nära vitkålen finns surkål: fint hackad vitkål som genom jäsning blivit sur och därigenom kan lättare förvaras. Hur man hackade den? Med hjälp av kåljärn: krokigt vasst järn på ett långt skaft, varmed vitkål hackas då man vill inlägga den till surkål. Den omhuldade blomkålen har sin särskilda rätt, även i detta fall kallades rätten med samma namn som växten. Här ger Dalin mer detaljerade upplysningar, nämligen att blomkål vanligen [är] anrättad [dvs tillagad] med mjölk. Denna rätt finner man inte i varje kokbok, men den finns med i t ex Margareta Nylanders kokbok från 1828; det är vad vi skulle kalla stuvad blomkål. (I en stuvning på den tiden ingick långt ifrån alltid mjölk.) Från Dalins svenska ordbok ( ) kål: 1) Ett växtsläkte av de korsblommiga, av vars många arter de flesta äro ätbara; Brassica. Se för övrigt blomkål, blåkål, kruskål med flera. 2) Den allmännaste arten av detta släkte, även kallad vitkål; Brassica oleracea*. 3a) Maträtt tillagad av kål. Stuvad kål. 3b) Se kålsoppa. Sammansättningar kålblad, kålfrö, kålstånd. m *På Dalins tid såg man uppenbarligen de olika kålslagen som skilda arter. Idag för vi de flesta kålsorter till Brassica oleracea och betraktar dem som varieteter av denna art. Undantagen är kålrot och de asiatiska kålsorterna vilka hör till närstående arter. 7 11

12 Dalins grönsaker Vardaglig blåkål, färgskimrande fjäderkål Foto: Genom Dalins ordbok får man upplysningar om förhållanden före mitten av 1800-talet som inte är lätta att få på annat sätt. Det man får reda på om bladkål är en tidsbild som för oss kan te sig lite överraskande. os Dalin finns två slag av bladkål, eller för att ta den benämning som han använder, kruskål: en artförän- Hdring av den allmänna kålen, med krusiga blad; Brassica crispa. Det ena slaget är vanligt och vardagligt kål som man lagar mat av. Det andra slaget av bladkål är prunkande och färgrikt, kål mera till prydnad än till mat. När man möter den matnyttiga bladkålen i skrifter från talet ter den sig på en gång välbekant och främmande. Numera är grönkål den självklara benämningen, på 1800-talet kallades den vanligen blåkål. I kokböckerna från den tiden är det blåkål och åter blåkål: som soppa kallades blåkål liksom växten och stuvad blåkål. Soppan är mycket lik den grönkålssoppa som vi känner, och stuvningen är ungefär som soppan men med mindre vätska. Hos Dalin finns en annan kål, brunkål, jämsides med blåkålen. Förklaringarna av dessa båda kålslag är kortfattade, så som ofta är fallet när Dalin beskriver något som är allmänt bekant. Blåkål: trädgårdsväxt av kålsläktet; Brassica sabellica. Brunkål: ett slags högväxt kål med stora, brunaktiga blad; Brassica rubra. Dalin ger en tydlig vink om att brunkålen användes på samma sätt som blåkålen i matlagningen, för i båda fallen har Dalin med en andra betydelse, maträtt av denna växt. Nu lämnar vi den del av trädgården där de matnyttiga växterna finns. Dalin beskriver de båda kålslagen fjäderkål och rosenkål i livliga färger, så att också den som inte har sett dem ser dem ändå. Uppenbart är att de pryder sin plats i trädgården. Fjäderkål, som i samtida skrifter ibland kallas plymagekål: (trädgårdsmästarterm) en varietet av blåkål, med stora, i kanten finkrusiga, flerfärgade Hur blå var blåkålen? Motsvarade benämningen blåkål att de sorter bladkål man hade under förra delen av 1800-talet gick mera i blått än i grönt? Var brunkålen brunaktig? Att finna svaren på sådana frågor är inte alldeles lätt. I alla händelser är det uppenbart att ordet blåkål på talet användes för att beteckna bladkål över huvud taget, oavsett vilken färg den i själva verket hade (jämför Dalins förklaring av fjäderkål i artikeln han kallar den för ett slags blåkål). Om man tänker efter, inser man att vi nuförtiden utan att blinka säger grönkål om tydligt rödblå sorter som Red Russian och Baltisk Röd. Detta sagt Slow food i Hamburg skriver om ett gammalt slag av bladkål, Braunkohl (alltså brunkål) som bevaras i odling. Man får veta att den verkligen är brun i färgen, som grönkål med bruna blad. blad av gröna, röda, violetta och vita färgskiftningar. Rosenkål kanske har den likheter med det slag av prydnadskål som finns Grönkål och kål igen idag: en sort bladkål med ett mycket utbrett huvud samt i kanten Den vanliga betydelsen av ordet grönkål på Dalins tid och ett veckade och krusiga blad; Brassica oleracea acephala. mbra tag framåt var (maträtt, ofta soppa av) ätliga blad och skott Var odlade man kålen? Dalin visar oss växande kål i kållandet inte bara i ett land utan i flera, små och stora, kålland: åker- eller trädgårdsland planterat med kål. Kålen kunde också odlas i en kålgård, även kallad kåltäppa: täppa där kål är planterad. I äldre tid stod kålgård ofta för köksträdgård i största allmänhet. Den betydelsen finns också hos Dalin, alltså inhägnad plats för odling av varjehanda köksväxter. Överst: Bilden visar prydnadskål så som vi ofta ser den i planteringar och rabatter. Den som har sett några olika slag av prydnadskål den kan variera en hel del i utseende kan nog känna igen Dalins beskrivningar av fjäderkål och rosenkål. Nederst: Vad för slags kål är detta? Vi kallar den grönkål fastän färgen är så uttalat röd. På 1800-talet hade man lika självklart sagt blåkål. från för det mesta vilda växter. Så är det också i Dalins svenska ordbok. Det förekom dock redan på den tiden att man använde grönkål i samma betydelse som ordet har idag vilket Dalin själv gjorde i sina ordböcker mellan svenska och andra språk (franska respektive tyska). Intressant är att när Dalin förklarar grönkål vi är tillbaka i den svenska ordboken använder han ordet kål i den äldre betydelsen (maträtt av) ätlig växt. Grönkål: (i kokkonsten) kål tillredd av nässlor eller målla. 12

13 Sol, vind och vatten Så här fint kan det se ut när grödorna får sol, luft och vatten i rätt proportioner. När man börjar odla så finns det vissa grundläggande kunskaper som, om man har dem, gör allt så mycket lättare och man slipper gå i de enklaste fällorna. Egentligen är grunderna för all odling desamma och kan sammanfattas i tre ord sol, vind och vatten! Text & foto: Lars Forslin om nybliven odlare kan man ibland känna sig ganska hjälplös. Odlingarna ser inte alls ut som på de fina bilderna i trädgårdstidningar och -böcker, utan allt ser bara smått, Sförkrympt och ynkligt ut. Ingen av de böcker och tidningar man skaffat sin begynnande odlingskunskap i berättar vad man gör för fel, och vad gör man då. Jo, man kan ju fråga sina grannar på koloniområdet, men det är ju inte säkert att de är några mästerodlare själva och grannarna i villaområdet odlar på sin höjd kanske gräsmatta och några buskar. Det är ett besvärligt faktum för den odlingsintresserade att kunskap om odling som för bara några årtionden sedan var var mans egendom, har försvunnit i takt med att de äldre generationerna gått bort. Sverige som en gång i tiden var ett bondeland har för länge sedan förvandlats till ett industriland och är nu till och med ett postindustriland. Nästan inga människor jobbar längre direkt med sina händer i jorden och den självklara odlingskunskapen har försvunnit; den som var så självklar att den aldrig skrevs ner i några trädgårdsböcker, den som hela tiden var underförstådd. Vi måste med andra ord återerövra det kunnande som förr i tiden var självklarheter, det som är grundläggande jordbrukskunskaper, själva fundamenten för fenomenet odling. För ofta är det faktiskt på den nivån som felen ligger, när vi inte lyckas med våra odlingar på kolonilotter och villatomter. Det handlar om de grundläggande faktorerna ljus, näring, vatten och luft och indirekt även värme. Observera att råden här gäller om du vill odla mat i form av bär och grönsaker. För en ren prydnadsträdgård ställer det sig annorlunda; det finns gott om växter som passar på skuggiga, våta och/eller näringsfattiga platser. Där gäller det bara att välja rätt växt för en given plats. Ljus När våra förfäder en gång i tiden för flera hundra, eller till och med tusen, år sedan röjde nytt land för odling så var man inte finkänslig: man högg ner och brände allt vad som växte på marken. Det var den första åtgärden vid nyodling, sedan kunde man några år odla i askan som gav näring ett tag, innan man började bryta stubbar och sten och lade marken under plogen eller årdret, för att på så sätt kunna förvandla en skogsjord till matjord. Givetvis var förhållandena olika, på bördigare jord kanske det inte fanns någon sten ja, kanske inte ens någon skog, om tegarna låg alldeles intill en grund sjö i vars omgivningar nytt land blev tillgängligt allt eftersom landhöjningen torrlade den. Principen är dock densamma: röj bort det som växer på marken för att bereda plats för människans kulturväxter. De ska inte behöva konkurrera med några andra växter om vare sig ljus eller näring. Om du har problem med att inget riktigt vill växa hos dig så ställ dig frågan om du har större träd och buskar i närheten av odlingen och som skuggar den. Träd på norrsidan om odlingen spelar mindre roll, men på de andra sidorna bör det vara öppet och fritt 7 13

14 Odlingstips Täckning med hö eller gräs har flera funktioner: den kväver ogräs, håller fukten i jorden och ger näring när täcket förmultnar. Passar bäst där dräneringen är god eftersom det kan bli för blött annars. så att solen kan komma till så mycket som möjligt. Solljuset är motorn i själva växandet; det som ger växternas processer energi. Brist på ljus ger taniga, slankiga växter med låg avkastning. För att få trinda, välutvecklade grönsaker är full tillgång på ljus ett måste. Vedartade växter i närheten av odlingarna behöver inte enbart vara av ondo, det finns ett undantag och det heter häckar. Häckar kan verka väldigt gynnsamt på vindutsatta slättland. Blåsten sänker temperaturen, torkar ut växterna och stör dem allmänt i tillväxten. Sätt häckar särskilt mot norr, men även mot väster och öster. Dock måste det vara ett visst avstånd mellan häck och odlingsland så att häcken inte skuggar och så att inte rötterna går in i odlingarna. Håll häcken klippt så att den inte sväller ut för mycket. Ibland ser man koloniområden där det växer stora träd mitt i eller vid kanterna. Om du har en lott på ett sådant ställe så bör du begära att trädet(n) tas ner, det kommer att öka avkastningen på din lott väsentligt. När du planerar din villaträdgård så se till att frukt- och prydnadsträd hamnar norr om trädgårdslandet så att de inte skuggar. Bärbuskar kan stå runt de andra kanterna eftersom de inte blir höga och ger ett vindskydd. Hallon kan dock bli ganska höga så de passar bäst på norra sidan av landet. Näring Låt oss återvända till våra förfäder igen. De visste att vissa enkla odlingsåtgärder ökade näringstillgången i jorden. Det mest grundläggande är även här att ta bort konkurrerade växtlighet vare sig det är det vi kallar ogräs (vilda örter och gräs som växer precis där vi har våra grödor) eller träd som skickar in sina rötter i våra trädgårdsland. Det sistnämnda kan vara mycket lömskt och här måste man ha ett ordentligt säkerhetsavstånd även om träden skulle stå på den norra sidan av odlingen. Det kan mycket väl hända att ett Foto: Karin Jansson stort träd skickar sina rötter 5-10 meter från stammen, och har det väl hittat näring, till exempel i ditt land eller i en kompost, så dröjer det inte länge förrän trädrötterna har genomvävt det hela och suger ut vatten och näring. Var alltså på din vakt och om du ser trädrötter i jorden kan du gräva ett ordentligt dike mellan trädet och din odling om du vill ha trädet kvar och där hugga eller såga av trädrötterna. Om du inte vill ha ett öppet dike kan du där vertikalt gräva ner till exempel tjärpapp eller någon hård plastskiva, till exempel sådana som används för husgrunder under mark. Du måste räkna med att gräva ordentligt djupt cm för att vara säker. Om du har gräsmatta, se till att den inte sprider sig längre och längre in emot odlingarna. Gräs tar faktiskt rätt mycket näring även om det klipps, så det bör vara ett ordentligt avstånd. Sedan om man bekämpar ogräs med hackning eller täckning är en smaksak; bägge metoderna fungerar, men inom organisk-biologisk odling för man ofta fram täckningen med organiskt material som löv och gräsklipp och den har ju en flerfaldig verkan: den kväver ogräs, håller fukten i jorden och ger näring när täcket förmultnar. Om man täckodlar så ska man bara komma ihåg att kratta bort täcket tidigt på våren, så att solen kommer åt att värma jorden, detta gäller särskilt leriga jordar eftersom dessa håller mycket vatten och tar lång tid på sig att torka upp på våren och har man täcket på så tar det kanske flera veckor längre, om inte mer, innan jorden blir någorlunda varm och lagom torr, det vill säga det stadium då man säger att jorden reder sig; den faller sönder i smulor när man rör om i den. Rena sandjordar reder sig alltid, så där kan man eventuellt ha täcket på hela året. Några ord om gödsling: inom ekologisk odling brukar man följa devisen att man inte gödslar växterna utan att man gödslar jorden. Det är alltså ett mer långsiktigt arbete och i början kan det hända att man måste tillföra mer koncentrerad näring för att få effekt, som till exempel hönsgödsel eller annan kreatursgödsel. Mer om gödsling nedan. Vatten Vatten är ju livsnödvändigt för alla växter, men det kan bli för mycket av det goda och då trivs inte växterna alls, utan ruttnar bort. I vattensjuk jord är det bara vass och andra sumpväxter som trivs. Det är anledningen till att våra förfäder lade stor möda på att gräva diken mellan tegarna. Idag har jordbruket oftast täckdiken, det vill säga slangar och rör som grävts ner på meterdjup och som leder bort vattnet genom intrikata system av fiskbenslagda diken och brunnar och slutligen större krondiken. Vi ser alltså inte så mycket av det moderna jordbrukets dränering men den finns där. Anledningen till att man började lägga täckdiken är att det är mycket smidigare att köra på en åker utan synliga diken. Om man inte har täckdiken kanske man måste gräva öppna diken så tätt som var 10 meter, beroende på jordart. Dessutom måste dikena underhållas eftersom de växer och/eller rasar igen med tiden. Det förekommer ofta att koloniområden läggs på platser med naturligt dålig dränering, till exempel vid sjöar eller andra låglänta områden. Då bör man verkligen se till att platsen är väl dikad och dränerad. Enklaste sättet att se detta är att gräva ett djupt hål på cm djup. Börjar det sippra upp vatten så är det mycket tveksamt om man ska odla där. Man kan också hälla några hinkar vatten i en sådan grop och se hur snabbt det rinner undan. Står det vatten kvar till nästa dag så är det inte bra. Även villatomter kan ha problem med dränering och oftast av andra orsaker än bristande dikning. Däremot är jordpackning ett stort problem särskilt vid nybyggnation. Ofta har många tunga traktorer, grävskopor och lastbilar rullat över tomten. De orsakar en kraftig sammanpackning av jorden och särskilt om den är lerig så 14

15 Odlingstips Extrema regnsomrar som 2007 är det extra viktigt att ha en väl dränerad jord, annars blir, som här, grödorna helt dränkta. Här potatis som aldrig blev till något. Till höger: grönkål som har fått för mycket vatten och/eller för lite näring vilket syns på de ljusa bladen och den klena växten. kan den bli så packad att varken luft eller vatten kan tränga igenom. På en sådan tomt är det mycket svårt att få något att växa. Det kan ta decennier innan underlaget börjar bli luckert genom frostsprängning. Så den som själv bygger som villa och kan ha koll, bör se till att en grävare luckrar underlaget innan matjord läggs på. Eventuellt kan man även här lägga ner några dräneringsslangar om det finns risk för att vatten blir stående. Luft Luft är vattnets antites, på så sätt att där det inte finns vatten i jorden, där finns det istället luft. Åtminstone är det så i idealfallet. Om man har problem med jordpackning enligt ovan så kommer det inte in luft i jorden. En sinnebild för en bra matjord är en tvättsvamp som man doppar i vatten och sedan låter rinna av. Då kommer luft in i porerna samtidigt som en del vatten behålls längre ner och blir tillgängligt för växternas rötter. Luft i odlingsjorden är helt nödvändig för växternas trivsel. Rötterna kräver helt enkelt syre för sina processer men luften har också en rent fysikalisk betydelse i det att den gör jorden varmare vilket också påverkar växtprocesserna i positiv riktning. Det handlar inte om några stora temperaturskillnader men faktum är att våt jord känns kall och att lagom fuktig och luftig jord känns varm. Ett snabbt sätt att få ner värme i jorden är att bearbeta den. Det kände våra förfäder väl till. Man kan rentav betrakta detta att röra om i jorden som den första odlingsåtgärden. Vare sig man gräver, plöjer eller hackar, så är avsikten att lufta jorden så att den blir varm och lucker, förutom att man får bort ogräs och kanske skörderester sedan förra odlingssäsongen. Inom organisk-biologisk odling vill man av olika orsaker minimera jordbearbetningen, och visst är det så att en jord i god kultur alltså en jord som har alla dessa faktorer som vi ovan beskrivit, i lagom balans och som är bördig där behöver man förmodligen inte gräva alls om man istället jobbar med täckning. Men en problematisk jord som är kall, hård och dåligt dränerad, där kan grävning vara det som behövs för att få jorden odlingsbar. Naturligtvis kombinerar man detta med tillförsel av organiskt material som kompost, dynga, gräsklipp, löv etc. för att på sikt få en jord i hög kultur. I en sådan jord trivs daggmasken och den är vår bäste medhjälpare när det gäller att luckra jorden naturligt. Maskarna gräver ju massor av gångar kors och tvärs i jorden och dessa gångar är ytterst viktiga när det gäller att föra ner luft i jorden och ombesörja gasutbyte med atmosfären. Vid häftiga regn hjälper dessa gångar till att snabbt dränera bort vattnet så att inte vatten blir stående och kväver växterna. m Daggmaskarna utför ett mycket viktigt jobb genom att lufta och dränera jorden. Maskgångarna för ner luft och dränerar överskottsvatten. Näring för inom- och utomhusväxter Stärker och skyddar blad och rötter mot svamp och insektsangrepp Tillgodoser växten med naturliga mineraler Håkan Anderssons Läs mer: Maila: Starkare och friskare växter i din trädgård Baralith GSP en synnerligen näringsrik finmald produkt som används inom yrkesodlingen sedan många år. Finns nu att köpa i mindre förpackningar. Kontakta: Foto: Karin Jansson Trädgård 15

16 Samodling Här har broccoli planterats i dubbelrader med 40 cm avstånd. Rädisor (av medelradavståndet, vilket är det intressanta för kålplantorna, blir 60 cm. sorten istapp) har planterats mellan raderna, också på 40 cm radavstånd. Man kan också tänka sig att ersätta varannan rad rädisor med till Rädisorna är lagom färdiga att skördas just som broccolin vill börja breda exempel ringblommor, vilka ofta har gynnsam inverkan på insektstrycket ut sig. förutom att det är vackert, men då blir det förstås till att sträcka sig mer efter Att plantera kål i dubbelrader är fiffigt eftersom man får en rejälare gång broccolin vid skörd. att gå och skörda i mellan varje dubbelrad. Gången blir alltså 80 cm bred och Bilden är från författarens odling i Bollnäs, Samodla och spara utrymme! Som trädgårdsodlare jobbar man ofta intensivt med att förbättra sin jord, man gödslar, gräver och/eller marktäcker. Dessutom vattnar man och kanske täcker med fiberduk. För att få så stor valuta för sitt arbete som möjligt så vill man också utnyttja ytan så mycket som möjligt. Ett fiffigt sätt att göra detta är att samodla olika grödor. Text & foto: Lars Forslin edan hopiindianerna i sydvästra Nordamerika hade en utvecklad metod för samodling. De så kallade tre systrarna R majs, bönor och vintersquash odlades och åts tillsammans. Majsen fungerade som ett stöd för slingerbönorna vilka gödslade jorden till majsen och på marken fick de rankande squashplantorna breda ut sig och täcka marken vilket var välgörande för att behålla markfukten i dessa torra och varma trakter. I vårt klimat med begränsad värme och kort odlingssäsong får vi tänka på ett annat sätt. I stället för att odla olika grödor med olika nischer i rummet så får vi samodla grödor med olika nischer i tiden. I praktiken innebär detta att vi kan odla kulturer med kort utvecklingstid mellan kulturer med lång utvecklingstid. Konceptet kallas också mellangrödor. Ta som exempel kål vitkål, broccoli, brysselkål som alla är stora yviga plantor med relativt lång utvecklingstid men som inte fyller hela utrymmet förrän en bit in på odlingssäsongen. Här kan man odla kulturer med kort utvecklingstid mellan raderna av de med lång utvecklingstid, och man hinner skörda innan det hinner bli konkurrens mellan de två. Tänkbara mellankulturer för kålväxter kan vara rädisor, majrovor och kålrabbi, som ju alla utvecklas på en månad eller mindre. Salladskål och andra asiatiska kålsorter som pak-choi är också tänkbara, även om de går bäst på höstkanten, men det finns idag stocklöpningstoleranta sorter även av dessa som man gärna kan odla på försommaren, speciellt om man täcker odlingen med fiberduk, vilket håller borta ohyran som gärna angriper kålväxter och samtidigt skapar ett behagligt, lätt skuggat och fuktigt klimat vilket uppskattas av alla kålväxter. Växtföljd Som antyds i stycket ovan så bör man kanske inte blanda olika kulturer helt hejvilt, utan hålla sig till samma växtfamiljer, annars blir det svårt att hålla en ordnad växtföljd. Växtföljden är ju viktig för att man inte ska drabbas av allvarliga växtföljdssjukdomar som till 16

17 exempel klumprotssjuka som ju kan drabba kålväxter om de odlas för ofta på samma ställe. Generellt sett så följer växtsjukdomarna ofta växtfamiljerna så att till exempel klumprot går på de korsblommiga växterna, vilka ju alla kålsorter tillhör. Om man nu inte har en ordnad växtföljd så kan man kanske hoppas på att grödorna ändå hamnar så pass olika varje år att sannolikheten för en krock tidsmässigt är liten. Och naturligtvis finns det ingen lag som säger att växtföljdssjukdomar med nödvändighet dyker upp om man slarvar med växtföljden, men sannolikheten blir förstås större. Rådet får därför ändå bli att hålla sig till samma växtfamiljer när det gäller mellangrödor men om man vill kan man alltså förhålla sig friare. Se tabellen nedan för förslag på lämpliga mellangrödor. m Samodling De jordbrukande hopiindianerna odlade alltid majs (till mogen skörd), bönor och squash (troligen mest vintersquash) tillsammans. De kallade dessa grödor de tre systrarna. I vårt klimat blir det kanske onödigt skuggigt och för mycket konkurrens mellan grödorna, men i södra Sverige kan man nog prova det om man använder sockermajs och sommarsquash. Växtfamilj Långsam gröda (huvudgröda) Snabb gröda (mellangröda) Flockblomstriga morot, selleri, palsternacka dill, knölfänkål* Mållaväxter rödbeta, mangold spenat Lökväxter purjolök sättlök, salladslök Kålväxter huvud-, blom-, brysselkål, broccoli rädisa, majrova, rucola, kålrabbi*, pac-choi*, salladskål* etc. Korgblommiga svartrot, kronärtskocka huvudsallat, olika sorter* Baljväxter Höga ärter eller bönor låga sockerärter Perenna grödor jordgubbar, sparris alla ovan * sätt plantor, för tidig skörd Foto: Karin Jansson SAMAP Hushållssädeskvarnar Mal färskt fullkornsmjöl av bl.a. vete och råg - malt på naturstenar - mycket tystgående - inget bortsiktat - fullt hälsovärde Ring så berättar vi mera! ORBIO AB tel: Mördarsnigelproblem? Snigelbaren löser snigelproblemen enkelt, arbetsbesparande och miljövänligt. Inget snigelmedel serveras åt skator och regn, inget medel kommer ut i jorden. e-post: 17

18 Smart av mat Smart av MAT Kan man bli klokare av mat? Ja, det menar i alla fall läkaren Per Ove Lind som har skrivit en bok om sambandet mellan näring och hjärnans funktioner. Inte helt förvånande kommer han fram till att vi ska äta mer frukt, grönt och bär för att hjärnan ska fungera optimalt. Text och foto: Karin Jansson em vill inte vara intelligent, snabbtänkt och ha lätt för att lära sig något nytt? Länge har man betonat genetiska fak- Vtorer när det gäller att förstå varför vissa är mer intelligenta än andra. Men modern forskning visar att man kan påverka sin hjärnas kapacitet mer än vad man tidigare trott och att en av de viktigaste sakerna vi kan göra själva är att välja rätt mat. Socker till hjärnan Läkaren Per Ove Lind har länge intresserat sig för sambandet mellan kost och hälsa och i sin nya bok Smart av mat går han igenom vilken typ av mat som kan få oss att tänka bättre och snabbare. För hjärnan behöver näring, ja den slukar faktiskt 20 procent av den energi vi får i oss varje dag. Hjärnans bränsle är glukos, en sockermolekyl, och vår hjärnkapacitet försämras därför snabbt om blodsockret sjunker. Forskare har i försök visat att den som har lågt blodsocker får sämre minne och har svårare för att lösa matematiska problem. För att upprätthålla en god blodsockernivå måste vi äta kolhydrater, men inte vilka kolhydrater som helst. Socker, vitt mjöl och vitt ris innehåller så kallade snabba kolhydrater. Visserligen ger de oss en snabb kick när sockret går ut i blodet men kroppen reagerar snabbt med att sänka blodsockerhalten genom att utsöndra insulin. Snabba kolhydrater ger därför efter någon timme istället en minskad mental kapacitet. Det är bättre att äta långsamma kolhydrater som fullkorn, råris, frukt, bär, nötter, bönor och grönsaker. De här livsmedlen håller vi oss mätta på länge och de ger långsamt ifrån sig sina kolhydrater till blodet. Detta bidrar till att vi håller oss alerta och pigga länge och kan klara en hel för- eller eftermiddag utan att bli trötta och okoncentrerade. Läkaren Per Ove Lind har skrivit flera böcker om sambandet mellan kost och hälsa. Hans senaste bok handlar om hur mat påverkar hjärnan. Antioxidanter När hjärnan förbränner glukos går det åt mycket syre. Syre är som alla vet nödvändigt för att vi ska överleva men det har också en negativ effekt genom att det kan reagera med, oxidera, andra ämnen i kroppen. Då kan det bildas aggressiva molekyler som kallas fria radikaler. Radikalerna stressar kroppen och förstör olika vävnader och detta menar forskarna är en av orsakerna till vanliga sjukdomar som cancer, åderförkalkning och Alzheimers. För att försvara sig och avväpna de fria radikalerna använder sig kroppen av en grupp ämnen som kallas antioxidanter. De motverkar oxidation, det vill säga att kroppen härsknar. Antioxidanter skyddar hjärnan mot de fria radikalerna som annars kan förstöra de känsliga fettsyrorna som finns i nervcellernas membraner. De viktigaste antioxidanterna i kosten är E-vitamin, C- vitamin, selen, flavonoider och lykopen. E-vitamin finns framför allt i nötter, frön och i vegetabiliska oljor. Många grönsaker och frukter är också rika på E-vitamin och en del av dem kan man odla i sin egen trädgård, till exempel grönkål, svarta vinbär, hallon och paprika. C-vitamin förknippar de flesta med citrusfrukter. Men många inhemska frukter, bär och grönsaker är väl så goda källor till detta vitamin. Svarta vinbär innehåller till exempel fyra gånger så mycket C-vitamin som apelsiner och nypon och havtorn betydligt mer. Många gröna grönsaker som nässlor, broccoli och grönkål är också goda C-vitaminkällor. Eftersom C- och E-vitamin stödjer varandra som antioxidanter är det viktigt att få i sig mycket av båda. Finurligt nog har naturen löst den uppgiften genom att båda vitaminerna som synes finns i samma livsmedel. Selen är ett livsviktigt mineral som vi behöver i låg dos. Tyvärr har de svenska åkerjordarna en mycket låg halt av selen och för att få i oss detta mineral är det därför viktigt att äta fisk och skaldjur. 18

19 Smart av mat kan också tänka sig att det finns fler skyddande ämnen i mat som forskarna ännu inte känner till. Forskning visar till och med att det kan vara skadligt att ta höga doser av en enda antioxidant, framför allt har man sett att rökare inte ska ta höga doser av kemiskt betakaroten eftersom det ökar risken för lungcancer. Ett väl sammansatt preparat med olika vitaminer och antioxidanter kan däremot ha en skyddande effekt. Men allra mest effektivt verkar grönsaker och frukter vara i naturlig form. Nypon är rika på C-vitamin och antioxidanter som skyddar hjärnan mot demens. Alla animaliska livsmedel är också ganska rika på selen eftersom djurfoder berikas med mineralet. Vegetarianer får ofta i sig tillräckligt med selen genom att man äter importerade produkter som ris och bönor som har odlats i delar av världen där selenhalten är högre i jordarna. Flavonoider: Detta är en grupp antioxidanter som finns framför allt i frukt och grönt. Många av dem är starka färgämnen som färgar frukt, bär och blommor gula och röda. En viktig flavonoid, quercetin, finns i äpple och lök. Även katekinerna, antioxidanter i te och vin, tillhör denna grupp. Flavonoiderna motverkar de fria radikalerna och är viktiga för att förebygga många vällevnadssjukdomar. Undersökningar visar att de som får i sig höga halter av dessa antioxidanter har mindre risk för hjärt- och kärlsjukdomar och även håller hjärnan i bättre form. Lykopen är det röda färgämnet i tomater och en stark antioxidant. Undersökningar visar att lykopen minskar risken för prostatacancer. Mat eller piller? Måste man då äta frukt och grönt för att få i sig de vikiga antioxidanterna, går det inte lika bra med vitaminpiller? Forskning pekar på att befolkningsgrupper som får i sig höga halter antioxidanter har lägre risk för många sjukdomar, men när man har försökt efterlikna detta och tillverka vitaminpiller har effekterna ofta inte blivit lika kraftfulla. Orsaken till att piller inte fungerar lika bra som mat kan vara många. Vitaminpiller kan visserligen ge C- och E-vitamin men innehåller inte flavonoider. Detta gör att man missar den samarbetseffekt man får av antioxidanterna. Kanske har kemiskt framställda ämnen inte heller lika stor effekt som naturliga antioxidanter. Man Fett för hjärnan Många har hört talas om att så kallade omega-3 fetter är bra för att undvika hjärt- och kärlsjukdomar. Men forskningen visar också att omega-3 behövs för att hjärnan ska kunna utvecklas och fungera riktigt. Speciellt viktigt är det att få i sig omega-3 när man växer eftersom brist kan skada hjärnans funktion och bidra till tillstånd som dyslexi och ADHD. Svensk forskning visar att omega-3 skyddar mot demens och Alzheimers. Det framhålls ofta att omega-3 finns rikligt i fet fisk och skaldjur, men ofta glömmer man att berätta att ekologiska animaliska produkter är rika på omega-3. Det beror på att denna fettsyra finns i allt grönt och djur som föds upp på gräs och hö kommer också att ha mycket omega-3 i kött och mjölk. En engelsk undersökning visar till exemepel att två glas ekologisk mjölk ger hela dagsbehovet av omega-3 och även svenska undersökningar pekar på att ekologiskt kött har högre halt av omega-3 än vad som finns i konventionellt uppfödda djur. Om man inte vill äta animaliska produkter finns det omega-3 även i växtriket. Linfröolja är mycket rik på denna typ av fett och omega-3 finns även i valnötter, rapsolja, gröna grönsaker och alger. Medelhavskost och ginkgo Många forskare har länge pratat om att den kost som äts kring Medelhavet är betydligt bättre för hälsan än den typiskt nordeuropiska. Skillnaderna mot vår kost är flera: Kring Medelhavet äter man mindre rött kött men mer av fisk och skaldjur. Olivolja används flitigt och man är också duktiga på att äta grönsaker och frukt. Dessutom dricks det mycket vin, en dryck som är rik på antioxidanter. Sammantaget ger detta ett gott skydd mot hjärt- och kärlsjukdomar. En stor amerikansk studie har även visat att Medelhavskosten skyddar mot Alzheimers. Per Ove Lind berättar också om ginkgo biloba, tempelträdet. Extrakt från ginkgo kan lindra besvären vid nedsatt hjärnfunktion hos äldre. Ginkgo förbättrar blodcirkulationen till hjärnan och gör att besvär som yrsel, koncentrationssvårigheter, öronsusningar och dåligt minne kan förbättras. Bra med eget odlat Hjärnan behöver bra mat för att vi ska behålla vår mentala kapacitet hela livet. Frukt, bär och grönsaker är helt nödvändiga för att må bra och enligt forskarna får man inte lika bra effekt av kemiskt framställda vitaminer. Sammantaget ger Per Ove Linds nya bok många goda skäl för att odla och äta grönsaker, frukt och bär. Det vi skördar i trädgården är proppfullt med livsviktiga ämnen och odlar man ekologiskt kan man få grönt av hög kvalitet, ja troligtvis av högre kvalitet än vad man kan köpa i butiken. Halten av antioxidanter sjunker så fort en grönsak eller frukt har skördats så det eget odlade kan innehålla betydligt mer av dessa viktiga ämnen än vad köpt mat gör. För den som vill vara alert och behålla sin hjärnas kapacitet finns det alltså all anledning att odla eget och gärna plocka bär i naturen. m 19

20 Danska trädgårdar En utflykt till danska trädgårdar När nu Öresundsbron blev byggd så ska den förstås utnyttjas till något vettigt. Varför inte göra en utflykt till danska trädgårdar för skönhetsupplevelser och inspiration? En helg i slutet av maj kan vara den perfekta tidpunkten då man kan njuta av trädgårdar och natur i sin fräschaste och finaste blomning, ackompanjerad av fågelsång och grodkväk. Text & foto: Lars Forslin arna i sydligaste Danmark har ett fantastiskt klimat, det står inte England långt efter, men de är betydligt enklare att ta sig till. Det finns en hel del i trädgårdsväg att se, både gamla slottsträdgårdar med ofta Öfantastiska trädsamlingar, och mer nyanlagda besöksträdgårdar. Vi tänkte visa vägen till några av dem. Vår resa går till Lolland, den sydligaste av de danska öarna. Att ta sig dit är enkelt; från Köpenhamn tar man bara E47 söderut, samma väg som man tar till kontinenten. I stället för att åka till Rødby och över till tyska Puttgarden så svänger vi av mot Nakskov och stannar därmed i det yndiga Danmark. Bilresan till Nakskov tar bara någon timme från Köpenhamn och på vägen kan man gott stanna vid olika pittoreska företeelser som någon fornlämning eller slottsträdgård, håll ögonen öppna. Vid vår resa i slutet av maj fanns det redan friske kartofler och jordbær att köpa på något ställe efter vägen. På den tidpunkten är det förstås växthusodlade produkter, senare blir det frilandsodlade alster som bjuds ut på detta typiska danska sätt efter vägkanter och vid gårdsbutiker. I den lilla staden Nakskovs utkant finns ett vandrarhem som blir vårt mål och fasta punkt under vistelsen. Nakskov har gamla anor och en promenadtur runt den gamla stadsdelen rekommenderas. Sverige har också spelat en viss roll i Nakskovs historia: det var hit marschen över Stora Bält gick i februari 1658, den som slutade med freden i Roskilde och att Skåne med flera danska landskap blev svenska. Året efter, 1659, var svenskarna återigen här och belägrade bland annat Sankt Nikolaj kirke, där för övrigt en kanonkula finns kvar som minne. Det som dragit oss till Nakskov är dock inte platsens historia, utan två av Danmarks finaste trädgårdar: Peter Hansens have och Købelevhaven. Den förstnämnda ligger några kilometer söder om och den andra lika långt norr om Nakskov, inbäddade i den yppiga danska landsbygden. Mötet med det nästan till hundra procent uppodlade danska kulturlandskapet är för övrigt smått chockartat för en svensk av norrländskt ursprung. Tänk vilka kontraster som ändå ryms inom de nordiska länderna! Svendborg Nyborg Langeland Peter Hansens have Peter Hansens have är något så ovanligt som en privat botanisk trädgård. Inte mindre ovanlig blir den när man förstår att den 3 hektar stora trädgården är en enda mans verk. Man har svårt att förstå att han har anlagt och sköter allt själv, men enligt egen utsago så förhåller det sig så. Han tillägger att han arbetar jämt, men det hade han egentligen inte behövt säga. Peter Hansen är en plantskoleman, han arbetade tidigare åt en stor plantskola i Nakskov. Omkring 1980 förvärvade han ett stycke mark på andra sidan vägen från sitt hus. Området innehöll en stor branddamm som skulle läggas ned. Peter gick igång med att anlägga vad som nu kallas den gamla avdelningen. Branddammen fylldes ut med 3000 kubikmeter jord och där sparade han en mindre öppen del, kring vilken den gamla avdelningen breder ut sig. I samband med anläggningen planterades breda lähäckar, något som är nödvändigt i det blåsiga Danmark. Trädgården ligger också bara en kilometer från havet, så det blåser ständigt. Så fort man kommer in i trädgården så är det som att förflyttas till en annan värld; här är lugnt och ombonat. Av det danska slättlandskapet ser man ingenting och man kan knappast föreställa sig att man befinner sig mitt ute på jordbruksslätten med havet som granne. Korsør Peter har köpt till mer mark efterhand och det senaste (sista?) tillskottet är ett backlandskap som Peter och en grävmaskin har skulpterat fram. Där finns ytterligare en damm (Peter kallar det sjö) där näckrosor och grodor trivs. Just grodornas kväkande är påtagligt vid vårt besök i slutet av maj. Förutom den vanliga gröna grodan (på svenska ätlig groda), finns det även lövgrodor här, vilket vittnar om platsens gynnsamma klimat. Några lövgrodor fick vi dock inte syn på. Kalundborg Slagelse E 20 Nakskov Rødby Sorø Købelevhaven E 47 Peter Hansens Have Puttgarden Lolland Sjaelland Hillerød Roskilde E 55 E 47 Falster Nykøbing E 55 Gedser Køge Møn Helsingør Helsingborg København Malmö E 20 Møns Klint Strals 20

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda. Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

Författare Jansson K. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 3. Förbundet organisk biologisk odling. Redaktör Jansson K.

Författare Jansson K. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 3. Förbundet organisk biologisk odling. Redaktör Jansson K. Bibliografiska uppgifter för Börja odla på hösten Författare Jansson K. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 3 Utgivare Redaktör Jansson K. Huvudspråk Målgrupp Förbundet organisk biologisk

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Författare Jansson K. Utgivningsår 2007. Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 4. Förbundet organisk biologisk odling. Redaktör Jansson K.

Författare Jansson K. Utgivningsår 2007. Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 4. Förbundet organisk biologisk odling. Redaktör Jansson K. Bibliografiska uppgifter för Trädgårdsmästaren som odlar i sand Författare Jansson K. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 4 Utgivare Redaktör Jansson K. Huvudspråk Målgrupp Förbundet organisk

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik Giftfri trädgård Information 2010 Kävlinge kommun, Miljö & Teknik Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge Telefon 046-73 90 00, Fax 046-73 91 35 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Februari 2010 Miljö & Teknik

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Fröodling en översikt

Fröodling en översikt Fröodling en översikt Anders Skarlind Detta kapitel vänder sig framför allt till dig, som vill få en överblick över hur man odlar frö. Först kommer lite teori och sen kortfattade odlingsanvisningar. Är

Läs mer

FRÖODLING Anders Skarlind 25 sep 2006

FRÖODLING Anders Skarlind 25 sep 2006 FRÖODLING FRÖODLING Författare: Anders Skarlind Johnny Andreasson Peter Erlandsson Paul Teepen Redaktörer: Anders Skarlind Johnny Andreasson Utgiven av Anders Skarlind Fröodling finns tillgänglig på Fröodling.se

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Övervintring av två- och fleråriga växter

Övervintring av två- och fleråriga växter Övervintring av två- och fleråriga växter Anders Skarlind Tvååriga växter ska överleva en vinter innan de kan blomma och ge frö. Ofta måste vi skydda dem, eftersom de flesta tvååriga köksväxter vi odlar

Läs mer

Den som har egen täppa är lyckligt lottad

Den som har egen täppa är lyckligt lottad Den som har egen täppa är lyckligt lottad Varje vår flyttar Mait och Tord Hallin från Bosvedjan ut till kolonistugan i Sidsjöområdet. "Det är så skönt, och har vi ett underbart läge", säger Mait. Frihet!

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan.

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Om alla svenskar bytte kött mot grönsaker två gånger i veckan skulle det motsvara koldioxidutsläppet från 233 000 bilar under ett helt

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

4.2 Vad är träd bra för?

4.2 Vad är träd bra för? AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,

Läs mer

TILLSAMMANS TAR VI HAND OM GÖTEBORG. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare.

TILLSAMMANS TAR VI HAND OM GÖTEBORG. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare. TILLSAMMANS TAR VI HAND OM GÖTEBORG Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare. Illustratör: Hans Åkerskog Februari 201 Ett samarbete mellan trafikkontoret, miljöförvaltningen, kretslopp och vatten

Läs mer

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter När man byter eller köper nya växter får man tyvärr ibland även ohyra på köpet. Här visas hur några typiska angrepp ser ut. Trips Trips är en rätt vanlig skadeinsekt

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Medelhavet. flyttar norrut

Medelhavet. flyttar norrut John och Kerstin Rogers räknar med att de har en av Sveriges sydligaste palmodlingar. Samtidigt är den nog också en av Europas nordligaste palmodlingar. Medelhavet Text: Carro Wendt Foto: Pernilla Wästberg

Läs mer

Frukt. och grönt på ditt sätt

Frukt. och grönt på ditt sätt Frukt och grönt på ditt sätt Du vet väl att det också finns frukt och grönsaker hos Chipsters? Sortimentet är mångsidigt och varierar efter säsong. Hos oss hittar du inhemska och utländska frukt- och grönsaksprodukter

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Älskade Pelargoner...

Älskade Pelargoner... Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Kycklingfilé med äppleoch curryröra. vecka 22

Kycklingfilé med äppleoch curryröra. vecka 22 Kycklingfilé med äppleoch curryröra vecka 22 familj Kycklingfilé med äppleoch curryröra cirka 40 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2087 kj/501 kcal. Protein 44,3 g. Fett 13,4 g. Kolhydrater 45,9 g.

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Tio recept från Ekomatsedeln

Tio recept från Ekomatsedeln Tio recept från Ekomatsedeln Innehållsförteckning Potatissoppa med röda linser och dessert...3 Kikärtor med spenat och fetaost...4 Pannkakor med keso och kikärtsallad...5 Röd fisk med pasta...6 Skinkgryta

Läs mer

Om trädgården. Möjligheternas trädgård återspeglar olika delar av de gamla herrgårdsträdgårdarna och den teknik som användes där.

Om trädgården. Möjligheternas trädgård återspeglar olika delar av de gamla herrgårdsträdgårdarna och den teknik som användes där. Om trädgården Möjligheternas trädgård återspeglar olika delar av de gamla herrgårdsträdgårdarna och den teknik som användes där. Grönsaksland med både äldre och nyare grönsaker för att visa på vikten av

Läs mer

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Tjenahoppsan! Vi är Badankorné. Ett utmanarlag i Mälarscouterna som ville bidra till en bättre miljö på något sätt. Så vi bestämde oss för att skriva en hajkkokbok

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015.

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. Växjö 2015-05-05 Mikael Frisk Till Banchefer, Klubbar, GDF ordf. I distriktet Småland Gotland Värmland - Örebro Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. När jag skriver

Läs mer

A changing climate för Findus Grönsaker

A changing climate för Findus Grönsaker A changing climate för Findus Grönsaker Klimatet Fram till visar klimatmodelleringar på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas

Läs mer

Slutet gott, allting gott!

Slutet gott, allting gott! Slutet gott, allting gott! Vi har väl alla varit med om månader när bankomaten hånskrattar sitt Uttag medges ej och vi letar förtvivlat efter bortglömda mynt i burkar och fickor därhemma. Det är då vi

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen På följande sidor finns tips, idéer och förslag på aktiviteter som man kan göra under Miljövänliga Veckan 2013 med tema ekologisk mat. Om du inte har möjlighet att

Läs mer

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Växjö 2013-06-28 Mikael Frisk Till alla klubbar/banchefer/greenkeepers I Distriktet Småland Blekinge Värmland Örebro samt Delar av Dalarna Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden går fort. För

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat

Läs mer

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem Mirjas guldhalsband www.kalleskavank.se www.rabensjogren.se Det har gått en vecka sedan Dilsa och jag löste fallet. Nu är det helg och jag cyklar bort till Mirja. Solen

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007

Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007 Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007 Text och foto: Margareta Magnusson Projektet har finansierats av jordbruksverkets

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

PRESSMEDDELANDE. Svenskarnas trädgårdsvanor kartlagda: Rosor och äppelträd i topp - mormorsträdgården en favorit!

PRESSMEDDELANDE. Svenskarnas trädgårdsvanor kartlagda: Rosor och äppelträd i topp - mormorsträdgården en favorit! FÖR MER INFORMATION, KONTAKTA: Camilla von Otter, chefredaktör Vi i Villa Mobil: 070 400 51 45 Mail: camilla.vonotter@viivilla.se www.viivilla.se PRESSMEDDELANDE Lidingö den 25 mars 2013 Svenskarnas trädgårdsvanor

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Krämig pasta med halloumi och tomat. vecka 22

Krämig pasta med halloumi och tomat. vecka 22 Krämig pasta med halloumi och tomat vecka 22 familj Krämig pasta med halloumi och tomat cirka 20 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 3091 kj/740 kcal. Protein 29,5 g. Fett 43,6 g. Kolhydrater 55,0 g.

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Temperaturtest på vårtäckningsdukar

Temperaturtest på vårtäckningsdukar 1 Temperaturtest på vårtäckningsdukar INLEDNING Inom diverse grönsaksodlingar har man under en längre tid använt sig av växthus eller s.k. groningsdukar för att skapa de bästa förutsättningar för olika

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Du som är fastighetsägare det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Vi delar på jobbet Kommunen och fastighetsägaren har ett gemensamt ansvar för renhållning. Vi tar hand om körbanor,

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Svensk unggris. inspiration & recept

Svensk unggris. inspiration & recept Svensk unggris inspiration & recept Mört och saftigt premiumkött Svensk unggris föds upp i liten skala runtom i Sverige. Det är en ung gris som väljs ut för sina goda egenskaper. Det speciella med den

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Augusti. Minska på kemikalierna. 1.Välj ekologisk mat. 2. Dra ned på snabbmat och halvfabrikat

Augusti. Minska på kemikalierna. 1.Välj ekologisk mat. 2. Dra ned på snabbmat och halvfabrikat Augusti Minska på kemikalierna Tänk igenom vad som är nödvändigt i kemikalieskåpet och undvik onödig närkontakt med skadliga ämnen och kemikalier. Vi möter många kemikalier varje dag, och tyvärr är det

Läs mer

Mathavresallad med paprika, gurka, avokado, spenat, vita bönor, citron & pumpakärnor. Ägghalvor

Mathavresallad med paprika, gurka, avokado, spenat, vita bönor, citron & pumpakärnor. Ägghalvor Lördagsbuffé! Klyftpotatis m franska örter Quinoa-sallad med ingefärsdressing och grönt 2 sorters ekosalami Tonfiskröra m lime Fänkål i citronolja & dill Fetaostcreme Vitlöksmarinerad zucchini Mathavresallad

Läs mer

Tisdag! Kycklingwok med chili, ingefära, soltorkade tomater och cashewnötter (2 portioner) 250g kycklingfilé 1 morot

Tisdag! Kycklingwok med chili, ingefära, soltorkade tomater och cashewnötter (2 portioner) 250g kycklingfilé 1 morot En veckas förslagsmeny! För dig som vill gå ner i vikt; Ta bort: bröd, pasta och gryn. För dig som vill behålla vikten; Lägg till: bröd, pasta och gryn. MIDDAG Måndag! Köttbullar med gräddsås och quinoasallad

Läs mer

Livet på landet. Europeiska kommissionen Jordbruk och landsbygdsutveckling

Livet på landet. Europeiska kommissionen Jordbruk och landsbygdsutveckling Livet på landet Europeiska kommissionen Jordbruk och landsbygdsutveckling Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*) : 00 800

Läs mer

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut.

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut. Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har uppfunnit huset, det har utvecklats av människor igenom tiderna allteftersom

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Vad händer i komposten

Vad händer i komposten Ungefär hälften av avfallet i en vanlig soppåse är komposterbart. Med en kompost kan man alltså halvera mängden avfall som annars måste skickas med sopbilen. Belastningen på våra soptippar och sopförbränningsanläggningar

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Småskalig och bostadsnära

Småskalig och bostadsnära Småskalig och bostadsnära odling i Lindome Rapport från odlingsinitiativet i Lindome Samhällsarbete Lindome Stadsledningsförvaltningen miljösamordning December 2013 Odlingsinitiativet i Lindome Under 2013

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan.

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 1 Fem smala soppor Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 5 Recept Foto: Lars Paulsson Nudelsoppa med kycklingwok Wok 1 st kycklingfilé 0,5 st purjolök, liten strimlad 1 st paprika, strimlad

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot Detta dokument behandlar vilka medicinalväxter som finns att tillgå i Sverige. Kom ihåg att dessa växter ibland kan förväxlas med giftiga släktingar, så var försiktig. Likaså är de inte lika effektiva

Läs mer

Inspiration och idéer för daghem

Inspiration och idéer för daghem Grönsaker Frukter Bär Inspiration och idéer för daghem Koppla ihop rätt frukt, grönsak eller bär med rätt ballong och färglägg sedan frukterna. Fem nävar grönt per dag Enligt de finska näringsrekommendationerna

Läs mer

Hur ska livsmedel hanteras?

Hur ska livsmedel hanteras? Hur ska livsmedel hanteras? Hantera maten rätt! Mat är en källa till angenäm samvaro och näring och i detta informationsmaterial ger vi dig lite goda råd på vägen. Alla hanterar vi livsmedel i hemmet,

Läs mer

Start 3 november. Låt oss ta hand om ditt MATAVFALL

Start 3 november. Låt oss ta hand om ditt MATAVFALL Start 3 november Låt oss ta hand om ditt MATAVFALL 1 Säg hej till den gröna påsen! Äntligen har det blivit dags för alla boende i KSRR:s medlemskommuner att sortera ut sitt matavfall. Ett viktigt steg

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer