Datum: kl. 9:30-15:00. Gruppöverläggningar: kl. 08:30-09:30

Transkript

1 D I A R I E N R PVN Primärvårdsnämnden Datum: kl. 9:30-15:00 Gruppöverläggningar: kl. 08:30-09:30 Plats: Stängnäs vårdcentral, Finningevägen 40 Ledamöter: Ersättare: Sekreterare: Medverkande: Anmäl förhinder till: Camilla Holmgren (S) ordförande Carl Werner (MP) 1:a vice ordf Helena Koch (M) 2:a vice ordf Mikael Fältskog (S) Caisa Sävheden Larsson (S) Martina Johansson (C) Lena Zeller (L) Björn Zetterqvist (M) Gunilla Ogenborg (VfP) Anna Jernemalm (KD) Björn Karlsson (SD) Christin Hagberg (S) Therése Huru (S) Oskar Reimer (MP) Maud Ekman (V) Birgitta Carlheim-Gyllensköld (M) Petter Söderblom (M) Fatima Jaber (VfP) Niklas Sjöstrand Jörgen Striem, hälso- och sjukvårdschef Aina Nilsson, divisionschef primärvård Elin Sollenborn, ekonom niklas.sjostrand@dll.se LANDSTINGET SÖRMLAND Primärvårdsnämnden Camilla Holmgren (S) ordförande

2 Dagordning Upprop Val av protokolljusterare Fastställande av dagordning Information Nationella patientenkäten, Tomas Svensson, projektledare Medarbetarenkäten 2015, Aina Nilsson, divisionschef primärvård Information om Vårdcentralen Strängnäs, Ann-Charlotte Sjöviker Larsson, Verksamhetschef Vårdcentralen Strängnäs Information från förvaltningen, Aina Nilsson Beslutsärenden 1 Lokalanpassning Vårdcentralen Åsidan PVN Verksamhetsberättelse 2015 för Primärvårdsnämnden 3 Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios 4 Yttrande över motion - Halkskydd till personer över 65 år PVN PVN PVN Yttrande över motion - Könsneutral vaccinering PVN Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning 7 Yttrande över motion - Screening för benskörhet hos äldre 8 Yttrande över motion - Det behövs en familjecentral i Flen 9 Yttrande över motion - Förebygg allergi i Sörmland 10 Yttrande över motion - God och säker vård till äldre med psykisk ohälsa PVN PVN PVN PVN PVN Anmälningsärenden

3 1 Lokalanpassning Vårdcentralen Åsidan Diarienummer: PVN Dokument: PVN Handläggare Aina Nilsson Godkänt av: Jörgen Striem, Hälso- o sjukvårdschef, Ärendegång Mötesdatum Ärendenr 1 Primärvårdsnämnden Tjänsteutlåtande: Förslag till beslut Primärvårdsnämndens beslut 1. Vårdcentralen Åsidans lokalanpassning godkänns. 2. Föreslagen finansiering godkänns. Sammanfattning För att erhålla funktionella lokaler som motsvarar dagens och framtidens behov behöver de nuvarande lokalerna vid Vårdcentralen Åsidan anpassas vad gäller verksamhetslokaler inklusive personalutrymmen och sammanträdesrum. Bakgrund VC Åsidan flyttade till nuvarande lokaler i mitten av talet. Sedan dess har en betydande ökning skett gällande antalet patientbesök. På grund av det ökade antalet patientbesök och kraftigt utökat uppdrag har även antalet anställda blivit flera. Genom det utökade patient- och personalantalet har vårdcentralen idag för få mottagningsrum både vad gäller läkare och sjuksköterskor samt i viss mån även övriga personalkategorier. Lokalerna utformning är inte anpassade till den verksamhet som bedrivs idag. Ärendebeskrivning För att erhålla funktionella lokaler som motsvarar dagens och framtidens behov behöver de nuvarande lokalerna anpassas. Verksamhetslokalerna anpassas för att erhålla ett bättre patientflöde med tillräckligt antal mottagningsrum. Lokalerna ska möjliggöra för vårdcentralen att bedriva en

4 väl fungerande primärvård utifrån tillgänglighets-, medborgar- och barnperspektiv. Personalutrymmen och sammanträdesrum anpassas för att erhålla en mer attraktiv arbetsplats. I samband med lokalanpassningen kommer FM enheten att byta ut nuvarande belysning till LED-belysning. Konsekvenser Lokalanpassningen innebära att vårdcentralens hyra kommer att öka med ca kr per år. Hyresökningen finansieras inom vårdcentralens intäktsbudget. Ärendets beredning Ärendet är berett av divisionschef primärvård, Aina Nilsson. Beslutsunderlag - Beslutet expedieras till Aina Nilsson, divisionschef primärvård Jörgen Striem, hälso- och sjukvårdschef Akten

5 2 Verksamhetsberättelse 2015 för Primärvårdsnämnden Diarienummer: PVN Dokument: PVN Handläggare Aina Nilsson Godkänt av: Jörgen Striem, Hälso- o sjukvårdschef, Ärendegång Mötesdatum Ärendenr 1 Primärvårdsnämnden Tjänsteutlåtande: Förslag till beslut Primärvårdsnämndens beslut Verksamhetsberättelse 2015 för primärvårdsnämnden godkänns. Sammanfattning Verksamhetsberättelsen ger en återrapportering av de verksamhetsområden som primärvårdsnämnen ansvarar för. Resultatet 2015 slutade på -4,1 mnkr vilket är en positiv avvikelse mot budget med 0,9 mnkr. Totalt sett har primärvården en balanspost från tidigare års resultat på 39,2 mnkr. Efter resultat 2015 blir balansposten 35,1 mnkr. Under 2015 har antal listade fortsatt att öka och i december var 71 % av sörmlänningarna listade på någon offentlig vårdcentral. Hösten 2015 beslutades att landstinget skulle ta över driften av en av de privata vårdcentralerna i Strängnäs. Den 4 januari 2016 öppnades den nya vårdcentralen som fått namnet Mäster Olof. Från 2016 är det därmed 18 stycken landstingsdrivna vårdcentraler. Landstingets vårdcentraler visar på goda resultat gällande tillgängligheten till läkarbesök inom 7 dagar. Telefontillgängligheten inom ett dygn visar dock inte lika bra resultat även om den har förbättrats på flera vårdcentraler under sommaren och hösten. Rekrytering av läkare är fortfarande ett prioriterat område. Målet för 2015 är satt till 65 ST-läkare och vid årets slut var antalet ST-läkare 57. Sex ST har under året blivit färdiga specialister.

6 Bakgrund Primärvårdens övergripande uppdrag är att ge en god, säker och jämlik vård som är tillgänglig och kostnadseffektiv. Konsekvenser Primärvårdens resultat 2015 slutade på -4,1 mnkr. Föregående år var resultatet 15,5 mnkr. Kostnadsutvecklingen var 8,8 % och intäktsutvecklingen slutade på 5,9 %. Det är framförallt kostnader för inhyrd personal och tillgänglighetsavdrag som påverkar kostnadsökningen mellan åren. Av den totala kostnaden kan 2,7 mnkr hänföras till satsningen på den nya vårdcentralen Mäster Olof. Ärendets beredning Ärendet har beretts av Enheten för Chefsstöd, Ekonomistaben. Beslutsunderlag Verksamhetsberättelse 2015 för primärvårdsnämnden. Beslutet expedieras till Landstingsstyrelsen Aina Nilsson, divisionschef Primärvården Akten

7 3 Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios Diarienummer: PVN Dokument: PVN Handläggare Mikael Törmä Godkänt av: Jan Grönlund, Landstingsdirektör, Ärendegång Mötesdatum Ärendenr 1 Primärvårdsnämnden Tjänsteutlåtande: Förslag till yttrande Motionen anses besvarad. Sammanfattning Motion har inkommit som handlar om vården av kvinnor med endometrios. Endometrios orsakas av att celler som liknar livmoderslemhinnan (endometriet) hamnar utanför livmodern och fastnar på fel ställen i kroppen, främst på organ i buken. Endometrios kan leda till livslånga symtom i form av exempelvis smärtor, energilöshet och svårigheter att bli gravid. Hälso- och sjukvården följer de behandlingsrekommendationer som Arbetsgruppen för Endometrios inom SFOG (Sveriges Gynekologer och Obstetriker) har utarbetat. Vid fertilitetsproblematik tas tidig kontakt med fertilitetskliniker och om utredning indikerar en svår utbredd sjukdom remitteras patienten till Endometrioscentrum i Uppsala. Socialstyrelsen har också aviserat att området endometrios bör få nationella riktlinjer. Bakgrund Marie-Louise Forslund Mustaniemi (KD), Östen Eriksson (KD) och Anna Jernemalm (KD) inlämnade till landstingsfullmäktige den 10 november 2014 en motion om vården av kvinnor med endometrios. I motionen hänvisar motionärerna till att var tionde kvinna i Sverige är drabbad av sjukdomen endometrios men att trots detta så är sjukvården dålig på att fånga upp dessa drabbade kvinnor. Bristande kunskap innebär att många kvinnor utsätts för onödigt lidande och svåra skador.

8 I motionen föreslås att landstingsstyrelsen ska ges i uppdrag att utvärdera vården och bemötandet av endometriospatienter i Sörmland samt att till landstingsfullmäktige återkomma med förslag på hur den framtida vården och bemötandet av endometriospatienter i Sörmland ska förbättras. Ärendebeskrivning Enligt 1177 Vårdguiden och Endometriosföreningen orsakas endometrios av att celler som liknar livmoderslemhinnan (endometriet) hamnar utanför livmodern och fastnar på fel ställen i kroppen, främst på organ i buken. Dessa endometriosceller börjar växa och orsakar inflammationer inne i buken vilket i sin tur kan leda till buksmärtor, ärrvävnad och sammanväxningar. Vanligast är att man får endometrios på äggstockarna eller i bukhinnan. Endometrios kan leda till livslånga symtom i form av exempelvis smärtor (vid mens, i bäckenet, vid samlag), besvär i tarmar och urinvägar, energilöshet/trötthet, depression och svårigheter att bli gravid. Vid mens blöder livmoderslemhinnan och orsakar då en inflammation. Det är vanligt att man får väldigt ont, särskilt när man har mens men även vid andra tillfällen. En del får inga besvär alls. Cirka tio procent av kvinnorna i världen har endometrios. Det motsvarar i Sverige ungefär personer, varav minst tio procent är tonåringar. Enligt hälso- och sjukvården är endometrios en för Landstinget Sörmlands gynekologer väl känd åkomma eller tillstånd. Hälso- och sjukvården följer de behandlingsrekommendationer som ENDOMETRIOS-ARG (arbets- och referensgrupp) inom Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG) har utarbetat. Det finns en medvetenhet om att så kallad konservativ behandling, hormonbehandling för att vara menstruationsfri, ska ges så långt det är möjligt, speciellt till de yngre kvinnor som vill kunna ha sin fertilitet i behåll. Kirurgi med borttagande av endometrios i äggstockarna påverkar fertiliteten ( ovarialreserven ) negativt, detta näst intill oavsett hur kompetent och försiktig kirurgen än är. Därför opereras patienter endast om smärtorna inte går att hantera med de olika hormonella behandlingar som står till buds. Vid fertilitetsproblematik tas tidig kontakt med de fertilitetskliniker som landstinget samarbetar med för att resonera kring behandling inför eventuell provrörsbefruktning. Om utredning med undersökning, ultraljud och eventuell magnetkameraundersökning indikerar en svår utbredd sjukdom remitteras patienten till Endometrioscentrum i Uppsala. I övrigt vad gäller bemötande så bemöts alla patienter lika, det vill säga med empati. Det gäller även endometriospatienter. Uppföljning av bemötande fångas upp i den återkommande patientenkäten.

9 Den 14 december 2015 aviserade Socialstyrelsen att myndigheten anser att tre nya områden bör få nationella riktlinjer, varav endometrios är ett av dessa områden. Enligt en förstudie, Förstudie om behov av kunskapsstöd för kroniska sjukdomar Endometrios, epilepsi och psoriasis (Socialstyrelsen, 2015), som presenterades samma dag och som ska överlämnas till regeringen, är kännedomen om tillståndet låg och att för få patienter remitteras till specialister. Det kan leda till att patienter får vänta länge på diagnos och adekvat behandling. Flera studier pekar på ett genomsnitt på 7-8 år. Utöver detta har ENDOMETRIOS-ARG (arbets- och referensgrupp) inom Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG) en arbets- och referensgruppsrapport om endometrios från 2008 som kommer att uppdateras under Det arbetet är enligt SFOG inne i sitt slutskede. Rapporten innehåller bland annat en kunskapssammanställning om kliniska manifestationer, smärtmekanismer, infertilitet, utredning och diagnostik, medicinsk och kirurgisk behandling. Bedömningen är att det givetvis alltid är viktigt att följa utvecklingen inom alla områden men att det gällande endometriosvården inom Landstinget Sörmland, utifrån beskrivningen ovan, i dagsläget inte finns några direkta behov av att utvärdera vård och bemötande respektive ta fram förslag på förbättringsåtgärder. Dock kan det i samband med att nationella riktlinjer tas fram samt efter uppdatering av SFOG:s arbets- och referensgruppsrapport om endometrios finnas anledning att se över området. Konsekvenser Ärendets beredning Ärendet har beretts i Landstingsdirektörens staber. Beslutsunderlag Motionen Beslutet expedieras till Motionärerna Akten

10 4 Yttrande över motion - Halkskydd till personer över 65 år Diarienummer: PVN Dokument: PVN Handläggare Mikael Törmä Godkänt av: Jan Grönlund, Landstingsdirektör, Ärendegång Mötesdatum Ärendenr 1 Primärvårdsnämnden Tjänsteutlåtande: Förslag till yttrande Motionen avslås. Sammanfattning Motion har inkommit som handlar om halkskydd till personer över 65 år. Motionären föreslår att landstinget ska erbjuda fria halkskydd till personer över 65 år. Bakgrund Anton Berglund (SD) inlämnade till Landstingsfullmäktige den 26 oktober 2015 en motion om att landstinget ska erbjuda fria halkskydd till personer över 65 år. Ärendebeskrivning Fallolyckor är den olyckstyp som leder till flest dödsfall, flest antal inläggningar på sjukhus och flest antal besök på akutmottagningar. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) omkom under 2013 i Sverige personer i fallolyckor, över blev inlagda i sluten sjukhusvård och över uppsökte ett akutsjukhus efter att ha skadats i fallolyckor. Fallolyckor är också en av de olyckstyper som ökar snabbast av alla olyckstyper. Äldre människor snubblar, snavar eller helt enkelt tappar balansen. Halkning är dock tvärtemot vad många tror vanligast i medelåldern, i spannet år. Det är alltså denna grupp människor som är den verkliga högriskgruppen vilket sannolikt beror på kroppens fysiska begränsningar i kombination med ett fortfarande aktivt förvärvsarbetande liv.

11 I Kungsbacka kommun har man hösten 2012 och 2013 delat ut 900 par broddar till personer över 65 år. Enligt Hjälpmedelscentralen skulle det i Sörmland handla om i storleksordningen personer i Sörmland (2014) som var över 64 år och med ett lågt pris på halkskydd om 80 kronor per par så skulle det innebära en kostnad om strax under fem miljoner kronor. Väljer man ett dyrare halkskydd med ett pris om 200 kronor (vilket på vissa håll anses som ett genomsnittligt pris) så innebär det en kostnad om 12,4 miljoner kronor. Det finns många olika modeller av halkskydd: skor med inbyggda broddar, lösa broddar och sandpappersbroddar. Det är viktigt att hitta rätt typ av halkskydd och de ska framförallt vara lätta att ta av och sätta på. Det är ju också en fråga om kostnadseffektivitet och i det sammanhanget måste man se till efterlevnaden vad gäller den faktiska användningen av halkskydd. Landstinget Sörmland erbjuder i dagsläget inte fria halkskydd till några grupper av brukare, vilket inbegriper även personer över 65 år. Bedömningen är att halkskydd snarast kan klassificeras som personlig skyddsutrustning, på samma sätt som cykelhjälm, och inte som ett landstingsfinansierat hjälpmedel. Att använda halkskydd för att slippa ramla och slå sig måste ytterst ses som ett personligt ansvar. Att köpa halkskydd är dessutom inte förenat med stora kostnader för den enskilde. Sammantaget är bedömningen att landstinget inte har ett huvudansvar för detta. Konsekvenser Ärendets beredning Ärendet har beretts i Landstingsdirektörens staber. Beslutsunderlag Motionen Beslutet expedieras till Motionären Akten

12 5 Yttrande över motion - Könsneutral vaccinering Diarienummer: PVN Dokument: PVN Handläggare Mikael Törmä Godkänt av: Jan Grönlund, Landstingsdirektör, Ärendegång Mötesdatum Ärendenr 1 Primärvårdsnämnden Tjänsteutlåtande: Förslag till yttrande Motionen avslås. Sammanfattning Motion har inkommit om könsneutral vaccinering. Motionärerna föreslår i motionen att pojkar och andra personer i riskgrupper som vill HPVvaccineras ska erbjudas kostnadsfri HPV-vaccinering på liknande villkor som flickor i länet. Landstinget Sörmland bör kontinuerligt följa utvecklingen i frågan men avvakta ett införande av kostnadsfri HPV-vaccinering för pojkar och personer i riskgrupper. Folkhälsomyndighetens, och andra myndigheters, rekommendationer är viktiga vägvisare för landstinget inför beslut. Skyddseffekten av HPV-vaccin hos pojkar värderas löpande i takt med att ny information blir tillgänglig och när det finns mer kunskap kan det bli aktuellt med en omprövning av om även pojkar ska vaccineras inom ramen för barnvaccinationsprogrammet. Enligt SKL finns frågan om pojkars HPV-vaccination i barnvaccinationsprogrammet med i en prioriteringsordningsdiskussion på Folkhälsomyndigheten och för utredning kring nyttan. SKL känner inte till att något landsting eller region ännu har infört HPV-vaccination för pojkar kostnadsfritt. Med anledning av detta bör motionen avslås.

13 Bakgrund Maud Ekman (V), Lotta Back (V), David Aronsson (V) och Roja Mahmoudi (V) inlämnade till Landstingsfullmäktige den 16 februari 2015 en motion om könsneutral vaccinering. Motionärerna föreslår i motionen att pojkar och andra personer i riskgrupper som vill HPV-vaccineras ska erbjudas kostnadsfri HPV-vaccinering på liknande villkor som flickor i länet. Ärendebeskrivning HPV står för humant papillomvirus, vilket betyder vårtvirus hos människa. Det är en grupp av över 100 olika virustyper som bland annat orsakar vårtor, bland annat kondylom, och där vissa typer är associerade med cancer framför allt i könsorganen och livmoderhalsen. Enligt Folkhälsomyndigheten ges HPV-vaccin i barnvaccinationsprogrammet till flickor som går i årskurs 5 eller 6. Landstingen genomför dessutom en kostnadsfri utvidgad vaccination, så kallad catch-up, av flickor födda 1993 eller senare. HPV-vaccin ingår i högkostnadsskyddet för kvinnor upp till 26 års ålder. Äldre kvinnor, pojkar och män får själva bekosta vaccinationen. Kliniska studier har visat att HPV-vaccin skyddar även unga män mot kondylom. HPV-vaccination har dessutom visat sig ge skyddseffekt mot förstadier av cancer i ändtarmsöppningen (analcancer) hos unga män. Det är dock för tidigt att säga om och i vilken grad en allmän HPV-vaccination av både flickor och pojkar skulle påverka flockimmuniteten mot cancer. Skyddseffekten av HPV-vaccin hos pojkar värderas löpande i takt med att ny information blir tillgänglig. Landstinget Sörmland följer ny forskning och information i området noga och bevaka nya rön kring HPVvaccinationer. När det finns mer kunskap kan det bli aktuellt med en omprövning av om även pojkar ska vaccineras inom ramen för barnvaccinationsprogrammet. Landstinget Sörmland ska bedriva ett aktivt arbete med att verka för en jämställd vård (ur Mål och Budget ) och jämställd vård är ett av Jämställdhetspolicyns fokusområden. Jämställd vård innebär att flickor och pojkar respektive kvinnor och män i lika stor utsträckning får den vård de behöver och att vården håller lika god kvalitet för båda könen. Jämställd vård tar fasta på att kvinnor och män delvis är lika och delvis olika - kvinnor och män behöver delvis samma typ av vård och delvis könsspecifik vård.

14 Bedömningen är dock att Landstinget Sörmland bör avvakta ett införande av kostnadsfri HPV-vaccinering för pojkar och personer i riskgrupper. Folkhälsomyndighetens, och andra myndigheters, rekommendationer är viktiga vägvisare för landstinget inför beslut. Skyddseffekten av HPVvaccin hos pojkar värderas löpande i takt med att ny information blir tillgänglig och när det finns mer kunskap kan det bli aktuellt med en omprövning av om även pojkar ska vaccineras inom ramen för barnvaccinationsprogrammet. Enligt SKL finns frågan om pojkars HPVvaccination i barnvaccinationsprogrammet med i en prioriteringsordningsdiskussion på Folkhälsomyndigheten och för utredning kring nyttan. Landstinget har för avsikt att följa den utredningen. SKL känner inte till att något landsting eller region ännu har infört HPVvaccination för pojkar kostnadsfritt. Med anledning av detta bör motionen avslås. Konsekvenser Ärendets beredning Ärendet har beretts i Landstingsdirektörens staber. Beslutsunderlag Motionen Beslutet expedieras till Motionärerna Akten

15 6 Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning Diarienummer: PVN Dokument: PVN Handläggare Mikael Törmä Godkänt av: Jan Grönlund, Landstingsdirektör, Ärendegång Mötesdatum Ärendenr 1 Primärvårdsnämnden Tjänsteutlåtande: Förslag till yttrande 1. Motionens första och andra beslutpunkt är besvarad. 2. Motionens tredje beslutspunkt avslås. Sammanfattning En motion har inkommit som handlar om att landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning. Landstinget Sörmland förbereder ett arbete att ta fram en handlingsplan gällande könsstympning, klinikerna har vårdrutinen Könsstympning - handläggning graviditet/förlossning, barnhälsovården har Metodbok BHV som stöd i sitt arbete samt att landstinget medverkar i kunskapshöjande och utvecklande insatser. Mot bakgrund av detta bör motionen anses som besvarad. Bakgrund Marie-Louise Forslund Mustaniemi och Östen Eriksson, Kristdemokraterna, inlämnade den 7 juli 2014 en motion med förslag om att landstinget bör ha en handlingsplan för att förebygga och förhindra könsstympning hos barn och öka kunskapen i länet hos berörd personal. Motionärerna föreslår även att flickor och kvinnor som utsatts får adekvat vård och den hjälp de har rätt till och att det i budget för 2015 avsätts erforderliga medel för att utveckla vården och omhändertagandet av de kvinnor som utsatts för könsstympning.

16 Ärendebeskrivning Arbetet med att förebygga och förhindra könsstympning är angeläget. Lagstiftningen är tydlig; kvinnlig könsstympning är förbjuden. Det är också viktigt att de utsatta får adekvat vård och hjälp. I Sverige är kvinnlig könsstympning förbjuden sedan 1982 och sedan 1999 är det straffbart även om ingreppet utförs i ett annat land. Nationellt saknas ett systematiskt arbete på myndighetsnivå för att förebygga och förhindra könsstympning. Kunskapsbristerna inom skola, socialtjänst och sjukvård är fortfarande stora. Frågan om könsstympning hör delvis ihop med andra hedersrelaterade skador som förekommer hos befolkningen. Problematik kopplad till könsstympning varierar beroende av vilken typ av könsstympning kvinnan har genomgått. Det kan vara allt från posttraumatiskt stressyndrom, svår smärta, klåda, ärrbildning och cystor till problem med toalettbesök då det tar väldigt lång tid att tömma blåsan på grund av det tätt hopsydda underlivet. En del dör av förblödning i samband med ingreppet. Många unga flickor lider mycket av magsmärta under mensperioden och har därför stor frånvaro i skolan, som en konsekvens av könsstympning. Själva ingreppet görs ofta under icke sterila förhållanden, ofta utomhus, med gamla knivar, glasbitar, rakblad, saxar och ibland med vassa taggar från akacieträd. Det är inte ovanligt att flickan traumatiseras svårt under ingreppet och många får svåra hälsoproblem under resten av livet. Könsstympning är i princip helt kulturellt betingat och har inget med religion att göra. Ritualen sker främst i vissa afrikanska länder men även delvis på den arabiska halvön, Kurdistan och i Asien. Könsstympningen är en sedvänja som syftar till att göra kvinnan accepterad i den sociala strukturen och för att man tror att kvinnan ska ha möjlighet att bli gravid medan det i själva verket blir svårare för kvinnan att bli gravid på grund av den stora infektionsrisken. I Landstinget Sörmland har kvinnoklinikerna i länet en gemensam vårdrutin för handläggning av könsstympade kvinnor, Könsstympning - handläggning graviditet/förlossning (gäller till den 12 juni 2017). Patienter från kända riskområden tillfrågas aktivt av barnmorska om könsstympning. Information om lagstiftning lämnas skriftligt och finns tillgänglig på olika språk. Inom barnmorskegruppen sker kontinuerlig uppdatering och utbildning via föreläsningar angående könsstympning. Även ungdomsmottagningarna respektive skolhälsovården har viktiga roller när det gäller att förebygga samt fånga upp utsatta flickor.

17 Kvinnoklinikerna utfärdar även Könsstympning - Intyg om kvinnlig omskärelse, vilket sker på förfrågan från Migrationsverket eller på begäran av patienten. Vid förfrågan från Migrationsverket måste patienten själv tillåta att bli undersökt med ovanstående frågeställning. Barnhälsovården har Metodbok BHV som stöd i sitt arbete att förebygga kvinnlig könsstympning. Metodboken anger när det är aktuellt för barnhälsovården att agera och det är (1) om risken för könsstympning misstänks eller är överhängande, (2) om föräldrarna har en positiv inställning till kvinnlig könsstympning eller (3) om könsstympning skett. Länets samordningsbarnmorska planerar under 2016 ett arbete med målet att få till en gemensam handlingsplan (eller motsvarande) för landstinget gällande könsstympning. Detta arbete sker tillsammans med andra resurser inom landstinget. Det sker också ett visst ideellt arbete med föreläsningar lokalt på familjecentraler där man har många patienter från riskområden. Där har också getts information om vilka möjligheter som finns att få hjälp på gynmottagningen. Uppfattningen bland de läkare och barnmorskor som ideellt varit ute på familjecentraler är att det är ytterst få patienter som söker hjälp. Socialstyrelsen har i februari 2015 initierat en kompetenssatsning i arbetet mot könsstympning av flickor och kvinnor. De har tagit fram material till personal i hälso- och sjukvården som möter flickor och kvinnor som blivit eller riskerar att bli könsstympade. Samtidigt lanserades ett handledningsmaterial för samhällskommunikatörer som är tänkt att användas i deras möte med nyanlända. Socialstyrelsen har även anordnat konferens med syfte att belysa behovet av kompetens kring könsstympning i landsting och kommuner. När det gäller att belysa kvinnlig könsstympning som företeelse har det även under årets Bemötandedagar den oktober arrangerats ett seminarium med rubriken Det tysta brottet - om kvinnlig könsstympning. Sammanfattningsvis, Landstinget Sörmland förbereder ett arbete att ta fram en handlingsplan gällande könsstympning, klinikerna har vårdrutinen Könsstympning - handläggning graviditet/förlossning, barnhälsovården har Metodbok BHV som stöd i sitt arbete samt att landstinget medverkar i kunskapshöjande och utvecklande insatser. Mot bakgrund av detta bör motionen anses som besvarad. Konsekvenser

18 Ärendets beredning Ärendet har beretts i Landstingsdirektörens staber. Beslutsunderlag Motionen Beslutet expedieras till Motionärerna Akten

19 7 Yttrande över motion - Screening för benskörhet hos äldre Diarienummer: PVN Dokument: PVN Handläggare Mikael Törmä Godkänt av: Jan Grönlund, Landstingsdirektör, Ärendegång Mötesdatum Ärendenr 1 Primärvårdsnämnden Tjänsteutlåtande: Förslag till yttrande Motionen avslås. Sammanfattning Motion har inkommit som handlar om screening för benskörhet hos äldre. Motionärerna föreslår Landstingsfullmäktige att besluta att ge Landstingsstyrelsen i uppdrag att utreda om screening för benskörhet ska införas för riskgrupper som exempelvis äldre kvinnor. Vidare föreslår motionärerna Landstingsfullmäktige att besluta att ge Landstingsstyrelsen i uppdrag att utreda hur skillnaderna i diagnossättning och behandling mellan könen och eventuellt socioekonomiska förutsättningar ska åtgärdas. Det är inte aktuellt, eller relevant, att utreda ett eventuellt införande av screening för benskörhet (för riskgrupper som exempelvis äldre kvinnor). Det görs mycket inom både diagnostik och behandling men landstingets primärvård bedömer att det saknas evidens för att screena benskörhet. Motionen bör därför avslås. Bakgrund Marie-Louise Forslund Mustaniemi (KD), Östen Eriksson (KD) och Anna Jernemalm (KD) inlämnade till Landstingsfullmäktige den 10 november 2014 en motion om screening för benskörhet hos äldre. Motionärerna föreslår Landstingsfullmäktige att besluta att ge Landstingsstyrelsen i uppdrag att utreda om screening för benskörhet ska införas för riskgrupper som exempelvis äldre kvinnor. Vidare föreslår motionärerna Landstingsfullmäktige att besluta att ge Landstingsstyrelsen i uppdrag att utreda hur skillnaderna i diagnossättning och behandling mellan könen och eventuellt socioekonomiska förutsättningar ska åtgärdas.

20 Ärendebeskrivning Osteoporos (benskörhet) innebär att skelettet är skörare och man har lättare att få benbrott. Benskörhet beror på att balansen mellan nedbrytning och uppbyggnad av ben i kroppen är rubbad, så att mer ben bryts ned än vad som återbildas. Skelettet får då en sämre hållfasthet. Benskörhet är vanligast hos kvinnor. Det beror på att kvinnor förlorar benmassa i samband med klimakteriet då könshormonet östrogen minskar (menopaus). Kvinnor har också en lägre benmassa än män från början. Riskfaktorer för osteoporosrelaterad fraktur kan indelas i starka respektive relativa riskfaktorer. De starka riskfaktorerna är hög ålder, tidigare så kallad lågenergifraktur hos individer efter 50 års ålder, låg benmassa, höftfraktur eller kotfraktur hos någon förälder samt planerad behandling med peroralt kortison. De relativa riskfaktorerna är BMI över 20 eller ofrivillig viktnedgång, tidig menopaus, låg fysisk aktivitet, immobilisering, sjukdom eller läkemedel som kan leda till sekundär osteoporos, D-vitaminbrist, rökning och ökad fallbenägenhet. Risken att få benskörhet och benbrott är också till vissa delar ärftlig. Benskörhet upptäcks ofta inte förrän i samband med benbrott. Samhällets kostnader för benskörhet och sammanhängande frakturer är stora. 50 procent av alla kvinnor och 25 procent av alla män kommer under sin livstid att drabbas av osteoporosrelaterade frakturer. Den årliga kostnaden för benskörhet i Sörmland (landsting och kommun) är cirka 400 miljoner kronor. Prevention och behandling anses kunna reducera antalet osteoporosfrakturer med cirka 50 procent. Behandlingsriktlinjer Osteoporos 2015 är Landstinget Sörmlands vårdprogram för benskörhet och är det som styr diagnostik och behandling. I vårdprogrammet framgår att ortopedklinikerna i länet ska identifiera patienter med ökad frakturrisk i samband med besök på kliniken, där patienten behandlas för en lågenergiutlöst fraktur (milt våld) eller en spontanfraktur i underarm, överarm, höft eller i ryggkotorna och där ett samband med benskörhet kan misstänkas. Enklast är att använda frakturregistret för att fånga upp dessa patienter. Vid misstanke om benskörhet sker återkoppling till primärvården för fortsatt utredning och behandling. Primärvårdens uppgift är att ta ställning till att utreda patienten med bentäthetsmätning (DXA). Vid tveksamhet om behov av bentäthetsmätning kan FRAX användas som beslutsstöd. Mätning av bentäthet bör endast utföras om patienten kan förväntas medverka till behandling eller frakturförebyggande åtgärder. Vid benskörhet ska primärvården påbörja och fullfölja behandling enligt dessa riktlinjer. Patienter som kan bli aktuella för screening med bentäthetsmätning är i åldersintervallet 45 år och uppåt. Ingen övre åldersgräns finns, utan patientens funktionella status och situation avgör indikationen. När det gäller diagnostik utförs klinisk undersökning som bör omfatta mätning av längd och vikt, fysikalisk undersökning och bedömning av rörelseorganens funktion samt bör utesluta bakomliggande

21 sjukdomsorsaker, så kallad sekundär osteoporos. Den kliniska undersökningen bör även innefatta bedömning av allmäntillstånd samt uppmärksamma frakturdisponerade läkemedel (läkemedel som kan orsaka benskörhet). I övrigt utförs laboratorieundersökning (främst för att utesluta sekundär osteoporos), röntgenundersökning, bentäthetsmätning (DXA) som i Sörmland utförs vid osteoporosmottagningen vid Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. Avslutningsvis när det gäller diagnostik så används metoden FRAX (Fracture Risk Assessment Tool, WHO). Metoden har utvecklats av WHO och fungerar som beslutsstöd i bedömning av frakturrisk hos patient. FRAX tar inte hänsyn till alla riskfaktorer för fraktur och bör därför som alla andra diagnoshjälpmedel användas som en del i den totala bedömningen av patienten. Behandling av benskörhet innehåller fyra komponenter, som används var för sig eller i kombinationer. Icke farmakologisk behandling innebär att motverka låg vikt, optimera intag av kalcium och D-vitamin, stimulera patienten till att sluta röka, motverka överkonsumtion av alkohol, stimulera regelbunden motion och träning av muskelstyrka, minimera fallrisker samt läkemedelssanering. Den andra komponenten är att patienten kan få ett höftskydd. Den tredje komponenten är smärtlindring och här är paracetamol alltid förstahands val och kan vid behov kombineras med NSAID (exempelvis Naproxen). Den fjärde och sista komponenten är farmakologisk behandling, det vill säga behandling med läkemedel mot benskörhet. Detta bedöms alltid individuellt och med beaktande av frakturrisk. När det gäller särskilt farmakologisk behandling och kvinnor så har Socialstyrelsen kommit fram till att betydligt fler kvinnor med tecken på benskörhet behöver läkemedelsbehandling (Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar). Osteoporosprocessen i Landstinget Sörmland startade hösten 2015 och en kartläggning av förväntade volymer och existerande DXA-kapacitet görs liksom att se över rutiner för rapportering i frakturregistret. På initiativ av Läkemedelskommittén fördes 2014 en dialog med verksamhetschefen på ortopedkliniken vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna om hur man skulle kunna förbättra omhändertagandet av patienter med lågenergifrakturer och verka för att de erbjuds en adekvat behandling. Ett samarbetsprojekt mellan Läkemedelskommittén och ortopedkliniken påbörjades i december förra året, där apotekare kommer att fungera som frakturkoordinator. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 förordas ett arbetssätt med strukturerad vårdkedja och frakturkoordinator. Uppgiften för frakturkoordinatorn är att fånga upp de patienter som inkommer med lågenergifraktur, utföra FRAX för att uppskatta behov av bentäthetsmätning (DXA) och läkemedelsbehandling samt vid behov remittera för bentäthetsmätning (DXA). Därefter skickas remiss till den vårdcentral där patienten är listad med resultatet av den genomförda

22 undersökningen samt förslag på lämplig läkemedelsbehandling, vilket sker i samarbete med osteoporosansvarig läkare på ortopedkliniken. En god och jämlik hälsa för alla sörmlänningar är ett övergripande mål för Landstinget Sörmland (policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland 2006). Det innebär följaktligen även att komma tillrätta med eventuella skillnader i diagnossättning och behandling mellan könen samt eventuellt socioekonomiska förutsättningar kopplat till benskörhet. Hälso- och sjukvården signalerar att det inledda arbetet inom ramen för Osteoporosprocessen, som startade så sent som hösten 2015, får återkomma längre fram om hur man tänker sig arbetet med att åtgärda och förhindra skillnader i diagnossättning och behandling mellan könen samt eventuellt socioekonomiska förutsättningar. Sammantaget kan man konstatera att det inte är aktuellt, eller relevant, att utreda ett eventuellt införande av screening för benskörhet (för riskgrupper som exempelvis äldre kvinnor). Det görs mycket inom både diagnostik och behandling, som ovan redovisats, men landstingets primärvård bedömer att det saknas evidens för att screena benskörhet. Motionen bör därför avslås. Konsekvenser Ärendets beredning Ärendet har beretts i Landstingsdirektörens staber. Beslutsunderlag Motionen Beslutet expedieras till Motionärerna Akten

23 8 Yttrande över motion - Det behövs en familjecentral i Flen Diarienummer: PVN Dokument: PVN Handläggare Mikael Törmä Godkänt av: Jan Grönlund, Landstingsdirektör, Ärendegång Mötesdatum Ärendenr 1 Primärvårdsnämnden Tjänsteutlåtande: Förslag till yttrande Motionen anses besvarad. Sammanfattning Förankringsprocessen för att inrätta en familjecentral i Flen pågår, dock troligen snart övergående i ett mer konkret skede med planering och projektering av lokaler med mera. Den utdragna processen kan förklaras av att de två huvudmännen måste gå i takt kring initiativ, politisk förankring och tillgängliga resurser i form av personal och lokal. Den positiva konsekvensen av den utdragna processen är att förutsättningarna bättre säkras för en långsiktig verksamhet med komplett uppställning av för familjecentralen föreskrivna personalkategorier. Familjecentraler som stressats fram av endera huvudmannen får inte sällan endast ett urval av personalkategorier och därmed försvagas syftet med centralens konstruktion och funktion. En preliminär bedömning är att en familjecentralsverksamhet i Flen kan se dagens ljus vid årsskiftet 2016/2017. Under 2016 krävs bland annat att en lämplig lokal går att uppbringa. Bakgrund Marie-Louise Forslund Mustaniemi (KD), Östen Eriksson (KD) och Anna Jernemalm (KD) inlämnade till landstingsfullmäktige den 8 april 2015 en motion om att det behövs en familjecentral i Flen. Motionen lyfter fram att barn har olika behov och föräldrar har olika önskemål och gör olika prioriteringar. Att på olika sätt stödja familjen, oavsett hur den ser ut, är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv.

24 Motionen föreslår att landstingsstyrelsen ges i uppdrag att landstinget i samarbete med Flens kommun inrättar en familjecentral i Flen. Ärendebeskrivning En familjecentral är en samverkanskonstellation, oftast mellan landstinget och en primärkommun, där respektive huvudman står för olika personalmässiga kompetenser inom familjecentralen. De av Socialstyrelsen rekommenderade kompetenserna är barnhälsovård, mödrahälsovård, förskolepedagoger samt socialsekreterare med primärt förebyggande uppdrag. Familjecentralens alla delfunktioner ska göras tillgängliga i en gemensam lokal, där både öppen förskoleverksamhet bedrivs samt gruppverksamhet med speciella teman eller avgränsningar. Barnhälsovårdssamt mödrahälsovårdsveksamheten har sedvanliga uppdrag men interagerar med övriga yrkesgrupper inom familjecentralen. Landstinget har en policy för familjecentraler som uttrycker landstingets syn på verksamheten samt reglerar sin egen involvering. Landstinget har gjort två kvalitetssäkringar (2004 respektive 2007) av länets familjecentraler via den så kallade KAFOgenomlysningen (KAFO, Kvalitetssäkring Av Familjecentralers Organisering). KAFO har även fungerat som organisatorisk vägledning för etableringen av länets familjecentraler, främst innan landstingets policy antogs. Familjecentralen bör vara och är oftast reglerad via avtal mellan de berörda parterna. Landstinget har ställt sig positivt till etableringen av familjecentraler över länet, med minst en central per kommun. En motion har därutöver bifallits där landstingsfullmäktige uppdrog åt landstingsstyrelsen att initiera en dialog med Flens kommun om att inrätta en lokal familjecentral. Som i många andra fall där familjecentraler aktualiserats så finns det dock ofta en obalans mellan huvudmännens tillgängliga resurser och beredskap att komma igång med verksamheten även om den principiella inställningen är densamma. Flens kommun (fullmäktige) beslutade dock hösten 2014 ( ) att i kommunens Strategiska plan , med budget 2015, formulera följande uppdrag: Familjecentral: Under 2015 inleds förhandlingar med landstinget för att kunna öppna en familjecentral i Flen. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med landstinget och berörda nämnder påbörja ett arbete om möjligheten att starta en familjecentral i Flen. En återupptagen dialog har därefter inletts under 2015 mellan Flens kommun och landstinget och har bland annat lett fram till att Flens kommun lagt fram en utredning, på remiss till socialnämnden samt barn, kultur och fritidsnämnden i september/oktober (tillstyrkande i bägge nämnder), för beslut i kommunfullmäktige innan årsskiftet 2015/2016.

25 En preliminär bedömning från Flens kommun är att, om erforderliga politiska beslut tas, så kan en familjecentralsverksamhet se dagens ljus vid årsskiftet 2016/2017. Under 2016 krävs bland annat att en lämplig lokal går att uppbringa. Flens kommun har i sin planering känt till och beaktat landstingets policy för familjecentraler. För landstingets del är på tjänstemannasidan enheten Hälsoval involverade och upprätthåller dialogen med Flens kommun. Erfarenheten vid Hälsoval säger att det tar minst 1-2 år att projektera för en familjecentral, såväl personalmässigt som lokalmässigt. Det finns ingen särskild budget för familjecentralsverksamheten. Hälsoval ersätter berörd vårdcentral med ett belopp för varje enskilt barn som skrivs in vid familjecentralen. Bidraget ska täcka hyra etcetera. Mödrahälsovården bidrar med personal. När det gäller Flen finns två vårdcentraler, VC Flen och VC Centrum, som kan bli aktuella att bidra med BVC samt mödrahälsovårdskompetens. Förhoppningen är att båda dessa vårdcentraler kan tillgodose familjecentralens behov genom ett samarbete. Landstingets Hälsoval kommer även fortsatt att vara med i processen kring tillskapandet av en familjecentral i Flen. Konsekvenser Ärendets beredning Ärendet har beretts inom Folkhälsocentrum samt i Landstingsdirektörens staber. Beslutsunderlag Motionen Beslutet expedieras till Motionärerna Akten

26 9 Yttrande över motion - Förebygg allergi i Sörmland Diarienummer: PVN Dokument: PVN Handläggare Mikael Törmä Godkänt av: Jan Grönlund, Landstingsdirektör, Ärendegång Mötesdatum Ärendenr 1 Primärvårdsnämnden Tjänsteutlåtande: Förslag till yttrande Motionen bifalls. Sammanfattning Motion har inkommit som handlar om att förebygga allergi i Sörmland. Motionären hänvisar i motionen bland annat till Astma- och Allergiförbundet som menar att det idag finns brister i hur skolor och förskolor möter behoven hos barn med allergi. Nationell strategi inom området saknas och i väntan på det anser motionären att landstinget och kommunerna ska inleda arbete i samverkan för att ta fram en länsstrategi. I motionen föreslås Landstingsfullmäktige besluta att ge Landstingsstyrelsen i uppdrag att i samverkan mellan landstinget och länets kommuner ta fram en strategi för allergisjukdomar som omfattar både förebyggande insatser och behandling. Barn- och ungdomskliniken konstaterar att var tionde förskolebarn eller elev har så stora allergi/astma-besvär att det påverkar barnets vardag. Förskolan och skolan har bristfälliga kunskaper om förskolebarnens och elevernas astma- och allergisjukdomar. Kommunernas förskolechefer och rektorer har ansvar för barnens hälsa inom förskola och skola och sjukvården har ett ansvar att informera skolhälsovården om medicineringsbehov etcetera i förskole- och skolmiljö. Någon samordning mellan olika vårdinstanser och myndigheter vad gäller allergisk barn i Sörmland föreligger inte. Barnsjukvården i Sörmland välkomnar därför ett framtida samarbete med framtagandet av ett strategidokument tillsammans med företrädare för länets kommuner, primärvården samt tjänstemän inom landstinget. Motionen föreslås bifallas.

27 Bakgrund Marie-Louise Forslund Mustaniemi (KD) inlämnade till Landstingsfullmäktige den 12 maj 2015 en motion om att förebygga allergi i Sörmland. Motionären hänvisar i motionen bland annat till Astma- och Allergiförbundet som menar att det idag finns brister i hur skolor och förskolor möter behoven hos barn med allergi. I en rapport från Socialstyrelsen framgår att andelen tolvåringar med allergisnuva och födoämnesallergi har ökat i Sverige. Få skolor och förskolor bedriver ett generellt förebyggande allergiarbete och istället arbetar man ofta i huvudsak reaktivt med enskilda barns besvär. Nationell strategi inom området saknas och i väntan på det anser motionären att landstinget och kommunerna ska inleda arbete i samverkan för att ta fram en länsstrategi. I motionen föreslås Landstingsfullmäktige besluta att ge Landstingsstyrelsen i uppdrag att i samverkan mellan landstinget och länets kommuner ta fram en strategi för allergisjukdomar som omfattar både förebyggande insatser och behandling. Ärendebeskrivning Motionen pekar på brister i hur förskolor och skolor möter behoven hos barn med allergi, baserat på ett underlag från patientorganisationen Astmaoch Allergiförbundet. Motionen pekar på det stora antalet förskole- och skolelever med astma, eksem, allergisnuva och matallergier. Motionen lyfter fram problem med brister i inomhusmiljön, utomhusmiljön samt i samband med servering av mat. I motionen lyfts Socialstyrelsens nya riktlinjer fram med avseende på landets astma- och allergisjukvård, i vilken det påpekas att förskolan och skolan har bristande kunskaper för att på ett bra sätt kunna möta förskole- och skolelevers behov. Barn- och ungdomskliniken konstaterar att var tionde förskolebarn eller elev har så stora allergi/astma-besvär att det påverkar barnets vardag. Förskolans och skolans miljö inklusive matservering är viktig för dessa barn för att skapa en trygg miljö och för att de ska kunna vara i förskolan/följa skolgången med bästa möjliga bibehållna hälsa och delta i förskolans och skolans verksamhet. Förskolan och skolan har bristfälliga kunskaper om förskolebarnens och elevernas astma- och allergisjukdomar. Kommunernas förskolechefer och rektorer har ansvar för barnens hälsa inom förskola och skola, medan kommunernas miljöförvaltningar har tillsynsansvar vad gäller förskolan och skolans miljö samt servering av mat och att den mat som serveras är säker för allergiska barn. Sjukvården har ett ansvar att informera skolhälsovården om medicineringsbehov etcetera i förskole- och skolmiljö med avseende på allergiska barn. Inom vissa landsting finns anställda Allergikonsulenter som

28 arbetar direkt mot förskolor och skolor. Detta saknas i Sörmland. Barnsjukvården i Sörmland arbetar därför uteslutande med patientverksamhet och inte gentemot skolor. Enlig nya direktiv skrivs inom barnsjukvården egenvårdsplaner till enskilda barn att uppvisa inför skola och skolhälsovård. Sådana planer omfattar specialkost och medicinering. Samordning mellan olika vårdinstanser och myndigheter vad gäller allergiska barn i Sörmland föreligger inte. Nationell strategi såväl som regional länsstrategi saknas. Barnsjukvården i Sörmland välkomnar därför ett samarbete med framtagande av ett strategidokument tillsammans med företrädare för länets kommuner, primärvården samt tjänstemän inom landstinget. Vi anser att dokumentet måste vila på vetenskaplig grunds samt vad som är praktiskt genomförbart. Det handlar ytterst om att så långt det är möjligt säkra astmaoch allergibarns hälsa i förskola och skola. Dessutom, en miljö som är bra för barn med olika allergisjukdomar är också bra för alla barn. Ett samarbete med framtagande av ett strategidokument för Sörmland kräver att relevanta aktörer tillsammans med landstinget bidrar till ändamålsenlig samverkan och att nå gemensamma mål. Det innebär att Landstinget Sörmland endast kan initiera ett framtagande av ett strategidokument. I framtagandet måste kommunerna i länet vara med. Med sådan reservation föreslås motionen bifallas. Konsekvenser På sikt kommer sörmländska astma- och allergibarn i förskola och skola få en tryggare miljö som bidrar till god/bättre hälsa. Dessutom vinner alla barn på en sådan utveckling då en miljö som är bra för barn med olika allergisjukdomar också är bra för alla barn. Ärendets beredning Ärendet har beretts i Landstingsdirektörens staber. Beslutsunderlag Motionen Beslutet expedieras till Motionären Akten

29 10 Yttrande över motion - God och säker vård till äldre med psykisk ohälsa Diarienummer: PVN Dokument: PVN Handläggare Mikael Törmä Godkänt av: Jan Grönlund, Landstingsdirektör, Ärendegång Mötesdatum Ärendenr 1 Primärvårdsnämnden Tjänsteutlåtande: Förslag till yttrande Motionen avslås. Sammanfattning Motion har inkommit som handlar om god och säker vård till äldre med psykisk ohälsa. Motionärerna menar att de äldre med psykiska besvär behöver få tillgång till psykiatrisk expertis och samtalsstöd med särskild kompetens för just äldre. Vidare menar man att primärvården idag tar ett visst ansvar men de bedömningsinstrument som används vid psykisk ohälsa inte är anpassade för äldre, vilket leder till att hjälpen blir begränsad och stödet otillräckligt. Äldrepsykiatrisk mottagning finns på ett flertal ställen i landet, men inte i Sörmland. I motionen föreslås att landstinget startar äldrepsykiatrisk verksamhet vid de psykiatriska mottagningarna i Sörmland. Det finns generellt sett stora svårigheter, i ett landsting av Sörmlands storlek och resurstillgångar, med att inrätta särskilda specialistmottagningar. Det är avståndsmässigt, kompetensmässigt och resursmässigt svårt att upprätta subspecialiserade mottagningar. Dagens psykiatri kräver att man behöver samla kompetensen så mycket som möjligt för att upprätthålla kompetens och kunskapsutbyte samt att klara bemanning och ekonomi. Man kan mycket väl tänka sig att låta personal subspecialisera sig inom ramen för allmänpsykiatrin. Det ger en högre kompetens och vi har lättare att upprätthålla tillgängligheten. En satsning på kompetensutveckling inom detta område både inom psykiatrins öppenvård och inom primärvården är att föredra framför upprättandet av särskilda äldrepsykiatriska mottagningar. Mot denna bakgrund bör motionen avslås.

30 Bakgrund Maria Gilstig (M) och Ingrid Jerneborg Glimne (M) inlämnade till Landstingsfullmäktige den 1 juni 2015 en motion om god och säker vård till äldre med psykisk ohälsa. Motionärerna föreslår att landstinget startar äldrepsykiatrisk verksamhet vid de psykiatriska mottagningarna i Sörmland. Ärendebeskrivning Motionen handlar om god och säker vård till äldre med psykisk ohälsa i vilken motionärerna menar att de äldre med psykiska besvär behöver få tillgång till psykiatrisk expertis och samtalsstöd med särskild kompetens för just äldre. Man argumentetar vidare att primärvården idag tar ett visst ansvar men de bedömningsinstrument som används vid psykisk ohälsa inte är anpassade för äldre. Det leder till att hjälpen blir begränsad och stödet otillräckligt. Äldrepsykiatrisk mottagning finns på ett flertal ställen i landet, men inte i Sörmland. I motionen föreslås att landstinget startar äldrepsykiatrisk verksamhet vid de psykiatriska mottagningarna i Sörmland. Det finns ett behov av att öka kompetensen inom det psykiatriska fältet som omfattas av äldre personer. Cirka 10 procent av patienterna i den psykiatriska öppenvården är 65 år eller äldre. Andelen i denna åldersgrupp som konsumerar slutenvård är någon procent högre. Det finns generellt sett stora svårigheter, i ett landsting av Sörmlands storlek och resurstillgångar, med att inrätta särskilda specialistmottagningar: 1. Befolkningsunderlaget är litet och Sörmland är glesbefolkat. Patienterna är inte benägna att åka till exempelvis Eskilstuna för att gå i öppenvård där. Närheten är en viktig faktor. 2. Det är svårt att upprätthålla rätt kompetens på en liten mottagning, särskilt om syftet med denna mottagning är subspecialiserad. Personalen behöver närhet till kollegor för kunskapsutbyte. 3. Det är svårt att rekrytera personal till små mottagningar och det blir mycket sårbart. Personal behöver ha ledigt och få semester, vilket innebär att en liten mottagning relativt sett måste överdimensioneras. Detta är en klart fördyrande faktor. Sammanfattningsvis är det alltså avståndsmässigt, kompetensmässigt och resursmässigt svårt att upprätta subspecialiserade mottagningar. Dagens psykiatri kräver att man behöver samla kompetensen så mycket som möjligt för att upprätthålla kompetens och kunskapsutbyte samt att klara bemanning och ekonomi. Man kan mycket väl tänka sig att låta personal subspecialisera sig inom ramen för allmänpsykiatrin. Det ger en högre kompetens och vi har lättare att upprätthålla tillgängligheten.