tidningen Jonas Sjöstedt (V) sågar Alliansens etiska plattform Vinn Maciej Zarembas Patientens pris Fettet göder psoriasis

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "tidningen Jonas Sjöstedt (V) sågar Alliansens etiska plattform Vinn Maciej Zarembas Patientens pris Fettet göder psoriasis"

Transkript

1 Psoriasis 5/2013 tidningen Fettet göder psoriasis Psoriasisförbundet fyller 50 år Vinn Maciej Zarembas Patientens pris Journalistikens villkor inom ideell sektor dogge: Utvecklingen går baklänges! TOTAL FEJK, Jonas Sjöstedt (V) sågar Alliansens etiska plattform

2 NamNet är Nytt, men vårt fokus inom dermatologi är detsamma. Den 2 januari 2013 delades Abbott upp i två företag Abbott och AbbVie. Vårt arbete för att utveckla behandlingen av psoriasis och andra immunologiska sjukdomar fortsätter dock precis som tidigare. Likaså står vi fast vid vårt mål att verka för att varje patient ska få rätt behandling, i rätt tid. AbbVie i Sverige har ca 125 medarbetare med huvudkontor i Solna, Stockholm. Vi har blivit marknadsledande på flera områden tack vare en bred portfölj som inkluderar produkter i tillväxtfas såväl som etablerade produkter. SEHUD AbbVie AB, Box 1523, Solna. Tel:

3 redaktion & innehåll 6 35 Psoriasisförbundets tidskrift Årgång 51, nr Adress Bellmansgatan Stockholm Tel Fax Ansvarig utgivare Lars Ettarp Redaktör Per Hånell E-post Tel Annonser Camilla Lundevall E-post Tel Grafisk form & repro Losita Design AB Omslagsbild Jonas Sjöstedt Fotograf Per Hånell Prenumeration och adressändring i medlemsregistret Britt-Marie Andersson Prenumerationspris 300 kr helår Webbplats Tryckeri Åtta45, Stockholm Redaktionen ansvarar inte för obeställt material och för be håller sig rätten att korta i texter och insändare. Psoriasisförbundet tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser. Upplaga ex (2012) ISSN Ledaren: Tusenåriga perspektiv 6 Sjulänskonferens på Visingsö 12 Handikapprörelsen i backspegeln 15 Ett kritiskt perspektiv 18 sjöstedt: Lagstiftning och resurser 22 Psoriasisdagen/EN TILL. Swinging Sweden År 1963 gav Beatles ut sin första skiva och den första James Bond-filmen visades på biograferna. Filminstitutet bildades i Sverige och fyra veckors semester lagstadgades. Den största händelsen under året ifråga är kanske ändå att USA:s president John F Kennedy mördas i Dallas, Texas. Icke att förringa sker även något annat bland samhällsomstörtande musik och film, stora välfärdsreformer och kändismord, Psoriasisförbundet föds ur behovet av bättre vård och behandling för den folksjukdom som psoriasis var och tyvärr har förblivit till dags dato. Numret du håller i handen är det fylligaste vi någonsin producerat där journalisterna Eva Janson och Marie Darin reflekterar över handikapprörelsens historia. Maja Lundbäck granskar probiotika och jag själv åker till Visingsö samt möter Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt och artisten Dogge Doggelito. Vid sidan om redaktörskapet har jag under hösten också agerat kampanjgeneral 28 Nytt & Noterat 29 Landet runt 32 Forskning om probiotika Övervikt förvärrar psoriasis 34 Bokrecensioner 36 Intervju med Dogge Doggelito för EN TILL. En kampanj i sociala medier från och med den Internationella psoriasisdagen den 29 oktober till och med förbundets jubileumskonferens i Sollentuna 9 10 november. Ambitionen är att fånga en till medlem, säkra en till korrekt medicinsk behandling och stötta en till patient och människa i sin kamp för god vård. T-shirts, vykort, vepor, foldrar, affischer, facebookapp och en kampanjwebbsida har producerats vid sidan om alla de Öppna hus som kommer att hållas runt om i landet på behandlingsanläggningar, hud kliniker och kanslier under den Internationella psoriasisdagen. Allt för att du som psoriasissjuk ska få ett bättre liv! per hånell Redaktör 3

4 Speciellt framtagen för torr hud DEC94_mA j 2013 Decubal clinic cream: Vår klassiska kräm för daglig vård av torr och känslig hud. Kan användas från topp till tå av hela familjen. 38% 70% fetthalt fetthalt Decubal intensive cream: Med aktiva ingredienser som hudidentiska ceramider och B3-vitaminer och högt fettinnehåll (70%) reparerar decubal intensive cream mycket torr hud och ger den näring. den lätta formulan gör krämen skön att använda. Decubal är en komplett hudvårdserie för både ansikte och kropp, med nästan 40 års erfarenhet av att utveckla milda och ändå effektiva produkter för torr och känslig hud. Utvecklingen sker i samarbete med nordiska dermatologer. Alla Decubals produkter är fria från parfymer, färgämnen och parabener och säljs enbart på apotek. Fri från parfymer, färgämnen och parabener. experten på torr hud decubal.se

5 ledare Tusenåriga perspektiv när jag var i östersund för en tid sedan och medverkade i länsavdelningens jubileumsfestligheter så fick vi lyssna på reumatologen Torgny Smedby som höll ett mycket initierat och uppskattat föredrag om psoriasis/psoriasisartrit. Han tog utgångspunkt i Leprasjukdomen, även kallad spetälska. En allvarlig sjukdom som är smittosam mellan människor och som finns än i dag i vissa delar av världen till exempel Afrika. Jag blev så intresserad att jag med hjälp av olika sökmotorer försökte finna ut ännu mer. Före mitten av 1800-talet kunde man inte skilja på spetälska och psoriasis vilket innebar att de som hade för amatören likartade hudförändringar i ofta behandlades som spetälska. Dessa spetälska fördes samman i olika kolonier för att inte smitta den övriga befolkningen. Där levde de flesta mer eller mindre som fångar, ofta för resten av livet. Det finns utsagor om spetälskekolonier i många historiska dokument, bland annat i bibeln. Dessutom finns det resultat från utgrävningar som gjorts i olika länder. I öknen i södra Israel där man i forna spetälskekolonier funnit benrester från människor med förändringar typiska för psoriasisartrit. Sjukdomen har funnits i Sverige under många hundra år och vården skedde vid olika specialanstalter/sjukhus runt om i landet. I början av 1900-talet dog dock sjukomen i stort sett ut i Sverige, även om enstaka fall förekom till 1950-talet. Hur många de människor i välden som under årtusendena på detta sätt mer eller mindre tvångsmässigt omhändertogs kan knappast någon i dag bedöma. Men det måste ha gällt många, många tusentals människor. Ja, kanske många miljoner människor varav en stor del in själva verket har haft psoriasis. När man väl lärde sig se skillnaderna mellan de två sjukdomarna så tillkom syfilis och senare HIV/ AIDS som också i olika stadier för en amatör kan se ut som psoriasisliknande hudförändringar. Dessutom har man fortsatt att hantera psoriasis och könssjukdomar inom samma akademiska discipliner och vårdenheter, något som Psoriasisförbundet sedan länge krävt ändring på. När vårt förbund efter de Baltiska staternas frigörelse i början av 1990-talet skulle försöka hjälpa de nya nationella psoriasisorganisationerna att bygga upp sin verksamhet möttes vi på ett ställe av ett gammalt tvåvånings sjukhus med staket, vakter och taggtråd för att de könsjuka som fanns på övervåningen inte skulle kunna rymma. På undervåningen vårdades de psoriasissjuka. Det är mot ovanstående bakgrund lätt att förstå att psoriasissjukdomen har skapat stor stigmatisering, lidande och social utslagning och fortfarande gör så, mest i de fattigaste men fortfarande i hög grad även i de rikaste länderna. När detta skrivs är jag på den europeiska dermatologkonferensen EADV som i år Antalet moderna biologiska med flera läkemedel för psoriasis växer hela tiden och många fler är i pipelinen. hålls i Istanbul. När man lyssnar på de ovanligt många vetenskapliga föreläsningarna om psoriasisforskning som hålls här, så inser man vilken förmån det är att få leva i detta nu. Antalet moderna biologiska med flera läkemedel för psoriasis växer hela tiden och många fler är i pipelinen. Snart kommer också ännu bättre läkemedel i en ytterligare ny läkemedelsgeneration som på sikt kan bli värdefulla komplement till de nuvarande medicinerna, bland andra de biologiska, som i sig har inneburit en mycket stor förbättring för de svårast sjuka. En del av dessa läkemedel kommer också bli mer användarvänliga för patienterna. Nya mediciner i all ära, men problemen med stigmatisering och utanförskap lär kvarstå även i vårt land om vi inte också lyckas att organisera vården så att patienten åter ställs i centrum. Tyvärr verkar de vårdvalssystem som nu introduceras på bred front i landstingen snarast verka i motsatt riktning. lars ettarp «lars ettarp ordförande 5

6 Psoriasis geno Text & Foto per hånell 6 Lennart Hugosson, engagerad konferensansvarig.

7 m historien I början av september arrangerades en flerlänskonferens på Visingsö. Förtroendevalda från sju län diskuterade psoriasisvård med vårdprofession, politiker och läkemedelsindustri. Text & foto per hånell Fredag morgon samlades så den lilla skaran av Psoriasistidningen, en intressepolitisk ombudsman och förbundets valberedning, i Stockholm. Vädret var klart liksom målet. Efter cirka tre timmars resa med stopp för lunch i Linköping parkerades bilen på den lutande kuller stensplatsen i Gränna. Guidad tur på André - museet och besök på polkagriskokeriet inledde kurshelgen. Därefter togs färjan Ebba Brahe över Vätterns vatten och incheckning vid hotellanläggningen, också folkhögskola med språkprofil, tog vid. En fotbollsmatch spelas på andra sidan vägen och lokalbefolkningen glufsar i sig varmkorv och grymtar nöjt då spelarna tacklas eller gör snygga fintar i eftermiddagssolen. I hotellanläggningens bibliotek sitter några folkhögskoleelever och sjunger självstärkande sånger medan Lennart Hugosson, ordförande i Jönköpings län, väntar i stora salen med tygpåsar, lotteri och kursprogram. Han ansvarar för arrangemanget och hälsar stolt alla välkomna och bjuder in till middag, det vankas kryddiga biffar i restaurangen med höga spröjsade fönster mot en prunkande trädgård med vita trämöbler. Föga anar någon då att natten skall kalla på ambulans efter en svår fallolycka för en av deltagarna men missödet reds ut och förblir endast lite viskande under frukosten. Gräset är fuktigt, ljuset skiner genom dimman och fruktträden spretar som gamla reumatiska händer kring husen. under lördagen inleder ST-läkaren Albert Duvetorp från Ryhovs länssjukhus om de senaste rönen inom psoriasisbehandling och återberättar lite av forskningens utveckling gällande behandling av hudsjukdomar. Om man läser i läroboken så har cirka två till tre procent av befolkningen psoriasis men om man utgår från studier gjorda i Norge och Visingsö bjöd på medelhavskänsla under söndagsmorgonen. Danmark mellan 2007 och 2012 verkar det som om det skulle kunna vara så mycket som 5 till 10 procent som lider av diagnosen. En studie från Tromsö visade att 4,8 procent hade psoriasis vid självskattning men enligt en dylik studie hade antalet ökat till 11,4 procent i samma område Pekar detta på livsstilsprevalensen? Svårt att säga men vid en studie med 3374 personer i Köpenhamn förra året med fokus på kardiovaskulär sjuklighet, hamnade siffran för psoriasis på 7,1 procent. Om de högre procentsatser som anges i nyare studier indikerar en ökad medvetenhet om sjukdomen i sig eller påvisar en ökning av diagnosen på grund av livsstilsfaktorer är nu ej möjligt att svara på. Dock kan säkerställas att ingen genetisk förändring skett mellan Personalen på Polkagriskokeriet i Gränna bjuder på godis till allas glädje och pustar ut efter turistsäsongen. 7

8 konferens på visingsö Albert Duvetorp, ST-läkare från Jönköping, med nyförvärvade kunskaper. Lisa Whass från Jämtland, valberedningen, argumenterar vilt och glatt talets människor och dagens, de flesta är ju de facto desamma levande personer och kan ha ingått i flera studier över tid. Vad som däremot kan sägas är att 1970-talets syn på psoriasis generellt var med epidermis (överhuden) i fokus och först på mitten av 1980-talet blev dermis (underhuden) och subcutis (underhudsfettet) intressant. På 1990-talet fann forskare att immunförsvaret var avgörande för vissa resultat och på 2000-talet började man tala om samsjuklighet och systemsjukdomar. Den senaste gentekniken visar att det är cirka 1000 gener som har påverkan på psoriasis plaque. Om man gör en översikt kring behandlingen av psoriasis och psoriasisartrit så finns ett omfattande utbud med biologiska läkemedel (Enbrel, Remicade, Humira, Stelara) konventionella systemiska läkemedel (Sandimun, Methotrexat, Metojekt, Fumarsyra, Neotigason) fototerapi (UV-B-ljus, PUVA, Bucky) och topikal behandling (D-vitaminkräm, kortisonsalvor, protopic). Problemet idag är att inte alla får diagnos i tid och sedan korrekt behandling utifrån sin diagnos och svårighetsgrad av sjukdomen. I slutet av sin föreläsning får Duvetorp frågan om hur han ser på vårdval? Vårdval kommer att öka incitamenten för att ta lätta patienter och inte kroniker. Det är svårt att vikta hälsa, ekonomi och effektivitet. Patientorganisationernas betydelse ökar nog i framtiden. Men i alla förändringar uppstår lite kaos. Privat vård behöver inte kosta mer totalt men risken är att det uppstår felbedömningar i början. därefter föreläser Helena Bouveng (M), som sitter i Socialutskottet, om vem som fattar beslut om tillgång på vård i Sverige och för- och nackdelar med vårdvalssystem. Först hälsar hon från socialminister Göran Hägglund som inte kunnat närvara på konferensen men heller ej svarat trots flertalet inbjudningar vilket irriterar kursansvarig. Livliga diskussioner uppstår kring kronikers möjligheter inom de nya sjukvårdssystem som växer fram samt bristen på läkare och specialister inom vissa län, som till exempel Kronoberg och Jämtland men Bouveng tycks inte dela STläkaren Duvetorps farhågor utan förordar valfrihet och vinst i välfärden upprepade gånger. Även faran med säkerhet och integritet kring skapandet av e-hälsokonton lyfts men även där avfärdar Bouveng misstankarna och svarar att inga problem föreligger. Dock medger hon att vårdapparaten har stora problem och att ojämlikheten mellan olika landsting är påtaglig och måste motarbetas. Bouveng frågar publiken frankt om landstingen har överlevt sig själva och säger att 90 till 95 procent av folket och politikerna är hyfsat överens om att alla ska ha rätt till god vård men att sedan skapa den kan vara ett problem både ideologiskt och praktiskt. Bouveng hoppas mycket på förslaget om en ny patientsäkerhetslag och implementeringen av EU:s patientrörlighetsdirektiv från oktober i år men får svar på tal av förbundsordförande Lars Ettarp som säger att vårdval talas om som en enhet då det i själva verket finns flera varianter och landstingen knappast kan avskaffas i all hast samt att vårdflyktingar redan existerar inom landet. Ettarp förordar tio till elva regioner och hävdar bestämt att fungerande strukturer inte får slås sönder förrän man funnit reella alternativ. lisbeth stridh-gustafsson, från Pfizer, berättade vidare om sitt arbete som regionchef och en del av läkemedlens historia. Hon underströk att läkemedel kan lindra, bota eller förebygga ohälsa men att de människor som frekventerar vårdapparaten i högst utsträckning inte är sjuka utan de som använt läkemedel

9 Kjell och Solveig från Skåne har länge kämpat för allas rätt till god vård. felaktigt vilket påvisar det enorma behovet av information och kunskap. Stridh-Gustafsson föredrog även lite statistik och berättade bland annat att magsår minskat med 72 procent i världen sedan Få vet idag att innan ett läkemedel når kunden så har det först behandlats av Europeiska läkemedelsverket, det svenska läkemedelsverket, TLV, rekommenderade listor, sjukvårdspersonal och apotek, vilket tar tid! psoriasisförbundets ordförande Lars Ettarp talade senare om Riksstämman 2014 och arbetet inom WHO och IFPA innan författaren och historikern Leif Wetterö på kvällen agerade Per Brahe den yngre och berättade med entusiasm om Visingsös historia inför kursens vetgiriga deltagare. Under 1600-talet utövade den mäktiga Brahe ätten sin makt från på öns östra sida. För att säkra tillgången på bra timmer åt den svenska flottan efter att svenska Pommern och dess vidsträckta ekskogar gått förlorade efter Napoleonkrigen lät kronan på 1830-talet anlägga en flera hundra hektar stor ekplantage på Visingsö. Per Brahe var kammarherre hos Gustav II Adolf och deltog i fälttågen i Preussen ärvde han grevskapet Visingsborg efter sin farbror Magnus Brahe och blev även Axel Oxenstiernas biträde och ställföreträdare i Tyskland och sändes 1635 till Preussen som chef för den delegation som skulle förhandla fred med Polen utnämndes han till generalguvernör över Finland, och 1641 till riksdrots. Brahe uppförde Brahehus, hade en egen armé på 200 man, anlade en rad vapenindustrier, ett pappersbruk, ett tryckeri, ett bibliotek och en skola samt planterade tusentals fruktträd. under söndagen sammanfattade Lars Ettarp förbundets 50-åriga historia samt lyfte de viktigaste intressepolitiska frågorna inför 2020 tillsammans med kanslichef Camilla Sjölund- Lundevall och intressepolitisk ombudsman Veronika Lindberg. Psoriasistidningens framtida möjligheter att samla fler av de lokala föreningarnas texter och annonser uppkom i form av inbladningar alternativt olika upplagor för exempelvis Götaland, Svealand och Norrland. Underskriven redogjorde dock för svårigheterna med distributionen och omkostnaderna för dessa idéer. Redaktör och pressansvarig redogjorde sedan för planen inför ett nationellt Öppet hus den 29 oktober, eventet på Stockholms Central som Stockholmsföreningen driver och kampanjen En till. i sociala medier från och med Psoriasisdagen till och med jubileumskonferensen på Scandic Star Hotel i Sollentuna den 9 10 november. Innan konferensen avslutades formellt drogs vinsterna i det lotteri vars vinst tillägnades Ung med psoriasis. En kurshelg med många in- och uttryck var till ända och nöjda satte sig kvartetten i bilen igen för att smälta en stor dos vänskap, god mat och ideellt arbete för bättre psoriasisvård. Historikern, läraren och författaren Leif Wetterö som Per Brahe den yngre. 9

10 Spara med hjärtat Låt pengarna växa samtidigt som de verkar för en god sak. Spara i Swedbank Robur Humanfond så bidrar du årligen med två procent av din fondförmögenhet till Psoriasisförbundets viktiga arbete. I Humanfond investerar vi i svenska företag som tar ansvar för vår omvärld. Mer information om ideellt fondsparande hittar du på swedbank.se/pso Swedbank Robur i stolt samarbete med Psoriasisförbundet Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. På grund av fondens sammansättning och de förvaltningsmetoder som används, så kan pengar som placeras i fonden både minska och öka kraftigt i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser för Swedbank Roburs fonder finns att hämta hos din återförsäljare eller på swedbankrobur.se Välkommen till Psoriasisprogrammet! Svenska Re har arbetat med rehabilitering i 40 år. På Gran Canaria finns det jämna klimatet som ger de bästa förutsättningarna för att rehabilitera både kropp och själ. Psoriasisprogrammet riktar sig till personer med psoriasis och psoriasisartrit. Programmet syftar till att ge högsta möjliga livskvalitet för personer med psoriasis genom att läka ut huden och uppnå en långvarig förbättring kombinerat med fysisk aktivitet och utbyte av erfarenheter. Programmet genomförs av Svenska Res team som består av sjukgymnaster, sjuksköterska, samtalsterapeut, kostrådgivare, läkare och psykolog. Koncentrationen på den egna rehabiliteringen, avståndet och miljön ger goda långtidseffekter. För program och övrig info: re. se eller tel: Artillerigatan 6, Stockholm Se även re.se

11 Psoriasis kan drabba huden, lederna och självkänslan Ditt bidrag behövs. Stöd Psoriasisfonden med en gåva. Pg

12 Handikapprörelsen i backspegeln Fröet till handikapprörelsen såddes i den stund döva i Stockholm startade den första döfstumföreningen Andra grupper följde efter, som riksförbunden och paraplyorganisationen HCK. Handikappfrågorna blev intressepolitik och funktionshindersrörelsen blev en maktfaktor. Text eva janson 12 Det var de döva som var först ut med att organisera sig i dövföreningar. Redan 1868 bildades Döfstumföreningen i Stockholm bildades DBF, De Blindas Förening, senare SRF, Synskadades Riksförbund och 1923 De Vanföras Förening, senare De Handikappades Riksförbund, DHR och idag DHR Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder. De flesta riksorganisationerna lät dock vänta på sig till en bit in på 1900-talet. År 1942 bildade fyra handikapporganisationer Samarbetskommittén för Partiellt Arbetsföra, SAMPAS. Tjugo år senare, i början av 1960-talet startade DHR och Hjärt- och lung sjukas riksförbund HCK, Handikappförbundens centralkommitté. Fler förbund anslöt sig snabbt, däribland Psoriasisförbundet. Handikapprörelsen växte och blev en maktfaktor med det gemensamma intressepolitiska arbetet i centrum. HCK bytte senare namn till HSO, Handikapporganisationernas samarbetsorgan. Numera heter organisationen kort och gott Handikappförbunden. Genom åren har nya medlemsförbund anslutits sig, medan andra lämnat organisationen, men inte alltid samarbetet. Det ursprungliga SAMPAS arbetade för rätten till arbete, vilket än i dag en av de stora frågorna inom funktionshindersrörelsen. Det var också en av drivkrafterna när Psoriasisförbundet startade för 50 år sedan. Ett samtal mellan tretton personer på en takterrass på Karolinska universitetssjukhuset i Solna ledde till en organisation som på bara 20 år gick från att ha runt medlemmar till piken 1984 på över Och PSO blev inte enbart en organisation som ställde sig på de psoriasissjukas sida genom att arbeta för möjligheterna till god behandling, egenvård och klimatvård. Det blev även ett förbund som kom att lämna djupa avtryck inom psoriasisforskningen både i Sverige och utomlands. Vi gick med ganska tidigt i HCK, säger Psoriasisiförbundets ordförande Lars Ettarp. Samarbetet gjorde att vi lättare fick igenom de krav som var gemensamma. För oss fanns det påtagliga vinster med att arbeta tillsammans med andra medicinförbund. milstolpar. Lokal- och länsföreningar och riksförbund startade för olika diagnosgrupper. Kanslier inrättades både för förbunden, vanligtvis i Stockholm, och i kommunerna för lokalföreningarna. När HCK kom i gång på 1960-talet strömmade förbunden till. Senare uppstod även länsorganisationer med kanslier där de olika föreningarna kunde hyra in sig. Det skapade en större möjlighet till samarbete mellan diagnosgrupper. Förbunden gick från att ha varit i första hand medlemsinriktade till att bedriva intressepolitik och påverkansarbete. Intressepolitiken fanns med redan från början när HCK bildades men blev mer påtaglig 1972, då anordnades ett möte i Riksdagshuset där 400 representanter från 20 handikappförbund antog handlingsprogrammet Ett samhälle för alla. Det programmet kom så småningom att utgöra grunden för både FNkonventionen och FN:s standardregler om rättigheter för människor med funktionsnedsättning. En tillbakablick visar att den samlade rörelsen hade stora möjligheter under och 1980-talen att påverka samhället. Landvinningarna var många och den politiska viljan hyllade välfärdstanken, så resurserna fanns. Institutionerna stängde, skolgången för barnen förbättrades och människor med utvecklingsstörning betraktades inte längre som obildbara. Tekniska hjälpmedel togs fram och delades ut gratis till den som behövde, teckenspråket blev officiellt erkänt som dövas första språk och allmänna miljöer och bostäder började handikappanpassas. Handikappade utan rätt att bestämma i sina liv blev personer med funktionsnedsättningar, med laglig rätt att själva bestämma i sina liv enligt assistansutredningen stridigheter. Det var heller inte alltid gnisselfritt i samarbetet mellan de olika diagnosförbunden. Funktionsnedsättningar ställdes mot varandra, alla ville ha sina frågor belysta. Det var inte ovanligt att den som skrek högst och hördes mest också fick den största delen av kakan.

13 Birgitta Andersson anser att det som genom åren varit de största framgångarna för handikapprörelsen är Omsorgslagen från 1968, beslutet om Handikapputredningen 1988 och Riksdagens erkännande av teckenspråket som dövas första språk, Foto Eva Janson Förbunden växte fort och det blev ibland motsättningar även internt, då förbundens gräsrötter, lokalföreningarna, inte tyckte att förbundsstyrelserna fattade rätt beslut. Men det är värt att poängtera handikappföreningarnas viktiga roll för medlemsnyttan. De har betytt, och betyder, oerhört mycket för de enskilda medlemmarna. De fick möjlighet att träffa andra i samma situation och inspireras av varandra och känna gemenskap. Tillsammans blev de starka grupper som kunde påverka utvecklingen lokalt. Fördelningen av statsbidragen blev också en fråga för diskussioner. Från att ha fördelats av Statens Handikappråd blev det HCK som fick ta över den sysslan. Det skapade många diskussioner och en hel del missnöje från enskilda medlemsorganisationer. Idag fördelas statsbidragen av Socialstyrelsen. Birgitta Andersson har ett långt förflutet i handikapprörelsen. Sin egen hemvist har hon hela tiden haft i DHR- Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder. Idag är hon ordförande i Handikapphistoriska föreningen och fortfarande i allra högsta grad aktiv och engagerad. När jag kom in i handikapprörelsen i Stockholms stad i slutet av1960-talet så slogs jag av tjafset, berättar hon. Jag var relativt ung och undrade vad de höll på med. Jag var själv eggad av välgörenhetsdiskussionen och slog bakut inför allt som hade med välgörenhet att göra. Det gällde speciellt en Röda Fjädern-insamling som genomfördes Jag, och DHR i Stockholm, ansåg att välgörenhet var en form av förtryck. Det blev starkt motstånd, andra markerade avståndet till våra tankar och det blev en riktig cirkus. Det triggade igång mig ännu mer. Mycket har förändrats till det bättre. Men det ligger hård kamp och mycket intressepolitiskt arbete bakom. Jag har ofta fått refererat för mig om en stor demonstration i Göteborg på 1960-talet. Våra frågor låg rätt i tiden Den blev upptakten till en kraftsamling där den samlade handkapprörelsen gick i täten. Demonstrationen gav viktiga genomslag i samhället och öppnade ögonen på många. Politikerna lyssnade, det här var något nytt på den politiska arenan. Vid den tiden kom den första av tre statliga handikapputredningar och den hade stor betydelse för utvecklingen. Men hon har också på nära håll sett hur den samlade handikapprörelsen inte alltid varit ening. Kanske inte så märkligt att det varit så, eftersom vi är olika som individer. Trots det har vi alltid haft förväntningar på oss att utgöra en grupp och gruppen ska tycka lika och agera lika för att inte ställa till mer besvär än nödvändigt. Men en större enighet i själva samverkansarbetet hade verkligen varit önskvärd. Jag tror roten till motsättningarna har varit att man inte alltid lyckats med att se de gemensamma politiskt övergripande frågorna, utan mer sett till de egna förbundens sakfrågor. intresset vaknade. Men faktum är att det hände mycket, speciellt under och 1980-talen. Politikerna lyssnade på handikapprörelsen och tog till sig kunskapen som fanns i förbunden antog HCK handlingsprogrammet Ett samhälle för alla, där tjugo handikappförbund enades om innehållet. Programmet kom senare att ligga till grund för FN:s standardregler för människor med funktionsnedsättning. Det blev ett uppvaknande. Handikappfrågorna blev politiska och det fanns en vilja att förändra. Det var faktiskt då grunden lades för den lagliga rätten för människor med funktionshinder att leva sina liv på samma villkor som andra. Begreppet handikapp bytte namn till funktionsnedsättning och handikapprörelsen blev funktionshindersrörelsen. Det fanns förändringsvilja, både hos politikerna och i samhället i övrigt. Våra frågor låg rätt i tiden i välfärdsdebatten, säger Birgitta Andersson. Man lyssnade på oss och tog till sig vad vi förde fram. En av de stora händelserna var när Bengt Lindqvist, som då var ordförande i HCK, 1985 blev utnämnd till biträdande socialminister. 13

14 Foto SCANPIX förste ministern. Bengt Lindqvist övergav sin karriär som språklärare 1967 och blev ordförande i SRF, Synskadades riksförbund. Tio år senare blev han ordförande i HCK, 1982 invaldes han i riksdagen och 1985 blev han Sveriges första minister med funktionsnedsättning. Hans roll som biträdande socialminister i den socialdemokratiska regeringen har haft stor betydelse för synen på och utvecklingen för människor med funktionsnedsättningar. Det var på 70-talet grunden lades för de stora förändringarna, säger han. Då beslutades om många förbättringar. Mellan 1967 och 1976 genomfördes en stor handikapputredning. Den bidrog till ett skifte i samhällets perspektiv på människor med funktionsnedsättningar, från objekt till medborgare med rättigheter till en plats i samhället tillsatte regeringen ytterligare en stor handikapputredning. Den samlade upp mycket kunskap från både handikapprörelsen och en mängd olika experter. Område efter område gicks igenom. Här var handikapprörelsen i allra högsta grad pådrivande. Handikapputredningen resulterade 1992 i slutbetänkandet Ett samhälle för alla. Men då hade Sverige bytt från en socialdemokratisk regering till en borgerlig. Och det blev den nye socialministern Bengt Westerberg som fick presentera betänkandet. 14 Vi är inte marknadsekonomiskt lönsamma. Bengt Lindqvist är en erkänd folkrörelseman som mellan 1975 och 1985 var ordförande i Synskadades riksförbund. Mer än 40 riksdagsledamöter skrev till Nobelkommittén i Oslo för att Lindqvist skulle nomineras till Nobels fredspris Man menade att Lindqvist gjort ett banbrytande arbete för att funktionshindrade runt om i världen. Men det var faktiskt vi i den socialdemokratiska regeringen som tog fram förslaget om LSS med bland annat rätten till personlig assistans, även om det var den borgerliga regeringen som fick genomföra reformen. Och det är vi naturligtvis glada över att de gjorde. På frågan om det var bättre förr svarar Bengt Lindqvist efter en stunds tvekan ja. Dialogen var bättre förr. Till stor del beror det på att hela samhället har förändrats. Man orkar inte längre samlas kring de gemensamma frågorna. Varje förbund slåss för sitt. Och hos dagens politiker tycks det finnas en utbredd uppfattning om att det är färdigt, att det inte längre finns några behov att tillgodose. Jag tror att handikapprörelsen i framtiden måste bestämma sig för att enas om de stora gemensamma frågorna. Både arbetsmarknaden och utbildningen har blivit sämre. Andra intressen har trängt förbi. Vi är inte marknadsekonomiskt lönsamma. Funktionshindersfrågorna är knappast någon valfråga. mobilisering behövs. Bengt Lindqvist får medhåll av Birgitta Andersson. Också hon tror att nyckeln till framgång i dagens funktionshinderrörelse är att koncentrera sig till de gemensamma rättighetsfrågorna. Samarbetet behövs, men det behöver mobilisera sig på ett annat sätt. Man måste bättre ta fasta på att våra liv handlar om mänskliga rättigheter. HSO skulle ha ett drömläge i att koncentrera sig enbart på debatter om mänskliga rättigheter där man samlar hela rörelsen. Vi måste få bort alla men, som i svaret det är säkert behjärtansvärt, men, när vi höjer vår röst om delaktighet och demokrati till politikerna. Fokuseringen på den ekonomiska notan är det som hindrar ny utveckling. Även Psoriasisförbundets ordförande Lars Ettarp har sett hur handikapprörelsens samarbete blivit mer och mer uddlöst under senare år. Men handikapprörelsen behövs, säger Lars Ettarp. Ta till exempel rätten till jämlik vård över hela landet, det är en fråga som vi behöver samarbeta Lars Ettarp menar att handikapprörelsen har betytt mycket för utvecklingen inom vårdområdet. kring. Idag är det inte lika lätt att bedriva påverkansarbete. Vården är decentraliserad och privatiserad och inte lika tillgänglig för förbunden att nå som tidigare då besluten togs centralt. Nu är det mer angeläget att påverka på regional nivå, säger Lars Ettarp. Jag tror vi måste hitta nya vägar för samarbetet. Handi kapprörelsen har kanske inte hängt med i utvecklingen, men samarbetet behövs fortfarande. Vi behöver bara finna nya former för att skapa en gemensam röst. Handikapprörelsens glansdagar på och-1980 talen är över. Handikapp- och vårdreformer kostar pengar och politikerna prioriterar det som har ett lägre pris. Folkrörelsearbete är inte längre populärt, den gemensamma kampen har ersatts av individualitet. Medlemsantalet i förbunden sjunker. Men Psoriasisförbundet behövs lika mycket även om medlemmarna är färre, säger Lars Ettarp. Och tillsammans med andra förbund kan vi skapa en gemensam röst som hörs. Foto: Anne Stiernquist

15 Jeffrey Beall Ett kritiskt perspektiv Före detta redaktören Marie Darin reflekterar kring sina år som journalist vid Astma- och allergiförbundet och Psoriasisförbundet. Text marie darin Vad är du för sjuk? Kvinnans fråga gjorde mig helt ställd. Jag svarade att jag anställts för min profession, mitt yrke och inget annat. Men, hur ska du kunna informera om oss när du inte kan ha en susning om vad det innebär att vara så sjuk som exempelvis jag är. Året var 1994, jag var nyanställd på Astmaoch Allergiförbundet med ansvar för informationsfrågor. Själv var jag ganska besviken över att jag inte lyckats få ett jobb inom journalistiken, som jag verkligen brann för och var utbildad för. Jag ville egentligen inte alls arbeta med information. Nej, Jag ville skriva artiklar som pekade ut orättvisorna i vården, göra djuplodande reportage och ställa beslutsfattare mot väggen. Jag hade ett kritiskt perspektiv. det gick inte alltid bra med informationen och det blev en del krockar mellan idealism och professionalism. Jag trodde att ledningen, styrelsen och de lokala föreningarna skulle dra nytta av det speciella med att jag var såväl journalist som informatör. Det skulle gagna organisationen och alla med sjukdomen. Tyckte jag. Den åsikten delades inte av alla. Personer som arbetade för organisationen på förtroendeuppdrag ville ofta göra mitt jobb och ibland tog det sig udda uttryck. Som den gången när några personer bokstavligt talat, gick in på mitt arbetsrum och snodde ett manus till en broschyr jag höll på med. En av dessa personer satt i styrelsen och ingen var beredd att säga ifrån. Snopen blev jag. Varför anställa ett proffs om man var så misstrogen mot alla som inte hade sjukdomen? Jag bestämde mig. Självklart skulle alla som ville bli informatörer. Varje förening borde ha en person med ansvar för informationen på lokal nivå. Det var ju deras verklighet och de var ofta sjuka. Jag hade redskapen. De hade sjukdomen. Jag fick gehör hos styrelsen, pengar och började med utbildningar i kommunikationens snårskog. Vi hade hur kul som helst. Vi intervjuade varandra, ställde politikerna mot väggen, fick undervisning i kroppsspråkets betydelse, vi spelade in varandra i alla möjliga situationer och vi skrev. Vi gick igenom lagstiftningen inom området, olika regler skrivna och oskrivna. Jag hade förmånen att lära känna underbara, engagerade, dedikerade, ideellt arbetande människor. En del var totalt upptagna av att kämpa för en bättre sjukvård och bättre villkor i samhället. Obetalt arbete. Att jobba inom handikapprörelsen som tjänsteman på de centrala kanslierna innebär att ha dåligt betalt, sämre i alla jämförelser med likadana arbeten inom andra sektorer, ganska dålig arbetsmiljö eftersom många får jobba häcken av sig. Det är min erfarenhet. Varför stannade jag? Gå! Sa jag till mig själv många gånger. Men, jag gjorde inte det och min analys är att även jag hade allt det där engagemanget och idealismen. Hemma hade jag min familj som ofta såg mig lutad över datorn i full färd med att fila på texter, kläcka idéer, diskutera med min man alla tider på dygnet, laga maten, sy kläderna, baka bullarna, följa med på fotbollen. Kan för mycket engagemang bli farligt för hälsan? För min del så blev det till slut väl mycket. just när jag kände att det här går ju inte längre, fick jag ett vikariat som redaktör för Psoriasistidningen. Wow! Jag blev så glad, jag «Jag ville skriva artiklar som pekade ut orättvisorna i vården, göra djuplodande reportage och ställa beslutsfattare mot väggen. 15

16 Marie Darin arbetade i många år inom resebranschen innan sin tid som journalist. Idag är hon aktiv pensionär med barn, barnbarn och hund. Vi skulle skriva med ett kritiskt perspektiv och vi skulle stå på medlemmens sida. «tog det direkt. Jag behöll min fasta anställning och gjorde tidning på kvällar och helger. Äntligen skulle jag få använda mina journalistiska talanger. Sedan blev jobbet mitt och jag kastade mig över uppgiften att övertyga min nya styrelse om tidningens självständighet. Visst skulle den spegla verksamheten men den skulle också ha ett medlemsperspektiv. Vi skulle skriva med ett kritiskt perspektiv och vi skulle stå på medlemmens sida. Jag ville ha fullt ansvar för innehållet i tidningen. Olika medier skulle vända sig till oss efter att ha läst Psoriasistidningen. Den misstro som tidningar inom organisationer ofta möter från andra media att inte vara objektiva ville jag ändra på. Genom att bygga upp ett förtroende skulle journalister gärna skriva om våra frågor. Kunskap skulle de få även via Psoriasistidningen. lyckades jag? Jag vill nog svara delvis på den frågan. Jag hade i stort sett fria händer inom ramen för tidningens budget förstås, jag jobbade med kontaktnät och utbildningar och började delta i externa sammanhang där oftast ingen från handikapprörelsen deltog men ofta tidningarnas medicinjournalister. Jag var engagerad och mina barn hade en morsa som satt och skrev till långt in på nätterna. Men, då var de ändå ganska stora och självständiga. Säkert fanns det folk i organisationen, i styrelsen och på kansliet som hade andra idéer om vad som skulle publiceras. Men, jag kände ändå att jag övervägande fick respekt i min roll och synen på Psoriasistidningens självständighet. det här var spännande år. Forskningen tog fart, nya behandlingar kom och de biologiska medicinerna gjorde att patienter med svåra hud- och ledbesvär kunde bli så gott som besvärsfria. Självklart skrev vi om det. Lika självklart var det att skriva om de patienter som reagerat negativt och så snart ryktet kom om att ett läkemedel hade dragits in i USA då patienter fått hjärtinfarkt tog jag upp det i tidningen. Oj, oj vilken reaktion från läkemedelsföretaget. Hon har fel, är okunnig och skrämmer folk, sa de. Jag publicerade självklart inga artiklar för att jaga upp någon, och heller inte utan att ha på fötterna. Framför allt skrev jag inget för att stryka någon medhårs. Jag blev utsatt för påtryckningar. Ibland var det skönt, tror jag, för andra att kunna säga till olika representanter för läkemedelsföretag att de inte hade något inflytande över vad som skrevs i Psoriasistidningen. Jag blev bjuden på än det ena och än det andra. Jag tackade nej. Ibland var det förstås frestande att tacka ja. Tänk dig att åka till England eller till Israel. Fullt betalt, helpension! Sådant

17 är självklart för en informatör att delta i men en journalist ska helst inte låta sig bjudas. Jag klarade mig bra men vill för den skull absolut inte verka beskäftig och någon moralist vill jag ju inte vara för all del. Min inre kompass fick styra när det blev svårt. Och min utbildning förstås. Några gånger tvingades jag till tystnad kan man säga och då handlade det oftast om förbundets inre arbete. Det var svårt. Det är inte något jag är särskilt stolt över, att jag några gånger tvingats avstå från att skriva. Att jag fegat. mina år som redaktör har varit oerhört intressanta, jag lärde mig massor och jag har haft så många intressanta möten. Jag är innerligt tacksam för alla som gett med sig av sig själva och berättat och låtit mig skriva. Som gett mig sådana fina förtroenden. Jag har också haft nöjet att pinna upp en och annan makthavare mot väggen. Jag har haft inflytande tycker jag. I min tidning fick forskning, internationella frågor och ungdomarna en hel del utrymme. Jag gick i pension sommaren 2012 i anslutning till den stora världskonferensen som ägde rum i Stockholm med alla de främsta forskarna inom dermatologi och reumatologi. Det var inte som att trappa ner så där lite smått som man ska göra när man går i pension. Nej, för min del blev det några intensiva dagar tillsammans med mängder av föreläsningar och presentationer av resultat. Det som börjat trevande i Stockholm nio år tidigare, är nu en av de stora konferenserna och den enda som samlar två discipliner som inte tycktes veta att de behöver varandra. Det fick patienterna tala om! jag hade stannat i 14 år som redaktör för Psoriasistidningen! Då förstår ni säkert att mitt engagemang var det inget fel på. Kanske var det lika stort som det är för dem som jobbar ideellt? Svårt att veta. Kanske är det olika och beror på personlighet. Mina år gick så oerhört fort. När jag började 1998 växte förbundet och det var en dynamisk och expansiv tid. Tidningen växte i takt och det var intressant för annonsörer att vara med i en tidning med en hyfsat stor upplaga. Vi gick från fyra nummer till sex nummer per år. Det behövdes verkligen så mycket som det fanns att skriva om och behovet att komma med aktuellt material ökade. I de flesta medier är chefredaktören ansvarig utgivare. Det innebär att man är juridiskt ansvarig för det som står i tidningen. Av olika anledningar är det inte så inom handikapprörelsen utom med några få undantag. Säkerligen handlar det om att man på så sätt anser sig ha kontroll. Det är ju fel. Kontroll har man ju ändå. En redaktör för en tidning inom en organisation kan ju inte gå emot ägarnas intentioner. Men, det var inget jag tog upp till diskussion. Ordförande för Psoriasisförbundet är ansvarig utgivare för Psoriasistidningen. Visst har vi genom åren haft en del diskussioner och kanske kan man säga att det hettat till ibland. Men, jag har ändå på det stora hela fått respekt för mitt arbete. sedan ett antal år tappar organisationen medlemmar. Vad beror det på? Det verkar vara den utvecklingen inom de flesta ideella organisationer så Psoriasisförbundet är ju inte ensamt. Då inställer sig frågan tycker jag, behövs den här typen av organisation? Behövs den i dagens samhälle? Vad skulle det innebära om man skrotade Psoriasisförbundet. Behövs Psoriasistidningen? Jag har förstått att ungdomarna ökar sitt medlemsantal. Hur kommer det sig? Hur jobbar de? Hur ska forskningen finansieras? Vårdens resurser fördelas? Men, det är inte mitt bord längre. Jag lever ett annat liv nu. Men, okej! Jag fortsätter läsa Psoriasistidningen. Som medlem. Jag fortsätter läsa Psoriasistidningen. Som medlem. «Som pensionär har Marie äntligen kunnat skaffa sin efterlängtade hund, och det blev en liten Sigge. 17

18 inför valet 2014 Här behövs lagstiftning Psoriasistidningen fortsätter att möta politiker inför valåret Tidigare Folkpartiet, denna gång Vänsterpartiet. En avslappnad Jonas Sjöstedt bjuder på kaffe och samtalar om vårdfrågor. Text per hånell Vi tror på ett starkt skattesystem och utifrån det en stark välfärd. 18 «Många av våra medlemmar känner att de inte alltid blir tagna på allvar när de söker vård på grund av stress och brist på specialister, vad tror du det beror på? Att vården är så slimmad idag. Vi har helt enkelt för få vårdplatser och för begränsade resurser inom sjukvården. Patientsystem gynnar enkla diagnoser medan de komplexa prioriteras bort. Löpandebandprincip fungerar inte inom vården men ändå är det som sker idag. Vänsterpartiet vill satsa mer skattepengar på vård och skola, två av välfärdens mest kostsamma delar, hur ska man finansiera det? Egentligen lägger vi i Sverige inte så mycket pengar per person inom vården om man utgår från landets totala rikedom eller jämför med andra länders byråkrati kring varje vårdfall. Vi tror på ett starkt skattesystem och utifrån det en stark välfärd. Många är riktigt rika i dagens Sverige men i praktiken är det tio procent av befolkningen som fått den största delen av skattesänkningarna regeringen genomfört under de senaste två mandatperioderna och därför börjar vi se nu hur välfärden skärs ned för de övriga, bland annat vården. Vi föreslår att ersättningarna inom sjukförsäkringarna stärks. Psoriasisförbundet fyller 50 år i år och kan konstatera att vården för dem med psoriasis och psoriasisartrit blivit mycket bättre under dessa 50 år. Huvudskälet är förbundets idoga arbete och nya läkemedel inte politiskt/offentligt arbete. Kommentar? Jag tycker inte att det är särskilt förvånande, snarare ganska naturligt, näringslivet och det offentliga har väl inte haft samma intresse av att stödja den här forskningen och då har man fått göra det själv. Vänsterpartiet tror ändå att det vore bra med mer pengar till statlig forskning och generösa bidrag till folkrörelserna, inte minst handikapprörelsen. Det finns många studier som pekar på att kroniskt sjuka är anställda i lägre grad och har lägre inkomst än genomssnittsmedborgarna, hur tycker du att man ska komma till rätta med det? I tider av arbetslöshet utsätts alla för prövningar men vissa i större utsträckning än andra, bland annat de med funktionsnedsättningar. Därför tror vi att det vore bra med starkare lagstiftning för att hindra diskriminering av funktionsnedsatta och sedan föreslår vi också att man tar bort småföretagens sjuklöne ansvar de två första veckorna för att stoppa eventuell rädsla för att anställa människor med handikapp eller kroniska sjukdomar. Även möjligheterna att kunna vara sjukskriven på deltid med högre individuell variation måste utredas, det får inte bli så att man avstår att gå upp i arbetsgrad för att man förlorar på det ekonomiskt eller hamnar i byråkratiskt trassel. Under Handikappförbundens kongress i Haninge i våras, där du själv medverkade, påtalades att flera privata företag har mentorsprogram och good will-konton för att hjälpa funktionsnedsatta, bland andra Max, ICA och IKEA. Det sades även att många kommuner och landsting inte har någon dylik verksamhet själv. Vid CIVOS möte om civilsamhällespolitiken under , fick statssekreteraren Ulrika Stuart Hamilton från utbildningsdepar-

19 och resurser Sjukvård ska fördelas efter behov «inte pengar. Jonas Sjöstedt är gift och har tre barn. Han föddes i Göteborg 1964 men växte upp i Sundsvall, Västerås tementet, med hänvisning till denna inte ägnar sig åt politik är och Vänersborg. När han kongress, frågan om han gärna ute i skogen och regeringen har någon övergripande eller vandrar. plockar bär, åker skidor strategi för att få fler med funktionsnedsättningar på nyckelpositioner inom statlig verksamhet (ej Samhall) och till och med riksdag och regering, med nekande svar. Kommentar? Kan ICA, Max och IKEA så kan nog offentlig förvaltning också! Vi inom det offentliga ska naturligtvis spegla samhället i stort så här måste det ju självklart ske en förändring. Sedan är det inte bara en fråga om moraliskt ansvar utan också att ta tillvara kompetens. Vad tycker du om de olika vårdvalsprogram som håller på att växa fram i flera av landets landsting och regioner? Sjukvård ska fördelas efter behov inte pengar. Vi är över lag ganska skeptiska till alla vårdvalssystem som vuxit fram. Jag tycker till exempel att det är bra att själv kunna få välja vårdcentral eller ålderdomshem men det som är fel är att någon tjänar pengar på det valet. Det är vinsttänkandet som vi inte ställer upp på. Många olika aktörer kan vara bra, bara de inte driver sin verksamhet för vinst på skattebetalarnas bekostnad. Du har bott i USA, där en stor del av specialistvården är privat och endast universitetssjukhusen och vissa ideella organisationer har större verksamhet för kroniker, men skattesatserna ligger på hälften av många europeiska länder, vad tror du om den lösningen? I USA kan man hitta världens bästa vård Losita Garcia 19

20 inför valet 2014 Jonas Sjöstedt... Kalle Larsson Jonas Sjöstedt blev tidigt politiskt engagerad, särskilt i miljöfrågor, och gick med i Vänsterpartiet kommunisternas ungdomsförbund. Sjöstedt gick ut gymnasiet i Luleå och återvände sedan en tid till Göteborg, där han var redaktör för Röd Press. Han bosatte sig 1990 i Umeå och arbetade som montör på Volvo. Efter att Sverige gått med i EU 1995 ställde Sjöstedt upp i Europaparlamentsvalet och blev invald. Han omvaldes 1999 och 2004 men avgick som ledamot Efter att ha lämnat Europaparlamentet flyttade familjen till USA där hans fru arbetade som diplomat inom FN och Sjöstedt debuterade som skönlitterär författare. Vid 2010 års riksdagsval var han tillbaka i Sverige och blev invald i Västerbottens valkrets. I juli 2011 meddelade Sjöstedt att han ställde upp som kandidat till partiledarposten i Vänsterpartiet. I december föreslog valberedningen Sjöstedt som partiledare och i januari 2012 valdes han av partiets kongress till ny ordförande. samtidigt som många saknar rätten till den mest grundläggande vården, allt är en fråga om pengar och försäkringar. Den vanligaste orsaken till personlig konkurs är just sjukdom. Det är ovärdigt ett utvecklat land. Förutom ojämlikheten finns också andra problem med den amerikanska modellen och det är att den är så kostnadsineffektiv om man ser på alla pengar som går till reklam, byråkrati och rättsprocesser. Kanada har ett bättre system men även där är det många privata alternativ som ska bära upp det som vi i Sverige ser som demokratiska rättigheter, både akut vård och ett hälsosamt långt liv. I flera rapporter kan påvisas att den bästa vården erbjuds av såväl privat som offentliga huvudmän, men alla utan vinstintresse, när det gäller sjukhus är det till exempel stiftelser. Har du själv någon funktionsnedsättning? Nej. Känner du någon med psoriasis? Ja, ett antal, det är ju en folksjukdom. Hur ser sjukvården ut i den enda kommun där Vänsterpartiet har egen majoritet, Fagersta? Så vitt jag vet är det en kommun med stabil ekonomi, god kvalité och service men sjukvården bestäms ju via landstinget. Det har nyligen kommit ett förslag om en ny patientmaktslag som vill ge patienter mer makt över sin vård, bland andra barn och beslutsoförmögna, hur ser du på den? Både bra och dålig. Det som är bra är delen med ökat inflytande för patienterna det som är dåligt är att bryta upp hela sjukvårdssystemet för privata alternativ. Du har i dagarna kritiserat Göran Hägglund försök till en etisk plattform som tog sin början i oktober 2012 då han bjöd in arbetsgivar- och fackorganisationer inom vård och omsorg till ett gemensamt arbete för offentligt finansierad välfärd, oavsett om utföraren är offentlig, privat eller idéburen, kommentar? Plattformen åtgärdar inte grundproblemet och upplevs därför som total fejk! Frivillighet löser ingenting, här behövs lagstiftning och resurser. Grundproblemet är vinstintresset men det tror inte Göran Hägglund och då blir det heller inte någon lösning. Stefan Attefall godkänner nu under hösten ytterligare ett antal landstings ansökningar om att övergå till regioner, men ingen av dem blir större till ytan eller har en ny strategi på sjukvården, kommentar? Det är som med bostadspolitiken antar jag, Stefan Attefall får helt enkelt inget gjort! Sjöstedt argumenterar vid Expressens debattdisk under Almedalsveckan 2013, ett hetsigt Almedalsår som lade stort fokus på skola, vård och omsorg. När Psoriasistidningen möter honom på riksdagen en vanlig tisdagseftermiddag är rösten lugn och pedagogisk långt från den skarpa tonen som oftast präglar debatterna i tv-sofforna. Per Hånell 20

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald. Ett samhälle för alla Plan för funktionshinderspolitiken i Jönköpings kommun år 2015-2018 Jönköpings kommun arbetar för mångfald. Mångfald betyder bland annat att alla människor ska vara välkomna i samhället.

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Temadagen Direktsändning till 20 orter i landet

Temadagen Direktsändning till 20 orter i landet Varmt välkomna hit. Jag heter Tina Norgren och ska vara er moderator under dagen. Jag är också ordförande i länsavdelningen och vice förbundsordförande. Haft psoriasis sedan jag var 9 år, prövat många

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Handlingsplanen för Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, är vägledande för vilka frågor vi ska

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4292 2015-10-23 Ekonomi och styrning Lena Svensson Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen Förslag till beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Läs mer

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN Dags för ett feministiskt systemskifte i välfärden Det drar en feministisk våg över Sverige. Den feministiska rörelsen är starkare än på mycket länge

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Lättläst version av Överenskommelsen

Lättläst version av Överenskommelsen Lättläst version av Överenskommelsen Överenskommelsen Överenskommelsen handlar om hur regeringen, de idéburna organisationerna inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting ska förhålla

Läs mer

Enkätundersökning Almedalen 2013-06-25

Enkätundersökning Almedalen 2013-06-25 Enkätundersökning Almedalen 2013-06-25 Innehåll Bakgrund Om undersökningen Om respondenterna Resultat Införande av nya läkemedel Klinisk prövning Sammanfattning Bakgrund Om undersökningen Om undersökningen

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län

Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län FJORTON FRÅGOR som HSO i Uppsala län vill ha ett skriftligt svar på senast 2014-08-13. Svaren e-postas till: janne.wallgren@c.hso.se Handikappföreningarnas

Läs mer

?! Myter och fakta 2010

?! Myter och fakta 2010 ! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som

Läs mer

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska OMVÄRLDEN FÖRÄNDRAS OCH VI MED DEN. Det innebär nya roller, nya uppgifter och nya utmaningar

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får

Läs mer

Du borde bli ombud! Riksmöte 2009. 20-22 november - Stockholm. Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta

Du borde bli ombud! Riksmöte 2009. 20-22 november - Stockholm. Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta Riksmöte 2009 20-22 november - Stockholm Du borde bli ombud! Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen som dig. - Du får tre dagars intensiv och

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Bidrag till funktionshinderrörelsen En översikt över landstingens bidragsgivning

Bidrag till funktionshinderrörelsen En översikt över landstingens bidragsgivning Bidrag till funktionshinderrörelsen 2014 En översikt över landstingens bidragsgivning HSO Skåne rapport 2014:2 Detta är en rapport över Sveriges landstings och regioners bidragsgivning till funktionshinderrörelsen

Läs mer

Glödlampan. hsod.se. Sörmland. I detta nummer. Ordförande har ordet. Ny mandatperiod i LRFF. Presentation Synskadades förening Sörmland.

Glödlampan. hsod.se. Sörmland. I detta nummer. Ordförande har ordet. Ny mandatperiod i LRFF. Presentation Synskadades förening Sörmland. Glödlampan December 2014 Sörmland Representanter till LRFF 2015-2018 I detta nummer Ordförande har ordet Lena Talman Solveig Fredriksson Ulf Nordström Helge Andersson Ny mandatperiod i LRFF Christer Arnrup

Läs mer

Vårdval Stockholm och nytt ersättningssystem

Vårdval Stockholm och nytt ersättningssystem Frågor och svar: Vårdval Stockholm och nytt ersättningssystem Vad är vårt förslag? Vi vill genomföra Vårdval Stockholm för att ge makten till patienten. Idag ges resurser till vårdcentraler utifrån befolkningen

Läs mer

Det viktiga är inte vem som diskrimineras utan att vi bekämpar diskriminering i alla dess former och skepnader.

Det viktiga är inte vem som diskrimineras utan att vi bekämpar diskriminering i alla dess former och skepnader. Anf. 33 HILLEVI LARSSON (s): Fru talman! Detta år är det 30 år sedan sjukdomsklassificeringen av homosexualitet togs bort här i Sverige. Varje steg framåt mot diskriminering har varit mödosamt och tagit

Läs mer

Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014?

Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014? Sjukvårdsvalet 2014 Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014? Vi kommer omgående att häva anställningsstopp, och sätta stopp för nedskärningarna och ogenomtänkta omorganisationer. Vårdkrisen

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Det här är SEKOs medlemmar

Det här är SEKOs medlemmar Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målprogram Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målsättning och Huvudmål Förbundet Unga Rörelsehindrade har som huvudmålsättning att ungdomar med nedsatt rörelseförmåga ska vara en del av samhället.

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Aktuell information HSO i Stockholms län Nr 8 november 2011

Aktuell information HSO i Stockholms län Nr 8 november 2011 Innehåll Aktuell information HSO i Stockholms län Nr 8 november 2011 1. Kansliet Styrelsekonferensen Två ansökningar om medlemskap i HSO Stockholms län Ordförandestämman den 28 november Ledigt rum Vikariat

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

KANDIDATER TILL PARTIKONGRESSEN DEN 8-12 APRIL 2017 VALKRETS 2

KANDIDATER TILL PARTIKONGRESSEN DEN 8-12 APRIL 2017 VALKRETS 2 KANDIDATER TILL PARTIKONGRESSEN DEN 8-12 APRIL 2017 VALKRETS 2 INFORMATION Den 8 till 12 april har Socialdemokraterna sin 39:e partikongress. Denna genomförs på Svenska mässan i Göteborg. Till kongressen

Läs mer

Dagens tema 20160312: "För hälso- och sjukvården är det självklart tryggare att...

Dagens tema 20160312: För hälso- och sjukvården är det självklart tryggare att... Utskrivet av: Region Jamtland Harjedalen den 14 mars 2016 14:09:50 Namn: Dagens tema 20160312: "För hälso- och sjukvården är det sjä... Sidan 1 av 7 Från: "Ulf Bittner" den 12 mars

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö Riksmöte 2010 19-21 november - Nässjö Varför du borde delta: - Du får makt på årets största och viktigaste möte inom spelhobbyn. - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen

Läs mer

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Psoriasisförbundets målsättningsprogram. Innehåll. Förord. Målsättning och syfte

Psoriasisförbundets målsättningsprogram. Innehåll. Förord. Målsättning och syfte Psoriasisförbundets målsättningsprogram Innehåll Förord Målsättning och syfte Vård och behandling Information och utbildning Ekonomisk trygghet Barn och ungdom Skola, yrkesval och arbetsmarknad Samverkan

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Dnr 2013/46 Id 50165 Funktionshinderpolitiskt program 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-27 173 Funktionshinderpolitiskt program för Vimmerby kommun Funktionshinderpolitik handlar om mer än

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om lokal politisk information i den största kommunen i alla län och regioner Juni 21 Inledning I september i år är det val.

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014

Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014 Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter juni2014 Ingrid Burman, presentation Ordförande Handikappförbunden 37 förbund Ca 400 000 individer Olika funktionsnedsättningar Intressepolitisk

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Växjö Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015-2016

VERKSAMHETSPLAN 2015-2016 SAMMANFATTNING Genom HSO Västerbotten arbetar medlemsföreningarna tillsammans och ger varandra stöd i frågor som rör dess medlemmar. HSO Västerbotten arbetar och företräder grupper med funktionsnedsättning,

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

För en stor del av Sveriges befolkning

För en stor del av Sveriges befolkning Att använda Internet för hälso- och sjukvårdsinformation blir allt vanligare. Ofta vänder sig olika aktörer till den breda allmänheten och deras möjlig heter till information och tjänster över nätet. Men

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

för äldre i Karlskrona

för äldre i Karlskrona Anhörigstöd för äldre i Karlskrona Design och layout Marie-Louise Bescher Denna broschyr är framtagen av äldreförvaltningen 2010-09-14. Tryckeri: Karlskrona kommun, Psilander Grafiska Denna broschyr ger

Läs mer

Hoppas ni får en underbar sommar!

Hoppas ni får en underbar sommar! juni 2015 Till alla Klippan-sektioner Hej alla vänner i Klippan-sektionerna! brev Bild från Almedalen Foto: Mikael Svedberg Nu kanske ni inte träffas så ofta när sommaren är här? Då kan du ta med nyhetsbrevet

Läs mer

Rapport projektet En hemlighet känd av många

Rapport projektet En hemlighet känd av många Rapport projektet En hemlighet känd av många Workshop i Göteborg maj 2010 Fredag 7/5 Vi var totalt 29 personer, 12 deltagare, personliga assistenter, medhjälpare och kursledare som samlades på Dalheimers

Läs mer

Bygg välfärd! dalarnas län 1

Bygg välfärd! dalarnas län 1 Bygg välfärd! dalarnas län 1 välfärd 3 Världens bästa välfärd utan privata vinster Varje dag lämnar massor av människor sina allra bästa, sina barn, till förskola, skola och barnomsorg. Många lämnar vården

Läs mer

Minnesanteckningar från kommunikatörsmöte 2014-01-21

Minnesanteckningar från kommunikatörsmöte 2014-01-21 Minnesanteckningar från kommunikatörsmöte 2014-01-21 22 förbund och närmare 30 deltagare. Gemensam valstrategi Handikappförbundens kongress fastställde en gemensam valstrategi med ambitionen att alla medlemsförbund

Läs mer

Att få alla byggstenar

Att få alla byggstenar NORRLAND Att få alla byggstenar Psoriasisförbundet i Västerbotten anordnade i februari en utbildningshelg på Medlefors folkhögskola. Under några år har Psoriasisförbunden i Västerbotten och Norrbotten

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015. www.hsoskane.se

Verksamhetsplan 2015. HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015. www.hsoskane.se Verksamhetsplan 2015 HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015 www.hsoskane.se Sammanfattning HSO Skåne är en samarbetsorganisation för funktionshinderrörelsen i Skåne. 2014 var 37 länsövergripande

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet ST driver frågor som jag tycker är viktiga, som möjlighet att påverka sin egen utveckling och jämställdhet. Lisa Wedin, Controller på Arbetsförmedlingens

Läs mer

Rapport om ungdomsinflytande

Rapport om ungdomsinflytande Rapport om ungdomsinflytande På förbundsstämman 2009 uppdrogs åt Svenska Scoutförbundet styrelse att ta fram en rapport som visar hur ungdomsinflytandet fungerar idag. I rapporten har även tankar om hur

Läs mer

Materialet framtaget i Projekt Mitt val.

Materialet framtaget i Projekt Mitt val. För mer demokrati 2 Materialet framtaget i Projekt Mitt val. Ett projekt i samverkan med FUB och Riks-Klippan med stöd från Allmänna Arvsfonden och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Projektledare:

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Samtalskampanjen - Samtalet vid dörren

Samtalskampanjen - Samtalet vid dörren Val 2014 Samtalskampanjen - Samtalet vid dörren För dig som valarbetare 2 (5) Valstrategin Vår berättelse kan vara bra att använda som en plattform till de samtal som genomförs vid dörren. Väck intresse:

Läs mer

Om det ideella arbetets betydelse

Om det ideella arbetets betydelse Om det ideella arbetets betydelse Vem äger det ideella arbetet? Omfattning av ideellt arbete 1992 2009. Andel (%) av den vuxna befolkningen totalt samt efter kön Män Kvinnor Totalt 1992 52 44 48 1998 53

Läs mer

Ett öppet parti. i takt med tiden. SSU:s plan för en öppen process. Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Stockholm 25 januari 2012

Ett öppet parti. i takt med tiden. SSU:s plan för en öppen process. Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Stockholm 25 januari 2012 Ett öppet parti i takt med tiden SSU:s plan för en öppen process Stockholm 25 januari 2012 Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund Sammanfattning Många kräver att Socialdemokraterna utser sin partiordförande

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Patientmakt eller inte patientmakt - det är frågan

Patientmakt eller inte patientmakt - det är frågan Patientmakt eller inte patientmakt - det är frågan Pressmeddelande 2014-04-25 14:31 CEST Just nu ligger den så kallade Patientmaktsutredningens betänkande ute som en så kallad lagrådsremiss hos berörda

Läs mer

Bondegatan 21, 2 tr SE-116 33 Stockholm, Sweden Vxl +46 8 410 328 50 www.familjenpangea.se. Kommunikationsplattform 2012-2014

Bondegatan 21, 2 tr SE-116 33 Stockholm, Sweden Vxl +46 8 410 328 50 www.familjenpangea.se. Kommunikationsplattform 2012-2014 Bondegatan 21, 2 tr SE-116 33 Stockholm, Sweden Vxl +46 8 410 328 50 www.familjenpangea.se Kommunikationsplattform 2012-2014 Vårdförbundet 2 Innehåll Bakgrund Målgrupper Budskap Kommunikationsstrategi

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA SÄTT VÄXJÖ I ARBETE Det viktigaste Växjö står inför är att klara jobben. Genom att fler växjöbor kommer i arbete så lägger vi grunden till att skapa det Växjö vi vill

Läs mer

fokus på anhöriga nr 20 dec 2011

fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 Anhöriga i stort behov av eget stöd En enkät som föreningen Attention i våras skickade ut till sina medlemmar visade att få anhöriga känner till bestämmelsen

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Stockholm 2015-11-10. Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se. Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel

Stockholm 2015-11-10. Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se. Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel Stockholm 2015-11-10 Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel Lika Unika har beretts möjlighet att lämna synpunkter som underlag

Läs mer

En doldis i handikappsverige

En doldis i handikappsverige Artikel i Intra 1/2005. Carl Leczinsky En doldis i handikappsverige "Var inte så respektfulla!" Det är Carl Leczinskys råd till de som vill driva handikappfrågorna framåt. "Det är så lätt att man blir

Läs mer