Kapitel 3. Människa maskin i samverkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kapitel 3. Människa maskin i samverkan"

Transkript

1 Kapitel 3. Människa maskin i samverkan Människa, teknik och organisation i samspel (MTO) Detta är ett begrepp som uppkom på 1980-talet när man inom kärnkraften arbetade med säkerhet för att uppnå tekniska förbättringar för verksamheten. Man upptäckte då ett positivt samband mellan avhjälpandet av tekniska fel och minskad olycksstatistik. Tyvärr började man snart se ett mönster i att operatörerna av utrustningen kunde var inblandade i en del säkerhetsbrister som uppstått och ett arbete inleddes i ämnet med fokus på den mänskliga faktorn. Kort därefter började man se positiva effekter av detta arbete. Men en ny faktor som man inte räknat med tidigare började då framträda, nämligen ledarskap och organisationskulturen på företaget och dess påverkan på säkerhetskulturen. Detta ledde slutligen till att ett nytt begrepp myntades MTO människa teknik och organisation, vilket nu brukar inkluderas i arbetet med säkerhet. Genom att se till helheten har man större möjlighet att inkludera alla delarna i MTO och hur de samverkar. Det är så lätt att skylla på den mänskliga faktorn när en olycka eller ett tillbud inträffar. Men ser man till helheten kan man i de flesta fall se en händelsekedja som ofta härrör från de olika delarna i MTO-begreppet men som tillsammans slutligen leder fram till det inträffade. Riskerna runt omkring oss påverkar oss på olika sätt och därför är det bra, om man kan förstå hur teknik, arbete och organisationen påverkar oss fysiskt, psykiskt och socialt. Det är upp till organisationen och ledningen i företaget att se till att arbetstagaren får förståelse för och kunskap om de regler och rutiner som finns. För att det ska vara varaktigt gäller det också att man hittar motivationen och möjlighet till detta. Då det annars är lätt att man börjar slarva. Människan Människan är en social varelse med stort känslospann, och stora anpassningsmöjligheter till rådande situation men behöver återkoppling till sina dagliga prestationer för att reflektera och lära sig. Människokroppen är i behov av att få röra på sig för att hålla igång kroppen och må bra. Men den är också i behov av vila och återhämtning för att klara av de fysiska och psykiska påfrestningarna som den dagligen stöter på. Människan behöver må bra för att prestera bra. Det gäller inte bara på arbetet, utan händelser som hen stöter på utanför arbetet kan också i hög grad påverka hur denne presterar på sitt jobb. Tekniken Maskiner och annan utrustning skall vara konstruerad för att klara uppgiften men samtidigt vara anpassade till användaren rent ergonomiskt och genom skyddsanordningar. Den ska vara konsekvent och förutsägbar i sitt arbete och ge omedelbar återkoppling vid handhavande fel etc. Men den behöver också vara tolerant mot fel för att kunna ge möjlighet för användaren att korrigera fel som uppstått för att sedan kunna fortsätta brukas. Organisationen Ledningen/organisationen behöver vara flexibel för att kunna tillmötesgå verksamhetens inre och yttre krav. Interna krav kan vara policys, instruktioner, riktlinjer och rutiner som ska följas, samtidigt som man måste följa de externa krav som åligger verksamheten såsom lagar och regler inom verksamhetsområdet. MTO ett verktyg vid riskanalys

2 För att kunna skapa en riskfri arbetsplats gäller det att se till att de fysiska förutsättningarna är utformade och anpassade för den som skall använda dem. Men det är också viktigt att det mänskliga beteendet tas med i beräkningen. T.ex. om man som arbetstagare känner sig stressad och pressad pga. hur arbetet är organiserat, är trött eller har bristande kompetens inför ett arbetsmoment, ökar risken markant att den koncentrationssvårighet, tidspress eller okunskap man upplever orsakar en olycka. Alla de olika delarna inom MTO-begreppet kan integrera på ett ohälsosamt sätt som slutligen leder fram till en hälsorisk eller olycka. Exempel på detta kan vara att organisationen och tekniken samverkar på ett negativt sätt genom att t.ex. inte informera nyanställda om säkerhetsmeddelanden, viktig säkerhetsutrustning. Det kan också vara att det råder bristande underhåll av de maskiner som används som i sin tur leder till ett olycksfall. Det är därför av yttersta vikt att tänka igenom hela kedjan innan man bedömer en risk. Därför är det bra att när arbetstagare, skyddsombud och chefer sitter ned tillsammans och utför riskanalyser, har MTO i åtanke och försöker förstå hur dessa faktorer kan påverka varandra utifrån olika perspektiv och kunskap. På detta sätt kan man få så goda förutsättningar som möjligt, att få en samlad blick över vilka risker som finns, samt hur man kan undvika potentiella olyckor både på kort och lång sikt. MTO begreppet är kompatibelt som verktyg inom många områden och inom olika typer av verksamheter, både som förebyggande verktyg men också som hjälp vid utredningar av olyckor. Här kan MTO hjälpa till att komma tillrätta med orsaken till händelsen samt komma underfund med hur man kan undvika att det händer igen. Säkerhetskultur Begreppet dök upp i samband med den kända kärnkraftsverksolyckan i Tjernobyl, Ukraina I utredringsrapporten från atomenergiorganet IAEA kunde man utläsa att katastrofen berodde på dålig säkerhetskultur på kärnkraftverket. Åren efter detta kan man se flera olika utredningar där man kommit fram till att olycksorsaken delvis/helt kan ha berott på dålig säkerhetskultur. Ett företags säkerhetskultur kan beskrivas som de gemensamma attityder, föreställningar, kunskaper och beteenden hos individer eller grupperingar inom ett företag, som samverkar för att skapa säkerhet i verksamheten. Det finns ett starkt samband mellan säkerhetskulturen i verksamheten och jobbrelaterad sjukfrånvaro. En arbetsplats med god säkerhetskultur kännetecknas av att säkerheten priorieras och hanteras på alla nivåer i organisationen. Här spelar bl.a. ledningens engagemang, förtroende, agerande och hur den kommunicerar, in i hur stark en säkerhetskultur är. För att stärka en säkerhetskultur krävs engagemang, rätt mind set från både personal och ledning samt en god portion av hårt arbete med bl.a. kartläggning, analyser och utredningar för att hela tiden jobba på utvecklingsarbetet kring säkerhetskulturen i företaget. Marianne Törner, forskare vid Sahlgrenska akademien vid Göteborgs universitet och gästprofessor vid högskolan Väst i Trollhättan, har forskat om säkerhetskultur och säkerhetsklimat. Dessa två är helt skilda menar hon, men säkerhetskulturen är mer lättföränderlig och kan liknas vid ett yttre skal där kärnan består av säkerhetskulturen. Kan man ändra säkerhetsklimatet har man lättare att komma in och ändra säkerhetskulturen i ett företag, men det kommer att ta tid och ske på lång sikt. Törner menar att lagar, regler och föreskrifter är själva skelettet, när det gäller säkerhetsarbete. Det är det som bidrar med stabilitet och struktur. Men själva musklerna, som håller ihop delarna, menar hon består av självständiga människor, som fattar egna beslut. Människor iakttar vad folk gör och uttrycker i organisationen och utifrån detta skapar den en egen tolkning av vad som är värderat på arbetsplatsen. Här spelar cheferna en stor roll. I och med deras agerande sätts också tonen för vad som

3 är acceptabelt. Som chef måste du därför tänka på att folk inte alltid gör som du säger, de gör som du gör! Vill man ha en god säkerhetskultur på sitt företag måste man som ledare börja med att se till sig själv, och hur man själv agerar i olika situationer och sedan vara beredd att ändra sitt eget beteende. Detta för att verkligen kunna säkerställa att det man säger och det man gör överensstämmer. Utifrån detta kan sedan tonen sättas för hela företaget. Ett sätt att börja arbeta med säkerhetskulturen på företaget är att skaffa sig en rättvis bild av nuläget. Det kan man göra genom ett enkätinstrument som kallas NOSACQ50 1. Instrumentet består ursprungligen av 50 frågor som tagits fram genom ett nordiskt samarbete mellan nordiska arbetsmiljöforskare med stöd av Nordiska rådet. Genom NOSACQ50 kan man få en fingervisning om var bristerna ligger genom att gradera svaren i enkäten gällande hur säkerheten uppfattas på företaget. När man identifierat svagheterna i säkerhetskulturen kan man behöva stöd i processen att komma tillrätta med dessa. Det kan man få genom t.ex. företagshälsovården eller i de delar av den egna organisationen som ev. har kunskaper angående beteendevetande- och säkerhets frågor. Generellt sett är god kommunikation och interaktion två huvudbegrepp som är viktiga för att sätta rätt ton i företaget. Slutligen är det viktigt att det finns ett gynnsamt klimat på företaget för att man som medarbetare ska våga rapportera sina misstag, dela med sig av sina erfarenheter och observationer. Om man inte kan lita på att de uppgifter som kommer fram vid en undersökning är korrekta kan man heller inte göra en rättvis bedömning vad gäller slutsatser och åtgärder för att uppnå en förbättring. Friskvård, egenvård och hälsa För att trygga sin egen hälsa och sitt välmående är det viktigt också se till det man själv kan göra för att påverka sin egen hälsa på ett positivt sätt. Detta kan vara genom att sköta om sig själv och att äta rätt, undvika stress och tobak samt att motionera regelbundet. Mår individen bra kommer detta att återspeglas i det arbete som utförs genom att denne orkar mera, känner sig positiv, är uppmärksam och lättare kan möta de utmaningar som arbetet kräver. Friskvård och egenvård Friskvård är ett samlingsnamn för åtgärder man själv gör för att hålla sig frisk genom ett sunt leverne. Sunda levnadsvanor kan t.ex. vara att motionera regelbundet, äta rätt samt undvika sådant som kan ha en negativ inverkan på din hälsa såsom tobak, droger eller stress. Egenvård är ett begrepp som uppkommit på senare år och gärna förknippas med friskvård, men som egentligen syftar till vanliga åtgärder som den enskilde själv kan utnyttja vid enklare skador och sjukdomar. Det kan vara receptfria läkemedel, vitaminer eller värmeplåster etc. Människor lever i snitt längre för varje år, 2011 var medellivslängden 83,7 för kvinnor och 79,81 för män 2. I Folkhälsan i Sverige - årsrapport 2012 från , står att läsa att man generellt sett kan se att den äldre generationen har haft bättre hälsoutveckling än den yngre. Detta verkar främst bero på att dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskat kraftigt på senare år. Sedan år 1990 har man också sett en tendens att cancer, trafikolyckor och självmord minskat. Dock har det visat sig att de självrapporterade besvären gällande psykisk ohälsa ökat något bland kvinnor och de yngre åldersgrupperna sedan 1990-talet, vilket är en oroande trend. Arbetsplatsolyckorna har minskat succesivt sedan 2000-talet medan arbetsplatsolyckorna fortsätter att vara vanligare bland män 1 NOSAQC50 är förkortning på Nordic Occupational Safety Climate Questionnarie. 2 Uppgiften är hämtad från Statistiska centralbyråns senaste rapport från

4 än kvinnor, även om man generellt sett kan se att de varierar avsevärt beroende på vilken yrkestillhörighet han eller hon har. Med detta som underlag kan slutsatsen dras att medellivslängden bland män och kvinnor ökar. Ska man leva längre ställs också krav på god hälsa, både psykisk och fysisk. Detta innebär att man måste ha god inställning till sin hälsa både i arbetslivet och på fritiden för att må bra och prestera bra hela dagen. Studier visar att motion, bra kost, samt en sund livsstil lägger grunden för ett hälsosamt liv. Förutsättningarna för att leva länge finns, det är upp till dig hur du förvaltar din hälsa under hela din livslängd. Hälsa Den mest kända definitionen av hälsa är nog den enligt Världshälsoorganisationen (WHO) från 1948: Hälsa är ett tillstånd av fysisk, psykisk och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom. WHO menar att god hälsa är något som alla människor har rätt till oberoende av t.ex. ras, kön eller religion. WHO menar också att bättre matvanor, rökförbud, och tillräckligt med fysisk aktivitet kan minska risken för övervikt, fetma, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt vissa cancersjukdomar. Alla människor har olika förutsättningar för sin hälsa och utifrån detta måsta man själv hitta balansen i sitt liv för att kunna ta hand om sin kropp. Att träna och äta rätt kan vara en god start, men även på arbetsplatsen är det viktigt att tänka på sin hälsa. Det kan man göra genom att påvisa risker som upptäcks eller att försöka undvika stress med god planering och organisation, be om hjälp vid tunga, höga lyft eller vid hög arbetsbelastning. Detta för att man inte ska utsätta sin kropp för onödigt belastning. Det kan även handla om att använda rätt skyddsutrusning, att klä sig efter väder om man arbetar ute, eller att ta raster för att få vila både kropp och hjärna en stund. Den enskilde individen bär ett ansvar för att ta hand om sin hälsa. Sedan kan alltid yttre omständigheter göra att det blir mer eller mindre svårt att förvalta den. Fysisk hälsa Hur uppnår man god hälsa? Det kan vara genom friskvård, att ta hand om sin kropp och själ så man mår bra både utanpå och inuti. Det är viktigt att man är uppmärksam på kroppens signaler och tar hänsyn till dessa. Känner man sig t.ex. trött och sliten behöver kroppen kanske extra vila. Är man stressad, så behöver man hjälp att i tid organisera sin vardag för att kroppen ska orka i längden. Det kan även handla om att se till att man äter regelbundet eller att man inte väger för lite eller för mycket i förhållande till sin längd. Även om flesta har sin egen uppfattning av vad en hälsosam vikt är. Det kan vara när kläderna sitter bra, när det är lätt att röra på sig eller när hen är nöjd med det den ser i spegeln. Studier visar att om man inte förbrukar all den energi som man får i sig, lagras den som kroppsfett istället. Hur stort energiintag man behöver varierar från person till person och påverkas av ålder, kön, arv, kroppstorlek samt vad man äter. Dessutom inverkar kroppens egen förbränningsförmåga som varierar beroende på hur effektiv den är samt hur rörligt aktiv man är på arbete och fritid. Det gäller att hitta en balans mellan det man äter och det kroppen kan göra av med. Övervikt innebär stora påfrestningar på lederna i kroppen samtidigt som man löper större risk för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.

5 Ett vetenskapligt sätt att bedöma en persons vikt är att titta på personens midjemått eller att bedöma en persons Body Mass Index ett s.k. BMI värde 3. Som vanligt med olika generella metoder gäller det att ta resultatet som en indikation om hur man ligger till. Vill man ha utförligare information, bör man söka professionell rådgivning. Man kan få en fingervisning om man ligger i riskzonen för fetmarelaterade sjukdomar 4 genom att mäta midjemåttet. Det kan man göra genom att andas ut och sedan mäta med ett vanligt måttband ovanför höftbenets spets, nedanför nedersta revbenet. Utifrån det kan man göra en allmän bedömning. Generellt sett kan man säga att en man med ett midjemått som ligger mellan cm är i riskzonen för fetmarelaterade sjukdomar. Ligger värdet under skalan löper han låg risk. Ligger han över skalan är risken stor att råka ut för hälsoproblem. För kvinnor är gränsvärdet vid 80-87cm. Ett annat sätt är att mäta sitt BMI. Metoden ger en fingervisning om personen är i riskzonen för övervikt/fetma genom att bedöma dennes vikt i förhållande till längd. Se tabell 2. Tabell 2. Exempel: BMI: vikt i kg/längd i m 2 En person är 180cm lång och väger 72kg. BMI: 72/(180*180)=22,2 Enligt tabellen är personen inom spannet för normalvikt och hälsorisken för fetmarelaterade sjuktomar bör vara låg. Tabell hämtad ur tidningen Uppladdning Hälsa från Lantmännen R och D, årgång 2011, 3 omarbetningen. För att gå ned i vikt är det en fördel om man blir av med kroppsfettet och inte musklerna. Då är det ett bra sätt att minska kaloriintaget och äta hälsosamt, samtidigt som man tränar för att inte bryta ned sina muskler vid förbränningen. Att gå ned i vikt tar tid, det finns inga genvägar för en hållbar viktnedgång. Kost Det finns en mängd olika kostråd och dieter att följa för att äta hälsosamt eller gå ned i vikt. Det kan vara allt ifrån; Nordisk kost, Medelhavsdieten, Low Carb High Fat (LCHF), 5:2, Stenåldersdieten osv. Det generella rådet från Livsmedelsverket är att äta enligt tallriksmodellen och att inte hoppa över måltider. För att må bra och få ett jämt näringsintag under dagen menar Livsmedelsverket att det är viktigit att äta tre huvudmål per dag; frukost, lunch och middag samt två lättare mellanmål. Att ge kroppen ett jämt intag av näring och energi hjälper till att hålla blodsockernivån på en jämn nivå. Hoppar man över ett mål eller äter mycket snabba kolhydrater såsom vitt bröd, bakverk, läsk, godis m.m. ökar blodsockernivån. Detta gör i sin tur att insulinproduktionen ökar. Insulin tar bort sockret från blodet och omvandlar överflödet till fett. Det gör att blodsockernivån sjunker och personen känner ett nytt behov av kolhydrater dvs. blir godissugen igen. Det är denna onda cykel som anses vara en bidragande orsak till bl.a. diabetes, högt blodtryck och viktökning. Enligt de allmänna rekommendationerna från livsmedelsverket är det förenligt med god kosthållning att följa tallriksmodellen. Den bygger på att dela upp tallriken i olika delar gällande pasta/ris/potatis/mathavre/matkorn, kött/fisk/ägg/fågel samt grönsaker/rotfrukter, därtill bör man äta 3 Body Mass index förkortas BMI. Bedömmingen skall bara används för vuxna mellan 18-64år. Metoden är ej lämplig för barn, gravida, äldre personer eller personer som tränar mycket. 4 Fetmarelaterade problem kan vara t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar eller diabetes.

6 fullkornsbröd eller mellangrovt bröd för att få i sig hela näringsbehovet under en middag. Till maten bör drickas vatten eller ett glas mjölk. Måltiden avslutas med en frukt. Se bild 1. Om man rör sig väldigt lite under dagen och har ett stillasittande arbete, räknas det som låg fysisk aktivitet. Då kan det vara bra att minska ned på pasta/ris/potatis för att istället öka på grönsaker/rotfrukterna på tallriken. Omvänt gäller om man har ett högenergiförbrukande arbete/fritid där man är mycket aktiv hela tiden. Bild 1. Tallriksmodellen indelad enl. en normalförbrukande persons näringsintag enl. Livsmedelsverkets rekommendation (uppdaterad ) Några råd på vägen gällande att förbättra hälsan är att äta varierat, äta lagom stora portioner som är jämt fördelade under dagen. Samt att tänka lite extra på att välja: Frukt och grönt - Ät minst 500g frukt och grönt/dag - det motsvarar 3 frukter och 2 rejäla nävar grönsaker. Det innehåller många näringsämnen såsom vitaminer, antioxidanter, mineraler och kostfibrer, som är viktiga för kroppens funktioner. Fullkorn - välj fullkornsalternativ av pasta, flingor, gryn och ris. Ät helst fullkornsbröd till varje måltid. Det innehåller kostfibrer, vitaminer, mineraler som har lågt GI 5 vilket hjälper till att hålla blodsockret på en jämn nivå under längre tid. Samtidigt som det hjälper till att hålla igång magen, ökar mättnadskänslan och hjälper till att förebygga övervikt, samt att hålla hjärtat friskt. Att äta en portion gröt per dag som är kokt på havrekli innehåller så mycket betaglukan 6 att det kan sänka kolesterolvärdet, om man i övrigt äter hälsosamt! Fisk bör man äta minst 2-3ggr/vecka. Fisk innehåller bl.a. omega-3 vilket motverkar hjärt- och kärlsjukdomar genom att sänka blodtrycket. D-vitamin finns också i fisk, vilket kan motverka benskörhet. Det innehåller också många andra vitaminer och mineraler som är viktiga för kroppens funktioner. Vatten Människokroppen förbrukar 2-3 liter vatten/dygn under normala förhållanden. Det måste man ersätta under dagen genom att äta och dricka. Vattnet transporterar näringsämnen till musklerna och transporterar bort slaggprodukter från kroppen. Genom maten får man i sig i snitt 0,5-1 liter vätska, och resten måste man dricka. Fett Det är bra att få i sig fett, eftersom det är en viktig byggsten i kroppen för att den ska fungera bra. Men det gäller att äta rätt sorts fett, för att kunna främja hälsan. Rätt sorts fett 5 GI s.k. Glykemiskt Index är ett mått som använd för att mäta hur snabbt eller långsamt ett livsmedel påverkar blodsockernivån. Lågt GI är att föredra då det håller ned blodsockernivån samtidigt som mängden av det goda kolesterolet ökar. Som referens används vitt bröd eller glukos, och referenspunkten är alltid Betaglukan är en fiber som är vattenlöslig och återfinns i bl.a. havre. Den hjälper till att sänka kolesterolet och stabiliserar blodsockerhalten.

7 ökar förbränningen, fungerar som värmeisolering och påverkar signalsubstanserna, Dessutom behöver cellernas membran fett för att hålla ihop. Exempel på nyttiga fetter är: nötter, lax, avokado, kyckling samt magert kött. Mjölkprodukter använd helst osötade alternativ av yoghurt och fil. Mellan- och lättprodukter av mjölk, ost och fil innehåller ofta B-, D- samt A- vitaminer, mineraler och kalcium, vilket är bra för kroppen! Minska på sockerintaget och saltet i maten. Socker är inte bara skadligt för tänderna, det innehåller mycket energi, vilket gör det lättare för kroppen att gå upp i vikt. Salt i för stora mängder höjer blodtrycket, vilket gör att man lättare kan få hjärtsvikt, hjärtinfarkt och andra problem med hjärtat. Mellanmål - För att hålla en jämn blodsockernivå under hela dagen och undvika energidippar då man lätt kan börja småäta, bör man också få i sig två mindre mellanmål under dagen. Ett på förmiddagen, samt ett på eftermiddagen. Det kan vara en smörgås, frukt eller en kopp turkisk yoghurt med blandade bär samt dryck därtill. Tillagaga rätt! Laga maten i flytande margarin eller raps- och olivolja, som innehåller omega 3 vilket motverkar hjärt- och kärlsjukdomar. Motion Att röra på sig minst 30minuter/dag helst utomhus är bra för hälsan. Kanske en promenad på lunchen? Genom solen får man i sig D-vitamin och motionen ökar förbränningen och välmåendet i kroppen, samtidigt som man känner sig piggare! Tänk också på att den som tränar hårt (3ggr el. mer/vecka) behöver mycket protein/fett för att orka. Kläder efter väder Arbetet som vindkraftekniker innebär stor variation i såväl arbete som fysisk ansträngning och arbetsmiljö. De kan ibland vara svårt att klä sig rätt för den typ av uppgift man skall göra. Koppstemperaturen höjs när människor är aktiva i förhållande till vad som skall utföras. Att inte kunna reglera värme/kyla i kroppen kan i värsta fall leda till allvarlig ohälsa med sjukfrånvaro som följd. Vid kyla kan man t.ex. råka ut för köldskador, uttorkning och skador på muskler och leder som inte kan värmas upp ordentligt under den fysiska aktiviteten. Därför är det viktigt att tänka på hur man klär sig och till vilket ändamål man klär sig. Ska man vara ute och köra snöskoter för att sedan klättra upp i ett verk som stått still en längre tid? Ska man stå still på marken och hålla i ett rep för att styra torndelar på plats eller ska man kanske åka bil till ett vindkraftverk för att sedan kliva in i tornet och ta hissen upp till en varm nacell? Värme Att utsättas för stark hetta är lika farligt för hälsan som kyla. Jobbar man utomlands i ett varmt land utsätts man för risk att bli uttorkad, få solsting, brännskador eller att bli medvetslös av värmen, om man inte är rätt klädd, dricker tillräckligt med vätska och kan söka skugga. Ska man utsättas för värme under en längre period är det bra att använda sig av ljusa kläder och försöka att täcka kroppen för att hindra brännskador av solens strålar. Mörka kläder har mer än dubbelt så stor värmeupptagningsförmåga i solsken. Hjälm/annan huvudbonad på huvudet för att skydda mot solens strålar är viktigt för att förhindra ytterligare svettningar som i sin tur bidrar till uttorkning.

8 Det kan vara bra att veta att i de flesta företag är det förbjudet att använda shorts pga. olycksrisken, då det finns risk att spilla kemikalier över sig eller p.g.a. att det för det mesta är trångt och risken för att haka i och fastna är stor. Dessutom ska man på de flesta företag i branschen ha stålhätta, spiktrampskydd och ankelskydd på skorna. Ankelskydd innebär att skaften måste vara lite högre på arbetsskorna, för att undvika skador om man trampar snett. Risk för uttorkning Stark hetta eller solljus gör att man måste vara extra uppmärksam på tecken på uttorkning och vara noga med att dricka mycket vatten. Vid stor fysisk ansträngning kan man tänka på att även fylla på med salter, vitaminer och mineraler som annars dräneras i kroppen vid stor vätskeförlust. Tecken på att kroppen är utsatt för uttorkning kan vara yrsel, huvudvärk, koncentrationssvårigheter och illamående. Uttorkning kan i obehandlat tillstånd leda till döden. Kyla Att man fryser lätt när det är kallt är väl allmänt känt, men det är också stor risk att man drabbas av uttorkning eftersom kroppen gör av med vätska under fysisk påfrestning även om det är kallt. Därför är det minst lika viktigt att dricka mycket vatten även under kyliga arbetsförhållanden som under varma. Att klä sig rätt under kalla förhållanden för att undvika förfrysning är inte så lätt om man inte klär sig med rätt sorts material och mängd kläder. Klädselns isolationsförmåga bestäms av luftlagrens tjocklek i och mellan olika plagg. Flera tunna klädskikt ger bättre isolationsförmåga än färre skikt som är tjockare. En människas huvud står för mer än 50 % av kroppens värmeförluster och därför är en varm vindtät mössa att föredra under hjälmen. Eftersom man lätt fryser om händer och fötter, kan det vara bra att ha med ombyte. En fot som blivit kall och fuktig, där det dessutom har skapats ett kallt luftlager runt om foten i skon, är svår att få varm genom enbart rörelse. Då är det bra att kunna byta om och dra på en torr, varm funktionsstrumpa. Händerna är också utsatta för förfrysningsskador och det kan vara bra att ha olika typer av handskar med sig beroende på vad man ska göra. En tunnare arbetshandske som står emot lite väta och en varmare handske för att värma sig med när man blivit blöt eller kall, kan vara att föredra. En bra klädsel bör bestå av olika lager som med hjälp av luften mellan lagren värmer bra. Men vid val av material är det dock viktigt att följa reglerna på arbetsplatsen gällande godkända material, vilket ofta innebär att de ska vara flamsäkra och ljusbågstestade. Lager 1 Ett tunnare underställ, närmast kroppen som transporterar bort fukt och behåller värmeförmågan. Det är viktigt att få bort fukt från kroppen då den leder värme 25ggr snabbare än luft. Detta gör att man snabbt blir nedkyld om man blir blöt, oavsett om vätan kommer utifrån eller inifrån. Lager 2 Om det är kallt eller om den fysiska aktiviteten är låg behövs tjockare skal som skyddar mot yttre nedkylning och håller värmen kvar. Ett mellanlager som innehåller mycket luft och isolerar bra (ju mer luft desto bättre isolationsförmåga) är att föredra. Då kan en lite tjockare tröja av ullfrotté vara ett bra alternativ. Lager 3 Här är det bäst att satsa på en vind- och vattentät jacka/byxa som andas och skyddar mot nedkylning och håller värmen kvar som lager ett och tre. Vid hög aktivitet, där det är risk för att man svettas, bör

9 man kunna öppna upp i hals, ärm slut eller ha speciella ventilationsöppningar i sidan eller under armar, för att kunna släppa ut fukt. Lager 4 Ett extra lager att ha med när man står still länge eller har rast, är bra att förstärka med. Dessa plagg ska helst vara vindtäta med dun eller syntetfyllning och vara enkla att ta på och av. Det är bra att tänka på att ha dessa plagg lättåtkomliga i säcken som man har med sig, så att de går lätt att ta fram och stoppa undan. Generella tips Handskar, vindtät mössa och funktionsstrumpor, som transporterar bort fukt och håller värmen, samt minst 2 par handskar beroende på vad man ska göra, är att rekommendera. Dessutom är det viktigt att ha varmfordrade arbetskängor med värmeisolerande sula samt helst stålhätta/spiktrampskydd av kompositmaterial, som inte kyler ned foten. Det är också bra att se till att kängan har ankelskydd, då det ofta är ojämna underlag på vindkraftssiterna som kan leda till skadade fotleder och vrickade fötter. Man bör också alltid ha ett torrt ombyte kläder med sig så man kan byta om ifall man blöter ned sig eller blir svettig under dagen. Förfrysningsrisk Utsätts man för stark vind/kyla eller har fuktiga kläder mot kroppen ökar risken för att förfrysa sig. Vindkraftparker byggs i områden där vindstyrkan är god, vilket också kan göra att temperaturen upplevs kallare på dessa ställen. En temperatur på - 20 C med en vindstyrka på 4m/s ger en effektiv temperatur på -29 C. Utsätter man bar hud för detta i ca.30 minuter är risken för köldskador stor. (För utförligare information gällande köldeffekt vid olika temperaturer och vindhastighet se bilaga 3.) Det är också lättare att förfrysa sig om man har smutsiga slitna kläder såsom strumpor, underställ och handskar, än om man har rena eller nya plagg. Eftersom fibrerna i kläderna som är smutsiga och tunna inte kan fyllas med lika mycket luft för att skapa ett varmt luftlager. Vita fläckar, blek hud, stickande känsla, avdomningar och förlust av känsel är tecknen på förfrysningsskador och uppkommer vanligast på händer, tår, ansikte/kinder, näsa eller öron. Då är det viktigt att komma i lä, helst inomhus och försiktigt ta av strumpor, skor eller handskar och värma upp det köldskadade området. Gnugga aldrig på den köldskadade delen för att få igång värmen. Värm heller inte upp den för snabbt genom att hälla på varmvatten eller sätta den på något hett. Det förvärrar skadan. Det bästa är att värma med kroppstempererad värme, som att t.ex. placera de kalla händerna i ljumskarna eller i armhålorna. Om symptomen inte avtagit efter 15-20min eller om huden är sprucken, är det bra att förbinda skadan löst med elastisk binda och ta sig till sjukhus. Rutiner gällande personlig skyddsutrustning (PPE Personal Protective Equipment) Arbetsgivaren ansvarar för att se till att man som arbetstagare har tillgång till rätt utrustning för att få utföra arbetsuppgiften. Varje arbetstagare ansvarar själv för sin PPE och ska se till att den är hel och ren före användning. Som vindkrafttekniker innebär det att man måste ha koll på sin egen hjälm, sele (inkl. krokar och staglina), glidlås, skyddsskor med ankelskydd och stålhätta, jacka/byxa/handskar, övriga kläder och extrakläder samt ev. annan CE märkt skyddsutrustning som kan vara andningsmask, skyddsglasögon, vibrationsdämpande handskar etc.

10 Fallskyddsutrustningen inkl. hjälm ska årligen kontrolleras av godkänd kontrollant, men också genom teknikerns dagliga egna översyner, där man tittar efter skador inför- och efter varje användning, samt rapporterar till närmaste chef, om åverkan skett på skyddsutrustningen. Varje gång skyddsutrustningen används, skall man i teamet hjälpa varandra att kontrollera att hjälm, sele och glider sitter rätt, att alla remmar, krokar och spännen är knäppta och sitter som de ska. Vid en eventuell olycka där en person bli hängande medvetslös, är det av yttersta vikt att selen sitter bra och inte stramar åt därmed stryper blodtillförseln till kroppens olika delar. Då detta kan leda till hängtrauma med i värsta fall dödlig utgång, när syrefattigt blod når hjärtat. Sömn Vuxna behöver mellan 6-9 timmars sömn per dygn för att hjärnan ska kunna återhämta sig och bearbeta dagens intryck och för att kroppen ska fungera ordentligt. För lite sömn kan leda till koncentrationssvårigheter, humörsvängningar och minnesrubbningar, vilket kan vara förenat med direkt livsfara i vindkraftbranschen, där det ofta ställs höga krav på säkerhet och medvetenhet om risker. Därför är det viktigt att man får sova men det viktigaste är inte alltid hur länge man sover utan att kvalitén på sömnen är god, d.v.s. att man får sova ostört under några timmar, så kroppen hinner gå igenom alla olika sömnstadier så att man kan vakna utvilad. När kroppen börjar förbereda sig för sömn sjunker kroppstemperaturen och man känner sig sömnig och kanske lite frusen. Lyssnar man inte till dessa signaler kommer man att missa sitt sömntåg och känna sig piggare igen efter en stund, och då istället få svårt att sova. Då är det bara att invänta nästa tillfälle när tåget går för att få en ny chans att somna. Under sömnen varvar kroppen ned genom att pulsen och kroppstemperaturen sjunker, blodtrycker bli lägre, samtidigt som andetagen blir tyngre och musklerna slappnar av. I delar av hjärnan minskar aktiviteten, samtidigt som hjärnan sorterar intrycken man fått under dagen, lagrar minnen och bearbetas ny kunskap. Kroppens immunsystem aktiveras och viktiga hormoner bildas under natten. Man har också sett att produktionen av stresshormoner minskar i kroppen när man sover. För barn och ungdomar är det extra viktigt med sömn, eftersom tillväxthormonet i kroppen bildas under sömnperioden. När en person sover går denne igenom olika sömnstadier. I det första stadiet är sömnen ganska ytlig och personen är lättväckt. Efter ett tag kommer hen in i nästa stadium som är en djupare sömnfas. Musklerna börjar slappna av och personen blir svårväckt. Dessa två stadier återkommer flera gången under tiden hen sover. I början av natten domineras perioderna av djupsömn men blir senare kortare för att lämna plats åt REM-sömnen 7. Det är i detta stadium man börjar drömma. Ofta kommer man ihåg vad man drömt eftersom det ligger så nära uppvaknandet. Hjärnans aktivitet är lika hög som om personen vore vaken, eftersom det är nu man bearbetar problem, händelser, fantasier och undermedvetna tankar. REM-sömnen återkommer 4-5ggr/natt, under sammanlagt min. Sömnrytmen styrs och regleras av ett centrum i hjärnan. I takt med åldern ändras sömnen och man sover inte lika djupt, och man blir mer lättväckt, eftersom kroppen inte behöver samma typ av sömn längre. Det finns många orsaker som kan påverka ens möjligheter till att somna och sova gott på nätterna. Det kan vara allt ifrån skiftarbete, att man äter eller dricker kaffe sent på kvällen, röker eller dricker alkohol, har värk eller att man blir störd på nätterna av bullriga grannar, oroliga småbarn eller en partner som snarkar. 7 REM sömn kallas också för Rapid Eye Movement och innebär att ögonen rör sig snabbt fram och tillbaka medan man sover.

11 Under perioder när man har mycket att göra på jobbet/fritiden eller om man har varit med om mycket, känner sig pressad eller stressad kan kroppen svara med att få svårt att varva ned. Samma symtom kan man också drabbas av om man har för lite att göra och aktivera sig med under dagarna. Detta beror på att hela systemet i kroppen är inställd på vakenhet och/eller är understimulerat. När man väl somnar, sover man ofta lätt och kroppen kan ha svårt att kunna återhämta sig ordentligt. Att endast få begränsat med sömn någon natt klarar kroppen ganska bra. Man har genom studier sett att kroppen kan kompensera den kortvariga sömnbristen genom extra mycket djupsömn följande natt. Men man kan också hjälpa till med kroppens återhämtning genom att ta en tupplur (max 30 minuter) under förmiddagen, dagen efter. För att sedan känna sig lite piggare och kunna återgå till dagens aktiviteter. Sover man för länge och för djupt påverkas nattsömnen negativt istället. Symptomen man upplever när man har perioder med lite sömn kan vara minnessvårigheter, koncentrationssvårigheter, humörsvängningar eller andra psykiska symtom som kan likna depression. Under långvariga perioder med dålig sömn, kommer kroppen att börja må dåligt rent fysiskt också. Man kan få förhöjt blodtryck, den blir känsligare för smärta, och man har också sett en ökad risk för hjärt- kärlsjukdomar samt övervikt. Kroppen behöver således sömn för att kunna fungera optimalt. Om man upplever att man har svårt att somna in och sova gott om nätterna för att sedan vakna utvilad så kan man prova några knep: Lägga om rutinerna så att man går och lägger sig samma tid varje kväll och kliver upp samma tid varje morgon. Kroppen mår oftast bättre av rutiner och regelbundenhet gällande aktivitet och vila. Kroppens eget sömnmedel, melatonin, aktiveras av mörker och är som mest på natten mellan kl :00. Undvik att motionera sent på kvällen, det får kroppen att gå upp i varv och det kan därför bli svårt att slappna av. Men motionen är också viktig för sömnen, eftersom det ger kroppen den energikick under dagen som man behöver för att orka. Men den bidrar också till att man blir mer fysiskt trött på kvällen när kroppen väl varvar ned efter dagens ansträngning, vilket oftast gör att man somnar lättare och sover bättre. Temperaturen i rummet påverkar också sömnens kvalité. En optimal sovrumstemperatur är runt c. Detta är en lagom temperatur för att sänka ämnesomsättningen i hjärnan, vilket leder till att det blir lättare att varva ned och komma till ro. Att ha en bra sovmiljö är viktigt. Det upplevs ofta lättare att somna om det är mörkt, tyst, tryggt och ombonat i rummet. Att ha en bra säng där man ligger bekvämt är viktigt för avslappningsförmågan. Dator, TV eller att jobba i sovrummet kan inverka negativt på sömnen. Då det kan upplevas stressande för hjärnan att ta med sig intryck från film eller jobbet in i sovrummet. 30 minuter frisk luft och dagsljus varje dag påverkar sömnen positivt, eftersom kroppen tar upp D-vitamin från dagsljuset och den biologiska klockan i kroppen styrs av dygnsrytmen. Att äta rätt, på regelbundna tider är viktigt för att kroppen ska kunna arbeta och slappna av vid rätt tillfällen. Brist på näringsämnen som t.ex. magnesium, kalcium, järn eller vitamin B3 kan leda till sömnsvårigheter.

12 Det sägs också kunna hjälpa till att slappna av om man dricker en kopp varm mjölk innan sänggåendet, eftersom den innehåller ämnet Tryptofan som behövs för att stimulera ämnet Serotonin som i sin tur verkar lugnande i kroppen. Även en kopp te bryggd på johannesört, kamomill, humle eller passionsfrukt innehåller lugnande ämnen. Avslappningsövningar, yoga och olika tekniker för att somna och sova bra kan vara värt att prova om man inte kan varva ned och komma till ro på kvällen. Upplever man längre perioder där man har svårt att somna eller att man har svårt att sova gott och vakna utvilad (tillsynes utan uppenbar orsak) kan det vara bra att uppsöka läkare för att få sina sömnsvårigheterna utredda. Även om oron i sig för att något skall vara fel, kan vara orsaken till att man stressar upp sig och har svårt att sova, så kan det faktiskt också vara ett symtom på att något rent fysiskt/psykiskt egentligen är den bakomliggande orsaken. Det kan vara tecken på depression, stress, alkoholism, utbrändhet, biverkning av läkemedel, eller annan sjukdom som är bra att utreda i tid. Fysisk aktivitet Att arbeta som vindkrafttekniker på hög höjd sätter stor press på ens fysiska och psykiska hälsa. Fysiken måste vara god för att minska påfrestningarna på ens kropp, inte minst med tanke på hjärtat utan även påfrestningen på muskler och leder, eftersom det ofta är oergonomiska arbetsställningar och är ett konditionskrävande yrke, som ställer stora krav på smidighet och styrka. Vetenskapliga studier visar att träning har stor inverkan på kroppen och dess funktioner. Tränar man regelbundet får man bl.a. bättre kondition, starkare muskler, ökar hjärtats slagvolym och storlek samtidigt som man motverkar övervikt och dessutom bygger upp ett bättre immunförsvar. Förutom att det sänker halten av stresshormoner i kroppen och gör att du känner dig piggare och motverkar depressioner, så får du en mer positiv självbild. En positiv biverkning av träning är dessutom att många upplever att kläderna sitter bättre och snyggare på kroppen! Att träna är för många förknippat med stress för att hinna med arbete/skola, fritid, familj och vänner. Våra höga krav och egna förväntningar på oss själva gör att vi ibland lägger för stor vikt vid att hinna med så mycket och att vara så duktiga. Det är vid sådana tillfällen man måste tänka att man investerar i sig själv för sin egen hälsas skull, för att få energi till att orka med vardagens bestyr. Det ska vara roligt och lustfyllt för att man ska finna motivationen att aktivera sig regelbundet under hela sin livstid. Faktum är att vardagsmotionen är underskattad i många sammanhang, där man vill uppnå positiva hälsoeffekter. En halvtimmes promenad till jobbet, att hoppa av bussen en station tidigare eller att ta trapporna istället för hissen ger också goda effekter. Med 30min promenad/dag uppnår man en hel mängd positiva hälsoeffekter i sin kropp, men vill man öka sin kondition krävs att man tränar minst 2-3ggr/vecka. Ju högre intensitet ju positivare hälsoeffekter till en viss gräns. Förutom att man orkar mer genom träningen, så förebygger man också arbetsskador, och i med att man stärker kroppen får man en bättre hållning och ett starkare skelett. För att komma igång är det bra att sätta upp mål och delmål. Dessa ska vara specifika, mätbara, realistiska och tidsbestämda. Det kan t.ex. vara att man vill klara av att klättra upp till nacellen hela vägen på ett 90m verk utan att ta ut sig totalt. Ett realistiskt mål kan då kanske vara att det ska vara möjligt inom t.ex. 4månader. Då kan det vara bra att fokusera sin träning på kondition och styrka och till sin hjälp kan man använda torndelarna som delmål. T.ex. Delmål 1: Inom 1månad vill jag kunna klättra upp till andra torndelen utan paus, och det ska inte kännas som jag tagit ut mig helt under klättringen.

13 Delmål 2: Inom 3månader vill jag kunna klättra upp 2/3 av tornet med max två pauser på vägen, och det ska fortfarande kännas som jag har lite mer att ge när jag är framme. Delmål 3: Inom 4 månader skall jag klättra upp till nacellen med max en paus och med ett leende på läpparna! I början kan det vara bra att göra plats i kalendern för träningen. Detta för att det senare ska kunna bli ett naturligt inslag i vardagen, ungefär som att handla mat eller att borsta tänderna. Kommer man igång med träningen, bygger kroppen upp ett behov av att träna och hålla igång. Sedan är det upp till en själv att bestämma vilken typ av kondition/styrka/smidighet man anser sig behöva, och utifrån det söka efter en träningsform som passar. Här gäller det att våga prova på olika motionsformer för att hitta det som är roligt och fyller funktionen för just dig. Det finns olika träningsformer att välja mellan när man skall träna sin kropp, alltifrån styrketräning och intervallträning till teknikträning och konditionsträning. Alla träningsformer har olika fördelar och nackdelar. Det är därför viktigt att välja den träningsform som passar ändamålet man har. Innan man sätter igång med träningen är det viktigt med uppvärmning för att mjuka upp kroppen. Några enkla rörelser utförs under 10-15min så att kroppens temperatur höjs, blodförsörjningen omfördelas och man får bättre elasticitet i senor/ledband samtidigt som man förbättrar nervmuskelfunktionen. Detta kommer väsentligt att minska skadefrekvensen och öka rörelseförmågan i kroppen. När man kör igång med träningen är det inte bara bra att ha rätt utrusning för ändamålet utan att ta det lugnt i början och lyssna till sin kropp. Det är vanligt att man kör på för hårt när man väl bestämt sig och motivationen är hög, vilket istället kan resultera i att man överbelastar den otränade kroppen och drar på sig skador. Vanliga idrottskador kan vara inflammationer av olika slag i t.ex. benhinnorna, hälsenorna. eller att man sträcker en muskel eller stukar/vrickar en fot. Uppstår en enklare skada är det generella rådet förutom egenvård, att dra ned på tempot, förkorta träningspasset eller byta aktivitet under några veckor tills skadan läkt ihop något, och man återigen försiktigt kan återuppta den vanliga träningen. När man är klar med sitt träningspass är det viktigt att varva ned och stretcha kroppen för att motverka träningsvärk och för att tänja på musklerna. Man brukar räkna med att ¾ av kroppen består av vatten. När man svettas orkar man mindre 8 och kroppen urlakas inte bara på vätska utan också på salter, mineraler och andra ämnen. Därför är det bra att vätska upp före, under och efter träning. Man kan också tänka på att återställa balansen i kroppen gällande salter, mineraler efter att man tränat hårt. Det kan man göra genom att man att dricka sportdryck efter träning. Det kan vara bra att tänka på att variera sin träning för att få ut så mycket som möjligt av den och för att undvika förslitningsskador. Variation i träningen aktiverar olika typer av muskelgrupper, bygger upp och stärker alla kroppens olika delar samt kan förbättra konditionen och uthålligheten. Psykisk hälsa Den psykiska hälsan hos en arbetstagare är minst lika viktig som den fysiska. Om en person mår dåligt kommer det förmodligen förr eller senare att visa sig i arbetet som försämrad arbetsprestation. Grundtanken i arbetsmiljölagen är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren har här ett stort ansvar i att förebygga den psykiska ohälsan och bör därför ha en klar plan angående stress i det systematiska arbetsmiljöarbetet. 8 1 % vätskeförlust sänker prestationsförmågan med 5-10% enl. dokumentet Fysiologi, anatomi, ergonomi av KY vindraftsutbildning.

14 Stress Om man under en period upplever stor arbetsmängd och högt arbetstempo, ensidigt arbete, oklara roller, tidspress, otrygghet i anställningen på grund av omorganisationer, mycket ensamarbete, liten möjlighet att påverka sin arbetssituation osv. kan man uppleva stress. En lite mängd stress under en kortare tid, där det finns möjlighet till återhämtning, upplever de flesta som sporrande och att det ökar effektiviteten i arbetet. När kraven blir för stora och kontrollen, stödet och möjligheten till återhämtning saknas och man dessutom saknar kunskap om hur situationen skall hanteras, kan stressen ta sig olika fysiska- och psykiska uttryck, vilket i sin tur också kan ge biverkningar som drabbar arbetsgruppen och i förlängingen även resultatet för företaget. När kroppen utsätts för stress sätts en reaktion i gång vilket frigör stresshormoner 9 som adrenalin, noradrenalin och kortisol. Detta sker för att ge kroppen en extra dos av energi och kraft för att kunna prestera extra vid omedelbar fara eller i en pressad situation. Det kan liknas vid urtidsmänniskans försvar i situationer där det stod mellan att kämpa för sitt liv eller fly. Nu har stressen en annan roll i dagen samhälle och det är sällan man kämpar för sitt liv i sitt dagliga arbete, utan det är mer ens egen uppfattning av situationen som styr stressnivån. Men man tror att kroppen har svårt att se skillnad på tankar och egentlig fara och att det därför triggar samma typ av funktioner i kroppen som urtidsmänniskan behövde för att klara sig. Stress beror på både psykiska, fysiska och sociala faktorer såsom brist på kontroll, för höga krav på sig själv, dålig själkänsla, ljud/buller, värme/kyla, separationer, arbetslöshet eller separationer etc. De fysiska verkningarna vid stress kan ta sig olika uttryck beroende på vem som är utsatt och hur den personen uppfattar det. Men generella indikationer kan vara t.ex. att hjärtat pumpar snabbare, man blir torr i munnen, matsmältningen sätts på sparlåga, lungorna vidgas för att förbättra syreupptagningen, blodet blir mer trögflytande för att man inte skall förblöda vid skada, och behovet av sömn minskar samtidigt som man får sämre minne/minnesluckor, brister i koncentration- och uppmärksamet osv. I normala fall återställer kroppen funktionerna när det finns tid till återhämtning och vila, men ju längre tid man varit utsatt för stress desto längre tid tar det att balansera kroppen igen. I värsta fall kan långvarig stress mynna ut i s.k. utmattningsdepression (utbrändhet) som kan ta år att komma tillrätta med, samtidigt som det gör att kroppen blir mer mottaglig för andra sjukdomar. Vid långvarig stress s.k. negativ stress kan man få en rad olika fysiska symptom. Exempel på det är: hjärt- och kärlsjukdomar, sämre närminne, migrän, bukfetma, ökat blodtryck, irritation, humörsvängningar, ökad risk för diabetes typ2, hjärtklappning, sömnrubbningar, depression, sämre immunförsvar osv. Detta kan, dessutom om det får fortgå utan särskilda insatser, mynna ut i tillbud, konflikter, arbestskador/olyckor, sjukfrånvaro eller sammarbetssvårigheter på arbetsplatsen. Det är dock alltid arbetsgivaren som bär ansvaret för en god arbetsmiljö och genom det systematiska arbetsmiljöarbetet bör det finnas riskanalyser och planer för hur man ska hantera höga arbetsbelastningar, omorganisationer etc. som kan skapa negativ stress. Här följer några tips som kan vara bra att tänka på för att minimera stress: Självkännedom är en av nycklarna till en mer stresstålig vardag. Att kunna dra ned på ambitionen och veta var ens gränser går, gällande arbetsbelastning, relationer, arbete, privatliv, god hälsa och återhämtning, är viktigt. 9 Stresshormoner; Adrenalin sätter igång kroppen och ger en extra energikick vid fara, ilska etc. Noradrenalin- skapar entusiasm, optimism och höjder koncentrationen. Kortisol aktiveras av fara/hot gör att kroppen stänger ned och gör oss passiva. Kortisol kan ge upphov till psykiska och fysiska sjukdomar om man utsätts för stress under längre tid.

15 Ta kontrollen! Det är viktigt att ibland stanna upp och reflektera över privatliv och arbete för att kunna skapa struktur i sitt liv, och därmed kunna bli av med onödiga stressfaktorer. Alla behöver kunna säga nej ibland! Att alltid behöva vara tillmötesgående, välmenande, omtänksam och hänsynsfull gentemot andra gör att man ibland glömmer bort sig själv och ens eget välmående. Att kunna säga nej när arbetsbelastningen ökar eller när man inte känner att man har tid, är viktigt för att kunna undvika stress både i privatlivet och på arbetet. Var beredd att ta emot hjälp! När man inte räcker till på arbetet eller i vardagslivet är det viktigt att strunta i prestigen och att istället be om hjälp för att hinna med. Sedan är det förstås viktigt att vara beredd att ta emot hjälp när sådan erbjuds. Ens egna krav på att alltid prestera och vara duktig är något som man själv måste jobba med för att komma över. Ät sunt och hoppa inte över måltider. Försök att avsätta tid för att motionera regelbundet, gärna då utomhus. Det kan räcka med en ½ timmes promenad på lunchen för att kroppen ska må bättre. Solen och friska luften gör att man blir piggare och rensar hjärnan. Den fysiska aktiviteten gör att kroppen blir tröttare och man somnar och sover bättre, vilket i sin tur ger kroppen en chans till återhämtning. Det är också viktigt att få skratta och känna glädje. De endorfiner som frigörs i kroppen vid glädje har visat sig minska stress. Det är också bra att se till att omges av goda relationer där man har möjlighet att ventilera det som känns jobbigt utan att alltid behöva vara omtänksam och hänsynsfull. Destruktiva relationer dränerar sinnet på energi och för ens egen hälsa bör man undvika dessa. För att kunna hitta rätt verktyg att plocka fram vid förhöjd stressnivå behövs kännedom om hur den enskilda personen reagerar på stress. Det bästa är naturligtvis om man kan ta bort orsaken till stressen i tid, och därmed undvika negativ stress under en längre period. Det finns nu även olika tekniker som man kan använda sig av såsom yoga, meditation, andningsövningar, Mindfulness 10 och SOAL 11 m.fl. för att lära sig att hantera stress på ett bättre sätt. Om man under lång tid utsätts för negativ stress kommer man slutligen att bli utbränd. Detta är något som tar lång tid att hämta sig ifrån, och har man en gång fått utmattningssyndrom är risken för återfall stor. Stress kan också leda till depressioner och det är därför viktigt att i tid utreda grundorsakerna till stressen och agera mot det snarast. Även om arbetsgivaren bär huvudansvaret för arbetsmiljön, så har alla ett ansvar för att själv säga ifrån när det blir för mycket. Det är också bra att vara uppmärksam på sina kollegor så att man tidigt kan se när någon stressar för mycket och hjälpa till att vidta åtgärder därefter. Kränkande särbehandling Att särbehandla någon eller att exkludera någon ur en gemenskap på arbetsplatsen är att likna vid mobbing eller trakasseri s.k. kränkande särbehandling 12. Detta är något som är oerhört påfrestande psykiskt för den som bli utsatt och arbetsgivaren har ett stort ansvar för att sådant inte skall förekomma på arbetsplatsen, därför har de flesta arbetsplatser idag infört s.k. nolltolerans gällande kränkande särbehandling. 10 Mindfulness är en västerländsk meditations och terapimetod, sprungen ur bl.a. buddismen. 11 SOAL (Stanna upp, Observera, Analysera och Låt gå) ett av verktygen som används inom Mindfulness för att bli mer medveten i vardagen och reflektera över det som sker. 12 Föreskrifter gällande kränkande särbehandling på arbetsplatsen finns att läsa i AFS 1993:17

16 Organisatoriska problem, hög arbetsbelastning eller pyrande konflikter kan vara några av orsakerna till att någon eller några utses som syndabockar på arbetsplatsen. Detta kan leda till att personen/personerna exkluderas ur gemenskapen, trakasseras eller utnyttjas. Hos den utsatte kan detta leda till dålig självkänsla, stress, motvilja till samarbete, fysisk ohälsa, missbruk, ångest, trötthet, aggressioner eller självmordstankar. Detta är oftast inte en isolerad klick av människor som drabbas, utan leder till problem i hela arbetsgruppen genom att övriga tvingas välja sida. Detta splittrar gruppen och leder till minskad produktivitet, sökande efter nya syndabockar, hög sjukfrånvaro, hög personalomsättning, vantrivsel m.m. Om ett sådant tillstånd inte möter krafttag från arbetsgivaren kommer även denne att få minskat förtroende från sina anställda, eftersom man inte klarar av att skapa en trygg arbetsplats för sina anställda. Systematiskt arbetsmiljöarbete, kurser för chefer och ledare gällande ämnet, medarbetarsamtal, en bra introduktion för nyanställda för att de lättare ska komma in i gemenskapen och kunna skapa en god dialog från början, skapa möjligheter för utveckling för personalen och ökad kunskap om verksamheten är några av de förebyggande åtgärder som en arbetsgivare kan jobba med för att skapa en trivsam arbetsmiljö för alla anställda. Trivs man på arbetsplatsen är det lättare att fokusera på sitt arbete utan att försöka leta efter irritationsmoment hos sin omgivning. Alkohol, droger och tobak På senare år har man kunna se tendenser till en ökning av alkohol- och drogkonsumtion på arbetsplatserna runt om i landet. Detta är oroväckande och innebär en stor risk inte bara för den enskilde arbetstagaren utan även för personer i deras omgivning, eftersom det är lätt att skada sin omgivning om man är alkohol eller drogpåverkad. Arbetsmiljöverket menar att alla arbetsgivare bör ha en alkohol- och drogpolicy i sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Arbetsgivaren ska också göra klart vilka regler och rutiner som gäller på arbetsplatsen om arbetstagare misstänks vara påverkad av alkohol eller droger under arbetstid. Det ska dessutom finnas en handlingsplan för att hantera arbetsanpassning och rehabilitering (enligt 13 AFS1994:1) vid konstaterade missbruksproblem hos den anställde. Där bör också vara specificerat vilken beredskap arbetsplatsen har gällande omhändertagande vid missbruksproblem samt hur man kan arbeta förebyggande med alkohol- och drogrelaterade frågor. I slutrapporten Arbetsmiljö och säkerhet inom vindkraftsområdet Vindkraft från kan man läsa att flera olika aktörer inom vindkraftbranschen såsom utbildare, säkerhetsansvariga, vindparksägare och vindparksbyggare, har träffats för att diskutera arbetsmiljö och säkerhetsfrågor i samband med projektet som föregick rapporten. Där har man bl.a. diskuterat olika policys och rutiner kring alkohol, droger och tobak. Den gemensamma nämnaren för detta är att de alla har nolltolerans bland sina anställda och på företagen gällande alkohol och droger. Enligt rapporten ansvarar varje enskild arbetstagare för sig själv men också för sina medarbetare, gällande efterlevandet av drogpolicyn. Det kan ibland vara svårt att sätta fingret på om en person har alkohol- eller drogproblem. Men några av tecknen man kan titta efter kan vara om arbetsinsatsen drastiskt försämras, om personens sjukfrånvaro ökat sista tiden eller man lagt märke till om personen ändrat sitt beteende på något sätt t.ex. blivit inåtvänd eller aggressiv. Har det gått riktigt långt med alkoholkonsumtionen kan man kanske t.o.m. se fysiska tecken som plufsig hy och rödbrusighet i ansiktet, eftersom alkoholen gör att blodkärlen i huden vidgas vilket ger en rödbrusig ton. För att säkerställa en drogfri arbetsmiljö har vissa företag infört stickprovskontroller gällande drogtest. D.v.s. arbetsgivaren begär att arbetstagarna på arbetsplatsen skall utföra drogtest hos exempelvis företagshälsovård. Men det vanligaste bland vindkraftsbolag är att man vid

17 uppdateringen av Mast och stolpintyget eller Höghöjdscertifieringen har drogtest som ett obligatoriskt inslag. Att en person dras in i ett missbruk behöver inte alltid vara relaterat till den enskildes problem på fritiden eller med familjen, utan kan också vara ett tecken på stress, mobbing, prestationsångest, vilka arbetsuppgifternas krav är, eller hur de övriga arbetsförhållandena ser ut. Det är viktigt att titta en bit bakåt i tiden, eftersom det kan vara svårt att upptäcka missbruksproblem. Då kan det vara bra att leta efter ett mönster i ett beteende för att lättare kunna förstå helheten. Tobak Riksdagen antog våren 2003 regeringspropositionen 2002/03:35 Mål för folkhälsan där målet för att minska tobaksanvändningen 2014 bestod av fyra nationella delmål: En tobaksfri livsstart från En halvering av andelen ungdomar som börjar röka eller snusa. En halvering till 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest. Att ingen ofrivilligt ska utsättas för rök i sin omgivning. Den typiska rökaren förefaller vara en lågutbildad kvinna med låg inkomst. Hon bor i hyresrätt i glesbygden och är förmodligen långtidssjukskriven eller förtidspensionär. Förutom tobakskonsumtionen har hon också andra ohälsosamma vanor och löper en 50 % risk att dö före 65års ålder p.g.a. cancer, kol eller annan tobaksrelaterad sjukdom. Hennes barn löper mycket större risk att råka ut för allergier pga. den passiva rökningen i hemmet. Passiv rökning anses oftast farligare eftersom cigaretten bara pyr och inte förbränns med samma hetta som när en person har den till munnen och drar ett bloss (vilket tillsätter syre och ökar hettan/förbränningen av de skadliga ämnena). Detta är en generell beskrivning, men den beskriver långt ifrån alla som använder tobak i någon form. Det finns många typer av användning dvs. cigarettform, snusning, piprökning etc. samt i vilken omfattning och mängd det används t.ex. en s.k. feströkning eller daglig användning. Att tobak i olika former skadar hälsan och är beroendeframkallande har väl knappast undgått någon. Cigarettrök innehåller bl.a. koldioxid och kolmonooxid som är mycket kvävande och giftigt vid höga halter, formaldehyd som är allergiframkallande samt bensen, bensyren, dibensantracen m.fl. som är mycket cancerframkallande. Inom EU dör varje år i snitt personer av tobaksrelaterade sjukdomar. På senare tid har man även bland kvinnor sett ett samband mellan rökning och tandlossning. Även att syretillförseln till hyn påverkas vilket gör att huden blir torr, blek och rynkig i förtid. Tyvärr kan man se att tobakskonsumtionen har en tendens att öka bland gymnasiedeltagarena i Sverige vilket är mycket oroväckande. Kanske har normaliseringen av tobak via media med detta att göra. Det har via studier 13 i Storbritannien kommit fram att en tredjedel av programmen som visades på TV mellan kl. 18:00-22:00 under en treveckors period innehöll associationer till tobak i någon form. Rapporten fastställer att ett större ansvar bland de större TV bolagen bör tas för att motverka främjandet av användandet av tobak. Det är inte bara cigaretter och passiv rökning som skadar och dödar, män, kvinnor och barn varje år, hit räknas även snusning. Snusningen är skadlig för hälsan även om de flesta brukar tycka att det är skonsammare gentemot omgivningen p.g.a. avsaknaden av rök. 13 Hämtat ur rapporten Tobacco imagery on prime time UK television av Ailsa Lyons, Ann Mc Neill och John Britton publicerat online

18 Snusning gör att man löper större risk för diabetes typ2, cancer i bukspottskörteln, cancer i munhåla/läpp, skador på slemhinnor där snusprillan sitter, högre blodtryck, puls mm. Dessutom visar studier att skadliga ämnen från snusning går över till fostret vid graviditet. Detta kan orsaka bl.a. havandeskapsförgiftning, lägre födelsevikt, plötslig spädbarnsdöd, långsammare intellektuell utveckling hos barnet m.m. Enligt Tobakslagen SFS 1993:581 är arbetsgivaren skyldig att se till att arbetstagaren kan utföra sitt arbete utan ofrivillig exponering för tobaksrök, och har rätt att avvisa personer som röker där det är rökförbud och inte uppmärksammar tillsägelse. På det flesta företag finns en policy även för tobaksanvändning gällande de anställda på företagen t.ex. var den anställde får röka, så även inom vindkraftbranschen. Nu har kommuner runt om i landet börjat införa Rökfri arbetstid, genom att förbjuda rökning på kommunens och landstingets arbetsplatser. Hittills har 182 av landets 290 kommuner infört någon form av förbud, vilket tyder på en stark markering från arbetsgivarens sida gällande toleransen för tobaksanvändning bland anställda. Förhoppningen är att fler företag följer efter. Ergonomi och manuell hantering Ordet ergonomi betyder: kunskap om arbete, och ska illustrera samspelet mellan människa och den psykiska, fysiska och sociala arbetsmiljön medan manuell hantering innebär att man lyfter, skjuter, drar eller puttar en börda. God ergonomi och rätt manuell hantering av en börda är viktiga ingredienser för att undvika skador för den enskilde arbetstagaren. Under uppförandet av vindkraftverk faller ansvaret gällande detta ibland på flera fysiska och juridiska personer under byggprocessens gång och senare även efter överlämnandet av vindkraftverket till kund och ev. serviceavdelning. Det företag som har samordningsansvaret på en site har uppgiften att se till att alla olika företag kan utföra sina uppgifter utan att de hindrar andra under sitt eget arbete, samt att alla ligger rätt i tid för det som skall utföras. Det kan handla om att se till att placeringar av stora tunga delar sker till en i förväg anvisad plats, att det är städat och snyggt för att underlätta arbetet/minimera olycksrisken för nästkommande person eller att samordna arbetet på vägar gällande schaktning, sprängning grusning etc. mellan de olika företagen. Arbetsgivaransvaret för personalens arbetsförhållanden ligger dock alltid på resp. arbetsgivare. Det är upp till dem att se till att de anställda har tillgång till rätt utrustning, specialkompetens och befogenheter att utföra arbetsuppgiften. Det är också arbetsgivaren som ska se till att arbetsmiljön är utformad så att risker för hälsovådliga och onödigt tröttande ergonomiska belastningar förebyggs. Arbetstagaren skall följa de regler och rutiner som finns samt använda de skyddsanordningar som är avsedda för en viss uppgift för att säkerställa god ergonomi vid arbetet. Hen ska meddela arbetsgivaren med stöd av AFS 1998:01, om bedömning görs att ett moment utsätter kroppen för onödigt stora ergonomiska belastningar. Ergonomi Dålig ergonomi kan bero på ensidigt och upprepande arbete, dåliga synförhållanden, höga ljud eller buller, starkt styrt eller bundet arbete, manuell hantering av otympliga/tunga föremål, påfrestande arbetsställningar eller rörelser m.m.

19 Att dagligen upprepa samma typ av arbete/rörelse i högt tempo, att ha ett stillasittande arbete eller ett arbete där dagen består av mycket bilåkning där det finns lite eller små möjligheter till variation, kan förorsaka skador i muskler, senor eller annan vävnad i kroppen. Det bör i sådana arbetssituationer finnas möjlighet till kortare pauser för att ge kroppen chans till återhämtning, eller om möjligt skapa en arbetsrotation där flera personer delar på arbetsuppgiften under dagen eller under en period för att minska belastningen för den enskilde individen. Bilkörning Som servicetekniker i vindkraftbranschen blir det en del mil i bilen, då man ofta har långt emellan vindkraftparkerna eller de enstaka vindkraftverken. Att köra bil långa sträckor är tröttsamt för både kropp och sinne, men i de flesta fall kan man påverka situationen något med små enkla medel. I de flesta bilar finns inställningar man kan göra för att justera sätet så att man sitter bra. Det är särskilt viktigt att man får stöd för svanken, eftersom man då blir mindre trött i ryggen när man kör. På de bilar där sätet går att vinkla är det bra att ställa in det så att den främre kanten är i samma nivå eller aningen lägre än den bakre kanten. Det ger en bra körställning för både rygg och nacke. Nackstödet bör ställas in för att ge ett bra stöd och passa kroppen. Sidospeglar och backspeglarna bör vara väl inställda för att man ska kunna sitta bekvämt men ändå se bra. Som servicetekniker arbetar man i team - se till att turas om vid körning långa sträckor. Ta korta pauser under färden - sträckkör inte! Det är inte bra för kroppen samtidigt som olycksrisken ökar om man inte tar en paus och rensar hjärnan en stund. Undermåliga synförhållanden Dålig arbetsbelysning på en arbetsplats kan förutom att ge ögonbesvär hos arbetstagaren även ge andra besvär såsom problem med smärta i muskler i nacke, rygg, skuldra mm. Detta pga. att man medvetet eller omedvetet kompenserar bristande ljuskälla/bländande ljus genom att vrida eller vicka huvudet/kroppen åt sidan, sträcka på/sjunka ihop kroppen. Belysning ska ge ett jämt sken som är lagom starkt för att kunna se bra utan skuggor och reflexer. Pannlampa är ett bra komplement där det kan vara svårt att få tillräckligt bra belysning t.ex. vid byte av filter som sitter illa till i nacellen eller för att kunna se märkning ordentligt inne i ett kabelskåp etc. Höga ljud eller buller Dagligen utsätter vi våra öron för höga ljud eller buller. Vissa av dessa ljud kan vara skadliga för kroppen. De kan handla om att spela för hög musik i bilen på väg hem från arbetet, hammarslag, eller om man har ventilation eller äldre maskinell utrustning som mullrar dovt. Farligast för hörseln är högfrekventa ljud såsom smällare, slagljud eller explosioner som innehåller en stor mängd högfrekventa toner. Toleransen för ljud är individuellt men har man otur kan det räcka med en hög smäll för att skada hörseln för resten av livet. Kroppens reaktioner på buller är individuella men kan visa sig genom att pupillerna utvidgar sig, man får hjärtklappning, kroppen utsöndrar adrenalin/binjure- eller sköldkörtelhormon, mag- och tarmrörelser sätter igång, musklerna i kroppen reagerar eller att kärlen i kroppen drar ihop sig. Långvarigt buller stressar kroppen och kan ge stressrelaterade symptom till följd av detta. Buller uppstår vanligen på tre sätt; genom strömmande vätskor t.ex. bruset från en vattenkran eller hydraulpump. Strömmande gaser från t.ex. reaplan eller bilavgasljud, eller p.g.a. vibrerande ljud från hammarslag på en plåt, slamrande från krokarna när man klättrar på stegen i tornet etc. Regelverket kring buller finns utförligare beskrivet i AFS: 2005:16. När man ska göra en bedömning av risker vid buller tar man hänsyn till bl.a.

20 Tiden man utsätts för ljudet Nivån på bullret (ca 85dBA, över en längre tid anses skadligt) Ljudets karaktär dvs. tonhöjd och frekvens Om ljudet är återkommande eller inte, såsom upprepade slagljud från hammare, enstaka skrik etc. Åtgärder för att minska påfrestningen på hörseln kan vara att bygga in källan, isolera ljudet genom att montera maskinskor (fjädring) under högljudda maskiner eller, sätta upp bullerdämpande material runt om ljudkällan, eller stänga av maskiner/fläktar etc. som låter högt, när man är i närheten. Det viktigaste är att inte utsättas för hälsovådliga ljud, utan att använda hörselskydd/kåpor, och ta korta pauser där man annars riskerar ohälsa. Det kan också vara bra att tänka på att t.ex. mutterdragare som används i ståltorn utsätter människan för mycket buller vilket kan göra att man lättare missar andra ljud eller varningssignaler som man behöver ta del av samtidigt som det blir tröttsamt att arbeta i närheten av under längre perioder. Starkt styrt eller bundet arbete Att ha ett starkt styrt arbete innebär att man har små/inga möjligheter till att påverka arbetstakten, inflödet/utförandet av arbetsuppgifter, pauser och tid till återhämtning m.m. Den som har ett bundet arbete har svårt att lämna sin arbetsplats ens för korta stunder. Risken för belastningsbesvär är stor där psykiska eller organisatoriska förhållanden är svåra. Där det finns stora ergonomiska brister i arbetssituationen tillsammans med andra faktorer avseende tidspress, höga kvalitétskrav eller bristande egenkontroll/tillfredställelse i arbetet. För att komma tillrätta med detta bör arbetstagaren ha möjlighet till handlingsutrymme att variera sin belastning, arbetstakt, arbetsrörelser så att både kropp och sinne kan få tid till återhämtning. Arbete där arbetsställningar och arbetsrörelser är påfrestande Människor är skapta för att utföra de flesta rörelser och arbetsställningar utan att skadas. Så länge de inte upprepas för ofta eller pågår under en längre period, är det oftast ingen fara för kroppen. Kraftigt sträckta, böjda eller vridna arbetsrörelser kan däremot lätt ge upphov till skador. Därför brukar man säga att arbete ovan axelhöjd, och under knähöjd bör undvikas. Ska arbete på låg/hög höjd utföras är det allra bäst att ha utrustning för att kunna höja/sänka sin egen position eller utrustningen/maskinen eller att man om möjligt delar på bördan med en kollega. Oavsett om man sitter eller står utförs rörelser bäst i armbågshöjd, där arbetet kan utföras i en upprätt ställning, med axlarna i en låg, avslappnad position med armarna nära kroppen. Vibrationer Att arbeta länge med handhållna maskiner som avger vibrationer innebär stora påfrestningar på händer och armar vilket kan ge upphov till vibrationsskador. Symptomen på att vibrationerna kan vara skadliga kan vara att man känner sig kall om händerna, får domningar/stickningar eller nedsatt känsel. Dessutom kan själva symptomen göra att man lättare fumlar och gör misstag som leder till olycka. Till följd av att man utsatt sig för vibrationer en tid kan man få bestående men såsom skelettskador, nervskador, ledskador eller kärlskador. Detta kan ge upphov till s.k. vita fingrar. Det kännetecknas av att fingrarna bleknar samtidigt som känseln försämras och man upplever domningar när

21 cirkulationen blir sämre p.g.a. att blodtillförseln till kärlen stryps. Om det lämnas obehandlat kan det leda till amputation. Vid arbete i kyla är det extra viktigt att använda handskar och kläder som håller kroppen varm. Det finns speciella handskar med vibrationsdämpning även om dessa endast utgör ett litet skydd. För att förhindra skador är det viktigt att maskinerna används och underhålls på rätt sätt, att man försöker att varva arbetsuppgifterna för att inte exponeras under så lång tid åt gången samt att följa de gränsvärden som finns för vibrationer enligt AFS 2005:15. Manuell hantering Att lyfta eller bära en börda innebär stor risk för överbelastning av kroppen. Att det är ländryggen som oftast tar skada vid tunga lyft är nog allmänt känt men det finns också andra delar av kroppen som kan ta skada t.ex. skuldror och armar. Studier har visat att en tredjedel av belastningssjukdomarna drabbar nacke och skuldror, medan en femtedel drabbar ryggpartiet. Skador är speciellt vanliga om man gör en vridande rörelse medan man lyfter, har en sned arbetsställning eller lite utrymme att röra sig på vid lyftet. För att undvika skador brukar man ha som riktmärke att ensam manuell hantering bör undvikas vid vikter över 15kg. Men för att kunna göra en rättvis bedömning bör man även ta hänsyn till hur ofta, man lyfter, vilken vikt bördan har och hur länge lyftarbetet ska pågå, om man måste vrida kroppen, gå med bördan, lyfta bördan högt upp samt vilken höjd bördan ska lyftas ifrån och hur stark personen är. Ibland kan det vara så att den som är liten och inte lika stark har lättare att lyfta rätt, eftersom hen måste utnyttja benstyrka och rak rygg för att orka med bördan, medan den som är stor och stark förlitar sig på råstyrkan för att klara av lyftet. Dessutom är det ofta den råstarka som förväntas ta de tunga lyften eftersom hen anses orka med. För dessa personer är det extra viktigt att ha en god lyftteknik och att tänka på hur man belastar kroppen för att undvika överansträngning eller skador på kroppen. Skaderisken ökar om man har dålig kontiditon med svag rygg och bukmuskulatur. Därför är det viktigt med god fysik. Diskbråck är en skada som kan uppkomma vid tunga lyft där man vrider kroppen samtidigt som man belastar ryggen. Det uppstår oftast i den rörliga delen av ryggen, när den stötdämpande skivan den s.k. disken mellan ryggradens kotor brister och halkar ned, vilket trycker på nervrötterna i ryggradskanalen. Detta är ett mycket smärtsamt tillstånd som tar tid att läka och ibland kräver operation. En börda på 25kilo ger vid ett felaktigt snett lyft en påfrestning på diskarna i ryggen på omkring 550kilo. Med rätt lyftteknik man kan minska trycket ned till 150kilos tryck. Se bild 2.

22 Bild 2. Illustrerar hur man lyfter en börda på rätt sätt genom att hålla ryggen rak och lyfta med benen. Hämtat från För att lyfta rätt ska man också tänka på; Använda avsedda lyfthjälpmedel om sådana finns Ta hjälp av en kollega vid tunga lyft, så man kan dela på bördan. Använda kroppen på rätt sätt vid lyft. När tunga föremål skall lyftas bör man stå med fötterna och benen lite isär för att få bra balans. Ryggen ska vara rak för att man istället ska kunna böja knän och höfter vid lyftet. Att bära nära kroppen är extra viktigt vid tunga otympliga bördor, samt att tänka på att inte böja/vrida kroppen samtidigt. Om möjligt bör man ha bördan i knähöjd, men inte över axlarna. Se bild 3. Man ska aldrig vrida kroppen samtidigt som man lyfter, styr runt kroppen genom att förflytta fötterna instället! Bild 3. Illustrerar steg för steg hur man ska lyfta en börda för att undvika skador. Hämtad från

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga bland annat mat, fysisk aktivitet,

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Värt att veta... Nattarbete

Värt att veta... Nattarbete Värt att veta... Nattarbete De allra flesta människor arbetar dagtid. Några arbetar kvällstid eller på natten. Människan är anpassad för att vara vaken och arbeta under dygnets ljusa tid, det vill säga

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Testa dina vanor Hälsotest

Testa dina vanor Hälsotest Testa dina vanor Hälsotest Sömn Testa dina vanor - Hälsotest - Sömn Det här formuläret är ett test för sömnvanor. Finns det utrymme till förbättring eller är vanan tillräckligt hälsosam? I testet ges även

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Vecka: Sömndagbok Jag gick och la mig klockan: Jag somnade efter ungefär. antal min Vaknade du under natten? Hur många gånger och hur länge var du vaken? Jag vaknade klockan: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Testa dina vanor Hälsotest

Testa dina vanor Hälsotest Testa dina vanor Hälsotest För barn och ungdomar Mat, Fysisk aktivitet och Sömn Testa dina vanor - Hälsotest Barn och ungdomar Här finner du tre olika hälsotester där du kan testa hälsosamma vanor - mat,

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Hälsa & Livsstilsenkät

Hälsa & Livsstilsenkät Hälsa & Livsstilsenkät Dina uppgifter Datum: Namn: Personnummer: Adress: Telefonnummer: Arbetsplats & avdelning: Yrke/arbetsuppgifter: Antal anställningsår i företaget: Hälsostatus de senaste 12 månaderna

Läs mer

guide för goda levnadsvanor

guide för goda levnadsvanor guide för goda levnadsvanor dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga:

Läs mer

Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005

Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005 Tid för återhämtning En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen 1 Tid för återhämtning minskar i Väg och Ban-branschen Högre krav Konkurrens, Krav från beställare Mer skiftgång Mer nattarbete Dåligt

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte Mentala effekter av träning och annan fysisk aktivitet Avspänning och avslappning Om man ofta är spänd, psykiskt och/eller fysiskt blir man lätt trött. Den psykiska spänningen

Läs mer

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande Högstadiet - sömn h8-1 BILD 1 -Joel sover gott Är det någon som känner sig trött idag? Hur många har sovit dåligt i natt? Vet ni hur många timmars sömn ni behöver i

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Goda vanor för att förebygga fallskador

Goda vanor för att förebygga fallskador Goda vanor för att förebygga fallskador För de allra flesta är det viktigt att kunna göra det man vill. Att tänka efter före och förebygga olyckor kan ge ett mer självständigt liv. Fallolyckor är tyvärr

Läs mer

SÖMN Fakta och praktiska tips

SÖMN Fakta och praktiska tips / SÖMN Fakta och praktiska tips Varför sover vi egentligen? Reparation av kroppen Immunförsvaret aktiveras Uppbyggande hormon insöndras Återhämtning för hjärnan Hjärnan laddar upp energi Minnet uppgraderas

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Varför skall vi träna/röra på oss?

Varför skall vi träna/röra på oss? Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Råd för en god hälsa

Råd för en god hälsa Råd för en god hälsa Råd för en god hälsa I denna broschyr hittar du rekommendationer för kost och fysisk aktivitet. Dessa riktar sig till dig som är vuxen, 18 år och uppåt. Partille kommuns visionsblomma

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Varför ska vi röra på oss? Hannah Svensson 2016-10-24 Arena Älvhögsborg Varför ska vi röra på oss? Varför? Vad händer i kroppen? Hur ska vi träna? Viktiga begrepp Fysisk aktivitet = överordnat begrepp

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

HÅLL MAGEN I BALANS FAKTA OM NYA LACTOCARE

HÅLL MAGEN I BALANS FAKTA OM NYA LACTOCARE HÅLL MAGEN I BALANS FAKTA OM NYA LACTOCARE Kontaktperson, Actavis Johanna Högfeldt, Produktchef Egenvård, Actavis, tel: 0721-81 28 58, E-post: JHogfeldt@actavis.se OM FAKTAMATERIALET Varannan svensk drabbas

Läs mer

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

God natt och sov riktigt, riktigt gott. God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Hälsa & Livsstilsenkät

Hälsa & Livsstilsenkät Hälsa & Livsstilsenkät Enkäten går bra att fylla i direkt på webben eller spara ner på datorn för att fylla i den senare. Gör så här: Fyll i hälsoenkäten och spara den på din dator. Bifoga sedan den sparade

Läs mer

Fall och brand. Minska riskerna i ditt hem

Fall och brand. Minska riskerna i ditt hem Fall och brand Minska riskerna i ditt hem Fall i hemmet Varje år ramlar en tredjedel av Sveriges äldre befolkning omkull, ofta i hemmet. Det kan bero på att man får sämre balans, syn och hörsel när man

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. 2. Manus: Det finns många olika typer av kroppslig träning. Idag går många unga på gym för ren muskelstyrketräning. Andra kanske tränar någon

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning

Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning Sömnbehovet varierar, men det är inga stora variationer. För en tonåring är den optimala sömntiden mellan 9-10 timmar. Dock kan det finnas variationer,

Läs mer

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! För länge sedan när människan utvecklades,

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Effekter av skiftarbete

Effekter av skiftarbete Skiftarbete, stress och sömn Konferens, Onsdag 2 oktober 2013, Universitetssjukhuset Örebro Göran Kecklund, Docent: Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Min Hälsorapport Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Grupp: Kroppsfett Andel kroppsfett: 19,8 % Din kroppsfettprocent är 19,8 % och faller inom intervallet Acceptabelt. En hälsosam nivå för en 39-årig

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket

Läs mer

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar

Läs mer

Sömn. Trädgårdsgatan 11, 753 09, Uppsala. Tfn: 018 10 00 10 Prästgatan 38, 831 31 Östersund. Tfn: 063 554 20 44 www.stressmottagningen.

Sömn. Trädgårdsgatan 11, 753 09, Uppsala. Tfn: 018 10 00 10 Prästgatan 38, 831 31 Östersund. Tfn: 063 554 20 44 www.stressmottagningen. Sömn Att vila är nödvändigt för att minska stresshormonerna i kroppen, för att stärka vårt immunförsvar och för att bygga upp de celler som brutits ner under dagens ansträngningar. Ändå sover vi allt mindre.

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Fallpreventivt arbete inom VLL Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Historik Bäst i Sverige på att falla! 2014 var det 1680 personer i Västerbotten, 65 år eller äldre, som föll

Läs mer

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist Äta för att prestera Jeanette Forslund, dietist Kroppen behöver bra mat för att: Prestera och orka, fysiskt och mentalt Återhämta sig Bygga muskler Förebygga skador Läka skador Hålla ett intakt immunförsvar

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer Jimmy Pettersson Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer Viktkorrigerings problem Idrottare och Nutritions

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt. Ta steget! Forskning visar att alla människor bör vara fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen, helst varje dag i veckan. Dessa 30 minuter kan du fördela under dagen om du vill, t.ex 3x10 minuter. Därutöver

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

Älsklingsmat och spring i benen

Älsklingsmat och spring i benen Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om: TRÄNINGSLÄRA Glädjefaktorn I vårt moderna samhälle har vi byggt bort de flesta möjligheter till naturlig motion. Många gör sitt bästa för att slippa anstränga sig. Vissa är så ovana vid fysisk belastning

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Fakta Tips Frågor Anders Åkerlind, leg läkare, Vlg Cajsa Hjertstrand-Nyberg, hälsopedagog, Vlg

Fakta Tips Frågor Anders Åkerlind, leg läkare, Vlg Cajsa Hjertstrand-Nyberg, hälsopedagog, Vlg Må bra tips för nattarbetare Fakta Tips Frågor 2017-03-07 Anders Åkerlind, leg läkare, Vlg Cajsa Hjertstrand-Nyberg, hälsopedagog, Vlg Vad är må bra & hälsa för dig? Hur viktigt är det för dig att må bra

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks MOTION och DIABETES Översättning och faktagranskning, Camilla Franks MOTION OCH DIABETES Motion och diabetes I den här broschyren hittar du information om varför det är så viktigt att motionera för dig

Läs mer

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker

Läs mer

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7 Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.

Läs mer

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016 Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Mat och dryck för dig som har diabetes

Mat och dryck för dig som har diabetes Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på

Läs mer