ATT LEVA PÅ BRISTNINGSGRÄNSEN En litteraturstudie om upplevelser av fibromyalgi ur ett livsvärldsperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT LEVA PÅ BRISTNINGSGRÄNSEN En litteraturstudie om upplevelser av fibromyalgi ur ett livsvärldsperspektiv"

Transkript

1 Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E Ht 2010 Examensarbete, 15 poäng ATT LEVA PÅ BRISTNINGSGRÄNSEN En litteraturstudie om upplevelser av fibromyalgi ur ett livsvärldsperspektiv Författare: Elina Ljungberg Sanna Andersson

2 Titel Författare Utbildningsprogram Handledare Examinator Adress Nyckelord Att leva på bristningsgränsen En litteraturstudie om upplevelser av fibromyalgi ur ett livsvärldsperspektiv Elina Ljungberg & Sanna Andersson Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Irené Sveningsson Agardh & Carin Olandersson Kerstin Wikby Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap Växjö Fibromyalgi, kvinnor, upplevelser, livsroller SAMMANFATTNING Bakgrund: Fibromyalgi är en smärtsjukdom lokaliserad i muskler som främst drabbar kvinnor i medelåldern, orsaken till sjukdomen är inte fastställd. Sjukdomens symtom har en negativ inverkan på funktionsförmågan. De drabbade upplever en påtagligt sänkt livskvalitet samt förlust av olika livsroller. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi i ett livsvärldsperspektiv. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Analys av texten är gjord enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Denna metod styrks av Polit och Beck (2010). Resultat: Kvinnor upplever att sjukdomen orsakar stora förändringar i olika livsroller, såsom yrkesrollen, familjerollen och rollen de intar i ett socialt sammanhang. Fibromyalgi påverkar också upplevelsen av sig själv och medför ofta en ny identitet. Kvinnor beskriver betydande upplevelser av misstro och tvivel hos vårdpersonal samt arbetskollegor men även från familj och vänner. Slutsatser: Sjukvården måste bli bättre på att lyhört lyssna på kvinnor med fibromyalgi. Vårdvetenskapliga förhållningssätt bör användas som att se situationen ur patientens perspektiv. Detta kan skapa välbefinnande för dessa kvinnor.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...1 BAKGRUND...1 Fibromyalgi...1 Förändrad livskvalitet...2 Lidande...2 Forskning...3 TEORETISK REFERENSRAM...4 PROBLEMFORMULERING...4 SYFTE...5 METOD...5 Datainsamling...5 Urval...6 Dataanalys...6 Författarnas förförståelse...7 Etiska överväganden...7 RESULTAT...7 Upplevelser av ett förändrat jag...8 Hanterbarhet...8 Kvinnornas reflektioner...9 Familjerollen...9 Rollen i ett socialt sammanhang...10 Yrkesrollen...11 Patientrollen...11 DISKUSSION...12 Metoddiskussion...12 Resultatdiskussion...14 Slutsatser...16 REFERENSER...17 BILAGOR 1. Tenderpoints 2. Artikelsökning 3. Artikelöversikt 4. Kvalitetsprotokoll

4 INLEDNING Ute på den verksamhetsförlagda utbildningen och inom yrkeslivet har vi mött kvinnor med smärtsjukdomar som till exempel fibromyalgi och reumatism. Bilden av dessa kvinnor har varit att de är krävande, deprimerade och bär på negativa attityder. Att gå ut i den kliniska verkligheten med denna bild av smärtpatienter kan bli direkt farligt för våra patienter eftersom det kan leda till felaktiga bedömningar och behandlingar. Detta kan skapa ett vårdlidande för patienten (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2003). Därför vill vi genom denna studie fördjupa våra och andras kunskaper om hur det är att leva med smärta. Smärta är något subjektivt som endast kan mätas av den drabbade individen. Bedömningen baseras på patientens upplevelser och det är vår uppgift som sjuksköterskor att lyhört och öppensinnat lyssna på dessa upplevelser. BAKGRUND Fibromyalgi Fibromyalgi är ett kroniskt smärtsyndrom. Merparten av de insjuknade är kvinnor (Werner & Strang, 2003). Enligt Tapper (2007) är de flesta i medelåldern vid sjukdomsdebuten men även yngre individer kan drabbas. Orsaken till fibromyalgi är inte fastställd men det finns olika hypoteser och forskningsfynd som gör anspråk på en förklaring till sjukdomens uppkomst. Symtomen skulle kunna förklaras av muskulära rubbningar som ger syrebrist i muskler, minskad uthållighet och ökad smärtkänslighet, eller av störningar i centrala nervsystemet som ger ökad smärtupplevelse och brister i kroppens egna smärthämmande system. Enligt Werner & Strang (2003) har minskade serotoninhalter noterats hos fibromyalgipatienter vilket kan förklara den sömnbrist som är typisk för sjukdomen. Anderberg och Bojner Horwitz (2007) belyser hormonella rubbningar kopplat till sjukdomen, av den anledningen finns det teorier om att kvinnor är mer känsliga för sjukdomen eftersom de har en mer komplicerad hormonsammansättning, kvinnor har även en lägre smärttröskel (Tapper, 2007). Andra mer psykiska orsaker till sjukdomen kan enligt Anderberg och Bojner Horwitz (2007) vara långvarig stress och depression. Nedstämdhet och oro som är en följd av negligerad stress kan utvecklas till smärta och fibromyalgi. Depression är mycket vanligt hos dessa patienter, dock skiftar förekomsten mellan olika stadier i sjukdomsförloppet. Specifika personlighetsdrag har uppmärksammats hos patientgruppen till exempel en mycket aktiv livsstil, ett pedantiskt och perfektionistiskt förhållningssätt, självuppoffring, stora inre krav kombinerat med upplevelser av kraftiga yttre krav som på sikt kan skapa långvarig stress som leder till muskelspänningar (Ibid.). Enligt Tapper (2007) kan utlösande faktorer även vara någon form av livskris, ett olycksfall, en operation, psykiskt trauma eller en förlossning. Fibromyalgi karaktäriseras av en utbredd smärta i musklerna samt en ökad känslighet för tryck och beröring. American College of Rheumatology (ACR) har tagit fram 18 ömmande punkter, tenderpoints lokaliserade i hals, nacke, rygg, bäcken, armar och ben. 11 av dessa tenderpoints ska vara smärtdrabbade vid tryck (bilaga 1). Vidare ska patienten ha haft en kraftig smärta i både övre och nedre delen av kroppen i båda kroppshalvorna i minst tre månader. Typiskt för fibromyalgi är att det mest smärtdrabbade området flyttar sig mellan olika delar i kroppen och smärtans intensitet kan variera från en dag till en annan (Magnusson & Mannheimer, 2008). Merparten av fibromyalgipatienter drabbas även av trötthet, ca 70 %. Tröttheten är speciell då den inte går att vila bort. Den kan inte förklaras enbart genom yttre belastningar utan ses mer 1

5 som ett kroniskt tillstånd (Werner & Strang, 2003). Enligt Anderberg och Bojner Horwitz (2007) är denna trötthet en konsekvens av nattlig smärta som ger sömnbrist, smärtan är alltså det primära symtomet. Ytterligare symtom är morgonstelhet, svullnadskänsla, domningar och huvudvärk. Vid mer allvarliga former av fibromyalgi uppkommer kognitiva symtom som till exempel koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter och ökad stresskänslighet (Werner & Strang, 2003). Det första och viktigaste som bör göras i behandlande syfte är enligt Werner & Strang (2003) att ställa en diagnos och ge tydlig information till patienten. Ofta har dessa patienter levt med smärta i många år och en diagnos är av stort värde för individen. Syftet med detta är att minska patientens rädsla för eventuell annan bakomliggande orsak till smärtan. Tyvärr finns det inte någon allmängiltig bot mot sjukdomen. Vad som upplevs ge lindring är individuellt. Antidepressiva läkemedel i låga doser till kvällen har enligt studier visat sig ge en viss symtomlindring. Även läkemedel som påverkar serotoninhalten i kroppen används. Vissa patienter upplever lindring när de tar smärtstillande medicin. Fysisk träning kan öka musklernas styrka och uthållighet vilket ökar patientens funktionsförmåga. En hårt drabbad patient kan uppleva bättring genom olika rehabiliteringsprogram som innefattar till exempel avslappningsövningar, träning i varmvattenbassäng, lågintensiv fysisk träning och kognitiv beteendeterapi (Werner & Strang, 2003). Då fibromyalgi ger både smärta och trötthet inverkar sjukdomen kraftigt på funktionsförmågan och dagliga aktiviteter. Många blir sjukskrivna hel- eller deltid och har även svårt för att orka med hushållsarbetet och fritidsaktiviteter. Relationer med familj och vänner påverkas och de drabbade upplever en påtagligt sänkt livskvalitet (Magnusson & Mannheimer, 2008). Förändrad livskvalitet Andréll et al. (2009) uppger att fibromyalgipatienter har en lägre livskvalitet vad gäller fysisk och känslomässig rollfunktion, smärta, vitalitet, social funktion och psykiskt välbefinnande än vad patienter med andra smärttillstånd uppger. Smärtintensiteten har även betydelse då livskvaliteten försämras ju mer intensiv smärta patienten upplever. Det som uppges vara mest besvärligt för fibromyalgipatienter är en nedsatt livskvalitet kopplat till förlust av fysisk rollfunktion, detta innebär att det uppstår problem i dagliga aktiviteter som en följd av de fysiska begränsningar sjukdomen ger (Andréll et al., 2009). Enligt Liedberg (2004) är livskvalitet detsamma som tillfredställelse med livet vilket är nära förknippat med förmågan att inneha olika livsroller. Att inte kunna bemästra dessa roller som till exempel yrkesrollen eller familjerollen får negativa konsekvenser för kvinnans upplevelse av livskvalitet. Alla människor har en uppsättning av roller som personen kan variera mellan beroende på den situation individen befinner sig i (Egidius 2002). En roll är den ställning eller uppgift som en person har i en specifik kontext (Ibid.). Miljön ställer enligt Schumate och Fulk (2004) krav på att människan ska inneha många olika roller. Det skapas en förvirring hos individen när kraven blir för många och motsägelsefulla. Det sker en rollförändring när människan intar en ny roll som en följd av en ofrivillig förändring av livssituationen (Ibid.). Lidande Enligt Dahlberg et al. (2003) finns det olika typer av lidande. Livslidande är det lidande som tillhör livet och som är naturligt förekommande för alla individer. Det är kopplat till livssituationen, stress kan till exempel skapa livslidande. Sjukdomslidande är det lidande som kommer med sjukdomar, oftast kopplat till sjukdomens symtom. Sjukdomslidande kan ha djupare innebörd och väcka existentiell oro eftersom personen blir mer sårbar, tappar 2

6 kontrollen och kan inte längre lita på sin kropp. Den tredje formen av lidande är enligt Dahlberg et al. (2003) vårdlidande. Det är ett onödigt lidande som patienten upplever då vårdarna inte arbetar på ett hälsofrämjande sätt. Fibromyalgi är svår att diagnostisera med standardiserade undersökningsmetoder eftersom det inte finns några uppenbara organfel (Tapper, 2007). Enligt SBU (2006) ifrågasätts ofta muskulär smärta eftersom diagnostiken bygger på självskattningar. Tidigare har benämningen SVBK använts av läkare för att beskriva fibromyalgipatienter. Det står för sveda, värk, brännkärringar (Magnusson & Mannheimer, 2008). Den typiska patienten var kvinna och hade enligt läkaren en obegriplig smärtupplevelse och andra symtom som inte kunde förklaras. Det finns praktiserande läkare som inte förstår eller vill förstå sjukdomen. Patienten uppfattas som hypokondrisk och hänvisas därför till psykolog eller psykiatriker (Tapper, 2007). Sådana fördomar från vårdarens sida skapar negativa känslor hos patienten vilket kan ge ett vårdlidande, det vill säga ett onödigt lidande som är en följd av att individens specifika behov och önskningar negligeras (Dahlberg et al., 2003). Enligt Andréll et al. (2009) har vissa smärtdiagnoser lägre status än andra i patienternas sociala omgivning och i kontakt med myndigheter. Synliga symtom saknas och diagnoserna är svårare att definiera. Även detta bidrar till en nedsatt livskvalitet för bland annat patienter med fibromyalgi. Andréll et al. (2009) menar att det upplevs lättare att leva med neurogen smärta som orsakas av nervskador, än med fibromyalgi. Enligt Anderberg och Bojner Horwitz (2007) har det förts diskussioner om fibromyalgidiagnosen är av godo eller ondo. Läkare, lekmän och forskare har frågat sig om smärta i kroppen verkligen behöver en diagnos. Det finns en oro över att diagnosen gör patienten mer inaktiv och sjukdomsfixerad och detta kan leda till sekundära sjukdomsvinster. De flesta som fått diagnosen har varit rejält handikappade under en period och möjligheten att arbeta har varit i stort sett obefintlig. Kunskapen angående diagnostisering och behandling av fibromyalgi är fortfarande bristande. Detta har lett till att personer med fibromyalgi trots typiska symtom fått sin diagnos för sent vilket ger försenad korrekt behandling och fördröjd rehabilitering (Ibid.). Forskning En stor del av forskningen handlar om allmän kronisk muskulär smärta där fibromyalgi och andra smärttillstånd studeras (Branco et al., 2010). Tidigare studier gällande fibromyalgi riktar sig främst till orsak och behandling. Anderberg & Uvnäs-Moberg (2000) konstaterar förändrade halter av hormonet oxytocin i blodplasma hos patienter med fibromyalgi. Fibromyalgi beror troligen på hormonella orsaker och att även samband finns mellan stress, smärta och fibromyalgi (Ibid.). Undersökningar tyder på ett samband mellan fibromyalgi och psykiska åkommor, både neuroser och psykoser (Urguz et al., 2009). Den ökade smärtkänsligheten som föreligger vid fibromyalgi kan orsakas av ökade antal sensoriska nervändar. Vissa individer, såsom fibromyalgipatienter har sensoriska nervändar även i blodkärl och svettkörtlar som medverkar till att öka smärtförnimmelser (Bowsher et al., 2009). En annan del av forskningen syftar till behandling av sjukdomen, där farmakologisk behandling ger måttlig effekt på smärta, trötthet, funktion och välbefinnande hos patienterna. Andidepressiva läkemedel har visat på gynnsam inverkar på symtomen hos patienter med fibromyalgi och dess livskvalitet (Straud, 2010). Då den traditionella medicinforskningen ännu inte har lett fram till tillräckligt effektiva behandlingsmetoder forskas det mycket kring alternativ medicin. Gunnarsdottir & Peden- McAlpine (2010) visar i sin studie att zonterapi minskar upplevelsen av smärta hos 3

7 fibromyalgipatienter. Ko, Benjamin Nowacki, Arseneau, Eitel & Hum (2010) menar att omega-3 fettsyror kan ha effekt på patienter med neuropatisk smärta. Att inta orala doser av fiskolja har visat ge smärtlindring och förbättrad funktion. TEORETISK REFERENSRAM Studien utförs med en vårdvetenskaplig ansats som utgår från människan som en helhet av kropp, psyke, själ och ande (Dahlberg et al., 2003). Fokus ligger på hälsan, livsvärlden, vårdandet samt det ständiga patientperspektivet som innebär att se vårdsituationen ur patientens synvinkel med ett empatiskt förhållningssätt (Ibid.). Patientperspektivet betonar människans värdighet, okränkbarhet och integritet (Wiklund, 2003). Ett vårdvetenskapligt förhållningssätt innebär även att vilja den andra människan väl där Dahlberg et al. (2003) poängterar vikten av vårdarens respekt och ödmjukhet inför patienten för att motivera till hälsa och välbefinnande. Patienten anses vara främsta experten på sin hälsa och ohälsa, vilket är en subjektiv upplevelse i människans livsvärld (Wiklund, 2003). Livsvärldsperspektivet fokuserar på människors vardagsvärld samt framhåller människors upplevelser och erfarenheter då lidande och välbefinnande kommer till uttryck. Lidande kan beskrivas som en förlust av människan själv, där den mänskliga enheten hotas (Ibid.). När lidandet drabbar en människa rubbas den naturliga hållningen till världen, kroppen och omgivningen. Detta framkallar reflektion och tankar kring det som förr varit självklart. Förfogandet till världen och livet förändras för den människa vars kropp har förändrats, då vi människor har tillgång till livet genom den (Dahlberg et al., 2003). Den vårdvetenskapliga synen på kroppen som subjektiv och levd skiljer sig från det medicinska perspektivet där kroppen ses på ett mer objektivt och mätbart sätt (Ibid.). Hälsa är enligt Wiklund (2003) känslor och upplevelser av en egen helhet med tankar om mening och sammanhang i livet. Att uppleva hälsa är enligt Dahlberg et al. (2003) att värdera sig själv högt, som en unik människa. Denna värdering av självet är viktig för varje människas välbefinnande och hälsoutveckling. Som tidigare nämnts minskar livskvaliteten hos fibromyalgipatienter genom förlust av olika livsroller, symtomen begränsar dessa individer i deras vardag och därmed i deras livsvärld. Detta kan leda till en lägre värdering av självet. Författarna vill i denna studie beskriva dessa patienters upplevelser av sig själva och sin situation i ett livsvärldsperspektiv. PROBLEMFORMULERING Långvarig smärta som inte är relaterad till cancersjukdom är den vanligaste orsaken till sjukskrivning och sjukbidrag i Sverige (Andréll et al., 2009). Dessa patienter vårdas både inom primärsjukvården och inom specialiserade sjukvårdsinrättningar, därför möter man som allmänsjuksköterska ofta smärtpatienter. Då smärta är en subjektiv upplevelse som inte går att mäta annat än med självskattningar är det av största vikt att man som vårdare är lyhörd och respekterar patientens berättelse. Det råder stor okunskap om sjukdomen fibromyalgi dels ute i samhället men även i vården. Det verkar än idag förekomma yrkesverksamma inom sjukvården som lever med tron om att fibromyalgi endast är en psykisk sjukdom. Misstron tycks även vara utbredd på olika arbetsplatser, detta skapar lidande för de drabbade även i sitt yrkesliv. Det finns därför ett behov av att sprida kunskap om fibromyalgi, framför allt till vårdpersonal. Denna kunskap kan finnas i patienternas egna upplevelser av sjukdomen. Med mindre fokus på statistik och förekomst och mer fokus på den subjektiva upplevelsen kan förståelse av att drabbas av fibromyalgi fördjupas. En djupare förståelse hos vårdpersonal kan leda till tidigare 4

8 insatta åtgärder och därmed minskat lidande. Liedberg (2004) menar att långvariga smärttillstånd ger lägre livskvalitet. Livskvalitet är direkt kopplat till att bemästra olika livsroller (Ibid.). Därför vill författarna till denna studie undersöka hur förlusten av olika livsroller upplevs av kvinnor med fibromyalgi samt undersöka vad som ger känslor av välbefinnande respektive lidande hos dessa individer. SYFTE Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi ur ett livsvärldsperspektiv. METOD Den aktuella studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Enligt Forsberg och Wengström (2008) ger en kvalitativ ansats kunskap och förståelse om människors subjektiva upplevelse av världen och tillvaron. I en kvalitativ studie används ett holistiskt synsätt där man strävar efter en förståelse av helheten (Polit & Beck, 2010) En litteraturstudie kartlägger kunskapsläget inom ett visst område och anses vara en lämplig metod då syftet belyser människors upplevelser och erfarenheter (Dahlborg Lyckhage, 2006). Författarna vill genom denna studie studera ett fenomen, fibromyalgi i sitt upplevda sammanhang det vill säga i individens livsvärld (Dahlberg et al., 2003) Genom att studera ett antal vetenskapliga artiklar med fokus på dess resultat kan ny kunskap komma till och den befintliga kunskapen kan fördjupas och förstås bättre. Datainsamling Inledningsvis togs sökord fram relaterade till studiens syfte, dessa var fibromyalgi och upplevelse. Innan sökningen tog vid översattes orden till engelska med hjälp av Norstedts svenska ordbok (2004). För att få information angående problemområdet och möjlighet till avgränsning av forskningsproblemet är det viktigt ta reda på vad som finns publicerat inom området (Friberg, 2006). Därför gjordes en inledande litteratursökning i databaserna Cinahl, ELIN, Google Scholar och PubMed. Sökningen gav orientering i vilken riktning forskningen lutade sig till och vilka kombinationer av sökord som bäst relaterade till studiens syfte. Den egentliga litteratursökningen gjordes i Cinahl och ELIN. Databaserna valdes på grund av att de gav bäst resultat på den inledande sökningen, de tillhör det vårdvetenskapliga området och att de är fulltextdatabaser. Under genomförandet av litteratursökningen kom nya sökord fram: working life och daily life (bilaga 2). Sökningen gav flera artiklar som motsvarade studiens syfte och kunde därmed användas till resultatet. Dock inte tillräckligt högt antal artiklar på grund av att forskningen inom området tycks vara begränsad, därför valdes ytterligare sökord: coping, perspective, struggling, narratives, dignity och tiredness. Efter att ett önskat antal artiklar valts ut lästes de igenom av båda författarna (bilaga 3). Därefter fördes en diskussion kring artiklarnas relevans. Genom att läsa igenom artiklarna skapades en uppfattning om dess innehåll. De skulle följa forskningsprocessen samt ha en god kvalitet. För att vidare fastställa artiklarnas kvalitet användes ett kvalitetsprotokoll enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) för kvalitativa studier (bilaga 4). Då författarna kvalitetsgranskade artiklarna togs begreppen validitet och reliabilitet i beaktande. Patel och Davidsson (2003) menar att inom den kvalitativa forskningen säger validiteten något om datainsamlingens kvalitet, hur forskaren har använt sin förförståelse samt om resultatet ger 5

9 kunskap om det som var tänkt att undersökas. Reliabiliteten står för tillförlitligheten hos studiens mätningsteknik. Frågan som ställs är om samma resultat kan erhållas vid upprepade mätningar. Under tiden för datainsamlingen har litteratursökningarna och tillvägagångssättet dokumenterats i en dagbok. Tankar och reflektioner som uppkom i och med arbetsprocessen antecknades för att skapa möjlighet att senare kunna gå tillbaka och se hur kunskapen utvecklats under forskningens gång (Ibid.). Urval Studien är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna är publicerade originalarbeten och materialet finns tillgängligt för andra forskare och intresserade läsare via olika databaser (Forsberg & Wengström, 2008). Enligt Östlundh (2006) bör man i tidigt skede avgränsa sitt sökområde, därför gjordes begränsningar i samband med den inledande litteratursökningen. Författarna valde enbart studier gjorda i Norden där artiklarna skulle vara publicerade på engelska samt motsvara syftet. För att erhålla ett resultat baserat på relativt ny forskning var målet att studierna skulle vara publicerade mellan år Inklusionskriterier för studien var att artiklarna skulle handla om kvinnor med diagnosen fibromyalgi. Kvinnor utgör den största delen av antalet personer med fibromyalgi. Begränsning gjordes där studiedeltagarnas medelålder låg kring år då insjuknandet ofta sker i denna ålder. Författarna antog att kvinnor över 50 år kan ha drabbats av ytterligare sjukdomar vilket kan påverka upplevelserna. Artiklarna skulle vara granskade av en etisk kommitté eller föra någon form av etisk diskussion samt innehålla de olika delarna i forskningsprocessen. Studier som undersökte mäns upplevelser av att leva med sjukdomen exkluderades. Dataanalys En kvalitativ innehållsanalys med manifest metod har använts enligt Graneheim och Lundman (2004) för att bearbeta artiklarnas resultat. Manifest metod innebär att analysen sker utefter det synliga och uppenbara i texten (Ibid.). Enligt Forsberg & Wengström (2008) syftar dataanalysen inom kvalitativ forskning till att beskriva, förstå, förklara och tolka. Till en början lästes artiklarna igenom ett flertal gånger av båda författarna för att få en uppfattning av innehållet (Polit & Beck, 2010). Meningsbärande enheter togs ut ur materialet som svarade på studiens syfte (Dahlborg Lyckhage, 2006). Dessa enheter är en kombination av ord eller meningar som relaterar till varandra genom liknande betydelse (Graneheim & Lundman, 2004; Polit & Beck, 2010). Detta gjorde författarna var och en för sig, sedan diskuterades innehållet och en gemensam kondensering gjordes vilket innebär att texten kortas ner och det mest väsentliga finns kvar. Kondenseringarna kodades vilket innebär att meningsenheten får en etikett. Denna etikett beskriver kortfattat vad den meningsbärande enheten handlar om. Koderna delades in i olika kategorier, många koder kunde hamna i samma kategori. Kategorierna utvecklades då författarna sett likheter och skillnader i koderna (Ibid.) Enligt Polit och Beck (2010) bör kategorierna vara tydliga då den kvalitativa studien bygger på att beskriva upplevelser. Metoden att urskilja kategorier kan ske efter olika händelser eller faser som utspelar sig i en upplevelse. 6

10 Tabell 1. Exempel på analys Meningsbärande enheter Kondensering Kod Kategori They found it hard to accept the fact that they could not manage to do what they wanted Svårt att acceptera begränsad frihet Begränsad frihet Upplevelser av ett förändrat The caregivers seemed to regard them as malingerers, that is, they seemed to believe that the women s problems were concocted, nonexistent, or exaggerated. Vårdpersonalen misstror kvinnornas berättelser Misstro mot patienten jag Patientroll Författarnas förförståelse Enligt Dahlberg et al. (2003) behövs en öppenhet för patientens perspektiv för att minska risken att patientens berättelse anpassas till vårdarens förförståelse. Därmed måste forskaren vara medveten om sin egna förförståelse vad gäller problemområdet, för att inta ett neutralt förhållningssätt (Ibid.). Innan forskningens start medger författarna till denna studie att ett visst negativt förhållningssätt i brist på kunskap infann sig. För att uppnå en förutsättningslös beskrivning av fenomenet måste forskaren lägga sina egna tidigare erfarenheter, kunskaper och förutfattade meningar om fenomenet åt sidan (Forsberg & Wengström, 2008). Författarna var eniga i en förförståelse angående den misstro som finns vad gäller fibromyalgi, men även om orsaken till sjukdomen som är svår att diagnostisera. Efter mycket inläsning som resulterat i ökad kunskap om ämnet ansåg författarna att de kunde inneha ett öppet och neutralt förhållningssätt i dataanalys. Etiska överväganden Studien bygger på individuellt upplevda berättelser, detta utgör en risk för att deltagarnas integritet hotas. Forskare ska enligt Helsingforsdeklarationen (2008) ta hänsyn till deltagarnas anonymitet när de redogör resultatet offentligt. Alla utvalda artiklar till den aktuella studien beskriver hur deltagarnas säkerhet har beaktats och inlämnade uppgifter har behandlats konfidentiellt. En etisk kommitté ska godkänna forskningsplanen innan arbetet börjar på allvar, alla valda artiklar med undantag för en redogör för detta, dock beskrivs ett etiskt resonemang i den artikeln. Samtliga deltagare i respektive studie har fått information om studien och dess syfte, någon form av blindning har alltså inte förekommit. Deltagandet har i samtliga artiklar vart frivilligt och informanten har när som helst under studiens gång kunnat avsluta sitt deltagande, varje informant har även fått lämna ett skriftligt samtycke gällande sitt deltagande, detta är enligt Helsingforsdeklarationen (2008) god forskningsetik. Medicinsk forskning motiveras endast om den undersökta patientgruppen gynnas av forskningens resultat. I ett flertal valda artiklar tydliggörs hur resultatet kan användas i den kliniska verkligheten (Ibid.). Författarna till denna studie vill med sitt uppnådda resultat beskriva och belysa de delar som kan användas av vårdaren i olika vårdkontexter. RESULTAT Då de tio vetenskapliga artiklarna analyserats kunde författarna urskilja fem olika kategorier. Dessa fem kategorier beskriver hur kvinnornas olika funktioner och roller i livet har förändrats samt vilka förluster de blivit drabbade av. Dessa kategorier var upplevelser av ett förändrat jag med tillhörande underrubriker hanterbarhet och kvinnornas reflektioner, familjerollen, rollen i ett socialt sammanhang, yrkesrollen och patientrollen. 7

11 Upplevelser av ett förändrat jag Denna kategori beskriver hur sjukdomen och dess symtom påverkar kvinnan mentalt och känslomässigt samt attityder och copingstrategier. Kvinnor med fibromyalgi uppger att de inledningsvis kände att något i kroppen var fel men de kunde inte sätta fingret på vad, de fick svårt att fungera på arbetet och i det sociala livet (Åsbring, 2000; Sallinen, Kukkurainen, Peltokallio & Mikkelsson, 2009). Förändringar som kommer med sjukdomen upplevs som obegripliga och negativa (Mannerkorpi, Kroksmark & Ekdahl, 1999). Smärtan är svår att beskriva och acceptera, detta ger upphov till känslor av ilska, irritation och bitterhet (Söderberg, Lundman & Norberg 1999; Söderberg & Lundman, 2000). Morgonen beskrivs som särskilt svår med svaghet, trötthet och stelhet (Råheim & Håland, 2006). Allting tar längre tid och livet måste anpassas efter sjukdomen (Söderberg et al., 1999; Råheim & Håland 2006; Löfgren, Ekholm & Öhman, 2005). Kvinnorna tvingas att leva för dagen, smärtan styr och att planera framtiden blir svårt (Hallberg & Carlsson 1998). Tillvaron beskrivs som ett konstant smärthelvete. Det finns ingen energi kvar för vardagliga rutiner, all energi går åt till att uthärda smärtan (Råheim & Håland, 2006). Kroppen upplevs som totalt värdelös, från att tidigare ha levt ett aktivt liv med många projekt på gång, till att bli betydligt mer passiv. Samtidigt upplevs den sjuka kroppen som kvinnans värsta fiende. Det råder en sorg och saknad över förlusten av kvinnans tidigare liv. Sjukdomens symtom och funktionshinder kan skapa en negativ självbild (Råheim & Håland, 2006; Åsbring, 2000; Söderberg et al., 2001; Söderberg et al., 1999; Mannerkorpi et al., 1999; Löfgren et al., 2005). Kvinnor beskriver smärtan som att kroppen brinner, smärtan kan ge upphov till hjärtklappning och ökad smärtupplevelse vid lätt beröring, till exempel kläder mot huden. Smärtan skapar handikapp, det blir svårt att gå, kroppstemperaturen kan stiga och ge feber och kvinnorna kan uppleva svimningskänslor. Andra medföljande symtom till smärtan kan vara högt blodtryck, yrsel, svaghet och magsmärtor (Hallberg & Carlsson, 1998). Kroppen känns tung, som en extra börda (Hallberg & Carlsson, 1998; Råheim & Håland, 2006). Yttre påfrestning i form av psykologisk stress gör smärtan mer intensiv (Hallberg & Carlsson, 1998). Tröttheten upplevs som lika handikappande och besvärlig som smärtan (Söderberg et al, 2001). Tröttheten beskrivs som en överväldigande utmattning. Kroppen är tom på energi och en känsla av avskärmning uppstår (Sallinen et al., 2009). Kvinnan är närvarande men upplever sig som frånvarande och tröttheten är inte den vanliga trötthet som går över efter vila, det känns mer som att vara bedövad eller sövd. Det blir en ond cirkel där smärta ger trötthet och trötthet ger smärta (Söderberg et al., 2001). De kognitiva problem som är en del av symtombilden skapar irritation, kvinnorna uppger sig vara virriga, glömska och tankspridda vilket sänker deras självförtroende (Söderberg et al., 1999; Hallberg & Carlsson, 1998). Hanterbarhet Kvinnor med fibromyalgi hanterar sjukdomen och dess symtom på en rad olika sätt. Med hjälp av copingstrategier strävar kvinnorna efter att uppleva välbefinnande. Enligt Hallberg och Carlsson (1998) och Mannerkorpi et al. (1999) kan smärtan hanteras dels genom aktiva strategier som till exempel promenader i naturen, cykling, simning, läsa en bok eller tidning men även genom mer passiva strategier som att bara ligga i sängen och vila, detta leder dock till isolering och ensamhet. Även Söderberg et al. (2001) och Löfgren et al. (2005) anger att vila kan lindra smärtan, liksom värme och ljus, smärtupplevelsen blir lindrigare under sommarmånaderna. I motsats till detta upplever vissa kvinnor att vila inte ger smärtlindring (Löfgren et al., 2005). En del kvinnor uppger att de ibland ignorerar smärtan för att kunna hantera den, man får tvinga kroppen att fungera på samma sätt som att man ibland får tvinga den till vila (Mannerkorpi et al., 1999; Råheim & Håland, 2006). 8

12 Det förekommer en negativ attityd till smärtstillande mediciner. Kvinnorna upplever rädsla för beroendeutveckling och biverkningar. Analgetika upplevs även minska känsligheten för typiska varningar för smärta (Löfgren et al., 2005; Hallberg & Carlsson, 1998). Många av kvinnorna testar olika behandlingsmetoder i jakten på bot och lindring (Söderberg et al., 1999; Hallberg och Carlsson, 1998). Kvinnornas reflektioner Sjukdomen och dess begränsningar ger tid för reflektion över livet och en ökad självkännedom. Kvinnorna upplever att de får en djupare förståelse av sig själv, av andra och av livet i allmänhet. Sjukdomen tycks skapa nya värderingar i livet och saker som förr tagits för givet uppskattas mer (Åsbring, 2000). Att lära sig att acceptera sjukdomen gör det lättare att hantera den (Söderberg et al., 1999). Åsbring (2000) menar att sjukdomen ibland erkänns men att de begränsningar som medföljer kan negligeras, kvinnorna strävar efter att behålla sin tidigare friska identitet. Om kvinnorna lär sig att inse sina begränsningar kan en ny identitet skapas. Fibromyalgi kan skapa känslor av att tappa bort sig själv, en känsla av att leva någon annans liv (Ibid.) Kvinnorna uppger att de känner ett utanförskap, en känsla av att befinna sig utanför samhället och inte vara behövd (Åsbring, 2000; Åsbring & Närvänen, 2002). Enligt Sallinen et al. (2009) befinner sig många kvinnor på den absoluta bristningsgränsen. Oförutsedda, negativa händelser i livet förvärrar sjukdomens symtom. I was still going through the divorce process myself and then at work, there were two kids that had experienced a violent divorce at home and I was supposed to take care of them I told my boss, that I couldn t manage this I don t have the resources now and at the same time my ex wanted to move back in and when I did not agree he begun to call me names and do all the other things and then my son came down with a mental illness I just ploughed through the autumn I was so horribly tired and in pain and felt that I just couldn t take any more then eventually one day I just could not go (crying) I sat with my winter coat on in the hall to go on work but I just could not my feet couldn t even carry me to the door (Sallinen et al., 2009, s. 23). Då kvinnorna är i dessa ögonblick av förtvivlan kan tankar om självmord uppkomma (Sallinen et al., 2009). Enligt Mannerkorpi et al. (1999) upplever vissa kvinnor det som att livet går förbi en. Familjerollen Denna kategori beskriver hur rollen som mamma och hustru förändras i och med sjukdomens uppkomst samt hur familjen stöttar den sjuka kvinnan. Kvinnorna upplever att sjukdomen gör dem mindre aktiva och mindre involverade i familjelivet, vilket skapar en känsla av lidande (Mannerkorpi et al., 1999). De flesta kvinnorna uppger att de får stöd från sin partner. En kvinna berättar om när hennes make varsamt masserar hennes rygg samtidigt som han tröstar och säger att allt kommer ordna sig (Råheim & Håland, 2006). Vissa kvinnor är besvikna över att de inte får det stöd de anser sig behöva, en kvinna beskriver hur maken inte hjälper till med att natta barnen, samtidigt försvarar hon honom med att han har arbetat mycket. Kvinnorna uppger att de inte vågar tala om hur mycket hjälp de verkligen behöver (Ibid.). Sjukdomen medför förändringar som är osynliga, därför är det av stor vikt att våga be om hjälp (Söderberg & Lundman, 2000). Enligt Löfgren et al. (2005) och Åsbring (2000) är det viktigt att planera vardagen med familjen och dela upp hushållssysslorna. 9

13 Många av kvinnorna tror att deras partner är besviken över att de inte orkar delta i det sociala livet lika mycket som förut. Singelkvinnor tycker att de känner mindre stress som ensamstående jämfört med vad de gjorde i sitt tidigare gifta liv (Mannerkorpi et al., 1999). Kvinnor menar att stressen ökar på kvällarna då resten av familjen är hemma, de upplever sig själva som dåligt sällskap då de inte orkar hålla humöret uppe på grund av smärta och trötthet. De tror att deras partner ser dem som lata (Råheim & Håland, 2006). Många av kvinnorna menar att den irritation och frustration som kommer med tröttheten och smärtan påverkar familjelivet negativt (Söderberg et al., 2001; Hallberg & Carlsson, 1998). Kvinnorna upplever att de inte orkar ta hand om sina barn på samma sätt som tidigare. En kvinna beskriver upplevelser som uppstod då hon nyligen fått en bebis. Hon orkar på grund av detta inte längre ta hand om sig själv, all hennes energi går åt till barnet. Hon har även en 6-årig son som inte längre tyr sig till henne på samma sätt, detta skapar känslor av sorg och förtvivlan (Råheim & Håland, 2006). Det är viktigt med en fungerande kommunikation i en relation mellan man och hustru. En kvinna uppger att hon och hennes make på ett tydligt sätt berättar för varandra om sina behov och att de lyssnar lyhört på varandra. På så vis lyckas de lösa eventuella problem som uppstår, till exempel problem i samlivet och de känner sig närmre varandra än tidigare (Ibid.). Rollen i ett socialt sammanhang Denna roll beskriver kvinnors upplevelser av förändringar i relation till olika verksamheter och sociala aktiviteter. Kvinnor med fibromyalgi menar att trötthet och dålig hälsa påverkar deltagandet i olika aktiviteter negativt (Åsbring & Närvänen, 2002). Det tidigare aktiva livet ersätts med ett alltmer passivt och stillasittande liv. Ju mer aktivt livet var innan sjukdomsdebuten desto svårare blir anpassningen till det nya passiva livet. Många kvinnor beskriver hur de tillbringar stor del sängliggandes då de inte klarar av att hantera sjukdomens symtom eller den nya livssituationen. Kvinnor med denna typ av sjukdom upplever svårigheter att planera sociala aktiviteter på grund av ett växlande hälsotillstånd (Åsbring, 2000; Mannerkorpi et al., 1999). Ofta sker planering av vardagen med hänsyn till restriktioner och behov, som sjukdomen har skapat. Sociala aktiviteter och evenemang planeras främst till helger och lediga dagar då det finns tid och utrymme för vila (Söderberg & Lundman, 2000; Löfgren et al., 2005). Fibromyalgi ses som ett hinder då känslor av svaghet, förlust av fysisk kapacitet och minskad energi omöjliggör genomförandet av enkla vardagliga saker, som förut varit självklara (Söderberg & Lundman, 2000). Många kvinnor som blivit drabbade av fibromyalgi avstår från sociala förnöjelser på grund av sjukdomens begränsningar. Fysiska aktiviteter kan orsaka ökad smärta. Vissa ignorerar konsekvenserna i form av ökad smärta och trötthet, för att få uppleva något som tillfälligt ger välbefinnande (Ibid.) Detta leder vanligtvis till att kvinnorna ägnar flera dagar till återhämtning. Att avböja från sociala aktiviteter beror ofta på rädsla inför andras förväntningar vilket i sin tur kan öka spänning och smärta. Trötthet och ohälsa är också faktorer som bidrar till att kvinnorna undviker sociala kontakter (Mannerkorpi et al, 1999; Åsbring, 2000). Fibromyalgi kan medföra en uttalad trötthet som påverkar kvinnornas relationer till andra människor. Det uppstår en känsla av att vara tom på energi vilket medför en orkeslöshet till att träffa vänner och bekanta. Tröttheten sägs vara så påtaglig att kvinnorna inte orkar delta i konversationer (Söderberg & Lundman, 2000). Kvinnor med fibromyalgi kan välja att avstå från kontakt med personer som tidigare reagerat negativt på dem och deras sjukdom, för att undvika känslor av utanförskap (Åsbring & Närvänen, 2002). 10

14 Sallinen et al. (2009) menar att kvinnor med fibromyalgi kan behålla sina sociala roller och aktiviteter, även om vissa kompromisser är nödvändiga. Kvinnor med fibromyalgi försöker ofta upprätthålla en frisk fasad för att kunna delta i det sociala livet. De skapar en identitet som uppfyller andras förväntningar, som en glad, frisk och normal person. Vanligt förekommande är att fibromyalgipatienter iscensätter olika identiteter beroende på omgivningen, vilket senare resulterar till total utmattning (Åsbring & Närvänen, 2002). Yrkesrollen Denna kategori beskriver kvinnans upplevelser av sin yrkesidentitet och den förändrade arbetsförmågan. Kvinnor med fibromyalgi upplever förändringar i arbetslivet direkt kopplat till sin sjukdom (Söderberg & Lundman, 2000). Vid sjukdomsdebuten upplevs en svårighet att upprätthålla en normal arbetsprestation på grund av trötthet och smärta. En minskning av arbetstid är inte sällan nödvändig vilket skapar frustration och nedstämdhet. Negativa känslor förstärks då all energi offras till arbetet vilket leder till fysisk och psykisk utmattning (Sallinen et al., 2009; Åsbring 2000). Yrkeslivet prioriteras högt och ger en bättre självkänsla. Upplevelser av en ökad självkänsla och förhöjt självförtroende förekommer då kvinnorna kan behålla sin tjänst och fortsätta arbeta i den mån som friska gör. En reducerad arbetstid kan upplevas som förnedrande (Mannerkorpi et al, 1999). Arbetet upplevs av kvinnorna ge meningsfullhet och livsglädje, vilket i sin tur motiverar kvinnorna till att kämpa med sin sjukdom och arbeta hårt. Korta sjukskrivningar kan vara effektivt för att öka arbetsförmågan och prestationen (Löfgren et al., 2005). Sjukskrivningar kan ge en känsla av lättnad men även oro och ångest över de ekonomiska svårigheter som ofta uppstår på grund av långvarig sjukfrånvaro (Sallinen et al., 2009). Ensamstående kvinnor upplever sig vara speciellt utsatta vad gäller en reducerad inkomst. En minskad månadslön begränsar möjligheten att delta i alternativa behandlingsmetoder, såsom psykoterapi eller olika träningsprogram (Söderberg et al., 1999). Sjukskrivningar kan skapa en känsla av isolering och upplevelser av att vara åsidosatt då identiteten är kopplad till arbetsförmågan. Att inte längre uppleva den dagliga kontakten med arbetskollegor och andra människor via sitt yrke stärker känslan av ensamhet, främst hos kvinnor utan partner eller samboende. Dessa kvinnor strävar i större utsträckning efter att behålla sin yrkesroll (Åsbring, 2000). Kvinnor med fibromyalgi upplever ofta att de orsakar problem på sin arbetsplats. Det verkar förekomma en bristande förståelse och intresse hos arbetskollegor vilket medför en känsla av utanförskap (Söderberg & Lundman, 2000). Arbetsviljan ifrågasätts av arbetskamrater och arbetsgivare, omgivningen verkar uppfatta kvinnornas arbetsmoral som lägre än vad kvinnorna själva upplever (Åsbring & Närvänen, 2002). En irritation uppstår på grund av andras misstro över kvinnornas arbetsförmåga (Hallberg & Carlsson, 1998). För att stödja arbetsförmågan och undvika sjukskrivningar kan anpassade arbetsrutiner utformas. Justeringar vad gäller exempelvis arbetsuppgifter och arbetstider motiverar kvinnor med fibromyalgi till att fortsätta jobba (Sallinen et al., 2009). Kreativa lösningar och kunskap om ergonomiska arbetssätt stödjer kvinnornas strävan att bibehålla arbetsförmågan. Vila under helger och fritid är en copingstrategi som många fibromyalgipatienter använder för att klara av nästkommande arbetsvecka (Löfgren et al., 2005; Åsbring, 2000). Patientrollen Många kvinnor med fibromyalgi upplevde första kontakten med vården som negativ eftersom kvinnan och hennes berättelse inte togs på allvar. Läkarna visar ofta en misstro och hyser tvivel eftersom inga synbara fel finns (Åsbring & Närvänen, 2002). Sjukdomens osynlighet är 11

15 för kvinnorna ett hinder då vårdpersonal ofta hänvisar till mentala problem som en orsak (Sallinen et al., 2009). Fibromyalgipatienter upplever inte sällan ett utanförskap eftersom läkarna förklarar smärtan till psykiska besvär. En stor kränkning upplevs då läkarna redan innan undersökningen avfärdar symtomen som psykologiska. Istället för somatisk vård förekommer det att vårdpersonalen föreslår kontakt med psykiatrisk klinik eller behandling med antidepressiva mediciner (Åsbring & Närvänen, 2002). Upplevelser av att befinna sig i en ständig försvarsställning gör att kvinnor med fibromyalgi ifrågasätter läkarnas professionalism. Det finns exempel på hur läkarna använt placebobehandlingar till fibromyalgipatienter för att testa deras trovärdighet. Vid dåligt bemötande inom den traditionella vården överväger kvinnorna alltmer alternativa behandlingsmetoder och mediciner (Ibid.). Kvinnor med fibromyalgi upplever en misstro från omgivningen och anser det kränkande när andra ifrågasätter deras situation. Upplevelser av att olika myndigeter betvivlar kvinnornas trovärdighet är också vanligt förekommande (Ibid.). Erfarenheter tyder på att myndigheterna brister när det gäller att kommunicera med sina klienter på ett begripligt språk och att erbjuda råd och hjälp efter ett negativt beslutsfattande (Sallinen et al., 2009). Det verkar finnas en bristande kunskap hos omgivningen som orsakar negativa attityder mot kvinnor med denna typ av sjukdom (Söderberg et al., 1999). Fibromyalgipatienter förväntar sig ofta negativa reaktioner från andra människor och förutspår ett dåligt bemötande redan innan det händer (Åsbring & Närvänen, 2002). Vanligtvis ger detta upplevelser av en kränkt värdighet (Söderberg et al., 1999). Enligt Åsbring och Närvänen (2002) är en diagnos av stor vikt för att legitimera sjukdomen och kvinnans problem. Många kvinnor uttrycker negativa känslor i kontakt och samtal med medpatienter. Kvinnor upplever att andra deltagare i patientgrupperna skapar alltför stort fokus på sin sjukdom. Vissa fibromyalgipatienter avstår från att delta i dessa anordnade verksamheter eftersom det uppstår svårigheter att sätta sin sjukdom ur fokus och att inta ett positivt förhållningssätt (Ibid.). Vissa kvinnor upplever det dock som meningsfullt att samtala med andra i samma situation (Söderberg et al., 1999). Att införskaffa kunskap om sjukdomen ger självkänsla och en djupare förståelse och respekt för andra i samma situation. Kunskapen ger möjligheter till att hantera symtomen bättre, kvinnorna vet att smärtan i sig är ofarlig (Löfgren et al., 2005). Att få diagnosen fibromyalgi kan skapa känslor av lättnad och bekräftelse, eftersom andra mer allvarliga sjukdomar då kan uteslutas. Det upplevs positivt att sjukdomen fått ett namn för det innebär att den finns och är erkänd (Söderberg et al., 1999). Diagnosen kan öppna för samtal om fibromyalgi hos andra grupper i samhället och för många kvinnor innebär det en chans till att sprida kunskap som förhoppningsvis ger ökad förståelse för sjukdomen (Ibid.). DISKUSSION Metoddiskussion För att svara på studiens syfte användes en kvalitativ ansats. Metoden anses vara lämplig då studien handlar om kvinnors subjektiva upplevelser av att leva med fibromyalgi. En kvalitativ studie fokuserar på att tolka, skapa mening och förståelse i människans subjektiva upplevelse av omgivningen (Forsberg & Wengström, 2008). Till en början fanns idéer om att studien skulle grundas på intervjustudier. Detta hade kunnat leda till ett mer avgränsat syfte eftersom författarna då med hjälp av egna frågor hade kunnat rikta intervjun åt ett bestämt håll. På grund av etiska skäl uteslöts denna metod, eftersom författarna inte innehar tillräcklig kunskap vad gäller intervjuteknik. 12

16 Innan datainsamlingens start valdes vissa inklusion- och exklusionskriterier. Till en början var syftet att granska studier gjorda enbart i Sverige. Eftersom det aktuella forskningsområdet är begränsat utökades kriteriet till att innefatta fler länder, för att på detta sätt öka antalet artiklar. Därför utvidgades inklusionskriteriet geografiskt till artiklar gjorda i Norden. Detta valdes på grund av att författarna ville undersöka kvinnors upplevelser av den vårdmiljö de själva kommer att verka i. Ytterligare ett av studiens inklusionskriterier var att artiklarna skulle ha gjorts under ett tidsintervall på tio år, Detta gav oss inte tillräckligt antal relevanta studier till syftet, därför breddades tidsintervallet med två år, Eftersom litteraturstudien syftar till att undersöka upplevelser anses inte denna åtgärd vara ett problem. Då den övriga forskningen under denna tidsperiod inte har kommit fram till ett universalt botemedel mot fibromyalgi misstänker författarna att upplevelserna inte kan ha ändrats markant. Östlundh (2006) menar att datainsamlingen underlättas om författarna tar ut sökord relaterade till syftet och problemområdet. Sökorden och synonymer till dessa bör tas fram med hjälp av ordböcker och facklitteratur innan själva litteratursökningen i databaser tar vid. Under datainsamlingens genomförande upptäckte författarna ett begränsat forskningsområde. Med hjälp av de sökord som till en början valdes ut kunde inte ett tillräckligt antal artiklar hittas. Därför skapades nya sökord som till viss del ändrade studiens riktning. Studiens syfte belyste från början kvinnor med fibromyalgi i sitt yrkesliv men syftet breddades senare och hela livsvärlden ville studeras, det vill säga olika delar av livet som familjesituationen och rollen i det sociala sammanhanget. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som alla bygger på en kvalitativ ansats där kvinnors upplevelser beskrivs. En av artiklarna jämför upplevelser hos fibromyalgisjuka kvinnor med friska kvinnor. Då litteraturstudien syftar till att undersöka erfarenheter hos fibromyalgisjuka uteslöts hälften av detta resultat som belyste upplevelser hos friska kvinnor. Tre forskare har deltagit i genomförande av mer än en studie. Nackdelen med detta är att resultatet kan vara vinklat och att forskarna eventuellt har en djupare förförståelse för ämnet som påverkar deras tolkning. Fördelen är dock att forskarna verkar vara de främsta inom området fibromyalgi, vilket ger trovärdiga resultat. En noggrann kvalitetsbedömning har gjorts av artiklarna vilket medför att endast studier med god kvalitet inkluderades. För att uppnå ett trovärdigt resultat användes först ett kvalitetsprotokoll av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) sedan gjordes en grundlig analys av texten enligt Graneheim och Lundman (2004). Analysens tillförlitlighet ökar då författarna enskilt tagit ut meningsbärande enheter för att sedan tillsammans diskutera delarna och gemensamt utföra kondenseringar, koder och kategorier. Graneheim och Lundman (2004) menar att inga uppgifter bör hamna mellan två kategorier eller passa in i mer en kategori. Detta är inte alltid möjligt då studien handlar om upplevelser vilket inte alltid är konkret information (Ibid.). Detta kan försvåra en strikt indelning av forskningsresultatet eftersom vissa av kvinnornas upplevelser passar in i fler än en kategori. Skillnader och likheter mellan texterna diskuterades ständigt för att nå relevant fakta för syftet. Litteraturstudiens trovärdighet ökar eftersom artiklarna noggrant bearbetats med hjälp av denna analys. Enligt Dahlberg et al. (2003) tolkar alltid en forskare sina fynd med en viss förförståelse. Detta kan ha förekommit i de utvalda artiklarnas innehåll. Författarna i denna studie har i sin tur tolkat de utvalda artiklarnas resultat med en viss förförståelse. Detta kan i slutändan leda till ett förvridet resultat med minskad sanningshalt. 13

17 Resultatdiskussion Studiens resultat ger en bred och tydlig bild av hur det är för kvinnor att leva med fibromyalgi. Faktorer som bringar lidande och välbefinnande har belysts. De artiklar som resultatet är baserat på visar i mångt och mycket på samma fynd, där lidandet är mer framträdande än välbefinnandet. I litteraturstudien framkommer trötthet som ett betydande symtom vid fibromyalgi. Enligt Arroll och Senior (2007) anger patienter med kronisk smärta att tröttheten är mer påfrestande än själva smärtan. Tröttheten upplevs störande och svår att hantera (Ibid.). Det vanligaste sättet att beskriva trötthet uttrycks i att kroppen är orkeslös och tung. Kropparna likställs med objekt som kvinnorna var tvungna att släpa runt på. Kvinnor med kronisk smärta upplever tröttheten vara kopplad till kroppens funktioner och rörlighet. Känslan av trötthet uppstår ofta i samband med fysisk aktivitet. Tröttheten skapar känslor av förakt mot sjukdomen och allt lidande den medför. Kvinnorna upplever en sorg över den förlorade kroppen vilket skapar en strävan mot välbefinnande. Upplevelsen av trötthet orsakad av kronisk smärta ger en saknad och längtan efter lugn och ro samt en önskan om fri rörlighet (Hart & Grace, 1999). Enligt Dahlberg et al. (2003) kan fysisk aktivitet stärka kroppens inneboende resurser. När en individ ser sin kropp förfalla upplevs den som något främmande (Ibid.). Författarna tror att anpassade fysiska övningar skulle kunna hjälpa dessa kvinnor. Sjukgymnaster och arbetsterapeuter skulle här kunna få en viktig roll genom att lära kvinnorna effektiva rörelser som inte är alltför energikrävande. Detta skulle kunna hjälpa kvinnor att klara av vardagssysslor bättre. Arroll och Senior (2007) beskriver även kvinnor som inte upplever en tydlig och ständig trötthet. Vissa kvinnor med kronisk smärta uttrycker istället en bristande uthållighet. Enligt vår studie verkar trötthet orsaka en orkeslöshet till att delta i sociala sammanhang. Hart och Grace (1999) påpekar en kraftig brist på energi hos kvinnor med kronisk smärta. Orkeslöshet som skapar utmattning kan vara en förklaring till att kvinnorna undviker socialt umgänge. Kroniskt smärtdrabbade kvinnor beskriver hur de försöker hålla skenet uppe vilket leder till total utmattning (Ibid.). Det är vanligt att dessa kvinnor försöker förutspå hur mycket energi en uppgift eller aktivitet kommer kräva (Arroll & Senior, 2007). Litteraturstudien visar även hur tröttheten negativt påverkar kvinnornas ork att delta i konversationer. Kvinnor med fibromyalgi eller allmän kronisk smärta uppger att de är trötta och saknar energi till att prata med andra människor. Hart och Grace (1999) menar att upplevelsen av kommunikationssvårigheter inte beror på trötthet eller brist på energi, utan snarare på problem med korttidsminne och långtidsminne. Brist på energi förekommer även inom yrkeslivet där kvinnor med kronisk smärta upplever svårigheter att upprätthålla en normal arbetsprestation (Crooks, 2006). Litteraturstudien beskriver hur kvinnorna upplever misstro och en brist på förståelse från arbetsgivare och kollegor. Crooks (2006) menar att osynliga symtom skapar svårigheter för medarbetare att förstå kvinnans problem. Arbetskollegorna ser inte kvinnan som sjuk utan istället ser dem en kollega som tar extra pauser, är frånvarande på grund av trötthet och som ofta går hem tidigare från jobbet (Ibid.). Enligt More Schaefer (2005) uppger kvinnor att omgivningen beskyller de för att åka snålskjuts. Deras arbetskamrater ser deras sjukskrivning som tecken på lättja. Kvinnorna upplever även att de blir misstrodda eftersom de aldrig visar hur dåligt de mår. Omgivningen tror därför att de är friska (Ibid.). I och med detta uppstår ett behov av en god kommunikation mellan arbetsledare och personalgrupp. Efter den sjukes godkännande kan chefen informera resten av personalgruppen om varför en viss individ går ner i arbetstid eller minskar sina arbetsuppgifter. Detta kan minska risken för konflikter mellan arbetskollegor. 14

18 Vår studie visar också att kvinnorna upplever misstro från vårdens sida. Kvinnor med fibromyalgi beskriver en känsla av utanförskap och kränkning då vårdpersonal ifrågasätter deras berättelse om upplevd smärta. Fibromyalgipatienter upplever ofta ett dåligt bemötande från läkarna som ifrågasätter deras trovärdighet. Wåhlin (2010) menar att i en vårdande situation ska ett patientcentrerat förhållningssätt användas. Patienten är den främsta experten och bara hon vet hur problemet upplevs och vad hon vill ha hjälp med. Vårdpersonalen ska bemöta patientens behov och förväntningar. Det är först då vårdaren har hela patientberättelsen klar för sig som en bedömning kan göras (Ibid.) I vår litteraturstudie beskrivs det hur läkarna avfärdat kvinnors problem redan innan undersökning och förklarat smärtan till psykologiska besvär. Enligt Wåhlin (2010) är läkaren expert på medicinsk fakta om sjukdomar. Läkaren bör dessutom vara expert på resursmobilisering vilket innebär att stärka patientens tilltro till sina egna resurser och äga förmågan att finna hälsofrämjande lösningar (Ibid.). Våra fynd tyder på upplevelser där vårdpersonalen inte tagit kvinnornas berättelse och problem på allvar, kvinnans behov har heller inte tillgodosetts. Enligt More Schaefer (2005) riktar många läkare en misstro mot kvinnor med fibromyalgi. Det kunde ta år innan kvinnorna fick sin diagnos eftersom läkarna inte lyssnade på deras problem. Symtomupplevelserna avfärdades och läkare menade att problemet satt i huvudet (Ibid.). Detta är ett stort problem inom vården av fibromyalgisjuka. Dagens sjuksköterskor utbildas i en vårdvetenskaplig anda. Begrepp som patientperspektiv och livsvärld är välkända för nyexaminerade sjuksköterskor. Förhoppningsvis kan detta leda till en bättre vård för dessa patienter. Bedömningen och diagnosen baseras helt och hållet på patientens berättelse. Enligt socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) ska sjuksköterskan ha förmåga att kommunicera med patienter på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Enligt Dahlberg et al. (2003) ska sjuksköterskan se situationen ur patientens perspektiv. Det innebär att inta ett förhållningssätt som kännetecknas av integritet och värdighet. Patienten är den främsta experten på sin livsvärld vilken innehåller upplevelser av lidande och välbefinnande. Detta förhållningssätt syftar till att patienten ska uppleva ett ökat förtroende för vården (Ibid.). I vår studie framkommer det att vissa kvinnor känner att de får bra stöd från sin partner medan andra känner sig besvärliga och är i behov av ytterligare stöd som de inte vågar be om. Kvinnorna beskriver en rädsla över att deras partner ska se dem som lata och osociala. Det är viktigt för kvinnorna att planera vardagen med familjen och dela upp hushållssysslorna. Enligt Söderberg, Strand, Haapala och Lundman (2002) uppger män att kvinnan tidigare hade ansvaret för hushållet men i och med att deras fru drabbats av fibromyalgi får männen ta över detta arbete. Männen säger att deras chans till rekreation blivit mindre och att deras liv kretsar kring kvinnan och hennes sjukdom (Ibid.). Med anledning av detta bör sjukvården även se till anhörigas behov av stöd. Sjukdomen kan ge upphov till påfrestningar på patientens relationer vilket bör uppmärksammas (Dahlberg et al., 2003). Söderberg et al. (2002) menar att mannen måste ha fingertoppkänsla när han bemöter sin fru eftersom hennes tillstånd förändras från dag till dag, ibland kan en kram göra ont men nästa dag kan den ge känslor av välbefinnande. Att få kvinnan att må bra både fysiskt och psykiskt kräver lyhördhet, förståelse och ökad hänsyn från mannens sida (Ibid.). Enligt More Schaefer (2005) förändras kvinnornas relationer i och med sjukdomens uppkomst. Kvinnorna beskriver tacksamhet över att ha en partner som till exempel kan hjälpa till med hushållsarbetet, massera det onda eller stanna hemma en lördagskväll. Kvinnorna i vår studie upplever en sorg över att inte orka ta hand om barnen på samma sätt som tidigare. Söderberg et al. (2002) anger att män som lever med en kvinna drabbad av fibromyalgi blir mer involverade i barnens uppfostran än vad de varit tidigare. Detta skapar djupare relationer mellan fadern och barnen. 15

19 Barnen får redan i tidig ålder hjälpa till mer hemma med hushållssysslor. Enligt männen har barnen lättare att anpassa sig och acceptera att modern är sjuk än vad mannen själv har (Ibid.). I studien framkommer det att kvinnor upplever sig som förändrade i och med insjuknandet. Dessa förändringar är negativa och obegripliga, de skapar ilska, frustration och ibland bitterhet. Kvinnorna känner en sorg över förlusten av sin tidigare identitet. Det känns som att de har tappat bort sig själva och lever en annan människas liv. De finner inte samma mening med livet som tidigare. Enligt Carson och Mitchell (1998) upplevs smärtan som deprimerande och den färgar individens hela existens. Kvinnor med fibromyalgi löper ökad risk att hamna i en depression. Sjukvården har som uppgift att förebygga detta. Därför är det av stor vikt att erbjuda fibromyalgisjuka kvinnor terapeutisk hjälp. Enligt Dahlberg et al. (2003) kan patienter behöva existentiellt och andligt stöd för att kunna uppleva ökad hälsa. Vidare beskrivs hur smärtdrabbade personer löser sina problem på eget vis. Deltagare anger att deras tidigare karriärer är som bortblåsta på grund av den kroniska smärtan men att de hittar nya vägar. De jobbar hemifrån, till och med från sängen med ideellt arbete. De känner att de har funnit en ny mening med livet (Carson & Mitchell, 1998). Även Henare (2002) menar att när en människa drabbas av sjukdom eller handikapp hotas den upplevelse personen har av sig själv och sin identitet. För de flesta är detta svårt att hantera eftersom individen dels ska bearbeta förlusten av hälsa och även hitta vägar för att skapa ett nytt jag och en ny identitet. Att ägna sig åt något som upplevs som meningsfullt verkar ge välbefinnande. Acceptans av en förändrad identitet kan enligt Afrell, Biguet och Rudebeck (2006) uppnås genom att aktivt förändra olika delar i livet. Det är möjligt att uppnå positiva förändringar, livet kan upplevas som bättre än innan sjukdomsdebuten. Att hitta en ny roll i livet beskrivs som en nästintill religiös upplevelse. De återfår en tro på sig själva. Även hoppet upplevs som meningsgivande, hopp om att forskning ska leda till nya behandlingar eller att orsaken till smärtan ska upptäckas (Ibid.). Slutsatser Författarna har ökat sina kunskaper om hur det är att leva med fibromyalgi men även hur det är att leva med kronisk smärta och trötthet, som är de två främsta symtomen vid fibromyalgi. Den negativa bilden av smärtpatienter som beskrivs i litteraturstudiens inledning är motbevisad. Förhoppningsvis kan läsare till denna studie få liknande insikter. Enligt studiens resultat upplever kvinnorna en sorg över förlusten av sin tidigare, friska identitet. Enligt författarna bör sjukvården uppmärksamma detta och erbjuda terapeutisk hjälp i förebyggande syfte så att en eventuell depression kan undvikas. Ett framträdande fynd i studiens resultat är att kvinnor med fibromyalgi upplever en misstro riktad mot dem från sjukvården, olika samhällsinstanser, den sociala omgivningen samt från familj och arbetskollegor. Vår slutsats är att sjukvården måste bli bättre på att lyhört lyssna på dessa patienter. Ett vårdvetenskapligt förhållningssätt med fokus på patientens perspektiv kan leda till en bättre vård och upplevelser av välbefinnande för dessa patienter. Förhoppningsvis kan dagens sjuksköterskor sprida vårdvetenskapliga kunskaper till sina kollegor. Även kunskapen om fibromyalgi behöver fördjupas främst hos dem som arbetar inom den primära sjukvården, där det första vårdmötet oftast sker. För författarna har denna studie lett till både en personlig och professionell utveckling. Författarna finner det angeläget att ytterligare forskning bör fokusera på fibromyalgi kopplat till vårdvetenskapliga begrepp. Ett exempel är hur den subjektiva kroppen (Dahlberg et al., 2003) upplevs hos kvinnor med smärta, trötthet och fibromyalgi. 16

20 REFERENSER Afrell, M., Biguet, G. & Rudebeck, C. (2007). Living with a body in pain between acceptance and denial. Scandinavian journal caring science, 21, Anderberg, U-M. & Bojner Horwitz, E. (2007). Fibromyalgi på grund av stress? Västerås: Forma Publishing Group AB. Anderberg, U-M. & Uvnäs-Moberg, K. (2000). Plasma oxytocin levels in female fibromyalgia syndrome patients. Zeitschrift für Rheumatologie, 59 (6), Andréll, P., Börjesson, M., Peilot, B., Mannerkorpi, K., Sterner, Y., Eliasson, T. & Mannheimer, C. (2009). Viktigt att mäta livskvaliteten vid långvarig smärta. Läkartidningen, 106 (4), Arroll, M. & Senior, V. (2007). Individuals experience of chronic fatigue syndrome/myalic encephalomyelitis: an interpretative phenomenological analysis. Psychology and health, 23 (4), Bowsher, D., Woods, K., Nicholas, A., Carvalho, O., Haggett, C., Tedman, B., Mackenzie, J., Crooks, D., Mahmood, N., Aidan Twomey, J., Hann, S., Jones, D., Wymerj, J., Albrecht, P., Argoff, C. & Rice, F. (2009). Absence of pain with hyperhidrosis: a new syndrome where vascular afferents may mediate cutaneous sensation. Pain, 147, Branco, J-C., Bannwarth, B., Failde, I., Abello Carbonell, J., Blotman, F., Spaeth, M., Saraiva, F., Nacci, F., Thomas, E., Caubere, J-P., Le Lay, K., Taieb, C. & Matucci-Cerinic, M. (2010). Prevalence of Fibromyalgia: A Survey in Five European Countries. Seminars in Arthritis and Rheumatism, 39 (6), Carson, M. & Mitchell, G. (1998). The experience of living with persistent pain. Journal of advanced nursing, 28 (6), Crooks, V. (2006). Women s experiences of developing musculoskeletal diseases: employment challenges and policy recommendations. Disability and rehabilitation, 29 (14), Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Dahlborg Lyckhage, E. (2006). Att analysera berättelser. I: Friberg, F. (2006). Dags för uppsats vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. Egidius, H. (2002). Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund: Studentlitteratur. Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur. Friberg, F. (2006). Dags för uppsats vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. 17

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

Psykosociala behov och åtgärder

Psykosociala behov och åtgärder Psykosociala behov och åtgärder Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Psykiska Existentiella Fysiska Sociala 2 Ämnesområdet psykosocial onkologi

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

KVINNORS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED FIBROMYALGI

KVINNORS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED FIBROMYALGI Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för hälsa KVINNORS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED FIBROMYALGI EN LITTERATURSTUDIE EMMY WIGÅRDE MICHAEL HANSEN Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp VO1303 Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Bemötande aspekter för nyanlända.

Bemötande aspekter för nyanlända. Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

ATT SKAPA EN GOD VÅRDRELATION Relationen mellan sjuksköterska och patienter som insjuknat i cancer.

ATT SKAPA EN GOD VÅRDRELATION Relationen mellan sjuksköterska och patienter som insjuknat i cancer. Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E Vt 2011 Examensarbete, 15 poäng ATT SKAPA EN GOD VÅRDRELATION Relationen mellan sjuksköterska och patienter som insjuknat i cancer. Louise Nielsen

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0 Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

KVINNORS UPPLEVELSER AV ATT DRABBAS AV BRÖSTCANCER

KVINNORS UPPLEVELSER AV ATT DRABBAS AV BRÖSTCANCER Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E Ht 2011 Examensarbete, 15 hp KVINNORS UPPLEVELSER AV ATT DRABBAS AV BRÖSTCANCER Författare: Emma Einar Madeleine Mårtensson Titel Författare Utbildningsprogram

Läs mer

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen (Jennifer.Strand@psy.gu.se) Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder Att

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda? När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda? Ogu-dagarna i Helsingborg 2017 Katri Nieminen MD PhD, Öl KK VIN Disposition Bakgrund Rädsla- vad händer? Vad gör kvinnohälsovården?

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Samliv och sexualitet för anhörigvårdare och vårdad

Samliv och sexualitet för anhörigvårdare och vårdad Samliv och sexualitet för anhörigvårdare och vårdad 2015 09 05 Birgitta Hulter Doktor i medicinsk vetenskap och auktoriserad klinisk sexolog (NACS) SESAM AB För sexuell hälsa och välbefinnande Samlivsmottagning

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom Ulla-Stina Johansson, Leg. Psykolog ulla-stina.johansson@vgregion.se Fysioterapeut balans Läkare Psykolog Grupp rehabilitering Patient Fysioterapeut stress

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Livet med KLL. Marie-Louise Lagheim sjuksköterska Hematologiskt Centrum, Karolinska universitetssjukhuset

Livet med KLL. Marie-Louise Lagheim sjuksköterska Hematologiskt Centrum, Karolinska universitetssjukhuset Livet med KLL Marie-Louise Lagheim sjuksköterska Hematologiskt Centrum, Karolinska universitetssjukhuset Leva med kronisk sjukdom 1. Vad händer med kropp och själ när man får en kronisk cancersjukdom?

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet

Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport Lundagårdsprojektet 2006-2009 Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport 2009-10-28 Lundagårdsprojektet 2006 2009 Dnr:2006/093 Stöd- och samtalsgrupper för personer som nyligen fått

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE

REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE SAMTAL Ett projekt för att stödja äldre personer som lever med långvarig smärta Mia Berglund och Catharina Gillsjö, Högskolan i Skövde Margaretha Ekeberg, Kristina Nässén

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad

Läs mer

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

KVINNORS UPPLEVELSE AV ATT HA GENOMGÅTT EN HJÄRTINFARKT - En intervjustudie

KVINNORS UPPLEVELSE AV ATT HA GENOMGÅTT EN HJÄRTINFARKT - En intervjustudie Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E VT 2011 Examensarbete, 15 poäng KVINNORS UPPLEVELSE AV ATT HA GENOMGÅTT EN HJÄRTINFARKT - En intervjustudie Författare: Linnda Eriksson Annie Gustafsson

Läs mer

Vad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot

Vad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot Firma Margareta ivarsson Nedärvda stressreaktioner Work Shop i Örserum 5 oktober 2006 Tema stress Vid hot förbereder sig kroppen på antingen kamp, flykt eller genom att spela död beroende på vilken typ

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

Meningen med livet av Serge Kahili King

Meningen med livet av Serge Kahili King Meningen med livet av Serge Kahili King (översättning av Alexandra Telluselle) I en av mina artiklar berättar jag om historien där en man ägnar hela sitt liv åt att hitta någon som kan ge honom svaret

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Ett liv med smärta. En litteraturstudie om människors erfarenheter av att leva med fibromyalgi. Martina Lindh och Emma Mossfeldt

Ett liv med smärta. En litteraturstudie om människors erfarenheter av att leva med fibromyalgi. Martina Lindh och Emma Mossfeldt Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: Omvårdnad uppsats, 15 hp Ett liv med smärta En litteraturstudie om människors erfarenheter av att leva med fibromyalgi Martina Lindh

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Trötthet hos patienter i livets slutskede Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.

Läs mer

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer