Parallellsession Storheter och små barn
|
|
- Camilla Lind
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Parallellsession Storheter och små barn Gt Karl Kronqvist Någon frågar: - Vad är detta? En sådan fråga har egentligen bara två svar: - Vet inte. eller En spunk. Att arbeta med klassificering innebär att man frågar: Hur ser det ut?, Vad kan man ha det till? Uppmärksamheten flyttas från föremålets namn till dess detaljer. Om barnet samtidigt får vrida, smaka och lukta på föremålet ökar möjligheter att säga någonting. Sinnesintryck öppnar för ord, meningar och klassificering. Läroplaner för förskolan (Lpfö 98) s : Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppet mätning En storhet är en egenskap hos ett föremål eller en företeelse som kan mätas eller beräknas. (Matematikterminologi för skolan, 1979) Efterhand kan referensföremål fungera vid mätning. - Stort som ett hus, tung som sten. Barnen blandar naturligt in icke-matematiska storheter: - Listig som en räv, tyst som en mus, stark som Pippi. Barn behöver upptäcka egenskaper hos matematiska storheter som längd, area, volym, massa, värde och tid. Arbetet med matematiska storheter och klassificering underlättas genom att ha en ask för varje storhet och däri samla representanter. I längdlådan: pinnar och linjalstumpar, garnbitar och måttband, ramar, skor och längdhoppsresultat. I arealådan: kort, olika stora pappersark, bilder av bordsskivor, fotbollsplaner, och geometriska figurer. I kroppsvolymlådan: stenar och kulor, tärningar, klotsar, i rymdvolymlådan: burkar och mått, koppar. Badkar får tecknas små. Karl-Åke Kronqvist, klasslärare på lågstadiet GUMA-projektet : läromedelsoberoende matematikundervisning. Beskrivet i boken Räkna med barn Special- och svenska II-lärare Lärarutbildare i Malmö från 1998 i både grundutbildning och påbyggnadskurser. Ansvar för matematikdidaktik för de yngsta barnen och matematiken i specialpedagogutbildningarna. Utgett rapporten Matematik på väg - i skola och förskola. Lärarutbildningen i Malmös rapportserie 12/2003.
2 202 Upptäck, undersök och verifiera mera kreativitet i undervisningen med ny teknik Gy Lars Jakobsson Undervisningen i matematik kan göras mera levande om eleverna får se olika sätt att behandla ett problem. Låt dem upptäcka ett fenomen via listor eller via en graf. Fortsätt att undersöka fenomenet för att se om detta gäller mer än i ett specialfall. Avsluta med att använda CAS, för att verifiera upptäckterna. Med den senaste tekniken som verktyg kan matematikundervisningen göras mera kreativ och lustbetonad och framför allt göras tillgänglig på olika nivåer för eleverna i ett klassrum. Under föreläsningen belyser jag detta med ett flertal exempel. Lars Jakobsson har varit verksam som gymnasielärare i matematik och fysik i 30 år. Därefter arbetade Lars som universitetslektor vid lärarutbildningen i Malmö under drygt 6 år och är för närvarande verksam med fortbildning i matematik och fysik. 203 Aktiviteter men sen då? Gt, Gs Ulla Öberg Det finns många trevliga aktiviteter att få tag på. Elever upplever oftast dessa som roliga små avbrott från läroboken! För att en aktivitet ska ge upphov till lärande är det viktigt att vi funderar över vilket lärande vi vill uppnå med aktiviteten. en ger exempel på hur några aktiviteter kan bli utgångspunkt för vidare lärande. Ulla Öberg har lång erfarenhet av lärarutbildning, kompetensutveckling i matematik och utbildning av specialpedagoger. Ulla har också erfarenhet av matematikundervisning i grundskolans alla skolår.
3 204 Matematik i förskolan Fö Anna-Lena Lindekvist Det är väsentligt att vi får fram en ny syn på matematiken i förskolan, så att man inte bara ser den som arbete med tal och siffror, utan mera som ett förhållningssätt, ett sätt att relatera till verkligheten. Det handlar om att utveckla det matematiska tänkandet hos barnen, att se matematiken omkring sig, att gå från att se matematik endast som tal och siffror till att se matematik som ett sätt att beskriva och hantera verkligheten. Det viktiga är att man arbetar med matematiken i många olika aktiviteter och att man gör det utifrån sina egna premisser: Att få barn att tala, reflektera och dokumentera, att ta tillvara mångfalden i barns tankar och idéer. Som pedagog måste man kunna uppfatta de naturliga situationer som uppstår, men också konstruera situationer som utmanar barnens matematiska tänkande. Ta på matteglasögon på dig själv, barn och föräldrar! Sätt ord på matematiken! Anna-Lena Lindkvist är småskollärare, fil. mag. i pedagogik och Gudrun Malmer-stipendiat samt har varit föreståndare för lärakademin Matematik i förskola och förskoleklass. Jag arbetar för närvarande på en avhandling med inriktning på att förebygga matematiksvårigheter. 205 De fyra räknesätten Gt workshop Lena Andersson Att ta hänsyn till just det faktum att de fyra räknesätten är nära förbundna med varandra och att barn ser dem som delar i en helhet bör innebära att man låter eleverna i skolan arbeta med alla räknesätten samtidigt. För att detta ska vara möjligt bör matematiken domineras av muntligt språk, händelsebilder och laborativt materiel. Workshopen fördjupar de fyra räknesättens olika varianter. Vi uppmärksammar formuleringen av de nya målen för årskurs 3 där just sambanden mellan räknesätten är ett av målen beträffande räkning med positiva heltal. Lena Andersson arbetar på lärarutbildningen, Malmö Högskola
4 206 Aktiviteter i matematikundervisningen Gs, Gy workshop Barbro Söderberg Exempel på laborativa aktiviteter, hur de kan introduceras samt hur man arbetar vidare med fördjupningsuppgifter och utvidgningar kommer att ges under denna workshop. Barbro Söderberg är lärarutbildare vid Malmö Högskola och har lång erfarenhet av matematikundervisning i gymnasieskolan. 207 Vad kan man ha för nytta av NCM, Nationellt Centrum för Matematikutbildning vid Göteborgs universitet? Alla Bengt Johansson Anders Wallby Här ges en sammanfattande beskrivning av de kostnadsfria informations-, stöd- och stimulansmaterial som finns samlade på NCMs och Nämnarens webbplats och hur det kan utnyttjas i klassrummet och i egen kompetensutveckling. Bengt Johansson är föreståndare vid NCM. Anders Wallby är webbredaktör vid NCM. 208 Hur lär vi oss matematik? Alla Ingemar Holgersson I föredraget presenteras en del resultat från ny forskning som ger anledning att ifrågasätta traditionella sätt att uppfatta, organisera och förstå lärande i matematik. Exempel ges huvudsakligen från Gömuprojektet i Svedala kommun. Utgångspunkt tas i en diskussion om vad lärande i matematik går ut på och vilken matematik som är viktig. Hur utvecklar elever ett matematiskt tänkande, och hur kan vi stimulera lärare att utveckla en matematikundervisning som i högre grad bidrar till detta? I föredraget diskuteras ett par modeller för lärande i matematik, som har bättre förutsättningar än traditionella att rymma den komplexitet som utmärker detta fenomen. Ingemar Holgersson arbetar som universitetslektor i matematik vid lärarutbildningen, Högskolan Kristianstad. Han är särskilt intresserad av hur vi lär matematik, och försöker följa den internationella forskningen på området Ingemar leder också ett projekt i Svedala kommun som kallas Gränsöverskridande matematikundervisning.
5 209 Medelvärden med geometriska tolkningar samt en fullständig tredjegradsekvation Gs/Gy Lasse Berglund Denna föreläsning behandlar några av våra medelvärden. Sambanden mellan dessa medelvärden ger elever möjlighet att bekanta sig med enkel men stringent matematisk bevisföring samt en del problemlösning. Till dessa bevis kopplar vi ett antal geometriska tolkningar av våra resultat. Dessutom gör vi en visualisering av en fullständig tredjegradsekvation och löser den med hjälp av några gamla klossar. Lasse Berglund är matematiklärare på Komvux Kronborg och Malmö högskola 210 Förebygga, upptäcka och åtgärda svårigheter och missuppfattningar i Tal och Räkning Gt, Gs Berit Bergius, Görel Sterner Lärares kompetens och utgångspunkten att de flesta elever vill lära sig, är viktiga för utvecklingen av elevers lärande. Ibland möter elever svårigheter och missuppfattningar skapas. De flesta är kortvariga och lätta att övervinna. Hos några elever rotas problemen. Orsaker till dessa kan vara brist på motivation och engagemang eller bristfällig undervisning. Handledningen, som vi presenterar, ger underlag för att utveckla matematikundervisningen. Läraren får hjälp att planera undervisningsinnehållet. Det finns förslag på åtgärder för att hjälpa elever med särskilda svårigheter samt material för att analysera och följa upp elevers utveckling. Handledningen ger bakgrund till innehåll, vägar till undervisning och lärande i matematik och kan utgöra en bas för reflektion över den egna undervisningen. Materialet är framtaget i samverkan mellan professor Alistair McIntosh, Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM och Nasjonalt Senter for Matematikk i Opplaeringen, Norge, med stöd av Myndigheten för skolutveckling. Berit Bergius, lågstadielärare, NCM Görel Sterner, lågstadielärare och specialpedagog, NCM
6 211 Vilket kunnande visar barn i 1-3-årsåldern kring några aspekter av den grundläggande matematiken? Fö Elisabeth Doverborg Denna presentation tar sin utgångspunkt i projektet Barns tidiga lärande (Sheridan m fl, manus) där ett av innehållsområdena har fokus på den grundläggande matematiken (Doverborg och Pramling Samuelsson, manus). Totalt är det 225 barn mellan 1 år och 2år och 11 månader som intervjuas då de är involverade i en strukturerad samtals-och leksituation. Intervjun videofilmas och pågår som längst 15 minuter. I studien har 115 flickor och 110 pojkar deltagit. Den grundläggande matematik som den strukturerade samtals- och leksituationen fokuserar är att barnen skall ge uttryck för sin förståelse av jämförelseorden stor och liten, uppfattning av antal upp till tre, illustrera antal, räkna föremål, uppfatta lägesorden först och sist samt sortera föremål eftersom detta är centrala aspekter av den grundläggande matematiken. Barnens förhållningssätt till den strukturerade samtals- och leksituationen har vi tolkat på fyra sätt. De barn som är väldigt intresserade och tar sig hängivit an uppgifterna, barn som är otåliga tröttnar snabbt men vill genast få en ny uppgift. Det finns också barn som först är avvaktande men som efter en stund agerar på uppgifterna och slutligen en liten grupp barn totalt 37 som är ointresserade av uppgifterna tittar åt ett annat håll, kasar på stolen etc. Både för insamlandet av data som för analysen av det insamlade materialet har utgångspunkten varit en fenomenografisk ansats vilket innebär att urskilja kvalitativt olika sätt att erfara något. Då vi jämfört barnens olika agerande så visat det sig i analysen ett utfallsrum som består av kvalitativt olika kategorier som är karaktäriserar barnens sätt att förhålla sig till och förstå de sex olika uppgifterna. Det har också gjorts en statistisk analys för att bestämma i vilken kategori varje barns agerande i ord och handling uppgift för uppgift hör hemma för att ålderstrenden skall bli synlig. I samtliga frågor framträder mellan två och fem kategorier. I de flesta uppgifterna fram-kommer också en tydlig ålderstrend vilket kommer att redovisas vid presentstionen. Vidare framkommer det att uppfatta antal och att sortera föremål är de uppgifter som är lättast medan att räkna föremål och att ha en förståelse av lägesorden först och sist är genomgående svåra för barnen oavsett ålder. Av resultaten framkommer det att det sker en dramatisk utveckling av de aspekter av den grundläggande matematik som barnen ställts inför. Detta kommer också mer i detalj att redovisas vid presentationen. Elisabet Doverborg är universitetslektor och arbetar på Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM, Göteborgs universitet där hon ansvarar för förskolefrågor och kompetensutveckling av förskolans lärare. Elisabet har lång erfarenhet av förskolans verksamhet både som förskollärare och lärarutbildare samt forskare.
Parallellseminarium 3
Parallellseminarium 3 301 Matematik för våra yngsta barn. Fö, Föreläsning Karin Larsson Hur hittar vi matematiken i vardagen som ska stimulera våra yngsta barn att få en förförståelse för matematikens
Läs merVälkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!
Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Matematik som språk Matematiska begrepp Samtala kring matematik Barns dokumentationer Anna Kärre, förskollärare, arbetar med barn i åldrarna 1-5-år
Läs merEtt år med satsningar på matematik
Ett år med satsningar på matematik Matematiksatsningar i förskolan och grundskolan läsåret 05/06 Under detta läsår prövas en rad olika insatser för att utveckla matematikundervisningen och därmed förbättra
Läs merParallellseminarium 4
Parallellseminarium 4 401 Matematik i förskolans närmiljö Fö, Föreläsning och workshop Lisbeth Ringdahl I den läroplan för förskolan som börjar gälla 2011-07-01 finns uttryck som: utforskande, nyfikenhet
Läs merMatematikplan Förskolan
Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för
Läs merMatematikutveckling i förskoleklassen
Glittmark, Magnusson, Olsson & Terner Matematikutveckling i förskoleklassen Som en konsekvens av att elever som får intensivundervisning i åk 9 visar stora brister i taluppfattning satsar Varbergs kommun
Läs merHandlingsplan Matematik F - Gy
Utveckling av matematiska förmågor 2013 Handlingsplan Matematik F - Gy Svedala kommun 2013-01-25 Utveckling av matematiska förmågor Handlingsplan Matematik F GY Att kunna matematik Undervisningen ska bidra
Läs merIntroduktion. Syfte med handboken Generella utgångspunkter Beskrivning av materialets delar Hur handboken kan användas
Syfte med handboken Generella utgångspunkter Beskrivning av materialets delar Hur handboken kan användas Förstå och använda tal Detta material har utvecklats av professor Alistair McIntosh, som är verksam
Läs merGunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5
Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5 Lokal handlingsplan Matematik Att ge stöd till en positiv matematikutveckling samt att kompensera svårigheter. Målet med denna handlingsplan är att förebygga matematiksvårigheter
Läs merDelutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014
Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers
Läs merSmå barns lärande Malmö mars 2015
jan.hakansson@lnu.se Små barns lärande Malmö mars 2015 Att dokumentera kontinuerlig förändring i barns förmågor och kunnande med syftet att bedöma verksamhetens kvalitet några infallsvinklar Kort om analys
Läs merKursplan. Studiecirkel 10 träffar. Elisabet Doverborg & Görel Sterner
Kursplan Studiecirkel 10 träffar Elisabet Doverborg & Görel Sterner Nationellt centrum för matematikutbildning Göteborgs universitet September 2010 Första träffen Introduktion Presentation av cirkeldeltagare
Läs merRegionala matematikutvecklare + Högskolan Dalarna = SANT
Regionala matematikutvecklare + Högskolan Dalarna = SANT Örebro 14 februari 2007 Presentation: 1. Sammanfattning av planeringsmöte med regionala matematikutvecklare, 31/1 HDa 2. Redovisning av ansökan
Läs merLokal planering i matematik
2007-05-16 Lokal planering i matematik gemensam för Ölmbrotorps skola, Ervalla skola, Hovstaskolan, Lillåns södra skola, Lillåns norra skola och Lillåns skola 7-9 2007-05-16 1 Bakgrund Detta är ett dokument
Läs merMatematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun
Matematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun Sammanställt av Mattepiloterna Reviderad 2017-02-16 Förord Detta matematikutvecklingsprogram vänder sig till alla pedagoger i Vingåkers kommuns
Läs merDokumentera och följa upp
Modul: Förskoleklass Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska
Läs merMatematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning
Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Frågan är Hur (hvordan) utvecklar man bäst kvalitet i matematikundervisning
Läs merHANDLINGSPLAN. Matematikutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor MÄTNING TAL FORM FÖRMÅGA ATT ORIENTERA SIG I TID OCH RUM
HANDLINGSPLAN Matematikutveckling MÄTNING FÖRMÅGA ATT ORIENTERA SIG I TID OCH RUM TAL FORM För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2
Läs merMatematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke
Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i
Läs merMatematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,
Läs merUtvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner
1 (8) 2011-02-04 Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner Utvecklingsprogrammet i matematik
Läs mer== Utbildningsvetenskapliga fakulteten
Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG527 Förskolebarns språkutveckling och lärande i matematik, 15 högskolepoäng Young children s language development and learning in mathematics, 15 higher education
Läs merMatematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare
Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare 2012-2016 Helena Karis Emma Wimmerstedt Dagens presentation Bakgrund Uppdrag Syfte/mål Genomförande Utvärdering Matematikdidaktiskt innehåll Lärportalen
Läs merKarin Wallby, NCM SMAL HÖSTMÖTE STOCKHOLM 20 OKTOBER 2017
Karin Wallby, NCM SMAL HÖSTMÖTE STOCKHOLM 20 OKTOBER 2017 Arbete med anknytning till matematiklyftet Filmer Nya moduler: Matematikundervisning med digitala verktyg II Matematikdidaktik och specialpedagogik
Läs merLektionsaktivitet: Känna igen, hitta och beskriva
Modul: Didaktiska perspektiv på matematikundervisningen 2 Del 3: Geometri och statistik Geometri Träningsskola och individuellt program Berit Bergius & Lena Trygg, NCM Om verkligheten ska bli begriplig
Läs merInstitutionen för individ och samhälle Kurskod MAG200. Mathematics, Primary Education School Years 4-6: Part I, 15 HE credits
KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att utveckla och fördjupa studentens förmåga att tillämpa didaktiska teorier och matematiska begrepp så att han/hon utifrån gällande styrdokument kan planera, genomföra
Läs merMatematik i Härjedalen
Matematik i Härjedalen 2009-2011 Härjedalens kommun! 9 kommunala förskolor, ca 400 barn! 4 fristående förskolor, ca 50 barn! 9 grundskolor, ca 950 elever! (1 friskola, 5 elever)! 1 gymnasieskola, ca 250
Läs merFörskoleklassens matematik
Förskoleklassens matematik Den här modulen reviderades april 2018. Modulen tar sin utgångspunkt i matematiska aktiviteter, det vill säga något som man gör som kan sägas vara matematiskt. Syftet är att
Läs merSamverkan över olika skolformer och skolår i ett matematikdidaktiskt lärandeperspektiv
Lärakademin i område Klågerup, Svedala kommun: Samverkan över olika skolformer och skolår i ett matematikdidaktiskt lärandeperspektiv Annika Palmgren (förskolelärare) och Pesach Laksman (lärare skolår
Läs merParallellseminarium
Parallellseminarium 3 1415-1515 301 Matematik i en sydkoreansk förskola F, föreläsning Föreläsningen handlar om ett besök på en förskola i Seoul 2012. Här visas hur förskollärare och barn arbetar med begreppen
Läs merArbetsplan 2015/2016
Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och
Läs merParallellsession 3. 301 Avancerade räknare naturliga verktyg i matematikundervisningen. 302 Matematik i Papua Nya Guinea
Parallellsession 3 301 Avancerade räknare naturliga verktyg i matematikundervisningen Gs, Gy Per-Eskil Persson Alltsedan räknarna introducerades i klassrummen har deras användning varit omdebatterad. Diskussionen
Läs merProgram Matte/NO- biennetten 26 januari 2013
Program Matte/NO- biennetten 26 januari 2013 Pass 4 kl. 16.00 17.00 401 Leonhard Euler en fascinerande matematiker Alla, Föreläsning, Ma Sten Rydh Euler är en stor inspirationskälla för alla som älskar
Läs merPDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng
1 / 6 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Schooldevelopment through action research, 7,5 higher education credits Grundnivå/First
Läs merMatematikundervisning genom problemlösning
Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv
Läs merTid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet
Örebro kommun arrangerar tillsammans med Örebro universitet två dagar med föreläsningar kring språk och lärande i skolan. Syftet är att ge pedagoger och skolledare kunskap, inspiration och handfasta tips
Läs merTaluppfattning och allsidiga räknefärdigheter
Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter Handbok med förslag och råd till lärare för att kartlägga, analysera och åtgärda elevers svårigheter och begreppsliga missuppfattningar inom området tal och
Läs merIntensivundervisning i matematik. Görel Sterner, NCM
Intensivundervisning i matematik Görel Sterner, NCM gorel.sterner@ncm.gu.se Tal och räkning, geometri Lärare, förskola, f-klass-åk 6 Undervisande lärare i matematik, åk 4 9 Rektorer Matematikutvecklare
Läs merFörskolelyft i matematik för alla
Förskolelyft i matematik för alla Varmt välkomna! Elisabet Doverborg & Görel Sterner Kursledare och föreläsare ncm.gu.se E-post namn@ncm.gu.se Förskolelyft i matematik för alla Studiecirkeln innefattar
Läs merInstitutionen för individ och samhälle Kurskod MAG200. Mathematics, Primary Education School Years 4-6: Part I, 15 HE credits
KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att utveckla och fördjupa studentens förmåga att tillämpa didaktiska teorier och matematiska begrepp så att han/hon utifrån gällande styrdokument kan planera, genomföra
Läs merKVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET
Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,
Läs merMatematikpolicy Västra skolområdet i Linköping
Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Syfte Denna matematikpolicy är framtagen i syfte att underlätta och säkerställa arbetet med barns och elevers matematiska utveckling på förskolorna och skolorna
Läs merProgram Matte/NO- biennetten 26 januari 2013
Program Matte/NO- biennetten 26 januari 2013 Pass 3 kl. 14.15 15.15 301 Konkret och kreativ NO- undervisning Gt, Föreläsning, NO Hans Persson Hur kan man med enkla medel väcka intresset för NO och hur
Läs merMatematiken i Lpfö 98 och Lpo 94
Matematiken i Lpfö 98 och Lpo 94 Rumsuppfattning lära sig hitta och lokalisera sig i rummet, utveckla inre rumsuppfattning, förstå lägen och placeringar och att föremål kan se olika ut om de avbildas från
Läs merDet finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.
Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen
Läs merOm du hade 100 miljoner...
Om du hade 100 miljoner... Barbro Grevholm lyssnade och antecknade NCM har fått ett regeringsuppdrag att i samarbete med Statens skolverk och Högskoleverket utarbeta förslag till innehåll i kompetensutvecklingsprogram
Läs merMATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande
MATEMATIKLYFTET Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-228-2 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders Sverige
Läs merDet finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en
Kerstin Larsson Subtraktion Vad är egentligen subtraktion? Vad behöver en lärare veta om subtraktion och subtraktionsundervisning? Om elevers förståelse av subtraktion och om elevers vanliga missuppfattningar?
Läs merLärarguiden Tänka, resonera och räkna i förskoleklass
Görel Sterner Tänka, resonera och räkna Tänka, resonera och räkna i förskoleklass Här beskriver artikelförfattaren ett utvecklingsarbete som har resulterat i en guide för lärare som undervisar matematik
Läs merLÄRANDE OCH UNDERVISNING I MATEMATIK I/Fö UMEÅ STUDIEGUIDE 12-10-30
UMEÅ UNIVERSITET Inst för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Kursansvarig: Brittmari Bohm 12-10-30 LÄRANDE OCH UNDERVISNING I MATEMATIK I/Fö UMEÅ STUDIEGUIDE HT 2012 Lärande och undervisning
Läs merMatematik i förskolan 2007-2010
Matematik i förskolan 2007-2010 Litteratur mm som nämndes vid matematikutvecklarträff i Växjö 2010 03 11 Matematik från början Nämnaren Tema (NCM) Matematik från början, Studiecirkelmateriel, (PRIM-gruppen)
Läs merBarn och familj 2012-03-21
I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är
Läs merLokal arbetsplan för förskolan
Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens
Läs merSamband mellan räknesätt. Lena Andersson Natur, miljö och samhälle Lärarutbildningen Malmö högskola
Samband mellan räknesätt Lena Andersson Natur, miljö och samhälle Lärarutbildningen Malmö högskola Matematikundervisningens uppgift, Lgr 11 För att frångå att eleven uppfattar varje matematiskt moment
Läs merSpecialpedagogiska seminarier
Specialpedagogiska seminarier Uppföljning av konferensen Rektor med vetande En seminarieserie för speciallärare, specialpedagoger och skolledare 23 september i Malmö 4 oktober i Växjö 10 oktober i Kristianstad
Läs merConstanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former
Läs merMatematik, naturvetenskap och teknik i förskolan
Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Avd Mästerkatten Matematik På Mästerkatten arbetar vi mycket med matematik, naturvetenskap och teknik. Matematik kommer in i alla våra vardagssituationer.
Läs merPlan för matematikutvecklingen
Plan för matematikutvecklingen i förskola, förskoleklass och skola i Ale kommun Det faktiska matematiska syns i alltsammans. Anne-Marie Körling 2010-10-20 1 Innehåll Allmän del Inledning Vad är det att
Läs merUppdraget. Vad innebär den reviderade läroplanen och den nya skollagen?
Uppdraget Vad innebär den reviderade läroplanen och den nya skollagen? Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik
Läs merVälkomna! Matematik finns överallt. Matematikbiennetten 2013 Malmö. Christina Svensson FoU Malmö-utbildning christina.svensson@malmo.
Matematik finns överallt Välkomna! Matematikbiennetten 2013 Malmö Christina Svensson FoU Malmö-utbildning christina.svensson@malmo.se Elisabeth Pettersson FoU Malmö utbildning elisabeth.pettersson@malmo.se
Läs merVad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa
Åsa Brorsson Algebra för lågstadiet I denna artikel beskriver en lärare hur hon arbetar med algebra redan i de tidiga skolåren. Det är ett arbete som hjälper elever att förstå likhetstecknets betydelse,
Läs merDokumentera och utveckla
Matematik Förskoleklass Modul: Förskoleklassens matematik Del 12: Dokumentera och utveckla Dokumentera och utveckla Ola Helenius, NCM, Maria L. Johansson, Luleå tekniska universitet, Troels Lange, Malmö
Läs merBroar på Hästhovens förskola
Broar på Hästhovens förskola P å Matematikbiennalen i Umeå 2014 presenterades ett utvecklingsarbete kring matematik och språkutveckling genomfört på Hästhovens förskola i Skövde. Rubriken var Matematik,
Läs merSammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan
Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.
Läs merÖkad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Läs merDokumentera och följa upp
Matematik Förskola Modul: Förskolans matematik Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, NCM, Maria L. Johansson, Luleå tekniska universitet, Troels Lange, Malmö universitet,
Läs merParallellseminarium 2
Parallellseminarium 2 201 Naturinspirerad matematik Fö, Föreläsning Annica Nettrup, Anette Barr, Anna Rosdahl På Naturförskolan Snusmumriken utgör naturen runt omkring inspiration till den vardagliga matematiken.
Läs merLaborativ matematik. Nya laborativa metoder för att skapa motivation och lust att lära! För 5:e året i rad! Regeringen storsatsar på matematik
Laborativ matematik Inbjudan till konferens i Stockholm den 9-10 september 2009 TALARE Britt-Louise Theglander Lärare och läkare Vinnare av: Kungliga vetenskapsakademiens stora lärarpris 2007 Bengt Edvinsson
Läs meren presentation Skolverket styr och stödjer för en bättre skola
en presentation Skolverket styr och stödjer för en bättre skola Skolverkets uppdrag och roll Riksdag och regering anger mål och riktlinjer för förskolan och skolan genom bl a skollagen och läroplaner.
Läs merMatematiklyftet. Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling Angelina Briggner och Jenny Sonesson
Matematiklyftet Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling 2008 Angelina Briggner och Jenny Sonesson Innehållsförteckning Introduktion sid 2 Resultat sid 3 Sammanfattning sid 8 Introduktion Under
Läs merTänka, resonera och räkna i förskoleklass presentation av en pedagogisk modell
Tänka, resonera och räkna i förskoleklass presentation av en pedagogisk modell Görel Sterner Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM Göteborgs universitet gorel.sterner@ncm.gu.se Motiv för intervention
Läs merArbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
Läs merDeltagare från förskoleenhet Skärholmen: Maria Franjic, Gorana Lukic, David Matus Leiva och Gunilla Sjögrund Handledare: Birgitta Furuhagen Väga lika
Deltagare från förskoleenhet Skärholmen: Maria Franjic, Gorana Lukic, David Matus Leiva och Gunilla Sjögrund Handledare: Birgitta Furuhagen Väga lika EKVATION i förskolan Förberedelser: litteratur-kursplaner
Läs merMatematik i Skolverket
SMaLs sommarkurs 2013 Matematik i Skolverket Helena Karis Margareta Oscarsson Reformer - vuxenutbildning 1 juli 2012 - Kursplaner - vuxenutbildning, grundläggande nivå - särskild utbildning för vuxna på
Läs merLässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer
Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer Görel Sterner Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter
Läs merUppbyggnad av Matematikverkstad
Arboga kommun Stödteamet Fyren 07-08-01 Uppbyggnad av Matematikverkstad - ett samarbete mellan Stödteamet Fyren och Nybyholmsskolan Matte är kul när man fattar och tråkigt när man inte förstår. Ja, så
Läs merGrundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng
Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT17 Provmoment: Tentamen Matematik, 4 hp, tillfälle 1 Ladokkod: TE01 Tentamen ges fo r: Studenter
Läs merTänka, resonera och räkna i förskoleklass, Gävle kommun lå 15/16
Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, Gävle kommun lå 15/16 Sammanfattning av lärares synpunkter 1. På vilket sätt är lärarguiden ett stöd för undervisningen om tal och räkning? Det finns en tydlig
Läs merTillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun
Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Målinriktat arbete vad gäller kränkande behandling Arbetar aktivt med att motverka och förebygga kränkande behandling
Läs merMATEMATIK 3.5 MATEMATIK
3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merDen skolan som jag arbetar vid framhåller inkludering som ledord.
Helena Eriksson Taluppfattning i heterogena elevgrupper I denna artikel presenteras en uppgiftsdesign som syftar till att utveckla elevers uppfattning av naturliga och rationella tal. Uppgifterna har använts
Läs merHjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11
Matematik och matematikdidaktik för 7,5 högskolepoäng grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 7.5 hp VT17 Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik,
Läs merTeknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Läs merMönster statiska och dynamiska
Modul: Didaktiska perspektiv på matematikundervisningen 1 Del 3: Fantasi, mönster och sannolikhet Mönster statiska och dynamiska Berit Bergius & Lena Trygg, NCM I många matematiska aktiviteter ska deltagarna
Läs merKursplan för Matematik
Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för
Läs merPresentation Rektorskonferens 30 mars Samarbete matematik - svenska
Presentation Rektorskonferens 30 mars 2012 Samarbete matematik - svenska I dag ska vi presentera: Våra uppdrag/ vårt samarbete Läsa, skriva, räkna Satsning år 1 Handlingsplan i matematik Handlingsplan
Läs merMATEMATIK 5.5 MATEMATIK
5.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs merFörslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015
Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Verksamhetsidé: Bodals förskola är en förskola för alla barn där vi tillsammans värnar om att ha en trygg, rolig och lärorik verksamhet
Läs merUtvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen
Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen Förutsättningar Mellanstor kommun (55 000 inv) 60 kommunala förskolor 25 kommunala grundskolor 3 kommunala gymnasieskolor
Läs merMikael Gustafsson & Elisabet Gerhardsson
Matematikprojekt i Olofströms kommun 2003-2006 Mikael Gustafsson & Elisabet Gerhardsson Olofströms kommun 13500 invånare industrikommun Volvo största arbetsgivaren 7 låg- och mellanstadieenheter ett högstadium
Läs merDokumentera och följa upp
Modul: Förskola Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska universitet,
Läs merRelationen mellan språk och lärande är komplex, både när det gäller ur
Ewa Bergqvist & Magnus Österholm Språkbrukets roll i matematikundervisningen Det språk vi använder oss av i matematikklassrummet kan fokuseras på många olika sätt. Språket är också nödvändigt att förhålla
Läs merBILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad
BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE Senast reviderad 2011-01-10 SID 2 (5) Instruktion till uppföljningsmaterialet Ansvarig för att fylla
Läs merFörfattningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik
Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är
Läs merKURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola
MAH / Lärarutbildningen 2006-12-18 1(6) KURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola Matematik från början 15p Exploring mathematics 15p Fastställande: Kod: Nivå: Fördjupning i förhållande till examensfordringarna:
Läs merKarlbergsskolan RO Läsårsplan
L ÄSÅR 2015/2016 Karlbergsskolan RO Läsårsplan Innehållsförteckning Vårt rektorsområde... 3 Vision... 3 Nationella mål... 4 Prioriterade mål och indikatorer... 4 Karlbergsskolan RO, Läsårsplan 2(8) Vårt
Läs merHandlingsplan för matematikutveckling. i Falköpings kommun
Handlingsplan för matematikutveckling i Falköpings kommun Innehållsförteckning Bakgrund...1 Strategier för att utveckla och planera Falköpings kommuns utvecklingsarbete i matematik...1 Övergripande mål...3
Läs merDokumentera och utveckla
Modul: Förskoleklassens matematik Del 12: Dokumentera och utveckla Dokumentera och utveckla Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå
Läs merFörskole-/familjedaghemsenkät 2015
Förskole-/familjedaghemsenkät 205 Resultatet från undersökningen kommer att användas för att förbättra kvaliteten på förskolor och familjedaghem i Göteborg. Besvara frågorna utifrån dina upplevelser som
Läs mer