Återuppbygg din styrka med yoga. Fungerar placeboeffekten? sid 18. Garths kropp vaknade upp på nytt. Träna ditt minne för en enklare vardag sid 22

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Återuppbygg din styrka med yoga. Fungerar placeboeffekten? sid 18. Garths kropp vaknade upp på nytt. Träna ditt minne för en enklare vardag sid 22"

Transkript

1 Magasinet för dig som lever med MS Nr LEVA MED MS Varför uppstår fatigue? Den väldiga tröttheten FORSKNING OCH BEHANDLING Nya mätmetoder Snart räcker ett blodprov Återuppbygg din styrka med yoga Garths kropp vaknade upp på nytt Fungerar placeboeffekten? sid 18 Träna ditt minne för en enklare vardag sid 22

2 Innehåll Nummer Vad tycker du om tidningen? Jag vill väldigt gärna veta vad du tycker om tidningen. Vad är bra, vad kan göras bättre? Maila till Jag ser fram emot att höra från dig. Boosta dig själv Känslan av att själv kunna påverka sin situation är mycket värdefull. Ofta handlar det om att finna små, enkla saker i vardagen som gör skillnad. Det kan handla om att äta bra, träna regelbundet och att försöka sova gott. Och ibland göra någonting man tycker är riktigt roligt. Men samtidigt bör man försöka vara snäll mot sig själv och ställa rimliga krav. Allt detta är förstås en balansgång, och vi hoppas att du finner lite inspiration här hos oss. Läs till exempel om Malin, som hittat ett sätt att lindra sin MS-trötthet. En längre text om henne hittar du sedan på vår hemsida, Du kan också läsa om Garth McLean som överallt ser platser skapta för yoga, om Jenny Erlandsson som är nybliven svensk mästare i bangolf eller få en introduktion till en riktigt skön morgonrutin solhälsningen. Prova också gärna att lösa korsordet på sidan 23. Att träna sitt minne är både roligt och nyttigt. Rätt svar hittar du på Trevlig läsning! Särskild kost vid MS? Mat för god allmänhälsa Den överväldigande tröttheten Fatigue ett vanligt MS-symtom Brister i tillgängligheten Neuroförbundet lyfter upp och driver på Ett enkelt blodprov Nya metoder att mäta sjukdomsaktivitet PS. Tveka inte att maila dina synpunkter till Oceans of Hope Ett seglingsäventyr som utmanar 8 Kroppslig och själslig styrka Garth får ny kraft med yoga Att acceptera och komma igen Jenny blev svensk mästare i bangolf Tidningen MS ges ut två gånger per år i Sverige av BiogenIdec. Adress: BiogenIdec Sweden AB, Kanalvägen 10, plan 7, Upplands Väsby. Tel: Ansvarig utgivare: Maria Tellgren. Chefredaktör: Lena Seling. Produktion, text och grafisk form: Navigator Communications. Omslagsbild: Emelie Asplund Kostnadsfri prenumeration kan beställas på E-post till redaktionen:

3 Morgontupp eller nattuggla? En del av oss studsar piggt upp varje morgon och sätter tänderna i dagen, medan andra kommer igång lite mjukt för att sedan vara superaktiva framåt kvällen. Forskning visar att det finns fördelar och nackdelar med båda varianterna. Om man är morgon- eller kvällsmänniska beror framför allt på genetiska anlag. Forskning visar att cirka en fjärdedel är väldigt morgonpigga, en fjärdedel känner sig på topp framåt kvällen, medan de flesta av oss är någonting mitt emellan. Man har också sett att morgonpigga personer är mer proaktiva, har bättre betyg i skolan, bättre utbildning och blir mer framgångsrika i arbetslivet. För kvällspigga gäller att de är mer intelligenta och kreativa och har bättre humor. Vårt samhälle gynnar till stor del de morgonpigga, vilket är ett problem som uppmärksammas allt mer. Framför allt för morgontrötta tonåringar i skolan kan detta få konsekvenser, i form av sämre förutsättningar för utveckling. Även för vuxna har man sett att kvällsmänniskor riskerar att drabbas av fler hälsoproblem. Kan man då påverka sin dygnsrytm, för att bättre passa omvärldens krav? Till viss del går det. För den morgontrötte kan lätt träning, kanske en rask promenad i dagsljus, direkt på morgonen göra att man kommer igång. Även för den kvällströtte kan motion i ljus miljö framåt kvällen göra skillnad. Men framför allt gäller det att acceptera sin läggning och försöka strukturera sitt liv så att det fungerar så bra som möjligt. Text Marianne Böckmann Julen är här På kan du följa våra skribenters personliga berättelser om sin vardag med MS, skiftande tankar och reflektioner samt hur man exempelvis hanterar symtom på MS som trötthet, känselbortfall, domningar eller gångsvårigheter. Här är Andreas tankar inför julen. Min något drömska bild av julen sammanfattas ganska bra i andra versen av den klassiska julsången Det strålar en stjärna som inleds med meningen Ty julen är härlig för stora och små, är glädje och ljuvaste frid. Jag ser framför mig några dagar då man är ledig från jobbet och i lugn och ro kan vara tillsammans med sina nära och kära, äta god mat och bara ha det bra. Jag tänker också på mina barn som jag föreställer mig kommer vara förväntansfulla med stora leenden och glittrande ögon i ansiktet hela julen. Det är inte alltid det helt och hållet blir som man tänkt sig. Den ljuvaste friden rusar man ifrån, bland annat i stressen att fixa i ordning allt inför julen och sedan för att hinna med att träffa alla. Barnen är inte heller så glada hela tiden som man hoppats, utan de kör på som vanligt och blir osams emellanåt precis som vilken annan dag som helst. Trots det är julen en härlig period och något av det allra bästa med julen är, i mitt tycke, allt ljus som lyser upp mitt hem från advent fram till tjugondedag Knut. Till sist ska jag berätta om mitt stressigaste julminne. Någon gång i min ungdom på 1900-talet hade jag arbetat nattskiftet på min dåvarande arbetsplats. Det hade varit en ganska lugn natt och någon gång väldigt, väldigt tidigt på julaftons morgon stämplade jag ut för att åka den fyra mil långa vägen hem och få några timmars sömn innan det var dags att sätta igång med julfirandet. Det fanns dock ett litet problem. Jag hade ännu inte handlat alla julklappar och det kändes som att det var hög tid att klara av det. På vägen hem låg en bensinstation som höll öppet dygnet runt. Jag insåg att ett besök i den var min bästa chans att överhuvudtaget lyckas fixa de sista julklapparna. Efter en stund där inne kom jag ut med diverse olika saker, bland annat med chokladkartonger, några cd-skivor och lite annat smått och gott. Jag har aldrig varit så nöjd som då med att det finns nattöppna bensinstationer som säljer andra saker än bensin, motorolja och glödlampor och jag har sedan den julen heller aldrig väntat så länge med julklappsinköpen. Jag önskar er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år! 3

4 Fatigue ett tröttsamt symtom vid MS LEVA MED MS I likhet med flera andra sjukdomar är det vanligt att känna sig trött när man har MS. När tröttheten är så påtaglig att den hindrar möjligheten att leva ett normalt aktivt liv, kallas tillståndet fatigue och hos många personer med MS är just fatigue ett vanligt symtom. Den internationella definitionen på MS-relaterad fatigue utarbetades 1998: A subjective lack of physical and/or mental energy that is perceived by the individual or caregiver to interfere with usual and desired activities. Alltså en subjektiv brist på fysisk och/eller mental energi som av patienten eller vårdgivaren upplevs hämma vanliga och önskade aktiviteter. Till denna definition bör man även lägga till att det inte ska finnas någon annan naturlig förklaring till problemen, menar Anders Svenningsson, docent och överläkare vid Neurologiska kliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå. Därför är det viktigt att göra en utredning för att utesluta andra orsaker. Sådana naturliga orsaker kan vara att patienten har brist på vitaminer eller mineraler, exempelvis vitamin B12, kalk eller folsyra. Bland unga kvinnor (med eller utan MS) är järnbrist vanligt. Personer som regelbundet använder sömnpiller, kan också känna sig trötta och dåsiga dagen efter. Varför uppstår fatigue vid MS? När man har MS händer flera saker i kroppen som var och en kan leda till fatigue. Vid inflammation utsöndras kemiska substanser som gör en trött och 4 MS Nr

5 Malin Schulz hängig och även om man får behandling med en bromsmedicin kan det finnas kvar en viss grad av inflammation. Tröttheten kan också komma av skademekanismerna vid MS. När nervtrådarnas myelin bryts ner leds signalerna mellan nervcellerna sämre. För att upprätthålla normala funktioner måste det skadade nervsystemet arbeta hårdare. Om nervtrådarna gått av eller om nervcellerna dött kan det leda till kognitiva problem som i sig kan göra en trött. Hjärnan måste jobba mer för att komma ihåg och planera. Till detta kommer psykologiska mekanismer där den som lever med en kronisk sjukdom kan ha en ökad stresskänslighet, fortsätter Anders Svenningsson. I dagens samhälle utsätts vi för mycket stimuli och tröskeln för hur mycket man orkar med kan vara betydligt lägre än för den som är frisk. För en del personer med MS kan fatigue yttra sig som en känsla av att aldrig riktigt ha energi och pigghet, en konstant energibrist som finns där i bakgrunden hela tiden. Andra upplever att de tappar sin energi väldigt plötsligt, de tar exempelvis helt slut på eftermiddagen. Man klarar att utföra sina aktiviteter ett tag, men uthålligheten är begränsad. Vid fatigue hjälper det inte att sova ordentligt några nätter som vid vanlig sömnbrist, förklarar Anders Svenningsson. Men det kan hjälpa om man kan anpassa vardagen, så att man kan vila en stund vid behov. Man behöver inte sova, men lägga sig ner och blunda. Över <huvud taget bör man se över sin livssituation och prioritera bort så att man orkar det som är viktigt eller roligt. Text: Ingela Andersson, Illustration: Victoria Schönström Med träning som vapen mot MS-trötthet För Malin är trötthet det MS-symptom som påverkar hennes vardag allra mest. Att sluta på sitt skrivbordsjobb och börja arbeta med träning istället har ökat hennes livskvalitet betydligt. Efter ett träningspass känns hjärnan piggare och kroppen mår bättre. Malin Schulz fick sin MS-diagnos 2002, när hon var 29 år gammal. Redan direkt konstaterade man att hon hade en mycket svår MS-trötthet. Den här tröttheten är helt överväldigande och gör att jag ibland inte fungerar alls. Jag kan ha sovit i 10 timmar och ändå vara hur trött som helst och kan inte tänka en tanke. Jag brukar säga att det är som att ha snöslask i hela huvudet. Vågade ta steget Malin bor i Stockholm med sin man och son. Sedan långt före MS-diagnosen har Malin lett träningspass på sin fritid. Detta har hon kunnat fortsätta med, och har nu även gjort till sitt yrke. Efter en rehabiliteringsrunda som också innehöll gestaltterapi så vågade jag kring 2009 ta steget till att arbeta helt och hållet med träning. Tidigare hade jag inte sett det som ett riktigt jobb. Idag är jag personlig tränare samt leder gruppträningspass, mestadels inom yoga och lite lugnare träning men även exempelvis spinning. Detta är nog det bästa jag har gjort i hela mitt liv. Träning ger ny energi När det gäller MS-tröttheten märker Malin stor skillnad före och efter ett träningspass. Hjärnan känns mycket skarpare, det är lättare att tänka och kroppen mår bättre. Även om jag är så trött före ett pass att jag undrar om jag är knäpp som ändå tänker genomföra det, så vet jag att det känns helt annorlunda när jag är klar. Jag har märkt att träning hjälper mig på ett helt fantastiskt sätt. Min batteritid räcker mycket längre, säger Malin. Läs mer om Malin på 5

6 Tillgänglighet EN BRIST FÖR PERSONER MED MS Under året har det strömmat in rapporter i nyhetsmedia om att det finns brister i tillgängligheten för personer med MS. Neuroförbundet har varit drivande i denna fråga och förhoppningsvis kommer insikten om denna situation att leda till förändringar. Att uppleva bristande tillgänglighet kan man göra på väldigt många olika sätt. Det många kanske främst tänker på är den rumsliga tillgängligheten möjligheten att även med en fysiska funktionsnedsättning att kunna röra sig på gator och torg, åka med bussen, gå på restauranger och shoppa. I somras beslutade riksdagen om ett tillägg till diskrimineringslagen, som innebär att bristande tillgänglighet kan klassas som diskriminering. Det är en markering att det är diskriminerande att inte ha tillgång till samhället, även om undantagen är stora. När det gäller MS är denna form av tillgänglighet viktig framför allt för personer som utvecklat en progressiv sjukdom, menar Marit Jenset, generalsekreterare vid Neuroförbundet. Vi kommer därför att kämpa vidare för att Sverige ska få en tillgänglighetslagstiftning utan undantag. Brist på neurologer Ett annat område som Neuroförbundet arbetar intensivt kring är frågan om tillgänglighet till behandling för personer med MS. Detta rör allt från tillgång till neurolog, tillgång till bromsmedicin, tillgång till rehabilitering, tillgång till återbesök. Kort sagt: tillgången till hela vårdkedjan. För en del personer med MS kan det ta lång tid från det att de fått besvär tills diagnosen har fastställts, fortsätter Marit Jenset. Detta kan både bero på att det finns en brist på neurologer, men det kan också bero på att primärvården missuppfattar symtom på en neurologisk sjukdom och därför inte remitterar till specialist. Enligt Neuroförbundet är neurosjukvården i Sverige kraftigt underdimensionerad i för - hållande till övriga Europa. I landet arbetar drygt 300 neurologer, vilket innebär att det finns ca 33 neurologer per miljon invånare. Som jämförelse är neurologtätheten i våra nordiska grannländer nästa dubbelt så stor. Klart är att det hade gått snabbare att få en diagnos, om det fanns fler neurologer att remittera till, anser Marit Jenset. För en specialist är MS i de flesta fall en ganska enkel diagnos att ställa med hjälp av en magnetkameraundersökning. Återbesöken är A och O När det gäller tillgång till återbesök, menar Neuroförbundet att dessa bör ingå i vårdgarantin, dvs den lagstadgade rätten att få vård inom en viss tid. Återbesöken är nödvändiga för att läkaren ska kunna följa upp given behandling, fånga upp biverkningar och eventuella behov av att byta behandling. Återbesöken innebär också tillfällen för patienten att kunna ställa alla de andra frågorna om sitt tillstånd, fortsätter Marit Jenset. Frågor om framtiden, utbildning och familjeplanering. Det måste kanske inte vara en neurolog som svarar på dessa frågor, utan det kan vara någon annan i MS-teamet. Det finns ett stort intresse för att specialisera sig inom neurologi idag, men utbildningsplatserna är för få. Det är helt enkelt en ekonomisk fråga. Det behövs fler neurologer för att kunna bedriva kvalificerad vård, konstaterar Marit Jenset. Neuroförbundet arbetar för att uppmärksamma beslutsfattare och politiker om att behovet är skriande och att det finns många personer som drabbas av bristerna. Text: Ingela Andersson 6 MS Nr

7 7

8 VAD ÄR OCEANS OF HOPE? Oceans of Hope är ett seglingsprojekt som är en vidareutveckling av det danska projektet Sailing Sclerosis Foundation, som startades av läkaren Mikkel Anthonisen. De vill visa vad som är möjligt när människor med en kronisk sjukdom antar sina individuella utmaningar och bygger nätverk för livsförändrande beteenden. Segelturen går jorden runt och personer med MS kan vara med som besättning på olika etapper. Läs mer och sök du också på Mikkel Farver Besättningen på Oceans of Hope anlände till Boston, USA, under september 2014 för att medverka vid den stora MS-konferensen ECTRIMS. bredare HORISONT På segelbåten Oceans of Hope består en del av besättningen av personer med en MS-diagnos. Alla kan ansöka om att få följa med på en eller flera etapper. Mikkel Farver från Danmark var med på båten i sju veckor och förverkligade sin dröm om att segla över Atlanten. om allt mellan himmel och jord. Det var verkligen givande och har öppnat mina ögon för helt nya perspektiv, säger Mikkel. Mikkel Farver har ett stort segelintresse och blev väldigt nyfiken när han hörde talas om Oceans of Hope. Han tog kontakt och var aktiv redan från projektets början, med information och planering. När besättningen skulle väljas ut blev han en av de lyckliga. Jag brukar säga att det enda positiva med att ha fått MS är att jag fick möjlighet att segla över Atlanten. Det var en helt fantastisk upplevelse som faktiskt förändrade mig i grunden, säger Mikkel. Möten med människor Oceans of Hope startade i Köpenhamn i juni 2014, för att segla världen runt. Mikkel mönstrade på i Lissabon, för att följa med till Madeira och sedan över Atlanten via Bermuda till Boston, USA. Det jag var med om går nästan inte att beskriva, det var helt outstanding. Jag hade såklart förväntat mig en unik segelupplevelse, men var inte riktigt beredd på att också få vara med om dessa otroliga möten med fantastiska människor. Det blir väldigt speciellt när man lever så tätt inpå varandra under så lång tid. Och samtalen handlade absolut inte bara om att ha MS, utan En stor upplevelse Många ombord på båten har en MSdiagnos, men även läkare och seglingserfaren besättning finns med. Det kändes tryggt och lagom krävande hela tiden. Vi hade mestadels fint väder. Och att befinna sig mitt ute på Atlanten på natten var helt makalöst. Den himlen ser man inte på land, med alla stjärnor och mängder av stjärnfall. Denna resa är helt klart det största jag varit med om i mitt liv, säger Mikkel. Text Marianne Böckmann 8 MS Nr

9 NYTT SÄTT ATT HA KOLL PÅ DIN MS I samband med World MS Day i maj 2014 lanserades ett nytt sätt för personer med MS att själva bidra med data och få en överblick över sin sjukdom. Patientens Egen Rapportering (PER) är ett webbaserat verktyg kopplat till Svenska neuroregister, som innebär att patienterna kan rapportera in hur de mår hemifrån. Tidigare har patienterna fått göra en del av dessa rapporter på papper i samband med sitt årliga återbesök, berättar Karin Lycke, koordinator för Svenska neuroregister Multipel skleros (som tidigare hette Svenska MS-registret). Med hjälp av Patientens Egen Rapportering (PER) kommer man både kunna spara tid samtidigt som man kan få tätare uppföljningar av sjukdomen. Svenska neuroregister är ett nationellt kvalitetsregister med syfte att göra den neurologiska sjukvården likvärdig och högkvalitativ. Registret har funnits sedan mitten av 1990-talet och spelar en betydelsefull roll för forskningen kring sjukdomen MS. Av de omkring personer i Sverige som har diagnosen MS, är det ungefär patienter som ingår i Svenska neuroregister, så det är en oerhört viktig kunskapsbank. En längre artikel om Patientens Egen Registrering finns på Här får du bland annat möta en av patienterna som varit delaktig i projektet från start. Hittills sex olika skalor I dagsläget finns det sex olika skalor tillgängliga i Patientens Egen Rapportering (PER): Skala om medicinering (Treatment Satisfaction Questionnaire - TSQ); Skala om dagligt liv (Multiple Sclerosis Impact Scale - MSIS- 29); Trötthetsskala (Fatigueskala för motorik och kognitiva funktioner FSMC); MS-symtominventering (MS-kollen); Arbetsförmåga och Rökning. Systemet är dock under utveckling och fler kan komma att läggas till framöver. För att kunna använda PER måste man vara registrerad i Svenska neuroregister Multipel skleros, förklarar Karin Lycke. Om man vill komma igång kan man kontakta sin läkare eller sjuksköterska på kliniken. Lösenordet till inloggningen får man sedan via e-post eller till mobiltelefonen. Patienten kan få återkoppling direkt, med översiktliga rapporter som kan skrivas ut, exempelvis inför ett besök på MS-kliniken. Text Ingela Andersson 9

10 FORSKNING & BEHANDLING Mäta sjukdoms genom blodprov snart en Den september var det dags för världens största årliga läkarkongress med fokus på MS. I år genomfördes den som ett samarrangemang mellan ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis) och den amerikanska systerorganisationen ACTRIMS. Mer än deltagare från hela världen samlades i Boston för att ta del av den senaste forskningen och utbyta kliniska erfarenheter och det vetenskapliga programmet var som vanligt både djupt och brett. Ett av de intressanta symposierna handlade om biomarkörer vid MS och hur dessa skulle kunna bidra till en enklare klinisk vardag för både läkare och MS-patienter. En biomarkör eller biologisk markör är ett ämne (ofta ett protein) som återspeglar ett speciell biologiskt tillstånd. Förhöjda mätvärden kan exempelvis vara en tidig signal på att något har förändrats i kroppen. Under de senaste åren har bland annat en biomarkör som kallas neurofilament väckt stort intresse bland MS-forskarna. Neurofilament är ett protein som har till uppgift att bygga upp nervtrådar. När nervtrådarna skadas och bryts ner kan detta ses i form av förhöjda halter neurofilament. Ett instrument för uppföljning av MS Genom att mäta halterna av neurofilament skulle man därmed kunna se när skador på nervtrådarna uppstår under olika faser av sjukdomen, men också studera behandlingseffekt av läkemedel både hos enskilda patienter och i kliniska prövningar av nya läkemedel. I dagsläget finns det bara möjlighet att upptäcka och mäta neurofilament i ryggmärgsvätskan som tagits vid ryggmärgsprov, vilket är en begränsning. Förhoppningar finns dock om att man snart ska ha utvecklat analysmetoder för att upptäcka och mäta neurofilament i blod eller serum. Detta skulle innebära att man kan följa sjukdomsaktiviteten vid MS mycket oftare än i dag. Blodprov är billigt och kan tas på små lokala vårdinstitutioner som sedan skickar proven till laboratoriet. Detta till skillnad från magnetkameraundersökningar, som även om de blir allt mer lättillgängliga, fortfarande är kostsamma och tidskrävande både för sjukvården och patienten. Detta symposium om biomarkörer vid MS var ett av många vid årets ECTRIMS och visar att forskningen kring MS går framåt på olika plan. Text Ingela Andersson 10 MS Nr

11 Har du aktivitet möjlighet? Detta skulle innebära att man kan följa sjukdomsaktiviteten vid MS mycket oftare än i dag. Har du koll på MS? Multipel skleros (MS) är en kronisk neurologisk sjukdom. Vanliga symtom är muskelsvaghet, koordinationsstörning, känselpåverkan, synnedsättning samt gång- och balansproblem. Kanske har du eller någon i din närhet fått diagnosen MS? Kvinnor drabbas dubbelt så ofta som män av MS och insjuknandet sker oftast mellan 20 och 50 års ålder. MS är den näst vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos yngre vuxna, cirka svenskar har MS och varje år insjuknar omkring 900 personer. Genom att ta del av kunskapstestet på MS-koll.se lär du dig mer om MS, som exempelvis vanliga symtom, komplikationer samt olika behandlingsalternativ. KOLL PÅ MS? Kanske har du eller någon i din närhet fått diagnosen MS? Kvinnor drabbas dubbelt så ofta som män av MS och insjuknandet sker oftast mellan 20 och 50 års ålder. MS är den näst vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos yngre vuxna, cirka svenskar har MS och varje år insjuknar omkring 900 personer. Genom att ta del av kunskapstestet på MS-koll.se lär du dig mer om MS, som exempelvis vanliga symtom, komplikationer samt olika behandlingsalternativ. Testa dina kunskaper på Testa dina kunskaper på Netdoktor har tillsammans med dess oberoende experter utformat allt innehåll och ansvarar för alla delar inom upplysningskampanjen. Kampanjen drivs i samverkan med Neuroförbundet. Upplysningskampanjen uppbär ovillkorat ekonomiskt stöd från BiogenIdec. MS-koll är en upplysningskampanj från Netdoktor.se. Kampanjen drivs i samverkan med Neuroförbundet. 11

12 PORTRÄTTET 12 MS Nr

13 Anna Sehlstedt har tränat Iyengar-yoga sedan hon fick MS. Det stärker henne fysiskt och mentalt. Nyligen deltog Anna i en workshop med den amerikanske yogaläraren Garth McLean för att få ut mer av sin träning. LÄS MER OM ANNA PÅ NY KRAFT FÖR GARTH MCLEAN BLEV IYENGAR-YOGA ETT SÄTT ATT STÄRKA KROPPEN OCH BLI FRI FRÅN BESVÄRLIGA SYMTOM. NUMERA UNDERVISAR HAN ANDRA MED MS OM HUR DE KAN TA HJÄLP AV YOGA. Text: Kristina Karlberg Foto: Emelie Asplund 13

14 PORTRÄTTET Det är viktigt att komma ihåg att yoga inte kan bota MS, men att det är ett sätt att återuppbygga styrka och upptäcka den kroppsliga och själsliga potential som finns. Garth McLean På promenad med Garth McLean i centrala Göteborg, ser man världen med nya ögon. Vid ett cykelställ, framför en port eller intill en förbipasserande spårvagn - överallt upptäcker han platser som skapta för yoga. Jag inspireras av byggnader och stadsliv. En byggnadsställning eller ett cykelställ kan fungera som hjälpmedel i en yogaposition. Det är extra kul att göra yogaställningar som efterliknar det man ser. Många flanörer stannar till när han tar sig upp i huvudstående i en telefonkiosk med benen pekande i samma riktning som det bakomvarande tornet på Garth förhoppning är att fler människor med MS ska upptäcka att yogaträning kan hjälpa dem. Göteborgs domkyrka. Du ser vilken styrka man kan bygga upp med hjälp av yogan, säger Garth och ser lycklig ut. För arton år sedan drabbades den då 36-årige skådespelaren och Los Angeles-bon Garth McLean av MS. Han hade levt ett aktivt liv och gillade att träna hårt med spinning och kampsport. Först kände jag enbart lättnad över diagnosen. Jag hade varit livrädd för att det skulle vara en hjärntumör eller någon annan cancer. Garth hade fått svårt att gå, han hade känselbortfall och problem med balans och motorik. Samtidigt som han kämpade med vardagliga bestyr som att ta på sig sina kläder brottades han med känslor av rädsla, ilska, sorg och ångest över vad sjukdomen skulle innebära för honom. Mitt liv tog en helt ny riktning. Men jag bestämde mig snabbt för att försöka skapa ett så bra liv som möjligt. Hans läkare rekommenderade simning och yoga för att stärka kroppen. Redan några dagar efter sjukdomsbeskedet började Garth träna Iyengaryoga. Efter några veckor upplevde jag en pirrande känsla i kroppen. Det var som att kroppen vaknade upp på nytt. Inspirerad av den känslan började han träna dagligen. Långsamt byggdes styrkan upp i hans kropp och han blev mentalt starkare. När kroppen började fungera mer normalt, kom även självförtroendet och glädjen tillbaka. Sedan tio år tillbaka har han inga andra symtom än perioder av fatigue (MS-trötthet) samt visst känselbortfall i höger ben och fot. Garth har en överenskommelse med sin läkare om att magnetröntga hjärnan varje år. Den senaste röntgen visade att antalet lesioner i vänster hjärnhalva hade minskat både i antal och storlek. Garth har utbildat sig till lärare i Iyengar-yoga och höll nyligen en workshop för personer med neurologiska besvär i Göteborg. I Iyengar-yoga används hjälpmedel som klossar, filtar, stolar och bälten som gör att även personer med fysiska begränsningar kan utföra yogaställningarna anatomiskt korrekt. Garth berättar att yogapositionerna hjälper nervsystem, muskler, skelett och andning att börja arbeta på ett naturligt sätt. Om vi kan rikta in kroppen i korrekta ställningar där ben, leder och muskler pluggar i varandra, får nerver och muskler bättre blodtillförsel och mer näring. Det gör det möjligt för kroppen att reparera sig själv. Hans förhoppning är att fler människor med MS ska upptäcka att yogaträning kan hjälpa dem. Det är viktigt att komma ihåg att yoga inte kan bota MS, men att det är ett sätt att återuppbygga styrka och upptäcka den kroppsliga och själsliga potential som finns. Framöver ska Garth medverka i en forskningsstudie om vilka hälsoeffekter som Iyengar-yoga kan ha för personer med MS. Egentligen räcker det med att se på mig och mitt liv. Jag är ett levande bevis på att Iyengar-yoga funkar. 14 MS Nr

15 FAKTA Iyengar-yoga har fått sitt namn efter BKS Iyengar, en av världens ledande yogamästare. Fokus läggs vid att utföra yogaställningar på ett fysiologiskt hälsosamt sätt. Genom olika hjälpmedel kan även personer med fysiska begränsningar utföra yogaställningarna. Läs mer om Iyengar yoga: Under våren 2015 håller Garth McLean en yogakurs för personer med neurologiska besvär på Göteborgs yogacentrum: 15

16 Särskild kost vid MS finns det? Intresset kring kost och MS är stort. Kosten påverkar såväl livskvalitet som allmäntillstånd, symtom och sjukdomsförlopp, och mycket forskning pågår. Vitamin D, omega-3, probiotika och antioxidanter är några intressanta områden. Grönsaker, rotfrukter, bär och frukt ger både antioxidanter och fibrer. De starka färgerna bidrar med olika antioxidanter du behöver alla. Ät gärna 500 gram per dag. 16 MS Nr

17 Sunda vanor kring mat med hjärtvänligt fett, rätt mängd energi och mycket vitaminer och mineraler är positivt för alla, även för dig med MS. Det finns ingen specifik kostbehandling men bra näring gör att du mår bättre. Många faktorer i kosten har betydelse för symtomen och förebygger dessutom andra sjukdomar. Matvanorna är viktiga för hälsan genom hela livet. Vitamin D ett multivitamin Vitamin D påverkar många funktioner i kroppen, bland annat försvaret mot vissa sjukdomar. Den dominerande mängden bildas i huden när vi är i solen. I Norden fungerar detta bara på sommaren när solen står högt på himlen. Under vinterhalvåret får vi vitamin D enbart från kosten; fet fisk, ägg, berikat margarin och berikade mjölkprodukter. Många experter menar att vi behöver komplettera med kosttillskott, åtminstone under årets mörkare period. Fettsyror mer än hjärtkärlhälsa Mat som är bra för hjärta och kärl påverkar hela kroppen positivt, även hjärnan. Fet fisk som lax, sill, strömming, makrill och sardiner innehåller omega-3 och kan motverka inflammation. Välj gärna olja och andra mjuka fetter samt avokado, nötter och mandlar som bidrar med hjärtvänligt fett. Probiotika och fibrer mer än för tarmen Probiotika är bakterier som kan kolonisera tarmen och ge hälsoeffekter, bland annat genom att stärka immunsystemet och motverka inflammation, och kan även påverka symtom vid MS. De goda bakterierna är en viktig del av vårt immunförsvar och har stor betydelse för näringsupptaget. Fibrer i maten ger dem näring och hjälper magen att fungera som den ska. Kolhydrater med mervärde Fullkornsbröd, fullkornsris, hela kärnor och korn, linser och bönor ger stabil energi och bidrar med näring och fibrer. Kost och rörelse är varandras förutsättningar. Träningen ger energi, gör att magen fungerar, ökar rörligheten, och stärker muskler och skelett. Socker i form av drycker, godis och kakor ger kalorier men utan mervärden. Kolhydrater ger bränsle åt musklerna och hjärnan. Om du inte får i dig tillräckligt med energi bryts musklerna ner. Ofrivillig viktnedgång är en varningssignal som ska tas på allvar. Gör det enkelt! Välj smarta mellanmål som ger näring och energi; hellre en nyttig smörgås och ett glas mjölk, eller en fräsch fruktsallad toppad med nötter eller matyoghurt, än bullar och kakor. En fullkornssmörgås med skivat ägg och några sillbitar eller makrill i tomatsås är en snabb och enkel lunch eller kvällsmåltid. Laga extra mat de dagar du känner dig piggare. Be om hjälp. Ladda frysen med grönsaksblandningar, ärter, köttbullar och kanske ett par färdiga matportioner som reserv när du inte orkar laga själv. Energi och näring Om du äter bra mat i lagom mängd behövs inga kosttillskott. Ät hellre antioxidanterna och vitaminerna i form av fisk, kött, mjölkprodukter, ägg, grönsaker, fullkorn, rotfrukter, bär och frukt. Ät frukost, lunch och middag varje dag, och gärna ett par bra mellanmål om du behöver. Vissa dagar kanske du har dålig aptit eller svårt att äta. Se till att du får så mycket näring som möjligt i varje tugga. Små energitäta måltider är bättre än ett fåtal större mål. Ät gärna 4-5 måltider per dag och låt det helst inte gå mer än max 3-4 timmar emellan. Maten gör att du känner dig piggare och mår bättre. En dietist kan ge dig råd kring vad just du behöver tänka på för att få i dig tillräckligt med energi och näring, och hjälpa dig att anpassa kosten efter dina specifika behov. Den som av någon anledning inte äter tillräckligt kan behöva komplettera med kosttillskott (fettsyror, vitaminer och mineraler) eller näringsdrycker (för att fylla på med mer energi och protein). Diskutera med din läkare eller dietist. Text: Kajsa Asp Jonson 17

18 Placeboeffekten är lika gammal som läkekonsten, även om begreppet placebo började användas inom medicinen först på 1900-talet. Historiskt finns många exempel på märkliga behandlingar som åderlåtning, handpåläggning och magnetiska seanser; om patienten och den läkekunnige trodde på metoden kunde den ha en viss positiv verkan. Våra tankar påverkar kroppen Placeboeffekten bygger på hjärnans vilja att förutsäga vad som ska hända utifrån förväntningar och tidigare erfarenheter. Det kan alltså vara både positiva förväntningar om en god behandlingseffekt och negativa förväntningar om biverkningar. Placeboeffekten är generell och före kommer vid alla sjukdomstillstånd. I mina studier undersöker jag hur man kan lindra sidoeffekter som illamående vid cancerbehandling, berättar Anna Enblom, fysioterapeut och medicine doktor vid institutionen för medicin och hälsa, Linköpings Universitet och Osher centrum för integrativ medicin, Karolinska Institutet. Vi har bland annat visat att simulerad akupunktur var lika effektiv som traditionell akupunktur och att både simulerad och tradi tionell akupunktur halverade illamåendet jämfört med enbart läkemedels behand ling mot illamående. Vid simulerad akupunktur använde man speciella trubbiga nålar som bara 18 MS Nr nuddade huden. Nålarna var dessutom teleskopiska och försvann in i skaftet som en leksaksdolk vilket gav en illusion av att hudpenetrering hade gjorts. Detta är intressant inte minst eftersom man tidigare visat att traditionell akupunktur är lika effektiv som sedvanlig läkemedelsbehandling mot flera tillstånd såsom olika typer av illamående, smärta och vallningar under klimakteriet, fortsätter Anna Enblom. Vi har därför valt att se närmare på vad som kan ha gett dessa effekter. Kan det ha varit att behandlingen gav patienten vila, beröring och hopp om lindring? Alla är ense om att ett gott omhänder tagande av patienten är viktigt. Att patienten känner sig nöjd är inte bara bra för individen med ett bättre omhändertagande kan man maximera placeboeffekten och i kombination med effekten av given behandling skulle detta kunna ge konkreta samhällsekonomiska vinster. Text Ingela Andersson

19 Väck kroppen mjukt med en solhälsning Att ta några minuter varje morgon och låta kroppen komma igång mjukt och fint gör gott för både kropp och själ. Kanske kan man tro att ett par minuter inte gör någon direkt skillnad, men gör du det varje dag märker du helt klart positiva effekter på sikt. En bra rutin som många tycker om är den så kallade solhälsningen, som är en serie energigivande yogaövningar som anpassas efter din andning. Så här gör du en solhälsning: Gör övningarna i ett sträck och repetera sedan så att det blir totalt fem omgångar. Det kan kräva stor koncentration att andas in och ut vid rätt tidpunkter, men det kommer snart att kännas helt naturligt. Lyssna gärna på skön musik. 1. Armarna upp Stå med rak rygg och fötterna ihop. Andas in och lyft armarna utåt upp över huvudet. För ihop handflatorna utan att lyfta axlarna. Titta på tummarna. 2. Böj dig fram Andas ut och låt överkroppen falla framåt. Slappna av i nacke och axlar. Målet är att försöka nå golvet med händerna. 3. Sträck ryggen framåt Andas in och sträck ryggen framåt. Sträck ut dina armar eller placera händerna på skenbenen så att de skjuter fram ryggen. Det viktigaste är att du har känslan av starka magmuskler. 4. Ner på tår och handflator Andas ut och försök sätta handflatorna i mattan. Hoppa bakåt med fötterna (eller kliv med ett ben i taget) och vila på tåspetsarna. Håll ryggen rak och se upp så att du inte hänger i länden bär kroppen med magen och armarna. 5. Fram på armarna Andas in, lyft överkroppen och sträck armarna. Rulla fram på främre delen av foten och lyft upp överkroppen. Pressa skulderbladen bakåt. 6. Sträck på armar och ben Andas ut och rulla tillbaka tills du står på fötterna försök tryck ner hälarna. Sträck ut armar och ben. Slappna av i nacken. Håll ställningen och ta fem djupa andetag. 7. Hoppa försiktigt framåt Andas in och hoppa försiktigt framåt (eller kliv med ett ben i taget) så att fötterna nu är placerade mellan handflatorna. Försök sträck benen och ryggen raka. 8. Fall framåt Andas ut och låt överkroppen falla ner över de sträckta benen. Försök sätt händerna i golvet. Stå i fem andetag och avsluta sedan omgången med att resa dig upp och stå med fötterna ihop, rak rygg och armarna utmed sidorna. Titta rakt fram. Text Marianne Böckmann 19

20 JENNY ERLANDSSON, 28 ÅR, ÄR NYBLIVEN SVENSK MÄSTARE I BANGOLF. MEN HENNES TUFFASTE MATCH ÄR ATT HANTERA ORON OCH FÖREBYGGA DE SVÅRIGHETER SOM MS KAN GE. Acceptans, bangolf och positivt tänkande Det är kylslaget utmed promenadstråket vid Trollhätte kanal. Jenny huttrar och sveper in sig i sin jacka. Fingrarna har börjat värka. Jag analyserar hela tiden vad som pågår i min kropp. Beror värken på kylan eller har det varit för stressigt på jobbet? Behöver jag en vilodag? För tre år sedan fick Jenny diagnosen MS. Efter att ha drabbats av synrubbningar och yrsel, lades hon in för utredning. Hennes sambo och mamma fanns med på sjukhuset och stöttade henne. Jag tyckte först att de sa att det var ALS och jag trodde att jag snart skulle dö. Det blev för mycket information på en gång. Som tur var kunde min sambo och mamma hjälpa till att förklara för mig. I efterhand har hon förstått att hon troligtvis haft MS sedan gymnasiet med återkommande perioder av yrsel, värk i kroppen och tillfälliga förlamningar av en fot. Men vid läkarbesök har symtomen försvunnit eller så har ingen orsak hittats. De flesta människor ser bara en glad och pigg tjej när de träffar mig. De första månaderna efter diagnosen blev svåra för Jenny. Det tuffaste var att acceptera att hon skulle leva med en kronisk sjukdom. Jag skämdes över att inte längre vara den starka tjejen som kunde göra allt så perfekt. Jag var van vid att vara bäst på det jag gjorde. Nu kände jag mig sårbar. Några månader efter diagnosen bestämde sig Jenny ändå för att börja tävla i bangolf igen. Hon reste till Lettland för att spela nordiska mästerskapen. Jag ville kämpa och gå vidare med mitt liv. Samtidigt var jag livrädd. Vad skulle hända om jag blev för yr för att kunna spela? Men Jenny spelade bättre än på länge och slutade som nordisk mästare. Den största segern var att jag kunde fortsätta med bangolf. Vilken lycka! I framtiden planerar hon och hennes sambo att skaffa barn. Men Jenny försöker först förebygga problem som kan uppstå om hennes sjukdom förvärras. De måste skaffa ett enplanshus eller flytta till en lägenhet i markplan eller till ett hus med hiss. Jag vill inte bli gravid och sedan bli så dålig att jag och barnet blir fast i bostaden. Jag vill ha en lösning som gör att livet ändå kommer att funka. Sedan tonåren har Jenny velat arbeta med att hjälpa ungdomar från att hamna i svårigheter. Hon har fått drömjobbet som socialpedagog på en skola och har medvetet valt en arbetsplats som går lätt att ta sig till. Får hon svårt att gå ska hon kunna cykla eller ta bussen dit. Efter promenaden är det skönt att värma sig på ett café i centrala Trollhättan. När Jenny tar av sig jackan syns en lila tröja med texten Hope and believe på bröstet och Fight never give up på ryggen. Jenny berättar att hon har designat trycket. Hon tycker om att peppa sig själv och andra med positiva budskap på kläder och smycken. Förmågan att tänka positivt har hon fått med sig från bangolfen. Under flera år fick hon hjälp av en idrottspsykolog att bli mentalt starkare i sitt spel. Jag lärde mig att sortera ut negativa tankar och se lösningar. Det hjälper mig nu när jag ska leva med MS. För två år sedan startade Jenny en blogg som ett sätt att bearbeta sina upplevelser och dela erfarenheter. Hon har upptäckt att det finns många som mår väldigt dåligt i sin sjukdom. Jag vill visa att det fortfarande går att uppnå sina drömmar. Men man kan behöva korrigera dem lite på vägen. Text Kristina Karlberg Foto Andreas Olsson FAMILJ: Sambon Simon. YRKE: Arbetar heltid som socialpedagog på en grundskola i Trollhättan. INTRESSEN: Tävla i bangolf, träna på gym, sjunga, spela gitarr och skriva blogg. 20 MS Nr

21 JAG VILLE kämpa och gå vidare MED MITT LIV. Jag lärde mig att sortera ut negativa tankar och se lösningar. Det hjälper mig nu när jag ska leva med MS. 21

22 22 MS Nr Ett gott minne hjälper dig på många sätt, med allt från att vara effektiv i vardagen till att vara duktig på frågesport. Minnet kan delas upp i två delar arbetsminnet för sånt du fokuserar på för stunden, och långtidsminnet för sånt du behöver minnas över längre tid. Dessa två kan båda tränas upp, men på lite olika sätt.

23 Arbetsminnet för här och nu Arbetsminnet hanterar det du håller i huvudet just nu och är mycket begränsat. Du kan bara hålla ett visst antal saker i huvudet samtidigt och de finns bara där så länge du aktivt tänker på dem. Blir du avbruten, eller fokuserar på annat, kan det vara som bortblåst. Arbetsminnet går att träna upp på ungefär samma sätt som kondition, genom ständig övning. Det tränas när du är fullständigt koncentrerad på en uppgift där du håller mycket information i huvudet samtidigt, och hela tiden pressar gränsen för vad ditt arbetsminne klarar. Några exempel är spel som memory, sudoku och schack, läsning, huvudräkning, dataspel och koncentrationskrävande sporter. Sortera in i långtidsminnet När du vill komma ihåg något över längre tid räcker inte arbetsminnet till. För att verkligen minnas någonting behöver vi placera det på ett bra sätt i långtidsminnet. Det bästa är att du redan från början placerar informationen så att den blir lätt att hitta. Var det är beror på dina egna upplevelser och associationsbanor, så det finns inget system som fungerar för alla. Det gäller att hitta ditt eget sätt att fästa upp informationen på, någonting som redan finns i din egen minnesbank. Formulera en minnesteknik Tre viktiga saker för att få ett riktigt superminne är associering, visualisering och placering. Dessutom måste det vi ska komma ihåg upplevas som intressant och relevant. För att komma ihåg exempelvis en kod kan det fungera att associera siffror och bokstäver med någonting du redan vet, till exempel årtal eller initialer. När du gör detta kopplar du samman den nya informationen med något som redan sitter stadigt på plats i hjärnan. Du hänger helt enkelt upp koden på en färdig minneskrok. För att förstärka kopplingen ännu mer kan du även skapa en stark och intressant mental bild (visualisering) av informationen. Ytterligare förstärkning får du om du placerar bilden på en plats som är relevant för informationen. På så sätt binder du en väv av trådar som leder till informationen, som blir betydligt lättare att plocka fram när du behöver den. Text Kristina Karlberg TANKE NÖT Lösning från förra numret 23

24 KRÖNIKAN SKRIV DIG UT UR VINTERMÖRKRET! Mina tonår var inget vidare. Var det inte att jag festade för mycket så var det ångest och depressioner. Jag spelade fotboll och piano, och var ständigt upptagen, men hur jag än vände och vred på livet så hamnade jag ändå alltid fel. Det enda som lyste upp min tillvaro var litteraturen. Jag var tidigt en riktig bokmal. Jag gick till bokbussen och lånade allt som fanns på hyllorna. Ena dagen var det science-fiction, den andra Albert Camus och Wilhelm Moberg. Ju tjockare böcker, desto bättre. Kvaliteten spelade inte så stor roll. Jag älskade att sträckläsa i timmar och att glömma allt trist och trasigt. I bokstävernas universum kände jag mig trygg. Inte hade jag då en aning om att jag en dag själv skulle bli författare och skriva böcker i tegelstensformat. Idag när jag tänker tillbaka på mitt liv förstår jag att mitt yrkesval måste ha grundlagts redan då, när jag låg på sängen och slukade romaner i samma takt som mina jämnåriga åt smågodis. Litteraturens värld var min trygga punkt, och när det var dags att tänka på framtiden fortsatte jag omedvetet på samma väg. För steget från att läsa till att skriva är egentligen inte särskilt stort. Visst. Det är svårare att skriva eftersom man så gärna vill att det ska bli bra. Men att skriva väl handlar till stor del om teknik och Gabriella Håkansson är författare och har under de senaste åren arbetat med den historiska roman serien om Aldermanns arvinge. Hon älskar katter och är moster till en sju åring med Duchennes muskel dystrofi. Livet tar hon en dag i taget. Text: Gabriella Håkansson Illustration: Victoria Schönström 24 MS Nr navigator 12/2014 ALL-SWE-0201 träning, precis som fotboll eller bakning. Till slut lärde jag mig, och idag vet jag precis hur jag ska göra för att hitta de rätta orden. Vid det här laget har jag också kommit på att det inte spelar så stor roll om det blir nobelprisklass på det skrivna. Det väsentliga är få vistas i det trygga universum av påhittade figurer och fantasier som all litteratur till syvende och sidst utgörs av. Det är därför jag till min stora förvåning kan arbeta under de mest outhärdliga omständigheter. En hjärtoperation: inga problem. Det är bara att ta datorn till sängen så kommer orden. En skilsmässa: bah! Jag må gråta nätterna igenom, men vid skrivbordet är jag lycklig som ett barn. För själva skrivakten är som balsam för själen. Bland de påhittade orden får tanken ro att vila, i fantasin flyttas kroppen till en annan plats. Så för alla som har tröttnat på den grå vardagen eller känner behov att fly undan har jag ett råd: Fatta pennan och skriv! Det hjälper

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Yogaövningar. för mer. Energi

Yogaövningar. för mer. Energi Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte Mentala effekter av träning och annan fysisk aktivitet Avspänning och avslappning Om man ofta är spänd, psykiskt och/eller fysiskt blir man lätt trött. Den psykiska spänningen

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår

Läs mer

NIVÅ 1 HÖFTLYFT. Bra övning för löpare då baksidan av benen och sätet tränas ordentligt. Tränar: Säte, baksida lår, vader.

NIVÅ 1 HÖFTLYFT. Bra övning för löpare då baksidan av benen och sätet tränas ordentligt. Tränar: Säte, baksida lår, vader. NIVÅ 1 NIVÅ 1 HÖFTLYFT Bra övning för löpare då baksidan av benen och sätet tränas ordentligt. Tränar: Säte, baksida lår, vader. Utgångsposition: Ligg på rygg med fötterna på en bänk eller stol. Pressa

Läs mer

Ut och gå. 30 60 minuter per dag!

Ut och gå. 30 60 minuter per dag! Ut och gå! Ut och gå Vi mår bra av dagliga raska promenader. Det är inte bara konditionen som blir bättre, också benstommen förstärks, lederna mjukas upp, muskelstyrkan i benen förbättras och balansen

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil.

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. Intervjuer Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 1. 20 år. Ca 10 min med bil. 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. 3. 21 år. 5 min med bil. 4. 51

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås.

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås. ANDNINGSÖVNINGAR Andningen är grundläggande i yogan. Det medvetna djupa andetaget är den röda tråden, den centrala komponenten, runt vilken de olika övningarna byggs upp.vi börjar detta pass med två andningstekniker.

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla Inledning En tredjedel av Sveriges äldre befolkning faller varje år. Eftersom det är så vanligt

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Som medlem i Hälsoklubben får du:

Som medlem i Hälsoklubben får du: Visst vill vi vara friska och må bra, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsoklubben får du den inspiration och motivation du behöver för att steg för

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig

Läs mer

Tid på magen. Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis. Varför behöver bebisar tid på magen?

Tid på magen. Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis. Varför behöver bebisar tid på magen? Tid på magen Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis Colleen Coulter, P.T., D.P.T., Ph.D., P.C.S., Dulcey Lima, C.O., O.T.R./L., Orthomerica Products Inc. Tid på magen-programmet

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du: Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2 dieten, eller...? a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2, eller...?

a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2 dieten, eller...? a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2, eller...? Nyhetsbrev, december 2013. Hej! Låt dig inte hajpas av alla nya dieter! De kommer och går, men näringsläran består. Tänk på att äta näringsriktigt istället, så att du är frisk även om några år! Här får

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Temakväll - pausgympa

Temakväll - pausgympa Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Från mivida 2013-03-12 15:18 Susanne Wolmesjö vill ha mer rörelse i skolan. Men hon tänker inte i första hand på extra idrotts- eller friskvårdstimmar. Nej, hon

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29 TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen

Läs mer

Seniorsportutrustning

Seniorsportutrustning Seniorsportutrustning från Lappset Övningar Träning är viktigt för att vi ska fungera i vardagen, både för unga och gamla. Med stigande ålder försämras framför allt balansen men vi blir även stelare i

Läs mer