Ny Nordisk Mat. Mat, genetik och hälsa. PERSPEKTIV TIDSKRIFT OM SOCKER OCH NÄRING NR 2 december 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ny Nordisk Mat. Mat, genetik och hälsa. PERSPEKTIV TIDSKRIFT OM SOCKER OCH NÄRING NR 2 december 2012"

Transkript

1 Ny Nordisk Mat Mat, geetik och hälsa PERSPEKTIV TIDSKRIFT OM SOCKER OCH NÄRING NR 2 december 2012

2 Ugdomars matvaor i Norde All iformatio och de måga isatsera iom skolbespisige har ite haft de förvätade effekte på de ugas matvaor. Påverka frå måga adra håll, ite mist kompisar, har mycket stor betydelse. Av Gösta Samuelso, bar- och ugdomsläkare, professor emeritus i kliisk ärigsfysiologi, Istitutioe för mediciska veteskaper, Kliisk fysiologi, Uppsala uiversitet. 3 Ny ordisk mat på frammarsch De ya ordiska mate är sakta me säkert på väg att få fotfäste i ordisk matkultur. Samspelet mella ursprug, gastroomi, miljö och ärigsvärde är det bärade, och det forskas fortfarade itesivt på området. Framtides matvaor e utmaig Måltide Av Guilla bör vara Järblad, det sociala ärigsfysiolog, momet som Lud, samlar och familje Susie Muk och Jese, kosult, Maov, Aarhus. 4 som bidrar till att lägga grude till goda matvaor, me alltmer tid framför skärme gör att utvecklige går i motsatt riktig. Framöver ska vi ite ge råd till vuxa uta möta de uga där de är äve i de sociala mediera. Av Kare Næsager, seiorkosulet, Maov, Köpeham. 7 Nutrigeomik: erfareheter frå europeisk verksamhet Nutrigeomik är forskigsmässigt äu i si lida, me ökad kuskap om geeras betydelse för de eskilda idivides hälsa ka få stort värde i framtide, äve är det gäller hälsokampajer. Nutrigeomik-produkter ka alltså bli ästa steg efter fuktioella livsmedel. Förtroede för mat e het potatis I allmähet Av dr Siâ ökar Astley, tillite oberoede till att vår veteskapskommuikatör, mat är säker och ite gör oss Norfolk, Storbritaie. 10 sjuka. Me det fis e utbredd skepsis i Norde mot i syerhet tillsatser och E-ummer, samtidigt som det fis e fortsatt förkärlek för det lokala och det ärproducerade. Både mydigheter och idustri har ett stort och svårt iformatiosarbete framför sig. Av Kari Christofferso, jouralist, Maov, Malmö. 11 Perspektiv, tidskrift om socker och ärig, 11:e årgåge, r 2 ovember ISSN: Upplaga: i Damark och i Sverige. Perspektiv, tidskrift om socker och ärig, 12:e årgåge, r 2 december ISSN: Upplaga: i Damark och i Sverige. Utges av: Nordic Sugar A/S, Lagebrogade 1, 1014 Köpeham K. Redaktio: Marketig Maager Agela Everbäck (asv.), Product Specialist Kyllikki Kilpi, Nutritio Utges av: Nordic Sugar A/S, Lagebrogade 1, 1014 Köpeham K. Redaktio: Marketig Maager Agela Everbäck (asv.), Product Specialist Kyllikki Kilpi, Nutritio Commuicatio Commuicatio Maager Maager Ae-Mette Ae-Mette Nielse, Nielse, Nordic Nordic Sugar. Maov. Sugar. Maov. Grafisk Grafisk produktio: produktio: Katrie Katrie Boelsgaard. Boelsgaard. Foto: Foto: Christia Christia Bull Bull Tryck: Tryck: Pukt Pukt & Pixel & Pixel AB Debattilägg, AB Debattilägg, artiklar och kommetarer artiklar och kommetarer ka sädas ka till Nordic sädas Sugar. till Nordic Redaktioe Sugar. Redaktioe påtar sig dock påtar iget sig dock asvar iget för asvar material för som material lämas som i lämas uta amoda. i uta amoda. Sypukter Sypukter som som framförs framförs i Perspektiv i Perspektiv är författaras är författaras ega och ega delas och ite delas ödvädigtvis ite ödvädigtvis av utgivare av utgivare och redaktioe. och redaktioe. Eftertryck Eftertryck och citat och tillåts citat tillåts om källa om källa ages. ages. Utdrag frå artiklar får dock edast avädas Utdrag och mågfaldigas frå artiklar efter får dock redaktioes edast avädas godkäade. och mågfaldigas efter redaktioes godkäade. E-post: E-post: Besök Besök också också vår hemsida: vår hemsida: 2 r december Perspektiv r 2 ovember 2011

3 Nordisk kost och ya kostrekommedatioer på gåg De ya (eller rättare sagt reviderade) ordiska ärigsrekommedatioera (NNR 5) kommer ut Eligt utkastet till NNR 5 är det ite så stora ädrigar, me e viktig och itressat yhet är att de ya kostrekommedatioera fokuserar mer på matvaor ä på ärigsäme. I det här umret av Perspektiv har vi som e upptakt till detta valt att titta på e aa cetral del av de ordiska kostvärlde, ämlige Ny ordisk mat, där e rad forskigsresultat reda har sett dages ljus och måga fler är på väg. Ite mist i sambad med OPUS-projektet, som vi tidigare har beskrivit i Perspektiv. Ny ordisk mat och Det ya ordiska köket har fått stor uppmärksamhet, äve lågt utaför de ordiska gräsera, och verkar följa iteratioella tedeser om ärhet och auteticitet i sambad med mat. Det pågår itesiv forskig både på det kuliariska och hälsomässiga området. E viktig fråga är aturligtvis om befolkige i allmähet är redo att acceptera det ya ordiska köket och om tillgäglighete i hadel blivit så god att det verklige får spridig. Ny ordisk mat är ett bra exempel på hur viktigt det är att alla aktörer, frå forskare och kockar till idustri och detaljhadel, måste fias med om Ny ordisk mat ska överleva på låg sikt och ite bara kortsiktigt. Vi har också tagit upp ett aat äme som ofta förekommer i de offetliga debatte och i mediera, ämlige geetikes betydelse för hälsa ite mist i sambad med övervikt. Det är ett forskigsområde som ä så läge är i si lida, me reda u läggs också fokus på de etiska aspektera med att käa till si dispositio för att få vissa besvär eller sjukdomar. Trevlig läsig Perspektiv r 2 december

4 Matkulturer frå olika delar av världe och medelhavkoste i syerhet har läge stått modell för hälsosam och späade mat. Me går vi över å efter vatte? Måga krafter verkar i dag för att de mat och de livsmedel, som vi odlat och livärt oss av här i Norde i geeratioer ska få ta större plats i rampljuset. Nordisk mat tål att jämföras såväl gastroomiskt som etiskt och miljömässigt och ite mist ärigsmässigt. Måga måltider i Norde har seda läge baserats på våra regioala och årstidsbuda råvaror, me tillgäglighete för mer sällsyta råvaror ka bli e utmaig. Av Guilla Järblad, ärigsfysiolog, Lud och Susie Muk Jese, kosult, Maov, Aarhus.

5 Ny ordisk mat på frammarsch Stjärkockar frå Damark, Filad, Norge, Islad, Sverige, Färöara, Grölad och Ålad fa tide moge att skapa ett gemesamt ytt ordiskt kök, som geom sitt välsmakade och si egeart ka mäta sig med de största köke i världe. Nyckelord är färskt, lätt, aturligt och sut. Ma vill främja mat som tar häsy till atur och djuretik och lyfta fram de mågfald av råvaror med uika kvalitéer som utvecklas i vårt ordiska klimat. Allt som är gammalt och ihemskt är dock ite bra. Ma vill till exempel resa ut det höga iehållet av aimaliskt fett som traditioellt förkippas med det ordiska köket och öppa för Nyttiga ordiska råvaror ett hopkok av ordiska igredieser och iflueser frå all världes kök. Nyttiga egeskaper i y ordisk mat Måga har visat att traditioell medelhavskost är föread med bättre hjärthälsa och i årtiode har medelhavskost ur hälsosypukt betraktats som överlägse aa västerlädsk kost. Me det fis mycket som tyder på att äve de ordiska koste har yttiga egeskaper. Viola Adamsso är doktorad och forskare vid Istitutioe för Folkhälso- och Vårdveteskap vid Uppsala Uiversitet och tillsammas med e grupp forskare vid si istitutio bestämde ho sig för att ta reda på sake. Det ordiska skafferiet står för mågfald. Det iehåller e rikedom av hälsosamma och uika råvaror. I våra skogar och trädgårdar fis måga sorters bär, som blåbär, ligo, hjortro och vibär. Vi har frukter och grösaker som äpple och päro, vaxböor, vitkål, magold och ässlor. I våra vatte fågar vi fiskar med yttiga fetter: lax, sill, makrill och hällefludra. Olja frå raps och rybs iehåller midre mättat fett, mer ekelomättat fett och mycket mer omega 3-fettsyror ä olivolja. Potatis och rotfrukter, som rödbetor, kålrot, rotselleri och palsterackor ger hälsosamt förpackad stärkelse. Vi får vegetabiliskt protei frå baljväxtera brua böor och torkade gula och gröa ärtor. Spamålssortera havre, kor och råg med sia yttiga fibrer, odlas ite på så måga adra håll i världe. Vi smaksätter med kryddor som dill, gräslök, pepparrot, kummi och fäkål frå vår ege kryddträdgård. Nordiet blev amet på de kliiska studie som udersökte och visade att e kost huvudsaklige baserad på traditioella ordiska livsmedel avsevärt kude förbättra riskfaktorprofile hos persoer med lätt förhöjda kolesterolvärde. Uder de försöksperiod på 6 veckor som deltagara åt de speciellt framtaga meyera sjök deras kolesterolvärde med i geomsitt drygt 20 procet. Dessutom förbättrades isulikäslighete och blodtrycket. Trots att deltagara åt sig mätta och uppmaades att försöka hålla si vikt oförädrad gick de i geomsitt er 3 kilo i vikt på 6 veckor. E midre grupp fortsatte studie och följdes uder sammalagt 10 veckor. Hos de deltagara kude ma se e fortsatt edgåg i riskfaktorer. I ett lägre perspektiv är kaske effektera därför äu mer uttalade, spekulerar Viola. Täkbart är också att de ordiska koste ite bara ka förbättra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, uta att de äve ka miska riske för typ 2 diabetes och vissa cacersjukdomar. I studie deltog 88 försökspersoer frå de mellasveska småstade Bolläs. Deltagara var friska kvior och mä i åldrara år som hade lätt förhöjda blodfettsvärde och också var måttligt överviktiga. De radomiserades till att igå i e kotrollgrupp som fortsatte att äta si valiga mat eller e itervetiosgrupp som åt de typiskt ordiska mate. De ordiska kostgruppe fick sia luch- och middagsrätter tillagade, meda igredieser till frukost- och mellamåle tillhadahölls. Försökskostes sammasättig överesstämde med de ordiska ärigsrek- Perspektiv r 2 december

6 ommedatioera och livsmedel som är väl käda för att vara hjärtväliga igick. Studiediete Viola beskriver de studerade ordiska koste som e vegetabiliskt baserad kost med aimaliska livsmedel som tillbehör. E målsättig var att 80 procet av livsmedle skulle gå att odla i Norde. Det var också viktigt att de livsmedel som igick i försökskoste skulle vara lätta att få tag i, säger Viola, som vill göra det lätt att äta yttigt på ordiskt vis. Närigsprofil för de ordiska koste Bra kolhydratkvalitet, dvs. fullkorsprodukter, frukt, grösaker och baljväxter. Fullkorsbröd med låg salthalt till alla måltider. Rikligt med fiber iklusive 3 g betaglukaer (som fis i havrekli och kor). Bra fettkvalitet: låg adel mättat fett; högre adel omättade fettsyror. Smör igick ite. Ost avädes ite som pålägg, me igick i viss må i maträtter. Edast mjölk med låg fetthalt högst e halv liter lättmjölk eller lättyoghurt per dag. Bra proteikvalitet vegetabiliska Medelhavskoste har läge rekommederats som ett ideal, me kaske går vi över å efter vatte. Med Ny ordisk mat ka vi saolikt också uppå bättre hälsa. 6 Perspektiv r 2 december 2012

7 proteier som kompletterar varadra till fullvärdigt protei + begräsad mägd protei frå aimaliska livsmedel. Itaget av aimalier var lågt: midre ä 500 g per vecka eligt riktlijera frå AICR (America Istitute for Cacer Research). Lågt iehåll av atrium. Livsmedel med hög salthalt udveks. I de må mate saltades, avädes ett salt med reducerat atriumiehåll (Selti). Lågt iehåll av tillsatt socker. På köpet fick ma e kost rik på vitamier, mieraläme och bioaktiva äme. Tillagigsmetoder som bättre bevarar ärig: lågtemperaturmatlagig. Måltidsordig: 3 huvudmål frukost, luch och middag plus mellamål. De största skilladera mella mate i Nordiet jämfört med de valiga mate, var det högre itaget av vegetabilier, fisk, ägg och vegetabiliskt fett och ett lägre itag av köttprodukter, mejeriprodukter, godis, efterrätter och alkoholhaltiga drycker. Det här är ige y diet. Vi kallar de för e studiediet. Mate ka upplevas som lite katig. Me de måste vara katig för att ma ska veta vad det är ma udersöker. De som vill forska vidare ka utgå frå de här studerade koste och välja att lägga till eller dra ifrå adra livsmedel och se vad som häder. Måga mear t.ex. att smör traditioellt har igått i ordisk kost. Då ka ma förstås gå vidare och udersöka vad resultate blir om omättade fetter byts ut mot smör, säger Viola Adamsso. Positiv respos på mate Vad tyckte då deltagara om mate? De första spotaa reaktioe var: Ska vi verklige äta allt? Så mycket mat! Vi träffade deltagara två gåger per vecka och pushade för att de skulle äta mer, me de kude ite det. Vi hade velat att de skulle vara viktstabila. Felet måga gör, tror Viola, är att ma ite äter tillräckligt med mat till frukost eller luch. Det gör att ma i stället äter är det är svårare att göra bra livsmedelsval. Ige tyckte att mate smakade illa eller att de var smaklös, säger Viola. Me ma tyckte att det var ovaliga smaker. Och ma upplevde i börja mate som osalt. Efter 14 dagar frågade alla om vi hade börjat salta på mate. Eligt Viola var det ett tecke på att ma börjat väja sig vid midre salt och att ma började uppleva de lägre salthalte som mer ormal. Vad som är lagom salt är väldigt mycket e fråga om tillväjig. Om ma ogillade mate hade ma ju kuat välja att avbryta. När vi frågade deltagara varför ige hoppade av fick vi till svar att ma mådde så bra på de här mate så ma ville gära fortsätta, avslutar Viola Adamsso Ny ordisk vardagsmat ska i på köksbordet Äve i Damark har ma forskat itesivt om ordisk mat, blad aat på Forskigsceter OPUS, vilket tidigare har ämts i Perspektiv år På OPUS arbetar ma med Ny ordisk vardagsmat och med att förädra de ordiska kosumetes vardagsmat och få oss att egagera oss i vår ege hälsa. Det har dock varit e utmaig att få kosumeter i allmähet att idetifiera sig med de gastroomiska elite som i stor utsträckig har represeterat de ya ordiska mate. Därför arbetar OPUS med att föra ut Ny ordisk vardagsmat till köksbordet hos de ordiska kosumete. Perspektiv r 2 december

8 Blad aat Noma, Claus Meyer och Nordisk Køkkes maifest har fugerat som ladmärke för e y era i ordisk matlagig, och det har gjort att vi u vågar ha helt ya smakmässiga ambitioer. Me det är hårfi skillad mella att vara ispirerade och att vara mästrade. Vi får aldrig bli mästrade, för då tappar vi de valiga kosumetera, säger Kristia Levrig Madse, kommuikatiosmedarbetare hos OPUS. Särskilt i Damark har kosumetera i allt högre grad uppebarlige börjat ta till sig det ordiska köket. I varje fall har kokboke Ny Nordisk Hverdagsmad av Claus Meyer och Are Astrup sålts i mer ä exemplar och följts upp med matlagigskurser över hela ladet. Det har förädrat daskaras uppfattig om ya råvaror och tillredigssätt. E av de stora utmaigara har varit tillgäglighete i vid betydelse att produktera ska gå att hitta i affärera och upplevas som tillgägliga, och att kosumetera ska veta vad de ska göra med dem. Där har kokboke och samarbetet med FDB (de daska dele av Coop) varit till stor hjälp. I dag ka ma till exempel köpa dikelkor och skyr (islädsk yoghurt) äve i lågprisvaruhus. När de olika produktera börjar smyga sig på kosumetera ser jag det som ett uttryck för att rörelse är i gåg, säger Kristia Levrig Madse. Ny ordisk vardagsmat är smalmat I OPUS-studie har det så kallade butiksprojektet dessutom udersökt vilke effekt det har på kroppsvikte och förebyggadet av viktrelaterade sjukdomar att äta eligt pricipera i OPUS, Optimal trivsel, Utvecklig och Sudhet för daska bar geom hälsosam Ny ordisk vardagsmat, ska säkerställa det veteskapliga uderlaget för att kommade geeratioer daskar geom e sudare livsstil och e regioalt baserad matkultur ska utyttja si potetial till bättre trivsel, positiv metal och fysisk utvecklig, optimal hälsa och förebyggade av sjukdom. Forskigsceter OPUS, som fiasieras av Nordea-Fode, ska dessutom eftersträva att dea kuskap sprids till befolkige och skapar uderlag för förädrat beteede, blad aat geom skolor och istitutioer. Läs mer om OPUS-studie på 8 Perspektiv r 2 december 2012

9 Ny ordisk vardagsmat De slutgiltiga resultate har äu ite offetliggjorts, me resultate efter tolv veckor visade att de persoer som åt Ny ordisk vardagsmat hade lägre blodtryck, och att de i geomsitt hade miskat 3,1 kg i vikt, meda de som åt valig dask mat i geomsitt miskat 1,6 kg i vikt. (Valig dask mat kude till exempel vara köttbullar, pizza och spagetti med köttfärssås. Råvarora är i typfallet mejeriprodukter, bröd, potatis, ris, pasta, kött och grösaker som gurka och tomat.) Parallellt med viktmiskige hade alla deltagare lägre adel kroppsfett efter de tolv testveckora. Äve här oterades de största miskige hos gruppe som åt Ny ordisk vardagsmat. Det är svårt att få ya vaor Me varför äter vi då ite Ny ordisk vardagsmat allihop, är det u är hälsosam smalmat, och kockara säger att de smakar bra? Det är helt ekelt för att det är svårt att skaffa sig ya matvaor. Kosumetera som ädrar sia matvaor ska på samma sätt som deltagara i forskigsprojektet förädra sia adra vaor om ä i midre utsträckig. Det är e låg process, och ma ka därför också ställa fråga vad som kommer att häda med ordisk mat är OPUS-projektet avslutas vid utgåge av OPUS 2 är e möjlighet. Vårt mål har hela tide varit att sprida kuskape om ordisk mat och få kosumetera att egagera sig i si hälsa, berättar Kristia Levrig Madse. Skulle det komma ett OPUS 2-projekt kommer saolikt just förädrige av kosumeteras matvaor att få äu större fokus. Dessutom vill ma gära ta reda på vad det specifikt är som gör att Ny ordisk vardagsmat ser ut att vara hälsofrämjade. Forskigsresultate frå OPUSprojektet offetliggörs löpade uder ästa år. Forskara ka därför äu ite avslöja vad de slutgiltigt kommit fram till. Vi förvätar oss dock att följa upp resultate här i Perspektiv och på Det berättar livsmedelssociolog Aru Micheelse. Ha har därför följt deltagara i OPUS Butiksprojekt, där 147 persoer varje dag uder ett halvår skulle äta Ny ordisk vardagsmat. Ha udersökte blad aat om deltagara kude ädra vad de helst ville äta. När vi kosumerar mat har vi alla vissa vaor som defiierar det vi gör vi hadlar, hämtar bar, lagar mat och likade. Butiksprojektet krävde att deltagara skulle ädra sia vaor. De skulle till exempel ädra sia iköpsrutier, laga flera rätter varje kväll; de fick ite aväda färdiglagad mat, och så skulle de aturligtvis äta mat som stämmer överes med pricipera i Ny ordisk vardagsmat, säger Aru Micheelse. Perspektiv r 2 december

10 Geer ka uttryckas olika beroede på vilka äme vi får i oss via mate. Nutrigeomik är ett samligsbegrepp för olika geetiskt baserade tekiker som studerar sambade mella kost och geetik. Äve om det fis geetiska skillader, spelar koste e väsetlig roll är det gäller att bevara si goda hälsa. Dr Siâ Astley, oberoede veteskapskommuikatör, Norfolk, Storbritaie.

11 Nutrigeomik: Erfareheter av europeisk verksamhet Tre faktorer, som är föreade på ett komplicerat sätt, påverkar vår risk att utveckla kroiska sjukdomar: ålder, livsstil och ärftlighet. När vi blir äldre ka våra kroppar ite lika effektivt udvika sjukdom. Vårt immusystem har ite samma förmåga att upptäcka och elimiera potetiella hot. Det blir oftare fel i vårt DNA och proteiera blir midre effektiva. Detta gör att celleras struktur och fuktio försämras, vilket i si tur leder till sjukdomar som cacer, hjärtkärlsjukdom, typ 2-diabetes, grå starr, åldersförädrigar i gula fläcke, artrit etc. Några av oss har geetiska sjukdomar (t.ex. sickelcellaemi) eller är predispoerade att drabbas av sjukdom (t.ex. bröstcacer). Vår geetiska uppsättig ka också göra att vi måste hålla e viss diet (t.ex. vid gluteitoleras). Äve om det i måga år har varit väl kät att det fis idividuella geetiska skillader i vårt sätt att svara på olika typer av kost (t.ex. på itag av kolesterol och mättat fett), så har koste stor betydelse för hälsa för de flesta av oss. Dåliga kostvaor ökar riske för sjukdom, meda 80 procet av fall-kotrollstudier ger stöd för hypotese att mycket frukt och grösaker i koste miskar riske för kroiska, åldersrelaterade sjukdomar. Kuskape om dessa grudläggade hypoteser är god, me vad det ka iebära i form av hälsorekommedatioer till eskilda idivider i stället för mer allmäa rekommedatioer till befolkige i stort, är oklart. Det är uppebart att ytta ite är samma för alla. Vissa trotsar kostråde och dör i hög ålder efter att ha varit friska hela livet, meda adra dör i förtid i cacer eller hjärtsjukdomar. Att hålla e lämplig vikt i förhållade till si lägd, ite röka, ha måttlig alkoholkosumtio och motioera regelbudet miskar riske för all kroisk sjukdom. Om e större del av befolkige lever efter dessa målsättigar, skulle atalet patieter med blad aat cacer och hjärtkärlsjukdomar miska. Nutritiosforskige var läge iriktad på malutritio och bristsjukdomar (t.ex. C-vitami och skörbjugg). Uder 1900-talets seare del flyttade itresset över till optimal hälsa och mates betydelse för att förebygga kroisk sjukdom, blad aat fetma. Forskige begräsades till specifika livsmedel eller äme, e hadfull biokemiska vägar och ett litet atal geer som atige var biokemiskt relevata eller hade sambad med de sjukdom som studerades. Det gick att dra slutsatser om positiva sambad, äve sådaa som ite gällde ärigsäme, till exempel sambadet mella polyfeoler i vegetabilier (t.ex. äpple, gul lök) och miskad risk för mag-tarmcacer och mella kosumtio av tomatsås och miskad risk för prostatacacer. Uder vår livstid äter vi emellertid måga olika sorters mat som iehåller tusetals olika äme. Till skillad frå läkemedel iteragerar dessa äme på olika komplicerade sätt i vår ämesomsättig geom komplexa ät av biokemiska processer. Skillade mella idivider som äter för mycket eller för litet, tillräckligt för att leva eller optimalt för hälsa av eskilda äme och i olika kombiatioer, är relativt lite. Sekveserig av det mäskliga geomet gjorde att utritiosforskige kude utvecklas, mycket tack vare billigare, sabba post-geoma tekiker som uderlättade ett helhetsperspektiv. I stora drag är det lågsiktiga målet att förstå hur hela kroppe svarar på mat och att förstå hur hälsa ka främjas geom matval och livsstil. Om du söker på utrigeomics på Iteret hittar du olika företag, som för ågra hudra dollar utlovar e ygre kropp, viktreglerig, bättre söm, bättre mie, högre itelliges, bättre matsmältig, mer eergi och starkare immuförsvar. Måga tjäar pegar på att sälja så kallade skräddarsydda kosttillskott och att saluföra aoym geetisk iformatio. Vissa haterar kosumeteras förvätigar försiktigt och begräsar sia påståede till att gälla vissa former av cacer, hjärt-kärlsjukdom och diabetes samt behälsa. Veteskape bakom dessa påståede är välgrudad, låt vara att de baseras på utrigeetik och ite utrigeomik. Me med tillräckligt med tid och resurser ka alla legitimerade dietister ge likvärdiga råd om kost och livsstil, vilket dock ite iebär att dessa produkter sakar betydelse i moder kostbehadlig. Idividuella kostråd Det kaske är lättare att förstå utrigeetik ä utrigeomik, eftersom ma iom utrigeetik udersöker hur geuppsättige påverkar respose på viss kost (veteskap), vilket ger möjligheter till mer persoliga kost- och livsstilsråd (tillämpig). Begreppet har i årtiode aväts iom medicie. Feylketouri (PKU) (eller Fölligs sjukdom) är e autosomalt recessiv ämesomsättigsstörig i leverezymet feylalaihydroxylas som omvadlar amiosyra feylalai till tyrosi. Om sjukdome ite behadlas, orsakar ackumulerat ometaboliserat feylalai och brist på tyrosi beståede hjärskador. Perspektiv r 2 december

12 Därför görs screeig för PKU av yfödda bar i de flesta läder. De som har PKU ordieras e diet med låga halter av feylalai uder reste av livet, och livsmedel som iehåller feylalai (t.ex. dietdrycker) ska ha tydlig märkig, så att de ka udvikas. Det fis ugefär 20 geer med geotyper där e förhöjd risk ka hateras med e viss diet, om det utvidgas till att omfatta äve relativ risk, sarare ä kliiska behov. Ett av de bäst beskriva exemple är ezymet MTHFR (5,10-metyletetrahydrofolat reduktas). Det fis e valig variat i gee för MTHFR (ebaspolymorfi) som ger e termolabil (istabil) och därför midre effektiv form av ezymet. Hos de idivider som har två kopior (TT), och som också har ett lågt folatitag ackumuleras homocystei, vilket är associerat med förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom och för tidig kogitiv svikt. Om dessa persoer får tillskott av folsyra metaboliseras sabbt överskottet av homocystei. Me ia tester geomförs i e hel befolkig och e viss diet föreskrivs, fis det ett atal frågor att fudera över. Geotyper, som medför e betydade olägehet, bevaras ite i e populatio, om de ite samtidigt ger ågo aa fördel. Idivider som har e kopia av geer för sickelcellsjukdomar eller talassemi skyddas till exempel mot malaria, som är edemisk i de regioer där dessa geetiska variater är valigast. De valigaste polymorfe för MTHFR fis hos procet av de europeiska befolkige, vilket väcker fråga varför de och de adra evetuellt skadliga geera har levt kvar så läge och om det är vår modera kost som är orsake. Äve om tillskott till TT-idivider uderlättar ämesomsättige av överskottet på homocystei och återställer ivåera av metioi är det ite säkert att riske för hjärtkärlsjukdom och för tidig kogitiv svikt också miskar. Dessutom utgör geer edast 0,1 procet av det mäskliga geomet. Det är edast lite, om es ågot, som är kät om hur och vilka av dessa som iteragerar för att påverka vår hälsa på låg sikt. Resultate frå studier som ATBC-studie (alfa-tokoferol, betakarote) och CARET-studie (effekte av karote och retiol) visade tydligt att de flesta bioaktiva äme, iklusive ärigsäme, följer e Vissa befolkigsgrupper är mer utsatta är det gäller övervikt (t.ex. asiater), särskilt om de bor i västvärldes idustrisamhälle. 12 Perspektiv r 2 december 2012

13 U-formad kurva för risk/ytta, vilket iebär att för mycket av ett äme ka vara lika skadligt som för lite, och att vad som är lagom ka vara olika för olika populatioer eller idivider. Alltså är det helt felaktigt att förespråka e geerell lösig, och det är edast tide och oggraa aalyser som ka bedöma de globala ytta och riske. Betydelse av eticitet och födelsevikt År 1997 kostaterades fetma vara ett stort globalt hälsoproblem. För majoritete av befolkige ligger BMI optimalt på 21, me vissa befolkigar löper större risk att bli feta (t.ex. asiater frå vissa läder), särskilt i västvärldes idustrisamhälle, och ett lägre BMI ka vara att föredra, me att es diskutera sådaa etiska skillader är e utmaig. Studier på djur visar att bristade utritio hos moder (eergi eller olika ärigsäme) ökar riske för metabolt sydrom 1 hos avkomma. På likade sätt framgår det av studie Dutch Famie Birth Cohort Study 2 att bar till kvior som utsatts för malutritio lättare får diabetes, fetma och hjärt-kärlsjukdomar, vilket eligt flera adra studier gäller äve för de som föds små i förhållade till graviditetes lägd. Iverka på hälsa ka också förekomma äve hos efterföljade geeratioer, saolikt på grud av epigeetisk kodig, och dessa idivider ka behöva äta midre och röra sig mycket mer för att å samma resultat. Me olämplig kost och batig ka också stimulera epigeetiska förädrigar som förhidrar viktmiskig. Uråldriga geer har ite apassats så att de fugerar bra i ett samhälle fyllt av socker och fett. Vi ka stå emot frestelser, vi ka lyckas med olika program för viktkotroll eller viktmiskig, me vi måste medvetet täka på vad vi äter och hur vi fugerar i e miljö som främjar iaktivitet (t.ex. stillasittade arbete, bilåkig). Olika tekiker för gebestämig Det fis dock ige ge för fetma och ite ågot geetiskt test som ka påvisa riske för att vi ska bli feta. Det eda som fis är vår miljö och vårt beteede; alla adra påståede är osaa. Nutrigeomik syftar till att vi lättare ska förstå hur koste påverkar geomet. Det fis e rad tekiker för att avgöra vilka variater av e ge e idivid ka ha (geotypig, utrigeetik), vilka som är aktiva (geuttryck, traskriptomik) samt hur mycket och vilka proteier som tillverkas (struktur och fuktio, proteomik) liksom olika typer av kemisk iteraktio som utgör ämesomsättige (metabolomik). Vi ka udersöka mates iverka på de olika processera och hur mate främjar hälsa eller förebygger sjukdom. Traskriptomik har till exempel aväts för att förstå hur ökad kosumtio av broccoli ka miska riske för prostatacacer 3 ; proteomik har visat hur proteiproduktio är oormal äve i histologiskt ormal vävad 4, och metabolomik att det är e käslig övervakigstekik som kaske ka ge de markörer för hälsa som vi så väl behöver 5. Uder det seaste deceiet har forskare hittat ya vägar för att samla i, lagra, udersöka och sprida utrigeomiska data 6, 7 och avgöra om idivider eller (uder-)populatioer är friska eller sjuka. Me de ka äu ite aväda iformatioe för att förutsäga hälsotillstådet på låg sikt. Om och är de ka det, kvarstår saolikt behovet av kost- och folkhälsorekommedatioer. Nutrigeomike ger livsmedelsidustri möjlighet att ta fram ischade produkter 8. Dessa produkter ka Tre faktorer som är föreade på ett komplicerat sätt påverkar riske för att utveckla kroiska sjukdomar: ålder, livsstil och ärftlighet. Perspektiv r 2 december

14 igå som e del av e hälsosam kost och livsstil, äve om de baseras på feotypiska riskmarkörer (t.ex. förhöjt kolesterolvärde, midja-höft-kvot) eller utrigeetisk/utrigeomisk testig. Täkbara målområde för speciella livsmedel är blad aat hypertoi och högt kolesterol, magtarmhälsa, till exempel immufuktio, glukoskäslighet och isuliresistes, behälsa samt produkter med lågt iehåll av fett, socker och salt samt högt iehåll av fiber. Me är fler biomarkörer etableras (i forskig) ka också fler (feotyp-) markörer för risk bli tillgägliga. Därmed ka idivider också värdera si risk med eller uta utrigeetisk eller utrigeomisk testig. Eligt gällade europeisk hälsolagstiftig får dock ite sådaa livsmedel sägas ha medicisk effekt (t.ex. midre risk för hjärtifarkt) oberoede av validitet. Sådaa livsmedel skulle behöva omklassificeras som läkemedel, vilket iebär oöverstigliga kostader och är ågot som kosumeter är motstådare till 9. Några kliiskt validerade livsmedel (t.ex. Beecol TM och Becel pro.activ) och äme som veteskapligt kostaterats vara gysamma (t.ex. omega-3) säljs reda på varuhus som bra för kolesterolvärdet, blodtrycket eller till exempel tarmhälsa. De visar hur kosumeter ka aväda fuktioella produkter utifrå si familjehistoria och kliiska markörer. Data frå kudlojalitetskort i Storbritaie visar dock att de som främst aväder kolesterolsäkade produkter är pesioärer. Om produkter som Beecol och Becel pro.activ aväds på rätt sätt är de bra, me allt fler äldre tar reda statier för att säka kolesterolvärdet, och därmed träger det uda evetuella positiva effekter av de fuktioella livsmedle. Kosumetera ka alltså behöva mer iformatio om relevas och tillämplighet, och de flesta väder sig till familjeläkare och aa vårdpersoal för att få råd och stöd. Nutrigeomik i praktike NuGO (Nutrigeomics Orgaisatio, samarbetade uder 2006 med NHS Geetics Educatio ad Developmet Cetre i Storbritaie (www.geeticseducatio.hs. uk) för att uppdatera kuskape om utritiosgeetik och itroducera utrigeomike. Ett frågeformulär avädes för att bedöma ivå på de kuskap som reda fas hos verksamma dietister, och också hur de uppfattade si ege roll, vilket asvar de hade och vilka professioella kommuikatioskaaler de föredrog. Frågeformuläret avädes seda i tre adra läder (Nederlädera [51], Sverige [26], Pole [8]) 10. Liksom Whela m.fl. och McCarthy m.fl. (2008) 11 visade NuGO att dietister ite käde sig säkra är det gällde molekylärbiologisk termiologi. De var medveta om utrigeetik som begrepp, me de kude ite förklara det eller täka sig hur det skulle avädas i praktike. De tog reda på sia patieters familjehistoria för att kartlägga prevalese av diabetes och hjärt-kärlsjukdom, me de fuderade aldrig över miljös iverka (t.ex. låg födelsevikt). De flesta hade ite hört talas om utrigeomik och efterfrågade aldrig geetisk testig. De sakade också tilltro till si förmåga att förklara resultat frå geetiska tester och familjehistories roll, förutom i sambad med dåliga kosteller levadsvaor. Måga uttryckte oro över kostader, fatalism hos dem med egativa resultat, orealistiska förvätigar (särskilt hos dem som sökte e sabb och ekel lösig) och riske för diskrimierig. De flesta dietister ville ha tidigare diagos eller itervetio, mer precis bedömig, bättre (idividuell) rådgivig och förebyggade åtgärder, me de uttryckte ett behov av att skydda allmähete mot för tidig och oriktig iformatio. De sade sig ite ha asvar för att avgöra om utrigeomik borde ikluderas i framtida dietistverksamhet, uta rättade sig efter si yrkesföreig. Samma frågeformulär avädes äve för att itervjua läkare frå de iteratioella familjeläkarorgaisatioe WONCA Måga allmäläkare hade hört talas om utrigeomik, me de kude ite förklara begreppet och förkippade det med livsmedelsidustri. De var tveksamma och kritiska till yheter iom idustri och oroade sig för kostader, falska löfte och sociala och ekoomiska faktorer, särskilt är det gällde tillgåg till och tillämpig av kostråd och vilke roll det skulle spela i allmäläkarverksamhete i förhållade till idivide. Kosumeter är jämförelsevis medveta och itresserade av take att kost- och livsstilsrådgivig ka idividualiseras. Måga kosumeter skulle välkoma möjlighete att delta, och de är medveta om problem som till exempel itegritet, evetuell diskrimierig och högre sjukvårdsförsäkrigspremier. Tyvärr är de midre medveta om riske för käslomässig osäkerhet eftersom geetisk testig förkippas 14 Perspektiv r 2 december 2012

15 med ett tydligt ja- eller ej-resultat. På det hela taget är européer mer tveksamma till utrigeomik ä kosumeter i Asie och Amerika, och oro sträcker sig frå allt som har att göra med geer till farhågor för att göra livsmedel till läkemedel. Nutrigeomik e del av framtida hälsa Till sist måste hälso- och sjukvårde och samhället i stort acceptera iebörde i de utrigeomiska forskige: om och är bar bör testas och vilka kosekveser det får för kulturella och religiösa samhälle där detta att vara aorluda ka uppfattas som både positivt och egativt. Vi har också möjlighet att lära av läkemedelssektor är det gäller tillgäglighet för alla. Fuktioella livsmedel är betydligt dyrare ä traditioella livsmedel och det fis all aledig att tro att äve utrigeomiska produkter som kommer ut på markade skulle ha ett högre pris. De som tidigt aammar dessa livsmedel i allmähet oroliga, välmåede, friska persoer som äter hälsosam mat, motioerar regelbudet m.m. och som har lättast för att följa tillverkares istruktioer har mist ytta av produktera. De som löper hög risk för att få kroiska sjukdomar, som kämpar för att förstå och tillämpa måga folkhälsorekommedatioer och som mist saolikt har råd med de ya produktera och tjästera måste egageras och få stöd för att aväda dem om samhället verklige ska ha ytta av dem. Refereser Artikel fis med full refereslista på Nutrigeomik Geer ka uttryckas olika beroede på vilka äme vi får i oss via mate. Nutrigeomik är ett samligsbegrepp för olika geetiskt baserade tekiker som studerar sambade mella kost och geetik. Traskriptomik, proteomik och metabolomik är olika sådaa tekiker. Nutrigeetik hadlar om hur gevariatioer medför att samma äme i mate får olika effekter hos olika idivider. Geer sekveser (delsträckor) av DNA, som kodar för ett visst protei. DNA är uppbyggt av fyra olika ukleotider. Ordigsföljde av dessa ukleotider utgör de geetiska kode. Ma ka lika ukleotidera vid bokstäver som ka läsas till ord och meigar. Geom Vår samlade arvsmassa (DNA), som består av geer. Kromosomer Bärare av arvsmassa iehåller DNA fis i cellkära. E kromosom består av två delar, varav e kommer frå mamma och e frå pappa. Autosom e kromosom som ite är X eller Y (köskromosomer). Recessiv Två kopior av e förädrad ge måste fias för att e viss sjukdom ska uppkomma. Ezym protei som skydar på de metabola processe. Feotyp sybara egeskaper som uppkommer av ebart geetik (t.ex. bru ögofärg [feotyp] frå bru-bru eller bru-blå [geer]) eller av iteraktio mella geer och miljö (t.ex. kroppslägd). Ebaspolymorfi e eda DNA-bas byts ut mot e aa (I MTHFR byts C i positio 667 ut mot T vilket gör att alai ersätts av vali i det protei som bildas.) De valigaste forme av PKU resulterar i ett eda utbyte av amiosyra argii till tryptofa på positio 408. Epigeetik hadlar om att geer slås av och på. Det iebär ärftliga förädrigar i gefuktio som uppkommer uta förädrig av gesekves. Epi betyder här i tillägg till geetik. Samma geer fis i alla celler. Vilka som är aktiva och vilka som är iaktiva bestämmer vilka fuktioer geera har i olika typer av celler. Perspektiv r 2 december

16 Returadress: Nordic Sugar AB Malmö Sverige Kosumetaalyser på Nya ordiska ärigsrekommedatioer lyfter fram helhete i koste Resultate frå de omfattade udersökige som visar mer ä ordiska kosumeters iställig till socker, sötigsmedel och hälsa fis u på www. perspektiv.u. Klicka på Socker & Hälsa och Udersökigar. Udersökige, som tidigare har ämts i Perspektiv r 1, 2012, har geomförts av The Nielse Compay på uppdrag av Nordic Sugar i Damark, Sverige, Norge och Filad. Stort yrkesmässigt utbyte av ärigssemiarier I oktober höll Nordic Sugar yrkessemiarier i Köpeham respektive Stockholm, där det debatterades om midre fett, salt och socker automatiskt ger yttigare livsmedel. Dessutom fick deltagara e geomgåg av de produkttekiska möjlighetera och begräsigara hos socker och itesiva sötigsmedel, blad aat det ya sötigsmedlet steviolglykosider (stevia). Eligt utvärderige av semiariera tyckte i stort sett alla att de hade fått y kuskap, och 94 procet i Sverige och 92 procet i Damark tyckte att semiariets äme var relevata för ärigsdebatte. Om du är itresserad av att få e ibjuda till kommade semiarier är du välkomme att skicka ett e-postmeddelade till: I jui i år preseterades förslaget till ya ordiska ärigsrekommedatioer (NNR 5). Forskare frå Norde har gått igeom det aktuella veteskapliga läget i världe om sambade mella det vi äter och olika sjukdomar. I de flesta fall har de omfattade geomgåge ite gett aledig att ädra rekommedatioera. E viktig yhet är dock att de ya rekommedatioera fokuserar mer på vilka matvaor som är bra för Så äter vuxa i Sverige Sveskara äter för mycket salt, mättat fett och socker, me för lite fibrer, fullkor samt frukt och grösaker. Sämst matvaor har uga vuxa. Det visar Livsmedelsverkets ya atioella kostudersökig blad vuxa i Sverige. Riksmate vuxa är de tredje rikstäckade kostudersökige på vuxa som Livsmedelsverket geomför. De tidigare gjordes 1989 och I Riksmate deltog ära persoer mella 18 och 80 år. I udersökige registrerade deltagara allt de åt och drack uder fyra dagar. Dessutom igick e ekät med ett femtiotal frågor. Läs mer om Riksmate på Klicka på mat och ärig och matvaor udersökigar. hälsa, ä på betydelse av eskilda ärigsäme. Eligt forskara ka e kost med mycket frukt och gröt, fibrer, fullkor, fisk, vegetabiliska oljor och magra mjölkprodukter miska riske för sjukdom. Söta drycker, godis, bakverk, vitt mjöl och hårda fetter som smör ökar riske för olika sjukdomar och viktuppgåg. Äve mycket rött kött och chark ka vara egativt för hälsa. Förslaget är u ute på remiss. Läs mer om NNR 5 och projektet på Så här ser sveskaras matvaor ut i korthet: Två av tio äter mist 500 gram frukt och grösaker per dag. Tre av tio äter fisk som huvudrätt mist två gåger per vecka. Sex av tio aväder olja eller flytade margari i matlagige. Nio av tio äter för lite fullkor. Sju av tio äter för lite fibrer. Fyra av tio äter för mycket socker. Sju av tio äter för mycket salt, me måga väljer joderat salt. Åtta av tio äter för mycket mättat fett. 15 procet av eergiitaget kaloriera kommer frå godis, läsk, bakverk och sacks. Uga kvior och mä, år, har sämst matvaor. Kvior har geerellt sett bättre matvaor ä mä.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1(10) Svar lämat av (kommu, ladstig, orgaisatio etc.): Remiss Remissvar lämas i kolume Tillstyrkes term och Tillstyrkes (iitio) och evetuella sypukter skrivs i kolume Sypukter. Begreppe redovisas i Socialstyrelses

Läs mer

TRIBECA Finansutveckling

TRIBECA Finansutveckling TRIBECA Rådgivare iom fiasiella helhetslösigar TRIBECA a s k r e i v g S f a s k r i e v g S f g g r r e e a r a r e e i i f f TRIBECA s målsättig är att bidra med råd & produkter som hela tide gör att

Läs mer

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen Lärarhadledig Att bli kvitt virus och suva - När Lisa blev av med förkylige För ytterligare iformatio kotakta projektledare: Charlotte.Kristiasso@phs.ki.se 1 Iledig Atibiotikaresistes är ett växade problem

Läs mer

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol.

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol. Välj att flytta dia Utyttja di flytträtt om du ka. Det är Privata Affärers råd u är regeriges tillfälliga flyttstopp hävs de 1 maj. Flyttstoppet ifördes i februari i fjol som e direkt följd av Damarksmålet.

Läs mer

Samtal med Karl-Erik Nilsson

Samtal med Karl-Erik Nilsson Samtal med Karl-Erik Nilsso,er Ert av Svesk Tidskrifts redaktörer, Rolf. Ertglud, itejuar här Karl-Erik Nilsso, ar kaslichej på TCO och TCO:s represetat ed i litagarfodsutredige. er e t or så å g. ). r

Läs mer

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Borel-Cantellis sats och stora talens lag Borel-Catellis sats och stora tales lag Guar Eglud Matematisk statistik KTH Vt 2005 Iledig Borel-Catellis sats är e itressat och avädbar sats framför allt för att bevisa stora tales lag i stark form. Vi

Läs mer

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts: Webprogrammerig och databaser Koceptuell datamodellerig med Etitets-Relatiosmodelle Begrepps-modellerig Mål: skapa e högivå-specifikatio iformatiosiehållet i database Koceptuell modell är oberoede DBMS

Läs mer

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed Föroreade område Årsredovisig Örserumsvike Birgit Fleig Auktoriserad revisor Sustaiability Director birgit.fleig@se.ey.com 19 september 2005 1 2 Årsredovisigslage och god redovisigssed Föroreade område

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering Databaser desig och programmerig Desig processe ER-modellerig Programutvecklig Förstudie, behovsaalys Programdesig, databasdesig Implemetatio Programdesig, databasdesig Databasdesig Koceptuell desig Koceptuell

Läs mer

ISO 26000. ISO 26000 Guidance on social responsibility. Marknaden förändras snabbt. En standard om socialt ansvarstagande

ISO 26000. ISO 26000 Guidance on social responsibility. Marknaden förändras snabbt. En standard om socialt ansvarstagande ISO 26000 E stadard om socialt Reio Fridh, Sesus Vice ordförade Sveska ISO 26 000 kommitté 2010-11-26 ISO 26000 Guidace o social resposibility ISO 26000 Vägledig för Socialt 2 Markade förädras sabbt Allt

Läs mer

Kvinnohälsa 2012. Succékonferensen är tillbaka! Konferensen som ger dig ny kunskap och den senaste forskningen!

Kvinnohälsa 2012. Succékonferensen är tillbaka! Konferensen som ger dig ny kunskap och den senaste forskningen! Succékoferese är tillbaka! Kviohälsa 2012 Koferese som ger dig y kuskap och de seaste forskige! Sexologi - så blir du bättre på att möta sexuella frågor och problem Lär dig mer om gyekologisk cacer! Multikulturell

Läs mer

Många tror att det räcker

Många tror att det räcker Bästa skyddet Måga vet ite hur familje drabbas ekoomiskt om ågo dör eller blir allvarligt sjuk. Här berättar Privata Affärer vilket skydd du har och hur du ka förbättra det. Av Aika Rosell och Igrid Kidahl

Läs mer

Digital pedagogik en naturlig del av framtidens skola!

Digital pedagogik en naturlig del av framtidens skola! Rabatt om i är 2 eller fler! Digital pedagogik e aturlig del av framtides skola! Aktuell forskig och kokreta arbetssätt med fokus på ökat lärade Hur ser läradet ut i digitala miljöer och vilka är effektera?

Läs mer

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13 1 s föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läset 2012/13 Iehåll: Iledig 2 Förutsättigar...2 Bedömig av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 6 Slutord 7 Bilaga: Resultat - seaste

Läs mer

Marknaden för PPM-förvaltning

Marknaden för PPM-förvaltning Nu är goda PPM- I dag fis det måga företag som vill placera dia PPM-pegar. Me du ska vara försiktig ofta kostar det mer ä det smakar. Markade för PPM-förvaltig har vuxit kraftigt det seaste året. Nu fis

Läs mer

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26 Avdelige för elektriska eergisystem EG225 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårtermie 25 Tetame 9 mars, 8: 2:, Q22, Q26 Istruktioer Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt att också

Läs mer

Noteringsdokument med anledning av upptagande till handel av Net Entertainment NE AB (publ) på NASDAQ OMX Stockholm

Noteringsdokument med anledning av upptagande till handel av Net Entertainment NE AB (publ) på NASDAQ OMX Stockholm Noterigsdokumet med aledig av upptagade till hadel av Net Etertaimet NE AB (publ) på NASDAQ OMX Stockholm Iehåll 1 Sammafattig 6 Riskfaktorer 10 Bakgrud och motiv 11 VD har ordet 12 Markadsöversikt 20

Läs mer

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm?

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm? Framtidsutredige 2007 Vad kostar det tillgägliga och trygga Stockholm? I dea rapport kommer stades ekoomiska framtidsutsikter att diskuteras. Klarar stade äve fortsättigsvis av åtagadet att erbjuda e god

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Stadsvikes VC Syfte med deltagadet i Geombrott Att öka tillite och trygghete till de vård som bedrivs i det ega hemmet för de palliativa patiete. Teammedlemmar Eva Lidström eva.lidstrom@ll.se Viktoria

Läs mer

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som Aritmetiska summor Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som, 4, 6, 8, 10, 1, 14, 000, 1996, 199, 1988, 0.1, 0., 0.3, 0.4, för vilka differese mella på varadra följade tal kostat. Aritmetiska summor

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

10-12 november 2009. förebygg.nu. 12 sidor. med höjdpunkterna från förebygg.nu. Ge folk verktygen. Ny nationell strategi för föräldrastöd.

10-12 november 2009. förebygg.nu. 12 sidor. med höjdpunkterna från förebygg.nu. Ge folk verktygen. Ny nationell strategi för föräldrastöd. 10-12 ovember 2009 förebygg.u 12 sidor med höjdpuktera frå förebygg.u Ge folk verktyge Ny atioell strategi för föräldrastöd. Sida 10 kröika Förebygg.u kuskap och ispiratio Förebygg.u ett framgågskocept!

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Stadsbyggande och farligt gods

Stadsbyggande och farligt gods Stadsbyggade och farligt gods Dialog-pm 2004:2 Aktualiserig av Översiktspla 2000 Malmö Stadsbyggadskotor mars 2004 Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade och farligt gods Sammafattig Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Måadsrapport Jauari 2015 Måadsrapport Juli 2015 Måadsrapport Februari 2015 Måadsrapport Augusti 2015 Måadsrapport Mars 2015 Måadsrapport September 2015 Måadsrapport April 2015 Måadsrapport Oktober 2015

Läs mer

Enkät inför KlimatVardag

Enkät inför KlimatVardag 1 Ekät iför KlimatVardag Frågora hadlar om dia förvätigar på och uppfattigar om projektet, samt om hur det ser ut i ditt/ert hushåll idag. Ekäte är uderlag för att hushållet ska kua sätta rimliga och geomförbara

Läs mer

Systemdesign fortsättningskurs

Systemdesign fortsättningskurs Systemdesig fortsättigskurs Orgaisatio Föreläsare Potus Boström Assistet? Tider mådagar och tisdagar kl. 8-10 Börjar 3.9 och slutar 16.10 Rum B3040 Orgaisatio Iga föreläsigar 24.9, 25.9, 1.10 och 2.10

Läs mer

Vägen till energiklassad personal. Kurskatalog Fastighetsautomation. www.siemens.se/utbildning

Vägen till energiklassad personal. Kurskatalog Fastighetsautomation. www.siemens.se/utbildning Väge till eergiklassad persoal Kurskatalog Fastighetsautomatio www.siemes.se/utbildig Vi ka ge er vad som krävs Fastighetsägare påverkas av EU s direktiv om byggaders eergiprestada. Ett område behadlar

Läs mer

största Nu är det dags att avslöja vilka bank- undersökning Sveriges Årets Bankjuryn

största Nu är det dags att avslöja vilka bank- undersökning Sveriges Årets Bankjuryn För artode året i rad utser Privata Affärer Årets Bak. Här ser du vilka baker som är bäst för just di privatekoomi. största bak- udersökig Nu är det dags att avslöja vilka baker som belöas av Privata Affärer.

Läs mer

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Sveby står för Stadardisera och verifiera eergiprestada i byggader och är ett

Läs mer

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart KOD: Kurskod: PC106/PC145 Kurs 6: Persolighet, hälsa och socialpsykologi (15 hp) Datum: 3/8 014 Hel- och halvfart VT 14 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig lärare:

Läs mer

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys Luds tekiska högskola Matematikcetrum Matematisk statistik STATISTISKA METODER FÖR SÄKERHETSANALYS FMS065, HT-15 Datorövig 2 Fördeligar iom säkerhetsaalys I dea datorövig ska vi studera ågra grudläggade

Läs mer

cannabis Dokumentation från konferens i Göteborg 27 november 2012

cannabis Dokumentation från konferens i Göteborg 27 november 2012 caabis Dokumetatio frå koferes i Göteborg 27 ovember 2012 Arragerad av Lässtyrelse Västra Götalads lä, FoU i Väst/GR, Göteborgsregioes kommualförbud, Göteborgs Stad, FMB/Göteborgs uiversitet, Västra Götaladsregioe,

Läs mer

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014 Stöde skolas elevhälsa Hadligspla läsåret 2013/2014 Stöde skola, 860 13 Stöde 060 658 33 20 Sudsvalls kommu Iehållsförteckig ELEVHÄLSOPLAN FÖR STÖDE SKOLA... 3 STÖDE SKOLAS VISION...3 ELEVHÄLSA PÅ STÖDE

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

FastTV.net AB (publ) Investeringsmemorandum avseende nyemission September 2009

FastTV.net AB (publ) Investeringsmemorandum avseende nyemission September 2009 FastTV.et AB (publ) Ivesterigsmemoradum avseede yemissio September 2009 1 FastTV090901_20 sidor.idd 1 09-09-01 16.35.11 2 Geerell iformatio Detta ivesterigsmemoradum har upprättats med aledig av de föreståede

Läs mer

förebygg.nu Stor kartläggning av ungas drogvanor den isländska onsdag 13 november

förebygg.nu Stor kartläggning av ungas drogvanor den isländska onsdag 13 november osdag 13 ovember förebygg.u Så fugerar de islädska modelle Programmet för ett drogfritt Islad har pågått i 15 år. Sida 3 Smart Ugdom Stora framsteg för de prisade ideella ugdomsföreige. Sida 7 Foto Peter

Läs mer

förebygg.nu Alkohol och sex UNG KREATIVITET onsdag 16 november Kombinationen alkohol och sexualitet är ett ämne som diskuteras alltför lite Sidan 3

förebygg.nu Alkohol och sex UNG KREATIVITET onsdag 16 november Kombinationen alkohol och sexualitet är ett ämne som diskuteras alltför lite Sidan 3 osdag 16 ovember förebygg.u UNG KREATIVITET Vi måste hitta ett sätt att få uga att täka till ett extra varv Sidora 4-5 Alkohol och sex Kombiatioe alkohol och sexualitet är ett Effekter av förebyggade arbete

Läs mer

Tentamen i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 mars 2009, 8:00 13:00, Q21, Q22

Tentamen i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 mars 2009, 8:00 13:00, Q21, Q22 Tetame i EG2050/2C1118 Systemplaerig, 14 mars 2009, 8:00 13:00, Q21, Q22 Tillåta hjälpmedel Vid dea tetame får följade hjälpmedel avädas: Miiräkare uta iformatio med akytig till kurse. E hadskrive, ekelsidig

Läs mer

Extrem prestanda Nu utan BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER

Extrem prestanda Nu utan BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER Extrem prestada Nu uta BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER Formar för kall och varm mat BPA-fritt kommersiellt produktsortimet för livsmedelsservice Rubbermaid Commercial har

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Bilaga 1 Formelsamling

Bilaga 1 Formelsamling 1 2 Bilaga 1 Formelsamlig Grudbegre, resultatlaerig och roduktkalkylerig Resultat Itäkt - Kostad Lösamhet Resultat Resursisats TTB Täckigsgrad (TG) Totala itäkter TB Säritäkt Divisioskalkyl är de eklaste

Läs mer

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1 Duo HOME Duo OFFICE Programmerigs maual SE 65.044.20-1 INNEHÅLL Tekiska data Sida 2 Motage Sida 3-5 Programmerig Sida 6-11 Admiistrerig Sida 12-13 Hadhavade Sida 14-16 TEKNISKA DATA TEKNISK SPECIFIKATION

Läs mer

Salutogena arbetsfaktorer för friska medarbetare - en enkätstudie inom primärvården

Salutogena arbetsfaktorer för friska medarbetare - en enkätstudie inom primärvården Salutogea arbetsfaktorer för friska medarbetare - e ekätstudie iom primärvårde Lia Ejlertsso Bodil Heijbel Göra Ejlertsso Igemar Adersso KRISTIANSTAD UNIVERSITY PRESS Salutogea arbetsfaktorer för friska

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Kommunstyrelsens planutskott

Kommunstyrelsens planutskott KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Reviderad 8 jui 2015 Kommustyrelses plautskott Tid Tisdage de 9 jui 2015 kl. 10:00 Plats KS-sale, stadshuset Eligt uppdrag Aette Mellström Föredragigslista Val av protokollsjusterare

Läs mer

Innehåll Grafräknaren och diskret matematik...1 Vad handlar diskret matematik om?...1 Permutationer och kombinationer...3 Något om heltalsräkning...

Innehåll Grafräknaren och diskret matematik...1 Vad handlar diskret matematik om?...1 Permutationer och kombinationer...3 Något om heltalsräkning... Iehåll Grafräkare och diskret matematik...1 Vad hadlar diskret matematik om?...1 Permutatioer och kombiatioer...3 Något om heltalsräkig...4 Modulusoperator...4 Faktoriserig i primfaktorer...5 Talföljder...7

Läs mer

Ny lagstiftning från 1 januari 2011

Ny lagstiftning från 1 januari 2011 Ny lagstiftig frå 1 jauari 2011 1. Ny lag lage om allmäyttiga kommuala bostadsaktiebolag 2. Förädrigar i hyreslage De ya lagstiftige - Bakgrud Klicka här för att ädra format på uderrubrik i bakgrude q

Läs mer

Hur månfa indianer...? och andra gåtor Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Att arbeta med gåtor. Lek med ord och bokstäver

Hur månfa indianer...? och andra gåtor Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Att arbeta med gåtor. Lek med ord och bokstäver Lärarmaterial sida 1 Författare: Keld Peterse Vad hadlar boke om? Här får ma täka till! Ka du lösa gåtora? Mål frå Lgr 11: Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att apassa läsige efter

Läs mer

Försöket med trängselskatt

Försöket med trängselskatt STATISTISKA CENTRALBYRÅN m 1(5). Nilo Trägelkatt Förlag frå Ehete för pritatitik Ehete för pritatitik förelår att å kallad trägelkatt ka täcka i KI frå och med idex aveede jauari 26. Trägelkatte ave då

Läs mer

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm Saltsjötuel i korthet uelbaa till Nacka geom att Blå lije förlägs frå Kugsträdgårde. Norra läke och Södra läke kyts ihop med e tuel uder Saltsjö. Ett sammahållet projekt ger samordigsvister och stordriftsfördelar

Läs mer

VÄXA OCH HA DET BRA! Uppgifter för 6-7 -åriga barn och deras föräldrar

VÄXA OCH HA DET BRA! Uppgifter för 6-7 -åriga barn och deras föräldrar VÄXA OCH HA DET BRA! Uppgifter för 6-7 -åriga bar och deras föräldrar Hadbokes text: Merja- Maaria Turue och Aa Suutarla, Helsigfors hälsovårdscetral Agela Fletcher och Mary Tidyma, Metality, Storbritaie

Läs mer

IGCT effektbrytare i megawattklassen för mellanspänningstillämpningar

IGCT effektbrytare i megawattklassen för mellanspänningstillämpningar IGCT effektbrytare i megawattklasse för mellasäigstillämigar Att kostruera utrustig för att bryta effekter i storleksordige megawatt å mellasäigsivå är e svår ugift. De ieboede egeskaera hos de två kiselbaserade

Läs mer

förebygg.nu Härligt med lite medvind En viktig Väckarklocka 13-14 november 2013 Årets Förebyggare. Sidan 10

förebygg.nu Härligt med lite medvind En viktig Väckarklocka 13-14 november 2013 Årets Förebyggare. Sidan 10 13-14 ovember 2013 förebygg.u E viktig Väckarklocka Bar- och äldremiister Maria Larsso om Förebygg.u. Sida 2 ETT GLAS OM DAN? Sambadet mella alkohol och cacer. Sidora 4-5 Härligt med lite medvid Foto Sofia

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner Istitutioe för data- och elektrotekik Digital sigalbehadlig Fösterfuktioer 2-2-7 Fösterfuktioer aväds för att apassa mätserie vid frekvesaalys via DFT och FFT samt vid dimesioerig av FIR-filter via ivers

Läs mer

7 Sjunde lektionen. 7.1 Digitala filter

7 Sjunde lektionen. 7.1 Digitala filter 7 Sjude lektioe 7. Digitala filter 7.. Flera svar Ett lijärt tidsivariat system ka karakteriseras med ett flertal svar, t.ex. impuls-, steg- och amplitudsvare. LTI-system ka ju äve i de flesta fall beskrivas

Läs mer

Mediaplan & företagspresentation

Mediaplan & företagspresentation 203 Mediapla & företagspresetatio Aos- och utgivigspla Tidige Fastighetsytt Om oss! Väljer du Fastighetsytt som di kaal för markadsförig och profil erig är du med i ett större sammahag och år e målgrupp

Läs mer

Hisslösningar från Cibes Lift för alla byggnader

Hisslösningar från Cibes Lift för alla byggnader Hisslösigar frå Cibes Lift för alla byggader Smarta, säkra och ekla att istallera DESIGN - PÅLITLIGHET - ERFARENHET Iehåll Om Cibes Lift 3 Kudperspektiv 4 Service och uderhåll 5 Miljöfokus 6 De lilla plattformshisse

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

En tablett innehåller 5 mg solifenacinsuccinat, vilket motsvarar 3,8 mg solifenacin. Hjälpämne: laktosmonohydrat (107,5 mg)

En tablett innehåller 5 mg solifenacinsuccinat, vilket motsvarar 3,8 mg solifenacin. Hjälpämne: laktosmonohydrat (107,5 mg) PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Vesicare 5 mg filmdragerad tablett Vesicare 10 mg filmdragerad tablett 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Vesicare 5 mg filmdragerad tablett: E tablett iehåller

Läs mer

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier Säkra materiallyft Prevet är e ideell föreig iom arbetsmiljöområdet med Sveskt Närigsliv, LO och PTK som huvudmä. Vår uppgift är att tillsammas med huvudmäe förmedla kuskap krig arbetsmiljöfrågor och utveckla

Läs mer

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Vesicare 5 mg filmdragerad tablett Vesicare 10 mg filmdragerad tablett 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Vesicare 5 mg: E tablett iehåller solifeacisucciat 5

Läs mer

KARTLÄGGNING AV ETT HALVT SEKELS JÄMSTÄLLDHETSINSATSER I SVERIGE

KARTLÄGGNING AV ETT HALVT SEKELS JÄMSTÄLLDHETSINSATSER I SVERIGE V I N N O V A R A P P O R T V R 2 0 0 8 : 0 7 KARTLÄGGNING AV ETT HALVT SEKELS JÄMSTÄLLDHETSINSATSER I SVERIGE H A N N A A N T O N S S O N Titel: Kartläggig av ett halvt sekels jämställdhetsisatser i Sverige

Läs mer

Media & Kommunikation

Media & Kommunikation ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Media & Kommuikatio DIN GUIDE TILL ökad försäljig 2007 MARS Det redaktioella ordet Förr såg ma till att skriva om det som hät. Numera

Läs mer

Årets bästa skattetips

Årets bästa skattetips Årets bästa skattetips Aika Creutzers råd säker di skatt Årets deklaratio har måga glada yheter. Privata Affärers chefredaktör Aika Creutzer ger dig sia bästa råd till lägre skatt. Förmögehetsskatte är

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Förslags- och beslutsprotokoll, Måndag 31 oktober 2005

Förslags- och beslutsprotokoll, Måndag 31 oktober 2005 Förslags- och beslutsprotokoll, Mådag 31 oktober 2005 9.2 Full sysselsättig 9.2.1 Politiska riktlijer, iledige Tjästgörade ordförade: Ulla Lidqvist, Kogressekreterare: Begt Harju och Berit Stockhaus Sid

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet, grundskolan. Stångenässkolan

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet, grundskolan. Stångenässkolan Redovisig av det systematiska kvalitetsarbetet, grudskola Stågeässkola 1 Presetatio av skola Stågeässkola är e F-6 skola i Brastad, Lysekils kommu. Skola har uder läsåret 2011-2012 haft i geomsitt 235,

Läs mer

Linköping University Tentamen TEN1 vt 2011 Kurs TMMV09 Johan Hedbrant 2011-05-25

Linköping University Tentamen TEN1 vt 2011 Kurs TMMV09 Johan Hedbrant 2011-05-25 Liköpig Uiversity etame EN vt 0 Joha edbrat 0-05-5 eoridel. I kg helt torr ved fis eligt e valig formel 9. MJ eergi. Om dea mägd ved ligger i fukt lagom läge väger de kg, där hälfte av vikte är fukt. Om

Läs mer

n Marknadens minsta och mest robusta FRAinstrument n Marknadens högsta prestanda och användande n Uppfyller alla internationella standarder för

n Marknadens minsta och mest robusta FRAinstrument n Marknadens högsta prestanda och användande n Uppfyller alla internationella standarder för FRAX 101 SFRA Aalysator Markades mista och mest robusta FRAistrumet Markades högsta prestada och avädade av stadardiserad sigalkabel-jordaslutig ger högsta möjliga repeterbarhet Uppfyller alla iteratioella

Läs mer

Hisslösningar från Cibes Lift för alla byggnader

Hisslösningar från Cibes Lift för alla byggnader Hisslösigar frå Cibes Lift för alla byggader Smarta, säkra och ekla att istallera DESIGN - PÅLITLIGHET - ERFARENHET Passagerare med bagage Persoer med begräsad rörlighet Tillgäglighet för barvag Tillgäglighet

Läs mer

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier Säkert truckarbete Prevet är e ideell föreig iom arbetsmiljöområdet med Sveskt Närigsliv, LO och PTK som huvudmä. Vår uppgift är att tillsammas med huvudmäe förmedla kuskap krig arbetsmiljöfrågor och utveckla

Läs mer

Föräldrar i vår tid. Forskning och utveckling om föräldraskap, föräldrastöd och familjers villkor

Föräldrar i vår tid. Forskning och utveckling om föräldraskap, föräldrastöd och familjers villkor Föräldrar i vår tid Forskig och utvecklig om föräldraskap, föräldrastöd och familjers villkor Dokumetatio frå regioal koferes 15 ovember 2012, arragerad av forskigsätverket Bars välbefiade och familjers

Läs mer

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden.

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden. Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåe uder tide 1985-07-01 och framåt i tide. Översikte grudar sig på e iveterig, som hela tide är pågåede. Atalet och urval av ärede ka komma att förädras

Läs mer

VÄXA OCH HA DET BRA!

VÄXA OCH HA DET BRA! VÄXA OCH HA DET BRA! Uppgifter för 4-5 -åriga bar och deras föräldrar Hadbokes text: Merja- Maaria Turue och Aa Suutarla, Helsigfors hälsovårdscetral Agela Fletcher och Mary Tidyma, Metality, Storbritaie

Läs mer

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET. Folkhälsan. Medicin för hjärnan!

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET. Folkhälsan. Medicin för hjärnan! ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS December 2008 Folkhälsa 10 tips som håller dig frisk i viter. Läs mer på sid. 6 MEDFÖLJER SOM TEMATIDNING I GÖTEBORGS-POSTEN DECEMBER

Läs mer

NUMMER 2 2015. Daniel fick en chans till... Jag är älskad!

NUMMER 2 2015. Daniel fick en chans till... Jag är älskad! yhetera NUMMER 2 2015 Daiel fick e chas till... Jag är älskad! Det dolda missbruket Simoe och tjejträffe i Falkeberg Soppluch med LP-ykter Deborahuset är redo för uppdraget De bjuder bäkvärmare på kaffe

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Diskmaskiner Generation G 5000

Diskmaskiner Generation G 5000 Diskmaskier Geeratio G 5000 Höste 2010 Sparsammare: Frå edast 7 liter vatte och 0,83 kwh eergiförbrukig per diskomgåg Sabbare: Kortare programtider och äu midre el med varmvatteaslutig Rymligare: Med 14

Läs mer

Innehåll Inledning 4. Förvaltningsberättelse 8. Verksamhetsberättelser 25. Ekonomisk redovisning 61. Revisionsberättelse 74

Innehåll Inledning 4. Förvaltningsberättelse 8. Verksamhetsberättelser 25. Ekonomisk redovisning 61. Revisionsberättelse 74 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 osby årsredovisig 2010 i e håll Omslagsbilder. Framsida fr. v. 1. Måga itresserade hade samlats för ivigige av de ya Tvärlde. 2. Tvärledes sträckig vid bro över Helge

Läs mer

Bredbandsmarknaden i studentbostäderna i Lund ur ett mikroekonomiskt perspektiv

Bredbandsmarknaden i studentbostäderna i Lund ur ett mikroekonomiskt perspektiv 20060319 Kadidatuppsats i Natioaleoomi Bredbadsmarade i studetbostädera i Lud ur ett miroeoomist perspetiv Författare: Olof Karlsso Hadledare: Jerer Holm Dispositio... 3 INLEDNING... 4 Bagrud... 4 Syfte...

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

ute Jotun Mur FÄRGKARTA INSPIRATION VÄGLEDNING Fasadefarge: 4456 Idyll Jotun Mur Silikonemulsion Färg Professionellt resultat helt enkelt

ute Jotun Mur FÄRGKARTA INSPIRATION VÄGLEDNING Fasadefarge: 4456 Idyll Jotun Mur Silikonemulsion Färg Professionellt resultat helt enkelt ute Jotu Mur FÄRGKARTA INSPIRATION VÄGLEDNING Fasadefarge: Jotu Mur Silikoemulsio Färg Professioellt resultat helt ekelt Vikte av ett diffusiosöppet färgsystem Jotu Mur Silikoemulsio Jotu är e ledade leveratör

Läs mer

Kön spelar roll Även i arbetslivet

Kön spelar roll Även i arbetslivet Kö spelar roll Äve i arbetslivet Förord........................................ 4 5 Gederforce............ Fler kvior i fredsoperatioer 6 7 Fler kvior i ärigslivet.......... Glöm kollektivet 8 9 Geder

Läs mer

Bättre jobb För ett friskare arbetsliv

Bättre jobb För ett friskare arbetsliv Bättre jobb För ett friskare arbetsliv Förord........................................ 4 5 1 + 1 = 3........... Esam är stark tillsammas med fler 6 7 AFFLA..... Arbetsplatslärade kuskap i y förpackig 8

Läs mer

INSTALLATIONSMANUAL COBRA 8800/8900 CAN

INSTALLATIONSMANUAL COBRA 8800/8900 CAN INSTALLATIONSMANUAL COBRA 8800/8900 CAN DRA UT MITTSEKTIONEN MED INSTALLATIONSSCHEMAT. INNEHÅLL 8808 8805 Larmehet 03CB0364A 10SA0623A Kablage Moterigspåse KA0001STSAA Ultraljudsesorer 04PC3600B 8800USER

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Vindkraft i Markbygden

Vindkraft i Markbygden Vidkraft i Markbygde Ett regioalt idustriprojekt iom föryelsebar eergi Markbygde Vid AB har hos lässtyrelse asökt om tillståd till att etablera e mycket stor vidkraftaläggig i Markbygde i de västra delara

Läs mer

Art. 7953. Brugsanvisning

Art. 7953. Brugsanvisning Art. 7953 D GB F NL S I E DK Gebrauchsaweisug Licht- / Wasserspieldüse Operatig Istructios Light ad Waterworks Jet Mode d emploi Buse pour jet d eau avec éclairage Gebruiksaawijzig Licht- / waterspelsproeier

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

2015/2016. Passion för lärande. Öppet hus 5 december 6 februari

2015/2016. Passion för lärande. Öppet hus 5 december 6 februari 2015/2016 Passio för lärade Öppet hus 5 december 6 februari Vår visio Passio för lärade Vi vill vara e plats där elever och lärare vågar. E plats där glädje, kreativitet och utvecklig är våra ledstjäror.

Läs mer

Anmäl intresse nu! BRF SKALDEN. bostadsrätter. Antal lägenheter: 47 Säljstart: Hösten 2014 Inflyttning: Prel. 2016 Antal rum: 1 4 rok ca 35 86 kvm

Anmäl intresse nu! BRF SKALDEN. bostadsrätter. Antal lägenheter: 47 Säljstart: Hösten 2014 Inflyttning: Prel. 2016 Antal rum: 1 4 rok ca 35 86 kvm Amäl itresse u! BR SADE bostadsrätter Atal lägeheter: 7 Säljstart: öste Iflyttig: Prel. 6 Atal rum: rok ca 5 8 Alla lägeheter har balkog eller uteplats. iss fis i huset. vadratsmarta lägeheter i cetrala

Läs mer

Orderkvantiteter vid begränsningar av antal order per år

Orderkvantiteter vid begränsningar av antal order per år Hadbok materalstyrg - Del D Bestämg av orderkvatteter D 64 Orderkvatteter vd begräsgar av atal order per år Olka så kallade partformgsmetoder aväds som uderlag för beslut rörade val av lämplg orderkvattet

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

Stiftelser. med. genomslagskraft! Utvärdering av stiftelsens genomslagskraft teori och praktik. Stiftelser. med. genomslagskraft!

Stiftelser. med. genomslagskraft! Utvärdering av stiftelsens genomslagskraft teori och praktik. Stiftelser. med. genomslagskraft! Stiftelser med geomslagskraft! Utvärderig av stiftelses geomslagskraft teori och praktik. Stiftelser med geomslagskraft! Gör gott idag och äu bättre i morgo. Redaktörer Liisa Suvikumpu, Päivi Tikka, Pasi

Läs mer

D 45. Orderkvantiteter i kanbansystem. 1 Kanbansystem med två kort. Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

D 45. Orderkvantiteter i kanbansystem. 1 Kanbansystem med två kort. Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter Hadbok materalstyrg - Del D Bestämg av orderkvatteter D 45 Orderkvatteter kabasystem grupp av materalstyrgsmetoder karakterseras av att behov av materal som uppstår hos e förbrukade ehet mer eller mdre

Läs mer