Stenungsunds kommun har tecknat ett nytt avtal med Stenungsbaden, där NHR, Reumatikerföreningen

Transkript

1 Augusti 2012 Nyhetsblad för NHR-Kaprifol Årgång 3, Nummer 3 I det här numret: MEDLEMSMÖTE Lördag 1 september kl Viktig information om Stenungsbadens Spa! NHR Kaprifols 30- årsjubileum NHR Kaprifol finns nu på Facebook OBSERVERA! Platser kvar till Rekreationshelg på Sommarsol! Seggsadle en Segway med sits En lyckad familjedag på Buagården Välbesökt Handikappdag på Tjörn Medlemmar berättar Dag Ekliden Din kost och MS äta för att må bra STROKE-sidorna information från Göran Lindblad Kommunala Råden för funktionshinderfrågor Information från NHR Västra Götaland (länsförbundet) Styrelsen 2012 Kalendarium 2012 Café MS MEDLEMSMÖTE lördagen den 1 september Välkommen till NHR Kaprifols höstmöte lördagen den 1 september kl på Tallåsens äldreboende (Bankettsalen) i Stenungsund! Program: Vi har bjudit in Marika Vaihinger, en 23-årig CP-skadad kvinna från Trollhättan. Under rubriken Legitimerad CP berättar hon om sitt liv och att sitta i rullstol inte hindrar henne från att vara en aktiv person. Hon har föreläst sedan hon var 14 år gammal. Dag Ekliden kommer att demonstrera en Segsaddle (Segway med sits). Läs mer på sidan 3! Information om kommande aktiviteter i föreningen samt förslag till verksamhetsplan för 2013 och vad vi skall ansöka om fondmedel för. Vi bjuder på kaffe med dopp! Till detta möte välkomnar vi också medlemmar från NHR Uddevalla och NHR Måsen/Lysekil. Var god anmäl ditt deltagande till Majsan, tel eller till Gerd, tel senast den 28 augusti NHR Kaprifol Livslust, delaktighet och framtidstro för alla!

2 Sida 2 Viktig information om Stenungsbadens Spa Stenungsbadens Spa Stenungsunds kommun har tecknat ett nytt avtal med Stenungsbaden, där NHR, Reumatikerföreningen och Psoriasisföreningen har tillgång till Spaanläggningen med vissa begränsningar. Avtalet gäller enbart de medlemmar, som är bosatta i Stenungsunds kommun. Medlemskort och legitimation skall visas. Anläggningen är öppen för oss måndagar och tisdagar kl i mån av plats. Man får räkna med att det kan vara trångt om plats och att man eventuellt får vända hem igen. Fondmedel att tillgå NHR Kaprifol har beviljats fondmedel för bad i varmvattenbassäng från NHRfonden. Du, som använder dig av Stenungsbadens Spa, har därför möjlighet att få viss kompensation för dina kostnader. Spara kvittona och skicka in dem till Majsan Lithander, Gössby 331, SPEKERÖD. Tel Handduk ingår i entréavgiften Sjukgymnast finns mellan kl NHR Kaprifols 30-årsjubileum Majsan lyckades få 31 biljetter till 30-årsfesten med Galenskaparna och After Shave på Lorensbergsteatern och dessa blev väldigt snabb uppbokade! Vi har dessutom en liten reservlista, om någon eventuell skulle lämna återbud. 30-årsjubileum Den 15 november blir vi alltså 31 personer, som reser till Göteborg för att fira att också NHR Kaprifol fyller 30 år i år. Där kommer vi att äta en bit mat på teaterrestaurangen och sedan titta på Galenskaparnas jubileumsföreställning och ha trevligt tillsammans! Sedan en tid tillbaka, finns NHR Kaprifol, som en grupp på Facebook! Där kan du ta del av aktuell information, vårt nyhetsblad KAPRIFOLEN och se foton från aktiviteter vi gjort tillsammans. Du hittar protokoll från möten och organisationer vi är med i samt olika dokument och kallelser. NHR Kaprifols finns nu på Facebook! Gruppen skall också tjäna som ett forum för diskussion och utbyte av erfarenheter, tankar och åsikter. Du hittar gruppen genom att logga in på Facebook och sedan söka på NHR Kaprifol. Där begär du att bli medlem i gruppen. Idag har gruppen 10 medlemmar, men målet är att alla NHR Kaprifols medlemmar, som har tillgång till Internet, skall vara med! Välkommen att delta vårt nya sociala forum på Facebook!

3 Sida 3 OBSERVERA! Tre platser kvar till Sommarsol september! Följ med NHR Kaprifol till Sommarsol i Vejbystrand under veckoslutet september 2012! Text: Jan Magnusson. Foton: Sommarsols och Ellös Buss hemsidor Du har fortfarande en möjlighet att anmäla dig till rekreationshelgen! Vi har tre platser kvar innan resan till Sommarsol i Vejbystrand, helgen september 2012, är fulltecknad. Transport till Sommarsol blir med gemensam handikappanpassad buss från Stenungs Torg. Ankomst på fredag eftermiddag den 21/9 och avresa på söndag eftermiddag den 23/9. Vistelsen omfattar två övernattningar och helpension. Ankomstdagen serveras middag och avresedagen lunch. Vi har tillgång till badavdelningen och relaxrummet Musslan. Medlemmar i NHR Kaprifol betalar 900 kr för denna rekreationshelg. För övriga är priset 2 000kr. I det starkt subventionerade priset ingår busstransport, helpension enligt ovan, tillgång till bassäng och bubbelpool. Övriga behandlingar och SPA betalar deltagare var för sig. (Du, som har assistent med dig, kan ansöka hos Sommarsol om assistentpris.) Hör av dig till Jan Magnusson, tel eller Göran Lindblad, tel senast den 15 augusti 2012! STÅ ELLER SITTA? SEGSADDLE en Segway med sits Med SEGSADDLE kan du göra båda. Segsaddle tar liten plats och är inte i vägen om du väljer att stå. Text och foto: Dag Ekliden Sitsen är designad för att klara många timmars sittande. Den är enkel att ta bort, när den inte behövs. Höjden är justerbar mellan cm och regleras med hjälp av ett snabblås. Den klarar brukarvikter mellan 45 till 115 kg, beroende på vilken fjäder man använder. Passar både på i2 och x2.

4 Sida 4 Lyckad familjedag på Buagården En solig lördag i maj, var vi ett 20-tal medlemmar som drog iväg till Buagården på Bokenäset för att ha en trevlig familjedag tillsammans. På Buagården blev vi mottagna av Göran Lindblad, som hade gjort ett välfyllt program för dagen. Vi började med att få en demonstration av handikappanpassning av bilar. Sedan blev det femkamp, med lagom svåra grenar. Under tiden hade Göran tänt grillarna och det blev dags att grilla laxen. Janet och Fia hjälpte Göran i köket att fixa maten. I matsalen åt vi en god lunch, pratade och umgicks på bästa sätt. Dagen avslutades med frågesport, som vi genomförde i solskenet ute på verandan. Efter en lång dag, återvände vi mycket nöjda tillbaka till Stenungsund igen. Ett stort tack till Göran, som ordnade en kanondag för oss samt till alla övriga som bidrog till att dagen blev så lyckad! Här följer ett litet bildreportage från familjedagen på Buagården. Text och foto: Jan Magnusson.

5 Sida 5 Välbesökt Handikappdag på Tjörn NHR Kaprifol var medarrangör vid Tjörns handikappdag i slutet av april. Dag Ekliden, Göran Lindblad och Jan Magnusson representerade föreningen denna dag. Dagen blev välbesökt och var som helhet ett lyckat och väl genomfört evenemang. De medverkande föreningarna gjorde bra presentationer av sina verksamheter och det fanns informationsmaterial i stor mängd. Flera föreningar visade också upp nyttiga och bra hjälpmedel. Tjörns räddningschef var på plats och han önskade få en dialog med föreningarna kring bättre tillgänglighet i kommunen. Dagens höjdpunkt var Lars-Göran Wadén, som höll ett mycket tankeväckande föredrag, som gav flera nya aspekter på vad Rubriken för föredraget var Livet rullar vidare och Lars-Göran beskrev på ett mycket målande och ibland provocerande sätt hur samhällets syn på den som sitter i rullstol kan vara. Orust Tjörn-tidningen var på plats och gjorde ett reportage med många bilder. Du kan hitta reportaget på tidningens hemsida tjörn/nyhetsarkivet/ Lars-Göran Wadén Göran Lindblad förbereder NHR Kaprifols monter. Dag Ekliden informerar en besökare om NHR Kaprifol. Intresserade åhörare lyssnar till Lars-Göran Wadéns föredrag. En välbesökt Tjörnsal med såväl politiker som allmänhet. NHR Kaprifol deltar i Tillsammans på Orust - en ung och föreningsmässa, lördag 18 och söndag 19 augusti på Tofta Gård, Stocken, Orust. Start kl. 11 på lördag och kl. 9 på söndag Text och foto: Jan Magnusson VÄLKOMMEN! NHR Kaprifol Livslust, delaktighet och framtidstro för alla!

6 Sida 6 Denna gång är det vår kassör, Dag Ekliden, som berättar om sitt liv med MS. Dag bor i Tyfta på Orust och är ägare till en häftig Citroën samt en Segway. Medlemmar berättar... Hej jag heter Dag Ekliden och skall berätta om hur mitt liv har varit de 27 år, som jag har haft MS. Det var i april 1985 som jag stod och målade taket på vår nya affärsdel på företaget, som det började surra under fötterna och kändes väldigt konstigt. När jag nästa dag skulle ta på mig mina skor, så kunde jag inte klara av att ta på dem. Det kändes som jag hade för små skor, så jag fick låna min fars som var två eller tre nummer större. Jag åkte Taxi till läkarstationen men de förstod inte vad det var, utan det blev vidare till Uddevalla sjukhus, där jag kom in på akuten och blev undersökt. De hittade inget fel på proverna, utan jag blev skickad till Neurologen, där de tog ett ryggmärgsprov. Det vill jag inte uppleva igen, läkaren som inte förut hade tagit något ryggmärgsprov! Han försökte tre gånger utan att lyckas. Då sa skörterskorna att han inte fick fortsätta, utan det kom en äldre läkare istället. Det visade att det var för lite av de röda eller vita blodkropparna. Jag kommer inte ihåg vilket. Under den första veckan på lasarettet tappade jag känseln från fötterna och upp till midjan på vänster sida och till höften på höger. Det fanns en del känsel kvar, men det kändes som jag hade en tum kvar, när jag tog på benen. När jag kom hem fick jag ta sprutor i låren de första 14 dagarna, sen gick det sakta tillbaka och känseln kom tillbaka men surret under fötterna har jag kvar. De problem, som kom senare, var synrubbningar Det har jag haft tre gånger, det sista Vid ett av de tillfällena, var goda vänner från Tjeckoslovakien här på vår semester 1987 och vi var ute och åkte med vår campingbuss. OBS det var bara på Orust! Jag upptäckte då, att när det kom bilar i möte, så var de två. När jag blundade på ett öga, så var det bara en. Det gick i alla fall bra, men jag vågade inte säga något till min fru, för då hade vi inte fått köra vidare. Nästa gång som jag märkte en förändring var i december Då var vi på Madeira, på min 50- årsdag. Vi bodde på andra våningen i hotellet, så det blev att vi tog trapporna, och då ville inte vänster ben hänga med utan jag snubblade varje gång. Det tyckte mina två pojkar var rätt kul! Sedan har det sakta blivit sämre med benen, men jag har arbetat till januari Därefter var det sjukskrivning och nu sjukersättning. Från februari 2012 har jag fått förtroendet att vara kassör i vår förening. Jag har även fått vara på Treklöverhemmet för rehab fyra veckor i september 2010 och nu tre veckor i maj Det är något som jag uppskattar väldigt mycket. Så ni som har ett behov att få rehab, tveka inte, för du kommer att också att uppskatta det väldigt mycket. Tack för mig! Foto: Treklöverhemmets hemsida

7 Denna artikel är hämtad från MS-portalen och har sammanställts av Majsan och Janet. KAPRIFOLEN Sida 7 Din kost och MS äta för att må bra! Det har forskats mycket för att försöka upptäcka kopplingen mellan kost och MS. Forskning har dock visat några positiva effekter av två grupper näringsämnen. Essentiella fettsyror Essentiella fettsyror är det fett som kroppen behöver för att må bra, men inte kan producera själv och därför måste få genom kosten. De är omättade fetter, vilket innebär att inte alla kemiska bindningar har fyllts upp. De utgör en viktig del av sammansättningen av hjärnvävnaden och Linolsyra är den vanligaste av dessa essentiella fettsyror och finns i stora mängder i jättenattljus- och gurkörtsolja. Den kallas omega 6-fettsyra, där 6 står för den plats i molekylen där den omättade bindningen finns. En annan typ av essentiell fettsyra är omega 3-serien, som finns i fisk- och linfröolja. Det finns bevis på att dessa essentiella fettsyror kan förbättra immunförsvaret vid autoimmuna sjukdomar som MS. Antioxidanter De kemiska processer som frigör energin som vi använder för att leva är beroende av syret vi andas in. En biverkning är att dessa processer skapar stora mängder väldigt reaktiva syreföreningar som kallas för fria radikaler. Vår kost innehåller vanligtvis vitaminer och mineraler, så kallade antioxidanter, som eliminerar dessa fria radikaler: Vitamin E fettlöslig, finns i margarin, smör och färsk frukt Vitamin C vattenlöslig, finns i färsk frukt och grönsaker Vitamin A (som betakarotin) fettlöslig, finns i lever, färsk frukt och grönsaker. Selen essentiell mineral finns i spannmålsprodukter, fisk, ägg, ost och kött. D-vitamin 1 tablett/dag den mörka årstiden (enligt kostdoktorn.se) Restriktiv kosthållning Många olika dieter som inte innehåller viss typ av mat, såsom gluten, sägs hjälpa personer med MS, men det finns inga vetenskapliga belägg för att någon av dessa dieter har en positiv inverkan. Många personer med MS lider faktiskt av brist på näringsämnen och en restriktiv kost kan vara skadlig. Kosthållning vid relapsing-remitting MS Målet är att öka nivåerna av essentiella fettsyror, antioxidanter, folsyror och vitamin B12 och samtidigt bibehålla en bra tarmfunktion. Använd fleromättade margariner och oljor (t.ex. solros). Ät fet fisk regelbundet, gärna 2-3 gånger i veckan. Ät kyckling och magra köttsorter Ät fem portioner frukt och grönsaker dagligen, inklusive en portion mörkgröna bladgrönsaker Undvik korv, bacon, hamburgare och andra halvfabrikat som innehåller mycket mättat fett Undvik bakverk, choklad och grädde som innehåller mycket fett och socker. Lättstek i olja eller grilla, ugnsstek eller koka maten istället för att steka den. Välj fullkornsbröd och flingor. Ökad vikt kan vara ett problem för vissa personer på grund av lägre aktivitet som ett resultat av minskad rörlighet, trötthet och, kanske, depression. Att vara kraftigt överviktig kan orsaka problem med rörligheten och öka risken för andra sjukdomar såsom diabetes och hjärtsjukdomar. Många personer med sekundär progressiv MS går istället ned i vikt och blir undernärda. Detta kan i sig skapa muskelförtvining, kramper, trötthet, reducerad mental funktion, försämrat immunförsvar mot infektioner samt blodbrist. Det finns flera orsaker till viktförlust och näringsbrist: Minskad rörlighet, dålig syn och trötthet gör det svårare att handla och laga mat. Problem med matintag - Fysiska problem vid matintag kan förekomma, t.ex. skakningar. - Tidig trötthet vid matintag, så att endast små måltider intas Dålig aptit; personen kan påstå sig äta mer än han faktiskt gör. Detta kan bero på otillräckligt vätskeintag. - Mentala svårigheter personen kanske förnekar viktnedgång som ett problem. Källa: MS-portalen Professionell hjälp kan behövas med en del av eller samtliga dessa problem. En dietist, sjukgymnast och arbetsterapeut kan alla vara till stor hjälp.

8 Sida 8 Göran Lindblad är föreningens kontaktperson för frågor som rör Stroke. Han delar här med sig av aktuell information kring detta. VARJE MINUT ÄR DYRBAR VID STROKE! Dr Jesper Petersson, klinikchef vid Neurologiska kliniken på Skånes universitetssjukhus informerar om stroke. Varför får vi stroke? För att en propp bildats i blodet och täpper till ett kärl i hjärnan eller för att ett blodkärl i hjärnan brister och det bildas en blödning. Propp är vanligast, ca 80% av all stroke beror på det Vilka är symtomen? Plötslig känselnedsättning, ensidig förlamning av arm och ben, talsvårigheter och synförlust är vanliga symtom. Stroke kommer oftast blixtsnabbt och ofta utan några förvarningar, men en varningssignal är det vi kallar TIA. TIA ger samma symtom som stroke, men varar bara minuter. Kontakta läkare om detta händer. Vid TIA är risken att få en stroke, redan samma dag, mycket stor. Vanligaste riskfaktorerna? Hjärt-kärlsjukdom, framför allt förmaksflimmer, högt blodtryck och rökning. Vem får stroke? I Sverige får ca personer stroke varje år. I första hand äldre människor, men även yngre drabbas. Det är ingen större skillnad mellan kvinnor och män. Hur viktigt är det att snabbt få behandling? Vid hjärnskador är varje minut dyrbar, så ju fortare du kommer till sjukhuset, desto bättre. Den som får vård inom fyra timmar kan få propplösande behandling, som löser proppen. Blödning är svårare att behandla, i vissa fall kan man operera och mindre blödningar kan självläka. Vilka är de vanligaste skadorna efter stroke? Språkstörning, förlamning och en hjärntrötthet som långsamt kan bli bättre. Hur ser återhämtningen ut? Man kan alltid bli bättre, även efter lång tid. Så rehabiliteringen är en viktig del av återhämtningen. Vad kan jag göra för att förebygga stroke? Sluta röka, det dubblerar risken att drabbas1 Lägg om kosten och motionera så att du undviker övervikt. Motionera 30 minuter om dagen, gärna i rask takt. Uppsök läkare vid oregelbundna hjärtslag, det kan vara symtom på förmaksflimmer, vilket ökar risken för stroke. Kontrollera ditt blodtryck. NYHET! KYLA KAN HJÄLPA HJÄRNAN. Kan kyla minska risken för stroke efter en stroke? Den frågan hoppas forskare i Sverige och Europa få svar på i en av de hittills störste studierna om stroke, som startar i höst. Att nedkylning kan bli en framtida lovande behandling visar den förstudie med 30 strokepatienter som forskare vid Skånes universitetssjukhus. När vi kyler patienten pumpas kallt blod upp till hjärnan. Tanken är att nedkylningen gör ärret i hjärnan, som uppstår vid en stroke, så litet som möjligt, på samma sätt som vi t. Ex. kyler handen vid en brännskada., för att minska skadorna på handen. Nedkylningen sker i två steg, först får patienten dropp med kall saltlösning. Därefter klistras kylplattor med kallt vatten, som är kopplade till ett kylaggregat, på kroppen. På så sätt sänker vi kroppstemperaturen från de normala 37,5 till 34 grader. Under nedkylningen, som varar i 24 timmar, får patienten smärtlindrande medicin, för att lindra upplevelsen. I vår studie beskrevs nedkylningen som att ligga i ljummet vatten i badkaret. Det var alltså inte obehagligt. Projektet ska pågå i fyra år. fungerar det som forskarna tror, kan vi kanske se fram emot en ny skonsam och effektiv behandling mot stroke. Kyla lugnar ner kroppen så att den får mer tid att återhämta sig. Vi har sett att vid t. Ex. olyckor i iskallt vatten skyddas hjärnan så att man kan bli helt återställd. Text: Göran Lindblad

9 Sida 9 Lite information från STROKE-förbundet Göran Lindblad är föreningens kontaktperson för frågor som rör STROKE. Han delar här med sig av aktuell information kring detta. STROKE-Riksförbundet fokuserar på rehabiliteringen En individuellt utformad rehabilitering samt återkommande rehabilitering efter stroke är en grundläggande förutsättning för att minska beroende och för att skapa möjligheter till en god livskvalitet. Så är inte alltid fallet har det visat sig i vår medlemsundersökning, i socialstyrelsens utvärdering av strokevården samt i de uppföljningar som Riks-Stroke gör. Därför har förbundsstyrelsen beslutat att fokusera på rehabiliteringsfrågan under Rehabilitering och livsstil var således tema för årets internationella Strokedagen den 8 maj, då alla föreningar hade olika aktiviteter över hela landet. Kjell Holm Verksamhetschef STROKE-Riksförbundet Rehabilitering är viktig Rehabilitering kommer från latinets betydelse (re: åter/igen och habilitas: förmåga/ tjänlighet). Syftet med rehabiliteringen är att hitta ett optimalt sätt för en person att återvända till vardagen och återfå en rimlig hälsa efter den händelse som ledde till funktionsnedsättningen. Detta innebär att något gick förlorat och målet är att återfå förmågan igen. Att ha en funktionsnedsättning innebär begränsningar i att göra uppgifter och/ eller deltagande i vissa aktiviteter. På en strokeenhet ska det finnas tydliga definierade rehabiliteringsmål och arbetet sker i multiprofessionella team som en självklar del i vården. Varje individ måste bedömas utifrån sina behov. Ifrån världshälsoorganisationen WHO beskriver man hälsotillstånd, sjukdom eller skada som en del i ett dynamiskt system med olika dimensioner. I modellen blir det klart att alla påverkas av kontextuella faktorer, det vill säga omgivningsfaktorer och personliga faktorer. Vad man har för behov av rehabilitering hänger samman med de problem inom de olika områdena som har uppstått i samband med strokeinsjuknandet. Här följer några områden som diskuterats: Olika områden av hjärnan styr olika delar av kroppens förmåga. Vanliga symtom efter ett strokeinsjuknande. Det finns en tidsaxel för förbättring efter strokinsjuknandet. Kunskap om hur rehabilitering kan bedrivas och utvecklas Ansvar för rehabilitering är uppdelat på många aktörer. Handikapporganisationernas samarbetsorganisation, Handikappförbunden gjorde en alternativ rapport. Rapporten kan laddas ner som pdf: Välj menyn Material och klicka sedan på länken Svenska funktionshindersrörelsens Alternativrapport Kontaktinformation: Katharina Stibrant Sunnerhagen Professor/överläkare i Rehabiliteringsmedicin Göteborgs universitet/sahlgrenska universitetssjukhuset. Tyvärr har jag ingen annan kontaktadress, men skriv gärna ett personligt brev så är chansen mycket stor att du får ett svar. Text: Göran Lindblad

10 Sida 10 Göran Lindblad är föreningens kontaktperson för frågor som rör STROKE. Han delar här med sig av aktuell information kring detta. Flertalet kommuner brister i rehabilitering När man mäter hur många som upplever sig som oberoende efter stroke, som klarar sig utan stöd och hjälp, som kan återgå i någon formgav arbete så kan det vara ett bra mått på hur bra rehabiliteringen fungerar. Det är ett fåtal kommuner som anger att de har ett vårdprogram för strokerehabilitering och det är knappt hälften av kommunerna som har rutiner för att utse en person som ska ansvara för rehabiliteringen, det visar Socialstyrelsens nationella utvärdering av strokevården. Under april 2011 fick samtliga kommuner och storstädernas stadsdelar, totalt 321 stycken, möjligheten att svara på en enkät från Socialstyrelsen om deras verksamhet kring rehabilitering efter stroke. I enkäten ingick även frågor om kommunernas ansvarför hemsjukvård och rehabilitering i ordinärt boende. Det blev en svarsfrekvens på 66 %. Således valde en tredjedel att inte besvara enkäten. Rehabilitering i form av ADL-träning i hemmet efter utskrivning (ADL= Aktiviteter i det dagliga livet, som att kunna klä på sig, sköta sin hygien, laga mat med mera) ökar förmågan att klara dagliga aktiviteter vid en uppföljning efter tre och tolv månader, visar vetenskapliga studier. Det är 84 % av kommunerna och stadsdelarna, som bedömer att det är deras ansvar att erbjuda ADL-träning i hemmet efter utskrivning, 80 % säger att de erbjuder detta. Däremot är det 16 % som inte ser det som kommunens ansvar. ADL-oberoende ett bra mått När man tittar på andelen som var ADL-oberoende tolv månader efter stroke så finns det avsevärda skillnader i kommunerna, i Staffanstorp som är i topp svarade 94 % att de är ADL-oberoende medan bara 66 % i Herrljunga. Tittar man på samma fråga, men på länsnivå är siffrorna mindre markanta, men det finns fortfarande tydliga skillnader. Dessa variationer indikerar att rehabiliteringen kan förbättras på många håll. Som Stroke-riksförbundet tidigare har påtalat så finns det tydliga föreskrifter från Socialstyrelsen om att kommuner ock landsting skall samverka (SOSFS 2005:27). Samordning mellan kommuner och strokeenheter visar också ha betydelse i denna utvärdering. I de kommuner (44 %) där både kommunen och strokeenheten uppgav att det fanns en plan och rutin för samverkan finns det positivare resultat än i de kommuner där samordning saknas. Det gäller bland annat: Allmänt hälsotillstånd tolv månader efter stroke. Tillgodosett behov av stöd och hjälp tre månader efter stroke. Nöjdhet med rehabilitering tre månader efterstroke. Tillgodosett behov av rehabilitering tolv månader efter stroke. Följande rubriker finns i rapporten: Brist på samordnare; Få logopeder, kuratorer och psykologer; Strokespecifik kunskap saknas; Var tredje kommun har inte besvarat enkäten; Förbättringspotentialen ökar tack vare utvärderingen; Ytterst en politisk fråga Text: Göran Lindblad Vill du som enskild medlem ha tips på hur man kan använda sig av den nationella utvärderingen i samtal med Kommunen/landstinget kan du kontakta; Daniela Bjarne, sakkunnig. Telefon E-post daniela@strokeförbundet.se Hela rapporten och dess bilagor kan beställas från Socialstyrelsen, telefon Man kan även ladda ner rapporten från deras hemsida sök sedan på Nationell utvärdering 2011 strokevård delrapport kommunernas insatser.

11 Sida 11 Kommunala råden för funktionshinderfrågor Från senaste mötet i Stenungsunds KRF, kan vi rapportera följande: Nytt avtal med Stenungsbadens Spa betr. bad i varmvattenbassäng (se sid. 2) Nästa år arrangeras en dag för funktionshindrade. Kommunen vill ha förslag till innehåll från handikappföreningarna. Camilla Blomqvist är kommunens kontaktperson för alla frågor kring funktionshinder. Man skall göra en skrivelse till KRF betr. hinder på Stenungs Torg. Majsan och Gerd tar emot tips om sådana. KRF Tjörn hade sitt senaste möte 31 maj och här är några av de frågor som behandlades: Eventuellt finns det en lösning för att behålla varmvattenbassängen vid Tjörns vårdcentral Behov av bostadsanpassning diskuterade och hiss i alla nybyggen vore klokt Utvärdering av Handikappdagen gjordes Befrielse från trängselskatt för den som har parkeringstillstånd för rörelsehindrade Uppdatering av informationsfolder om KRF och föreningarna som ingår Orust HSO och KHR hade en informationsträff den 28 maj, där även verksamhetschefer och arbetsterapeut deltog. Dagordningen upptog dessa punkter: Gemensam information om Primärvården Carema Organisationsförändring av rehabenheten i Orust kommun Förväntningar på ny mötesordning av KHR Tillgänglighet i kommunen Begreppet handikapp och byte av begrepp Dag Ekliden och Göran Lindblad är NHR Kaprifols representanter här. Information från NHR Västra Götaland Text: Jan Magnusson. NHR Västra Götalands kansli Kansliet är öppet måndag-fredag kl Kanslist är Pamela Stolt Adress: Edsvägen 3B VÄNERSBORG Telefon: E-post: vagotaland@nhr.se Nysjukekurs oktober på Vara folkhögskola NHR Västra Götaland anordnar en nysjukekurs den oktober i Vara. Mer information om kursen och anmälningsblanketter får du hos Pamela på kansliet eller hos någon i NHR Kaprifols styrelse. Sista anmälningsdag är 10 augusti 2012! Regional konferens för Länsförbunden Riksförbundet NHR höll den juni en regional konferens för sina länsförbund. Den var förlagd till Valjeviken i Sölvesborg. NHR Västra Götalands representanter där var Roland Stegeröd (NHR Vänersborg) och Jan Magnusson (NHR Kaprifol). Konferensen inleddes med Stiftarmöte för Stiftelsen Valjeviken. NHR:s länsförbund är huvudmän i stiftelsen. Sedan fortsatte konferensen med arbete kring länsförbunden igår, idag och imorgon. Andra frågor som togs upp var reseregionerna och sponsringspolicy. Avslutningsvis presenterades förbundets måldokument Vägval 2016 och NHR:s vision Livslust, delaktighet och framtidstro för alla

12 Sida 12 Nyhetsblad för NHR- Kaprifol c/o Jan Magnusson Gånggriftsvägen KÅLLEKÄRR Telefon: E-post: kaprifol@nhr.se NHR Kaprifols styrelse 2011: Jan Magnusson (ordförande) Göran Lindblad (sekreterare) mobil Dag Ekliden (kassör) Marie-Anne Lithander (v. ordf.) Janet Rutgersson (ledamot) Gerd Andersson (suppleant) Gun Andreasen (suppleant) mobil Valberedning: Kay Lithander (sammankallande) Janet Rutgersson Kommande aktiviteter 2012 Augusti Tillsammans på Orust, en ung och föreningsmässa på Tofta gård September 1/9 Medlemsmöte 14/9-16/9 Akvarellhelg 21/9-23/9 Rekreationshelg på Sommarsol Oktober Endagsresa med arrangör 19/10-21/10 Nysjukekurs November 15/11 NHR Kaprifols 30- årsjubileum 17/11 Julmarknad Spekeröds bygdegård Jul på Liseberg December Julbord Styrelsemöten augusti 17 oktober 12 december 23 januari 2013 Nästa utskick till medlemmarna beräknas komma i mitten av november 2012 Cafe-MS Torsdag 5 januari 2012 Torsdag 3 februari 2012 Torsdag 1 mars 2012 Torsdag 5 april 2012 Torsdag 3 maj 2012 Torsdag 7 juni 2012 Torsdag 6 september 2012 Torsdag 4 oktober 2012 Torsdag 1 november 2012 Torsdag 6 december 2012 Vi välkomnar alla med någon neurologisk sjukdom. Man behöver inte tillhöra någon förening. Ta gärna med er en vän. Vi fikar och pratar om allting. Detta gör vi första torsdagen i månaden kl på Rokulten, Fregatten Vi ses Om ni har några frågor kontakta mig, Janet, telefon: