Kulturplan. för Östergötland Remissversion april

Transkript

1 Kulturplan för Östergötland Remissversion april 2015

2 Förord... 4 Del l Inledning... 5 Vad är en kulturplan? Bakgrund och utgångspunkter... 5 Kulturområdets olika roller Mål och strategier... 8 Nationella mål... 8 Kulturen i Regionala Utvecklingsprogrammet (RUP)... 8 Regionala kulturens inriktningsmål... 9 Strategiska utgångspunkter Regionala kulturens organisation och infrastruktur Professionella kulturskapare Det ideella kulturlivet Folkbildningen Samverkansmodellen i Östergötland Dialogprocessen...20 Kommundialoger - möjliga samverkansområden Uppföljning och utvärdering Ekonomi Kultur och regional samhällsutveckling Kulturella och kreativa näringar (KKN) Platsutveckling Kultur och hälsa Ett kulturliv för alla Tillgänglighet Jämställdhet Mångfald/interkulturellt och hbtq Internationella strategier och samarbeten

3 Nationella minoriteter Barn och unga Arrangörskap Ny teknik och digitalisering Del II Regionala konst- och kulturverksamheter Musik Östgötamusiken...40 Norrköpings Symfoniorkester (SON) Teater Östgötateatern Riksteatern Östergötland Dans Bild och form Östergötlands museum Kulturarvet i Östergötland Regional museiverksamhet Östergötlands museum Arkivverksamhet i Östergötland Regional enskild arkivverksamhet Östergötlands Arkivförbund Kulturmiljövård i Östergötland Biblioteksverksamhet...67 Regionbibliotek Östergötland Litteratur Hemslöjdsfrämjande verksamhet Film i Östergötland Film i Öst filmkulturell verksamhet Konst och kulturfrämjande verksamhet...79 Konsulenter och regionala utvecklare Bilagor

4 Bilaga 1: Utvecklingsområden sammanfattning Bilaga 2: 2015 års möten i processen för ny kulturplan Bilaga 3: 2014 års möten i processen för ny kulturplan

5 Förord Regional kulturplan för Östergötland är regionens gemensamma strategiska och styrande dokument för utveckling av kulturområdet. Det är Östergötlands andra kulturplan som beskriver vår andra period i kultursamverkansmodellen sedan Två övergripande frågeställningar ligger till grund för arbetet med planen: Hur skapar vi (tillsammans) ett dynamiskt kulturliv i Östergötland? Vilka prioriteringar och utvecklingsinsatser inom kulturområdet förstärker Östergötland som en attraktiv plats att bo, arbeta i och besöka? Kulturplanen är en möjlighet att skapa samsyn kring dessa frågor och därmed en tydlighet i kulturpolitiken. Grundläggande för att kulturlivet ska utvecklas är samverkan mellan kulturområdets alla aktörer mellan region, kommuner, kulturskapare och civilsamhället. Den regionala arenan är utgångpunkt, men det kan även handla om samarbeten över region- och nationsgränser. Detta är också grundtanken i kultursamverkansmodellen. Ett mer tvärsektoriellt tänkande kring kulturens roll i samhället, och för individen, och en allt mer genreövergripande kulturverksamhet är incitament för en sådan utveckling. Kulturplanen beskriver hur Region Östergötland tillsammans med andra aktörer kan möjliggöra kulturell utveckling och stärka östgötarnas tillgång till kultur och möjlighet att skapa - oavsett bakgrund, social tillhörighet och bostadsort. För Region Östergötland och kommunerna är det av stor vikt att betona kulturens breda roll för att skapa en livskraftig region, där kulturen är en drivkraft för utveckling och hållbar tillväxt och där alla har tillgång till kulturella upplevelser och möjlighet att själva skapa och uttrycka sig. Tillsammans vill vi utveckla konstarternas uttryck och bidra till individers möjlighet att få ta del av den kraft, glädje och inspiration som olika kulturupplevelser ger. Vi värnar det konsten betyder för varje enskild människa oavsett vilken kultur man är intresserad av och på vilket sätt man upplever den. Till grund för kulturplanen ligger ett stort antal dialoger med kultursektorns många aktörer. Vi vill tacka alla som på olika sätt bidragit i processen som har lett fram till denna kulturplan! Anne Hederén Enhetschef kultur och kreativitet, Region Östergötland 4

6 Del l 1. Inledning Vad är en kulturplan? Bakgrund och utgångspunkter Kulturplanen är Region Östergötlands program för hur regionen tillsammans med olika samarbetspartners ska utveckla kulturområdet under Syftet är att tjäna som ett regionalt planeringsverktyg för kulturutveckling och som underlag i dialogen med staten. Kulturplanen ska präglas av Östergötlands egna ambitioner och förutsättningar. Den är framtagen i samverkan med länets kommuner och i samråd med länets professionella kulturliv och ideella sektor. Kulturplanens slutgiltiga utformning antas av Regionutvecklingsnämnden och Regionfullmäktige i Region Östergötland. Kulturplanen pekar ut övergripande strategier, insatser och utvecklingsområden för fyraårsperioden. Revidering görs inför varje år till Kulturrådet. Kulturplanen kompletteras med årliga verksamhetsplaner för de konkreta insatserna. Kultursamverkansmodellen, som Östergötland anslöt sig till 2012, är en nationell reform som ger regionerna ett större inflytande över den statligt finansierade regionala kulturen, och för därmed besluten närmare medborgarna. Modellen bygger på dialog och samspel mellan den nationella, regionala och lokala nivån. Det är en regional uppgift att skapa förutsättningar som gör att kultur finns som en tillgång oavsett bostadsort och social bakgrund. Region Östergötlands insatser inom kulturområdet verkar genom att stimulera samverkansformer, arbetar för regional spridning och stärker strukturer som underlättar tillgång och deltagande. Den regionala kulturpolitiken har tydligt medborgarfokus och engagerar sig i det regionala och lokala kulturlivets betydelse för den regionala utvecklingen. De regionala prioriteringarna syftar till att stärka alla delarna i den kulturella infrastrukturen, såväl producent och arrangörsledet som arenorna för det egna skapandet. Genom regionala uppdrag och anslag till kulturinstitutioner och organisationer, skapas en övergripande infrastruktur för konst- och kulturområdet. Dessa aktörer benämns framåt i texten som regionala kulturverksamheter. Vid sidan av de regionala kulturverksamheterna behövs också andra insatser som stärker medborgarnas tillgänglighet till kulturupplevelser och möjligheter till eget skapande. Här ingår alla de institutioner och verksamheter som finns i Östergötland för att tillgängliggöra kultur till allmänheten oavsett ägare eller organisationsform: arrangörer, konsthallar, bibliotek, arkiv, kulturskolan, biografer, scener, lokaler etcetera. Det behövs även en infrastruktur för att konstnärligt skapande ska kunna utvecklas i form av konsertlokaler, träningslokaler, verkstäder, stipendier, residens med mera. Kulturinstitutioner och andra etablerade kulturaktörer ingår även i infrastrukturen för frilansande kulturskapare, men utgör även möjligheter till utbildning och kompetensutveckling för aktörerna inom kulturområdet. Om remissutgåvan Remissutgåvan av Kulturplan för Östergötland är fastställd av Regionutvecklingsnämnden 6 maj. Kulturplanen beslutas av Regionfullmäktige i november Den nya regionorganisationen kommer att hantera budgetfrågor kopplade till förslag i kulturplanen under remissperioden. Remissutgåvan innehåller enbart uppgifter om de regionala och statliga medel som är kopplade till samverkansmodellen

7 Läsanvisning I kapitel 2 sammanfattas strategier och prioriterade utvecklingsområden för de kommande fyra åren. Här beskrivs även de nationella och regionala utgångspunkterna för kulturplanen. Den regionala kulturens förutsättningar och organisation beskrivs i kapitel 3 och 4. Kapitel 5 och 6 innehåller insatser när det gäller kulturens roll inom regional samhällsutveckling och för de horisontella målen (tillgänglighet, jämställdhet, mångfald/interkulturellt, internationellt, nationella minoriteter, barn och unga och hbtq) för att tillgängliggöra kultur för alla. I del II beskrivs förutsättningar och prioriteringar inom de åtta konst- och kulturområden som ingår i samverkansmodellen, och för de regionala verksamheterna med kulturuppdrag. Kulturområdets olika roller Genom kultursamverkansmodellen har staten, regioner och kommuner engagerat sig på ett nytt sätt i kulturfrågorna. Framför allt har synen på kultur som ett verktyg i samhällsutvecklingen fått ökat fokus. Samtidigt betonas också kulturens egenvärde allt mer. Frågor om konstnärlig kvalitet och vikten av principen om armlängds avstånd har lyfts allt mer i debatter och diskussioner de senaste åren. Armlängds avstånd innebär ett förhållningsätt där politiken inte påverkar det konstnärliga innehållet, eller gör en konstnärlig bedömning av en verksamhet. Politiken ska skapa förutsättningar, men hålla armlängds avstånd till det konstnärliga innehållet. Kulturområdet har alltså flera facetter och för att tydliggöra kan området beskrivas utifrån tre perspektiv som motsvarar olika utgångspunkter för politiska beslut; medborgare, konstarterna, och regionen. 1. Kulturpolitik Alla medborgarna ska ha tillgång till kultur och ges möjlighet till eget skapande. Kulturpolitiken sätter människan i centrum, som en individ med unika förutsättningar, önskemål och behov och som del av en grupp eller ett samhälle. Regionen har inom kulturpolitiken både en direkt roll genom de regionala uppdragen till vissa kulturaktörer, och en indirekt roll till exempel genom kulturfrämjande verksamheter. Här agerar 6

8 regionen framför allt tillsammans med länets kommuner. Direkt stöd till lokal amatör- och arrangörsverksamhet är ett kommunalt ansvar. Regionen har ett ansvar att verka för spridning och utjämning, ett exempel på det är regionala arrangörsstödet som bidrar till att många kulturarrangemang kan genomföras även utanför de största städerna. 2. Konstpolitik Det ska finnas förutsättningar för professionella kulturskapare att verka i Östergötland och det behövs insatser som främjar utveckling inom och mellan olika konstområden. Konstarterna innebär gestaltning av upplevelser, idéer och kunskap inom till exempel litteratur, bildkonst, musik, dans, teater och film. 3. Regionutveckling Kulturen är en del av det regionala tillväxt och utvecklingsarbetet. Kulturellt innehåll, konstnärliga och kreativa yttringar i olika former, spelar en stor social och ekonomisk roll i samhället. 7

9 2. Mål och strategier Östergötlands kulturplan utgår från nationella och regionala kulturpolitiska mål vilka översiktligt beskrivs nedan. Nationella mål De nationella kulturpolitiska målen är vägledande för den regionala kulturpolitiken: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Kulturen i Regionala Utvecklingsprogrammet (RUP) Utgångspunkt för Region Östergötlands insatser inom kulturområdet, är att en region med ett aktivt och omfattande kulturliv är en rik och attraktiv region. Detta betonas i det Regionala utvecklingsprogrammet >2030. I RUP formuleras tre mål för den långsiktiga ambitionen att Östergötland ska vara en attraktiv värdeskapande region som ger goda livsbetingelser och bidrar till hållbar tillväxt genom kreativitet, nytänkande, sunt resursutnyttjande samt en öppen och inbjudande attityd. Dessa tre övergripande mål är: Goda livsvillkor för regionens invånare. Ett starkt näringsliv och hög sysselsättning. Hållbart nyttjande av naturens resurser. Följande utgångspunkter om kultur i det Regionala utvecklingsprogrammet ligger till grund för Region Östergötlands satsningar under kommande kulturplaneperiod: Kultur och attraktivitet Östergötland har goda förutsättningar att utveckla kulturturism med hög kvalitet. Regionen har flera mycket täta och utvecklingsbara kreativa miljöer med kommuner som är villiga att backa upp satsningar som görs där. Kultur, kulturarv och natur kan bli tydligare profilfrågor i den externa marknadsföringen av Östergötland. I konkurrensen mellan städer och mellan regioner är kulturen viktig. Att aktivt fortsätta satsa på kulturen är därför en viktig del i att utveckla regionens attraktivitet. Institutioner att vara stolta över Regionen har en väl utbyggd struktur med institutioner av god kvalitet och med gott anseende på nationell och internationell nivå. Dessa bidrar till att sprida bilden av Östergötland som en rik kulturregion och lockar besökare. Institutionerna står långsiktigt för kompetens och kontinuitet. 8

10 Obalans mellan kulturområden och aktörer Fokuseringen på scenkonstens kulturinstitutioner har medfört att de regionala satsningarna på kulturarv, konst och film är mindre jämfört med andra regioner. Det finns ett stort intresse att utveckla kulturlivet utanför institutionerna. Geografisk spridning och jämlikhet Den kultur som finns centralt ska göras mer tillgänglig för hela regionen och de regionala kulturinstitutionerna har i uppdrag att nå ut i hela regionen. Ett inarbetat regionalt arrangörsstöd bidrar till att många kulturarrangemang kan genomföras också utanför de största städerna. Barn och unga nås dock i olika grad av utbudet, beroende på hur man lokalt arbetar med kulturarrangemangen. Breddat kulturbegrepp Begreppet kultur måste här ges en vidare innebörd som går längre än till det utbud av musik, teater och utställningsverksamhet, som traditionellt har ett omfattande offentligt stöd. Nyskapande, experimentell verksamhet och ungdomskulturens olika former bör ges ett utrymme, inte minst när det gäller att förbättra möjligheterna till eget skapande på likvärdiga villkor för flickor och pojkar. Kultur, kreativitet och samhällsutveckling Sambanden mellan kulturellt och kreativt skapande och dess betydelse för samhällsekonomi, är väl kartlagd och beskriven i regionen. Flera lokala utvecklingsmiljöer, så kallade mötesplatser, har etablerats. Den kunskap och de erfarenheter som erhållits bör användas mer i det regionala utvecklingsarbetet. Skapande och skola I skolutvecklingsarbetet är det angeläget att upprätthålla ett helhetsperspektiv på individen. Detta innebär att även skapande förmåga, fysisk aktivitet och samhällsdeltagande måste ges utrymme i skolarbetet vid sidan av de mer akademiskt inriktade ämnen. Regionala kulturens inriktningsmål Verksamhetsområdet kultur ska bidra till att Östergötland utvecklas som attraktiv region med ett vitalt kulturliv och ökad kulturell delaktighet. Arbetet är inriktat mot följande mål: Regionens kultursatsningar ska ge förutsättningar för professionella kulturarbetare och verksamma i amatörkultur samt ideella organisationer att skapa och sprida konst och kultur. Det ska finnas goda förutsättningar för kulturupplevelser och bildning. Barn, unga och vuxna oavsett kön ska ha möjlighet att möta kultur och att utveckla sina skapande förmågor. Regionens kultursatsningar ska ha en stark infrastruktur. Regionen ska ha goda förutsättningar för friluftsliv och rekreation och genom det bidra till bättre livskvalité och hälsa. Kultur- och naturområdet ska vara öppet och tillgängligt för alla kvinnor och män i regionen. 9

11 Strategiska utgångspunkter Region Östergötlands kulturpolitiska strategier utgår från viljan att utveckla Östergötland med hjälp av kulturen. Kultur ska vara en naturlig och viktig del av alla östgötars liv. Därför strävar vi mot geografiskt jämlik tillgång till utbudet, ett innovativt kulturliv som gynnar både bredd och spets, breddat deltagande, konstnärlig utveckling och kulturell mångfald. Följande strategier kommer att styra det övergripande utvecklingsarbetet under kommande kulturplansperiod: Främja demokrati och delaktighet. Bredda deltagande och öka spridning. Stärka kulturens roll i regional samhällsutveckling. Stödja konstnärlig utveckling och korsbefruktande samarbeten. Stärka kulturområden dans, film och kulturarv. För att åstadkomma regional dynamik på kulturområdet och använda kultur som en motor i regional utveckling, krävs vidareutvecklad samverkan mellan region, kommuner, civilsamhället och kulturaktörer. Ett mer tvärsektoriellt tänkande kring kulturens roll i samhället, och för individen, samt en alltmer genreövergripande kulturverksamhet är incitament för en sådan utveckling. För fortsatt process ser vi följande övergripande framgångsfaktorer som centrala: Samordning och samverkan mellan region och kommuner Tvärsektoriell samverkan över politikområden Genreövergripande samarbete mellan konstområden och aktörer Begreppen samordning, samverkan och samarbete definieras enligt följande: 1 Samordning - koordination av resurser och arbetsinsatser för att erhålla högre kvalitet och större effektivitet. Samverkan - övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte. Samarbete - gemensamt bedrivet arbete på ett organisatoriskt och mellanmänskligt plan som gäller en avgränsad uppgift. Kulturplanen pekar ut övergripande strategier, insatser och utvecklingsområden för fyraårsperioden. Kulturplanen kompletteras årligen med kulturverksamheternas och Region Östergötlands verksamhetsplaner för konkreta insatser. Nedan följer en beskrivning av våra strategiska utgångspunkter och exempel på insatser. Mer utförlig beskrivning av olika utvecklingsområden finns under respektive tema-/konstområde. En sammanfattning av samtliga insatser finns som bilaga. Vilka samordnande och utvecklande insatser som ska genomföras under perioden är i flera fall avhängigt budgetmedel och fortsatt diskussion med kommunerna. 1 Resultat av remiss för begreppen samverkan, samarbete, samordning, samråd, synkronisering, Socialstyrelsen

12 Främja demokrati och delaktighet Östergötlands invånare ska ha goda förutsättningar att tillvarata sina förmågor, forma sina liv och delta i samhällets utveckling. Detta gäller utbildning, arbete, fritid, social samvaro, boendemiljöer, levnadsvanor, kulturaktiviteter med mera för alla människor, oavsett ålder, kön, könsidentitet, sexuell läggning, religion, etnisk tillhörighet, geografisk bostadsort, funktionsnedsättning och socioekonomiska förutsättningar. Social inkludering innefattar allas rätt till att kunna få del av och vara delaktig i Östergötlands kulturliv. Ett mångkulturellt samhälle eftersträvas och är en tillgång för länet. Exempel på insatser för att främja demokrati och delaktighet är: Läslust i samverkan Läsfrämjande insatser som involverar olika aktörer. Initiativ och samordning av projekt och verksamhetsutveckling inom läslustområdet i bred samverkan mellan aktörer på regional och kommunal nivå. Särskild vikt ska läggas vid de små barnen och deras vuxna kring barnens språkutveckling. Digital delaktighet För att öka allas tillgänglighet till digitala tjänster och delaktighet behövs offentliga miljöer som erbjuder stödfunktioner av olika slag och varje ny digital tillämpning behöver ha en strategi för hur teknikovana personer inbegrips. I Digitala agenda för Östergötland beskrivs hur digitaliseringens möjligheter ska utnyttjas i Östergötland. Prioriterad insats för perioden är att öka den digitala kompetensen och delaktigheten hos regionens invånare. Nyanländas behov ska särskilt beaktas. Inflytande på kulturutbud Utveckla medborgardialoger på kulturområdet för att stärka kommunikationen mellan förtroendevalda och medborgare. Särskilt fokus sätts på barn och ungas delaktighet och inflytande samt socioekonomiskt utsatta grupper. Stödja initiativ och insatser som tydliggör, speglar och ökar mångfalden i regionens kulturliv, och då särskilt beakta de nationella minoriteterna. Bilda ett regionalt råd för nationella minoriteter med syfte att diskutera målgruppens kultur och hur den kan utvecklas i regionen. Utveckla samverkan med Handikappföreningarna i Östergötland för att koppla erfarenheter om tillgänglighet till kulturverksamheterna. Bredda deltagande och öka spridning Geografiska förutsättningar, befolkningsstruktur och socioekonomiska faktorer påverkar tillgång och deltagande. Insatser krävs för att överbrygga såväl geografiska som mentala avstånd och vi behöver arbeta aktivt för att erbjuda ett utbud som upplevs angeläget, ökat deltagande och stärka kulturell mångfald. Barn och unga och äldre i omsorg är målgrupper som behöver särskilda insatser i tvärsektoriell samverkan med kommunerna. Exempel på insatser för att bredda deltagande och öka spridning är: Stärka infrastrukturen för särskilda målgrupper Samordnande insatser i samverkan med kommunerna för: Barn och ungas kultur i skolan För många barn och ungdomar är förskolan och skolan den viktigaste arenan för möte med olika kulturformer. Kulturupplevelser under skoltid och Skapande skola ger möjlighet för fler unga att vara kulturaktiva. Vi behöver säkerställa att våra kultursatsningar når fram till fler skolor och inte bara de där engagemanget och tillgången på kultur redan är stort. Kultur i äldreomsorg Kultur är en väg till ett rikare liv för äldre oavsett om man bor på institution eller i eget boende. Kulturaktiviteter kan öka känslan av delaktighet, bryta isolering och kan även ha effekter på medicinering och vårdbehov. Med utgångspunkt från erfarenheter och resultat från projekt Kultur för äldre ska arbete fortsatt bedrivas för att främja strukturer och samarbeten mellan kultur, vård och omsorg. 11

13 Särskilda insatser för barn och unga Gemensamt projekt mellan kultur-/musikskolor, institutioner och konsulentverksamheter i Östergötland. Samverkan mellan kommunerna och regionen kring ansökningsprocesser till Skapande Skola-projekt samt utveckling av projekt i kommunerna Stärka arrangörskapet Stärka strukturer kring arrangörer - arenor, kompetensutveckling, behov av förnyelse av arrangörsledet, stödja unga arrangörer, bättre samarbete och samordning mellan arrangörer, se över regionalt arrangörsstöd. Nya arenor och möten Att inkludera ett större antal människor och grupper, som idag står utanför det offentligt finansierade kulturlivet är en gemensam utmaning som kräver nytänkande och utvecklade arbetsformer. Alla regionala kulturverksamheter ska utifrån sina specifika förutsättningar sträva mot att söka nya arenor och mot att nå en bredare och större publik. Det kan handla om öppna dörrar till verksamheten, verksamhet på nya platser, digitala arenor, repertoarutveckling och nya samarbeten. Utveckla kulturens roll i regional samhällsutveckling Kulturen är en drivkraft för utveckling och hållbar tillväxt som skär tvärs över sektorsgränser och bidrar till regionens attraktivitet, besöksnäringens utveckling, platsers utveckling, integration och folkhälsa. För att utnyttja potentialen krävs insatser i tvärsektoriell samverkan över samhälls- och politikområden. För att utveckla kulturens roll i regional samhällsutveckling prioriteras utvecklingsarbete inom följande områden under kommande period: Kulturarv och besöksnäring Utvecklingsarbete för samverkan inom kulturarv, kulturmiljöer, natur och besöksnäring kopplat till profileringen av Östergötland. Kreativa näringar - Platsutveckling Se över förutsättningar att starta utvecklingsprojekt, eventuellt i regionsamverkan inom kreativa näringar, platsutveckling och stödformer för kulturdrivna företag. Utveckla pågående arbete med Cultural planning och initiera visionsprojekt kring stads- och platsutveckling. Kultur och hälsa Med utgångspunkt i Östgötakommissionens rekommendationer inriktas det regionala arbetet med kultur och hälsa bland annat på att: - Initiera samverkan med olika aktörer för att kulturen kan vara en hälsofrämjande resurs inom fler områden. - Möjliggöra för regionala kulturverksamheter att arbeta med kultur och hälsofrämjande verksamhet. Integration/Mångfald Utvecklingsarbete i samverkan med kommuner kopplat till flyktingmottagande. 12

14 Stärka kulturområden - dans, film, kulturarv Dans - Permanenta den regionala dansplattformen Utforma regionala metoder för residens, samproduktioner och arrangörsutveckling. Stöd och samordning till kommuner att arrangera dans, dans via skolan med mera. Samarbeten med institutioner och andra konstformer. Film - Stärka filmområdet Permanenta talangsatsningen Eastwood. Stärka möjligheterna att arbeta med det filmkulturella uppdraget i kommunerna och se över förutsättningarna för professionellt filmskapande. Ut Kulturarv Ta fram en gemensam strategi för regional samverkan inom kulturarvsområdet. Fortsätta det påbörjade samarbetet mellan Region Östergötland, Visit Östergötland, Länsstyrelsen i Östergötland, Östergötlands museum, Östergötlands Arkivförbund och Kulturarv Östergötland för att identifiera nya och fler utvecklingsmöjligheter inom kulturmiljöarbetet, kulturarvsturism och besöksnäring. Kunskapsseminarier och nätverksarbete för att stärka kulturarvets roll som en tillgång för platsutveckling och som resurs i andra politikområden. Stödja konstnärlig utveckling och korsbefruktande samarbeten Regionen ska skapa förutsättningar för ett aktivt kulturliv som ger möjlighet till konstnärlig förnyelse, försörjningsmöjligheter åt kulturskapare och rika kulturupplevelser för medborgarna. Insatser för att främja och stödja konstnärlig utveckling och korsbefruktande samarbeten under perioden är: Utvecklingsprojekt över konstområden Utveckla projektsamarbeten över uttrycksgränser som till exempel film, dans och konst och stärka pågående samarbete med gemensamma temasatsningar. Bild och form Implementera den regionala konststrategin. Utveckla det påbörjade nätverksarbetet med kommunerna kring konstområdet, genom olika mobila projekt som berör konstarterna; bild och form, scenkonst, foto, dans och film. Stödja ett samarbete mellan kommuner om konstplaner. Gemensamt kompetensutvecklingsprogram för scenkonsten Skapa samordning och samverkan kring professionella scenkonstaktörers kompetensutveckling. Utveckla samverkan mellan institutionerna och fria aktörer i regionen 13

15 3. Regionala kulturens organisation och infrastruktur Kulturverksamhet på regional nivå bedrivs i Region Östergötland via enheten Kultur och kreativitet på ledningsstaben. Den består av tre kulturstrateger med ansvar för olika konstområden, en strateg för natur- och friluftsliv, en kulturchef och en dansutvecklare för projektet Dans i Öst. Kultursamverkansmodellen utgör en stor del av uppdraget när det gäller utvecklingsarbetet inom konstarterna, kulturens roll i regional utveckling och uppföljningsarbetet för kultursamverkansmodellen. Vid sidan av detta omfattar arbetet att upprätta överenskommelser för regionala uppdrag, handlägga regionala och statliga bidrag till verksamheter samt fördelningen av verksamhets- och projektbidrag till Östergötlands kulturaktörer. Inom utvecklingsarbetet är nätverk och samverkan av stor vikt, liksom att driva utvecklingsprojekt eller delta i processer som ökar förståelsen för kulturen som regional utvecklingsfaktor. Regionen Östergötland är också huvudman för enheten Regionbibliotek Östergötland och delägare i Östgötateatern, Norrköpings symfoniorkester, Östgötamusiken, Östergötlands museum tillsammans med Norrköping och Linköpings kommuner. Det regionala kulturpolitiska ansvaret Från januari 2015 har Regionutvecklingsnämnden (RUN) i Region Östergötland det regionala kulturpolitiska ansvaret. Det inbegriper både att initiera och driva utvecklingsarbetet för kultur inom regional utveckling samt att ansvara för genomförande och uppföljning och utvärdering av kultursamverkansmodellen. RUN ger årliga anslag till de regionala kulturverksamheter som har regionalt och statligt stöd via kultursamverkansmodellen. RUN ger också verksamhetsbidrag till Östergötlands Hembygdsförbund, Östergötlands Bygdegårdsdistrikt, Norrköpings Konstmuseum, Norrköpings Stadsmuseum, Shakespeare på Gräsgården och Vadstena Akademien. Årliga bidrag ges även till Bildningsförbund Östergötland och ungdomsorganisationerna. Regionala kulturverksamheter Ett antal institutioner och organisationer har regionala uppdragöverenskommelser med Region Östergötland för att tillgängliggöra kultur i hela länet samt vara en utvecklande resurs inom sitt verksamhetsområde. Dessa är idag Norrköpings Symfoniorkester, Östergötlands museum, Östgötateatern, Hemslöjden i Östergötland, Film i Öst, Riksteatern Östergötland, Östergötlands arkivförbund, Regionbibliotek Östergötland och Östgötamusiken. Verksamheterna har liknande uppdrag att utifrån sina förutsättningar samordna, förmedla och bygga kunskap kring sin konstform eller sitt verksamhetsområde. Vad gäller organisationsform, anslag, ekonomiska och personella förutsättningar, arbetssätt etcetera, är det mycket som skiljer. I anslutning till kulturplanen kommer samtliga regionala överenskommelser inom planens åtta områden att ses över som en del av det kontinuerliga arbetet med kultursamverkansmodellen. Bland annat kommer förväntningar och mål för den kulturfrämjande verksamheten att förtydligas. En nulägesbeskrivning av verksamheter med regionala kulturuppdrag finns i del II av planen. 14

16 Professionella kulturskapare Via samverkansmodellen ges regionerna ett ökat ansvar för hela den struktur som kopplar till de nationella kulturpolitiska målen, inklusive kulturskaparnas speciella villkor. Det innebär ett ansvar att skapa förutsättningar för ett aktivt kulturliv som ger möjlighet till konstnärlig förnyelse och försörjningsmöjligheter åt kulturskapare och rika kulturupplevelser för medborgarna. För att de fria utövarnas kompetens både ska kunna tas tillvara och spridas på bästa sätt, är det viktigt att det finns förutsättningar på kommunal och regional nivå i form av en fungerade kulturell infrastruktur för det konstområde han/hon är verksam inom. Det omfattar till exempel ateljéer, arrangörer, producenter, kontaktnät, offentliga medel för konst, produktionsstöd, insatser för skapande skola och andra typer av arbetsmöjligheter. Professionella kulturskapare finns i Östergötland inom alla konstarter. De finns representerade både på kulturinstitutioner och som fria utövare och är en av grundstenarna för ett rikt kulturliv. Ofta har utövarna både ett lokalt, regionalt, nationellt och internationellt arbetsfält. Tillsvidareanställd personal finns på Symfoniorkestern i Norrköping, Östgötamusiken, Östergötlands museum och Östgötateatern men resten av Östergötlands professionella utövare är frilansande eller egna företagare. De fria kulturskaparna bildar ofta egna nätverk eller kluster för att stötta varandra eller arbeta tillsammans gentemot det offentliga och besöksnäringen. De kulturinstitutioner och konsulenter som ingår i kultursamverkansmodellen är placerade i Östergötlands största kommuner, Norrköping och Linköping, vilket innebär att mycket av de ekonomiska resurserna i modellen är starkt kopplade till dessa kommuner. Norrköping och Linköping är också delägare och medfinansiärer i flera av de regionala kulturinstitutionerna. Olika typer av samverkan finns idag mellan kulturinstitutionerna och det fria kulturlivet, men för utvecklingen framåt behöver dialog- och samverkansformerna mellan institutionerna och de fria utövarna stärkas ytterligare. På nationell nivå finns det centrumbildningar och fack- och intresseorganisationer för olika konstområden. Omfattningen av regionala strukturer för dessa aktörer varierar mellan konstarterna. Via samverkan och dialog med den nationella nivån försöker Region Östergötland att stötta de professionella kulturskaparna som är verksamma inom till exempel Centrumbildningarna för teatern och KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd). Via regionens nätverk är många av Östergötlands professionella kulturskapare delaktiga i utvecklingsarbetet för de olika konstarterna. Många utövare har även bidragit i de temadialoger som regionen bjudit in till i samband med arbetet med kulturplanen och processen med en regional konststrategi. I och med tillägget om litteratur och läsfrämjande i kulturplanerna har den regionala representanten från Sveriges Författarförbund deltagit i kartläggning av litteraturens villkor och i genomförande av litteraturaktiviteter. Regionalt råd för kulturskapare Under perioden har Region Östergötland provat en modell för samverkan med de fria professionella utövarna. Ett arvoderat råd av professionella fria kulturskapare från olika konstområden, har sammanträtt 3-4 gånger per år. Rådet har diskuterat de fria utövarnas villkor i Östergötland kopplat till kulturplanen och samverkansmodellen med regionens tjänstemän och kulturpolitiska företrädare, samt träffat kulturpolitiska representanter från kommunerna och Konstnärsnämnden. Under 2015 kommer denna form för samverkan att utvärderas. Detta för att se hur vi framåt kan utveckla rådsstrukturen och insatserna för att stärka infrastrukturen för de fria kulturskaparna i samverkan. Utvecklingsmöjligheter för att stärka strukturen för de fria kulturskaparna För att stärka förutsättningarna för konstarternas utveckling, och möjligheterna att vara verksam som fri professionell utövare i Östergötland, har rådet identifierat några insatser som de viktigaste. Flera av 15

17 förslagen samanfaller med det som framkommit vid workshops och seminarier om kulturskaparnas villkor. I slutsatserna från möten betonas vikten av en regional konststrategi, skälig ersättningar till utövare i utställningssammanhang, till författare vid författarbesök och evenemang, pengar för talangutveckling och filmproduktion, plattformar för synliggörande av utövarna inom respektive konstform, fler mötesplattformar för dialog med kommuner och institutioner samt vikten av samarbetet med skolan. Flera av dessa förslag finns med som utvecklingsinsatser under respektive konstart, eller som särskilda insatser för att stärka strukturerna för ett kulturliv för alla. Det ideella kulturlivet Den offentligt finansierade kulturens struktur samspelar med civilsamhället, i form av organisationer, föreningar, eldsjälar och ideella aktörer som är en mycket viktig del av kultur-sverige. Bland de ideella finns utövare, arrangörer och lokalhållare. I många fall skulle inte det regionala och lokal kulturlivet fungera utan insatser och samarbeten med civilsamhället. Etablerade organisationer som har betydelse inom kulturområdet i Östergötland är till exempel hembygdsrörelsen, kyrkliga församlingar, Skådebanan, Folkets Hus och Parker, Bygdegårdsdistriktet, Riksteaterns föreningar, ungdomsorganisationerna med mera. Med civilsamhället menar vi den arena som är skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, i vilken människor organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen. Civilsamhället inrymmer också mer informella nätverk och rörelser, något som ökat i takt med det ökade intresset och bruket av digitala mötesplatser. Samspelet mellan det offentliga och det civila När kultursamverkansmodellen infördes fick civilsamhället och folkbildningen en starkare koppling till kulturen än det haft under och 90-talen. På nationellt plan har Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor idag bland annat i uppdrag att sprida kunskap om det civila samhällets villkor och utveckling samt arbeta för att förbättra föreningars villkor. Sedan fem år tillbaka finns överenskommelser mellan regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och civilsamhällets organisationer om hur samverkan ska se ut mellan det offentliga Sverige och civilsamhället. Östergötlands större kommuner har idag lokala samverkansavtal med föreningslivet. En ökad medvetenhet om samspelet mellan Region Östergötland, länets institutioner och civilsamhället har byggts upp under den första kulturplaneperioden De förutsättningar som finns i regionen och i kommunerna för studieförbund, föreningar och eldsjälar när det gäller lokaler, bidrag, samarbeten, mötesforum med mera, spelar stor roll både när det gäller kulturen i centralort eller på landsbygd. Ideella kulturaktörer finns som aktiva parter inom folkbildningen och i olika regionala nätverk för olika konstarter och kulturområden. 16

18 Ideell kulturallians Ideell kulturallians är en sammanslutning som samlar det ideella kulturlivet för att främja och utveckla ideella kulturorganisationers samhällsroll och finns representerade nationellt och i flera regioner. I Östergötland finns Ideell kulturallians Öst (IKA-Ö) som samlar ett trettiotal större aktörer inom civilsamhället. År 2014 publicerade Ideell kulturallians en rapport 2 där det bland annat undersöktes hur Östergötland och fyra andra regioners process med civilsamhället hade sett ut inom ramen för den kultursamverkansmodellen. I rapporten framkom det att regionerna generellt behöver ta tydligare ställning till vad möten med företrädarna för civilsamhället ska syfta till på ett mer långsiktigt och konkret plan. Det som efterfrågades är flera samråd där region och civilsamhälle möts med syfte att följa upp politiken, kartlägga behov eller samla in förslag. Föreningslivet behöver vara med i formuleringen av agendor och upplägget av processerna. Regionen och IKA-Ö har i samband med arbetet med kulturplanen samlat Östergötlands olika civila aktörer för att diskutera hur det ideella kulturlivet kan stärkas och synliggöras, hur man når ännu fler aktörer inom civilsamhället, ökar ungas inflytande samt idéer om hur samarbete kan drivas. IKA-Ö har varit en resurs i kulturplanearbetet som processtöd i de kommuner som har velat ha en lokal dialog om ideella sektorns förutsättningar. Den ökade medvetenheten om civilsamhällets behov, vilka aktörerna är i den egna kommunen, möjligheter till framtida samarbeten är några av de saker som kommunerna har börjat arbeta med efter dessa dialoger. Från IKA-Ö:s sida finns ambitionen att framåt satsa på att öka antalet medlemmar, identifiera samarbetsprojekt inom föreningen och samarbeta med kommuner kring träffar med civilsamhället. Utvecklingsmöjligheter för samverkan med civilsamhället framåt För det fortsatta arbetet framåt har processen så här långt identifierat ett antal frågor att arbeta vidare med i samverkan region och civilsamhälle: Utveckla kontakten mellan civilsamhälle, region och kommuner Se över möjligheter till konkretare samverkan mellan region-kommun-civilsamhälle, till exempel någon form av överenskommelse Identifiera möjligheter till samverkan mellan Östergötlands kulturinstitutioner och civilsamhällets aktörer 2 Kultursamverkansmodellen ur civilsamhällets perspektiv samråd på vems villkor, Anna-Karin Andersson, Ideell Kulturallians,

19 Folkbildningen Ansvaret för folkbildningen ligger på ett flertal aktörer där studieförbund och folkhögskolor har ett särskilt ansvar. Folkbildningen arbetar i skärningspunkten mellan det professionella kulturlivet och amatörkultur, mellan utbildning och bildning, mellan det civila och det offentliga och mellan statlig styrning och idéburen sektor, mellan olika generationer och olika kulturer. Folkbildningens allmänna syfte är att främja demokrati och allmän bildning, den ska bidra till att människor ökar sina möjligheter att påverka sin livssituation, sin livskvalitet och sitt engagemang i samhällsfrågor. Tillgänglighets- och mångfaldsaspekten är central för folkbildningen, som agerar för allas rätt att delta i kulturlivet. Folkbildningens arbetsformer fokuserar på det kollektiva lärandet och eget skapande i interaktion med andra, något som rustar deltagare inför andra sociala arenor och deltagande i samhällslivet. Folkbildningsorganisationerna är en stor tillgång när det gäller att tillgodose individers och gruppers olika intressen och behov. Bildningsförbundet Östergötland är en paraplyorganisation för samtliga i länet verksamma folkhögskolor och studieförbund. Bildningsförbundet arbetar med opinionsbildning, samråd och samverkan, gemensam utveckling och kanslifunktion. Bildningsförbundet har det regionala uppdraget från Region Östergötland att arbeta med utvecklingsfrågor för att stärka och utveckla de folkbildningsorganisationer som är verksamma i Östergötland. Förutsättningarna för studieförbunden är av avgörande betydelse för kulturlivet i Östergötlands tretton kommuner. Studieförbund och folkhögskolor engagerar och omfattar också kulturskapare, såväl professionella som amatörer, och utgör nödvändiga delar av ett rikt kulturliv i Östergötland. Många studieförbund deltar också i de regionala nätverk som finns för utveckling av olika konst- och kulturområden. Folkhögskolorna är viktiga kulturcentrum i flera av Östergötlands kommuner och bostadsområden. Studieförbundens kulturprogram används ofta för nya typer av evenemang, i samarbete med en förening eller i egen regi. I arbetet med förra kulturplanen identifierade kommunerna i Östergötland en förändring i studieförbundens roll i det lokala kulturlivet. Det handlade till exempel om en förändrad syn på folkbildningens och civilsamhällets organisationer. I flera kommuner betraktades dessa organisationer som utförare av olika lokala kulturaktiviteter som tidigare bedrivits i kommunernas egen regi. Samtliga studieförbund har verksamhet i Östergötlands fem större städer och studieförbundsverksamhet finns i samtliga kommuner. Alla studieförbund finns dock inte representerade i de mindre kommunerna. Verksamhetsutvecklingen inom studieförbunden sker i linje med befolkningsutvecklingen, de äldres deltagande har ökat. Folkbildningen har en viktig roll kring tre begrepp som används i forskning om den åldrande befolkningen. Kontinuitetsteorin säger att ett sunt åldrande handlar om att människor skall kunna behålla sina aktiviteter och sociala relationer även som äldre. Aktivitetsteorin handlar om betydelsen av ett aktivt socialt liv. Livsloppsperspektiv innebär att ett bra åldrande är att ha makt över sitt eget liv. Folkbildningens övergripande uppdrag är: Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Folkbildningen skall: stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet 18

20 Utmaningar Folkbildningens utmaningar framåt är att fortsätta verka i hela regionen, även i glesbygdskommuner, trots att ekonomin inte täcker infrastukturen för småkommunerna inom rådande strukturer. Det gäller också att säkra långsiktigheten i arbetet, inte minst i verksamheter som drivs med projektmedel från externa parter. Man behöver utveckla metoder för att bättre svara upp mot marginaliserade målgrupper både när det gäller uppsökande verksamhet såväl som befintlig verksamhet. Möjligheterna till kompetensutveckling i digitala medier för anställda och frivilliga behöver utvecklas, liksom att utrusta alla studiemiljöer i verksamheten med god tillgång till digital utrustning. Övergripande insatser som berör civilsamhället, folkbildningen och professionella utövare: - Region Östergötland fortsätter det påbörjade arbetet för att stärka den kulturella infrastrukturen för de professionella kulturskaparna i samverkan med kommunerna och kulturinstitutionerna. Detta sker bland annat genom insatser kring konststrategin, bevaka och driva frågan om skälig ersättning, dialoger, nya uppdragsöverenskommelser med regionala kulturverksamheter och insatser inom respektive konst-och kulturområde. - Utveckla samverkan mellan Östergötlands kulturinstitutioner, civilsamhällets aktörer och fria professionella kulturskapare. - Ökad samverkan mellan Region Östergötland, civilsamhället och Bildningsförbundet Östergötland om insatser kopplade till kulturplanens utvecklingsområden. Bildningsförbundet Östergötland prioriteringar: - Stärka Folkbildarforums roll i en gemensam regional mötesplats i hållbarhetsfrågor, med speciellt ansvar för frågor kring kultur, bildning och social hållbarhet. - Möjlighet att bidra till regionens kunskapsgrund vad gäller för breddat mått på regional utveckling och deltagande i fortsatt arbete. - Gemensam kunskapsbildning och metodutveckling kopplat till kultur och folkhälsa, läsfrämjande och digital delaktighet. - Tillsammans med Region Östergötland ordna mötespunkter för dialog om hur vi kan säkerställa rikt kulturliv i regionens glesbygdskommuner framåt. - Bidra till regionens kompetensplattform utifrån folkbildningens syn och erfarenheter. 19

21 4. Samverkansmodellen i Östergötland Samverkan kräver dialog, gemensamt arbete och gemensamt ansvar för att nå längre. Kultursamverkansmodellen är ett nytt sätt att arbeta som hela tiden behöver utvecklas. Framtagandet av den aktuella kulturplanen har skett i samverkan med kommunerna och i samråd med Östergötlands kulturliv. Det har inneburit många möten under för att identifiera var Östergötland är på väg sedan den första kulturplanen, och vad vi tillsammans behöver vidareutveckla under Via ett aktivt processarbete arbetar regionens tjänstemän med att utveckla dialogformerna och ta tillvara de idéer som föds vid olika workshops och möten inom ramen för kultursamverkansmodellen. Dialogprocessen Politisk arbetsgrupp för kultur Styrgruppen för den nya regionbildningen tillsatte inför regionbildningen politiska arbetsgrupper för några strategiska områden; kultur, attraktivitet, tillväxt/innovation och integration. Uppdraget var att ta fram underlag till arbetet med regionala utvecklingsfrågor i den nya regionen. Grupperna har bland annat inventerat nuläget, diskuterat prioriteringar av insatser och undersökt behoven av ytterligare åtgärder inom respektive områden. Arbetsgrupperna har bestått av politiker och tjänstemän från kommunerna, Regionförbundet Östsam och landstinget. Arbetsgruppen för kultur identifierade olika möjligheter att utveckla den regionala kulturen och föreslog insatser som stärker infrastruktur för kultur till särskilda målgrupper, förstärkning av eftersatta kulturområden, mer stimulansmedel för övrigt kulturliv, översyn av uppdrag samt strategier för kultursektorns koppling till andra politik- och samhällsområden. Flera av förslagen har tagits med i kulturplanen. Styrgrupp och regional beredning Till och med år 2014 arbetades det med den kommande kulturplan tillsammans med dåvarande styrgruppen K2, som bestod av politiska kulturrepresentanter från länets kommuner. Vissa möten hade särskilda teman: fria professionella kulturutövare, regionala verksamheter som Östgötamusiken, Östergötlands museum etcetera. Styrgruppen formulerade 2013 övergripande strategier för den kommande kulturplanen som har legat till grund för vidare arbete. Regionala beredningen har under 2014 haft Landstingsstyrelsens uppdrag att följa arbetet med kommande plan inför övergången till region och har återkommande uppdaterats om pågående process. Från och med 2015 är Regionutvecklingsnämndens presidium styrgrupp för kulturplanen. Samverkan på politisk nivå mellan region och kommun inom kulturområdet ingår den nya regionens struktur för samråd. Breda samråd om konstarternas utveckling Samråd genomfördes vid ett femtiotal tillfällen utifrån temaområden under inom dans, konst, folkmusik, designutveckling, läsfrämjande, litteratur, kulturarv med mera. Deltagare har varit såväl professionella kulturskapare inom och utanför institutionerna som amatörer, kommunala företrädare, regionala institutioner, folkbildning och föreningsliv. Sammanställning av samtliga samråd och utvecklingsdialoger finns som bilaga. Under året har regionen träffat alla de verksamheter som har regionala kulturuppdrag för att utvärdera förra årets insatser inom modellen, men också för att blicka framåt. Träffarna för rådet för fria kulturskapare samt med civilsamhällets aktörer beskrivs i kap 3. Årlig regional kulturkonferens Sedan införandet av kultursamverkansmodellen arrangerar regionen en årlig kulturkonferens med brett anslag för alla aktörer utifrån aktuellt och angeläget tema. Till dessa konferenser bjuds modellens alla aktörer in för möjlighet till brett nätverkande. 20

22 Möten mellan regionala och kommunala tjänstemän Möten med kommunernas kultursekreterare och kulturansvariga har skett regelbundet. De möten som har ägt rum med kommunernas kulturansvariga utifrån kulturplanen har främst handlat om något av planens perspektiv, eller ett definierat utvecklingsområde inom något av de sju konstområdena. Regionalt nätverk för kommunernas kulturchefer där regionens kulturchef är sammankallande etablerades under Under 2014 och 2015 har kommunernas kulturansvariga även haft formaliserade möten med flera av kulturinstitutionernas chefer. Kommundialoger - möjliga samverkansområden I grupper om 3-4 kommuner har kommunerna diskuterat framtida utvecklingsmöjligheter och samverkansbehov med regionen. Följande områden framkom som eventuella samverkansområden framåt: Kulturarvets potential samverkan kring utvecklingsinsatser för kulturmiljöer, industriarvet, digitala kulturarvsprojekt, medeltida städer etcetera för att öka tillgängligheten och delaktigheten kring kulturarvet, men också för att stärka kulturarvets roll som en del av marknadsföringen i den regionala profilen för Östergötland. Idé finns om att skapa en utbudskatalog för kulturarvet för att tillgängliggöra området på ett annat sätt än idag. Kommunerna behöver till exempel paket för skolresor. Likaså finns det en potential i att använda äldre filmer som verktyg för dialog med barn, unga och äldre. Insatser som stärker ungas kulturutövande och kulturutbud Sommarlovssatsningar Att genom samverkan utarbeta strukturer som utvecklar ungdomars möjligheter att utöva kultur på sommarlovet och därmed bidra till att sprida mer kultur i länet. I dag är det flera kommuner som möjliggör för ungdomar att delta via projekt som drömsommarjobb, sommarlovsorkester, unga 10 med mera men det kan utvecklas ytterligare med hjälp av samverkan. Barn och ungas tillgång till kultur i skolan Arbeta vidare tillsammans kring påbörjade insatser och samarbeten när det gäller Skapande skola, läsfrämjande insatser, skolbibliotek och en regional kulturgaranti. Kultur och musikskolor - Önskemål från flera kommuner om ökad samverkan kring musikoch kulturskolorna mellan kommun och region, men också ökat samarbete med regionala kulturverksamheterna. Idé har även lyfts om att bibliotek samt musik- och kulturskolorna skulle kunna arbeta tillsammans med fritidshemsverksamheten. Ungas inflytande på kulturutbudet Samverkan kring ungas oorganiserade kultur för att finna former för hur man stöttar det. Nätverk för lärarna för de estetiska ämnena för kompetensutveckling och ambassadörskap. Samverkansprojekt för det ideella kulturlivets aktörer och det fria professionella kulturlivet Gå samman om ett större utvecklingsprojekt, men också kunskapsbyggande insatser, som stärker dessa båda aktörer till exempel kring hur man marknadsför sig, arbetar i nätverk etcetera för att som kulturaktör nå ut bättre lokalt och regionalt och som samtidigt gynnar samarbetet mellan kommun och kulturaktör. Se över de kulturella infrastrukturerna lokalt och regionalt när det gäller likheter och skillnader i olika bidrag mellan kommuner och mellan kommun och region. Kommunikationer via kollektivtrafiken Se över om och hur Östergötlands kommuner kan finna sätt att förbättra för alla målgruppers möjlighet att lättare ta sig till kulturen, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättningar etcetera. 21

23 Kulturens möjlighet inom andra politikerområden Identifiera och utarbeta en modell där kultur används som resurs för flyktingmottagande. Finna ett sätt att sprida en modell till flera kommuner. Skulle gå att utveckla det arbete som några kommuner redan gör idag på ett framgångsrikt sätt. Kultur i äldreomsorg Vilka utvecklingsmöjligheter finns det med ny teknik? Fortsätta det redan påbörjade arbetet med metoden Cultural planning. Kommunerna som arrangörer Vad behövs för att kommunerna ska utvecklas i sin roll som arrangörer av kulturaktiviteter? Mer mallar/paket/stöd/fortbildning från regionen efterfrågades. Men också se över hur arrangörsgarantin kan bli mer jämnt fördelat över länet. Biblioteken som kulturcentra - Att de bibliotek som har intresse går samman kring ett projekt och/eller nätverksarbete för att se över möjligheterna att utvecklas till ännu tydligare kulturcentra. Regionala kulturverksamheter - Landsbygdsgaranti - Idag besöker de regionala verksamheterna alla kommuner, men skulle det gå att finna former och strukturer för att uppmuntra till besök som ligger utanför centralorterna i kommunerna? Utveckla institutionernas uppdrag så att det handlar mer om att nå nya målgrupper + göra specifika projekt som är spännande/unikt för olika kommuner. Utveckla regionens roll som stöd i processer - Hur kan regionen vara ett stöd för kommunerna i kompetens- och informationssammanhang? Vissa forum finns idag men måste till fler mellan sektorer, mellan politiker, mellan kommunerna etcetera. 22

24 Uppföljning och utvärdering Kulturplanen kommer att följas upp på flera sätt. Region Östergötlands bokslut i form av delårsrapporter och årsredovisning utgör en grundläggande uppföljning av den övergripande verksamheten. Därutöver följs den regionala kulturverksamheten årligen upp genom: Kvantitativ uppföljning Kvalitativ uppföljning Uppföljningsdialog för verksamheter med regionala uppdragsöverenskommelser Uppföljning av regionala kulturprojektbidrag Kvalitativ och kvantitativ uppföljning görs varje år till Statens Kulturråd. Den kvalitativa redovisningen beskriver hur regionen lyckats genomföra och förverkliga kulturplanens målsättning och prioriteringar och vilka eventuella hinder som stötts på i arbetet. Årsredovisningar från de regionala verksamheterna utgör också ett viktigt underlag i den samlade uppföljningen. Redovisningen ska från 2016 beskriva hur regionen och de kulturverksamheter som fått statliga medel inom kultursamverkansmodellen under året har: 1. Genomfört insatser som bidrar till kvalitet och konstnärlig förnyelse. 2. Genomfört insatser som bidrar till ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. 3. Genomfört insatser som bidrar till allas lika möjligheter att delta i kulturlivet oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, oavsett funktionsnedsättning och oavsett etnisk och kulturell bakgrund. 4. Genomfört insatser för barns och ungas rätt till kultur. 5. Genomfört insatser för internationellt utbyte inom kulturlivet. 6. Genomfört insatser och synliggjort de nationella minoriteternas kultur- och kulturarv. 7. Sammanfatta samarbetet över länsgränser, med vilka och vad som uppnåtts med samarbetet. 8. Beskriva regionens samverkan med kommunerna och samråd med civilsamhället och det professionella kulturlivet. Kvantitativ redovisning görs även årligen till Myndigheten för kulturanalys. Årliga uppföljnings- och utvecklingsdialoger sker med de regionala kulturverksamheter som ingår i samverkansmodellen. Regelbunden dialog med utgångspunkt från kulturplanen kommer att föras med både tjänstemän och politiker från kommunerna i samråd för kultur samt regionens beredande nätverk för kulturansvariga tjänstemän. 23

25 Ekonomi Beslut om regionens budget fattas i november För att nå de prioriteringar och utvecklingsinsatser som beskrivs i kulturplanen behöver vissa insatser ekonomisk förstärkning. Nedan redovisas regionala och statliga medel 2015 till de verksamheter som ingår i kultursamverkansmodellen. Östgötamusiken, Östgötateatern, Östergötlands museum och Norrköpings Symfoniorkester får även ekonomiskt stöd från Norrköpings och Linköpings kommun. Regionala kulturverksamheter 2015 Totalt, tkr Regional scenkonst Östgötateatern Norrköpings Symfoniorkester Östgötamusiken Regional museiverksamhet Östergötlands museum Främjande av hemslöjd Hemslöjdsföreningen Regional biblioteksverksamhet Regionbibliotek Östergötland Regional enskild arkivverksamhet Östergötlands Arkivförbund 889 Filmkulturell verksamhet Film i Öst Konst och kulturfrämjande verksamhet Riksteatern Östergötland 794 Länskonstkonsulent (Östergötlands museum) 244 SUMMA:

26 5. Kultur och regional samhällsutveckling Kulturen är en drivkraft för utveckling och hållbar tillväxt som skär tvärs över sektorsgränser, och bidrar till regionens attraktivitet, besöksnäringens och platsers utveckling, integration och folkhälsa. För att utnyttja potentialen krävs insatser i tvärsektoriell samverkan över samhälls- och politikområden. I följande avsnitt beskrivs tre områden: kulturella och kreativa näringar, platsutveckling samt kultur och hälsa. Insatser som mer tydligt kopplar till ett särskilt konst- och kulturområde beskrivs inom respektive område i del II i kulturplanen: Regionala konst- och kulturverksamheter. Kulturella och kreativa näringar (KKN) Begreppet kulturella och kreativa näringar definieras enligt Tillväxtverket som grupper av företag som har kultur och kreativitet som bärande del av sin affärsidé eller som råvara. 3 Företagen inom kulturella och kreativa näringar drivs av individer som utifrån egna kreativa idéer skapar kultur, eller kulturbaserade tjänster och produkter, som andra vill köpa. Det handlar alltså om en kulturdriven tillväxt som uppstår utifrån, och kring, kulturskapande i olika former. Kulturdriven tillväxt utgår från en kärna av självständigt kulturskapande, kring vilken olika andra kreativa företag byggs på i långa värdekedjor. I Östergötland har regionen i mer än 10 år bedrivit ett arbete med att beskriva och förstå den kulturbaserade ekonomins omfattning, betydelse och drivkrafter. Detta gjordes genom flera mellanregionala och internationella projekt, som uppmärksammades också på EU-nivå. Så småningom flyttades fokus till att stödja utvecklingen av den kreativa sektorn och de verksamma där. Arbetet inriktades mot att identifiera kreativa kluster, att erbjuda utövare stöd till affärsutveckling och att bygga nätverk med andra aktörer i landet. Samarbete utvecklades med ALMI, universitet och kommuner, liksom inom den egna regionala organisationen med avdelningen för näringsutveckling. Kartläggningarna som genomfördes visar att upp till en tiondel av alla arbetsställen i Östergötland kan kopplas till verksamhet, som bygger på idéer, kompetens och tjänster som ligger nära kultur, upplevelser och kreativt skapande. 4 Många av de verksamma finns i små företag eller arbetar ensamma, vilket gör att andelen sysselsatta är mindre än 10 procent, men betydelsen för samhällsekonomin är ändå stor. Sektorn växer snabbare än många andra samhällssektorer, vilket på sikt betyder att den kommer att få ännu större betydelse. Dessutom är kulturkompetensen inte bara viktig i den kreativa sektorn, utan finns i allt högre grad med som resurs i hela den kunskapsbaserade ekonomin. Nationella strukturer Östergötland valde år 2009 att gå med som medlem i det nätverket Generator Sverige, som var den nationella mötesplatsen för dessa frågor. Nätverket spelade under några år en viktig roll som kunskapsbyggare och opinionsbildare, men när den nationella finansieringen upphörde tvingades nätverket lägga ner. Därefter har inte Östergötland haft något formaliserat samarbete med andra regioner kring dessa frågor. Någon ny, tydlig arena för kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte på nationell nivå har heller ännu inte uppstått. Tillväxtverket, som tog på sig rollen att driva frågorna vidare, har inte förmått att axla den manteln på samma sätt som tidigare aktörer. Regionala strukturer och insatser Också internt har arbetet i Östergötland letat efter en ny plattform för ett fortsatt utvecklingsarbete inom KKN-området efter det att utvecklingsprojekten avslutats. 3 Enligt Tillväxtverkets definition inbegrips följande branschområden i begreppet kulturella och kreativa näringar: arkitektur, dataspel, design och formgivning, film, foto, konst, kulturarv, litteratur, media och marknadskommunikation, mode, musik, måltid, scenkonst, slöjd och konsthantverk och upplevelsebaserat lärande. 4 Jonsson, Helene: Den kreativa sektorn: en studie av Östergötland. Regionförbundet Östsam

27 Inom näringslivsutveckling har Region Östergötland fokus på en strategi för smart specialisering. Strategin utgår ifrån möjliggörande kompetenser för att ta fram regionala styrkeområden. Strategin utgår inte från särskilda branscher, utan från den kompetens som finns i regionen med syfte att korsa kompetenser från olika styrkeområden för att förbättra förutsättningarna för företagsutveckling. Utvecklingsmöjligheter Det finns en enighet om att arbete, kunskap och kontakter som skapats kring utvecklingen av de kulturella och kreativa näringarna måste in i en långsiktigt fungerande struktur. Inom ramen för arbetet med East Sweden Business Region finns en struktur för det regionala företagsfrämjarsystemet. Främjarsystemet innehåller erbjudanden för utveckling för alla branscher. Det är viktigt att KKN som bransch ser sina möjligheter för utveckling inom detta och här kan finnas behov av samordnande insatser. Förutom att skapa en intern, regional plattform för arbetet med de kreativa och kulturella näringarna måste det finnas utrymme och ekonomi för ett utvecklingsarbete på längre sikt. Om nya projekt ska kunna genomföras i samarbete med andra regioner i och utanför Sverige, är det viktigt att arbetet sker över sektorsgränser och att extern finansiering ska kunna sökas. Det senare innebär att Region Östergötland måste skapa en beredskap för medfinansiering. Dessutom bör initiativ tas till förstudier som samlar samarbetspartners och tar fram konkreta projektplaner. Ett utvecklingsprojekt skulle gå att koppla till det arbete som redan lagts ner på att stödja kulturdrivna företagare med potential att utveckla sitt entreprenörskap. Här finns kunskap och kontakter samlad sedan tidigare och tillsammans med universitet, ALMI, kommunerna och nätverk bland utövarna skulle de insatser som visat sig fungera kunna tas ett steg vidare och lägga grunden för en hållbar långsiktig struktur. Utvecklingsinsatser inom Kulturella och kreativa näringar Skapa en regional plattform för fortsatt och förnyat utvecklingsarbete med Kulturella och Kreativa näringar. Platsutveckling Under 2013 genomförde regionen projektet Fördjupad dialog om kultur och samhällsutveckling i regionens tretton kommuner. Avsikten var att inspirera kommunerna till nya strategier kring visuell planering och platsutveckling. Resultatet är ett ökande kommunalt/regionalt intresse kring platsutveckling i form av Cultural planning, platsmarknadsföring och stadsattraktivitet. Cultural Planning är en metod och ett verktyg för att beskriva och utveckla kommunen, staden eller platsens potential och attraktivitet i ett lokalt eller regionalt perspektiv. Metoden innebär ett sektorsövergripande angreppsätt samtidigt som det betonar platsens och de lokala förutsättningarnas betydelse för ett lyckat utvecklingsarbete. Ekonomisk utveckling, social utveckling, livskvalitet och strategier för medborgare och besökare är viktiga aspekter i det regionala arbetet. Via regionens tidigare långsiktiga mötesplatsarbete i några kommuner (Finspång och Linköping) har behovet kring övergripande samordning av utvecklingen av näringsliv, samhällsplanering, besöksnäring, lokal attraktivitet och kulturstrategi identifierats. Flera av Östergötlands kommuner har planer och behov av utvecklingsmetoder, i dagsläget har Vadstena, Ödeshög, Finspång, Motala och Linköping signalerat intresse och planer för ett fortsatt arbete framåt. 26

28 Via regionens kulturstrateg för bild och form samt representanter från samhällsbyggnad och Visit Östergötland, har kommunerna erbjudits sektorsövergripande möjligheter att pröva metoden genom seminarier, workshops och nätverksarbete i kommunerna. Behoven av en större regional insats inom platsutveckling bedöms bli en viktig konkurrensfaktor i framtiden. Utvecklingsinsatser inom platsutveckling Fortsätta arbetet med platsutveckling och metoden Cultural planning, till exempel genom att initiera visionsprojekt kring stads- och platsutveckling. Utvecklingsarbete för samverkan mellan kulturarv, natur och besöksnäring utifrån kommunernas och regionens gemensamma behov. Kultur och hälsa Under de senaste decennierna har allt mer uppmärksamhet riktats mot kulturens positiva inverkan på hälsan. Kultur är en av de sociala bestämningsfaktorer som påverkar hälsan. (Se illustration nedan) Under hela livet möts vi av kulturyttringar som berör oss. Människors tillvaro kan bli mer meningsfull när den fylls av eget skapande och andra kulturupplevelser. Forskning visar att kulturutövning och deltagande i kulturaktiviteter påverkar människan positivt, minskar stress, ökar känslan av att kunna påverka sitt liv och därmed förbättrad hälsa. Figur 1. Östgötamodellen för jämlik hälsa ett samspel mellan individ, miljö och samhälle. Orange färg markerar de samhälleliga förutsättningar som är avgörande för de individuella (grå) bestämningsfaktorerna för hälsa. Framtagen av Jolanda van Vliet och Margareta Kristenson, 2014; baserad på hälsans bestämningsfaktorer av Dahlgren och Whitehead,

29 Inom ramen för det regionala folkhälsoarbetet, har Östgötakommissionen för folkhälsa under tagit fram rekommendationer på övergripande strategiska nivå och specifika rekommendationer för olika samhällsarenor. Tre av strategiska rekommendationer är direkt applicerbara på kulturområdet: Ge jämlik hälsa hög prioritet och integrera detta i alla politikområden, bland annat i styrdokument och planer. Vidareutveckla kompetens om hur olika förhållnings- och arbetssätt kan påverka tilltro, tillit, framtidstro och jämlik hälsa. Stödja regionala och lokala utvecklingsprocesser som främjar jämlik hälsa och involvera en mångfald av aktörer och medborgare. Fritid, kultur och föreningsliv har identifierats som viktiga samhällsarenor när det gäller personers förutsättningar att få del av ett socialt och kulturellt kapital, det vill säga gemenskap, sammanhang och trygghet för att uppnå en fysisk och psykiskt god hälsa. Kultur är därför samtidigt ett viktigt verktyg att använda inom andra samhällsarenor såsom kultur i vården, i skolan, och för en god arbetsmiljö. En meningsfull fritid kan vara en arena där människor kan utveckla sina sociala kontakter, gemenskaper och meningsskapande aktiviteter. Fritid- och kulturaktiviteter bidrar till att ge individer olika utgångspunkter och livschanser. I arbetet med kultur och hälsa är ett aktivt samarbete med frivilligorganisationerna viktigt. Den sociala hållbarheten är beroende av en starkt, idéburen sektor. I detta ligger en kraft som främjar befolkningens hälsa. Mer om detta beskrivs också i kapitel 3. Bildandet av Region Östergötland skapar nya förutsättningar och möjligheter för samarbeten på olika nivåer och mellan olika aktörer inom området. Redan under förra kulturplaneperioden påbörjade Regionförbundet Östsam och företrädare på Landstinget i Östergötland ett samarbete kring kultur och hälsa i form av kompetensutvecklande insatser och framtagande av en gemensam handlingsplan. Inom ett par områden pågår särskilda insatser: kultur i äldreomsorg och kultur för medborgare med lättare psykisk ohälsa som varit i kontakt med hälso- och sjukvården. Må bra med kultur Sedan 2012 finns hälso- och sjukvårdens satsning Må bra med kultur, där kultur som hälsofrämjande metod ska stödja patienter till att må bättre, och vårdpersonal erbjudas ytterligare verktyg för sin yrkesroll. Må bra med kultur är ett receptfritt komplement till övrig vård och behandling där primär målgrupp är patienter med lättare psykisk ohälsa. Aktiviteterna inom Må bra med kultur sker i samverkan med Östergötlands kulturaktörer såsom kulturinstitutioner, studieförbund och fria kulturutövare. Konceptet erbjuder en prestationsfri och lustfylld möjlighet för människor att byta perspektiv från patient till deltagare i syfte att stärka det friska. Under har aktiviteterna utökats och finns på flera orter i länet. Hälso- och sjukvården fortsätter att utveckla konceptet för ytterligare geografisk spridning. De lokala kulturutövarna är viktiga förutsättningar för att behålla mångfald och möjligheten för deltagarna att vara fortsatt kulturaktiva. Det finns ingen övre åldersgräns för att delta i aktiviteterna, utan konceptet innefattar unga vuxna, vuxna och äldre. För att möta behovet av åtgärder för yngres ohälsa pågår en förstudie för att se hur barn och unga genom skolhälsovården skulle kunna erbjudas Må bra med kultur-aktiviteter. Kultur i äldreomsorg En viktig faktor för en god livskvalitet när man blir äldre är att fortsätta att vara delaktig i samhället genom att kunna behålla och utveckla sina intressen. Kultur är därför en viktig väg till ett rikare liv för äldre oavsett om man bor på institution eller i eget boende. Många äldre kan av olika skäl inte ta del av befintligt utbud av kultur och aktiviteter. Kulturaktiviteter kan öka känslan av delaktighet, bryta isolering och kan även ha effekter på medicinering och vårdbehov. Ett socialt sammanhang bidrar till en ökad känsla av välbefinnande och meningsfullhet. Under 2014 och 2015 har Region Östergötland med stöd från Kulturrådet arbetat med pilotprojektet Kultur för äldre. Projektet har handlat om att ta reda på vilka behov av kultur äldre har och vilka eventuella hinder som finns för att ta del av kulturutbudet. Syftet är att öka tillgängligheten till kulturutbud utifrån äldres behov och önskemål 28

30 genom att skapa en långsiktigt hållbar modell som möjliggör att kulturaktiviteter blir en integrerad del av omsorgsverksamhet. Viktiga inslag är kunskapsöverföring till politiker och andra beslutsfattare, liksom vård- och omsorgspersonalens delaktighet och därmed en förankring i alla led. Som en konsekvens av projektarbetet kommer Region Östergötland att fortsatt arbeta för att främja strukturer och samarbeten mellan kultur, vård och omsorg. Kultur i vården Uppsökande kulturell verksamhets inom sjukvård ska ges hög prioritet och uppmuntras i synnerhet när det kommer till patientkategorierna barn och unga, ett värdefullt exempel är verksamheten med sjukhusclowner på barnklinikerna. Föreningen Östergötlands sjukhusclowner verkar på Östergötlands sjukhus i Norrköping, Linköping och Motala. Clownverksamheten samverkar med personalen på barn- och ungdomsklinikerna och är ett positivt inslag för de sjuka barnen som vårdas inneliggande på vårdavdelning eller på dagavdelning. Clownerna följer även med på hembesök med barn-lah. Huvuddelen besök finansieras av Hälso-och sjukvården i Region Östergötland. Barncancerstiftelsen och Barncancerföreningen bidrar för ytterligare besök. Utvecklingsinsatser inom kultur och hälsa Med utgångspunkt i Östgötakommissionens rekommendationer kommer en del av det regionala arbetet med kultur och hälsa framåt att inriktas på att: Initiera samverkan med olika aktörer så att kulturen kan vara en hälsofrämjande resurs inom fler områden. Kunskapsinsatser om fritidens, naturens och kulturens betydelse för människors hälsa. Främja ett inkluderande och varierat kulturliv som speglar samhällets mångfald via insatser för tillgänglighet, jämlikhet, internationellt/interkulturellt, barn och unga, Hbtq-frågor och nationella minoriteter inom processerna för kultursamverkansmodellen. Initiera aktiviteter som stimulerar läs- och skrivförmåga, tillgången till det skrivna ordet och digital kompetens. Möjliggöra för regionala kulturverksamheter att arbeta med kultur och hälsofrämjande insatser inom ramen för sina uppdrag. Utveckla strukturer och samverkan som främjar kultur i äldreomsorg och barn och ungas tillgång till kultur i skolan. Vidareutveckla konceptet Må bra med kultur för att bemöta medborgarnas behov av en mer individanpassad och hälsofrämjande hälso-och sjukvård samt för en jämlik hälsa. 29

31 6. Ett kulturliv för alla Alla ska ha möjlighet att få ta del av kulturella upplevelser och själva få möjlighet att uttrycka sig konstnärligt. Här samverkar spets och bredd för att uppnå dynamik, synergier och växelverkan. Kulturområdet ska vara öppet och tillgängligt för alla kvinnor och män i regionen oavsett kön, etniskt och social tillhörighet, trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning eller ålder. Detta beskrivs i både de nationella och de regionala kulturpolitiska målen. I det här kapitlet och nästa lyfts perspektiv som ofta har framhävts i våra olika dialoger och har betydelse i den regionala utvecklingen. Inom dessa områden har Region Östergötland ett särskilt ansvar tillsammans med kommunerna och kulturinstitutionerna. Allas rätt till kultur Regionen har genom samverkansmodellen fått ett ansvar för att genomföra den nationella kulturpolitikens mål kring barns och ungas rätt till kultur, jämställdhet, tillgänglighet, internationalisering och interkulturellt arbete, nationella minoriteter och hbtq. Arbetet med att förverkliga ett kulturliv för alla ska genomsyra all regional kulturverksamhet som erhåller offentligt stöd. Tillgänglighet Alla ska ha rätt och möjlighet att delta i kulturlivet. Det finns många vinster med att göra kulturen tillgänglig för alla. Förbättrad tillgänglighet för en specifik grupp innebär ofta bättre användbarhet för alla procent av befolkningen har någon form av funktionsnedsättning, synlig eller osynlig. Ett grundkrav är att alla ska kunna komma in i lokalerna, kunna ta del av marknadsföring och information. Möjlighet ska ges att kunna ta del av föreställningen, oavsett om man har nedsättning av syn eller hörsel eller har svårt att röra sig. Alla regionala uppdragstagare har handlingsplaner för enkelt avhjälpta hinder. Avgörande för det regionala tillgänglighetsarbetet framåt är att bedriva det i nära samarbete med personer och handikapporganisationer, där den praktiska erfarenheten finns. Utveckla samarbetet med Handikappföreningarna i Östergötland som söker medel för ett flerårigt projekt, LikaOlika, om tillgänglighet som riktar sig till regionen som arbetsgivare. Region Östergötlands råd i frågor om funktionsnedsättning och länsbrukarråd för hjälpmedel kan utvidgas till att också omfatta kulturområdet. Jämställdhet Att främja ett kulturliv för alla, innebär att alla oavsett könstillhörighet och ålder ska ha samma möjligheter till inflytande och delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och eget skapande. Samhället i stort uppvisar brister när det gäller jämställdhet mellan könen detsamma gäller för kultursektorn. Till exempel brukar många säga att musikhistorien är skriven för män och av män. Fenomenet finns också om man ser till genus vid inköp av konst eller till kvinnors synlighet när det gäller kulturarvet och inom olika konstområden. Ojämlika förhållanden råder också vid kulturkonsumtion: den offentligt finansierade kultur når fler kvinnor från goda sociala förhållanden än befolkningen i stort. Att bygga insikter och kunskap är det viktigaste redskapet för att möjliggöra en förändring. Mångfald/interkulturellt och hbtq Befolkningens sammansättning ska avspeglas i den konst och kultur vi möter i samhällets olika arenor och spegla den kontinuerliga förändringen. Behovet av ett brett och inkluderade kulturliv som belyser människors olika perspektiv blir allt viktigare. Det innebär att länets kultur ska spegla båda 30

32 dominerade kulturer såväl som minoritets- och subkultur oavsett om det handlar om kommunal eller regional kultur. Redan idag görs mycket för att både belysa etnisk mångfald och olika konstnärliga uttryck inom alla konst- och kulturområden, men fler insatser går att göra. Regionala kulturverksamheter kan göra mer kring detta via olika samarbeten till exempel med civilsamhällets aktörer och folkbildningen som är viktiga aktörer. Hösten 2014 bjöd Kulturrådet in kulturchefer eller kultursamordnare från regionerna för att påbörja diskussionen om hur samverkan kan ske framåt kring att synliggöra hbtq-frågor. Region Östergötland har en central roll för kunskapsbyggande insatser. Internationella strategier och samarbeten Många beslut som fattas i EU påverkar också Region Östergötlands arbete och utvecklingen av Östergötland. Till exempel har EU lagt fram en framtidsstrategi Europa 2020, Smart och hållbar tillväxt för alla samt kulturprogrammet för Creative Europe, som påverkar det internationella arbete som regionen bedriver framåt. För att underlätta samverkan inom EU har Region Östergötland ett kontor i Bryssel. Region Östergötland ingår dessutom i nätverket Access Europa, en plattform som drivs av Intercult för att ge medlemmarna möjlighet att vara mer aktiva i europeiska sammanhang och att skapa fler framgångsrika projekt genom ansökningar till bland annat EU:s kulturprogram och andra europeiska och internationella stödformer. En process för att öka tonvikten på internationella frågor, internt och externt har inletts under 2014 tillsammans med enheten för internationell samverkan i regionen och Brysselkontoret. I samtliga dialoger med de regionala uppdragstagarna belyses och diskuteras det internationella perspektivet. Nationella minoriteter 2009 kom en ny svensk lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Lagen ger de nationella minoriteterna judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar rätt till inflytande i frågor som berör dem samt att minoritetsspråken ska skyddas och främjas. Arbetet med att synliggöra och främja minoriteternas kultur, kulturarv och språk är inlagt i samverkansmodellen. För 2014 fastslog Kulturrådets styrelse att de nationella minoriteternas kultur, och särskilt romers kultur och kulturarv, är en av fem prioriteringsgrunder för statsbidragen inom modellen. Region Östergötlands roll syftar till att genom de regionala kulturinstitutionerna, konsulenterna och regionala utvecklarna stödja sammanhang som synliggör minoriteternas kultur men också bedriva kunskapsuppbyggande insatser. Våren 2014 genomförde Kulturrådet en webbenkät till bland annat regionala kulturinstitutioner i landet som får medel från kultursamverkansmodellen. Deras nationella sammanställning visar att det är främst museiområdet, följt av musik och teater som synliggjort minoriteterna via olika insatser. Det finns skillnader i insatserna när det gäller målgrupperna: en del riktar sig direkt till målgruppen medan andra riktar sig till en bred allmänhet för att till exempel sprida kunskap. Kulturrådet pekar på brister i långsiktighet eftersom merparten av insatserna var tillfälliga projekt. Enligt rapporten påtalar många svårigheterna med att finna bra rådsfunktioner för dialog och samverkan med minoriteterna, men också att det tar tid att bygga mer långsiktiga strukturer för synliggörande av dessa målgruppers kulturarv. Finskt förvaltningsområde Kommunerna Finspång, Motala och Norrköping är finskt förvaltningsområde. Med anledning av detta tar Region Östergötland emot ett särskilt statsbidrag för att i dessa kommuner göra insatser som främjar det finska språket och finsk kultur. I de tre kommunerna finns informatörer med ansvar att utveckla det finska förvaltningsområdet i samråd med de lokala finska föreningarna. Tillsammans med Sjukhuskyrkan på Vrinnevisjukhuset, regionen och nätverket mångkultur inom Regionbibliotek Östergötland, drivs frågorna gemensamt. Syftet är att via varandras kompetensområden hitta synergieffekter som kommer minoritetsgrupperna tillgodo. För att synliggöra sverigefinnarnas kultur har nätverket bland annat köpt in musik och 31

33 teaterföreställningar för barn och vuxna, visat film på finska och samarbetat med biblioteken kring exempelvis sagostunder på finska med mera. Utvecklingsmöjligheter Region Östergötland avser att etablera ett råd för samverkan med de nationella minoriteterna. Detta för att kulturverksamheterna, kommunerna och Region Östergötland tillsammans ska kunna föra en bättre dialog kring hur vi utifrån olika uppdrag synliggör de nationella minoriteterna. Utvecklingsinsatser för de horisontella målen I samarbete med projekt LikaOlika genomföra seminarier för att stödja regionala kulturverksamheter och andra aktörer i regionen i arbetet med fysisk tillgänglighet, tillgänglig information, bemötande, olika funktionsnedsättningar och hjälpmedel. Utveckla samarbete med Handikappföreningarna i Östergötland som kan bidra med expertkompetens direkt kopplat till verksamheterna. Stödja initiativ och insatser som tydliggör, speglar och ökar mångfalden i regionens kulturliv, och då särskilt beakta de nationella minoriteterna. Bilda ett regionalt råd för nationella minoriteter med syfte att diskutera målgruppens kultur och hur den kan utvecklas i regionen. 32

34 Barn och unga Barn och unga är en prioriterad målgrupp i den regionala kulturen och därmed för alla verksamheter som har regionala uppdrag. Region Östergötlands insatser för barn och ungdomar inom kulturområdet utgår från FN:s barnkonvention och syftar till att i tillämpbara delar uppfylla denna. Barn och unga är flitiga utövare av kultur, men flera faktorer påverkar möjligheterna till upplevelser och eget skapande. Det handlar om till exempel bostadsort, tillgång till mötesplatser, föräldrars utbildning och inkomst. Skolan, föreningsliv, kulturinstitutioner, bibliotek och kommunala kulturskolor har en viktig uppgift att fylla för barn och ungdomars engagemang, kreativitet och växande. Det krävs utvecklad samverkan mellan många aktörer för att uppnå målet att alla barn och unga i Östergötland ska nås av ett brett och tillgängligt kulturutbud med hög konstnärlig kvalitet. FN:s barnkonvention I FN:s konvention om barns rättigheter stadgas rätten att delta i kulturlivet, att få yttra sig och att få tillgång till konst, kultur och information, vilket beskrivs enligt följande i konventionens artiklar 3, 12, 13 och 31: Barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla åtgärder som berör barnet. Barn har rätt att framföra sina åsikter, till yttrandefrihet och rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet. Konventionsstaterna ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet och rekreations- och fritidsverksamhet. Sveriges ratificering av Barnkonventionen innebär att ett barnperspektiv ska läggas till alla beslut som rör barn och unga direkt eller indirekt. Stat, kommun och landsting ansvarar gemensamt för att omsätta konventionen till konkreta avsikter. På Regionbiblioteket pågår ett långsiktigt arbete i samarbete med andra regioner kring Barnkonventionen och barns och ungas rättigheter. Målsättningen är att ta fram metoder för implementering av Barnkonventionen på bibliotek. Syftet är att öka kunskapen om hur man ska arbeta strategiskt med barns och ungas rättigheter på regional och kommunal nivå. Till grund för utvecklingsarbetet ligger Barnomsorgsmannens framgångsfaktorer och SKL:s vägledning, Gör barn starkare. Bibliotekens kunskapsutveckling kan spridas till andra regionala verksamheter. Ungas inflytande Under den första kulturplaneperioden genomförde regionen och Riksteatern Östergötland Inflytandeprojektet. Riksteatern har nationellt tagit fram metoder för att ge unga inflytande i kulturplanerna, för att synliggöra ungas tankar om den lokala och regionala kulturens organisering och innehåll. Det som efterfrågades var till exempel lokal kultur för unga, att regional och lokal nivå använder sociala medier för att nå ut till ungdomar, uppmaning om att använda ungdomar för att engagera andra unga och att elevråd och elevkårer kan ha ett ansvar. De formella möjligheterna för barn och ungdom att komma till tals i regionala och kommunala beslutsprocesser är begränsade och ungas delaktighet är därför en prioriterad fråga framåt för att bättre fånga upp ungas idéer om kultur. Eftersom många kulturfrågor berör både kommunal och regional nivå ser vi att en utveckling av kulturdialoger med ungdomar är ett samarbetsområde för region och kommun som inbegriper både tjänstemän och förtroendevalda. Satsningen innebär att mer effektivt ta till vara ungas delaktighet i kulturplanering och på så sätt understödja en hållbar utveckling. Kultur i skola I EU:s rekommenderade åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande är kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer en av nyckelkompetenserna. I läroplan för grundskolan LGR 11 står att Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom, språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud. 33

35 För många barn och ungdomar är förskolan och skolan den viktigaste platsen för möten med olika kulturformer. Enligt läroplanen ska konst och kultur stärka barns kreativa och innovativa kompetenser. Detta sker genom att elever får möta professionell kultur och ges möjlighet att själva utöva ett kulturellt uttryck samt att man arbetar med estetiska läroprocesser i skolarbetet. Avgörande för elevers likvärdiga tillgång till och möjlighet att ta del av och utöva kultur är skolans och kulturföreträdares agerande i samverkan med varandra. Utredning om barn och ungas kultur i skolan En viktig utvecklingsfråga under nuvarande kulturplaneperiod har varit den ojämna tillgången till professionell kultur för barn och unga inom förskola och skola. I några kommuner är utbudet av kultur väl tillgodosett, i andra betydligt mindre. Även inom kommunerna är det stora skillnader mellan vilket utbud som erbjuds eller möjligheter barn har att ta del av professionell kultur. Detta gäller så väl förskolor och skolor. En utredning om regional samverkan kring barn och ungas tillgång till professionella kultur har genomförts av externa utredare under våren Utredarna har haft dialoger med kommunala kulturtjänstemän, kulturinstitutioner, representanter från förskola och skola, fria kulturaktörer samt kollektivtrafiken. Utredarna konstaterar att det finns betydande skillnader i tillgång till kultur i skolor och förskolor i Östergötland och att organiseringen kring kultur i förskola och skola skiljer sig väsentligt mellan kommunerna. Utredningen förordar att Region Östergötland inför någon form av regional kulturgaranti för att uppnå den uttalade och beslutade ambitionen att erbjuda ett likvärdigt och jämlikt utbud av kultur till alla barn och unga i regionen. Tre olika förslag presenteras med olika ekonomiska förutsättningar och konsekvenser som region och kommuner kommer att ta ställning till under kommande kulturplaneperiod. Musik- och kulturskolor Kultur och musikskolor finns i nästan alla kommuner. Men det finns inga nationella beslut om att de ska finnas, vad de ska innehålla eller hur de ska vara organiserade eller finansierade. Trots detta finns gemensamma drag som utvecklats över tid. De senaste åren har också Östergötlands kultur - och musikskolor genomfört en gemensam länsstudiedag kring utvecklingsfrågor, där också Region Östergötlands strateg för scenkonst deltagit aktivt. De senaste åren har det på många håll skett en ökad samverkan mellan kommuner och regioner enligt organisationen Sverige Musik och Kulturskolor (SMOK). Länets kulturinstitutioner inom musikområdet, Östgötamusiken och Norrköpings symfoniorkester, arbetar redan idag med musik - och kulturskolorna, det sker till exempel med lovorkestrar. Det finns önskemål att göra detta i ökad utsträckning vilket nämns i beskrivningen om Östergötlands musikliv. Utmaningen är att få till stånd samverkan mellan Östergötlands kultur - och musikskolor och kulturinstitutioner på lika villkor. Att inbegripa nya kulturformer inom ramen för kulturskolorna är en möjlighet att stärka infrastrukturen för olika konstområden. Norrköpings kulturskola kommer till exempel att prova att arbeta med främjarna för hemslöjd. För att förnya arbetet mellan kulturskolor, institutioner och regionala konsulenter behövs ett pilotprojekt. En annan utmaning som finns i hela landet är frågan kompetensförsörjning. Det utbildas för få musiklärare i förhållande till pensionsavgångar. SMOK föreslår samarbeten med universitet och folkhögskolor kring detta. Skapande skola 2008 infördes Skapande Skola som är en statlig satsning för att öka samverkan mellan det professionella kulturlivet och skolan för att långsiktigt integrera kulturella och konstnärliga uttryck i skolans arbete. I Östergötland har samtliga kommuner sedan 2008 fått medel och flertalet har sökt nästan varje år. Det är skolornas huvudmän som kan söka pengarna och oftast är det de kommunala huvudmännen som söker, men i vissa fall även friskolor. Kommunerna har olika förutsättningar för att bygga en 34

36 hållbar struktur kring arbetet med Skapande Skola. De kommuner som har en organisation kring kultur och skola ansöker kontinuerligt om Skapande Skola-medel, medan de mindre kommunerna har svårt att få fram en ansökan. Vissa kommuner har endast sökt några enstaka gånger, och här kan den regionala nivån vara, och har varit, en resurs och länk mellan kommunernas tjänstemän liksom till regionens professionella kulturskapare. Bland annat har regionen varit med och tillsammans med Linköpings kommun anordnat en dag, SkolKulturForum, som mötesplats för skolans representanter och kulturaktörer i regionen. Inom Skapande Skola skulle ett tydligare kunskapsutbyte mellan kommunerna kunna utvecklas för att bättre ta tillvara erfarenheter och kompetens kring ansökningsprocess och genomförande. Utvecklingsinsatser för barn och unga Öka ungas inflytande och påverkan på kulturområdet. Fortsatt utvecklingsarbete för regional samverkan/samordning för att öka barn och ungas tillgång till kultur i skolan utifrån den utredning som presenteras våren Utveckla samverkan mellan regionen och Östergötlands kultur- och musikskolor för att skapa en gemensam plattform för att stärka verksamheterna. Initiera ett gemensamt projekt kring utveckling och samverkan mellan kultur- och musikskolor, institutioner och konsulentverksamheter i Östergötland. Stärka samverkan mellan kommunerna och regionen kring ansökningsprocesser till Skapande skola. 35

37 Arrangörskap Arrangörerna är länken mellan den kultur som produceras och publiken. Arrangörer kan till exempel vara ideella föreningar, eldsjälar, kyrkor och samfund, privata aktörer eller kommuner. Arrangörer och ändamålsenliga lokaler är en förutsättning för att kulturutbudet når ut till medborgarna oavsett bostadsort. Ett gemensamt utvecklingsarbete bedrivs av Östgötamusiken, Östgötateatern, Riksteatern Östergötland och Region Östergötland för att utveckla arrangörsledet för alla konstarter i Östergötland. Ett långsiktigt mål är att skapa bättre förutsättningar för ett aktivt och levande arrangörsled i Östergötland. För detta har projektet Fullt fokus på arrangören skapats. Syftet är att: Kartlägga befintliga arrangörer i Östergötland och deras behov av utbildningsinsatser och stöd Skapa kontakt med Östergötlands kommuner i frågan i ett mer övergripande perspektiv Utifrån ovanstående skapa en långsiktig plan för hur arrangörslivet i Östergötland ska utvecklas Även i Inflytandeprojektet som genomförts lyfte ungdomar arrangörsperspektivet. Ungdomar vill själva kunna arrangera. Kravet att vara föreningsaktiv för att få del av stödformer upplevs ibland som ett hinder. För att möjliggöra och underlätta kan formerna för arrangörsstöd behöva ses över. Utvecklingsinsatser för arrangörskap Fortsätta det påbörjade arbetet med projektet Fullt fokus på arrangören som omfattar insatser för att stärka strukturer kring arrangörer lokaler, kompetensutveckling, förnyelse av arrangörsledet, unga arrangörer, bättre samarbete och samordning, samt se över regionalt arrangörsstöd. Ny teknik och digitalisering Den digitala tekniken och utvecklingen inom medieområdet har i grunden förändrat förutsättningarna för att skapa, sprida och ta del av konst och kultur. Produktionen av kulturellt innehåll ställs inför nya möjligheter och utmaningar till följd av digitaliseringen. Genom nya sätt att producera, distribuera och tillgodogöra musik, film och andra konstyttringar kan en större och vidare publik nås och konstnärliga uttryck utvecklas. Bland annat ökar möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att ta del av kulturutbudet. Elektronisk tillgång till kulturarvet kan främja innovation och företagsamhet och stödja verksamhet inom andra sektorer, som kulturturism. Efterfrågan på digitala versioner från medborgare, näringsliv och inom forskarsamhället ökar i takt med utvecklingen. Till utmaningarna hör att det upphovsrättsliga regelverket som säkrar de grundläggande förutsättningarna för innehållsproduktion, måste balanseras mot behovet av tillgängliggörande genom nya tjänster. Ny teknik på kulturområdet är delvis en fråga om digital distribution av kulturellt innehåll. Inom exempelvis scenkonstområdet tillgängliggörs digitaliserade produktioner som föreställningar i realtid eller i efterhand via webben. En annan aspekt är hur digital och interaktiv teknik kan användas i skapandet av konsten och inte bara som ett sätt att kommunicera den färdiga produkten. Det handlar även om att förhålla sig till en publik som alltmer går från konsument till aktiv utövare. 36

38 Utvecklingsområden Inom området pågår ett treårigt projekt där teater, filmkonst och digital teknik möts. Samarbetsparter är Östgötateatern, Film i Öst, Visualiseringscenter C i Norrköping och Linköpings universitet. Målgrupp är unga vuxna och projektet finansieras med regionala och nationella utvecklingsmedel. Syftet är att utveckla nya metoder och uttryck för att öka tillgängligheten och interaktiviteten för och med publiken. I projektet undersöks hur digitala verktyg och media kan användas för att hitta nya infallsvinklar på gestaltande och interaktivitet. Erfarenheterna från projektet bildar en grund för vidare utvecklingsarbete inom Östgötateatern. Symfoniorkestern i Norrköping kommer att utreda möjligheten att publicera digitala versioner av konserter. Riksteatern Östergötland undersöker möjligheterna till utvecklingsarbete kopplat till digitala verktyg kring arrangörskap och arrangemang. Digitalt kulturarv Digitalt tillhandahållande av arkivinformation och digitalisering av museisamlingar utgör viktiga förutsättningar för att fler ska kunna utnyttja arkiven och samlingarna. Östergötlands arkivförbund har initierat en omfattande och långsiktig digitalisering av arkivförteckningar för att underlätta tillgängliggörandet via internet. Digitaliserat arkivmaterial tillhandahålls genom databaser som ständigt växer. En förhoppning är att göra det möjligt att systematiskt digitalisera de mest efterfrågade handlingarna. Östergötlands museums pågående projektet med flytt av magasin och digitalisering ökar förutsättningarna för att fler ska kunna ta del av källmaterialet som finns i samlingarna och uppleva östgötska kulturmiljöer. Kulturarv Östergötland bedriver förmedlingsprojekt på digitala plattformar kopplat till både skolan och äldrevården med medel bland annat från VINNOVA - Sveriges innovationsmyndighet. Digital delaktighet För många användare innebär utvecklingen av e-tjänster en bättre service, mer obunden i tid och plats. För de som inte kan eller inte har tillgång till ny teknik och internet blir det inte lika lätt. De traditionella kanalerna minskar när de digitala växer. Det finns fortfarande stora samhällsgrupper som av olika anledningar inte kan ta tillvara på internets möjligheter. Utbildningsbakgrund, sysselsättning, ålder och bostadsort är faktorer som påverkar tillgången till och användningen av Internet. Majoriteten av de som idag inte använder internet är lågutbildade. Det finns många med invandrarbakgrund som av olika anledningar inte drar nytta av möjligheterna. För att öka allas tillgänglighet till digitala tjänster och delaktighet behövs offentliga miljöer som erbjuder stödfunktioner av olika slag och varje ny digital tillämpning behöver ha en strategi för hur teknikovana personer inbegrips. Ett framgångsrikt pionjärarbete har bedrivits i Östergötland av bibliotek och folkbildning sedan mitten av 2000-talet för att öka digital delaktighet. Regionbiblioteket fortsätter att arbeta för att värna användarperspektivet i e-samhället och verka för att biblioteken ska ha en aktiv roll som informationsnoder. För framgång måste frågan om användarperspektiv aktivt drivas förvaltningsövergripande i kommunerna. I Digitala agenda för Östergötland beskrivs hur digitaliseringens möjligheter ska utnyttjas i Östergötland. För verksamheter inom kulturområdet är prioriterade insatser för perioden : Öka den digitala kompetensen och delaktigheten hos regionens invånare. Nyanländas behov ska särskilt beaktas. Öka tillgången till kulturarvet och konstformer genom digitala tjänster. 37

39 Del II Regionala konst- och kulturverksamheter I Östergötland finns ett professionellt kulturliv med både kulturinstitutioner och fria kulturskapare. I det här kapitlet presenteras de konst- och kulturverksamheter som finansiellt ingår i kultursamverkansmodellen och som får statligt stöd till sin verksamhet. Regionens arbete med kultursamverkansmodellen är omfattande och utgör idag basen i regionens kulturarbete. Det gör att även andra verksamheter som är regionalt eller nationellt intressanta nämns i kommande kapitel, till exempel som en del av en viktig kulturell infrastruktur, även om de inte har sin finansiering direkt från modellen. För varje verksamhet som får statligt och regionalt stöd för sin verksamhet anges vilka prioriteringar som kommer att göras de kommande åren. Arbetet med jämställdhet, hbtq, mångfald, barn och unga, internationalisering, delaktighet och tillgänglighet ska genomsyra all regional kulturverksamhet som erhåller offentligt stöd. Kulturverksamheterna och övriga aktörer ska medverka till att förverkliga kulturplanens intentioner utifrån sina verksamhetsmässiga förutsättningar. Scenkonsten i Östergötland Scenkonstområdet är det största området i kultursamverkansmodellen i Östergötland. Det är omfattande både i antalet aktörer och ekonomiska medel. Under föreliggande kulturplansperiod ser vi stora förändringar inom organiseringen av området, bland annat genom bildandet av ett scenkonstbolag och de beslut som rör framtida satsningar på dansområdet. Redan idag äger stor samverkan rum mellan Östergötlands olika scenkonstaktörer. På Region Östergötland finns en strateg för scenkonst som arbetar med att skapa en plattform för regional samverkan kring scenkonstområdet. Tjänsten fungerar som länken mellan institutionerna, föreningarna och kommunerna, och kan därigenom fungera som en neutral nod i utvecklingen av det regionala scenkonstarbetet. Dansen inom scenkonstområdet Under har Region Östergötland bedrivit projektet Dans i Öst. Förutsatt att det finns ekonomiska möjligheter avser Region Östergötland att dansen blir en reguljär, regional verksamhet. Mer om Östergötlands kulturella strukturer för dans och resultatet från Dans i Öst finns längre fram i kapitlet. Scenkonstgruppen För att skapa en plattform för den professionella scenkonsten i Östergötland finns Scenkonstgruppen, bestående av Östgötateatern, Riksteatern Östergötland, Vadstena-Akademien, ung/scen öst, Teatercentrum, Norrköpings Symfoniorkester, Östgötamusiken, Dans i Öst samt regionens kulturstrateg för scenkonst. Fokus ligger på att underlätta samverkan, kompetensutveckling, arrangörsutveckling och insatser för att bygga strukturer. Arbetet påbörjades redan under förra kulturplansperioden, och de områden som gruppen har identifierat för kommande period nämns längre fram under utvecklingsinsatserna i detta kapitel. Scenkonstbolag Under 2015 kommer ett scenkonstbolag att bildas där Symfoniorkestern i Norrköping och Östgötateatern ingår. Bolaget innebär inte att någon flytt till gemensamma lokaler sker, utan de båda verksamheterna blir kvar i sina respektive verksamhetslokaler. Tidigare, i utredningsfasen , fanns tankar om att även Östgötamusiken skulle ingå i bolaget men efter hand har deras styrelse meddelat att de vill stå utanför. Efter scenkonstbolagsutredning 2013, som genomfördes av en extern utredare och cheferna från de tre kulturinstitutionerna, följde ägarna (Landstinget i Östergötland samt Norrköpings och Linköpings kommuner) upp med en konsekvensanalys av utredningen. 38

40 Utifrån ett ägarperspektiv var bedömningen att ett gemensamt bolag förbättrar förutsättningarna för styrning, samordning och prioriteringar framåt för att bibehålla en hög kvalitet inom verksamheterna. Ägarskapet fördelas så att Region Östergötland äger 52 %, Norrköpings kommun 33,1% och Linköpings kommun 14,9%. Övergripande utvecklingsinsatser för scenkonstområdet Genomföra kompetensutvecklingsinsatser för scenkonstens aktörer. Genomföra insatser som ökar samverkan mellan institutioner och fria aktörer i regionen. Öka antalet samarbetet inom genrer och över genrer till exempel avseende scener, lokaler, turnéer med mera. I samverkan med kommuner, institutioner samt övriga aktörer utveckla möjligheter för nycirkusverksamhet att ta en större plats i regionen. Kompetensutveckling kring publikarbete och marknadsföring i syfte att nå ny publik och nya grupper. Utveckla strukturer för de fria teatergruppernas möjligheter för att nå ut med sin verksamhet samt främja deras möjlighet till konstnärlig utveckling. 39

41 Musik Aktörer för musikområdet i Östergötland Östgötamusiken Norrköpings Symfoniorkester Vadstena-Akademien 7 kulturskolor och 6 musikskolor i regionens kommuner Estetprogram/musik finns på 6 skolor i 3 av kommunerna. Film och Musikgymnasiets program scen och artist samt musik och ljud, Norrköping Folkhögskolor med musiklinjer: Vadstena Folkhögskola, Lunnevads Folkhögskola och Liljeholmens folkhögskola Linköpings Universitet har stor musikverksamhet med flera körer och orkestrar och dessutom kurser i körsång, orkesterspel, musikdidaktik, musikdramatik samt bruksspel för gitarr/piano. Körer Amatörorkestrar Professionella frilansande musiker och upphovsmän Studieförbunden Musikarrangörer föreningar, kulturhus, enskilda aktörer/eldsjälar Etablerade festivaler och festivalnätverk I Östergötland finns det ett flertal arrangörsföreningar. Musikarrangemangen är ofta lokalt starka, och många av föreningarna arrangerar större musik- och kulturfestivaler som skapar en uppmärksamhet, både kring en viss genre men även för en specifik plats. Studiefrämjandet arrangerar Livekarusellen som en stor musikturné. Körlivet är stort och livaktigt. Det finns minst en lokal kör i varje kommun och ofta finns det även ett samarbete över kommungränserna. Svenska kyrkan och andra samfund har en viktig roll i körlivet och flertalet konserter ges varje år. I Linköping har flera av körerna en stark koppling till samarbetet med Linköpings universitet. I Östergötland finns sex musikskolor och sju kulturskolor. I de mindre kommunerna är musik- eller kulturskolan ofta den nod som ortens kulturliv kretsar kring, men deras verksamhet ser olika ut. Musikverksamhet är den största delen av musikskolornas/kulturskolornas verksamhet, men bild och form, drama, mediepedagogik och dans tar en allt större plats. En stor del av verksamheten är främst fritidsverksamhet efter skoltid, men kulturskolorna arbetar även med uppdragsverksamhet inom grund- och gymnasieskolan. Mer om kulturskolorna finns i avsnittet om barn och unga. I regionen finns tre folkhögskolor med musiklinjer och de innebar bland annat en möjlighet till utveckling för unga talanger. Folkhögskolorna har elever från hela Sverige och Vadstena Folkhögskola musiklinje har ett nära samarbete med bland annat Operahögskolan. I dagsläget är framtiden för den musiklinjen något osäker vilket utreds just nu. Vikten av dess existens har bedyrats av flera nationella höga utbildningar, operahus, scenkonstinstitutioner och musiker. Östgötamusiken Östgötamusiken har det regionala uppdraget för musik. Detta omfattar att arbeta med musik i hela regionen, samt att främja ett musikliv som likställer olika traditioner och genrer. Verksamheten har ett antal egna ensembler som erbjuder olika produktioner för en offentlig publik, och genomför varje år hundratals konserter i hela regionen genom dessa. Detta göra dels på egen hand och dels i samarbete med frilansartister. En prioriterad uppgift i uppdraget är att förmedla upplevelser med levande musik för barn och ungdomar. För att nå alla barn och ungdomar med ett brett och kvalitativt utbud riktas verksamheten i första hand till skola och förskola, men sker även inom ramen för skapande skola. För att stimulera ungas kreativitet och utveckling sker ett ökat utbud av interagerande produktioner för skolbarn, något som Östgötamusiken vill utveckla. 40

42 Samarbeten sker bland annat med andra länsmusikorganisationer i landet vilket också synliggörs genom det årliga arrangemanget Musik Direkt i Östergötland. Samarbeten sker också med kommunernas musik- och kulturskolor samt med studieförbunden och föreningsmusiklivet. På senare år har man också samarbetat med amatörmusikområdet och har en ambition att vidareutveckla detta. En annan del av uppdraget är att erbjuda musikaliska upplevelser av hög kvalitet också inom vård och omsorg samt till de som av någon annan anledning är förhindrade att på egen hand ta del av det offentliga konsertutbudet. Inom detta fält arbetar man mycket med uppsökande verksamhet. Östgöta Blåsarsymfoniker är en av Sveriges ledande professionella blåsorkestrar som är både nationellt och internationellt efterfrågad. Med den verksamheten skapas årligen många arbetstillfällen för frilansmusiker. Så gott som varje år beställs någon ny svensk komposition för blåsarsymfonikerna och ibland även för ensemblerna. Utvecklingsmöjligheter i verksamheten Östgötamusikens prioriteringar under perioden är: Länsövergripande insatser: - Se över strategier för spridning av kompetens kring blåsmusik i regionen. Konstnärlig utveckling: - Utveckla arbetssättet med interagerade produktioner. - Insatser för att utveckla repertoar och kompositionsbeställningar ur ett jämställdhetsperspektiv. Mångfald: - Ta fram strategier för hur verksamheten kan arbeta mer interkulturellt, till exempel via repertoarutveckling, nya samarbeten och utvecklat publikarbete. Barn och unga: - Skapa bättre strukturer för samarbetet med Östergötlands kultur- och musikskolor. Samverkan och samarbeten: interregionalt projekt tillsammans med Gotlandsmusiken för att sätta upp Carmina Burana, tillsammans med frilansande musiker och lokala körer på Gotland och Linköping. Tre länsmusikorganisationer med lokala körer. - Hitta projekt med lokala amatörmusikföreningar och andra regionala verksamheter. 41

43 Norrköpings Symfoniorkester (SON) Norrköpings Symfoniorkester är den av landets fem större symfoniorkestrar som har Mellansverige som naturligt geografiskt upptagningsområde. Hemvisten för orkestern är Louis de Geer konsert & kongress i Norrköping. Inom det regionala uppdraget ska orkestern förmedla traditionell klassisk musik, populärkonserter och nutida repertoar för barn och vuxna som håller en hög konstnärlig nivå och som tänjer gränserna inom musikområdet. SON arbetar med barn, från sex år och uppåt, i konstnärliga, kreativa processer och orkestern spelar såväl för, som med, barn och ungdomar. SON är också utbildnings- och samarbetspartner till flera kulturella institutioner, högskolor, grund- och gymnasieskolor samt El Sistema-program, såväl nationellt som lokalt. Norrköpings Symfoniorkester har årligen samarbeten med Musikhögskolorna i landet och med Operahögskolan i Stockholm. Samarbeten med andra scenkonstaktörer, cd-inspelningar och gästartister från olika håll i världen sker. Redan idag arbetar SON med begreppet Den öppna orkestern som handlar om att tillgängliggöra orkestern för en konsertovan publik. Den öppna orkestern används även i integreringsarbete med nyanlända svenskar. Varje år besöker barn och ungdomar konserter anpassade för elevernas ålder. Ett samarbete finns med avgångsklassen vid Estetiska programmets Musikinriktning, De Geer gymnasiet i Norrköping där eleverna är programskapare, solister, programvärdar, 25 dansare, instrumentalister och kompositörer. Varje år arrangeras även en Sportlovsorkester med ungdomar från Kulturskolor i hela Östergötland. Nationellt kulturarv Ett för Sverige unikt inspelningsprojekt presenterades 2013 då SON tillsammans med dirigenten Christian Lindberg och skivbolaget BIS slöt ett avtal att gemensamt producera en box med cdinspelningar av den svenske symfonikern Allan Petterssons samtliga symfonier. Inspelningarna möjliggör dokumentation och spridning av dessa centrala svenska musikverk till hela världen. Boxen som kommer att vara komplett 2018 innehåller också tre dokumentärfilmer om Allan Pettersson. SON är en orkester som har erhållit mycket goda recensioner för sina inspelningar och de nu årliga lanseringarna av Pettersson-symfonierna har hyllats internationellt och även belönats med priser. Inspelningsprojektet är av nationell betydelse. Valda delar av konserterna, med hela eller delar av orkestern, erbjuds andra scener i regionens kommuner förutsatt att lokal arrangör och kostnadstäckning finns. Symfoniorkestern har haft stora framgångar i Sverige och utomlands, och har en viktig roll i marknadsföringen av regionen nationellt och internationellt. 42

44 Utvecklingsmöjligheter i verksamheten SON:s prioriteringar under perioden är: Länsövergripande insatser: - Utveckla samarbeten med körer i Östergötland till stora konsertproduktioner. - Finna nya former och möjligheter att spela på olika platser i Östergötland. Barn och unga: - Utarbeta bättre strukturer för samarbetet med Östergötlands kultur- och musikskolor. Konstnärlig utveckling: - Utveckla konsertformerna genom till exempel samverkan med andra aktörer och konstområden. - Ge beställningsverk en central placering i konsertutbudet. Beställningsverken sker ofta i samverkan med andra orkestrar, svenska och internationella och blir därför viktiga broar i det internationella nätverket. - Digitalisering: - Utreda möjligheten att spela in och sända konserter digitalt. - Se över möjligheterna att finna bättre former för att spela på de olika platser i Östergötland som ekonomiskt och praktiskt kan ta emot en fullskalig symfoniorkester. Digitalisering: - Utreda möjligheten att spela in och sända k0nserter digitalt. - Se över möjligheterna att finna bättre former för att spela på de olika platser i länet som ekonomiskt och praktiskt kan ta emot en fullskalig symfoniorkester 43

45 Vadstena-Akademien Vadstena-Akademien ingår inte i samverkansmodellen, men är en viktig regional och nationell verksamhet och får därför ett större regionalt verksamhetsbidrag. De är ett nationellt och internationellt utvecklingscentrum för unga sångare, musiker och andra verksamma inom operakonsten. Vadstena-Akademien har ett tätt samarbete med de flesta utbildningarna och institutionerna inom opera och musik i Sverige och även många utomlands och deltar också i flera internationella nätverk. Den publika verksamheten äger främst rum på sommaren i Vadstena. Akademien samarbetar regionalt på regelbunden basis främst med Östgötamusiken, Norrköpings symfoniorkester, Östgötateatern och Linköpings universitet och lokalt bland annat med Vadstena Folkhögskola, en av Sveriges viktigaste förberedande utbildningar för unga operasångare och pianister. Vadstena-Akademien är Sveriges största beställare av nyskriven svensk musikdramatik och ett internationellt centrum för operarepertoarforskning. Många bortglömda operor har fått sitt första framförande i modern tid på Vadstena-Akademien och flera har därefter spelats i många länder. Flera av operauppsättningarna har sänts i TV och de flesta i Sveriges Radio. Förutom operaföreställningar genomförs varje år en rad offentliga konserter, seminarier, workshops och kurser. I planerna för framtiden ingår att inom ramen för akademitanken utveckla fler samarbeten med unga frilansare där Vadstena-Akademien kan fungera som mentor för deras utveckling samt att tillsammans med andra aktörer i och utanför regionen utveckla en mer regelbunden verksamhet för barn och unga. Det fria musiklivet Det fria musiklivet i Östergötland är mycket brett och mångfasetterat och består av enskilda musiker, musikproducenter, upphovsmän och orkestrar som är verksamma både regionalt och nationellt. Flera frilansande musiker har ofta tillfälliga uppdrag hos scenkonstinstitutionerna men driver även egna orkestrar, projekt och konstellationer. Då möjligheten att försörja sig som professionell musiker i Östergötland är begränsat så arbetar många även som pedagoger samt har uppdrag utanför länet. Möjliga tillfällen och spelplatser för att komma ut med sin musik/sitt musicerande behöver utvecklas i samarbete med Östergötlands kommuner och arrangörer. En annan utmaning är att se över hur musikens mångfald av genrer kan synliggöras i Östergötland och på så sätt få professionella musiker/musikproducenter att stanna i Östergötland. 44

46 Teater Aktörer för teaterområdet i Östergötland Östgötateatern Riksteatern Östergötland Shakespeare på Gräsgården Riksteaterföreningar ca 10 professionella fria teatergrupper i regionen Turnerande fria teatergrupper som gästspelar från övriga regioner Amatörteaterföreningar Stort antal sommarteaterföreställningar Teaterlinje/teaterpedagog på Marieborgs folkhögskola, Bona folkhögskola och Valla folkhögskola Film och Musikgymnasiets program scen och artist, Norrköping 6 kulturskolor har teater/drama De Geergymnasiet i Norrköping - enda gymnasium i Östergötland som har det estetiska programmet inriktat på teater Det finns många amatörteaterföreningar i Östergötland. I föreningarna finns en stor möjlighet att utveckla och prova på teaterkonsten för barn och vuxna, och de har en stor betydelse för teaterlivet i regionen. Många föreningar samarbetar med studieförbund. Samverkan mellan amatörteaterföreningar i länet sker mycket utifrån personliga kontakter och skulle kunna stärkas upp och utvecklas. Det finns endast en gymnasieskola i hela Östergötland som har teaterinriktning på sitt estetiska program. Däremot har flera folkhögskolor teater-, scenkonst- och/eller dramautbildningar. Östergötland har ett mycket stort utbud teater som produceras och arrangeras under sommarmånaderna, spritt över genrer och geografi, samt även möten mellan den professionella teatervärlden och amatörverksamheten i olika projekt. Östgötateatern Östgötateatern är Sveriges största regionteater med två teaterhus, ett i Norrköping och ett i Linköping. Teaterns uppdrag är att spela teater av hög konstnärlig kvalitet och bredd för alla åldrar och i hela Östergötland med de båda teaterhusen i Linköping och Norrköping som fasta scener. De har även ett stort ansvar att möta länets hela publik genom att både turnera i Östergötland och med effektiv marknadsföring göra det attraktivt att resa in till huvudorterna och besöka teatern. Musikalen intar en central plats i teaterns identitet, och det är den enda dramatiska teater i landet som regelbundet spelar musikal. Samverkan med olika aktörer, på olika nivåer, är vanligt i teaterns arbete. Här finns till exempel samarbeten med Riksteatern, andra länsteatrar, regionala och nationella aktörer. Teatern stödjer fria grupper, amatörteater och annan kulturell föreningsverksamhet i regionen, bland annat genom rådgivning, handledning, utlåning/rabatterad uthyrning av dekor, rekvisita, kostymer och teknik men också i form av direkta samarbeten. Vid sidan av samproduktioner ligger Östgötateaterns verkstäder och ateljéer i spetsen när det gäller att samverka och sälja tjänster. Som enda teater utanför de tre storstadsregionerna, med kompletta verkstäder och ateljéer har teatern en god position att utveckla spetskompetens inom detta område. Ung scen/öst Uppdraget för teater till barn och unga inom Östgötateatern har ung scen/öst sedan 2001, med egen scen och hemvist på Elsas Hus (ett kulturhus för ungdomar) i Linköping. Satellitverksamheten leds av en egen konstnärlig ledare. ung scen/ öst har ett speciellt arbetssätt som uppmärksammats internationellt och nationellt. Kärnan i verksamheten är nyskriven dramatik, ofta utvecklad i nära 45

47 dialog med barn och unga, och på senare år med en allt tydligare inriktning på att utveckla och omfatta andra genrer som performance, dans och musik. Sedan år 2005 har man också tillgång till en fast gästspelsscen på Kulturkammaren i Norrköping. Etablerade projekt inom ung scen/östs arbete är ung scen/lab, ung scen/club, ung scen/residens och ung scen/akademi tillsammans med olika samarbetspartners. Projekten har fokus på ung, ny scenkonst. Utvecklingsmöjligheter i verksamheten Östgötateaterns prioriteringar under perioden är: Konstnärlig utveckling: - Fortsätta det konstnärliga utvecklingsarbetet kring digital teknik inom scenkonsten. - Satsningar på nycirkus för att till exempel utveckla internationella samarbeten. - Fortsatt utvecklingsarbete med rollen som växthus för nya musikalartister tillsammans med Musikallinjen artisten i Göteborg. - Via ung scen/östs verksamhet fortsätta att vara en viktig nationell plattform för ny dramatik genom fortsatt utvecklingsarbete. Samarbeten: - Finna nya samarbeten via den kompetens och det hantverkskunnande som finns inom verkstads- och ateljétjänster. - Identifiera fler samarbeten med andra regionala institutioner till exempel Östgötamusiken. 46

48 Riksteatern Östergötland Riksteatern Östergötland är den regionala delen av Riksteatern och ett serviceorgan mot Östergötlands kulturarrangörer, som har till uppdrag att förmedla föreställningar till teaterföreningar, bygdegårdar, skolor med flera. Det är också de som har det regionala uppdraget att arbeta med arrangörsutveckling och arrangörsstöd till teaterföreningar och andra vuxenarrangörer i länet, samt till arrangörer för barn och ungdom på skolor och förskolor. Riksteatern Östergötland har det regionala uppdraget att administrera länets arrangörsgaranti. Bidraget syftar till att öka utbudet av lokala kulturarrangemang, förbättra spridningen av professionell kultur i regionen utanför centralorterna, stimulera ett brett och mångsidigt utbud och förbättra utbudet av kultur för barn och ungdom. Publikarbete och samarbeten Riksteatern Östergötland stödjer fria teatergrupper och dansgrupper i Östergötland ur ett arrangörsperspektiv i form av utbudsdagar, själva utbudet, kurser, kanaler för och kontakter med arrangörer samt workshops. Riksteatern Östergötland samarbetar med många andra aktörer som bygdegårdsrörelsen, Skådebanan, Folkets Hus & parker, Östgötateatern, Riksteatern nationellt och i andra regioner med flera. Genom de lokala riksteaterföreningarna får regionens invånare del av ett stort och brett scenkonstutbud. Denna del av verksamheten är ett viktigt steg i breddandet av publiken. Det kan vara ett enklare steg för en ovan publik att gå på ett lokalt kulturarrangemang, än att resa till en av kulturinstitutionerna. Finsk scenkonstsamling innebär ett samarbete med Scen utan gränser, Uusi Teatteri, de tre finska förvaltningskommunerna i Östergötland (Finspång, Motala och Norrköping) och deras lokala arrangörer, samt deras motsvarigheter på kommunal och landstingsnivå i Sörmland. Insatsen är ännu i sin linda men syftar till att ge olika perspektiv på den scenkonst på finska som spelas i Östergötland och Sörmland, vilka som nås av den och hur effektiva samarbetsformer kan skapas. Till exempel bör det klargöras hur finsktalande utanför förvaltningsområdena nås av utbudet. Utvecklingsmöjligheter i verksamheten Riksteatern Östergötlands prioriteringar under perioden är: Länsövergripande insatser: - Producera en sammanställning över all scenkonst som arrangeras av Östergötlands riksteaterföreningar. - Utveckla samarbetet med bygdegårdarna i Östergötland, och i de insatser som rör scenkonstutbudet på mindre spelplatser (utanför kommunernas centralorter). - Hitta nya sätt att stötta teaterföreningarna i sin utveckling från deras behov. - Satsning på jämställhet, mångfald och tillgänglighet i teaterföreningarnas verksamhetsplaner. - Finsk scenkonstsamling, våren Öka antalet dansföreställningar arrangerade av teaterföreningar. Samarbeten: - Öka samarbete med andra regionala riksteaterföreningar i Mellansverige, till exempel kring unga vuxna som arrangörer. Barn och unga: - Utveckling av referensgruppsarbetet för att öka barn och ungas delaktighet vid utbudsdagen ScenGalej för att kunna uppfylla intentionerna i barnkonventionen. - Öka antalet familjeföreställningar inom teaterföreningarnas utbud. - Utveckla formerna för lokala föreningarna att hitta unga arrangörer i sin hemkommun. 47

49 Digitalisering: - Undersöka möjligheterna kring digitala verktyg för att utveckla arrangörskapet och arrangemang. Det fria teaterlivet Av de redovisningar som inkommit till Kulturrådet för 2013 framgår att de fria grupperna står för ett stort scenkonstutbud i Sverige. Utan fria grupper skulle utbudet av teater-, dans- och musikföreställningar för barn och unga vara betydligt mindre. Redovisningarna från de grupper som beviljats bidrag från Kulturrådet visar att 63 procent av de fria teatergruppernas besök gjordes av barn och unga. Vid de fria dansgruppernas föreställningar gjordes 48 procent av besöken av personer i åldrarna 0 18 år. För de fria musikgrupperna var motsvarande andel 27 procent. Siffrorna avser föreställningar i Sverige. I Östergötland finns ett tiotal fria professionella teatergrupper som främst producerar barn och ungdomsteater. Flertalet av grupperna har sin hemvist i Norrköping och Linköping. Teater Fenix, Teater Pelikan, Papagena, TeaterExpressen, Musikteater Gulasch är exempel på grupper som har sin inriktning mot barn och unga. Villkoren för grupperna ser väldigt olika ut, då möjligheterna att söka kommunalt produktionsstöd i sin hemkommun varierar mycket i länet. Med Östgötateaterns uppdrag att spela för barn från skolålder och uppåt, så har en ökad möjlighet skapats för de fria grupperna att vända sig till de yngre åldrarna. Dock producerar de fria grupperna även föreställningar för barn inom skolan, men då ung scen/öst spelar kostnadsfritt för Östergötlands elever skapar detta en ojämn konkurrensmöjlighet och innebär ett ekonomiskt problem för de fria grupperna. Sedan förra Kulturplanen har ett samarbete inletts mellan Teatercentrum och Region Östergötland med syfte att skapa bättre möjligheter för de fria teatergrupperna i Östergötland. Detta arbete kommer fortsätta att utvecklas under kommande kulturplansperiod, bland annat genom att se hur samverkan mellan institutionerna och de fria aktörerna kan utvecklas, hur kompetensen kan behållas och höjas så att de fria aktörerna kan bidra till att utbudet av scenkonst för barn och unga i regionen håller en hög konstnärlig kvalitet. Shakespeare på Gräsgården (SHPG) Shakespeare på Gräsgården är en fri professionell aktör som har sin spelplats i den unika miljön Klosterområdet i Vadstena. De har utvecklats från en fri teatergrupp till ett erkänt nationellt forum för Shakespeares dramatik. SHPG är en viktig regional aktör som får ett årligt regionalt stöd. Shakespeare på Gräsgården bedriver också kursverksamhet, bland annat i samarbete med Vadstena Folkhögskola och Linköpings universitet. Kurserna är för amatörer, för unga människor som vill pröva på teater och skådespeleri på en lite mer avancerad nivå, samt som fortbildning för teaterhögskolestudenter och professionella skådespelare. 48

50 Dans Aktörer för dansområdet i Östergötland Förberedande 1 årig dansutbildning, Lunnevads Folkhögskola 2 årig Scenkonstutbildning, Valla Folkhögskola Estetiska programmet med dansinriktning, De Geer gymnasiet i Norrköping Flera skolor med profilklasser dans för årskurs 7-9 och grundskolor med estetisk profil dans Fria professionella dansaktörer Tromäki Dance Company, Danskollektivet Blauba, IMPRO. NU Enskilda fria professionella dansare, koreografer och danspedagoger Östgötateatern: kontrakterade koreografer och dansare vid vissa produktioner Balettföreningar och ensembler i främst Norrköping och Linköping Streetgrupper i främst Norrköping och Linköping Dansinriktningar på kommunernas Kulturskolor Studieförbundens dansverksamhet Privata dansskolor Ideella dansföreningar inom alla dansgenrer Proffsklasser i dans på Dansens hus i Linköpings kommun Residensverksamhet på Dansens Hus i Linköping, Dansverkstan i Valdemarsvik och Motala Kulturskola. Dansnät Sverige (nätverk som arrangerar professionella dans nationellt och internationellt). Linköpings kommun är part och arrangör i nätverket. Vissa teaterföreningar och nästintill alla kommuner arrangerar dansföreställningar minst 1 gång per år. Dansens vecka som arrangeras av flera dansaktörer och kommuner i Östergötland Danskarusellen danstävling för dansgrupper Dansen är också en växande kulturyttring, inte minst bland unga, både när det gäller dansen som upplevelse men också att själv delta i. Under förra kulturplaneperioden sökte och fick regionen särskilda utvecklingsmedel från Kulturrådet för att bedriva utvecklingsarbete i projektet Dans i Öst. Satsningen har även finansierats med regionala utvecklingsmedel och ekonomiskt stöd från Linköpings kommun, Projektet har pågått , och förlängdes till och med Projektet handlar om att bygga en östgötsk dansplattform främst för den professionella dansen men även skapa nivåer där bredd och spets kan mötas, samverka och utvecklas. Dans i Öst har på flera sätt under projektperioden fungerat som ett nav för Östergötlands dansliv, oavsett om det rört den professionella eller den deltagande delen av dansområdet. Nationella och regionala dansscenen Under 2014 fick Kulturrådet och Konstnärsnämnden ett gemensamt uppdrag att analysera och bedöma statens insatser inom dansområdet som motsvarar dagens och framtidens utvecklingsbehov. Rapporten med titeln Översyn av statens nuvarande insatser inom dansområdet offentliggjordes i början av Rapporten tar ett omfattande och brett grepp om dansen i Sverige, med fokus på den fria sektorn. Det framhävs att den fria sektorn spelar en väsentlig roll för områdets utveckling, och kommer att vara avgörande i den regionala uppbyggnaden för att uppnå de kulturpolitiska målen om tillgänglighet, mångfald och kvalitet. Staten är den största finansiären av området och efterfrågar ett mer jämnt fördelat ekonomiskt ansvar med regioner och kommuner. Det behövs förstärkning i anslag som stärker produktion, arbetsvillkor och konstnärlig utveckling samt publikens tillgång till konstområdet. Inom kultursamverkansmodellen lyfter rapporten att det finns möjligheter att med utgångspunkt i lokala förutsättningar utveckla den professionella dansen vad gäller spelplatser, residens och samarbeten. Det offentliga finansierade institutionerna inom andra konstområden bör i högre 49

51 utsträckning presentera professionell dans på regelbunden basis och arrangörsleden bör utvecklas och stärkas. Regioner och landsting uppmanas till att formulera strategier för den professionella dansens utveckling och att de på ett tydligare sätt redogör för detta i sina kulturplaner. Dansnät Sverige Ett viktigt, nationellt och fristående nätverk för den professionella dansen är Dansnät Sverige. Aktörerna som ingår kan vara en region, större kommun, institution eller ideell organisation. Det består idag av 13 parter, varav Linköpings kommun är en av dessa. Nätverkets uppdrag är att möjliggöra turnéer för professionell scenkonst på scener i hela landet. Nätverket vill skapa ett forum för dansen via föreställningar, publiksamtal, workshops och seminarier. Nätverket har tagit beslut om två nya inriktningar för arbetet framåt: att utveckla en ny modell för residensverksamhet kallad nationell samproduktion, och i en pilot bilda ett turnénätverk för barn och ungdomsproduktioner. Riksteatern nationellt Riksteatern nationellt fick ett nytt uppdrag i sitt regleringsbrev för 2014: ge ett tydligare uppdrag till Riksteatern att, inom sitt ansvarområde och i samarbete med regionala och lokala aktörer, sprida danskonsten i hela landet och därmed ge koreografer och dansare utrymme att utveckla sitt konstnärskap. En danschef tillsattes 2014 för att se vilka möjligheter som finns att sprida danskonsten ännu bredare i Sverige. Tillsammans med ett antal teaterarrangörer som blir scenkonstarrangörer vill danschefen bygga en plattform med kvalitet och ett publikt tilltal. Dansaktörerna i Östergötland I Östergötland har många ett intresse för att själv utöva dans. För både barn, unga och vuxna finns det en omfattande och stor möjlighet att utöva dans som amatördansare exempel ideella dansföreningar, studieförbund, privata dansskolor och de kommunala kulturskolorna. I Östergötland finns det dansaktörer som har både professionella och amatörer i sin verksamhet. Dessa verkar för att det ska finnas en utvecklingspotential inom sin genre och en möjlighet att kunna dansa på en mer avancerad nivå. Professionella dansaktörerna, som dansare, koreografer, dansproducenter och danspedagoger, är mellan enskilda individer i regionen. Linköpings kommun har ett särskilt dansuppdrag i regionen, och 2012 öppnade kommunen portarna till Dansens hus i Linköping - en danslokal anpassad för att vara en regional resurs. Resultatet av projektet Dans i Öst ( ) Arbetet inom ramen för Dans i Öst har inneburit att dansen i Östergötland gått från svaga till stärkta och tydligare strukturer. Syftet har varit att stimulera och stärka både spetsen och bredden. Exempel på insatser har varit uppstartande av residensverksamhet, utredning inom dansfilmsområdet, proffsklasser i dans, medverkan i utbudsdagar, genomförandet av arrangemanget Dansens vecka i Östergötland samt nätverksbyggande och samarbeten med institutioner och andra parter. Många av de professionella dansaktörerna i Östergötland vill verka och vara aktiva i regionen för att vara en del av den östgötska kulturen och har under de senaste två åren fått en skjuts genom Dans i Öst, vilket har möjliggjort att flera dansföreställningar är på väg att skapas, dansfilmer produceras och nya idéer kring turnémodeller är på väg att tas fram. Samverkansprojekt Samarbeten inom och utanför regionen för dansen är av stor betydelse och mycket värdefullt för den fortsatta utvecklingen. Dans i Öst har påbörjade samarbeten med Östgötamusiken för en produktion som riktar sig till barn/unga och som kan turnera i Östergötland. Med Östgötateatern finns dialog om ett långsiktigt samarbete kring residens och produktionsarbete samt ett samarbete med ung scen/öst avseende sommarresidens i Linköping. Samarbete med Riksteatern Östergötland bör utvecklas så att till exempel Östergötlands teaterföreningar arrangerar mer dans än idag. 50

52 Samverkan med kommunerna De östgötska kommunerna blir också naturliga samarbetspartners. Samarbetet med Linköping finns för residensverksamhet och proffsklasser i dans, samt för nationell samproduktion via Dansnät Sverige. Dans i Öst har även etablerat samarbeten med Motala och Valdemarsviks kommuner när det gäller residensverksamhet. Dansens vecka i Östergötland är ett arrangemang för att främja dansen i hela regionen. Arrangemanget inkluderar alla dansgenrer, dansaktörer och dansintresserade, vilket skapar en mötesplats för dans där alla får vara delaktiga och medverka. En del för att stimulera turnéverksamhet av dansföreställningar i förskola och skola är att Dans i Öst är en aktiv medarrangör i scenkonstutbudsdagen Scengalej. Genom att vara medarrangör och ta ansvar för att dans visas under utbudsdagen så kan intresset för dansen byggas i förskola och skola. Dans och andra samhällsområden Dans i Öst har varit samarbetspart i Dansprojekt för flickor år med psykosomatiska besvär Projektet har drivits av Landstinget i Östergötland och ett antal kommuner har deltagit. Projektet har visat vilken inverkan och effekt som dansen kan ha på hälsan både psykiskt och fysiskt. Under 2014 ingick Dans i Öst i ett regionöverskridande samarbete med Sörmland och Västmanland om dansmattepedagogik för år 6-9 i grundskolan. Dansmattepedagogik bygger på att elever i sin matematikundervisning får lektioner i matematik och lektioner i dansmatte. Utvecklingsmöjligheter De professionella aktörer som finns i regionen är viktiga, men lika viktiga är inspelet av nationella och internationella professionella i länet. Genom att skapa residens, samproduktionsmöjligheter och turnéslingor av dansföreställningar i Östergötland kan den östgötska dansplattformen bli attraktiv för den nationella och internationella danssektorn. Andra regioners erfarenheter är om danssatsning görs för de professionella så återför detta mer till regionen och därmed även till bredden - det ideella danslivet, danselever med flera. En residensmodell bör tas fram där urvalsmetoder, samarbetspartners, produktionsmöjligheter så som teknik och scen, lokala och regionala kunskapsaktiviteter för förankring, marknadsföring med mera bör framgå. Slutfasen och analysen av projektet Dans i Öst, har tydligt visat att en framtida dansplattform bör vara en regional verksamhet med handlingsutrymme när det gäller resurser och beslut att genomföra verksamhet. Utvecklingspotentialen för dansen är stor. Dansen i Östergötland behöver verka och utvecklas på den regionala arenan på ett sätt som ger möjlighet till arbete och samarbete med de lokala, regionala och nationella frågorna och aktörerna. Det handlar också om att det måste finnas samarbetspartners som vill vara med och utveckla dansen i och för regionen, resurser i form av pengar, personal och tid för det strukturella arbetet i plattformen. Utmaningar Ett politiskt beslut bör fattas 2015 i samband med Region Östergötlands budgetprocess om vilka medel som regionen vill avsätta framåt för att fortsätta det påbörjade arbetet med en regional strategi och struktur för dansen. De professionella aktörerna inom dansområdet i Östergötland behöver ha en plattform att verka på för att kunna utvecklas och ha möjlighet och vilja att stanna kvar i Östergötland. De behöver både ha ekonomiskt och administrativ stöd. De professionella bör prioriteras för att få störst spridningseffekt och gynna de bredare lagren. En dialog bör även föras med de östgötska kommunerna kring hur vissa av deras stöd och bidragssystem är uppbyggda för att få en samsyn kring hur de kan komma de professionella kulturaktörerna till del. 51

53 Om ekonomiska och personella medel tillförs för att bygga en reguljär regional struktur för dansen med fokus på konstartens utveckling och spridning, bör en östgötsk residensmodell tas fram. Östergötland måste få en levande dansscen där det finns möjlighet för publiken att möta dans från regionen, nationellt och internationellt. Arrangörsnätverk i de östgötska kommunerna måste också utvecklas för att möjliggöra att offentliga dansföreställningar för vuxna visas kontinuerligt. I anslutning till detta bör det finnas regionala medel som kan stödja turnéverksamhet av dans i regionen och initiativ som kommer från dansaktörerna, därmed de lokala arrangörerna. Arbetet med dans i skola och förskola behöver bygga upp en fungerande turnémodell för att fler skolor i Östergötland ska kunna boka dans inom Kultur i skolan och Skapande skola. I denna turnémodell måste det finnas en kompletterande utbildning hur det är att arrangera dans och vad dansen kan ge till barn och unga. I Östergötland finns också brist på lokaler som är anpassade för dans både träning, uppvisningar och föreställningar och ett arbete bör göras kring en samordning av lokaler. Utvecklingsinsatser för dansområdet Under förutsättning att ekonomiska och personella resurser skapas så att ett reguljärt regionalt utvecklingsarbete kring dansområdet kan fortsätta framåt, ska följande satsningar göras under perioden: - Permanenta den regionala dansplattformen i syfte att få det utvecklingsnav som dansen behöver regionalt. - Utforma regionala modeller, metoder och strukturer för residens, samproduktioner, arrangörsutveckling inom dansområdet och proffsklasser. - Inventera möjligheterna för att stärka produktionsstöd, verksamhetsstöd och bidrag till fria professionella utövare samt utveckla ett regionalt turnéstöd. - Samverka med länets kommuner om offentliga dansföreställningar, arrangemang och barns tillgång till dans via skolan. - Se över strukturer så att Östergötlands skolor får mer professionell dans i förskola och skola samt erbjuda utbildningar och kunskapsbyggande aktiviteter för lärare och skolledare. - Samarbete med kulturinstitutioner och andra konstformer. 52

54 Bild och form Aktörer för bild och formområdet i Östergötland Linköpings universitets utbildning för kulturproducenter och medieproduktion, Kultur, samhälle, mediegestaltning Linköpings universitet, Kulturvetarprogrammet Linköpings universitet, 3-årig utbildning: Slöjd, hantverk och formgivning på Institutionen för Kultur och Kommunikation Förberedande konstutbildningar, Folkhögskolorna Lunnevad och Liljeholmen Östgöta konstförening och Sveriges Konstföreningar Östergötland Svensk Form öst Konstföreningar, 41 stycken i 9 av Östergötlands 13 kommuner samt föreningar på arbetsplatser Länskonstkonsulent Östergötlands museum Norrköpings konstmuseum Kommunala konsthallar i Linköping och Motala Konstnärskollektivet såsom Konsumringen i Motala, Krogen Amerika och Alka i Linköping, VODKAN, Verkstad och Konstnärernas Intresseförening i Norrköping (KiFiN) i Norrköping och Omkultur i Ödeshögs Webbplatsen ostgotakonst.se Privata gallerier Studieförbund Lokala Estetutbildningar och konstprogram inom Kulturskolan Utställningslokaler kommunerna Årliga konstrundor i åtta av Östergötlands kommuner Regionens avdelning för konstinköp, FMcentrum Artist in residensverksamhet, olika platser i Östergötland Det finns cirka konstnärer och konsthantverkare i regionen, flera av dem är verksamma lokalt såväl som internationellt. Många arbetar i gränslandet mellan företagande och andra uppdragsformer, som anställning, projekt eller egna uppdrag. Merparten av konstnärerna är koncentrerade till Norrköping och Linköping, övriga är spridda över regionens kommuner. I Östergötland finns drygt 50 möjliga utställningslokaler. På Region Östergötland finns en kulturstrateg för bild och form vars arbete omfattar samarbeten, strategiskt idé- och utvecklingsarbete, nätverkande och rådgivning till hela bild- och formområdets aktörer. Regional konststrategi För att arbeta med alla de frågor som rör utvecklingen för bild och formområdet har Region Östergötland under 2014 lett arbetsprocessen för framtagande av en regional konststrategi i samråd med olika aktörer inom konstfältet. I arbetet har ett stort antal sakkunniga inom konstområdet intervjuats och kommunerna har besvarat en enkät om den lokala konstsituationen. Avsaknaden av branschorganisationer (KRO/KIF) i Östergötland de senaste tio åren, har lett till brister i kontinuitet för den lokala och regionala konsten. Under 2014 mobiliserar Region Östergötland tillsammans med konstnärerna därför ett förändringsarbete kring detta. Östergötlands museum Östergötlands Museum har uppdraget som regional konstinstitution. Här är även länskonstkonsulenten placerad som har till uppgift att främja konstområdet i länet, skapa verksamheter inom konstområdet för barn, unga och vuxna och öka intresset för konst. 53

55 Museet fungerar också som en nod i arbetet med att utveckla möjligheterna för konstskapare att vara verksamma i Östergötland, vilket främst sker genom konstkonsulentens insatser inom nätverksbygge. Konstkonsulenten driver sajten anordnar verksamheter inom museet men också i kommunerna - vilket ofta sker i samverkan med lokala konstnärer. Museets verksamhet har fokus på: publiken, utövarna och samlingarna. Konstsamlingen beskriver delar av Östergötlands konsthistoria och fortsätter kompletteras med både nya och gamla verk för att omfatta bredden av det östgötska konstfältet. Den flytt och genomgång som nu sker av museets samlingar, medför ökade möjligheter att få digital tillgång till dem. Östergötlands museum driver även utvecklingsprojekt kopplade till konstpedagogik, projekt kring graffitti och visar årligen konst från konstnärer verksamma i Östergötland. Framåt genomförs bland annat en öppen konstsalong, konceptet Staffetten och vandringsutställningar. Övrig konstverksamhet i Östergötland Norrköpings konstmuseums inflytande i konstlivet nationellt under åren är väldokumenterat. Museet har ett mindre regionalt verksamhets bidrag för att i samverkan med regionala eller nationella aktörer samla Östergötlands konstnärer till årliga informations- och nätverksträffar. På senare år har museet drivit flera framgångsrika projekt på temat det offentliga rummet. Det har lett fram till att museet har anställt en person med ansvar för offentlig konst. Kommunala konsthallar finns i Linköpings och Motalas kommuner. Linköpings konsthall Passagen har genom åren byggt upp en lokal verksamhet inriktad på samtida konst som blivit både uppmärksammad och viktig i ett regionalt och nationellt perspektiv. Motalas konsthall har utvecklats till viktig plats i Östergötland för den unga konsten, och tillsammans med konstnärskollektivet Konsumringen är de en viktig aktör. I Östergötland arrangeras åtta konstrundor i lika många kommuner. Oftast fungerar dessa som en inkörsport till konst och konstnärskap som är annorlunda än de som besöker gallerier och museer. Rundorna genererar ca besökare per år. Andra viktiga aktörer när det gäller mötet mellan publiken och konsten är konstföreningarna och folkbildningen som gör stora insatser inom detta. För den unga konsten spelar Östergötlands olika konstnärskollektiv och de privata gallerierna en stor roll. Utbildningen Kultur, samhälle, Mediegestaltning på Linköpings universitet är med sin tvärsektoriella profil en viktig arena för flera konstnärliga initiativ. Andra viktiga arenor är kulturföreningen Verkstad, Museet för glömska och föreningen Svensk Forms regionala avdelning. Flera av dessa aktörer ingår i Region Östergötlands stora nätverk Regionalt kulturforum som samverkar kring olika aktiviteter för konst, slöjd, konsthantverk och design. I Östergötland finns tre residens inom bildområdet: Rejmyre Artlab i Finspång, Air i Norrköping, Vision Forum och Raketa. Genom denna form får externa konstnärer ekonomiska och praktiska möjligheter att både ge och få inspiration. Utbytet ger regionala effekter och inspirerar konstnärer på plats till samarbeten, utbyten med mera. Region Östergötlands konst FM centrum är den konstenhet som har till uppdrag att köpa in och förvalta den konst som finns på vårdinrättningar och andra byggnader som regionen äger. Vid om- och nybyggnation avsätts mellan 0,3-0,8 % till konstsatsningar och estetisk utformning. Regionen har också en samling som omfattar cirka verk, med verk från 1940-talet och framåt. Förvärvandet av konst grundas på de riktlinjer som finns för konst i regionens miljö, konstprogram som tas fram för olika byggnationer samt lagen om upphandling. Fram till år 2020 kommer ett antal nybyggnadsprojekt att genomföras inom Region Östergötland. Det innebär att ett antal konstnärliga gestaltningsuppdrag kommer att göras under perioden till ett uppskattat värde på drygt 30 miljoner kr. Utöver det tillkommer det cirka stycken lokalprojekt per år som främst omfattar så kallad löskonst. För bild och formkonstnärer innebär detta arbetsmöjligheter om jobb per år. Vid upphandling av konst finns en konststyrgrupp som gör urval från insända intresseanmälningar utifrån de krav, mål och visioner som finns angivna i respektive konstprogram. 54

56 Samverkansprojekt I den förra kulturplanen identifierades bild - och formområdet som ett av fem prioriterade områden. För att arbeta med alla utvecklingsfrågorna inom området, befinner sig Region Östergötland i en arbetsprocess för framtagandet av ett regionalt konstprogram. I samverkan med Östergötlands museum har det bildats ett nätverk med tjänstemän ansvariga för den offentliga konsten i sin kommun, för fortsatt samverkan. Tillsammans med institutioner, organisationer, utbildningar, ideella kulturlivet och enskilda utövare har det bildats arbetsgrupper för samverkan inom bild- och konstområdet. Sedan några år tillbaka har Östergötlands museum årligen samordnat ett länsöverskridande samarbete med andra museer, konst- och turistorganisationer, kommuner och övriga kulturaktörer kring ett gemensamt tema. Det finns ett behov av att samlas kring teman, för att beröra och förstärka den egna attraktiviteten och signalera varumärket Östergötland. Framåt planeras för tema mat inför 2016, och till år 2018 är folkkonst på förslag. Utmaningar Konsten är en viktig resurs för att utveckla regionens attraktivitet som plats. Hur det offentliga rummet utformas spelar roll både för den enskilde medborgaren och för konstnärerna. Här finns viktiga arbetsmöjligheter där kulturskaparnas unika kompetenser behövs. Men om konstområdet ska ta den rollen, så måste samtidskonstens roll stärkas med konkreta insatser för fria utövare och konstinstitutioner, vilket omfattar många och breda insatser. MU-avtal (avtal om ersättning för konstnärer) och 1 % - regeln är tillsammans med andra insatser för konstnärskåren viktiga insatser. Norrköping och Linköping är mitt i omfattande ombyggnationer av sina stadskärnor, vilket öppnar för en stor arbetsmarknadsmöjlighet för Östergötlands konstutövare. Detsamma gäller vid regionens färdigställande av ett antal vårdfastigheter fram till Dessutom finns ett behov av att fortbilda etablerade konstnärer till projektledare för insatser som rör stadsutveckling. Finns inte sådan fortbildning i länet, kommer denna typ av arbetstillfällen att gå till konstnärer från landets storstadsområden. Regionen saknar högre konstnärlig utbildning, vilket innebär att konstnärer under längre perioder lämnar Östergötland för att kunna fortbilda sig. Östergötlands utmaning är hur man lockar dessa konstnärer tillbaka med hjälp av den konstnärliga infrastruktur som regionen erbjuder. 55

57 Utvecklingsinsatser för bild och form Övergripande insatser: - Implementering av den regionala konststrategin. - Utveckla nätverksarbetet med kommunerna kring konstområdet. - Insatser för att främja tillämpning av 1 % - regeln. - Arbeta för att öka antalet utställningsarrangörer som tillämpar MU-avtalet. - Utveckla samarbetet med gemensamma temasatsningar. - Planering och pilotverksamhet för fortbildning för konstnärer inom projektledning för gestaltningsuppdrag. Östergötlands museums prioriteringar: - Utveckla den konst- och kulturpedagogiska verksamheten för barn, unga och vuxna i Östergötland med konstnärer och pedagoger som ledare, så att den når flera grupper i samhället. Projekt som förebygger utanförskap i olika former och bidrar till ett inkluderande samhälle prioriteras. - Ta fram en insamlingsstrategi där samlingarna kommer att granskas och kompletteras ur bland annat ett mångfaldsperspektiv. Strategin kommer även omfatta riktlinjer för inköp av regional samtida konst. Digitalisering: - Öka tillgängligheten till museets konstsamling genom ett omfattande digitaliseringsarbete. Samverkan och samarbeten: - Utveckla museets roll, metoder och samverkansformer inom konstområdet. 56

58 Kulturarvet i Östergötland Bruket av historia och kulturarv förändras över tid. I takt med den ökade globaliseringen tyder forskningen på att intresset för det lokala och det regionala kulturarvet ökar. Ytterligare förändringar i samhället är också det ökade inflytandet från nya och gamla medborgare kring vilka uttryck och bilder som förmedlas, vems representativitet som tillgängliggörs i böcker, filmer, i utställningar etcetera. Sett i det perspektivet finns det många olika kulturarv som bör synliggöras. I många sammanhang måste olika aktörer i vår samtid kunna spegla båda dominerade kulturer såväl som minoritets- och subkultur. Det gör att hela kulturarvsbegreppet och dess innehåll är i förändring. Idag agerar fler aktörer än tidigare inom kulturarvsområdet. Det är till exempel kommuner, entreprenörer, företrädare för platsmarknadsföring med flera. Syftet att bruka kulturarvet är inte längre enbart kunskapsstyrt, utan handlar ofta istället om upplevelsestyrda sammanhang. Det innebär att kulturarvet ofta ingår som en ny och viktig komponent i regionala närings- och utvecklingspolitiska sammanhang. Museiverksamhet Aktörer för museiområdet i Östergötland Östergötlands museum Statliga museer: Arbetets museum och Flygvapenmuseum Större kommunala museer: Norrköpings Stadsmuseum, Gamla Linköping, Norrköpings Konstmuseum (som beskrivs mer inom bild och formområdet i planen) och Linköpings Slottsoch Domkyrkomuseum Mindre kommunala museer med olika inriktning Större och mindre privata museer Bygdemuseer Arbetslivsmuseer och andra mindre museer som drivs av eldsjälar I Östergötland finns olika museer med olika inriktning och uppdrag, omfattning och driftsformer. Museerna kan indelas olika, men generellt utifrån dessa variabler grupperas de ofta som: statliga, regionala, kommunala, föreningsdrivna eller privata. I Östergötland har Arbetets museum och Flygvapenmuseum sitt huvudsakliga uppdrag direkt från staten. Östergötlands museum är det enda museum som har länet som ansvars- och verksamhetsområde. Region Östergötland och Linköpings kommun är dess huvudmän, och den regionala delen av verksamheten utformas genom regionala uppdrag för att arbeta med kulturarv och konst i hela Östergötland. Lokala museer drivs via kommunala strukturer, som t ex Norrköpings Konstmuseum, Norrköpings Stadsmuseum, Gamla Linköping och Rundradiomuseet i Motala. Dessutom finns 85 övriga museer runt om i Östergötland, från skolmuseer till motormuseum. De större av dessa är Klostermuseet i Vadstena, Linköpings Slotts- och Domkyrkomuseum, Charlottenborgs slott/motala museum samt Motala motormuseum. Hembygdsföreningarna Hembygdsföreningarna samverkar genom Östergötlands hembygdsförbund som har 97 stycken föreningar med ca medlemmar. Merparten av dessa förvaltar lokala hembygdsgårdar med samlingar och genomför programaktiviteter. Den äldsta östgötska hembygdsföreningen är Risinge Hembygdsförening som startade sin verksamhet Den talrikaste är Landeryds Hembygdsförening med över 800 medlemmar. 57

59 I många av föreningarna pågår arbete kring tillgänglighet och barn och ungas tillgång till gårdarna via samarbeten med skolan. År 2016 firar Sveriges Hembygdsförbund 100 års jubileum på temat Hembygdens år och har bjudit in museer, bibliotek, arkiv och övrigt föreningsliv till samarbete kring det lokala kulturarvet. Region Östergötland samverkar med Hembygdsförbundet via nätverken för kulturarvet. Östergötlands bygdegårdsdistrikt och Östergötlands hembygdsförening är två av få representanter från det ideella kulturlivet som erhåller ett årligt verksamhetsbidrag från Region Östergötland. Östergötlands hembygdsförbund har samverkan med Östergötlands museum och Kulturarv Östergötland rörande expertkunskap och kompetensutveckling, och i ett nära samarbete med bildningsförbundet. Inom den ideella sektorn finns ytterligare föreningar och stiftelser som driver mindre museer, exempelvis Gusums bruksmuseum, Ulrika museum eller Vadstena spetsmuseum. I det stödjande nätverksarbetet spelar Kulturarv Östergötland en viktig roll liksom ARBETSAM som stödjer och organiserar landets arbetslivsmuseer, varav 90 stycken finns i Östergötland. Regional museiverksamhet Östergötlands museum Östergötlands museum är hela länets museum, och som årligen når alla kommuner med sin verksamhet. Att vara en aktuell arena för samhällsdebatt är en viktig utgångspunkt i arbetet. Museet äger och bedriver verksamhet i ett antal museigårdar förutom museibyggnaden: Krogfallsstugan, Onkel Adamsgården, Fillinge tingshus och Kulturreservatet Öna i Linköpings kommun samt kulturreservatet Smedstorps dubbelgård i Ydre. Alla fastigheter är skyddade som byggnadsminnen och/eller som kulturreservat. Förutom detta ansvarar museet för delar av fastighetsförvaltningen av Löfstad slott. I museets regionala uppdrag ingår fyra delar: det regionala kulturarvsuppdraget, Nätverket Kulturarv Östergötland, det regionala konstuppdraget samt Löfstad slott. Museet svarar för att det i regionen finns tillgång till kompetens i museifrågor, som kommuner och andra lokala aktörer kan använda sig av vid behov. Expertkunskaper finns också inom pedagogik, förmedling och utställningsteknik. Den publika verksamheten riktar sig till olika målgrupper, och bedrivs inom verksamheterna konst, kulturhistoria, arkeologi, byggnadsvård och konservering. Den utåtriktade och pedagogiska verksamheten har prioriterats och vuxit de senaste åren, vilket också genererat internationell samverkan. Under 2015 invigs en ny basutställning till målgruppen barnfamiljer. Insatser inriktats mot att nå nya målgrupper, till exempel ungdomar på fritiden. Pedagogiska program som kompletterar läroplanen och erbjudanden för skapande skola utvecklas ur de pedagogiska projekt som bedrivs på museet. Av de egenproducerade utställningarna turnérar ett flertal av dem i länet och nationellt. För att vara ett angeläget museum krävs kontinuerlig uppdatering av basutställningar de behöver kompletteras särskilt ur ett genus- och mångfaldsperspektiv. Att ta fram nya permanenta utställningar är en stor investering. Planeringsmässigt kommer basutställningen Östgötaliv att uppdateras för att bättre kunna möta museets besökare, en ny permanent utställning i form av ett upplevelserum kommer stå klart under 2015 och en ny utställning med bredare deltagandeperspektiv planeras i konstavdelningen. Förutom detta utreds nya publika utställningslokaler i norra tornet på Löfstad slott. Nätverket Kulturarv Östergötland driver samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer för att medverka till ett effektivare arbetssätt och samverkan inom kulturarvsområdet. Nätverkets kärna utgörs av Östergötlands museum, Östergötlands Arkivförbund, Länsstyrelsen Östergötland, Region Östergötland, Landsarkivet i Vadstena, Linköpings universitet, Länsbibliotek Östergötland och representanter för regionens kommunala kulturchefer. Navet i arbetet är nätverkets hemsida. Det pågående projektet med flytt av magasin och digitalisering ökar förutsättningarna för att fler ska kunna ta del av källmaterialet som finns i samlingarna och uppleva östgötska kulturmiljöer. Digitalisering tillgängliggör också de av museets samlingar som inte visas inom utställningar. 58

60 Utmaningar och utvecklingsmöjligheter inom verksamheten Byggnader och lokaler Museibyggnaden är i behov av strukturella investeringar som berör möjligheter till förbättrat klimat för föremål, säkerhet och ändamålsenliga arkivlokaler. Insatser krävs för att öka tillgänglighet till museigårdar samt möjligheter till utveckling av nya publika lokaler på Löfstad slott. Forskning För att skapa en bättre omvärldskunskap kring området deltar Östergötlands museum i nätverket "Forskning vid museer". Övriga nätverk består i kontaktnät med framförallt Linköpings universitet, men också andra universitet och högskolor i Sverige samt ämnesbaserade kunskapsnätverk. Därutöver sker årligen forskningsutbyten som berör konstsamlingen, både nationellt och internationellt. I samverkan mellan Linköpings universitet och Östergötlands museum förs forskningsinsatser som berör folkkonst och mediearkeologi. Kulturarv Östergötland bedriver förmedlingsprojekt kopplat till både skolan och äldrevården med medel bland annat från VINNOVA - Sveriges innovationsmyndighet. Ostlänkens potential till att skapa ny forskning om Östergötlands förhistoria ger möjligheter till att arbeta med ökad kunskap om det arkeologiska kulturarvet. Konstverksamheten Museet arbetar med en strategi för att utveckla konstsamlingen framförallt från 1900-talets senare hälft och tidigt 2000-tal. En viktig del av strategin är också att granska samlingen ur olika perspektiv. Mer om museets utvecklingsinsatser inom konstverksamheten finns under kapitlet om bild- och formområdet. Kulturavet Nätverket Kulturarv Östergötland uppdrag är att tydliggöra och kommunicera kulturarvets betydelse för hållbar samhälls- och platsutveckling. I arbetet framåt med att revidera det regionala kulturarvsporgrammet för Östergötland och utveckla den regionala kulturarvsprofilen kan Kulturarv Östergötland vara en kunskapsresurs och ge konkret stöd i arbetet. Kulturarv Östergötland fokuserar dessutom på att förmedla och utveckla kunskaper om östgötsk historia. Digitala verktyg som lärplattformen "Broar till historien" kommer att utvecklas för att öka tillgänglighet till källmaterial i skola men också för att fungera som en utvecklare av digital teknik för förmedling av kulturarv. Östergötlands museum kommer under perioden ha genomfört en omfattande magasinsflytt. Utmaningarna framåt är att utifrån en planerad strategi genomlysa och komplettera samlingarna och utveckla ett arbete med samtidsdokumentation för ökad mångfald och representation. En strategi kommer att utarbetas för de kulturhistoriska föremålen och fotosamlingarna på samma sätt som för konstsamlingen. Publikutveckling Museet har som mål att vara en mötesplats och arbeta för och ökad förståelse mellan olika samhällsgrupper. För att nå ut ännu bredare planeras det att flytta delar av verksamheten till områden eller stadsdelar där det inte finns kulturutbud eller kulturverksamheter på plats. Arbetsmetoder utvecklas också för att kunna bjuda in olika grupper för att använda museet som en arena för deras angelägna frågor. Barn och unga Östergötlands museum utvecklas både som ett attraktivt besöksmål för barnfamiljer, som en stödjande samarbetspartner för Östergötlands skolor och förskolor samt som en mötesplats för ungdomar under deras fritid. För att lära genom lek planeras ett upplevelserum som stimulerar fantasi, nyfikenhet och upptäckarglädje hos barn. 59

61 Länsövergripande samarbetsprojekt inom museiområdet Sedan några år tillbaka har Östergötlands museum årligen samordnat ett länsöverskridande samarbete med andra museer, turistorganisationer, kommuner och övriga kulturaktörer kring ett gemensamt tema, ett arbete som kommer att fortsätta framåt. Museichefskollegium är ett nätverk för chefer inom etablerade museer och konsthallar i Östergötland. För att strukturera arbetet bör Museichefskollegiet kompletteras med mer ämnesinriktade nätverk för att komma vidare i sitt gemensamma utvecklingsarbete. Östergötlands museum är en resurs för kommunerna inom arbetet som berör musei- och kulturarvssektorn. Ett mål framåt är att tillsammans med kommunerna aktivt arbeta för att ta fram kommunala kulturarvsplaner, särskilt kommuner som saknar egen kompetens kommer att prioriteras. Genom nätverket Kulturarv Östergötland bedrivs kompetensutvecklande verksamhet för hela sektorn genom återkommande kulturarvsdagar. Under perioden kommer även samverkan att ske inom ramen för förmedlingsprojekt kopplade till de arkeologiska undersökningarna inför Ostlänken. Resultaten från undersökningarna kommer att utgöra ett viktigt underlag för kommande insatser för nya perspektiv på Östergötlands historia. Museet och verksamheten relaterat till andra politikerområden Tillsammans med andra aktörer samverkar museet i processer kring hur Östergötlands kulturarv och kulturutbud bidrar till att öka Östergötlands attraktionskraft och besöksnäring. Under 2014 har också en person anställts för att arbeta med frågor inom kulturarvsturism. Inom området kultur och hälsa har Kulturarv Östergötland inom sitt projekt Minnesbryggan utvecklat ett nätbaserat verktyg som riktar sig till äldrevården. Framåt har museet för avsikt att prioritera samarbeten som ger effekter på de fokusområden vi ser i kulturplanen, det vill säga barn och unga, mångfald och demokrati samt kultur och hälsa. Förutom detta finns ett behov av att utveckla en infrastruktur så att en samverkan kan utvecklas rörande plats- och destinationsutveckling. Utvecklingsinsatser för kulturarv och museiverksamhet i Östergötland Övergripande insatser: - Fortsätta det påbörjade samarbetet mellan Region Östergötland, Visit Östergötland, Länsstyrelsen i Östergötland, Östergötlands Arkivförbund, Östergötlands museum och Kulturarv Östergötland för att identifiera nya och fler utvecklingsmöjligheter inom kulturarvsturism och besöksnäring. - Kunskapsseminarier, nätverksarbete etcetera för att stärka kulturarvets roll som en tillgång för platsutveckling och som resurs i andra politikerområden. - Ta fram en gemensam strategi för det regionala samarbetet framåt inom kulturarvsområdet. - Fortsatt processarbete kring regional museistrategi. Östergötlands museums prioriteringar: Länsövergripande insatser: - Utarbeta former för att bättre kunna stödja kommuner som saknar egen kompetens inom musei-, konst och kulturmiljöområdet. - Stödja och medverka i utvecklingen av Östergötlands museer och museigårdar som besöksmål. 60

62 Samverkan och samarbeten: - Utveckla nätverksarbetet inom kulturarvsområdet med fler aktörer. - Att utveckla Kulturarv Östergötland i bred samverkan som resurs för förmedling av ABMfrågor (Arkiv, Bibliotek och Museum) och kulturarv. - Utveckla samarbetet med skolan och med Linköpings universitet. - Genomföra temasatsningar tillsammans med andra: mat år 2016 och folkkonst 2018 (förslag). År 2016 kommer samverkan breddas med producenter, restauranger och andra från matbranschen. Barn och unga: - Utveckla pedagogiska program för barn, unga och vuxna och pedagogiska metoder för att nå nya målgrupper, bland annat genom ett upplevelserum för barn och nytänkande pedagogisk verksamhet. 61

63 Arkivverksamhet i Östergötland Aktörer: Riksarkivet, Landsarkivet i Vadstena Lokala och regionala myndigheters egna arkiv Regionarkivet i Östergötland Stadsarkiv och kommunarkiv Östergötlands Arkivförbund Företagsarkiv, föreningars arkiv, gårdsarkiv etcetera. Samtliga arkiv i Östergötland utgör regionens kollektiva minne och är av stor betydelse för kultur och kulturarv i regionen. Arkiv kan generellt delas in i den offentliga sektorns respektive den enskilda/privata sektorns arkiv. För den förra finns lagar som styr och reglerar förvaring, bevarande och hantering. I Östergötland finns Riksarkivet Landsarkivet i Vadstena, Regionarkivet i Östergötland (f d landstingsarkivet), stadsarkiv, kommunarkiv och övriga lokala, regionala och statliga myndigheters egna arkiv. Den enskilda sektorns arkiv är oreglerad och återfinns - om de ens bevaras - hos ett flertal aktörer med olika grad av möjligheter att hantera arkiv vad gäller förvaring, bevarande och tillgänglighet för forskningen. Inom den enskilda arkivsektorn är den ideella medlemsorganisationen Östergötlands Arkivförbund huvudaktör, med en sammanhållande funktion för enskilda arkiv. Arkivförbundet är en paraplyorganisation och sammanlagt finns ett 50-tal lokala arkiv som bevarar enskilda arkiv i regionens alla kommuner. Regional enskild arkivverksamhet Östergötlands Arkivförbund Östergötlands Arkivförbund verkar inom den enskilda arkivsektorn och tar hand om det som ligger utanför den offentliga sektorns verksamhet. Exempel på organisationer som skapar enskilda arkiv är föreningar, företag men också personer. Eftersom bevarandet sker på frivillig grund krävs ett väl etablerat nätverk och engagemang. De lokala arkiven samordnas av Östergötlands Arkivförbund som har till syfte att se till att de enskilda arkiven förvaras och tillgängliggörs enligt samma metoder som om de vore offentliga. Östergötlands Arkivförbund är en samordnande instans när det gäller insamling, inventeringsarbete, samordning, utbildning och synliggörande. Arkivförbundet är en viktig kugge i den regionala kulturutvecklingen genom sitt arbete i olika nätverk för kulturarvet, och att vara ett stöd till andra arkiv, kulturinstitutioner och privatpersoner. Riksarkivet Landsarkivet i Vadstena och Regionarkivet Östergötland Landsarkivet i Vadstena är en del av den statliga myndigheten Riksarkivet. I arbetsuppgifterna ingår att utöva tillsyn, bistå med rådgivning och utbildning till de regionala och lokala statliga myndigheterna som finns i länet. Dessutom arbetar arkivet med särskilda pedagogiska program för skolan, fortbildning för lärare, föreläsningar och utställningar. Representanter från landsarkivet finns med i regionala nätverk för kulturarvet som till exempel Kulturarv Östergötland. Regionarkivet i Östergötland innehåller flera arkiv från länet, en stor del utgörs av östgötarnas patientjournaler, med början Utmaningar och möjligheter Arbetet framåt för Östergötlands Arkivförbund handlar om att fortsätta utveckla arbetet med omhändertagandet och tillgängliggörandet av enskilda arkiv, samt arbeta med de publika delarna av verksamheten särskilt när det gäller en utvecklad kontakt mellan skolan och de lokala enskilda 62

64 arkiven. Digitalisering och digitalt tillhandahållande av arkivinformation utgör viktiga förutsättningar för att fler ska kunna nå och utnyttja arkiven. Östergötlands arkivförbund har initierat en omfattande och långsiktig digitalisering av arkivförteckningar för att underlätta tillgängliggörandet via internet. Vidare tillhandahålls digitaliserat arkivmaterial genom ständigt växande databaser. En ambition är att göra det möjligt att systematiskt digitalisera de mest efterfrågade handlingarna. Men för att nå en säker dataöverföring, en digital långtidslagring samt systemlösningar krävs samarbete med många aktörer. Samverkansprojekt Östergötlands Arkivförbund vill fortsätta att utveckla ett utökat samarbete med regionala arkivorganisationer och med andra kultur- och kunskapsaktörer, inom och utom länet, kring arkivområdet och kulturarvet generellt. Samverkan lokalt, regionalt och nationellt är en viktig del av verksamheten och här finns stora möjligheter till fortsatt utveckling. Redan idag sker samarbete med lokala arkiv, Kulturarv Östergötland inom Östergötlands museum, Linköpings universitet, hembygdsrörelsen, och övriga arkiv såsom kommunarkiv och andra offentliga arkiv. Utvecklingsinsatser för arkivområdet Östergötlands Arkivförbunds prioriteringar: - Säkerställa arkivs bevarande inom den oreglerade enskilda sektorn. - Skapa en bättre och mer långsiktigt hållbar situation för bevarande av näringslivsarkiv genom att utveckla det befintliga regionala näringslivsarkivet. - Genomföra fler insatser med syfte att förbättra den allmänna kännedomen om arkiv och dess resurs för information och kunskap, både i ett historisk och samtida perspektiv. - Att utveckla den publika verksamheten, till exempel i arbetet med barn och unga lyfta de enskilda arkiven för en utvecklad kontakt mellan skolan och de lokala arkiven. - Fortsätta att utveckla samarbetet och kontakterna med det ideella föreningslivet genom informations- och utbildningsarbete. - Kunskapsbyggande insatser för ökad kompetens hos de enskilda arkiven. - Formulera mål och riktlinjer för digitalt bevarande i samråd med andra organisationer inom kulturarvsområdet. 63

65 Kulturmiljövård i Östergötland De statliga medlen till kulturmiljövård ingår inte i kultursamverkansmodellen, men området hör hemma i kulturplanen genom de aktörer som samverkar kring frågan. Kulturmiljöarbetet i Östergötland står inför många utmaningar. I de större kommunerna finns ett hårt exploateringstryck, medan andra länsdelar präglas av stagnation och omställningsarbete. Arbetet med det fysiska kulturarvet i Östergötland bedrivs i nära samarbete mellan länsstyrelsen, Östergötlands museum och kommunerna i samverkan med civilsamhället och fastighetsägare. Det finns även strukturella behov som att den Europeiska Landskapskonventionen implementeras i samhällsplanering, att ta fram en regional kulturmiljöprofil, revidera det regionala kulturmiljöprogrammet och att få fler kommuner att ta fram egna kulturmiljöprogram. Snabba samhällsförändringar ställer ständigt nya krav på kulturmiljöarbetet. Allt fler aktörer arbetar med kulturarvet, såväl professionellt som ideellt, vilket kontinuerligt förändrar förutsättningarna för det offentliga kulturarvs- och kulturmiljöarbetet. Kulturmiljöarbetet ska bejaka kulturell mångfald, inbjuda till delaktighet och ge möjligheter till medskapande, kreativitet och reflektion. Kulturmiljöerna har stor betydelse för besöksnäringen, landsbygdsutvecklingen samt lokal och regional tillväxt. Väl omhändertagna kulturmiljöer berikar människors liv, ger bra livsmiljöer och förutsättningar för utveckling. Kulturmiljöerna ska vårdas och bevaras, men också användas och upplevas. De nationella, regionala och lokala verksamheterna inom kulturmiljöområdet har ett särskilt ansvar för att säkerställa allas tillgång till kulturarvet och möjlighet till delaktighet, inte minst när det gäller barn och unga. Det är viktigt att kulturarvet görs begripligt och angeläget för så många medborgare som möjligt. Organisation Riksantikvarieämbetet (RAÄ) ansvarar för frågor som rör kulturmiljö och kulturarv. Länsstyrelsen arbetar kontinuerligt med riksintressena och genomför nu successivt en översyn och revidering av Östergötlands riksintressemiljöer. Riksantikvarieämbetet har under arbetat med framtagandet av en vägledning/handbok för att förtydliga roller och ansvaret med just riksintressen 5. Länsstyrelserna och de regionala museerna har viktiga uppdrag i kulturmiljöarbetet på regional nivå. På den lokala nivån är kommunernas arbete för att kulturarv och kulturmiljöer värnas, vårdas och utvecklas av central betydelse. Vidare bidrar aktörer inom civilsamhället, inte minst hembygdsrörelsen, i hög grad till att kulturarvet och kulturmiljön kan tas tillvara i samhällsutvecklingen. En annan viktig aktör är Svenska kyrkan som förvaltar kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer runt om i Östergötland. Länsstyrelsen Östergötland Länsstyrelsen i Östergötland har det regionala uppdraget att arbeta utifrån den nationella kulturmiljöpolitiken 6. Länsstyrelsen beslutar i ärenden enligt Kulturmiljölagen, utövar tillsyn inom kulturmiljöområdet och fördelar bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. De samverkar också med länets andra aktörer i nätverket Kulturarv Östergötland. De har också ett uppdrag att 5 Kulturmiljövårdens riksintressen, Riksantikvarieämbetet, DNR Regeringens proposition 2012/13:96, sid 36 64

66 arbeta strategiskt för att lyfta fram kulturarvs- och kulturmiljöaspekter inom olika samhällsområden, såsom miljömålsarbete, fysisk planering, näringspolitik, jordbrukspolitik och skogspolitik. Östergötlands museum Östergötlands museum har ett regionalt ansvar för kulturmiljövården med kunskapsuppbyggnad och spetskompetens inom de tre områdena arkeologi, konservering och byggnadsvård. Inom ramen för kulturmiljöarbetet sker också pedagogiskt arbete. De senaste åren har flera nationellt stödda projekt drivits av museet i syfte att uppmärksamma barn och unga på sin bebyggda omgivning, vilket lett till lärarhandledningar. Förmedlingsarbete sker också genom nätverket Kulturarv Östergötland. Östergötlands museum har också det enda öppna arkivet för kulturmiljövård samt bibliotek med regionala kunskapssammanställningar. Genom dessa resurser, kombinerat med expertkunskap, fungerar museet som länets kunskapscentrum för kulturmiljövård. Östergötlands kommuner Den kommunala översiktsplanen har en viktig roll vid tillämpningen av reglerna om riksintressen, men arbetet med kulturmiljöfrågor på kommunal nivå finns inom flera sektorer. Resurserna för att arbeta med kulturmiljöfrågor skiljer sig åt mellan Östergötlands kommuner. Endast inom två av länets tretton kommuner finns en stadsantikvarisk verksamhet som kan bidra till en samordning av kulturmiljöfrågorna i kommunen. Detta påverkar kulturmiljöarbetet på kommunal nivå. Effekterna av det kan ses i att det saknas aktuella underlag i form av kulturmiljöprogram, och färre möjligheter att få in kulturmiljöfrågor i översikts- och detaljplanering. Kommunerna spelar en central roll för att stödja den ideella sektorns arbete med bevarande och utveckling av kulturmiljöer. Det kan bland annat ske genom att lämna stöd till exempelvis hembygdsföreningar och genom ett aktivt kommunalt arbete med landsbygdsutveckling. Östergötlands kulturmiljöer Östergötland är Sveriges femte största län, med två större städer - Norrköping och Linköping - samt drygt 80 tätorter och ett differentierat resursrikt landskap. I Östergötland finns kulturmiljöer av lokalt, regionalt, nationellt och internationellt intresse. De många kulturhistoriska miljöerna, såsom Vadstena slott, Industrilandskapen i Norrköping, Göta- och Kinda kanaler, samt Gamla Linköping, Ekenäs och Löfstad slott, är betydelsefulla för Östergötlands attraktivitet, besöksnäring och därigenom länets utvecklingskraft. Många andra miljöer har en stor utvecklingspotential att kunna bli etablerade turistdestinationer. Regionala kulturmiljömål De nationella målen för det statliga kulturmiljöarbetet anger även mål som den regionala kulturmiljövården ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas, människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön, ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser, en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen. 65

67 Samverkan inom kulturmiljöområdet Under föregående kulturplaneperiod har arbetet med stöd till kommunala kulturmiljöprogram varit en insats som prioriterats av länsstyrelsen, och som kommer fortsätta att vara ett prioriterat arbete framåt. Även Östergötlands museum har som prioritering att framförallt lämna stöd och råd till de kommuner som saknar egen kulturmiljökompetens. Kulturarvet har stor betydelse för framtidens miljö och för social sammanhållning, välfärd och trygghet. Framåt kommer det också finnas ett fokus på arbetet med Ostlänken och den omfattande uppdragsarkeologiska verksamhet som kopplas till denna. Det är viktigt att resultatet av dessa arkeologiska insatser förmedlas via samverkansprojekt mellan de arkeologiska aktörerna och aktörer inom musei- och kulturarvssektorn i Östergötland. Ombergsområdet har stor utvecklingspotential, och i dessa samarbeten är även Fastighetsverket en viktig aktör. Sedan årsskiftet har kulturobjekt tagits över från Riksantikvarieämbetet i området, bland annat Alvastra klosterruin, ruinen av den tidigromanska kryptkyrkan och området för pålbyggnaden från stenåldern vid Dags mosse. Statens historiska museum har nu ett projekt på gång för att skapa en digital databas för fynden från undersökningarna. Fastighetsverket satsar även i Vadstena klosterområde och på Vadstena slott. Riksintresset Gryts skärgård med Häradskär och Fyrudden är en av få platser i Östergötland där skärgården ligger inom räckhåll ända ut till öppet hav. Det är en del av Östergötland som fler borde få tillgång till. Östgötaleden drivs av Region Östergötland genom Natur och friluftsrådet. Satsningar på bredd har gjorts tidigare men behöver lyftas på nytt. Andra miljöer som är aktuella för utveckling är Medevi brunn, Motala Lokverkstad och Motala Radiostation. Utvecklingsmöjligheter för kulturmiljövården Stärka intresset och förståelse för samt tillgängligheten till kulturmiljö via nätverksarbetet inom kulturarvsområdet. Barn och unga är prioriterade. - Revidera kunskapsunderlag såsom regionalt kulturmiljöprogram och kommunala kulturmiljöprogram. - Samverkan kring geografiska områden med potential för utveckling: Ombergsområdet från Hästholmen till Borghamn, Gryt-Fyrudden-Häradskär, Vadstena och Östgötaleden. 66

68 Biblioteksverksamhet Nuläge biblioteksverksamhet i Östergötland: 44 folkbibliotek 13 huvudbibliotek 31 närbibliotek 3 bokbussar Skolbibliotek i olika omfattning Linköpings Universitetsbibliotek Bibliotek på Vrinnevisjukhuset och Motala lasarett Specialbibliotek på länets statliga myndigheter/statliga verksamheter Östgötabiblioteken hade lite över 3 miljoner besök 2013 och lånade ut ca 3,3 miljoner medier. Var tredje invånare lånar regelbundet medier på biblioteken. Besöken på bibliotekens webbplatser kom från unika IP-adresser med 4,3 miljoner sidvisningar. Av de 275 skolor som finns med i den senaste skolbiblioteksstatistiken är 28 skolbibliotek (varav 11 är gymnasiebibliotek) bemannade mer än 40 timmar/vecka och ytterligare 22 skolor är bemannade mer än 20 timmar/vecka. 144 skolbibliotek är bemannade med några få timmar i veckan och 81 skolor saknar helt bibliotek. Linköpings universitetsbibliotek finns på Campus Norrköping och Campus Linköping samt Hälsouniversitetets bibliotek. Vrinnevisjukhuset har ett fackbibliotek och Lasarettet i Motala har ett kombinerat fackbibliotek och allmänt bibliotek för patienterna. Det finns också några specialbibliotek på statliga myndigheter i Östergötland. Regionbibliotek Östergötland Regionbiblioteket är den regionala nivån i en nationell infrastruktur av bibliotekssamarbete där både kommunbibliotek, regionbibliotek, forskningsbibliotek och andra specialbibliotek ingår. Den regionala biblioteksverksamheten ska framför allt främja folkbibliotekens verksamhets- och kunskapsutveckling, samarbete och kvalitet. Regionbiblioteket är navet i bibliotekssamarbetet i regionen och har sina lokaler i samma hus som stadsbiblioteket i Linköping. För att säkerställa att alla i Östergötland får en jämlik tillgång till litteratur, information och bibliotekstjänster, finns verksamhetsutvecklare för olika områden. Särskilda insatser görs för bibliotekens prioriterade grupper, anpassade tjänster för människor med funktionsnedsättningar, verksamhet för barn och unga, minoritetsspråk och andra språk än svenska, satsningar för digital delaktighet och medie- och informationskunnighet (MIK). Från 2015 finns nya uppdrag kring läsfrämjande och att stärka litteraturens ställning. Regionbibliotek Östergötland samordnar samhällsinformation för nyanlända på modersmål på uppdrag av kommunerna. Planerade utvecklingsinsatser Regionbiblioteket ska öka invånarnas medie- och informationskompetens som en faktor för folkhälsa, individuell utveckling och utveckling av det demokratiska samhället. Inom arbetet med Götabiblioteken ska verksamheten initiera, driva och delta i olika läs- och skrivfrämjandenätverk. Inom övrigt nätverksarbete ska man identifiera strategiska samverkanspartners i samhället, lokalt och regionalt och bygga starka och hållbara nätverk. Det faktum att så många skolor saknar skolbibliotek påverkar. I ett samhällsperspektiv är det ett bekymmer att så många skolor saknar skolbibliotek, trots att det varit ett krav i skollagen från

69 Regionbiblioteket ska driva en utveckling i kommunerna som leder till en mer jämlik skolbiblioteksverksamhet i Östergötland. Under 2015 görs en utredning som ska bilda underlag för ett projekt som ska arbeta för att alla elever ska få tillgång till fullvärdiga skolbibliotek. Förskolor omfattas inte av lagen om skolbibliotek. Vid stadsplanering kan man tänka in barns nära tillgång till bibliotek, lika väl som platser för lek och idrott. Verksamhetsutveckling sker i mycket nära samarbete med de andra regionala biblioteken i landet och med de kommunala biblioteken i Östergötland via samarbetet Götabiblioteken. Kunskapsutveckling kommer att ske i samarbete med etablerad forskning. Tre forskare vid Bibliotekshögskolan följer projektet Göta utveckling under inom lärande organisation, pedagogik och bibliotekens metadata. Forskare vid Linköpings universitet följer arbetet med den regionala digitala agendan med speciellt fokus på användarperspektivet och digital delaktighet. I de sammanhang där kultur diskuteras ska även litteraturen lyftas som konstform, som en av konstarterna bland andra konstformer och som en viktig del av vårt kulturarv. På Regionbiblioteket pågår ett långsiktigt arbete kring Barnkonventionen och barns och ungas rättigheter. Hösten 2015 inleds ett arbete, Löpa linan ut chefsspåret, i samarbete med andra regionala bibliotek i mellansverige. Ett modellbibliotek väljs i varje region och på dessa involveras i första hand bibliotekscheferna. Målsättningen är att ta fram en modell och metoder för implementering av Barnkonventionen på folkbibliotek, en taxonomi för att mäta insatserna och eventuell certifiering för arbete på barnkonventionen på bibliotek. Målet är att öka kunskapen om hur man ska arbeta strategiskt med Barnkonventionen och barns och ungas rättigheter på regional och kommunal nivå. Till grund för utvecklingsarbetet ligger bland annat Barnomsorgsmannens framgångsfaktorer och SKL:s vägledning - Gör barn starkare. Samverkan Biblioteken i Östergötland och Tranås kommun bildar tillsammans Götabiblioteken, och samarbetar kring ett gemensamt biblioteksdatasystem och ett gemensamt bibliotekskort. Biblioteken strävar efter att samordna sina rutiner för att göra det så enkelt som möjligt för användarna. Tillgång till databaser samordnas också, så att man i hela Östergötland får tillgång till e-böcker, e-tidskrifter, e-arkiv för släktforskning och för att söka stipendier. I samarbetet ingår också ett antal skolbibliotek. Inom Götabiblioteken finns flera samarbetsgrupper för prioriterade områden, till exempel Götabarn, Göta tillgänglighet, Göta mångkultur m.m. Götabiblioteken har tagit fram en gemensam läsluststrategi och från 2015 ett gemensamt läslustprojekt, Läsvågen. Götabiblioteken har ett etablerat samarbete med folkbildning, kulturarv, Samhällsorientering för nyanlända på modersmål och olika aktörer inom arbetet med den Regionala Digitala Agendan. På litteraturområdet fortsätter samverkan med aktörer kring litteratur i Östergötland och logopeder för barns språkutveckling. Regionbiblioteken samarbetar inom olika frågor på nationell nivå men också med andra regioner. Nationell biblioteksutveckling Bibliotek och deras huvudmän ska samverka (bibliotekslagen). Regionbiblioteken i hela landet driver gemensamma frågor på nationell nivå. Några av dessa frågor är strategisk biblioteksutveckling och nationell samordning, till exempel inom digital delaktighet, e-boksfrågor, läslust, digitala bibliotek, barnkonventionen, barn bibliotek it och tillgänglighet. SLB, Sveriges länsbibliotekarier, träffar regelbundet Kulturrådet, KB (Kungliga biblioteket), MTM (Myndigheten för tillgängliga medier, SKL (Sveriges Kommuner och Landsting, SB (Svensk biblioteksförening), IB (Internationella biblioteket) med flera. Nationella nätverk finns inom områdena IT, Barn, Tillgänglighet, Skönlitteratur, Kvalitet med mera. Efter de larmrapporter som kommit på senare år kring svenska elevers skolresultat, liksom utvecklingen inom medielandskapet, görs nu särskilda satsningar på nationell nivå. 68

70 Riksdagen har beslutat om nationella mål för litteratur- och läsfrämjande i syfte att: läsförmågan förbättras jämfört med i dag fler än i dag regelbundet tar del av både fack- och skönlitteratur kunskapen om läsningens betydelse för utbildning, bildning och delaktighet i samhällslivet ökar jämfört med i dag Skolverket startar Läslyftet, en stor satsning på kompetensutveckling för skola, förskola och skolbibliotek. MTM, Myndigheten för tillgängliga medier, initierar en nationell kampanj för att öka antalet läsombud. Kulturrådet gör insatser för läsfrämjande utanför skolan. I deras handlingsplan står det att man ska göra läsare av läskunniga, öppna vägar till litteraturen för den som inte läser, öka tillgången till en mångfald av litteratur på olika språk och i olika format för läsare i alla åldrar, ge fler möjlighet till en konstnärlig upplevelse genom litteratur, ta bort hinder för läsning, bredda en repertoar och stärka läsarens självtillit och läsaridentitet. Under 2015 kommer en kunskapsöversikt om läsfrämjande för små barn och deras familjer och man undersöker möjligheterna att starta en nationell kampanj för läsfrämjande för unga och vuxna med Digidel som förebild. Samarbete med barnhälsovården är viktigt och Bokstart prövas nu i tre kommuner i socioekonomiskt utsatta områden med sikte på en större satsning nationellt. Att uppnå de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande kräver bred samverkan över politikområdena och mellan myndigheter, kommuner, landsting/regioner och organisationer. Det är viktigt att professioner samarbetar och har kunskapsutbyte över gränserna, till exempel pedagoger, bibliotekarier och personal inom till exempel barnhälsovården. Biblioteken ingår i en nationell infrastruktur där nationella, regionala och lokala satsningar måste gå hand i hand för största möjliga jämlikhet och tillgänglighet för invånarna och där spelar regionbiblioteken en stor roll som har nätverk både nationellt, regionalt och lokalt. Insatser för ökad läslust Götabiblioteken har antagit en gemensam läsluststrategi som omfattar ett gemensamt, strategiskt arbete i samverkan kring läs- och skrivinspiration. Det gäller såväl kunskap och metoder för förmedling av olika sorters litteratur, som metoder och stödprocesser för aktiviteter som uppmuntrar intresse för att läsa och skriva. Genomsyrande perspektiv är barn & unga, tillgänglighet, mångfald, delaktighet och jämställdhet. Biblioteken i Östergötland har enats om ett gemensamt projekt: Läsvågen läslust i Östergötland. Målet är att med läsaren i fokus, ta fram olika koncept kring läsande- och skrivande på Götabiblioteken, i det fysiska rummet och digitalt. Det kan handla om allt från bokklubbar, boksnack, boksamtal och bokkedjor för barn till resecirklar för vuxna på Östgötapendeln. Biblioteken vill utvecklas vidare som mötesplats och möjliggörare i samarbete och dialog med såväl den enskilda läsaren, som offentliga förvaltningar, folkbildning och civilsamhället. Regionbibliotekets roll för ökad läsning är att initiera, stödja och samordna projekt och verksamhetsutveckling inom läslustområdet på regional och kommunal nivå. Strategin är att säkerställa kvalité och utveckling inom läslustområdet, genom att lyfta aktuella frågor, erbjuda kompetensutveckling, samt initiera och bistå med arbete kring strategiska dokument i samarbete med kommunbiblioteken. En viktig fråga som regionbiblioteket särskilt vill lyfta fram är vikten av att jobba med de små barnen och deras vuxna kring barnens språkutveckling. 69

71 Utvecklingsinsatser för biblioteksområdet Prioriteringar för biblioteken inom Götasamarbetet: Tillgänglighet: - Kompetensutveckling i kunskap om bemötande, olika funktionsnedsättningar och hjälpmedel tillsammans med Handikappföreningarna i Östergötland. Läsfrämjande/ Barn och unga: - Fortsätta arbetet utifrån den gemensamma läsluststrategin för Götabiblioteken och läslustprojektet Läsvågen. Stödja insatser kring genusfrågor, till exempel pojkars läsning. Planera för en utveckling av konceptet Bokstart i Östergötland. - Driva frågan om Barnkonventionen och barns och ungas delaktighet i biblioteksverksamheten. I samarbete med andra regionbibliotek arbeta fram taxonomier för barns delaktighet och barnkonventionen. - Främja skolbiblioteksutveckling utifrån genomförd utredning om skolbibliotek i regionen. - Kompetensutveckling inom medie- och informationskompetens. Digital delaktighet/digitalisering: - Fortsätta arbetet med användarperspektivet i den regionala digitala agendan för bibliotekens roll som informationsnoder. - Fortsätta utveckla digitala e-tjänster för både datorer eller mobila enheter. Mångfald/interkulturellt: - Fortsatt kompetensutveckling och utveckling av bibliotekstjänster på minoritetsspråk och andra språk. Kompetensutveckling för samhällskommunikatörerna, avseende läsning, litteratur på andra språk än svenska och barns språkutveckling. Nationella minoriteter: - Samordna ett regionalt nätverk kring finskt förvaltningsområde och att utveckla och bredda området när det gäller information, litteratur och kultur på finska språket. 70

72 Litteratur Aktörer: Producenter: författare, skribenter, förlag, bloggare, illustratörer, serietecknare, översättare, litteraturkritiker etcetera. Förmedlare: bibliotekarier, folkbildare, bokhandlare, lärare, kulturredaktörer, föräldrar med flera. Arenor: bibliotek, författarbesök, läsecirklar, föreläsarföreningar, bokcaféer, litterära event, sagostunder, boksamtal, bokmässor, skrivartävlingar, etcetera. Författarnas intressen tas tillvara av Författarförbundet som varit dialogpartner i arbetet med att stärka litteraturens ställning. Författarförbundets regionombud ska bevaka framtagandet av kulturoch biblioteksplaner och hur de följs. Författarcentrum Öst förmedlar författarbesök och driver läsoch skrivfrämjande projekt. Svenska Pen (och International Pen) främjar vänskapliga förbindelser mellan litterärt verksamma från skilda länder och språkområden. PEN verkar för intellektuell frihet, försvarar yttrandefriheten och skyddar och hjälper de kolleger som genom att utöva sitt yrke råkar ut för förföljelse eller andra svårigheter. För författare som behöver skydd spelar samarbetsnätverket ICORN (International cities for refuge network) en mycket aktiv roll. Både Norrköping och Linköping har beslutat att ta emot förföljda fristadsförfattare. Litterära sällskap förvaltar enskilda författares litterära arv, till exempel Heidenstam och Ellen Key med flera. Biblioteken i Östergötland hade mer än 7000 programaktiviteter år 2013, över hälften med barn och unga som målgrupp. Idag finns en uppsjö av olika typer av medier på olika sätt. Pappersböcker, e-böcker, talböcker, ljudböcker, teckenspråksfilmer, multimedia, appar etcetera. Läsarna är en marknad, men också en samtalspartner, både för författaren och dem de delar läsningen med. Läsning bidrar till kunskap och livskvalitet för individen men också till utveckling av det demokratiska samhället och att det litterära kulturarvet hålls levande. Och idag är det inte ovanligt att läsare bygger vidare på berättelser eller placerar litterära gestalter i nya sammanhang i till exempel rollspel och så kallad fanfiction. Som läsare tänker man inte bara skönlitteratur utan även facklitteratur, tidningar och tidskrifter. I kartläggningen Litteraturens villkor i Östergötland (2014) finns en vision att Region Östergötland marknadsför med stolthet författare som bor och verkar i länet. I Östergötland samverkar olika konstarter och man har det bra som författare. Regionbibliotek Östergötland har bjudit in till dialog i litteraturfrukostar för att öka samverkan och synligheten för litteraturområdet. Inbjudna har varit olika aktörer inom litteratur, producenter, förmedlare och läsare. Syftet har varit att spegla olika delar och aspekter av området samt identifiera utvecklingsmöjligheter. De som deltagit har varit representanter inom folkbildning, bokförsäljning, bibliotek, litteraturkritik, författare, doktorander med flera. Utvecklingsmöjligheter För att stärka litteraturens ställning i Östergötland krävs att påverka strukturerna på lång sikt men det finns också mycket som kan göras genom samarbete, kunskapsutveckling och aktiviteter på kort sikt. För folkhälsa och livskvalitet är tillgång till litteratur och berättelser viktigt, i format och språk som man kan använda (tillgänglighet, språkutveckling, mångkultur, minoritetsspråk). Biblioterapi eller kultur på recept blir allt vanligare. 71

73 Gemensamma dialogmöten mellan litteraturens aktörer i Östergötland syftar till att synliggöra och marknadsföra det som redan finns och initiera utvecklingsprojekt kring läsning, eget skrivande, att lyfta fram den östgötska litteraturen och de författare som bor och är verksamma i Östergötland och att ta tillvara kunskap och berättelser från andra länder. Det finns behov av fortsatt kompetensutveckling inom bland annat barnrättsfrågor, barns språkutveckling, skolbibliotekets pedagogiska och läsfrämjande roll, nya genrer och nya medieformer, Östgötaförfattare och Östergötland i litteraturen. Utvecklingsinsatser för litteratur Regionbibliotek Östergötlands prioriteringar: - Insatser som lyfter litteraturen som konstområde. - Utforma strategier för litteratur, skrivande och läsning i länet utifrån studien Litteraturens villkor i Östergötland i samarbete med litteraturområdets aktörer. - Fortsätta att arrangera litteraturfrukostar för dialog om utveckling och samarbete kring litteratur och läsning. - Utveckla samarbetet med Kulturarv Östergötland kring webbportalen Broar till historien. - Stödjande insatser för hur professionella författare och översättare kan medverka med sin yrkeskunskap i olika sammanhang, såsom skola, utbildning, kultur och samhällsdebatt och att de får avtalsenlig ersättning. - Se över hur den regionala nivån kan stärka Östergötlands fristäder för författare (Norrköping och Linköping). - Utveckla koncept kring östgötaförfattare och Östergötland i litteraturen och integrera på Götawebben. Gestalta litterära hållplatser med utgångspunkt i författarskap och geografiska platser där den östgötska litteraturen exponeras utifrån ett platsperspektiv. Bidra till möjligheter att ge ut östgötsk litteratur som e-böcker. - Utveckla biblioteken som arena för östgötska författare i programverksamhet och på webben. Samarbeta med Östergötlands bokmässa med mera. - Utveckla och erbjuda möjlighet till eget skrivande utöver de insatser som görs idag (novelltävlingen Unga berättare, skrivarsajten SQUOOSH och skrivarcirklar). 72

74 Hemslöjdsfrämjande verksamhet Aktörer: Länshemslöjdskonsulenterna (2,5 tjänst) Östergötlands läns Hemslöjdsförening Föreningen Svenska spetsar Slöjd- och konsthantverkare runt om i Östergötland Svensk Form Öst Regionalt kulturforum Slöjd och konsthantverk är, likt de flesta kultur- och konstområden, en del av deltagarkulturen som samlar människor i lokala, regionala samt nationella föreningar och nätverk. Slöjd utövas i alla åldrar av såväl amatörer som professionella. Vi ser framför oss en utveckling och ett ökat intresse för hela slöjdområdet som bottnar i olika samhällsfrågor som utbildning, arbetsmarknad, miljö, hälsa, kultur och tillhörighet. Det som för något decennium sedan sågs som ett särintresse med uppgiften att ta tillvara och bevara kunskap om material och tekniker, har på senare år lyfts fram som ett ideal för ett mer hälsosamt samhälle. Det finns snart sagt inget område som inte sneglar åt de värderingar som slöjd och hantverk så tydligt representerar. Miljövänliga naturmaterial, återvinning, närproducerat, möten över generations- och kulturgränser och som stimulans och åtgärd i olika terapeutiska sammanhang. Länshemslöjdskonsulenterna har tillsammans med övriga främjare och regionala utvecklare en viktig roll som resurs i den regionala utvecklingen (läs mer om detta i kapitlet om konst-och kulturfrämjande verksamhet). Huvudman för konsulentverksamheten är den ideella föreningen Östergötlands Läns Hemslöjdsförening, med verksamhetslokaler i 1700-talskvarteret Hemslöjdsgården i Linköping. Hemslöjdskonsulenternas arbete Hemslöjdskonsulenterna bedriver ett fortlöpande arbete kring utbud av workshops, föredrag och utställningar inom konst, konsthantverk, slöjd och design. De arbetar med dokumentation och samtida utveckling av material och tekniker med lokalhistorisk anknytning och tradition. För barn och unga erbjuds pedagogisk verksamhet för att förmedla kunskap om hantverk och förmedla kontakter med erfarna slöjdare. Dessutom anordnas öppen verksamhet, slöjdklubbar och slöjdkvällar på olika platser i Östergötland. Med syfte att nå nya och fler målgrupper har Hemslöjden ingått ett samarbetsavtal med Fastighetsbolaget Stångåstaden Linköping AB. Prioriterade målgrupper för konsulenternas arbete är barn och unga samt slöjd och konsthantverkarna. Konsulenterna arbetar också med att på ett övergripande sätt fungera som koordinatorer, igångsättare och inspiratörer för nyckelpersoner som lärare, professionella slöjdare och aktiva inom hemslöjdsföreningen. Tillsammans med Region Östergötland verkar de för att finna lämpliga mötesplatser för att synliggöra och utveckla slöjd och konsthantverksområdet för brukare, främjare och skapare. Länshemslöjdskonsulenternas arbete bedrivs utifrån ett närings-, kulturarvs- och kunskapsförmedlande perspektiv. Samverkan och samarbeten med utövare och olika utbildningsorganisationer inom slöjd och designområdet sker brett för att genomföra kursverksamhet och seminarier. Hemslöjdskonsulenterna har också ett kontinuerligt utbyte och samarbete med andra hemslöjdskonsulenter och hemslöjdsföreningar i hela landet. Hemslöjdens närhet till samtida design, konsthantverk och konst, är idag på många sätt större än till kulturarvet, och kommer framåt att ha en betoning på just detta. 73

75 Slöjden och den regionala utvecklingen Hemslöjdsgården är den regionala samlingspunkten för slöjd- och konsthantverksintresserade i Östergötland. Här finns verkstäder för kurser och utbildning, sammankomster, föreläsningar, ett slöjdgalleri för utställningar samt en slöjd- och konsthantverksbutik som drivs som ett bolag ägt av Hemslöjdsföreningen. Gården är också platsen för ett antal mindre företag och inkubatorer inom området. Hemslöjdsgården producerar ett tiotal utställningar per år med slöjdare och konsthantverkare från hela landet. I samverkan med olika aktörer arrangeras större jurybedömda samlingsutställningar och tematiska utställningar. I regionen finns ca 250 professionella kulturskapare inom slöjd- och konsthantverksområdet, dessa bidrar både till kulturområdet och till att stärka den regionala attraktiviteten för boende och besöksnäring. Hemslöjden är även platsen för nätverket Regionalt Kulturforum som arbetar för att stärka, utvidga och tillvarata slöjd- och konsthantverksområdets utvecklingsmöjligheter. I nätverket ingår olika aktörer i Linköpings innerstad som representerar området konst, konsthantverk, slöjd och design. Föreningar, butiker, enskilda utövare, bibliotek, museer och gallerier finns alla representerade. Inom området kultur och hälsa har konsulenterna sedan tidigare ett arbete igång med hälsofrämjande insatser via slöjd i samarbete med Må bra med kultur inom Region Östergötland. Det arbetet har för avsikt att fördjupas i den västra delen av Östergötland. Knypplad spets I Vadstena finns föreningen Svenska Spetsar en riksorganisation som arbetar för att ta tillvara och utveckla den svenska knypplingen både inom och utom landet. Föreningen har tidigare fått ett mindre verksamhetsbidrag från Regionförbundet. Från statlig nivå finansierade nämnden för hemslöjdsfrågor (NFH)tidigare en halvtids spetskonsulenttjänst, som Föreningen Svenska Spetsar var huvudman för. Nämnden för hemslöjdsfrågor har beslutat att ändra inriktning och inför 2015 upphörde den statliga finansieringen via NFH. Såväl Vadstena kommun som övriga intressenter i Vadstena, Region Östergötland och Hemslöjden i Östergötland ser vikten av att bevara och utveckla knypplingen inom regionen på något sätt framåt. Den knypplade spetsens är specifik i Östergötland men har kontaktytor på många andra platser i världen. Om resurser finns har Hemslöjden i Östergötland ett intresse av att samverka för en utveckling av spetsen. Ambitionen är att frigöra spetsens traditionella material och form genom experimentell produktutveckling i samarbete med olika utbildningar i ett slags artlab, liksom att arrangera seminarier och symposier som lyfter spetsen ur ett historiskt, tekniskt och konstnärligt perspektiv. Utmaningar och utvecklingsmöjligheter Konstskaparna inom slöjd och konsthantverksområdet i regionen är många till antalet och håller en mycket hög konstnärlig kvalité. Vi står inför ett generationsskifte som fodrar en aktiv insats för att upprätthålla verkshöjd och kontinuitet. En utvecklingsinsats behövs inom området bland unga vuxna för att säkra framtida kompetens vad gäller både form och teknik inom området. Avsikten är att genom produktutveckling, utställningar, utlysande av stipendier och riktade utmärkelser stimulera målgruppen för att höja verkshöjden på området. Hemslöjdens arbete med kvalitetsutveckling leder i förlängningen fram mot en strategi kring attraktiviteten och utvecklingen av slöjden och konsthantverket för såväl utövare som brukare av slöjd och konsthantverk i regionen. Det miljömässigt hållbara och närproducerade är självklara värden inom Hemslöjdsområdet. Det är nödvändigt att synliggöra och tydligare formulera och informera om dessa kvalitativa värden. Kunskaperna kring hållbarhet är i dag helt avgörande för vår planets framtid. På utbildningssidan för slöjd- och konsthantverksområdet finns det behov och utrymme för den utbildningsnivå som rör förstadiet till professionell konsthantverkare och slöjdare. I dagsläget erbjuder Hemslöjden i Östergötland i samarbete med Vadstena folkhögskola, en grundläggande 1-årig folkhögskoleutbildning i trä och smide förlagd till Hemslöjdsgården i Linköping. För att tillgodose hela 74

76 materialområdet behöver utbildningen kompletteras med textilområdet. Här finns också verkstäder där den traditionella kursverksamheten inom knypplad spets kan förläggas och utvecklas. Efterfrågan på hantverksaktiviteter inom området Skapande skola gör att fler slöjdpedagoger behöver utbildas för att möta behovet från skolan. Som ett led i att utveckla utställningsverksamheten verkar man för att stärka konstskaparnas status och villkor inom slöjd och konsthantverksområdet, bland annat genom att MU-avtalet (ersättningsavtal för utövare) ska tillämpas i Slöjdgalleriet och Hemslöjdens övriga utställningsverksamhet. Utvecklingsinsatser för hemslöjdsområdet Prioriteringar för hemslöjdskonsulenterna: Länsövergripande insatser: - Hemslöjdens galleriverksamhet kommer att starta produktion av mindre satellitutställningar för turnéer i regionen. Barn och unga: - Utveckla former så att fler barn och unga oavsett genus, funktionshinder, etnisk och socioekonomisk bakgrund får möjlighet att upptäcka och utforska slöjdens material och verktyg. - Utvecklingsprojekt tillsammans med Föreningen Svenska Spetsar för barn och unga. - Samarbete med regionens kulturskolor för att etablera slöjd som konstform till det övriga kulturutbudet. Konstnärlig utveckling - Genomföra aktiviter kring knypplad spets som relaterar till kulturliv och samtidsuttryck. - Samarbeta med nya aktörer och sprida verksamheten till nya platser. Tillgänglighet: - Tillgänglighetsanpassa hemsidan. Strukturer för kulturskaparna: - MU-avtalet kommer att tillämpas i Slöjdgalleriet och Hemslöjdens övriga utställningsverksamhet. - Framtagandet av en webbshop för att synliggöra och sälja konsthantverkarnas produkter. 75

77 Film i Östergötland Aktörer: Biografer: Privatägda, kommunala eller förenings- och folkrörelsedrivna i 11 av Östergötlands 13 kommuner. Återkommande filmfestivaler: Norrköpings filmfestival, kortfilmsfestivalen och Guldsvanen för unga filmskapare inför uttagningen till den nationella Novemberfestivalen. Från 2014 finns Östergötlands första eftergymnasiala filmutbildning: Nya Perspektiv, Marieborgs folkhögskola i samarbete med Cnema/Norrköpings kommun. Linköpings universitets utbildning för kulturproducenter och medieproduktion: Kultur, samhälle, mediegestaltning samt utbildningen Medieteknik. Film & Musikgymnasiet i Norrköping med programmet film och visuell design Nätverk: Östergötlands Förenade Filmare (ÖFF) - fristående filmare vars främsta mål är att förbättra möjligheterna att skapa film i regionen. De arbetar främst för att få fram fria pengar för filmskapande. På Facebook finns också det löst sammanhållna nätverket Frilansarna där filmare utbyter kunskaper och söker personer att arbeta tillsammans med. Under 2013 startade östra sektionen av Women in film and television (Wift) Talangutveckling och växthusverksamhet (stöd till nybörjarfilmare): Några kommunala initiativ, som exempelvis kurser för barn och unga via till exempel Linköpings bibliotek. Regionens filmtalangutveckling sker främst i projektet Eastwood. Film i Östs ekonomiska stöd för film av unga talanger. Fria filmare, filmarbetare och filmrelaterade företag. Film och mediepedagoger som används som resurs i skolan till exempel inom Skapande skola. Civilsamhället med personer som engagerar sig i allt från filmvisning till filmskapande. Filmregionen Östergötland blir allt mer mångfacetterad. Här skapas kortfilm på nationell toppnivå och här finns många unga talangfulla filmare. Digitaliseringen medför att filmen genom enkel visningsoch redigeringsteknik blir allt mer närvarande i skolan. Biografernas utbud utvecklas snabbt tack vare den nya tekniken. Norrköpings kommun satsar pengar i filmfond och en ny eftergymnasial filmutbildning har precis startat på Marieborgs folkhögskola. Filmfrågorna finns levande i de flesta av regionens kommuner. Filmen och kommunerna Norrköping är den kommun som är på väg att bli regionens filmnav. Där finns flest aktiva filmare, filmarutbildningar och kommunen tar initiativ inom filmutvecklingen, med satsning på kommunal biograf, anställda filmpedagoger och en filmfond för professionellt filmskapande. Regionen har aktivt bidragit till att skapa detta nav genom att lokalisera det regionala resurscentrumet Film i Öst till kommunen under förra kulturplaneperioden. Även övriga kommuner har börjat ta initiativ inom filmen, inte minst inom Skapande Skola. Förutsättningarna för filmen i skolan och arbetet med mediepedagogik har helt förändrats i och med digitaliseringen av skolorna och hjälpmedel som Ipads och smartboards. Satsningarna på film inom Skapande Skola blir allt fler. Flera kommuner låter hela årskurser jobba med film. Efterfrågan på duktiga filmpedagoger har ökat betydligt det senaste året. Film i Öst filmkulturell verksamhet Film i Öst har arbetat med att långsiktigt och strategiskt etablera filmfrågorna på såväl politisk beslutsnivå som tjänstemannanivå i regionen och dess kommuner. Operativt har arbetet bedrivits genom att göra konkreta insatser inom tre områden: visning, produktion och pedagogik. Prioriterad målgrupp i det filmkulturella arbetet är barn och unga. En jämn könsfördelning och mångfald eftersträvas i varje insats som görs. 76

78 Film i Östs strategiska och operativa arbete nu och framåt Det strategiska arbetet har under de senaste åren handlat om att etablera en långsiktig grundläggande struktur för filmen. De operativa insatserna har riktats så att en långsiktig filmkulturell utveckling ska ske i regionen och har omfattat: Kompetensutveckling av skilda slag - exempelvis talangutveckling inom projektet Eastwood och Eastwood Girls, och kompetensutveckling i mediepedagogik för cirka 200 lärare under åren Stöd till nätverk - så som Östergötlands Förenade Filmare (ÖFF) och Nätverket för filmproduktion i Norrköping. Genomförande av pilotprojekt exempelvis Var kommer filmen in? som varit ettårigt projekt fokuserat på att utveckla kommunernas arbete med filmen. Stöd till filmfestivaler. Arrangerande av olika mötesplatser bland annat en östgötsk filmbranschdag. Filmstöd till kort- och dokumentärfilm. Utmaningar och utvecklingsmöjligheter Det finns stora möjligheter att utveckla filmområdet om behov och utmaningar bemöts på rätt sätt. Det viktigaste i arbetet framåt är att skapa en tydlig grundläggande struktur för filmen på kommunal och regional nivå, som beskriver ansvarsfördelningen nationellt, regionalt och kommunalt. Det behövs målsättningar formulerade i planer och styrdokument samt relevanta resurser. Genom en tydlig rollfördelning och med samordnande av mål och resurser kan denna infrastruktur möjliggöra att: Filmens potential som konstnärligt uttryck tas till vara. Fler grupper i samhället kan berätta sina historier och få dessa till en publik. Filmen och den rörliga bilden blir en viktig del av en modern och kreativ skola. Bättre balans behövs gällande vem som får göra film, vems berättelser och vilka perspektiv vi ser på film. Filmen blir en samhällsekonomisk tillväxtresurs. Filmen kan utvecklas med nya arbetssätt och uttryck som till exempel transmedia, där filmen är ett av flera olika uttryck för att berätta samma historia. Biograferna blir de digitala och centrala kulturinstitutioner de har potential att vara. Tillväxt inom filmområdet Filmskapandet i Östergötland växer både till kvalitet och till omfattning. Antalet fristående filmare och produktionsbolag inom film och medier har ökat de senaste åren. Filmare från regionen blir allt oftare uppmärksammade i nationella sammanhang som festivaler och tävlingar. Detta har skapat en allt större efterfrågan på ett större östgötskt filmproduktionsstöd. Frågan har drivits aktivt av filmarnas förening, Östergötlands Förenade filmare, de senaste åren. Filmfond Norrköpings kommun har beslutat att skapa en filmfond och under avsätts 3 miljoner per år till denna. Tidigare erfarenheter från andra branscher och andra regioner, visar att den offentliga satsningen på fria produktionspengar ger en positiv spiral. Den offentliga finansieringen ger både kulturell kvalitetsutveckling, skapar mer kreativitet på platsen och ger i förlängningen fler företag. Likaså, finns erfarenheten från andra regioner att professionell filmproduktion är en stark och viktig motor för utveckling av hela det filmkulturella området på både regional och lokal nivå. I filmens ekosystem hänger mediepedagogiska satsningar, talangverksamhet och utbildning samt festivaler och levande biografer nära samman med professionell filmproduktion. Norrköpings kommun vill under de kommande åren diskutera med regionen och andra kommuner i Östergötland hur filmfonden gemensamt kan utvecklas. Filmfonden startar på kommunal bas, vilket innebär att det enbart är filmare bosatta i Norrköping som kan söka och få pengar från fonden. 77

79 Utvecklingsinsatser för filmområdet Prioriteringar för Film i Öst: Länsövergripande insatser: - Fortsätta det påbörjade strukturarbetet om kommunernas roll för filmområdet. - Genomföra pedagogiska insatser, exempelvis kompetensutveckla frilansande filmpedagoger och samordna filmpedagogiska insatser och resurser i regionen. - Skapa ett fungerande kvalitets- och kompetensutvecklande nätverk i samarbete med regionens biografer. Konstnärlig utveckling och strukturer för filmproduktion: - Arbeta med förutsättningarna för professionell filmproduktion i regionen. - Fördjupa filmtalangutvecklingen. - Hitta projektsamarbeten över uttrycksgränser det vill säga samarbeta med teater, dans, konst etcetera. 78