NÄKÖKULMA. Nytt liv i 13 år sid 4 Nästan alla har D-vitaminbrist sid års samarbete med universitet sid 18. Johanna Raunio Om hälsa och ideal

Transkript

1 Hösten 2010 tidskrift om funktionell medicin Johanna Raunio Om hälsa och ideal sid 8 30 års samarbete med universitet sid 18 Nytt liv i 13 år sid 4 Nästan alla har D-vitaminbrist sid 12

2 2 NÄKÖKULMA

3 Det är du som bestämmer När man bläddrar i tidigare utkomna nummer av Näkökulma, till och med så långt som 15 år tillbaka i tiden, upptäcker man något gemensamt i dem: Intervjuer med lyckliga patienter vid Antioxidantklinikerna, personer som varit i stånd att fatta självständiga beslut och är så nöjda med sin förbättrade hälsa att de vill berätta om den för sina medmänniskor. I de flesta fall har de som valt att gå ut offentligt först sökt hjälp vid samhällssystemets olika inrättningar, oftast vid både hälsocentraler och sjukhus. NÄKÖKULMA toiminnalliseen lääketieteeseen Det nummer av tidningen du nu håller i handen är det elfte som jag varit med om att producera. Min tro på liberal näringsvård och funktionell medicin, där varje människa ses som en individ, har stärkts för varje tidning. Det är egentligen häpnadsväckande att en del finländare förefaller mer upplysta än den finländska läkarkåren. Varför svartsjukt försvara sin konservativa lärogren när den ena internationella forskningsrapporten efter den andra alltmer övertygande visar riktigheten i teorin om fria radikaler? Var finns kollegialiteten? Och å andra sidan, ur patientsynvinkel varför söka sig till antioxidantvården som en sista utväg? Förutom patientintervjuer har Näkökulma innehållit många intervjuer med experter av olika slag. I det nummer av tidningen som utkom hösten 2007 berättar professor emeritus Osmo Hänninen att det t ex vid universitetssjukhusen finns resurser för att redan i vårdens inledningsskede med analyser klarlägga patienternas näringsstatus, men att detta av en eller annan anledning inte görs, trots att det från folkhälsosynpunkt och nationalekonomiskt skulle vara förnuftigt.. I förra numret av tidningen berättar Raimo Hiltunen, professor i farmakognosi, följande: Antioxidantklinikernas kundtidning Årgång 16 Publicerare: Kruunuhaan Lääkärikeskus Oy Kaisaniemenkatu 1 Ba Helsinki (09) helsinki@antioksidantti.fi Huvudredaktör: Raimo Henttonen Redaktör: Gunni Nordsröm Annonser: Eva Jaakkola Tryck: UPC Print, Vasa Upplaga: På svenska endast på hemsidan Produktion: Reklambyrå Fixit Ab Östra Långgatan Kristinestad (06) fixit@saunalahti.fi Hos oss innehåller inte den traditionella medicinutbildningen ens grunderna i kunskapen om örtbaserade läkemedel, för att inte tala om försök till djupare förståelse, kännedom och kunskap om hur de ska användas. På andra håll i världen har medicinskt sakkunniga forskningssamarbete med biovetare och farmacikunniga. Med nya metoder inom systembiologin klarlägger man verkningarna av de olika ämnesdelarna i örtbaserade mediciner och i själva örterna, de olika verkningsmekanismerna, deras farmakologi och lämplighet i nya mediciner. Raimo Hiltunen fortsätter: Det finns skäl att i det här sammanhanget nämna att bara en tredjedel av de läkemedel och ämnesdelar som i dag fått försäljningstillstånd i väst är syntetiska. Resten är till sitt ursprung mer eller mindre biogena och utgående bl a ur växtriket. Vid Antioxidantklinikerna i Finland har vården i snart 30 år baserats på noggranna mätningar av mikronäringsfaktorer och från dem utgående näringsvård med vitaminer, spårämnen och fettsyror. I fråga om akuta besvär använder man sig också av traditionella medicinska förfaringssätt. Vården vid klinikerna ges av läkare som har konventionell utbildning och iakttar medicinsk etik, inom vilken det mest väsentliga är respekt för livet, humanitet och tillgodoseende av patientens bästa. Patientens egen rätt att bestämma respekteras tydligast vid Antioxidantklinikerna. Vederbörande söker sig dit av egen fri vilja, gör sitt självständiga val utan påtryckningar och utan att ta hänsyn till samhällets maktsystem. Valet sker utifrån en önskan att slå vakt om sin hälsa i balans med kroppens egna inneboende mekanismer och med naturen. Jag önskar läsaren upplevelserika lässtunder i detta till formen annorlunda nummer av Näkökulma Raimo Henttonen Chefredaktör PS De tidigare utkomna numren av Näkökulma finns att läsa på nätet under rubriken > Artikkelit ja kirjallisuutta. Under den rubriken återfinns också tidningens svenskspråkiga versioner. 3

4 Det är viktigt att läkaren har en helhetssyn på patienten, säger Arja Björk. Jag fick ett För tretton år sedan beslöt Arja Björk att pröva antioxidantvård som komplement till traditionell medicinering för den kroniska tjocktarmsinflammation hon led av. Hon har aldrig ångrat det, förklarade hon när vi intervjuade henne. nytt liv Text GUNNI NORDSTRÖM Bilder RAIMO HENTTONEN Hon ringde t om upp några timmar efter intervjun för att ytterligare poängtera att detta beslut kom att bli en vändpunkt för både henne och familjen: - Jag hoppas att jag var tillräckligt tydlig så att det framgår att jag känner det som om jag fått livet tillbaka. Arja Björk var i verkligt dåligt skick i juli 1997 när hon för första gången kom till Kaarlo Jaakkolas mottagning på Antioxidantkliniken i Helsingfors. Hon hade redan då varit sjukpensionär i tre år. Be- 4 svären hade börjat tio år tidigare med en ihållande diarré. Hon hade fått veta att hennes inflammerade och ibland blödande tjocktarm var en kronisk sjukdom, colitis ulcerosa, som hon skulle få leva med resten av sitt liv. Olika lindrande mediciner hade prövats och hon hade känt sig något bättre tidvis, men besvären återkom och blev allt svårare. Ibland hade hon känt sig som en försökskanin och t o m vägrat fortsätta med en medicin som gav henne svåra biverkningar. Den ordinerande läkaren hade varit missnöjd, men Arja Björk fick stöd av en annan läkare vid det sjukhus där hon går på regelbunden kontroll bl a i form av gastroskopi. Hon har svårt att hålla tillbaka tårarna när hon berättar om hur det var sommaren Hon hade då i olika perioder fått kortisonbehandlingar i sammanlagt två år. Det hade året innan konstaterats att inflammationen hade gett henne förändringar både i tjocktarmen och i ändtarmen. Operation ansågs inte möjlig. Hon hade också vid den här tiden haft ledbesvär och bältros och varit nästan helt sängliggande.

5 Arja Björk var helt enkelt inne i en allvarlig försämringsperiod. Det var nu hon började intressera sig för naturpreparat. Hon kom också av en händelse att höra ett föredrag av Kaarlo Jaakkola om antioxidanter och beslöt att beställa tid till hans mottagning. Undernärd och svag - Jag var verkligen på botten. När jag kom till mottagningen vägde jag bara 41 kg. Jag kunde inte äta tillräckligt, jag var ständigt illamående och hade blivit undernärd och svag. Mina tarmproblem bl a med diarré var så svåra att jag inte kunde vara borta längre stunder hemifrån, varje förflyttning innebar omständlig planering. Jag kunde kort och gott inte leva ett normalt liv. Till Antioxidantklinikernas vårdmetoder hör noggranna laboratoriemätningar för att utreda patientens näringstillstånd och eventuella brister i fråga om mikronäringsämnen. Prover togs även av Arja Björk och vid analys visade det sig att hon bl a hade exceptionellt låga nivåer av selen och folsyra. Halterna av betakaroten, vitaminerna B2 och B6 samt järn- och NÄKÖKULMA kalciumvärdena var också låga. Läkaren ordinerade henne en bred antioxidantmedicinering. - Efter laboratorieanalyserna ordinerade mig Kaarlo Jaakkola en mängd olika preparat. Han höll det för troligt att jag efter två veckor skulle uppleva att de haft effekt och att jag efter två månader skulle må mycket bättre. Han fick helt rätt. Arja Björk kunde redan samma sommar tillsammans med sin familj ge sig ut på en treveckors segelfärd i den åländska skärgården. Magen och tarmarna höll sig lugna. Hon kunde också börja ägna sig åt andra former av friluftsliv och motion på nytt. Livet normaliserades i jämn takt och hon mådde allt bättre. Amalgamfyllningar Kaarlo Jaakkola hade fäst uppmärksamhet vid Arja Björks tänder. Hon hade tolv stora lagningar, av vilka en del var så nedslitna att rötterna hade blivit inflammerade. Jaakkola förklarade att kvicksilvret i hennes många amalgamlagningar kunde ha varit en bidragande orsak till att hon insjuknat och rekommenderade att hon skulle låta byta ut lagningarna, men först efter ett par månaders antioxidantvård, som skulle bygga upp hennes motståndskraft. Amalgamlagningarna byttes ut vid en engångssanering hösten Arja Björk säger att hon tydligt kände att det var bra för hennes hälsa att få bort det kvicksilverinnehållande amalgamet ur tänderna: - Mina tänder hade ju lagats mycket tidigt och jag kommer ihåg att jag alltid brukade få olika konstiga krämpor och yrsel efter tandläkarbesöken. Då trodde jag att det hela berodde på bedövningssprutorna, men nu tror jag att det var kvicksilvret som kom ut i kroppen när gammalt amalgam borrades ut och ersattes med nytt amalgam. Hon hade haft speciellt mycket problem med tänderna under ett år innan hon kom till Antioxidantkliniken och fick vård. Då var också hennes blodvärden, bl a hemoglobinvärdet, som sämst. Ingen vet hela sanningen om hur en autoimmun sjukdom som den Arja Björk lider av uppkommer. Många anser att miljöfaktorer som t ex kvicksilverexponering kan vara bidragande orsaker. Arja Björk har tidigare varit ateljésömmerska till yrket och funderar över alla de ämnen som Fortsätter på nästa sida... Arja och Leo Björk kopplar av i byn Högnabba i österbottniska Kronoby. 5 5

6 ...från föregående sida har börjat tillsättas i tyger under senare tid. Ingen vet ännu vilka hälsoeffekter de kan ha. - Jag var 20 år då jag började sy och jag minns att det var något i tygerna som fick mina ögon att svida, speciellt när man strök dem med hett strykjärn. Vissa tygsorter färgade av sig på händerna och andra gjorde huden mycket torr. Tillit till läkare Arja Björk har haft turen att få återkomma till samma läkare under flera år vid det sjukhus där hon fått vård. Denne läkare har också varit helt positiv till den samtidiga stödvård hon fått, till och med uppmuntrat henne att ta den eftersom han anser att den traditionella medicinen inte alltid är tillräcklig vid den här sjukdomen och att patienterna då kan pröva kompletterande vårdformer. Den autoimmuna sjukdom Arja Björk lider av kan dessutom leda till obalans på cellnivå på grund av vitamin- mineral- och fettsyrebrist. Då är det det skäl att rätta till näringstillståndet. - En läkare måste se och lära känna hela människan. En ny och ung läkare som inte följt mig tidigare kan vid undersökning tycka att min tarm ser ut att vara i alarmerande dåligt skick, medan min egen läkare anser att den är mycket bättre än tidigare. Och jag mår ju mycket bättre än tidigare! Det är nu fyra år som jag varit utan mediciner. Även om min tjocktarm är full av ärr och jag måste gå på regelbunden kontroll känner jag mig helt frisk. Jag har också gått upp nästan tjugo kg i vikt. Arja Björk gläder sig åt det stöd och den lojalitet hon känt från sin man och från familjens två barn. Vi träffade familjen, som annars bor i Kyrkslätt, i den lilla byn Högnabba i österbottniska Kronoby, dit familjen far flera gånger om året för att njuta av byns samhörighet och för att hålla familjefaderns gamla släktgård i skick. Lääkären Kaarlo Jaakkolas kommentar: Vårdresultatet i De som har problem med fallet Arja Björk magtarmkanalen eller över huvud taget lider av en kronisk visar vilken anabolisk, d v s för krop- sjukdom utgör en känslig patientgrupp, säger Arja Björk och pen uppbyggande, framhåller hur viktigt det har effekt en individuellt genomförd varit att känna tillit till dessa båda läkare, som hon fått kontinuerlig vård av. näringsvård har. Nakokulma2010_HT(Tryptom#37DBEC :28 Page 1 Den Amerikainspirerade släktgården är familjen Björks gemensamma fritidsställe och hobby. C M Y CM MY CY CMY K 6 Composite

7

8 Johanna Raunio: Näringstillskott har alltid intresserat mig. Modetidningarnas sjukligt magra modeller har skapat ett farligt ideal förde unga. Den varningen kommer från Johanna Raunio, som vet vad hon talar om efter åratal i strålkastarljus bl a som modell och TV-stjärna. Text GUNNI NORDSTRÖM Bilder RAIMO HENTTONEN 8 8

9 Det nutida kvinnoidealet är tragiskt. Speciellt unga flickor har blivit fixerade vid att man måste vara supersmal. Det här präglar alltför mycket kvinnors liv över huvud taget. Det verkar som om även konfektionskläder i huvudsak bara görs för smala. Vi träffade Johanna Raunio vid en lunch i hennes hemstad Lahtis för att tala om kost och hälsa. Men vi hamnade snabbt i en diskussion om det nästan adrogyna kvinnoideal som speglas i dagens modeoch kvinnotidningar. Johanna Raunio menar att de unga journalisterna i dampressen och även de krafter som styr i bakgrunden har ett stort ansvar för den ensidiga bild av kvinnor som ofta ges. - Det är som om kvinnor inte hade rätt att åldras, som om de borde vara någotslags plastfigurer i stället för levande människor. Utseendet har visserligen varit en viktig sak för mig, men jag blir skrämd av många företeelser på det här området i dag. Måtta i allt Även om skönhet uppenbart är en gudagåva är den också kopplad till hälsa och livsstil, förstår vi i samtalet med Johanna Raunio: - Jag vill ju inte leva bara på salladsblad. Man ska kunna njuta av god och hälsosam mat och även ett glas vin ibland, man måste ju få njuta av livet, men måttfullhet är viktig i allt, i ätande och drickande och även när det gäller motion, anser jag. Några större problem med vikten har jag aldrig haft, men med åren har det ju ändå blivit viktigare att tänka efter vad man stoppar i munnen. Hälso- och skönhetsvård har alltid intresserat henne. Som 30-åring började hon ta extra vitaminer och vid 40 kom fler kosttillskott in i bilden. Hon märkte att de hjälpte henne att uthärda det hårda tempo och de oregelbundna tider hennes arbete ofta innebar. Ett av hennes senaste uppdrag har varit TV-dramat Salatut elämät, en serie där hon uppträtt i fyra år trots att hon från början bara skulle gästspela. Fortsättning på sidan Det är skäl att slå vakt om sin hälsa om man vill fortsätta i strålkastarljuset, säger Johanna Raunio som också är förtrogen med knepen inom ekologisk odling. 9 9

10 Nu tar jag tid för mig själv, säger Johanna Raunio. 10

11 ...forts från sid 9 En rolig men stressig tid, säger hon i dag om denna långkörare i TV: - Att komma ihåg replikerna, de långa inspelningarna och agerandet framför tre kameror samtidigt var sannerligen arbetsamt. Någon lek var det inte utan fullt allvar. Om en länk i teamet svek inverkade det på hela produktionsprocessen. På lunchrestaurangen där vi äter frågar en kvinna spontant av Johanna Raunio varför hon lämnat Salatut elämät. Hon har länge varit populär bland finländarna, inte bara som miss Finland 1974, framgångsrik tävlande även i internationella skönhetstävlingar och som mannekäng och modell utan också för sina roller i teaterpjäser, musikaler och olika TV-serier. Johanna Raunio är i dag en flitig konsument när det gäller kosttillskott. Hon berättar att det till hennes frukostmål hör C- och B-vitaminer, selen, zink och fiskolja, samt även ubiqinon som hon säger sig inte kunna vara utan i dag. Gott näringstillstånd För en tid sedan besökte hon Antioxikantkliniken i Helsingfors där man med laboratorieprover kartlade hennes näringstillstånd. Dr Pertti Lähteenmäki hade gett beskedet att nästan allt var i synnerligen gott skick. Bristtillstånd hade hon bara i fråga om D-vitamin och i någon mån också i fråga om mangan. Till och med kolesterolvärdena var bra. - Lähteenmäki sa att man sällan ser så balanserade värden. Jag har tydligen råkat äta de rätta ämnena i rätta proportioner, säger Johanna och skrattar, men tillägger att hon ännu kommer att beställa tid för noggranna kostråd. - Jag är ju verkligen mån om att använda goda oljor i matlagningen och att äta en mångsidig kost. Ett tag när jag var yngre sysslade jag t o m med ekologisk odling. Vi åt kål, vitlök och andra biodynamiskt odlade trädgårdsprodukter. Livsinställning Vad man äter och dricker är viktigt och det påverkar både hälsa och utseende. Men även inställningen till livet har stor betydelse, framhåller Johanna Raunio som just nu tar det lugnt och låter olika idéer om framtida projekt mogna. Mycket blev lämnat på hälft i unga år när hon t ex lämnade sina språkstudier vid Åbo universitet för att i stället ägna sig åt skönhetsbranschen. Speciellt sörjer hon sina avbrutna studier i franska. Men hon funderar också på hur hon ska kunna utnyttja all den erfarenhet hon samlat framför kamerorna under årens lopp. Nu vore det tid att omsätta dem bakom kamerorna i stället. - Just nu tar jag mig tid för mig själv. Det känns så skönt att ha kommit dithän att kunna godta sig själv sådan man är, säger denna kvinna som en gång gjorde rollen som Sugar Kane, Marilyn Monroes stora roll i filmen I hetaste laget. De yttre likheterna är påfallande, men när Johanna Raunio sätter sig i sin svarta bil och glatt vinkar adjö är det bara sig själv hon är, en harmonisk och frisk finsk kvinna på väg mot nya utmaningar. Statiinien käyttö voi vaikuttaa jaksamiseesi Ubikinoni auttaa palauttamaan energisyyden Iän myötä kehon energian tuotanto heikkenee. Osittain tämä johtuu ubikinonin vähenemisestä elimistössä. Ubikinoni on korvaamaton aine, jota tarvitaan kehon energian (ATP:n) tuotannossa. Ubikinonia on jonkin verran tietyissä ruuissa, mutta merkittävintä on, että sitä muodostuu maksassa mevalonaattisynteesipolulla, kuten koles teroliakin. Kolesterolia vähentävät statiinilääkkeet vähentävät siten myös ubikinonia. Tämä voi tuntua lihaksistossa ja jaksamattomuutena. Tämän vuoksi ubikinoni on erinomainen ravintolisä myös statiinien käyttäjille. Palkittu koostumus Bio-Qinon Q10 on kasviöljypohjainen kapseli, josta ubikinoni imeytyy elimistöön harvinaisen tehokkaasti. Se on markkinoiden dokumentoiduin ja tutkituin ubikinonivalmiste. Johtava ubikinonivalmiste energiantarpeeseen: Bio-Qinon Q10 Gold 100 mg Bio-Qinon Q10 30 mg Aktiiviset Q10 valmistemuodot erityistarpeeseen: BioActive Q10 Uniqinol, 30 mg tai 100 mg NYT! BioActive Q10 Uniqinol Ensimmäinen aktiivinen Q10 valmistemuoto Euroopassa! FI_Q10_Ad_Nakokulma_0810_192x132 Apteekeista ja luontaistuotekaupoista. Rajatorpantie 41 C, Vantaa, Puh. (09) , FI_Q10_Ad_Nakokulma_0810_192x :18:53 11

12 D-vitaminbrist har blivit ett världsomfattande problem D-vitaminbrist är ett stort hälsoproblem i världen. Det skriver forskaren Michael F Holick, professor i medicin vid Tuftuniversitet i Boston, i en nyligen publicerad artikel i Public Health Reviews. Han är inte ensam om denna åsikt; D-vitaminet är en av de hetaste frågorna i dag. Forskarna diskuterar vilken betydelse brist på D- vitamin kan ha för en rad sjukdomar, inklusive autoimmuna sjukdomar som MS. Man blir mer och mer intresserad av vitaminets förebyggande effekt när det gäller cancer, hjärt/kärlsjukdomar, diabetes och andra folksjukdomar. D-vitaminbrist har också aktualiserats på nytt på grund av misstankar om att den skulle kunna ha samband med den ökande förekomsten av osteoporos. Michael F Holick menar att ben- och muskelvärk som brukar diagnostiseras som fibryomyalgi i själva verket skulle kunna vara symptom på D- vitaminbrist. Under och 1930-talen upptäckte man att en hög procentandel av barnen i USA och det industrialiserade Europa led 12 av rakitis, engelska sjukan, som påverkade deras skelett på grund av att benbyggnadens utveckling stördes då kroppen inte på grund av vitaminbristen kunde tillgodogöra sig kalcium. Man upptäckte också solljusets botande effekt på denna bristsjukdom. När solljuset når huden inleds en process som innebär att ett förstadium av vitaminet bildas. D-vitaminderivaten i huden och födan förvandlas i de inre organen, framför allt i lever och njurar, till hormonform. Bara i den formen kan D-vitaminet reglera celldelningen, signalera till cellerna när de bör delas, men också när celldelning inte bör ske. I många länder började man lägga till vitamin D i mejeriprodukter. I Finland gav man också barnen fiskleverolja som kosttillskott. I England trodde man på 1950-talet att fall av ökad mängd kalcium i blodet hade samband med för mycket D-vitamin i mjölk. Man kunde aldrig bevisa det, men det ledde ändå till att flera länder förbjöd D-vitamintillskott i mjölk. I dag vet man allmänt att D-vitaminförgiftning är ytterst ovanlig. Det krävs enorma doser under lång tid för att någon risk ska bli aktuell. Man har upptäckt D-vitaminbrist speciellt bland mörkhyade barn samt hos vuxna i nordiska länder. Den har också visat sig höra samman med fetma hos både barn och vuxna i alla länder. Det finns en distinkt skillnad mellan människor som bor på nordligare breddgrader och dem som bor nära ekvatorn när det gäller tillgång till D-vitamin. De senare har mer sällan D-vitaminbrist eller MS. I väst iakttar man att rakitis är på väg tillbaka och man har också iakttagit att hudcancer är vanligare bland människor som arbetar inomhus. Michael F Holick, som fått bl a Linus Pauling-institutets pris för sin forskning, anser att ökad konsumtion av D-vitamin skulle ha en dramatiskt förbättrande Solljus aktiverar produktionen av D-vitamin effekt på folkhälsan i världen. Högre tillsatser av detta vitamin i olika livsmedel och adekvata D-vitamintillskott till födan anser han vara den mest effektiva lösningen. Många studier har visat att över hälften av den vuxna befolkningen i de industrialiserade länderna lider av D-vitaminbrist. Barn och gravida kvinnor utgör speciella riskgrupper. Måttfullt solande rekommenderas som den primära och viktigaste källan till D-vitamin, men för att upprätthålla den nivå man uppnår sommartid krävs tillskott, skriver Holick. I sin bok The Vitamin D Solution, utgiven i år, utvecklar han närmare vad han menar med ett måttfullt och hälsosamt solande, som han i själva verket anser helt avgörande för vår hälsa. Rädslan för hudcancer och då främst malignt melanom har fått många att minska sitt solande, men Holick menar att utvecklingen slagit över för

13 mycket så att stora grupper människor över huvud taget inte exponeras för solens nödvändiga inverkan. Det vitamin D som bildas genom solens påverkan består i själva verket längre än det vi får i oss via födan. Michael F Holick skriver att några minuters solexponering per dag, utan skyddande åtgärder, skapar ett förråd av D-vitamin. Men om kroppen inte får sol kan den inte själv bilda vitamin D och därför är tillskott vid bristtillstånd så viktiga. Otydliga gränsvärden Michael F Holick tillhör de allt fler forskare som anser att myndigheternas gränsvärden för vitamin D är för restriktiva. För två år sedan höjde man i USA rekommendationerna för dagligt D-vitaminintag från 200 till 400 IE, s k internationella enheter, per dag för barn och ungdomar. För äldre vuxna rekommenderade man en höjning till 1000 IE per dag. Michael F Holick anser att ännu högre doser vore motiverade. I t ex Polen har nu en expertgrupp rekommenderat 400 IE per dag till friska barn, men för barn som lider av fetma rekommenderas IE. De finska rekommendationerna är 7,5 mikrogram per dag, motsvarande 300 IE, för vuxna. För personer över 60 och barn under tre år rekommenderas 10 mikrogram per dag, motsvarande 400 IE. Detta ligger alltså betydligt under vad som nu rekommenderas runtom i världen Näringsbrist på cellnivå Mikronutrientbrist, d v s brist på cellnivå när det gäller en rad andra mikronäringsämnen, håller över huvud taget på att bli en av de viktigaste frågorna i världen just nu och forskarna efterlyser övergripande åtgärder. D-vitaminbrist är bara ett av de problem man nu diskuterar. I den vetenskapliga tidskriften Public Health Reviews tas näringsbrist på cellnivå upp i ett vidare perspektiv. Theodore H Tulchinsky, läkare vid Braun school of Public Health vid Hebrew-universitetet i Hadassa i Israel, skriver att mikronutrientbrist håller på att bli en världsomfattande hälsofråga. Theodore H Tulchinsky visar i sin artikel en tabell över de vanligaste ämnena som diskuteras, nämligen jod, järn, zink, vitamin A, folsyra, vitamin B12, tiamin (vitamin B1), riboflavin (vitamin B2), vitamin B6, vitamin C, vitamin D, kalcium och selen. Han konstaterar att det krävs åtgärder på flera övergripande nivåer eftersom det är svårt för den enskilde att vidta adekvata åtgärder. Även WHO (Världshälsoorganisationen) har konstaterat att miljoner människor lider av brist på vitaminer och mineraler. Organisationen anser att detta utgör en väsentlig orsak till ökningen av olika sjukdomar i världen. Källa: Michael F Holick, THE VITAMIN D SOLUTION, Hudson Street Press, ISBN Bild: Scanstockphoto. Tukee muistia ja keskittymiskykyä Voi vähentää alakuloa Edistää oppimista Vahvistaa immuunijärjestelmää Auttaa ylläpitämään sydän- ja verenkiertoelimistön normaalia toimintaa Tukee nivelten hyvinvointia Lisää univalmiutta Lue lisää: Annospusseja 14 kpl Mikrokapseloituja neuroliposomeja 13

14 Leena Kettunen fick veta att hon skulle växa ifrån sina problem med åren. Men hon ville inte vänta utan sökte sig till antioxidantvård. Leena Kettunen, 30, hade så svåra magproblem att hon till slut knappt tålde ett glas vatten. Nu mår hon bra och arbetar heltid som närvårdare. Tarmen i skick med näringsvård Text GUNNI NORDSTRÖM Bilder RAIMO HENTTONEN Hennes besvär började redan när hon var i årsåldern och ökade markant efter år De dominerade hela hennes liv. Hon hade inte bara magsmärtor utan också en ihållande diarré, som gav henne praktiska problem i alla sammanhang utanför hemmet, berättar hon. Alla sedvanliga undersökningar gjordes på sjukhus, t o m upprepade gånger, men man fann inte någon påtaglig orsak till hennes besvär. Enligt ett besked skulle hon successivt börja må bättre när hon blev äldre. Det blev inte så. Det hade inte heller någon större effekt att hon i årsåldern försökte sluta med mjölkprodukter och gluteninnehållande sädprodukter. Magsmärtorna och diarrén fortsatte, speciellt på förmiddagarna. Dessutom fick hon andra bekymmer som urinvägsbesvär, svåra premenstruella smärtor och fibromyalgi. I december 2008 kom hon till Antioxidantkliniken i Helsingfors. Läkaren Kaarlo Jaakkola konstaterade att hon av allt att döma led av colon irritabile, ett symptomsyndrom orsakat av irriterad tjocktarm. I blodanalyser på minerallaboratoriet MILA konstaterades mycket låga värden för ubiqinon och D-vitamin. Men hon hade brister också i fråga om vitaminerna A, E, B 1, B 2 och B 6. Fettsyreanalys visade att hon hade speciellt låg halt när det gällde ALA, alfalinolensyra, som hör till Omega 3-seriens fettsyror och är oumbärlig för människans ämnesomsättning. Den bör man få från födan och ge- 14

15 nom kosttillskott. Kroppen kan ur ALA producera två andra Omega 3-fettsyror: dokosaheksaensyra (DHA) och eikosapentaensyra (EPA), som Leena Kettunen också hade brist på. Den brist på Omega 6-seriens GLA (gammalinolensyra) som konstaterades hos henne var också den en följd av hennes svårighet att tillgodogöra sig näring. Snabb hjälp Redan vid ett kontrollbesök i januari följande år rapporterade Leena Kettunen att hon mådde mycket bättre. Hon hade ordinerats en bred antioxidantvård, men speciellt ett mjölksyrepreparat tyckte hon hade snabb effekt mot magsmärtorna redan efter en veckas näringsvård. Det var en probiotisk produkt innehållande mikrokapslade mjölksyrebakterier. Efter en månad fann hon till sin förvåning att hon var nästan symptomfri. Det är synd att jag inte förstod att söka mig till antioxidantvård tidigare. Läkarens bedömning Leena Kettunens fall beskrivs i Kaarlo Jaakkolas bok Ruoansulatus kuntoon ravitsemushoidolla, som utkom vid årsskiftet (sidan 18). I den för han följande resonemang om orsakerna till hennes långvariga besvär: Ur vårdsynpunkt är det viktigt att diskutera sjukdomens orsak eller dess patogenes. Jag anser att oxidativ stress är det riktiga vetenskapliga begreppet som illustrerar denna patients sjukdomsförlopp. Det centrala skeendet vid irriterad tarm-syndromet är att slemhinnecellerna skadas och att förnyelsen är långsam eller verkningslös. Under sådana omständigheter ökas ofta slemhinnornas genomsläpplighet med påföljd att mikrober och skadliga näringskomponenter kommer ut i blodomloppet och övriga delar av organismen och förstärker sjukdomsförloppet. I många sköra element orsakar skadorna inflammationer. När dessa budbärarämnen förökas leder det till besvär i många av patientens livsfunktioner. Den vårdande läkaren måste förstå hur sjukdomen uppstått för att lyckas med vården. Det här patientfallet visar att det i ett sjukdomsfall som pågått länge är fråga om många olika slag av sjukdomsprocesser. En logisk slutledning är att man i vården behöver en brett verkande, individuell näringsvård för att komma till rätta med de näringsstörningar som finns i sjukdomsprocessens bakgrund. För att få bukt med sjukdomsprocessen krävs alltså att man sätter i gång de reparationsmekanismer skadorna kräver. Även sonen blev frisk Leena Kettunen är mycket tacksam för den hjälp hon fått genom antioxidantvården. Hon berättar också om sin son Ukko, 4 år, som led av ständiga öroninflammationer och blev helt utmattad av den ena antibiotikakuren efter den andra. Det kändes naturligt att söka hjälp även för honom på Antioxidantkliniken, säger hon och berättar att sonen nu mår bra efter både näringstillskott och dietförändringar. Lille Ukko var utmattad av många antibiotikakurer. Även han blev pigg med vitaminer och andra näringstillskott

16 Britt-Marie Södergård har en stark vilja och många järn i elden. Här med hunden Jesper. Ett aktivt liv trots MS och diabetes Text GUNNI NORDSTRÖM Bild RAIMO HENTTONEN Britt-Marie Södergård, 33, är ett energiknippe som få. Vi kom för att intervjua henne om hur hon klarar av två allvarliga sjukdomar. Men det blev i stället frågor om hur man hinner med två heltidsjobb, hemsysslor, simning och annan motion, två promenader om dagen med hunden Jesper och hobbyn att reparera gamla amerikabilar... Visserligen är Britt-Marie Södergård i sina bästa år som det heter. Men även mot den bakgrunden är hennes mångsyssleri imponerande. Vi kunde lika gärna ha mött henne på traktor eller skördetröska för hon är jordbrukare. Hon sköter med sin pensionerade fars hjälp ett jordbruk på 40 hektar åkermark och 38 hektar skog. Hennes trädgårdsmästarutbildning kommer väl till pass i skötseln av allt detta. Sambon har annat jobb och kan på grund av sin allergi inte hjälpa till på gården. 16

17 Jordbruk olönsamt Britt-Marie Södergård säger att jordbruk inte är särskilt lönande just nu. Därför har hon också ett annat arbete, nämligen en heltidsanställning på en bensinstation i Närpes. Ett heltidsjobb som anställd. Där sköter hon de vanliga sysslorna plus mat- och kaffeservering. Dessutom har hon hemsysslorna i det nybyggda huset i Övermark som hör till Närpes stad, mitt ute i ett mycket typiskt österbottniskt landskap med en och annan kvarlämnad lada och vida horisonter. - Jag är en envis typ som vill ha saker och ting gjorda så snabbt som möjligt, säger Britt-Marie Södergård som förklaring till hur hon hinner med allt. Diabetes och MS - Jag är en envis typ som vill ha saker och ting gjorda så snabbt som möjligt, säger Britt-Marie Södergård som förklaring till hur hon hinner med allt. Hon har varit envis också när det gäller att sköta sin hälsa. När hon 1995 fick diagnosen MS, multipel skleros, beslöt hon att pröva antioxidantvård vid sidan om de traditionella medicinska åtgärder hon erbjöds på centralsjukhuset i Vasa. - Visst sa läkarna på sjukhuset att jag inte kommer att bli bättre av att äta en massa naturpreparat, men jag började ju må mycket bättre av dem så jag har fortsatt med kosttillskott. Britt-Marie Södergård fick diagnosen diabetes redan Sjukdomen är av det slag som drabbar unga och gav henne svåra problem i början att hitta den rätta insulindosen; sockerbalansen ville inte stabilisera sig och varierade mycket. Så tillstötte nya problem under 1993 då hon fick ett svindelanfall som varade en hel vecka. Två år efteråt återkom kortare perioder av svår svindel och i maj 1995 blev hon grundligt undersökt på neurologavdelningen i Vasa. Då fick hon veta att hon hade MS, eller multipel sklerosis som är en neurologisk sjukdom, som bl a bryter ner ett skyddsämne, myelin, runt nervtrådar. Den uppträder ofta i skov och har olika förlopp hos olika individer. Till Antioxidantkliniken I augusti 1995 kom hon första gången till Antioxidantkliniken i Kristinestad och var då mycket trött. Den våren hade hon haft ett anfall av svindel och uppkastningar som var så allvarligt att hon förts med ambulans till sjukhus. När hon var hemma ville hon bara sova. Laboratorieprover visade att hon hade låga värden bl a av zink, selen, koppar och ubikinon. Efter att hon inlett sin antioxidantvård blev hon snabbt så pigg att hon kunde återuppta det trädgårdsarbete som ingick i hennes utbildningspraktik. Nu inleddes en lång period på flera år då hon var i god form och även blodsockernivån stabiliserades. Hon kunde också slutföra sin utbildning och arbetade bl a i växthus bortåt 40 timmar per vecka under en period. Mer broblem Men hennes hälsotillstånd har inte varit problemfritt. I slutet av 2002 fick hon neurologiska symptom och gången var osäker. Antioxidantklinikens läkare Kaarlo Jaakkola remitterade henne därför till neurolog på nytt och ordinerade åter en intensiv stödmedicinering med antioxidanter. Efter 2-3 veckor hade hon återhämtat sina krafter, men viss stelhet och obalans i gången blev kvar. Två år senare konstaterades vid ett kontrollbesök på antioxidantkliniken att hon nio år efter att MS konstaterades hade full arbetsförmåga kvar, även om långa promenader gjorde henne trött i benen och balansen hade försämrats något. Vid ett nytt kontrollbesök i april 2010 kunde konstateras att hennes MS inte gett henne några ytterligare försämringar. Betainterferon ej lämpligt Men hennes hälsotillstånd har inte varit problemfritt. I slutet av 2002 fick hon neurologiska symptom och gången var osäker. Antioxidantklinikens läkare Kaarlo Jaakkola remitterade henne därför till neurolog på nytt och ordinerade åter en intensiv stödmedicinering med antioxidanter. Efter 2-3 veckor hade hon återhämtat sina krafter, men viss stelhet och obalans i gången blev kvar. Två år senare konstaterades vid ett kontrollbesök på antioxidantkliniken att hon nio år efter att MS konstaterades hade full arbetsförmåga kvar, även om långa promenader gjorde henne trött i benen och balansen hade försämrats något. Vid ett nytt kontrollbesök i april 2010 kunde konstateras att hennes MS inte gett henne några ytterligare försämringar. Bra mat och kosttillägg Britt-Marie Södergård berättar att hon äter hälsosamt, mycket proteiner men sparsamt med kolhydrater. Det blir mycket grönsaker, bönor och fisk i hennes diet. - Och så är det förstås frukosten med en massa vitaminer och andra preparat, säger hon glatt. Innan vi går visar hon oss bilder på en rad amerikanska veteranbilar som är hennes och sambons gemensamma hobby. Till vintern ska Britt-Maries ögonsten, en Chevrolet Chevelle, få en ny V-åtta och naturligtvis ska hon själv sköta motorbytet. Nakokulma2010_HT(Fosfose#37DBD :27 Page 1 C M Y CM MY CY CMY K 17

18 Trettio års samarbete Samarbetet mellan Helsingfors universitet, Kristiinan Lääkärikeskus Oy (Läkarcentralen i Kristinestad Ab) och Kruunuhaan Lääkärikeskus Oy (Kronohagens Läkarcentral Ab har pågått i 30 år. I år har det gått 30 år sedan Kaarlo Jaakkola, specialläkare i kirurgi samt ägare till och ledare för Kristiinan Lääkärikeskus Oy, tog kontakt med avdelningen för farmakognoci vid farmaceutiska institutet vid Helsingfors universitet ( i dag avdelningen för farmaceutisk biologi vid farmaceutiska fakulteten). Han ville diskutera möjligheterna till samarbete och beställningsforskning. Den senare skulle omfatta bl a planering av ett kliniskt laboratorium, specialiserat för mineraler och spårämnen, vitaminer och naturpreparat (växtbaserade läkemedel). Det gällde att välja, utveckla och testa laboratoriets analysmetoder och utrustning. På den tiden var Kristiinan Lääkärikeskus Oy, grundat 1974, landets enda läkarstation som vid sidan av traditionell medicin vårdade patienter med antioxidantpreparat. Antioxidanter Förslaget om samarbete kring antioxidanter var vid den här tiden synnerligen aktuellt och även intressant för farmacin. På grundval av den forskning som inletts i USA 1974 hade en omfattande debatt inletts om de för vår kropp skadliga fria radikalerna, hur de uppstår och vilket samband de kunde ha med olika sjukdomar. Debatten hade nått även Europa och Finland. 18 Text RAIMO HILTUNEN professor i farmakognoci vid Helsingfors universitet Debatten om fria radikaler och även om syrets och kvävets reaktiva former spred sig snabbt i forskarkretsar över hela världen under 1980-talet. Målsättningen var att undersöka dessa oxidativa faktorers uppkomst, vilka exponeringar från föda och miljö som påverkade den samt att ta reda på hur man kunde eliminera de fria radikalernas skadliga inverkan på cellnivå, cellskadorna. Man hade redan länge intresserat sig för vitaminerna C, E och A samt för A-vitaminets förstadium betakaroten som lovande ämnen för att eliminera fria radikaler. Som viktiga forskningsobjekt såg man då även de för kroppens antioxidantsystems funktion centrala enzymerna, de viktiga oorganiska elementen superoxiddismutasenzym (SOD) zink, koppar och mangan, samt det för glutationperoxidas (GPx) viktiga selenet. Senare har de potentiella antioxidanternas antal utvidgats till flera ämnesgrupper samt till hundratals, t o m tusentals, olika föreningar, bl a näringsbaserade sekundära metaboliter. Till dem hör t ex de i växtriket mycket vanliga polyfenolerna. Av dem känner man redan till närmare olika föreningar tillhörande olika slag av naturämnesgrupper som fenylpropanoider, flavonoider, isoflavonoider, ligniner och tanniner. Fria radikaler Till entusiasmen för teorin om de fria radikalerna och forskningen kring det här ämnesområdet bidrog de påståenden om hälsoeffekter, baserade på prekliniska och delvis också kliniska undersökningar, som blev allt vanligare i litteraturen. I de på bevis grundade påståendena hänvisade man till den centrala betydelse de fria radikalerna hade för oxidation i organismen, orsakssamband och effekter när det gällde vissa degenerativa sjukdomars uppkomst och förlopp. De sjukdomar man i dessa sammanhang hänvisade till var Alzheimer, Parkinson, diabetes av typ 2, ledgångsreumatism och motoneuronsjukdomar. Senare har man ansett att till gruppen av oxidativa faktorer orsakade sjukdomar kan tilläggas även många cancersjukdomar. Samarbete Samarbetet mellan Helsingfors universitet och Kristiinan Lääkärikeskus började för 30 år sedan, år Som en följd av detta samarbete och som dess första resultat inledde Minerallaboratoriet Mila AB sin verksamhet Detta speciallaboratorium hade som uppgift att producera mätresultat till hjälp för patientdiagnoser. Till en början koncentrerade sig laboratoriet på att mäta halterna av utvalda mineraler och spårämnen i människors helblod, senare även i röda blodkroppar i serum- och plasmaprov. Eftersom man vid den tiden inte hade tillgång till jämföresedata gällande den finländska befolkningen för olika mätparametrar måste sådana tas fram genom stickprov ur patientmaterialet samt genom mätningar på friska frivilliga. Numera mäter laboratoriet tiotals olika variabler i blod och dess fraktioner. Ett gemensamt intresse under den första tiden var, förutom mineraler och vitaminer, att utveckla ett snabbt, upprepbart och pålitligt analysförfarande för kvalitativ och kvantitativ bestämning av lipider, fettsyror, samt att ta fram jämförelsematerial från friska frivilliga försökspersoner. Lipider Speciellt inom lipidforskningsområdet har samarbetet varit fruktbart och även vetenskapligt betydelsefullt och givande. Som resultat finns många forskningsrapporter, som presenterats vid internationella kongresser och publicerats i internationella vetenskapliga publikationsserier.

19 Forskningsresultaten har också från universitetets sida offentliggjorts i olika fora för samverkan med samhället, t ex genom rapportering av resultat i lättillgängliga artiklar, i tidnings- och radiointervjuer samt vid offentliga föreläsningar på olika håll i landet. Uppfinningar Dessa gemensamma aktiviteter har även bidragit till två uppfinningar, patent, som rör lipider. År 1966 sökte vi ett internationellt och europeiskt patent till uppfinningen Process for the separation of lipids from biological materials. Patentet godkändes år År 2007 sökte vi patent på liposomprodukten Microencapsulated liposomal compositions comprising modified whey protein and bovine or swine lipid. Patentet godkändes i år, Förutom dessa har vi redan tidigare i samarbete fått fram två andra patent från år De rör vetegroddextrakt och en kosmetisk produkt med detta innehåll. De nämnda patenten är: 1) Stable composition containing wheat sprout juice and process for producing it samt 2) Cosmetic and pharmaceutical composition containing wheat shoot extract. Kosttillskott En form av centralt samarbete har från verksamhetens början varit att ta fram för stödvård lämpliga kosttillskottprodukter och naturläkemedel - med nuvarande språkbruk: växtbaserade läkemedel, traditionella växtbaserade preparat som innehåller ämnen från växter (herbal substance) eller växtpreparat, alternativt föreningar (herbal preparation). Ytterligare en uppgift har varit att för dessa kosttillskott och växtbaserade preparat ta fram på litteratur baserade bakgrundsuppgifter om användningssäkerhet, dosering, sätt att inta preparaten, samt möjliga biverkningar. Dessutom har vi tagit fram information om användning av preparaten inom folkmedicinen samt krav från myndigheternas sida. Nu seglar vi på lipodflottar och packar näring i liposomer Cellen är livets grundenhet. Däggdjurens celler är alla uppbyggda enligt samma principer. Människan är sammansatt av cirka 60 biljoner celler som är av 200 olika slag. Man talar om cellnationer. Inuti cellerna finns kraftverk (mitokondrier), proteinfabriker (endoplasmatiskt reticulum), avfallsorgan (den s k Golgi-apparaten och lysosomer), tillsammans cirka 20 olika cellorgan. De omges av samma slags membranstrukturer som även cellens ytterhölje består av. Ännu på 1950-talet ansåg man allmänt att cellhinnorna eller membranerna består av dubbla lipidlager på vilkas båda ytor proteiner är fästa. År 1972 publicerade forskarna Singer och Nicolson en så kallad vätskemosaikmodell av membranen, där fosfolipider och membranproteiner är slumpmässigt fördelade överallt i cellernas membraner. I en enda cell finns cirka en miljard fettmolekyler och ungefär 20 miljoner äggvitemolekyler. I alla celler, men mest i hjärncellernas strukturer finns tusentals olika lipidföreningar, som innehåller rikligt med lättförstörda dubbelbindningar. Djurlecitinets betydelse för cellstrukturer Fetterna som finns i människors, djurs och växters celler benämns sammanfattande lecitiner. Inom växtriket finns en typisk lecitinprofil som skiljer sig betydligt från fettmolekylerna hos däggdjur. Man kan t o m säga att djurrikets lecitiner är de bästa lecitinkällorna för däggdjuren, till vilka även människan hör. Finland i centrum för lipidforskningen På immunologiska laboratoriet vid Helsingfors universitet bedrevs från och med 1970-talet grundforskning om lecitiner under ledning av docent Thomas Tallberg. För forskningspatienternas behov togs djurlecitinextrakt fram redan år Raimo Hiltunen, professor i biologisk farmaci, utvecklade en metod för indstriell framställning av djurlecitinextrakt i början av 1980-talet. Han utgick från den tidigare nämnda grundforskningen och framställningstekniken. Som patientvårdande klinisk läkare har jag haft en utsiktsplats där jag kunnat reparera och effektivisera mina patienters näringsstatus med neurolipidnäringstillskott sedan Till mitt förfogande har jag haft tre extrastarka neurolipidpreparat. År 1988 lade forskarna Simons och van Meer, senare också de finska forskarna Kai Simons och Elina Ikonen år 1997, fram en ny modell av membranernas strukturer. Ny membranmodell: lipidflottar Forskarna kunde visa att det i dessa cellmembraner hade utvecklats områden som skilde sig från omkringliggande fosfolipidmembraner. Man började kallla dem lipidflottar (på engelska lipid rafts). Uppbyggnaden av dessa strukturer är mer ordnad än i andra membraner och de är mer motståndskraftiga mot fettlösningar, i vilka vanliga fosfolipidmembraner allmänt upplöses lätt. Enligt forskarna påminner lipidflottarna om simmande små öar i ett av fosfolipider bildat hav. I djurlecitinextrakt finns 5-8 procent sfingomyelin, som tillsammans med kolesterol bildar dessa lipidflottar åt cellernas membraner. Sfingomyelinet har visat sig vara viktigt som cellbudskapets lipidbudbärare i cellens olika funktioner. Lipidflottarna är den huvudsakliga platsen för sfingomyelinas-enzymets verksamhet. Detta enzym sätter i gång (katalyserar) sfingomyelinets förvandling till den viktiga signalsubstansen seramidin. Forts följande sida... 19

20 ...från föregående sida Seramidinets aktivering förenar lipidflottarna till större fartyg som fungerar som initiativtagare till budskap (signalöverföring) genom att förena flera mottagare (receptorer) och proteiner (äggviteämnen). I djurlecitin finns rikligt (10-25 procent) med cerebrocider, av vilka även ceramider bildas. Såväl sfingomyelinet som cerebrociderna, och särskilt de av dem bildade ceramiderna, är cellmembranernas budbärarmolekyler. Som bioaktiva föreningar är de med i många av cellens fysiologiska aktiviteter och funktioner, bl a deltar de i reglering av eller förhindrande av celltillväxt, differentiering, cellens åldrande, cellens rörlighet och förankring samt även i programmerad celldöd eller apoptos. LIPOSOMER Med liposomer menas små bollar eller bubblor bestående av fettmolekyler eller lipider. På deras yta finns två lager lipider. En liposom som flyter fritt i vatten bevarar sin form. När det dubbla lipidmembranet rör på sig kan det bildas olika stora vätskeblåsor. Liposomernas dubbelmembranstrukturer påminner mycket om cellmembran genom att de innehåller lipider och proteiner. Då fosfolipiderna kommer från djurriket kan cellen direkt använda dem som uppbyggnadsmaterial. Fosfolipiderna har en central uppgift i liposomerna. I deras strukturer kan man inympa andra komponenter, olika slags mikronäringsämnen, vitaminer, spårämnen, växtmolekyler och även kemiska läkemedel. Liposomer från djurlecitin är stabila. De har förmåga att komma i kontakt med fettvävnadernas strukturer och vid behov kan de ta sig in i cellen. Liposomerna är ganska stora. De kan i allmänhet inte tränga sig igenom blodådrornas endotelceller ut från blodomloppet. Normalt samlas de i lymfvävnad som finns i mjälte, lever, benmärg, samt i lungornas och lymfvävnadernas stora ätarceller eller makrofager. Ätarceller har direktförbindelse med blodomloppet. Liposomer som medicintransportörer För att få medicinämnet in i målcellen fäster sig liposomerna på cellens yta, antingen elektrostatiskt eller i växelverkan med hydrofober eller lipidprotein och lipider. Efter att liposomen fästs kan den 20 NÄKÖKULMA komma komma in i cellen eller frisätta läkemedlet i cellen via endocytos, genom att absorbera cellmenbranet på ytan, genom att fusioneras med cellmembranet eller genom att byta lipider med cellmembranet. Att använda liposomer för att transportera läkemedel genom munnen har varit problematiskt. Liposomerna borde skyddas mot förstörande inverkan från magsäckens saltsyra och gallvätskornas lipider. För att liposomen ska ta sig fram oskadad måste det byggas upp en skyddande sköld runt den, en sköld som kan upplösas i tunntarmen. Text KAARLO JAAKKOLA Specialläkare i kirurgi Antioxidantklinikerna För detta skydd lämpar sig utomordentligt den i Finland patenterade metoden (patent nr ; mikrokapslade liposomsammansättningar). Här utnyttjar man aminosyrornas svavelföreningar som man får ur en bearbetad vassleproteinprodukt, sammansatt av mjölkfetter, mineraler och proteiner. Den används som kosttillskott av idrottare och kroppsbyggare. Med hjälp av denna produkt kan man bygga upp en skyddshinna, som sedan upplöses i tunntarmen. Den förhindrar effektivt att lipiderna förstörs av magsäckens saltsyra och gallsyror. Genom att ta fram liposomer ur djurlecitin, i vilket man isolerat såväl vattenlösliga som fettlösliga ämnen som cellen behöver, och genom att skydda denna fettbubbla med omvandlat vassleprotein får man fram ett paket som består av otaliga uppbyggande ämnen som cellen behöver: fosfolipider som byggstenar till cellmembraner och liposomets innehåll av läkemedel eller läkemedelsliknande ämnen för att reparera cellens funktionsstörningar. Vasslet innehåller ju aminosyror, fetter och spårämnen, som har sina egna näringsmässiga effekter. Så här kan man utveckla olika sammansättningar av kosttillskott, superpaket. Djurlecitinpreparatens betydelse Redan på 1970-talet har djurlecitinpreparat haft en central betydelse i Finland när det gäller stödvård vid degenerativa sjukdomar. Enligt dem som forskar kring fosfolipiderna har djurlecitin de bästa byggnadsämnena av de preparat som används. Användningen av fosfolipider från djur har efter över 30 års användning inom näringsvården visat sig vara fullständigt trygg. Grundforskning har visat att fosfolipider extraherade ur däggdjurs nervvävnader vandrar oförändrade genom genom slemhinnorna i människans tunntarm till blodet och vidare genom hjärn/ blodbarriären för att reparera och förnya hjärnans cellmembranstrukturer. Sammanfattande kan man säga att djurlecitin ger näring för hjärna och nervsystem. Det finns skäl att i tid göra något åt cellstrukturer som skadats av oxidativ stress. Komponenterna i djurlecitin utgör ett naturligt byggnadsmaterial för alla cellernas membranstrukturer. Speciellt viktiga är de som näringsämnen för hjärnan och nervsystemet. En stor del av dem som använder djurlecitinpreparat kan urskilja deras effekt när de jämför olika kosttillskott. Många patienter har berättat att om de minskat eller slutat med användningen har de märkt att trötthet och olika slags besvär från nervsystemet och psyket har ökat. Till den indusrialiserade världens folksjukdomar hör t ex cancer, nervsjukdomar, diabetes, sjukdomar orsakade av mikrober, inflammationssjukdomar, övervikt, diabetes typ 2 och insulinresistens. För organismen lämpliga fosfolipidpreparat är en viktig del om man vill förhindra och vårda degenerativa sjukdomar