Vi Nattvandrare. Rätt järnnivå i hjärnan viktigt! Neurologiska vården ett lotteri! Har du rätt ljus i vintermörkret?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vi Nattvandrare. Rätt järnnivå i hjärnan viktigt! Neurologiska vården ett lotteri! Har du rätt ljus i vintermörkret?"

Transkript

1 Vi Nattvandrare En medlemstidning från RLS-Förbundet Rätt järnnivå i hjärnan viktigt! Neurologiska vården ett lotteri! Har du rätt ljus i vintermörkret? Sid 1

2 INNEHÅLL Diabetes - vad ska man äta? 4 Vill du hjälpa till med Vi Nattvandrare? 5 Vill du informera om sjukdomen RLS? 5 Rätt ljus i vintermörkret 6 LSE - HTA - EFNA 8 Sifrol får lägre pris 9 Neurologiska vården är ett lotteri 10 Dopamin påverkar din prestation! 12 RLS-föreläsning i Uppsala 14 EARLs studie i Europa 14 RLS och järn 16 Vintertrött? 20 Städtips 21 Knep & Knåp 22 Knep & Knåp, förra numret 23 Kåseri 24 Sida TRYCKSAKER SOM GES UT AV RLS- FÖRBUNDET, INKLUDERANDE DENNA TID- SKRIFT, ÄR AVSEDDA ENDAST FÖR IN- FORMATION OCH ERSÄTTER EJ HJÄLP FRÅN EN KOMPETENT LÄKARE Adress till RLS-Förbundet RLS-Förbundet Rättarevägen LUDVIKA E-post: Tel: RLS-FÖRBUNDET Styrelse Ordförande Sören Hallberg. Tfn: Rättarevägen 14, LUDVIKA E-post: Vice ordförande Lars Erik Svensson. Tfn: E-post: Sekreterare Birgitta Andersson. Tfn: E-post: Kassör och ansvarig för medlemsfrågor Sten Sevborn. Tfn: Östra Hoby 89:3, BORRBY E-post: Styrelsesuppleant Birgitta Westin, Stockholm E-post: Kontaktpersoner Sten Sevborn Tfn: E-post: Sören Hallberg, Tfn: E-post: Lars Erik Svensson Tfn: E-post: Birgitta Andersson Tfn: E-post: Behöver du råd om behandling? Ring någon av kontaktpersonerna! Hemsidan: Nästa nummer Aktuell kod till medlemssidan på sos2012 Kommer i slutet av februari Manusstopp 1:a februari Redaktionen ansvarar endast för beställt material och förbehåller sig rätten att redigera inskickat material. Sid 2

3 ORDFÖRANDEN HAR ORDET I det här numret finns en artikel om den svenska neurologisjukvården. Läs den! RLS är en neurologisk sjukdom, och när allmänläkarna inte kan hjälpa oss blir det remiss till en neurolog. Och då får du vänta! Jag har ofrivilligt fått insyn i hur illa det är ställt. En vän till mig, Bengt, har i dagarna fått diagnosen ALS. Det är mycket värre än RLS. ALS (Amyotrofisk lateralskleros) är en nervsjukdom som leder till att de nervceller som styr kroppens muskler gradvis förtvinar. Sjukdomen orsakar tilltagande kraftnedsättning följt av borttynande muskler och slutligen generell förlamning. Den direkta dödsorsaken är ofta kvävning. Då Bengt märkte att musklerna inte längre fungerade normalt kontaktade han vårdcentralen. Provtagningar och undersökningar ledde inte till något resultat, och så småningom, efter flera månader, skrevs en remiss till Neurologen på Falu lasarett. Falun ligger i Dalarna som bara har två neurologer, och är alltså sämst i Sverige enligt nämnda artikel. Bengt blev allt sämre, och då tre månader med råge gått och han inte ens fått en tid för besök, ringde jag och tjatade mig till ett löfte om en snar kallelse. Efter ytterligare en månad fick han så träffa en neurolog. Resultatet av det mötet blev trolig ALS, men för att vara säker behövdes ytterligare undersökningar. Bengt blev hemskickad med en enkel trycksak om ALS. Hoppet fanns att det inte var så illa, det klistrade han sig fast vid. Ny väntan. ena undersökningen kommit, men att hon ändå varit säker på diagnosen ALS redan då de träffades ett par månader tidigare! Nu skulle en kallelse så småningom komma från Akademiska Sjukhuset i Uppsala, där Bengt skulle få träffa ett ALS-team och äntligen få bromsmedicin (bot finns inte). Alltså mer väntan. Efter telefonbeskedet bröt Bengt ihop och exakt en vecka efter telefonbeskedet dör han utan att fått någon som helst vård för sin svåra sjukdom. Flera frågor inställer sig: All litteratur om ALS säger att det är mycket viktigt att sätta in bromsmedicin så tidigt som möjligt. Det hade alltså kunnat göras månader tidigare. Varför gjordes inte det? Varför kan neurologen i Falun inte förskriva bromsmedicin utan det ska göras i Uppsala? Bengt fick besked på mobiltelefon att han har en dödlig sjukdom. Ingen fråga var Bengt befann sig och om han hade någon släkting eller vän i närheten. Bengts psykiska kondition av all väntan och osäkerhet var redan i botten, nu blev det krasch. Är det rutin att meddela sådant på telefon? All väntetid tar hårt på psyket. Vad görs för att korta ned den? Varför ges inte förtur då en remiss inkommer om tänkbar dödlig sjukdom? Vårdgarantin är lag från 1 juli 2010 och innebär att man har rätt till besök i specialiserade vården inom 90 dagar. Här har alltså ett lagbrott skett. Ytterligare en undring: Får sjukvårdspolitiker vänta lika länge? Sex veckor senare gjordes två undersökningar på Neurofysiologiska laboratoriet, resultatet skulle sändas till berörd neurolog. Åter veckor av väntan. Efter ytterligare tjat från mig ringde så neurologen till Bengt och meddelade att endast resultatet av den Kanske har vi den sjukvård vi förtjänar? Vi har ju själva röstat fram de politiker som sköter den. Jag hoppas att det inte är lika illa på andra håll i Sverige! Vi Nattvandrare är medlemstidning för RLS- Förbundet och ges ut med 4 nr/år i ca ex. ISSN Ansvarig utgivare: Sören Hallberg. Redaktionens adress: Vi Nattvandrare Rättarevägen 14, Ludvika. Tel E-post: Medlemsfrågor, kassör: Sten Sevborn. Tfn: Östra Hoby 89:3, BORRBY E-post: Postgiro: Bankgiro: Org. nr Sid 3

4 Diabetes Ja, men vad ska man äta då? Anteckningar från ett symposium i Malmö A rrangörer var Lunds universitets Diabetescentrum, Skånes universitetssjukhus, Patientforum i Malmö, Endokrinologiska kliniken och Sydvästra Skånes Diabetesförening. Det var fyra talare från Skånes universitetssjukhus i Malmö. Salen rymmer 300 personer och var i stort sett fullsatt. Litteratur från SBU Statens Beredning för medicinsk Utvärdering är underlag för alla rekommendationer om diabetes. Kostråd vid diabetes från december Det finns mer studier om typ 2 diabetes än om typ 1. Typ 2 drabbar äldre människor och kallas även åldersdiabetes och är till stor del ärftlig. Typ 1 kallas juvenil diabetes och drabbar framför allt unga människor. Kostråden innefattar den traditionella diabeteskosten, måttligt intag av kolhydrater, medelhavskost. Vetenskapligt stöd för att baljväxter, fet fisk, fullkornsprodukter, nötter och jordnötter ska vara bra. Ett dagligt intag av mer än 250 gram av grönsaker, rotfrukter och baljväxter sänker risken för att drabbas av hjärta/kärlsjukdomar. Omega 3 oljor sänker dödligheten. Valnötter är bra. Alkohol i små mängder är bra för cirkulationen men ger i större mängder stora problem. Två koppar kaffe per dag sänker dödligheten. Drick på förmiddagen annars kan det bli problem med sömnen. Maximera saltintaget till 7 g per dygn. Detta är inte lätt eftersom det finns mycket salt i många förädlade livsmedelsprodukter. Aspartam, sackarin och cyklamat är OK som sötningsmedel. Att ersätta socker med dessa vid bakning går emellertid inte. För Stevia en ny sötningsprodukt finns det ännu inga data. Kostens energiinnehåll är viktigt. Vidare viktigt att individualisera råden kilokalorier anses som ett normalt dagsintag. Det bör gå sex timmar mellan huvudmålen lunch och middag. Det finns ingen skillnad mellan omega 3 och placebo på hjärta/kärl vid en dos på 900 mg omega 3 per dag. Det är bättre att äta fet fisk (lax, strömming/sill, makrill). Många av de produkter som kallas antioxidanter kommer inte in i cellen där de ska verka och är därmed verkningslösa. Omättade fettsyror (omega 3 feta fiskar - och omega 6 oljor) är bättre än mättade fettsyror. Det finns flera nya intressanta diabetesmediciner under registrering. Fetman ökar snabbt globalt sedan Dagsintaget i USA är idag 530 kilokalorier högre än I Sverige är motsvarande siffra 287 kilokalorier. Belönande mat (hög halt kolhydrater, läsk, feta kalla såser och snabbmat) som inte mättar äts oftare idag än Sött, salt och fett aktiverar belöningssystemet. Endocannabinoler bildas som i sin tur bildar dopamin som ger lyckokänslan. Fett aktiverar opioider/opiater. Fett och socker tillsammans frisätter mest opioider. Detta är intressant för en patient som också har RLS. Tar man både dopaminagonister (Adartrel, Neupro och Sifrol ) och opioider kan det bli för mycket dopamin i den delen av hjärnan där RLS patienter har en störning. Detta kan då leda till en symtomförstärkning. 10 % av befolkningen missbrukar denna typ av mat och tvångsäter. Snabbmaten har en kort mättnadskänsla. Mat med mycket fibrer ger en längre mättnadskänsla. Såväl muskler som fett är hungriga. Hungerhormoner ökar när blodsockret går ner. Sten Sevborn Sid 4

5 Vill du hjälpa till med Vi Nattvandrare? Arbetet att göra denna tidning ligger till stor del på mig och kommer utöver mina uppgifter som ordförande. Ovanpå detta är jag nu medlem i den tekniska kommitté som arbetar med standardisering av äldreboende och hemtjänst i Sverige. Dessutom är jag också ordförande i ett av Sveriges mest aktiva byalag. Allt detta är roligt, men det börjar bli lite mycket. Hjälp med att redigera material och sätta samman tidningen mottages tacksamt. Är du kunnig på området så kontakta mig. Adresser och telefon finns på sidan två. Vi hörs! Sören Hallberg Vill du informera om sjukdomen RLS? Under 2013 kommer vi att utbilda fler föredragshållare/informatörer som med stöd av bildvisning kan tala om RLS, kanske 4-6 ggr/år. Första utbildningstillfället var i Örebro i mars. Det andra nu under hösten i Stockholm. Förbundet står givetvis för alla kostnader. Är du intresserad så kontakta mig. På sidan 2 finns epost och telefon. Sören Hallberg Sifrolkopior TLV Enkät inom RLS-Förbundet 2012 Frågeformuläret fanns i Vi Nattvandrare nr i år. Vi hade räknat med ett stort intresse. Tyvärr blev det trots påminnelser tvärtom. Endast 131 medlemmar, mindre än 17 %, skickade in sina svar. Det är för få för att utgöra underlag för några analyser. Eftersom intresset var så dåligt nöjer jag mig med att ge denna information: De medlemmar som har svarat och behöver få information om sin dos och situation kommer att få information per brev eller mail. Sten Sevborn Sid 5

6 Rätt ljus i vintermörkret! Vet du skillnaden på glödlampa, lågenergilampa, LED, Watt och Kelvin? D e senaste åren har det förekommit en intensiv kampanj för att vi skall byta ut våra traditionella glödlampor till lågenergilampor. Nu är förbudet mot traditionella glödlampor näst intill totalt. Bara mycket svaga och specialglödlampor är fortfarande tilllåtna att sälja. Med detta har också några "nya" begrepp dykt upp, Lumen, Kelvin LED mm. Att köpa en glödlampa har blivit lite mer komplicerat. Följande måste du nu veta för att få rätt lampa: Effekt (Watt, W) Detta är ett mått på strömförbrukning, inte ett mått på hur mycket ljus lampan avger. En 40 watts lampa kan faktiskt lysa mer än en 60 watts, beroende på hur den är gjord och vilken spänning den får. Ljusflöde (Lumen, lm) Mått på hur mycket ljus en rundstrålande ljuskälla avger, men anger inte strömförbrukningen. Det är det här måttet vi i framtiden måste använda i butiken för att få rätt ljusstyrka. En gammaldags glödlampa på 60W avger ca lumen. Färgtemperatur (Kelvin, K) Färgen på det ljus som en ljuskälla avger beror på hur ljuset alstras. Ett stearinljus avger ett gulrött ljus, medan solljuset en klar vinterdag är blåvitt. Detta är också viktigt i butiken, så vi får det rätta ljuset. Vill vi t.ex. ha en ljuskälla för praktiskt arbete, eller mysljus? I hemmet används ofta varmt ljus på ca K. Färgton: GlödIjus Färgtemp: 2700K Sid 6 Varmvit Kallvit Dagsljus 3000K 4000K 6000K Vill du alltså ha en modern variant av en gammaldags 60W glödlampa ska du titta efter en ljuskälla som avger ca 800 lumen och har en färgtemperatur på K. Och som du ser i tabellen bredvid finns det en del att välja på! Tumregler vid val Det tar en viss tid för en lågenergilampa att nå full ljusstyrka. Vill man ha en lampa som tänds snabbt ska man välja en halogen- eller LED-lampa. Lågenergilampor passar bäst där man inte behöver tända och släcka dem ofta LED- och halogenlampor påverkas inte av hur många gånger de tänds och släcks Halogenlampor är lämpliga när man har höga krav på färgåtergivning. LED-lampor kan både vara bättre och sämre när det gäller färgåtergivning.

7 Lamptyp Vanlig glödlampa Halogenlampa Lysrör/ lågenergilampa Funktion Effektivitet En mycket enkel princip. En tunn tråd av volfram är innestängd i en glaskula med inert gas. Tråden hettas upp av strömmen som går igenom, och vid ca 700 O C börjar den avge ljus. Ett enkelt men ineffektivt sätt att producera ljus på, ofta mindre än 10 lumen/watt. En vidareutveckling av glödlampan. Volframtråden sitter i en liten kolv av kvartsglas fylld med gasblandning innehållande halogenen brom. Konstruktionen ger ökad effektivitet, upp till 20 lumen/watt. Ett eller flera glasrör är fyllda med gas och en liten mängd kvicksilver. Insidan på glasröret är täckt med fosforpulver. I båda ändarna sitter volframelektroder. En stark växelspänning mellan elektroderna gör att kvicksilvret avger UVstrålning som reagerar med fosforn och ger ljus. Mycket effektivt, ofta lumen/watt. LED-lampa I LED-lamporna finns ingen glödtråd! Ljuset alstras i en halvledare, en diod, som stimuleras att lysa. Ljuset är monokromatiskt i färgerna blått, grönt eller rött. För att få vitt ljus får blått ljus eller UV-ljus reagera med gult fosforpulver. Mycket effektivt, ofta drygt 100 lumen/watt. Då ljuset är riktat blir belysningsstyrkan större än för andra ljuskällor med samma ljusflöde. Livslängd Normalt runt 1000 timmar. Ca 2000 timmar. Ca timmar. Ca timmar. Färgtemperatur Ju högre spänning desto högre temperatur, vilket då också ger ett allt vitare ljus. Normalt mellan 2700 och 3000 K. Ger ett vitare ljus än vanliga glödlampor, cirka 3200 K. Finns med olika ljusfärg, mellan 3000 och 5000 K. Finns med olika ljusfärg, mellan 3000 och 5000 K. Möjlighet att reglera ljuset med dimmer Inga problem, men reducering ger ett gulare ljus. Inga problem, men reducering ger ett gulare ljus och minskar livslängden. Inte konventionella lysrör, men en del lågenergi lampor går att dimma. Det finns speciella dimmers för LED-lampor. Anmärkning Blir mycket varma. Rätt armatur och installation är viktig så de inte orsakar brand. Kan vara svåra att tända vid låga temperaturer, och kan då även avge mindre ljus. Ska lampan sitta utomhus är det viktigt att kontrollera att den fungerar vid kyla. Prisbild för motsvarande 60W glödlampa kr kr, sjunkande kr, sjunkande Sid 7

8 LSE HTA EFNA B akom alla dessa förkortningar står: LSE = London School of Economics (Londons Ekonomiska Högskola) HTA = Health Technology Assessment in Health Care Decision Making (Hälsoekonimska mätmetoder för beslutsfattande inom hälso/sjukvård) EFNA = European Federation of Neurological Associations (Sammanslutning av patientgrupper inom det neurologiska området) I och med att jag är ansvarig för ekonomi och finans inom EARLS (European Alliance for Restless Legs Syndrome, en europeisk sammanslutning av patientorganisationer i Europa) och att vi i EARLS har gjort en studie med nästan 2000 patienter i Europa (2010) och nu 2000 patienter i Canada och USA (2012) blev jag erbjuden att delta i ovanstående utbildning över tre dagar i London i september. Tanken från min sida med att delta i utbildningen var att därigenom få tillgång till hälsoekonomiska experter för att hitta de viktigaste resultaten i vår studie samt att kunna sätta relevanta kostnader på saker som Sjukskrivning eller sjukpensionering på grund av RLS. Överanvändning av läkemedel alltså kostnaden för alltför höga doser. Kostnader för alla onödiga läkarbesök till följd av att doktorerna inte är utbildade i RLS. Med detta i ryggen bör vi ha en bra möjlighet att kunna visa RLS-patienternas situation för hälso och sjukvårdspolitiker i berörda länder. Sten Sevborn EARLS årsmöte 2012 EARLS European Alliance for Restless Legs Syndrome höll sitt årsmöte i Bryssel Jag är ju ansvarig för ekonomi och finans i EARLS. Vi lägger det alltid dagen efter årsmötet i EFNA, European Federation of Neurological Associations, eftersom vi då redan är i Bryssel. EFNA är en europeisk patientorganisation för neurologiska sjukdomar. Det har under senaste året kommit in andra personer i ledningen på EFNA. Bland annat är chefen för EARLS, Joke Jaarsma, vice ordförande i EFNA. Detta har redan inneburit att RLS får ökad betydelse i framtiden. Under maj 2013 kommer det att arrangeras något som heter Month of the brain hjärnans månad där det kommer att vara en del aktiviteter för neurologiska sjukdomar. Under 2014 kommer aktiviteterna att heta Year of the brain hjärnans år. Låt oss hoppas att det då kommer att hända en hel del framför allt när det gäller sjukvårdspolitik och forskning. För EARLS del går det också framåt. Polen är intresserat av medlemskap och Norge deltog för första gången. Jag berättade för alla deltagarna om studien vi gjort. Några länder är intresserade av att göra om studien eftersom det nu ser helt annorlunda ut i respektive land. Sten Sevborn Sid 8

9 Sifrol få r lå gre pris Kvår i ho gkostnådsskyddet Boehringer Ingelheim sänker priset med 65 procent för Sifrol. Läkemedlet blir därmed kvar i högkostnadsskyddet för patienter med RLS. S ifrol är ett av de vanligaste läkemedlen vid behandling av RLS. Efter att patentet på Sifrol löpte ut i slutet av 2010 lanserades flera kopior, ibland kallade generika, vilka innehåller den aktiva substansen pramipexol. Dessa kopior är oftast betydligt billigare men. Sedan en tid tillbaka har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, undersökt om Sifrol även fortsättningsvis skall vara inom högkostnadskyddet. Nu har tillverkaren Boehringer Ingelheim sänkt priset på Sifrol för att möjliggöra för patienter med RLS att få fortsatt behandling inom ramen för högkostnadsskyddet. Sten Sevborn Tågresa 1 - Gick tågresan bra? - Nej, jag fick åka baklänges hela vägen. - Kunde du inte byta med någon? - Nej, jag var ensam i kupén! Sid 9

10 Nedanstående debattartikel är saxad ur Svenska Dagbladet 24 september i år. Vi tycker den är viktig och vi återger den därför i sin helhet. Svårt RLS-sjuka är beroende av en fungerande neurologisjukvård! Neurologiska vården är ett lotteri Den svenska neurologisjukvården uppvisar stora regionala skillnader. Det är inte rimligt att var man bor ska styra om och i vilken utsträckning man får behandling. Nu behövs en nationell strategi, skriver fem ordförande för neurologiska patientföreningar. L ivsfarliga anfall. Svåra förlamningar och långvariga sjukdomstillstånd. Allvarlig sömnbrist och minnesförlust. I Sverige lever minst en halv miljon människor med livslånga neurologiska sjukdomar eller skador kopplade till hjärnan och nervsystemet. Bland dem finns svåra sjukdomar som Parkinsons sjukdom, ALS, Alzheimers, epilepsi och MS, men också folksjukdomarna stroke, restless legs, demens och migrän. Den som drabbas får stora problem i både vardag och arbetsliv. Många tvingas sluta arbeta och blir beroende av personlig assistens. Hjärnsjukdomar är mycket komplexa att behandla. Ändå finns det allvarliga brister och stora regionala skillnader i den svenska neurologisjukvården. Nu behövs en nationell strategi och ökade resurser för att fler drabbade ska få den behandling de behöver. De framsteg som har gjorts inom forskning och behandling kommer inte stora patientgrupper till del. En ny rapport visar att det finns stora skillnader i tillgång till neurologisk kompetens och behandling i Sverige. Neurologtillgång. I Dalarna och Gävleborg finns det bara två (!) utbildade och kliniskt aktiva neurologer. I Stockholm, Västerbotten och Uppsala finns det fem-sex gånger så många per capita. Sammantaget råder dock brist i de flesta landsting. Besöksmöjligheter. I Västerbottens län får 73 procent av MS-patienterna träffa sin läkare inom tolv månader. I Kalmar, Värmland och Västmanland är motsvarande siffra under 30 procent. Patientnöjdhet. I Västmanland och Blekinge är var femte Parkinsonpatient missnöjd med sin behandling. På Gotland och i Örebro är endast 4 procent missnöjda med sin medicinering. Rätt vård. I Västra Götaland fick hela 42 procent av patienterna med neurologisk sjukdom inte rätt vård vid rätt tillfälle. I Kalmar och Västerbotten var det endast 24 procent. Akutbehandling. På sjukhusen i Mölndal och Finspång kommer mer än 80 procent av strokepatienterna under avgörande behandling inom tre timmar, medan färre än varannan får det på till exempel Ryhov, Skellefteå eller Bollnäs sjukhus. Sammantaget är det ett lotteri vilken behandling man får om man drabbas av en neurologisk sjukdom. En vinstlott kan innebära ett rikt socialt liv, med fortsatt yrkeskarriär och god livskvalitet. Men nitlotten innebär en katastrof för den drabbade. Dessa stora regionala skillnader går inte att motivera av medicinska skäl. Det är inte rimligt att var man bor ska styra om och i vilken utsträckning man får behandling. Sverige ska vara en forsknings- och välfärdsnation i världsklass. Då är det inte acceptabelt att vi totalt sett endast har 300 verksamma neurologer i hela Sverige. Det innebär i snitt ungefär hälften så många hjärn- och nervsjukdomsspecialister per miljon invånare som andra jämförbara europeiska länder. Svensk neurosjukvård hör i dag till de sämst utbyggda i hela Västeuropa. Re- Sid 10

11 geringen och landstingen behöver nu vidta kraftfulla åtgärder för att se till att vi får fler utbildade neurologer. Denna vecka samlas 5000 av Europas ledande specialister inom neurologi i Stockholm. Det är pinsamt att Sverige så uppenbart släpar efter i tillgången till neurologisk vård och behandling för människor som har drabbats av svåra hjärn- och nervsjukdomar. Men än värre är att behandling av neurologiska sjukdomar ständigt nedprioriteras. Ilskan och frustrationen bland såväl patienter som anhöriga och läkare har nu nått en gräns. Nio av tio patienter upplever att neurosjukvården i Sverige inte är på lika villkor. Vi behöver utöka och sprida den neurologiska kompetensen i hela Sverige för att klara av att ge patienterna den vård och behandling de förtjänar. Den som drabbas av MS, epilepsi, Parkinsons sjukdom, stroke eller allvarlig migrän har minst samma rätt till vård som den som drabbas av benbrott, högt blodtryck eller magkatarr. Koncentrationen av neurologer till universitetsorterna är i sig ett bekymmer. Så länge det saknas ett nationellt utbildningsansvar så kommer skillnaderna att bestå. Ett huvudsyfte med en nationell strategi för neurologin skulle vara att se till att det finns utbildade specialister i hela landet. Det saknas nationella riktlinjer för flera neurologiska sjukdomar som MS, Parkinsons sjukdom, ALS, stroke, migrän och epilepsi. På samma sätt som cancersjukvården har fått ett lyft sedan man tog ett nationellt ansvar för såväl finansiering som samordning, utbildning och riktlinjer, så borde dessa allvarliga hjärn- och nervsjukdomar tas på större allvar politiskt. Det är oacceptabelt att stora delar av neurologin på många håll i landet utförs av icke specialistutb ildade läkare. Nu är det hög tid för socialminister Göran Hägglund att ta sitt ansvar och agera för en nationell strategi för behandlingen av hjärn- och nervsjukdomar. Öka likvärdigheten i neurovården. Minska skillnaderna i tillgång till behandling. Och stärk principen att alla i grunden ska ha samma rätt till vård oavsett diagnos, och oavsett var man bor! KATHLEEN BENGTSSON-HAYWARD förbundsordförande Neurologiskt Handikappades Riksförbund KARL-GUNNAR SKOOG förbundsordförande Parkinsonförbundet SVEN ANDREASSON ordförande STROKE-Riksförbundet BÖRJE VESTLUND ordförande Epilepsiförbundet INGEMAR FÄRM ordförande Migränförbundet Julkänsla Vi skyndar mot jul med ömsom brådska och ömsom förväntan. Hur många måsten ska infrias innan julen är här? Alla önskar sig nog en härlig julkänsla: en blandning av frid och fröjdefull jul. Christina Börjesson Sid 11

12 Dopamin påverkar din prestation! H ar du någonsin undrat varför vissa människor arbetar hårdare för att tjäna pengar, medan andra slappar? Tja, det kan förklaras av hjärnans kemi. Arbetsprestation varierar från en person till en annan och de är alla påverkade av hur hjärnan fungerar. Vetenskapliga studier visar att en persons vilja att arbeta är starkt präglat av dopamin i tre speciella delar av hjärnan. Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i centrala nervsystemet. Dopamin förekommer i en rad viktiga system som bland annat reglerar motorik, vakenhet, glädje, entusiasm och koncentration. En betydande minskning av dopamin sägs göra en person mottaglig för olika former av missbruk. Det ökar också en persons känslig- het för ett brett spektrum av sjukdomar, inklusive Parkinsons sjukdom, drogberoende, alkoholism och ADHD. Med hjälp av PET-scanning (en medicinsk avbildningsteknik) visade det sig att vissa områden i hjärnan hos människor som jobbar hårdare för finansiella och monetära belöningar, frigör höga dopaminnivåer. Ventromediala prefrontala cortex och striatum är områden i hjärnan som producerar högre nivåer av signalsubstansen dopamin och är kända för att spela en betydande roll i en persons belönings- och motivationssystem. Å andra sidan visade PET-scan att det finns en högre frisättning av dopamin i den främre delen av insulära loben hos människor som har låg vilja att arbeta hårdare för pengar. Det är det område i hjärnan som ansvarar för riskuppfattning och känslor. Positronemissiontomografi (PET) är en medicinsk avbildningsteknik som bygger på användning av isotopmärkta preparat, så kallade radioaktiva markörer, vilka möjliggör framtagning av tredimensionella bilder av exempelvis ämnesomsättningen i hjärnan men även hur olika preparat, exempelvis signalsubstanser rör sig i kroppen. Sid 12

13 Produktionen av höga halter av dopamin i insulära loben tyder på att latmaskar har uppfattningen att kostnaden för ansträngningen är högre än de fördelar som de kan få. Dessutom har ökad produktion av dopamin i insulära loben direkt samband med en minskad lust och vilja att arbeta. På grund av dess motsatta effekter i olika delar av hjärnan, är det säkert att säga att dopaminerga läkemedel inte har samma verkan i hela hjärnan. Detta kan också ge olika konsekvenser för behandling av psykiska sjukdomar som kännetecknas av minskad motivation såsom depression, schizofreni och ADD. Låga dopaminnivåer är också förknippade med muskulär förlamning, långsamma rörelser och RLS *, och kan utlösa uppkomsten av ADHD, social fobi och hjärt-kärlsjukdomar. Hur kan jag då veta om mitt dopamin är lågt? Darrningar och svårigheter att upprätthålla balans är ett av de vanligaste symtomen på låg dopaminnivå. Vissa människor lider av demens, depression, sömnstörningar, förstoppning, minnesförlust och svårigheter att andas, tala och svälja. Låga dopaminnivåer är också förknippade med viktökning. Vissa människor kan drabbas av apati, tristess, brist på energi och koncentrationssvårigheter eller svårighet att fokusera. Dopaminbrister är också kopplade till humörsvängningar, ilska, högt blodtryck, svårigheter att uppnå orgasm och hyperaktivitet. Varför minskar dopamin produktionen? Det finns massor av faktorer som kan påverka produktionsnivån av dopamin. Dessa inkluderar alkohol, droger, otillräcklig sömn, hög kaffekonsumtion. Det kan också orsakas av dålig kost, socker, intag av antidepressiva medel och stress. Vad kan jag göra för att öka dopaminproduktionen? Joggning tros vara en av de mest effektiva sätten att öka produktionen av dopamin. Bortsett från att öka antalet dopaminreceptorer, hjälper joggning också att öka produktionen av andra neurotransmittorer, såsom serotonin. Dopaminproduktionen kan också ökas genom kost bestående av avokado, mandel, pumpafrön, sesamfrön, limabönor, mejeriprodukter och bananer. Intag av NADH, vitaminer B6, B9 och B12 samt omega3-fettsyror är också effektivt för att öka produktionsnivån av dopamin. Källa: Bearbetat av Sören Hallberg *) Det är osäkert om låg dopaminnivå förorsakar RLS, snarare är det ett fel i dopaminsystemet. Sid 13

14 RLS-föreläsning i Uppsala Den 11 oktober 2012 hade Uppsala länsförening informationsmöte på Akademiska sjukhuset. C:a 50 personer kom och lyssnade på Sten Sevborns mycket intressanta föreläsning. Alla lyssnade andäktigt, många ställde frågor och efter paus med frukt och juice fortsatte föreläsningen med information om mediciner som botar/lindrar symptomen. Många av åhörarna visade stort intresse för de böcker som Sten hade med till försäljning och vi lyckades också värva ett antal nya medlemmar. Sten höjde även ett varnande finger för medicinkopior, vilka kan köpas via tveksamma internetadresser. Han uppmanade oss att hålla oss till de mediciner vi får på recept via våra läkare och apotek. RLS Uppsala län genom Anneli Svahn EARLS studie i Europa I denna stora enkät ingick RLS patienter i 10 europeiska länder: Belgien, England, Finland, Frankrike, Holland, Italien, Norge, Spanien, Sverige och Österrike. Där finns enormt mycket data och vi har skrivit rapporter för att publicera och få lite mer uppmärksamhet för hur det är att ha RLS i Europa. D e som arbetat med data och analys är jag och Joke Jaarsma, Holland. Doktor Jan Ulfberg har varit med när det gäller att skriva en artikel för Läkartidningen. Tyvärr tog Läkartidningen inte in artikeln. Det är allvarligt att Läkartidningen på detta sätt undanhåller intressant och viktig information för sina läsare, våra läkare, som verkligen behöver lära sig mer om RLS. Medicinsk Access är en annan, fristående, medicinsk tidskrift i Sverige, och de tog in hela artikeln i originalutförande. I tre på varandra följande nummer publicerade Medicinsk Access artikeln med rubriken Det är inte nådigt att vara RLSpatient i Europa. Du kan gå in på RLS-Förbundets hemsida, och klicka på För alla och sedan på Artiklar och sedan ner till rutan Artiklar Där finns tre artiklar ur Medicinsk Access. Dubbelklicka på länken och klicka sedan på öppna. Under augusti har studien utvidgats med patienter från USA och 62 patienter från Kanada. Det innebär att vi nu har patienter från två världsdelar och 12 länder! Sten Sevborn Sid 14

15 Vad gör RLS-läkemedlen med våra kroppar?" L okalföreningen i Stockholms höll ett möte för medlemmar den 13 oktober med ämnet "Vad gör RLS-läkemedlen med våra kroppar?" Sten Sevborn, som har stor kunskap, höll ett informativt föredrag. Det ställdes många frågor som besvarades under en paus till medlemmarnas belåtenhet. Efter pausen kom information om den forskning som ständigt pågår i hela världen. Ett välbesökt möte, cirka 45 deltagare. Ett bra möte tyckte alla som var där en lördag eftermiddag. Birgitta Westin Foto: Rose-Marie Olsson Tågresa 2 Hört på pendeltåget till Stockholm: - Jag har åkt med det här tåget i 12 år! - Oj! Var steg farbror på då? Sid 15

16 A v alla samtal från RLS patienter att döma, så finns det på många vårdcentraler och hälsocentraler ytterst dåliga kunskaper om järnets roll vid restless legs, och att det idag finns säkra och effektiva järnprodukter för injektion eller infusion när serumferritinvärdet är så lågt att endast dessa behandlingar kan hjälpa. Rätt järnnivå i hjärnan är mycket viktigt, speciellt för de som lider av RLS. Järnet som finns i kroppen är däremot viktigt att ha på en medicinskt riktig nivå. Järn är en essentiell spårmetall som behövs i en mängd olika biologiska processer för att alla delar i kroppen ska fungera optimalt. Essentiell innebär att järnet måste tillföras kroppen utifrån. Järnbrist förorsakar anemi vilket betyder blodbrist och medför låg syretransportförmåga. Vi tänker kanske framför allt på järn som syrebärare i hemoglobinmolekylen. I denna transporteras syre genom kroppen. Järnet färgar blodet rött. Hos RLS patienter har järnet svårare att passera blod-hjärnbarriären än hos de som inte lider av RLS. Detta beror på att en specifik receptor för transport av järn saknas. Resultatet av detta är att hjärnan inte alltid försörjs med en optimal järnmängd. När man tar ett blodprov hos doktorn är det oftast bara Hb som mäts. Hb ger en upplysning om den mängd järn som cirkulerar i blodet. För RLSpatienter är det emellertid viktigare att veta hur mycket järn som finns tillgängligt cerebralt inne i hjärnan, och den totala järndepån. Det blodprov som bäst korrelerar med cerebralt järn och totalt järn i kroppen heter serumferritin eller plasmaferritin, och är ett enkelt blodprov som man får begära separat. RLS och järn Järn är mycket viktigt för ett optimalt fungerande dopaminsysten. Järn behövs för: syntesen av dopamin i det presynaptiska neuronet för att transportera dopamin från det presynaptiska neuronet över synapsen till det postsynaptiska neuronet för att receptorerna mottagarcellerna på det postsynaptiska neuronet ska skicka informationen vidare samt att överflödigt dopamin förstörs eller resorberas tas upp av det presynaptiska neuronet efter utfört arbete Finns det inte tillräckligt med järn i hjärnan så fungerar denna process mindre bra eller inte alls och RLS-symtom uppstår. Bild 1: En ferritinmolekyl kan lagra flera tusen järnatomer. Ferritin är ett järnlagringsprotein. Att fastställa den totala järnmängden i kroppen är enkelt och görs via blodprov - serumferritin. Ibland kallas serumferritin för s-ferritin, plasmaferritin eller p- ferritin. Värdet för serumferritin hos RLSpatienter har ändrats under åren. I början skulle värdet vara större än 45 och nu har det ökat till mer än 75. Troligen kommer ytterligare ökningar Serumferritin/Plasmaferritin Normalvärde Värde vid RLS Sort Kvinnor >75 mikrogram/dl - µg/dl nanogram/ml - ng/ml Män >75 mikrogram/dl - µg/dl nanogram/ml - ng/ml Sid 16 Bild 2

17 att ske. Serumferritin ska mätas på morgonen och på fastande mage för att ge ett korrekt resultat. Eftermiddags- och kvällsvärden kan vara dubbelt så höga. En inflammation kan också ge ett felaktigt för höjt värde. Bild 2 visar de referensvärden som gäller idag för serumferritin. Vi vet nu att järnbrist är en viktig orsak till RLS oavsett om det är primär idiopatisk RLS eller om det är sekundär symtomatisk RLS. Därför är det viktigt att be om ett serumferritinprov oavsett hur gammal man är och hur länge man haft RLS. Dessutom bör ett serumferritinprov göras om RLS-behandlingen av någon anledning ger sämre effekt. Bild 3 visar klart att RLS symtomen (RLS severity) har ett klart samband med serumferritinnivån, Ferritin mcg/l, µg/l. Ju längre till höger desto högre halt av serumferritin och lägre värde på RLS symtomen. Vad är järnbrist? Järnbrist definieras som ett tillstånd, där det föreligger en brist på den totala mängden järn i kroppen. Detta leder till järnbristanemi. Järnbrist är den vanligaste folksjukdomen. Drygt 30 % av nordiska kvinnor i fertil ålder har en uttalad järnbrist och för låga hemoglobinvärden. Järnbrist hos män är ovanligt. I utvecklingsländer är oftast hela befolkningen drabbad av järnbrist. Den vanligaste orsaken till järnbrist är järnfattig kost och/eller blödningar som menstruation, näsblod, hemorroider, operation och blodgivning. Ät livsmedel med mycket järn! Det allra bästa sättet att få i sig järn är att äta järnrik kost. Järntabletter kan ge upphov till diarré, förstoppning och orolig mage som förhindrar din kropp att ta upp andra viktiga näringsämnen. Dessutom så absorberar kroppen enklare järn från mat. Tänk på att öka intaget av C-vitamin samtidigt som du äter järnrik mat, eftersom järnet tas upp lättare av kroppen tillsammans med C-vitamin. Undvik koffein och överdrivet med kli. Har du möjlighet så tillaga maten i gjutjärnspannor. Försök äta mycket: Grönsaker Rött kött Broccoli Spenat Grönkål Bönor (Forts. på sidan 18) Bild 3 Sid 17

18 (Forts. från sidan 17) Fullkornsbröd och fullkornsflingor Ägg Järnberikad pasta Persilja Ärtor Ostron och musslor Nedanstående länk listar de livsmedel som har högst andel järn. Farmakologisk behandling av järnbrist Om serumferritinet ligger strax under 75 kan man försöka med att äta järntabletter. Kroppen tar bara upp mellan 5 och 7 % av det järn som finns i tabletten. Vid tablettintag ska man alltid kombinera järnet med C-vitaminer. Det är viktigt att inte överskrida de järndoser som anges som maxdoser. Ofta förekommande biverkningar vid intag av järntabletter är allt från diarré till förstoppning. Om serumferritinvärdet är långt under 75 behövs intravenös injektion av järn. När doktor Nils-Brage Nordlander gjorde sina studier 1953 användes järndextran som kunde ge allergiska reaktioner. Därför är många läkare och sjuksköterskor fortfarande rädda att injicera dagens nya, säkra och effektiva järnprodukter som innehåller järnsackaros eller dextriferron - karboxymaltos. Produkter med järnsackaros Venofer ges intravenöst eller som dropp fem gånger med 200 mg under tre veckor. Produkter med dextriferron -karboxymaltos Ferinject ges intravenöst eller som infusion två gånger med 500 mg under tre dagar eller 1000 mg direkt. Det finns ett flertal studier som visar att produkter med dextriferron - karboxymaltos är säkra och effektiva. För båda produkterna visar många studier att många RLS patienter blir av med sina RLS symtom och ibland även kan sluta med dopaminerg behandling. Blodprov med anknytning till järn Hematokrit Hct eller Ht visar hur stor del av blodet som utgörs av röda blodkroppar erytrocyter. Erytrocyterna transporterar syret i blodomloppet. Värdet ska ligga mellan %. Hemoglobin Hb är ett det järnprotein i de röda blodkropparna som transporterar syre i blodkärlen så att alla vävnader får det syre de behöver för att fungera optimalt. För lite järn innebär att upptaget och transporten av syre reduceras. Hb ska för kvinnor ligga mellan g/l och för män mellan g/l. OBS: Hb kan visa normala värden även om serumferritin är kraftigt sänkt när järndepåerna är tomma. Därför är Hb ingen bra referens för RLS! Serumjärn är ett medicinskt laboratorietest som mäter mängden av cirkulerande järn som är bundet till transferrin. Värdet ska ligga mellan µg/dl. Transferrin är ett transportglobulin som transporterar järn i blodet och kontrollerar nivån av fritt järn i biologiska vätskor. Koncentrationen av transferrin är förhöjd vid anemi järnbrist. Cirka 0,1 % av järnet finns bundet i transferrin. Ett lågt värde kan bero på bl. a. inflammationer. Transferrin ska ligga mellan mg/dl. Totalt järn-bindande förmåga (TIBC) är en medicinsk laboratorietest som mäter blodets förmåga att binda järn med transferrin. Värdet ska vara mellan µg/dl. Ferritin är ett protein som lagrar järn och tillåter kroppen att använda järn. Se serumferritin ovan. Några referenser för dig som är läkare Hornyak M, Scholz H, Kiemen A, Kassubek J. Investigating the response to intravenous iron in restless legs syndrome: An observational study. Sleep Medicine 2012;13(6): Allen RP, Adler CH, Wei D, Butcher A, Bregman DB, Earley CJ. Clinical efficacy and safety of IV ferric carboxymaltose (FCM) treatment of RLS: A multi-centred, placebocontrolled preliminary clinical trial. Sleep Medicine 2011;12 (9): Editorial. The importance of oral iron therapy in restless legs syndrome. Sleep Medicine 2009;10: Earley CJ, Horská A, Mohamed MA, Barker PB, Beard JL, Allen RP. A randomized, double-blind, placebo-controlled trial of intravenous iron sucrose in restless legs syndrome. Sleep Medicine 2009;10(2): Birgegård G, Schneider K, Ulfberg J. High incidence of iron depletion and restless legs syndrome (RLS) in regular blood donors: intravenous iron sucrose substitution more effective than oral iron. Vox Sanguinis 2010 Sten Sevborn Sid 18

19 16th Congress of the European Federation of Neurological Societies (EFNS). Stockholm 8 12 September E uropean Federation of Neurological Societies (EFNS) är den gemensamma medicinska organisationen för neurologiska sjukdomar i Europa. Kongressen samlade runt 5500 läkare från hela världen. EFNS kongressen i Stockholm sponsrades av de stora och viktiga läkemedelsföretagen. För Parkinson var det en hel del aktiviteter medan det för RLS endast fanns ett par posters. Bland utställarna fanns de stora läkemedelsföretagen och några patientförbund aktiva inom neurologiska sjukdomar. Det är tråkigt att behöva uppleva att inget av de företag som säljer våra mediciner är intresserade av att hjälpa oss trots att vi ser till att de fortfarande har en stadig försäljning av Adartrel och Sifrol. European Federation of Neurological Associations (EFNA) grundades av EFNS EFNA är en europeisk organisation för patientorganisationer inom neurologiska diagnosområden. RLS är en av dessa diagnoser. RLS-Förbundet är medlem i EFNA via medlemskap i EARLS (European Alliance for Restless Legs Syndrome) som är medlem i EFNA. Genom medlemskapet och mitt engagemang som ansvarig för controlling och finans i EARLS har vi stor tillgång till all den kunskap som finns inom EFNA/EFNS. EARLS blev inbjuden att som utställare delta i ovanstående konferens. Här presenterades EARLS, RLS-Förbundet och övriga organisationer till intresserade läkare. Det var hela tiden en jämn ström av intressenter till vårt stånd. Vi hade fått en bra plats vid in/utgången till posterarean. De flesta besökarna kom från andra delar av världen. Många kom från Iran, Irak, Östeuropa, Afrika och Asien. Alla som besökte vår monter kände till en del om RLS och hade patienter, men inte mycket att erbjuda för behandling eftersom de mediciner vi använder inte finns tillgängliga för RLS i de länderna. Det visar att det inte bara är i västvärlden sjukdom finns, utan i hela världen, och troligen i samma omfång som hos oss. Av de tio länder som är med i EARLS är Sverige och Nederländerna de i särklass mest professionella. Vi har mycket material för både patienter och läkare. Det har länge pågått studier med medicinen Lyrica (pregabalin) mot RLS. Vissa resultat har varit lovande och vissa mindre bra. Studien har nu lagts ner, och det kommer ingen registrering för RLS och Lyrica eftersom marknaden (vi som lider av RLS) inte är tillräckligt intressant. Konferensen avslutades med symposiet Patientfokusdagen Ämnena som avhandlades var: Gränsöverskridande sjukvård (John Bowis, London) Ett aktivt och friskt åldrande (Anne-Sophie Parent, Bryssel) Läkemedelssäkerhet för äldre (Barbro Westerholm) Man hade förväntat sig åhörare, men vi var bara 15 personer i lokalen. Ingen som helst information eller annonsering till allmänheten hade gjorts, och symposiet riktade sig till allmänheten. Den förste talaren hade ett intressant föredrag om hur sjukvården ska fungera inom EU. I princip ska man få samma sjukvård oavsett i vilket land man befinner sig. De andra föredragen var helt ointressanta och dåligt genomförda. Här slängdes alltså stora summor för resor och uppehälle ut genom fönstret. När det gällde läkemedelssäkerheten visades några bilder som vi själva fick läsa eftersom föredragshållaren hade förlorat rösten. Nästa möte hålls Wien och det kan bara bli bättre än detta i Stockholm. Sten Sevborn Sid 19

20 Sid 20 Vintertrött? Du är inte ensam!

21 Städtips inför julhelgen: Låt datorn göra jobbet! Gör så här: 1. Skapa en ny mapp på datorn. 2. Ge mappen namnet "Stöket i lägenheten/huset." 3. Häll upp ett glas vin 4. Högerklicka för att ta bort mappen. 5. Datorn kommer då att fråga: Vill du ta bort Stöket i lägenheten/huset permanent?" 6. Klicka på JA - knappen. 7. Lägg fötterna på bordet, drick ditt vin och bara NJUT! Sid 21

22 Knep & Knåps JULpyssel Först en gåta Fem gick in genom samma dörr, men kom in i var sitt rum. Vad är det? Tomtenissen och stalldörren Tomten ville skoja med Nissen och gjorde ett ovanligt lås på stalldörren. Nissen vill komma in i stallet, men dörren är stängd. Vid dörren finns en kub av trä med fyra hål. Hålen är likadana och är placerade i hörnen på kuben. I varje hål finns en mugg med en grötslev i. Varje slev kan antingen ligga med skaftet nedåt eller uppåt. Nissen kan stoppa in händerna i två av hålen, känna efter hur slevarna ligger där och vända på ingen slev, en slev eller båda om han vill. Efter det snurrar kuben och när den stannat kan han inte avgöra vilka hål han stoppade händerna i förra gången. Dörren till stallet öppnas när alla 4 slevar ligger likadant. Nissen har 5 försök på sig. Kommer han att kunna komma in? Tomtens garage I Tomteland finns ett bilgarage för besökare med plats för 7 7 bilar. Man kan komma in endast genom porten. En nisse vill parkera så många bilar som möjligt, men så att varje bil kan komma ut, samtidigt som alla de andra står stilla. På bilden lyckades han göra så med 24 bilar. Men Tomtefar påstår att han kan få in 28 bilar! Kan du? Skicka in dina svar! Vi vill ha svaren senast 1:a februari. Alla svar som kommer i tid deltar i lottdragning. Först öppnade svar med alla rätt får tre trisslotter! Adress finns på sid 2. E-post går bra också. Sid 22

23 Lösningar till Knep & Knåp förra numret Fängelset En kvinna kommer in på ett fängelse och ska hälsa på en fånge. Fångvaktaren frågar: - Vad har du för relation till fången? Kvinnan svarar: - Hans mor är min mors enda barn. Vad hade hon för relation till fången? Svar: Hon är hans mor! Den förtrollade dammen En gammal dam var på väg till kyrkogården för att sätta blommor på tre gravar. Vid varje grav fanns en damm som fördubblade antalet blommor. Hon satte några på varje grav. Hur många blommor hade hon från början? Hur många blommor satte hon på varje grav? (Hon hade faktiskt utan att tänka på det satt lika många blommor på varje grav.) Svar: En lösning är att hon hade med sig sju blommor och satte åtta blommor på varje grav. En annan lösning är att hon hade med sig 14 blommor och satte 16 blommor på varje grav. Allmänt: Hon hade med sig n * 7 st blommor ( n = 1, 2, 3, 4...) Hon satte n * 8 st blommor på varje grav ( n = 1, 2, 3, 4...) Det finns med andra ord teoretiskt sett oändligt många lösningar på problemet. Telefonnumret Sofie hade ett femsiffrigt telefonnummer. Telefonnumret var en palindrom, dvs. talet blev detsamma om det lästes fram- eller baklänges. Tre siffror i följd var lika. Siffersumman var 29. Vilket var telefonnumret? Svar: Man behöver fler ledtrådar för att bestämma Sofies telefonnummer. Det finns tre möjligheter: 19991, eller Leif Gustafsson, Jönköping, får tre trisslotter. Grattis! Hoppas du får en storvinst! Redaktören Sid 23

24 Avs. RLS-Förbundet Rättarevägen LUDVIKA POSTTIDNING B Retur till avsändare Konsten att flytta en sten V år Käre Vän hade varit på besök (han föredrar att vara anonym, det är bäst så). Bilen hade han ställt på vår garageuppfart. Denna branta garageuppfart är kantad av vackra naturstenar i kilos-klassen. När Vår Vän backade ner i halvmörkret, lyckades han dra loss en av dessa stenar med framhjulet och flytta ner stenen en bit Vännen försökte rulla stenen tillbaka uppåt och fann att det var nog ett tvåmansjobb. Du ber Din närmaste granne att hjälpa Dig i morgon, fö reslög han. En trevlig tanke tyckte jag. Min närmaste granne är en ung och energisk dam, vars speciallitet är att bygga utomhustrappor, resa byggnadsställningar av stålrör, när huset skall målas om, mm. (Lätta aluminiumställningar tycker hon är mesigt). Men vid närmare eftertanke tyckte jag att en bra karl borde reda sig själv. Med ett spett kan man åstadkomma mycket och jag fick en betydande färdighet i spettanvändning under min ungdomstid, som rörläggarhjälpare. Dagen därpå, prövade jag med spettet på stenen. Den var spettovänlig, hade en plan, vass undersida. När jag lyfte på nedsidan, grävde den vassa ovansidan ner sig i asfalten och stenen nekade att flytta sig. Problem är till för att lösas, tänkte jag och gick in i Verkstan, för att se vad som kunde göras. Där stod två mycket blanka lackerade skivor av faner och väntade - sen 10 år tillbaka - på att komma till användning. Just det, tänkte jag, friktionen undertill måste minskas. Jag lade en av skivorna framför stenen och försökte baxa upp den på skivan, med diverse konstiga rörelser. Pang! Jag låg framstupa på asfalten och kände hur en bula på pannan växte upp ungefär som när man blåser upp en ballong. Blodvite uppstod. Hur det hela gick till om jag hade trampat på den andra hala skivan eller på annat sätt, lär aldrig bli utrett. Efter att min Kära Hustru hade ropat Herregudvadduserut och letat fram husets absolut sista plåster, återgick jag till arbetet, nu åtskilligt förgrymmad. Så småningom lyckades jag på något sätt baxa upp stenen på skivan. Utmärkt, tänkte jag, det skall väl minska friktionen! Det gjorde det! Så fort jag tog bort spettet, så åkte stenen ner som på en kälke och lade sig till ro vid infarten i slutet av backen. Jaså, Ni tror att en sten inte kan se försmädlig ut! Det kan den, det kan jag försäkra Er! Jag tyckte att den sa Ja, helt feltänkt var det ju inte, friktionen minskade ju! Log försmädligt gjorde den i alla fall, det kan jag försäkra Er! Nu tog jag fram mitt hemliga vapen, min säckkärra. Jo, jag vet att det inte var någon luft i däcken i våras, mina cykelpumpar har nipplar, som inte passar till dessa däck, fråga skottkärran - den vet. Men lite vårluft borde det vara kvar - grannen fyllde däcken då. Det stämde, med betoning på lite. Stenen baxades på vad man kan göra med ett spett på plan mark, det är fantastiskt - och kärran drogs inch by inch upp för den branta backen. Jag var rädd för att slinta och få en matchande bula i bakhuvudet. Däcken gjordes sitt bästa för att tala om att vårluft inte är mycket att räkna med, när man skall frakta tunga stenar. Men till slut låg den på plats och såg moloken ut. Grannfrun kom förbi. Har Du varit ute i kriget, frågade hon. Det har jag, sa jag, men jag har satt fienden på plats! Grannfrun kom tillbaka, konkande på en säck med färdigblandad betong Bäst att Du gjuter fast stenen, sa hon, Din Gode Vän kanske kommer tillbaka! Rätt tänkt, förvisso! Att flytta tunga stenar med spett är mycket enkelt, fordrar bara lite planering, logistik, teknik och omdöme. Och det har väl Ni också? Trollefar Sid 24

LILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet

LILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet LILLA JÄRNKOLLSBOKEN Vägar till bättre livskvalitet j ä r n k o l l 1 Järnhälsa åt alla! Visste du att du kan ha normalt Hb och ändå ha järnbrist? Känner du dig trött, deppig och orkeslös? Det kan vara

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Olika vård beroende på var i Sverige man bor

Olika vård beroende på var i Sverige man bor Olika vård beroende på var i Sverige man bor Information om och behandling av Parkinsons sjukdom i Sverige April 2011 1 Förord Under hösten 2010 genomförde Parkinsonförbundet en enkätundersökning för att

Läs mer

inled Proline Series information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1

inled Proline Series information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1 inled s 2015 information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1 s 300 lumen 300 lumen silver COB vit COB silver DL-US-15AWAGE-DIM 300 Lumen DL-US-15ASAGE-DIM 300 Lumen 30-3

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

inled Proline X Series information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1

inled Proline X Series information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1 inled Proline X Series 2015 information och support: info@inled.se web: www.inled.se telefon: 08 518 362 00!1 Proline X Series Riktbar 750 lumen! Riktbar 900 lumen! Proline X 15W COB Vit Specifikationer

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Mineralet för kraft och energi

Mineralet för kraft och energi Vetenskap Magnesium Magnesium hjälper oss att få mer energi, mer ork och bättre förmåga att motstå flera sjukdomar. Susanna Larsson, forskare på Karolinska Institutet i Solna, berättar att 24 000 personer

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Medicin vid ADD/ADHD

Medicin vid ADD/ADHD Medicin vid ADD/ADHD Om mig och mottagningen 49 år, läkare 1994 Startade 2006 hemma i källaren, kv. Aftonstjärnan 5 medarbetare 800 diagnoser 250 medicineringar Personlig erfarenhet Kvällens föreläsning

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

LAMPGUIDEN. Så sparar du energi med LED SPOTLIGHT LED ILLUMINATION LED

LAMPGUIDEN. Så sparar du energi med LED SPOTLIGHT LED ILLUMINATION LED LAMPGUIDEN Så sparar du energi med LED ILLUMINATION LED DECORATION LED SPOTLIGHT LED PROMO LED LED - framtidens belysning LED (Ljus-Emitterande Diod) är en modern teknik för att producera ljus med elektricitet.

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidryck, sportdryck? Sportdryck: vatten, kolhydrater ( 5-6g/1dl), salter (elektrolyter). Ersätta förlorad vätska och

Läs mer

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008 Nyhetsbrev, december 2008 Hej! Efter sommarens sköna avkoppling och höstens allt mörkare verklighet har vi nu fått vinterns mörker och kyla. Kanske har du haft tid att fundera på olika saker under sommaren/hösten?

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv

helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv Supermat helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv Innehåll Inledning 6 Att välja rätt mat 8 Antioxidanter och fria radikaler 10 Regnbågsmat 14 Fettfobi 20

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Kost & Livsstil. Du är vad du äter

Kost & Livsstil. Du är vad du äter Frågeformulär Kost & Livsstil Besvara varje fråga med det svar som bäst passar in på dig. Det är viktigt att du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt. Det finns inga korrekta eller felaktiga

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

inled Proline Series

inled Proline Series inled s 2014 1 5W 300 lumen 7W 450 lumen 5W COB vit 7W COB vit -. DL-US-15AWAGE-DIM 300 Lumen 30-35W 5W 50mm -. DL-US-17AWAGE-DIM 450 Lumen 40-45W 7W 60mm 2 10W 600 lumen 10W COB vit -. DL-US-110AWAGE-

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

Mat, fasta och Addison.

Mat, fasta och Addison. Mat, fasta och Addison. 5:2 dieten? Jag intervjuade professor Kerstin Brismar, endokrinolog, om fasta och 5:2 dieten. Hon är ansvarig för en studie på KS i Solna. Längre livslängd?...en diet baserad på

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

Vegetarisk- och vegankost för idrottare Protein är viktigt för kroppens förmåga att bl a kunna bygga muskler, därför bör idrottande vegetarianer och veganer tänka lite extra på sitt proteinintag. Kommer man däremot upp i en proteinmängd på runt

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Dagens kostråd orsakar diabetes, och Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Efalex. Hälsa för hjärna och ögon

Efalex. Hälsa för hjärna och ögon Efalex Hälsa för hjärna och ögon Hälsa för hjärna och ögon med omega-3 Essentiella fettsyror är livsnödvändiga för vår hälsa. Vi kan inte tillverka de själva, utan de måste tillföras via vår kost. Fettsyror

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm Vid behandling av migrän Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i förpackningen. Observera att gravida och barn under 18 år inte

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / /

2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / / 2. Livsstil & Näring Namn: Datum: / / Var god läs instruktionerna innan du utför testet. Detta så att inga oklarheter förekommer och så att vi kan få ett tillförlitligt resultat. Besvara varje fråga med

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer