VEGETARISK KOST OM SJUKSKÖTERSKORS KUNSKAPER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VEGETARISK KOST OM SJUKSKÖTERSKORS KUNSKAPER"

Transkript

1 Hälsa och samhälle VEGETARISK KOST OM SJUKSKÖTERSKORS KUNSKAPER En empirisk studie Linda Borgsten Hanna Torssell Examensarbete Kurs 9 Sjuksköterskeprogrammet Juni 2004 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö e-post: postmasterhs.mah.se

2 VEGETARISK KOST OM SJUKSKÖTERSKORS KUNSKAPER En empirisk studie Linda Borgsten Hanna Torssell Borgsten, L. & Torssell, H. Vegetarisk kost om sjuksköterskors kunskaper. En empirisk studie. Examinationssarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, I Sverige finns uppskattningsvis cirka vegetarianer. Syftet med vår studie var att lyfta fram sjuksköterskors kunskaper om vegetarisk kost, och se om dessa var tillräckliga för professionell omvårdnad skulle kunna bedrivas. För att få svar på våra frågeställningar gjorde vi en empirisk studie i form av en enkätundersökning. Tjugoen legitimerade sjuksköterskor svarade på enkäterna som bestod av till största delen öppna frågor. Resultatet visade att nästan alla upplevde att de gav kostråd och flera sjuksköterskor nämnde att kostrådgivning var viktigt. Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att de hade tillräckliga kunskaper för att ge en basal kostrådgivning men ingen nämnde att de kunde mycket om vegetarisk kost. Nästan alla ansåg att den största nackdelen med vegetarisk kost är att det finns risk för olika sorters näringsbrister och att det krävs kunskaper för att kunna sammansätta den vegetariska kosten på rätt sätt. Vår konklusion med stöd av vår studie är att sjuksköterskor, både färdiga och blivande, bör erbjudas mer kostutbildning. Nyckelord: Antonovsky, attityder, hälsa, kostrådgivning, kunskaper, omvårdnad, patienter, sjuksköterskor, vegetarianer och vegetarisk kost 2

3 VEGETARIAN DIET ABOUT NURSES KNOWLEDGE An empirical study Linda Borgsten Hanna Torssell Borgsten, L. & Torssell, H. Vegetarian diet about nurses knowledge. An empirical study. Examination paper, 10 credit points, Nursing programme. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, There are approximately about vegetarians in Sweden. The purpose of our study was to establish whether the knowledge about vegetarian diet was enough among nurses in order to practise professional nursing. We made an empirical study based on a questionnaire. Twenty-one registered nurses answered the questionnaire that consisted of mostly open questions. The result showed that almost everyone experienced that they gave dietcounselling and many nurses mentioned that dietcounselling was important. The majority of the nurses thought that they had enough knowledge to be able in order to deliver a fundamental dietcounselling but nobody considered that they knew much about vegetarian diet. Almost everyone thought that the greatest disadvantage with vegetarian diets is that there is a risk for different kinds of nutritious deficiencies and that it demands knowledge in order to compose an adequate vegetarian diet. Our conclusions which is supported by our study shows that nurses, both registered and future, should be offered more education about diet. Keywords: Antonovsky, attitudes, dietcounselling, health, knowledge, nurses, nursing, patients, vegetarian diet and vegetarians 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Vegetarisk kost fördelar och nackdelar 7 Fördelar 7 Nackdelar 8 Vegetarisk kost och sjukdomar 8 Bristanemier 9 Antioxidanter 9 Cancer och alternativa behandlingsmetoder 10 Lagstiftning rörande sjuksköterskans roll inom omvårdnad 11 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 11 TEORETISK REFERENSRAM 12 METOD 12 Litteraturgenomgång 12 Pilotstudie 13 Urval 13 Etiska överväganden 13 Vetenskaplig ansats 14 Dataanalys 14 RESULTAT 15 Kunskaper 15 Attityder 17 Hälsa 17 Sammanfattning av resultat 18 DISKUSSION 19 Metoddiskussion 19 Resultatdiskussion 21 Slutsatser 24 Förslag till framtida forskning 25 REFERENSER 26 Lästips 28 BILAGOR Bilaga 1. Näringsbilaga 29 Bilaga 2. Enkätfrågor 33 Bilaga 3. Samtyckesblankett 34 4

5 INLEDNING Orden vegetarianism och vegetarian kommer från det latinska verbet vegetare som betyder giva impuls, giva kraft och hälsa (Johansson, 2004). Vegetarisk kost, och hur den påverkar vår hälsa har intresserat oss en längre tid, och vi har båda varit vegetarianer i drygt tio år. Vi ville skriva om vegetarisk kost i vårt examensarbete för att lyfta fram sjuksköterskors kunskaper om vegetarisk kost, och för att se om dessa var tillräckliga för professionell omvårdnad skulle kunna bedrivas. Att vi har gjort vår egen undersökning har varit inspirerande då vi ständigt känt oss delaktiga i arbetsprocessen. Vi är inte heller helt främmande för egen framtida forskning. I Sverige finns uppskattningsvis cirka vegetarianer (Agdestein & Nilsson, 2001) och fler och fler människor väljer att äta mindre mängder kött. Säkerligen kommer vi som färdiga sjuksköterskor att möta patienter som är vegetarianer, och det är då viktigt att kunna bemöta dessa patienters behov. Vi hoppas att vårt arbete kan bidra till en bättre omvårdnad men också med både ökad förståelse och vidare intresse för vegetarisk kost. BAKGRUND Maslow redogör för de mänskliga behoven i en hierarkisk behovspyramid. Denna består av fem nivåer: fysiska behov, trygghetsbehov, sociala behov, prestationsbehov och självförverkligande. De fysiska behoven är de mest grundläggande att tillfredsställa. Om de basala behoven som att äta sig mätt, släcka törst, få sova och få värme inte är tillfredsställda kommer de att dominera människans medvetande och beteende (Brörup & Hauge, 1997). Almås (2002) belyser vikten av en bra balans mellan tillförsel och förbrukning av näringsämnen. En viktig förutsättning för att människan ska hålla sig frisk är att kroppen tillförs de ämnen (protein, kolhydrater, fett, mineraler, vitaminer och vatten) som är nödvändiga för att cellen ska kunna fungera. De olika ämnena deltar i den kontinuerliga nedbrytningen och uppbyggnaden av molekyler i kroppen. Hela tiden pågår vävnadsförnyelse och denna process sker i ett dynamiskt balansförhållande. Detta balansförhållande kan dock störas så att balansen blir antingen positiv eller negativ. När det råder positiv balans är tillförseln av ämnena högre än förbrukningen. Överskottet av energigivande näringsämnen lagras då som fett medan överskottet av de övriga flesta andra ämnena utsöndras. Negativ balans är när tillförseln av ämnena är mindre än förbrukningen. Kroppens energireserver (huvudsakligen från fettvävnad och muskulatur) får då täcka underskottet av energigivande näringsämnen. De flesta vitaminer och mineraler har kroppen bara små reserver av. Om dessa begränsade depåer töms kan det uppstå bristsymtom. Tillförsel av vatten är också livsviktigt då kroppen inte har någon vattenreserv. Sundqvist (1996) skriver om vilka fler faktorer som behövs förutom en balanserad kost, vatten, tillräckligt med sömn, frisk luft och motion för att en god hälsa ska kunna uppnås. Vi behöver också positiva känslor och tankar samt avspänning. Hur vi ska få en bra balans av näringsämnen genom kosten finns det olika teorier om. Vi kan välja att äta blandkost, vegetarisk kost, vegankost, halalkost, 5

6 kosherkost och så vidare. Det finns en mängd skäl till att en individ väljer att bli just vegetarian, till exempel hälsomässiga, religiösa, etiska, moraliska, ekologiska och ekonomiska (Sundqvist, 1996). Dessa skäl kommer vi inte att vidareutveckla i detta arbete. Definitioner av vegetarianism: Veganer eller totalvegetarianer äter endast vegetabilier, till exempel säd, frukt, grönsaker, bönor, linser, nötter och rotfrukter. Laktovegetarianer äter förutom vegetabilier även mjölkprodukter. Lakto-ovovegetarianer äter vegetabilier, mjölkprodukter och ägg. Semivegetarianer äter förutom vegetabilier, mjölkprodukter och ägg även fisk samt ibland kyckling. (Agdestein & Nilsson, 2001). Vi kommer i arbetet främst att använda oss av ordet vegetarian som vi har valt att använda som samlingsnamn för alla ovanstående definitioner. Livsmedelsverket genomförde 1989 (n=2000) och (n=1200) riksomfattande kostundersökningar i åldrarna år. Det var inga skillnader mellan män och kvinnors kostvanor, men yngre vuxna angav att de åt semi- vegetarisk kost oftare än äldre vuxna. Under det första halvåret 2001 diskuterades galna kosjukan, mul- och klövsjukan, djurhållning och djurtransporter flitigt i massmedierna. I och med denna debatt lät Livsmedelsverket undersöka 855 ungdomar i åldrarna år om de ändrat sina matvanor, främst när det gällde konsumtionen av kött. Skillnader fanns mellan flickor och pojkar då fler pojkar än flickor åt blandkost och fler flickor än pojkar åt laktovegetarisk och semivegetarisk kost. Ungdomarna fick också svara på i vilken mån de hade ändrat val av mat det första halvåret Resultatet visade att upp till 20% av deltagarna hade slutat äta kött av olika slag, och bland dessa ingick även de ungdomar som inte ätit kött sedan tidigare. Däremot hade flera ökat sin konsumtion av kyckling. Undersökningen från 2001 antydde att andelen som äter en kost utan kött är större än tidigare bland ungdomar och unga vuxna. Tendensen är mindre tydlig bland övriga vuxna. Livsmedelsverket anser att det krävs mer heltäckande studier av svenskarnas matvanor för att kunna bedöma vilka näringsoch hälsomässiga konsekvenser som följer med ungdomars och unga vuxnas ändrade matvanor. Vi anser dessutom att förutom undersökningar om matvanorna krävs även undersökningar om svenskarnas hälsostatus för att kunna bedöma de närings- och hälsomässiga konsekvenserna (Becker, 2002). Tabell 1. Undersökningar om svenskarnas kostvanor. Modifierat av författarna från Becker (2002). Typ av kost 1989 (18-74 år) (18 74 år) 2001 (16-25 år) Blandkost 97% 97% 87% Laktovegetarisk 0,2% 0,3% cirka 2% Semivegetarisk 1% 1,2% cirka 5% Vegan 0,1% 0% 0,3% Annan typ 1,5% 1,5% 5% 6

7 Agdestein och Nilsson beskriver innebörden av att vara vegetarian för högstadieelever (n=59) som åt vegetarisk lunch i skolan. Många elever sade sig vara vegetarianer men ofta betydde det att de endast uteslöt nöt- och fläskkött. Andra åt fisk, skaldjur och kyckling och kallade sig ändå vegetarianer. Eleverna specificerade inte vilken sorts vegetarian de var. I artikeln framkom det att en av anledningarna till att de ville bli vegetarianer var att de inte gillade skolmaten och då var dessa elever kanske bara vegetarianer i skolan. Föräldrar och skolpersonal kände oro för att eleverna inte fick i sig tillräckligt med näring då de trodde att ungdomarna visste för lite om vegetarisk kost. Elevernas främsta informationskällor om vegetarisk mat kom från föräldrar, böcker, kamrater och media. Ingen av eleverna hade fått information från en dietist, men däremot hade flera (n=8) av dem pratat med skolsköterskan. Det är viktigt att de som äter vegetariskt får del av kunskap om hur en fullgod vegetarisk kost ser ut. De som arbetar professionellt inom hälsa kan bidra till individens kunskap om kost för vegetarianer och andra grupper (Agdestein & Nilsson, 2001). Engström (i Forslin, 2001) belyser vikten av att dietister måste vara öppna när det gäller sina patienters beslut gällande kost och livsstil överhuvudtaget, och inte endast förespråka blandkost. Om patienten är vegetarian och varierar intaget av baljväxter, spannmålsprodukter och grönsaker/rotfrukter är proteinfrågan inget problem. Samtidigt menar Engström att det finns personer som plockar bort animaliska produkter utan att ersätta dem med näringsmässigt jämförbara vegetabiliska alternativ, till exempel sojabönor. Denna grupp personer måste uppmärksammas (a a). Sojabönan innehåller mer protein än övriga baljväxter. Baljväxter innehåller även rikligt med B-gruppens vitaminer samt en del mineralämnen som till exempel järn och kalcium. Sojabönan var en av de allra första grödorna som människan började odla sedan år tillbaka i Asien och här har olika sojabönsprodukter varit, och är fortfarande, den viktigaste proteinkällan för miljontals människor (Sundqvist, 1996). Vegetarisk kost - fördelar och nackdelar I följande text har vi kortfattat sammanställt några fördelar respektive nackdelar med vegetarisk kost, och en del av dessa kommer vi att vidareutveckla senare i arbetet. För fördjupad information om näringsämnen som nämns i texten hänvisas till bilaga 1 eller Johanssons bok Näring och hälsa (2004). Fördelar - Antioxidanter finns framförallt i grönsaker, frukt, bär och rotfrukter. Antioxidanterna har i uppgift att oskadliggöra fria radikaler som ständigt bildas under förbränningen i våra celler. De fria radikalerna har i experimentella studier visats kunna skada arvsmassan i cellerna. De startar alltså destruktiva processer som kan leda till uppkomst av sjukdom (SBU, 1997). - Fiberrik kost stimulerar tarmperistaltiken vilket motverkar obstipation (Ericson & Ericson, 2002). - Patienter med divertiklar i matsmältningskanalen rekommenderas öka sitt fiberinnehåll i kosten då sjukdomen mest uppträder i i-länder som lever på en föda som raffinerats mycket och som innehåller lite fibrer (Bengmark med flera, 1996). - Vegetarisk kost stimulerar bakteriefloran i tarmarna och stärker matsmältningskanalens slemhinnor (Heino, 1997). 7

8 - Att äta kött kan ge upphov till sura slaggprodukter som drar ut till exempel kalcium ur benvävnaden vilket innebär osteoporosrisk. Det fett som eventuellt finns i kött är ofta mättade fetter och kolesterol vilket kan bidra till hjärt- och kärlsjukdomar. Att äta mer kött, eller mer protein än RDI (rekommenderat dagligt intag) riskerar att ge överproduktion av proteinets nedbrytningsprodukter vilket kan ge upphov till bland annat gikt (Sundqvist, 1996). Nackdelar: - Bristsjukdomar kan uppstå vid otillräckligt intag av vissa vitaminer och mineraler, till exempel järnbrist, B12-brist och omega 3-fettsyror (Svedin, 2001). Järnbrist är den vanligaste mineralbristen i världen därför att våra kroppar endast kan ta upp mellan 5-10% av det järn som finns i kosten. För att underlätta järnupptagningen bör till exempel C-vitaminrika födoämnen ingå i varje måltid (Sundqvist, 1996). Det finns två sorters järn: hemjärn och icke hemjärn. Hemjärn finns i kött och fisk och är lättare för kroppen att ta upp än det icke hemjärn som finns i vegetabilier. Därför kan den vegetariska kosten medföra vissa bekymmer (Agdestein & Nilsson, 2001). - Maten kan ha ett lågt protein- och energiinnehåll (Orrevall Granberg, 1995). - Maten har ofta ett högt fiberinnehåll, vilket för en sjuk patient kan innebära att denne snabbt blir mätt och trött av att tugga och inte får i sig tillräckligt (a a). - Patienten kan få problem med ökad gasbildning som vegetarisk kost kan ge jämfört med blandkost (a a). - Patienten kan ha svårt att använda nya och okända livsmedel och komponera goda maträtter (a a). Vegetarisk kost och sjukdomar Vad vi äter har stor betydelse för hälsan. En kost med mycket frukt, rotfrukter och grönsaker förknippas med minskad risk för cancer. Den gynnsamma effekten gäller främst vanliga tumörformer i mag-tarmkanalen och lungorna. Frukt, rotfrukter och grönsaker innehåller bioaktiva ämnen, till exempel antioxidanter som kan spela roll för minskad risk för till exempel hjärt- kärlsjukdomar. Högt fettintag särskilt av mättade fettsyror ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Diabetes typ 2, övervikt och karies är andra hälsoproblem där kost och matvanor har en central roll. Undersökningar som görs om den svenska befolkningen visar att stora insatser fortfarande behövs göras för att förbättra dess matvanor genom att mer frukt, rotfrukter och grönsaker och minska intaget av mättade fettsyror (Socialstyrelsen, 2001). Meningarna går isär då det gäller hur vegetarisk kost påverkar hälsan. Lindeberg (2003) skriver om kostens betydelse för västvärldens folksjukdomar: till exempel hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och osteoporos. Hans utgångspunkt är att en djurarts organ mår bäst av de födoämnen den haft tillgång till under sin utveckling, vilket för människans del innebär kött, fisk, skaldjur, grönsaker, rotfrukter, nötter och frukt. I gengäld bör vi vara återhållsamma med det som människokroppen inte kan hantera, vilket är mjölkprodukter, mjölmat, matfett och raffinerat socker. Lindeberg varnar även för ensidigt intag av frön och bönor på grund av de naturliga gifter som ingår i dessas försvar mot växtätare. Människan är, enligt honom, av naturen inte en vegetarian utan en sann kött- och fiskätare som också äter skaldjur och frukt. Det är bra om människan äter frukt eftersom frukten vill bli uppäten då det gynnar spridningen av dess frön (Lindeberg, 2003). 8

9 Chopra beskriver i sin bok Perfekt matsmältning vad indisk kostlära anser vara hälsosam kost. Dålig matsmältning anses vara en av de främsta orsakerna till att sjukdomar uppstår. För en del år sedan betraktades vegetarianer som hälsofanatiker och att tillhöra dem ansågs vara ett tecken på lätt mental obalans. Idag anser många människor att en välbalanserad vegetarisk kost är den bästa förutsättningen för god hälsa och långt liv (Chopra, 1998). Bristanemier Bristanemier innebär avsaknad av nödvändiga näringsfaktorer som till exempel järn och B12. Järnbristanemi utvecklas långsamt. Uttömning av kroppens järndepåer kan ske vid blodförluster, graviditet, hos prematura barn, växande barn och ungdomar, inflammation i magtarmkanalen, vid vegetarianism eller ensidig kosthållning. Järnbristsymtomen är trötthet, blekhet i hud och slemhinnor, yrsel och hjärtklappning. Vid grav anemi måste hjärtat öka både slagvolym och hjärtfrekvens för att uppfylla vävnadernas syrebehov. Detta kan i sin tur leda till hjärtsvikt. Vitamin B12-bristameni ger symtom som liknar järnbristanemi, men det finns också specifika B12-bristsymtom som bland annat kan yttra sig som parestesier, muskelsvaghet eller lättare psykiska besvär (Ericson & Ericson, 2002). Vegankosten saknar de näringsämnen som uteslutande finns i livsmedel som kommer från djurriket, det vill säga vitaminerna B12 och D samt omega 3- fettsyrorna EPA (eikosapentatensyra) och DHA (dokosahexaensyra). Vegankost kräver därför en mycket noggrann planering för att proteinkvaliteten ska bli acceptabel och för att ge tillräckligt av kalcium, järn, jod och selen. Både vuxna och barn som äter vegankost behöver tillskott av både vitamin B12 och D (Svedin, 2001). Laktovegetarisk kost är lättare att sammansätta då alla näringsämnena finns med. Innehållet av EPA och DHA är dock lågt. Med laktovegetarisk kost är det ibland svårt att få i sig tillräckliga mängder järn, eftersom mejeriprodukter endast innehåller små mängder av järn. Små barn som äter laktovegetarisk mat bör därför få järnberikad gröt eller välling minst en gång om dagen (a a). Semivegetarisk kost innehåller alla näringsämnena och även EPA och DHA. Proteinet som finns i fisk förbättrar även järnupptaget från kosten. Växande individer behöver en fullgod kost med energi och näring. Det är framförallt viktigt de första levnadsåren och under puberteten då närings- och energibehovet är betydligt större i förhållande till kroppsvikten, än under andra perioder i livet (a a). Antioxidanter Under det senaste decenniet har antioxidanter debatterats såväl inom den medicinska forskningen som i massmedia, och kunskapen om att antioxidanter är nödvändiga för att undvika skador i människokroppen sprids alltmer (SBU, 1997). SBU tillsatte en arbetsgrupp i oktober 1993 med uppdrag att värdera den kliniska och epidemiologiska vetenskapliga dokumentationen om antioxidanternas förmåga att hos människan förhindra insjuknande och för tidig död. De antioxidanter som ansågs vara av största intresse för patienterna var vitaminerna C och E samt betakaroten som är ett förstadium till vitamin A. De sjukdomarna som arbetsgruppen speciellt intresserade sig för var hjärt- och kärlsjukdomar och cancer, vilka ligger bakom de flesta dödsfallen och orsakar stora ekonomiska 9

10 kostnader i Sverige. Resultatet var att ett lågt intag av betakaroten, vitamin C och E har samband med ökad risk för hjärt- kärlsjukdomar, särskilt hjärtinfarkt. Det finns också ett samband mellan högt intag av vitamin C och lägre blodtryck hos friska personer. Riklig förekomst av antioxidanter i kosten kan minska risken för utveckling av ventrikelcancer (SBU, 1997). Cancer och alternativa behandlingsmetoder Colon-rectumcancer är den vanligaste maligna tumören i digestionskanalen med nya fall per år i Sverige. Varje år avlider personer i sjukdomen (Bengmark m fl, 1996). Det finns ett klart samband mellan coloncancer och en kost som är fattig på fibrer och rik på animaliskt fett (Almås, 2002). Levande föda har lanserats av Wigmor som anser sig ha botat sig själv från coloncancer genom att äta denna diet som är rå veganmat, det vill säga att maten inte får värmas upp. Detta innebär att bröd, varm mat/dryck inte ingår. Istället används mycket baljväxter, frön, nötter, mjölksyrejästa grönsaker och vetegräsjuice. Tillredningen av levande föda tar både tid och kraft i anspråk vilket kan vara belastande speciellt för en sjuk patient (Orrevall Granberg, 1995). Det är vanligt att cancerpatienter söker alternativa behandlingsmetoder. Inom hälsokostens och alternativmedicinens område finns en stor tilltro till matens helande kraft. Orrevall Granberg menar att många patienter får rekommendationen att äta någon form av vegetarisk kost i kombination med annan alternativ behandling. Däremot nämns inte varför patienterna rekommenderas denna kost eller vem det är som rekommenderar kosten. Som patient eller anhörig kan det vara svårt att bedöma sanningshalten i olika utlåtande som visar mer eller mindre mirakulösa resultat som en kostomläggning sägs ge. Patienter som drabbas av cancer vill gärna göra något själva för att öka sina chanser till bot. En kostomläggning kan då bli en konkret uppgift att ta tag i. En del människor skuldbelägger sig själva för att ha levt och ätit fel och vill nu rätta till detta genom att äta sunt. Orrevall Granberg menar att sjuksköterskor behöver känna till de vanligaste alternativa dieterna som brukar rekommenderas cancerpatienter. Hon nämner laktovegetarisk kost, vegankost, antroposofisk mat, makrobiotisk mat och levande föda, men hon specificerar återigen inte av vem dessa dieter rekommenderas (a a). Efterfrågan på komplementära och alternativa behandlingar (CAT= complementary alternative treatment) har ökat men det finns få studier gjorda om CAT hjälper eller inte publicerades en artikel (Tracy et al, 2003) som redovisade en enkätundersökning som genomförts i USA, med 138 medverkande sjuksköterskor. Syftet var att beskriva sjuksköterskors kunskaper, attityder och användande av komplementära alternativa behandlingar, till exempel Tai Chi, akupunktur, massage, meditation, avslappning och diet. Det framgår dock inte i studien vilken diet författarna syftar på, men då de flesta äter blandkost är det förmodligen annan kost än denna som de menar. De yngre sjuksköterskorna var mer positiva till CAT än vad de äldre sjuksköterskorna var. De behandlingar som var accepterade av majoriteten var motion, avslappning, musikterapi, massage, diet och psykoterapi. Dessa behandlingar bedömdes ha neutral till positiv effekt, och sjuksköterskorna ansåg att de hade viss kunskap om dessa. Hinder för användandet av CAT var brist på kunskap och tid. Majoriteten av sjuksköterskorna (63%) var öppna till att använda CAT medan övriga var ivriga till att använda CAT. De flesta (80%) hade gett kostråd av olika slag och många (70%) ville lära sig mer om olika dieter (Tracy et al, 2003). 10

11 Lagstiftning rörande sjuksköterskans roll inom omvårdnad Sjuksköterskor i Sverige lyder huvudsakligen under Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) som beskriver omvårdnadsarbetets syfte, innehåll och metoder. I SOSFS 1993:17 beskrivs syftet med omvårdnad som bland annat är att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, återställa och bevara hälsa utifrån patientens individuella möjligheter och behov. Omvårdnadsåtgärder kan innebära allt från högteknologiska insatser till stöd i existentiella kriser. Rådgivning och vägledning är ytterst viktiga åtgärder som stöd för patientens och anhörigas egna insatser efter vård och behandling på både sjukhus och i öppenvård. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) genomsyras av en humanistisk människosyn och ett antagande om människors lika värde. Detta innebär bland annat att ett genomtänkt etiskt förhållningssätt ingår i kraven på god omvårdnad. Liksom all annan vård ges omvårdnad till patienter på lika villkor utifrån var och ens behov, oberoende av ålder, kön, utbildning, ekonomi, etnisk bakgrund och religion. Patienten ges möjlighet att delta i beslut om och genomförande av sin omvårdnad. Varje situation är unik och omvårdnaden utformas därför individuellt. Sjusköterskan kommer ofta i kontakt med patienter med speciella näringsbehov och har därför ansvar för att behovet blir tillgodosett. Av det skälet behöver hon kunskap om förhållanden som påverkar näringsintag, matsmältning och upptag av näringsämnen (Almås, 2002). Ehnfors, Ehrenberg och Thorell-Ekstrand beskriver i VIPS-boken (1998) vikten av att sjuksköterskan, under sökordet nutrition, dokumenterar patientens nutritionsstatus och dietvanor då dessa har en grundläggande betydelse både för välbefinnandet och tillfrisknandet. Vid de flesta sjukdomstillstånd krävs det att sjuksköterskan om möjligt tillsammans med patienten gör en noggrann genomgång av kostvanor, aktuellt näringstillstånd och möjlighet att inta föda med mera. Ehnfors m fl påstår också att vård och omvårdnad blir bättre om en systematisk bedömning av patientens näringstillstånd genomförs. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Den omvårdnad sjuksköterskan bedriver ska vara individuellt utformad. För att kunna utforma individuell omvårdnad krävs det att sjuksköterskan kan identifiera fördelar och nackdelar med olika sorters kost, då patienters kostvanor skiljer sig åt. Sjuksköterskan ska kunna ge patienter korrekt information och råd, och för detta krävs det att hon har tillräckliga kunskaper. Syftet med vårt arbete är att lyfta fram sjuksköterskors kunskaper om vegetarisk kost, och om de är tillräckliga för att kunna bedriva professionell omvårdnad. Frågeställningarna är följande: Vad vet sjuksköterskor om vegetarisk kost? Vilka attityder har sjuksköterskor till vegetarisk kost? På vilka sätt finns det enligt sjuksköterskor samband mellan hälsa och vegetarisk kost? 11

12 TEORETISK REFERENSRAM Det är mycket i den mänskliga tillvaron som innebär påfrestningar. Hur man klarar dessa med hälsan i behåll är en fråga som Antonovsky ställer. Förklaringen till att vissa klarar sig bättre än andra menar Antonovsky är förmågan att uppfatta sammanhang. Vi har blivit inspirerade av Antonovskys tankar och kommer att ha dessa i åtanke under arbetets gång. I följande text kommer vi därför att ge en kort beskrivning av hans teorier (Antonovsky, 1991). Antonovsky talar om två olika infallsvinklar: det salutogenetiska och det patogenetiska. Om det förstnämnda utgår ifrån frågan Vad håller dig frisk? utgår det andra ifrån Varför har du blivit sjuk? Antonovsky förespråkar det salutogenetiska synsättet, men anser inte att vi ska överge det patogenetiska då det är viktigt att arbeta vidare med teori, prevention, behandling och att försöka uppmärksamma stressorers sjukdomsalstrande följder. Dessa två synsätt bör ses komplementära för att få en balanserad fördelning av intellektuella och materiella resurser. Med stressorer menar han livserfarenheter som kan påverka rörelsen mot både hälsa och ohälsa, och som kan vara både positiva och negativa. Dessa stressorer är alltid närvarande och kan som sagt vara hälsobefrämjande beroende på typ av stressor samt på hur framgångsrik hanteringen, det vill säga individens copingresurser, av denna är. Copingresurser kan vara allt från socialt stöd, jagstyrka, kulturell stabilitet till pengar. Det gemensamma för alla copingresurser är att de bidrar till att göra stressorerna begripliga. Genom att ständigt göra stressorerna begripliga skapas det med tiden en stark känsla av sammanhang (a a). Antonovsky myntade begreppet KASAM (Känsla Av SAMmanhang), vari tre centrala komponenter ingår: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Dessa komponenter förhåller sig till varandra på olika sätt även om KASAM betraktas som en helhet. Antonovsky bedömer meningsfullhet som den starkaste komponenten och den syftar på i vilken utsträckning individen känner att livet har en känslomässig innebörd. Åtminstone en del av de problem och krav som livet ställer den inför är värda att investera energi i (a a). METOD Vi kommer härmed att redogöra för vårt tillvägagångssätt för genomförandet av vår empiriska studie. Litteraturgenomgång Vi letade efter information på både Medicinska Centralbiblioteket UMAS och Biblioteket Hälsa och Samhälle på Malmö Högskola. Vi tänkte först göra en litteraturstudie och de medicinska databaser vi sökte i var Medline, Cinahl, PubMed, Elin och Elsevier/Science Direkt. De sökord vi använde var främst qualitative, diet, food, vegearian, vegetar*, health, health care personal, nurs*, attitude, counselling, prevention, deficiency och diseases. Sökorden kombinerades på en mängd olika sätt. Vi insåg dock efter många timmars sökande att de artiklar vi ville finna inte fanns eller kunde hittas av oss. Istället valde vi att göra en empirisk studie i form av en enkätundersökning. 12

13 Pilotstudie Vår undersökning föregicks av en pilotstudie där syftet var att se om frågorna höll i förhållande till våra frågeställningar och för att få in förslag på hur vi kunde förbättra enkäten. I pilotstudien deltog sjuksköterskestuderande som gick sista året på Malmö Högskola. Fem enkäter delades ut varav fyra återlämnades till oss. Urval Vår godkända projektplan skickades tillsammans med ett brev till verksamhetscheferna på två olika kliniker på UMAS samt en vårdcentral. Denna vårdcentral valde vi då vi visste att denna finns i samma byggnad som en barnmorskemottagning, som vi även tänkt kontakta initialt. Det visade sig dock att barnmorskemottagningen och vårdcentralen inte har samma verksamhetschef. Vi fick tillstånd från de båda klinikerna på UMAS. Från verksamhetschefen på vårdcentralen fick vi inget svar och vi valde att inte höra av oss dit igen eftersom vi trodde att antalet deltagare från de båda klinikerna skulle räcka. Anledningen till att vi valde dessa kliniker var att de bedriver mottagningsverksamhet och att vi antog att sjuksköterskorna på de olika mottagningarna där arbetar med kostrådgivning i större utsträckning än på andra mottagningar och avdelningar. På den ena kliniken fanns endast ett fåtal sjuksköterskor som arbetade med mottagningsarbete och kostrådgivning och därför blev det ett snöbollsurval inom denna klinik för att få med fler deltagare. Sjuksköterskor från klinikens vårdavdelning fick därmed också möjlighet att vara med. Det enda kriteriet som vi ställde på våra deltagare var att de skulle vara legitimerade sjuksköterskor. Vi valde att inte utesluta de sjuksköterskor som eventuellt hade gått en specialist- eller fördjupningsutbildning av något slag då vi antog att det inte ingick påfallande mycket utbildning om vegetarisk kost i vilken specialist- eller fördjupningsutbildning sjuksköterskorna än må valt. Med verksamhetschefen på den ena kliniken bestämde vi att vi skulle komma på ett möte där alla sjuksköterskorna var samlade, för att informera om vår studie samt rekrytera frivilliga deltagare i vår studie. På den andra kliniken blev vi inbjudna av avdelningsföreståndaren till att informera om vår studie på deras arbetsplatsträff. De sjuksköterskor som arbetade med mottagningsarbete på samma klinik pratade vi personligen med, och bestämde därefter tid för möte. Vi delade ut sammanlagt 26 enkäter med elva frågor (se bilaga 2). Etiska överväganden En förutsättning för att få göra en empirisk studie var att tillstånd medgavs från verksamhetscheferna samt ett godkännande från det lokala Etikprövningsrådet på Malmö Högskola. Vi kan tänka oss att en del upplever det som känsligt att delta i en undersökning om det krävs att de måste stå för sina kunskaper, tankar och värderingar. Därför fick de sjuksköterskor som deltog i vår undersökning vara anonyma. Alla sjuksköterskor som deltog i vår studie fick skriva på en samtyckesblankett (se bilaga 3), där de bekräftade att de frivilligt ställde upp och att de när som helst kunde avbryta sin medverkan utan närmare förklaring. Alla enkäter och samtyckesblanketter delades personligen ut av oss och i samband med detta informerade vi även deltagarna både muntligt och skriftligt om syftet med vår undersökning. Samtyckesblanketten samlades in då den inte kunde skickas med i samma kuvert som enkäten eftersom deltagarna skulle förbli anonyma. 13

14 Frankerade och adresserade kuvert för enkäten bifogades. Av universitetslektor K. Gebru (personlig kommunikation, 18 maj, 2004) fick vi svar på vår fråga om var vi skulle förvara de underskrivna samtyckesblanketterna samt de besvarade enkäterna. Hon berättade att vi kunde spara alla dessa dokument hemma i en pärm tills vårt arbete blev godkänt. Inte förrän vårt examensarbete var godkänt och utlagt på webben kunde vi tillintetgöra nämnda dokument. Vi ansåg inte att det förelåg några etiska hinder för genomförandet av vår studie. Vetenskaplig ansats Inom metodteori görs åtskillnad mellan två slags undersökningar, hermeneutisk (kvalitativ) och positivistisk (kvantitativ). Hermeneutik är enligt Hartman (1998) en vetenskapsteori som strävar efter förståelse för människors livsvärld. Kunskap om denna livsvärld fås inte genom mätning, utan genom att tolka människors beteende (både verbalt och icke-verbalt). Forskarens uppgift är att försöka leva sig in i människors föreställningar om världen. Denna kunskap kallas ofta förståelse. Inom hermeneutiken är det inte intressant hur världen är, utan hur den uppfattas (Hartman, 1998). Enligt hermeneutiken kan det aldrig utvecklas förståelse utan förförståelse. Förförståelsen ska i förstahand uppfattas som något värdefullt men förförståelsen kan också vara ett hinder i öppenheten, ett hinder som inte låter saken/fenomenet visa sig. En begränsande förförståelse kan utgöras av en förutfattad mening eller fördom (Dahlberg, 1997). Dataanalys Det är viktigt att förhålla sig deskriptivt till den information som samlats in i undersökningen för att det som återges i resultatdelen ska bli så naturtroget som möjligt. Vad sjuksköterskorna svarat i enkäterna ska tala för sig själv. Vi har var för sig läst igenom och bekantat oss med enkäterna efter hand som de har kommit tillbaka till oss, för att sedan tillsammans genomföra analysarbetet. Analytisk induktion har vi valt för analysarbetet, vilket innebär att analysen har gjorts efter att allt datamaterial samlats in (Hartman, 1998). Polit, Beck och Hungler (2001) säger att analysen av kvalitativ data är en aktiv och interaktiv process. Forskaren läser den insamlade datan om och om igen för att finna djupare mening och förståelse innan analysarbetet påbörjas. I den kvalitativa analytiska processen är forskaren ute efter att göra det dolda i texterna uppenbart. För att finna de begrepp eller svar vi var intresserade av utgick vi ifrån frågeställningarna som är grunden för vår undersökning. I enkäterna kunde vi finna flera begrepp och det gällde då för oss att fokusera på de mest framträdande, i den mening de förekom ofta i deras svar och att de verkade vara viktiga för deltagarna. Först ställde vi upp alla frågorna var för sig och förde in alla svar under vardera fråga. Sen skrev vi kortfattat om varje enkät för sig samtidigt som vi letade efter svaren på våra tre frågeställningar. Ibland kunde vi hitta svaret på en fråga under en annan fråga än vad vi förväntat oss. Vi förde till sist in frågorna med tillhörande svar under den rubrik (Kunskaper, Attityder och Hälsa) som de stämde bäst överens med. 14

15 RESULTAT Vi delade ut 26 enkäter och fick tillbaka 21. Sammanställning av svaren på de tre första frågorna i vår enkät redovisas i tabell 2. Tabell 2. Sammanställning av svaren på de tre första frågorna. Medelvärde för antal år som verksam leg. sjuksköterska Ålder år n=2 Ålder år n=5 Ålder år n=7 Ålder 51- år n=7 Båda klinikerna (n=21) cirka 17 år De resterande åtta frågorna var öppna, och vi kommer i det följande redovisa svaren i förhållande till våra frågeställningar. Vi kommer också till stor del att lyfta fram svaren i form av citat som vi ansett representera vad många svarade eller som vi ansett vara kärnfulla. Citaten som redovisas i resterande resultat är svar på den frågan som ställs i texten ovanför. Kunskaper På frågan Kan du tillräckligt för att ge patienter rätt kostrådgivning? Förklara! svarade majoriteten av sjuksköterskorna (n=14) att de ansåg sig ha tillräckligt med kunskaper för att kunna ge en basal kostrådgivning eller att de kunde tillräckligt för klara av att svara på de frågor som patienterna ställde. En deltagare ansåg att hon behövde en kurs trots att hon hade ganska bra baskunskaper. Sex sjuksköterskor ansåg sig inte ha tillräckliga kunskaper för att ge rätt kostrådgivning. Fem sjuksköterskor nämnde att de vid problem kunde fråga en dietist eller råda patienten att själv kontakta en dietist om denna hade många frågor. En deltagare svarade att hon själv tänkt bli dietist en gång eftersom hon alltid varit kostintresserad. Min arbetsuppgift som ssk är inte att vara expert på kost, det finns dietister som pat får kontakta för enskilda behov. Däremot grundläggande kostråd som gäller för oss alla för att vi ska må bra har jag mycket kunskap om. Sex sjuksköterskor ansåg inte att de kunde mycket om vegetarisk kost och samtidigt nämnde sex sjuksköterskor att det var viktigt med kostkunskaper speciellt om man valde att äta vegetarisk kost. Ingen nämnde att hon kunde mycket om vegetarisk kost. Fem sjuksköterskor påpekade att de ville ha mer kunskaper om kost då de inte hade kunskaper om annan kosthållning än blandkost, till exempel muslimers och vegetarianers kost. I stora drag ja, men ett önskemål från vår sida är mer utbildning. Kan inte så mycket om specialdieter tex vegetarisk kost, eller olika viktminskningsprogram som patienterna ibland frågar om. 15

16 Något som också togs upp tre gånger var att det ständigt dyker upp mycket ny kunskap om kost. En deltagare uttryckte att det var svårt att hänga med och att ny kunskap var en anledning till att hon ville få mer kunskap om kost. På frågan Vilka fördelar finns det med vegetarisk kost? Utveckla! nämns främst att vegetarisk kost är: fiberrik och att vegetarianer får i sig mer grönsaker och frukt och att de ofta är mer kostmedvetna. Fyra sjuksköterskor nämner att vegetarisk kost är fördelaktig för djuren. En säger att de som äter vegetarisk kost oftast har bättre blodfettvärden men inte alltid, men hon nämner inte vem hon jämför med. Vegetarisk kost anses också fettsnål, dock inte om den inkluderar mjölkprodukter. Att vegetarisk kost motverkar cancer, vissa ledsjukdomar och smärttillstånd, är färskare och innehåller antioxidanter och att den har en renande funktion nämns också. Får i sig mer grönsaker, provar mer bönor. Etiska skäl, mår då bättre. På ovannämnda fråga har fyra svarat att de inte ser några fördelar med vegetarisk kost, till exempel för att hon själv inte är vegetarian eller att hon anser att en kombinerad animalisk och vegetarisk kost är den optimala. Tre sjuksköterskor påpekar också att det finns människor som mår bra av att äta vegetariskt och mår man bra så är ju det en fördel. Vilka nackdelar finns det med vegetarisk kost? Utveckla! Svar: Brister (n=18), av olika slag: protein, vitamin- och mineralbrist, essentiella aminosyror med mera. Två av deltagarna specificerar vilken sorts vitamin eller mineral de menar, vilka är B-vitamin och järn. Två skriver att det finns risk för att vegetarisk kost kan bli ensidig och två sjuksköterskor tror att vegetarisk kost är fet, till exempel eftersom gratänger med ost, mjölk eller grädde ofta serveras som vegetariskt alternativ på restauranger. Det påpekas flera gånger (n=6) att kunskap i näringslära behövs för att inte få näringsbrist av något slag. Man måste vara påläst och kunnig annars är risken att man missar viktiga näringsämnen. Människan har alltid ätit kött. Varifrån har du fått din kunskap om vegetarisk kost? Fem av sjuksköterskorna säger att de har fått sin kunskap från sjuksköterske-, undersköterske- och specialistutbildningen och fyra deltagare svarar att de inte kan så mycket om vegetarisk kost. Fler (n=6) har läst i tidningar eller diverse litteratur, som ej specificeras. Ett fåtal har lyssnat på vad som sägs i media och fem har fått kunskap genom att diskutera ämnet vegetarisk kost med olika människor, till exempel vänner, kolleger och patienter. Två har fått kunskap genom att titta i receptböcker och en har lärt sig mycket genom att själv odla. Någon säger att hon tar till sig information, men hon nämner inte varifrån. En deltagare har gått en 5-poängsutbildning med dietister och en annan har gått flera kostkurser. Har två döttrar som är vegetarianer och på så vis tvingats lära mig. Press, via vänner eller patienter. Attityder Den sista av de elva frågorna löd Skulle du kunna tänka dig att själv bli vegetarian? Motivera! Majoriteten av deltagarna (n=12) kunde inte tänka sig att 16

17 bli vegetarian. Sex av dessa yttrar orden kött är gott och det är anledningen till att de inte kan tänka sig att bli vegetarianer. Fyra motiverar sitt nej med att det verkar vara svårt att få i sig rätt sammansatt kost vid endast vegetarisk kost. Även här belyses vikten av kunskaper som behövs för att kosten inte ska bli ensidig. Fyra nämner att de inte äter mycket kött, men att de skulle sakna att inte någon gång få äta kött och att de gärna vill äta kött då och då. Periodvis. Skulle nog sakna att inte någon gång få äta kött. Äter mycket fisk och grönsaker, frukt. Tror inte det. Tycker för mycket om kött, fågel. Men däremot öka grönsaksintaget och minska på köttmängden till måltiderna är ok....tycker mat tillhör njutningen med livet. Man kan faktiskt äta bra mat trots att man inte är vegetarian. En del deltagare (n=7) kan tänka sig att bli vegetarianer periodvis, några dagar eller för alltid, och främst är anledningen den dåliga djurhållningen. Två har provat att vara vegetarianer tidigare. Ja. Tycker illa om hur djuren behandlas innan och i samband med slakt. Det finns också andra motiv till att bli vegetarian än den dåliga djurhållningen, som exemplet nedan visar. Om det skulle visa sig att jag av olika anledningar hade mått bättre av att äta vegetarisk kost skulle jag utan tvekan göra det. Däremot vill jag i nuläget inte avstå helt från kött och fisk. Hälsa Vi ställde frågan Upplever du att du ger kostråd till patienter? Om ja, i vilket syfte ger du kostråd? Alla utom en (n=20) upplevde att de gav kostråd till sina patienter och nästan samtliga påpekar hur viktigt det är att ge kostråd då kosten är grundläggande till exempel i diabetesvården. På frågan ovan svarade några så här: Ja, det gör jag. Men det skiftar väldigt hur jag tar mig an att ge råd. Man måste läsa av noga. Nu har vi ssk.mott där ssk bla. har som funktion att ge kostråd. Att visa att kosten är en del i livsstilen som påverkar din hälsa. Att äta rätt, ändrar i sig inte din hälsa med det ena kan ge det andra... Jag informerar och diskuterar dagligen kost med mina diabetespatienter. Du blir vad du äter. Sjutton sjuksköterskor anser att det finns fördelar med vegetarisk kost, dock inte att det finns ett likhetstecken mellan vegetarisk kost och hälsa. Rätt kost ger hälsa och genom att äta rätt kost mår man bra, säjer majoriteten. Fel kost ger främst viktuppgång (n=13), diabetes (n=12), hjärt- och kärlsjukdomar (n=16), höga blodfetter (n=9) och högt blodsocker och blodtryck. Ensidig kost kan leda till bristsjukdomar och visa sig som till exempel koncentrationssvårigheter, trötthet och irritation. 17

18 Det var ingen skillnad mellan de båda klinikernas svar på frågan Ge exempel på vilka sätt hälsan påverkas av vad vi äter? Däremot var av naturliga skäl syftet till varför de gav kostråd lite olika. Sjuksköterskorna från den ena kliniken gav främst kostråd till personer med diabetes, och sjuksköterskorna från den andra kliniken gav främst kostråd till personer med hjärtsjukdomar, speciellt efter hjärtinfarkt, men även till dem som har en nyligen upptäckt diabetes. Kostråd gavs från båda klinikerna för att åstadkomma livsstilsförändringar, i förebyggande syfte och som sagt för att uppnå viktnedgång. Alla (n=21) sjuksköterskorna var eniga om på vilka sätt hälsan påverkas av maten vi äter och att de patientgrupper som de främst gav kostråd till var personer med diabetes eller hjärtsjukdom samt överviktiga. För det första så mår man bättre av att äta rätt. Fel sammansatt kost kan ge viktökning som i sin tur påverkar kroppen negativt, kan bli problem med hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes. Kan påverka kroppen rent allmänt, man blir trött, hängig. Med rätt kost får man mer energi och orkar mer. Ex. varierad kost tillräckligt med näring plus vitaminer. God mat psykiskt välbefinnande. För mycket mat övervikt hjärt-kärlsjukdomar leder till sänkt livskvalitet. Fel kost påverkar vikten, blodfetterna, b-glukos med mera.. Vad sjuksköterskorna menade med rätt kost specificerades inte av deltagarna, men en nämnde lagom stora måltider enligt tallriksmodellen, vikten av rätt sorts fett, minska socker- och kolesterolintag och öka fiberintag. Har du kommit i kontakt med patienter som utgett sig för att vara vegetarian i någon form? Berätta! Elva av sjuksköterskorna svarar ja. Sju svarar att de inte har träffat någon patient som varit vegetarian. Fyra svarar att det inte händer så ofta att patienterna är vegetarianer och fyra har mött utländska patienter som var vegetarianer, varav några var muslimer. Två sjuksköterskor säger att många muslimer väljer vegetarisk kost för att de ej litar helt på att den grisfria kosten verkligen är grisfri. Ja, olika former. Vissa äter t.ex. fisk. De flesta äter ägg och mjölkprodukter. Jag har haft flera patienter, men det har aldrig blivit någon större diskussion eller verkat orsaka några problem. Sammanfattning av resultat De flesta sjuksköterskor som svarat på våra enkäter anser att de har tillräckliga kunskaper för att ge kostrådgivning till sina patienter, men dessa kunskaper är på ett mer grundläggande plan, enligt deltagarna själva. Några betonar att de endast har lite kunskap om annan kosthållning än blandkost, och många önskar mer utbildning om kost, bland annat för att kunna bemöta alla sina patienters frågor på ett tillfredsställande sätt. Majoriteten av deltagarna ansåg att vegetarisk kost lätt kan leda till olika sorters bristtillstånd/sjukdomar och detta ses som den största nackdelen. Flera anger också detta som en orsak till att de själva inte kan tänka sig att bli vegetarianer. Sjuksköterskorna anser att hälsa kan uppnås genom att äta rätt sorts kost, och fel kost har en negativ påverkan på hjärta, kärl, diabetes och vikt. De specificerar inte vilken sorts kost som är rätt och vilken som är fel utan 18

19 använder istället uttryck som bra mat, rätt kost, fel kost, fel sammansatt kost, felaktiga kostvanor och osund kost. DISKUSSION Vi kommer att dela upp diskussionen i två delar: metod- och resultatdiskussion. I den första kommer vi att diskutera kring vårt tillvägagångssätt och i den andra diskuteras de resultat som framkommit från vår undersökning (och som svarat på vårt syfte och våra frågeställningar) samt konsekvenserna av resultatet. Vi kommer att avsluta resultatdiskussionen med en kort sammanflätning av resultatet och Antonovskys tankar. Metoddiskussion Dahlberg (1997) har tolkat Kvale och säger att förutom den vetenskapliga hållning och metodologiska ansats forskaren har, är det forskningens praktiska genomförande som är avgörande för resultatets kvalitet, giltighet och trovärdighet. Polit m fl (2001) beskriver dataanalysen som en aktiv och interaktiv process och dataanalysen gjorde vi utan att följa några systematiska regler, då dessa inte finns för kvalitativ data. Vårt syfte med studien var att undersöka sjuksköterskors kunskaper och attityder om vegetarisk kost. Frågeställningarna blev då: Vad vet sjuksköterskor om vegetarisk kost? och Vilka attityder har sjuksköterskor till vegetarisk kost? Eftersom vi tidigare aldrig har gjort en enkät ville vi att vår undersökning skulle föregås av en pilotstudie för att vi skulle få nya idéer när det gällde frågorna och känna efter om de frågor vi hade höll gentemot frågeställningarna. För att spara tid och underlätta för oss valde vi att dela ut fem enkäter till sjuksköterskestuderande (istället för legitimerade sjuksköterskor) på Malmö Högskola som skulle delta i pilotstudien. Deltagarna i pilotstudien gav personligen tillbaka enkäterna till oss och de var därför inte anonyma. Deltagarnas vetskap om att de skulle ge tillbaka enkäterna direkt till oss kan ha påverkat deras svar. Antalet deltagare (n=4) i pilotstudien kan också ha varit för litet för att vara till någon större hjälp för oss vid utformandet av enkätfrågorna men pilotenkäterna bidrog ändå till att en av frågorna omarbetades. Initialt önskade vi att flera sjuksköterskor inom olika områden skulle ingå i vår studie för att få en vid spridning av deltagarnas erfarenheter. Kvalitativa urval kräver enligt Hartman (1998) dock inte en stor mängd individer, utan handlar istället om att finna individer som kan ge den information forskaren är ute efter. Vidare måste urvalet vara genomtänkt och hur det går till beror på vilken sorts kunskap som söks samt vilka praktiska möjligheter som finns tillgängliga. Omfattningen av vår undersökning motsvarar detta, eftersom vi fick tillbaka 21 av 26 utdelade enkäter och deltagarnas svar var likartade. Om vi däremot endast hade fått tillbaka till exempel 10 enkäter, eller om de enkäter som vi fått in inte gav mättnad av information hade vi varit tvungna att fråga fler sjuksköterskor från andra kliniker om de ville medverka. Att vara legitimerad sjuksköterska var det enda kriteriet för att få svara på vår enkät. Anledningen till att vi inte uteslöt sjuksköterskor som eventuellt även hade en specialistutbildning var att vi ville ha med deltagare som kunde ge oss svar på våra frågor, och därmed var extra kunskap inget negativt. En svaghet med vår 19

20 studie är dock att vi inte specifikt frågat om sjuksköterskorna genomgått en specialist- eller fördjupningsutbildning samt i så fall vilken sort. Det är troligt att några av sjuksköterskorna i vår studie kan vara diabetessjuksköterskor och vi har därför läst kursplanen (Uppsala universitet, 2004) för denna fördjupningsutbildning som omfattar 10 poäng. Där framgår inte om att det ingår kost men utbildningen innehåller bland annat patientutbildning och egenvård vilket kanske innehåller en del utbildning om kost. Vi har också studerat schemat för motsvarande utbildning i Malmö, där tre timmar diabeteskost och näringsfysiologi ingår (personlig kommunikation med sjuksköterskan M. Lundberg, 19 maj, 2004). Det är endast en av deltagarna som nämner att hon fått kunskap om vegetarisk kost från sin specialistutbildning, men hon berättar inte vilken typ av specialistutbildning som hon genomgått. Att fråga om deltagarnas kön gjordes inte då detta inte har någon betydelse för vår studie. Vi ville heller inte peka ut de förmodligen få män som är med i vår undersökning då sjuksköterskeyrket fortfarande är kvinnodominerat. Sjuksköterskan beskrivs genomgående i arbetet i feminin form som hon men detta betyder inte att det nödvändigtvis är en kvinna som svarat på frågorna. När vi delat ut några enkäter och fått distans till våra elva frågor kom vi på hur vi hade kunnat förändra några av frågorna. Det var då försent att göra några ändringar i enkäten. I efterhand är vi ändå nöjda med enkätens innehåll eftersom ingen av frågorna varit överflödiga eller irrelevanta. Vi kunde dock förberett oss mer genom att läsa om hur det går till att utforma enkäter. När vi delat ut alla enkäter kom vi på vår tredje frågeställning (På vilka sätt finns det enligt sjuksköterskor samband mellan hälsa och vegetarisk kost?), som vi haft i våra tankar länge men inte konkretiserat. Även om ingen specifik fråga i enkäten är utformad efter denna frågeställning har vi kunnat finna svar på denna sista frågeställning genom att studera de andra frågorna. Det hade varit optimalt att ha en specifik fråga även till den tredje frågeställningen. Trots att vi uppmanade deltagarna i våra frågor att förklara!, utveckla!, motivera!, berätta! var sjuksköterskornas svar på frågorna överlag relativt kortfattade med få konkreta exempel, till exempel Fel kost påverkar vikten, blodfetterna, b-glukos med mera.. Det hade varit önskvärt att de hade utvecklat sina svar mer, och om vi hade valt att göra intervjuer hade vi förmodligen kunnat få ut mer information från varje deltagare. Med intervjuer hade vi däremot inte haft möjlighet att ha med så många deltagare och då inte fått ta del av så många sjuksköterskors erfarenheter. Det begränsade utrymmet att skriva på kan ha medfört till att deltagarna skrivit kortfattade svar (varje enkät var ett A4-ark där de elva frågorna var utspridda över båda sidorna). En annan förklaring till de kortfattade svaren kan vara att dessa sjuksköterskor inte var intresserade av ämnet vegetarisk kost, men förmodligen stämmer inte detta då de i tacksam utsträckning (21 av 26 utdelade enkäter) svarat på våra frågor. Det kan också bero på att frågorna varit felformulerade men ingen har kritiserat frågorna. Det var en sjuksköterska som undrade vad hon skulle berätta, när vi på en fråga uppmanade deltagarna att berätta om de kommit kontakt med patienter som utgett sig för att vara vegetarian i någon form. När vi delade ut enkäterna informerade vi våra deltagare om att de inte behövde besvara frågorna om de av någon anledning inte ville det, men att de gärna fick förklara varför så att vi skulle förstå vart felet låg. Vi lämnade också våra telefonnummer på enkäterna så att de kunde nå oss vid frågor om frågorna eller vår undersökning. 20

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

Vegetarisk- och vegankost för idrottare Protein är viktigt för kroppens förmåga att bl a kunna bygga muskler, därför bör idrottande vegetarianer och veganer tänka lite extra på sitt proteinintag. Kommer man däremot upp i en proteinmängd på runt

Läs mer

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Olika vegetariska begrepp: Lakto-vegetarisk kost innebär att man äter mat från växtriket, men att även mjölk och mjölkprodukter ingår Lakto-ovo-vegetarisk

Läs mer

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror!

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror! TREE Livsstilsdesign Tree Livsstilsdesign 23 oktober 2014 Livsviktiga och livsfarliga fettsyror En guide till att välja bra fetter och omega3 tillskott Omega3 och omega6 är olika fleromättade fettsyror

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Nybörjarvegetarianers kost- och näringskunskaper

Nybörjarvegetarianers kost- och näringskunskaper Projektarbete Ht 00 Nybörjarvegetarianers kost och näringskunskaper av AnnaLena Kilborn Arvérus Göteborgs Universitet Inst. för kost och idrottsvetenskap Måltidskunskap, vegetarisk mat Handledare: Anna

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Kost för idrottare Träningslära 1

Kost för idrottare Träningslära 1 Kost för idrottare Träningslära 1 Undervisningen i kursen ska innehålla: Närings- och kostkunskap för prestation och hälsa Betydelsen av återhämtning och vila för prestation, välbefinnande och hälsa Lektionsinnehåll

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Mat och ha lsa. Under dessa veckor kommer vi att arbeta lite extra med följande syften ur LGR 11:

Mat och ha lsa. Under dessa veckor kommer vi att arbeta lite extra med följande syften ur LGR 11: Hem- och konsumentkunskap åk 8 Hortlax skola Mat och ha lsa De närmaste veckorna kommer det övergripande temat på hem- och konsumentkunskapen att handla om Mat och hälsa. Du kommer att få lära dig mer

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

Det dolda sockret Lärarhandledning

Det dolda sockret Lärarhandledning Det dolda sockret Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

EQ EVERYDAY det du behöver varje dag

EQ EVERYDAY det du behöver varje dag It s in our nature För oss i Eqology är naturen en essentiell drivkraft i och runt omkring oss en kraft som inspirerar oss till att uppnå stora saker. Vi kaller det Naturally Driven. Baserat på denna filosofi

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

LILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet

LILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet LILLA JÄRNKOLLSBOKEN Vägar till bättre livskvalitet j ä r n k o l l 1 Järnhälsa åt alla! Visste du att du kan ha normalt Hb och ändå ha järnbrist? Känner du dig trött, deppig och orkeslös? Det kan vara

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Tillbakablick från föreläsning av näringsexpert Tallriksmodellen Näringsämnen Enkla tips på bra hygien Måltidsordning Köksekonomi När

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

9. Vitlök är en klassiker i

9. Vitlök är en klassiker i Textstorlek: 25 löjligt nyttiga nyttigheter Rena hälsobomberna, inget knussel. Vissa födoämnen är nästan för nyttiga för sitt eget bästa. Ät dem, nu! 1. Ägg är fullpackade med nyttiga näringsämnen. Bland

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola 2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Ny unik produkt. halsosjalen@allt2.se

Ny unik produkt. halsosjalen@allt2.se Ny unik produkt halsosjalen@allt2.se Uttalas sho-sai Innehåll halsosjalen@allt2.se = Kakao + Acai + Blåbär Varför är XOCAI världens nyttigaste choklad? Kakao har högsta antioxodantvärdet av alla livsmedel

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA En inspirerande broschyr som kan användas i verksamheterna Sverige är unikt Alla barn och ungdomar behöver trevliga pauser under dagen där de får njuta av god mat i en lugn och

Läs mer

a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2 dieten, eller...? a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2, eller...?

a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2 dieten, eller...? a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2, eller...? Nyhetsbrev, december 2013. Hej! Låt dig inte hajpas av alla nya dieter! De kommer och går, men näringsläran består. Tänk på att äta näringsriktigt istället, så att du är frisk även om några år! Här får

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

VitaMeal -gröt av rostad majs & sojabönor-

VitaMeal -gröt av rostad majs & sojabönor- VitaMeal -gröt av rostad majs & sojabönor- Vårt mål har hela tiden varit att verka för det goda i världen. Initiativet Nourish the Children har gett oss möjligheten att förbättra undernärda och svältande

Läs mer

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd för idrott En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd till handbollsspelare Aktiva idrottare utsätts ofta för ett stort flöde av reklam och tips hur man ska äta och vilka preparat man

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv

helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv Supermat helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv Innehåll Inledning 6 Att välja rätt mat 8 Antioxidanter och fria radikaler 10 Regnbågsmat 14 Fettfobi 20

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer