Vad är malnutrition? Malnutrition & nutritionstatus och parenteral nutrition. Malnutrition - förekomst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad är malnutrition? Malnutrition & nutritionstatus och parenteral nutrition. Malnutrition - förekomst"

Transkript

1 Malnutrition & nutritionstatus och parenteral nutrition Fortbildning för geriatriker VT 2011 Lars Ellegård Överläkare, enheten för klinisk nutrition, SU/S Docent & universitetslektor (adj), avd f klinisk näringslära, SA/GU Tel Vad är malnutrition? Malnutrition är ett nutritionstillstånd när en brist eller överskott (eller obalans) på energi, protein, och andra näringsämnen orsakar mätbara negativa effekter på kroppens struktur (form, storlek och sammansättning), funktion, och sjukdomsförlopp. Elia, M. (2000). Guidelines for Detection and Management of Malnutrition. Malnutrition Advisory Group (MAG), Standing Committee of BAPEN, Maidenhead. Malnutrition - förekomst Förekomst av undernäring i svenska riskpopulationer Malnutrition vid sjukdom = vanligt Malnutrition utan sjukdom = ovanligt I Sverige i genomsnitt 28% (23 studier, n=4687), (SoS rapport 11:2000) På svenskt universitetssjukhus 2007: Viktsförlust/ätsvårigheter/BMI<20 resp<22: 36% bland 624patienter (Sjölander et al, Riksstämman 2007 abstract #6, Klinisk Nutrition) Antal totalt Prevalens undernäring +risk för undernäring (%) antal (%) antal Akutsjukhus % ~ % ~ Äldreboende % ~ % ~ Hemtjänst % ~ % ~ Eget boende >70 år % ~ % ~ ~ ~ T Cederholm Undernäring och åldrande Undernäring hos äldre (UK) 1

2 Gradering av malnutrition från BMI BMI Gradering Normal Malnutrition grad I Malnutrition grad II <16.0 Malnutrition grad III <14 Akut åtgärd! <13 Överlevnadsgräns män <11 Överlevnadsgräns kvinnor Malnutritions-utförsbacken Malnutrition Cellmassa Visceral proteinsyntes Organdysfunktion Immunförsvar Infektion MODS + inflammation MORS De två vägarna till viktförlust Malnutrition & sjukdom Lågt intag Anorexi Fettförråd används mer än muskel Lågt intag Sjukdom Katabolism Viktförlust Sjukdom Vid systeminflammation Proteinsyntes Proteinnedbrytning Vävnadsnedbrytning Katabolism Nedbrytning av både muskel och fett Allmänt Vikt & BMI Viktutveckling aptit Nutritionsstatus Nutritionsutredning Kostregistrering Värdering av näringsintag Kroppssammansättning Energiomsättning (BMR) Biokemiska markörer % BW Biokemiska markörer/lab-prover BF BMC TBW Vattnets fördelning i kroppen ICW ECW PV ISW 140g Alb 180g Alb Lab-prover = mängd / L (serum/plasma/blod) Plasmavolym Interstitiellt vatten Intracellulärt vatten Extracellulärt vatten Fett & benmineral Totalt kroppsvatten TBW 2

3 Klinisk kemi & nutritionsstatus I Labprover som sjunker vid malnutrition B-Hemoglobin [t½=120 d] S-albumin [t½=20 d] S-transferrin /TIBC [t½=8 d] S-Haptoglobin [t½=5 d] S-Orosmucoid [t½=5 d] S-Prealbumin/transthyretin [t½=1 d] S-Retinol bindande protein RBP [t½=0.4 d] Klinisk kemi & nutritionsstatus II Labprover som sjunker vid malnutrition S-Kreatinin S-K, Magnesium, Fosfat, (glukos) (Na)(Ca) S-IGF-1 insulinlik tillväxtfaktor 1 LPK (S-kolesterol) (ADEK-vitaminer) (S-folat) (S-vitamin B12) Positiva APR: CRP [t½ 0.8d] Haptoglobin Orosmucoid Fibrinogen Ferritin Klinisk kemi & inflammation Akuta fasreaktanter Negative APR: Albumin Prealbumin/transthyretin RBP Transferrin /TIBC Fe Lågt albumin beror oftare på inflammation än på malnutrition kolla alltid CRP/TPK! Micronutrients and inflammation Galloway & MacMillan ESPEN riktlinjer: översikt SFKN Nutritionsnätet DRF Screening för alla patienter Nutritionsvårdplan för riskpatienter Uppföljning Kommunikation till andra vårdgivare Dokumentation & kvalitetssäkring ESPEN Guidelines for Nutrition Screening Clin Nutr 2003;22(4):

4 Screening En snabb och enkel procedur som kan utföras vid inskrivningssamtal Alla patienter bör genomgå screening vid intagning på sjukhus eller andra institutioner Screening kan inte användas isolerat resultatet måste kopplas till nästa steg i en definierad vårdkedja t ex upprättande av vårdplan Screening enkel version Har du (ofrivilligt) gått ned i vikt? Ja/Nej/Vet inte Ja + Vet inte = Risk Kan Du äta som vanligt? Ja/Nej/Vet inte Nej + Vet inte = Risk Längd och vikt BMI BMI<20 (<70 år) eller BMI<22 (>70 år) =Risk ESPEN Guidelines for Nutrition Screening Clin Nutr 2003;22(4): Nutritionsbedömning Längd-vikt/BMI = hur långt har det gått? Viktförlust = hur fort går det? Mat och dryck = Har födointaget minskat? Utredning -vad är problemet? Finns funktionella hinder att äta? Kan läkemedelsbiverkan föreligga? Hur mycket får patienten i sig? Mat-vätskeregistrering för bedömning av energi- och näringsintag, livsmedelsval Hur mycket behöver patienten? Bedömning av energibehov Behöver patienten specialkost? Behandling - vad ska göras? Vad är målsättningen? Nutritionell rehabilitering Understödjande behandling När och hur ska behandlingen följas upp och omprövas? Vilken behandling är bäst? Typ av kost och konsistens, kosttillägg? Artificiell nutrition (enteral, parenteral) Samordning med övrig behandling 4

5 Kostbehandling Oral nutrition Livsmedelsval Måltidsordning Matlagningsmetoder Ätstöd Nutritionsterapi Näringsdryck Berikningspreparat Energimoduler Vitamin- & mineralsupplement Specialkost Kostanpassning Kost som är berikad Konsistensanpassning osv Artificiell nutrition Sondnäring Enteral nutrition DRF Term.grupp 0909 Parenteral nutrition Mat och näring för sjuka Artificiell nutrition Flödesschema Nutritionsbehandling Parenteral nutrition Tillräckligt intag? NEJ JA Energi & proteinrik kost Anpassad konsistens + ev. kosttillägg Tillräckligt intag? NEJ JA Artificiell nutrition Fungerar mag-tarmkanalen? NEJ DELVIS JA Kombination parenteral + oral/enteral Allmän kost / SNR följ upp regelbundet Fortsätt behandlingen, följ upp regelbundet Enteral nutrition, kombination oral/enteral Artificiell nutrition (artificiellt tillförd näring) enteral & parenteral nutrition Artificiell nutrition är indicerad till patienter som inte kan inta tillräckligt med näring under en vecka eller längre och där nutritionsbehandlingen kan förväntas påverka tillståndet. När mag-tarmkanalen fungerar, bör i första hand enteral nutrition användas. Parenteral nutrition PN Livräddande då tarmen inte fungerar Väl utprövade standardiserade TPNsystem Fungerar under lång tid Vattenretention vid hyperton tillförsel Risk för kateterkomplikationer om CVK Dyr jmf med EN eller kost Svälter tarmslemhinnan? Leverpåverkan? Klassiska indikationer för PN Pre + postoperativt Trauma/brännskador Medvetslöshet, då EN ej lyckas Då mag-tarmkanalen inte fungerar: ileus, fistlar, malabsorption (SBS), tarmvila ÖNH-cancer Strålning & cytostatikaterapi Lever & njurinsufficiens TPN: kontraindikationer Instabil cirkulation Över/undervätskning Hyponatremi Hypokalemi Ökad serumosmolalitet 5

6 Typer av PN Kompletta flerkammarpåsar (fett, KH+a.s) Tillsatser av vitaminer & spårämnen Kolhydratlösningar (glukos) Fettemulsioner Inkompletta tvåkammarpåsar (KH+as) PN typer & fabrikat Fettemulsioner Soja Intralipid Soja/MCT/oliv: Clinoleic Soja/MCT Vasolipid Soja/LCT+MCT Structolipid Soja/MCT/oliv/fisk SMOF-lipid Soja/MCT/fisk Lipoplus Omega-3-tillskott Omegaven Tillsatser Vattenlösliga vitaminer Soluvit Fettlösliga vitaminer Vitalipid Spårämnen Tracel Elektrolyter ex Addex- Cernevit (utan K) PN typer & fabrikat Kompletta flerkammarpåsar Kabiven /Perifer/Kabiven EF OliClinomel Nutriflex Lipid /Peri/Plus/Special StructoKabiven SMOF-Kabiven Inkompletta tvåkammarpåsar (KH+as) Nutriflex /Peri/Plus/Special Clinimix Teknik för PN 1 Via perifer ven ej för koncentrerade lösningar (tromboflebit) helst <1000 mosmol/kg om ej fettemulsion byt kanyl (1,0 mm) dagligen dagar-veckors varaktighet inga allvarliga biverkningar Perifert insatt central kateter (PICC) halvvägs katetrar v. basilica-axillaris OK för fullnutrition under kort tid <3v Stör mer, större infektionsrisk än i lokal kateter Teknik för PN 2 Via central ven (CVK) tål alla lösningar risk för punktion/trombos/emboli/sepsis bör inläggas med sterilteknik på OP kan fungera i månader & år Via venport (Port-a-cath) subkutan dosa punkteras+kort CVK risk för trombos/ocklusion bekväm, fungerar bra vid HPN PN :tillförsel PN ges först vid stabil cirkulation & diures PN ges om intag<behov under 5-7dygn PN preop vid grav malnutrition PN postop som ovan, om preop:fortsätt Dosera efter kroppsvikt och behov Vid malnutrition starta lågt, öka gradvis Komplettera med elektrolyter, spårämnen och vitaminer från första dagen 6

7 ESPEN guidelines for parenteral nutrition: Geriatrics Energi kcal /kg/dag Aminosyror 1-1,2 g /kg/dag All (daglig) PN ska inkludera vitaminer, mineraler och spårämnen Observanda: Mn, Cu överskott hos kritiskt sjuka & HPN Vit A, vit C mfl överskott vid njursvikt Se, Zn ofta låga Tumregler för nutritionsterapi Ge per kg per dygn: 25 kcal (0,1MJ) 0,15 g N (1 g protein/ as) 2g kolhydrater/glukos (max 0,5g/t) 1g fett 30 ml vätska Ge varje dygn: 10g EFA 80 mmol Na, K, 20 PO 4, 10 Ca, 10 Mg Soluvit Vitalipid Tracel Men tänk på att tumregler är till för att tummas på! TPN: kontroller Dagligen (vid start) Vikt/temp/ödem/cirkulation/BT/glukos U/B 1-2 dygn efter insättning+ upprepat vb Elstatus: Na, K, Ca, Mg, PO 4, kreatinin Leverstatus inkl urea, albumin, PK/INR Triglycerider (<4mmol/l 4 tim efter infusion) TPK Varje vecka - månad vid stabilt tillstånd som ovan + U-Na, CRP, PK, Hb,LPK, Glesare: Vit AED, Zn/Se/CU, Fe/TIBC eller ferritin 7

8 Utveckling av Uppstartsyndromet Stanga et al EJCN 2008;62:687 Behandling av grav malnutrition Långsam upptrappning! Ge initialt max 15 kcal/kg aktuell kroppsvikt! E-kost>EN>PN MEN ALDRIG BARA GLUKOSDROPP Öka gradvis (1v) efter kliniskt svar till >> 35 kcal/kg Sparsamt med Na Rikligt med K, Mg, PO 4, vitaminer, B1(tiamin) Snabb viktuppgång indikerar ofta ödem! Följ puls, temp, vikt, ödem, Na, K, Mg, PO 4, glukos, TG Riskgrupper för uppstartsyndromet I Ofrivillig viktnedgång: Svält >1 v, >5%/m, <7,5%/3m, >10%/6m Frivillig viktnedgång långvarig bantning/ fasta, obesitas med snabb viktnedgång Anorexia nervosa Dåligt näringsintag: Alkoholism, social utslagning, hemlösa Udda kostregimer/psykisk sjukdom Äldre med depression Dysfagi Cancer Ändrad metabolism utan svältadaptation Kronisk infektion eller inflammation, tex TBC, RA Under konvalescens efter katabola tillstånd / post op Riskgrupper för uppstartsyndromet II Malabsorption & maldigestion Kräkningar & diarré Tarmsvikt, IBD-Inflammatorisk tarmsjukdom, SBS-korttarmsyndrom, pseudoobstruktion, gastrektomi mm Kronisk pankreatit Patienter på antacida (mineralbindare) Patienter med högdos diuretika (ökar mineralförluster) K912 Post op malabs, tex efter bariatrisk kirurgi vid obesitas Serumprotein Albumin (40-51g/L <50år, 37-48>50år) Plasmas viktigaste protein för att upprätthålla kolloidosmotiskt tryck Multitransportör, t ex fettsyror, bilirubin, Ca, Mg, Zn Vid inflammation läcker albumin ut ur blodbanan, vilket kan mätas indirekt som ökande SR. T½=21 dagar, okänslig indikator på proteinbrist, men god markör för operationsrisk. Albuminhalten sjunker måttligt (25-35g/l) vid malnutrition, övervätskning inflammation Mycket låga albuminvärden (10-20g/l) vid leversvikt (nedsatt syntes) brännskador njurskador /nefrotiskt syndrom (urinprotein 5g/d) proteinförlorande enteropati (fecesprotein 20g/d) Saltbalans S-Na ( mmol/l) Kroppens viktigaste extracellulära katjon. Strikt reglerad koncentration via osmoreceptorer & RAAS oftast normal S-Na! Udda Na-värden ska alltid betraktas som allvarliga tillstånd. Högt S-Na ses vid uttorkning/dehydrering Lågt S-Na (utan tarmförluster!) speglar sällan Na-brist, utan oftare vattenöverskott (SIADH) SIADH ses bla av många läkemedel + alkohol Brist på Na fastställs bäst med dygnsutsöndring i urin, där tu-na < 10 mmol. fastställs enklast med enstaka urinprov, där U-Na < 10mmol/l Vanligen är tu-na mmol/d 8

9 Elektrolytbalans S-K (3,5-5,0 mmol/l) (plasma 3,2-4,2mmol/l) 99% av kroppens kalium finns inne i cellerna Serumhalterna regleras via njurutsöndring Höga serumhalter vid provtagningsstas (svårstucken patient!) och vid nedsatt njurfunktion. Låga halter ses vid diuretikabehandling, kräkning & diarré, TPN med för liten K-substitution S-K är okänsligt mått på kaliumbrist, bättre mått är tu-k<(30) 10mmol/d Elektrolytbalans S-Ca ( mmol/l) Strikt reglerad via parathormon och vitamin D 50% bundet till plasmaproteiner, främst albumin. Fritt / joniserat Ca fysiologiskt aktivt ( mmol/l) Höga värden endokrina sjukdomar; primär hyperparatyroidism PHPT Malignitet & systemsjukdomar Intorkning med lite vatten i serum ger falskt förhöjt S-Ca Låga värden Inflammation med låga albuminnivåer Underfunktion i paratyroidea / post op körtelkirurgi Elektrolytbalans S-Mg ( mmol/l) Ca 1000 mmol i kroppen, varav 50% skelettet, 49% i cellerna, < 1% i serum, 1/3 bundet till protein. Koncentrationen regleras via njurutsöndring+pth Serumhalterna speglar Mg-status/symtom dåligt! Höga halter vid njurinsufficiens Låga halter (kan ge kramper i ben & fingrar, trötthet) vid malnutrition malabsorption alkoholism obalanserad TPN diuretika diarré Mg-brist: mäts via dygnsutsöndring i urin, tu-mg<1 mmol/d Elektrolytbalans S-fosfat, S-PO 4 ( mmol/l) 4/5 i skelettet,1/5 i cellerna 1% i serum; 2/3 lipoproteinbundet (mäts ej) 1/3 fritt/oorganiskt S-PO4 Låga halter stora njurförluster/brännskador Alkoholism D-vitaminbrist (pga sekundär hyperparatyroidism) obalanserad TPN insulin/glukosinfusion (fosfat + K dras med in i cellerna i anabola processer) Höga halter vid njursvikt (upp till 7mmol/l) eller hypoparatyroidism Immobilisering 9

Parenteral nutrition

Parenteral nutrition Parenteral nutrition Leg Dietist Maria Bengtsson Överläkare Lars Ellegård Enheten för Klinisk Nutrition Sektionen för endokrinologi, diabetes och metabolism Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lars.Ellegard@vgregion.se

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

BEHANDLINGSRIKTLINJER. Vätsketerapi och Nutritionsbehandling

BEHANDLINGSRIKTLINJER. Vätsketerapi och Nutritionsbehandling BEHANDLINGSRIKTLINJER Vätsketerapi och Nutritionsbehandling 2011 Behandlingsriktlinjerna har utarbetats av Läkemedelskommitténs expertgrupp för vätske- och nutritionsfrågor. Medlemmar: Överläkare Veronika

Läs mer

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov och huvudprinciper för

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Vårdprocessprogramm Tarmsvikt. Definition. Utredning

Vårdprocessprogramm Tarmsvikt. Definition. Utredning Vårdprocessprogramm Tarmsvikt Definition Tarmsvikt (korta tarmens syndrom, short bowel syndrome) innebär att upptag av näringsämnen och vatten från tarmen har reducerats till en nivå som kräver nutritions-

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Numeta G16E, Numeta G19E 23.3.2015, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2. Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1. Information om sjukdomsförekomst En del av de patienter

Läs mer

Vätskebalans. Eva Hovstadius För sjuksköterskeprogrammet Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Vätskebalans. Eva Hovstadius För sjuksköterskeprogrammet Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Vätskebalans Eva Hovstadius För sjuksköterskeprogrammet Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Introduktion till Vätskebalans Grundläggande fakta Vatteninnehåll i kroppen

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat 2011-04-29 av: Nutritionsnätet för sjuksköterskor/ann Ödlund Olin Svensk sjuksköterskeförening/eva Törnvall Handläggare: Karin Josefsson, Svensk sjuksköterskeförening,. Dnr 12/01/11 Remiss

Läs mer

PM Parenteral nutrition, barn och ungdom

PM Parenteral nutrition, barn och ungdom PM Parenteral Nutrition, barn och ungdom Författare: Lovisa Telborn, Ann-Christine Lussagnet, Gunnar Westbacke, Lotta Söderberg, Pia Karlsland-Åkeson, Caroline Jeppsson, Maria Molin och Irene Axelsson.

Läs mer

Fresubin. Komplett energi- och proteinrik sondnäring. 1,5 kcal/ml. 7,5 g protein/100 ml. Fr e s u b i n h p e n e r g y. Supportan

Fresubin. Komplett energi- och proteinrik sondnäring. 1,5 kcal/ml. 7,5 g protein/100 ml. Fr e s u b i n h p e n e r g y. Supportan sondnäring från fresenius kabi original original fibre* energy energy fibre* HP energy 1000 complete 1200 complete Komplett sondnäring med* och utan fiber. 1 kcal/ml. Fr e s u b i n o r i g i n a l 500

Läs mer

Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS!

Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS! 4.3 Nutrition 140907 Viktförlust över 10 procent för vuxna eller över 5 procent för äldre (över 65 år) under de senaste 6 månaderna ska alltid påkalla uppmärksamhet vad beträffar näringstillståndet. Vid

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Nutrition vid gastroenterologisk sjukdom: inflammatorisk tarmsjukdom

Nutrition vid gastroenterologisk sjukdom: inflammatorisk tarmsjukdom Nationella riktlinjer för Nutrition vid gastroenterologisk sjukdom: inflammatorisk tarmsjukdom Från arbetsgruppen inom Svensk Gastroenterologisk Förening 2010 Ingvar Bosaeus, Göteborg, Ulla Johansson,

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER

Läs mer

Med vänlig hälsning Stefano Testi. Bilagor Remissunderlag nutrition med förslag till definitioner. Sändlista remissmottagare Informationsblad

Med vänlig hälsning Stefano Testi. Bilagor Remissunderlag nutrition med förslag till definitioner. Sändlista remissmottagare Informationsblad 1(1) Stefano Testi R/Fackspråk och Till remissmottagare enligt sändlista Missiv externremiss Begrepp inom området I Socialstyrelsens uppdrag nationellt fackspråk, inom den nationella ITstrategin, ingår

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17

Läs mer

SmofKabiven PARENTERAL NUTRITION. - med en unik kombination av fyra fetter. finns nu i högkostnadsskyddet* ATC-kod: B05BA10 Rx F/EF

SmofKabiven PARENTERAL NUTRITION. - med en unik kombination av fyra fetter. finns nu i högkostnadsskyddet* ATC-kod: B05BA10 Rx F/EF PARENTERAL NUTRITION SmofKabiven ATC-kod: B05BA10 Rx F/EF nyhet! finns nu i högkostnadsskyddet* - med en unik kombination av fyra fetter *Gäller SmofKabiven och SmofKabiven Perifer. Ej SmofKabiven EF (elektrolytfri).

Läs mer

Parenteral Nutritionsbehandling för vuxna

Parenteral Nutritionsbehandling för vuxna Parenteral Nutritionsbehandling för vuxna Sammanställning utarbetad av DRFs referensgrupp för Enteral och Parenteral Nutrition Maria Sundberg Hjelm Inger Nygårds Marie Backman Anki Book Uppsala 17 januari

Läs mer

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt

Läs mer

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning

Läs mer

De vätskemängder som anges i avsnittet om vätsketerapi gäller vuxna patienter. Exemplen är uträknade till patienter med en ungefärlig vikt på 70 kg.

De vätskemängder som anges i avsnittet om vätsketerapi gäller vuxna patienter. Exemplen är uträknade till patienter med en ungefärlig vikt på 70 kg. Kapitel Vätsketerapi De vätskemängder som anges i avsnittet om vätsketerapi gäller vuxna patienter. Exemplen är uträknade till patienter med en ungefärlig vikt på 70 kg. Basala behov per dygn Vätska 25-30

Läs mer

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna PRODUKTGRUPP PRODUKTNAMN SÄRSKILDA EGENSKAPER VOLYM SMAK Laktolåg KOMPLETTA Innehåller samtliga näringsämnen: fett, kolhydrater och protein samt vitaminer och mineraler. RIKA Vid undernäring, ökat energi-

Läs mer

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Kompatibilitet av läkemedel som kan administreras tillsammans med trekammarpåsen Kabiven eller StructoKabiven

Kompatibilitet av läkemedel som kan administreras tillsammans med trekammarpåsen Kabiven eller StructoKabiven Kompatibilitet av läkemedel som kan administreras tillsammans med trekammarpåsen Kabiven eller StructoKabiven Parallellinfusion av läkemedel och infusionsvätskor s 2-3 Läkemedel som kan tillsättas i trekammarpåsen

Läs mer

Tarmsvikt Orsaker och behandling. Eva Carlsson Stomiterapeut, sjuksköterska, PhD Kolorektalenheten Sahlgrenska Unviersitetssjukhuset / Östra

Tarmsvikt Orsaker och behandling. Eva Carlsson Stomiterapeut, sjuksköterska, PhD Kolorektalenheten Sahlgrenska Unviersitetssjukhuset / Östra Tarmsvikt Orsaker och behandling Eva Carlsson Stomiterapeut, sjuksköterska, PhD Kolorektalenheten Sahlgrenska Unviersitetssjukhuset / Östra Tarmsvikt Tarmsvikt Definition: Otillräcklig funktion hos kvarvarande

Läs mer

God mat för äldre 140923. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se

God mat för äldre 140923. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se God mat för äldre 140923 Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se Allt fler äldre De närmaste 10 åren kommer 65+ att öka med 24% Till 2050 är

Läs mer

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna för primärvården och slutenvården Faktagranskad av Johan Jendle, docent överläkare endokrin, Diabetescentrum Karlstad och Stig Attvall, docent överläkare,

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar. vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns?

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar. vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? AN J A S AL E TTI, L E G D I E TI S T, P H D, K L I N I S K N U TRITI O N O C H M E TAB O L I S M, U P P

Läs mer

Riktlinjer. för nutritionsbehandling vid Hudiksvalls sjukhus. Peter Engström ST-läkare Anestesikliniken

Riktlinjer. för nutritionsbehandling vid Hudiksvalls sjukhus. Peter Engström ST-läkare Anestesikliniken Riktlinjer för nutritionsbehandling vid Hudiksvalls sjukhus av Peter Engström ST-läkare Anestesikliniken 3 Introduktion...................... 5 Screening........................ 6 Åtgärder vid malnutrition..........

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Energi. Protein. Vad ska vi gå igenom? Sårläkning och nutrition. Vad behövs för sårläkning? Protein. Therese Bratt. Energi. Näring

Energi. Protein. Vad ska vi gå igenom? Sårläkning och nutrition. Vad behövs för sårläkning? Protein. Therese Bratt. Energi. Näring Sårläkning och nutrition Vad ska vi gå igenom? Therese Bratt Dietist, medicinmottagningen NÄL 20 mars 2014 Utbildningsdag Bensårspatienten i vårdkedjan Energi- och näringsbehov vid sår Malnutrition Nutritionsstatusbedömning

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

Riktlinjer för Nutritionsbehandling. vid Medicin-, Geriatrik-, Kardiologi- och Infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna

Riktlinjer för Nutritionsbehandling. vid Medicin-, Geriatrik-, Kardiologi- och Infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna Riktlinjer för Nutritionsbehandling vid Medicin-, Geriatrik-, Kardiologi- och Infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna Riktlinjer Nutrition 2011 Innehållsförteckning Inledning 2 Målsättning 3 Ansvarsfördelning

Läs mer

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi Anemi Järnbrist Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi När r föreligger f anemi? Kvinnor Hb

Läs mer

Grundläggande tolkning av leverprover

Grundläggande tolkning av leverprover Grundläggande tolkning av leverprover Magdagen 5/5 Mathias Karlsson Laboratoriemedicin Värmland John Widström Gastroenterologiskt kunskapscentrum Karlstad Frågor att besvara: Har patienten symtom eller

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

Klinisk nutrition. Snabbguide. Klinisk nutrition

Klinisk nutrition. Snabbguide. Klinisk nutrition Snabbguide Inledning B. Braun Melsungen AG är ett familjeägt företag som erbjuder förstklassiga produkter och processorienterade tjänster till sjukvården över hela världen. Vi strävar efter att vara en

Läs mer

Enteral och parenteral nutrition

Enteral och parenteral nutrition 234 Nutrition Borttagen text 2014-05-05, s 241. Ingvar Bosaeus, Enheten för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Inledning Sjukdomsrelaterad undernäring är vanligt förekommande,

Läs mer

EQUALIS kvalitetsmål

EQUALIS kvalitetsmål EQUALIS kvalitetsmål Att delta i program för kvalitetssäkring bör i första hand vara utbildande och inte kontrollerande. Deltagarna kan använda programmen för att få en uppfattning om kvaliteten i sin

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Metforminbehandling vid njursvikt

Metforminbehandling vid njursvikt Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm

Läs mer

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans Proteiner Protein Struktur Transport Enzymer kanaler och pumpar PROTEINER Hormoner syrabasbalans Vätskebalans Antikroppar Proteinbehov hos idrottare Ökad muskeltillväxt, både b styrkeidrotter och uthållighet

Läs mer

Kostråd efter njurtransplantation. Sigrid Wegener 1505

Kostråd efter njurtransplantation. Sigrid Wegener 1505 Kostråd efter njurtransplantation Innan Tx Mål: BMI < 30 När proteinreducerad kost eller hemodialys används något lättare att gå ned än vid PDbehandling. PD ger ett tillskott av ca 400kcal i form av glukos/dag

Läs mer

HYPERKALCEMI. Åsa Tizzard

HYPERKALCEMI. Åsa Tizzard HYPERKALCEMI Åsa Tizzard 1 Kalciumhomeostas Konstant nivå joniserat Ca extracellulärt viktigt Koagulationskaskad Neuromuskulära funktioner Skelett (mineralisering) 2 Kalciumhomeostas Kalciumkoncentration

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Parenteral Nutrition. en aminosyra som skyddar och försvarar. Dipeptiven, ATC-kod: B05XB02, Rx, F

Parenteral Nutrition. en aminosyra som skyddar och försvarar. Dipeptiven, ATC-kod: B05XB02, Rx, F Parenteral Nutrition en aminosyra som skyddar och försvarar Dipeptiven, ATC-kod: B5XB2, Rx, F Dipeptiven en aminosyra som skyddar och försvarar Dipeptiven används för att förebygga eller behandla glutaminbrist

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från 2015-04-22. Akutsortiment, Karolinska Huddinge

1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från 2015-04-22. Akutsortiment, Karolinska Huddinge 1(5) Akutmärkning Då en beställning akutmärks kommer samtliga analyser som ingår i akutsortimentet att hanteras med högsta prioritet i förhållande till prover som inte akutmärkts. Akutmärkning bör användas

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,

Läs mer

VitaMeal -gröt av rostad majs & sojabönor-

VitaMeal -gröt av rostad majs & sojabönor- VitaMeal -gröt av rostad majs & sojabönor- Vårt mål har hela tiden varit att verka för det goda i världen. Initiativet Nourish the Children har gett oss möjligheten att förbättra undernärda och svältande

Läs mer

Lina Strömvall. Tove Thegerström. Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach

Lina Strömvall. Tove Thegerström. Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach Träna Vila Näring Lagom? Lagom? Lina Strömvall Tove Thegerström Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach Egna idrotter: Kampsport, vintersim, dans, gym, gruppträning,

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

VÄTSKE- & NUTRITIONS- BEHANDLING. Läkemedelskommittén i Västra Götalandsregionen www.vgregion.se/vardgivarstod/vatska

VÄTSKE- & NUTRITIONS- BEHANDLING. Läkemedelskommittén i Västra Götalandsregionen www.vgregion.se/vardgivarstod/vatska VÄTSKE- & NUTRITIONS- EHNDLING Läkemedelskommittén i Västra Götalandsregionen FÖRORD Många patienter på sjukhus har av olika orsaker svårt att få i sig tillräckligt med vätska och nutrition. Undernäring

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska,

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Allmänt om nutrition 3. Ansvar 3 Patientansvarig läkare 3 Sjuksköterskan 3 Omsorgspersonal 3 Kostchefen 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Allmänt om nutrition 3. Ansvar 3 Patientansvarig läkare 3 Sjuksköterskan 3 Omsorgspersonal 3 Kostchefen 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Allmänt om nutrition 3 Ansvar 3 Patientansvarig läkare 3 Sjuksköterskan 3 Omsorgspersonal 3 Kostchefen 3 Bedömning 4 Dokumentation vid nutritionsproblem 4 Uppgifter som skall

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Diarré hos barn Staffan Skogar barnläkare 5/5-15 Vad är diarre? Vad är normalt? Mer än 3 ggr per dag? Vem är orolig? Verkar barnet sjukt?

Läs mer

Akut binjurebarksinsufficiens. Tommy Olsson Medicincentrum 2011

Akut binjurebarksinsufficiens. Tommy Olsson Medicincentrum 2011 Akut binjurebarksinsufficiens Tommy Olsson Medicincentrum 2011 (Adrenogenitalt syndrom - hög känslighet för stress/infektion) HPA-axeln Kortisolproduktion: Ca 10 mg/dygn (5,7 mg/m 2 /dygn) Under maximal

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Den första insulin- pumpen från Indiana, USA 1963. Björn Rathsman Sachsska Barn och ungdomssjukhuset, Stockholm 1 DISPOSITION Vad innebär insulinpumpbehandling? Användningsfrekvens

Läs mer

Sondmatning. Enteral nutrition - flytande näring via sond

Sondmatning. Enteral nutrition - flytande näring via sond Sondmatning Enteral nutrition - flytande näring via sond Patienter som av olika skäl inte kan tillgodogöra sig föda på vanligt sätt och därmed riskerar otillräcklig energi och näringstillförsel, bör utredas

Läs mer

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen Järnbestämning med MRT 1 Varför blir levern svart på MR-bilden? Hur kan man kvantifiera järninnehåll? Olof Dahlqvist Leinhard Fysiker Universitetslektor CMIV Linköping olof.dahlqvist.leinhard@liu.se 2

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

OCH~ ~------------------- FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan

OCH~ ~------------------- FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT OCH~ FORSVAR NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET FÖDA, MATSPJÄLKNINCi, TRANSPORT OCH FÖRSVAR KAN DU redogöra för vilka födoämnen vi behöver och vad de används till i kroppen

Läs mer

God nutritionsvård. Prevention och behandling av undernäring i vård och omsorg. Vägledning för vårdgivare, verksamhetschefer och personal

God nutritionsvård. Prevention och behandling av undernäring i vård och omsorg. Vägledning för vårdgivare, verksamhetschefer och personal God nutritionsvård Prevention och behandling av undernäring i vård och omsorg Vägledning för vårdgivare, verksamhetschefer och personal Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom

Läs mer

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Erfarenheter av NOAK Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Antal patienter på AK-mottagningen 1995-2013 4500 4000 3500 3000 2500 2000 Serie1 1500 1000 500 0 1995 2000

Läs mer

förstå din hunds maghälsa

förstå din hunds maghälsa förstå din hunds maghälsa Det är inte ovanligt Mag-tarmsjukdomar (vanligtvis associerade med t.ex. kräkningar och/eller diarré) är några av de mest förekommande anledningarna till att man tar hundar till

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015. Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän.

Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015. Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän. Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015 Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän. Amning Minskar risk för (grade 1): - Mag- och tarminfektioner -

Läs mer

Vetoryl. Innehåll. Egenskaper. LÄKEMEDELSFAKTA: FASS Vet. Denna information är avsedd för vårdpersonal.

Vetoryl. Innehåll. Egenskaper. LÄKEMEDELSFAKTA: FASS Vet. Denna information är avsedd för vårdpersonal. Denna information är avsedd för vårdpersonal. Vetoryl Dechra Veterinary Products Kapsel, hård 30 mg (benvit och svart, med uppgift om styrka på kapselhöljet) Medel mot hyperadrenokorticism (Cushings syndrom).

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

DNA.4P!I/e!..f!2... SKA...f.ö D.12~.~a..

DNA.4P!I/e!..f!2... SKA...f.ö D.12~.~a.. f3/~ ~J 3P LANDSl NGET DALARNA Till Nämnden för kostsamverkan i Mora Att tas upp vid Sammanträdet 2012-05-21 INK. 2012 --[5 u? DNA.4P!I/e!..f!2... SKA.....f.ö D.12~.~a.. Jag träffade IngerGyllner(nämndens

Läs mer

Balans - vägen till framgång Och Kostens betydelse Anna Melin Petra Lundström

Balans - vägen till framgång Och Kostens betydelse Anna Melin Petra Lundström Balans - vägen till framgång Och Kostens betydelse Anna Melin Petra Lundström Ansvarig för idrottsnutrition RF, Elit Bosön Doktorerar i idrottsfysiologi/ endokrinologi Certifierad fystränare, PT Fil mag.

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi

Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi Rebecka Kaplan Sturk Mödrahälsovårdsöverläkare Kvinnokliniken Södersjukhuset Roos N. et al BMJ 2013 1 Gastric bypass i Sverige År 2007-2011 genomfördes i

Läs mer

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Ylva Sjöström 1) och Anna Lennquist 2)

Ylva Sjöström 1) och Anna Lennquist 2) Ylva Sjöström 1) och Anna Lennquist 2) 1) Leg veterinär, specialist inom sjukdomar hos hund och katt, Blå Stjärnans Djursjukhus, Gjutjärnsgatan 4, 417 07 Göteborg, Sverige 2) Fil dr i zoofysiologi, Zoologiska

Läs mer

Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS

Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS Prevalens av tillväxthormonbrist (GHD) hos vuxna 300-350/ miljon (i norden) GHD finns hos cirka 50% av patienter med hypofystumör innan hypofys operation

Läs mer