REGIONER I BALANS POLARISERINGENS NEGATIVA KONSEKVENSER FÖR BOSTADSMARKNAD OCH STADSUTVECKLING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REGIONER I BALANS POLARISERINGENS NEGATIVA KONSEKVENSER FÖR BOSTADSMARKNAD OCH STADSUTVECKLING"

Transkript

1 REGIONER I BALANS POLARISERINGENS NEGATIVA KONSEKVENSER FÖR BOSTADSMARKNAD OCH STADSUTVECKLING Nordiskt seminarium fredagen 22 augusti 2003 i Reykholt, Island En sammanfattning av föredragen av Grétar Þór Eyþórsson 1

2 Tomas Hanell NORDREGIO, Stockholm Regionala polariseringstrender i Norden och Europa Tomas Hanell forskare hos NORDREGIO i Stockholm talade i sitt föredrag om generella trender i regional utveckling, om bosättningmönster och demografisk polarisering samt om ekonomisk polarisering. Hanell menade att mot slutet av 1990-talet började den ekonomiska polariseringen tillta, samt att polarisering inom enskilda länder började öka. De starka i denna utveckling är stora och medelstora städer och exportorienterade industriorter medan de svaga var främst orter i glesbygden som kännetecknades av monoindustri. Hanell påpekade också att när det gällde den generella regionala utvecklingen i Norden och Europa så höll den tradtionella nord/syd dimensionen på att ersättas av en center/periferi dimension som blev allt mer aktuell i de nordiska länderna. Det innebär i själva verket att istället för att polariseringen var en ren nord/syd motsättning där folk i störst utsträckning flyttade från norr till söder, handlade problemet numera snarare om utflyttning från periferi in till centrum, där periferin, även om ofta, inte alltid var på de nordliga breddgraderna. Hanell påpekade också att även om vi tyckte oss se inbördes skillnader i utvecklingen i Norden så var vi också tvungna att inse att Norden som helhet är i själva verket ett nordligt beläget glesbebyggt område med negativ utveckling sett i ett generellt europeiskt perspektiv. De medelstora städerna är inte längre några bromsar mellan periferi och centrum, dvs att folk i allt större utsträckning flyttar direkt och utan mellanlandning in till de stora städerna. Jämfört med Europa, menade Hanell, är den negativa befolkningsändringen i periferin betydligt större i nordiska periferiregioner än i övriga Europa. I alla avseenden är trenden den att folk flyttar från periferi til centrum menade Hanell. Detta märks när det gäller åldersstrukturer, arbetslöshetssiffror, ekonomi och befolkningsutveckling. Allt går åt samma håll. Till slut frågade Hanell om denna trend kunde förväntas vändas. Han efterlyste realistiska strategier för periferin istället för orealistiska offensiva strategier. Att i stället för att alltid satsa på tillväxtstrategier vore det kanske mer realistiskt för periferier att gå över till avvecklingstrategier. 2

3 Jukka Saikkonen Miljöministeriet, Finland Boende i regioner med minskande befolkning I sitt föredrag gav Saikkonen översikt över utvecklingen och situationen i Finland. År 2001 var 8,4% ( ) av Finlands bostäder inte i stadigvarande bostadsbruk. Ut av dessa var knappt hälften ( ) flervåningshus och villor. Bostadsreserven 1998 var dvs 8,3% av helheten var av hela dvs 5,6% av helheten bestående hela året. Ut av de bostäderna var en övervägande majoritet arava-financierade hyresbostäder (5,1%). Enligt uppgifter från kommunerna från 2002 var antalet bostäder tomma minst 2 månader om året och hade ökat med 700 från året innan. En arbetsgrupp som utredde saken kom fram till att antalet tomma bostäder var minst året 2001, jämfört med enligt kommunernas uppgifter. Ett speciellt åtgärds- och utvecklingsprogram för boende i regioner med minskande befolkning består av några olika insatsområden, varav Saikkonen gick speciellt igenom fyra i sitt föredrag: 1. Kommunala bostadsstrategier Att kommunerna tar ansvaret för diverse direkta och indirekta åtgärder. Bland annat skall de anpassa åtgärderna till olika behov i olika delar av kommunen. Åtgärder med speciell inriktning för åldrande befolkning, med tanke på bl a servicebehov. Vidare skall man initiera samarbete mellan hyresvärdar. 2. Kommunal ägarpolitik Kommunernas ägarpolitik måste ta hänsyn till behov av sociala hyresbostäder i framtiden och samtidigt måste bostäderna vara konkurrenskraftiga på hyresmarknaden. Där behov inte finns krävs det en strategi för avskaffning av bostäder. Detta skall ske genom försäljning till ägobostadsbruk, försäljning till hyresbruk, till ny användning och diverse andra föremål, men även rivning av överskottsbostäder är ett alternativ. 3. Sanering av ekonomin i problematiska hyreshus 3

4 Skuldsanering är definitivt en av de åtgärder som behöver vidtas. Ändring av aravlånevillkoren, dock tidsbegränsad, är en annan. Understöd för sanering av ekonomin i hyreshus är en tredje och slutligen nämnde Saikkonen rivningsackord med maximalt 50% av aravalånet. 4. Stöd till renovering För ett effektivt stöd till renovering krävs det både forskning och utveckling på området. Bidrag till reparationer av bostäder för äldre skall ges, och dessutom bör kommunerna ge stöd till samma föremål. Här är avsikten att staten bidrar med 40-50% av kostnaderna och kommunerna 10%. Slutligen gick Saikkonen igenom insatser och åtgärder där överdimensionerad insfrastruktur förekommer. Han var först inne på konsekvensena och nämnde kommunerna här speciellt som de som drabbades ekonomiskt, speciellt med tanke på deras möjligheter att möta dessa utmaningar som är orsakade av minskande befolkning. Han tyckte att det fanns ett behov av justeringar i landets lagstifning, inte minst med tanke på att de kommuner som drabbas mest är de som är värst ute. Han avslutede med att nämna att det finns ett behov för planerings- och handlingsmodeller både kring markanvändning och kring ekonomiska frågor. Pernille von Lillienskjold Erhvervs- og Boligstyrelsen, Danmark Den regionale balance i Danmark I sitt föredrag inledde Lillienskjold med en kort historisk bakgrund till Erhvervs- og Boligstyrelsen som upprättades år Denna myndighet är ansvarig för regional näringslivspolitik, bostadspolitik och stadspolitik (bypolitik). Detta är tänkt att bli en ny tillgång till en mer effektiv regional utveckling bl a genom att nå fram samspel mellan näringslivspolitik och bostadspolitik. I övrigt handlade Lillienskjolds föredrag om den danska regeringens regionala tillväxtstrategi, regeringens förslag om försäljning av almänna bostäder och slutligen om kartläggning och analys av de danska städernas utmaningar. Danmark har en mycket hög grad av regional balans, dvs att ojämlikheter mellan regioner är mindre än i t ex grannländerna i norra Europa. Tillväxten är dock klart 4

5 mest i huvudstadsområdet, i östra delen av Jylland kring Århus samt i Jyllands norra del med Ålborg som mittpunkt. De mer perifera regionerna med sämre utveckling är öarna Bornholm, Langeland etc., Skagenområdet och Lolland Falster. Tomma bostäder är följdaktligen inget större problem i det danska sammanhanget, även om vissa regionala skillnader förekommer. Trots detta finns det dock i framtiden vissa utmaningar som man skall vara medveten om: För det första är tilväxten först och främst i större städer och deras omnejd. För det andra är det ett faktum att många provinsstäder har erfarit stagnation. Detta kommer i framtiden att utgöra en utmaning för tillväxtcentra och perifera områden, små, mellanstora och stora städer på bostadsmarknadsområdet. I detta läga anser Lillienskjold finnas två möjliga utvecklingsvägar: a. Utvecklingen sker på marknadens villkor och att den koncentreras till städerna medan de mer perifera områdena blir mer till fritids- och semesterbruk. b. Att staten griper in med åtgärder som syftar på tillväxt i hela landet. Och vad har den danska regeringen för regional tillväxtstrategi? a. Man satsar på att utveckla näringslivets grund b. Man initierar regionalt tillväxtsamarbete På områden beroende av fiskeri På de större öarna Med att bygga broar c. Man har slagit ihop förvaltningen av Regionalfonden och Socialfonden d. Man har utökat folkets möjligheter för att bosätta sig över allt Med investeringar i vägnätet Höjda pendlingsbidrag Lillienskjold presenterade också kort fallet Læsö, en ö där man hade gått in med arbetsgrupp och framarbetat en strategi, valt insatsområden och satt igång olika utvecklingsprojekt. På bostadsmarknadsområdet föreligger nu förslag om att sälja almännyttiga bostäder, att liberalisera bostadsmarknaden och sälja på marknadsvillkor. 5

6 Avslutningsvis framhävde Lillienskjold kärnan i den nya danska regionalpolitiken; att städerna är drivkraften i regional utveckling inte minst eftersom majoriteten av folket bor i städer. Kunskapsekonomin växer i städerna eftersom det är rationellt där finns jo arbetskraften! Just därför skall det vara sammanhang mellan näringslivspolitik och stadspolitik. För att konkludera sammanfattade Lillienskjold att i Danmark fanns en hög grad av regional balans, men att det ändå fanns utmaningar för framtiden. I Danmark finns marknadsmässig styrning men även statliga ingripanden. Viggo Nordvik Norges byggforskningsinstitutt Regionale balanser og obalanser i det norske boligmarked Befolkningsutvecklingen kan endast till en liten del styras av aktiv offentlig bostadspolitik. I Norges glesbygd äger privata ägare största delen av hyreslägenheterna, men kommunerna endast 13 procent. Därför är det ytterst svårt för det offentliga att vidta några åtgärder. Det mesta av marknaden är privat. Olikt med de övriga länderna i Norden står Norges kommuner inte inför samma utmaning som övriga Nordens kommuner när det gäller tomma lägenheter, höga kostnader och mindre befolkngs- och skatteunderlag. Problemet är åtminstone mindre i omfattning i Norge. Ásgeir Jónsson Ekonomiska institutet, Islands universitet Utgör bilen ett hot mot Islands kustbyar? Jonsson inledde med att gå i genom befolkningsutvecklingen i samhällena vid landets kust, där avfolkningen har varit tilltagande de senaste åren. Detta gäller i störst utsträckning byar på östra, nordöstra och norra Island samt på Vestfjordarna som är den stora halvön i nordväst. Här har man erfarit avfolkning på 10-20% i snitt sedan Dessutom har man i dessa områden tappat ännu större andel unga människor och 60% av de som är födda har flyttat bort sedan Som en konsekvens av detta har bostadspriser och priser för lokaler avsedda för 6

7 näringsverksamhet i områdena gått ner och är i nuläget 25% 35% av priserna i Reykjavík. Denna nedgång har oftast förklarats med ändringar inom fisket och fiskindustrin, speciellt som en konsekvens av inledande av transfersystem mellan rederier av fiskkvot efter Men fisket och fiskindustrin har gått genom enorma förändringar det senast decenniet. Jonsson hävdar dock att den negativa utvecklingen i kustbyarna började mycket tidigare än det och söker förklaringarna till utveckling som började redan efter 1940 förändringar i transporter. Med detta menar han bilens ökade betydelse både för persontransporter och varutransporter. Rötterna till problemet ligger således i en försenad urbanisering av Island. I början av den moderna tiden var Island mer eller mindre utan transportinfrastruktur i form av vägar och broar, menar Jonsson. Sjötransport var också begränsad av att båtar fick gå längs kusterna, eftersom de inte klarade av uthaven. De större fraktskeppen seglade mellan Island och utlandet. Med ångbåtar i slutet av 1900-talet tog dock transportkapaciteten ett stort kliv och sjötransport blev lika viktig del för landets industrialisering som järnvägar var för andra länder. Islänningarna hade jo i allt större utsträckning bosatt sig vid kusten. Man hade helt enkelt inte råd med att bygga ut ett vägnät i det folkfattiga landet och utbyggnaden av hamnarna främjade också fiskets utveckling. Detta gjorde att byar som låg nära transportlinjen längs kusterna fick en nyckelroll. Dessa kustbyar var dock trångt belägna mellan kust och höga fjäll och hade dåliga kommunikationer på land med inlandet. I kustbyarna var tillväxten och händelsernas centrum, vilket lockade folket från jordbruket ut till kusterna. Jonsson tar här exempel om Västfjordarna och sydlandet i förhållande till Reykjavik. I Västfjordarna har man alltid haft goda sjöförbindelser med Reykjavik, men på land har de varit betydligt sämre. Följdaktligen växte Västfjordarna fram till början av 1900 talet, men redan kring 1950 avtog det. Sydlandet har dåliga hamnförhållanden, men goda landförbindelser med Reykjavik. I denna landsdel började urbanisering och uppgång efter Jonsson menar att den andra transportrevolutionen ägde rum mellan 1940 och Just på 1930 talet började man investera mer i infrastruktur i allmänhet. Vägnätet 7

8 växte femdubblet mellan 1930 och Med folkets allt växande inkomster blev bilarna fler och fler. Bilar användes i större utsträckning till transport på båtarnas bekostnad. År 2003 finns det endast ett fraktskepp som går regelbundet runt Island med varor. All annan transport går med lastbilar. Asfalterade vägar var i praktiken inga utanför tätbygd kring År 2000 var 4000 kilometer av vägnätet asfalterade. Utvecklingen syns också på befolkningen över tid. Kring 1930 bodde 8% av befolkningen i inlandsbyar och ca. 14% i kustbyar. I dag är detta omvänt. I inlandsbyar bor 15% och vid kusterna ca. 6%. Kustbyarna var tidigare i händelsernas centrum, eftersom de låg mitt i transportlinjen. Men deras betydelse avtog i alla avseenden förutom i fisket. Utvecklingen har gjort dem mindre konkurrenskraftiga och närheten till fisken i havet har på köpet blivit mindre viktigt. Kustbyarna har alltså fått problem. Bostadspriserna har gått ner, bostäderna får mindre och mindre underhåll och stagantionen syns utanpå. Många familjer som förlorat arbete har fått flytta bort och dessutom sälja sitt livs sparande till rena reapriser. Många har även inte kunnat flytta bort pga de stora prisskilladerna. Jonsson avslutade med frågan: Är politikerna beredda att kompensera dessa människor för förlorad ägendom? Sigurður Árnason Islands bostadsreservfond Árnason, som är direktör för fonden gjorde en presentation av fonden, dess funktioner och verksamhet. Reservfondens roll, enligt lagstiftningen är: 1. Att betala bidrag till kommuner som behöver sälja kommunala ägo- och hyresbostäder. I takt med landsbygdens på många områden snabba avfolkning har kommunerna fått stå uppe med tomma bostäder. Detta tillsammans med låga bostadspriser och höga kostnader har gjort att kommunerna som ägare har fått problem. Nu kan kommunerna sälja ut bostäderna till de relativt låga priserna och få en viss kompensation för förslusterna från reservfonden. 8

9 2. Att betala driftsbidrag till kommuner för underhåll av bostäder som stått tomma under en längre tid. Även om kommunerna kan sälja bostäder, kan man inte sälja alla på en gång, för att inte påverka den lokala marknaden negativt. 3. Att bistå Bostadslånefonden med rådgivning kring avskrivnining av lån på kommunala bostäder där de inte går att sälja. 4. Att förvalta Reservfonden för tilläggslån. 5. Att förvalta Tryggingasjóður byggingargalla (Byggskadeförsäkringsfonden). 6. Att bistå kommuner med rådgivning kring ändringar i drift eller rationaliseringar av kommunala hyresbostäder. 7. Att samla information och utvärdera resultatet av verksamheten. Ulf Strömqvist Temaplan AB, Sverige Den Nya Ekonomiska Geografin NEG och Bostadsmarknaderna Föredraget delade Strömqvist i tre delar: a. Den Nya Ekonomiska Geografin b. NEG i Sverige c. Konsekvenser för bostadsmarkanderna Den nya ekonomiska geografin, menar Strömqvist, innebär nyckelbegrepp som storleksfördelar, ökade krav på vinster och ständig tillväxt. Den lokala eller regionala tillväxtens källor är specialisering, dvs kapaciteten eller förmågan att skapa sig fördelar gentemot konkurrenterna genom specialisering. Storlek på marknadsområdena spelar en viktig roll här. För det första finns mångfalden i större tätorterna. Det är fler branscher och diversificeringen är större. Här har man alltså tillgång til en beytdligt större marknad av folk och kvalifiaktioner. För det andra är tillväxten högre jo större området eller staden är. Detta visar SCB statistik klart. För det tredje är det följdaktligen en mindre ekonomisk risk för folk och företag att lokalisera sig där massan finns. Möjligheterna är större. För det fjärde är lönen också högre och det drar till sig folk. 9

10 Strömqvist var också inne på hur arbetspendling är en del av de faktorer som bidrar till skillnader mellan centrum och periferi. Folk är helt enkelt mer villiga att pendla längre jo högre lön man kan förvänta sig. Det betyder att man pendlar in till de områden där man får högre lön, där just marknaden är större osv. Slutligen om bostadsmarknaden och konsekvenserna av denna polarisering för den. Vakansgraden i Sveriges kommunala bostadsföretag kommer enligt prognoser att öka med runt och över 100 procent fram till år 2010 i kommuner som redan nu har befolkningsminskning. År 2001 handlade detta om 194 kommuner. Avslutningsvis sammanfattade Strömqvist sin poäng om de krafter som verkar för polarisering mellan centrum och periferi och samtidigt var det är för krafter som kan motverka den, så: De krafter som verkar för koncentration av verksamheter, lokaliseringar och därmed bosättning av människor är återkopplingar, större marknader och kunskapsberoende. Samtidigt är det några faktorer som motverkar de tidigare nämnda; nämligen markpriser på de större tätbygdsområdena, trängsel i städerna och det faktum att vissa infrastrukturresurser med bostäder inräknade är geografiskt orörliga. Ronnie Thomassen Familie og sundhedsministeriet, Färöarna Færöerne et boligpolitiskt laboratorium Hela 68 procent av Färöingarna bor i egen villa, 18 procent bor hos sina föräldrar och resten i övriga typer av boendealternativ. Bostadsmarknaden på Färöarna är alltså helt marknadsmässig. Men det finns de som har svårigheter att klara bostadsköp och det är där det offentliga ingriper med åtgärder eller lösningar. Thomassen nämnde i sitt föredrag två alternativa lösningar. För det första andelsbostäder och för det andra lagstiftning om bostadsuthyrning, dvs att man med lagstiftning skapade en hyresmarknad. Här kommer regionalpolitiska åtgärder in i bilden genom att man skall kunna erbjuda de som vill bo utanför huvudstaden Torshavn att pendla in gratis. Men har man tunnlar och broar kan man etablera en stor sammanhängande region och samla största delen av öborna in på samma arbetsmarknadsregion. Det bidrar till att lösa bostadsfrågorna. 10

11 Grétar Þór Eyþórsson Institutet för regionforskning vid Universitetet i Akureyri Seminariet sammanfattas Eyþórsson sammanfattade dagens föredrag och efter en sammanfattande genomgång av deras innehåll frågade han: Vad kan det finnas för tråd i de inlägg vi lyssnat på här under dagen? Hans svar var att man kunde helt säkert hitta ett flertal genomgående trådar, men han valde att själv ta upp två: Polarisering mellan centrum och periferi Glesbygdskommunerna och deras utmaningar De krafter som drar folk och företag till centrum från de mer glesbebygda regionerna har verkat för polarisering. De större städerna har också vuxit. Utvecklingen ställer olika krav och utmaningar på kommunerna beroende på var de är. Kommunerna möter i nutiden allt store utmaningar när det gäller hur de skall vara aktiva aktörer i regionala utvecklingen. I de länder i Norden som har de minsta kommuner har man i många fall kommit fram till att sammanslagningar av kommuner är det medel man skall använda sig av. Islands kommunminister har just satt igång en process som ämnar att leda till en halvering av antalet kommuner i landet detta även om vi redan har fått en halvering de senaste 10 åren. Det krävs nämligen ytterligare steg för att våra kommuner skall kunna genomföra sina lagstiftade uppgifter och möta de krav människor i dag ställer på serivcen. Kommuner som inte lever upp till detta kan inte kallas för kommuner de är kanske inte kommuner på riktigt! I Finland där kommunalt samarbete har en lång tradition finns nu tecken på att man vill gå over till sammanslagningsstrategierna just för att möta det jag tidigare har sagt. Dessutom för att bättre kunna möta den Europa som är under ständig uppbyggnad och utveckling. Även Sveriges och Norges kommunministrar har nyligen yttrat sig klart om att man skall har större och slagkraftigare kommuner för att bättre kunna hävda sig och stå emot polariseringen. 11

12 Även de länderna med betydligt större kommuner än Island och Finland vill ha mer förenade krafter på landsbygden i form av slagkraftigare kommuner för att möta de utvecklingstrender och växande problem med kostnader kring infrastruktur och bristande befolkningsunderlag vi hört så mycket om i föredragen här i dag. 12

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Primär målgrupp: lokala och regionala beslutsfattare inom privat och offentlig sektor Vad gör vi? Omvärldsbevakning

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt särskild

Läs mer

Att sätta sin region i ett sammanhang

Att sätta sin region i ett sammanhang Att sätta sin region i ett sammanhang Lärprojekt om den demografiska utmaningen RegLab 31 oktober-1 november 2012 31 oktober 31 oktober 31 Lisa Hörnström Senior Research Fellow - Nordregio Johanna Roto

Läs mer

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha

Läs mer

Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte

Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte Nettverkssamling for regional planlegging Hamar 17-19 juni 2015 Lisa Hörnström Senior Research Fellow Nordregio 1. Beskriva och analysera befolkningsutveckling

Läs mer

Stärk inlandet - lärdomar från Norge

Stärk inlandet - lärdomar från Norge Stärk inlandet - lärdomar från Norge Politik för inflyttning genom: -differentierade arbetsgivaravgifter -återföring av vattenkraftsmedel september 2006 Håkan Larsson Catrin Mattsson Per Åsling www.centerpartiet.se/jamtland

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Är det dags för en ny grön våg?

Är det dags för en ny grön våg? Är det dags för en ny grön våg? Kan man motverka urbaniseringen med pendlingsersättning? Ted Lindqvist 1 Innehåll Utvecklingen av Sveriges ekonomiska geografi Kort om undersökningen - respondenter Resultat

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Sätt fart på Sverige

Sätt fart på Sverige Sätt fart på Sverige Länsstyrelser vill investera mer Rapport från 6F fackförbund i samverkan juni 2015 Länsstyrelser ger regeringen underkänt Sveriges länsstyrelser är eniga. Regeringens satsningar på

Läs mer

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Avgränsningar Åren som studerats är i första hand 2001-2010 Fokus ligger på storstadsregionerna i respektive land Öarna är inte med i studien (dvs. Island,

Läs mer

Landrapport från Island NBO:s styrelsemöte november 2013 Danmark

Landrapport från Island NBO:s styrelsemöte november 2013 Danmark Landrapport från Island NBO:s styrelsemöte 14.-15. november 2013 Danmark Nyckeltal för Island Folkmängd 325.010 Förväntad BNP-utveckling 2,2 % Inflationstakt 3,5 % Arbetslöshet 4,8 % Styrränta 7,0 % Bolåneskuld

Läs mer

Högst upp eller längst ned

Högst upp eller längst ned HÖST 2011 Sälja villan först Högst upp eller längst ned Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Sälja villan först I Nordic Housing Insight fick fastighetsmäklarna denna gång besvara frågan hur

Läs mer

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter

Läs mer

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Västra Småland Castellums fastigheter i Västra Småland är främst belägna i Värnamo, Jönköping och Växjö. Det samlade fastighetsbeståndet per 31 december 2003

Läs mer

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA Har vi beskrivit nuläget rätt? Frågan om Storregion fattas nodstäder i hela storregionen och arbetsmarknadsregioner. Planera utifrån prognoser istället för mål-förhållningssätt,

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Rumslig strategisk planering på regional nivå

Rumslig strategisk planering på regional nivå Rumslig strategisk planering på regional nivå Fredagsakademi Region Örebro Dagens presentation: Hur ser dagens regionalisering ut? Rumslig organisering och planering Några exempel från Åttamiljonerstaden

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

UTSKOTTSFÖRSLAG. Utskottsförslag om gränskryssande järnvägsförbindelser för tillväxt och bättre klimat. Nordiska rådet. 1. Utskottets förslag

UTSKOTTSFÖRSLAG. Utskottsförslag om gränskryssande järnvägsförbindelser för tillväxt och bättre klimat. Nordiska rådet. 1. Utskottets förslag UTSKOTTSFÖRSLAG Utskottsförslag om gränskryssande järnvägsförbindelser för tillväxt och bättre klimat 1. Utskottets förslag och miljö- och naturresursutskottet föreslår att rekommenderar de norska, svenska

Läs mer

Landskrona i Öresundsregionen

Landskrona i Öresundsregionen 1 (7) Landskrona i Öresundsregionen Landskrona ligger mitt i Öresundsregionen. Sedan Öresundsbron invigdes år 2000 och fram till och med år 2008 har folkmängden i Öresundsregionen ökat med 180 000 invånare,

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården 9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Kommunstyrelsen 2009-09-28 184 478 Arbets- och personalutskottet 2009-09-28 207 456 Dnr 09.560 10 oktks18 Utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Läs mer

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona ÅTERRAPPORTERING 1 (10) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Plan/Boende Bo Bertilsson Telefon 021-19 52 86 bo.bertilsson@lansstyrelsen.se Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Återrapportering av uppdrag 46 Regional

Läs mer

En översikt om nuläge och trender hur äldre bor idag och hur de kan bo i framtiden

En översikt om nuläge och trender hur äldre bor idag och hur de kan bo i framtiden Nordiskt seminarium kring bostäder och boendemiljö för äldre Stockholm 11.12.2012 En översikt om nuläge och trender hur äldre bor idag och hur de kan bo i framtiden Kirsti Pesola, tekn.lic., arkitekt SAFA

Läs mer

Bostaden är lösningen - en helhetssyn på bostadsfrågan. Lotta Jaensson 140407

Bostaden är lösningen - en helhetssyn på bostadsfrågan. Lotta Jaensson 140407 Bostaden är lösningen - en helhetssyn på bostadsfrågan Lotta Jaensson 140407 Bostadsmarknaden i ett sammanhang Befolkningsökning. Industrisamhället ersatts med tjänstesamhälle. Urbanisering. Utflyttning

Läs mer

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Läs mer

BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN

BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN Beslutad av kommunfullmäktige 2011-05-02 1 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar skall varje kommun planera

Läs mer

Oscar Eklund oscar@makesyoulocal.com mobil +45 2574 3315 Max Riis Christensen max@makesyoulocal.com mobil 3017 3950

Oscar Eklund oscar@makesyoulocal.com mobil +45 2574 3315 Max Riis Christensen max@makesyoulocal.com mobil 3017 3950 Oscar Eklund oscar@makesyoulocal.com mobil +45 2574 3315 Max Riis Christensen max@makesyoulocal.com mobil 3017 3950 Oscar Eklund oscar@makesyoulocal.com mobil +45 2574 3315 Max Riis Christensen max@makesyoulocal.com

Läs mer

De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse

De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse VINTER 2015 De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse Stark tro på ökad efterfrågan Media har stor påverkan på den nordiska bostadsmarknaden Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSFÖRHÅLLANDEN OCH BYGGANDE

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSFÖRHÅLLANDEN OCH BYGGANDE 78 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSFÖRHÅLLANDEN OCH BYGGANDE BOSTADSFÖRHÅLLANDEN OCH BYGGANDE Bostadsförhållanden Det finns 1,8 miljoner bostäder i Öresundsregionen fördelade på 1,2 miljoner i den

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 1 Under seminariedagarna som arrangerades i Trysil, Norge, den 22-23 oktober av Gränskommittén Hedmark Dalarna var temat demografi.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 Översyn 2015 Kommunledningskontoret 2015-05-07 - 1 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 - Översyn 2015 Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen

Läs mer

Munkedals kommun till 99 % landsbygd till

Munkedals kommun till 99 % landsbygd till Munkedals kommun till 99 % landsbygd 2 Lång tradition av landsbygdsarbete Landsbygdsprogram sedan 1994 9 lokala utvecklingsgrupper Fadderpolitiker Landsbygdsråd Landsbygdsutvecklare Överlevt fem olika

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

VINTER 2013. Optimism i Norge Tålmodiga danskar. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VINTER 2013. Optimism i Norge Tålmodiga danskar. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VINTER 2013 Optimism i Tålmodiga danskar Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VINTER 2013 I november besvarade tusentals fastighetsmäklare frågor om bostadsmarknaden

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010 Gränshindersarbete och politiskt samarbete Kiruna 17 mars 2010 1 The Öresund Region - 3,7 m inhabitants 2 3 4 Ett sammanfogat Øresund 5 2018 Öresundskomiteen - en politisk plattform Öresundskomiteen 36

Läs mer

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

SOCIAL BOSTADPOLITIK OCH FRAMTIDEN I ISLAND

SOCIAL BOSTADPOLITIK OCH FRAMTIDEN I ISLAND SOCIAL BOSTADPOLITIK OCH FRAMTIDEN I ISLAND Konsumentens funderingar Páll Gunnlaugsson ordförandi Búseti Reykjavik Jag skal försöka beskriva i några ord den omgivning en organisation som Buseti har arbetat

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

Är hushållens förväntningar på bostadsmarknaden orealistiska? 2014-09-03

Är hushållens förväntningar på bostadsmarknaden orealistiska? 2014-09-03 Är hushållens förväntningar på bostadsmarknaden orealistiska? 2014-09-03 1 Har hushållen realistiska förväntningar på bostadsmarknaden? Ekonomipristagaren Robert Shiller: Jag tror att människor här i Sverige

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet

Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet Workshop: Tillgänglighet och teknikstöd i boendet Göteborg 11 februari 2010 Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet Studien har delfinansierats av medel från Teknik

Läs mer

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering 1 2 Nära vardagen där det händer Så här arbetar vi Ekonomisk planeringsprocess Planläggningsprocessen

Läs mer

Personlighet viktigare än pengar

Personlighet viktigare än pengar VINTER 2011 Dysterkvistar i Danmark och Personlighet viktigare än pengar Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Dysterkvistar i Danmark och I denna upplaga av Nordic Housing Insight har vi valt

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Nordisk Rusmiddelseminar, Visby 24-27.8.2015 Nina Karlsson, Nordens Välfärdscenter Finland 1 Inledning - På ett internationellt plan har Europa det

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Yttrande över remiss av betänkandet Regional indelning tre nya län, (SOU 2016:48)

Yttrande över remiss av betänkandet Regional indelning tre nya län, (SOU 2016:48) Ert dnr Fi 2016/02568/K Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över remiss av betänkandet Regional indelning tre nya län, (SOU 2016:48) Kommunstyrelsen i Piteå kommun beslutade

Läs mer

NCC. Den inkluderande staden

NCC. Den inkluderande staden NCC Den inkluderande staden 1 Om undersökningen Digital enkät utskickad till panelister via Cint Deltagare i huvudstadsregionerna i Sverige, Norge, Danmark och Finland, i åldern 18-65 med representativa

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

Den orörliga bostadsmarknaden

Den orörliga bostadsmarknaden Den orörliga bostadsmarknaden Lunchseminarium hos Fastighetsägarna 2016-05-17 Maria Pleiborn WSPs rapport Skriven på uppdrag av Fastighetsägarna WSP ansvarar för analyser och slutsatser Skriven av Anna

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Så bygger du en ledande FOI-miljö

Så bygger du en ledande FOI-miljö Så bygger du en ledande FOI-miljö Globala innovationsvärdekedjor och lokala innovationsekosystem Göran Hallin Sverige investerar mycket i FoU men ändå allt mindre Sveriges investeringar i FoU ligger på

Läs mer

Fler bostäder och fler attraktiva bostadsområden

Fler bostäder och fler attraktiva bostadsområden Fler bostäder och fler attraktiva bostadsområden Ett diskussionsmaterial om boende och samhällsplanering. Erik Tellsén Delar av materialet har inspirerats av eller hämtat från programkommissionen, den

Läs mer

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år.

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. 8 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t antal nystartade företag 1990 2005 Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. Källa: ITPS nystartade företag efter näringsgren 2005 Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar

Läs mer

Parlamentariska landsbygdskommittén

Parlamentariska landsbygdskommittén Parlamentariska landsbygdskommittén N 2015:04 Vi är landsbygdskommittén Ulf Berg, Moderaterna Emma Carlsson Löfdahl, Folkpartiet Åsa Coenraads, Moderaterna Anders Forsberg, Sverigedemokraterna Monica Haider,

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden?

hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden? 1 ett metodexempel hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden? Maria Hagelberg & Pernilla Jacobsson 12 utgångspunkter tema: attraktivitet boende 1 3 utgångspunkter tema: attraktivitet boende

Läs mer

Stockholm och bostadskrisen vart är politiken på väg? Civil- och bostadsminister Stefan Attefall Fastighetsvärldens seminarium 20 februari 2013

Stockholm och bostadskrisen vart är politiken på väg? Civil- och bostadsminister Stefan Attefall Fastighetsvärldens seminarium 20 februari 2013 Stockholm och bostadskrisen vart är politiken på väg? Civil- och bostadsminister Stefan Attefall Fastighetsvärldens seminarium 20 februari 2013 Befolkningsökning och bostadsbyggande i Stockholms län Vi

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Jämtlandsstråket Varför då?

Jämtlandsstråket Varför då? Jämtlandsstråket Varför då? Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden. Det blir lättare för företag och organisationer att hitta rätt kompetens. Därmed lättare för företag att

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM Lycksele kommun Vision I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. Malin Ackermann Lennart Melin Inledning Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken

Läs mer

Budget 2005. Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik. Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning

Budget 2005. Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik. Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning Budget 2005 Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning Vi lever i en föränderlig värld och det påverkar dagligen förutsättningarna för den kommunala

Läs mer

Analys av tillgänglighet i Västra Götaland

Analys av tillgänglighet i Västra Götaland Analys av tillgänglighet i Västra Götaland Erik Elldér Centrum för Regional Analys (CRA) Institutionen för Kulturgeografi och Ekonomisk geografi Handelshögskolan Göteborgs Universitet Upplägg I. Introduktion/bakgrund

Läs mer

Avgränsning av områden

Avgränsning av områden Avgränsning av områden Annelie Ström Jordbruksverket 036-15 63 28 annelie.strom@jordbruksverket.se Fyra fonder Socialfonden - ESF Regionala utvecklingsfonden - ERUF Landsbygdsfonden - EJFLU Havs- och fiskerifonden

Läs mer

Jättegap mellan utbud och efterfrågan i Sverige

Jättegap mellan utbud och efterfrågan i Sverige HÖST 2014 Jättegap mellan utbud och efterfrågan i Sverige Arbetsmarknaden viktigaste påverkansfaktorn i Norge och Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight - Höst

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg februari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Avgränsning... 5 4. Projektorganisation... 5 5. Inventering...

Läs mer

STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Norrlänningarna mer internationella än väntat

Norrlänningarna mer internationella än väntat Norrländsk regionstudie 2009 Informationsblad 6: Norrlänningarna och globaliseringen Norrlänningarna mer internationella än väntat Norrland är definitivt ingen isolerad plats i periferin. Norrlänningarna

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer