Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 24.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 24."

Transkript

1 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende Tid och plats tisdagen den 29 september 2015 kl i A-salen, Växjö kommun Bo Frank Ordförande Fredrik Pettersson Sekreterare Ledamöter Bo Frank (M), Ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S), 1:e vice ordförande Per Schöldberg (C), 2:e vice ordförande Anna Tenje (M) Catharina Winberg (M) Gunnar Storbjörk (S) Malin Lauber (S) Ersättare Cheryl Jones Fur (MP) Tony Lundstedt (S) Eva Johansson (C) Jon Malmqvist (KD) Nils Fransson (FP) Carin Högstedt (V) Tomas Thornell (S) Tjänstemän Kommunchefen Sekreteraren 1 (3)

2 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Förteckning över kommunstyrelsens arbetsutskotts ärenden den 29 september Justering av protokoll 2. Internbudgetdialog miljö- och hälsoskyddsnämnden 3. Information om aktuella etableringar samt arbetsmarknadsläge 4. Delårsrapport för Växjö kommun till och med augusti 2015 med helårsprognos 5. Folkhälsorapport för Växjö kommun Länsstyrelsen i Kalmar läns remiss om tillståndsgivning enligt miljöbalken - Vindkraftverk Målajord 6:1, HS Kraft AB 7. Reserapport från Nahhalin, Palestina (muntligt) 8. Information från ledamöter och ersättare samt från kommunledningsförvaltningen 9. Yttrande över granskningshandling för detaljplan för Mjölner 5 och 6 mfl i Växjö kommun 10. Ägarsamråd i AB Regionteatern Blekinge-Kronoberg den 5 oktober ICLD-finansierat samarbetsprojekt med serbiska kommuner Yttrande över Näringsdepartementets remiss av betänkandet En ny regional planering - ökad samordning och bättre bostadsförsörjning 13. Yttrande över Länsstyrelsens remiss angående fördjupad beskrivning av Jät, kulturmiljö av riksintresse 14. Yttrande över Näringsdepartementets remiss av delbetänkandet Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning (SOU 2015:51) 15. Skrivelse om universitetsvision i Växjö kommun- Anna Tenje (M), Per Schöldberg (C), Cheryl Jones Fur (MP), Nils Fransson (FP) och Jon Malmqvist (KD) 2 (3)

3 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Motion om ett aktivt arbete för att höja pojkars skolresultat- Carin Högstedt (V) 17. Motion om att öka dialogen med Växjös pensionärer- Malin Lauber (S) 18. Motion om behovet av ytterligare en räddningstjänststation- Rose-Marie Holmqvist (S), Anders Lindoff (S) och Gullvi Strååt (S) 19. Tillbyggnad av Östra Lugnets skola 20. Förvärv av del av fastigheten Växjö Öjaby 4:2 21. Avskrivning av uppdrag att revidera Växjö kommuns näringslivsprogram 22. Sjönet fiber ekonomisk förenings ansökan om lån för fibernät 23. Redovisning av inkomna och besvarade skrivelser av intresse samt inkomna inbjudningar och protokoll 24. Övrigt 3 (3)

4 ÄRENDE Dnr KS Ingemar Waldemarsson ekonomichef Tel Kommunstyrelsen Delårsrapport för Växjö kommun till och med augusti 2015 med helårsprognos Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner delårsrapporten för Växjö kommun januari augusti 2015 med prognos för helår Kommunfullmäktige uttalar att överförmyndarnämnden ska vidta åtgärder för att minimera underskottet. Övriga nämnder och styrelser ska vidta åtgärder för att hålla budgeten. Utöver tilldelad budgetram får nämnder och styrelser förbruka eget kapital till engångsinsatser efter beslut i respektive nämnd eller styrelse. Utbildningsnämnden får därutöver förbruka maximalt 12 mkr av eget kapital till en längre särskild satsning. Bakgrund Härmed överlämnas Växjö kommuns delårsrapport för perioden januari augusti 2015 med prognos för helår Nämnders och styrelsers delårsrapporter kommer att läggas in på kommunens intranät. Rapporten innehåller även en helårsprognos för kommunkoncernen, vilken omfattar kommunen, de kommunala bolagen och Värends Räddningstjänstförbund. Sammanfattning Budget 2015 för bygger på ett överskott med 6 mkr. Efter åtta månader redovisas ett överskott på 81 mkr (82 mkr för motsvarande period 2014). Prognosen för helåret 2015 är ett överskott på 44 mkr, vilket är 38 mkr bättre än budget. Verksamheterna visar sammantaget överskott mot budget med 3 mkr. I prognosen ingår disponering av eget kapital med 37 mkr att användas inom utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, kommunens revisorer och tekniska nämnden, skogen. Dessutom ingår underskott för biogasen. Ekonomiskt bistånd inom nämnden för arbete och välfärd räknar med ett budgetöverdrag på 10 mkr. Prognosen för gemensam finansiering indikerar överskott mot budget på 38 mkr främst hänförligt till högre återbäring från Kommuninvest än budgeterat samt återbetalning av premier från AFA. Prognosen för skatteintäkter och regelringsbidrag är däremot sämre än budget. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post 1 (4)

5 ÄRENDE Dnr KS Helårsprognosen före extraordinära poster, bokslutsdispositioner och skatt för VKAB-koncernen indikerar ett resultat på 173 mkr för 2015 jämfört med 136 mkr i utfall för Övriga bolag prognostiserar sammantaget nollresultat. Räddningstjänstförbundet prognosticerar ett underskott för 2015 med drygt 1 mkr. Helårsprognos 2015 för den samlade kommunkoncernen, före bokslutsdispositioner och skatt, är ett överskott på 159 mkr jämfört med 157 mkr för bokslut Återbetalning av premier från AFA AFA Sjukförsäkringsaktiebolags styrelse har beslutat att under 2015 återbetala premier för den kollektivavtalade sjukförsäkringen AGS-KL samt för avgiftsbefrielseförsäkringen för år För Växjö kommunen blir återbetalningen cirka 32 mkr. I årets budget finns ingen summa budgeterad för detta. Återbäring från Kommuninvest Kommuninvest kommer även 2015 att lämna återbäring till medlemmarna. För kommunen blir det ca 30 mkr, vilket är 20 mkr mer än budgeterat. Aktieutdelningar I budgeten och i prognosen ingår aktieutdelningar från kommunala bolag på sammanlagt 57 mkr. Måluppföljning Uppföljning av fullmäktiges mål görs efter åtta månader under tio olika målområden. Uppföljning görs även av de finansiella målen samt där det är möjligt beroende på om det finns aktuell statistik - verksamhetmål kopplade till god ekonomisk hushållning Nämnder med negativt eget kapital Efter beslut i kommunfullmäktige , 155, är det endast TN biogas som har ett negativt eget kapital på -5,6 mkr. Fullmäktige beslutade , 131, att biogasverksamheten, sett över lång tid, ska bära sina egna kostnader och inte belasta skattekollektivet. De underskott som uppstår de första åren skall således enligt beslutet täckas med överskott över en längre tidsperiod. I bokslut 2013 gjordes en nedskrivning av anläggningarna med 40 mkr. Detta innebär betydligt lägre kapitalkostnader och ger förutsättningar att uppnå bättre resultat inom en rimlig tidsperiod 2 (4)

6 ÄRENDE Dnr KS Regler vid befarat budgetöverskridande Enligt ekonomistyrningsreglerna gäller följande vid befarat budgetöverskridande: I de fall månadsrapporten/delårsrapporten visar på prognostiserat underskott i förhållande till budget, och om nämnden inte ämnar eller kan ianspråkta positivt eget kapital, skall förvaltningschefen för nämnden presentera förslag till åtgärder. Dessa skall vara så utformade att nämnden, om möjligt, senast till utgången av innevarande budgetår åter når en överensstämmelse med budget. Nämnden skall fatta beslut om åtgärder enligt föregående stycke, senast på det andra ordinarie nämndsammanträdet efter det att månadsrapporten/ delårsrapporten framlades för nämnden. Beslutet skall, om möjligt, vara så utformat att nämnden senast till utgången av innevarande budgetår åter når en överensstämmelse med budget, alternativt ianspråktar positivt eget kapital. Beträffande avvikelser i förhållande till budget avseende lagstiftad verksamhet gäller särskilda regler om rapportering till KF. I sådant fall skall nämnden lämna en rapport alternativt rapportera vid nästkommande ordinarie rapporteringstillfälle till kommunstyrelsen, som har att redovisa förhållande till fullmäktige senast i närmast följande delårsrapport alternativt i ett särskilt ärende. Nämnder med prognosticerat budgetöverskridande 2015 Utbildningsnämnd. Prognos - 32 mkr. Nämnden har beslutat ianspråkta eget kapital för att möta kostnader som är kopplade till de nya specialdestinerade statsbidragen samt utbetalning av bidrag till fristående verksamhet. Eget kapital uppgick vid årsskiftet till drygt 33 mkr. Nämnd för arbete och välfärd. Den totala prognosen för nämnden är ett överskott på 7 mkr varav ekonomsikt bistånd står för 10 mkr. Befarat budgetöverskridande för ekonomiskt bistånd rapporteras till fullmäktige i denna delårsrapport. Åtgärdsplan är beslutad och har beaktats i prognosen. Nämnden har inget eget kapital. Teknisk nämnd biogas. Prognos 2,8 mkr. Balansräkningsenhet med ett negativt eget kapital på -5,6 mkr. Teknisk nämnd, skog och natur. Prognos -4,2 mkr. Balansräkningsenhet med ett eget kapital på 15,2 mkr. 3 (4)

7 ÄRENDE Dnr KS Kultur- och fritidsnämnd. Prognos -0,5 mkr. Nämnden har beslutat ianspråkta eget kapital för att täcka kostnader på 0,5 mkr för att utveckla Ringsberg/Kristineberg. Eget kapital uppgår till 2,6 mkr. Överförmyndarnämnd. Prognos -1,0 mkr. Befarat budgetöverskridande rapporteras till KF i denna delårsrapport. Åtgärder för att nå budget redovisas och diskuteras men har ännu inte genomförts. Nämnden har inget eget kapital. Beslutet skickas till För åtgärd/verkställighet Nämnderna För kännedom Ekonomichefen, revisionschefen Monica Skagne kommunchef/ceo Ingemar Waldemarsson ekonomichef 4 (4)

8 DELÅRSRAPPORT Januari - augusti 2015

9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1 Sida FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE God ekonomisk hushållning Ekonomi och effektivitet Finansiell analys Kommunkoncernen Delårsbokslut januari augusti 2015 Prognos för helår 2015 Kommunen Delårsbokslut januari augusti Prognos för helår Växjö kommun som arbetsgivare 14 Kommunfullmäktiges mål Arbete och företag 18 Barn och utbildning 21 Bygga och bo 22 Demokrati och mångfald 24 Miljö, energi och trafik 25 Stöd och omsorg 27 Trygghet och säkerhet 29 Uppleva och göra 30 SIFFERSAMMANSTÄLLNING Resultat- och balansräkning kommunkoncernen Noter kommunkoncernen Resultat- och balansräkning kommunen Kassaflödesanalys kommunen Redovisningsprinciper Noter kommunen Kommunal redovisningslag (1997:614): Kommuner ska minst en gång under räkenskapsåret upprätta en delårsrapport, som omfattar en period av minst hälften och högst två tredjedelar av året. Ekonomisk information under 2015: Årsredovisning 2014 (KF) Delårsrapport januari mars 2015 (KF) Delårsrapport januari - augusti 2015 (KF) 21 april 19 maj 20 oktober Kontaktpersoner: Ingemar Waldemarsson, ekonomichef Håkan Pettersson, budgetchef Johanna Svensson, redovisningschef Redovisningar och rapporter finns att hämta på Växjö kommuns hemsida www. vaxjo.se

10 SAMMANFATTNING UPPFÖLJNING AV MÅL I KOMMUNFULLMÄKTIGES BUDGET 2015 I delårsbokslutet efter åtta månader görs en översiktlig uppföljning av god ekonomisk hushållning. Uppföljning av vissa mål kan dock ej avrapporteras eller bedömas utifrån åtta månader på grund av att statistik inte finns tillgängligt förrän på helårsbasis. I bokslutet 2015 kommer alla kommunfullmäktiges övergripande mål att följas upp. En bedömning görs då av hur kommunen närmar sig de övergripande målen i de tio målområdena samt om kommunen uppfyller målen för god ekonomisk hushållning. Ekonomi De finansiella målsättningarna uppfylls till följd av kommunens goda resultat sedan tidigare år. Det övergripande målet att alla nämnder ska bedrivas inom tilldelad budgetram uppfylls inte på grund av underskott inom utbildningsnämnden, kommunfullmäktige och överförmyndarnämnden. Personal Totalt för Växjö kommun har antalet sjukdagar per snittanställd ökat från 18,3 till 20,4 under de första åtta månaderna EKONOMI Efter åtta månader redovisar kommunen ett resultat på 81 mkr, vilket är 77 mkr bättre än periodiserad budget för År 2014 uppgick resultatet för motsvarande period till 82 mkr. Helårsutfallet blev sedan 42 mkr. Efter åtta månader redovisar nämnderna totalt en positiv budgetavvikelse på 39 mkr. Omsorgsnämnden, kommunstyrelsen och den taxefinansierade verksamheten inom tekniska nämnden redovisar större positiva avvikelser. Även nämnden för arbete och välfärd redovisar en positiv avvikelse till följd av att nämnden resultatfört äldre statsbidrag för nyanlända. Utbildningsnämnden visar på ett större underskott. I övrigt redovisar nämnderna relativt små avvikelser mot periodiserad budget. Prognosen för kommunen 2015 indikerar ett helårsresultat på 44 mkr vilket är 38 mkr bättre än budget. Sammantaget visar verksamheterna överskott med 3 mkr på helårsbasis. I prognosen ingår att nämnderna beräknas disponera 37 mkr av eget kapital. Resultatet i kommunkoncernen efter åtta månader uppgår till 220 mkr. Helårsprognosen för kommunkoncernen uppgår till 159 mkr före bokslutsdispositioner och skatt. VKAB står för en stor del av överskottet, 173 mkr. För motsvarande period förra året uppgick prognosen till 102 mkr. Helårsutfallet före bokslutsdispositioner och skatt blev 157 mkr. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Monica Skagne Kommunchef/CEO 1

11 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunfullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning är stycken, därtill kommer miljöprogrammets mål som är 30 till antalet. I uppföljningen av målen använder Växjö kommun i största möjliga utsträckning offentlig statistik som ger möjlighet till jämförelser och som är kvalitetssäkrad. I vissa fall följs mål upp med egen verksamhetsstatistik. Tillgången till statistik för att kunna göra uppföljning av målen efter åtta månader är mycket begränsad och därför görs i delårsbokslutet en prognos av måluppfyllelsen, det vill säga en förutsägelse om vad man tror att måluppfyllelsen vid årets slut kommer att vara. Därtill redovisas de viktigaste insatserna som genomförts för att nå målen, under respektive mål och målområde. Pilarna indikerar prognostiserad måluppfyllelse vid årets slut: - Uppåtgående pil om prognosen är att målet är uppnått vid årsskiftet. - Nedåtgående pil om prognosen är att målet inte är uppnått vid årsskiftet. - I de fall målet är att något ska öka och prognosen är att utfallet blir detsamma används en pil åt höger. - Avsaknad av pil, prognos kan inte göras på grund av otillräckligt underlag. Prognosen av måluppfyllelsen visar att målen antalet företag ska öka och andelen etablerade på arbetsmarknaden efter 4 års vistelsetid i Sverige förväntas uppnås. Växjö kommuns service i myndighetsutövningen gentemot företag har sjunkit och målet kommer inte att uppnås. Andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet har sjunkit, likaså andelen som fullföljer gymnasieskolan inom fyra år. Befolkningsmålet förväntas bli uppnått och även om prognosen om 457 färdigställda bostäder under året är en ökning jämfört med förra året så måste bostadsproduktionen öka ytterligare om målet 3000 bostäder till och med 2019 ska uppnås, målet förväntas inte uppnås Antalet biståndshushåll (stöd och omsorg) minskar för tredje året i rad. Personalkontinuiteten i den offentliga hemtjänsten visar att antalet vårdare per omsorgstagare sjunker. Någon sammantagen bedömning av prognostiserad måluppfyllelse vid årets slut är svår att göra med den tillgängliga statistiken, det saknas för mycket statistik för att kunna göra en sådan bedömning. Ekonomi och effektivitet Övergripande mål Växjö kommun ska ha en god ekonomi och kommunens nämnder ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. Kommunens nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten effektivt och hushålla med mänskliga och ekonomiska resurser. Verksamheten ska bedrivas inom budgetram Kommunens nämnder ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. Utöver tilldelad budgetram kan nämnder och styrelser använda positivt eget kapital till engångsinsatser efter beslut i respektive nämnd och styrelse. Efter åtta månader redovisar nämnderna totalt en positiv budgetavvikelse på 39 mkr. Utbildningsnämnden, kommunfullmäktige och överförmyndarnämnden har överskridit tilldelad budgetram. I bokslutet beräknas nämnderna sammantaget redovisa ett överskott med 2,8 mkr. Finansiella mål Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara 0,5 procent av summan av skatteintäkter och utjämning. 0,5 procent av summan av skatteintäkter och utjämning innebär ett resultat på 19 mkr i genomsnitt för åren Vid delårsbokslut efter åtta månader uppfylls målet. Resultatet för de senaste fyra åren inklusive delårsbokslutet uppgår till 1,6 procent. Verksamheten ska bedrivas effektivt Nationella jämförelser görs för att säkerställa att kommunens verksamhet bedrivs kostnadseffektivt och arbete med att utveckla och effektivisera verksamheter pågår kontinuerligt med hjälp av analyser, jämförelser, Leanutvecklingsarbete och systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete. Omsorgsnämndens Lean arbete med fokus på ökad brukartid fortsätter med fem nya enheter. Mätning av brukartid för alla inblandade enheter kommer ske under hösten och redovisas i årsbokslutet. Ett koncernövergripande arbete med processtyrning och processbaserad verksamhetsutveckling har påbörjats för att stödja en effektiv verksamhet och kvalitet i de tjänster som kommunen ger medborgarna. Detta har en nära koppling till och stödjs av det pågående Leanarbetet. Måltidsenheten bildades den första januari 2015 och ingår i kommunstyrelsens verksamheter. Under 2015 ska ett köp- och säljsystem med fokus på nöjda kunder och bra priser utarbetas. Det finns ett besparingskrav på 5 mkr i år, vilket bedöms bli svårt att nå helårseffekt på. Organisat- 2

12 ionen är ny och budget överflyttades till kommunstyrelsen i mars. Ett måltidspolitiskt program har tagits fram som gäller för hela den kommunala verksamheten. Verksamhetsutveckling och effektiviseringar med IT sker i olika delar av kommunens verksamheter. Arbetet med e- tjänster och Mina sidor ökar möjligheterna att arbeta effektivt, rättssäkert och tillgängligt för medborgarna. E- tjänsten barn- och elevuppgifter som lanserades i augusti gör att informationen kan samlas in digitalt istället för på papper vilket både sparar arbete och säkerställer att rätt information kommer in. Samtliga förtroendevalda har utrustats med läsplatta. Användandet av Assistenten vid digitala sammanträden underlättar för de förtroendevalda att kommunicera digitalt. Samtliga nämnder beräknas under 2015 övergå till digitala sammanträden. Effektiviseringsarbete pågår i nämnderna och kommunövergripande genom förebyggande insatser, utvecklingsarbete och koncernsamordning för att uppnå effektivare flöden och smartare arbetssätt. Arbetet med processtyrning och processbaserad verksamhetsutveckling ska leda till ökad effektivitet i ett koncernperspektiv. FINANSIELL ANALYS KOMMUNKONCERNEN Resultatet för kommunkoncernen uppgår per den 31 augusti 2015 till 220 mkr före bokslutsdispositioner och skatt att jämföra med 202 mkr för motsvarande period Prognosen för helåret 2015 visar på ett resultat om 159 mkr. Kommunkoncernen består av kommunen, de kommunala bolagen och ett kommunalförbund. Koncernrapporten ska spegla kommunkoncernens relationer till omvärlden, därför elimineras alla interna mellanhavanden. För att beskriva Växjö kommunkoncern och Växjö kommuns förmåga att upprätthålla en god ekonomisk hushållning används en finansiell analysmodell som bygger på fyra olika aspekter; Resultat, Kapacitet, Risk och Kontroll. Analysen inom varje perspektiv grundas på ett antal finansiella nyckeltal vilkas uppgift är att belysa ställning och utveckling inom respektive aspekt. RESULTAT OCH KAPACITET Periodens resultat före bokslutsdispositioner och skatt Resultat Resultat Mkr Växjö kommun VKAB Övriga *) 2 0 Totalt *) Smaland Airport AB, Värends Räddningstjänstförbund, Växjö Teateraktiebolag, AB Regionteatern Blekinge-Kronoberg, Kulturparken Småland AB. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick i Växjö kommunkoncern efter åtta månader till 220 mkr. Vid samma period föregående år uppgick resultatet till 202 mkr. VKABs resultat uppgår i delårsbokslutet till 183 mkr. Kommunens resultat efter koncernjusteringar uppgår till 37 mkr. Kommunens resultat har justerats med 44 mkr avseende utdelning inom kommunkoncernen. Några bokslutsdispositioner eller skattekostnader har inte belastat resultatet vad gäller koncernbolagen. Verksamhetens nettokostnader Efter åtta månader uppgick verksamhetens nettokostnader, inklusive avskrivningar, till mkr (2 465 mkr). Kommunens verksamhet är den dominerande i koncernen. Finansnetto Finansnettot efter åtta månader var -80 mkr, vilket är en förbättring jämfört med motsvarande period föregående år. Detta beror framförallt på lägre räntekostnader. RISK OCH KONTROLL Soliditet % Soliditet 13,4 17,0 16,1 15,7 16,8 Soliditeten (eget kapital i förhållande till de totala tillgångarna) har ökat sedan årsskiftet. Vid beräkning av soliditeten tas även hänsyn till kommunens pensionsåtagande. Soliditeten har ökat främst till följd av att pensionsåtagandet har minskat. Balanslikviditet % Balanslikviditet Balanslikviditeten (omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder - intjänad semester och okompenserad övertid) visar betalningsförmågan på kort sikt. De likvida medlen, inklusive korta placeringar, uppgick per den 31 augusti till 945 mkr, en ökning med 169 mkr sedan årsskiftet. Rörelsekapital Rörelsekapitalet, skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, är positivt, 345 mkr. Vid årsskiftet var rörelsekapitalet negativt och uppgick till -153 mkr. Investeringar och långfristiga skulder Bruttoinvesteringar under perioden uppgår till 647 mkr. Större del är hänförligt till VKAB koncernen med VEABs byggnation av Sandvik 3 samt Växjöbostäders nybyggnation på Vallen, Teleborgsskogen och Portvakten Norr. De långfristiga skulderna har ökat med 486 mkr jämfört med årsskiftet och uppgår till mkr. 3

13 PROGNOS KOMMUNKONCERNEN 2015 I tabellen nedan redovisas resultat vid bokslut 2014 och prognos 2015 före bokslutsdispositioner och skatt. Beloppen avser kommunens ägarandel i bolagen och i Värends Räddningstjänstförbund. Notera att de verkliga årsresultaten kan avvika från prognoserna, som redovisas i tabellen nedan, då bokslutsdispositioner och skatt kan hanteras på olika vis. Bokslut Prognos Mkr helår 2014 helår 2015 Växjö kommun VKAB Övriga *) 5 1 Totalt *) Smaland Airport AB, Värends Räddningstjänstförbund, Växjö Teateraktiebolag, AB Regionteatern Blekinge-Kronoberg, Kulturparken Småland AB. Före bokslutsdispositioner och skatt uppgick resultatet för kommunkoncernen 2014 till mkr. Prognosen 2015 för kommunkoncernen visar ett resultat på mkr. Kommunens resultat har justerats avseende utdelning inom kommunkoncernen. Växjö kommun Kommunens prognos för 2015, justerat för utdelningar från de kommunala bolagen, uppgår till -13 mkr. Se mer nedan under rubrik Finansiell analys Växjö kommun. Växjö kommunföretag AB, VKAB (100 %) Resultatet i VKAB-koncernen uppgår per den 31 augusti till +183 mkr. Prognosen för helåret 2015 uppgår +173 mkr. Flera av bostads- och lokalbolagen gör större underhållsinsatser under hösten och redovisar därför ett bättre resultat än helårsprognosen vid tillfälle för delårsbokslutet. Prognosen är 45 mkr bättre än budgeterat resultat vilket främst beror på reavinster i VEAB, Videum och Växjöbostäder. Reavinster är hänförliga till försäljning av aktier i Bixia samt fastighetsförsäljningar. Av prognostiserat helårsresultat, +173 mkr, är större del hänförligt till Växjöbostäder, +106 mkr och VEAB, +33 mkr. Värends Räddningstjänstförbund (78,6 %) Kommunens andel av resultatet per den 31 augusti uppgår till +0,9 mkr. Prognosen för helåret 2015 uppgår till -1,3 mkr vilket är i nivå med budget. Direktionen har avsatt 2 mkr till budget 2015 för strategiska satsningar ur eget kapital. Växjö Teateraktiebolag (100 %) Periodens resultat följer i stort sett budgeten. Prognosen för helåret är ett nollresultat. AB Regionteatern Blekinge-Kronoberg (22 %) Kommunens andel av resultatet per den 31 augusti uppgår till +0,7 mkr. Prognosen visar på ett nollresultat Kulturparken Småland AB (41 %) Kommunens andel av resultatet per den 31 augusti uppgår till +0,2 mkr. Prognosen för helåret är -0,7 mkr. Kommunens andel uppgår till -0,3 mkr. Arenastaden i Växjö AB Bolaget har fusionerats med VÖFAB per den första januari FINANSIELL ANALYS VÄXJÖ KOMMUN Resultatet efter åtta månader uppgår till +81 mkr, vilket är en markant förbättring jämfört med budget. Den positiva avvikelsen är hänförlig till gemensam finansiering (löneanslag, finansnetto och anslag till biogas och skog) samt att nämnderna redovisar ett högre resultat än budgeterat. Vid samma tidpunkt föregående år redovisades ett resultat på +82 mkr. Resultatet i bokslutet 2014 uppgick till +42 mkr. RESULTAT OCH KAPACITET Periodens resultat Mkr Period Budget Resultat Budget- Avvikelse Resultat Budgeterat resultat för 2015 uppgår till 6 mkr. Budgeten periodiseras jämt över året vilket ger en periodbudget om 4 mkr. Smaland Airport AB (42 %) Kommunens andel av resultatet uppgår per den 31 augusti till +0,5 mkr. Prognosen för helår 2015 ligger i linje med budget, +0,8 mkr. Passagerarvolymerna har under perioden ökat med cirka fem procent jämfört med föregående år. Ökningen beror på att Ryan Air är tillbaka på linjen till Düsseldorf samt ökande charter. Next Jet har dragit sig ur linjen mellan Växjö och Stockholm vilket kommer att leda till kapacitetsproblem under hösten. 4

14 Resultat i bokslut, mkr Utveckling av nettokostnadsandel En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. På sikt ska, som tumregel, cirka 2 procent av de löpande intäkterna finnas kvar för att finansiera årets nettoinvesteringar, för att ha en buffert för oförutsedda händelser, exempelvis. negativa skatteavräkningar och konjunktursvängningar samt för att kunna finansiera de pensionsåtaganden som anställda tjänat in före Verksamhetens nettokostnader och finansnetto bör med andra ord inte överstiga 98 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och skatteutjämning. Det är positivt med ett så lågt tal som möjligt. Avstämning mot balanskravet I kommunallagen stadgas, förutom god ekonomisk hushållning, även om balanskrav. Balanskravet innebär att resultatet i bokslutet ska vara positivt. Realisationsvinster får inte inräknas vid balansavstämningen Årets resultat Realisationsvinst Synnerliga skäl Ianspråktag överskott/täckning underskott Resultat balanslagen Ackumulerade överskott Samlat resultat I utfallet för åtta månader uppfylls balanskravet. För helåret 2015 prognostiseras ett överskott med +44 mkr. Kommunen har 827 mkr att ianspråkta avseende överskott från åren Bokslut per nämnd Efter åtta månader redovisar nämnderna totalt en positiv budgetavvikelse på +39 mkr om semesterns påverkan på resultatet exkluderas. Omsorgsnämnden, kommunstyrelsen och den taxefinansierade verksamheten inom tekniska nämnden redovisar större positiva avvikelser. Även nämnden för arbete och välfärd redovisar en positiv avvikelse till följd av att nämnden resultatfört äldre statsbidrag för nyanlända. Utbildningsnämnden visar på ett större underskott. I övrigt redovisar nämnderna relativt små avvikelser mot periodiserad budget. Utfallet efter åtta månader ligger på 97 procent, vilket är en minskning jämfört med bokslutet Ökning från föregående år, %, exkl. jämförestörande poster Skatteintäkt, statsbidrag, utjämning 4,4 3,2 3,7 4,2 0,9 Nettokostnad inkl. finansnetto 5,5 5,4 1,7 2,5 1, låg ökningen av skatteintäkter och verksamhetens nettokostnad på samma nivå. Under 2012 skedde ett trendbrott då kostnaderna ökade avsevärt mer än intäkterna. Denna trend verkar ha brutits under 2013 och fortsatt under Fram till augusti 2015 har skatteintäkter, stadsbidrag och utjämning ökat ungefär detsamma som vad nettokostnader inklusive finansnetto gjort. Verksamhetens kostnader och intäkter Verksamhetens bruttokostnader uppgick efter åtta månader till mkr, en ökning med 97 mkr, eller 3 procent jämfört med motsvarande period från förra året. Kostnaderna ökar främst till följd av högre lönekostnader. Intäkterna ökar med 44 mkr, eller med 6 procent och beror främst på ökade statsbidrag från Migrationsverket. Skatteintäkter och utjämning Skatten är den dominerande intäktskällan och är beroende av utdebiteringens nivå samt skatteunderlaget är den kommunala skattesatsen 20,19 procent. I jämförelse med augusti 2014 ökade skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning med 26 mkr till mkr, eller med 0,9 procent. Skatteintäkterna ökar till följd av ett större skatteunderlag men inte lika mycket som budgeterat. Även generella statsbidrag och utjämning är lägre än budgeterat. 5

15 Finansnetto Kommunen har ett positivt finansnetto bestående av ränteintäkter vid utlåning till de kommunala bolagen, aktieutdelningar samt borgensavgifter. Finansnettot uppgick till +114 mkr efter åtta månader, vilket är högre än vid delårsbokslutet Detta beror främst på en ökad utdelning från de kommunala bolagen. Investeringar Bokslut Nettoinvest. Mkr (Bruttoinvestering försäljningsintäkter avseende anläggningstillgång) Bruttoinvesteringar i inventarier och anläggningar har under perioden gjorts med 121 mkr. Nettoinvesteringarna uppgick till 74 mkr. Inom VA har 19 mkr investerats och i biogasanläggningar 3 mkr. 14 mkr har investerats i gator, vägar parker. Inventarier, maskiner och IT har köpts för 21 mkr. I exploateringsområden har 54 mkr investerats. Exploateringsintäkter i form av anslutningsavgifter och tomtförsäljning uppgick till 38 mkr. Fastighetsförsäljning har gjorts för 3 mkr. Andelar i Kommuninvest har förvärvats för 30 mkr. Dessutom görs investeringar i verksamhetslokaler av de kommunala bolagen och andra aktörer. Skattefinansieringsgrad av investeringar När den löpande driften har finansierats bör det återstå en tillräckligt stor andel av skatteintäkter och statsbidrag för att investeringarna ska kunna finansieras med egna medel. En finansieringsgrad över 100 procent innebär att kommunen kan egenfinansiera investeringarna utan att låna eller att minska likviditeten. En hög finansieringsgrad innebär också att det finansiella handlingsutrymmet kan bibehållas inför framtiden. Bokslut Skattefin. invest. % (Årets resultat + avskrivningar) / (nettoinvesteringar + försäljning av anläggningstillgångar)) Den stora förändringen från 2011 till 2014 berodde på stora investeringar, exempelvis biogasanläggning, samt sämre resultat. Nettoinvesteringar/avskrivningar Bokslut Nettoinv/avskrivn % Nettoinvesteringarna i förhållande till avskrivningarna visar att investeringarna översteg avskrivningarna. Investeringsnivån är på väg ner men fortsätter att ligga på en något hög nivå. RISK OCH KONTROLL Soliditet Den långsiktiga betalningsförmågan mäts genom soliditeten, som visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. Soliditeten är beroende av resultatutvecklingen och förändringen av tillgångarna. En försämrad soliditet är en varningssignal som måste beaktas. Soliditeten, inklusive ansvarsförbindelser för pensioner, uppgick till 22 procent per den 31 augusti. Den har ökat sedan årsskiftet till följd av att ansvarsförbindelserna för pensioner har minskat. Kommunen måste ha ett positivt resultat i kombination med en reglerad investeringsvolym för att klara av att bedriva verksamheten enligt nuvarande nivå på lång sikt. Om inte detta sker lämnas en skuldsättning som måste finansieras av framtida generationer. Eget kapital inklusive ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998/totala tillgångar avser bokslut per 31/12 Skuldsättningsgrad Den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad och beskriver kommunens finansiella risk eller räntekänslighet. Beräkningen görs genom summan av kort- och långfristiga skulder samt avsättningar i relation till totala tillgångar. Växjö kommun har en låg skuldsättningsgrad (44 procent) på grund av att kommunens bolag äger verksamhetslokalerna. Skuldsättningsgraden ligger på samma nivå som vid årsskiftet. Orsaken till ökningar de tidigare åren är att långfristiga lån upptagits avseende vattenförsörjningen ifrån Bergaåsen samt utlåning till föreningarna inom Arenastaden. Balanslikviditet Bokslut % Balanslikviditet (omsättningstillgångar / (kortfristiga skulder skuld för intjänad semester och okompenserad övertid)) Balanslikviditet beskriver betalningsförmågan inom det närmaste året. Vid värdet 100 klarar man precis sina kortfristiga åtaganden. Skulden för intjänad semester och okompenserad övertid har exkluderats eftersom skulden inte bedöms resultera i några större utbetalningar det närmaste året. Likviditet krävs för att klara av stora utbetalningar under året exempelvis löner, hyror och större investeringar. Överlikviditet i övrigt utlånas till bolagen enligt de finansiella riktlinjerna. Den finansiella beredskapen på kort sikt be- 6

16 döms vara mycket god. Kommunen kan betala sina kortfristiga skulder dels genom likvida medel och kortfristiga fordringar, dels genom kreditmöjligheten i koncernkontot. Likvida medel uppgick per den 31 augusti till 761 mkr, en ökning med 168 mkr sedan årsskiftet. Den förbättrade likviditeten beror framförallt på att utlåningen inom koncernen minskat. Utlåning Efter åtta månader 2014 uppgick den totala utlåningen till mkr varav till de kommunala bolagen 705 mkr, SEB 604 och till idrottsföreningar inom Arenastadsprojektet med 565 mkr. Borgensåtagande Mkr Borgensåtagande Koncernens resultat Höga borgensåtaganden kan anses utgöra ett potentiellt risktagande. Räknat per invånare är borgensåtagandet för kommunen betydligt över genomsnittet i landet. Den goda ekonomin i de kommunägda bolagen medför dock ytterst liten risk för kommunens åtagande. Borgensåtagandet har ökat de senaste åren till följd av nyupplåning i samband med nybyggnation. Pensioner Den så kallade blandmodellen för pensionskostnader innebär att endast nyintjänade förmåner tas med som kortfristig skuld i balansräkningen. Enligt beslut betalar kommunen ut hela den avgift som får avsättas som individuell del avseende pensioner. Ur ett riskperspektiv är det viktigt att beakta ansvarsförbindelsen avseende intjänad pension innan Per den 31 augusti uppgår ansvarsförbindelsen för pensioner till mkr. Utifrån en 40-årsprognos gjordes under 2008 en analys av pensionsskuldens förändring, utvecklingen av kostnaderna för pensioner och likviditetspåverkan. Kommunfullmäktige har därefter beslutat att inte bygga upp några särskilda reserver för framtida pensionsåtaganden. Demografiska förändringar bedömdes ha större påverkan på kommunens framtida ekonomi. PROGNOS VÄXJÖ KOMMUN HELÅR 2015 Budgeterat resultat för 2015 uppgår till +6 mkr. Nämnder och styrelser har därutöver beslutat att disponera 54 mkr av eget kapital. I resultatet ingår beräknat underskott för biogas och skog med 10 mkr. Dessa anslag ingår inte i tekniska nämndens budget utan ingår i gemensam finansiering. Prognosen för helåret 2015 baseras på nämndernas bedömningar efter åtta månader och indikerar ett resultat på +44 mkr. Prognosen är 38 mkr bättre än budget. Sammantaget visar verksamheterna överskott med ca 3 mkr. Av de beslutade disponeringarna av eget kapital prognostiseras 37 mkr att användas främst inom skolans ch område samt skogen. Ekonomiskt bistånd, institutionsplaceringar och biogas är andra verksamheter som visar underskott. Överskottet inom gemensam finansiering beror främst på återbetalning från AFA, återbäring från Kommuninvest och de beräknade underskotten från biogas och skog. Gemensam finansiering +35 mkr I nedanstående tabell redovisas de avvikelser som finns under gemensam finansiering. Den positiva prognosen beror främst på återbetalning från AFA försäkring, återbäring från Kommuninvest samt de beräknade underskotten för biogas och skog. Skatteintäkterna är beräknade efter SKL:s prognos från augusti vilket ger en negativ avvikelse. I finansnettot ingår en uppskattad reavinst på 40 mkr från de kommunala bolagen avseende bland annat försäljning av aktier i Bixia. Kostnaden för löneavtalen blev lägre än beräknat. Från och med augusti höjs arbetsgivaravgiften för ungdomar. För att kompensera kommunerna 2015 får kommunerna ett särskilt bidrag. Mkr Budget Prognos +/- Skatter Ink.utjämn Kostn.utjämn Införandebidrag Reglbidr/avgift Strukturbidrag LSS-utjämning Fastighetsavgift Pensioner Finansnetto Förv. fastigheter Löneavtal mm Höjda arbetsgivaravgifter Återbäring Kommuninvest Återbetalning AFA Anslag för beräknat underskott biogas och skog -10 0* 10 Summa 35 * Underskottet redovisas hos tekniska nämnden Skattefinansierad verksamhet exl. gemensam finansiering Den skattefinansierade verksamheten, exklusive gemensam finansiering, beräknas hålla budgetramen. Den prognostiserade budgetavvikelsen fördelas enligt följande, mkr: 7

17 Prognos avvikelse Nämnd för arbete & välfärd 7,0 varav ek.bistånd (-10,0) Teknisk nämnd -3,4 varav biogas (-2,8) Beslut disp. eget kapital varav skog o natur (-4,2) -4,2 Utbildningsnämnd -32,0-32,0 Omsorgsnämnd 26,0-14,0 Kommunstyrelse 2,0-2,0 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 0,4-0,6 Kultur- och fritidsnämnd -0,5 0,5 Kommunens revisorer -0,5 0,5 Byggnadsnämnd 2,0 Överförmyndarnämnd -1,0 Valnämnd 0 Summa skattefinansierat 0-53,8 Teknisk nämnd VA 2,8 Teknisk nämnd Avfall 0 Summa totalt 2,8-53,8 Byggnadsnämnd Prognosen för 2015 beräknas till ett överskott om 2 mkr. Efter åtta månader redovisas ett överskott motsvarande 3,2 mkr. 1,3 mkr av dessa har uppkommit på grund av högre intäkter och 1,9 mkr på grund av lägre kostnader. De högre intäkterna har främst uppkommit inom plan- och bygglovavdelningen samtidigt som intäkten inom lantmäterimyndigheten och mät- och GIS-avdelningen ligger något under budget. De lägre kostnaderna beror främst på personalvakanser och lägre övriga främmande tjänster (så som data/licenser och konsulttjänster). Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beräknar ett nollresultat. Kommunens revisorer Kommunens revisorer har beslutat att ianspråkta 0,5 mkr till två fördjupade granskningar av engångskaraktär. Granskningarna avser kommunens ekonomiska planering samt vissa aspekter av intern kontroll. Kommunstyrelse Prognosen är beräknad till +2,0 mkr sammantaget för kommunstyrelsens verksamheter vilket är en förbättring jämfört med tidigare prognos. För politisk verksamhet beräknas ett mindre underskott för helårsprognosen beroende på bland annat hyreskostnader samt inköpskostnader via serviceportalen till nya politiker. Inom externa utgifter och bidrag beräknas ett överskott på +1,9 mkr vilket beror på överskott för anslaget inom Växjö Teater. För särskild kollektivtrafik beräknas en nollprognos utifrån i dagsläget kända kostnader. För kommunledningsförvaltningen, exklusive måltidsenheten, beräknas ett överskott. Det finns beslut om utökat bidrag på 2 mkr till Östers IF som ska finansieras ur kommunstyrelsens egna kapital. Ytterligare avvikelser inom förvaltningen är bland annat inom anslaget för klimatåtgärder där ett överskott beräknas för investeringar upp till 6 mkr som ännu inte är verkställda. Kapitalkostnaderna aktiveras när investeringarna är slutbesiktigade och tas i bruk, detta har medfört att prognosen för anslaget har förbättrats under året. Inom anslaget för e-arkiv förväntas ett överskott på cirka 1 mkr. Kommunalförbundet Sydarkivera bildades i år och en osäkerhet har funnits kring bland annat organisationernas andel av kostnaderna. Kommande år ökar medlemsavgiften och anslaget förväntas förbrukas. Inom IT-enheten förväntas ett överskott och helårsprognosen förbättras. Detta beror på bland annat på volymökningar, förbättrad styrning och ansvarsfördelning mellan förvaltningar/bolag och IT, senarelagda investeringar samt mindre utnyttjande av konsulter jämfört mot budget. Helårsprognosen för måltidsenheten är osäker på grund av besparingskravet på 5 mkr i år. Besparingskravet är inlagt i måltidsenhetens budget. I dagsläget beräknas ett underskott eftersom det bedöms svårt att nå helårseffekt på besparingskravet. Av de fem miljonerna hoppas måltidsenheten klara fyra mkr. Ett underskott på 1 mkr i budgeten beräknas i dagsläget. För övriga kontor och enheter inom förvaltningen beräknas budget kunna hållas. Kultur- och fritidsnämnd Kultur- och fritidsnämnden och dess förvaltning arbetar målmedvetet för att de olika verksamheterna ska klara intentionerna om ett balanserat resultat i 2015 års bokslut. Utifrån nu kända förutsättningar beräknar kultur- och fritidsnämnden att redovisa ett resultat för 2015 som ligger i nivå med den av kommunfullmäktige anvisade budgetramen. Enligt ett beslut av kultur- och fritidsnämnden ska förvaltningen utveckla Ringsberg/Kristineberg. Kostnaderna för detta kommer enligt beslutet att belasta nämndens egna kapital med 0,5 mkr. Miljö- och hälsoskyddsnämnd Nämnden prognostiserar ett överskott med 0,4 mkr. Detta beror bland annat på att personalkostnaden är lägre på grund av sjukskrivning, att förvaltningen under

18 inte kommer att byta sitt verksamhetssystem vilket låg inom budgeten samt att nämnden leasar en bil mindre än planerat. I övrigt kan nämnas att intäktssidan är lägre än budgeterat, framförallt inom lantbruk och hälsoskydd. Inom lantbruk så kan man se att man initialt överskattade tiden för tillsyn, och att man nu anpassar tillsynen utifrån behovet för att få en jämnare tillsynsverksamhet över tid. Inom hälsoskydd så är en stor del av tillsynen svårbedömd utifrån ett intäktsperspektiv. En ny timtaxa för miljöbalkstillsynen började gälla första januari Detta innebär goda förutsättningar för att minska resursbristen inom miljöbalkens tillsynsområde samt att kostnadstäckningen ökar. Nämnd för arbete & välfärd Inför 2015 tilldelades nämnden en budgetram som innebar en nettominskning motsvarande 3,6 mkr. Prognosen för 2015 beräknas till ett överskott motsvarande 7 mkr. Förändringen av det ekonomiska läget jämfört med delårsbokslutet i mars är främst hänförbart till en förändrad modell för redovisning av statsbidrag från migrationsverket avseende schablonersättning för nyanlända. Enligt rekommendation från kommunens revisorer resultatförs äldre statsbidrag under En plan har tagits fram som innebär att äldre statsbidrag förs in i driftsredovisningen under perioden Från och med 2016 förbrukas den nya schablonersättningen under en tvåårsperiod utöver den nyanländes ankomstår. Därefter kan äldre statsbidrag ej längre användas till insatser för flyktingar. Det införs även ny modell från och med 2016 för att fördela schablonersättningen så att de matchar kostnaderna Verksamhet Avvikelse Mkr Politisk vht 0 0 Arbetsmarknad och integration 4 0 Ekonomiskt bistånd och sysselsättning Barn och ungdomsvård -6-7 Missbruksvård -6,5-6 Vuxnas lärande 0,5 0 Förvaltningsövergripande 2 0 Ers för nyanlända och asylsökande 23 0 Summa 7-25 Ekonomiskt bistånd Den strategi och samverkansmodell som finns kring nollklassade har inneburit en minskning av det ekonomiska biståndet med 1,0 mkr för första halvåret Sammantaget från 2013 har projektet inneburit minskade utbetalningar med 12,7 mkr. Trots en fortsatt positiv utveckling av nivån på utbetalningarna av ekonomiskt bistånd prognosticeras ett underskott på 10 mkr för Underskottet motsvarar den reducering av budgetramen som är beslutad för Institutionsplaceringar samt familjehemsplaceringar Prognosen för externa institutionsplaceringar och familjehemsplaceringar bedöms till ett underskott motsvarande drygt 12 mkr. Bland annat beroende på antalet personer som bedöms bli aktuella för placering under resten av året är prognosen för institutionsplaceringar svårbedömd. Ytterligare återsökningar som beviljas från migrationsverket kan komma att förbättra utfallet för året. Övrig verksamhet Ett överskott motsvarande 6 mkr prognosticeras för avdelning arbetsmarknad och integration, Vuxnas lärande och förvaltningsövergripande verksamhet. Den positiva budgetavvikelsen kan främst hänföras till ökade externa och interna intäkter samt vakanta tjänster. Åtgärder för att nå budget 2015 Kommunfullmäktiges övergripande mål att kommunens nämnder ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram kommer att uppnås under året beroende på att intäkter från balansräkningen lyfts in i driftsredovisningen. Detta innebär att det är av allra största vikt att fortsätta arbeta med effektiviseringar, översyn av interna processer och flöden samt minska kostnadsutvecklingen genom långsiktiga beslut och insatser. Utvecklingsarbete med förbättring av flöden och samverkan kring hantering av ekonomiskt bistånd fortsätter. Ett arbete med att erbjuda stödboende- och behandlingsinsatser på hemmaplan i större utsträckning pågår vilket bidrar till att dämpa kostnadsutvecklingen vad gäller externa institutionsplaceringar. Översyn av varje extern placering görs kontinuerligt för att bedöma om alternativ till placering finns, exempelvis familjehem eller öppenvårdsinsats. Ett arbete kommer att påbörjas med att successivt övergå från konsulentstödda familjehem och externa institutionsplaceringar till förstärkt familjehemsvård i egen regi. Även arbete med tidiga insatser, utbyggnad av Intern service, Framtid Kronoberg och samordnad vuxenutbildning bidrar till att kostnadsutvecklingen dämpas. Omsorgsnämnd Sammantaget prognosticerar omsorgsnämnden ett överskott om 26 mkr. Det är en betydande förändring jämfört med majprognosen och som kort kan förklaras i tre punkter. 1. Prognostiserade demografiökningar som ej uppkommit, cirka 16 mkr. 2. Statsbidrag, ger en nettoeffekt på cirka 4 mkr. 3. Överskott i verksamheten, förändring sedan majprognosen med cirka 6 mkr. 9

19 Förändringen mellan maj till augusti för överskott i verksamheten om 6 mkr kan tyckas vara en hög siffra men uppgår endast till 4 promille av hela omsorgsnämndens kostnadsmassa. För andra halvåret 2015 har äldreomsorgen fått förstärkningar i form av statsbidrag för ökad bemanning. Detta leder till att prognosen förbättras med 4 mkr jämfört med majprognosen. I omsorgsnämnden övergripande återfinns en budget för volymökningar som förvaltningen valt att inte budgetera på något av områdena. I dagsläget görs bedömningen att omsorgsnämnden endast kommer att behöva ta en mindre del av denna budget i bruk. I prognosen har fördelats ut cirka 8,6 mkr i ökade förvaltningsbidrag till enheterna. Kvar finns 16 mkr som visas fram som en del av det prognosticerade överskottet. Centralförvaltning prognosticerar ett överskott om 4,6 mkr som är kopplat till vakanta tjänster samt att budgeterade medel för verksamhetsutveckling ej kommer att nyttjas till fullo. Rekryteringar är igångsatta och befinner sig i olika stadier. Verksamhetsutveckling inom IT pågår men har till viss del bromsats av olika problem med säkerhetslösningar i de teknikprojekt som planerats för Sjuksköterskeorganisationen prognosticerar ett litet överskott på 0,5 mkr. Verksamheten kommer att nå en ekonomi i balans över året. Första halvårets höga lönekostnader dämpas av att det är svårt att återrekrytera bland annat för sjuksköterskor som valt att studera vidare. Rehaborganisationen prognosticerar ett överskott om 1,7 mkr. Detta förklaras av lägre kostnader för inköp av hjälpmedel samt att kostnaderna för bostadsanpassning väl ryms inom budget. Äldreomsorgen visar på ett minskat behov av förvaltningsbidrag, trots att timpriset i resursfördelningssystemet ökades med 5 kronor i timmen från och med 1 juli. Volymerna (beslutade timmar) visar på en minskande trend. Många enheter inom äldreomsorgen når en ekonomi i balans. Det är nu endast några få enheter som vid årets slut kommer att visa underskott av betydande karaktär. Dessa enheter har tydliga uppdrag för att nå en ekonomi i balans under fjärde kvartalet. Statsbidraget för ökad bemanning inom äldreomsorgen ger möjlighet till att samtliga särskilda boenden inom både kommunal verksamhet och äldreomsorg entreprenad kommer att kunna anställa fler undersköterskor. Det kommer också att göras satsningar inom vardagsrehab samt i dokumentations- och omvårdnadshandledning. Omsorgsnämnden avser rekvirera 7,8 mkr i statsbidrag. Äldreomsorg entreprenad visar stabila volymer och en ekonomi i balans. Området omsorg funktionsnedsättning kommunal regi prognosticerar ett överskott om 3,4 mkr. Förvaltningsbidraget har ökats med 8,6 mkr kopplat till demografiökningar samt några riktade förstärkningar inom bostad med särskild service. Överskottet återfinns inte inom de områden där förstärkningar gjorts utan finner sin förklaring i att några enheter inom personlig assistans visar överskott. Omsorg funktionsnedsättning entreprenad har under första halvåret haft några omsorgstagare med mycket stora omvårdnadsbehov men som nu har nått mer normala nivåer. Området prognosticerar ett mindre underskott om 0,7 mkr. I prognosen ingår engångskostnader om ca 6 mkr. Som exempel kan nämnas insatser för omsorgens dag, ledarskapsutbildning samt IT-satsningar. Avsikten var att använda eget kapital för dessa satsningar, men de ryms nu inom budget. Teknisk nämnd Prognosen indikerar ett underskott med 3,4 mkr vilket hänför sig till biogas samt skog och natur. Den skattefinansierade verksamheten redovisar för perioden ett överskott på 4,9 mkr, vilket väntas reduceras till 2,7 tkr på helårsbasis. Parkeringsintäkterna väntas minska något på grund av större och längre arrangemang i staden. Kostnaderna för underhåll av gatubelysning har ökat i betydande grad beroende på ålder och slitage. Lägre kapitalkostnader bidrar dock till resultatförbättring. Biogasen redovisar ett underskott motsvarande 2,1 mkr, vilket ryms inom det planerade ianspråktagandet av eget kapital på 5,3 mkr. För räkenskapsåret bedöms underskottet bli 2,8 mkr, vilket är bättre än budgeterat. Teknisk produktion redovisar ett underskott på 1,9 mkr, vilket väntas vända till ett överskott på 0,9 mkr på helårsbasis. Lägre kostnader för underhåll på Söderleden och minskad lagerbindning i förrådet på grund av omställning och flytt är de största anledningarna till förbättringen. Verksamheten för skog och natur löper enligt plan men till en något lägre bruttovolym än budgeterat. Verksamheten redovisar för perioden ett underskott på 1,8 mkr. På helårsbasis bedöms underskottet blir 4,2 mkr. Detta utfall ryms inom ramen för det för räkenskapsåret planerade ianspråktagandet av eget kapital på motsvarande belopp. Investeringar Från och med 2014 beslutar nämnden om projektens totalutgift. Projektportföljen består av projekt initierade under perioden Det ekonomiska utfallet ska ses i förhållande till budgeterad totalutgift. Mkr Totalutgift Utfall Skattefinansierat 205,1 71,8 Biogas 165,0 146,8 Teknisk produktion 8,8 4,1 10

20 Utbildningsnämnd Det är fortfarande inte möjligt att överblicka konsekvenserna av regeringens reformpaket med kopplade statsbidrag som inte har effektuerats. Kommunfullmäktige har intäktsbudgeterat specialdestinerade statsbidrag inom nämndens budgetram motsvarande 29 mkr. Då statsbidragen kräver motprestationer i form av ökad personaltäthet ökar kostnaderna i samma utsträckning, Utbildningsnämnden blir annars återbetalningsskyldig till staten. Det är för tidigt att se hur stora dessa extra kostnader är för Nämnden disponerar eget kapital för att möta kostnader som har koppling till specialdestinerade statsbidrag samt retroaktiv utbetalning av bidrag till fristående verksamhet. Nämndens egna kapital uppgår till 33,4 mkr. Årsprognosen är ett underskott om 32,0 mkr. Förskoleverksamhet Årsprognosen indikerar ett underskott gentemot internbudgeten till följd av retroaktiv utbetalning till fristående förskolor. Genomsnittligt antal timmar inom förskolan ökar vilket medför ökande kostnader. Antalet barn som är inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg beräknas öka med 4,3 procent jämfört med föregående år. Antalet barn i förskoleålder fortsätter att öka, dock i något lägre takt än de senaste åren. Utbildningsnämnden gör bedömningen att i genomsnitt kommer barn att ha plats i förskola eller pedagogisk omsorg under året. Under året har nya förskoleplatser skapats vid öppnandet av Vikaholms förskola, Palettens förskola och paviljonger i Lammhult. Grundskola F-9, fritidshem Årsprognosen indikerar ett underskott gentemot internbudgeten till följd av obalans i Centrumområdets ekonomi, retroaktiv utbetalning till fristående verksamhet samt möjligheten till förbrukning av eget kapital enligt kommunfullmäktiges beslut. Antalet elever/barn prognostiseras under året att öka med 4,0 procent i grundskola och med 7,5 procent i fritidshem. Under året beräknas antalet elever i förskoleklass, grundskola och särskola uppgå till cirka , vilket är en ökning med cirka 400 elever jämfört med Antalet barn i fritidshem fortsätter att öka och beräknas under året uppgå till cirka Detta är en ökning med cirka 250 barn jämfört med föregående år. Utbyggnadstakten i Växjö kräver nya lokaler för skolor. Aktuella projekt är bland annat en ny skola på Storgatan 50-52, lokaloptimering av Söraby skola, renovering av Lillestadskolan, renovering av Tävelsås skola samt sektionsbyggnader på Östra Lugnets skola och Sandsbro skola. Gymnasieskola Inom verksamhetsområdet gymnasieskola redovisas ett mindre överskott gentemot budget. Anledningen till detta är att de kommunala gymnasieskolorna under 2015 ökar sina marknadsandelar bland eleverna i regionen och har fler elever än vad som prognostiserades för året. Detta har medfört att kostnader för externa utbildningsplatser är betydligt lägre än budgeterat samt att de interkommunala intäkterna för elever från annan kommun överstiger kalkylerad och budgeterad nivå för året. Åtgärder för att nå budget 2015 Under året har arbetet fortsatt med att skapa en gemensam utbildningsnämnd. Anpassningar har genomförts inom organisationen för att uppnå kommunfullmäktiges effektiviseringskrav och utbildningsnämndens budgetanpassningar. Utbildningsnämnden har stärkt uppföljning och ekonomistyrning för att begränsa Centrumsområdets underskott inför höstterminen. Utbildningsnämnden följer regeringens reformpaket gällande statsbidrag och möjligheten att söka dessa under hösten. Statsbidragen som har aktualiserats är lågstadiesatsningen F-3 och minskade barngrupper i förskolan. Poster i underskottet som kan definieras som engångsinsatser kan hanteras gentemot utbildningsnämndens positiva egna kapital. Överförmyndarnämnd Årets resultat bedöms bli ett underskott på cirka 1 mkr. Förra årets underskott uppgick till 1,4 mkr. För att minska budgetöverskridandet beslutade nämnden i februari att sänka inkomstgränsen till den nivå som föräldrabalken anger. Nämndens beslut överklagades och bifölls av förvaltningsrätten. Till och med augusti har nämnden förbrukat sin årsram och dragit över med 22 tkr. Under hösten ska 56 arvodesbeslut göras om och betalas ut av nämnden. Hur den kostnaden kommer påverka årsresultatet är ännu oklart. Höstens utbildningar för ställföreträdare samt annonsering efter nya sådana beräknas, kosta cirka 35 tkr. Åtgärder för att nå budget 2015 Den i huvudsak största utgiftsposten är arvode till gode män och förvaltare. För att minska budgetöverskridandet beslutade nämnden i februari att sänka inkomstgränsen till den nivå som föräldrabalken anger, för när huvudmannen betalar. Nämndens beslut överklagades och bifölls och kommer därmed inte ge någon besparing. Nämnden kommer under hösten att se över riktlinjerna för arvoden. För att minska arvodesutbetalningar kan nämnden arbeta med att vara restriktiva med att tillstyrka samtliga delar i ett ställföreträdarskap. Detta är ett långsiktigt arbete för att komma tillrätta med budgetunderskottet men är något som nämnden har påbörjat. 11

21 TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET + 2,8 MKR Kommunfullmäktige uttalade i budget 2015 att taxor för VA och renhållning ska vara frysta under 2015 och Eget kapital får inte användas för att uppnå detta, det ska vara balans mellan kostnader och intäkter. VA-verksamheten VA-verksamheten redovisar för perioden ett överskott på 6,3 mkr, vilket enligt prognosen kommer minska till 2,8 tkr vid helårsbokslut. Lägre kapitalkostnader påverkar resultatet positivt liksom högre uttag av dagvattentaxa än budgeterat. Verksamheten belastas dock negativt av åtgärder i den växande staden med ett ökande antal anläggningar att sköta. Avfallshantering Renhållningsverksamheten redovisar ett överskott på 3,3 mkr, vilket förväntas reduceras till ett nollresultat på helåret. Förändringar i avtal avseende hantering av träavfall har medfört negativa förändringar i kostnadsbilden liksom det oförutsedda behovet av att reparera lakvattenfiltret på Norremark. Investeringar Mkr Totalutgift Utfall Vatten och avlopp 299,4 141,2 Avfallshantering 29,0 12,3 12

22 NÄMNDERNAS RESULTAT OCH PROGNOS Den periodiserade budgeten (kolumn Budget ) har inte tagit hänsyn till intjänade semesterlöner eller andra säsongsvariationer. I de redovisade siffrorna för bokslut ingår förändringen avseende semesterlöner, ferielöner och okompenserad övertid. När de anställda tar ut semester under sommaren innebär det lägre kostnader för löner, vilket gör att kolumnen för Bud - Bok Avvikelse är för positiv. I kolumn Bud - Bok avv. sem. har förändringen av intjänad/uttagen semester med mera. helt tagits bort. Mkr Eget Budget Bokslut Bud - Bok Bud - Bok Prognos kapital Avvikelse Avv.exkl sem budgetavv. Kommunfullmäktige 0,8 7,2 8,6-1,4-1,4 0,0 Kommunstyrelse 9,9 234,0 225,1 8,9 4,9 1,5 Stadsförnyelse, klimatåtg. 11,4 2,9 1,9 1,0 1,0 0,5 Samlingslokaler 1,4 2,3 2,3 0,0 0,0 0,0 Kommunens revisorer 0,9 1,5 1,4 0,1 0,1-0,5 Utbildningsnämnd 33, , ,7 31,9-11,2-32,0 Omsorgsnämnd 39,6 896,2 856,5 39,7 28,0 26,0 Nämnd för arbete & välfärd 0,0 229,2 212,5 16,7 12,8 17,0 Ekonomiskt bistånd 0,0 43,5 50,5-7,0-7,0-10,0 TN teknisk förvaltning 3,8 89,0 84,1 4,9 3,9 2,7 TN skogsvård och natur 15,2-0,1 1,8-1,9-2,0-4,2 TN parkeringsköp 1,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 TN teknisk produktion 10,0 0,0 1,9-1,9-1,9 0,9 TN biogas -5,6 0,0 2,1-2,1-2,1-2,8 TN avfallshantering 24,0 0,0-3,2 3,2 2,9 0,0 TN VA-verksamhet 22,9 0,0-6,3 6,3 6,1 2,8 Byggnadsnämnd 5,1 9,9 6,7 3,2 2,8 2,0 Kultur- och fritidsnämnd 2,6 117,5 115,4 2,1 1,0-0,5 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 2,9 6,7 4,2 2,5 2,2 0,4 Valnämnd 0,7 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 Överförmyndarnämnd 0,0 2,5 3,7-1,2-1,2-1,0 Värends Rtj 0,0 37,4 37,5-0,1-0,1 0,0 Fastigheter förvaltade av Vöfab 0,0 0,0 0,2-0,2-0,2-1,0 Gemensam finansiering 0, , ,9 38,3 38,3 36,0 SUMMA 180,3-4,2-147,2 143,0 76,9 37,8 skattefinansierad vht 133,4-4,2-137,7 133,5 67,9 35,0 taxefinansierad vht 46,9 0,0-9,5 9,5 9,0 2,8 13

23 Växjö kommun som arbetsgivare Övergripande mål Växjö kommun ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare i regionen med en kvalitetssäkrad rekrytering, utvecklade karriärvägar och god ledarförsörjning. Växjö kommun ska ha en samlad personalpolitik som med mångfaldsperspektiv främjar delaktighet och hälsa. Prognos måluppfyllelse verksamhetsmål Växjö kommun ska ha en position som topp 20 vad gäller låg sjukfrånvaro i procent av arbetad tid, bland landets kommuner. Växjö kommun ska ha friska medarbetare, långtidssjukfrånvaron i procent av arbetad tid ska minska. Bedömning och analys Sjukfrånvaron har fortsatt att öka under året. Det totala antalet sjukdagar per snittanställd har ökat från 18,3 till 20,4. Antalet dagar för kvinnor är 21,8 och för män 15,0. Trenden med ökad sjukfrånvaro ser liknande ut i hela landet. Om Växjö kommun kommer att nå målet att vara topp 20 bland landets kommuner, vad gäller lägst sjukfrånvaro, är i dagsläget osäkert. Det andra målet rörande sjukfrånvaro visar hur stor del av sjukfrånvaron som avser mer än 60 dagars frånvaro. Under våren genomfördes en undersökning för att klargöra varför sjukfrånvaron bland medarbetare upp till 29 år ökar. Undersökningen visade att psykiska orsaker, dock inte alltid arbetsrelaterade, är den största anledningen till sjukskrivning. Tvärprofessionella och djupare undersökningar om vad som ligger bakom sjukskrivningarna i Växjö kommun kommer att genomföras för att därefter ta fram riktade åtgärder. Omsorgsnämnden arbetar för att minska de delade turerna för att se om det har effekt på sjukfrånvarotalen. Vårens utbildning för chefer i arbetsinriktad rehabilitering har genomförts enligt plan. Utbildningen är en viktig del i att säkra personalansvariga chefers kompetens i arbetsinriktad rehabilitering samt i att belysa hur ett aktivt förhållningssätt bidrar till en god arbetsmiljö och minskade sjuktal. Sjukdagar/snittanställd Kvinnor 1508 Omsorgsnämnd 19,8 21,1 22,1 23,0 25,5 27,0 13,8 Skol- och barnomsorgsnämnd 15,4 16,4 14, Gymnasienämnd 14,2 13,8 12, Utbildningsnämnd ,4 18,0 18,5 15,9 Teknisk nämnd 14,5 14,5 14,5 14,2 15,4 17,7 14,6 Kommunstyrelse 12,5 12,1 9,4 15,5 15,3 16,2 12,4 Män 1508 Kultur- och fritidsnämnd 8,2 6,7 15,3 16,8 16,7 17,8 14,8 Nämnd för Arbete och välfärd 16,3 16,3 17,2 16,7 17,6 17,2 18,8 Byggnadsnämnd 7,5 13,3 20,1 18,6 15,0 21,5 6,2 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 6,4 5,2 5,3 5,1 12,3 14,8 7,1 Totalt Växjö kommun 16,7 17,6 17,4 18,3 20,4 21,8 15,0 VKAB 8,4 10,0 11,3 11,0 11,0 16,0 9,4 Värends Räddningstjänstförbund 7,5 7,9 5,7 8,1 11,0 3,1 8,5

24 Andel ej sjukfrånvarande, % Omsorgsnämnd 35,5 33,2 33,7 34,1 32,4 Skol- och barnomsorgsnämnd 40,9 39,4 43,0 - - Gymnasienämnd 46,7 49,5 50,8 - - Utbildningsnämnd ,1 40,7 Teknisk nämnd 49,1 40,8 43,4 41,5 39,7 Kommunstyrelse 42,5 38,2 40,9 38,9 36,3 Kultur- och fritidsnämnd 40,2 28,9 38,8 35,6 36,3 Nämnd för Arbete och välfärd 38,0 36,0 39,1 38,7 33,0 Byggnadsnämnd 44,7 31,8 40,9 45,8 38,3 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 27,3 27,3 43,5 38,5 20,0 Totalt kommunen 39,3 37,0 39,1 38,2 36,2 VKAB 48,5 49,7 52,55 47,0 46,5 Värends Räddningstjänstförbund 41,7 43,6 42,6 38,7 45,1 Antal frånvarodagar Differens antal dagar mellan och dagar -59 dagar 60- dagar Totalt

25 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid Total sjukfrånvarotid 4,7 4,53 5,06 5,66 Summa tid med långtidssjukfrånvaro (> 60 dagar) 39,7 40,86 38,24 39,74 Summa sjukfrånvarotid för kvinnor 5,1 4,91 5,55 6,22 Summa sjukfrånvarotid för män Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen år Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre 3,5 3,24 3,45 3,87 2,9 3,01 4,3 4,37 4,1 4,24 4,69 5,37 5,7 5,26 5,68 6,45 Växjö kommun ska uppvisa ett ökat hållbart medarbetarengagemang (HME) Bedömning och analys Målet kan inte följas upp då medarbetarenkäten för 2015 genomförs först i slutet av september och början av oktober. Ett arbete har inletts för att ta fram ett koncerngemensamt arbetssätt kring medarbetarenkäten och förbereda för en ny upphandling Andelen män inom vården ska öka Bedömning och analys Just nu är 11 procent av medarbetarna män, vilket är en marginell ökning mot tidigare mätningar. Omsorgen i Växjö är fortsatt kvinnodominerad med kvinnor och 253 män, liksom i landet som helhet. Att öka andel män inom vården diskuteras fortsatt flitigt i såväl den lokala som regionala styrgruppen för Vård- och omsorgscollege. I stor utsträckning handlar det om att förbättra marknadsföring och skapa karriärvägar för undersköterskor. Frågan drivs i nära samarbete med privata och offentliga utbildare och arbetsgivare. Den interna rörligheten hos chefer och medarbetare ska öka Bedömning och analys Målet kan följas upp först i årsbokslutet då undersökningar och analyser som krävs inte finns att tillgå förrän då. Det fortsatta arbetet med rekryteringscenter samt det delvis omarbetade och förberedande ledarprogrammet ger förutsättningar att nå målet gällande chefer. Rekryteringscenter har hittills under året haft 32 chefsrekryteringsuppdrag varav 15 var interna rekryteringar och 14 stycken externa. Under hösten påbörjar utbildningsförvaltningen en internutbildning för blivande skolledare för att säkra en framtida chefsförsörjning, men också för ökad rörlighet. En ökad användning av tidsbegränsade chefsförordnanden ska också skapa förutsättningar för ökad rörlighet bland chefer. Om rörligheten bland medarbetare har ökat är osäkert. Målet kommer vidare att utvärderas och analyseras i samband med årsbokslutet. Lönegapet mellan män och kvinnor i Växjö kommun ska minska Bedömning och analys Löneårsöversynen 2015 visar att kvinnor i Växjö kommun tjänar 92 procent av männens lön. Detta avser samtliga kvinnors genomsnittliga månadslön på heltid inklusive fasta tillägg och löneförmåner för samtliga yrkesgrupper sammanräknat jämfört med männens. Från 2013 har skillnaderna i lön mellan kvinnor och män i Växjö kommun minskat med 1 procent per år. Växjö kommun genomför årliga lönekartläggningar. I de fall osakliga löneskillnader upptäcks inom lika arbeten, åtgärdas dessa inom ett år. Arbetsvärdering, som används för att gruppera likvärdiga arbeten, har varit bidragande till att kunna identifiera osakliga löneskillnader mellan kvinnodominerade yrkesgrupper och likvärdiga icke-kvinnodominerade yrkesgrupper. Särskilda satsningar har genomförts och haft en positiv inverkan på målet. Under våren skrevs avtal för ett delvis nytt HR-system som bland annat kommer underlätta för chefer att följa sina medarbetares löneutveckling. Inför löneöversyn ut- 16

26 bildas dessutom chefer i Växjö kommun årligen i lönebildning års löneöversyn har avslutats och den årliga lönebildningscykeln går nu in i en fas där uppnådda resultat utvärderas. Analys av behov inför nästa löneöversyn och den årliga lönekartläggningen kommer även att påbörjas. Verksamhetsuppföljning Antalet anställda i Växjö kommun fortsätter att öka. Sedan i mars har 45 nya tillsvidareanställda medarbetare tillkommit vilket resulterar i totalt anställda i Växjö kommun. Det är fler anställda kvinnor än män i alla nämnder utom tekniska nämnden. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden i kommunen är 96,3 procent vilket innebär en ökning från 2014 då den var 95,2 procent. Uppföljningsindikatorer arbetsgivare Antal praktikplatser i Växjö kommun Medelålder anställda ,9 46,7 46,6 Andel ej sjukfrånvarande % 40 39, ,1 36,2 Antal anställda Tillsvidareanställd Omräknad heltid Nämnd, styrelse Omsorgsnämnd Utbildningsnämnd Teknisk nämnd Kommunstyrelse Kultur- och fritidsnämnd Nämnd för Arbete & välfärd Byggnadsnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Totalt Växjö kommun VKAB , Värends Räddningstjänst Antal anställda, kön Nämnd, styrelse Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Omsorgsnämnd Utbildningsnämnd Teknisk nämnd Kommunstyrelse Kultur- och fritidsnämnd Nämnd för Arbete & välfärd Byggnadsnämnd

27 Miljö- och hälsoskyddsnämnd Totalt Växjö kommun VKAB Värends Räddningstjänst Ett koncerngemensamt perspektiv för bästa resursutnyttjande och kvalitetssäkrande av rekrytering, introduktion, chefsutbildning, rehabilitering och administrativa rutiner ska genomsyra personalarbetet. Därför pågår nu ett arbete med att ta fram en uppdaterad och koncernövergripande introduktion för chefer. Cheferna ska också få samma möjlighet till utbildning vilket ska leda till ett bättre ledarskap. Utbildningar i arbetsmiljö, rehabilitering och lönebildning har genomförts. Ledarskapets betydelse för personalens hälsa framstår som allt tydligare. Det finns ett samband mellan ett bra ledarskap, god verksamhetsuppfyllelse och medarbetare som upplever meningsfullhet i arbetet och god hälsa. Växjö kommuns nya personalpolicy förtydligar arbetsgivarens, chefens och medarbetarens ansvar för verksamhetens utveckling. En satsning på ledarskapsutveckling är en faktor för att vara en konkurrenskraftig arbetsgivare. I ett led för att uppnå detta genomfördes den 5 juni en chefsdag där vår nya kommunchef mötte kommunkoncernens chefer i ett samtal om verksamhetsutveckling. Det förberedande ledarskapsprogrammet har omarbetats för att bli mer koncerngemensamt och säkra framtida chefsförsörjning. Tekniska nämnden låter just nu alla sina chefer gå en ledarskapsutbildning för att höja kompetensen inom förvaltningen vad gäller framförallt utvecklingsoch förändringsarbete. Arbetet att ta fram en koncerngemensam värdegrund har fortsatt under ledning av den nya kommunchefen. Satsningar för att förbättra och gynna medarbetarnas hälsa görs genom aktiviteter och projekt som Gör en hälsoplan och Olympisk utmaning som utmanar till en mer hälsosam vardag. Vi följer användningen av friskvårdsbidraget och en uppföljning kommer göras i början på nästa år. Arbete och företag Övergripande mål Växjö kommun ska aktivt medverka och stimulera till regionens utveckling och expansion, ha ett bra företagsklimat, ett hållbart näringsliv och hög sysselsättning. Växjö ska vidareutvecklas som ett starkt och attraktivt regioncentrum. Växjö som regioncentra ska ta ansvar och arbeta för ökad samverkan i regionen. Prognos måluppfyllelse verksamhetsmål Antalet företag ska öka (netto) Bedömning och analys Växjö kommun har bland annat genom de starka klustren inom IT, logistik och e-handel attraherat nya företag till kommunen. Behovet av ny verksamhetsmark har ökat i synnerhet för logistik. En inventering av tänkbara platser för utveckling av framtida verksamhetsområden har påbörjats. Växjö kommun arbetar med att stärka kommunens attraktionskraft för att attrahera nya etableringar. Det har tillkommit 394 företag (nystartade och inflyttade) i Växjö kommun. 250 företag har försvunnit (upphörda och utflyttade). Ett antal företag från andra delar av landet har varit i kontakt med kommunen för att etablera sina verksamheter i Växjö. Även några internationella etableringar har landat in eller är under bearbetning. Dessutom diskuteras nu ytterligare satsningar på nyföretagande för att stimulera förnyelse av näringslivet i regionen. Nettotillväxten blir 144 företag som tillkommit under perioden januari juni, vilket är ungefär dubbelt så många som för ett år sedan. Bedömning görs att målet kommer att uppnås. 18

28 Andel etablerade på arbetsmarknaden med 4 års vistelsetid i Sverige ska öka Bedömning och analys Av de som kom till Sverige 2009 var 31,97 procent förvärvsarbetande efter tre år i landet. Av de som kom till Sverige 2009 var 33,38 procent förvärvsarbetande efter fyra år i landet. Tendensen är ju längre vistelsetid desto fler etablerade i sysselsättning. Språk och utbildning spelar stor roll för etableringen på arbetsmarknaden. Bedömningen är att målet kommer att uppfyllas. Växjö kommun gör flera insatser kopplat till vistelsetid och etablering på arbetsmarknaden som har att göra med att bland annat öka företagen och attraktionskraften i kommunen för att på så sätt skapa fler arbetstillfällen för exempelvis nyanlända. Genom fler arbeten finns större möjligheter för nyanlända att etableras. Sysselsättningen ska öka, år (%) Bedömning och analys Sysselsättningsgraden bedöms på samma nivå som under Arbetslösheten har ökat i länet, men i Växjö kommun har det skett en måttlig minskning. Minskningen av arbetslöshet är störst hos ungdomar år. Antalet lediga arbeten ökar främst inom handel, restaurang och besöksnäring, där många unga får sitt första arbete. Växjösommar har under sommaren 2015 sysselsatt 1263 feriearbetare. Ett antal projekt har bedrivits varav vissa med särskilda inriktningar, exempelvis entreprenörskap. Särskilt lyckat har projektet UF sommar varit där Ung Företagsamhet har arbetat riktat till nyanlända på introduktionsprogrammet, och där dessa ungdomar genom sitt feriearbete har fått kontakter med privata arbetsgivare samt information och inspiration till företagande och entreprenörskap. Nämnden för Arbete och välfärd utvecklar arbetet med intern service för att skapa fler arbetstillfällen. I dagsläget är tolv personer anställda. Framtid Kronoberg övergick i januari till ordinarie verksamhet och har perioden fram till juni arbetat med 211 deltagare. Av dessa har 125 avslutats, varav 75 till arbete, utbildning eller arbetsmarknadsutbildning. Resultatet är fortsatt gott, liksom under projekttiden. Antalet arbetstillfällen förväntas blir fler, bland annat till följd av pensionsavgångar. Samtidigt förväntas arbetskraften växa lika mycket genom invandring. Kraven på arbetsmarknaden är höga, och då särskilt vad gäller utbildningsnivå. Det finns stora utmaningar för kommunen, arbetsförmedlingen, näringslivet med flera i förhindra att människor hamnar i ett varaktigt utanförskap. Ökade insatser mot målgruppen med svag ställning på arbetsmarknaden bör därför prioriteras för ökad sysselsättning. Stort fokus ligger på redan befintliga företag för att skapa den attraktionskraft som gör att de vill växa i Växjöregionen och därmed skapa nya arbetstillfällen. Växjö kommun prioriterar starka nätverk och näringslivsarenor, attraktiva företagsmiljöer, kommunikationsinsatser, strategiska företagsbesök och en välfungerande lotsfunktion. Nätverket Expansiva Växjö fortsätter att utvecklas som arena för samverkan mellan näringsliv, Linnéuniversitetet, organisationer, kultur och idrott. Tillväxten ska öka (BRP) Bedömning och analys Siffror för BRP januari juli har ännu inte kunnat tas fram. En ny omgång av Tillväxtledarutbildning och Internationaliseringsprogram har bland annat anordnats i samarbete med Almi för att bygga en långsiktig hållbar tillväxt i företagen. Ökad bredbandstäckning, från dagens ca 65 procent till 90 procent 2018 med kapacitet om minst 100Mbit/sek Bedömning och analys Den främsta utmaningen vad gäller bredbandsutbyggnaden i Sverige ligger i att förse invånare utanför tätorter och mindre orter med tillgång till fiber. I Kronobergs län har ca 31 procent av befolkningen utanför tätorter och mindre orter tillgång till fiber 2014, vilket innebär att Kronobergs län ligger på 3:e plats av Sveriges 21 län. Av länets kommuner ligger Växjö bäst till med tillgång till fiber utanför tät- och småort på ca 46 procent av befolkningen. Räknas stad och landsbygd ihop i Växjö kommun har 66,51 procent av befolkningen tillgång till fiber. Det visar Post- och telestyrelsens (PTS) Bredbandskartläggning Kommunen är aktiv i de visionsarbeten som pågår i Braås, Lammhult, Ingelstad, Gemla, och Rottne. En utredning om hur mycket det kommer att kosta att bygga ut bredbandstäckningen från dagens 65 procent till 90 procent har gjorts av Wexnet. Det är även viktigt att mobiltäckningen på landsbygden är bra, och därför kommer mobiltäckningen att utredas i höst. För att uppnå målet krävs ett utbyggt stamnät. Bedömningen är att bredbandstäckningen i Växjö kommun kommer att öka. Växjö kommun ska ha en myndighetsutövning med hög kvalitet 19

29 Bedömning och analys Inom kommunens fem områden för myndighetsutövningar: brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö och hälsoskydd samt serveringstillstånd har Växjö kommuns Nöjd kund index (NKI) minskat från 65 till 63 jämfört med 2013 (Riksgenomsnittet är 68). Enbart området bygglov ligger över riksgenomsnittet. För att förbättra kommunens service och myndighets utövning gentemot företag kommer utbildningsinsatser att genomföras under hösten för kommunens handläggare som har företagskontakter. Analys av insiktsmätningen visar att kommunen i sin service och myndighetsutövning skall prioritera kompetens och rättssäkerhet, vårda effektivitet samt bevaka bemötandet och tillgängligheten. Miljö- och hälsoskyddsnämnden utövar tillsyn och kontroll gentemot en stor mängd verksamheter i kommunen. Det innebär att nämndens arbetssätt har stor betydelse för hur företagarna upplever kommunens företagsklimat. Nämnden prioriterar inkommande ärenden (prövningar, yttranden, förfrågningar med mera) för att ge snabb återkoppling på dessa. Miljö- och hälsoskyddsnämnden arbetar även aktivt med motiverande samtal för ett bättre bemötande, där man bland annat har haft en teoretisk genomgång samt praktiskt genomfört en inspektion där en annan handläggare var med för att bedöma hur man använde sig av verktyget. Fortsatt diskussion kring bemötande genomförs under hösten. I Svenskt Näringslivs nationella mätning av företagsklimat får Växjö kommun högst betyg av landets större kommuner och avancerar från plats 24 till plats 17. Uppföljningsindikatorer Arbete och företag Större städer Företagsklimat ranking Andel arbetslösa år (%) 8,7 9,6 8,7 7,5 8,7 Antal personer med Nystartsjobb Antal praktikplatser i kommunkoncernen Antal feriearbeten för ungdomar Antal företag i företagshotell Antal elever som driver UF företag NKI myndighetsutövning (Index) Kommunal grundskola Kommunal gymnasium Miljö och hälsa Bygglov Markupplåtelse Serveringstillstånd Brandtillsyn Verksamhetsuppföljning Grundskolan samverkar med arbetslivet dels i form av kontakter med företagen, dels i att man har ett entreprenöriellt förhållningssätt i undervisningen. I utbildningsnämndens stora projekt som handlar om entreprenöriellt lärande vänder man sig nu mot omgivande samhället för att möta behovet av samverkan. Gymnasieskolorna samverkar med arbetslivet med de tekniskt inriktade utbildningarna i teknikcollage och Go Tech där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvalitén på de tekniska utbildningarna. Vård- och omsorgsprogrammet ingår i vård och omsorgs collage Kronoberg där man samarbetar med arbetsgivare, fackförbund och utbildare för att öka intresset för utbildningarna. Beslut har tagits tillsammans med Linnéuniversitetet och teknikföretagen att bygga Teknikens hus för att öka barns och ungdomars teknikintresse. intresse för närodlande matproducenter dit konsumenterna kan komma under Mat Ett antal aktiviteter har genomförts första delen av året. En kartläggning av de sociala företagens behov har gjorts. Partnerskapsavtal med sociala företag håller på att utredas. Kultur- och konstavdelningens olika stödformer stödjer föreningar, projekt och arrangemang som stärker det kulturella entreprenörskapet. Planering sker i dag om att stötta företagare inom kulturella och kreativa näringar på Ringsberg/Kristineberg. Genom utnämningen Årets Matlandhuvudstad 2015 har Växjö kommun skapat en nationell mötesplats och väckt

30 Barn och utbildning Övergripande mål Växjö ska stärka sin roll som utbildnings- och kunskapscentrum och ska arbeta för att nå en ledande nationell position med internationell utblick. I Växjö kommun ska barn och ungdomar ha goda levnadsvillkor. De ska ha rätt till en trygg uppväxt och personlig utveckling. Prognos måluppfyllelse verksamhetsmål Andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet ska öka Bedömning och analys Målet har ej uppnåtts för Andelen elever med behörighet till gymnasiet fortsätter att sjunka var behörigheten 88,5 procent, och år 2014 var siffran 85,5 procent medan siffran för 2015 är 82,8 procent. Nedgången är något större för pojkar än för flickor. Samtidigt som gymnasiebehörigheten sjunker jämfört med 2014 ökar meritvärdet för eleverna i årskurs 9. Den stora ökningen står flickorna för. Skillnaderna mellan könen gällande såväl gymnasiebehörighet som meritvärde har ökat jämfört med år För att öka måluppfyllelsen av verksamhetsmålet och därigenom de övergripande målen har utbildningsnämnden påbörjat eller kommer att påbörja följande insatser: Målsättning av de statsbidrag som utbildningsnämnden söker. Resultat i fokus. Insatser ska ge effekt på elevernas måluppfyllelse genom att tidigt identifiera och planera åtgärder på individ-, grupp- och enhetsnivå. Arbetsmetoder ska utvecklas enligt forskning för att gynna elevernas kunskapsutveckling. Utbildningsnämnden har beslutat om riktlinjer som ligger till grund för omorganisation av verksamheterna nyanlända och flerspråkighet samt elevhälsan. Inför internbudget 2016 pågår arbete med att ta fram nya ekonomistyrningsprinciper för att få bättre träffsäkerhet i resursfördelningen för ökad måluppfyllelse. Fortsätta att utveckla arbetet med att kvalitetssäkra resultat genom nyckeltal, indikatorer, verktyg, system och metoder. Gymnasieelever boende i kommunen, ska uppnå goda resultat (Andel som fullföljer gymnasieskolan inom 4 år) Bedömning och analys Den så kallade genomströmningen (andel som fullföljer gymnasieskolan inom 4 år) kan inte analyseras i nuläget då mätningen sker i Skolverkets regi senare under året. Redovisning och analys av genomströmningen görs i årsrapporten för Det preliminära resultatet visar att andelen avgångselever med gymnasieexamen minskat och att den genomsnittliga betygspoängen har försämrats under 2015 jämfört med Resultaten visar också en nedgång vad gäller andelen elever med gymnasieexamen, genomsnittlig betygspoäng och grundläggande behörighet till högskola och universitet. Med undantag från några av yrkesprogrammen presterar flickor generellt bättre än pojkar i samtliga nyckeltal. Rektorer kommer tillsammans med programansvariga och arbetslag att göra en djupare analys av orsaker och sammanhang kring samtliga resultat under hösten En redovisning av detsamma sker därefter i årsredovisningen. Ny lagstiftning ger den enskilde läraren större möjligheter, men ställer också högre krav på att undervisningen anpassas till eleven utan beslut om åtgärdsprogram. Lagstiftningen ska tillsammans med den nya elevvårdsorganisationen ge förutsättningar för en ökad måluppfyllelse bland eleverna. En djupare analys av de elever som idag uppger att de inte får tillräckligt stöd bör göras. En utveckling av IKT (informations- och kommunikationsteknik) och studiehandledning skulle innebära större möjligheter att erbjuda elever mer stöd och stimulans. SFI studieresultat, studieväg 2, andel som fått godkänt ska öka Bedömning och analys Studieresultaten på studieväg 2 för SFI 2014, visar att andelen kursdeltagare som fått godkänt på studieväg 2B har minskat något jämfört med år En anledning kan vara att kursdeltagarna bryter kursen 2B och går över till den mer avancerade 3C. Resultatet för studieväg 2C visar att resultatet för 2014 är 10 % högre än för år 2013 och något högre än rikets resultat. Växjö har en förhållandevis hög andel elever med kort utbildningstid (0-6 år) i hemlandet vilket ofta innebär att det tar lång tid för eleven att bli klar med sin SFI. Eleven är således ofta i behov av andra språkinlärningsinsatser i kombination med SFI eller arbetsmarknadsinsatser. Inom vuxenutbildningen har man aktivt arbetat med att utveckla den individuella studieplanen samt hur man följer upp den tillsammans med eleven. Andelen kursdeltagare som har nått godkänt resultat har ökat i några av kurserna och i vissa kurser har Växjö också en högre andel godkända elever jämfört med riket. Den genomsnittliga tiden i antal veckor som individen studerar SFI har minskat. Betygsstatistik avseende avslutade kurser på både grundläggande och gymnasial nivå under första halvåret 2015, visar att andelen kursdeltagare som nått godkänt resultat på grundläggande nivå är 83 procent, på teoretiska gymnasiekurser 70 procent och yrkesinriktade gymnasiekurser 84 procent. 21

31 Verksamhetsuppföljning Uppföljningar visar att barn och elever känner trygghet och trivsel i samtliga verksamhetsformer. Framgångsfaktorer som leder till trygghet och trivsel i förskolan är närvarande pedagoger som visar tillit till barnens förmågor samt att barnen har inflytande vid planeringen av den pedagogiska verksamheten. Möjligheterna att kunna ha en god dialog och ge relevant information till vårdnadshavare samt strategier för att kunna organisera barnen i mindre grupper, bidrar också till en hög trygghet och trivsel. En faktor som dock har påverkat tryggheten negativt är svårigheterna att tillsätta utbildade vikarier. Det som har planerats kan då inte genomföras och gemensam tid för planering och reflektion påverkas på ett negativt sätt. I förskoleklassen behöver övergången mellan förskola och förskoleklass utvecklas så att man kan ta tillvara på elevens kunskaper och möta eleven där den befinner sig kunskapsmässigt. I fritidshemmen har behovet av särskilt stöd till elever ökat och allt fler åtgärdsprogram som skrivs för grundskola inkluderar fritidshemmet. Exempel på förekommande åtgärder är ett tydligare vuxenstöd eller en styrd, anpassad verksamhet. Inom vissa områden uppges att samsynen mellan pedagoger i skola och fritidshem behöver utvecklas och att fler fritidshem även behöver utveckla arbete med att koppla verksamheten tydligare till läroplanen. En fjärdedel av eleverna i grundskolan når inte kunskapskraven i alla ämnen. Fler insatser behöver göras för att följa upp, analysera och vidta åtgärder som leder till att undervisningen utvecklas. Rektorer och elever har bekräftat att eleverna skulle kunna nå längre i sin kunskapsutveckling och få en ökad motivation genom förändrade undervisningsmetoder. Brister noteras även i lärarens kontinuerliga bedömning då eleven ska få snabb återkoppling på sina insatser. En framgångsfaktor är att läraren tillsammans med elevhälsoteam, specialpedagog och speciallärare har ett uttalat ansvar för hur arbetet ska ske med elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. Uppföljningar visar att flertalet enheter har utvecklat eller vill utveckla ett inkluderande arbetssätt. Utmaningar finns i att ge elever som enkelt når de minimala kunskapskraven den ledning och stimulans som de behöver för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Rätten till studiehandledning behöver utvecklas och stärkas. I grundskolan finns ett medvetet arbete kring trygghet och studiero men eleverna upplever att detta brister när vikarier används i. En framgångsfaktor är att det finns väl fungerade arbetslag som tar ansvar för elevernas hela studiesituation och att alla hjälps åt att ge stöd åt eleverna. I grundsärskolan når eleverna goda kunskapsresultat och flera av eleverna läser efter både grundskolans- och grundsärskolans kursplaner. Det finns en god dialog med vårdnadshavare vad gäller anpassningar, stödåtgärder och bedömning. Det pågår flera utvecklingsarbeten på gymnasiet i syfte att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet och nå ökad måluppfyllelse. Exempel på detta är målskrivning, formativ bedömning samt målgemenskap och entreprenöriellt lärande. Eleverna känner generellt trygghet och trivsel på gymnasiet. Pojkar uppger i högre grad trygghet och trivsel än flickorna. Konstruktiva lösningar bör diskuteras fram mellan utbildningsnämnden och nämnden för arbete och välfärd för att förebygga antalet orosanmälningar. Eleverna känner trygghet och trivsel i gymnasiesärskolan. En hög personaltäthet, utbildad och erfaren personal tillsammans med överlämningsmöten bidrar till ökad måluppfyllelse. För att utveckla arbetet med en trygg och attraktiv gymnasiesärskola behöver samarbetet öka mellan grund- och gymnasiesärskolorna i Växjö kommun. För att utveckla arbetet med uppföljning och utvärdering inom SFI finns en uppföljningsgrupp som främst ska följa upp elever inom svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Gruppen består av specialpedagog, pedagogisk chef, verksamhetsutvecklare, studie- och yrkesvägledare samt lärare. En översyn av hur de individuella studieplanerna inom SFI används har genomförts under det senaste året. Kontinuerliga dialoger förs med SFIanordnarna i Växjö kommun om hur de arbetar med de individuella studieplanerna tillsammans med eleverna. Bygga och bo Övergripande mål Växjö kommun eftersträvar ett hållbart samhällsbyggande kombinerat med en god estetisk utformning. Att Växjö är Europas grönaste stad ska genomsyra kommunens samhällsbyggnad och utveckling. Det skall finnas god tillgång till villatomter i staden och i de mindre orterna som motsvarar den efterfrågan som finns för att förstärka flyttkedjorna. Det ska finnas en strategisk samordning och planberedskap som möter en årlig befolkningstillväxt på 1100 personer. Prognos måluppfyllelse verksamhetsmål Växjö ska fortsätta att ligga i topp i Sverige när det gäller nybyggnation/invånare. Växjö ska skapa förutsättningar för att minst nya bostäder byggs fram till Bedömning och analys Under första halvåret färdigställdes 217 bostäder och 179 bostäder påbörjades. Kommunens prognos om 457 färdigställda bostäder under året kommer, med nuvarande utgångspunkt, att uppnås. Bostadsproduktionen behöver öka ytterligare om målet om minst bostäder till och med 2019 ska uppnås. En viktig del av bostadsutbudet är studentbostäder. Det planeras för och byggs cirka 300 nya studentbostäder på Campus, dels längs med Teleborgsvägen, dels i Regionförbundets före detta lokaler i kvarteret Forskaren. 22

32 Planberedskapen är förhållandevis god med detaljplaner som medger cirka bostäder. Till skillnad från tidigare år har nu alla projekt där byggnation pågår eller där bygglov givits tagits bort från listan över planberedskapen och därav är siffran något lägre än tidigare år. De detaljplaner som är under planläggning möjliggör cirka bostäder. De detaljplaner som hittills har antagits under året medger cirka 300 bostäder och för året som helhet är prognosen cirka bostäder. Vid halvårsskiftet hade Växjö kommun skrivna markanvisnings- och exploateringsavtal, med byggherrar exploatörer, som omfattar cirka bostäder. Tecknade köpekontrakt innefattar ytterligare cirka 300 bostäder möjliga att igångsätta. På Bäckaslöv planeras nya bostäder och byggstart för den första etappen, på kv Skärvet, planeras till våren Detaljplanen för etapp 2 beräknas att antas till sommaren Detaljplanen för Torpaängen ska antas under året och möjliggöra cirka 200 bostäder. Det särskilda boende med 54 lägenheter på Vikaholm kommer att öppnas under hösten Utbyggnaden av Vikaholm sker successivt och under hösten kommer fler tomter för villor och flerbostadshus att släppas. På Arenastaden har bygglov beviljats för ett nytt höghus innehållandes bland annat hotell, gymnasieskola, bostäder, kontor och konferensanläggning. Vidare pågår planeringen av bostäder i områdets östra del med byggstart under På Stationsområdet är World Trade Center under byggnation och bostadsproduktionen är igångsatt. Arbetet med detaljplanen för norra området har påbörjats och ska antas under Andelen villatomter behöver öka. En planändring på Vikaholm pågår för att ändra del av detaljplanen från flerbostadshus till villatomter. Likaså planeras en återupptagning av planarbetet för Hovsdal som till största delen utgörs av villatomter. I fyra av de sex kommundelcentrarna finns detaljplaner som möjliggör villabebyggelse, i de två andra orterna, Gemla och Ingelstad, pågår planläggning. Centralt i Gemla bygger Vidingehem 12 hyresrätter. Antalet invånare ska öka. Befolkningen utanför Växjö stad ska öka. Bedömning och analys Enligt befolkningsprognosen ska Växjö kommun öka med personer under 2015, vilket innebär att invånarantalet i så fall blir personer den 31 december Hittills har befolkningen ökat med 739 personer (KIR ). Motsvarande befolkningsökning för 2014 var 597 personer (KIR ). Det innebär att befolkningsökningen är större än vad befolkningsprognosen visat, likaså i jämförelse med motsvarande period Enligt befolkningsprognosen kommer Växjö kommun att ha invånare inom ett par år och med motsvarande ökningstakt är det inte orimligt att Växjö når gränsen om cirka tio år. För att möta en kraftig befolkningsökning ställs stora krav på kommunens verksamhet. En välfungerande plan- och exploateringsprocess är avgörande för kommunen för att kunna växa och öka bostadsproduktionen. Arbetet med ett nytt bostadsförsörjningsprogram har påbörjats som syftar till att utpeka en strategisk planering men även för att prioritera viktiga insatsområden för bostadsförsörjningen. Situationen för de mest utsatta grupperna på bostadsmarknaden är fortsatt bekymmersam. Bostadsproduktionen behöver öka ytterligare för att möte det behov som finns bland invånare och även för dem som vill flytta till Växjö av olika anledningar. Det är svårt att möta de utsatta gruppernas behov med ökad nyproduktion eftersom betalningsförmågan hos gruppen ofta inte matchar boendekostnaden. I samband med framtagandet av det nya bostadsförsörjningsprogrammet måste fokus läggas på att prioritera, genomföra och följa programmet. Andelen medborgare som upplever kommunen som en attraktiv plats att leva och bo på ska vara högre än jämförbara städer. Bedömning och analys Målet följs upp genom Medborgarundersökningen som genomförs I kommunrankingen Här är det bäst att bo 2015 från tidskriften Fokus ligger Växjö kommun på plats 15 av 290 kommuner i kommunrankingen. De senaste åren har Växjö legat mellan plats 14 och 35, vilket visar att Växjö kommun ligger stadigt högt upp i rakningen. Bland jämförbara kommuner ligger Växjö på en fjärde plats efter Uppsala, Jönköping, Örebro och Linköping. Växjö kommun ska vara en attraktiv plats att leva och bo i, och en viktig del av detta är det finns kommunal service såsom förskolor, skolor, äldreboenden och fritidsanläggningar. Ett lokalförsörjningsprogram för åren har tagits fram för att tydligt lyfta dessa frågor. Ytterligare frågor som är avgörande för en välfungerande stad är strategiska frågor kring trafik, parkering, dagvatten, friluftsliv och grönstruktur. Arbete har påbörjats och ett flertal dokument har tagits fram för att möta dessa utmaningar. Det handlar bland annat om parkeringsstrategi, trafikplan för centrum, grönstrukturprogram för kommundelscentrarna och friluftsplan. För att Växjö ytterligare ska stärka sig som en tillväxtmotor i den sydöstra delen av Sverige är en dragning av höghastighetsbanan med stationsläge i Växjö Västra av största vikt. Under året har Växjö lett arbetet med höghastighetsbanan inom ramen för nätverket Höghastighetsbanan och den 1 oktober ska Växjö leverera ett underlagsmaterial till Sverigeförhandlarna om varför en östlig dragning via Växjö är självklar. En attraktiv stad kräver en tilltalande stadsmiljö och för att ytterligare höja nivån har ett stadsutvecklingsråd tillsatts. Ringsberg och Kristineberg är ett centralt beläget område i Växjö med stor utvecklingspotential. En kommunövergripande arbetsgrupp har tillsatts för syftet är att utveckla området till ett kulturcentrum och nu följer ett 23

33 arbete med att ta fram ett program för områdets gestaltning och fysiska miljö samt kartlägga möjliga aktörer. Utvecklingen av stadens olika stadsutvecklingsprojekt pågår. I våras togs det första spadtaget för en ny förskola och skola i Bergunda, Pär Lagerkvistskolan, som kommer att rymma cirka elever. År 2015 ska 25 procent av de kommunala bolagens nyproduktion vara träbaserad. År 2020 ska 50 procent av kommunala bolagens nyproduktion vara träbaserad. Bedömning och analys Kommunens bolag arbetar enligt Växjö kommuns träbyggnadsstrategi och prognosen för att uppfylla målet är god. Uppföljning av de kommunala bolagens träbyggande kommer att ske under Växjö har en ledande roll inom träbyggnation och under året pågår flera träbyggnadsprojekt, alltifrån anvisad mark till byggnation. Det handlar bland annat om förskolan i Bergunda som kommer att vara helt i trä. På Vallen, Limnologen Syd, Pelarsalen och Teleborgsskogen byggs eller planeras ett träbaserat byggande. Demokrati och mångfald Övergripande mål Växjö kommun ska vara en förebild när det gäller mångfald och antidiskriminering. I Växjö kommun ska människors olikheter, kompetens och kraft tas tillvara. God och rättssäker service och ett gott bemötande ska ges till alla. Växjö kommuns kommunikation till medborgarna ska vara tydlig och tillgänglig. Insyn, öppenhet och delaktighet ska prägla den kommunala verksamheten. Prognos måluppfyllelse verksamhetsmål Andelen medborgare som är nöjda med den insyn och det inflytande de har över kommunala beslut och verksamheter ska öka. Bedömning och analys Växjö kommun arbetar aktivt med att öka insyn och inflytande över kommunala beslut och i verksamheterna. Medborgarnas möjlighet till insyn och inflytande ska vara goda. För att kunna delta i den demokratiska processen har Växjö kommun genomfört en rad insatser i syfte att öka insyn i kommunens verksamheter för alla Växjöbor. Synpunkter/klagomål samt medborgarförslag finns tillgängligt som e-tjänster där medborgarna kan kommunicera vid den tidpunkt som passar dem. Medborgarförslagstjänsten är direkt integrerad med ärendehanteringssystemet vilket underlättar registrering och kommunicering med medborgaren. För en god tillgänglighet och insyn över kommunal verksamhet finns tillgång till diarium på kommunens hemsida och fullmäktigemöten sänds över webb, tv och radio. På fullmäktiges sammanträde i april genomfördes teckenspråkstolkning av sammanträdet på prov i samverkan med dövas förening i Kronobergs län. Målgruppen var positiv till kommunens initiativ dock fanns det förslag på förbättring vad gäller tekniken, tolkarna fick positiv respons. Det finns planer att genomföra en sändning per år och detta kommer undersökas vidare. Förarbete har genomförts för flera e-tjänster och Mina sidor och detta ökar möjligheterna att kunna lansera ett antal nya nyttiga e-tjänster. Detta bedöms kunna göra stor skillnad på Växjö kommuns digitala utbud och medborgarens upplevelser av tillgänglighet och enkelhet i förehavande med Växjö kommun. Andelen medborgare som upplever att de får god service och ett gott bemötande när de kontaktar Växjö kommun ska vara fortsatt hög. Bedömning och analys Arbetet med uppdateringen av Riktlinjer för service och bemötande är i planeringsstadiet och ska säkerställa att alla verksamheter och alla medarbetare ger ett gott och professionellt bemötande till alla Växjöbor eller till de som vistas i Växjö kommun. Växjö kommun arbetar aktivt för att inga Växjöbor, medarbetare eller mottagare av kommunens tjänster ska utsättas för diskriminerande behandling på grund av kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Riktlinjer för service och bemötande bidrar till att uppnå måluppfyllelsen. Systemet Flexite är väl etablerat i kontaktstödsprocessen och en viktig del i möjliggörandet av En väg in. Arbete har lagts på att optimera hur verktyget används och hur vi införlivar nya verksamheter i processen. Utveckling av talmanus och kompetensöverföring från förvaltning till kontaktcenter är en kontinuerlig process för att öka kundupplevelsen och ge god service och ett gott bemötande till alla. Växjö kommuns tillgänglighet per telefon ska förbättras. Bedömning och analys Flertal insatser har genomförts i syfte att öka tillgängligheten per telefon. Under året har tillgänglighet per telefon ökat, liksom servicegraden. Tillgängligheten mäts i procent av alla inkomna samtal, och just nu är tillgängligheten 93 % på kontaktcenterfunktionen. Servicegraden mäter 24

34 hur många samtal besvaras inom 60 sekunder och för tillfället besvaras ca 75 % av samtalen inom den tiden. Insatser som har genomförts är att kön till samtalen följs kontinuerligt, bemanningen i telefonin kopplas utifrån de samtal som kommer in och utifrån medborgarnas behov. På det sättet ökar vi tillgängligheten och kvalitén i samtalen. Det förbättringsarbete som återstår är att öka andelen medarbetare som hänvisar sina telefoner, tar bort fasta telefontider och där har alla medarbetare särskilt ansvar. Växjö kommuns tillgänglighet via e-post ska förbättras Bedömning och analys Växjö kommun ska verka för att förbättra tillgängligheten via e- post. De frågor som kommer till besvaras inom 24 timmar. De förvaltningar som arbetar i kontaktcenterprocessen får sina mail levererade i kontaktstödet Flexite som har en påminnelsefunktion och bidrar till att mail inte faller bort utan besvaras. Målet är att samtliga verksamheter ska arbeta enligt denna rutin under Det förbättringsarbete som återstår är medarbetarnas ansvar att besvara inkomna e-brev till personlig brevlåda. Verksamhetsuppföljning De senaste åren har Växjö kommun gjort omfattande insatser när det gäller mångfaldsfrågor. Det är en självklar del av kommunens arbete. Arbetet är en del av Växjö kommuns långsiktiga mål för en hållbar samhällsutveckling. Revideringen av mångfaldsprogrammet kommer innebära att Växjö kommun flyttar fram ambitionen om att vara en förebild när det gäller arbetet med mångfald och antidiskriminering i Sverige. För att vi ska uppnå målet att vara en förebild i arbetet med mångfald och antidiskriminering är det interna och externa engagemangen för frågorna avgörande. Detta gör vi genom att säkerställa att våra processer är fria från diskriminering, samt att alla Växjöbor får ett professionellt bemötande och jämlik service. Växjö kommun har etablerat en god och effektiv samverkan med organisationer, föreningar, företag i syfte att öka engagemang och erbjuda möjlighet till inflytande och delaktighet i frågor som rör mångfald. Människor med olika bakgrund bidrar till mångfald och städer som präglas av mångfald är dynamiska, kreativa och har hög tillväxt. Mångfalden lockar kreativa och talangfulla människor vilket i sin tur driver utvecklingen framåt. Samverkan och arbete kring mångfald och interkulturell kunskap behöver prioriteras för att bidra till en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och öppenhet. I en tid då kommuner arbetar för att attrahera de smarta och drivna så har öppenhet kommit att bli en av nyckelfaktorerna. Det är helt enkelt inte bara tillgång till jobb och boende som är väsentligt i val av boendeort, utan även viktigt att vara en plats där många olika typer av individer känner sig välkomna och där mängder av olika bakgrunder mixas och integreras. Miljö, energi och trafik Övergripande mål Växjö ska vara en internationellt ledande och framstående miljökommun. Alla delar av Växjö kommuns verksamhet ska drivas och utvecklas med stor hänsyn till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger. Växjö kommun ska göra det enkelt och attraktivt för invånare, företag och besökare att leva och verka med liten miljöpåverkan. Växjö kommun ska ha rent vatten, frisk luft, värdefull natur och vara fossilbränslefritt. Prognos måluppfyllelse verksamhetsmål De flesta av verksamhetsmålen i avsnittet miljö, energi och trafik är svåra att mäta på delår. Därför innehåller avsnittet endast bedömning och analys nedan. Måluppfyllelsen redovisas för helår i årsbokslutet. Bedömning och analys Konsumtion Användningen av ekologiska och närproducerade livsmedel i de kommunala köken ökar. I samhället syns ett ökat intresse för både ekologiskt och närproducerat, även om det är svårt att få exakt statistik för hur våra medborgare handlar. Framtagande av en kemikalieplan pågår. Då kemikaliefrågan är svår, komplex och relativt ny i organisationen är en kemikalieplan är extra viktig för att kommunen ska kunna hantera frågan på bästa sätt. Bedömningen är att kommunen ska kunna få en antagen kemikalieplan under I flera förskolor har man under en längre tid arbetet med att ta bort de leksaker och material i barnens miljö som är olämpliga ur ett kemikalieperspektiv. Det finns ännu ingen samlad systematik och kontinuitet i förskolornas arbete, även om man har kommit en bit i processen. Avfall Allt fler hushåll och verksamheter i kommunen ansluter sig till matavfallsinsamling och den 1 september var anslutningsgraden 83 procent för hushåll och verksamheter, vilket innebär att målet för 2015 redan är uppnått. Då allt mer matavfall sorteras i egen fraktion minskar hushållsavfallet som skickas till förbränning. Däremot ökar fortfarande det brännbara avfallet som lämnas på återvinningscentralerna. Återbruksbyn kommer att skapa förutsättningar för att minska mängderna brännbart avfall. Det är viktigt att införa utsortering av fler fraktioner på återvin- 25

35 ningscentralerna. Rutin är införd i hela kommunen för att återvinna byggavfall inom organisationen. Miljötillsyn Målet om miljötillsyn för 2015 bedöms uppnås. Förändringen av taxan för miljöbalkstillsynen är den största faktorn för att kunna uppnå målet. Taxan har skapat möjlighet att öka resurserna inom miljöbalksområdet. Vatten Åtgärdsarbetet för renare stadssjöar pågår som planerat och i enlighet med antagen åtgärdsstrategi för restaureringsinsatser för Växjösjöarna. Målet om god ekologisk status, med avseende på fosfor, ser ut att kunna nås i Trummen, Växjösjön och Södra Bergundasjön till 2020, och några år senare för Norra Bergundasjön. Utredning pågår om att bygga raingardens i Västra Marks gatumiljö, för att minska dagvattenbelastningen från de hårdgjorda ytorna samtidigt som platsen får mer grönska i gatumiljön. Ett annat sätt att minska fosforbelastningen är att minska näringsläckage från jordbruket. Arbete pågår med att ge riktad information till alla verksamheter med lantbruksdjur eller häst. Även arbete för att få minst 5000 avloppsanläggningar med godtagbar rening i kommunen pågår enligt plan. Arbetet med att fastställa en VA-plan och anta en VA-policy gynnar också målet om att minska näringsbelastningen. I Skyeån ska den ekologiska statusen förbättras genom att fiskvandring möjliggörs. Förberedelse pågår för att ha en tydlig strategi på i vilken ordning vandringshindren i Skyeån kan åtgärdas. Åtgärder för dammarna i Åryd och Ingelstad är i planeringsstadiet. Natur Bedömning görs att Växjö kommun kommer nå målet med att ha arbetat fram riktlinjer som omfattar alla förskolors och skolors gröna närmiljö under Sammanhängande rörelsestråk finns runt Växjösjön, Trummen och Södra Bergundasjön. Arbetet med att utveckla delar av rörelsestråket runt Norra Bergundasjön pågår i samband med stadsutvecklingsprojektet Bredvik. Kontinuerligt arbete pågår för att öka den kommunala öppna marken som betas, slås eller odlas. I dagsläget är det svårt att se en markant skillnad i om arealen betes- och odlingsmark på kommunal mark ökar eller minskar. Klimat och trä Kommunens arbete pågår för att minska organisationens fossila koldioxidutsläpp. De kommunala fastighetsbolagens byggnader är i huvudsak redan anslutna till fjärrvärmenätet. Då Sandvik 3 är fossilbränslefritt blir också kommunens fastigheters värme och kyla fossilbränslefri. När det gäller fordonsflottan är det främst dieselbilarna som orsakar utsläpp. Specialbilar kan ofta endast drivas av diesel och tillgången på alternativa drivmedel är begränsad i kommunens ytterområden. Det behövs därför ett fossilbränslefritt alternativ till dieseln för att nå målet och användning av HVO (förnybara dieselbränslen) kan vara en viktig del av lösningen. Geografiskt är transporterna den stora utmaningen för kommunen för att vi ska kunna bli en fossilbränslefri kommun senast Fastighetsbolagen arbetar målmedvetet för att öka träbyggnationen i Växjö och de projekt som är aktuella gör att 2015 års mål kommer att kunna uppnås. Energi Kommunen genomför åtgärder för att minska energianvändningen/invånare. Medborgares beteende är avgörande för att målet om minskad energianvändning/invånare ska nås. Kommunens aktuella renoveringsprojekt leder i riktning mot minskad energianvändning/m 2. EU-projektet READY ger förutsättningar för att hitta nya och innovativa vägar för att drastiskt sänka energibehovet/m 2. Dock finns det många gamla bostäder och lokaler som har ett högt energibehov, och därför gäller det att fastighetsbolagen fortsätter renovera i en hög takt. Nya byggnader följer energiplanens riktlinjer, vilket sänker den genomsnittliga energiförbrukningen/m 2. Delar av kommunen arbetar för ökad produktion av solel. Dock är det svårt för bostadsbolagen, där solceller anses inte vara tillräckligt lönsamma för att de ska kunna försvara satsningar på sådana. Trafik, luft och buller Enligt mätningar på vägar runt centrum har en ökning av biltrafik skett med ca 10 % mellan våren 2014 och våren Denna stora ökning kan möjligtvis förklaras med att det har varit många vägarbeten, som gör att biltrafiken kan ha letts över till dessa mätpunkter. På infarterna till Växjö stad har det skett en ökning av biltrafik med 4 % mellan 2014 och Ska trafikmålen kunna nås måste dessa trender brytas, vilket kan bli verklighet genom att genomföra transportplanens åtgärder. Arbetet med att genomföra transportplanens åtgärder har påbörjats, bland annat genom trafiksäkerhetskampanjer och kampanjen Cykelkampen, som ska få fler att välja cykeln. Positivt är att resandet med Växjö stadsbussar ökar. Jämför man resandet våren 2015 med våren 2014 har resandet ökat med 5,2 %. Linjevis var bästa utvecklingen procentuellt på linje 9 (+44 %) och linje 8 (+11 %). Mätt i absoluta tal var resandeökningen störst på linje 3 ( resor) och linje 5 ( resor). Av de bostäder som i en bullerkartläggning utpekats som mest bullerstörda, ska minst 200 bostäder ha erbjudits åtgärder eller bidrag till bullersanering. Under september kommer fastighetsägare med ljudnivåer mot fasad, vilka enligt bullerkartläggningen överskrider 60 dba, att erhålla ett brev med information om möjligheterna att söka bidrag för i första hand fönsteråtgärder. Verksamhetsuppföljning För att miljömålen i Växjö ska kunna nås är det viktigt med engagemang för frågorna, både internt i organisationen och i samhället. Genom att samtliga verksamheter i 26

36 kommunorganisationen har eller ska miljödiplomeras, lyfts miljöfrågorna på den interna agendan. Flera förvaltningar och bolag har redan lyckats få ett godkänt miljödiplom. Tyvärr är det svårt för några av de stora förvaltningarna att genomföra diplomeringen på grund av resursbrist. För att skapa engagemang i samhället genomförs ett flertal utåtriktade aktiviteter, som vänder sig till näringslivet, organisationer och enskilda. Earth Week genomfördes under en vecka i mars, som kraftsamling för klimat och miljö med femtio aktiviteter och trettiofem arrangörer. Earth Week är ett bra sätt att nå invånare, företagare, studenter och elever. För Växjö kommun är klimatfrågan en ödesfråga och organisationen försöker föregå med gott exempel gentemot världen mot en fossilbränslefri framtid. Representanter från kommunen har flera gånger under våren deltagit på internationella konferenser inför klimattoppmötet för att vara med och påverka globalt för en fossilbränslefri framtid. Stöd och omsorg Övergripande mål I Växjö kommun ska människor ha en ekonomisk och social trygghet där arbete, utbildning och boende är prioriterat. All stöd- och omsorgsverksamhet ska utgå från individens behov, gynna livskvalitet, självbestämmande och självständighet. Människor som flyttar till Växjö från andra länder ska ges goda förutsättningar att skapa och utveckla sin livssituation för att stärka sitt deltagande i samhället. Prognos måluppfyllelse verksamhetsmål Andel med långvarigt ekonomiskt bistånd, mån ska minska. Bedömning och analys Hushåll som fått ekonomiskt bistånd i 12 månader redovisas i årsbokslutet. Antal hushåll som fick bistånd vid något tillfälle under perioden januari-augusti var st. Motsvarande siffra förra året var st, och innebär alltså en minskning i år med 77 st. hushåll. Antalet biståndshushåll minskar därmed för tredje året i rad. Andelen hushåll, där man under mycket lång tid (>27 månader) har tagit emot ekonomiskt bistånd har ökat. Ett slumpmässigt urval av hushåll och individer har följts upp med syftet att skapa bättre kunskap om bakomliggande faktorer och få en grund för fortsatt utveckling av insatser och samverkan. Uppföljningsarbetet fortsätter utifrån ett antal områden såsom familjesammansättning, kostnader och kompletterande inkomster i hushållen, samt eventuell vistelsetid i Sverige. Arbetet beräknas bli klart under oktober En första delrapport, avseende några grundläggande bakgrundsvariabler, visar att: ensamhushåll är överrepresenterade (barn ej inräknade) det är något fler kvinnor i ensamhushåll än män drygt hälften av de vuxna i hushållen är i åldersintervallet och nästan ¼ är år, följt av yngre än 35 år. 82 procent är födda i annat land än Sverige, varav den övervägande delen utanför Europa och drygt hälften från Mellanöstern. drygt 70 procent har sitt boende i områdena Araby och Hov. Arbetet med Nollklassade som startade som ett projekt våren 2013 har fortsatt. Under 2015 har hittills 27 personer som haft försörjningsstöd fått sjuk- eller aktivitetsersättning. 21 personer har ansökt om sjuk- eller aktivitetsersättning och väntar på beslut från Försäkringskassan. Från 2013 till juni 2015 är det totalt 105 personer som beviljats ersättning och därmed kunnat avslutas från ekonomiskt bistånd. Den värdeskapande tiden hos omsorgstagarna ska öka (andelen brukartid ska öka). Bedömning och analys Mätning av brukartid för alla inblandade enheter kommer ske under hösten och redovisas i årsbokslutet. I nuläget finns inga tillgängliga jämförelsetal från övriga riket gällande vare sig planerad eller faktisk brukartid. Inom hemtjänsten har en granskning genomförts av andelen planerad direkt brukartid i maj Detta var första gången som kommunen gjorde en mätning av hur mycket brukartid som planerats. Resultatet visar att den planerade direkta brukartiden i snitt uppgick till 67 %, (där spannet gick från 61-75%). Troligtvis är den verkliga direkta brukartiden en bit lägre på grund av att besök blir inställda och att vissa besök går fortare än planerat. En slutsats är att den planerade direkta brukartiden sannolikt bör ligga över 70 % för att ha en möjlighet att nå målnivån. Leanutbildning i brukartid för fem nya enheter pågår. Ytterligare arbete behövs med att få en mer effektiv och standardiserad användning av planeringsverktyget Lapscare inom hemtjänsten. Kommunens äldreomsorg, hemvård och omsorg om funktionsnedsatta ska ha god omvårdnad och effektivt resursutnyttjande (nöjd kund index och kostnad/brukare). Bedömning och analys Redovisning av omsorgstagarnas nöjdhet i äldreomsorgen, boendestöd och personlig assistans, samt kostnader per brukare (KPB) kommer att visas i årsbokslutet. 27

37 Personalkontinuitet, hur många vårdare besöker en äldre med hemtjänst under 14 dagar, ska öka. Bedömning och analys Den senaste mätningen av personalkontinuitet i den offentliga hemtjänsten visar att antalet vårdare per omsorgstagare sjunkit något jämfört med tidigare år, men resultatet på 12,8 ligger över fastställt mål på 11. En jämförelse med privata utförare går inte att göra eftersom motsvarande mätning endast kunnat utföras för ett företag med inriktning mot hemtjänst. I kommungruppen större städer har medelvärdet för antal vårdare per omsorgstagare ökat från 14 st. år 2012, till 16 st. år Växjö kommuns resultat är alltså jämförelsevis gott. Fram till årsskiftet har de sex enheter i Växjö, som uppvisat ett sämre resultat, möjlighet att lära av andra enheter genom att dela in sin personal i kontinuitetsgrupper och göra extramätningar. En måttlig minskning i antal personal per omsorgstagare är att förvänta vid årets slut. Antal institutionsplaceringar av barn och unga ska minska Bedömning och analys Målet redogörs i årsbokslutet. Bedömning görs i varje enskilt fall om insats som matchar behovet. I de fall där institutionsplacering bedöms vara det mest effektiva för individen är det just den insats som kommer att användas. Antalet institutionsplaceringar kan därför komma öka om behovet finns. Prognosen för externa institutionsplaceringar och familjehemsplaceringar bedöms till ett underskott motsvarande drygt 12 mkr, vilket är i linje med föregående års avvikelse. Verksamhetsuppföljning Omsorg I nuläget omfattar omsorgsnämndens verksamhet uppemot pågående insatser. Inom äldreomsorgen mottar ca1200 omsorgstagare hemtjänst från kommunala utförare, och ungefär 140 personer hemtjänst från privata utförare. Omkring 550 omsorgstagare har plats i särskilda boenden som drivs i kommunal regi, och ca 200 omsorgstagare har plats i boenden som drivs av privata utförare. Inom omsorg funktionsnedsättning mottar kring 450 omsorgstagare boendestöd i ordinärt boende. Cirka 350 omsorgstagare har plats i bostäder med särskild service enligt LSS eller SoL som drivs i kommunal regi och cirka 80 i boenden som drivs av privata utförare. För närvarande har ca 80 omsorgstagare personlig assistans enligt LSS. Under 2015 har en ökning skett av antalet omsorgstagare som väljer en privat utförare av hemtjänst: i nuläget rör det sig om 143 omsorgstagare, mot 109 stycken i augusti I februari infördes en ny rutin för hur omsorgstagare som inte gjort ett aktivt val blir tilldelade en utförare. Tidigare var kommunen ickevalsalternativ, men nu tilldelas omsorgstagaren utförare utifrån en turordningslista. Det är för tidigt att bedöma om den ändrade rutinen ligger till grund för ökningen. De företag som står för största ökningen har profilerade verksamheter, där personal med olika språkkunskaper och ålder erbjuds. Uppföljning antyder en betydande kvalitetshöjning i privata utförares verksamhet de senaste åren. I nuläget uppvisar de privata utförarna sammantaget uppfyllelse av kommunens verksamhetsmål avseende personalkontinuitet, aktuell genomförandeplan för omsorgstagare, samt nattfasta i särskilt boende. Bidragande orsakerna är företagens egna satsningar, exempelvis att kunna uppvisa god personalkontinuitet, samt egna krav på dokumentation och egenkontroll. Kommunens egna krav och utvärdering gentemot utförarna utifrån villkoren i avtalen kan också vara av vikt. Omsorgstagarnas självständighet ska bibehållas eller om möjligt stärkas. Det kan handla om att klä på sig eller sköta inhandling själv. En strategi är att självständighet tas upp i samband med dialog om genomförandeplan. Ett stort antal enheter är nu igång, där det finns dokumentation om dialog för ca 70 % av omsorgstagarna. Resultatet har ökat jämfört med förgående års mätning, vilken var den första. Vardagsrehabteam finns nu vid fyra hemvårdsenheter. Vardagsrehab är en samverkan mellan flera olika yrkesprofessioner för att stödja omsorgstagaren i dennes förmåga att klara vardagsuppgifter på egen hand. En viktig målsättning i verksamheten är användning av teknik som stöd för omsorgstagare och effektiva och säkra processer (E-hälsa). Omsorgsnämnden ingår tillsammans med region Kronoberg och Wexnet i samverkan Bo-IT, som underlättar att kunna bo kvar hemma, exempelvis med digital tillsyn. Arbetet med att utrusta verksamheterna med trådlöst nätverk är slutfört enligt den plan och prioritering som gjorts. Flera särskilda boenden, träffpunkter samt enheter inom daglig verksamhet har fått ipads som ett hjälpmedel för att gynna omsorgstagarnas livskvalitet. Utveckling av verksamhetssystem inom IT pågår men har till viss del bromsats av olika problem med säkerhetslösningar i de teknikprojekt som planerats för Integration 323 nyanlända personer i etablering är mottagna från januari till augusti i år. Fördelningen är 179 vuxna, 141 barn och 3 äldre. Motsvarande period 2014 var antalet nyanlända personer i etablering 320 individer fördelat på 184 vuxna, 129 barn och 7 äldre. Mottagandet av etableringsflyktingar har alltså varit ungefär lika stort båda åren. Ingen kommer via anvisning från Migrationsverket utan alla har ett eget boende: antingen via egna hyreskontrakt eller som inneboende. Det har skett en kraftig ökning av ensamkommande barn till Sverige. Migrationsverkets prognoser har inte varit tillförlitliga vilket försvårat kommunens beredskap och planering. Växjö har fått totalt 72 anvisningar under året (varav 42 på särskilda skäl), ca 70 % av dessa gäller barn som har någon form av anknytning i Växjö. Ett flertal familjer har under årets sex första månader kommit som anhöriga till ensamkommande barn och ungdomar. Detta ställer högre krav på 28

38 bostadsanskaffning från kommunens sida: trångboddhet är ett fortsatt bekymmer för flera familjer med många barn. Landningsbana Växjö är sedan årsskiftet en permanent verksamhet. Antalet deltagare på Landningsbanan har ökat under första halvåret och fortsätter att öka. Arbetsmodellen med kartläggning av barnens skolgång och inledande samhällsinformation för de vuxna har funnit sin form. Strax före årsskiftet 2014/2015 påbörjade kommunen projektet Brobyggarna. Projektet ska pågå ett år och finansieras av statliga medel från urbana utvecklingsfonden. Projektet syftar till att ge människor med utländsk bakgrund möjlighet att utveckla sina språkkunskaper och baskunskaper tillsammans med sina barn, vilket också kan bidra till ökad förståelse och samspel mellan människor med olika kulturella bakgrunder. Framgångsfaktorerna är att de brobyggare som arbetar i projektet har dubbla kulturtillhörigheter, sin position i den egna språkgruppen samt att de är etablerade och väl förtrogna med det svenska samhället. Brobyggarna bidrar till ökade kunskaper i verksamheterna genom att personalen får fler redskap att arbeta interkulturellt. Den tidiga kontakten med nyanlända familjer på Landningsbana Växjö gör att positiva relationer skapas. Kontakten är grundläggande för brobyggarnas fortsatta arbete ute på enheterna och skapar en röd tråd i arbetet på förskola/skola. Gode män och förvaltare För att alla som har behov av och rätt till ställföreträdare ska få det inom skälig tid ska överförmyndarnämndens personal utöka sitt samarbete med tingsrätten. Ett arbete pågår för att gemensamt kunna möta de lagändringar som gäller från årsskiftet. Tingsrätten uppdrar åt överförmyndarnämnden att utreda och inhämta uppgifter i större omfattning än tidigare. Samarbetet kommer att fortsätta, bland annat med återkommande möten. Sedan årsskiftet finns ett utökat ansvar på överförmyndarnämnden att kontrollera ställföreträdare mot till exempel belastningsregistret. Kontrollen ska nu ske vid varje förordnande och det kan medföra längre handläggningstider än förut. Under året pågår en översyn av rekryteringsprocessen för att stärka och kvalitetssäkra rekryteringen samt tillgodose behovet av gode män. Trygghet och säkerhet Övergripande mål Växjö kommun ska upplevas som trygg och säker. Säkerhets- och trygghetsaspekter är prioriterat i Växjö kommuns verksamheter. Prognos måluppfyllelse verksamhetsmål Andelen medborgare som känner sig trygga ska öka (Nöjd-medborgarindex trygghet). Bedömning och analys Ny mätning av medborgarindex sker under 2016 och därför blir en uppföljning av målet inte möjlig innevarande år. LUPP-undersökning (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) som ska genomföras under hösten och polisens lokala mätning kan eventuellt ge indikationer om utvecklingen. I kommunen görs flera åtgärder som förväntas öka tryggheten. Kommunens bostadsbolag bedriver aktiv bostadssocialt arbete och från hösten 2015 kommer polisen att satsa extra resurser i Araby. Räddningstjänsten fortsätter satsningar på områdesbrandmän och med det nystartade ambassadörsprojektet. Andra verksamheter inrättar trivselvärdar och tjejambassadörer. Trots flera satsningar är det svårt att bedöma om dessa ger resultat i kommande trygghetsmätning. Inträffade händelser i nära anslutning till enkätens besvarande förväntas ha betydelse liksom att Växjö växer till en större stad. Större städer har generellt ett lägre trygghetsindex. Responstid för räddningstjänst ska minska. Tid från 112-samtal till första resurs är på plats. Mediantid i minuter Bedömning och analys I och med ett nytt avtal med SoS Alarm sedan 1 juli 2014 räknar räddningstjänsten med att kunna behålla eller minska responstiden. Införande av FIP (första insatsperson) förväntas också ge vissa effekter. Införande av FIP på stationerna Braås, Lammhult och Vislanda genomfördes under våren 2015, och ska ske på återstående stationer (Rottne och Moheda) under Införande av DRH (dynamisk resurshantering) under 2015 bedöms påverka responstider positivt. DRH innebär i korthet att närmsta styrka eller specialenhet larmas oavsett geografisk, kommunal- eller förbundstillhörighet. Verksamhetsuppföljning Ett aktivt risk- och sårbarhetsarbete är prioriterat i fullmäktiges budget och ett tydligt exempel är omsorgens arbete med kvalitetssystemet Senior Alert. Verksamheterna arbetar målinriktat för att begränsa risk och skada bland annat inom området fall. Mätningen visar ett bättre resultat 2015 jämfört med föregående år. Fallolyckor är ett prioriterat område liksom olyckor i trafiken och då särskilt oskyddade trafikanter och barn. Kommunens trafiksäkerhetsarbete, som till stor del handlar om beteendepåverkan, har under året fokuserat på trafiksituationen runt skolorna. Det långsiktiga arbetet inom trafiksäkerhet har år 2015 gett resultat i form av det nationella trafiksäkerhetspriset Guldtriangeln. Vardagssäkerheten inom den kommunala verksamheten ska successivt ökas. Inom informationssäkerhet fortgår arbetet med gällande instruktioner. Förvaltnings- och bolagsinstruktionen är i det närmaste färdig och arbetet med driftsinstruktionen pågår. Tillsammans med användarinstruktionen blir dessa ett bra ramverk för en säker hantering av kommunens information. Införande av tjänstelegitimationer är ytterligare en åtgärd för att höja säkerheten för tillgång till information och kommunens lokaler samt för fysisk legitimation i kontakt med medborgare. De första legitimationerna är nu producerade i egen regi. 29

39 En positiv dialog på ledningsnivå medförde att polismyndigheten tillsatte extra resurser under sommarmånaderna, men även framöver, med särskilt inriktning mot Arabyområdet. Även kommunen satsade extra resurser under sommaren. I augusti konstaterades att sommaren avseende brottslighet varit ovanligt lugn i hela kommunen. Om det var ett resultat av de extra satsningarna eller av andra faktorer ska kommunen och polisen nu försöka utreda. Uppleva och göra Övergripande mål Växjö kommun ska vara en kommun med ett varierat och inspirerande utbud av upplevelser, aktiviteter och kultur. Växjö kommun ska främja folkhälsan genom att skapa förutsättningar för friskvård, rekreation och möjligheten att utöva idrott på alla nivåer. Prognos måluppfyllelse verksamhetsmål Andelen medborgare som är nöjda med kultur- och fritidsutbudet ska öka. Bedömning och analys Sammantaget har omfattande satsningar genomförts för att göra Växjö till en framträdande upplevelsekommun med ett brett utbud. Andelen nöjda medborgare vad gäller kultur- och fritidsutbudet har legat på en relativt stabil nivå under flera år. Nöjd-medborgar-index (NMI) för hur medborgarna bedömer kultur- och fritidsmöjligheter i Växjö kommun år 2014 var strax under 70 (skala 1-100). Växjös ställning som upplevelsekommun blir allt starkare. Detta märks genom en ökning av antalet bredd- och spetsevenemang, möten och sammankomster. En satsning som är ny för i år och som förväntas bidra till att måluppfyllelsen uppnås är satsningen på Scensommar, som erbjudit scenkonst på olika platser i kommunen. Feedback från invånarna har varit mycket positiv, inte minst från medborgare i de mindre tätorterna som uppskattat att arrangemang har förlagts även till deras mötesplatser/scener. För bättre förutsättningar att nå målet har formerna för medborgarinflytande setts över. Ett led i detta är att skapa mer kontinuitet vad gäller medborgardialog och brukarundersökningar, där dessa ges mer tyngd åt verksamhetsplaneringen. Brukarundersökningar och behovsinventeringar har bland annat genomförts för att synliggöra behov som behöver tillgodoses i en framtida simanläggning. Brukarundersökningar ska genomföras under hösten i ett flertal av kommunens verksamheter som erbjuder kultur- och fritidsutbud. Vidare kan insatserna bli effektivare om de samordnas på ett mer systematiskt sätt inom kommunen, där förvaltningsövergripande arbete sker i form av samordning av lovverksamhet och evenemangsråd. För att få fler medborgare nöjda med utbudet är det viktigt att se över hur de offentliga resurserna bör fördelas utifrån ett mångfaldsperspektiv. Detta för genom att exempelvis ta hänsyn till och tillgodose olika intressen vad gäller, ålder, kön, socioekonomiska grupper samt geografisk spridning i satsningarna. Den äldre befolkningen är exempelvis piggare och mer aktiv än tidigare generationer, vilket innebär andra förväntningar på anpassade utbud och anläggningar. För att möta dessa parametrar ses stödformerna över för att bättre motsvara vårt mångfaldssamhälle med varierande behov och efterfrågan från våra medborgare. Inom ramen för pilotprojektet Idrott & demokratiska rättigheter har aktivitetsprogram satts upp i Lammhult och Teleborg med utgångspunkt i ungdomarnas uttryckta önskemål. Vad gäller kulturutbud visar undersökningar att ungdomar utövar kultur i mycket högre utsträckning än vad de konsumerar kultur. För att möta efterfrågan kring deltagarkultur och för att skapa möjligheter för barn och ungdomar att vara kreativa och testa nya saker har ett utbud erbjudits i form av exempelvis Skapande-skola, aktiviteter på Araby Park Arena och skaparverkstad på biblioteket/maker-space. I arbetet med att utveckla Ringsberg/Kristineberg till en ny kulturell nod står deltagarkultur i centrum. Framöver bör bättre förutsättningar skapas och erbjudas vad gäller det egna skapandet. Andel ( %) fysiskt aktiva minst 30 min/dag år ska öka. Bedömning och analys I Växjö kommun är andelen av befolkningen som är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag högst i landet. Fritidsvanor, deltagande i idrottsföreningar, konsumtion av frukt och grönt, få dagligrökare och måttliga alkoholvanor ger sammantaget goda levnadsvanor för Växjö kommuns medborgare. Värt att uppmärksamma är att män är mer aktiva än kvinnorna. Under en fyraårsperiod har andelen aktiva kvinnor varit relativt jämn medan männens aktivitetsnivå ökat med 10 procentenheter. Framtida satsningar för att öka medborgarnas fysiska aktivitet bör ha ett medvetet genustänk. Det handlar också om att fortsätta arbetet med stödjande infrastruktur som ökar folkhälsan genom att tillskapa bostadsnära aktivitetsytor, god tillgång till friluftsområden, god försörjning av idrottshallar och inte minst erbjuda alternativ som stimulerar till aktivitet för de som befinner sig i lägre socioekonomiska grupper. Det finns goda förutsättningar för ett aktivt liv i Växjö kommun med närheten till naturen. Det pågående arbetet med ett friluftsprogram kan ytterligare stärka dessa förutsättningar. 30

40 Andelen barn och unga som är föreningsaktiva ska öka (åk 8). Bedömning och analys Andelen barn och ungdomar som är föreningsaktiva i årskurs 8 är något högre i Växjö än i riket. Pojkar deltar i något högre grad än flickor i föreningslivet. Nuvarande siffra är från 2012 års LUPP-undersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Aktuella siffror kommer att presenteras under hösten då LUPP-undersökningen genomförs igen. Stora satsningar har genomförts på nya anläggningar sedan förra mätningen. Dessa nya aktivitetsytor har skapat bättre förutsättningar för flera föreningar att kunna utöka sin verksamhet. Andelen barn och unga som är föreningsaktiva förväntas därmed att öka. Statistiken ser dock annorlunda ut vad gäller gymnasieungdomar. Allt fler lämnar det organiserade idrottslivet och fortsätter ett aktivt liv genom andra former. En utmaning är hur kommunen ska möta upp de barn och ungdomar som söker andra alternativ än vad det traditionella föreningsorganiserade erbjuder. Trenden visar att ungdomar oftare söker nya, flexibla och mer öppna organisationsformer utan tävlingsmoment där de kan styra mer över sin tid. Insatser måste genomföras för att få fler barn och ungdomar att röra sig utanför föreningslivet. För att få fler aktiva i idrotten har projektet Idrott & demokratiska rättigheter genomförts. Genom projektet har fler ungdomar blivit aktiva och nya sektioner inom föreningarna har uppstått tack vare projektet. Vad gäller föreningsaktiviteter begränsar även bristen på tillgång till aktivitetsytor deltagandet. Flera föreningar har köer till sin verksamhet. Utifrån befintligt anläggningsbestånd kan efterfrågan inte tillgodoses. Ett snabbt växande Växjö måste i ett tidigt skede vid utbyggnad planera aktivitetsytor för att skapa rätt förutsättningar för en aktiv befolkning. En långsiktig behovs- och investeringsplan håller på att arbetas fram. Föreningslivet kan behöva stödjande strukturer då allas verksamhet inte passar in i traditionella nationella stödsystem fastän man bedriver verksamhet riktat till barn och ungdomar. Ett ställningstagande behöver göras kring hur kommunen ska hantera idrotter som tillexempel skate, parkour och klättring som handlar om en annan typ av idrotter än de traditionella föreningsidrotterna. En person som inte attraheras av lagsporter med fasta regler, träningstider samt vi-mot-dom tänkandet har en plats i en gemenskap men möjlighet till utveckling sker på egna villkor. Bohemindex (kreativa klassen) ska öka. Bedömning och analys Den senaste mätningen från 2013 visar en måttlig uppåtgång. Effekterna av de senaste årens satsningar kan ännu inte utvisas. En god kulturell grundinfrastruktur finns men en större kulturell spetssatsning saknas. Genom att fortsätta utvecklingen av Ringsberg-Kristineberg till ett kulturcentrum, Det fria ordets hus och Växjö som fristad samt cityutvecklingen kan Växjö alltmer profilera sig som en kulturstad i nära samverkan med medborgare och företagare. Dessa satsningar kan ha stor inverkan på kommunens bohemindex. Forskning visar ett tydligt samband mellan andelen verksamma i kulturella näringar och hur aktivt stadens kulturliv är samt hur stadens tolerans och öppenhet ser ut. Planering om att stötta företagare inom kulturella och kreativa näringar på Ringsberg/Kristineberg pågår. Verksamhetsuppföljning Ett stort antal arrangemang har aktiverat det offentliga rummet som mötesplats för stadens medborgare. Den nya Linnéscenen har skapat nya förutsättningar och varit en viktig del i nysatsningen Scensommar, som erbjudit ett femtiotal arrangemang och haft stor framgång på ett antal olika platser i kommunen under sommaren. Tillkomsten av Arenastaden och de unika möjligheterna till att utveckla ett större och varierat utbud av aktiviteter, kultur och upplevelser märks nu tydligt. Antalet evenemang, möten och sammankomster ökar kontinuerligt. Växjö & Co AB har idag vad som krävs för att kunna ge ett professionellt mottagande och sälja in Växjö för att locka till fler event samt också kunna utveckla egna evenemang med en tydlig regional identitet. Besöksnäringen är idag en av de mest snabbväxande branscherna i kommunen där många ungdomar får sitt första arbete. Samordningen av intressenterna i Arenastaden måste prioriteras då det finns en ojämn kapacitet och ambitionsnivå vad gäller framförallt idrottssidan. Biblioteket har brutit den negativa trenden med nedåtgående besöksantal. Bidragande orsaker är satsningarna som skett inom projektet Framtidens bibliotek. Det pågår arbete i närmare 30 olika projekt, med exempelvis fler mobila enheter och mer relationsbaserad verksamhet. Aktiviteterna är personalintensiva och en personalförstärkning kan behövas för att de nya erfarenheterna ska kunna implementeras. Fler elever omfattas av verksamheten inom Skapande skola och därmed ökar kontakterna med professionella kulturutövare samt utvecklandet av estetiska uttryckssätt. Flera förvaltningar arbetar tillsammans med förnyelse av stadsrummen. Parkour-anläggningen på Spetsamossen är ett exempel på vad som åstadkommits, och detta förväntas bli unikt i sitt slag och därmed väcka ett nationellt intresse. Frågan om anläggningsförsörjning är omfattande och komplex. Ett flertal idrottsföreningar uttrycker ett behov av fler tider och nya aktivitetsytor för att kunna utvidga och utveckla sin verksamhet. En risk för den framtida anläggningsförsörjningen är de ansträngda ekonomiska situationer som många föreningar som driver egna an- 31

41 läggningar har. Det är vanligt att föreningar med akuta ekonomiska problem söker upp kommunen och former för att hantera detta behövs. Likaså behöver modellen med föreningsägda anläggningar ses över och även innefatta de mindre idrotternas förutsättningar. Efterfrågan på inomhusytor från de mindre idrotterna ökar men de saknar förutsättningar till att äga sina egna anläggningar. 32

42 KOMMUNKONCERNEN RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Prognos Bokslut Mkr Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansnetto Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster Skattekostnader RESULTAT BALANSRÄKNING Bokslut Bokslut Bokslut TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella Materiella Finansiella Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR, SKULDER Eget kapital därav årets resultat Avsättningar varav pensioner Skulder Långfristiga Kortfristiga SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN, SKULDER 33

43 NOTER RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING KOMMUNKONCERNEN Mkr Bokslut Bokslut Bokslut 1. Verksamhetens intäkter Försäljningsmedel (material, varor) 97,5 67,0 109,0 Taxor, avgifter, ersättningar 558,6 561,5 871,5 Hyror, arrenden 664,4 657,5 984,2 Bidrag 282,2 239,5 388,0 Försäljning av verksamhet/entreprenader 79,6 80,0 119,0 Övriga intäkter 31,0 30,3 62, , , ,1 2. Verksamhetens kostnader Lönekostnader och sociala avgifter , , ,0 Pensionskostnader inkl löneskatt -170,8-163,4-253,7 Entreprenader, köp av vht, konsulter -684,7-685, ,3 Bidrag -165,2-161,0-251,5 Hyror -64,9-77,3-79,1 Material -250,6-256,4-215,1 Övrigt -327,1-350,9-604, , , ,4 3. Skatteintäkter, se kommunens not , , ,9 4. Gen. Statsbidrag/utjämning, se kommunens not ,1 522,9 783,9 5. Finansnetto Räntor placering, utlåning 36,0 17,1 36,7 Utdelning aktier, andelar, reavinst aktier 18,4 29,5 27,2 Räntekostnader m.m. -134,1-136,6-211,2-79,7-90,0-147,3 6. Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekn anläggningar , , ,3 Maskiner och inventarier 2 027, , , , , ,8 7. Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar, bostadsrätter m.m. 128,2 121,6 121,7 Utlåning till SEB (Sandvik 3) 604,1-604,1 Övriga långfristiga fordringar 636,9 689,6 647, ,2 811, ,6 8. Kortfristiga fordringar Förutbetalda kostn o upplupna intäkter 306,3 315,1 234,6 Kundfordringar, övriga kortfristiga fordringar 377,9 754,8 264,1 684, ,9 498,7 9. Eget kapital Eget kapital ingående värde 4 166, , ,4 Resultat inkl. justeringar 221,7 195,4 129, , , ,8 10. Avsättningar Pensioner 358,3 324,6 320,1 Övriga avsättningar (latent skatt mm) 295,2 306,9 307,0 653,5 631,5 627,1 11. Långfristiga skulder Kreditinstitut 7 996, , ,0 Övriga långfristiga skulder 971,7 56,5 788, , , ,2 12. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 201,4 293,2 422,5 Upplupna kostn o förutbet intäkter 484,9 400,1 453,4 Semesterlöneskuld, okompenserad övertid 180,9 167,9 190,0 Övriga kortfristiga skulder 452,2 280,0 396, , , ,4 34

44 VÄXJÖ KOMMUN RESULTATRÄKNING Not Bokslut Bokslut Budget Prognos Bokslut Mkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansnetto Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster RESULTAT (varav biogas) (-2) (-2) (-5) (-3) (-2) (varav taxefinansierat) (+9) (+8) (0) (+3) (-2) BALANSRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Bokslut TILLGÅNGAR Anläggningtillgångar Materiella Finansiella Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR, SKULDER Eget kapital därav årets resultat Avsättningar Skulder Långfristiga Kortfristiga SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN, SKULDER Panter och ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Borgensåtaganden och ställda panter Smaland Airport Övriga ansvarsförbindelser (visstidsförordn.)

45 FINANSIERINGSANALYS VÄXJÖ KOMMUN Mkr Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster: av- och nedskrivningar avsättningar realisationsvinster/förluster 0 0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring kortfristiga fordringar (-ökn, +minskn) Förändring förråd (-ökn, +minskn) -1 0 Förändring kortfristiga skulder (-minskn, +ökn) MEDEL FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Nettoinvesteringar materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 3 0 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 2 0 MEDEL FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån/amortering av skuld Förändring långfristiga fordringar (-ökn, +minskn) MEDEL FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT REDOVISNINGSPRINCIPER Kommunens redovisning utgår från Lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Kommunen har inte ändrat några redovisningsprinciper sedan årsredovisningen

46 NOTER RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING VÄXJÖ KOMMUN Bokslut Bokslut Budget Prognos Bokslut Verksamhetens kostnader Lönekostnader inkl. sociala avgifter -2005,1-1870, ,3 Pensionskostnader inkl. löneskatt -160,9-155,0-230,2 Entreprenader, köp av vht, konsulter -624,9-665,8-999,0 Bidrag -164,9-161,0-250,1 Hyror -348,9-341,9-517,0 Material -120,3-122,0-200,9 Övrigt -92,8-104,2-203, , , ,1 2. Skatteintäkter Kommunalskatt 2 267,2 2228, , , ,5 Definitiv slutavräkning 0,0-2,1-2,8-9,2 Preliminär slutavräkning 0,0 9,0 3,4 0, , , , , ,9 3. Generella statsbidrag och utjämning Generella statsbidrag,lss 25,6 24,0 41,0 38,4 36,1 Kommunal fastighetsavgift 92,7 90,0 140,0 139,0 134,9 Inkomstutjämning 460,1 433,1 688,0 690,2 649,2 Regleringsbidrag/avgift -0,9 13,3 16,0 3,2 8,9 Strukturbidrag 6,0 5,9 9,0 9,0 19,9 Kostnadsutjämning -88,0-88,9-129,0-132,0-133,4 Införandebidrag 21,6 45,5 32,0 32,4 68,3 517,1 522,9 797,0 780,2 783,9 4. Finansnetto Räntor placering, utlåning 36,9 41,0 48,0 50,0 65,7 Utdelningar, aktier, andelar 74,1 39,2 66,9 87,4 44,1 Borgensavgift 24,0 21,0 32,0 35,0 32,3 Exploateringsintäkter 0,7 0,0 0,0 0,7 0,0 Räntekostnader m.m. -21,4-16,6-28,0-34,0-31,7 114,3 84,6 118,9 139,1 110,4 5. Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekn anläggningar 1766, , ,0 Maskiner och inventarier 149,8 154,5 167, , , , ,0 6. Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar, bostadsrätter m.m. 119,0 90,6 90,0 Utlåning till kommunens koncernföretag Utlåning till SEB (Sandvik 3) 674,5 604,1 704,5 0,0 674,5 604,1 Övriga långfristiga fordringar 630,2 678,6 641,8 2027, , , ,4 7. Kortfristiga fordringar Kund-, statsbidragsfodringar m.m. 473,6 427,8 438,5 Utlåning till kommunens koncernföretag 30,3 133,8 163,8 503,9 561, ,3 8. Avsättningar Testamenten 0,2 0,2 0,2 Pensioner 298,8 272,4 273,7 Återställning tippen Häringetorp 8,8 8,7 8,7 Statlig infrastruktur 0,5 4,3 0,5 308,3 285,6 313,0-283,1 9. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, interimsposter 631,9 568,9 586,2 Semesterlönskuld, okompens övertid 165,7 164,8 165,7 Lokalt investeringsprogram 1,3 0,0 1,3 Pensionskostnad, individuell del inkl skatt 91,9 85,6 121,2 Övriga kortfristiga skulder 47,8 21,7 50,2 938,6 841,0 840,0-924,6 37

47 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Folkhälsorapport för Växjö kommun 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar redovisningen av folkhälsorapport för Växjö kommun Bakgrund Kommunchefen har tagit fram en folkhälsorapport för Växjö kommun för 2015 Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg (1)

48 Folkhälsorapport Växjö kommun Jörgen Gustavsson Blommendahl

49 Sammanfattning Folkhälsa är, till skillnad mot individens hälsa, ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. Det tar hänsyn till såväl nivån som fördelningen av hälsan. En god folkhälsa bör således innebära att hälsan är så god som möjligt och samtidigt så jämlikt fördelad som möjligt bland olika grupper i samhället 1. Livsvillkor och levnadsvanor är vanliga begrepp inom folkhälsoområdet. Det som i allmänhet menas med livsvillkor är förhållanden som omger en individ (bostad, arbete och lagstiftning) respektive levnadsvanor som är en individs eget handlande (exempelvis matvanor och fysisk aktivitet). Mellan livsvillkor och levnadsvanor finns de sociala relationer som en individ ingår i. Tillsammans med individuella faktorer som ålder, kön och arv är det den vanligaste modellen för hur hälsa skapas. Det finns ingen exakt gräns för vad som utgör villkor respektive vanor. Anledningen till att lyfta fram skillnaden är att forskning visar oss att livsvillkoren i allmänhet är en förutsättning för levnadsvanorna. Folkhälsorapport 2015 är en sammanställning av registerdata om befolkningens hälsa och levnadsvillkor på lokal nivå. Data är hämtade från Folkhälsomyndighetens databas och Kommun och landstingdatabasen Kolada. Syftet är att följa folkhälsans nivå, fördelning och utveckling på lokal nivå. I Växjö kommun uppger en ökande andel av befolkningen att de upplever god eller mycket god hälsa samtidigt som den beräknade medellivslängden ökar. Att en ökande andel av befolkningen har högskoleutbildning kan vara en viktig faktor till en växande andel av befolkningen har bra hälsa. Med bakgrund av insamlade data finns det anledning att särskilt uppmärksamma några områden med betydelse för folkhälsan: Psykisk ohälsa. Bland unga i Riket, i åldern år rapporterar dubbelt så många kvinnor som män besvär av ängslan, oro eller ångest. I Kronobergs län har andelen sjukfall relaterade till psykisk ohälsa ökat. I Växjö kommun ökar andelen kvinnor som söker kontakt med sjukvården och andelen kvinnor som får behandling av sömn- och lugnande medel ökar mera än i Riket. En ökande andel kvinnor uppger i enkätsvar nedsatt psykiskt välbefinnande. Insatser utanför sjukvården behöver utvecklas. Alkoholskador. Antalet vårdade för alkoholrelaterade sjukdomar har ökar för både män och kvinnor. Fallolyckor. Andelen äldre i befolkningen ökar och antalet fallolyckor ökar, särskilt i åldersgrupperna år och över 85 år. Ungdomsarbetslöshet. Arbetslöshet påverkar hälsan. Arbetet med att stödja ungdomar till arbete eller studier är viktigt också för folkhälsan. 1 SKL, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten: Öppna jämförelser folkhälsa (2014)

50 Innehåll Sammanfattning... 2 Befolkningens hälsa... 4 Dödlighet och sjuklighet... 4 Upplevd hälsa... 7 Unga... 8 Äldre... 9 Målområden för folkhälsoarbete Delaktighet och inflytande i samhället...10 Barn och ungas uppväxtvillkor...14 Hälsa i arbetslivet...15 Miljöer och produkter...18 Sexualitet och reproduktiv hälsa...18 Matvanor och fysisk aktivitet...19 Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel...21 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

51 Befolkningens hälsa Dödlighet och sjuklighet I Växjö kommun har dödligheten i diabetes ökat har den beräknade medellivslängden ökat till 84,6 år för kvinnor och 81,3 år för män ökar andelen kvinnor, som för regelbunden behandling använder sömn- eller lugnande medel är andelen män och kvinnor som för regelbunden behandling använder sömn- och lugnande medel högre än riket har en högre andel kvinnor än män kontakt med sjukvården Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet. Medellivslängden fortsätter att öka, vilket framför allt beror på att dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat kraftigt, och mer bland män än bland kvinnor. Kvinnor lever fortfarande längre än män, men könsskillnaderna minskar: år 2013 nådde för första gången männens medellivslängd över 80 år. I takt med att hjärt- och kärlsjukdomarna minskar i befolkningen har cancer relativt sett ökat i betydelse som dödsorsak, men även cancerdödligheten har minskat något under de senaste decennierna. Bland yngre medelålders personer av båda könen (35 44 år) ses en viss ökning insjuknade i stroke, som är tydligast bland kvinnor och män med kort utbildning. Dödlighet i diabetes, kön, ålder, år, antal per invånare, totalt, 15- år, Växjö kommun Kvinnor Män ,4 3, ,7 2, ,7 3, ,3 2, , Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt), per invånare kön, ålder och år, totalt 15- år, Växjö kommun Kvinnor Män ,2 19, ,7 19, ,4 19, ,3 20, ,3 20 4

52 I Växjö kommun har en högre andel kvinnor än män haft kontakt med sjukvården. I Växjö kommun ökar andelen kvinnor, som för regelbunden behandling använder sömn- eller lugnande medel och andelen män och kvinnor som för regelbunden behandling använder sömn- och lugnande medel är högre än riket Regelbunden behandling med sömn-/lugnande medel i Växjö kommun, antal personer/1000 invånare, kvinnor Växjö Riket Regelbunden behandling med sömn-/lugnande medel i Växjö kommun, antal personer/1000 invånare, män Växjö Riket Malignt melanom är den cancersjukdom som har ökat mest i Sverige de senaste årtiondena. I Sverige fick ungefär personer sjukdomen Malignt melanom är lika vanligt bland kvinnor som bland män. Sjukdomen är mycket sällsynt före puberteten och ovanlig under tonåren. Drygt åtta av tio botas helt. Malignt melanom, incidens per invånare efter region, kön och år. Medelvärden över 5 år, Växjö kommun Kvinnor 3,6 3,8 3,5 3,3 3,2 Män 3,6 3,3 3,1 3,1 2,8 5

53 Självmord I Växjö kommun har antalet självmord per invånare sedan 2004 minskat något. Självmord är vanligare bland män än bland kvinnor I Sverige har 600 av vuxna (2013) tänkt på självmord, 100 av har gjort försök att ta sitt liv och 1,6 av har genomfört ett självmord. Det är därmed endast ett fåtal av de personer som tänkt på självmord som senare genomför en självmordshandling. I åldern år svarade självmord för 30 procent av alla dödsfall, därefter avtar självmordens relativa betydelse. 6

54 Upplevd hälsa I Växjö kommun ökar andelen som uppger bra skattat hälsotillstånd ökar andel kvinnor som uppger nedsatt psykiskt välbefinnande minskar andelen män som uppger nedsatt psykiskt välbefinnande 7

55 Unga Skolbarns hälsovanor 1 visar att ungas levnadsvanor i stort fortsätter att förbättras. Samtidigt är utvecklingen av unga flickors hälsa oroande, med en ökande andel 13- och 15-åriga flickor som uppger att de har regelbundna psykiska och somatiska besvär. En tänkbar förklaring är att skolstressen har ökat bland 13-åringarna, som tillhör den första årskullen inom den reformerade grundskolan, med tidigare nationella prov och betyg från årskurs 6, och det kan ha betydelse. Vidare har den snabba teknikutvecklingen förändrat barns och ungas vardag på många sätt, vilket kan ha betydelse för deras psykiska hälsa. Andra tänkbara förklaringar till den ökade psykiska ohälsan är den ökade individualiseringen i samhället och en minskad framtidstro bland dagens unga. Exempelvis ställs allt högre krav på unga att utbilda sig för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden och därmed kunna skaffa sig en egen bostad och träda in i vuxenlivet. Vilka faktorer som ligger bakom den sämre psykiska hälsan hos dagens unga jämfört med unga under och 1990-talen kräver dock fördjupade analyser. UNICEF 2 uppmärksammar att Sverige placerar sig på plats 5 av de rikaste länderna i världen vid en mätning av barns mera objektiva levnadsvillkor medan man har plats 11 när man tillfrågar barnen själva om deras välbefinnande (bilaga 2). Bland unga i riket, i åldern år rapporterar dubbelt så många kvinnor som män besvär av ängslan, oro eller ångest, och för båda könen har dessa besvär tredubblats sedan början av 1990-talet 3. De senaste åren förefaller ökningen av lättare besvär ha avstannat, men den mindre andel som upplever svår ängslan, oro eller ångest har fortsatt att öka. De senaste åren har däremot sjukhusinläggningarna för självskadebeteende minskat bland de unga kvinnorna, efter tidigare kraftiga ökningar. Självmorden har också ökat något, vilket är tydligare bland de unga männen än bland kvinnorna. 1 Folkhälsomyndigheten (2014): Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14. Grundrapport 2 UNICEF Office of Research (2013): Innocenti Report Card 11. Child well-being in rich countries. A comparative studie. 3 Folkhälsomyndigheten (2014) Folkhälsan i Sverige. Årsrapport

56 Äldre I Växjö kommun ökar antalet fallskador per invånare. Ökningen av fallskador finns främst i åldersgrupperna år och 80+. I Riket har personer över pensionsåldern i flera avseenden haft en bättre hälsoutveckling än yngre åldersgrupper. Insjuknande i stroke har minskat kraftigt bland både kvinnor och män över 65 år. Även insjuknande i hjärtinfarkt har minskat mest bland personer över pensionsåldern. Äldre rapporterar mindre besvär av psykisk ohälsa, något som ökat bland de yngre. Antalet fallskador Antalet sjukhusvårdade fallskador ökade i befolkningen över 65 år mellan perioderna och Antalet fallskador ökar främst i åldersgruppen år och 85+ och är högre i åldersgruppen är högre än i åldersgrupperna och år. Antal fallskador per invånare i åldersgrupper Från perioden till ökade befolkningen i åldersgrupperna över 65 år. Tabellen visar att det totala antalet fallskador per invånare i åldersgruppen över 65 år i förhållande till befolkningsutvecklingen. Det totala antalet fallolyckor per invånare är så gott som oförändrat (99 %). Däremot finns en förskjutning till flera fallolyckor i åldersgruppen år. I åldersgruppen 100+ har antalet fallolyckor ökat men har i relation till antalet invånare i åldersgruppen minskat. Socialstyrelsen: Antal sjukhusvårdade fallskador i Växjö kommun, ålder vid besök Ålder Fallskador sjukhusvård Fallskador sjukhusvård Befolkningsökning Skador per invånare Skador per invånare Skillnad skador per invånare ,6% ,20% ,9 % ,30% ,2 % ,80% % ,40% ,1 % ,20% ,7 % ,10% ,2 % ,30% 100-w ,8% ,40% Summa ,5 % ,00% Det bedöms att ca hälften av alla fallskador i huvudsak beror på yttre orsaker och att hälften beror på nedsatt allmän hälsa och att ca 15 procent av alla fallskador leder också till höftfraktur. 9

57 Målområden för folkhälsoarbete Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet i Sverige är "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen". För att underlätta arbetet med att uppnå målet har en samlad målstruktur med elva målområden utvecklats. Målområdena grupperar hälsans bestämningsfaktorer, dvs. de faktorer i människors livsvillkor och levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan. Bestämningsfaktorernas utveckling mäts via olika indikatorer. Delaktighet och inflytande i samhället I Växjö kommun ökar valdeltagandet sedan 2002 var valdeltagandet i valkretsarna 2014 mellan 65 och 94 procent var valdeltagandet i olika valkretsar mellan 69 och 93 procent Valdeltagande Ofta används valdeltagande i allmänna val som ett mått på demokratisk delaktighet. Det finns också ett samband mellan bristande demokratisk delaktighet och ohälsa, där grupper med lågt valdeltagande har en låg självskattad hälsa. 10

58 Trygghet I Växjö kommun har 38 procent av kvinnorna (Riket 28 procent) uppgivit att de ofta eller ibland avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad (2011) har 7 procent av männen (Riket 7 procent) uppgivit att de ofta eller ibland avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad (2011) Att känna sig trygg och säker hör till de mest centrala mänskliga behoven och är avgörande för vårt välbefinnande. I en klassisk rangordning av mänskliga behov hamnar trygghet direkt efter våra rent fysiska behov. Tillit I Växjö kommun ökar andelen av befolkningen som har tillit till andra Den som känner tillit till andra är mer benägen att delta i sociala aktiviteter, något som i sin tur bidrar till en god hälsa. Flera studier har även påvisat att en låg nivå av tillit i samhället hänger samman med en ökad risk för ohälsa. 11

59 Ekonomiska och sociala förutsättningar Utbildning I Växjö kommun har 48 procent av kvinnor och 39 procent av män högskoleutbildning vilket är högre än Riket. Andelen med högskoleutbildning är även högre för både män och kvinnor och för äldre och yngre. Även andelen behöriga till gymnasiet och andelen slutförda gymnasiestudier är högre än rike. Trots en i huvudsak positiv utveckling kvarstår dock, eller till och med ökar, vissa hälsoskillnader i samhället 4. Skillnaderna mellan grupper med olika utbildningsbakgrund är fortfarande tydliga. Alla stora dödsorsaker i befolkningen hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser är vanligare bland dem med kort utbildning. Denna grupp rapporterar också sämre allmänt hälsotillstånd och har mer psykisk ohälsa. Utbildning är en indikator på socioekonomiska förhållanden och kan påverka hälsan genom flera mekanismer. Längre utbildning innebär ofta exempelvis färre hälsorisker i arbetslivet, mindre ekonomisk utsatthet och mer makt över den egna livssituationen. Kvinnor med endast grundskoleutbildning är en grupp som i flera avseenden har haft den minst gynnsamma hälsoutvecklingen. Dödligheten i åldersgruppen år har minskat med 6 procent under en 20-årsperiod, medan motsvarande minskning för kvinnor med eftergymnasial utbildning har varit 33 procent. Bland annat har minskningen av dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom gått långsammare bland de enbart grundskoleutbildade kvinnorna och dödligheten i olycksfall har ökat. Även den självskattade hälsan har försämrats i gruppen. Dödligheten bland barn och unga är mycket låg i Sverige sett ur ett internationellt perspektiv. Även här finns dock tydliga skillnader mellan olika grupper utifrån moderns utbildningsnivå. Skillnaderna kan inte härledas till någon enskild dödsorsak utan till flera, exempelvis medfödda skador och olyckor. Dessa skillnader finns även bland unga, ännu inte färdigutbildade vuxna, om än i mindre utsträckning. 4 Folkhälsomyndigheten (2014): Folkhälsan i Sverige. Årsrapport

60 Invånare år som varken studerar eller arbetar, andel (%) Män Kvinnor

61 Barn och ungas uppväxtvillkor I Växjö kommun är andelen flickor som deltagit och klarat alla delprov för ämnesprovet svenska och svenska som andraspråk högre än för pojkar är andelen flickor som slutfört gymnasiet inom 4 år högre än för pojkar Bra utbildning har visat sig vara den allra viktigaste skyddsfaktorn mot att drabbas av psykosociala problem längre fram i livet. Omvänt utgör den också en viktig riskfaktor, då svaga utbildningsresultat ökar risken för bl. a arbetslöshet, psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet. Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk Kvinnor Män Behörighet till gymnasieskolan är viktig att uppnå för att öka chanserna till arbete och/eller vidare studier efter genomförd skolgång. Andel nybörjare i gymnasieskolan som slutfört gymnasielinje/program inom 4 år, 2013, Växjö kommun 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Kvinnor Män 14

62 Hälsa i arbetslivet I Växjö kommun är ohälsotalet högre för kvinnor än för män i samtliga åldersgrupper, utom i åldersgruppen år där ohälsotalet är högre för män än för kvinnor Sambandet mellan arbetslöshet och ohälsa är välkänt. Arbetslöshet kan bidra till ohälsa och ohälsa kan bidra till arbetslöshet. Arbetslöshet kan öka risken för ohälsosamma levnadsvanor och förstärka sådana som redan är etablerade. Det finns även studier som visar ökad risk för psykisk ohälsa och hjärt- och kärlsjukdomar vid arbetslöshet. Just de sistnämnda hjärt- och kärlsjukdomarna kan i senare studier även förklaras av andra orsaker än just arbetslösheten. Det mest utforskade området är kopplingen till psykisk ohälsa (stress, ångest, psykosomatiska symtom etc.) där studier till exempel visat att arbetslösa dubbelt så ofta har psykiska besvär i jämförelse med dem som har arbete. Men det finns även forskning om arbetslöshetens påverkan på den fysiska hälsan där man i såväl tvärsnittsanalyser som longitudinella studier sett en tydlig koppling till ohälsa. Det är dock inte bara de arbetslösa som kan drabbas av ohälsa, utan även barnen till arbetslösa föräldrar drabbas av ohälsa i högre grad än andra barn. 15

63 16

64 Sjukskrivning för psykisk ohälsa Fou-rapport 2015:1 5 är en kartläggning av personer som varit sjukskrivna längre än 14 dagar på grund av psykisk ohälsa i Kronobergs län och dess åtta kommuner. Rapporten är en totalundersökning av alla sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa boende i Kronobergs län, i åldern år som varit sjukskrivna mer än 14 dagar på grund av psykisk ohälsa i oktober 2013 och/eller i mars Individer som erhöll sjuk- eller aktivitetsersättning ingår inte. I länet hade en stor andel sjukskrivna (2952 sjukfall, ca 3 % av befolkningen i åldern år) hade en psykiatrisk diagnos (1830, 62 % av sjuktalen). Den vanligaste diagnosen var reaktion på svår stress. Andelen sjukfall relaterade till psykisk ohälsa har i Kronobergs län ökat med 5 procent under året (mars mars 2014). Bland de sjukskrivna i Växjö kommun med psykisk sjukdom var 74 procent kvinnor och 26 procent män. Medianåldern var 44 år. Majoriteten, 82 procent hade en anställning. De verksamhetsområden där flest arbetade var administration av olika slag (29 %), vård/omsorg (20 %) och skola/barnomsorg (15 %). Författarna anser att psykisk ohälsa utgör ett betydande folkhälsoproblem: Det kan föreligga risk att problemet medikaliseras och att individer sjukskrivs där åtgärder i stället borde ske utanför hälso- och sjukvården (s. 2). 5 Region Kronoberg (2015): Fou-rapport 2015:1 Psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Kronobergs län. Aktuellt läge oktober 2013 och mars

65 Miljöer och produkter I Växjö kommun är medborgarnas bedömning av tillgång till gång och cykelvägar bättre än riket 7,2 (riket 6,0) på en 10-gradig skala är medborgarnas bedömning av tillgång till parker och grönområden 7,8 (riket, 7,8) Forskning visar att människor i promenadvänliga områden är mer fysiskt aktiva oberoende av individuella faktorer. En attraktiv miljö som underlättar rörelse är viktigare för att få fler fysiskt aktiva än information och fakta till individer. Det är också gynnsamt med goda möjligheter att på ett fysiskt aktivt sätt dagligen ta sig till och från arbete, skola, service med mera. Sexualitet och reproduktiv hälsa I Växjö kommun minskar antalet tonårsaborter per 1000 kvinnor ökar antalet aborter i åldersgruppen år per 1000 kvinnor 18

66 Matvanor och fysisk aktivitet I Växjö kommun är andelen överviktiga och andelen personer med fetma relativt oförändrad äter kvinnor mera frukt och grönt än män är andelen fysiskt aktiva högst i landet är andelen av befolkningen med stillasittande fritid lägre än i riket för både män och kvinnor minskar antalet deltagartillfällen i idrottsföreningar för flickor Sveriges tre största riskfaktorer för hälsan är enligt Institute for Health Metric and Evaluation 6 matvanor, högt blodtryck och högt BMI, följt av rökning och fysisk inaktivitet (bilaga 1). Övervikt, rökning, brist på fysisk aktivitet och alkohol ökar risken för såväl hjärtoch kärlsjukdomar som olika former av cancer. Fetma har ökat snabbt i befolkningen sedan 1980 trots att en större andel vuxna motionerar regelbundet på fritiden. Samtliga av dessa folkhälsoproblem fetma, stillasittande fritid, rökning och kanske i mindre utsträckning alkoholkonsumtion är vanligare bland personer med kort utbildning. Nära hälften av alla svenskar har i dag fetma eller övervikt. Mellan 2004 och 2013 har andelen personer med fetma ökat från 11 procent till 14 procent. Det visar ny statistik från nationella folkhälsoenkäten som genomförs av Folkhälsomyndigheten. Den stora ökningen finns bland personer i åldrarna år, där andelen personer med fetma och övervikt ökat från 55 till 62 procent. För kvinnor inom denna åldersgrupp har ökningen gått från 45 till 53 procent, och bland männen från 65 till 70 procent. I den äldsta åldersgruppen, år, kan en ökning ses bland männen. Andelen män med ett BMI över 25 har ökat med 8 procentenheter, från 57 till 65 procent. Motsvarande ökning kan inte ses bland kvinnor i samma åldersgrupp. Andelen unga vuxna, år, som har fetma eller övervikt har inte förändrats under de senaste tio åren, utan ligger stadigt på 26 procent. Det finns inte heller någon skillnad bland åringar, där andelen varit mellan 44 och 47 procent sedan undersökningens start I en undersökning av UNICEF 8 är Sverige på plats 25 av 29 i områdena frukt och grönt och fysisk aktivitet (bilaga 3). 6 Institute for Health Metric and Evaluation (http://www.healthdata.org) 7 8 UNICEF Office of Research (2013): Innocenti Report Card 11. Child well-being in rich countries. A comparative studie. 19

67 Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare år Kvinnor Män Antalet deltagartillfällen i drottsföreningar är oförändrat för pojkar och har minskat för flickor 9. 9 Fysisk aktivitet är en viktig bestämningsfaktor för hälsa. En möjlighet till att få en uppfattning kring ungas fysiska aktivitet inom ledarledda rörelser är genom befintlig statistik över utbetalning av statligt lokalt aktivitetsstöd (LOK). Detta avser att stödja idrottslig föreningsverksamhet för barn mellan 7-20 år. Då tidigare LOK-stödsstatistik visat att nedgången är störst bland äldre ungdomar (13 20 år) har denna åldersgrupp särskilt 20

68 Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Alkohol I Växjö kommun ökar antalet alkoholförgiftningar, alkoholrelaterade leversjukdomar, alkoholberoende och diagnoser enligt alkoholindex uppgav 13 procent av kvinnorna i den nationella folkhälsoenkäten (2014) riskabel alkoholkonsumtion vilket är bland de 25 procent av kommuner med högsta värden Enligt Centralförbundet för alkohol- och drogupplysning (CAN 10 ) har tillgängligheten till alkohol över tid avseende antal serveringstillstånd och Systembolagsbutiker. Vidare har priset på alkohol minskat i detaljhandeln. Totalkonsumtionen är lägre 2013 än vad den var toppåret Dock var den, 2013, högre än föregående år och ungefär en liter högre än Skillnaden mellan män och kvinnors självrapporterade alkoholkonsumtion har minskat över tid. Skadeutvecklingen är svårbedömd men på det stora hela verkar den alkoholrelaterade dödligheten ha minskat medan slutenvårdade för alkoholrelaterade diagnoser förefaller ha ökat. Bland barn i högstadieåldern har alkoholkonsumtionen minskat 11, men var sjunde elev i årskurs 9 dricker minst en gång i månaden motsvarande en flaska vin vid samma tillfälle. studerats (Folkhälsomyndigheten 2014). 10 CAN (2014) Drogutvecklingen i Sverige Folkhälsomyndigheten (2014): Folkhälsan i Sverige. Årsrapport

69 Narkotika I Växjö kommun svarade 10 procent av ungdomarna, gymnasiet, årskurs 2 att de använt cannabis och 2 procent att de hade använt amfetamin/heroin/kokain (2012) 12. Enligt CAN så har läget alltsedan millennieskiftet varit relativt oförändrat bland skolungdomar och yngre vuxna, både vad gäller att prova samt att använda narkotika mer regelbundet. År 2013 svarade exempelvis 7 procent av eleverna i årskurs 9 och 12 procent i gymnasiets år 2 att de använt narkotika de senaste 12 månaderna. Tittar man på en bredare grupp unga vuxna (16 29 år) så svarar 7 procent att de använt cannabis under det senaste året. I ett 45-årigt tidsperspektiv är det snarast 1980-talet som utgör undantaget, med låga nivåer av narkotikaerfarenheter. Samtidigt som andelen ungdomar som använder narkotika varit tämligen oförändrad kan det framhållas att andelen som använt narkotika 20 gånger eller fler tenderar att fortsätta öka, även om dessa nivåer är relativt låga. Även om användargruppen inte blivit större så tycks alltså konsumtionen inom gruppen ha ökat (CAN, 2014). Cannabis är den absolut vanligaste narkotikasorten som använts. I folkhälsenkäten Hälsa på lika villkor finns frågor om cannabis uppgav 2,3 % av samtliga respondenter i denna undersökning (åldrarna 16-84) att de använt cannabis de senaste 12 månaderna. Enligt en undersökning 13 var det år ,1 % i befolkningen mellan år som uppgav att de använt narkotika under de senaste 12 månaderna. Även i denna undersökning var cannabis det vanligaste preparatet (2,5 %). Vidare var det 0,6 % som uppgav att de använt amfetamin respektive 0,5 % som uppgav att de använt kokain de senaste 12 månaderna. Antal vårdade p.g.a. narkotikadiagnos 12 Uppföljning av den lokala ungdomspolitiken ( Luppen ) 13 CAN (2015) Negativa konsekvenser av alkohol, narkotika och tobak i Sverige en ettårsuppföljning av beroende och utsatthet för närståendes bruk 22

70 Dopning I Växjö kommun uppgav 9 ungdomar i årskurs 8 (1 procent) och 19 ungdomar i årskurs 2 gymnasiet (2 procent) att de använt anabola steroider (2012). 5 I Sverige har omkring en procent av männen och mindre än 0,5 procent av kvinnorna någon gång provat AAS (anabola androgena steroider) 14, 15. Bruket av dopningsmedel är vanligast bland män mellan 18 och 34 år. Omkring en procent i denna grupp har provat dopningsmedel under det senaste året 16. Tobak I Växjö kommun har andelen som röker dagligen minskat från 11 procent ( ) till 10 procent ( ) Rökning har blivit betydligt ovanligare under de senaste decennierna, vilket bidragit till att dödligheten i de största folksjukdomarna minskat. Men fortfarande röker var sjunde vuxen, och rökning beräknas förorsaka dödsfall årligen Andel som röker dagligen, Växjö kommun 14 Statens folkhälsoinstitut (2011) Doping i Sverige. Vad? Hur? Vem? Varför? 15 Ramstedt M et al (2014). ANDT-bruket och dess negativa konsekvenser i den svenska befolkningen en studie med fokus på missbruk och beroende samt problem för andra än brukaren relaterat till alkohol, narkotika, dopning och tobak. Stockholm: STAD 16 Statens folkhälsoinstitut (2009). 23

71 Spel I Växjö kommun ökade andelen män som spelat senaste 12 månaderna från perioden till Många som har spelproblem också har problem med sin hälsa. Man har i större uträckning än andra både dålig allmänhälsa och psykisk hälsa. Det är till exempel vanligare att problemspelare har ångest och är deprimerade än personer som inte har spelproblem. Det är också vanligare för problemspelare att drabbas av självmordstankar än för personer utan spelproblem. Personer med spelproblem använder i större uträckning än andra, tobak, alkohol, och narkotika. Forskningen visar en stor rörlighet in i och ut ur spelproblem samtidigt som andelen med spelproblem i befolkningen är oförändrad. Varje år får ungefär 1,5 procent, av Sveriges invånare mellan 16 och 84 år så pass stora negativa konsekvenser av spel om pengar att de är att betrakta som problemspelare. Rörligheten innebär att en betydligt större andel av befolkningen kan påverkas av långsiktiga negativa konsekvenser av problemspelande. 24

72 Bilaga 1

73 Bilaga 2

74 Bilaga 3

75 Bilaga 4 Karaktäristika sjukskrivna i Växjö kommun med psykiska sjuksjukdomar, stress, depression, ångest

76

77 ÄRENDE Dnr KS Sofie von Elern landskapsarkitekt Tel Kommunstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns remiss om tillståndsgivning enligt miljöbalken - Vindkraftverk Målajord 6:1, HS Kraft AB Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås enligt 16 kap 4 Miljöbalken tillstyrka tillståndsansökan för uppförande och drivande av en vindkraftspark med tre vindkraftverk inom fastigheten Målajord 6:1, Växjö kommun. Bakgrund HS Kraft AB har ansökt om tillstånd enligt miljöbalken för att uppföra och driva en vindkraftspark med tre vindkraftsverk på fastigheten Målajord 6:1. Bolaget har hanterat tillståndet enligt miljöbalken och utfört ljud- och skuggberäkningar, naturvärdes-, fågel- och fladdermusinventeringar, kulturmiljöutredningar och landskapsanalyser. Länsstyrelsen har sänt bolagets ansökan om tillstånd för yttrande till Växjö kommun. För att tillstånd till vindkraftsparken ska kunna ges krävs ett tillstyrkande från kommunen enligt 16 kap 4 Miljöbalken, vanligen kallat ett kommunalt veto. Detta ställningstagande görs av kommunfullmäktige. Även miljö- och hälsoskyddsnämnden har yttrat sig över tillståndsansökan i egenskap av kommunal miljömyndighet och lämnat synpunkter på lokalisering, anläggande, buller, skuggning och ljus, avveckling och kontroll, som ska beaktas i Länsstyrelsens eventuella tillståndsbeslut. Vindkraftsprojektet Ansökan omfattar en anläggning med tre vindkraftverk med en högsta totalhöjd på 210 m. Verken är placerade på fastigheten Målajord 6:1, nordost om sjön Innaren utmed väg 897 i Växjö kommun. Parkens produktionspotential bedöms till 30 GWh/år vilket motsvarar hushållsel till ca hushåll. På fastigheten finns idag ett befintligt vindkraftverk med en totalhöjd på 87 m som kommer tas ur drift innan de nya vindkraftverken driftsätts. Förutom för vindkraftsproduktion används det aktuella området idag för skogsbruk samt av Volvo som testkörbana för tunga fordon. Synpunkter Vindkraftsetableringen är i linje med kommunens mål och strategier från miljöprogrammet och energiplanen om öka andelen elproduktion från Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post 1 (3)

78 ÄRENDE Dnr KS förnyelsebara källor och att satsa på vindkraftsetableringar som steg på väg mot målet att bli en fossilbränslefri kommun senast år Området som är aktuellt för vindkraftsparken är i vindbruksplanen utpekat som ett område där vindkraftsetablering är möjlig efter prövning, men där det inte anses lämpligt att uppföra några större vindkraftsparker. Någon definition av var gränsen för en större vindkraftspark går har inte gjorts i vindbruksplanen. Kommunens bedömning är dock att en anläggning med tre verk inte är en större vindkraftpark, och därmed inte strider mot översiktsplanen. För områden utpekade som möjliga för vindkraft i vindbruksplanen anser kommunen att andra intressen väger lika tungt. De inventeringar och konsekvensanalyser som bolaget tagit fram har dock inte identifierat några större intressen som kan komma i påtaglig konflikt med föreslagen vindkraftsetablering. De riksintresseområden och skyddade områden för naturmiljö anses vara belägna på ett sådant avstånd att de inte påverkas negativt av verksamheten. Inte heller någon påtaglig skada anses orsakas på de områden av kulturmiljöintresse som är belägna i närheten av vindkraftsparken eftersom påverkan inte är fysisk eller irreversibel. Områden som då omnämns är Eke (ca 500 m avstånd) och Drev (ca 3,5 km avstånd) som är utpekade som kulturmiljöer av länsintresse, samt Dädesjö (ca 6 km avstånd), kulturmiljö av riksintresse. Länsstyrelsen uttrycker att de viktigaste värdena för dessa kulturmiljöer framförallt är struktur och stil på bebyggelse, fornlämningar samt befintliga eller tidigare kyrkoplatser. Kommunen instämmer i likhet med bolaget att påverkan på kulturmiljön inte är fysisk eller irreversibel. Enligt inkomna synpunkter förekommer visst friluftlivsutövande i området. Eftersom platsen redan idag har störningar i form av det befintliga vindkraftverket och Volvos testkörningar är kommunens bedömning att friluftslivet inte i betydande skala kommer påverkas mer än vad det gör idag. Viktigt att påpeka är dock att det med vindkraftverk av denna storlek kommer ske en betydlig visuell påverkan på landskapsbilden vid flera omgivande platser. Det gäller särskilt vid närliggande öppna ytor med boendemiljöer, jordbruks- och kulturlandskap där synligheten blir tydlig och känsligheten är större. Detta innefattar bland annat bysamhällena Målajord, Eke och Brittatorp. För att ge en uppfattning om den visuella påverkan har bolaget tagit fram fotomontage från ett flertal punkter i det omgivande landskapet på olika avstånd från projektområdet. 2 (3)

79 ÄRENDE Dnr KS Enlig inkomna synpunkter finns stark oro över hur vindkraftsetableringen kommer påverka de närboendes boendemiljö negativt med avseende på buller, skuggor, ljus från hinderbelysning och landskapsbild. Det är viktigt att begränsa de störningar som kan förekomma så långt som möjligt. Enligt tillståndsansökan visar bolaget på och åtar sig att en etablering kan ske inom de begränsningar som normalt ställs på vindkraftsetableringar vad gäller buller och skuggning samt de generella riktlinjer för vindkraftetableringar som anges i vindbruksplanen. Lokalisering av de föreslagna vindkraftverken Beslutet skickas till För åtgärd Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Kalmar län Monica Skagne kommunchef Paul Herbertsson planeringschef 3 (3)

80

81

82

83

84

85

86 Från: Anna Wildeke Skickat: den 6 september :08 Till: Kommunstyrelsen; Frank Bo; Karlsson Björkmarker Åsa; Schöldberg Per; Tenje Anna; Winberg Catharina; Storbjörk Gunnar; Lauber Malin; Jones Fur Cheryl; Lundstedt Tony; Johansson Eva; Malmqvist Jon; Fransson Nils; Högstedt Carin; Thornell Tomas Ämne: Protest mot vindkraftspark i Målajord Bifogade filer: Synpunkter vindkraft M lajord pdf Ärende (Dnr ) Översänder härmed protest från Eke Byalag mot uppförande av industriell vindkraft i Målajord. Riskerna för att dessa enorma konstruktioner innebär stora olägenheter för alla i närområdet är överhängande. Marginalerna som redovisas i det teoretiska samrådsunderlaget är minimala och minsta avvikelse från dessa kommer att innebära stor påverkan på människor och djur i fråga om: störande buller blinkande ljus under dygnets mörkare timmar skuggeffekter visuell påverkan i ett öppet landskap som ingår i både kulturmiljö och naturvårdsprogrammet Läs mer i bifogat dokument. Hälsar Anna Wildeke Ålderman Eke by

87 Protest mot etablering av storskalig industriell vindkraft i ett småländskt småbrutet kulturlandskap bilden föreställer ett 63 meter långt rotorblad vid Växjö domkyrka (bildmontage)

88 Eke, Till: Ledamöter i Miljö- och hälsoskyddsnämnden Växjö kommun Box Växjö Protest mot vindkraftpark på Målajord 6:1, Växjö kommun Eke byalag, representerat av både boende och verksamma i Eke, vill göra ledamöterna i Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Växjö kommun uppmärksamma på de 210 meter höga vindkraftverk som planeras att uppföras på fastigheten Målajord 6.1 i Växjö kommun. De senaste årens rasande tempo i utvecklandet av allt högre vindkraftverk har inneburit att man nu föreslår gigantiska konstruktioner t.o.m. högre än Nordens högsta skyskrapa, Turning Torso i Malmö. Det ligger i sakens natur att konstruktioner av denna enorma skala inte alls hör hemma i ett kultur- och naturklassat småbrutet småländskt landskap. Det gäller inte minst den närmast brutala visuella påverkan på ett känsligt landskap som uppförandet av monsterkonstruktioner av denna skala skulle innebära. Men också den gnagande oro kring det buller vindkraftverken ger upphov till, samt dess påverkan på människor och djur. Figur 1 t.v.: Man ansöker om tillstånd för uppförande av vindkraftverk upp till 210 meters höjd. Det är mer än tre gånger så högt som Växjö domkyrka. Figur 2 t.h. Ett av vindkraftverkets tre rotorblad och Växjö domkyrka (bildmontage).

89 Riskerna för att dessa enorma konstruktioner innebär stora olägenheter för alla i närområdet är överhängande. Marginalerna som redovisas i det teoretiska samrådsunderlaget är minimala och minsta avvikelse från dessa kommer att innebära stor påverkan på människor och djur i fråga om: störande buller blinkande ljus under dygnets mörkare timmar skuggeffekter visuell påverkan i ett öppet landskap som ingår i både kulturmiljö och naturvårdsprogrammet Vi har i materialet från HS Kraft funnit flertalet tillrättalagda påståenden och undermålig information vilket gör att vårt förtroende för dem är lågt. Genom att använda omskrivningar och stora ord har HS Kraft möjlighet att förvilla. Se kommentarer i löpande text. Figur 3: Som en jämförelse är föreslagna vindkraftverk mer än dubbelt så höga som de närmare 100 meter höga skorstenarna vid Sandviksverket. Konstrasten blir desto mer brutal när konstruktioner av denna enorma skala placeras i anslutning till ett känsligt och kulturklassat småbrutet landskap. (bildmontage) Platsen som föreslås för denna storskaliga industriella vindkraftsverksamhet ligger en bra bit från områden som av Energimyndigheten klassats som riksintresse för vindbruk. Platsen har ej heller pekats ut som lämplig för vindkraftsetablering i Växjö kommuns vindbruksplan antagen av kommunfullmäktige Enbart dessa omständigheter borde ensamma vara tillräckliga för att direkt kunna konstatera det mycket olämpliga med att etablera dessa jättelika konstruktioner som fullständigt främmande inslag i ett miljöklassat småbrutet och ytterst känsligt småländskt kulturlandskap. Boende och verksamma i närområdet kommer att påverkas drastiskt av denna vindkraftpark. Vi är för grön och förnyelsebar energi, men vill att övergången dit ska ske på ett strukturerat sätt. Som det föreslås idag att resa höga vindparker i områden som inte är utpekade som lämpliga/läns/riksintresse, utan utifrån enstaka markägares intressen - blir vindkraftsutbredningen slumpmässig och inte utifrån vad som är bäst för kommunen och dess innevånare.

90 Figur 4: Föreslagna vindkraftverk kommer dag som natt att visuellt totalt dominera stora delar av Eke. Byn som dessutom är kulturmiljö- och naturvårdsklassad med stora landskapsvärden har en låg visuell tålighet. (bildmontage) Eke by ingår i både kulturmiljö- och naturvårdsprogrammet Landskapet i Eke domineras vid sidan av småbrutna delar av mer eller mindre sammanhållen öppen yta med många siktlinjer och där omgivande skogsmark bildar en tydlig och karaktäristisk horisontlinje. Denna öppna yta som har sin historia långt tillbaka i tiden har kunnat bestå tack vare ett aktivt jordbruk och en målmedveten vård av landskapet. Många är de besökare eller förbipasserande som genom åren omtalat Eke som en mycket vacker by. Figur 5: Eke, vy från Linnekulle mot söder. Kulturmiljöprogram Större delen av Eke by omfattas av länsintresse för kulturmiljövård, genom ett av Länsstyrelsen i Kronobergs län och Smålands museum framtaget Kulturminnesvårdsprogram för Kronobergs län. Det publicerades för första gången Ett antal unika kulturmiljöer i hela länet valdes ut och beskrevs

91 med karta och text. Kulturmiljöprogrammet har sedan dess använts flitigt, inte minst av samhällsplanerare på Länsstyrelsen i Kronobergs län och på länets kommuner. Hela det bakomliggande syftet med kulturmiljöklassningen av Eke riskerar att rubbas på ett allvarligt i händelse av anläggande av storskalig vindkraft i princip i direkt anslutning till det område som omfattas av kulturmiljöprogrammet. Avståndet är endast några hundra meter. Hur vi uppfattar och värderar en kulturmiljö är helt beroende på hur den förvaltas och efterlevs. Eftersom bymiljön genom kulturmiljöklassningen bevisligen har en låg visuell tålighet faller det därmed på sin egen orimlighet att utbyggnad av storskalig vindkraft skulle vara förenligt med kulturmiljöprogrammets grundläggande syften och intentioner. Figur 6: Större delen av Eke by omfattas av länsintresse för kulturmiljövård. Eke var tidigare en egen socken. Vid Eke kyrkogård hålls årligen friluftsgudstjänster. Vindkraftverken kommer att totalt dominera horisonten vid kyrkogården. (bildmontage) Naturvårdsprogram med stora landskapsvärden Eke omfattas av det av Länsstyrelsen i Kronobergs län framtagna naturvårdsprogrammet i vilket det bl.a. fastslås att Eke har stora landskapsvärden. Eke beskrivs i kulturminnesvårds-programmet, K 80:8 1. På motsvarande sätt som kulturmiljöprogrammet bekräftar naturvårdsprogrammet Ekes landskapsmässiga värden: "Eke har stora landskapsvärden, som kan bestå, så länge byns nuvarande struktur och markanvändning upprätthålls." 1 Naturvårdsprogram för Kronobergs län. Länsstyrelsen i Kronobergs län, 1989.

92 Upplevelsen av detta landskap kommer att påverkas på ett brutalt sätt genom att man anlägger industriell vindkraft med jättelika konstruktioner, mer än dubbelt så höga som Gothia Towers i Göteborg. Hela upplevelsen av byn, dess landskap, dess skala blir kraftigt förvanskad. Utbyggnad av vindkraftanläggningen i byns närhet går därför helt stick i stäv med naturvårdsprogrammets intentioner. Figur 7: Ett sådant radikalt och främmande inslag som storskalig vindkraft i ett miljöklassat kulturlandskap kan omöjligen vara förenligt med de grundläggande avsikter som slås fast i de kulturmiljöprogram och naturvårdsprogram som omfattar Eke by, samt den av Sverige år 2011 ratificerade europeiska landskapskonventionen. (bildmontage) Den europeiska landskapskonventionen Landskapskonventionen (European Landscape Convention CETS No.: 176) trädde i kraft 1 maj 2011 i Sverige efter att Sverige ratificerat den. Ratificering innebär att det enskilda landet förbinder sig att inarbeta konventionens intentioner i sin nationella lagstiftning och politik. Konventionen understryker att landskapet är en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. I landskapet möts många olika värden och tillgångar kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Vi måste ofta förhandla om hur landskapets resurser ska nyttjas och utvecklas. Det krävs därför ett nära samarbete mellan myndigheter, organisationer, företag och enskilda för att landskapets mångfald av värden ska kunna hanteras på ett hållbart sätt. Konventionen understryker också att människor måste kunna delta aktivt i värdering och förvaltning av landskapet. Vi måste också erkänna landskapets betydelse i vår lagstiftning och öka medvetenheten om dess värde. I den 70-sidiga MKB som tagits fram av sökanden HS-kraft finns den europeiska landskapskonventionen beskriven på blott fyra rader! Än mer anmärkningsvärt är att landskapskonventionen varken finns omnämnd i den Kulturmiljöutredning framtagen av Arkeologicentrum i Skandinavien, eller i den Landskapsbildsanalys som tagits fram av WSP båda i uppdrag av HS-kraft trots att det är fyra år sedan konventionen ratificerades av Sverige.

93 Påverkan på kulturlandskapet Den visuella skillnaden blir mycket stor om det befintliga vindkraftverket skulle bytas ut mot tre mer än dubbelt så höga vindkraftverk med rotorytor på vardera 1,25 hektar! Det är mer än en åttafaldig ökning jämfört med befintligt verk. Med tre nya verk blir den totala rotorytan som reser sig ovanför horisonten hela 25 gånger större. Se illustration nedan. Skillnaden kommer att bli enorm! HS Kraft anser dock i sina inlagor att skillnaden skulle bli marginell. Det håller vi verkligen inte med om! Figur 8: Jämförelse mellan befintligt vindkraftverk och de tre stycken planerade vindkraftverken. En väsentlig skillnad! De föreslagna 210 meter höga konstruktionerna skulle motsvara mer än tre Växjö domkyrkor staplade på varandra (!) och skulle naturligtvis synas vida omkring. Se figur 9 nedan. Då har inte hänsyn tagits till de lokala höjdskillnaderna. 200 meter höga vindkraftverk av typ Vestas V126 har nämnts i MKB:n. Varje rotorblad på denna modell är 63 meter, dvs ett enda blad är lika högt som hela Växjö domkyrka! De har en rotorsyta på 1,25 hektar 2. Omräknat i fotbollsplaner motsvarar det en yta på ca tre stycken fotbollsplaner - per vindkraftverk. I ständig rörelse meter upp i luften. Boverket pekar på att den kraftiga utbyggnaden kommer att medföra stora förändringar för våra landskap. Man befarar att den historiska dimensionen i landskapet kan gå förlorad när intrycken distraheras av en vindkraftsanläggning vars moderna uttryck dominerar upplevelsen. Figur 9: Svep- eller rotorsytan på varje verk av den föreslagna typen är hela 1,25 hektar. Omräknat i fotbollsplaner motsvarar det en yta på ca tre stycken fotbollsplaner - per vindkraftverk. 200 meter upp i luften. Och i ständig rörelse meters rotorsdiameter motsvarar en rotorsyta på (126m/2)² x π = m² eller 1,25 hektar.

94 Visuell påverkan rörelse, skuggor och hinderljus De tre vindkraftverken kommer att vara i ständig rörelse och därför dra uppmärksamheten till sig i det i övrigt stilla landskapet. Vindkraftverk placerade i sydost, söder, sydväst eller i väster ger dessutom rörliga skuggor när solen träffar rotorbladen. Under våren och hösten samt under förmiddagar och eftermiddagar sträcker sig dess skuggor kilometervis. För Ekes vidkommande är placeringen av verken extra kännbar då de är planerade i väster där odlingslandskapet öppnar sig mellan skogsridåerna. Detta är ett för Eke by extra viktigt väderstreck med åtskilliga solnedgångar under ett år. Figur 10. Dessa bilder är vanliga exempel på bilder man får upp när man söker efter ordet vindkraft på internet. Som framgår är upplevelsen av vindkraftverken på dessa bilder en helt annan jämfört med de fotomontage som tagits fram i sökandens regi.. Hinderbelysning med blinkande eller fast ljus blir helt nya och främmande inslag, vilket kommer att innebära en väsentlig påverkan på landskapsbilden och upplevelsen av den. Under kvällstid och nattetid får man ett irriterande, tivoliliknande och ständigt blinkande starkt vitt och/eller rött sken som fångar all uppmärksamhet som inte går att ignorera. Det påkallar istället ständig uppmärksamhet av människor och djur och spolierar helt den rofyllda känslan av att vistas i terrängen under kvällstid. Figur 11: Exempel på högintensivt vitt blinkande hinderljus på vindkraftverk nattetid. I sin Komplettering av tillståndsansökan vill inte HS kraft ge något besked om man avser använda behovstyrd hinderbelysning för det vita intensivt blinkande ljus som föreslagna verk ska utrustas med enligt (Transportstyrelsen TSFS 2013:9). På andra håll har nämnts eller uppemot 120 blink i minuten. Vindkraftverk av denna gigantiska skala är ännu så länge ovanliga i Sydsverige. Finns det ens något exempel på vindkraftverk med högintensvitt ljus i Sydsverige? En konventionell hindermarkering med flera högintensivt blinkande ljus dygnet runt och utan behovsstyrning framstår därför som fullständigt oacceptabel.

95 Lokalisering Aktuellt område ej utpekat som lämpligt för vindkraft Miljöbalkens (1998:808) allmänna hänsynsregler ska förebygga negativa effekter av verksamheter och öka miljöhänsynen. Lokaliseringsprincipen innebär att man ska välja en sådan plats att verksamheten kan bedrivas med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö. Det valda lokaliseringsalternativet ska alltså vara det bästa av flera möjliga alternativ. I aktuellt fall har man valt en plats som ligger långt ifrån det område som av i Växjö kommuns vindbruksplan pekats ut som lämpligt för vindkraftsetablering. Den valda platsen ligger därmed i ett område där "kommunen inte bedömer det som lämpligt att uppföra några större vindkraftsparker". I Växjö kommuns vindbruksplan, illustrerad nedan, pekas tre skilda typer av områden ut. Inom dessa områden bedömer man utifrån vindförhållanden och andra intressen om det är lämpligt att utvinna energi genom vindkraft. Inom större delen av kommunen bedöms att vindkraft kan utvinnas i mindre skala. Kommunen ser här att andra intressen väger minst lika tungt. Figur 12: I Växjö kommuns vindbruksplan slås fast vilka områden som är lämpliga, möjliga respektive olämpliga för vindkraftsutbyggnad. Som framgår på kartan ligger Målajord 6.1 (utmarkerat med blått kryss) i närheten av ett större område som utpekats som olämpligt för vindkraftutbyggnad. Markägaren äger samtidigt en fastighet vid Furuby intill det större området utpekat som lämpligt för vindkraftutbyggnad. Planerade verk definieras som vindkraft i stor skala Definitionen av en så kallad stor anläggning har sin grund i 21 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) tillståndsplikt B och verksamhetskod B eller B En sådan verksamhet som definieras nedan är tillståndspliktig enligt 9 kap. miljöbalken.

96 21 kap. 10 miljöprövningsförordningen. Tillståndsplikt B och verksamhetskod gäller för verksamhet med: 1. två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter, 2. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses i 1, eller 3. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med ett annat sådant vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades. HS Kraft anför i sitt material att de planerade verken inte definieras som storskalig vindkraft. Hur tänker de då? Ljud- och bullerpåverkan De beräkningar som gjorts för ljudpåverkan från vindkraftsparken är teoretiskt framtagna och bygger inte på verkligheten. Då de tänkta marginalerna som redovisas är extremt små innebär minsta avvikelse att vindkraftverksljuden kommer att överstiga gränsvärdena. Det finns otaliga fall av närboende till vindkraftsparker som beskriver att de blir störda av vindkraftsljud samt hur teoretiska ljudberäkningar inte stämt överens med verkligheten 3. Energimyndigheten har nyligen redovisat en rapport (projekt ), skriven av Uppsala Universitet, som föreslår att förändra riktlinjerna för störningar från vindkraftverk. Denna rapport visar även att bullernivån 40,0 db(a) uppmäts, trots att den med NORD2000 beräknade bullernivån är 34,0 db(a). Det betyder att bullernivån för örat blir dubbelt så hög som beräknad (+ 6,0 db(a)). Vid 40,0 db(a) uppmätt bullernivå är resultatet 3,0 db(a) högre än den bullernivå som beräknas med Naturvårdsverkets modell. 4 Vi kan alltså inte lita på de beräkningar som utförts. I rapporten framgår dessutom att de största problemen med s.k. amplitudmodulerat ljud uppträder främst under kvällar, nätter och morgnar, dvs. under en tid på dygnet då boende är som mest känsliga för bullerpåverkan. Buller har betydelse för vår hälsa och möjligheten till en god livskvalitet. Besvär av buller kan leda till störningar av sömn och vila, eller ge upphov till stress. Buller kan även leda till sämre inlärningsförmåga. Hur det lågfrekventa ljudet påverkar människor och djur diskuteras flitigt 5. Samhällsbullers inverkan på sociala beteenden och aktiviteter har stor betydelse. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö innebär bland annat att livsmiljön skall vara hälsosam. Riksdagen beslutade 1997 om riktvärden för trafikbuller och sedan 1993 finns ett förslag till handlingsplan mot buller (SOU 1993:65), där riskerna påtagligt skulle reduceras

97 Figur 13: Buller har betydelse för vår hälsa och möjligheten till en god livskvalitet. (Bild från annat sammanhang.) Ljud från vindkraftverk påverkar oss människor Under rubriken Buller från vindkraft, tar Boverket upp bl.a följande 7 : Hur människor uppfattar ljud från vindkraftverk varierar kraftigt. Samma sak gäller för hur störande bullret upplevs. Det finns inte lika många studier av bullerpåverkan från vindkraftverk som det finns om bullerpåverkan från väg- tåg- och flygtrafik. Den forskning som gjorts visar att buller från vindkraft är mer besvärande, och att fler känner sig störda av vindkraftsbuller än av annat buller vid motsvarande ljudnivåer. Utöver störningsupplevelsen är det inte uteslutet att vindkraftsbuller också kan ha andra hälsoeffekter, som sömnproblem och hjärt-kärlpåverkan. Energimyndigheten uppger 500 m som rekommenderat skyddsavstånd mellan bostad och vindkraftverk. Med 500 m som skyddsavstånd kan bara enstaka verk byggas. Kontraktsskrivning med markägare baseras på avståndet 500 m. Realistiska avstånd torde vara de dubbla med hänsyn till de stora verk som nu tar plats bland bostäder i Sverige. Även svenska forskare kräver större skyddsavstånd än dagens 8. En nya-zeeländsk studie av hälsorelaterad livskvalitet rekommenderar minst 2 km mellan bostäder och stora vindkraftverk 9. Till skillnad från utlandet sker i Sverige tillståndsgivningen på den sökandes villkor eftersom denne ensidigt ska visa att kraven uppfylls. 7 Källa: 8 Buller i Blåsväder Ljudmiljöcentrum. Lunds universitet. Lund. 9 Daniel Shepherd et al. Evaluatingthe impact of wind turbine noise on health related quality of life, Noise and Health,September October 2011, sid Elektroniskt dokument aulast=shepherd

98 Figur 14. Buller från vindkraftverk med inslag av entoniga ljud och dunkande ljud som påminner om betongpålning är mycket störande på stort avstånd i miljöer med lågt bakgrundsljud. Buller från vindkraftverk med inslag av entoniga ljud och dunkande ljud som påminner om betongpålning är mycket störande på stort avstånd i miljöer med lågt bakgrundsljud. Stresspåverkande långtidsexponering av buller leder till försämrad glukosomsättning med stegrade insulinnivåer, blodtrycksstegring, förhöjda blodfetter m.m. Förändringar av dessa slag leder i förlängningen till en ökad risk för utveckling av diabetes och för tidig död i hjärt-kärlsjukdomar. HS kraft vill inte ge några garantier för att de redovisade begränsningsvärdena innehålls, eftersom det kan bli aktuellt med andra sorters vindkraftverk med andra bulleregenskaper. HS kraft anser i samrådsredogörelsen märkligt nog att man inte vill redovisa högsta förekommande momentana ljudnivåer eftersom det kan skapa oklarheter vid jämförelse med begränsningsvärdet 40 db(a). I egenskap av berörda är det i allra högst grad relevant att vi får klarhet i ungefär hur ofta och hur mycket de momentana ljudnivåerna förväntas överskrida de 40dB(A) ekvivalent ljudnivå. Det är vid just dessa tillfällen, inte sällan under kvällstid eller nattetid, som ljudet upplevs som extra störande. Vid samrådsmötet framkom att ljudkonsulten inte kunde ge några garantier för att redovisade mätningar motsvarar hur vindkraftverken kommer att bullra i verkligheten. I bilagan Ljudberäkningar är konsulten ÅF tydlig med att Beräkningarna gäller för de angivna ljudeffekterna. ÅF ger ingen garanti för att dessa stämmer med verkens faktiska ljudnivåer Sammantaget kvarstår en mängd frågetecken kring buller och den fakta som ligger till grund för bullerberäkningarna. Med den stora osäkerhet som för närvarande råder gällande bullers långtidspåverkan på människors hälsa blir ekeborna (och andra närboende) i praktiken försökskaniner då forskningen på området är i det närmaste obefintlig. Ännu större osäkerhet råder inom forskningsområdet infraljudspåverkan. De låga frekvenserna från vindkraftverk varierar i styrka och frekvens och har en mycket längre räckvidd än de högre frekvenserna. I det pågående vindkraftsrallyts

99 spår konstrueras i ett tills synes allt högre tempo allt större verk och med dessa större rotordiametrar. Av detta följer ännu lägre frekvenser inom frekvensbandet för infraljud med helt okända egenskaper och påverkan på människor och djur. Forskningen är här åtskilliga steg efter. Detta förhållande är mycket otillfredsställande ur folkhälsosynpunkt och inger oro. Dessa frågetecken är därför i stort behov att ges adekvata svar och understryker ytterligare det olämpliga att placera mycket stora vindkraftverk i närheten av boende. Växjö flygplats Växjö flygplats är sedan 1996 av riksintresse för kommunikationer och en för länet regional angelägenhet. Länsstyrelsen ser i likhet med Trafikverket positivt på en etablering av verksamheter med behov av flygplatsens tjänster och som medverkar till ett effektivt utnyttjande av länets transportresurser. Trafikverket har tagit fram en precisering av riksintresset Växjö flygplats för att definiera den mark som behöver reserveras för luftfartsändamål och definiera inom vilka influensområden som tillkommande bebyggelse och andra anläggningar kan påverka flygtrafiken till och från flygplatsen. Enligt 3 kap 8 miljöbalken ska flygplatsen skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av flygplatsen. Trafikverkets fattade beslut om preciseringen I en motsvarande Precisering av riksintresset för Visby flygplats, avhandlar Trafikverket de nya utmaningar vindkraftetablering i flygplatsernas närhet innebär: Det pågår en snabb teknisk utveckling inom vindkraftsindustrin vilket bland annat leder till att verken blir allt högre. I Sverige har man har nyligen börjat uppföra verk som är 200 meter höga. Ur ett luftfartsperspektiv ställer detta krav på en lämplig lokalisering då olämpligt lokaliserade vindkraftverk och särskilt vindkraftverksparker kan blockera en flygplats in- och utflygningsvägar. Flygtrafiken kan tvingas till långa omvägar istället för de förkortade inflygningar man strävar efter att införa även under instrumentväderförhållanden. Luftfartens möjlighet till framtida miljöförbättrande åtgärder riskerar att intecknas av vindkraftens snabba utbyggnad. De hinder- och procedurytor som hittills bevakats kring flygplatser är inte alltid ändamålsenliga när hindren börjar bli meter höga och dessutom har stor horisontell utbredning. Vindkraftverk och parker av den här storleken har inte kunnat förutses och därför behöver nuvarande tillämpningar av föreskrifter och regler ses över. Ett projekt har initierats våren 2011, där olika representanter för den civila luftfarten samverkar för att identifiera vilka utökade ytor som fortsättningsvis kan behöva bevakas. En liknande översyn har nyligen genomförts av försvarsmakten för att säkerställa den militära luftfartens behov.

100 Figur 15. De hinder- och procedurytor som hittills bevakats kring flygplatser är inte alltid ändamålsenliga när hindren börjar bli meter höga. Bild tagen i annat sammanhang. Riksintresset Växjö kommuns flygplats är av stor vikt för växjöregionen och dess fortsatta utveckling bör inte äventyras genom en etablering av 210 meter höga vindkraftverk inom Växjö flygplats s.k. MSA-yta. * Då utvecklingen av vindkraftverkens konstruktioner och totalhöjd genomgått en dramatisk utveckling under de sista åren bör det säkerställas att nuvarande föreskrifter och regler för flygplatsens behov ligger i fas med denna utveckling innan en eventuell tillstyrkan av vindkraftverksamheten utifrån denna aspekt eventuellt skulle kunna komma ifråga. * MSA (Minimum Sector Altitude) är den höjd på vilken flygplanen påbörjar den sista delen av inflygningen. Flygtrafiken rör sig med fastställda marginaler över den MSA-påverkande ytan, vars höjd är samma som högsta hinder inom ytan. Nya hinder kan ha en negativ inverkan på flygtrafiken. Den MSA-påverkande ytan, består av en cirkel med radien 55km, som utgår från flygplatsens landningshjälpmedel. Säkerhetsavstånd och fastighetsintrång Rotorhaveri och iskast Svenska kraftnät skriver i sitt yttrande : Svenska kraftnät vill påpeka att angivna säkerhetsavstånd kommer att ses över då senaste tidens rotorhaverier har påvisat behovet av ökade säkerhetsmarginaler. Denna revidering kommer att genomföras eftersom det hänt olyckor där

101 rotorblad har lossnat och slungats iväg långa sträckor. De rekommenderade säkerhetsavståndet kommer således att öka. Även Trafikverket påtalar i sitt yttrande risken för iskast, där is eller hårt packad snö slungas från rotorbladen. Ökade skyddsavstånd innebär påverkan på allmänhetens möjlighet att vistas i området. Eftersom vindkraftverken placerats förhållandevis nära intilliggande fastigheter spiller även konsekvenserna för skydds- och säkerhetsavstånd över på dessa. Död hand Verksamheten riskerar att lägga en s.k. död hand över närområdet eftersom verksamheten innebär minskad rådighet inom delar av verkens influensområde, men också, som framgått ovan, förta många av dagens boende och landskapsmässiga kvalitéer i omgivningen vid sidan om bullerpåverkan. I sitt resonemang tycks HS kraft underförstått förutsätta att utvecklingen på grannfastigheter i närområdet fryses för all framtid till förmån för egna ekonomiska intressen. Dvs. man anser att det på omkringliggande fastigheter aldrig kommer att uppstå en utveckling av markanvändningen och därför anses ingen ersättningsgill skada uppstå i och med den egna etableringen av vindkraft. Med detta resonemang lägger sökanden i praktiken en död hand över delar av Eke och Målajord, eftersom den egna etableringen av storskalig industriell vindkraft i praktiken omöjliggör flera typer av framtida alternativ markanvändning på grannfastigheterna, t ex mister intilliggande markägare rätten att bruka marken för valfri verksamhet eller upplåta marken till någon annan för sådana ändamål. Möjligheter att bygga nya bostadshus, sälja tomter och röra sig på egen eller annans mark begränsas eller omöjliggörs. Det finns redan idag exempel i Uppvidinge kommun på vägrat bygglov av hus pga. närhet till plats för planerade vindkraftverk. Etableringen av denna verksamhet innebär därmed sänkta fastighetsvärden eftersom möjligheterna till markanvändning inskränks och boende- och livsmiljön försämras. Etableringsområdet är vad vi känner till ej detaljplanelagt men sökande hanterar det som om det vore ett industriellt verksamhetsområde dit allmänheten ska vägras tillträde. Förhållandena för befintlig markanvändning och tillstånd för denna är i behov av kartläggning. Vi ställer oss slutligen frågande till på vilka grunder markägaren kan kringgå den i regeringsformen inskrivna allemansrätten? Undermåligt material redovisat Vi anser att samrådsunderlaget är undermåligt för oss boende för att vi ska kunna bilda oss en seriös uppfattning om hur denna etablering kommer att påverka oss, boendemiljön, natur- och fågellivet, friluftslivet samt vår landskapsbild för lång tid framöver. Det material som ekeborna fått ta del av i form av t ex fotomontage, teoretiska beräkningar, uppspelade ljud vid samrådsmötet stämmer inte överens med verkligheten. Några exempel nedan:

102 Det här är effekter som kommer att påverka vår hälsa och frid om verkligheten inte visar sig stämma överens med teorin. Därför anser vi inte att man kan ta lätt på dessa frågor. I de kommentarer som HS kraft ger i replik till vårt protestbrev finns många ord, men faktum kvarstår att deras teoretiska beräkningar bygger på antaganden och är inte bättre än just teoretiska beräkningar. Vi är människor, varav många med flerhundraåriga rötter i byn. Framtidens kraftverk kommer säkerligen bli över 250 meter höga. Dessa kan man sannolikt resa i urban miljö t ex runt Växjö och ändå nå lönsamma vindhastigheter. Det skulle innebära att vindkraftverken producerade elenergi i närheten av där majoriteten av konsumtionen sker. Idag finns ingen lokal koppling mellan produktion - konsumtion. Därmed skiljer sig dessa vindkraftverk jämfört med när en väg, eller en mast anläggs. För de senare finns i regel ett lokalt behov, medan vindkraftverk snarare utifrån behovsaspekt rimligen borde placeras närmare elkonsumenterna, dvs i anslutning till större samhällen där det därtill redan föreligger en urban påverkan. I det fall nu planerade vindkraftverk skulle komma till utförande kommer dessa att i hög grad påverka landskapet och de boende. Verken förblir därefter dominanta ingrepp i landskapsbilden. I det material sökanden presenterat så långt förekommer en mängd märkliga slutsatser avseende miljöpåverkan, vilka bygger på en massa antaganden på grunder och vaga formuleringar. Marginalerna som redovisas för ljud och ljus är extremt små och utan garantier. Vid minsta avvikelse kommer dessa att drastiskt påverka boende och verksamma i närområdet, ett klassat kulturmiljöområde, ej utpekat som lämpligt för vindkraft. Detta föranleder oss att lämna in våra protester.

103 Eke byamän och kvinnor vill därför som förening framföra vårt bestämdaste NEJ till en etablering av storskalig vindkraftsindustri i Målajord. Vi företräder nollalternativet som innebär att landskapsbilden bibehålls, djur- och fågellivet skyddas, kulturlandskapet bevaras, och att området inte kommer att påverkas av ljud, ljus och skuggor från någon storskalig industriell vindkraft. Eke Byalag, enligt beslut på byastämma den 8:e november 2014 Kontaktperson Anna Wildeke, ålderman Eke, ,

104 Från: Johansson Magnus (mj) Skickat: den 6 september :29 Till: Kommunstyrelsen Ämne: Målajord Dnr Bifogade filer: Komun.docx Hej Har några synpunkter angående HS-Krafts ansökan att få bygga vindkraftsverk i Målajord Dnr eller det numer som ärendet får vid beslut i kommunen under hösten 2015 enligt bifogad skrivelse. Svar önskas om mottagande och när det kommer upp till behandling samt var/av vem Med vänlig hälsning Magnus Johansson

105 Hej Har några synpunkter angående HS-Krafts ansökan att få bygga vindkraftsverk i Målajord Dnr eller det numer som ärendet får vid beslut i kommunen under hösten Först varför jag skriver till kommunens olika beslutsorgan. Det är den instans som kan se till helheten och inte bara detaljer var för sig. Även se till risker och möjligheter som ligger lite utanför ansökan. Den första kommentaren gäller HS-krafts utredning. Utredningen är i stora drag ganska snabbt gjord och man har utelämnat delar även om det har påpekats vid olika tillfällen har inga kompletteringar gjorts. Alternativa placeringar av vindkraftsverken är inte undersökta. Markägaren har ett flertal område med bättre vindförhållande både inom och utanför kommunen. Samhällsekonomiskt och miljömässigt bör lägen med bra vindförhållande användas i första hand. Typ av verk eller storlek är inte fastslaget. Inte heller exakt placering. Om man läser igenom alla data ser man att det kan bli mycket värre vid vissa utfall än vad HS krafts vill ge sken av i sin slutredovisning. Om så inträffar drabbas boende i området mycket hårt. Inventeringen av naturvärden är endast utfört sporadiskt. Fågelinventeringen är bristfällig när det gäller tidpunkter och platser. Vad det gäller fladdermöss är det ännu värre. Det gamla smalspårets banvall som gränsa i nordost till området används den flitigt som rekreationsspår av både cyklister, ridande och gående. Det är ett av få längre sammanhängande stråken för sådan rekreation utan motorfordon. Enligt underlagt kan det bli under 150 m mellan kraftverket och spåret och en mycket påtaglig ljud och skuggbildning. Det kommer därför bli nära nog omöjligt att fortsätta rida i området med bibehållen säkerhet. I Kulturmiljöutredning och arkeologisk utredning steg 1 inför planerad vindkraftsutbyggnad dras slutsatsen att Eke by inte skulle vara en sårbar miljö för vindkraftsutbyggnaden. Statuset för Eke beror till stor del på ett odlingslandskap utan några störande element som tar överhand. Vilket utredningen helt har missat. Detta tillsammans med flera misstag gör denna del av underlaget mycket bristfällig. Att bygga 3 stora vindkraftsverk på en liten fastighet bygger helt på att man tar andras mark i anspråk. Det blir andra runt om som får betala med att inte kunna utnyttja sina fastigheter som tidigare. Det blir även helt omöjligt att i framtiden få byggnadslov eller bedriva verksamhet inom ett mycket stort område. Detta gör att stora områden tappar möjligheten till utveckling. Jag har varit anställd på Volvo i Braås i drygt 20 år och arbetar i dag som konstruktör. Med den bakgrunden blir jag mycket orolig för även små störningar i testkörningarna. Vid ett flertal tillfällen har prov genomförts med kort varsel. En del mycket väsentliga för dumpertillverkningen i Braås. Då även tester med ljud har förekommit kan det bli ytterligare problem om fler ljudkällor finns. Om någon önskar mer information får ni gärna kontakta mig då jag inte kan nämna mer i offentliga handlingar.

106 Sammanfattningsvis riskerar kommunen lägga en våt filt över ett i dag attraktivt och utvecklingsbart område som skapar arbetstillfällen och bra boende. Den direkta miljöpåverkan är heller inte riktigt utredd. Därför jag yrkar på att kommunen ska avslå HS-krafts ansökan. Med vänlig hälsning Magnus Johansson Eke Tel

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125 ÄRENDE Dnr KS Henrik Johansson Gruppledare översiktlig planering Tel Kommunstyrelsen Detaljplan för Mjölner 5 och 6 mfl i Växjö kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen är positiv till granskningsförslaget för Mjölner 5 och 6 m fl i Växjö centrum, Växjö kommun och har inga synpunkter på planförslaget. Bakgrund Detaljplanens syfte är att pröva byggande av bostäder i fyra till åtta våningar med integrering av vissa andra verksamheter såsom handel och kontor inom fastigheterna Mjölner 5 och 6 i stadsdelen Söder i Växjö stad. Syftet är att bygga vidare på den kvartersstruktur som kännetecknar rutnätsstaden i Växjö centrum. Synpunkter Kommunstyrelsen är positiv till granskningsförslaget för Mjölner 5 och 6 m fl i Växjö centrum, Växjö kommun och har inga synpunkter på planförslaget. Beslutet skickas till För åtgärd Byggnadsnämnden Monica Skagne Kommunchef Paul Herbertsson Planeringschef Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post 1 (1)

126 Från: Karlsson Patrik Skickat: den 31 augusti :13 Till: Martinsson Marina; Trafikverket; Tekniska nämnden; Miljö och hälsoskyddsnämnden; Kommunstyrelsen; KLM; Ämne: Granskningshandling Mjölner 5 och 6 Bifogade filer: Granskningshandling.pdf; Plankarta.pdf; Kungörelse.pdf Hej Översänder härmed granskningshandlingar för detaljplanen för Mjölner 5 och 6. Granskningstiden är 3 veckor. Synpunkter skall ha inkommit senast 22:a september. Handlingar och utredningar finns på kommunens hemsida. Patrik Karlsson, Stadsbyggnadskontoret

127 DETALJPLAN Mjölner 5 och 6 m. fl. Söder Växjö kommun Dnr: 2013BN0682 Stadsbyggnadskontoret GRANSKNING TOM

128

129 Handläggare Patrik Karlsson Samrådsredogörelse Dnr 2013BN0682 Dpl 214 Detaljplan MJÖLNER 5 OCH 6 MFL, Söder i Växjö kommun Detaljplanen har varit utsänd på samråd under tiden Inkomna synpunkter och förändringar av förslaget redovisas i samrådsredogörelsen. Syftet med detaljplanen är att pröva byggande av bostäder i 4-7 våningar (12-20 meters byggnadshöjd) med integrering av viss annan centrumverksamhet såsom handel och kontor inom fastigheterna Mjölner 5 och 6 på Söder. I Växjö finns ett stort behov av centralt belägna bostadslägenheter och planen följer intentionerna med att skapa nya centrala lägenheter genom förtätning. Stor vikt bör därför läggas på att skapa en stadsmässighet genom att byggnationen läggs i gatulinjen och därmed sluter gaturummet på det sätt som är karaktäristiskt för rutnätsstaden. Även Mjölner 7 omfattas av detaljplanen för anpassning till befintliga förhållanden. Detaljplanens genomförande bedöms riskera att leda till viss men ej betydande miljöpåverkan, varvid ingen MKB har upprättats. UTAN SYNPUNKTER SKANOVA VEAB POLISMYNDIGHETEN ARBETE OCH VÄLFÄRD FRITIDSNÄMNDEN GUVI Fastigheter AB BOENDE S:A JÄRNVÄGSGATAN 23B, 27, 29, 31, 33, 33, 35, 35, 37 BOENDE WENNERBERGSGATAN 1A BOENDE TRÄDGÅRDSGATAN 19, 28 ÄGARE HEIMDAL 12 YTTRANDE MED SYNPUNKTER LÄNSSTYRELSEN Sammanfattande synpunkter Länsstyrelsen konstaterar att planområdet har ett attraktivt läge med närhet till centrum, kommunikationer samt grönområden. Att bygga i direkt anslutning till Wennerbergsgatan, Södra Järnvägsgatan och Trädgårdsgatan innebär att kvarte-

130 ret får en mer sluten och stadsmässig karaktär jämfört med hur det ser ut idag. För att hållbar utveckling samt miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ska uppfyllas krävs emellertid att bebyggelse- och trafikplaneringen kan samspela på ett bra sätt. Då planområdets delar ligger dels i nära anslutning till riksintresset för kulturmiljövård (Växjö stad) och för en fastighet intill riksintresset för kommunikationer (järnvägen) är det angeläget att bebyggelsens utformning och placering ses över särskilt. Områdets närhet till ett trafikintensivt läge med bullervärden över gällande riktvärden kräver att en noggrann utförd bullerutredning bifogas detaljplanen och att tysta innergårdar och uteplatser med gröna gårdar verkligen kan skapas. Pågående planläggning för Södra stationsområdet med ökad trafik i anslutning till området måste beaktas liksom buller från järnvägen. Detaljplanens koppling till översiktsplan samt tidigare planläggning I den fördjupade översiktsplanen för Växjö stad, 2012 är området utpekat som den blandade stadsbygden där förtätning av stadsbebyggelsen är möjlig. Gällande detaljplan för området är antagen 1988 och anger hantverk och kontor 3 våningar närmast järnvägen, bostäder 4 våningar för Mjölner 7, bostäder 3 våningar för Mjölner 5 och handel och kontor 3 våningar för Mjölner 6. Kommunen har tidigare påbörjat en detaljplan för kvarteren Mjölner 5 och 6 genom att ta fram en samrådshandling år Länsstyrelsen har lämnat ett samrådsyttrande. Genomförandetid enligt 4 kap 39 Plan- och bygglagen Genomförandetiden har gått ut för den nu gällande detaljplanen. Då detaljplanen för Södra stationsområdet nordost om planområdet har en genomförandetid till erinrar Länsstyrelsen om att en detalj- plan inte får ändras eller upphävas före genomförandetidens utgång, om någon fastighetsägare som berörs motsätter sig det. Detta gäller inte om ändringen eller upphävandet behövs 1. på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt som inte har kunnat förutses vid planläggningen, eller 2. för införande av bestämmelser enligt 4 kap 18 första stycket avseende fastighetsindelning mm. Redovisning av detaljplanens konsekvenser Enligt 4 kap st. PBL ska konsekvenserna på fastighetsnivå för organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder framgå av detaljplanens planbeskrivning. Länsstyrelsen konstaterar att detta finns redovisat i planbeskrivningen. Allmänna intressen enligt 2 kap PBL Bebyggelse Den nu aktuella detaljplanen medger användning parkering/parkeringshus till en högsta byggnadshöjd av 15 m för fastigheten Ymer 7 närmast järnvägen. För Mjölner 7 görs en anpassning till befintliga förhållanden (prickmark läggs intill den nuvarande byggnaden). För Mjölner 5 och 6 medges Bostäder och Centrum 4-6 våningar. Det nordöstra hörnet av kvartersmarken medger dock upp till 8 våningar. En planbestämmelse anger att vind ej för inredas ovan högsta tillåtna våningstal. Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen om att avsikten att entréer ska orienteras mot gatan samt vara genomgående måste regleras på plankartan om bestäm- 2

131 melserna ska vara gällande. Då det för fastigheterna Mjölner 5 och 6, enligt plankartan, medges att så gott som hela kvartersmarken kan bebyggas, bör kommunen redovisa hur uteplatser som uppfyller kraven för en god bebyggelsemiljö, samt gröna ytor för infiltration kan uppföras. När det gäller bebyggelse av fastigheten Ymer 7 se närmare under rubrikerna Riksintressen samt Hälsa och säkerhet. Kulturvärden Samtliga av de berörda fastigheterna Mjölner 5 och 6 samt Ymer 7 ligger i närheten av och i direkt anslutning till riksintresset för kulturmiljö, Växjö stad. Då gränsen för riksintresset inte ska ses som absolut erinrar länsstyrelsen om vikten av att förslagets konsekvenser för hur riksintresset påverkas belyses. Stadsdelen Söder i Växjö karaktäriseras av kontrasterna i mötet mellan den strikta rutnätsplanen och esplanaderna i nordöst och de slingrande gaturummen i övriga delar. Bebyggelsen präglas av en luftig, ljus och öppen stad med mellanrum mellan husen som förr användas till odling och planteringar. Byggnaderna har uppförts i högst 2,5-3 vån med reveterade träfasader. Söders bebyggelse har därmed fått ett lågmält och ljust uttryck, något som är en del av riksintresset för kulturmiljön. Då ett slutet gaturum med högre bebyggelse än 3 våningar kommer att förändra intrycket av kvarteret anser länsstyrelsen att kommunen tydligare i planbeskrivningen ska visa på hur stadsbilden och kulturmiljön påverkas. Länsstyrelsen saknar en dokumentation och konsekvensbeskrivning av de byggnader som nu kommer att rivas. Flera tidsskikt i stadens bebyggelse berikar upplevelserna och förståelsen av kontinuitet av historiska skeden. Summan av flera mindre förändringar, där äldre tidsskikt får ge vika för nya, kan innebära att miljön på sikt förlorar sitt riksintressanta värde. Länsstyrelsen anser därför att de planerade förändringarna på ett tydligare sett bör utredas och analyseras ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Naturvärden och grönstruktur Inom planområdena bedöms inga naturvärden eller skyddade naturmiljöer att påverkas. Länsstyrelsen vill dock uppmärksamma kommunen om att det i närområdet förekommer alléer som kan omfattas av det generella biotopskyddet. Länsstyrelsen har under det senaste året sett att det efter att planer färdigställts inkommit dispensansökningar för att ta ned alléträd för att anordna parkeringsfickor eller busshållplatser. Detta har varit åtgärder betingade av de nyligen beslutade detaljplanerna. Länsstyrelsen ser det därför angeläget att det i redan i planprocessen beskrivs om sådana sekundära åtgärder kommer att behöva vidtas för att planen ska kunna genomföras. Detsamma gäller även ledningsdragningar som kan komma att skada skyddade alléträd. Buller I planbeskrivningen redovisar kommunen den bullerutredning som ligger till grund för detaljplanen. På plankartan anges att Boverkets allmänna råd om avsteg mot gällande riktvärden ska tillämpas. Hälften av rummen (främst sovrummen) ska vändas mot tyst sida och uteplatser ska utföras skyddade mot buller. Som motiv till överskridandet anges att området ligger centralt och med tillgång till god kollektivtrafik. Länsstyrelsen anser att de allmänna råden är befogade inom det aktuella planområdet. Även om det kommer att krävas fördjupade bullerberäkningar i samband med bygglovet, är det angeläget att det redan av planhandlingarna tydliggörs hur 3

132 husen kan utformas så att en tyst sida med tysta uteplatser kan skapas. Vid bedömning av bullersituationen måste också buller från järnvägen beaktas. En bullerutredning som också beaktar järnvägsbuller bör därför tillfogas planhandlingen. Dagvattenhantering Länsstyrelsen ser det angeläget att det tydligt redogörs i planbeskrivningen hur hantering av dagvatten ska ske. Enligt plankartan är nu hela området reglerat för bebyggelse. Av planbeskrivningen framgår att dagvatten i första hand ska tas om hand inom kvarteret och att ytor kan utformas för maximal fördröjning och infiltration. Samtidigt anges det att en teknisk utredning har visat att grundvattenytan ligger högt. Länsstyrelsen anser därmed att kommunen till detaljplanens granskning ska ta fram och redovisa en dagvattenutredning där det framgår hur mycket dagvatten som kan infiltrera om all bebyggelsebar yta blir hårdgjord, och med koppling till den höga grundvattennivån. Geoteknik Kommunen hänvisar till en geoteknisk undersökning uppförd 1986 för grannfastigheten Mjölner 18. Länsstyrelsen anser att markens beskaffenhet rörande geotekniska förhållanden och markföroreningar ska klargöras i planskedet och inte skjutas upp till projekteringen. En översiktlig utredning bör tas fram för de berörda fastigheterna och biläggas planhandlingarna. Krav/anspråk enligt annan lagstiftning Betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 11 Miljöbalken Kommunen har i en behovsbedömning, enligt kriterierna i bilaga 4 till MKB-förordningen, kommit fram till att ett genomförande av detaljplanen inte kan antas medföra någon betydande miljöpåverkan. Någon MKB har därmed inte tagits fram. Länsstyrelsen anser att kommunen närmare bör redovisa och analysera ev. konsekvenser för riksintresset för kulturmiljö, buller samt dagvattenhanteringen i behovsbedömningen. Förorenade områden enligt 10 kap Miljöbalken Enligt länsstyrelsens dokumentation finns det ingen förorenad mark inom planområdet. Fornminnen enligt 2 kap Lag om kulturminnen m.m. Inga kända fornlämningar finns inom planområdet enligt fornminnesregistret (FM[S). Särskild arkeologisk utredning (KML 2 kap 11 ) erfordras inte men om fornlämningar påträffas i samband med schaktningar o d skall arbetet avbrytas omedelbart och Länsstyrelsen meddelas utan dröjsmål. Prövningsgrunder enligt 11 kap 10 PBL Riksintressen enligt 3 o 4 kap miljöbalken Direkt öster om fastigheterna Mjölner 5 och 6 går den västra avgränsningen för riksintresset för kulturmiljövård Växjö stad. Se synpunkter under rubrik Kulturvärden. Järnvägsområdet som är av riksintresse för kommunikation ligger i direkt anslutning till fastigheten Ymer 7. När det gäller uppförande av ny byggnad intill järnvägsområdet hänvisas till Trafikverkets yttrande: 4

133 För fastigheten Ymer 7 rör det sig om en äldre tomt med befintlig byggrätt i ett förhållandevis centralt läge av staden. Detta läge motiverar att bebyggelse kan tilllåtas något närmare än 30 meter. Ett avstånd på minst 15 meter från spårmitt rekommenderas för att klara uppförande och framtida drift- och underhåll av byggnaden med beaktande av gällande säkerhetskrav. Mellankommunala intressen Påverkas inte av planförslaget. Miljökvalitetsnorm enligt 5 kap miljöbalken Av planhandlingarna ska framgå hur gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs, t.ex. att de kommenteras i planbeskrivningen. Länsstyrelsen saknar ett tydliggörande varför inte MKN för vatten påverkas trots att dagvattnet troligen kommer att öka och att lokalt omhändertagande blir svårt att genomföra. Hälsa och säkerhet, risk för olyckor, översvämning och erosion Med anledning av att bostäder planeras inom järnvägens närområde där farligt gods frekvent passerar hänvisar länsstyrelsen till Trafikverkets synpunkt om att en riskanalys behöver upprättas som underlag för planarbetet. Vibrationer I lägen med vibrationskänslig mark bör en vibrationsutredning tillföras planhandlingarna. Kommentarer: Riksintresse för kulturmiljövård (Växjö stad) Med byggnation enligt föreslagen detaljplan inom fastigheten Mjölner kommer rutnätet utvidgas. Ett historiskt men också högaktuellt stadsplaneringsgrepp som klarar stadens behov och krav över tid. Med kommande byggnationen på södra stationsområdet kommer staden i denna gatukorsning genomgå en stor förvandling och bli mer stadsmässig. Höjderna är väl anpassade till det historiska Växjö, omkringliggande byggnadshöjder och kommer därmed inte att i större utsträckning påverka horisontallinjen när man upplever från höjderna på distans. En kulturhistorisk beskrivning har tagits fram av bebyggelseantikvarie Helena Åkerberg på stadsbyggnadskontoret. Byggnadshöjden har efter samrådet anpassats till de höjder som gäller inom äldre detaljplaner för stora delar av rutnätsstaden. Byggnadshöjden anges till 14 m till största delen och 20 m i hörnhuset. Närmast befintlig byggnad inom Mjölner 7 har byggnadshöjden begränsats till 12 m. Byggnader som kan komma att rivas Planområdet är beläget strax utanför det område som pekats ut som riksintresse för kulturmiljövården. För att kunna genomföra detaljplanens intentioner blir en av konsekvenserna att båda de befintliga byggnaderna längs Wennerbergsgatan kommer att rivas. En kulturhistorisk beskrivning har tagits fram av bebyggelseantikvarie Helena Åkerberg på stadsbyggnadskontoret. 5

134 Riksintresse för kommunikationer (Järnvägen) Fastigheten Ymer 7 har plockats bort ur förslaget efter samrådet. Ingen påverkan riksintresset kvarstår därmed. Buller En ny bullerberäkning har gjort efter samrådet. Denna behandlar både trafik och järnvägsbuller. Resultatet av denna redovisas i planbeskrivning och behovsbedömning. Geoteknik En översiktlig geoteknisk utredning har genomförts av exploatören. Fastigheterna bedöms i denna kunna bebyggas utan några större förstärkningsåtgärder efter att samtliga organiska jordlager i läge för byggnader har borttagits. Kompletterande undersökningar behöver göras inför byggskedet. I undersökningen konstateras även att grundvattennivån bedöms ligga på mellan ca 1,2-1,4 meter under markytan. Dagvatten Inom planområdet är kommunen huvudman för VA-nätet inklusive dagvatten. Detta innebär att kommunen då har ansvaret för att dagvattnet kan tas om hand på ett bra sätt. Då området redan idag, till stora delar, består av hårdgjorda ytor bedöms inte planläggningen i större grad påverka dagvattenhanteringen i området. Dagvattnet leds via ledningsnätet från området till Växjösjön. Vid större regnmängder kommer även dagvatten att pumpas till Norra Bergundasjön via ny pumpanläggning som är belägen norr om planområdet. I Växjö kommun tillämpas dagvattentaxa, vilket innebär att respektive fastighetsägare betalar för den mängd dagvatten som släpps ut i det kommunala ledningsnätet. En dagvattenutredning/-beräkning har efter samrådet gjorts av exploatören som bl.a. redovisar vilka volymer som måste fördröjas innan vattnet når ledningsnätet. Utgångspunkten har varit att inte mer vatten än idag skall nå ledningsnätet. Beräkningen bör förfinas och redovisas i bygglovskedet då bebyggelsens omfattning är mer känd. Plankartan har uppdaterats med en något större yta med prickmark vilket skapar större möjligheter att fördröja dagvattnet inom fastigheten. Riskanalys En riskanalys har efter samrådet tagits fram av exploatören. För Kv. Mjölner 5 och 6 bedöms att inga särskilda säkerhetshöjande åtgärder behöver vidtas. Detta beror främst i att sannolikheten för olycka med konsekvensområde överstigande 50 meter är låg. MKN för vatten Dagvatten från området kommer att ledas till befintlig dagvattenanläggning vid Växjösjön. Detta säkerställer att miljökvalitetsnormerna för vatten inte kommer att påverkas på ett negativt sett. Vid större regnmängder kommer även dagvatten att pumpas till Norra Bergundasjön via ny pumpanläggning som är belägen norr om planområdet. En dagvattenutredning/-beräkning har efter samrådet gjorts av exploatören som bl.a. redovisar vilka volymer som måste fördröjas innan vattnet når ledningsnätet. Utgångpunkten har varit att inte mer vatten än idag skall nå ledningsnätet, vilket torde vara en god förutsättning för att MKN för Växjösjön inte skall påverkas negativt. 6

135 MKN för luft Beräkningar efter samrådet utförda av miljö- och hälsoskyddskontoret i Växjö visar att miljökvalitetsnormerna uppfylls när det gäller bensen, kvävedioxid och PM10. Miljömålen uppfylls för kvävedioxid, bensen men ej för PM10, där värdet ligger strax över. Även Växjö kommuns hårdare satt miljömål för kvävedioxid bensen uppfylls. Planbeskrivningen komplettas med en redovisning av resultatet från beräkningarna. Genomförandetid Precis som anges i planhandlingarna har genomförandetiden för de berörda detaljplanerna gått ut. Då detaljplanen för stationsområdet ligger utanför planområdet är dess genomförandetid irrelevant i detta ärende. Alléträd Inom planområdet finns inga alléträd. Längs Wennerbergsgatan som ligger utanför planområdet finns yngre träd planterade mellan parkeringsplatser. Dessa torde vara för unga för att omfattas av det generella biotopskyddet för trädrader. Då detaljplanens genomförande inte påverkar några biotopskyddade alléträd är frågan irrelevant i detta ärende. TRAFIKVERKET Växjö kommun har översänt en remiss avseende ny detaljplan över ett centralt område i Växjö tätort omfattande två delar, dels fastigheten Ymer 7 söder om Kusttill-Kustbanan och dels delar av kv. Mjölner beläget meter söder om denna järnväg. Planområdet (kv. Ymer) ligger i direkt anslutning till Kust-till-Kustbanan, en bana som är av riksintresse som en järnväg av interregional betydelse. Närmast kvarteret finns ett uppställningsspår som används för nattuppställning av främst Krösatåg. Såväl uppställningsspår som huvudspår är elektrifierade och kontaktledningsstolpar och längsgående elledningar går på spårets södra sida. Vid planläggning av kv. Ymer är det angeläget att hänsyn tas till dessa förhållanden. För att med större säkerhet kunna bedöma hur nära spåret som annan markanvändning kan tillåtas, bör kontaktledningsstolparnas läge redovisas på plankartan. Trafikverket anser att följande skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av verksamheter i nära anslutning till spårområdet. Elsäkerhet. Kontaktledningsstolpar med friledning är placerade på Trafikverkets mark i nära anslutning till fastigheten Ymer 7. Inom ett avstånd av meter från spänningsförande ledning tillåts ingen annan verksamhet. Eftersom Ymer 7 sannolikt berörs av denna 5-meterszon måste detaljplanen i sin utformning ta detta säkerhetsavstånd i beaktande. Antingen genom att järnvägsområdet utökas, eller genom att en skyddszon anges i planen som sedan säkerställs genom servitut. Stängsel av typen panelstaket 2030 skall uppföras mellan planområdet och järnvägsområdet i kvarteret Ymer. Stängselkrav bör anges i planhandlingen. Uppförandet av stängslet skall ske i samråd med trafikverket. Hänsyn måste tas till bland annat elsäkerhet och krav på jordning. För att uppfylla kraven på elsäkerhet skall stängslet uppföras minst 5 meter från närmaste spänningsförande del av järnvägsanläggningen. Parkering utomhus i anslutning till järnvägsområde. Med hänsyn till risk för lackskador på parkerade bilar till följd av stenkast och bromsstoft mm, sa bör inte öppen parkering anordnas närmare järnvägen är 15 meter. Körväg till parkering kan tillåtas på ett avstånd av 9 meter. 7

136 Byggnad i anslutning till järnvägsområde. Generellt bör inte ny bebyggelse tillåtas inom 30 meter från järnvägen. För fastigheten Ymer 7 rör det sig om en äldre tomt med befintlig byggrätt i ett förhållandevis centralt läge av staden. Detta läge motiverar att bebyggelse kan tillåtas något närmare än 30 meter. Ett avstånd på minst 15 meter från spårmitt rekommenderas för att klara 2(2) uppförandet och framtida drift- och underhåll av byggnaden med beaktande av gällande säkerhetskrav. När plankartan kompletterats med kontaktledningsstolparnas läge bör en genomgång ske mellan planförfattaren och trafikverket för att klarlägga hur nära järnvägen som byggrätt kan tillåtas på fastigheten Ymer 7. Buller Bostäder planeras ca 50 meter från järnvägen. 1 planhandlingen anges att avsteg avses tillämpas från gällande bullerriktvärden. Vid bedömning av bullersituationen måste också buller från järnvägen beaktas. En bullerutredning som också beaktar järnvägsbuller bör därför tillfogas planhandlingen. Trafikverket vill poängtera vikten av att värna människors hälsa och att miljökvalitets- och hälsomål uppnås. Det är också angeläget att bebyggelseplaneringen sker på ett sätt så att inskränkningar i möjligheten att utnyttja järnvägsanläggningen inte uppkommer, till exempel genom att det kommer att krävas nedsatt hastighet på grund av buller eller vibrationer. De riktvärden som finns för trafikbuller och som anges i regeringens proposition 1996/97:53 ska följas vid planering av ny bebyggelse så att en god boendemiljö uppnås. Kommunen är planerande myndighet och kan i vissa lägen och under vissa förutsättningar göra avsteg från gällande riktvärden för trafikbuller. Trafikverket anser det kan vara acceptabelt så länge en god boendemiljö fortfarande kan uppnås, och enligt verkets bedömning så är förhållandena detta fall sådana att avsteg kan övervägas. Om avsteg från riktvärdena tillämpas anser Trafikverket dock att kommunen ansvarar för eventuella bullerstörningar i framtiden. Om Trafikverket drabbas av kostnader till följd av kommunens planering eller bristande uppföljning av planering kommer Trafikverket att överväga att ställa skadestånds anspråk på kommunen. Vibrationer. I lägen med vibrationskänslig mark bör en vibrationsutredning tillföras planhandlingen. Farligt gods - eftersom bostäder planeras inom järnvägens närområde där farligt gods frekvent passerar bör en riskanalys upprättas som underlag för planarbetet. Trafikverket ser det som positivt att Ymer 7 med sitt järnvägsnära läge planläggs för en verksamhet där människor endast tillfälligt vistas. Riksintressetjärnväg. För järnvägens fortsatta drift är det angeläget att tillräckligt utrymme ges i anslutning till järnvägsanläggningen, och att bebyggelseplaneringen sker på ett sätt så att inskränkningar i möjligheten att nyttja järnvägsanläggningen inte uppkommer. Kommentar: Då fastigheten Ymer 7, efter samrådet, inte längre ingår planförslaget kommenteras inte synpunkter rörande Ymer 7. En ny bullerberäkning har gjort efter samrådet. Denna behandlar både trafik och järnvägsbuller. Resultatet av denna redovisas i planbeskrivning och behovsbedömning. 8

137 En riskanalys har efter samrådet tagits fram av exploatören. För Kv. Mjölner 5 och 6 bedöms att inga särskilda säkerhetshöjande åtgärder behöver vidtas. Detta beror främst i att sannolikheten för olycka med konsekvensområde överstigande 50 meter är låg. LANTMÄTERIMYNDIGHETEN Ymer 7: Servitutet för utfart bör upphävas eller skall utfartsförbudet vara kvar. Mjölner 5 och 7: Servituten kan behöva ändras eller upphävas beroende på hur Mjölner bebyggs. Mjölner 5 och 6: Planen ger möjlighet till ändrad fastighetsindelning. Kommentar: Planbeskrivningen justeras i tillämpliga delar efter lantmäterimyndighetens yttrande. KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsens arbetsutskott är positiv till planförslaget och lämnar följande synpunkter över samrådsförslaget för detaljplanen Mjölner 5 och 6 med flera i Växjö stad: Möjligheten till att skapa förutsättningar för fler bostäder samt även handel och kontor centralt i Växjö stad är mycket positiv. Planförslaget bidrar till att skapa en attraktiv och tät stadskärna tillsammans med de andra stora förändringar som sker i Växjö centrum. De aktuella fastigheterna ligger inom översvämningskänsligt område och med ökad andel hårdgjord yta kommer belastningen att öka på dagvattennätet. Det är därför av största vikt att tidigt diskutera med exploatören om olika lösningar för att fördröja dagvattnet inom fastigheten för att på så sätt minska belastningen på kommunens dagvattennät. Utformningen av utemiljön med bland annat lekplats bör studeras vidare och följas upp i detaljplanen. Kommentar: Inom planområdet är kommunen huvudman för VA-nätet inklusive dagvatten. Detta innebär att kommunen då har ansvaret för att dagvattnet kan tas om hand på ett bra sätt. Då området redan idag, till stora delar, består av hårdgjorda ytor bedöms inte planläggningen i större grad påverka dagvattenhanteringen i området. Dagvattnet leds via ledningsnätet från området till Växjösjön. Vid större regnmängder kommer även dagvatten att pumpas till Norra Bergundasjön via ny pumpanläggning som är belägen norr om planområdet. I Växjö kommun tillämpas dagvattentaxa, vilket innebär att respektive fastighetsägare betalar för den mängd dagvatten som släpps ut i det kommunala ledningsnätet. En dagvattenutredning/-beräkning har efter samrådet gjorts av exploatören som bl.a. redovisar vilka volymer som måste fördröjas innan vattnet når ledningsnätet. Utgångspunkten har varit att inte mer vatten än idag skall nå ledningsnätet, vilket torde vara en god förutsättning för att MKN för Växjösjön skall påverkas negativt. Plankartan har uppdaterats med en något större yta med prickmark vilket skapar möjligheter att fördröja dagvattnet inom fastigheten. TEKNISKA NÄMNDEN Tekniska nämndens arbetsutskott har följande synpunkter på aktuell detaljplan: 1. Under många år har tankar på att bygga en planskild korsning mellan järnväg och Wennerbergsgatan funnits. Realiserandet av denna plan kommer försvåra kanske t.o.m. omöjliggöra en sådan lösning. 9

138 2. Tekniska nämnden vill uppmärksamma att tekniska förvaltningen just nu undersöker, som ett led av Södra Järnvägsgatans förändrade funktion, möjligheten att i framtiden leda cyklisterna längs Södra Järnvägsgatan separerat i korsningen Södra Järnvägsgatan Wennerbergsgatan. För att möjliggöra detta bör därför en sikttriangel 10 * 10 m bibehållas i gatukorsningen. 3. Tekniska nämnden ser positivt på förtätning i detta centrumnära läge. Vi noterar dock att varje ny förtätningsplan som upprättas får till följd att betydande antal av stadens värdefulla trädmiljöer försvinner utan att vidare diskussion eller kompensationstanke kommer på tal. Detta är förödande när man ser det över tiden. Dessa frågor måste lyftas för bredare diskussion och inte enbart i samband med samråd om den enskilda detaljplanen. 4. Det finns flera värdefulla träd, fruktträd och vuxna träd, inom planområdet. Förslaget saknar en beskrivning av hur dessa gröna värden ska skyddas. Inom gällande detaljplan finns utpekade områden där träd inte får fällas. Det bör övervägas om inte en sådan bestämmelse ska införas även här. Dessutom måste de gatuträd som står på kommunal mark utmed Weiinerbergsgatan måste skyddas under byggtid. 5. Angöring från fastigheten måste ske från kvartersmark eller från Wennerbergsgatan 6. Dagens lösning vad gäller utfartsförbud och stängsel vid gatuhörnet Södra Järnvägsgatan- Wennerbergsgatan samt längs Södra Järnvägsgatan måste bibehållas. 7. Utrymme för cykelparkering ska finnas på fastighetsmark vid bostäderna. 8. Parkeringarna längs Wennerbergsgatan kan komma att behöva tidsregleras i större utsträckning i framtiden och ska därför inte påräknas som en reserv för boendeparkering till området. 9. I handlingarna står det att dagvatten skall infiltreras inom fastigheten för att minska belastningen på dagvattennätet. Detta ser tekniska nämnden mycket positivt på. En fördröjning av dagvattnet inne på fastigheten är viktigt för att få en mer jämn belastning på ledningsnätet vid större nederbördsmängder. Kommentar: Planförslaget bedöms inte försvåra möjligheterna att skapa en planskild korsning under järnvägen, då förslaget endast omfattar det som redan idag är kvartersmark på södra sidan av Södra Järnvägsgatan. Eftersom det finns en bredare zon med gräsyta och parkeringar mellan fastigheten och Wennerbergsgatans körbana bibehålls en sikttriangel på mer än 10 meter. Inom fastigheterna väster om den aktuella planen finns ett stort antal större träd. Inom gällande plan för aktuellt område finns inga idag skyddade träd. Trädet norr om befintlig byggnad skyddas i granskningsförslaget genom krav på lov för fällning. Ett stängselkrav längs södra Järnvägsgatan bedöms vara olämpligt och otidsenligt ur stadsbyggnadssynpunkt. MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att den föreslagna detaljplanen i sin nuvarande utformning kan innebära olägenheter för människors hälsa. Planförslagets genomförande innebär att fler bostäder byggs i bullerpåverkad miljö nära väg och järnväg. Enligt den bilagda bullerberäkningen kan inte kravet på tyst sida i planbestämmelserna uppfyllas. 1 planförslaget saknas även uppgift om vilka luftföroreningar som kan uppstå i korsningen Södra Järnvägsgatan - Wennerbergsgatan i och med planens genomförande. I planförslaget anges eventuellt fel recipient avseende miljökvalitetsnormerna för vatten. Planområdet ligger även inom ett område som i översiktsplanen är utpekat som riskområde för översvämningar. 10

139 Eftersom planförslagets genomförande kan innebära att olägenhet för människors hälsa kan uppstå bör en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utföras. Miljökonsekvensbeskrivningen bör innehålla en beskrivning av den miljö och hälsopåverkan som kan uppkomma samt en bedömning av skyddsåtgärder, eftersom bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa. Det bör även utredas om förslaget kan medverka till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. Syftet med en MKB är att möjliggöra en samlad bedömning av effekterna på människors hälsa och miljön. För att en bedömning skall kunna göras behövs nedanstående uppgifter. Uppgift om beräknad ekvivalent ljudnivå samt maximal ljudnivå från järnvägs- och vägtrafik vid samtliga våningsplan där bostäder planeras, med hänsyn tagen till planerad bebyggelse på Södra Stationsområdet. Uppgift om särskilda hänsyn behöver tas avseende ljud- och vibrationsdämpning i fasad ut mot Södra järnvägsgatan, eftersom stadsbussarna i dagsläget avger ett lågfrekvent ljud som kan medföra ljudstörningar inomhus. Vilka konsekvenser planens genomförande får vid bostäder och uteplatser på fastigheterna Vulkan 7 och 8, avseende ekvivalent ljud- nivå från vägtrafik. Beräknade värden för luftkvalité för att en bedömning ska kunna göras avseende miljökvalitetsnormen för luft, det nationella miljömålet Frisk luft samt kommunens miljömål - Överallt i Växjö kommun ska årsmedelvärdet av kvävedioxid understiga 15 mg/m3 luft. En beskrivning av positiv eller negativ påverkan på miljökvalitetsnormerna för vatten recipienten. En utredning om översvämningsrisk och skyddsåtgärder eftersom planområdet dels ligger inom riskområde där risken enligt översiktsplanen ska minska genom lokal fördröjning, infiltrationsytor etc., dels eftersom grundvattenytan inom området bedöms som hög vilket försvårar infiltration och dels eftersom ytvatten vid kraftiga regn tillförs området. Nämnden önskar yttra sig över miljökonsekvensbeskrivning samt granskningshandlingarna i samband med utställning av samrådsförslaget. Skäl för beslutet Enligt planförslaget uppgår den ekvivalenta ljudnivån vid fasad till 63 dba, utifrån en prognos beräknad på fordon per dygn. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen som antogs av kommunfullmäktige för Södra stationsområdet beräknas den ekvivalenta ljudnivån till över 65 dba vid området där den nya fasaden på bebyggelsen vid Mjölner 5 planeras, utifrån en sammanlagd beräkning av järnvägs- och tågtrafik. I beräkningen var inte fasadreflexer från den nu planerade bebyggelsen medräknad, vilket ger ännu högre värden. Enligt planbestämmelsen skall hälften av rummen vändas mot tyst sida där den ekvivalenta ljudnivån understiger 45 dba. Enligt bilagan kan inte detta uppnås vid våningsplan 4-8, utifrån beräkningen på den föreslagna bebyggelsen. Kommentar: Beräkningar efter samrådet utförda av miljö- och hälsoskyddskontoret i Växjö visar att miljökvalitetsnormerna uppfylls när det gäller bensen, kvävedioxid och PM10. Miljömålen uppfylls för kvävedioxid, bensen men ej för PM10, där värdet ligger strax över. Även Växjö kommuns hårdare satt miljömål för kvävedioxid bensen uppfylls. Planbeskrivningen komplettas med en redovisning av resultatet från beräkningarna. 11

140 Planbeskrivningen justeras så att rätt recipient, Växjösjön, anges. Inom planområdet är kommunen huvudman för VA-nätet inklusive dagvatten. Detta innebär att kommunen då har ansvaret för att dagvattnet kan tas om hand på ett bra sätt. Då området redan idag, till stora delar, består av hårdgjorda ytor bedöms inte planläggningen i större grad påverka dagvattenhanteringen i området. Dagvattnet leds via ledningsnätet från området till Växjösjön. Vid större regnmängder kommer även dagvatten att pumpas till Norra Bergundasjön via ny pumpanläggning som är belägen norr om planområdet. I Växjö kommun tilllämpas dagvattentaxa, vilket innebär att respektive fastighetsägare betalar för den mängd dagvatten som släpps ut i det kommunala ledningsnätet. En dagvattenutredning/-beräkning har efter samrådet gjorts av exploatören som bl.a. redovisar vilka volymer som måste fördröjas innan vattnet når ledningsnätet. Utgångspunkten har varit att inte mer vatten än idag skall nå ledningsnätet, vilket torde vara en god förutsättning för att MKN för Växjösjön inte skall påverkas negativt. Plankartan har uppdaterats med en något större yta med prickmark vilket skapar möjligheter att fördröja dagvattnet inom fastigheten. En ny bullerberäkning har gjort efter samrådet. Denna behandlar både trafik och järnvägsbuller. Resultatet av denna redovisas i planbeskrivning och behovsbedömning. Trafiksiffrorna i MKB för stationsområdet kommer från en äldre trafikprognos än den som använts vid bullerberäkningarna i denna detaljplan. VEAB ENERGI På Ymer 7 finns en befintlig nätstation N222 Ymer som försörjer området med elkraft. 1 detalj- planen för Ymer 7 bör ett e-område upprättas för nätstationen och ett u-område för ledningar till gatumark. Enligt gällande föreskrifter ska vertikala avståndet från nätstationen till byggnad uppgå till minst 5 meter. Eventuell flytt av befintliga ledningar och station bekostas av exploatören. Kommentar: Fastigheten Ymer 7 ingår inte längre i planhandlingarna. Förnyad kontakt kommer att tas med VEAB om det åter blir aktuellt att planlägga Ymer 7. Kommentarer till nedanstående yttranden görs samlat efter dessa. RIKSBYGGENS BRF VULKAN NR 8 Låt oss först säga att vi inte har något att erinra mot byggnationen som sådan. Växjö behöver verkligen bostäder som ligger nära centrum. Med detta sagt måste vi ifrågasätta varför man ska bygga så mastodonthöga byggnader och i princip förstöra karaktären på området söder som till största delen är ett område med enskilda fastigheter. Låt vara att det finns undantag med flerfamiljshus, men inte med det antal våningar vi nu talar om. Huset blir ju dubbelt så högt som befintliga hus. 1 Växjös stadskärna finns mängder med fastigheter som, utan att förstöra stadens karaktär, skulle kunna byggas på med åtminstone ett våningsplan. Skrivningen i planen om parkeringshuset är också intressant. Om parkeringshuset ska vara till nytta för de boende i de nya fastigheterna bör det byggas först eller i vart fall parallellt med övrig byggnation. Om det byggs sist så kommer parkeringssituationen på gatorna i kvarteren runt fastigheten att bli kaotiska. Ett stort problem är trafiksituationen i stort. Att klumpa ihop så stora byggnader (inklusive södra stationsområdet) på ett koncentrerat område gör att trafiksituat- 12

141 ionen på S:a Järnvägsgatan kommer att bli ohanterlig. Redan idag är trafiksituationen ansträngd med en långt ifrån fungerande järnvägsövergång och med de förändringar i övrigt som är aviserade kommer S:a Järnvägsgatan att bli kraftigt överbelastad. Vi tycker att kommunen, som vanligt höll vi på att säga, börjar i fel ända. Bestäm först hur trafiksituationen ska lösas, bygg sedan! Det är intressant det som sägs om att huset måste byggas med hänsyn till det buller som kommer att uppstå. När vi tidigare har haft synpunkter på bullernivån för vår befintliga fastighet så har kommunen negligerat detta. Vår fråga är: Vad kommer kommunen att göra åt bullernivån för de redan boende utefter S:a Järnvägsgatan?2 Boende Södra Järnvägsgatan 33 1 Trafiken, räcker det inte som det är? 2 Bygg P-hus mittemot Småländska bil, ödetomt? Boende Trädgårdsgatan 13 Förtätningen gör att det inte är lämpligt med 6-8 våningshus. Boende Södra Järnvägsgatan 25 Huskroppen kommer att förhindra solintrålning på balkongen vilket är en stor nackdel. Har morgon- och förmiddagssol. Boende Södra Järnvägsgatan 27 Undertecknad hyr en carport inom området som skall exploateras. Då jag är 88 år och har ont i ett knä kan? jag få en ny carport mycket närmare min bostad. Boende Södra Järnvägsgatan 23 B Det skulle vara en fördel/förmån för Växjöborna med ytterligare en viadukt vid järnvägsövergången Södra Järnvägsgatan-Wennerbergsgatan/Liedbergsgatan. Säkrare trafik särskilt för cyklister och gående barn. Boende Södra Järnvägsgatan 33 Här är redan en alldeles för mycket trafik på vår gata. Är svårt att komma ut från P-platsen med våra bilar. Tänk logiskt!. Det finns en fin tomt mitt emot Skogströms Bil. Vi boende har redan stora bekymmer med den höga trafik som pågår. Här är mycket äldre människor som bor. Och genomströmingen av trafiken är mycket besvärande för oss alla som det är nu. Trädgårdsgatan 28 Utifrån att jag har en lägenhet på Trädgårdsgatan 28 1 vån ser jag etapp 2 som ett kvalitetsboende, som en omöjlighet. Då rivningsarbetet startar upp av Skanska skolan och därmed mark och byggarbeten. Har en önskan om ett erbjudande om ett alternativt boende i området som ligger några våningar upp. Trädgårdsgatan 24 E Trafiksituationen på Wennerbergsgatan, hur blir den? Järnvägsspåren är redan ibland bilstockning på! Parkeringsplatser/för mycket bilar i centrum. Södra Järnvägsgatan 37 Utbyggnaden innebär ökad trafik som förorsakar ytterligare buller och utsläpp av avgaser. 13

142 Trädgårdsgatan 24 E Bygg gärna, men lös problemen med ökad trafik och buller. Vår fastighet/lägenhet har fönster ut mot Wennerbergsgatan och redan idag är buller ett problem. Ljudisolerade fönster och kanske tyst asfalt kan vare en lösning eller eventuell omledning av trafiken. För att de nya husen ska smälta in i miljön och rutnästsstaden vore en idé att bygga i samma stil som bostäderna på Liedbergsgatan mittemot Tegnerkyrkogården. Wennerbergsgatan 1 B Ny bebyggelse bör inte vara högre än närliggande hus. När det blir fler boende i området bör man lösa problemet med trafiken, järnvägsövergången stoppar upp trafiken redan nu. Problemet måste lösa redan nu. Trädgårdsgatan 24 E Inte högre eller fler våningar än husen öster om den nya bebyggelsen. Det skulle bara skapa en mörk och dyster miljö mellan husen. Solen från väster är viktig. (Skräckexempel är miljön mellan Polishuset och järnvägen utmed kyrkogården. Att husfasaden kan komma att fungera som bullerreflektor mot husen öster om nybygget måste beaktas och trafiken på Wennerbergsgatan har ökat markant de senaste åren. Vill även passa på att protestera mot de misslyckade byggnadsplanerna för stationsområdet. Södra Järnvägsgatan 31 Med ett parkeringsgarage enligt förslaget kommer trafiken i området öka avsevärt. Den ljusreglerade korsningen S:a Järnvägsgatan/Järnvägsövergången är redan besvärlig på grund av närheten till järnvägsövergången och ofta fällda bommar. Den måste på något sätt åtgärdas vid ett genomförande av planerna. Jag förutsätter också att en trafikplanring värd namnet görs under byggtiden. PEAB Ytterligare förtätning och bostadsbyggnation i området på söder är positivt för Växjö och stärker utvecklingen i området. Vi kan av samrådsförslaget se att byggnationen i hörnet Södra Järnvägsgatan/ Wennerbergsgatan ges en möjlig byggrätt om 8 våningar. Utifrån att denna byggnation skulle komma i ett sydvästläge för vår fastighet är vi oroliga att sol och ljusförhållanden för boende i vår fastighet skulle försämras. Vi förutsätter att detta kommer att belysas under den fortsatta planprocessen genom sol- och skuggstudier för att säkerställa att sol och ljusförhållanden inom vår fastighet Växjö 10:58 inte påverkas på ett menligt sätt. FASTIGHETER MJÖLNERMARKEN HANDELSBOLAG Med anledning av förslaget till detaljplan i kv. Mjölner 5 och 6 m.fl., Växjö kommun vill vi som sakägare lämna följande synpunkter 1. Kv. Mjölner samt övriga kringliggande kvarter, Vulkan, Sleipner, Frej m,fl, är idag bebyggda med enfamiljshus och flerbostadshus med som mest 4 våningars höjd. I det nu liggande förslaget till detaljplan vill man tillåta byggnation med som mest 8 våningar i hörnet mot korsningen S. Järnvägsgatan/Wennerbergsgatan och i övrigt byggnad med som mest 6 våningar. Detta förslag anser vi inte stämmer överens med den relativt låga bebyggelse som finns idag och kommer att försämra boendemiljön i kv. Mjölner på ett icke acceptabelt sätt. 14

143 2. I planförslaget vill man också tillåta byggnation ut till tomtgräns mot gata och detta stämmer inte överens med detaljplan och befintlig byggnation i kv.mjölner, som är indragen från gatan. Med anledning av ovanstående vill vi att förslaget till detaljplan ändras så att byggnation tillåts med högst 6 våningar i hörnet S. Järnvägsgatan/Wennerbergsgatan och som högst 5 våningar i övrigt. Vi vill också att byggnation inte skall tillåtas i tomtgräns mot S. Järnvägsgatan och mot Trädgårdsgatan utan skall vara indragen lika övriga kvarteret. Södra Järnvägsgatan 25 Vi vill inte att det blir mer än 4 våningar pga vår utsikt kommer att försvinna samt att dem kommer att ha insyn rakt in i vår lägenhet. Kommentar till ovanstående sakägare, vilka ej kommenterats tidigare: En ombyggnad av Södra Järnvägsgatan pågår för att tillgodose de krav som bland annat byggnationen inom Stationsområdet ställer. En ny bullerberäkning har gjort efter samrådet. Denna behandlar både trafik och järnvägsbuller. Resultatet av denna redovisas i planbeskrivning och behovsbedömning. Detaljplanen omfattar endast kvarteret Mjölner 5 och 6 efter att Ymer utgått ur planområdet. Eventuella byggnationer av vägar etc. utanför planområdet behandlas inte i det aktuella ärendet. Byggnadshöjden har efter samrådet anpassats till de höjder som gäller inom äldre detaljplaner för stora delar av rutnätsstaden. Byggnadshöjden anges till 14 m till största delen och 20 m i hörnhuset. Närmast befintlig byggnad inom Mjölner 7 har byggnadshöjden begränsats till 12 m. Detaljutformningen av byggnationen styrs ej i detaljplanen utan avgörs först vid bygglovsprövningen. Planområdet är beläget strax utanför det område som pekats ut som riksintresse för kulturmiljövården. För att kunna genomföra detaljplanens intentioner blir en av konsekvenserna att båda de befintliga byggnaderna längs Wennerbergsgatan kommer att rivas. En kulturhistorisk beskrivning har tagits fram av bebyggelseantikvarie Helena Åkerberg på stadsbyggnadskontoret. Fö rslag till beslut: Detaljplanen ställs ut för granskning enligt PBL 5 kap 23 Enligt upprättad behovsbedömning bedöms planens genomförande leda till viss, men ej betydande miljöpåverkan, STADSBYGGNADSKONTORET Patrik Karlsson Planarkitekt Lars Wennerstål Stadsbyggnadschef 15

144

145 Handläggare Patrik Karlsson Dnr 2013BN0682 Dpl 214 Planbeskrivning MJÖLNER 5 OCH 6 m.fl. Söder, Växjö kommun Inledning Syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att pröva byggande av bostäder i 4-7 våningar (12-20 meters byggnadshöjd) med integrering av viss annan centrumverksamhet såsom handel och kontor inom fastigheterna Mjölner 5 och 6 på Söder. I Växjö finns ett stort behov av centralt belägna bostadslägenheter och planen följer intentionerna med att skapa nya centrala lägenheter genom förtätning. Stor vikt bör därför läggas på att skapa en stadsmässighet genom att byggnationen läggs i gatulinjen och därmed sluter gaturummet på det sätt som är karaktäristiskt för rutnätsstaden. Även Mjölner 7 omfattas av detaljplanen för anpassning till befintliga förhållanden. Handlingar Planförslaget utgörs av plankarta med bestämmelser, planbeskrivning samt behovsbedömning. Utredningar finns tillgängliga på kommunens hemsida under planprocessen. Plandata Läge och areal Planområdet utgörs av de tre fastigheterna Mjölner 5, 6 och 7. Området avgränsas i öster, söder och norr av Wennerbergs-, Trädgårds- och S:a Järnvägsgatan. I väster gränsar området till befintlig bebyggelse inom Kv. Mjölner. Markägoförhållande Fastighetsägare inom planområdet är: Mjölner 5, Guvi fastigheter i Växjö AB Mjölner 6, Fastighetsbolaget Jörgne & Partner AB Mjölner 7, Fastigheter Mjölnermarken Handelsbolag 1

146 Tidigare sta llningstaganden Översiktsplan I kommunens översiktsplan, KF , är området utpekat som den blandade stadsbygden där förtätning av stadsbebyggelsen är möjlig. Detaljplaneförslaget strider inte mot översiktsplanen. Detaljplaner Inom planområdet gäller följande detaljplan: 0780K-P Genomförandetiden har gått ut för denna plan. Intill planområdet gäller följande detaljplaner: 0780K-P14/ K-P K För detaljplanen 0780K-P14/15 finns genomförande tid kvar. Dock är denna plan ej berörd av planförslaget. Riksintressen Inom Växjö kommun finns två riksintressen för järnväg som ingår i det nationella stomnätet; Kust-till-Kustbanan och Södra Stambanan. Kust-till-Kustbanan är belägen ca 50 norr om Mjölner 5. Planområdet gränsar i öster till riksintresset för kulturmiljö vilket närmare beskrivs i Fördjupad översiktsplan för riksintresset rutnätsstaden med Östrabo och Biskopsgärdet (antagen av KF ). Fö rutsa ttningar öch fö ra ndringar Bebyggelse Befintliga byggnader inom Mjölner 5 och 6 utgörs av en större villa som använts bl.a. som kontor och ett f.d. ostlager, som idag används som gymnasieskola. Inom Mjölner 7 finns ett flerbostadshus i 4 våningar där detaljplanen justeras för att stämma med faktiska förhållanden. Fastighetsägarna till Mjölner 5 och 6 har för avsikt att riva dessa byggnader och ersätta med en byggnad i fyra till sju våningar. Stor vikt bör läggas på att skapa en stadsmässighet genom att byggnaden läggs i gatulinjen och sluter gaturummet på det sätt som är karaktäristiskt för rutnätsstaden. Hänsyn måste tas till befintlig bebyggelse samt till hur 2

147 bebyggelsen förhåller sig till gatan. Entréer skall i första hand orienteras mot gatan, men kan även vara genomgående. Det är viktigt att ha kontakt med gatan. Byggnaden inom Mjölner 5 pekas i Söder i Växjö- Kulturhistorisk byggnadsinventering och bevarandeförslag ut som att trots plåtfasaden har byggnaden kvar något av sin ursprunglighet och är därför av miljövärde. Byggnaden har dock inget formellt skydd. En kulturhistorisk beskrivning har tagits fram av bebyggelseantikvarie Helena Åkerberg. Det centrala läget medför att all tänkbar kommersielloch offentlig service finns inom gångavstånd från planområdet. Vidare så gör det centrala läget att området är lättillgängligt med buss, bil, cykel eller till fots. Kvarteret är relativt plant, vilket gör att det är lätt att förflytta sig inom kvarteret utan nivåskillnader. BEFINTLIG BYGGNAD EV. ETAPP 1 EV. ETAPP 2 Illustration av möjlig bebyggelse och eventuell etappindelning. Utbyggnaden kan komma att ske i två etapper, först Mjölner 5 och sedan Mjölner 6. Natur/Markförhållande Markbeskaffenhet Planområdet som är relativt plant utgörs idag till stor del av bebyggelse och hårdgjorda ytor. Inom planområdet finns inga registrerade fornlämningar. I samband med byggnation på närliggande fastigheten Mjölner 18 gjordes 1986 en geoteknisk undersökning av Pehrs & Co i Växjö. Den visar att marken inom ovan nämnda fastighet består av siltig morän och att grundförstärkning omfattande urgrävning och uppfyllnad erfordras samt att högt grundvatten förekommer. Övriga fastigheter bedömdes då innehålla likartade grundförhållanden. En översiktlig geoteknisk utredning har efter samrådet genomförts av exploatören. Fastigheterna bedöms i denna kunna bebyggas utan några större förstärkningsåtgärder efter att samtliga organiska jordlager i läge för byggnader har borttagits. Kompletterande undersökningar behöver göras inför byggskedet. Friytor Lekplats för småbarnslek skall finnas inom kvartersmark. Inom stadsdelen Söder finns parkmark för lek och utevistelse vid Domprostmossen och vid Strandbjörket. Större rekreationsområden finns i Bokhultet och på Bäckaslövsgärdet. 3

148 Gator och trafik Bebyggelsen förslås i första hand angöras från Wennerbergsgatan. Parkering, varumottagning, utfarter Parkering skall lösas inom egen fastighet eller inom närbelägen fastighet. Detta kan både vara i form av markparkering eller parkeringsgarage. Parkering på gata skall ej ses som boendeparkering. Störningar Buller S:a Järnvägsgatan har idag en trafik på mellan fordon/ådt. I prognosen för 2030 beräknas en trafikmängd på ca fordon/ådt. Bullerutredning har gjorts av ÅF på uppdrag av LBE som företräder fastighetsägarna. Beräkningar har gjorts för dygnsekvivalent och ljudnivå i dba utomhus. För dygnsekvivalent ljudnivå har beräkning gjorts för den sammalagrade ljudnivån för både vägoch järnvägstrafik. Maximal ljudnivå har beräknats separat för väg- och järnvägstrafiken vid redovisning av fasadnivåer. Beräkningarna visar att riktvärdena för trafikbuller beräknas överskridas främst vid fasad mot järnvägen och Södra Järnvägsgatan samt mot Wennerbergsgatan. Med höga bullernivåer mot trafiken behöver lägenheterna utformas genomgående så att tillgång skapas mot bullerskyddad fasadsida. Här behöver minst hälften av bostadsrummen och uteplats/balkong vara vända mot den tysta eller ljuddämpade fasadsidan. De höga värdena gör att avstegsreglerna med ljuddämpad sida avses att tillämpas. Fördjupade bullerberäkningar kommer att krävas i samband med bygglovsprocessen när byggnadernas utformning är känd. Motiv till tillämpningen av avstegsreglerna är att området är centralt beläget nära viktiga kollektivtrafikstråk. Bullerberäkningarna visar att ett värde på 50 dba ekv eller lägre kan uppnås på innegården. Dock kommer en eventuell indragen 5 våning, utöver de våningar som ryms inom den föreskrivna byggnadshöjden på 14 m, kräva åtgärder och fördjupade beräkningar för att kunna nyttjas för bostadsändamål. På gården finns det möjlighet att skapa gemensam uteplats där bullervärdet understiger 45 dba ekv. Mot Bäckaslövsvägen behöver inga avstegsregler tillämpas. Maxvärdet understiger 70 dba vid samtliga fasader på gårdssidan. Kartor redovisas sist i beskrivningen. Luft Beräkningar utförda av miljö- och hälsoskyddskontoret i Växjö visar att miljökvalitetsnormerna uppfylls när det gäller bensen, kvävedioxid och PM10. Miljömålen uppfylls för kvävedioxid, bensen men ej för PM10. Även Växjö kommuns hårdare satt miljömål för kvävedioxid bensen uppfylls. 4

149 De partiklar som finns i luften och har en storlek på ca 10 μm eller mindre betecknas som PM10. De uppstår bland annat till följd av vägslitage orsakat av dubbdäck. Extra spolning och sopning av gator samt bortkörning av snö minskar partikelhalterna i luften. Då särskilt höga halter förväntas, som vid låg vindhastighet, torr vägbana och låg luftfuktighet, kan specifika åtgärder vidtas för att minska partikelhalter. Dammbindning med salt innehållande kalcium-klorid och våtdammsugning med partikelfilter är exempel på sådana åtgärder. Övriga åtgärder kan innefatta att byta vägbeläggning, sänka hastigheten och minska sandning Risker En riskanalys har efter samrådet tagits fram av exploatören. För Kv. Mjölner 5 och 6 bedöms att inga särskilda säkerhetshöjande åtgärder behöver vidtas. Detta beror främst i att sannolikheten för olycka med konsekvensområde överstigande 50 meter är låg. Teknisk försörjning Fjärrvärme Bebyggelse inom planområdet skall ges möjlighet att ansluta sig till kommunens fjärrvärmenät. Vatten och avlopp I samband med utbyggnadsarbeten i samband med utbyggnad av S:a Stationsområdet skapas kapacitet i ledningsnätet, vilket ger möjlighet att ansluta området till det kommunala VA-nätet utan någon utbyggnad i denna del. Inom planområdet är kommunen huvudman för VA-nätet inklusive dagvatten. Detta innebär att kommunen då har ansvaret för att dagvattnet kan tas om hand på ett bra sätt. Då området redan idag, till stora delar, består av hårdgjorda ytor bedöms inte planläggningen i större grad påverka dagvattenhanteringen i området. Dagvattnet leds via ledningsnätet från området till Växjösjön. Vid större regnmängder kommer även dagvatten att pumpas till Norra Bergundasjön via ny pumpanläggning som är belägen norr om planområdet. I Växjö kommun tillämpas dagvattentaxa, vilket innebär att respektive fastighetsägare betalar för den mängd dagvatten som släpps ut i det kommunala ledningsnätet. Reduktion av denna kan fås genom olika typer av åtgärder inom kvartersmark. Dagvatten skall alltid i första hand tas om hand inom kvartersmark. Det är viktigt att kvartersmarkens dagvattensystem och ytor utformas för maximal fördröjning och infiltration och på ett sådant sätt att risken för dagvattenföroreningar direkt till systemet minimeras. 5

150 En dagvattenutredning/-beräkning har gjorts av exploatören som bl.a. redovisar vilka volymer som måste fördröjas innan vattnet når ledningsnätet. Utgångpunkten har varit att inte mer vatten än idag skall nå ledningsnätet. Beräkningen bör förfinas och redovisas i bygglovskedet då bebyggelsens omfattning är mer känd. El och bredband Området skall anslutas till det kommunala elnätet. Möjlighet finns till bredbandsanslutning för den som vill. Avfallshantering Utrymmen för renhållning skall utformas och dimensioneras enligt Renhållningens råd och riktlinjer för utrymmen och transportvägar. Könsekvenser öch behövsbedö mning Riksdagens miljömål De nationella miljömål som bedöms påverkas mest av planläggningen är: God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag Genom att bygga den sammanhållna staden och utnyttja befintliga resurser och befintlig infrastruktur skapas en närhet till viktiga funktioner vilket minskar transportbehovet. Området är beläget ca 300 meter från närmsta grönområde, Domprostmossen, och ca 1km från Bäckaslövsgärdet. Dagvattnet från området leds till lagunen vid Växjösjön där det renas och fördröjs innan det leds ut i Växjösjön. En dagvattenutredning/-beräkning har gjorts av exploatören som bl.a. redovisar vilka volymer som måste fördröjas innan vattnet når ledningsnätet. Utgångpunkten har varit att inte mer vatten än idag skall nå ledningsnätet. Området ligger nära kollektivtrafikstråk och avståndet till resecentrum med buss- och järnvägstrafik är cirka 500 meter. Växjö kommuns miljömål Kommunens miljömål finns i kommunens miljöprogram som antogs av kommunfullmäktige Målen är i miljöprogrammet uppdelade i tre profilområden: Leva Livet, Vår Natur och Fossilbränslefritt Växjö. Leva livet Inom området, liksom i övriga kommunen sker insamling av matavfall för att tillverka biogas. Miljöhus skall därför placeras så att onödiga transporter undviks. Vår natur Området är beläget ca 300 meter från närmsta grönområde, Domprostmossen och ca 1km från Bäckaslövsgärdet. Dagvattnet från området leds till lagunen vid Växjösjön där det renas och fördröjs innan det leds ut i Växjösjön. En dagvattenutredning/-beräkning har gjorts av exploatören som bl.a. redovisar vilka volymer som måste fördröjas innan vattnet når ledningsnätet. Utgångpunkten har varit att inte mer vatten än idag skall nå ledningsnätet. 6

151 Fossilbränslefritt Växjö Fjärrvärme finns framdraget i området vilket skapar möjlighet att ansluta den nya bebyggelsen. Området ligger nära kollektivtrafikstråk och avståndet till resecentrum med buss- och järnvägstrafik är cirka 500 meter. Det finns säkra gång- och cykelvägar mot resecentrum, sjukhus, stadens centrum och friluftsområden. Miljökvalitetsnormer (MKN) Miljökvalitetsnormer är bestämmelser om lägsta godtagbara miljökvalitet. Dessa är juridiskt bindande och fastställda av regeringen eller av regeringen utsedd myndighet. MKN finns för luft och vatten. Genomförandet av detaljplanen bedöms inte försvåra möjligheterna att klara dessa. Ekologisk status Växjösjön Status 2014 Otillfredsställande ekologisk status Kvalitetskrav God ekologisk status 2021 Kemisk ytvattenstatus Status 2013 Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus Kvalitetskrav God kemisk ytvattenstatus 2015 Behovsbedömning En behovsbedömning biläggs planhandlingarna. Genomförandet av detaljplanen bedöms riskera att leda till en viss men ej betydande miljöpåverkan. Genömfö randefra gör Organisatoriska frågor Handläggning Detaljplanen handläggs som normalt planförfarande med beräknat antagande av byggnadsnämnden hösten Genomförandetid Genomförandetiden går ut 5 år efter att planen vunnit laga kraft. Efter genomförandetiden fortsätter planen att gälla men den kan upphävas eller ändras utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Planen omfattar ingen allmän platsmark. All utbyggnad inom kvartersmark utförs och bekostas av respektive fastighetsägare. Ombyggnad av allmän platsmark i anslutning till angöring etc. skall bekostas av exploatören. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning m.m. Fastighetsreglering kan komma att ske för att reglera mark mellan fastigheterna Mjölner 5 och 6. Servitut för infart, sophantering och cykel som är belägna på Mjölner 5 måste omprövas eller upphävas för att genomföra detaljplanen. 7

152 Ekonomiska frågor Planen omfattar ingen allmän platsmark och bedöms således inte medföra några kommunala kostnader. Eventuella utredningar skall bekostas av exploatören. Eventuell flytt av ledningar bekostas av exploatören. Tekniska frågor Området ansluts till de kommunala VA- och fjärrvärmenäten. Fastighetsägaren bekostar och svarar för framtagande av erforderliga utredningar. Avtal Exploateringsavtal Exploateringsavtal eller motsvarande, ska tecknas före antagande av detaljplanen mellan Växjö kommun och fastighetsägaren, vilket reglerar ansvaret för kostnader rörande anordnande av området mellan Mjölner 5 och 6 och omgivande gator. Konsekvenser på fastighetsnivå Fastighet Ekonomiska Fastighetsrättsliga Tekniska Inom planomr. Mjölner 5 Mjölner 6 Mjölner 7 Ev. iordningställande av området mellan fastigheten och omgivande gator. Ev. iordningställande av området mellan fastigheten och omgivande gator. STADSBYGGNADSKONTORET Patrik Karlsson Planarkitekt Servitut för infart, sophantering och cykel som är belägna inom Mjölner 5 måste omprövas eller upphävas för att genomföra detaljplanen. Fastighetsreglering mellan Mjölner 5 och 6 kan behövas för att genomföra detaljplanen. Fastighetsreglering mellan Mjölner 5 och 6 kan behövas för att genomföra detaljplanen. Servitut för infart, sophantering och cykel som är belägna inom Mjölner 5 måste omprövas eller upphävas för att genomföra detaljplanen. Detaljplanens bestämmelser justeras så de stämmer med uppförd fastighet. 8

153 (! J J! J J IV J J Teckenförklaring Vägyta J J Planerad byggnad Befintlig byggnad J J I IV Vån Ekv SÖDRA JÄRNVÄGSGATAN Vån Ekv Vån Ekv Vån Ekv Vån Ekv Vån Ekv Vån Ekv Vån Ekv J J Vån Ekv Vån Ekv Vån Ekv Vån Ekv Vån Ekv Vån Ekv Vån Ekv Vån Ekv ( J J J J J J J J J J Beräkningspunkter Fasadpunkt Ljudmivå per våning J J J J J Vån Ekv Vån Ekv Vån Ekv 5 49 Vån Ekv Vån Ekv J Vån Ekv Vån Ekv J Vån Ekv Vån Ekv WENNERBERGSGATAN 163 J J Kund J J J J LBE Arkitekt AB ÅF Infrastruktur AB / Ljud och Vibrationer Grafiska vägen 2, Box 1551, Göteborg Tel , Fax Detaljplan för kv. Mjölner 5 och 6 i Växjö Trafikbullerberäkning Ny utformning av byggrätt med bullerskärmande balkong i nordväst 163 JAGATAN Skala (A3) 1: ! m Vån Ekv Vån Ekv Vån Ekv ( Väg+järnvägstrafik Dygnsekvivalent ljudnivå L eq24 db(a) frifältvärde Fasadnivå Projektnr Skala (A3) 1:500 Status Uppdragsansvarig Perry Ohlsson Ort och datum Göteborg Bilaga 1 Handläggare Granskad J ( ( ( ( (

154 (! J J! J J IV J J Teckenförklaring Vägyta J J Planerad byggnad Befintlig byggnad J J J I Vån Väg Tåg IV Vån Väg Tåg Vån Väg Tåg Vån Väg Tåg SÖDRA JÄRNVÄGSGATAN Vån Väg Tåg Vån Väg Tåg Vån Väg Tåg Vån Väg Tåg Vån Väg Tåg Vån Väg Tåg Vån Väg Tåg Vån Väg Tåg J 12 Vån Väg Tåg Vån Väg Tåg Vån Väg Tåg Vån Väg Tåg J J J Vån Väg Tåg Vån Väg Tåg Vån Väg Tåg Vån Väg Tåg Vån Väg Tåg Vån Väg Tåg Vån Väg Tåg Vån Väg Tåg WENNERBERGSGATAN ( Vån Väg Tåg J J J J J J J J Kund J J J J J J Beräkningspunkter Fasadpunkt J J Ljudmivå per våning LBE Arkitekt AB ÅF Infrastruktur AB / Ljud och Vibrationer Grafiska vägen 2, Box 1551, Göteborg Tel , Fax Detaljplan för kv. Mjölner 5 och 6 i Växjö Trafikbullerberäkning Ny utformning av byggrätt med bullerskärmande balkong i nordväst J J J J 163 JAGATAN Skala (A3) 1: ! m Vån Väg Tåg Vån Väg Tåg Vån Väg Tåg ( Väg+järnvägstrafik Maximal ljudnivå L eq24 db(a), frifälktvärde Fasadnivå Projektnr Skala (A3) 1:500 Status Uppdragsansvarig Perry Ohlsson Ort och datum Göteborg Bilaga 2 Handläggare Granskad J ( ( ( ( (

155 J (! J J! J J IV J J Teckenförklaring Vägyta Planerad byggnad J J Befintlig byggnad ( J J Beräkningspunkt h=1,5m SÖDRA JÄRNVÄGSGATAN J J J J J J J J J J J J J I IV J J db 47 db 48 db Dygnsekvivalent ljudnivå L eq24 db(a), ej frifältvärde 65 < 60 < <= < <= < <= < <= 50 <= J J J WENNERBERGSGATAN 163 J J Kund J J LBE Arkitekt AB 12 ÅF Infrastruktur AB / Ljud och Vibrationer Grafiska vägen 2, Box 1551, Göteborg Tel , Fax J Detaljplan för kv. Mjölner 5 och 6 i Växjö J Trafikbullerberäkning Ny utformning av byggrätt med bullerskärmande balkong i nordväst Väg+järnvägstrafik Dygnsekvivalent ljudnivå L eq24 db(a) 1,5 m över mark Ej frifältvärde ( ( 163 JAGATAN Skala (A3) 1: ! m ( Projektnr Skala (A3) 1:500 Status Uppdragsansvarig Perry Ohlsson Ort och datum Göteborg Bilaga 3 Handläggare Granskad J ( ( (

156 Möjlig utformning av kvarteret. (Endast ett exempel på hur det kan bli)

157

158

159

160 Bedömning av miljöpåverkan Plan: Mjölner 5 och 6 Dnr 2013BN0682 Påverkan. Ingen Berörs Stor Måttlig Liten påv. ej Kommentarer Miljö Miljökvalitetsnormer x Möjligheten att uppnå miljökvalitesnormerna för luft och vatten bedöms inte försvåras genom exploateringen. Redovisas i planbeskrivning. Miljömål x Genomförandet av planläggningen bedöms inte försvåra arbetet med att uppnå miljömålen på lokal och nationell nivå. Hållbar utveckling x Att exploatera centrumnära och nära kollektivtrafik bidrar till en hållbar utveckling. Riksintressen Naturvård x Rörligt friluftsliv x Kulturmiljö x Området angränsar till riksintresset för rutnätsstaden. Genom att bygga kvartersstruktur med bebyggelse mot gatan och att 14 meters byggnadshöjd tillåts närmast Wennerbergsgatan anpassas bebyggelsen till riksintresset. Kulturhistorisk beskrivning har tagits fram. Kulturmiljö o landskapsbild Stads- landskapsbild x En tätare bebyggelse jämfört mot dagens. Fornminnen x Kulturmiljöprogram x Kulturhistorisk miljö x Naturvårdsintressen Naturreservat x Natura 2000 x Växt och djurliv x Biotopskydd x Påverkan på vatten Strandskydd x Dagvatten x I anslutning till planområdet sker förstärkningsarbeten i ledningsnätet. I Växjö tillämpas för närvarande dagvattentaxa där det finns möjlighet till reduktion om vissa åtgärder utförs för att minska mängden och flödet. Dagvattenutredning har gjorts. Grundvatten x Markförhållanden/föroreningar Förorenad mark x Grundläggning x Geoteknisk undersökning har gjorts. Denna Hushållning med resurser Befintlig infrastruktur Att exploatera centrumnära och nära kollektivtrafik bidrar till att befintlig infrastruktur kan nyttjas till stor del. Vatten x Mark x Genom förtätning används marken på ett effektivt sätt. Alstrande av avfall Under byggskedet x Avfallssortering x Genom möjlighet till sopsortering. Hälsa Buller x Bullerberäkningar har gjorts. Dessa visar på att Boverkets avstegsregler måste tillämpas inom område. Luftkvalitet x Luftkvaliten bedöms inte påverkas att exploateringen. Beräkningar har gjorts av miljö och hälsoskyddskontoret. Lukt x Radon x Strålning x Risker och Säkerhet Trafik x En trafikökning sker på Södra Järnvägsgatan främst beroende på byggnation inom stationsområdet. Explosion x Översvämning x Ras o skred x Farligt gods x Transportstrategimål Bilresor x Närhet till centrum och resecentrum. Cykeltransporter x Goda anslutningar till g/c nätet Gångtrafik x Gångavstånd till centrum och resecentrum. Kollektivtrafik x Närhet till resecentrum. Planens influensområde ÖP x Följer intentionerna i ÖP. Gällande planer x Ändrad användning. Pågående planläggning x Mellankommunala intressen x Kommunens bedömning Handläggare: Genomförandet ger mycket liten miljöpåverkan Patrik Karlsson Genomförandet ger viss men ej betydande miljöpåverkan x Genomförandet ger betydande miljöpåverkan Datum: Andra lokaliseringsalternativ bör utredas MKB behövs inte x MKB behövs

161 Dnr 2013BN0682 Dpl 214 KUNGÖRELSE Förslag till detaljplan är utställt för granskning enligt 5 kap. Plan- och bygglagen under tiden t.o.m Detaljplan för Mjölner 5 och 6 mfl, Söder, Växjö kommun Syftet med detaljplanen är att pröva byggande av bostäder i 4-7 våningar (12-20 meters byggnadshöjd) med integrering av viss annan centrumverksamhet såsom handel och kontor inom fastigheterna Mjölner 5 och 6 på Söder. Detaljplanens genomförande bedöms medföra viss, men ej betydande, miljöpåverkan, varvid ingen MKB har upprättats. Frågor gällande detaljplanen besvaras av planarkitekt Patrik Karlsson, tel Utställningslokaler Växjö kommuns kontaktcenter (reception Björnen) och Stadsbyggnadskontoret i Växjö kommun, ingång Västra Esplanaden 18. Kontaktcenter måndag-fredag kl. 07:30-16:30. Stadsbyggnadskontoret måndag-torsdag kl. 07:30-16:30, fredag kl. 07:30-15:30 Växjö bibliotek (Stadsbiblioteket), Västra Esplanaden 7, Växjö Information finns även på Eventuella synpunkter på planförslaget skall vara skriftliga och inkomna till Byggnadsnämnden, Box 1222, Växjö, eller via e-post senast Den som inte framfört skriftliga synpunkter senast under utställningstiden kan förlora rätten att senare överklaga beslutet att antaga planen. 1 (1)

162

163 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ägarsamråd i AB Regionteatern Blekinge-Kronoberg den 5 oktober 2015 Förslag till beslut Arbetsutskottet utser NN som Växjö kommuns ombud vid ägarsamråd i AB Regionteatern Blekinge-Kronoberg. Bakgrund Växjö kommun har i egenskap av delägare i AB Regionteatern Blekinge- Kronoberg bjudits in till ägarsamråd den 5 oktober klockan hos Region Kronoberg på Nygatan 20 i Växjö. Beslutet skickas till Ombudet För kännedom Region Kronoberg Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg (1)

164

165

166

167

168

169

170

171 Från: Frank Bo Skickat: den 21 september :30 Till: Pettersson Fredrik Ämne: VB: Inbjudan ägarsamråd Regionteatern Blekinge Kronoberg Bifogade filer: Ägarsamråd RBK 2015 Inbjudan.pdf; Regionteatern - ägaröverläggning ant pdf; Hemställan till ägarna pdf; Bolagsordning.pdf; Aktieägaravtal.pdf Till au i morgon! BF Bo Frank (M) kommunstyrelsens ordförande / Mayor Europas grönaste stad / The Greenest City in Europe Växjö kommun / City of Växjö Box 1222 Västra Esplanaden VÄXJÖ, Sweden Tel Cell Fax "THE LOVE YOU TAKE IS EQUAL TO THE LOVE YOU GIVE" (Beatles, The End) Från: Skickat: den 21 september :02 Till: Frank Bo; Kopia: Skagne Monica; Månsson Erica Ämne: Inbjudan ägarsamråd Regionteatern Blekinge Kronoberg Det är dags för de tre ägarna av Regionteatern Blekinge Kronoberg att träffas för årligt ägarsamråd (mer information i bifogade handlingar). Ni är välkomna måndag den 5 oktober till oss på Region Kronoberg, Nygatan 20 i Växjö (datum och tid har stämts av på tjänstemannanivå). Vänligen meddela undertecknad vem som kommer att representera ägaren på ägarsamrådet samt om det finns några behov av specialkost eller liknande. Välkomna! Med vänlig hälsning Jessica Linde Tf kulturansvarig Enheten för hållbar tillväxt Avdelningen för regional utveckling

172

173

174

175

176

177

178

179

180 1 (2) Landstingets kansli Ägaröverläggning om anslag till Regionteatern Blekinge Kronoberg Tid och plats: , Landstinget Kronoberg, Växjö Närvarande: Suzanne Frank, Landstinget Kronoberg Martin Myrskog, Landstinget Kronoberg Helen Hägglund, Landstinget Kronoberg Jessica Linde, Regionförbundet södra Småland Markus Alexandersson, Region Blekinge Malena Sandgren, Region Blekinge Tony Lundstedt, Växjö kommun Lena Wibroe, Växjö kommun Erica Månsson, Växjö kommun Regionteaterns verksamhet Magnus Holm, VD Regionteatern Blekinge Kronoberg informerade om verksamheten. Ägaröverläggning 2015 Respektive ägares budgetprocess skiljer sig åt och uppföljning samt avstämning angående Regionteaterns prioriteringar görs idag av samtliga ägare vid olika tillfällen under året. För att skapa bättre förutsättningar för framförhållning för Regionteatern bör ägaröverläggningen anpassas i former av tidpunkt och beredning för att tydligare kopplas till respektive ägares budgetprocess. Ett samråd mellan ägarna bör därför ske i februari/mars 2015 inför budget Aktieägaravtalet vilket reglerar samarbetet mellan parterna bör även ses över och uppdateras så att det är aktuellt, (senast uppdaterat 2008). Ett förslag till plan för den fortsatta processen med innehåll och datum tas fram av Helen Hägglund och stäms av med Växjö kommun och Region Blekinge.

181 LANDSTINGET KRONOBERG (2) Återkoppling till dialog 16 april 2014 Helen Hägglund, informerade om det fördjupade samtal som genomfördes mellan ägarna och Regionteatern den 16 april 2014 på uppdrag av landstingsstyrelsen med inbjudan från landstingets kulturberedning. Dialogen var ett resultat av den skrivelse som ställts till ägarna av Regionteatern där förutsättningarna för verksamhetens utveckling, särskilt gällande den professionella dansen, påtalades. Vid ägaröverläggningen konstateras att samtliga ägare har en positiv hållning till utvecklingen av dansen och att förutsättningarna kräver fortsatt beredning. Ett möte mellan Kulturrådet och ägarnas kulturansvariga tjänstepersoner planeras under hösten för att diskutera den statliga nivåns finasiering inom kultursamverkansmodellen. Mötet blir en del i underlaget vid kommande samråd mellan ägarna inför Beslut ägarnas samråd Överenskommen uppräkning för 2015 är 2,8 %. Beslutet meddelas Regionteatern Blekinge Kronoberg före september månads utgång Anteckningar Helen Hägglund

182 Till Landstinget Blekinge Region Blekinge (för kännedom) Växjö kommun Ägarsamråd 2015 Region Kronoberg bjuder in övriga ägare av AB Regionteatern Blekinge Kronoberg till årligt ägarsamråd. Datum och tid: Måndagen 5 oktober, Plats: Konferensrum Vidöstern, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö Agenda: Den professionella dansen i regionen nuläge och utmaningar Magnus Holm, VD Regionteatern Blekinge Kronoberg, och kulturansvariga tjänstepersoner ger en inledande bild Ägarnas samråd Regionteatern Blekinge Kronobergs hemställan till ägarna om förändrat grunduppdrag Uppräkning av anslag 2016 Välkomna! Anna Fransson Martin Myrskog Jessica Linde Regionstyrelsens ordförande Regiondirektör Tf kulturansvarig

183 Bifogade handlingar: Minnesanteckningar från ägarsamråd 2014 Hemställan till ägarna om förändrat grunduppdrag Bolagsordning och aktieägaravtal

184 ÄRENDE Dnr KS Anders Lundgren miljösamordnare Tel Kommunstyrelsen ICLD-finansierat samarbetsprojekt med serbiska kommuner Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ansöka hos ICLD Internationellt centrum för lokal demokrati om: 1. Ett treårigt samarbetsprojekt mellan Växjö och de serbiska kommunerna Kula, Nis och Varvarin inom energiområdet 2. En styrgrupp för samarbetet mellan Växjö och ovanstående serbiska kommuner Vidare beslutar kommunstyrelsen att utse Sofia Styngsberg (m) och Malin Lauber (s) att representera Växjö politiskt i samarbetet och ingå i styrgruppen. Bakgrund Växjö kommun deltog under i det av SKL International finansierade projektet Support to local governments in Serbia in the EU integration process med syfte att stödja serbiska kommuner att närma sig EU och öka kunskapen i energifrågor. I projektet samarbetade Växjö kommun med kommunerna Kula, Nis och Varvarin. I projektet uppnåddes målen om ökad förståelse och kunskap om EU och strategiskt energiarbete och alla kommunerna utvecklade energiplaner med Växjös energiplan som modell. Under våren 2015 övergick samarbetet till en förstudie finansierad av ICLD där en detaljerad problemanalys av energifrågor på lokal nivå genomfördes och som fick ligga till grund för föreliggande ansökan om ett samarbetsprojekt på tre år. Samarbetet har koordinerats från Planeringskontoret och, förutom planeringskontorets tjänstemän, har även tjänstemän från renhållningsavdelningen, VEAB och stadsbyggnadskontoret deltagit. Anna Tenje och senare Ulf Hedin samt Malin Lauber har representerat kommunens förtroendevalda. Ärendet Då det finns ett fortsatt intresse från samtliga parter om att fortsätta samarbetet har en ansökan om ett treårigt kommunalt partnerskapsprojekt tagits fram gemensamt, samt ansökan om medel för en styrgrupp för Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post 1 (3)

185 ÄRENDE Dnr KS samarbetet (vilket är obligatoriskt i ICLD:s projekt). Syftet med projektet är att stärka kapaciteten och medvetenheten kring energifrågor i de serbiska kommunerna med syfte att de på sikt ska kunna genomföra sina energiplaner. Förväntade resultat efter projektets genomförande är 1. Öka medvetenheten bland beslutsfattare och tjänstemän inom energiområdet i samtliga kommuner 2. Ge de serbiska kommunerna verktyg att genomföra åtgärder i energiplanerna, bland annat genom att effektivisera samarbetsprocesser internt och externt, söka projekt och förbereda projekt osv 3. Förbättra samtliga deltagares förmåga att kommunicera energifrågor på ett effektivt sätt, internt och externt 4. Höja kunskapen hos tjänstemän i Växjö i fråga om projektledning och utveckling av internationella projekt, representation av Växjö kommuns verksamhet Under projektets tre år kommer sju möten att genomföras som kommer att följa en struktur där vi kommer avsätta tid både för förberedelser inför varje studiebesök och ge respektive kommun tid att under studiebesöket reflektera över vilka erfarenheter man har fått med sig och hur dessa kan omsättas i praktiken (något som oftast skjuts upp till efter besöket och sen tenderar att prioriteras bort). Under dessa möten kommer följande huvudsakliga aktiviteter genomföras: 1. Utbildningsinsats i Serbien, med fokus på energieffektivisering, hållbar energiproduktion på lokal nivå, ekonomi. Genomförd av deltagarna men också energiexpert från Växjö. 2. Projektutvecklings-work shop, fokus på projektplanering och EUfinansiering 3. Utveckla en international strategi i kommunerna 4. Jobskuggning, 1 person från varje serbisk kommun i Växjö, sammanlagt 5 dagar, sker i anslutning till ett studiebesök 5. Litet mentorsprogram för en person från varje kommun 6. Best practice work shop, med energifokus 7. Workshop kring presentationsteknik och retorik, hur får vi fram vårt budskap till beslutsfattare, allmänhet osv? 2 (3)

186 ÄRENDE Dnr KS Förberedelser för att skapa ett nätverk av Energy Cities-anslutna kommuner i Serbien 9. Relevanta studiebesök i deltagarstäderna, men också ett besök i Malmö och ett i Stockholm i anslutning till ankomst/avfärd 10. Ett antal mindre work shops kring prissättning, internt och externt samarbete, mediastrategier ICLD finansierar resor, logi, kost samt arbetstid för deltagarna i Växjö kommun. De serbiska kommunernas finansierar sin egen arbetstid. Projektet ligger väl i linje med Växjö kommuns internationella strategi. Ett kommunalt partnerskap som detta innebär förutom förväntade resultat enligt ovan att Växjö kommuns medarbetare och förtroendevalda stärker sin omvärldsbevakning och ökar förståelsen för regionen ifråga. På sikt kan samarbetet leda till nya samarbetspartners i kommande EU-ansökningar, allt eftersom fler möjligheter öppnar sig för Serbien att delta i EU-samarbetet. Monica Skagne Kommunchef Anders Lundgren miljösamordnare 3 (3)

187 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Näringsdepartementets remiss av betänkandet En ny regional planering - ökad samordning och bättre bostadsförsörjning Länk till betänkandet i fulltext: Förslag till beslut Kommunstyrelsen lämnar följande yttrande över remissen: Växjö kommun avstyrker helt behovet av en ny regional planering enligt förslagen i betänkandet. Bakgrund Växjö kommun har fått betänkandet En ny regional planering- ökad samordning och bättre bostadsförsörjning på remiss. Utredaren föreslår att regional planering införs i hela landet och att de regionala aktörerna ansvarar för detta. Den regionala planen blir vägledande för kommunal planläggning. Vidare föreslår utredaren att frågor som rör bostadsförsörjningen, som idag ligger under Länsstyrelsens ansvar, flyttas till de regionala aktörerna. Beslutet skickas till Näringsdepartementet För kännedom Kommunchefen (planeringschefen) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg (1)

188 ÄRENDE Dnr KS Mario Jonjic utredare Tel Kommunstyrelsen Näringsdepartementets remiss av betänkandet En ny regional planering - ökad samordning och bättre bostadsförsörjning Förslag till beslut Kommunstyrelsens föreslås lämna bilagda synpunkter som Växjö kommuns svar på betänkandet En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning Bakgrund Växjö kommun har fått betänkandet En ny regional planering- ökad samordning och bättre bostadsförsörjning på remiss. Utredaren föreslår att regional planering införs i hela landet och att de regionala aktörerna ansvarar för detta. Den regionala planen blir vägledande för kommunal planläggning. Vidare föreslår utredaren att frågor som rör bostadsförsörjningen, som idag ligger under Länsstyrelsens ansvar, flyttas till de regionala aktörerna. Bilagor Bilaga 1: Växjö kommuns yttrande över betänkandet En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning. Beslutet skickas till Näringsdepartementet Monica Skagne Kommunchef Henrik Johansson Gruppledare översiktlig planering Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg (1)

189 ÄRENDE Dnr KS Mario Jonjic utredare Tel Kommunstyrelsen Bilaga 1: Växjö kommuns yttrande över betänkandet En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning Växjö kommun har fått betänkandet En ny regional planering- ökad samordning och bättre bostadsförsörjning på remiss. Utredaren föreslår att regional planering införs i hela landet och att de regionala aktörerna ansvarar för detta. Vidare föreslår utredaren att frågor som rör bostadsförsörjningen, som idag ligger under Länsstyrelsens ansvar, flyttas till de regionala aktörerna. Utredaren har på ett adekvat sätt lyft fram problematiken med dagens regionplanering och bostadsförsörjning, en beskrivning som Växjö kommun delar. Emellertid delar Växjö kommun inte de förslag på förändringar som föreslås då de inte anses skapa en stringent planprocess och inte till leder till att fler bostäder färdigställs. Regional planering Utredarens förslag går emot föregående och nuvarande regerings intentioner om att skapa en enklare och mer lättöverskådlig plan- och byggprocess. Förslaget innebär att ytterligare ett lagrum skapas utanför de befintliga, vilket istället för enkelhet kräver en ökad samordning och längre processtid. Vidare påvisas inte den stringens som en enklare plan- och byggprocess kräver; utredaren särskiljer regionplanen med övriga regionplanedokument som är viktiga; länsplaner för transportinfrastruktur, strategier för länets utveckling, trafikförsörjningsprogram etc.. För att kommunen och länsstyrelsen ska kunna göra en bedömning av planens innehåll och att den ska vara vägledande bör dessa viktiga faktorer ingå i en regionplan. Utredaren skriver att ett program ska innehålla regionala och mellankommunala frågor av betydelse för länets fysiska miljö. En länstransportplan eller ett trafikförsörjningsprogram är av vikt för länets fysiska utveckling. Likväl väljer utredaren att regionplanen endast ska ta hänsyn och beskriva hur det samordnats med dessa program. Detta skapar inget annat än ett svagt dokument. Dessa hänsyn och beaktanden som länstransportplan m.m. beskrivs som bör istället utgöra grunderna i ett regionalt fysiskt program. Dessutom bör regionplanen lyda under Plan- och bygglagen istället för att vara en självständig lagstiftning som utredaren föreslår. I plan och bygglagen får en regionplan större legitimitet och skapar Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post 1 (3)

190 ÄRENDE Dnr KS således tydlighet för aktören som ska ta fram dokumentet samt för kommunerna där plandokumentet ska användas i efterföljande planering. Bostadsförsörjning Utredaren beskriver det faktum som undgått få, nämligen att det råder brist på bostäder i riket och att det råder obalans på bostadsmarknaden, varvid utredaren föreslår att regionerna ska arbeta med bostadsförsörjning för att öka bostadsbyggnationen. Utredaren föreslår även att Länsstyrelsen fråntas sin uppgift i fråga om bostadsmarknadsenkät och analys till förmån för de regionala aktörerna. Undertiteln till utredningen är ökad samordning och bättre bostadsförsörjning. Växjö kommun ställer sig frågande till hur förslaget i utredningen bidrar till en bättre bostadsförsörjning. Regionen ges inga möjligheter att ingripa i en kommunal plan som inte följer en regionplans intentioner med bostadsförsörjningen eftersom den föreslagna regionplanen inte är bindande. Följaktligen är utredarens förslag om bättre bostadsförsörjning en chimär som endast bidrar till ett värre uppvaknande än ett verktyg att använda till att förbättra bostadsförsörjningen. Arbetet med att skapa en ny sorts planinstrument samt att flytta uppgifter från länsstyrelsen kan ta lång tid och de regionala aktörerna behöver således finansiell hjälp och kompetensutveckling. Växjö kommun frågar därför utredaren om finansiering av en sådan kompentensutveckling är beräknad. Nationell strategi Växjö kommun ser positivit på att utredaren föreslår att regeringen regelbundet och minst en gång varje mandatperiod beslutar om en nationell strategi för fysisk planering och bostadsförsörjning. Avsaknaden av en strategi skapar en osäkerhet bland de olika sektorsmyndigheterna i sina beslut som påverkar den fysiska planeringen. Emellertid finner Växjö kommun det anmärkningsvärt att utredaren påpekar att en strategi inte får gå i otakt med gällande lagstiftning och att strategin ska ta hänsyn till de begränsningar som lagstiftningen sätter för den fysiska planeringen och annan samhällsplanering. En strategi bör peka ut riktningen för de infrastrukturella och bostadspolitiska mål som en regering fattar. Om detta innebär att en lagstiftning begränsar målen bör denna ses över. Strategin kan förbättra möjligheten att de facto se vilka lagrum som behöver ses över, detta torde vara grunden i en översyn av planinstrumenten. Växjö kommun anser att en strategi bör vara tydlig så att det vid prövning enligt lagrummen, som rör fysisk planering, är något hänvisa till och ta stöd av. Vidare skriver utredaren att avvägningar som kan återfinnas i en strategi ska vara vägledande för statliga myndigheter Ett exempel som lyfts fram är om 2 (3)

191 ÄRENDE Dnr KS bebyggelse i områden med risk för framtida höjningar av havsnivån. Är detta en viktig fråga för en regering kan denna redan idag ange det i regleringsbreven till de olika myndigheterna. 3 (3)

192

193

194

195

196

197

198 ÄRENDE Dnr KS Rasmus Leo Planeringsarkitekt Tel Kommunstyrelsen Yttrande över Länsstyrelsens remiss angående fördjupad beskrivning av Jät, kulturmiljö av riksintresse Förslag till beslut Kommunstyrelsen är positiv till det planeringsunderlag som tagits fram genom den fördjupade beskrivningen av Jät, kulturmiljö av riksintresse, och lämnar följande synpunkter. Bakgrund Länsstyrelsen i Kronobergs län arbetar, sedan 2008, med att förbättra informationen kring länets kulturmiljöer av riksintresse. Det har visat sig att kommunerna generellt upplever svårigheter i samband med planering inom kulturmiljöer av riksintresse. Det har därför efterfrågats ett förtydligande av riksintressets motivering, värdekärnor och avgränsning. I den senaste av Länsstyrelsen i Kronobergs län framtagna fördjupning så behandlas Jät, kulturmiljö av riksintresse. Länsstyrelsen i Kronobergs län föreslår ingen ändring av riksintressebeskrivningen men föreslår att riksintressets geografiska avgränsning utökas så att Jätbergs utmark med torplandskap väst och nordväst om herrgården innefattas. Synpunkter Fördjupningen ger en bra och tydlig beskrivning av riksintresset och ligger precis i linje med vad syftet är för arbetet. Den ger en bra förståelse för riksintressets värden samt hur de bör beaktas i planeringen. Växjö kommun anser att Länsstyrelsen i Kronobergs län har gjort ett grundligt arbete med att beskriva riksintresset Jät. Kärnan i riksintresset Jät är framförallt det öppna jordbrukslandskapet kring Jätbergs herrgård och Jät. Med dagens avgränsning av riksintresset blir detta tydligt och det är lätt att få en förståelse för riksintressets värde. Genom att utöka riksintresseavgränsning så att området fördubblas finns det risk att försvaga riksintressets tydlighet. Växjö kommun förstår intentionerna med att utöka avgränsningen av riksintresset så att torplandskapet ska innefattas. Torpen och Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post 1 (2)

199 ÄRENDE Dnr KS utmarkslandskapet runt omkring är genom sin anknytning till Jätsbergs herrgård delvis viktigt för förståelsen av riksintresset men inget som är nödvändigt för riksintressets kärnvärden som framförallt omfattar det öppna odlingslandskapet. Växjö kommun ställer sig därav frågande till om torplandskapet är av så högt kulturmiljövärde samt läsbarhet att det är befogat att inkludera detta i riksintresset om det riskerar att försvaga tydligheten av resterande riksintresse. De torp som idag inte ingår i riksintresset ligger otillgängliga i en stormskadad produktionsskog och är så pass ombyggda och tillbyggda att det är svårt att få en överblick av torplandskapet och sätta in det i sitt sammanhang med det övriga riksintresset. Det mest välbevarade och tillgängliga torpet ligger redan idag inom avgränsning för riksintresse. Stora delar av den föreslagna utökningen av riksintresse för kulturmiljövård sammanfaller med riksintresse av friluftsliv. Växjö kommun ställer sig tveksamma till värdet av utökningen om det skulle få de konsekvenser som Länsstyrelsen i Kronobergs län själva beskriver i form av försvårande att anlägga vägar och vandringsleder. Detta skulle kunna komma att stå i konflikt med friluftslivets behov och värden. Det finns också en del befintlig bostadsbebyggelse i området som inte bör påverkas negativt genom att försvåra genomförandet av eventuell förbättring av infrastruktur om sådan är nödvändig. Beslutet skickas till För åtgärd Länsstyrelsen i Kronobergs län Monica Skagne Kommunchef Rasmus Leo Planeringsarkitekt 2 (2)

200

201

202

203

204

205

206

207

208

209

210

211

212

213

214

215

216

217

218

219

220

221

222

223

224

225

226

227

228

229

230

231

232

233

234

235

236

237 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Näringsdepartementets remiss av delbetänkandet Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning (SOU 2015:51) Länk till betänkandet i fulltext: Förslag till beslut Kommunstyrelsen lämnar tekniska nämndens skrivelse daterad som Växjö kommuns yttrande över Näringsdepartementets remiss av delbetänkandet Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning (SOU 2015:51). Bakgrund Växjö kommun har lämnats möjlighet att yttra sig över Näringsdepartementets remiss av delbetänkandet Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning (SOU 2015:51). Utredningen ska gå igenom dricksvattenområdet från råvatten till tappkran för allmänt dricksvatten, med syfte att identifiera nuvarande och potentiella utmaningar för en säker dricksvattenförsörjning i landet på kort och på lång sikt. Ärendet Tekniska nämnden har yttrat sig över betänkandet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har avstått från att yttra sig utan hänvisar till tekniska nämndens yttrande. Beslutet skickas till Näringsdepartementet För kännedom Tekniska nämnden Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg (2)

238 ÄRENDE Dnr KS (2)

239 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Dnr Yttrande över remiss av delbetänkandet Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden beslutar att avge yttrande till kommunstyrelsen genom att hänvisa till förvaltningens tjänsteskrivelse. Bakgrund Regeringen har beslutat att genomföra en utredning som skall gå igenom dricksvattenområdet från råvatten till tappkran för allmänt dricksvatten, med syfte att identifiera nuvarande och potentiella utmaningar för en säker dricksvattenförsörjning i landet på kort och på lång sikt. Växjö kommun ges nu möjlighet att komma med synpunkter på ett delbetänkande som avser Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning. Beslutsunderlag Tekniska chefen har i en skrivelse 5 augusti 2015 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Tekniska förvaltningen bedömer att delbetänkandet speglar de problem som dricksvattenförsörjningen kan stå inför genom den pågående klimatförändringen. Genom att utredaren har valt att avvakta till slutbetänkandet med att komma med åtgärdsförslag, blir dock bilden av dagens dricksvattenförsörjning ganska dyster. Naturligtvis kommer inte kommunerna att vara passiva i framtiden inför de problem som klimatförändringen kan orsaka. 18(21)

240 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Det är först när förslag till åtgärder för den framtida dricksvattenförsörjningen presenteras som det finns något konkret att framföra synpunkter kring. 104 fortsättning Arbetsutskottet i 67/2015 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 19(21)

241 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Utredare Pehr Andersson 20(21)

242 Från: Skickat: den 31 augusti :53 Till: Kommunstyrelsen Ämne: Protokollsutdrag Remiss av delbetänkandet Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning Bifogade filer: Tjänsteskrivelse doc; Beslut docx Beslut TN , 104 Med vänlig hälsning Anne-Lii Green

243 ÄRENDE Dnr TN Pehr Andersson va-chef Tel Tekniska nämnden Remiss av delbetänkandet Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning Förslag till beslut Tekniska nämnden beslutar att avge yttrande till kommunstyrelsen genom att hänvisa till förvaltningens tjänsteskrivelse. Bakgrund Regeringen har beslutat att genomföra en utredning som skall gå igenom dricksvattenområdet från råvatten till tappkran för allmänt dricksvatten, med syfte att identifiera nuvarande och potentiella utmaningar för en säker dricksvattenförsörjning i landet på kort och på lång sikt. Växjö kommun ges nu möjlighet att komma med synpunkter på ett delbetänkande som avser Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning. Ärendet Tekniska förvaltningen bedömer att delbetänkandet speglar de problem som dricksvattenförsörjningen kan stå inför genom den pågående klimatförändringen. Genom att utredaren har valt att avvakta till slutbetänkandet med att komma med åtgärdsförslag, blir dock bilden av dagens dricksvattenförsörjning ganska dyster. Naturligtvis kommer inte kommunerna att vara passiva i framtiden inför de problem som klimatförändringen kan orsaka. Det är först när förslag till åtgärder för den framtida dricksvattenförsörjningen presenteras som det finns något konkret att framföra synpunkter kring. Nedan exemplifieras detta med några citat ur betänkandet samt förvaltningens kommentar: Sid 37 Svenska yt- och grundvattenverk är redan i dag sårbara för de pågående klimatförändringarna. Risk finns för successivt ökad frekvens av vattenburna sjukdomsutbrott eftersom det kan förekomma brister i vattenverkens reningsprocesser. Det är därför viktigt att verken har bra beredskap inom detta område. Barriären mot miljö- och hälsostörande kemiska ämnen är i nuläget bristfällig vid många yt- och grundvattenvattenverk. Den mikrobiologiska reningseffekten sätts ned av stigande humushalter i råvattnet, vilket i sin tur stör olika typer av desinfektions- och inaktiveringsprocesser vid vattenverken. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post 1 (3)

244 ÄRENDE Dnr TN Kommentar: Det är inte rimligt att man konstaterar att Risk finns för successivt ökad frekvens av vattenburna sjukdomsutbrott eftersom det kan förekomma brister i vattenverkens reningsprocesser. Det rimlig borde vara att Livsmedelsverket ser över de regler som styr reningsprocessernas utformning och beivrar de avsteg som förekommer. Det är viktigt för branschens trovärdighet att det inte förekommer vattenverk med bristfälliga processer. Sid 43 Höga halter humusämnen minskar, som tidigare påpekats, reningseffekten i vattenverkens mikrobiologiska och kemiska barriärer (den senare har redan i dag nedsatt funktion). Kommentar: Formuleringen den senare har redan i dag nedsatt funktion är ett mycket generellt konstaterande som är svårt att förstå innebörden i. Sid 47 Svenska ytvattenverk är i nuläget inte byggda för att kunna rena starkt mikrobiologiskt och kemiskt förorenade råvatten. Risk finns med andra ord för allvarliga störningar i dricksvattenförsörjningen i de drabbade områdena, speciellt gäller detta vid bräddning av orenat avloppsvatten. Kommentar: Även denna formulering är svepande och generell. När det gäller kemiskt förorenade råvatten är det inte rimligt att vattenverken skall byggas ut för att ta hand om sådant vatten. Här måste utredningen peka på andra aktörers ansvar för att råvattenkvalitén förbättras. Det bör vara Kemikalieinspektionens uppgift att se till att inte hälsovådliga kemikalier används på ett sådant sätt att de kommer ut i naturen. Till exempel borde problemen med PFAS rimligen kunna ha förutsetts av kemisk expertis för flera årtionden sedan. Sid 60 Med ökande belastningar på vattenreningen ökar också riskerna för att vattenverk kan överbelastas, i förlängningen innebär det ökade risker för hälsorelaterade händelser kopplade till dricksvattnet. Det innebär att mängden kemikalier som används för rening ökar liksom behoven av teknisk utveckling vid vattenverken för att upprätthålla kvalitetskraven. Både dessa förhållanden är kostnadsdrivande. Kommentar: Det är viktigt att utredningen i sitt slutbetänkande ger exempel på de kompletteringar som kan komma att erfordras vid vattenverken och även studerar 2 (3)

245 ÄRENDE Dnr TN kostnaderna för detta så att man får förståelse för den ofrånkomliga framtida taxepåverkan, som blir följden. Sid 65 Sammanfattningsvis måste svenska ytvattenverk i nuläget bedömas som känsliga för klimatförändringar. Detta kan bero på översvämningar, ökande temperaturer, nya typer av mikroorganismer och ökande humushalter. Skyddet mot eventuellt förekommande algtoxiner och kemiska föroreningar, som halter av lösta petroleumprodukter, läkemedelsrester, hormonstörande ämnen, perfluoriderade ämnen m.m. saknas eller är lågt vid svenska ytvattenverk. Kommentar: Som tidigare påpekats ger detta en ganska dyster bild av Sveriges dricksvattenförsörjning, som trots allt idag i genomsnitt lär leverera ett av världens bästa dricksvatten vårt viktigaste livsmedel. Utredningen bör i slutbetänkandet mer fokusera på de möjligheter som branschen har och som successivt vid behov kommer att se till att erforderliga processkompletteringar införs. Beslutet skickas till kommunstyrelsen Maria Sundell Isling Teknisk chef Pehr Andersson TF va-chef 3 (3)

246

247

248

249

250 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Skrivelse om universitetsvision i Växjö kommun- Anna Tenje (M), Per Schöldberg (C), Cheryl Jones Fur (MP), Nils Fransson (FP) och Jon Malmqvist (KD) Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att ta fram kriterier, uppdragsbeskrivning och förslag på sammansättning och samarbetspartners för arbetet med framtagandet av en universitetsvision. 2. Universitetsvisionen ska även kunna ersätta Campusvision och Vision Trummen. Bakgrund Anna Tenje (M), Per Schöldberg (C), Cheryl Jones Fur (MP), Jon Malmqvist (KD) och Nils Fransson (FP) har i en skrivelse föreslagit att kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att ta fram kriterier, uppdragsbeskrivning och förslag på sammansättning och samarbetspartners för arbetet med en universitetsvision. Universitetsvisionen kommer ersätta de två tidigare visionerna. Enligt skrivelsen är en förutsättning för att bli en universitetsstad att minska det mentala och fysiska avståndet mellan campus och city. Goda bussförbindelser och säkra cykelvägar är viktigt för att minska det fysiska avståndet, men lika viktigt är det att minska det mentala. Med fler bostäder, Videums expandering och utvecklat samarbete mellan näringslivet, kommunen och universitetet skapar förutsättningar för universitetsstaden Växjö. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg (1)

251 Universitetsstaden Växjö Växjö växer och Linnéuniversitetet likaså. Nyligen anordnades ett strategisamråd med tema "Växjö- en stad med ett universitet eller en universitetsstad?". Dagen i sig var mycket givande och den allmänna uppfattningen var att arbeta vidare med att skapa förutsättningar, fysiskt och mentalt för att Växjö ska växa och utvecklas ytterligare till en universitetsstad. Vi har sedan tidigare tagit fram en campusvision och senare även en trummenvision. Vi föreslår nu att ta steget vidare och breddar uppdraget ytterligare och ta fram en universitetstadsvision som tar hänsyn både till den fysiska och mentala stadsplaneringen och växlar upp samarbetet mellan kommunen och universitetet ytterligare. Växjö kommun tillhör den fjärde tillväxtregionen i landet samtidigt som en av de främsta ITklustret finns etablerat här. För att fortsätta att ligga i topp och leda utvecklingen är det viktigt att det finns en tydlig strategi för detta. Att klara kompetensförsörjningen framöver är central och då är det angeläget att se till att fler studenter, men även kvalificerad personal mitt i karriären stannar kvar och att vi lyckas attrahera ännu fler. Vi vill att fler kunskapsintensiva företag ska ha möjlighet att etablera sig och dra nytta av kreativiteten bland studenter på universitetet. Videum ska arbeta för att få relevanta företag till området inom universitetets profilområden. Att knyta studenter till nyskapande och kreativa företag i området skapar större möjligheter för studenter att stanna kvar efter avslutade studier. Att dra nytta av Växjös miljöarbete och närheten till Sigfridsområdet skapar nya möjligheter. Trummen kan ses som hjärtat i Europas grönaste stad. Att utveckla miljöarbetet kring campus skapar möjligheter till forskning och nya företag. Att koppla ihop profilutbildningar som psykolog- och sjuksköterskeprogrammet med Sigfridsområdet öppnar upp dörrar för breda och långvariga samarbeten. En förutsättning att bli en universitetsstad är att minska det mentala och fysiska avståndet mellan campus och city. Ett väletablerat campusområdet utesluter inte möjligheten att bli ett stadsintegrerat campus. Goda bussförbindelser och säkra cykelvägar är viktigt för att minska det fysiska avståndet, men lika viktigt är det att minska det mentala. Med fler bostäder, Videums expandering och utvecklat samarbete mellan näringslivet, kommunen och universitetet skapar förutsättningar för universitetsstaden Växjö. Med anledning av ovan föreslår vi att kommunchefen får i uppdrag att ta fram kriterier, uppdragsbeskrivning och förslag på sammansättning och samarbetspartners för ett sådant visionsarbete. Universitetsvisionen kommer ersätta de två tidigare visionerna. Anna Tenje Per Schöldberg Cheryl Jones Fur Nils Fransson Jon Malmqvist

252 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Motion om ett aktivt arbete för att höja pojkars skolresultat- Carin Högstedt (V) Förslag till beslut Kommunfullmäktige besvarar motionen i enlighet med utbildningsnämndens yttrande i 143/2015. Bakgrund Carin Högstedt (V) har i en motion den 12 maj 2015 föreslagit att kommunfullmäktige ska ge utbildningsnämnden i uppdrag att ta fram mål och metoder för att åstadkomma en utjämning av pojkar och flickors skolresultat. Beslutsunderlag Utbildningsnämnden har i 143/2015 beslutat om yttrande över motionen. Av nämndens yttrande framgår bland annat att utbildningsnämnden är medveten om den skillnad som finns mellan pojkar och flickors skolresultat, både på rikstäckande och på lokal nivå, samt att nämnden förespråkar en generell förbättring av våra elevers skolresultat, oavsett könstillhörighet. I nämndens internbudget har vi därför valt att rikta de största ansträngningarna mot de lägre skolåldrarna, med fokus på att förbättra studieresultaten för elever med särskilda behov samt elever med utländsk bakgrund. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg (1)

253 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämnden Dnr Motion om ett aktivt arbete för att höja pojkars skolresultat Utbildningsnämndens beslut Ordförandes yttrande bifalls. Bakgrund Utbildningsnämnden mottog den 28 maj 2015 en begäran från Kommunstyrelsen om svar på motionen Om ett aktivt arbete för att höja pojkars skolresultat till flickors nivå, signerad Carin Högstedt (V) den 12 maj Beslutsunderlag Yttrande avseende motionen Om ett aktivt arbete för att höja pojkars skolresultat till flickors nivå, Om ett aktivt arbete för att höja pojkars skolresultat till flickors nivå, Yrkanden Robert Armblad (V) med instämmande av Andreas Sjösten (SD) yrkar bifall till motionen. Pernilla Tornéus (M) yrkar bifall till ordförandes yttrande enligt beslutsunderlag. Beslutsordning Ordförande ställer yrkande mot varandra och konstaterar att utbildningsnämnden beslutar i enlighet med Pernilla Tornéus yrkande. Sida 21/22 Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

254 SVAR PÅ MOTION Anna Tenje ordförande Yttrande avseende motionen Om ett aktivt arbete för att höja pojkars skolresultat till flickors nivå Utbildningsnämnden mottog den 28 maj 2015 en begäran från Kommunstyrelsen om svar på motionen Om ett aktivt arbete för att höja pojkars skolresultat till flickors nivå, signerad Carin Högstedt (V) den 12 maj Utbildningsnämnden tackar för motionen och arbetar i dagsläget med att stävja könsskillnaderna avseende skolresultat. I enlighet med Skollag (2010:800) 1 kap. 4 och 8 ska skolväsendet främja alla barn och elevers utveckling och tillgodose att de har lika tillgång till skolväsendet. Utbildningsnämnden är medveten om den skillnad som finns mellan pojkar och flickors skolresultat, både på rikstäckande och på lokal nivå. Generellt presterar flickor omkring tio procent bättre än pojkar i samma årskurs (Skolverket, Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval, 2006). Positivt för Växjö kommun är att Sveriges Kommuner och Landstings mätning Öppna jämförelser påvisar en positiv trend då resultatdifferensen mellan flickor och pojkars resultat i Växjös kommunala grundskolor minskat med en tredjedel mellan läsåret 2011/12 och 2013/14. Nämnden förespråkar en generell förbättring av våra elevers skolresultat, oavsett könstillhörighet. I nämndens internbudget har vi därför valt att rikta de största ansträngningarna mot de lägre skolåldrarna, med fokus på att förbättra studieresultaten för elever med särskilda behov samt elever med utländsk bakgrund. Vi ser även med oro på antipluggkulturen, där pojkar som anstränger sig riskerar att uppfattas som omanliga (M. Hohner, Pojkars underprestation i skolan, 2013). Nämnden satsar därför på att öka tryggheten för våra elever, så att de ska känna sig friare att skapa sin egen identitet, oberoende av negativa normer och ogynnsamma förväntningar. Anna Tenje ordförande Camilla Holmqvist förvaltningschef Utbildningsnämnden 1 (1) Besöksadress Västra Esplanaden 18, Växjö

255

256

257 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Motion om att öka dialogen med Växjös pensionärer- Malin Lauber (S) Förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår motionen med följande motivering: Växjö kommun arbetar aktivt med att utveckla och stärka dialogen med alla kommuninvånare med hjälp av det representativa styrelsesätt vi tillämpar och i enlighet med jämlikhetsprinicpen. Dessutom genomför kommunchefen för närvarande ett arbete för att stärka det interna samarbetet mellan kommunens olika myndigheter med syftet att förbättra tillgängligheten till olika frågor för alla tänkbara intressenter. Bakgrund Malin Lauber (S) har i en motion den 7 september 2015 föreslagit att kommunfullmäktige ska besluta att ta fram rutiner för att utveckla samtal med Växjös pensionärer så att dialogen omfattar fler av kommunens verksamheter och inte endast är en fråga för omsorgsnämnden. Lauber menar att de flesta äldre i kommunen har intresse för många olika frågor, exempelvis trafik, kultur och miljö, och borde ges större möjlighet att medverka och påverka inom olika områden. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg (1)

258

259 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Motion om behovet av ytterligare en räddningstjänststation- Rose-Marie Holmqvist (S), Anders Lindoff (S) och Gullvi Strååt (S) Förslag till beslut Kommunfullmäktige besvarar motionen med hänvisning till det arbete som inletts med att upprätta en gemensam översiktsplan med Alvesta kommun. Där kommer frågan om placering av en ny räddningstjänststation att beaktas. Dessutom tas frågan upp vid ägarsamråden mellan Växjö och Alvesta kommuner. Bakgrund Rose-Marie Holmqvist (S), Anders Lindoff (S) och Gullvi Strååt (S) har i en motion den 15 september 2015 föreslagit att kommunfullmäktige ska besluta om att utreda lämplig plats och mark samt göra en kostnadsberäkning för en ny räddningstjänststation för Växjö och Alvesta kommuner. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg (1)

260

261 ÄRENDE Dnr KS Marie Hallsten-Eriksson fastighetskoordinator Tel Kommunstyrelsen Tillbyggnad av Östra Lugnet skola - byggnation Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner utbildningsnämndens begäran att få uppdra åt förvaltningen att i samarbete med VöFAB genomföra tillbyggnad av nya basrum samt utökning av matsal på Östra Lugnet skola för en investeringsutgift, baserad på anbud, av 24 mkr och med en tillkommande hyra på kr/år. Ärendet översändes till kommunfullmäktige för godkännande. Bakgrund beslut Utbildningsnämnden beslutade 148/2015 att uppdra åt förvaltningen att på Östra Lugnets skola och i samarbete med VöFAB genomföra tillbyggnad av nya basrum samt att utöka matsalen för en investeringsutgift, baserad på anbud, av 24 mkr och med en tillkommande hyra på kr/år. Ärendet översändes till kommunfullmäktige för godkännande. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 136/2015 att godkänna utbildningsnämndens begäran om att uppdra åt förvaltningen att i samarbete med VöFAB genomföra fortsatt projektering och anbudsförfrågan avseende tillbyggnad av Östra Lugnet skola. Förvaltningen avser att återkomma inför beslut om byggnation med investeringsutgift och tillkommande hyra baserad på anbud. Utbildningsnämnden beslutade 34/2015 att uppdra åt förvaltningen att i samarbete med VöFAB genomföra fortsatt projektering och anbudsförfrågan avseende tillbyggnad av Östra Lugnet skola. Förvaltningen avser att återkomma inför beslut om byggnation med investeringsutgift och tillkommande hyra, baserad på anbud. Ärendet översändes till kommunstyrelsens arbetsutskott för godkännande. Bakgrund Bostadsområdet Östralugnet i stadsdelen Hovshaga har sedan området planerades till största delen blivit bebyggt med bostäder. Antalet barn i Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post 1 (3)

262 ÄRENDE Dnr KS skolåldern överstiger idag den prognos som var aktuell när skolan planerades. Enheten planerades som en F-6 skola i 2 paralleller med ett gränsvärde elever. Tillbyggnaden i detta projekt avser att utöka till 3 paralleller med ett gränsvärde om cirka elever. Ärendet På skoltomten är det möjligt att tillskapa en sammanhållen skolenhet genom en tillbyggnad söderut vid skolans östra flygel. Genom att placera tillbyggnaden vid östra flygelns kortsida kan invändig kommunikation i skolenheten skapas och skolgården kan genom mindre utökning klara det ökade elevantalet. Tillbyggnadens avskrivningstid är 33 år. Demografi Under perioden visar demografin för Östra Lugnets skola att antal barn i åldern 6-12 år kommer att öka med 122 och i åldern år att öka med 126 barn. Antal barn i förskoleåldern kommer däremot att minska något under perioden. Östra Lugnet skola Ålder Summa Skola Totala arean på skolan är idag m 2, enheten togs i bruk hösten Den planerade tillkommande lokalarean är knappt m 2. Detta innebär att när skolan fullt utnyttjar gränsvärdet om 560 platser blir nyckeltalet 10 m 2 /elev. Jämförelse: Pilbäckskolan 11,8 m 2 /elev. 2 (3)

263 ÄRENDE Dnr KS Skolans befintliga specialsalar bedöms klara den planerade elevökningen utan större åtgärder. Bedömningen är att även parkering och angöring till skolan klarar trafikbehoven. Kök och mat Vid enheten finns idag ett tillagningskök med kapacitet som klarar behovet av ytterligare portioner. Eventuellt kommer enhetens kapacitet för distribution till andra enheter att minska. Matsalen behöver en mindre utbyggnad för att eleverna ska kunna äta skollunchen på ett riktigt sätt inom rekommenderade tider. Miljö Kommunens krav och beslutade mål beträffande energi, tillgänglighet kommer att uppnås och Miljöbyggnad silver kommer att vara styrande. Ekonomi En tidig kalkyl angav att investeringsutgiften skulle bli ca mkr. Nuvarande hyra är idag 8,1 mkr/år (ca 1 833:-/m 2 ). Tidplan Planeringen är projektering hösten 2015, för att under vintern/våren utföra tillbyggnaderna så att lokalerna kan tas i bruk till höstterminen Beslutet skickas till För åtgärd VöFAB Utbildningsnämnden För kännedom Lokalförsörjningsgruppen, Planeringskontoret Monica Skagne Kommunchef /CEO Marie Hallsten-Eriksson fastighetskoordinator Bilaga: Situationsplan 3 (3)

264 STYRELSEPROTOKOLL Växjö Kommunföretag AB Organisationsnummer Dnr Godkännande av Vöfab:s investering i matsal och basrum på Östra lugnets skola Styrelsens beslut Styrelsen godkänner Vöfab:s investering i Östra lugnets skola på 24 miljoner kronor, med en tillkommande hyra för utbildningsnämnden på kronor/år, och överlämnar ärendet till kommunfullmäktige för godkännande. Bakgrund Vöfab avser genomföra en tillbyggnad av nytt basrum på Östra lugnets skola samt utöka skolans matsal. Bostadsområdet Östra lugnet i stadsdelen Hovshaga har sedan området planerades till största delen blivit bebyggt med bostäder. Antalet barn i skolåldern överstiger idag den prognos som var aktuell när skolan planerades. Enheten planerades som en F-6 skola i 2 paralleller med ett gränsvärde elever. Tillbyggnaden i detta projekt avser att utöka till 3 paralleller med ett gränsvärde om cirka elever. Beslutsunderlag Både Vöfab:s styrelse och utbildningsnämnden har godkänt investeringen som baserad på anbud blir 24 miljoner kronor för Vöfab och en tillkommande hyra för utbildningsnämnden på kronor/år. Planeringen är projektering hösten 2015, för att under vintern/våren utföra tillbyggnaden så att lokalerna kan tas i bruk till höstterminen Beslutet skickas till Kommunfullmäktige För kännedom Vöfab Utbildningsnämnden 12(23)

265 VÖFAB, VÄXJÖ FASTIGHETSFÖRVALTNING AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Org nr Sammanträdesdatum: Styrelsemöte Anmärkning Ärende behandlades i följande ordning 62-64, 68 Nuvarande och kommande finanspolicy, Tid: kl Plats: Vöfab, Nygatan 34 Närvarande Beslutande Pierre Wiberg ordförande Edvin Sjöstrand Lars-Evert Ekman Kjell Olsson Åke Eriksson Håkan Frizén Stefan Marusic kl Övriga Håkan Frizén Christer Carlsson Vöfab Eva Kjellberg Vöfab, sekreterare Ida Karlsson Sveriges Ingenjörer Kerstin Sundström Finanschef Växjö Kommun, 62-64, 68 Nuvarande och kommande finanspolicy Birgitta Enocson Vöfab, (första ärendet) Sekreterare Eva Kjellberg Ordförande Pierre Wiberg Justeras Åke Eriksson Justerandes sign Utdragsbestyrkande

266 VÖFAB, VÄXJÖ FASTIGHETSFÖRVALTNING AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Org nr Sammanträdesdatum: MÖTETS ÖPPNANDE Ordförande Pierre Wiberg förklarade mötet öppnat. 63 GODKÄNNANDE AV DAGORDNINGEN Styrelsen godkände dagordningen. 64 JUSTERING Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll utsågs Åke Eriksson. 65 KF- OCH KS-ÄRENDEN Inga KF- och KS-ärenden att behandla. 66 DELÅRSBOKSLUT Birgitta Enocson redovisade delårsbokslutet per sista augusti samt prognos för avkastning totalt kapital och soliditet per sista december. 2 Beslut 67 BESLUT OM: Delårsbokslut Styrelsen beslutade att fastställa delårsbokslut per sista augusti. Paragrafen justerades omedelbart. Tillbyggnad skollokaler Östra Lugnets skola Christer Carlsson redovisade ärendet. Beslut Styrelsen beslutade att godkänna tillbyggnad skollokaler Östra Lugnets skola. Paragrafen justerades omedelbart. 68 INFORMATION OM: Räntevinst Christer Carlsson informerade om hur den räntevinst som kommer uppstå kommer användas. Styrelsen antecknade informationen till protokollet. Pågående projekt Ingvar Eek informerade om pågående projekt. Styrelsen antecknade informationen till protokollet. Nuvarande och kommande finanspolicy Kerstin Sundström, finanschef Växjö kommun, informerade om nuvarande och kommande finanspolicy. Styrelsen antecknade informationen till protokollet. Riktlinjer hot och våld Christer Carlsson informerade om riktlinjer hot och våld. Styrelsen antecknade informationen till protokollet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

267 VÖFAB, VÄXJÖ FASTIGHETSFÖRVALTNING AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Org nr Sammanträdesdatum: Presidiet informerar Pierre Wiberg informerade om strategiråd i Ronneby samt VKABs studieresa i Skåne och Danmark. Styrelsen antecknade informationen till protokollet. 69 ÖVRIGT Kommunhuset Christer Carlsson informerade om hantering av kommunhuset, Ansgarius. Passet Christer Carlsson informerade om att styrelsen kan logga in på Passet (Vöfabs intranät). Till ett kommande styrelsemöte kommer Eva Thuvall bjudas in för en gemensam introduktion till Passet. UNHCR Christer Carlsson informerade om att en gåva på kr skänkts till UNHCR (FNs flyktingorgan). Kulturkullen Christer Carlsson informerade om läget i projektet Kulturkullen. 70 AVSLUTNING Ordförande Pierre Wiberg avslutade mötet. 3 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

268 ÖSTRA LUGNET SKOLA Tillbyggnad av basrum och matsal

269 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämnden Dnr Östra Lugnet, anbud Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden beslutar uppdra åt förvaltningen att på Östra Lugnet skola och i samarbete med VöFAB genomföra tillbyggnad av nya basrum samt att utöka matsalen för en investeringsutgift, baserad på anbud, av 24 mkr och med tillkommande hyra på kr/år. Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott godkände 136/2015 utbildningsnämndens begäran om att uppdra åt förvaltningen att i samarbete med VöFAB genomföra fortsatt projektering och anbudsförfrågan avseende tillbyggnad av Östra Lugnet skola. Förvaltningen avser att återkomma inför beslut om byggnation med investeringsutgift och tillkommande hyra, baserad på anbud. Utbildningsnämnden beslutade 34/2015 att uppdra åt förvaltningen att i samarbete med VöFAB genomföra fortsatt projektering och anbudsförfrågan avseende tillbyggnad av Östra Lugnet skola. Förvaltningen avser att återkomma inför beslut om byggnation med investeringsutgift och tillkommande hyra, baserad på anbud. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Sida 8/9

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. Januari - mars

DELÅRSRAPPORT. Januari - mars DELÅRSRAPPORT Januari - mars 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida SAMMANFATTNING 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärld God ekonomisk hushållning Ekonomi - Finansiell analys Kommunen 3 Delårsbokslut januari mars 2015

Läs mer

Beslutande Bo Frank (M), ordförande. Åsa Karlsson Björkmarker

Beslutande Bo Frank (M), ordförande. Åsa Karlsson Björkmarker Plats A-salen Tid Kl. 10.00 11.00 Beslutande Ledamöter Bo Frank (M), ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V)

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

delårsrapport januari - augusti 2014

delårsrapport januari - augusti 2014 delårsrapport januari - augusti 2014 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida SAMMANFATTNING 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomi God ekonomisk hushållning Mål i budget 2014 Finansiell analys Kommunkoncernen Delårsbokslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

delårsrapport januari - augusti 2013

delårsrapport januari - augusti 2013 delårsrapport januari - augusti 2013 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida SAMMANFATTNING 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomi God ekonomisk hushållning Mål i budget 2013 Finansiell analys Kommunkoncernen Delårsbokslut

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

delårsrapport januari - augusti 2011 4 Krogar vid Växjösjön Foto Mats Samuelsson

delårsrapport januari - augusti 2011 4 Krogar vid Växjösjön Foto Mats Samuelsson delårsrapport januari - augusti 2011 4 Krogar vid Växjösjön Foto Mats Samuelsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida SAMMANFATTNING 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärld God ekonomisk hushållning Finansiell analys Kommunkoncernen

Läs mer

delårsrapport januari - augusti 2012

delårsrapport januari - augusti 2012 delårsrapport januari - augusti 2012 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida SAMMANFATTNING 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomi God ekonomisk hushållning Mål i budget 2012 Finansiell analys Kommunkoncernen Delårsbokslut

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-10

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-10 Tid och plats A-salen klockan 10.00 Beslutande Ledamöter Per Schöldberg (C) ordförande Anna Tenje (M) Catharina Winberg (M) Gunnar Storbjörk (S) Malin Lauber (S) Cheryl Jones Fur (MP) Tomas Thornell (S)

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-06-16. Åsa Karlsson Björkmarker

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-06-16. Åsa Karlsson Björkmarker Tid och plats Utvandrarnas hus, Växjö, kl. 15.30-15.40 Beslutande Ledamöter Bo Frank (M), Ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S) Eva Johansson (C) Anna Tenje (M) Catharina Winberg (M) Oliver Rosengren

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun September 2014 September 2014 Harald Jagner, Pernilla Lihnell Innehåll Sammanfattning och kommentarer 1 1. Inledning 4 2. Iakttagelser

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

A-salen, kommunhuset. Charlotta Svanberg (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V)

A-salen, kommunhuset. Charlotta Svanberg (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V) Plats A-salen, kommunhuset Tid Kl. 10:00-11:10 Beslutande Ledamöter Övriga närvarande Ersättare Bo Frank (M) Charlotta Svanberg (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

delårsrapport januari - mars 2012

delårsrapport januari - mars 2012 delårsrapport januari - mars 2012 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida SAMMANFATTNING 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärld God ekonomisk hushållning Ekonomi - Finansiell analys Kommunen 3 Delårsbokslut januari mars

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

delårsrapport januari - mars 2013

delårsrapport januari - mars 2013 delårsrapport januari - mars 2013 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida SAMMANFATTNING 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärld God ekonomisk hushållning Ekonomi - Finansiell analys Kommunen 3 Delårsbokslut januari mars

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 25 augusti 2015 kl. 8:30-9:50 Plats KS-salen, stadshuset Omfattning 58-62 ande Anders Andersson (C) Christina Fosnes (M) Johan Persson (S) Dzenita Abaza

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Kommunstyrelsen. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-09-10. Underskrifter ANSLAG/BEVIS

Kommunstyrelsen. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-09-10. Underskrifter ANSLAG/BEVIS Plats och tid Sammanträdesrummet Mästaren, kl 14.00-16.45 ande Claes Jägevall (FP) ordf Laila Gröhn (FP) ersätter Alda Daniel (FP) Claes-Gunnar Almestål (FP) Ann-Britt Danielsson (M) Peo Andersson (M)

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se

Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se 1 (4) 2010-05-17 Tjänsteskrivelse Dnr ÄON 11/23 Kontor Äldreomsorgskontoret Handläggare Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgsnämndens delårsbokslut

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 NÄMND Bokslut 2012 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt Kostnader Resultat Bokslut 2012 INTÄKTER/KOSTNADER 2013 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Gunnar Elm (C) Ulf Hedin (M) Patric Svensson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V) Rose-Marie Holmqvist (S)

Gunnar Elm (C) Ulf Hedin (M) Patric Svensson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V) Rose-Marie Holmqvist (S) Plats A-salen, kommunhuset Tid Kl. 10:00 11:20 Beslutande Ledamöter Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Bo Frank (M) Gunnar Elm (C) Ulf Hedin (M) Patric Svensson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Reviderad budget 2014 samt beslut om nämndernas över- och underskott

Reviderad budget 2014 samt beslut om nämndernas över- och underskott Dnr KS-2014-11 Dpl 10 sid 1 (10) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ekonomi- och verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2014-02-10 Ingemar Granath, 054-5401047 ingemar.granath@karlstad.se Reviderad budget 2014 samt beslut

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Granskning av bokslut 2012 RappOIi

Granskning av bokslut 2012 RappOIi Värmlands läns Vårdförbund Granskning av bokslut 01 RappOIi Audjt KPMGAB Antal sidor: 6 II Rapport 0 1 V årdförbundet.docx 013 KPMG AB, a Swedish limited liahility company and a member firm oflhe KPMG

Läs mer