HUD- OCH KÖNSSJUKDOMAR

Transkript

1 HUD- OCH KÖNSSJUKDOMAR I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten omfattar fördjupade kunskaper rörande etiologi, epidemiologi, diagnostik, utredning, behandling och uppföljning av hud- och könssjukdomar hos barn och vuxna. Här ingår också förebyggande åtgärder mot uppkomst och spridning av dessa sjukdomar. Specialiteten omfattar behandling av såväl akuta som kroniska sjukdomar i öppen och sluten vård. Diagnostiken baseras i hög grad på sjukdomshistoria och klinisk undersökning, kompletterad med histopatologiska, fysiologiska och kemiska undersökningar. Behandlingsmetoderna omfattar läkemedelsbehandling, ljusbehandling, kirurgiska ingrepp. Smittspårning, sociala åtgärder och hälsoupplysning har en central roll i omhändertagandet. Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdsystemet Specialiseringstjänstgöringen skall leda fram till god förståelse för hur hud- och könssjukdomar påverkar individen och samhället. Specialisten skall känna till kompetensområdet för och samverka med andra yrkesgrupper inom vården, socialtjänsten, försäkringskassan, arbetsvårdande myndigheter, företagshälsovård, primärvård m fl. Specialiteten har gemensamma kunskapsområden med ett flertal andra specialiteter, såsom onkologi, plastikkirurgi, reumatologi, internmedicin, barnoch ungdomsmedicin, psykiatri, infektionssjukdomar, obstetrik och gynekologi, urologi, klinisk genetik och allmänmedicin. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Specialiseringstjänstgöringen skall leda fram till allsidiga och breda kunskaper i epidemiologi samt diagnostik och behandling av sjukdomar i hud och könsorgan och goda praktiska färdigheter i fråga om flertalet förekommande undersökningsoch behandlingsmetoder. Specialisten i hud- och könssjukdomar skall A. Självständigt kunna handlägga/utföra psoriasis, eksem och de vanligaste genodermatoserna

2 blåsdermatoser och fotodermatoser hudtumörer åldersrelaterade hudbesvär hudinfektioner bensår och vaskulära sjukdomar läkemedelsallergier och urtikaria yrkesrelaterade hudproblem hudmanifestationer vid reumatiska systemsjukdomar, invärtes sjukdomar och psykiska sjukdomar sexuellt överförbara sjukdomar inklusive HIV-infektion B. Ha god kännedom om och erfarenhet av sjukdomstillstånd i gränsområdet till andra specialiteter (t ex reumatiska systemsjukdomar) aktuell smittskyddslagstiftning aktuella lagar för allmän sjukförsäkring sjukvårdens organisation de vanligaste sjukvårdsadministrativa rutinerna C. Vara orienterad om ovanliga hudsjukdomar avancerade diagnostiska och operativa metoder socioekonomiska aspekter på hud- och könssjukdomar Under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten vidare träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i frågor av medicinsk-etisk natur förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar beredas tillfälle att delta i klinikens verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker fördjupa sina kunskaper om möjligheterna att förebygga sjukdom och skada, samt delta i individuellt och generellt förebyggande arbete

3 träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier. Sidoutbildning Sidoutbildning i internmedicin är nödvändig eftersom specialisten i hud- och könssjukdomar måste ha god kännedom om och viss erfarenhet av de vanligaste invärtesmedicinska sjukdomstillstånden (se preciserade delmål). Teoretisk utbildning Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen samt ge kunskaper och färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. Kvalitetssäkring Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen. Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är verksamhetschefens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också verksamhetschefens ansvar att tillse att STläkaren erhåller den sidoutbildning som målbeskrivningen föreskriver och att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Handledaren skall tillse att sidoutbildningen utformas så att målbeskrivningens krav tillgodoses och att god och regelbunden kontakt etableras med sidoutbildande enheters handledare och med eventuell studierektor. ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal.

4 II. Preciserade delmål Inom hud- och könssjukdomar A. Specialisten skall självständigt kunna handlägga/utföra papuloskvamösa sjukdomar: psoriasis, pityriasis, rosea, lichen ruber planus - eksemsjukdomar hudinfektioner: orsakade av vanligt förekommande patogena bakterier, virus, svampar, parasiter samt sekundärinfektioner toxikodermier i vid bemärkelse: urtikaria, exantem, erythema multiforme, erythema nodosum, allergiska vaskuliter, fixt erytem, epidermal nekrolys, erytrodermi - anafylaktiska reaktioner - kutana kollagenoser hudmanifestationer vid invärtes sjukdomar: metabola, endokrina, nutritiva, immunologiska, psykiska och maligna sjukdomar - granulomatösa sjukdomar - aknegruppen och andra vanliga sjukdomar i hudens bihangsorgan blåsdermatoser: dermatitis herpetiformis, pemfigoid, pemfigus vanliga genodermatoser: iktyoser hudtumörer: diagnostik och terapival vid benigna hudtumörer och praecanceroser, basaliom, skivepitelcancer samt maligna melanom yrkesdermatologi: mer frekvent förekommande yrkesdermatoser och arbetsskadeintyg

5 fotodermatoser: hudförändringar utlösta av ljus och andra fysikaliska agens, vanliga ljusdermatoser såsom polymorf ljusdermatos och fotokemiska reaktioner samt ljusutlösta läkemedelsreaktioner histopatologiska grundbegrepp vaskulära sjukdomar: hudsjukdomar vid arteriell och venös cirkulationsinsufficiens inkl småkärlssjukdom sexuellt överförbara sjukdomar (STD): infektioner som omfattas av smittskyddslagen samt kondylom, herpes, candidasis och Trichomoniasis - andra vanliga infektioner i nedre urogenitalorganen - HIV-epidemiologi inom och utom Sverige, basal virologi och serologi - HIV-testning, handläggning av patienter med nyupptäckt HIVinfektion samt behandling av mukokutana symtom i olika stadier av HIV-infektion diagnostik - biopsi med stans och kniv, allergologisk utredning med anamnes samt epikutantest - mykologi; direktmikroskopi, provtagning för odling, inspektion i Wood's ljus, skabbletning - STD: provtagning och mikroskopi inkl mörkfält behandling - behandling med utvärtes läkemedel, bandagering och kompression vid hypostas, badbehandling, behandling med ultraviolett ljus - fotokemoterapi och kombination av UV-ljus operativ behandling - excision med primär slutning, curretage av hudtumörer, speciellt basaliom, elektrokirurgi, kirurgisk behandling av yttre kondylom, kryokirurgi - intralesionell injektion - etsande behandling B. Ha god kännedom om och viss erfarenhet av handläggningen/utförandet - mer ovanliga papuloskvamösa sjukdomar

6 - eksem: basal immunologi, inflammationspatofysiologi, kontaktallergen i miljön, huden som barriär - mer ovanliga hudinfektioner - mer ovanliga blåsdermatoser - hepatit B och tarminfektioner vid STD - antiretroviral behandling vid HIV, diagnostik/behandling av salpingit, epididymit - histopatologi vid vanliga hudsjukdomar och tumörer - ljustest inkl fotolabbtest - oral provokation och in vitro-tester vid toxikodermier - allergologisk utredning vid icke-knutna atopier, prick-test - immunofluorescensdiagnostik vid framför allt kollagenoser - blåsdermatoser, toxikodermier - mer omfattande yrkesdermatologisk utredning, arbetsplatsbesök - laboratoriediagnostik vid STD - klinisk-fysiologiska metoder vid vaskulär insufficiens - indikation för elektronmikroskopi av hud - hårmikroskopi - lumbalpunktion - Bucky behandling (mjukröntgen) - kirurgisk laser - mykologisk laboratoriediagnodtik - kolposkopi - preventivmedelsrådgivning C. Ha närvarit vid eller ha teoretisk kännedom om handläggningen/utförandet av - icke kutana atopier: astma, allergisk rhinit - tropiska hudinfektioner - systematiska kollagenoser - förekomst och behandling av interna komplikationer till HIV-infektion - profylax mot opportunistiska infektioner vid HIV - ovanliga genodermatoser - histopatologisk och immunhistologisk teknik - prediktiv allergiestning - bakteriologisk-mykologisk resistensbestämning

7 - mikrobiologisk immundiagnostik - bedömning av cervixdyplasi/cancer - sexuella dysfunktioner - full- och delhudstransplantation, kilexcision, lambå- och M-plastik - kemokirurgi enl Mohs - kärlkirurgi vid vaskulär insufficiens - dermabrasio - hyperhidroskirurgi - konventionell röntgenbehandling - plasmaferes - kosmetologi, t ex elektrolys, täckning. Inom internmedicin Specialisten i hud- och könssjukdomar skall ha god kännedom om och viss erfarenhet av - hjärtkärlsjukdomar som hypertoni, hjärtkompensation, artäremboli och venös trombos, samt tolkning av EKG - hematologiska tillstånd som anemi, leukopeni och koagulationsrubbningar - reumatiska systemsjukdomar - lever och tarmsjukdomar som hepatit, ulcerös kolit, celiaki och ulcus - endokrina sjukdomar som hyper- och hypotyreos och diabetes mellitus - lungsjukdomar som akut respiratorisk insufficiens och astma - andra akuta sjudomar såsom medvetande-rubbning, njurinsufficiens och vätskebalansrubbning.