SAMARBETE PÅ SVENSKA

Transkript

1 SAMARBETE PÅ SVENSKA MELLAN HÖGSKOLOR I HELSINGFORS En översikt över pågående samarbetsformer och samarbetsidéer utgående från Arcada-Nylands svenska yrkeshögskola, Helsingfors universitet, Svenska handelshögskolan och Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Underlag för RHH-seminarium

2 INNEHÅLL: Förord 2 1. Svensk högskoleutbildning i Helsingfors en översikt 4 2. Samarbete som RHH-högskolorna deltar i inom undervisningen Allmänna studier Agrikultur- och forstvetenskaper Ekonomiska vetenskaper De humanistiska vetenskaperna Filosofi Historia Litteratur Språk Tvärvetenskapliga områden Juridik Medicin och hälsovård Medier och kommunikation Naturvetenskap och matematik Biologi Fysik Geografi Kemi Matematik Pedagogik Samhällsvetenskaper och det sociala området Teknik Förberedande av Bologna / Gemensamma MA-program Sammanfattning / Diskussion Studenternas rörlighet Fortbildning för personalen / Stödfunktioner Öppna universitetet/ Öppna yrkeshögskolan Fortbildning / Vuxenutbildning Övrigt samarbete på svenska Nätbaserad undervisning 7.2 Marknadsföring och rekrytering BILAGOR

3 Förord Föreliggande rapport är utfört på uppdrag av RHH, Rektorsdelegationen för högskoleutbildningen i Helsingfors. RHH:s verksamhet grundar sig på ett avtal, som ingicks den 21 januari 2003 mellan rektorerna för Helsingfors universitet, Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, Svenska Handelshögskolan och Arcada Nylands svenska yrkeshögskola, samt den av HU:s prorektorer som är ansvarig för det svenskspråkiga utbudet. Avtalet inbjuder även andra tvåspråkiga institutioner, som utsett någon på rektorsnivå att särskilt ansvara för den svenskspråkiga undervisningen, att delta på lika villkor. Syftet med RHH:s verksamhet är att stärka det svenskspråkiga utbildnings- och informationssamarbetet mellan Helsingforsområdets tvåspråkiga och svenskspråkiga högskolor. Fr.o.m. januari 2004 har RHH ett enmannasekretariat, som är förlagt till Hanken. Som del av RHH:s verksamhet bör denna rapport ses som en del av ett större sammanhang, och två delvis överlappande regionala strategier. RHH uppstod som del av universitetens och yrkeshögskolornas gemensamma strategi för metropolregionen, som ett sätt att samordna den svenskspråkiga verksamheten i området. RHH:s verksamhet utgör därmed en del av, och är ett uttryck för, hela metropolregionens målsättningar gällande tvåspråkigheten och den svenskspråkiga högskoleverksamheten i Helsingforsområdet. Som Finlands största svenska studieort har Helsingfors en självklar och central roll att spela i utvecklingen av studieutbudet på svenska. Frågan om hur de två- och svenskspråkiga högskolorna i området samordnar sin verksamhet och genom samarbete kan stöda varandra är därmed väsentlig. Samtidigt bör RHH:s verksamhet ses som en del av strävandena inom den svenskspråkiga högskolesektorn i hela s.k. Svenskfinland. Här utgör Samordningsdelegationens arbete och strategirapport viktiga hörnstenar. Genom föreliggande rapport önskar RHH bidra till en utveckling av samordningen och samarbetet mellan två- och svenskspråkiga högskolor i Helsingfors. På basis av information och uttalanden samlade av undervisnings- och annan personal vid de involverade högskolorna, är arbetet tänkt som ett första försök att överblicka olika former av samarbete som pågår i dag. Rapporten är inte uttömmande, och det finns en risk för att projekt inte alltid återges precis som de genomförs. Rapporten är inte heller tänkt att ge några klara svar eller strategier för den framtida utvecklingen. Den information och de kommentarer som framkommer i rapporten baserar sig på enskilda medverkandes uppgifter och synvinklar, inte på linjedragningar av de enskilda högskolorna, eller på enheters officiella ställningstaganden. Däremot hoppas RHH att rapporten ska väcka intresse bland undervisnings- och annan högskolepersonal, och fungera som ett underlag för en vidare diskussion och utveckling av samarbete. Samtidigt hoppas RHH på att kunna bidra till att identifiera öppningar till nya lösningar och samarbetsmöjligheter. Liksom många påpekat under arbetets gång utgör samarbete inget självändamål. Som det framgår ur rapporten är samarbete resurskrävande, både i frågan om finansiella och personella resurser. Men samtidigt vittnar erfarenheter om hur gemensamma kraftansträngningar kan bidra till en positiv utveckling för den enskilda individen, den enskilda högskolan, samt regionen som helhet. Det är dessa positiva effekter som 2

4 RHH eftersträvar och önskar understöda, i samklang med de strategier för långsiktig regional utveckling som högskolorna i Helsingforsregionen utgör en del av. Prorektor Thomas Wilhelmsson Rektor Marianne Stenius Rektor Henrik Hägglund Rektor Henrik Wolff Projektkoordinator och sekreterare Lia Markelin lia.markelin@hanken.fi 3

5 1. Svensk högskoleutbildning i Helsingfors en översikt I Helsingforsområdet finns det sju svensk- eller tvåspråkiga universitet och två svensk- eller tvåspråkiga yrkeshögskolor. Det enda svenskspråkiga universitetet i regionen - Svenska handelshögskolan - ansvarar för den ekonomisk-merkantila utbildningen. 1 Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet erbjuder, som en fristående svenskspråkig enhet inom Helsingfors universitet, undervisning i samhällsvetenskapliga och journalistiska ämnen. I övrigt erbjuder Helsingfors universitet med bl.a. sina 27 lagstadgade professorstjänster för undervisning på svenska, undervisning på svenska inom centrala ämnen (se bilaga 1). Till de övriga tvåspråkiga universiteten hör enligt universitetslagen ( /645) Bildkonstakademin, Konstindustriella högskolan, Sibelius-Akademin, Teaterhögskolan och Tekniska högskolan. Av de universitet som är belägna i huvudstadsregionen ansvarar Helsingfors universitet (inklusive Svenska social- och kommunalhögskolan), Konstindustriella högskolan, Sibelius-Akademin, Svenska handelshögskolan, Teaterhögskolan samt Tekniska högskolan tillsammans med Åbo Akademi för att ett tillräckligt antal personer med kunskaper i svenska kan utbildas för landets behov. Den enda svenskspråkiga yrkeshögskolan med huvudsäte i regionen är Arcada Nylands svenska yrkeshögskola. I tillägg erbjuder Helia, Helsingfors yrkeshögskola för företagsekonomi, vid sin enhet i Borgå svenskspråkiga utbildningsprogram i företagsekonomi och turism. Nedanstående tabeller ger en översikt över fördelningen av studerande mellan de olika högskolorna och ämnesområdena. Uppgifterna har meddelats från högskolorna. 1 De sju institutionerna finansiell ekonomi och ekonomisk statistik, företagsledning och organisation, handelsrätt, marknadsföring och företagsgeografi, nationalekonomi, redovisning, samt språk och kommunikation indikerar studieutbudet vid högskolan 4

6 Tabell 1. Översikt över antalet inskrivna vid de svenska högskolorna samt antalet inskrivna svenskspråkiga studerande vid de tvåspråkiga högskolorna i Helsingforsområdet, okt/dec Högskolorna representerade inom RHH Alla Närvaroanmälda (BA/MA) Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Helsingfors universitet inkl. Svenska social- och kommunalhögskolan vid HU (469) (442) Svenska handelshögskolan (Helsingfors campus) Summa Högskolorna inte representerade inom RHH Bildkonstakademin 15 7 Helia (svenskspråkiga programmen) Konstindustriella högskolan Sibeliusakademin Teaterhögskolan Tekniska högskolan Ca Summa TOTALT Av vilka 299 personer forskarstuderande och 102 övriga examnesstuderande. Av vilka 159 personer forskarstuderande Enligt situationen ; i siffran alla ingår sådana studerande som kan ha utexaminerats samma år. Av vilka 4 postgraduala Antalet registrerade som svenskspråkiga för grundexamen läsåret Det verkliga antalet svenskspråkiga antas vara större. 2 Dessa siffror inkluderar de svensk- eller tvåspråkiga yrkeshögskolor och universitet som har sitt huvudcampus i Helsingforsregionen. 5

7 Tabell 2. Antalet inskrivna och närvaroanmälda studerande för grundexamen (YH-, kandidat- eller magisternivå) per utbildningsprogram eller ämne vid de svenska högskolorna i Helsingfors, samt antalet inskrivna närvaroanmälda svenskspråkiga studerande för grundexamen vid HU per ämnesområde Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Teknik och kommunikation 360 Handel och administration 274 Turism-, kosthålls-, och ekonomibranschen 103 Social- och hälsovårdsbranschen 468 Kultur / media 154 Degree Programmes (på engelska) 223 Totalt Svenska handelshögskolan (Helsingfors campus) De svenskspråkiga huvudämnena M.Sc. program (på engelska) 118 Totalt Helsingfors universitet (inkl. SSKH) Agrikultur- och forstvetenskap 69 Farmaci 27 Humaniora 399 Juridik 188 Medicin 134 Naturvetenskap 300 Odontologi 3 Pedagogik 104 Psykologi 12 Samhällsvetenskap 646 Teologi 20 Veterinärmedicin 17 Totalt Totalt utan SSKH Svenska social- och kommunalhögskolan vid HU (enligt huvudämne) Journalistik 116 Rättsvetenskap 4 Socialpsykologi & psykologi 44 Socialt arbete & socialpolitik 111 Sociologi 71 Statskunskap med förvaltning 96 Totalt 442 6

8 Tabell 3. Antalet närvarande svenskspråkiga studerande för examen (inkl. lic. & doktorsexamen) vid Helsingfors universitet (inklusive SSKH) Ämne Procent av Antal samtliga stud. inom ämnet Agrikultur- forstvetenskap 2,7 % 82 Farmaci 3,9 % 31 Humaniora 5,9 % 473 Juridik 9,0 % 221 Medicin 10,5 % 254 Naturvetenskap 4,8 % 368 Odontologi 1,4 % 4 Pedagogik 3,7 % 121 Psykologi 2,7 % 15 Samhällsvetenskap 15,2 % 689 Teologi 1,3 % 24 Veterinärmedicin 5,2 % Samarbete som RHH-högskolorna deltar i inom undervisningen Det är inte lätt att definiera svenskt samarbete i Helsingfors. Beroende på hur man ser på rollen av samarbete, eller vad man ser att samarbete ger eller bör ge, kan olika former av samarbete ses som relevanta för de i Helsingfors belägna svensk- och tvåspråkiga högskolornas verksamhet och studerande. Utgångspunkten i föreliggande text är att samarbete på svenska i Helsingfors i frågan om undervisning innebär att minst två parter belägna i Helsingforsområdet är involverade i samarbetet, och att samarbetet försiggår på svenska. Med undervisning menas grundundervisningen, dvs. undervisning för YH-, kandidat- eller magisterexamen. Däremot inleddes arbetet med en bredare eller mindre strikt definition på samarbete, vilket gav upphov till mångsidig, om något ojämn, information. Det har inte alltid varit lätt att exkludera information som kan anses intressant i sammanhanget - som t.ex. samarbete inom HU, vilket i flera fall inkluderats i rapporten ifall det nämnts av institutionen. Andra vad som bedömts som för sammanhanget intressanta uppgifter har satts i fotnoter. Det finns också en risk för att en del av de uppgifter som nämns inbegriper aktiviteter som de facto försiggår på annat språk än svenska. Utredaren hoppas att läsaren har överseende med de ojämnheter som förekommer i texten på grund av dessa avgränsnings- och definitionssvårigheter. Understrykas bör också att endast personal vid de högskolor som hittills är medlemmar av RHH har tillfrågats om information för rapporten, vilket var ett resultat av en nödvändig avgränsning. I första hand gick förfrågan till professorer och prefekter, i vissa fall även till annan lärarpersonal. Information har samlats in via e- post, per telefon och via personliga visiter. Liksom understryks i förordet går rapporten inte ut för att vara uttömmande, utan är tänkt som ett underlag för 7

9 diskussion och ett hjälpmedel i en pågående process. Eventuella feltolkningar tar utredaren ensamt ansvar för. 2.1 Allmänna studier Vid SSKH ingår i helheten allmänna studier grundkurser i språk (se nedan), IT, statistik, vetenskapsteori, samt en kurs om politik och förvaltning i Finland. Kursen i politik och förvaltning sköts med SSKH:s egna lärarkrafter, medan IT, statistik och vetenskapsteori sköts på timlärarbasis. Några av timlärarna i statistik har under de senaste åren kommit från Hanken, och nuvarande timläraren från Hanken sköter undervisningen vid SSKH utanför den egna tjänsten. Ett mer officiellt samarbete mellan högskolorna på området skulle enligt nuvarande läraren från Hanken vara en god idé, eftersom det verkar finnas en allmän brist på personer som kan åta sig timundervisning i statistik på svenska. För att samarbetet skulle ha förutsättningar att lyckas krävs dock fler tjänster för ändamålet, t ex vid Hanken, kommenterar hon. 3 Fr.o.m. hösten 2004, för ca tre år framåt, delar SSKH och HU:s statsvetenskapliga fakultet på en lärare i forskningsmetodik, som främst koncentrerar sig på de kvantitativa metoderna. Enligt en kommentar från SSKH kunde ett samarbete inom IT-undervisningen med Hanken också vara intressant. Uppbyggnaden av allmänna studier inom HU i övrigt varierar. Närmare hur dessa är organiserade eller tillgodosedda för svenskspråkiga studerande har utredaren inte lyckats utreda. Däremot förekommer gemensamma kurser i språk med hjälp av den s.k. Språkalliansen (se nedan). Kurser i metodik och vetenskapligt skrivande på svenska har även tidvis ordnats i samarbete med flera institutioner vid HU. Vid Hanken består de allmänna studierna av grundkurser i de olika realämnen som undervisas vid högskolan. Vissa kurser är dock mindre specialiserade, så som informationsbehandlingens grunder, i vilken ingår undervisning för nivå A för det s.k. datorkörkortet. Vid Arcada finns det egentligen inte studier som definieras som allmänna, så vitt utredaren erfar. Varje utbildningsprogram har sina egna helheter beroende på behoven inom just detta program. 2.2 Agrikultur- och forstvetenskaper HU:s agrikultur- och forstvetenskapliga fakultet hade i mars 2004 en svenskspråkig professor (ämnet lantbrukets företagsekonomi), samt en assistent i skogsbrukets logistik. Den andra svenskspråkiga professuren vid fakulteten är när rapporten skrivs lediganslagen. Fakulteten har inget institutionaliserat samarbete på svenska med de 3 En tjänst ger kontinuitet i undervisningsarbetet medan timundervisning inte på samma sätt sporrar läraren att satsa på utvecklingen av kurserna. Vad gäller möjligheterna för gemensam lektor i statistik, antydde nuvarande timläraren vid SSKH att hon själv möjligen kunde vara intresserad av en sådan tjänst. En "pool-lektors" möjlighet till utveckling och tillgång till växelverkan med andra likasinnade i en stimulerande forskningsinriktad miljö måste däremot beaktas, påpekade hon, annars blir undervisningen lidande på långsikt. T.ex. Hanken sågs därför som en bra "bas" för en dylik lärare, eftersom där redan finns en välfungerande statistikinstitution. (Se även kommentarer under Ekonomiska vetenskaper) 8

10 övriga högskolorna i Helsingforsområdet så vitt utredaren erfar. 4 Professorn i lantbrukets företagsekonomi har fortlöpande kontakt till Svenska social- och kommunalhögskolan, och har hållit föreläsningar inom ramen för SSKH:s miljöblock. Inom ramen för JOO verkar en del studerande läsa bl.a. marknadsföring på Hanken. Intresse kunde ev. även finnas mot Tekniska högskolan, i synnerhet vad gäller ämnet produktionsekonomi. Inom universitetet kunde en gemensam grundkurs i biologi på svenska tillsammans med biologin te sig intressant, menar man från Agro-forst, men kurserna vid bio- och miljöinstitutionen ser ut att vara rätt specialiserade. Med hjälp av de s.k. svenska pengarna 5 planerar fakulteten att under läsåret ordna tre kurser på svenska, i nationalekonomi (mikro-/makroekonomi), statistik och vetenskapligt skrivande respektive. Det finns även planer på att ha ett övningsarbete i kemi på svenska i samband med grundkursen i kemi. Dessa är tänkta som gemensamma kurser för svenskspråkiga studerande vid alla fakulteter belägna i Vik. 6 För att kunna erbjuda svenskspråkiga seminariegrupper har även proseminarie- och laudaturseminariegrupper sammanslagits från flera huvudämnen vid fakulteten Ekonomiska vetenskaper Inom det ekonomisk-merkantila området samarbetar dels Hanken och Arcada, och dels universiteten och yrkeshögskolorna separat. Mellan Hanken och Institutionen för företagsekonomi vid Arcada verkar det försiggå ett visst kontinuerligt samarbete genom lärarutbyte, både i form av gästföreläsningar och i form av kurser. I synnerhet 4 Ett kontinuerligt samarbete sker däremot med Yrkeshögskolan Sydväst och agrologstudierna där. Bl.a. ordnar fakulteten en intensivkurs öppen för bägge högskolors studerande, som ett sätt att fånga upp yrkeshögskolestuderande som skulle vara intresserade av fortsatta studier vid universitetet. Yrkeshögskolan och universitetet försöker också undvika en konkurrens på påbyggnads- eller magisternivå genom att skräddarsy agrologernas program för att underlätta fortsatta studier vid universitetet. 5 De s.k. svenska pengarna eller tvåspråkighetspengarna vid HU uppstod år 2001 som ett sätt att stöda den svenskspråkiga undervisningen. En begränsad summa pengar utdelas till institutionerna vart år på basis av antalet utexaminerade svenskspråkiga magistrar. 6 I tillägg har institutionen för lantbruks- och hemhushållningsteknologi anhållit om tvåspråkighetspengar för att ordna en svenskspråkig grundkurs i fysik, som på sikt kunde vara gångbar även för veterinärmedicinska fakultetens svenskspråkiga studerande. 7 Tilläggas kan att det råder en brist på svenskspråkiga studerande i relation till existerande behov. Kursernas deltagarantal utökas förutom genom samarbete även genom att locka finskspråkiga deltagare till kurserna: som ett sätt att lära sig svenska brukar en del finskspråkiga studerande delta i en av de grundkurser som anordnas på svenska vid institutionen. Detta verkar ha fungerat bra - studerandena är motiverade p.g.a. att det är frivilligt och handlar om det egna ämnet, och samtidigt kompenseras de för sitt deltagande inom svenskundervisningen. Ett försök att dela upp en obligatorisk kurs så att hälften gick på svenska och hälften på finska var inte lika motiverande - konceptet har fungerat bättre som ett valbart alternativ och visat på goda resultat i form av framsteg i behärskningen av svenska, kommenterar professorn. Det har också satts ihop ett förslag för en gemensam svenskspråkig antagning till agrikultur- forstvetenskapliga fakulteten, som skall presenteras för fakultetens urvalskommitté under våren. Tanken är att skapa en svensk linje eller ett svenskt program inom fakulteten bestående av bl.a. elva obligatoriska studieprestationer på svenska. Då den svenska professuren i logistik blir tillsatt kan man även anta att kursutbudet på svenska ökar. 9

11 inom ämnena marknadsföring och logistik ser detta samarbete, som främst grundar sig på individuella kontakter mellan de två högskolorna, ut att ha fungerat väl. Kontakten mellan Hanken och Arcadas institution för företagsekonomi förefaller speciellt nära pga. att personalen vid Arcada i många fall utbildats (eller utbildas) eller har tidigare jobbat vid Hanken, eller lärare vid Hanken har tidigare jobbat vid Arcada. Utöver detta samarbetar Arcada med Helias Borgåenhet, bl.a. via ett logistikprojekt på svenska i vilket flera svenska yrkeshögskolor deltar. 8 De enskilda samarbetsrelationerna ser ut att ha fungerat bra, men prefekten för Arcadas institution för företagsekonomi framhåller att det skulle finnas ett behov att se på samarbetet i ett större perspektiv, och diskutera bl.a. arbetsfördelningen inom området. På Hanken försiggår samarbete utåt främst enligt huvudämne, och ofta på andra språk än svenska. 9 Inom ämnet ekonomisk politologi ser samarbetet i undervisningen främst ut att gå ut på inbjudande av föreläsare, i begränsad utsträckning inom Hanken, men även från HU, ÅA, eller diverse institut (Utrikespolitiska institutet, Wider). Ämnets överassistent bedömer att ca. 40 % av undervisningssamarbetet går på engelska eller finska, vilket delvis beror på att en av ämneskurserna går på engelska. Man har försökt hitta fler svenskspråkiga samarbetsparter, men detta har inte varit så lätt p.g.a. att det inte alltid finns sakkunniga som kan svenska. Samtidigt gränsar ämneskurserna i politisk ekonomi även till andra ämnesområden, och överassistenten ställer sig positivt till ökat undervisningssamarbete med andra högskolor. Inom ämnet finansiell ekonomi pågår inget regionalt samarbete på svenska så vitt utredaren erfar. Inom ämnet företagsledning och företagande verkar det förekomma sporadiska kontakter till de andra högskolorna i regionen. T.f. professorn i ämnet meddelar att han tidigare hållit en kurs i företagsamhet på Arcada, och för närvarande personligen samarbetar med HU:s biovetenskapliga fakultet. 10 En eventuell öppning för vidare samarbete från Hankens synvinkel ser han i produktionsekonomi, som undervisas både på Tekniska högskolan och Arcada. T.f. professorn i företagsledning och företagande uppmuntrar sina studerande att ta specifika kurser vid avdelningen för produktionsekonomi vid TH (och även kurser vid HKKK) inom ramen för JOO. Att initiera ett samarbete, t.ex. med Arcada, på denhär punkten har hittills varit svårt p.g.a. tids- och resursbrist, dvs. en brist på personer att sätta in i dethär samarbetet. Däremot kunde en möjlighet vara att utbyta studerande, dvs. förhandla fram kvoter för Hankens studerande på vissa kurser vid andra högskolor och bjuda ett motsvarande antal platser på de egna kurserna. Detta pga. att JOO-systemet upplevs 8 Samt via en gemensam virtuell kurs inom turismen på engelska. På nordisk nivå sker dessutom lärarutbyte och gemensamma projekt inom ramen för nätverk och bilaterala avtal. 9 Svenska handelshögskolan deltar bl.a. i diverse nationella och internationella nätverk, av vilka flera inkluderar forskarskolor. Helsingfors handelshögskola, Helsingfors universitet och Svenska handelshögskolan ordnar gemensamma seminarier (Economics Research Seminar) som går på engelska. Helsinki Business Campus är ett samarbete mellan Hanken och HKKK för forskning och utveckling inom det ekonomisk-merkantila området. 10 Genom att hålla kurser för dem på engelska. I tillägg är han involverad i en utredning för Konstindustriella högskolan (eller Designium-institutet, som bygger på ett samarbete mellan HKKK, Konstindustriella högskolan, Lapplands universitet och TH) som funderar på att utveckla idéer till företag. 10

12 fungera dåligt, 11 och andra erbjuder sådana kurser som Hanken inte har möjlighet att erbjuda. En annan möjlighet kunde vara att organisera gemensamma kurser på svenska, t.ex. en kurs i företagande gemensamt t.ex. mellan Hanken, HU och Arcada. Däremot påpekas det att detta naturligtvis skulle kräva intresse och vilja från alla parter. Tanken har också varit att i framtiden utvidga det företagarnätverk för hankeiter som personer inom institutionen initierat, och invitera svenskspråkiga studerande även från andra högskolor någonting det verkar finnas behov och intresse för. Men även detta skulle kräva mer resurser. I tillägg konstaterar man vid företagsledning och företagande att samarbete förekommer mellan de olika huvudämnena på Hanken, så som t.ex. en kurs i E-business. Inom ämnet företagsledning och organisation ser inte ut att förekomma något undervisningssamarbete på svenska, så vitt utredaren erfar. Däremot tar institutionen bl.a. emot JOO-studerande som läser pedagogik vid HU och här kunde rörelsen gå i bägge riktningar, menar en av professorerna vid institutionen. 12 Inom ämnet företagsgeografi har det förekommit olika former av sporadiskt samarbete, så som gästföreläsningar, bl.a. med Arcada, ÅA och Yrkeshögskolan Sydväst. Ytterligare samarbetsformer är under utveckling, i främsta hand en gemensam projektkurs i logistik tillsammans med Arcada. Kursen var tänkt att bilda en helhet av respektive högskolas specialkunnande, inklusive involvering av företag, och studerandena skulle jobba i grupp med deltagare från bägge högskola. Efter personalbyte vid Arcada är detta samarbetes framtid dock oklart. Från institutionen meddelar man att studerande också uppmuntras att ta kurser annanstans, så som vid HKKK eller geografiska institutionen vid HU, men att dessa möjligheter använts i begränsad utsträckning. 13 Inom ämnet informationsbehandling vid Hanken förekommer så gott som inget samarbete på svenska. Ett tidigare samarbete med Arcada slutade i och med att personen i fråga slutade vid Arcada. 14 Från Hanken meddelar professorn i informationsbehandling att man även uppmuntrat studerande till att ta kurser vid Tekniska högskolan, men få studerande verkar ha nappat på detta. Vid HU verkar studierna däremot vara mer teoretiska eller specialiserade än vad som lämpar sig för studierna vid Hanken. Inom ämnet direkt marknadsföring förekommer inget regelbundet undervisningssamarbete i Helsingfors regionen, så vitt utredaren erfar. 15 Däremot ser professorn i ämnet att det kunde finnas möjligheter till, eller rentav behov av, 11 Pga. att studerande måste anmäla sig så långt på förhand. 12 Ett förslag från doktorander är också att kurser i forskningsmetodik kunde ordnas på svenska på doktorandnivå. 13 Institutionen har även under de senaste åren regelbundet haft besök från Sverige som Näringslivets fond betalat, och som inneburit kurser för både ämnesstuderande och doktorander vid Hanken. 14 Däremot förekommer ett fortgående samarbete med HKKK för att utöka bredden på ämnesstudierna vid Hanken. 15 Institutionen har tidigare hållit kurser i marknadsföring vid Tekniska högskolan och vid HU:s fortbildningsenhet i Lahtis, men dessa förekommer inte längre. Samarbete förekommer i dag främst på doktorandnivå genom forskningscentret CERS (Center for Relationship Marketing and Service Management) och doktorandskolningen där, samt med företagsvärlden. På nordisk basis förekommer även personalutbyte med gästföreläsningar och handledning av studenter. 11

13 ytterligare samarbete i Helsingforsregionen, t.ex. med den offentliga sektorn, som allt mer börjat använda sig av vad som varit företagsekonomiska traditioner. Och att se på eventuella gemensamma intressen med andra högskolor, som t.ex. med Arcada. Frågan är snarast vem som har visionerna att samarbeta kring. Övriga möjligheter till samarbete kunde hittas t.ex. med Konstindustriella högskolan, Tekniska högskolan, eller inom fortbildningsverksamheten, som kunde vara naturligt att arrangera gemensamt på svenska, inklusive pedagogisk fortbildning för lärare. Inom ämnet nationalekonomi har Svenska handelshögskolan tidigare samarbetat med SSKH de två högskolorna ingick ett avtal om möjligheten för studerande från SSKH att läsa bl.a. nationalekonomi vid Hanken, en möjlighet som numera öppnas automatiskt inom ramen för JOO. 16 Hanken brukade aktivt marknadsföra sina kurser till studerande på Svenska social- och kommunalhögskolan, vilket ledde till att ett antal studenter från SSKH deltog i Hankens undervisning under slutet av 1990-talet. Kurser i nationalekonomi på Hanken brukade också sättas in i SSKH:s studiehandbok inom ramen för offentlig förvaltning vid SSKH. Ett dylikt aktivt grepp förekommer dock inte i dag. Däremot är man från Hankens sida positiv till samarbete och understryker att man gärna ställer upp med sitt utbud för SSKH. Inom ämnet redovisning förekommer ett samarbete mellan Hanken och juridiska fakulteten vid HU på individbasis, i och med att en av Hankens lärare årligen håller två kurser vid fakulteten (bokföring och rättsekonomi). Ifall det fanns behov för det vid Hanken kunde man vid institutionen tänka sig även annat samarbete. Gemensamma kurser på svenska i Helsingfors kan dock vara svårt bl.a. pga. studiehelheters (och därmed redovisningsundervisningens) olika syften och struktur vid de olika högskolorna Inom ämnet statistik pågår inget regelbundet undervisningssamarbete på svenska. 17 Däremot verkar det råda en brist på lärare i statistik, vilket gör att Hankens kunskap inom området regelbundet är efterfrågad. För närvarande håller en person inom institutionen timundervisning vid SSKH utanför ramen för det egna arbetet (se allmänna studier). Professorn i statistik vid Hanken ser ett koordineringsbehov inom statistikundervisningen, men detta är en knepig fråga - dels är grundkurserna i statistik vanligtvis stora nog som de är, och dels tenderar kurserna på högre nivåer att vara specialiserade. 2.4 De humanistiska vetenskaperna Filosofi Begränsade former av samarbete på svenska ser ut att förekomma inom huvudstadsregionen som inbegriper filosofi, i alla fall mellan Helsingfors universitets olika fakulteter. Filosofiska institutionen vid HU har tidigare hållit en kurs i 16 Avtalet var i princip allmänt, Hanken beredde studiemöjligheter inom ekonomiska ämnen för SSKH:s studerande, och SSKH beredde motsvarande Hankens studerande studiemöjligheter inom deras ämnesområden. 17 De finländska institutionerna i statistik samverkar i nätverket StatNet, där tyngdpunkten legat på forskarutbildningen, och finska och engelska används som huvudsakliga arbetsspråk. 12

14 historiefilosofi, som även erbjudits för historiestudenter. Kursen kommer år 2005 att ordnas som samfinansierad av filosofiska institutionen och historiska institutionen. Svenska professorn i filosofi håller årligen en grundkurs i logik, som även intresserar många matematikstuderande. Specialkurser i matematikens filosofi hålls då och då som samarbete med matematiska institutionen. Sporadiskt handledningssamarbete ser också ut att förekomma mellan filosofiska institutionen och institutionerna för matematik och fysik. Filosofiska institutionen har även hjälpt till att förmedla lärare i filosofi till andra fakulteter och enheter, t.ex. till juridiska fakulteten, pedagogiska fakulteten, SSKH och Arcada (dåvarande Sjukis ). Institutionen ställer sig positiv gentemot samarbete, och en lärare såg positivt på t.ex. samarbetskurser eller försäljning av kurser utåt. Men den svenskspråkiga personalen vid institutionen är liten och forskningen ställer höga krav, vilket betyder att resurserna för samarbetsverksamhet är begränsade. Däremot mottar institutionen en stor del studerande från andra institutioner till sina kurser: upp till 50 % av deltagarna på en svenskspråkig kurs vid filosofiska institutionen kan utgöras av biämnesstuderande från andra institutioner/enheter Historia Något regelbundet undervisningssamarbete på svenska inom historia pågår inte i huvudstadsregionen i dag, så vitt utredaren erfar. Det regionala svenskspråkiga samarbetet sträcker sig närmast till Svenska litteratursällskapet, som erbjuder möjligheter åt institutionens studerande och forskare genom olika projekt, och hjälper till att publicera arbeten. En hel del samarbete pågår även tvåspråkigt, så som virtuella kurser på nätet. Däremot är historiska institutionen starkt inkopplad i planen på det gemensamma magisterprogrammet i kultur & kommunikation (se nedan). 19 Samtidigt finns det institutioner utanför universitetet så som Historiska föreningen, förutom litteratursällskapet som erbjuder stöd- och samarbetsmöjligheter på svenska. 18 Om situationen för den svenskspråkiga enheten vid filosofiska institutionen i övrigt kan konstateras att det årliga antalet antagningar är litet (7 st.), men biämnesstuderande fyller ut kurserna. Däremot verkar filosofilärarutbildningen inte locka många personer. Den senaste tiden har lärare inom ämnet filosofi på filosofiska institutionen ordnat en kurs avsedd för blivande ämneslärare, men på finska. Motsvarande går vissa kurser i logik på engelska och tas av datavetenskapsstuderande. Inom ämnet praktisk filosofi (käytännöllinen filosofia) vid Statsvetenskapliga fakulteten anordnas årligen en filosofikurs på svenska avsedd som en del av studenternas språkundervisning i svenska, vilka ämnet filosofis studerande kan avlägga som filosofikurs. Enligt den svenska professorn i filosofi vid filosofiska institutionen skulle det finnas rum för flera tvåspråkiga kurser, eller för fler finskspråkiga deltagare i de svenskspråkiga kurserna. 19 Den svenska professorn i historia vid HU menar att ett ev. undervisningssamarbete kunde vara intressant t.ex. i form av docentföreläsningar eller intensivkurser, t.ex. med Åbo Akademi. Samtidigt kunde nya möjligheter hittas i den virtuella undervisningen genom att bygga fram pedagogiskt fiffiga lösningar och komma på optimala sätt att utnyttja webben på, även på nordisk basis. Även andra tvåspråkiga lösningar skulle vara värda att pröva. Institutionen har försökt att till svenskspråkiga kurser locka även finskspråkiga studerande, som därmed kunde kompensera deltagandet inom ramen för sin svenskundervisning. Men hittills har detta inte lyckats så bra, vilket kommenteras vara delvis en följd av bristande marknadsföring. 13

15 2.4.3 Litteratur Avdelningen för nordisk litteratur vid Nordica (Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur) vid humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet, nämner bl.a. följande samarbetsformer: - Gemensamt seminarium en gång om året med de svenskspråkiga historikerna vid Helsingfors universitet - Initiativ till det nya tvärvetenskapliga magisterprogrammet Kultur och kommunikation tillsammans med Historiska institutionen (se nedan) - Samarbete med institutionen för allmänmedicin: 1) årliga litteraturseminarier för medicinstuderande, 2) gemensam kurs i Skönlitteratur och medicin för både medicinare och litteraturvetare - Gemensamma seminarier med litteraturvetenskapliga institutionen i Svenska litteratursällskapets regi. SLS är överhuvudtaget en viktig samarbetspartner 20 Man kunde eventuellt hitta flera överlappande eller gemensamt intressanta områden mellan institutionen för nordisk litteratur vid HU och övriga högskolor, så som SSKH, Hanken, Arcada eller Teaterhögskolan. Genom att se på varandras kursutbud kunde man klargöra existerande möjligheter, och eventuellt hitta idéer till gemensamma kurser eller utbyte av undervisningsresurser. Som exempel nämns mediekurser, dramatextkurser, eller ev. kurser i marknadsföring/bokföring (med utgångspunkt i t.ex. hur man finansierar och administrerar en firma/en kulturproduktion/ett förlag) vid de andra högskolorna Språk I Språkalliansen ingår i dag HU, SSKH, Hanken, Tekniska högskolan, Sibelius- Akademin och Teaterhögskolan. Under de senaste åren har alliansen främst erbjudit skräddarsydda kurser i svenska som modersmål, och finska för svenskspråkiga. Fr.o.m verkar en gemensam lektor i finska, vars lön betalas av alla sex enheter gemensamt. HU och SSKH betalar merparten, eftersom lektorn sköter SSKH:s undervisning i finska, och pga. att de flesta andra studerande som potentiellt anlitar den övriga undervisningen finns på Helsingfors universitet. Vidare planerar alliansen bl.a. en utveckling och konsolidering av undervisningen och stödet i svenska som modersmål. Vid avdelningen för nordiska språk vid Nordica bedrivs dessutom följande former av samarbete: - Samarbete med SSKH genom en överenskommelse om fri studierätt för SSKH:s studerande (journalisterna) vid Nordica - Gemensamma kurser för studerande från Nordica och SSKH. Gemensamma kurser i språkvård och översättning av nyhetstexter hölls t.ex. läsåret Dessutom samarbetar institutionen med Folkhälsan. De nordiska kontakterna är viktiga, t.ex. genom gästande professorer som bl.a. handleder doktorander. Institutionen haft besök av lärare och studenter från Umeå och Uppsala, och lärare och studerande från institutionen vid HU har gästat svenska universitet. 14

16 2004. En lektor i svenska vid bägge institutioner planerade kurserna gemensamt, och kurserna lades in i respektive enhets studiehandbok. Den ena kursen hölls vid HU, den andra vid SSKH, med deltagare från bägge enheterna - Överenskommelse med Arcada om rätt att delta i varandras kurser (i ekonomiska ämnen för översättare från Nordica som behöver lära sig terminologin; Arcada-studerande kan i sin tur utnyttja t.ex. Nordicas grundkurser i nordiska språk) - Samarbete med övriga fakulteter eller institutioner inom HU, i synnerhet pedagogiska (bl.a. om specialpedagogik och finlandssvenskt teckenspråk) och finska (gemensamma kurser, t.ex. om tvåspråkighet eller Finland som mångspråkigt land) - Kontakt med offentliga sektorn bl.a. genom lärarstuderandes kontakt till svenskspråkiga skolor, samt praktiksamarbete 21 För övrigt kan konstateras att Nordica hör till de få institutioner inom HU som fungerar på svenska. Prefekten för institutionen framhåller att man på Nordica vill skapa ett svenskt rum inom Helsingfors universitet. Flera studerande från t.ex. SSKH, Arcada eller JOO-studerande från bl.a. Hanken har läst kurser eller biämnen vid Nordica, och tvärtom. Institutionen är också öppen för mera samarbete med andra högskolor, dels vill man hjälpa studerande att hitta de möjligheter som redan finns, dels i form av gemensamma kurser eller satsningar. Studerande från andra högskolor och institutioner är också välkomna att delta i Nordicas kurser, i synnerhet specialkurser eller kurser på modersmålslinjen (t.ex. språkvård, skrivande eller översättning). Nya samarbetsformer eller kombinationer som nämns som potentiellt intressanta är t.ex. kontakter mellan Nordica och Teaterhögskolan (planer på en gemensam workshop kring textanalys har tidigare diskuterats), eller eventuellt aktivare kursbyten med Hanken eller Arcada (ekonomiska eller medierelaterade ämnen). Språkundervisningen SSKH, Hanken och Arcada erbjuder sina studerande kurser i svenska, finska och engelska. Dessutom erbjuder Hanken och Arcada kurser i franska, tyska, spanska och ryska. Under läsåret erbjuds vid HU:s Språkcenter, med svenska som utgångsspråk, fortsättningskurser i franska, inledning till nordiska språk samt en grundkurs i danska. Vid Nordica erbjuds kurser förutom i modersmålet (svenska som modersmål utgör ett av utbildningsprogrammen) även i de övriga nordiska språken. Dessutom kan enskilda fakulteter ordna egen språkundervisning (t.ex. en kurs i svenska som modersmål som organiserats av juridiska fakulteten vid HU med en lärare i svenska vid HU:s språkcenter). Språkalliansen organiserar som nämnt för 21 Dessutom erbjuder Nordica fristående studier för personer ute i arbetslivet, t.ex. för översättare, genom att sälja sv i bl.a. översättning och språkvård i svenska som modersmål. Nordica har även andra former av kontakt till samhället bl.a. genom fältarbete i s.k. Svenskfinland för att se hur svenskan mår i olika delar av de svenskspråkiga områdena, samt genom kursen Vad gör man med svenska i Finland?, där kursens deltagare besöker olika svenska förlag, rundradion, Silja eller Viking Line, Riksdagen m.fl. Institutionen har också ett tätt samarbete med de övriga nordiska länderna, bl.a. genom lärarutbyte. 15

17 tillfället gemensam undervisning i svenska som modersmål och kurser i finska för svenskspråkiga. I svenska ser samarbete ut att främst ske genom Språkalliansen, samt mellan Nordica och SSKH (se ovan). Vid Arcada ordnas undervisning i svenska enligt program och modersmål. Alla studerande går en kurs i vetenskapligt skrivande. Vid Hanken ordnas, förutom den obligatoriska svenskan enligt modersmål, fyra kurser i svenska på ämnesnivå. Till dessa hör bl.a. retorik, något som det kunde finnas intresse för även inom andra högskolor, enligt en kommentar vid Institutionen för språk och kommunikation. Ett projekt som utvecklats på Hanken, och som redan har spridit sig förutom till Arcada även till Lettland och Polen, är kurser i svenska för utländska studerande, Swedish for Foreigners. Kursen började som traditionell kurs men utvecklades med hjälp av EU-medel till ett internet-baserat koncept. I dag involverar kursen ca 200 studerande per år. Studerande vid andra universitet i Helsingforsområdet deltar i kurserna via JOO-avtalet, medan Hanken och Arcada tidigare hade ett avtal som möjliggjorde deltagande också för Arcadas studenter, mot ersättning från Arcada. I dag arrangeras vid behov andra modeller. I framtiden är det tänkt att konceptet skall fungera i form av nätverk, som kan bestå av studerande från flera universitet, där en ansvarig koordinator ser till att grupperna träffas i verkligheten mellan undervisningen och diskussionerna, som sker på nätet. Under planering står en pilotkurs i Russian for Business Students som planeras tillsammans med handelshögskolan i Riga, men lektorn i svenska ser gärna att det skulle finnas fler som vill provanvända kursen. Även inom finskan på Hanken, som hösten 2004 skall starta en kurs i Finnish for Foreigners, finns det intresse för konceptet. 22 Vad gäller undervisningen i finska sköts denna som sagt redan i samarbete i synnerhet mellan SSKH och resten av HU, i och med den av Språkalliansen gemensamt anställda lektorn. Under hålls tre kurser i finska vid HU:s Språkcenter som är öppna för alla Språkalliansmedlemmar. Vid Arcada undervisas finska i flera varianter, inklusive Finnish för utländska studerande. Vid Hanken undervisas obligatorisk finska (inom vilken ingår valbara delar) plus 4-5 valbara kurser, riktade till svensk- respektive finskspråkiga samt utländska studerande. Kurserna i finska vid Hanken är i princip öppna för JOO-studerande ifall det finns plats. Vid Arcada kommenterar en av lärarna i finska att något som kunde vara bra att samarbeta kring, skulle vara nivåkraven i finska som andra inhemska språk i förhållande till den europeiska referensramen - för svenska som andra inhemska görs detta som ett större projekt på nationell nivå. I franska undervisar Arcada på tre nivåer (samt läsåret även en kurs med engelska som utgångsspråk) och Hanken upp till Franska VII. Vid Arcada har nybörjarkursen varit full och år 2004 ska det gå två kurser, en med svenska och en med engelska som utgångsspråk, medan studentantalet på högre nivå blir mindre. 22 Som tillägg till kurserna i Swedish har Hanken introducerat ett system med s.k. Tandemundervisning, där tanken är att de finländska och utländska studerandena lär sig varandras språk genom att regelbundet träffas och tala med varandra i olika sammanhang och kring olika förslag på teman. Detta verkar ha fungerat dels som (i vissa fall effektiv) språkundervisning och dels som ett socialt forum och en kanal för integrering av utländska studerande. 16

18 Hanken har största antalet deltagare i franska på nivå två till fyra. Förutsatt att det finns resurser tar avdelningen gärna emot JOO- och ÖH-studerande på alla nivåer. I ryska har Hanken ett lektorat, och erbjuder kurser i ryska till Ryska V. Arcada erbjuder kurser i ryska på två nivåer med egna lärarkrafter. 23 Hanken erbjuder på avtalsbasis tjänster även åt HKKK, så att 20 % av lektorns tid är avsatt för Helsingfors handelshögskola. Fr.o.m. läsåret är denna andel tänkt att utgöra 40 %. I spanska erbjöd Arcada året nybörjar- och fortsättningskurser i spanska. Fr.o.m. hösten 2004 ser det ut som om fortsättningskursens framtid är oklar, medan nybörjarkursen fortsätter att erbjudas via öppna yrkeshögskolan. Hösten 2003 var nybörjarkursen i spanska full. Vid Hanken erbjuds spanska upp till Spanska VII. Trycket på grundkurserna (1-3) är däremot störst. Efter att 130 studerande anmälde sig till grundkursen senaste år kommer ett tak på 90 studerande (undervisade i tre grupper) att införas hösten Däremot ser man positivt på att ha studerande från olika högskolor i klassrummet, och fler studerande välkomnas till de högre kurserna. I synnerhet Spanska VII, en kulturkurs om Latinamerika, marknadsförs aktivt utåt av institutionen. Även det undervisningsmaterial som utarbetats vid Hanken anser en av de medverkande att kunde vara av intresse för andra utanför högskolan. 24 I tyska har Arcada kurser på tre nivåer (under läsåret även en kurs i tyska med engelska som utgångsspråk). Hanken har kurser upp till Tyska VI VII (flera specialkurser som kräver minst nivå fem erbjuds). På Hanken tar man gärna emot studerande via JOO eller Öppna till alla kurser. Hanken deltar för tillfället i ett projekt om tysk grammatik på Internet tillsammans med HU, TH, HKKK och TH i Tammerfors. 25 En trend inom vissa av de främmande språken (dvs. utöver svenska, finska eller engelska) ser ut att vara ett stort intresse för grundkurserna, men med ett lägre deltagande i de fördjupade kurserna. Detta innebär att grundkurserna eller kurser på lägre nivå t.ex. i spanska vid Hanken eller i franska vid Arcada ofta är fulla, medan deltagandet på högre nivå blir mindre. En del av de språkkurser som erbjuds vid Arcada eller Hanken på högre nivå ser ut att rymma fler deltagare. Vid Hanken verkar spridningen vara lite annan, i alla fall för tyska och franska, där t.ex. riktigt nybörjarkurser i tyska inte ordnas varje år. De studerande som åker utomlands måste enligt bilaterala avtal med partneruniversitet ha avlagt minst nivå fem i tyska eller franska (gäller inte engelskspråkiga program vid franska universitet). För spanska krävs minst nivå fyra. 23 En enkät som nyligen gjordes bland utexaminerade från Arcada ute i arbetslivet tydde på ett stort behov av kunskaper i ryska, i synnerhet bland vårdpersonal/sjukskötare. 24 Något som även kunde erbjudas gemensamt med andra kunde vara en förberedande kurs i spanska för studerande som åker på utbyte, något som den medverkande själv kunde vara intresserad av att hålla. 25 Hanken samarbetar dessutom med HKKK kring förberedelsekurser för utlandsstudier, så att mer eller mindre samma kurs går en gång per år vid bägge högskolorna. Den preparationskurs inför Prüfung Wirtschaftsdeutsch som Hanken ordnar är också öppen för HKKK:s studerande, och erbjuds även till utomstående. 17

19 De flesta språklärare som deltagit i utredningen i alla fall från Hankens sida verkar se det som positivt att ha studerande från olika discipliner närvarande i klassrummet, eftersom det stimulerar inlärningsmiljön. Vad gäller rörligheten mellan yrkeshögskola och universitet råder det däremot oklarheter, eftersom däremellan inte finns något speciellt avtal om flexibel studierätt. Samarbete mellan lärare inom samma språk vid olika svensk- eller tvåspråkiga enheter ser ut att vara begränsat. 26 Däremot samarbetar språken i vissa fall med andra ämnen inom samma högskola. T.ex. vid Hanken pågår ett samarbete mellan den tyska språkundervisningen och handelsrätt. Föreläsare från Tyskland undervisar i ämnet medan en av tysklärarna vid Hanken har hand om språket. Vid Arcada samarbetar finskan t.ex. med utbildningen i turism, och finskan, svenskan och engelskan har haft ett gemensamt projekt om arbets- och business-relaterade situationer. Arcada räknar överlag med flera möjligheter till samverkan då alla befinner sig under samma tak fr.o.m. hösten Vid SSKH har svenskan och socialt arbete samarbetat kring en kurs i litteratur. Områden där samarbete med andra högskolor eventuellt kunde vara intressant, på basis av enskilda kommentarer, kunde vara gemensam utbildning för språklärare, t.ex. om den europeiska referensramen (särskilt nivåbedömningen för finska och svenska), 27 eller i bruket av IT i språkundervisningen. Vad gäller en gemensam nivåbedömning för språkkunskaper kunde detta tänkas vara intressant i synnerhet i och med examensreformen, och möjligheten för studerande att fortsätta sina studier vid en annan högskola. Som det nu är verkar kurserna vid Arcada och Hanken inte vara automatiskt kompatibla. Några enstaka av de medverkande uttryckte att det inte skulle vara dumt att veta lite mer om vad kolleger inom ämnet gör annanstans, eller ett behov av stöd i arbetet för de som arbetar ensamma inom sitt ämne. En av de medverkande påpekade att situationen vad gäller samarbete kan förändras i framtiden, ifall resurser dras in, eller man satsar på en arbetsfördelning där vissa högskolor tar hand om vissa språk och andra om andra, inklusive t.ex. mer ovanliga språk eller språk som läses i mindre utsträckning i Finland. Samtidigt är det klart att en resurssänkning och ett ökat antal studerande inte kan gå hand i hand. Språkinlärning kräver tid och resurser, och många verkar i dag ha ont om tid, t.ex. just för samarbete Tvärvetenskapliga områden Från Renvall-institutet meddelar man att samarbetet på svenska varit begränsat bl.a. pga. att flera av institutets kurser går på engelska, eller att institutets studerandes tidtabeller inte passar ihop med de andra institutionernas (främst SSKH:s). Däremot skulle man vara mycket intresserad av samarbete, kommenterar universitetslektorn i 26 Som fortsättning på ett benchmarking-projekt för språkundervisningen mellan Arcada, några finska yrkeshögskolor och HU:s Språkcenter år 2001 möts de involverande enheterna fortfarande regelbundet. Detta har bl.a. lett till försök att gemensamt erbjuda ovanliga språk, som t.ex. japanska vid Laurea, men även fortbildning för lärare. Det mesta går dock på finska. 27 En dylik kurs skall organiseras för de svenska yrkesskolorna hösten 2004 kring finskan. Däremot påpekade ett par av de medverkande att detta knappast räcker, utan att t.ex. en uppföljningskurs ämnesvis skulle vara nyttig. 18

20 Norden-studier vid Renvall-institutet. Vissa gemensamma kurser har redan organiserats tillsammans med SSKH. Ytterligare undervisningssamarbete kunde förefalla sig naturligt i synnerhet inom teman som intresserar flera institutioner, så som den nordiska välfärdsstaten, eller kulturella likheter och särdrag i Norden. Renvall-institutet mottar inte några extra resurser för anordnandet av kurser på svenska, vilket gör att det svenskspråkiga utbudet vid institutet är begränsat. Samtidigt besitter institutet kompetens som gör det naturligt att även undervisa på svenska. 2.5 Juridik Sedan oktober 2003 finns det i Helsingfors ett organ som verkar för samarbete på svenska inom rättsvetenskapernas område, nämligen Rådet för samordnad rättsvetenskap, Rättsam. Rådet, i vilket representanter för Svenska handelshögskolan, Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet samt Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet ingår, har identifierat ett antal områden inom vilka samarbete kunde äga rum. Hit hör: organisering av gemensamma kurser samordning av kursutbud, och anpassning av kurser så att de kunde tillgodoses inom flera utbildningar utarbetande av svenskspråkigt undervisningsmaterial, samt av en långsiktig plan för att kontinuerligt tillgodose behoven för denna del gästföreläsare timlärare utveckling av nya undervisningsformer (nätundervisning, studiebesök) rekrytering, handledning och andra åtgärder för att garantera den svenskspråkiga akademiska återväxten seminarier och fortbildningsaktiviteter. Under vårterminen 2004 har Rättsam gjort en genomgång av alla kurser på rättsvetenskapens område, för att därigenom utarbeta regler för hur studerande från en enhet kunde utnyttja kurser som erbjuds vid en annan. Tanken är att det fr.o.m. hösten 2004 i respektive enhets studiehandbok skall framgå vilka möjligheter studeranden har att delta i undervisningen även vid de andra enheterna, och hur detta kan kompenseras inom ramen för studieperioden vid den egna högskolan. Något samarbete på det juridiska området mellan universiteten och Arcada existerar inte. Arcada samarbetar med yrkeshögskolan Helia genom att erbjuda föreläsningar både på svenska och på engelska. 28 Ifall rättstradenom-utbildningen däremot blir mer etablerad vore det naturligt att Arcada skötte den på svenska i samarbete med HU. Andra former av samarbete som redan existerar inom rättsvetenskapernas område i Helsingfors är IPR University Center, som grundats gemensamt mellan Helsingfors universitet, Åbo universitet, Helsingfors handelshögskola, Svenska handelshögskolan och Tekniska högskolan. Institutets uppgift är att på det immaterialrättsliga området 28 Läraren som undervisar i företagsekonomi och juridik vid Arcada har även fungerat som gästföreläsare vid Yrkeshögskolan Sydväst i Finns. 19