Uppdragsutbildning inom högskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppdragsutbildning inom högskolan"

Transkript

1 Uppdragsutbildning inom högskolan Commissioned Education within Higher Education Göran Melin, Maria Grudin Faugert & Co Utvärdering AB

2 Uppdragsutbildning inom högskolan Commissioned Education within Higher Education Faugert & Co Utvärdering AB, november 2012 Göran Melin, Maria Grudin

3 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser 3 Summary and conclusions 4 1. Inledning Om uppdragsutbildning Genomförande Disposition 8 2. Bakgrund uppdragsutbildning Bestämmelser vad gäller högskolans uppdragsutbildning Uppdragsutbildningens omfattning Tidigare rapporter om uppdragsutbildning 9 3. Studiens resultat Organisation och marknad Redovisning av inkomster från uppdragsutbildning Övriga iakttagelser kring lärosätenas uppdragsutbildning Slutsatser och reflektioner 26 Bilaga A Sammanställning organisation och marknad 29 Bilaga B Lärosätenas intäkter från uppdragsutbildning, per finansiär 30 Bilaga C Intervjuförteckning 31 Bilaga D Referenslista 32 Uppdragsutbildning inom högskolan Commissioned Education within Higher Education i

4

5 Sammanfattning och slutsatser Föreliggande rapport redovisar resultatet av en studie om uppdragsutbildning inom högskolan. Studien har inriktats mot frågor om organisation och marknad, redovisning av inkomster från uppdragsutbildning, samt effektivitet och resursanvändning. Tio lärosäten har ingått i studien, sju med förhållandevis mycket uppdragsutbildning och tre med förhållandevis lite uppdragsutbildning. Snart sagt samtliga lärosäten uppfattar uppdragsutbildning som något positivt. Även de som har en mycket liten andel uppdragsutbildning ser tämligen positivt på denna, och när en ambition att öka andelen. För riket i sin helhet kommer kunderna i uppdragsutbildning främst från offentlig sektor och så har det även sett ut historiskt. Så är också fallet för de i studien undersökta lärosätena, med något undantag. Att öka andelen uppdragsgivare från den privata sektorn är dock en målsättning för flera av lärosätena. För något lärosäte är utländska uppdragsgivare redan en viktig kategori, men flera har påtalat att det är en potentiell kundgrupp som skulle kunna öka betydligt. I studien noterats också att den samlade volymen uppdragsutbildning har legat tämligen stabilt under de senare åren. I kronor räknat har den ökat något, medan den har minskat något räknat som andel av den totala utbildningen vid svenska lärosäten. Lärosätena uppger att det största hindret för en ökad andel uppdragsutbildning är svårigheten vad gäller planering och bemanning. Lärosätena är bemannade för den reguljära utbildningen och ställtiderna är långa. De kunder som efterfrågar uppdragsutbildning har ofta korta tidshorisonter och när uppdragsgivare snabbt vill komma i gång med en kurs är det svårt för en instituton som har planerat sin verksamhet och belagt lärarna att få loss dem för uppdragsutbildning. Alla lärosäten, förutom ett, har en samlad ingång/kontaktkanal till uppdragsutbildningen. Det kan röra sig om en egen avdelning eller enhet för uppdragsutbildning, alternativt att man är en del av lärosätets samverkansavdelning där någon/några kontaktpersoner ansvarar för uppdragsutbildning. Somliga lärosäten har gått ifrån att ha ett separat bolag för marknadsföring av uppdragsutbildning medan några diskuterar framtida möjligheter med separata bolag. Vad gäller marknadsföring för övrigt görs, med några få undantag, inga stora satsningar på att marknadsföra uppdragsutbildning. Detta kan bero på brist på resurser och att man utan större ansträngning kan behålla den nivå man har idag. En bidragande orsak är säkert också att det stora hindret för att öka uppdragsutbildning inte beror på brist på förfrågningar från potentiella kunder utan handlar om svårigheter vad gäller planering och bemanning. Redovisningen av inkomsterna från lärosätenas uppdragsutbildning redovisas i Högskoleverkets årsrapport per typ av finansiär och har så gjorts under de senaste åren. Både i Högskoleverkets årsrapport och i lärosätenas årsredovisningar (ett undantaget) redovisas antal helårsprestationer och antal helårsstudenter för området uppdragsutbildning. Enligt ansvarig utredare på Högskoleverket är detta en brist i redovisningen som man önskar åtgärda, eftersom dessa antal helårsprestationer skiljer sig stort från faktiskt antal personer som tar del av uppdragsutbildning. Det är överlag svårt att jämföra uppdragsutbildning med reguljär utbildning. I uppdragsutbildning har man en betalande kund som oftast upplevs både mer tydlig och mer krävande än en student i den reguljära utbildningen. Bara man uppfyller kravet om full kostnadstäckning kan man i stort sett skräddarsy en utbildning efter uppdragsgivarens önskemål. Det främsta skälet till den positiva inställningen till uppdragsutbildning är den kontakt med verkligheten och yrkesverksamma som uppdragsutbildning ger och många menar att denna kontakt har en direkt kvalitetshöjande effekt också på den reguljära utbildningen. Kontakten och samverkan för de deltagande lärarna med Uppdragsutbildning inom högskolan Commissioned Education within Higher Education 3

6 yrkespraktiken leder till att både pedagogik och forskning ges näring utifrån och utvecklas. Summary and conclusions This report presents the results of a study of Commissioned Education within higher education institutions in Sweden (HEI). Focus of the study has been on questions regarding the organisation and market of commissioned education and how income from commissioned education is accounted for. Questions regarding efficiency and use of resources have also been dealt with. Ten HEIs have been included in the study, of which seven have proportionately much Commissioned Education and three have proportionately little. Almost all the HEIs perceive Commissioned Education as something positive. Even those with a rather low proportion of Commissioned Education often view it positively, and have ambitions of increasing the share. For the country as a whole, the clients in Commissioned Education mostly come from the public sector. This applies for the HEIs investigated in the study as well, with one exception. To increase the proportion of clients from the private sector is however a goal for many of the HEIs. For some HEI, clients from outside of Sweden is already an important category, but also others express that this is a potential client group with potential to grow significantly. The study also shows that the total volume of Commissioned Education has been rather stable during the last couple of years. In monetary terms it has increased slightly, while having decreased a little as share of the total education at Swedish HEIs. The HEIs think that the major obstacles towards increasing the share of Commissioned Education are difficulties with planning and with staffing. The HEIs are staffed for the regular education and the planning horizon is rather long. The clients in turn often have short planning horizons and when they quickly want to get started with a course, this means difficulties for a HEI department that has planned its activities and booked the teachers already. All the HEIs, with one exception, have a joint entry/contact channel to Commissioned Education for the whole institution. It can be a separate department/entity, alternatively Commissioned Education lies under the HEI s department for external relations (or similar), with a contact person responsible for Commissioned Education. Some of the HEIs have earlier had a separate corporation for the marketing of their Commissioned Education, but have now abandoned that. Others are in contrast discussing future possibilities with establishing a separate corporation. When it comes to marketing of Commissioned Education, with few exceptions, not much effort is made. This is explained by a certain lack of resources and a fairly stable client-base. Another reason is probably that the main obstacle towards increasing Commissioned Education is not lack of requests from potential clients, but internal difficulties with planning and staffing. The HEIs income from Commissioned Education is presented in the annual reports of the Swedish National Agency for Higher Education, by financier. Both in the annual report of the Swedish National Agency for Higher Education and in the financial statements of the HEIs (with one exception), students in Commissioned Education are accounted for as annual performance equivalents and full time equivalents. According to the responsible officer at the Swedish National Agency for Higher Education, this is an inadequacy in the presentation since the number of full time equivalents differs largely from the actual number of individuals that take part in Commissioned Education. Comparing Commissioned Education to regular education is generally difficult. In Commissioned Education there is a paying client, which often is perceived as more 4 Uppdragsutbildning inom högskolan Commissioned Education within Higher Education

7 visible and demanding than students in the regular education. As long as the requirement of full cost coverage is fulfilled one can broadly customise an education according to any desires of the client. The main reason for the positive attitude towards Commissioned Education is the contact with reality or with professionals, and the HEIs believe that this contact has a direct quality enhancing effects on the regular education. The contact and the collaboration between the participating teachers and the professionals nurture both the pedagogy and the research with good practice and empirical examples from society which in turn leads to evidence-based knowledge and academic development. Uppdragsutbildning inom högskolan Commissioned Education within Higher Education 5

8 1. Inledning Svenskt Näringsliv har gett i uppdrag åt Faugert & Co Utvärdering att genomföra en studie om uppdragsutbildning inom högskolan. Föreliggande rapport redovisar resultatet av denna studie. Studien har föregåtts av en förstudie som genomfördes under våren Syftet med förstudien var att undersöka förutsättningarna för, och ge förslag på hur en huvudstudie om uppdragsutbildning skulle kunna utformas och genomföras. De efterforskningar som då gjordes visade att systemet med uppdragsutbildningar inom högskolan var föga utrett och granskat. Ett fåtal större rapporter/granskningar fanns och dessa var skrivna mellan åren 1999 och De senaste sju åren hade alltså inga övergripande utvärderingar eller andra studier gjorts på området, oss veterligen, utan det som har gjorts är enstaka granskningar av universitets/högskolors uppdragsutbildningar, i form av exempelvis Riksrevisionens revisionsrapporter. Då tidigare gjorda studier om uppdragsutbildning var få och därtill något daterade bestämdes i samråd med uppdragsgivaren att så långt möjligt försöka ta ett helhetsgrepp på frågan om uppdragsutbildning. Faugert & Co Utvärdering AB har genomfört studien under perioden maj-oktober Studien har genomförts av Göran Melin (projektledare) och Maria Grudin. 1.1 Om uppdragsutbildning Uppdragsutbildning innebär att en juridisk person beställer en utbildning av en högskola eller ett universitet. Uppdragsgivaren kan därmed finnas inom offentlig sektor, såsom stat, kommun eller landsting, eller inom den privata sektorn. Svenska högskolor och universitet har även möjlighet att ge uppdragsutbildning till uppdragsgivare utanför Sveriges gränser. I de fall då uppdragsgivaren kommer från offentlig sektor i Sverige eller annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetet (EES) ska uppdraget/utbildningen avse personalutbildning eller utbildning som behövs av arbetsmarknadsskäl eller av biståndspolitiska skäl. När det inte är fråga om en offentlig uppdragsgivare ska uppdraget/utbildningen avse personalutbildning som är ägnad att få betydelse för deltagarnas arbete åt uppdragsgivaren. Möjligheten för högskolor och universitet att bedriva uppdragsutbildning har funnits sedan 1 januari 1986 genom den då gällande förordningen (1985:1037) om uppdragsutbildning i anslutning till statlig och kommunal högskoleutbildning. Uppdragsutbildningen har ansetts vara ett viktigt instrument för att stärka högskolans roll i det livslånga lärandet och för att öka högskolornas samverkan med omvärlden. 1.2 Genomförande Frågeställningar Följande frågeställningar har varit vägledande i arbetet: Vilka är lärosätenas kunder vad gäller uppdragsutbildning? Hur marknadsför lärosätena sina uppdragsutbildningar? Hur hanterar de förfrågningar om uppdragsutbildning? Vilka är anledningarna till att ett lärosäte har en liten, alternativt stor, andel uppdragsutbildning? Innebär den mer marknadsmässiga beställar-utförarrelationen i uppdragsutbildningen att uppdragsutbildningar genomförs effektivare än utbildningar i det reguljära systemet? Används resurser effektivare? Vilka lärdomar kan dras för att förbättra det reguljära utbildningssystemet? 6 Uppdragsutbildning inom högskolan Commissioned Education within Higher Education

9 Hur ser redovisningen av inkomsterna från uppdragsutbildningarna ut? Har den utvecklats de senaste åren (om möjligt sedan 2005)? Urval Tio lärosäten valdes ut för att ingå i studien. Sju av dem har förhållandevis mycket uppdragsutbildning medan tre har förhållandevis lite. Den genomsnittliga andelen uppdragsutbildning vid svenska lärosäten sett till årsomsättningen var ,3 %. (Enligt Högskoleverkets årsrapport 2011 Rapport 2011:8 R). I urvalet ingår både universitet och högskolor liksom lärosäten från olika delar av landet. Disciplinärt breda universitet liksom sådana med inriktning mot ett särskilt vetenskapsområde finns också representerade. De lärosäten som har relativt mycket uppdragsutbildning är: Linnéuniversitetet 9,0 % Karolinska institutet 6,0 % Malmö högskola 5,6 % Umeå universitet 5,3 % Stockholms universitet 5,1 % Högskolan Dalarna 5,0 % Lunds universitet 4,7 % De som har en relativt låg andel uppdragsutbildning är: KTH 0,8 % Örebro universitet 0,6 % Södertörns högskola 0,3 % Datainsamling Datainsamlingen har bestått av: Sonderande intervjuer för att få en uppfattning om lämpliga intervjupersoner på respektive lärosäte Platsbesök på lärosätena där intervjuer har genomförts med personer som har kunskap och tankar om uppdragsutbildning. Platsbesöken har följts upp av kompletterande telefonintervjuer Intervjuer med handläggare och budgetansvariga på Utbildningsdepartementet Intervju med utredare på Högskoleverket Genomgång av lärosätenas hemsidor vad gäller information om uppdragsutbildning Genomgång av tillgänglig statistik i Högskoleverkets NU-statistikdatabas samt i Högskoleverkets senaste årsrapporter Genomgång av skriftligt material såsom tidigare studier på området, lärosätenas årsredovisningar, policy och riktlinjer vad gäller uppdragsutbildning samt marknadsföringsmaterial Kvalitetssäkring Som ett led i kvalitetssäkringen av rapporten har samtliga presentationer av lärosätena, som återfinns i kapitel tre, skickats ut till respektive intervjupersoner för kontrolläsning. Uppdragsutbildning inom högskolan Commissioned Education within Higher Education 7

10 1.3 Disposition I nästkommande kapitel ges en bakgrund till uppdragsutbildning där förordningar som reglerar uppdragsutbildning samt övergripande information om omfattningen av uppdragsutbildning gås igenom. Vidare ges i detta kapitel en kort presentation av tidigare rapporter på området. I kapitel 3 redovisas studiens resultat uppdelat på områdena organisation och marknad, redovisning av inkomster från uppdragsutbildning samt övriga iakttagelser kring lärosätenas uppdragsutbildning. Under rubriken organisation och marknad redovisas respektive lärosäte var för sig. Så görs inte i efterföljande delar. Kapitel 4 innehåller studiens slutsatser, samt reflektioner kring dessa. I bilaga A ges en översiktlig sammanställning över hur organisationen kring uppdragsutbildning ser ut på respektive lärosäte samt vilka dess viktigaste kundkategorier är. Bilaga B visar lärosätenas intäkter från uppdragsutbildning uppdelat per finansiär. En förteckning av samtliga intervjupersoner som ingått i studien återfinns i bilaga C. 8 Uppdragsutbildning inom högskolan Commissioned Education within Higher Education

11 2. Bakgrund uppdragsutbildning 2.1 Bestämmelser vad gäller högskolans uppdragsutbildning Högskolorna får bedriva uppdragsutbildning enligt bestämmelserna i förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Högskolans uppdragsutbildning bygger på att ett avtal sluts mellan uppdragsgivaren (till exempel arbetsgivaren) och uppdragstagaren alltså högskolan eller universitetet. Uppdragsutbildning är en utbildningsform vid sidan om den ordinarie högskoleutbildningen. Utbildningen omfattas inte av högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) och en studerande i uppdragsutbildning har inte samma rättigheter som en student. Vid uppdragsutbildning tillämpas avgiftsförordningen (1992:191). Högskolorna får själva bestämma avgiftens storlek. Avgiften skall beräknas så att full kostnadstäckning uppnås. Högskolan eller universitetet får ge deltagare i uppdragsutbildning betyg och examens- eller kursbevis enligt bestämmelserna för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå, om samma kvalitetskrav ställs på uppdragsutbildningen som på motsvarande högskoleutbildning. Uppdragsutbildning kan också ges utan akademiska poäng. 2.2 Uppdragsutbildningens omfattning I Högskoleverkets årsrapport för 2012 (Rapport 2012:10 R) kan man läsa att lärosätenas sammantagna intäkter för uppdragsutbildning var 1,2 miljarder kronor för år Därmed utgjorde uppdragsutbildningen 4,7 procent av de totala intäkterna vad gäller utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Denna siffra hade ökat med sju procent jämfört med föregående år. Tre fjärdedelar av intäkterna kommer från uppdragsgivare inom offentlig sektor, men vad gäller ökningen från 2011 stod svenska företag för en tredjedel av denna. I denna rapport kan man också se hur många av Sveriges universitet och högskolor som redovisat någon form av uppdragsutbildning i de undersökningar som årsrapporten baseras på. För år 2011 är det 33 universitet och högskolor som redovisat uppdragsutbildning på grundnivå och avancerad nivå. Antalet helårsstudenter inom uppdragsutbildning för 2011 uppgår enligt Högskoleverkets NU-statistikdatabas till Ovanstående siffror kan jämföras med de som Sveriges universitets & högskoleförbund (SUHF) presenterar från 2000 i sin rapport Hur skall högskolan öka uppdragsutbildningen?. Intäkterna från uppdragsutbildning uppgick till knappt en miljard år 2000 och antal helårsstudenter uppgick till Offentlig sektor var även då den dominerande beställaren och stod för 73 procent av intäkterna. 2.3 Tidigare rapporter om uppdragsutbildning Som beskrivits i inledningen visade tidigare efterforskningar på att systemet med uppdragsutbildningar inom högskolan inte är särskilt väl belyst, åtminstone inte under de senaste åren. De mera omfattande rapporter/granskningar som vi funnit är fyra till antalet och skrivna mellan åren 1999 och Nedan följer sammanfattningar av dessa fyra rapporter. Av dem står Högskoleverket för tre och Sveriges universitets- och högskoleförbund för en Högskolans uppdragsutbildning Ett regeringsuppdrag (1999), Högskoleverkets rapportserie 1999:14 R I rapporten följer HSV upp tillämpningen av förordning (1997:845) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor, på uppdrag av regeringen. Eventuella förändringar i omfattning och inriktning på uppdragsutbildningen efter förordningens införande har kartlagts. Särskild uppmärksamhet har ägnats förekomsten av negativa konsekvenser av uppdragsutbildningen för den ordinarie Uppdragsutbildning inom högskolan Commissioned Education within Higher Education 9

12 undervisningen. Även uppdragsutbildningens roll i högskolans samverkan med det omgivande samhället har belysts. I sin uppföljning konstaterar HSV att några stora förändringar av uppdragsutbildningen inte ägt rum i varken omfattning eller inriktning. Dock kan viss osäkerhet finnas i analyserna då HSV funnit att högskolorna ibland gör olika bedömningar av vad som betraktas som uppdragsutbildning. Stora skillnader i omfattning finns dock mellan de olika lärosätena. Vad gäller uppdragsutbildningens inriktning visar uppföljningen att de flesta uppdragsgivare kommer från offentlig sektor, och oftast från vård och skola. HSV har endast i något enstaka fall kunnat konstatera att uppdragsutbildningen fått negativa konsekvenser på den reguljära utbildningen. Studenterna har uttryckt viss oro, något som enligt HSV beror på avsaknaden av information och insyn, vilket i sin tur hänger ihop med att lärosätena oftast själva inte har någon överblick och enhetlig hantering av sin uppdragsutbildning. HSV anser i sin rapport att det bör finnas en enhetlig hantering av uppdragsutbildning inom varje lärosäte då det är av största betydelse för en rad viktiga områden som exempelvis styrning och utveckling av uppdragsutbildning. HSV skriver också att detta skulle ge det omgivande samhället en naturlig ingång till högskolans uppdragsutbildning. För att åstadkomma detta rekommenderar HSV att varje lärosäte ska fastställa policy och riktlinjer för sin uppdragsutbildning utifrån gällande regelverk, att skriftliga avtal bör tecknas för all uppdragsutbildning, och att det bör finnas en sammanhållande funktion på varje lärosäte som har insikt och överblick över dess uppdragsutbildning SUHF Sveriges universitets- högskoleförbund (2001): Hur skall högskolan öka uppdragsutbildningen? reflexioner och förslag av en arbetsgrupp inom SUHF Som ett resultat av SUHF:s tidigare arbete kring högskolans roll i det livslånga lärandet tittade man i denna rapport på uppdragsutbildningen, i ljuset av dess funktion som ett instrument för universitet och högskolor att förverkliga det livslånga lärandet. SUHF uppdrog åt en arbetsgrupp att analysera förutsättningarna för högskolans verksamhet med uppdragsutbildning vad gäller organisation, finansiering och regelverk. I arbetsgruppens uppdrag ingick att analysera högskolans möjligheter att öka omfattning av uppdragsutbildning inom högskolan genom att tillhandahålla fortbildning och vidareutbildning. I rapporten ställs ett antal frågor kopplade till organisation, finansiering och regelverk kring uppdragsutbildning. Arbetsgruppens slutsatser och rekommendationer kan i korthet beskrivas som följer. I stort sett alla universitet och högskolor har någon slags sammanhållande funktion för uppdragsutbildning. En policy för fortbildning finns på flera universitet och högskolor men saknas på andra. Därför rekommenderade arbetsgruppen att alla lärosäten borde ta fram och besluta om en policy för sin uppdragsutbildning, där det framgår att den funktion inom lärosätet som ansvarar för samordningen för uppdragsutbildningen också ska vara den som huvudsakligen avtalar i lärosätets namn med kunden. Vidare beskrev man lärosätenas låga ekonomiska marginaler som ett stort problem då nödvändiga resurser att leverera de kurspaket som efterfrågas ofta inte kan frigöras när behovet uppstår. Arbetsgruppen rekommenderade att gemensamma utvecklingsresurser för uppdragsutbildning skulle avsättas vid respektive lärosäte. Vidare rekommenderade man fortsatt utveckling av stöd till uppdragsutbildning, både i form av mallar och modeller för prissättning och budgetering, speciellt anpassade till uppdragsutbildning, och i form av ytterligare resurser till samordningsfunktionerna. Slutligen rekommenderade man att högskolan i större utsträckning borde samverka med studieförbund, främst Folkuniversitetet, där en lång tradition att ta emot yrkesarbetande som vill fortbilda sig finns. Därmed skulle man kunna bredda och öka sin rekrytering till uppdragsutbildningen. Att använda högskolans olika alumninätverk förslogs också som ett led i marknadsföringen med mål att öka uppdragsutbildningen. 10 Uppdragsutbildning inom högskolan Commissioned Education within Higher Education

13 2.3.3 Högskoleverkets tillsynsrapport (2003): Uppdragsutbildning en vägledning HSV har i sin tillsynsverksamhet sett att universitetens och högskolornas sätt att hantera uppdragsutbildning inte stämmer överens med gällande regelverk och man har ofta fått frågor av personal på högskolorna om hur regelverket ska tolkas. I denna rapport ger därför HSV en vägledning kring hur de anser att förordning (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor kan tolkas. I rapporten diskuterar och rådgör HSV kring följande delar kopplat till förordningen: Vad är uppdragsutbildning Anknytning till högskolans examensrätt Riktlinjer och exempel på vad riktlinjer kan innehålla Skriftliga avtal Vem får vara uppdragsgivare Mellanhänder som förmedlar högskolans uppdragsutbildningar Samarbete med andra utbildningsanordnare Lärares bisysslor Examensbevis och kursbevis Tillgodoräknande Avgifter Tillsynsrapport (2005). Högskoleverkets rapportserie 2005:5 R: Vilka universitet och högskolor har utbildningsbolag för uppdragsutbildning? En kartläggning Då riksdag och regering flera gånger betonat vikten av att varje universitet och högskola har en överblick över och en enhetlig hantering av uppdragsutbildningen undersöker HSV i denna rapport vilka lärosäten som använder sig av så kallade utbildningsbolag för förmedling av uppdragsutbildning. Att använda sig av separata utbildningsbolag kan vara ett sätt att skapa den överblick och enhetliga hantering som efterfrågas och därför menar HSV att en genomgång över vilka högskolor som använder sig av sådana utbildningsbolag är av intresse. För att en högskola ska kunna skapa ett separat utbildningsbolag för förmedling av sin uppdragsutbildning krävs det att det redan finns ett holdingbolag vid lärosätet som i sin tur bildar ett dotterbolag som i detta fall blir ett utbildningsbolag. Då HSV:s kartläggning gjordes fanns enligt uppgift holdingbolag vid elva universitet och tre högskolor. Kartläggningen visar att Lunds universitet, Stockholms universitet och Karolinska institutet har utbildningsbolag knutna till sig som aktivt sysslar med deras uppdragsutbildning. (LU Education AB, Stockholm University Centre for Continuing Education (SUCCESS) AB och Karolinska Education AB) Kartläggningen visar att de tre utbildningsbolagen uteslutande ägnar sig åt förmedling av uppdragsutbildning. De ansvarar alltså inte själva för genomförandet av utbildningarna. De tre universitet som utnyttjar sina bolag för uppdragsutbildning gjorde det redan innan regeringen ändrade bolagsordningarna för holdingbolagen. Uppdragsutbildning inom högskolan Commissioned Education within Higher Education 11

14 3. Studiens resultat 3.1 Organisation och marknad Lunds universitet Enligt Högskoleverkets tillsynsrapport 2005 Vilka universitet och högskolor har utbildningsbolag för uppdragsutbildning? En kartläggning (Högskoleverkets rapportserie 2005:5 R) var Lunds universitet ett av de tre lärosäten som hade ett separat bolag för förmedling av uppdragsutbildning, Lund University Education AB. Efter de brister som Riksrevisionen påpekade i sin revisionsrapport 2008 (Dnr ) beslutade universitetsstyrelsen samma år att all uppdragsutbildning från och med nästföljande år skulle bedrivas inom myndigheten istället för inom bolaget. Det fanns också en skepsis inom universitetet gentemot bolaget som påverkade beslutet att lägga ned bolaget. Inom Sektionen för Externa Relationer finns i dag en avdelning för uppdragsutbildning kallad "Lund University Commissioned Education" (LUCE). LUCE är den universitetsövergripande avdelningen som arbetar med marknadsföring, försäljning, administration och kvalitetssäkring av uppdragsutbildning vid Lunds universitet. Universitetets institutioner ansvarar för innehållet i kurserna medan LUCE fungerar som en ingång till uppdragsutbildningen för potentiella uppdragsgivare. LUCE får en basfinansiering i form av finansieringsbidrag för en basservice. Denna basservice ska erbjudas Lunds universitets institutioner kostnadsfritt. Utökad service för utbildningsprojekt kan också ges. För projekt med utökad service ska avdelningen lägga på ett påslag för sitt arbete som kunden i slutändan betalar. De övergripande uppgifter som LUCE har är bland annat att ansvara för implementeringen av Lunds universitets strategi och mål för uppdragsutbildning, och tillhandahålla en samlad bild av all uppdragsutbildning vid universitetet. Basservicen till institutionerna utgörs bl.a. av hjälp med att skriva offerter, teckna avtal, göra kostnadsberäkningar och fakturera. Utökad service som LUCE ger kan vara koordinering och projektledning, utökade marknadsföringssatsningar, eller rapportering till kund. I Lunds universitets policy för uppdragsutbildning kan man läsa att uppdragsutbildning ses som en angelägen uppgift för Lunds universitet. Uppdragsutbildning ska ges hög prioritet då den är en del av det livslånga lärandet och ett av Lunds universitets instrument för samverkan med samhället. Man har även ett långsiktigt mål, att vara bäst i Sverige på uppdragsutbildning och stå sig väl i den europeiska konkurrensen. Ambitionen är också att öka uppdragsutbildningen, men inga kvantitativa mål är satta. Lunds universitet har och har haft en hel del uppdragsutbildning med internationell prägel. Sida har t.ex. varit en stor kund fram till för tre år sedan. Då stod de för nästan 50 procent av intäkterna, men i och med omstruktureringar av det svenska biståndet har denna siffra minskat märkbart. I dag ger man t.ex. en kurs på uppdrag av Sida som behandlar implementeringen av Barnkonventionen i utbildning och skola. Kursen är en del av ett större Sida-program, vars målgrupp är skolpersonal i utvecklingsländer. I kursen undervisar lärare/forskare från Samhällsvetenskapliga fakulteten och Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet. Universitetet har under året sett en betydande ökad efterfrågan från utlandet, framför allt från Sydostasien, Ryssland och Mellanöstern där olika organisationer och statliga myndigheter vill köpa utbildning för olika personalgrupper. En del av dessa är tidigare målgrupper för utbildning som bedrivits med Sida som uppdragsgivare, men som nu kommer tillbaka på egen hand och vill köpa kurser direkt av universitetet. Under 2011 har man även arbetat tillsammans med Arbetsförmedlingen med att stödja AstraZenecas personal under nedläggningen genom att skräddarsy utbildningar 12 Uppdragsutbildning inom högskolan Commissioned Education within Higher Education

15 för dem som behöver kompletterande eller ny utbildning för att lättare kunna hitta nya jobb. Ett exempel är en förkortad apotekarutbildning för tidigare AstraZenecaanställda. Svenska staten och fackföreningar är i dag de största uppdragsgivarna för uppdragsutbildning vid Lunds universitet och den medicinska och den samhällsvetenskapliga fakulteten står för den största delen av den sammanlagda uppdragsutbildningen. LUCE har en affärsplan för uppdragsutbildningen där även marknadsstrategier ingår. I huvudsak marknadsför man sig på tre sätt: Personliga/uppsökande möten med företag, organisationer och myndigheter Annonser i facktidskrifter (detta gäller främst utbildning som ges av den medicinska fakulteten) Deltagande i mässor/konferenser internationellt och nationellt Utöver det så ordnar man också korta seminarier för att väcka intresse för vad uppdragsutbildning kan ge potentiella kunder Stockholms universitet På Stockholms universitet har man en relativt nybildad organisation kring uppdragsutbildning. Sedan drygt ett år ligger uppdragsutbildningen inom Avdelningen för externa kontakter, vars huvudsakliga syfte är att generera uppdrag inom utbildning och forskning samt donationer och allmän goodwill till universitetets verksamhet. Tidigare hade man ett separat bolag, Stockholm University Centre for Continuing Education, SUCCESS, för förmedling av sin uppdragsutbildning. Exakt varför man beslutade att avveckla detta är oklart, men en av anledningarna tycks vara att det inte bar sig särskilt väl ekonomiskt. Det är dock inte helt uteslutet att man återigen försöker med någon slags bolagsverksamhet för förmedling av uppdragsutbildning i framtiden. Enligt intervjupersonerna provar man sig fortfarande fram på detta område. Att öka kvantiteten vad gäller uppdragsutbildningen vid Stockholms universitet är inget mål i sig, utan intervjupersonerna betonar i stället att den nya organisationen kring uppdragsutbildning har som mål och uppdrag att höja kvaliteten i universitets uppdragsutbildning. Inom uppdragsutbildning är uppdrag från Skolverket framträdande, och det gäller särskilt nationella skolsatsningar som Lärarlyftet och Förskolelyftet. Under 2011 har flera av de regeringsuppdrag som redan tidigare samordnades av universitetet ökat i omfattning; mycket av detta är kopplat till det nya kravet på lärarlegitimation. Exempel är regeringsuppdragen att utbilda personer med utländsk lärarexamen (ULVprojektet) och utbildning för personer som saknar lärarexamen (VAL-projektet). Uppdrag från Kungl. Tekniska högskolan utmärker sig också, samt Arbetsförmedlingen (AF), för vilka universitetet har samordnat flera uppdrag inom ramen för Korta vägen-satsningen för utländska akademiker. Då organisationen kring uppdragsutbildningen fortfarande är i uppstartsfasen har tiden hittills ägnats främst åt att marknadsföra sig internt, vilket gjort att man inte riktigt hunnit utveckla projektportföljen eller marknadsföra sig mer externt. Man har ambitionen att bli mer aktiv i att kompetensutveckla regionens företag. De uppdragsgivare man har i dag är främst ett resultat av att man lyckats hävda sig väl i offentliga upphandlingar vad gäller nationella satsningar för t.ex. skola och utländska akademikers introduktion på den svenska arbetsmarknaden. Förfrågningar kommer också direkt till de institutioner som arbetar mycket med uppdragsutbildning, och då är de främst tidigare kunder som återkommer. Uppdragsutbildning inom högskolan Commissioned Education within Higher Education 13

16 I framtiden vill man skapa en större närhet både till den privata och den offentliga verksamheten i regionen, för ömsesidig nytta och utbyte. Kina ses också som en intressant marknad, och då både möjligheten att ge kurser på den kinesiska marknaden och att ge kurser till svenska företag som vill etablera sig på den kinesiska marknaden, t.ex. i kinesiska. Redan i dag har man utbildning i Kina. En kurs i Public Management kallad Governance and Management Training ges till tjänstemän på olika nivåer i Guangdongprovinsen. Utbildningen är ett resultat av det samarbete universitetet har med Sun Yat-sen University Umeå universitet Enheten för näringsliv och samhälle (ENS) är den enhet vid Umeå universitet som har till uppgift att svara för samordning och service kring uppdragsutbildning på universitetsgemensam nivå. Det kan t.ex. handla om att erbjuda stöd kring behovsinventering, marknadsföring, planering och uppföljning. En del av det arbete som ENS utför ingår i enhetens ordinarie uppgifter, och andra tjänster kan enheten bistå med mot ersättning. ENS ansvarar för att hanteringen av uppdragsutbildning på universitetet fungerar väl. Det övergripande ansvaret för marknadsföringen av universitets uppdragsutbildning vilar också på ENS (i samarbete med informationsenheten och fakultetsnämnderna), och däri ingår att ansvara för att aktuell information, både för internt och externt bruk, rörande uppdragsutbildning finns på hemsidan. ENS ska också fungera som ett stöd till institutionerna vad gäller kostnadsberäkningar, offert och avtalsskrivningar. Mot ersättning hjälper ENS institutionerna med delar som kursadministration, koordinering av nya utbildningsprojekt, eller större säljinsatser. I riktlinjerna för uppdragsutbildning vid Umeå universitet går att läsa vad som är universitetsledningens roll och ansvar vad gäller uppdragsutbildning. Rektor ansvarar för att fastställa policy och riktlinjer och godkänner också avtal som överstiger en viss beloppsgräns. Strategiska frågor på universitetsgemensam nivå ska behandlas av ledningsrådet. Även fakultetsnämndernas och institutionernas roll och ansvar vid uppdragsutbildning är väl definierade i universitets riktlinjer för uppdragsutbildning. Uppdragsutbildning ses som något positivt och man vill ha en hyfsat stor volym, även om inga siffror eller konkreta mål ges. Förutom att bidra till kompetensutveckling för det omgivande samhället och ha en positiv påverkan på den reguljära utbildningen så är uppdragsutbildning också något som ses som nödvändigt ur ekonomiska aspekter, då man förutser färre platser på den reguljära utbildningen i framtiden. I Umeå universitets årsredovisning för 2011 finns information om ett separat bolag, USBE Executive Education AB, vars verksamhetsidé är förmedling av uppdragsutbildning. Bolaget är dock vilande och ingen verksamhet har förekommit under år På ENS har ett antal personer fått ett ledningsuppdrag som ska pågå i två år, där uppgiften är att göra en intern och extern inventering kring universitets förutsättningar för att arbeta med uppdragsutbildning. I denna inventering ingår att se över om det är lämpligt att använda sig av ett separat bolag för förmedling av uppdragsutbildning. Närmare 80 procent av intäkterna från uppdragsutbildning vid Umeå universitet kommer från uppdragsgivare inom offentlig sektor. Polisutbildningen med Rikspolisstyrelsen som uppdragsgivare står för den absolut största delen och är mer av permanent karaktär än övrig uppdragsutbildning. Näst Rikspolisstyrelsen är Skolverket den största kunden med satsningar som Rektorslyftet och Lärarlyftet. Umeå universitet har också ett utvecklat samarbete med de omgivande kommunerna, där t.ex. skolor köper fortbildning för sina anställda. Marknadsföringen av uppdragsutbildning sker på olika sätt. Vad gäller polisutbildningen så har man en ganska speciell position redan, då polisutbildning endast finns på två andra ställen i landet. För uppdragsutbildning riktad mot skolan har man stora möjligheter att använda sig av det regionala utvecklingscenter, RUC, 14 Uppdragsutbildning inom högskolan Commissioned Education within Higher Education

17 som finns vid Umeå universitet, och som arbetar med att fånga upp behovet av kompetens- och verksamhetsutveckling för lärare. Genom RUC har man ett väl utvecklat kontaktnät med regionens skolor och universitetet har ett samverkansavtal med ett flertal skolhuvudmän i regionen som sträcker sig fram till ENS finns också lokalt representerad i Lycksele, Skellefteå, Örnsköldsvik och Kiruna, där de regionala kontaktpersonerna fungerar som universitetets operativa resurs för dialog med det lokala näringslivet och samhället. Övrig marknadsföring sker genom institutionerna, genom alumninätverk, samt hemsidan och andra vanliga marknadsföringskanaler. ENS ordnar också möten för företagen i regionen där man berättar vad man kan erbjuda i form av kompetensutveckling Karolinska institutet Avdelningen för uppdragsutbildning, som ligger under universitetsförvaltningen, har det övergripande och samordnande ansvaret för uppdragsutbildning. Allt som rör uppdragsutbildning på Karolinska institutet måste gå genom denna avdelning. Tidigare hade man ett separat bolag för förmedling av uppdragsutbildning men för fyra år sedan inkorporerade man detta i förvaltningen och byggde upp Avdelningen för uppdragsutbildning. Orsaken till att man avvecklade bolaget var bland annat ett lågt förtroende för bolaget ute på institutionerna. Med den nya organisationen får institutionerna tillbaka de medel de satsar på uppdragsutbildning. Det finns därmed tydligare incitament för att arbeta med uppdragsutbildning i dag. På Karolinska institutet ser man gärna att andelen uppdragsutbildning ökar med procent. Att man vill öka uppdragsutbildningen beror på att man önskar en bättre balans mellan utbildning och forskning. I dag står forskningen för 85 procent av verksamheten. Att få några större volymökningar vad gäller den reguljära utbildningen ser man inte som särskilt troligt eftersom man redan i dag slår i takbeloppet. Man ser därför uppdragsutbildning som ett sätt att få upp utbildningsvolymen. Intresset för att bedriva uppdragsutbildning varierar dock mellan de 21 olika institutionerna. Uppdragsutbildning kan anordnas inom alla life science-områden där Karolinska institutets kompetens kan vara intressant för att bidra till samhällets utveckling. Det kan vara kurser skräddarsydda för uppdragsgivaren, öppna kurser där man tar fram en kurs och säljer platser till företag eller motsvarande eller seminarieserier riktade mot olika potentiella uppdragsgivare. Platser på befintliga kurser och program inom det ordinarie utbudet kan också erbjudas som uppdragsutbildning. I dag svarar kommun och landsting för 42 procent av uppdragen, svenska företag, 21 procent (inklusive vårdföretag som oftast är skattefinansierade), statliga myndigheter 14 procent, och utländska kunder står för 10 procent. Socialstyrelsen har under 2011 varit en stor uppdragsgivare, framför allt inom psykiatrisatsningen. När det gäller kurser i psykiatri och psykoterapi har Centrum för primärvårdsforskning varit en stor uppdragsgivare. Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle är ett exempel på en institution som varit aktiv vad gäller uppdragsutbildning. Där har man t.ex. magisterutbildning i demensvård för läkare som man tagit fram i samarbete med stiftelsen Silviahemmet. Utbildningen presenterar den senaste forskningen inom demensfältet, bl.a. inom diagnostik, sjukdomsmekanismer, palliativ medicin och behandling. På geriatrikområdet ser man i framtiden möjlighet att öka uppdragsutbildningen. Idag fokuserar man på att delta i upphandlingar på detta område där Stockholms Stad och Stockholms läns landsting är uppdragsgivare. Marknadsföringen av uppdragsutbildningen sker på olika sätt. Inom vissa områden är man ensam om att ha uppdragsutbildning vilket gör att det är relativt lätta att finna intresserade potentiella kunder. Man har också ett väl utvecklat kontaktnät, t.ex. inom äldrevården, vilket gör att många vänder sig direkt till Karolinska institutet när man söker en utbildning på vårdområdet. I övrigt har man en ambitiös marknadsstrategi Uppdragsutbildning inom högskolan Commissioned Education within Higher Education 15

18 där varje kurs/utbildning föregås av en marknadsanalys. Beroende på typ av kund väljer man olika typer av markandsföringskanaler som direktutskick eller sociala medier. För den internationella marknaden använder man sig ofta av tryckt marknadsföringsmaterial. Man anser att det finns ett stort intresse för den svenska vården runt om i världen och att uppdragsutbildning på vårdområdet skulle kunna bli en stor exportvara för Sverige, mycket mer än vad det är i dag Linnéuniversitet Avdelningen för samverkan är huvudingången till uppdragsutbildning vid Linnéuniversitetet. Vanligt är också att samverkansparter vänder sig direkt till samverkansansvarig på någon av universitetets institutioner. Sedan ganska nyligen innehas chefpositionen på samverkansavdelningen av en person som har lång erfarenhet av att arbeta med uppdragsutbildning på universitetet. Att man prioriterat denna kompetens på samverkansavdelningen är ett resultat av att universitetet har ambitionen att öka den externfinansierade utbildningen och för detta krävs ett ökat stöd till institutionerna i deras arbete med uppdragsutbildning. Att upprätta ett bolag för arbetet med uppdragsutbildning är inte aktuellt för Linnéuniversitetet. Den organisation som finns idag med en central stödfunktion anser man fungerar bra. Den decentraliserade organisationen innebär att den operativa nivån kan ha en utvecklande och uppföljande dialog direkt med den uppdragsgivande parten. Linnéuniversitetet är det svenska lärosäte som har störst intäkter från uppdragsutbildning i förhållande till universitetets totala intäkter. En delförklaring är att man är ett av tre lärosäten som har polisutbildning och den står för ca 50 procent av uppdragsutbildningen. Rektor ger likväl signaler om att man bör öka uppdragsutbildningen eftersom det ses som viktigt att den akademiska utbildningen har kontakt med praktiken och uppdragsutbildning är ett sätt att åstadkomma detta. På Linnéuniversitetet har man även nyligen sänkt overhead-uttaget på uppdragsutbildning, i syfte att ytterligare stimulera uppdragsutbildning. Man har givigt Polisutbildning på uppdrag av Rikspolisstyrelsen sedan hösten 2001 (Växjö universitet före Linnéuniversitetet). Ett nytt treårig avtal har tecknats under 2011 mellan Rikspolisstyrelsen och Linnéuniversitetet som inkluderar ett ökat antal polisstudenter. Vid polisutbildningen har även ett hundratal militärer utbildats i polisiära ämnen på uppdrag av Försvarsmakten. Om man bortser från polisutbildningen är det Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, som är stor vad gäller uppdragsutbildning. Flertalet uppdragsutbildningar vid PPI är poänggivande utbildningar som exempelvis omfattar områdena pedagogik, ledarskap, kvalitetsarbete, språkutveckling mot små barn och svenska som andra språk. Dessa utbildningar finansieras i några fall av Skolverket. Rektorsutbildningen inklusive Rektorslyftet och en lokal rekryteringsutbildning för rektorer är också betydelsefulla uppdragsutbildningar. Vid Institutet för fortbildning av journalister, Fojo, bedrivs fortbildning av journalister på uppdrag av redaktioner inom press och etermedier. Fojo genomförde uppdragsutbildningar för över 500 journalister under När det kommer till marknadsföring har man en strategisk plan för hur man ska arbeta, men man anser att det bästa sättet att få fler kunder är att göra bra utbildningar som gör att man bygger upp ett gott rykte. Många direktförfrågningar kommer också till chefen för samverkansavdelningen samt till PPI Malmö högskola I dag har Enheten för kompetensutveckling en sammanhållande funktion vad gäller uppdragsutbildning vid Malmö högskola. Tillsammans eller parallellt med högskolans fakulteter utvecklar man och genomför uppdragsutbildning. Malmö högskolas 16 Uppdragsutbildning inom högskolan Commissioned Education within Higher Education

19 förvaltning genomgår för tillfället en omorganisation, där mer av ansvaret för uppdragsutbildning ska läggas ut på fakulteterna. Den gemensamma förvaltningen ska i framtiden bara ge viss support till fakulteterna i deras arbete med uppdragsutbildning och ha en samordnande roll. Att inrätta ett separat bolag för förmedling av uppdragsutbildning har diskuterats, men man anser det för dyrt, och att det skulle bidra till ökad byråkrati. Högskolans ledning vill att högskolan ska satsa mer på uppdragsutbildning i framtiden. Förutom att man ser nyttan för högskolan med att samverka med det omgivande samhället ser ledningen uppdragsutbildning som ett sätt att dra in resurser till högskolan. Med minskande studentkullar har man genom uppdragsutbildning chans att behålla personal som annars riskerar att bli övertalig. Uppdragsutbildningen vid Fakulteten för lärande och samhälle svarar för den största delen av Malmö högskolas omsättning avseende uppdragsutbildning. Förutom att fakulteten är en stor fakultet beror det också på de nationella satsningar som gjorts på läraryrket under senare år. Fakulteten för lärande och samhälle har också en professionell organisation för hantering av uppdragsutbildning (Regionalt utvecklingscenter, RUC). I den offentliga upphandlingen av kompetensutveckling för lärare har Malmö högskola lyckats bra och hävdat sig väl i förhållande till andra lärosäten. Uppdragsgivare från den offentliga sektorn är dominerande; 37 procent kommer från staten, 33 procent från kommuner och landsting och 23 procent från den privata sektorn. Vad gäller uppdragsutbildning till den privata sektorn är det främst Fakulteten för kultur och samhälle som utmärker sig, då de ger Fastighetsmäklarprogrammet som uppdragsutbildning, och där är merparten av uppdragsgivarna från den privata sektorn. Malmö högskola driver också ett antal uppdragsutbildningar i samarbete med andra lärosäten och organisationer. Ett exempel är Beteendevetenskap för arbetsmarknadshandläggare, som man genomför tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, Karlstads universitet och Umeå universitet. Tillsammans med Lunds universitet och Svenska kyrkan har man utbildning i kyrkligt ledarskap för präster vid Linköpings, Växjö och Lunds stift, vilket är en behörighetsgivande kurs för ansökan om kyrkoherdetjänst. Man anser sig ha ett bra geografiskt läge för att i framtiden kunna utveckla och öka sin uppdragsutbildning. Förutom att man har nära till Lund har man genom sin närhet till Köpenhamn också tillgång till den danska marknaden. Enheten för kompetensutveckling har inga medel särskilt avsatta för marknadsföringskampanjer. Man har dock ambitionen att bli mer aktiv vad gäller marknadsföring av uppdragsutbildning. Hittills har man upprätthållit omfattningen av uppdragsutbildning genom att man har en väl upparbetat marknad med kunder som återkommer Högskolan Dalarna Dalacampus Uppdrag (DCU) är Högskolan Dalarnas enhet för samordning av uppdragsutbildning. DCU samverkar nära högskolans fyra akademier som var och en har en företrädare i uppdragsutbildningsfrågor. DCU är den part som avtalar om utbildning med uppdragsgivaren och när uppdragsutbildning omfattar mer än en akademi ansvarar DCU för samordning och avtalsskrivning. Att upprätta ett bolag för förmedling av uppdragsutbildning är något som diskuterats inom Högskolan Dalarna, men än har inga beslut tagits. Att man har en relativt hög andel uppdragsutbildning tror man beror på att man är ett ganska litet lärosäte och att man förstår vikten av att ha flera ben att stå på. I högskolans årsredovisning för 2011 kan man läsa att det gångna året inneburit förberedelser för ett betydligt lägre takbelopp för grundutbildningen. Denna Uppdragsutbildning inom högskolan Commissioned Education within Higher Education 17

20 förändring har man försökt möta genom att finna andra finansieringskällor, däribland en satsning på uppdragsutbildning. Man ser också uppdragutbildningen som en del av ett givande samarbete med det omgivande samhället och då främst regionens företag och skolor. Målet är att öka uppdragsutbildningens omslutning med minst tre miljoner varje år. Den övervägande andelen uppdragsgivare kommer från offentlig sektor, där Skolverket är den enskilt största kunden. På uppdrag av Skolverket genomför Högskolan Dalarna, Örebro universitet och Mälardalens högskola tillsammans den nya befattningsutbildningen Rektorsprogrammet. Utbildningen vänder sig till rektorer, biträdande rektorer och förskolechefer och sträcker sig över tre år. Högskolan Dalarna har fått en samordnande roll för denna utbildning. Högskolan ansvarar också för kursen Skolledarskap. Man ger också Rektorslyftet som är en satsning riktad till rektorer som redan gått en rektorsutbildning. Dessutom ges en kurs kallad Introduktionsutbildning för rektorer. Under året har ett stort antal konferenser, seminarieserier och föreläsningar för lärare och skolledare genomförts. De statliga satsningarna på skolan de senaste åren har rentav gjort att man haft svårt att tillgodose de lokala behoven från regionens skolor. Högskolan Dalarna har också chefs- och ledarskapsutbildning för mellanchefer och första linjens chefer på välfärdsområdet i regionen. Utbildningen sker i samverkan mellan Högskolan Dalarna, Dalarnas kommuner och Landstinget Dalarna. Utbildning åt regionens företag förekommer också även om det är i mycket mindre omfattning. Exempelvis har man ett samverkansprojekt med Skistar i Sälen där man kombinerar uppdragsutbildning och reguljärutbildning. Vad gäller marknadsföring av utbildningar riktad till regionens skolor har man ett väl inarbetat kontaktnät genom Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna (PUD). PUD bildades 1998 av regionens kommuner och Högskolan Dalarna i syfte att förstärka och bredda samarbetet mellan högskolan och skolväsendet i regionen. PUD är Högskolan Dalarnas Regionala utvecklingscentrum (RUC). Ett 30-tal kommuner och skolhuvudmän är anslutna till PUD. I PUD samverkar Högskolan Dalarna med omgivande kommuner för utveckling av lärarutbildning, skolutveckling och kompetensutveckling. På Högskolan Dalarna har man en ambitiös satsning på att marknadsföra uppdragsutbildning internt. Dels har man organiserat uppdragsverksamheten så att man har en representant för uppdragsutbildning på respektive akademi som har kunskap om och kan sprida information om uppdragsutbildning. Under 2011 har DCU också startat projektet Uppdragsinkubator. Syftet är att låta lärare som har en bra idé för uppdragutbildning utveckla denna så att den på sikt ska kunna utvecklas till en lönsam uppdragsutbildning. Projektets övergripande mål är att finna väl fungerande former för den nya uppdragsutbildningen man arbetat fram, så att projektets verksamhet i så fall kan permanentas efter projektets slut (projektet pågår i två år) KTH KTH Education är den sammanhållande enheten för uppdragsutbildning vid KTH, och ligger organisatoriskt under ECE-skolan, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande. Sedan 2011 har man det övergripande uppdraget att utveckla, samordna och kvalitetssäkra KTH:s uppdragsutbildning och man använder sig av den samlade kompetensen vid universitetet. Att man har en låg andel uppdragsutbildning (0,8 % av KTH:s årsomsättning 2011) förklaras av att man har en relativt nybildad organisation kring uppdragsutbildning och att det tagit tid innan man fått ett samlat grepp. KTH har dock höga ambitioner och visionen är att öka intäkterna från uppdragsutbildning till 60 miljoner kronor, vilket man dock inte räknar med att nå under Den totala omsättningen beräknas landa på ca 40 miljoner kronor. 18 Uppdragsutbildning inom högskolan Commissioned Education within Higher Education

Uppdragsutbildning: Möjligheter och hinder

Uppdragsutbildning: Möjligheter och hinder maj 2013 Patrick Krassén Uppdragsutbildning: Möjligheter och hinder Innehåll Bakgrund till rapporten... 2 Sammanfattning och slutsatser av underlagsrapporten.... 4 1 Inledning... 6 1.1 Om uppdragsutbildning...

Läs mer

Anvisning om uppdragsutbildning vid KTH

Anvisning om uppdragsutbildning vid KTH ANVISNING Gäller från och med 2007-07-01 Anvisning om uppdragsutbildning vid KTH Gäller fr o m 2007-07-01 Fastställd av rektor 2004-09-29 och 2005-03-31 Denna anvisning grundar sig på: Förordning om uppdragsutbildning

Läs mer

Uppdragsutbildning en analys av Unionen

Uppdragsutbildning en analys av Unionen Uppdragsutbildning en analys av Unionen 1 2 Innehåll Inledning... 4 Vad är en uppdragsutbildning?...5 Såhär fungerar en uppdragsutbildning... 6 Möjliga utvecklingsområden inom utförandet av uppdragsutbildningar...

Läs mer

Lokala riktlinjer om uppdragsutbildning

Lokala riktlinjer om uppdragsutbildning Lokala riktlinjer om uppdragsutbildning vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Fastställda av rektor 2012-11-01. Träder i kraft 2012-11-01. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Royal College of Music Valhallavägen

Läs mer

Definition av uppdragsutbildning & regelverket

Definition av uppdragsutbildning & regelverket 1(5) Rektor Definition av uppdragsutbildning & regelverket med uppdragsutbildning avses utbildning som anordnas mot avgift från annan än en fysisk person för den som uppdragsgivaren utser (2 förordning

Läs mer

Riktlinjer för uppdragsutbildning vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för uppdragsutbildning vid Försvarshögskolan 1 (7) Riktlinjer för uppdragsutbildning vid Försvarshögskolan Detta dokument utgör Försvarshögskolans riktlinjer för uppdragsutbildning och fastställdes av rektor 2012-10-09. Reviderad 2015-05-19 att gälla

Läs mer

REGLER FÖR UPPDRAGSUTBILDNING

REGLER FÖR UPPDRAGSUTBILDNING MITTUNIVERSITETET Styrdokument REGLER FÖR UPPDRAGSUTBILDNING DNR MIUN MIUN 2015/875 Publicerad: 2015-04-21 Beslutsfattare: Mats Tinnsten, prorektor (RBM) Handläggare: Juliana Gardahl Wettersten, Samverkansavdelningen

Läs mer

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna ~~ -----1---- REG ERI NG SKAN Stl ET 2011-06-09 U2011/3726/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Enligt sändlista Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Dokumentnamn Policy och riktlinjer för uppdragsutbildning Beslutsdatum Beslutsfattare Diarienummer Rektor SLU ua

Dokumentnamn Policy och riktlinjer för uppdragsutbildning Beslutsdatum Beslutsfattare Diarienummer Rektor SLU ua Bilaga 1 Sveriges lantbruksuniversitet Dokumentnamn Policy och riktlinjer för uppdragsutbildning Beslutsdatum Beslutsfattare Diarienummer 20150309 Rektor SLU ua 2015.1.1.1-1062 Handläggare Ansvarig avdelning

Läs mer

Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning

Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning ENIC-NARIC Sverige 2015-04-22 Malin Jönsson, Cecilia George Avdelningen för bedömning av utländsk utbildning Enheten för bedömning av utländsk gymnasieutbildning,

Läs mer

Vilka universitet och högskolor har utbildningsbolag för uppdragsutbildning?

Vilka universitet och högskolor har utbildningsbolag för uppdragsutbildning? Vilka universitet och högskolor har utbildningsbolag för uppdragsutbildning? EN K ARTL ÄGGNING Högskoleverkets rapportserie 2005:5 R Högskoleverket 2005 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99

Läs mer

Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten

Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPRT DNR: 3.1.1-215-786 Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten RiR 216:15 Det livslånga lärandet inom högre utbildning RIKSREVISINEN Sida 2 av 8 3. Bedriver ert lärosätet,

Läs mer

Riktlinjer, mål och organisation för uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet. Förslag till riktlinjer, mål och organisation framgår av bilagor.

Riktlinjer, mål och organisation för uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet. Förslag till riktlinjer, mål och organisation framgår av bilagor. Beslut Dnr: 6610/10-300 2010-12-07 Sid: 1 / 1 Rektor Riktlinjer, mål och organisation för uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Från och med den 1 september 2009 har Avdelningen för uppdragsutbildning,

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011 Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2012-03-13 2012/5 Reg.nr: 63-17-2012 Fortsatt många helårsstudenter 2011 En sammanställning av lärosätenas

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova

Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova Ersta Sköndal högskola Rektor Barbro Molander Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova Bakgrund Huma Nova har marknadsfört universitetskurser i teoretisk psykosyntes på A-nivå (20 poäng) och B-nivå

Läs mer

tillsynsrapport Uppdragsutbildning en vägledning

tillsynsrapport Uppdragsutbildning en vägledning tillsynsrapport Uppdragsutbildning en vägledning Högskoleverket 2003 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Uppdragsutbildning

Läs mer

Yttrande över Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning förutsägbara, ändamålsenliga och effektiva? (RiR 2011:16)

Yttrande över Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning förutsägbara, ändamålsenliga och effektiva? (RiR 2011:16) 1 (5) YTTRANDE 2011-08-19 Dnr SU 50-1753-11 Anna-Karin Orsmark Utredare Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) Yttrande över Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning förutsägbara,

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

Riktlinjer för uppdragsutbildning vid Umeå universitet 2008 2011. Fastställd av rektor den 11 december 2007

Riktlinjer för uppdragsutbildning vid Umeå universitet 2008 2011. Fastställd av rektor den 11 december 2007 Riktlinjer för uppdragsutbildning vid Umeå universitet 2008 2011 Fastställd av rektor den 11 december 2007 Innehåll Inledning... 2 Dokumentets status... 2 Definitioner av uppdragsutbildning... 2 Tillämpligt

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Uppdragsutbildning 2016

Uppdragsutbildning 2016 Rapport Uppdragsutbildning 2016 Sammanfattning 2016 KI erbjuder ett brett utbud av uppdragsutbildningar inom medicin och hälso- och sjukvård där KI:s kompetens bidrar till samhällets utveckling och möjliggör

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Regler för uppdragsutbildning

Regler för uppdragsutbildning Dnr: ST2013/237-1.1. Regler för uppdragsutbildning Beslutat av Universitetsdirektören Gäller från 2013-11-01 Beslutat av: Universitetsdirektören Beslutsdatum: 2013-10-29 Dnr: ST2013/237-1.1. Innehåll 1.

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Riktlinjer för uppdragsutbildning vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för uppdragsutbildning vid Försvarshögskolan 1 (7) Riktlinjer för uppdragsutbildning vid Försvarshögskolan Detta dokument utgör Försvarshögskolans riktlinjer för uppdragsutbildning och fastställdes av rektor 2012-10-09. Reviderad 2016-09-27 att gälla

Läs mer

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m.

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Denna bilaga innehåller anvisningar för avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer, tabeller över tilldelade utbildningsområden

Läs mer

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Innehåll Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola 3 Universitet och högskolor 3 Universitet och högskolors verksamhet 3 Akademisk

Läs mer

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt - 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar som leder till gemensam examen på grundnivå eller avancerad nivå

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar som leder till gemensam examen på grundnivå eller avancerad nivå Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar som leder till gemensam examen på grundnivå eller avancerad nivå Fastställd av rektor 2012-06-19 Dnr: UmU 100-1444-12

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling

Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor som saknar bra ledare saknar också ofta ett

Läs mer

:22 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning :23 Linnéuniversitetet: Grundutbildning

:22 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning :23 Linnéuniversitetet: Grundutbildning PROP. 0/: UTGIFTSOMRÅDE 6 Tabell 8.: Härledning av anslagsnivån 0 05 0 0 0 05 Anvisat 0 59 9 59 9 59 9 59 9 5 8 805 77 7 6 Beslut -5 5-6 78-8 0-9 66 anslag 559-5 -70-8 58 Övrigt -80-80 anslag 56 76 565

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken Demografiska utmaningar för högskolepolitiken (Lars Brandell 2005-11-19) Under de närmaste fem tio åren kommer förutsättningarna för den svenska högskolepolitiken att förändras. Inte minst gäller det de

Läs mer

Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid universitetsförvaltningen

Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid universitetsförvaltningen UFV 2011/1902 Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid Fastställd av universitetsdirektören 2012-01-12 Reviderad 2012-09-04 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar 3 Organisation och ansvarsfördelning

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering Dnr 2015/281 Handlingsplan för internationalisering Fastställd av rektor 2016-06-14 Innehållsförteckning 1. Inledning, utgångspunkt och syfte 3 2 Generella insatser 3 2.1 Nätverk och partnerskap i forskning,

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan och högskolans grundutbildning. Till grund för kartläggningen

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet Nationella strategier för lärares kompetensutveckling Kristina Malmberg Uppsala universitet Några studier Malmberg, K.1997 Formella och faktiska strategier för lärares kompetensutveckling i en decentraliserad

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolan bidrar till att försörja arbetslivet med rätt kompetens i rätt tid. Detta skapar utveckling, mervärde och tillväxt för

Myndigheten för yrkeshögskolan bidrar till att försörja arbetslivet med rätt kompetens i rätt tid. Detta skapar utveckling, mervärde och tillväxt för Myndigheten för yrkeshögskolan bidrar till att försörja arbetslivet med rätt kompetens i rätt tid. Detta skapar utveckling, mervärde och tillväxt för individ och samhälle. Myndigheten för yrkeshögskolans

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(8) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 Marie.kahlroth@uka.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består numera av sex blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2005. 1. Sammanfattning. Linköpings universitet. Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2005. 1. Sammanfattning. Linköpings universitet. Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630 Revisionsrapport Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING Datum Dnr 2006-04-18 32-2005-0630 Årsredovisning för Linköpings universitet 2005 Riksrevisionen har granskat Linköpings universitets (LiU:s) årsredovisning,

Läs mer

Anmälan mot Karolinska institutet för en viss uppdragsutbildning

Anmälan mot Karolinska institutet för en viss uppdragsutbildning Karolinska institutet Rektor 171 77 STOCKHOLM Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Mikael Herjevik 08-563 087

Läs mer

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab: Bilaga A. Arbetsordning för styrning och ledning av SciLifeLab Kap. 1. Inledning 1 Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (Science for Life Laboratory, SciLifeLab) är ett nationellt resurscentrum

Läs mer

Återkommande utveckling. Om behovet och utformningen av ett omställningsuppdrag till högskolan.

Återkommande utveckling. Om behovet och utformningen av ett omställningsuppdrag till högskolan. Återkommande utveckling Om behovet och utformningen av ett omställningsuppdrag till högskolan. Behovet av ett omställningsuppdrag Utbildning skapar tillväxt genom högre produktivitet, bättre förmåga att

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

Universitet och högskolor 2012-03-05 1 (5) Dnr 2011:1270. Förfrågan att lämna offert på fortbildning av förskollärare och förskolechefer

Universitet och högskolor 2012-03-05 1 (5) Dnr 2011:1270. Förfrågan att lämna offert på fortbildning av förskollärare och förskolechefer Offertförfrågan Universitet och högskolor 2012-03-05 1 (5) Dnr 2011:1270 Förfrågan att lämna offert på fortbildning av förskollärare och förskolechefer (Förskolelyftet II) Skolverket avser med denna förfrågan

Läs mer

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett

Läs mer

Inför Reglabs medlemsmöte. Stockholm 14 september 2016

Inför Reglabs medlemsmöte. Stockholm 14 september 2016 Inför Reglabs medlemsmöte Stockholm 14 september 2016 Innehåll 1 Sammanfattning av arbetet 1 Akademi för Regional utveckling 1 Förslag på pilot 1 Nästa steg Sammanfattning - Utbildningsformer MOOC (=öppna

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet Linnéstöd Pär Omling GD Vetenskapsrådet Prop 2004/05:80 Forskningspropositionen 2006-2008 Statens särskilda ansvar: Forskningens frihet Grundforskning Forskarutbildning Statens övergripande målsättningar:

Läs mer

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

Läs mer

en introduktion till den svenska högskolan 11

en introduktion till den svenska högskolan 11 Introduktion till den svenska högskolan Högskolan är den enskilt största statliga verksamheten i Sverige, uttryckt i antal anställda. År 2012 kostade verksamheten drygt 60 miljarder kronor och totalt står

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet

Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet BESLUT 2010-06-08 Dnr LiU-2009-00464 Senast reviderad 2014-06-05 Utbildningsplan för Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet Professional Qualification Course for Teachers

Läs mer

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket

Läs mer

Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land DS 2007:45 HS 2008/0037

Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land DS 2007:45 HS 2008/0037 Hälso- och sjukvårdsnämnden Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land DS 2007:45 HS 2008/0037 Bakgrund Invandrare som kommer till Sverige med en akademisk

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-10-30 BESLUT Friends Life Group Ltd. FI Dnr 14-12395 One New Change London EC4M 9EF England Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument Finansinspektionen P.O. Box

Läs mer

Hva kjennetegner en god søknad? PÄR SVENSSON, EXTERNA RELATIONER, LUNDS UNIVERSITET

Hva kjennetegner en god søknad? PÄR SVENSSON, EXTERNA RELATIONER, LUNDS UNIVERSITET Hva kjennetegner en god søknad? PÄR SVENSSON, EXTERNA RELATIONER, LUNDS UNIVERSITET Innehåll DEL 1: Vad kännetecknar en god ansökan? DEL 2: Vilka ramar ger E+ ICM? DEL 3: Hur har Lunds universitet arbetat

Läs mer

I. Validering av nya program med examen på grundnivå och/eller avancerad nivå

I. Validering av nya program med examen på grundnivå och/eller avancerad nivå 1 I. Validering av nya program med examen på grundnivå och/eller avancerad nivå Validering av nya program är ett grundläggande element i kvalitetssäkringsarbetet vid Lunds universitet. Förutsättningarna

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Dnr. 19-2005-76 Kvalitetspolicy för Högskolan i Halmstad KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Fastställd av styrelsen för Högskolan i Halmstad, juni 2011 Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet,

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Kartläggning av studieavgifter ett regeringsuppdrag i samarbete med UHR. Forum för internationalisering UHR 9 februari 2017 Marie Kahlroth

Kartläggning av studieavgifter ett regeringsuppdrag i samarbete med UHR. Forum för internationalisering UHR 9 februari 2017 Marie Kahlroth Kartläggning av studieavgifter ett regeringsuppdrag i samarbete med UHR Forum för internationalisering UHR 9 februari 2017 Marie Kahlroth UKÄ skulle särskilt kartlägga storlek på studieavgifterna, vad

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2013

UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2013 UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2013 En analys av resultatet för Göteborgs. Magnus Gunnarsson / Enheten för analys och utvärdering PM 2013:12 Diarienummer V2013/781 Oktober 2013 GÖTEBORGS

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning

Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning Internationaliseringsdagarna 2016 2016-11-02 Anders Clarhäll Participant Report Form Identification of the Participant and General Information (Motivation)

Läs mer

Fyra år med studieavgifter

Fyra år med studieavgifter STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning /löpnummer 2015-09-22/5 Analysavdelningen Handläggare Keili Saluveer 08-563 086 80 keili.saluveer@uka.se Fyra år med studieavgifter Universitetskanslersämbetets statistiska

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Erasmus Mundus Basinformation

Erasmus Mundus Basinformation 2013-02-12 Erasmus Mundus Basinformation Rebecka Herdevall Vad är Erasmus Mundus? Programmets syfte, struktur etc. Erasmus Mundus EU-finansierat program som inrättades 2004 Europeiska kommissionens utförarorganisation,

Läs mer

Projektplan - Uppdragsutbildning

Projektplan - Uppdragsutbildning Projektplan - Uppdragsutbildning Upprättad av: Version: 11 Eva Rosén, Samverkansavdelning Reviderad MNS Dokumentansvarig: Datum (2012-09-24) 2012-11-14 Reviderad av MNS 2012-11-13 Projektplan - Uppdragsutbildning

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) YTTRANDE 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Teresa Edelman 08-5630 8534 teresa.edelman@uk-ambetet.se Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss av Högskolestiftelser

Läs mer

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö

Läs mer

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick 25/9-2015 Anders Ahlstrand Analys av ansökningar om Erasmus Charter for Higher

Läs mer

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Välkommen Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Vår presentation European Agency? Vad är VET? VET i Karlstad Final Conference, VET

Läs mer

Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet

Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet Dokumenttyp: Regel Dnr: 100-828-10 Område: Beslutsfattare: Universitetsstyrelsen

Läs mer

Det akademiska värdet av mobilitet Förslag till åtgärder för att öka antalet utresande utbytesstudenter

Det akademiska värdet av mobilitet Förslag till åtgärder för att öka antalet utresande utbytesstudenter Det akademiska värdet av mobilitet Förslag till åtgärder för att öka antalet utresande utbytesstudenter 2016-04-20 Annika Ghafoori Upplägg Bakgrund Inspiration Projektets uppdrag och frågeställningar Projektets

Läs mer

Plan för personalutveckling vid KTH Syd verksamhetsåret 2005

Plan för personalutveckling vid KTH Syd verksamhetsåret 2005 Plan för personalutveckling vid KTH Syd verksamhetsåret 2005 Behandlad i samverkansgruppen 2005-02-15, grundutbildningen ledningsgrupp 2005-02-15, Skolans ledningsgrupp 2005-02-18 Fastställd av dekan 2005-02-22

Läs mer

Lokal examensordning

Lokal examensordning Sidan 1 av 10 Dnr 2016-114-579 (Ersätter dnr 2015-114-449) Fastställd av högskolestyrelsen 2016-12-12 Lokal examensordning Högskolan Kristianstad Gäller from 1 jan 2017 och tillsvidare Sidan 2 av 10 Dnr

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer